UU 1978/79:26
Utrikesutskottets betänkande
1978/79:26
med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser vissa anslag
m. m. för budgetåret 1979/80 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner
I betänkandet behandlas regeringens framställning i budgetpropositionen
1978/79:100, bilaga 6 (utrikesdepartementet), avseende anslagsbehov m. m.
under littera A (Utrikesförvaltningen), B (Bidrag lill vissa internationella
organisationer m. m.)och E (Diverse) på driftbudgeten samt under II (Statens
allmänna fastighetsfond)och IV (Statens utlåningsfonder, utom Biståndsförvaltningens
lånefond) på kapitalbudgeten jämte i anslutning därtill väckta
motioner eller motionsyrkanden.
Utskottet kommer senare att avge betänkande rörande förslag om anslag
m. m. i samma proposition, bilaga 6, under littera C (Internationellt
utvecklingssamarbete) på driftbudgeten och anslaget IV.2 på kapitalbudgeten
samt motioner eller motionsyrkanden som hänför sig till detta avsnitt.
Förslagen i budgetpropositionen under littera D (Information om Sverige i
utlandet) är preliminära i avvaktan på särskild proposition angående det
svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet.
»
Utrikesdepartementet m. m.
1. Utrikesförvaltningen (A 1)
Propositionen
Regeringen föreslår vid punkten A 1 att riksdagen till Utrikesförvaltningen
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 406 400 000 kr.
Motion
Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1978/79:588 av Olof
Palme m. fl. (s), yrkandet 3, nämligen
3. att riksdagen till Utrikesförvaltningen (A 1, Utrikesdepartementet) för
budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
330 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 406 730 000 kr.
Förslaget är väckt inom ramen för en motion som behandlar vissa
nedrustningsfrågor. Förevarande yrkande syftar till en förstärkning av de
personella resurserna vid den enhet inom UD:s politiska avdelning som
handlägger nedrustningsfrågor med två handläggartjänster och en biträdestjänst.
1 Riksdagen /97A779. 9 sami. Nr 26
UU 1978/79:26
2
Utskottet
Utskottet delar den i s-motionen 588 framförda uppfattningen att bl. a. det
intensifierade nedrustningsarbetet inom FN:s ram liksom Sveriges ambitioner
att fortsatt spela en aktiv och ledande roll på detta område kan kräva en
viss förstärkning av de personella resurser som inom utrikesförvaltningen
avdelas för sådana uppgifter.
Enligt vad utskottet inhämtat, har den enhet inom departementets
politiska avdelning där nedrustnings-, kärnenergi- och säkerhetspolitiska
frågor bereds under de båda senaste åren förstärkts med bl. a. två nya
handläggartjänster. Enheten har samtidigt tillfälligt förstärkts under tidsperioder
av varierande längd med inlånad personal. Också den svenska
nedrustningsdelegationen i Genéve har under denna tid tillförts en ny
permanent tjänst. Under våren 1979 kommer den nu aktuella enheten inom
UD att tillföras en ytterligare handläggartjänst på departementssekreterarnivå
tack vare indragning av en motsvarande tjänst vid en utlandsbeskickning.
Genom omdisponering av en tjänst som hittills stått till utrikesministerns
förfogande kommer samma enhet under året ätt erhålla ännu en
handläggartjänst för en tid av åtminstone ett år.
Mot denna bakgrund finner utskottet att det förstärkningsönskemål som
framförs i motionen väsentligen blir tillgodosett genom de redan beslutade
omdispositionerna, varför yrkandet om en anslagshöjning avstyrks.
Utskottet, som inte har något att erinra mot propositionens förslag i
anslutning till förevarande anslagsyrkande, hemställer
att riksdagen, med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:588, yrkandet 3, till Utrikesförvaltningen
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
406 400 000 kr.
2. Utlandstjänstemännens representation m. fl. anslag (A 2-A 10)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A 2-A 10 och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar
1. till Utlandstjänstemännens representation ett reservationsanslag
av 7 000 000 kr.,
2. till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat ett
reservationsanslag av 13 735 000 kr.,
3. till Kursdifferenser ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
4. till Ersättning dt olönade konsuler ett förslagsanslag av 3 900 000
kr.,
5. till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation ett förslagsanslag av 17 825 000 kr.,
6. till Kostnader för vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av
250 000 kr..
UU 1978/79:26
3
7. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.,
8. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 380 000 kr.,
9. till Kostnader för officiella besök m. m. ett förslagsanslag av
3 300 000 kr.
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
3. Förenta nationerna m. fl. anslag (B 1-B 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 1-B 3 och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar
1. till Förenta nationerna ett förslagsanslag av 54 100 000 kr.,
2. till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.,
3. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) ett förslagsanslag
av 8 400 000 kr.
4. Europarådet (B 4)
Propositionen
Regeringen föreslår vid punkten B 4 att riksdagen för bidrag till Europarådet
under budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 9 200 000 kr.
Härav beräknas ca 7,3 milj. kr. åtgå för Sveriges bidrag till Europarådets
ordinarie budget, vartill kommer vissa utgifter för byggnadslån liksom bidrag
till europeiska ungdomsfonden, farmakopésamarbetet och Europarådets
fond för bosättning och regional utveckling m. m.
Motion
Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1978/79:860 av Anna
Eliasson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att det svenska frivilliga bidraget till europeiska ungdomsfonden - för
vilket ändamål medel disponeras under anslaget B 4. Europarådet, utrikesdepartementets
huvudtitel - under budgetåret 1979/80 skall räknas upp till
samma nivå som det fasta bidraget,
2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om
europeiska ungdomsfondens finansiering.
