UbU 1978/79:44

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:44

med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor
rörande forskning och forskarutbildning m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Wikström förelagt riksdagen dels i
propositionen 1978/79: 119 om vissa frågor om forskning och forskarutbildning,
dels i propositionen 1978/79: 100, bilaga 12, punkten D 31 om
utbildningsbidrag för doktorander.

Med anledning av propositionen ' 1978/79: 119 har väckts motionerna
1978/79:2215, 2222 samt 2230-2237.

Vidare behandlas i betänkandet yrkanden som framställts i de under
allmänna motionstiden väckta motionerna 1978/79: 203, 204, 206, 265, 733,
917, 1355, 1373, 1625, 1886 och 1887.

Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande
över propositionen och motionerna. Näringsutskottets yttrande (NU
1978/79: 3 y) är som Bilaga 1 fogat till detta betänkande.

1 propositionen 1978/79:119 föreslås på grundval av forskningsrådsutredningens
betänkande (SOU 1977: 52) Forskningspolitik vissa åtgärder
för att förbättra planeringen inom forskningsområdet.

Vidare föreslås att resurserna för samhällsriktad forskningsinformation
förstärks med 4 milj. kr.

Arbetstagarorganisationerna föreslås få ökat inflytande över beslut i
forskningsfrågor. Arbetstagarorganisationerna skall således vara företrädda
inom bl. a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och i styrelserna
för instituten för kollektiv forskning (branschforskningsinstituten). Arbetstagarorganisationernas
möjligheter att ta initiativ till forskning skall förbättras
genom att högst 5 milj. kr. ur arbetarskyddsfonden får disponeras
för stöd till detta.

Sekretariatets för framtidsstudier anknytning till regeringskansliet föreslås
upphöra. Framtidsstudieverksamheten skall i stället anknytas till
forskningsrådsnämnden.

Vidare läggs i propositionen fram vissa förslag på grundval av forskarutbildningsutredningens
betänkande (SOU 1977:63) Fortsatt högskoleutbildning.

Behörigheten till forskarutbildning föreslås delas in i allmän behörighet
och särskild behörighet. Grundläggande högskoleutbildning omfattande
minst 80 poäng skall ge allmän behörighet för tillträde till forskarutbildning.
Kraven för särskild behörighet skall fastställas av fakultetsnämnd.
Utbildningsutbudet på nivån ovanför grundläggande högskoleutbildning

1 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 44

UbU 1978/79:44

2

föreslås breddas genom att påbyggnadsutbildningar inrättas. För utveckling
och drift av överbryggande kurser för dem som har allmän men inte
särskild behörighet till forskarutbildning samt för planering av och försöksverksamhet
med påbyggnadsutbildningar föreslås att 2 milj. kr. anvisas.

Ytterligare 75 utbildningsbidrag för doktorander föreslås inrättade.

Ansvaret för de nu av STU finansierade kontaktsekretariaten föreslås
föras över på högskolan.

Särskilda medel - 7,5 milj. kr. — föreslås bli anvisade för att underlätta
för universitetslektorer att aktivt delta i forskning. Innehavare av tjänster
som förste assistent skall i fortsättningen i tjänsten även kunna arbeta med
forskning.

För viss förstärkning av högskolans forskningsorganisation föreslås att 2
milj. kr. anvisas.

Vidare föreslås att möjligheter öppnas för vissa förändringar i fakultetsnämndernas
sammansättning.

Forsknings- och forskarutbildningsreform

Propositionen 1978/79:119

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen

1. antager ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i högskolelagen (1977:218),

2. bemyndigar regeringen att i vissa fall besluta om särskild sammansättning
av fakultets- eller sektionsnämnd,

3. godkänner de riktlinjer för forskningsplanering, forskningsinformation,
forskarutbildning m. m. som förordats i propositionen.

Lagförslaget är som Bilaga 2 fogat till detta betänkande.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79

1978/79:203 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag för att tillgodose de i motionen framförda synpunkterna
om en effektiv och slagkraftig forskningsorganisation,

1978/79:204 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en återgång till tidigare ordning beträffande fakulteterna
verkställs genom utarbetande av ny författningstext i berörda hänseenden,

1978/79:206 av Ingegerd Troedsson (m) och Hans Nyhage (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag i enlighet med vad i
motionen anförts syftande till dels en tillfällig ökning av platserna vid den
avslutande tvååriga utbildningen för psykologer (PEG), dels garantier för

UbU 1978/79:44

3

att studerande som intagits för psykologutbildning ges möjlighet att slutföra
densamma,