1 motionen framhålls som angeläget att Sverige medverkar till att det
europeiska undomssamarbetet utvecklas på bred basis. Sverige bör därför
arbeta för att ungdomsfondens resurser förstärks dels genom att ländernas
gemensamma åtaganden ökas, dels genom att självt öka det svenska frivilliga
bidraget. Sverige bör enligt motionärerna vidare aktivt verka för att
finansieringssystemet förändras så att en ökad ekonomisk trygghet kan
1* Riksdagen 1978/79. 9 sami. Nr 26
UU 1978/79:26
4
skapas för ungdomssamarbetets fortsatta utveckling och att formerna för
detta skyndsamt prövas. Om fonden exempelvis finansierades via Europarådets
budget skulle detta innebära fördelar så till vida som kompensation för
inflationen uppnås och vanliga majoritetsregler tillämpas, heter det i
motionen.
Utskottet
I motionen 860 yrkas på en höjning av Sveriges frivilliga bidrag till den
europeiska ungdomsfonden liksom på mera långsiktiga åtgärder för en ökad
finansieringstrygghet för fonden.
Beträffande den nuvarande ordningen för europeiska ungdomsfondens
finansiering har utskottet inhämtat följande. Fonden finansieras både med
fasta bidrag, vilka uttaxeras i överensstämmelse med Europarådets normala
bidragsskala, och med frivilliga bidrag. Sverige har under fondens hela
verksamhetstid - beslut om fondens inrättande togs år 1972 - sökt verka för
att de obligatoriska bidragen skall höjas och hävdat att de frivilliga bidragen
endast bör vara av kompletterande natur. Sverige förordade i december 1976 i
fondens mellanstatliga kommitté att de obligatoriska bidragen skulle höjas
med 50 %, men kommittén beslöt då om en bidragshöjning med endast
15 V På svensk sida beslöts i anslutning härtill att utöver det svenska
ordinarie bidraget, som för nästa budgetår kommer att uppgå till ca 140 000
kr., tillskjuta ytterligare 35 000 kr. i form av frivilliga bidrag som skulle utgå
under tre år i följd t. o. m. budgetåret 1979/80.
Med hänsyn till den inställning som de största bidragsgivarna intagit till
fondens finansiering anses det f. n. inte realistiskt att söka fä fonden
finansierad via Europarådets egen budget.
Utskottet räknar med att regeringen också i fortsättningen visar en positiv
inställning till fonden och verkar för dess vidareutveckling. Däri ingår
strävanden att åstadkomma en bättre finansieringstrygghet för fonden.
Utskottet utgår därför från att ytterligare frivilliga bidrag kommer att
övervägas från svensk sida.
Med det anförda avstyrks motionen 860.
Utskottet, som inte har någon erinran mot regeringens beräkning av
förevarande anslag, hemställer
att riksdagen, med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:860, till Europarådet m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 9 200 000 kr.
5. Övriga internationella organisationer m. m. (B 5)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid B 5 och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1979/80 till Övriga internationella
organisationer m. ni. anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.
UU 1978/79:26
5
Diverse
6. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. fl. anslag
(E 1-E 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna E 1-E 2 och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar
1. till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.
ett förslagsanslag av 750 000 kr.,
2. till Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna
utsedda svenska stipendiater ett reservationsanslag av 1 000
kr.
7. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor
(E 3)
Propositionen
Regeringen har vid punkten E 3 föreslagit att riksdagen till Information om
mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1979/80
anvisar ett anslag av 3 950 000 kr.
Under anslaget i fråga beräknas statsbidrag till Utrikespolitiska institutet
med 2 463 000 kr., till Svenska FN-förbundet med 1 185 000 kr., till Svenska
UNICEF-kommittén med 110 000 kr., till Svenska sektionen av Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet med 43 000 kr., till Svenska fredsoch
skiljedomsföreningen med 44 000 kr., till Utrikespolitiska föreningarnas
FN-förbund med 38 000 kr. och till Svenska sektionen av Amnesty
International med 67 000 kr.
I propositionen erinras om den av riksdagen (UU 1975/76:8, UU 1976/
77:16) begärda översynen av arbetsfördelningen mellan och bidragsgivningen
till de svenska organisationer som med statligt stöd bedriver upplysningsverksamhet
i internationella och utrikespolitiska frågor och redogörs för det
betänkande härom (Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor, Ds 1978:2) som i maj 1978 framlades av den för ändamålet
särskilt tillkallade utredningsmannen.
Utredningen har inte funnit anledning föreslå några förändringar beträffande
principerna förden statliga bidragsgivningen till de organisationer som
finns upptagna under det nu aktuella anslaget. Utredaren liksom departementschefen
framhåller vikten av att bidragsmottagarnas karaktär av
enskilda och obundna organisationer bevaras och att de statliga bidragen
därför endast bör utgöra komplement till övriga inkomster.
I enlighet med riksdagens önskemål har utredaren framlagt förslag till
enhetliga anvisningar för framställning om statsbidrag.
Utredningen har dryftat den av biståndspolitiska utredningen (BPU)
väckta tanken på att inrätta en allmän beredning för information i interna
-
UU 1978/79:26
6
tionella frågor, knuten till utrikesdepartementet som rådgivande organ
beträffande prioritering och inriktning av den offentliga och den med
offentliga medel finansierade informationsverksamheten i dessa frågor. I
utredningsbetänkandet framhålls att inrättandet av en allmän beredning
skulle kunna leda till en bättre överblick över såväl det totala informationsbehovet
som utbudet i dessa frågor. Beredningen får inte innebära ett ökat
statligt inflytande över prioriteringar och inriktning av den med statliga
medel finansierade informationsverksamhet som bedrivs av folkrörelserna
utan ha till uppgift att underlätta en närmare samverkan mellan berörda
organ. Utredaren tar dock ingen ställning till frågan om inrättandet av en
dylik beredning utan framhåller att berörda organisationers synpunkter bör
vara vägledande för beslut i frågan. Enligt propositionen har en majoritet av
remissinstanserna ställt sig positiv till tanken att inrätta en allmän beredning.