1978/79: 265 av Bonnie Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att forskningsprojekt
inte får bli ekonomiskt lidande på grund av föräldraledighet
och att möjligheter därför skall garanteras att fortsätta forskning efter en
föräldraledighet,

1978/79:733 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om åtgärder för att bereda ökade utrymmesramar för
naturvetenskaplig och teknisk utbildning på alla nivåer samt aktivt stimulera
till rekrytering av naturvetenskapligt och tekniskt utbildad personal
också inom primärt icke-naturvetenskapliga eller icke-tekniska områden
av samhällslivet,

1978/79:917 av Britta Hammarbacken (c) och Bengt Kindbom (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar hemställa att regeringen vidtar åtgärder så att
forskningsanslagen kan tillföras medel som täckning för kostnader vid
sjukdom, havandeskap och tjänstledighet,

1978/79: 1355 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar

1. att forskningsresultat ej får vara ägnade att tjäna främmande makters
militära ändamål och syften,

2. att enskilda människor eller sammanslutningar ej får hindra forskningsarbete
på företag och arbetsplatser,

3. att forskning bekostad av offentliga medel ej får tjäna privat vinstbegär
eller styras av privata intressen,

1978/79:1373 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna

1. vad i motionen anförts beträffande behovet av regionalt förankrad
ökad forskning och utredningsverksamhet inom den offentliga sektorn,

2. att prioritering sker under ändamål för lokalt utvecklingsarbete och
forskningsobjekt inom ramen för tilldelade anslag i årets budgetproposition,

1978/79: 1625 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet Teknisk utveckling, forskning och forskarutbildning
i den till finansutskottet remitterade motionen 1978/79:1108 - yrkas att
riksdagen

1. hos regeringen begär utredning om ökat meritvärde för forskarutbildning
vid tillsättning av offentliga tjänster,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen 1978/
79:1108 anförts rörande tillsättning av lektorat i gymnasieskolan,

UbU 1978/79:44

4

1978/79:1886 av Jan Bergqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till åtgärder för att förbättra spridningen
av vetenskapliga tidskrifter i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79: 1887 av Jan Bergqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att motionen överlämnas till utredningen om vissa
tjänsteorganisatoriska frågor inom högskolan m. m.

Motioner väckta med anledning av propositionen 1978179:119

1978/79:2215 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen

1. avslår förslaget om ändring av 24 § högskolelagen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om forskningsregistrering och forskningsstatistik,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om forskningsrådsnämndens uppgifter,

4. avslår förslaget om framtidsstudieverksamhetens förläggning till
forskningsrådsnämnden men i stället medverkar till inrättandet av två
dylika sekretariat, det ena till regeringens förfogande och det andra till
riksdagens,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om delegationens för långsiktsmotiverad forskning (SALFO) ställning i
förhållande till forskningsrådsnämnden,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om naturlig avgång vid forskarkarriären och i samband därmed hos regeringen
hemställer om utarbetande av erforderliga författningsföreskrifter
för att ge forskningsmeriter tillbörligt värde vid sökande av tjänster hos
stat och kommun,

1978/79: 2222 av Staffan Burenstam Linder (m) och Gunnar Biörck i
Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen uttalar

1. att kvalitet i universitetsutbildning och forskning förutsätter att hela
skolsystemet bygger på respekt för kvalitet i kunskaper,

2. att dessa krav också måste ställas på lärarutbildningen,

3. att kompetens och sakkunskap måste återfå sin rätta plats i ledningen
av arbetet vid universiteten,

4. att universiteten befrias från den överordnade och överdrivna byråkratiapparaten
och att de pengar som därigenom sparas används för
universitetens verkliga uppgift att befrämja lärdom och framsteg,

5. att forskningens kvalitet och integritet hävdas genom ett stopp för
ofoget att tilldela myndigheter pengar för att under täcknamnet ”forskning”
lägga ut allsköns beställningsuppdrag,

1978/79:2230 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utveckling av FoU-statistik och om försöksverksamhet med

UbU 1978/79:44

5

registrering av forskningsprojekt (FoU = forskning och utvecklingsarbete),

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om privata stiftelser och fonder,

3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utgivning av populärvetenskaplig litteratur för barn och ungdom,

4. begära att regeringen utarbetar ett samlat åtgärd sprogram för att
stimulera intresset för naturvetenskap och teknik biand barn och ungdom,

5. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om medel för överbryggande kurser och utveckling av påbyggnadsutbildningar,

6. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om antagning av forskarstuderande och om resurser för handledning
i forskarutbildning,

7. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om fördelningen av utbildningsbidrag för doktorander,

8. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utbildningsbidragens samordning med sjuk- och föräldraförsäkringen,

9. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om kontaktsekretariatens anknytning till regionstyrelserna,

1978/79: 2231 av Bertil Fiskesjö (c) och Anna Eliasson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade utbildningsinsatser till
stöd för en kvalificerad journalistik om forskningsfrågor och forskningsresultat,

1978/79: 2232 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen vid
behandlingen av propositionen 1978/79: 119 beslutar

1. att försöksverksamheten med näringslivskontakt för forskare kompletteras
i enlighet med förslagen i motionen,

2. att försöksverksamhet med vetenskapliga nämnder i enlighet med
vad som anförts i motionen startar vid tio fakulteter,

3. att hos regeringen begära utredning och förslag om inrättandet av en
mellanexamen i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att hos regeringen ge till känna vad som i motionen anförts om
forskning för universitetslektorer vid de nya högskolorna,

5. att sekretariatet för framtidsstudier ombildas till en delegation och i
övrigt bibehåller sin nuvarande ställning,

6. att som sin mening ge regeringen till känna att frågan om regional
anknytning av forskningsinsatser och högre utbildning utreds med förtur
inom universitets- och högskoleämbetet, liksom frågan om internationellt
inriktad forskning med regional anknytning,

7. att som sin mening ge regeringen till känna att frågan om information

UbU 1978/79:44

6

om forskning och forskningsresultat i olika former skyndsamt utreds med
beaktande av de särskilda aspekter som framgår av motionen,

8. att som sin mening ge regeringen till känna att betydelse av vetenskapliga
erfarenheter beaktas i personalrekryteringssammanhang,

9. att som sin mening ge regeringen till känna att vad som i motionen
anförts om internationella kontakter beaktas vid den fortsatta utformningen
av forskningspolitiken,

1978/79: 2233 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 119 beslutar uppdra åt
regeringen att genomföra riktlinjer så att

1. forskarnas frihet och inflytande över forskningens initiering bevaras
och stärks,

2. demokratisk kontroll, som i sista hand ligger hos riksdagen, över
forskningen garanteras, varigenom de grupper som forskningen direkt
berör bör få insyn i forskningsarbete och resultat,

3. monopolens och de militärindustriella komplexens styrning och
koppling till forskning i högskolorna upphör; statlig finansiering av monopolens
forskningsverksamhet upphör; högskolornas eller den statligt bekostade
forskningens deltagande i forskning som tjänar militärindustrin
förhindras; statliga forskningsanslag fördelas genom högskolor, statliga
forskningsanstalter och offentliga fonder,

4. forskarnas och forskarstuderandenas tjänster i högskolorna ökas,

5. forskarnas och forskarstuderandenas arbetsmöjligheter och arbetstrygghet
förbättras och alla forskarstuderande ges utbildningsbidrag, vars
storlek bör höjas,

6. grundforskningens ställning garanteras och stärks,

7. rekrytering till forskarutbildning breddas, varvid kraftfulla åtgärder
för undervisningens förbättring vidtas,

8. forskarnas tillträde till arbetsplatserna lagstiftningsvägen garanteras,

9. vetenskapligt samarbete, forskarutbyte, utbyte av forskningsresultat
med de socialistiska staterna, i enlighet med beslut av konferensen för
europeisk säkerhet och samarbete, ökas,

10. publicering av forskningsresultat och spridning av vetenskapliga
publikationer från de socialistiska länderna ökas.

1978/79: 2234 av Ove Nordstrandh m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag om heltäckande FoU-statistik,

2. avslår regeringens förslag om en allmän forskningsregistrering,

3. avslår regeringens förslag om särstöd till löntagarorganisationerna för
forskning i egen regi,

4. hos regeringen begär en skyndsam översyn av sekretariatets för
framtidsstudier verksamhet och organisation,

5. hos regeringen begär förslag på åtgärder i syfte att tillmäta forskarutbildning
ökad vikt vid tillsättandet av vissa offentliga tjänster,

UbU 1978/79:44

7

6. hos regeringen anhåller om förslag till lagändring i syfte att upprätthålla
kravet på vetenskaplig kompetens på vissa tjänster,

7. uttalar att gymnasielektorat skall tillsättas med vetenskapligt meriterade
personer,

8. avslår regeringens förslag att begränsa möjligheterna för studerande
med utbildningsbidrag att ha arbete vid sidan av studierna,

9. avslår regeringens förslag om allmän behörighet för forskarutbildning,

10. avslår regeringens förslag om representation i fakultetsnämnd och
sektionsnämnd för företrädare för allmänna intressen,