Frågan härom är enligt budgetpropositionen under övervägande inom
utrikesdepartementet och torde även komma att beröras i den särskilda
proposition om riktlinjer för u-landsinformationen och biståndets organisation
som senare avses bli förelagd riksdagen.
Motioner
Utskottet behandlar i detta sammanhang
dels motionen 1978/79:588 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 6, vari
hemställs
6. att riksdagen till Bidrag till information om internationell nedrustning
(Utrikesdepartementet) för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 4 000 000 kr.,
dels motionen 1978/79:692 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkandena 3 och
4, vari hemställs
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att möjliggöra
översättning av fler av SIPRI:s skrifter och publikationer till svenska språket
att användas bl. a. av skolor och folkrörelser i deras informations- och
opinionsbildande arbete,
4. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till hur folkrörelserna
skall stimuleras att delta i studier och debatt kring nedrustnings- och
utvecklingsfrågor, bl. a. genom tillgång till informationsmaterial,
dels motionen 1978/79:862 av Nils Hjorth (s), vari hemställs
att riksdagen beslutar att anslaget E 3, Utrikesdepartementet, omfördelas
så att Svenska sektionen av Amnesty International anvisas ett anslag på
75 000 kr.,
dels motionen 1978/79:1212 av Evert Svensson (s), vari hemställs
att riksdagen - inom ramen för det anslag som riksdagen beslutar - hos
regeringen begära» Kristna fredsrörelsen får ett anslag forsin informationsverksamhet
när det gäller nedrustning och fredssträvanden.
UU 1978/79:26
7
dels motionen 1978/79:1768 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (apk),
yrkandena 4 och 5, vari hemställs
4. att riksdagen beslutar att under punkt E 3 (Information om mellanfolkligt
samarbete och utrikespolitiska frågor) anslå till Svenska FN-förbundet
1 200 000 kr. och till vardera Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet, Sveriges Fredsråd, Svenska freds- och
skiljedomsföreningen, Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund, Svenska
fredskommittén samt Kristna fredsrörelsen 100 000 kr.,
5. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen framlägger förslag om att
belopp likvärdiga med dem som nu anslås till information om utvecklingssamarbete
utgår till frivilligorganisationernas information om nedrustningsoch
FN-frågor,
dels motionen 1978/79:1772 av Inger Lindquist (m), vari hemställs
att riksdagen till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor (E 3) för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 70 000 kr. förhöjt anslag att utgå till Svenska röda
korset.
Utskottet
Såsom framgår av budgetpropositionen, har den av riksdagen förut begärda
översynen av arbetsfördelningen mellan och bidragsgivningen till de enskilda
organisationer, som med stöd från förevarande anslag bedriver upplysningsverksamhet
om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor, numera
slutförts. Utredningen har inte funnit anledning föreslå några förändringar i
principerna för den statliga bidragsgivningen till organisationerna i fråga. I
utredningen liksom i propositionen framhålls vikten av att bidragsmottagarnas
karaktär av enskilda och obundna organisationer bevaras och att de
statliga bidragen därför endast bör utgöra komplement till deras övriga
inkomster.
Utskottet, som vidare konstaterar att enhetliga anvisningar numera
utarbetats för framställning om statsbidrag från det nu aktuella anslaget,
tillstyrker propositionens anslagsberäkning och bidragens fördelning på de
olika organisationerna. I konsekvens därmed avstyrks motionen 862 om
uppräkning av bidraget till Svenska sektionen av Amnesty International
liksom yrkandet 4 i motionen 1768 om dels uppräkning av bidragen till
Svenska FN-förbundet, Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen och
Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund, dels nya bidrag till ett antal i
motionen nämnda ytterligare fredsorganisationer. Utskottet har erfarit att
flera av dessa i slutet av år 1978 efter ansökan därom beviljats särskilda bidrag
från annat UD-anslag för information om nedrustningsarbetet.
Både i s-motionen 588 om vissa nedrustningsfrågor och i c-motionen 692
UU 1978/79:26
8
om ökat stöd till freds- och konfliktforskning m. m. har frågan om ett brett
och folkligt engagemang i arbetet på en internationell nedrustning och om
folkrörelsernas förutsättningar och möjligheter att delta i informationen kring
nedrustningsfrågorna aktualiserats.
Enligt s-motionen 588 gäller det härvidlag att i första hand engagera våra
stora folkrörelser och andra ideella organisationer för en aktiv informationsverksamhet
inom vårt land och internationellt. Vissa bidrag för liknande
syften utgår redan över tredje huvudtitelns E 3-anslag men är enligt
motionen i huvudsak avsedda för forskning och publicistisk verksamhet
inom andra ämnesområden än nedrustningen. Målsättningen bör vara att få
med de stora organisationerna i informationsarbetet för internationell
nedrustning. För att stödja en sådan verksamhet krävs enligt motionen en
bättre statlig samordning av den allmänna utrikespolitiska informationsverksamheten
med särskild inriktning på nedrustningsproblemen. Omfattningen
av det statliga organisationsstödet i dessa frågor bör enligt motionen 588
stegvis byggas upp till ett belopp motsvarande en promille av militärutgifterna
och ett särskilt anslag föras upp på UD:s huvudtitel, förslagsvis
benämnt Bidrag till information om internationell nedrustning. En promille
av de militära försvarskostnaderna skulle nästa budgetår innebära ca 14 milj.
kr. För att få en effektiv användning av informationsresurserna inom
folkrörelserna krävs enligt motionen 588 en god planering av kampanjer och
andra aktiviteter, varför det kan vara rimligt att stegvis gå mot ett
promilleanslag under två-tre budgetår. Motionärerna föreslår mot denna
bakgrund att 4 milj. kr. avsätts för ändamålet på ett särskilt anslag under
budgetåret 1979/80.