1978/79:2235 av Ingegärd Oskarsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
anvisar 1,5 milj. kr. budgetåret 1979/80 för åtgärder som möjliggör att vissa
lärare vid högskoleenheterna på de tidigare universitetsfilialorterna kan
fullfölja sin forskarutbildning,

1978/79:2236 av Ingvar Svanberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att arbetstagarrepresentation bör ingå i styrelsen för teknisk
utveckling,

1978/79:2237 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. uttalar sig för en ny, demokratiskt inriktad forskningspolitik, där
följande riktlinjer bildar utgångspunkter, nämligen

a) att varje vetenskaplig institution inom den offentliga sektorn genomför
demokratiska beslutsformer så att alla arbetande forskare beslutar
kollektivt om forskningsprogrammen enligt principen en person en röst
och att vid varje vetenskaplig institution de lokala fackliga organisationerna
skall ha rätt att utse en representant,

b) att den nationella forskningspolitiken bereds och övervakas av ett
centralt kollegium, bestående till hälften av valda representanter för de
verksamma forskarna, till hälften av representanter utsedda av fackförbundens
representantskap och att detta kollegium ersätter nuvarande organ
på forskningsområdet,

c) att riksdagen årligen anordnar en särskild forskningspolitisk debatt,
där långsiktiga och övergripande målsättningar för forskningspolitiken diskuteras
och där beslut fattas om en nationell forskningsbudget,

d) att privat uppdragsforskning till förmån för kommersiella intressen
förklaras oförenlig med offentlig forskaranställning, när det utgör annat än
en mindre del av forskarens totala arbetsinsats under ett år,

2. hos regeringen hemställer om ett förslag till lag vari forskares tillträde
till arbetsplatser garanteras, i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. uttalar att de fackliga organisationerna bör ges representation i samtliga
de FoU-organ de bedömer som väsentliga,

4. uttalar sig för en förändrad tjänsteorganisation, innebärande

a) att forskningsrådens möjlighet att styra forskningen begränsas så att

UbU 1978/79:44

8

t. ex. högskolornas och universitetens institutioner samt forskarna själva
får större möjligheter att planera, samordna och genomföra sin forskning,

b) att forskningsanslagen inte skall knytas till den enskilde forskaren
utan till forskningsenheten så att forskarkollektivet självt kan avgöra vem
som skall utföra vilken uppgift,

c) att systemet med mer långsiktiga ”ramanslag" för en hel forskningsenhet
bör utvidgas kraftigt,

d) att systemet att forskares sjukdom och barnsbörd betalas av forskningsanslaget
snarast bör ersättas med den princip som gäller för andra
löntagare,

e) att utbildningsbidraget för forskarutbildning höjs i syfte att garantera
enskilda forskare rimliga anställningsvillkor,

5. upptar ett i förhållande till propositionen förhöjt belopp av 20000000
kr., varvid 10000000 kr. avsätts för de fackliga organisationernas möjligheter
att initiera forskning, 4000000 kr. avsätts för att främja kvinnornas
situation i form av anslag till fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning,
6000000 kr. avsätts för den i motionen angivna förändrade tjänsteorganisationen.

Utskottet

Forskningen inom högskolan skall syfta till att vinna ytterligare kunskaper
och till att finna vetenskaplig grund för utbildning och annan verksamhet.
Utvecklingsarbetet inom högskolan skall syfta till att främja utvecklingen
inom sådana områden av konstnärlig eller annan karaktär som
berörs av utbildningen och forskningen (högskolelagen 3 och 4 §§).

Ett viktigt inslag i högskolereformen är att all högskoleutbildning skall
ha forskningsanknytning. Forskarutbildningsutredningen (FUN) har bl. a.
haft till uppgift att pröva i vilken utsträckning åtgärder bör vidtas för att
inom den nya högskolan säkerställa att övergång blir möjlig till utbildning
över grundexamensnivå från utbildningslinje som i dag inte har någon
naturlig sådan fortsättning. FUN behandlar dessa frågor i sitt betänkande
(SOU 1977:63) Fortsatt högskoleutbildning.