I c-motionen 692 framhålls bl. a. att folkrörelsernas insatser spelar en
avgörande roll när det gäller att informera och engagera människor i det
solidaritetsarbete som nedrustningssträvandena utgör. Det är viktigt att
folkrörelserna även framgent stöds på olika sätt. Enligt motionen 692 bör
regeringen därför få i uppdrag att utarbeta förslag om hur folkrörelsernas
förutsättningar att delta i studier och debatt kring nedrustningsfrågor skall
kunna förbättras. De bör därigenom ges möjligheter att ta del i arbetet kring
nedrustning - utveckling och i den omställelseprocess som en anpassning till
en ny ekonomisk världsordning kräver av oss i Sverige.
Också i apk-motionen 1768 betonas vikten av väsentligt ökad information
kring nedrustningsfrågorna och föreslås att regeringen framlägger förslag om
att belopp likvärdiga med dem som nu anslås till u-landsinformation utgår till
frivilligorganisationernas information om nedrustnings- och FN-frågor.
Utskottet hade förra året vid två tillfällen (UU 1977/78:11 och UU 1977/
78:12) anledning uttala sig om betydelsen och värdet av en informerad
opinion för att motverka kapprustningen i världen och för att vända denna i
en utveckling mot en verklig internationell nedrustning. Utskottet framhöll
därvid bl. a. att en av förutsättningarna för en stark svensk aktivitet på
nedrustningsområdet är att den stöds av en bred och välinformerad opinion i
UU 1978/79:26
9
vårt land och att det upplysningsarbete härom som bedrivs av olika
organisationer och folkrörelser är av den största betydelse. Utskottet fann det
därför naturligt att informationen om nedrustningsfrågorna ges en framträdande
plats i det utrikespolitiska informationsarbetet.
Utskottet tror sig kunna konstatera att flera av de organisationer som får
statsbidrag från E 3-anslaget i stor utsträckning ägnar sin informationsverksamhet
åt just nedrustnings- och fredsfrågorna. Härtill kommer utrikesdepartementets
egen informationsverksamhet i hithörande frågor. Som ovan
redan antytts, har UD dessutom i slutet av förra året tilldelat ett flertal
organisationer-däribland Kristna fredsrörelsen, ABF, FN-förbundet, Kvinnoförbundet
för fred och frihet, Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund,
Ekumeniska u-veckan och Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för
nedrustning - särskilda bidrag om sammanlagt 150 000 kr. för information
om nedrustningsarbetet som ett led i uppföljningen av fjolårets extra
FN-session om nedrustning. FN-förbundet, Svenska fredskommittén, Kvinnoförbundet
för fred och frihet och Svenska freds- och skiljedomsföreningen
och andra organisationer har därutöver fått vissa bidrag från SIDA till sin
informationsverksamhet om förhållandet mellan nedrustning och utveckling.
Från anslaget B 5. Övriga internationella organisationer m. m. harvidare
utgått en rad bidrag till internationella - och i några fall även svenska -organisationer för konferenser och annan verksamhet i nedrustningsfrågor.
Också anslaget till SIPRI och stödet till den freds- och konfliktforskning som
bedrivs vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg är självfallet i vidare
mening att betrakta som svenska bidrag till de internationella freds- och
nedrustningssträvandena. Motionsyrkanden om ökat stöd till SIPRI samt
freds- och konfliktforskningen i övrigt behandlas i andra sammanhang.
I dagsläget torde det knappast få anses realistiskt att i ett slag finna effektiv
användning för ett nytt anslag för enbart nedrustningsinformation av den
storleksordning som föreslås i motionen 588. Den översyn som i fjol
slutfördes om bidragsgivningen till de under E 3-anslaget uppförda enskilda
organisationerna visade bl. a. att dessa i regel har små administrativa resurser,
att de inbördes är föga samordnade i sin informationsverksamhet och att de
har små möjligheter att utan längre förberedelser övergå till informationsinsatser
av större format.
Bedömningen av frågan på vilket sätt folkrörelserna i större utsträckning
själva skall kunna engageras i den utrikespolitiska informationsverksamheten
och i synnerhet i informationsarbetet kring de internationella freds- och
nedrustningsfrågorna harett uppenbart samband med den tanke på att inrätta
en allmän beredning för information i internationella frågor som ursprungligen
väcktes av biståndspolitiska utredningen (BPU) i dess betänkande (SOU
1977:73) U-landsinformation och internationell solidaritet och som även
dryftats i departementsutredningen om principerna för bidragsgivningen
över tredje huvudtitelns E 3-anslag. I betänkandet från sistnämnda utredning
framhölls att inrättandet av en allmän beredning skulle kunna leda till en
UU 1978/79:26
10
bättre överblick över såväl det totala informationsbehovet som utbudet i
dessa frågor. Utredaren avstod dock från att ta någon direkt ställning till
frågan om inrättande av en dylik allmän beredning utan framhöll att berörda
organisationers synpunkter i ämnet borde vara vägledande för beslut i
frågan.
Frågan om en allmän informationsberedning berördes likaså av utskottet
förra året (UU 1977/78:11 och UU 1977/78:12) med anledning av ett
motionsyrkande därom, och den berörs även i årets budgetproposition. Det
framgår av denna proposition att en majoritet av remissinstanserna ställt sig
positiv till tanken att inrätta en allmän beredning för information i
internationella frågor knuten till utrikesdepartementet och att frågan om
inrättandet av en dylik beredning är föremål för överväganden inom UD.