Efter förslag i forskningsrådsutredningens (FRU) huvudbetänkande
(SOU 1975:26) Forskningsråd har forskningsrådsorganisationen nyligen
reformerats. Den 1 juli 1977 trädde den nya forskningsrådsorganisationen i
funktion (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76:32, rskr 1975/76:368). Den
organisatoriska förändringen innebär att fem forskningsråd ersatts av tre:
ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd (HSFR) som ersatt
statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning,
ett medicinskt forskningsråd (MFR) samt ett naturvetenskapligt forskningsråd
(NFR) som ersatt statens naturvetenskapliga forskningsråd och
statens råd för atomforskning. Vid sidan av de tre nya forskningsråden har
inrättats en forskningsrådsnämnd (FRN), vars främsta uppgift är att i

UbU 1978/79:44

9

samverkan med forskningsråd och sektoriella FoU-organ initiera och stödja
forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt.

I april 1975 fick FRU ett nytt uppdrag genom direktiv som bl. a. innefattade
uppgiften att undersöka och bedöma förutsättningarna för en långsiktig
forskningsplanering. FRU har redovisat sina förslag i betänkandet
(SOU 1977:52) Forskningspolitik. FRU:s förslag gäller alltså främst den
övergripande forskningsplaneringen och förutsättningarna för denna. Vidare
behandlar FRU bl. a. frågor som allmän och samhällsinriktad information
om forskning och forskningsresultat, löntagarorganisationernas representation
i sektoriella FoU-organ och deras möjligheter att initiera
forskning samt den fortsatta framtidsstudieverksamhetens organisation.

I den förevarande propositionen 1978/79: 119 om vissa frågor rörande
forskning och forskarutbildning redovisar regeringen sina ställningstaganden
till FRU:s och FUN:s förslag. Regeringens ställningstaganden innebär
bl. a. att en rad väsentliga frågor kommer att utredas ytterligare, bl. a. av
lärartjänstutredningen (U 1977:04) och forskningssamverkanskommittén
(U 1978:01, FOSAM).

Allmänna överväganden

Propositionen (s. 8-19). Forskning och utvecklingsarbete (FoU) bedrivs
i olika miljöer och under skilda förutsättningar. Det svenska FoUsystemet
kan i stora drag sägas bestå av

- universitet och högskolor,

— forskningsrådsorganisationen,

- den sektoriella FoU-organisationen samt

— näringslivet.

Ungefär hälften av all FoU-verksamhet och större delen av forskningen i
landet finansieras över statsbudgeten. På uppdrag av styrelsen för teknisk
utveckling (STU) och statens råd för byggnadsforskning har statistiska
centralbyrån (SCB) analyserat 1978 års budgetproposition med avseende
på anslagen till FoU (Statliga anslag till forskning och utveckling 1978/79
och aktuella trender under de senaste åren. En analys av 1978 års budgetproposition
och vissa jämförelser med motsvarande analyser avseende
1975 och 1977 års budgetpropositioner. SCB 1978-11-15). 1 denna undersökning,
som f. n. är den mest aktuella, anges de statliga utgifterna för FoU
för budgetåret 1978/79 till 5,055 miljarder kronor, vilket är 3,2% av de
totala budgeterade statsutgifterna för detta budgetår.

Nära tre fjärdedelar av FoU-anslagen kanaliseras genom tre departement,
nämligen utbildningsdepartementet (32%), försvarsdepartementet
(20%) och industridepartementet (20%). Den närmare fördelningen på
departement framgår av följande tabell.

UbU 1978/79:44 10

Tabell 1. Beräknade FoU-ansiag i 1978 års budgetproposition. Fördelning på departement -

Departement	Milj. kr.	%
Justitie	6,9	0,1
Utrikes	136,1	2,7
Försvars	985,5	19,5
Social	327,5	6,4
Kommunikations (inkl. affärsverk)	150,6	3,0
Ekonomi	18,6	0,4
Budget	118.4	2,3
Utbildnings	1 608,4	31,8
Jordbruks	431,4	8,5
Handels	4,1	0,1
Arbetsmarknads	71,0	1,4
Bostads	134,9	2,7
Industri (inkl. affärsverk)	1025,2	20,3
Kommun	7,7	0,2
Övrigt	28,0	0,6
Totalt	5 054,4	100,0

SCB har även gjort en ändamålsindelning av FoU-anslagen och då funnit
att den största andelen eller 38% anvisades för att främja allmän vetenskaplig
utveckling, framför allt forskning vid universitet och högskolor och
forskning stödd av forskningsråd. Den närmare fördelningen på ändamål
framgår av följande tabell.