I den nyligen framlagda propositionen 1978/79:113 om riktlinjer för ulandsinformation
och biståndets organisation m. m. återkommer utrikesministern
till detta spörsmål och erinrar där om att frågor som har samband
härmed också berörs i det utredningsarbete om folkrörelsernas internationella
samarbete som f. n. bedrivs inom kommundepartementet. När detta
arbete har slutförts kommer regeringen att ha möjlighet att pröva hela frågan
om statens samarbete med enskilda organisationer rörande information i
internationella och utrikespolitiska frågor, heter det. Frågan kommer därför
att bli föremål för samråd med berörda organisationer, framgår det av prop.
1978/79:113.
Utskottet, som finner en rad skäl tala för inrättandet av en dylik allmän
beredning för information i internationella och utrikespolitiska frågor, utgår
ifrån att regeringen i sitt förutskickade samråd med berörda organisationer
eftersträvar att med lämpliga åtgärder intensifiera och förstärka informationen
även kring internationell nedrustning och avspänning. Effektiviteten
hos sådana informationsåtgärder skulle förmodligen öka om en allmän
beredning inrättades.
1 avvaktan på regeringens ställningstagande i denna fråga avstyrker
utskottet yrkandet 6 i motionen 588 om ett nytt anslag på 4 milj. kr. för bidrag
till information om internationell nedrustning. Med det ovan anförda torde
det nu aktuella yrkandet 4 i motionen 692 liksom yrkandet 5 i motionen 1768
få anses besvarade. Motionen 1212, som är anknuten till det nyss behandlade
yrkandet i motionen 588, avstyrks likaledes. Den i motionen 1212 nämnda
Kristna fredsrörelsen hör-såsom tidigare nämnts-till de organisationer som
för några månader sedan tilldelades ett statligt extrabidrag för sin informationsverksamhet
kring nedrustningsfrågorna.
I motionen 692 finns även ett yrkande om att regeringen skall vidta
åtgärder för att möjliggöra översättning till svenska av fler SIPRI-skrifter och
-publikationer, att användas av bl. a. skolor och folkrörelser i deras informations-
och opinionsbildande arbete kring freds- och nedrustningsfrågor.
SIPRI är ett internationellt forskningsinstitut och publicerar därför i första
hand sina forskningsrapporter och -sammanställningar på engelska. Därutö
-
UU 1978/79:26
11
ver har institutet endast begränsade möjligheter att med egna resurser utge
översättningar eller sammanfattningar av sina forskningsresultat på andra
språk, däribland på svenska. Detta sker dock i viss utsträckning.
Utskottet tolkar det nu aktuella yrkandet så att det efterlyser åtgärder vid
sidan om SIPRIs egen publiceringsverksamhet för att få fram mer och
lättillgängligare informationsmaterial, som är baserat på SIPRI:s forskningsresultat
och som är ägnat att användas i den folkliga studieverksamheten
kring freds- och nedrustningssträvandena.
Utskottet ställer sig positivt till denna tanke, som ligger i linje med vad
utskottet förut anfört om angelägenheten av att bredda och popularisera
informationen i dessa frågor. Det bör vara naturligt att ha detta förslag i
åtanke i samband med de fortsatta övervägandena om en eventuell allmän
beredning för information i internationella och utrikespolitiska frågor.
Det nu aktuella yrkandet 3 i motionen 692 torde med det anförda få anses
besvarat.
I motionen 1772 föreslås att Svenska röda korset från förevarande anslag
under nästa budgetår får ett statsbidrag av 70 000 kr. Motionären erinrar om
att det enligt organisationens stadga åvilar Röda korset att sprida kunskap om
innebörden av 1949 års Genévekonventioner angående skydd för krigets
offer och att denna skyldighet blir mer omfattande när Sverige biträder 1977
års tilläggsprotokoll till 1949 års konventioner. Det framhålls att Svenska röda
korset, som för dylik information f. n. har en årsbudget om ca 240 000 kr.,
också fortsättningsvis är berett att självt svara för huvuddelen av kostnaden
för information om konventionerna men att det synes rimligt och riktigt att
staten i någon utsträckning bidrar till dessa informationskostnader.
Riksdagen har nyligen godkänt de båda nämnda tilläggsprotokollen till
1949 års Genévekonventioner rörande skydd för offren i väpnade konflikter
(UU 1978/79:24, rskr 161). Staternas skyldighet att medverka vid information
och undervisning om de nya reglerna framgår av särskilda artiklar i de båda
tilläggsprotokollen. Kunskap om konventionerna och tilläggsprotokollen
skall förmedlas inte endast till militär personal utan även till civila
myndigheter och till civilbefolkningen. Då frågan är av stor betydelse och
förutom försvaret angår ett stort antal civila myndigheter och organisationer,
har regeringen under förra året tillkallat en kommitté för att utreda och lämna
förslag angående tolkning och tillämpning av samt information och undervisning
om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation. I
direktiven för utredningen fästs stor vikt vid Svenska röda korsets medverkan
i ifrågavarande informationsverksamhet, och till utredningen har knutits
expertis från bl. a. Röda korset.
Då Röda korsets medverkan i informationsverksamheten således positivt
prövas i ett större sammanhang, synes det rimligt alt avvakta folkrättskommitténs
förslag innan ställning tas till frågan om eventuella statsbidrag till
organisationen. Motionen avstyrks därför.
UU 1978/79:26
12
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:588, yrkandet 6, och
motionen 1978/79:1212 angående ett nytt anslag för bidrag till
information om internationell nedrustning,
2. att riksdagen förklarar motionen 1978/79:692, yrkandena 3 och
4, och motionen 1978/79:1768, yrkandet 5, besvarade med vad
utskottet anfört,
3. att riksdagen, med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:862, motionen 1978/79:1768,
yrkandet 4, och motionen 1978/79:1772, till Information om
mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret
1979/80 anvisar ett anslag av 3 950 000 kr.
8. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (E 4)
Propositionen
Regeringen föreslår vid punkten E4 att riksdagen till Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (S1PRI) för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 7 030 000 kr.
Motioner
Utskottet behandlar i detta sammanhang
dels motionen 1978/79:588 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 5, vari
hemställs
5. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(E 4, Utrikesdepartementet) anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 400 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 7 430 000 kr.,
dels motionen 1978/79:692 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkandet 2, vari
hemställs
2. att riksdagen till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut för
budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
1 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 8 030 000 kr.,
dels motionen 1978/79:1076 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari
hemställs
att riksdagen beslutar att anslaget till SIPR1 i budgetpropositionen, bil. 6,
punkten E4, fastställs till 8 020 000 kr.,
dels motionen 1978/79:1210 av Sture Korpås och Anna Eliasson (c), vari
anhålls
att riksdagen vid uppräkningen av bidraget till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut förbudgetåret 1979/80 anslår 150 000 kr. för automatisk
databehandling.
UU 1978/79:26
13
Utskottet
SIPRI har i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 begärt ett
statsbidrag med 8 020 000 kr. vilket är 1 425 000 kr. mer än anslagsbeloppet
för samma ändamål under innevarande budgetår. 1 budgetpropositionen har
föreslagits en bidragsökning med 435 000 kr. med hänsyn till pris- och
lönekostnadsökningar och med utgångspunkt från en oförändrad ambitionsnivå
för SIPREs verksamhet.
I tre motioner föreslås mot denna bakgrund att nästa budgetårs anslag till
SIPRI räknas upp ytterligare. I s-motionen 588 föreslås i förhållande till
regeringens förslag en höjning med 400 000 kr., i c-motionen 692 föreslås en
höjning utöver regeringens förslag med 1 milj. kr. och i vpk-motionen 1076 en
höjning med 990 000 kr. i förhållande till propositionens förslag.
SIPRI har under ett par års tid haft svårigheter, vilka nu förefaller vara på
väg att bli lösta, med att rekrytera fullt antal forskare, något som förorsakat
vissa projektförseningar. Ett visst rörelseöverskott som på grund härav
uppstod under budgetåret 1977/78 väntas till större delen bli förbrukat under
innevarande budgetår till följd av redan förut gjorda åtaganden. SIPREs petita
för nästa budgetår ger bl. a. uttryck åt ökade ambitioner på forskningssidan,
vilket även beräknas leda till ökade publiceringskostnader för böcker och
skrifter, liksom åt en strävan att åstadkomma mer lättillgängligt informationsmaterial
byggt på institutets forskningsresultat. Dessa förhöjda ambitioner,
vilka utskottet finner välmotiverade och värda att stödjas, kan inte
förverkligas inom den medelsram som beräknats i budgetpropositionen och
som enbart motsvarar en indexuppräkning av nuvarande pris- och lönekostnader.
Utskottet vill därför, med tillstyrkan av det nu aktuella yrkandet i
motionen 588, förorda att bidraget till SIPRI för budgetåret 1979/80 fastställs
till 7 430 000 kr., dvs. 400 000 kr. mer än enligt regeringens förslag.
Yrkandena i motionerna 692 och 1076 i detta hänseende avstyrks
däremot.
I motionen 1210 föreslås att riksdagen vid uppräkningen av bidraget till
SIPRI för nästa budgetår skall fastställa att 150 000 kr. därav skall användas
för institutets automatiska databehandling. I sin anslagsframställning till
regeringen har SIPRI beräknat 250 000 kr. för sådan databehandling av
information om bl. a. den internationella vapenhandeln och -produktionen.
Utskottet, som anser att det inte bör ankomma på riksdagen att på sätt som
föreslås i motionen styra dispositionen av statsbidraget till SIPREs verksamhet,
avstyrker motionen i fråga.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen, i anledning av propositionen 1978/79:100 samt
med bifall till motionen 1978/79:588, yrkandet 6, och med
avslag på motionen 1978/79:692, yrkandet 2, och 1978/79:1076,
till Bidrag till Stockholms internationella fredsförskningsinstitut för
UU 1978/79:26
14
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
7 430 000kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1210.
9. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll (E 5)
Propositionen
Regeringen föreslår vid punkten E 5 att riksdagen till Vissa åtgärder för
rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 5 170 000 kr.
Av det beräknade anslaget avser huvuddelen, ca 4,3 milj. kr., detektionsseismologisk
forskning och internationellt datautbyte samt övervakning av
utländska kärnladdningsprov liksom även radiakövervakning i samband
med dylika prov och provstoppskontroll. Återstoden, 838 000 kr., beräknas
för teknisk-vetenskapliga utredningar avseende s. k. A-, B- och C-krigföring,
sambandet mellan nedrustnings- och utvecklingsansträngningarna samt
satellitspaning som underlag för nedrustningsförhandlingar.
Försvarets forskningsanstalt (FOA), som för utrikesdepartementets
räkning bedriver denna verksamhet, har i sin anslagsframställning begärt
1 150 000 kr. för nämnda teknisk-vetenskapliga utredningar (internprogram
T 3), en ökning med 537 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Som
motiv för denna ökning anges bl. a. de reducerade anslagen för försvarsforskning
på fjärde huvudtiteln inom detta område. Av den föreslagna volymökningen
på 503 000 kr. avser 300 000 kr. ökade ambitioner inom områden som
satellitspaning, havsteknik och kärnladdningar.