Tabell 2. Beräknade FoU-anslag i 1978 års budgetproposition. Fördelning på ändamål

Ändamål	Milj. kr.	%
/. Näringslivets utveckling	382,2	7,6
1. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske	94,9	1,9
2. Industriell verksamhet m. m.	287,8	5,7
II. Offentlig service m.m.	1 562,5	30,9
3. Energi- och vattenförsörjning	464,9	9,2
4. Transport och kommunikationer	166,3	3,3
5. Boendemiljö, samhällsplanering	91,7	1,8
6. Fysisk miljö, naturvård	86,3	1,7
7. Hälso- och sjukvård	313,8	6,2
8. Socialvård, social miljö, trygghet	91,6	1,8
9. Kultur, massmedia, fritid	15,3	0,3
10. Undervisning	73,0	1,4
11. Arbetsmiljö, personalskydd	107,1	2,1
12. Offentlig förvaltning, samhällsservice	133,6	2,6
13. Utforskning av jorden och atmosfären	18,9	0,4
lil. Allmän vetenskaplig utveckling	1925,1	38,1
14. Allmän vetenskaplig utveckling	1925,1	38,1
IV. Rymdforskning och forsvar	1 184,7	23,4
15. Rymdforskning	87,6	1,7
16. Försvar	1097,1	21,7
Samtliga ändamål	5 054,4	100,0

Den FoU-verksamhet som finansieras av det svenska näringslivet är
sannolikt minst lika omfattande som den som får medel över statsbudgeten

UbU 1978/79:44

11

men har sin tyngdpunkt i utvecklingsarbete. Vidare finansieras FoU av
privata fonder och stiftelser av olika slag och av kommuner och landsting.

Finansiering av FoU år 1975 inklusive FoU utförd i utlandet (milj. kr.)

Finansieringskälla	Teknisk och naturveten-skaplig FoU	Samhällsve-tenskaplig och humanis-tisk FoU	Totalt
Näringslivet Den offentliga sektorn (FoU som finansieras över stats-	2991,4	13,5	3 004,9
budgeten) Privata, ideella organisatio-ner, vetenskapliga samman-slutningar, medicinska, hu-	2385,7	215,1	2600,8
manitära hjälporgan m. m.	102,3	45,0	147,3
Totalt	5479,4	273,6	5753,0

Källa: SCB (International Survey of the Resources Devoted to Research and Experimental
Development in 1975).

Föredragande statsrådet delar FRU:s uppfattning att sektorsprincipen,
dvs. systemet att olika sektorsmyndigheter finansierar forsknings- och
utvecklingsarbete inom sina respektive områden, bör bibehållas.

Sverige är ett från forskningssynpunkt litet land. Det är därför i högsta
grad angeläget att de resurser - personella och andra - som finns tillgängliga
för forskning och utvecklingsarbete utnyttjas så rationellt som möjligt.
I de flesta fall torde det därför vara lämpligt att även den forskning som
finansieras av sektorsorgan utförs inom högskolan. Denna väg att genomföra
sektorsforskning bör således i allmänhet väljas framför t. ex. att inrätta
särskilda forskningsinstitut.

När särskilda institut i framtiden inrättas bör det vara institut som har en
betydande bredd i sin forskningsverksamhet och en nära samverkan med
högskolans forskning när det gäller både utnyttjande av resurser och
utbyte av forskande personal. Särskilt viktigt är att vägarna för idéutbyte
och ömsesidig granskning av forskningsresultat hålls öppna.

Planeringen av sektorsforskningens utveckling och utbyggnad måste ske
på ett sådant sätt att nära samverkan kan åstadkommas mellan denna och
högskolans internt initierade forskning både för att säkerställa den vetenskapliga
halten i sektorsforskningen och för att dimensionering och inriktning
av forskarutbildning och annan kunskapsutveckling inom högskolan
samt uppbyggnad av övriga forskningsresurser skall kunna ske på ett för
helheten tillfredsställande sätt.

Det är, framhålls i propositionen, nödvändigt att de resurser som står
och kan komma att ställas till förfogande för högskolans forskning underkastas
en sådan planering och prioritering att splittring av dem undviks. En
viktig utgångspunkt för denna planering är att fasta resurser för forskning
inom högskolan även under den tid som nu är överblickbar bör vara

UbU 1978/79:44

12

koncentrerade till de sju högskoleorter som f. n. har enheter med fast
forskningsorganisation. Dessa är de sex universitetsorterna - Stockholm,
Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå - samt Luleå. En geografisk
koncentration av fasta forskningsresurser skall inte på något sätt
uppfattas som ett hinder för att forskningsverksamhet mera tillfälligt bedrivs
också på andra högskoleorter än dessa sju. Forskningsanknytning av
grundläggande högskoleutbildning kan utvecklas på flera olika sätt även
om den inte kan byggas på direkt samband med fasta forskningsresurser.