För anslaget som helhet föreslår regeringen en uppräkning med 432 000 kr.
Därav avser 232 000 kr. pris- och löneomräkning, under det att återstoden,
dvs. 200 000 kr., beräknats som en reell ökning under detta anslag.
Realökningen avser förstärkning av FOA:s utredningskapacitet på nedrustningsområdet.
Motion
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1978/79:588 av
Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 4, vari hemställs
4. att riksdagen till Vissa åtgärder för rustningsbegränsningar och kontroll
(E 5, Utrikesdepartementet) för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 300 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 5 470 000
kr.
Utskottet
I motionen 588 föreslås att riksdagen under förevarande anslagsrubrik skall
anvisa ett belopp som är 300 000 kr. högre än som föreslagits i budgetpro
-
UU 1978/79:26
15
positionen, tredje huvudtiteln. Enligt motionen är denna anslagsfdrstärkning
avsedd att öka kapaciteten för den vetenskapliga underlagsverksamhet som
FOA bedriver för UD:s och nedrustningsdelegationens räkning.
Enligt utskottets mening torde den höjning av anslaget, som föreslås i
propositionen och som innebär en realökning med 200 000 kr. utöver
kompensation för pris- och lönehöjningar, i rådande ansträngda budgetläge
f. n. få anses till fyllest. I likhet med föregående år(UU 1977/78:11) utgår
utskottet från att regeringen, därest starka behov därav skulle göra sig
gällande på grund av den fortsatta utvecklingen i de internationella
nedrustningsförhandlingarna, är beredd att pröva möjligheten att senare
förstärka detta eller andra anslag som kan användas för att bekosta
underlagsstudierna. Mot denna bakgrund avstyrks det nu aktuella motionsyrkandet.
Utskottet hemställer
att riksdagen, med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:588, yrkandet 4, till Vissa åtgärder
för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 5 170 000 kr.
Statens allmänna fastighetsfond
10. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen
Utskottet
tillstyrker regeringens förslag vid punkten 11.4 på kapitalbudgeten
och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten m. m.
inom de kostnadsramar som förordats i budgetpropositionen,
2. till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikesrepresentationen för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 10 000 000 kr.
Statens utlåningsfonder
11. Utrikesförvaltningens lånefond
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkten IV. 1 på kapitalbudgeten
och hemställer
att riksdagen till Utrikesförvaltningens lånefond flir budgetåret 1979/
80 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 22 mars 1979
På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS
UU 1978/79:26
16
Nä/yarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m). Anna Lisa
Lewén-Eliasson (s), förste vice talmannen Torsten Bengtson (c), Erik
Adamsson (s), Anna-Lisa Nilsson (c), Sture Palm (s), Gunnel Jonäng (c), Mats
Hellström (s), Ingrid Sundberg (m), Sture Ericson (s), Sture Korpås (c),
Gertrud Sigurdsen (s), David Wirmark (fp), Axel Andersson (s) och Gunvor
Wallin (fp).
Reservationer
1. vid punkten 7 (Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor) av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm,
Mats Hellström, Sture Ericson, Gertrud Sigurdsen och Axel Andersson
(samtliga s), som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”1 dagsläget
torde” och slutar med ”av större format.” bort ha följande lydelse:
Även om sålunda flera av de organisationer som engagerat sig i informationsarbete
kring nedrustningsfrågorna erhållit visst statsstöd är denna
informationsverksamhet av blygsam omfattning. En breddning av informationen
i nedrustningsfrågorna förutsätter att de stora folkrörelserna aktivt
engagerar sig för denna sak. De fackliga organisationerna, kooperationen, de
religiösa samfunden och de till dessa knutna studieförbunden bör stimuleras
att ägna nedrustningsfrågan större intresse. Utskottet tillstyrker därför
yrkandet 6 i motionen 588 om ett nytt anslag på 4 milj. kr. för bidrag till
information om internationell nedrustning. Yrkandet i motionen 1212
avstyrks. Bidragsönskemål från Kristna fredsrörelsen bör bedömas i ett
sammanhang tillsammans med bidragsansökningar från andra folkrörelser
och ideella organisationer. Även de organisationer som hittills fått bidrag från
anslaget E 3 bör självfallet kunna finansiera projekt via detta nya anslag.
dels att utskottets hemställan i momentet 1 (s. 12) bort ha följande
lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:588, yrkandet 6,
och med avslag på motionen 1978/79:1212 till Bidrag till
information om internationell nedrustning för budgetåret 1979/80
anvisar ett anslag av 4 000 000 kr.,
2. Vid punkten 8 (Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut)
av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg (båda m) samt David
Wirmark och Gunvor Wallin (båda fp), som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”SIPRI har”
och slutar med ”avstyrks däremot.” bort ha följande lydelse:
Under utskottets behandling av ifrågavarande yrkanden har framkommit
att ett rörelseöverskott på ca 1 milj. kr. uppstått för SIPRI med anledning av
forskarvakanser m. m. Detta har hittills möjliggjort för SIPRI att utnyttja
UU 1978/79:26
17
överskottsmedel för i motionerna angivna behov. Utskottet bedömer att så
också kommer att vara fallet under budgetåret 1979/80 med den ökning av
ifrågavarande anslag som föreslås i budgetpropositionen, även om hänsyn tas
till den förbrukning av överskottsmedel som kan komma att ske under
innevarande budgetår. Med det anförda avstyrks de i detta sammanhang
aktuella yrkandena i motionerna 588,692 och 1076 och tillstyrks propositionens
förslag.
dels att utskottets hemställan i momentet 1 (s. 13) bort ha följande
lydelse:
1. att riksdagen, med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:588, yrkandet 6, motionen 1978/
79:692, yrkandet 2 och motionen 1978/79:1076, till Bidrag till
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7 030 000 kr.,
3. Vid punkten 8 (Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut)
av förste vice talmannen Torsten Bengtson, Anna-Lisa Nilsson,
Gunnel Jonäng och Sture Korpås (samtliga c), som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks däremot.” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill därför, med anledning av motionen 692, yrkandet 2, och med
tillstyrkan av yrkandet i motionen 1076, förorda att bidraget till SIPRI för
budgetåret 1979/80 fastställs till 8 020 000 kr., dvs. 990 000 kr. mer än enligt
regeringens förslag. Yrkandet i motionen 588 i detta hänseende avstyrks
därmed.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:
Utskottet finnér, att det med den förordade anslagshöjningen blir möjligt
för SIPRI att fortsätta sitt arbete med automatisk databehandling i enlighet
med anslagsframställningen, varför motionen 1210 därmed kan anses
besvarad.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen, i anledning av propositionen 1978/79:100 och
motionen 1978/79:692, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till
yrkandet i motionen 1978/79:1076 och med avslag på motionen
1978/79:588, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 8 020 000 kr.,
2. att riksdagen förklarar motionen 1978/79:1210 besvarad med
vad utskottet anfört.
UU 1978/79:26
18
4. vid punkten 9 (Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll) av
Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Mats Hellström,
Sture Ericson, Gertrud Sigurdsen och Axel Andersson (samtliga s), som
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Enligt
utskottets mening” och slutar med ”det nu aktuella motionsyrkandet.” bort
ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker yrkandet 4 i motionen 588 om en uppräkning av
anslaget med 300 000 kr. för att öka kapaciteten inom internprogrammet T 3.
Vetenskaplig underlagsverksamhet. Det är av vikt att FOA:s förmåga att
bistå nedrustningsdelegationen kan upprätthållas på en hög nivå. Anslagshöjningen
bör ses i samband med motionens önskemål om att en svensk
strategi för det internationella nedrustningsarbetet på längre sikt formuleras.
En sådan strategi bör bli styrande för forsknings- och utredningsarbetet på
nedrustningsområdet. Det tar tid och krävs en permanent organisation om
man vill bygga upp kompetens på detta område. Sveriges förmåga att påverka
förhandlingsarbetet i Genéve och i FN bygger i hög grad på att sådan
kompetens finns inom den grupp som förbereder svenska förhandlingsinitiativ.
Bortsett från det seismiska observatoriet i Hagfors har den vetenskapliga
kompetensen inom den svenska nedrustningsdelegationen i huvudsak
uppstått som spin-off från forskning som utförts inom FOA för andra
ändamål. Om försvarsplaneringen inriktas på att angrepp mot Sverige med
ABC-vapen bedöms som osannolika och skyddsforskningen mot sådana
angrepp därför prioriteras ned kan ”vita fläckar” i komptensen på området
uppstå. Därmed blir det också mindre spin-off för nedrustningsdelegationen.
En försatt hög ambitionsnivå i Genéve kräver att kompetensen inom
ABC-området inte försvagas. Viss försvarsforskning bör därför fortsätta som
fredsforskning. En mer långsiktig planering av våra insatser vid nedrustningsförhandlingarna
kan dessutom komma att kräva fleråriga forskningsinsatser
på områden som exempelvis konventionella vapen, den internationella
vapenhandeln, satellitkrigföring, submarin krigföring samt olika
kontrollmetoder. Det vore vidare önskvärt att samarbete etablerades med den
freds- och konfliktforskning som håller på att växa fram vid universiteten i
Uppsala, Göteborg och Lund.
Nedrustningsdelegationens arbete bör dessutom ta sikte på ett vidgat
samarbete och samordning av utredningsresurserna med övriga nordiska
länder. Det torde i framtiden bli allt svårare att bedriva nedrustningsdelegationens
arbete på ad hoc-basis. Uppgiften att formulera en strategi och ett
handlingsprogram för insatserna vid de internationella nedrustningsförhandlingarna
bör därför ges hög prioritet.
UU 1978/79:26
19
dels att utskottets hemställan (s. 15) bort ha följande lydelse:
att riksdagen, med anledning av propositionen 1978/79:100 och
med bifall till motionen 1978/79:588, yrkandet 4, till Vissa
åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 5 470 000 kr.
Särskilt yttrande
av förste vice talmannen Torsten Bengtson, Anna-Lisa Nilsson, Gunnel
Jonäng och Sture Korpås (samtliga c):
Vid behandling av bl. a. yrkandet 4 i c-motionen 1978/79:692 angående hur
folkrörelserna skall stimuleras att delta i studier och debatt kring nedrustnings-
och utvecklingsfrågor har utskottet förutsatt att regeringen prövar hela
frågan om statens samarbete med enskilda organisationer rörande information
i internationella och utrikespolitiska frågor sedan det utredningsarbete
slutförts, som bedrivs inom kommundepartementet om folkrörelsernas
internationella arbete. Mot den bakgrunden anser utskottet motionens
yrkande besvarat. Vi invänder inte mot detta beslut i utskottet. Vi är
emellertid angelägna om att inför regeringens handläggning av denna fråga få
understryka vikten av att Sveriges insatser på nedrustningsområdet är väl
förankrade hos svenska folket. Endast då kan de få tyngd i internationella
sammanhang. Folkrörelsernas insatser spelaren avgörande roll, när det gäller
att informera och engagera människor i detta arbete. Därför är det viktigt, att
folkrörelserna stöds på olika sätt. De måste även ges möjlighet att delta i
arbetet kring förhållandet mellan nedrustning och utveckling och kring den
omställningsprocess som en anpassning till en ny ekonomisk världsordning
förutsätter.
GOTAB 61793 Stockholm 1979