Flera skäl talar för att samtliga vetenskapsområden inte kan vara företrädda
på alla sju högskoleorterna med fast forskningsorganisation. Högskoleenheternas
forskningsverksamhet måste profileras. Det finns f. n. en
rad ämnen som har så få forskarstuderande och lärare/forskare att det kan
ifrågasättas om de varaktigt förmår fylla minimiförutsättningarna för en
fast forskningsorganisation. Föredraganden utgår i propositionen från att
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i sitt planeringsarbete prövar
möjligheterna att koncentrera de fasta resurserna för forskning och forskarutbildning
i sådana ämnen till färre högskoleenheter.

I sitt betänkande konstaterar FRU att de privata stiftelsernas och fondernas
anslagsgivning endast i något fall är av den storleksordningen att
ett mer avgörande inflytande på FoU-systemet kan utövas av en enskild
stiftelse. Tillsammantagna betyder dock tillskotten från stiftelser och fonder,
vars medel till övervägande del går till mottagare inom högskolan, ett
inte oväsentligt bidrag till högskoleforskningen, särskilt den medicinska.
Både stiftelserna och de aktiva forskarna har intresse av bättre information
om stiftelsernas möjligheter att finansiera FoU. Det bör ankomma på FRN
att försöka förbättra informationen i detta avseende.

Det internationella FoU-samarbetet griper in i all slags forskning. En
rad motiv för organiserat FoU-samarbete på internationell bas kan framhållas.
Det finns t. ex. forskning som är extremt dyrbar och som ett enskilt
land har svårt att bygga upp egna resurser för. Unika resurser för viss typ
av forskning kan finnas i ett visst land, och flera länder har intresse av att
utnyttja dessa resurser. Flera länder kan ha gemensamma problem eller
gemensamma förhållanden som lämpar sig för samordnade eller gemensamma
forskningsinsatser.

Ett genomgående problem vid alla större insatser i internationellt FoUsamarbete
är avvägningen mellan internationella och nationella insatser.
Ytterst bör denna avvägning göras av den som har till uppgift att göra
motsvarande avvägningar mellan olika forskningsinsatser inom landet.

En viktig forskningspolitisk fråga gäller inflytandet över forskningen.
Vem eller vilka skall få vara med och påverka vilka beslut. Diskussionen
om inflytande över forskningen för olika grupper har ofta vävts samman
med diskussion om ”forskningens frihet”. Man bör i en diskussion om
inflytandet över forskningen skilja mellan å ena sidan val av vetenskaplig
metod, teoriutveckling, resultatredovisning m. m. och å andra sidan val av

UbU 1978/79:44

13

problemområde som bör belysas. Det första ledet bör förbehållas en inomvetenskaplig
prövning. Den vetenskapliga kompetensen måste där få vara
avgörande. I det andra ledet, som ju ytterst rör resursfördelningen, är det
angeläget att stärka inflytandet från andra grupper än forskarna själva.
Detta är naturligt inom sektorsforskningen. Denna distinktion blir inte lika
lätt att tillämpa på högskolans forskning. Där vävs de båda leden ibland
samman på ett sådant sätt att det är svårt att särskilja dem.

Utskottet. Den svenska grundforskningen tilldelas resurser över statsbudgeten
dels inom ramen för en basorganisation, dels genom anslag till de
statliga forskningsråden och vissa andra organ som i avseende på stödet till
grundforskning fungerar som forskningsråd, t. ex. styrelsen för teknisk
utveckling. Basorganisationen består väsentligen av tjänster, lokaler, utrustning
etc. vid universitet och högskolor. De medel som anvisas forskningsråden
brukar betecknas som forskningens operativa resurser. Med
deras hjälp är det möjligt att initiera och/eller stödja forskningsprojekt som
bedöms som angelägna och vetenskapligt lovande och som inte kan bedrivas
endast med de resurser som finns inom basorganisationen.

Den svenska forskningsrådsorganisationen planerades under andra
världskriget och byggdes i allt väsentligt upp under åren 1942-1947. Anslagen
till forskningsråden har, sett över en längre tidsperiod, ökat kraftigt.

I vad gäller universitet och högskolor har utvecklingen, förutom en
allmän expansion, bl. a. inneburit att forskningen kraftigt differentierats.
Nya discipliner har tillkommit och antalet institutioner där forskningen
bedrivs har kraftigt ökat. Detta har inneburit starkt ökade möjligheter för
universiteten att genom sin forskningsproduktion spela en betydelsefull
roll för samhällets utveckling.

Parallellt med den snabba utvecklingen av forskningsråden och av universitets-
och högskoleorganisationen har en annan för svensk forskning
viktig utveckling ägt rum. Inom många samhällssektorer har tillkommit
särskilda organ eller organisationsformer för att tillgodose behov av sektoriell
forskning och utveckling (FoU). Även för den sektoriella forskningen
utgör universitets- och högskoleorganisationen en naturlig bas.

I den förevarande propositionen 1978/79:119 slås fast att sektorsprincipen,
dvs. systemet att olika sektorsmyndigheter finansierar forskningsoch
utvecklingsarbete inom sina respektive områden, bör bibehållas och
utvecklas. Föredragande statsrådet framhåller att samarbetet mellan högskolans
forskning och sektorsforskningen kan försvåras om sektorsforskningen
bedrivs i särskilda institut. Ett särskilt forskningsinstitut bör därför
i fortsättningen inrättas endast när det kan väntas att institutet får en
betydande bredd i sin forskningsverksamhet.

Vidare framhålls i propositionen att de resurser som står och kan komma
att ställas till förfogande för högskolans forskning måste underkastas en
sådan planering och prioritering att splittring av dem undviks. En viktig
utgångspunkt för denna planering är enligt föredragande statsrådets me -

UbU 1978/79:44

14

ning att fasta resurser för forskning inom högskolan även under den tid
som nu är överblickbar bör vara koncentrerade till de sju högskoleorter
som f. n. har enheter med fast forskningsorganisation, dvs. de sex
universitetsorterna — Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg
och Umeå — samt Luleå. Vidare måste högskoleenheternas forskningsverksamhet
profileras. Flera skäl talar enligt föredragandens mening för att
samtliga vetenskapsområden inte kan vara företrädda på alla sju högskoleorterna
med fast forskningsorganisation.

I motionen 1978/79:2237 föreslås att riksdagen skall uttala sig för en ny
demokratiskt inriktad forskningspolitik för vilken vissa i motionen angivna
riktlinjer skall bilda utgångspunkten (yrkandet 1). Vidare yrkas att riksdagen
skall uttala sig för en förändrad tjänsteorganisation (yrkandet 4).
Motionärerna hävdar att Sverige i dag saknar en medveten forskningspolitik
och att de förslag regeringen nu lagt fram huvudsakligen är av
administrativ karaktär och saknar såväl genomtänkt samhällsanalys som
en koppling till utbildningens innehåll. De reformer som genomförts inom
högskoleområdet har inte inneburit att universiteten och högskolorna demokratiserats
i någon större utsträckning. Forskarna själva måste få betydligt
större möjligheter att påverka sin egen arbetsmiljö och sina egna
arbetsvillkor. Demokratiska beslutsformer måste genomföras. Kontakten
mellan arbetarörrelse och forskning är i dag orimligt svag på nästan alla
områden och måste kraftigt förstärkas. Bristen på offentlighet och avsaknaden
av parlamentarisk kontroll är fortfarande kännetecknande för större
delen av forskningen. Riksdagen bör därför varje år anordna en särskild
forskningspolitisk debatt där långsiktiga och övergripande målsättningar
för forskningen diskuteras och där beslut fattas om en nationell forskningsbudget.
Uppdragsforskningen måste begränsas. Forskarnas anställningsvillkor
är sådana att många kvalificerade och engagerade forskare söker sig
till andra arbeten eller till industrin, där anställningsvillkoren är gynnsammare
men forskningen starkt styrd. Bl. a. detta motiverar enligt motionärernas
mening att tjänsteorganisationen vid universitet och högskolor ändras.

Även i motionen 1978/79:2233 (yrkandena 1-3 och 6) framförs uppfattningen
att forskarnas inflytande måste stärkas för att förhindra att de binds
till intressen utifrån. En demokratisk kontroll av forskningen efterlyses
samtidigt och i motionen framförs invändningar i fråga om sättet för
utnyttjande av forskningsresultat. Denna fråga behandlas också i motionen
1978/79: 1355 (yrkandena 1 och 3).

Med anledning av förevarande motionsyrkanden vill utskottet anföra
följande.

Riksdagen beslöt våren 1975 att högskoleutbildningen skulle reformeras.
Beslutet fattades på grundval av förslag som den dåvarande regeringen lagt
fram i propositionen 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen

UbU 1978/79:44

15

(UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). I propositionen förutsattes att reformen
skulle börja genomföras den 1 juli 1977. De grundläggande bestämmelserna
om högskolan skulle stadfästas i lag på samma sätt som långt tidigare skett
i fråga om skolväsendet genom 1962 års skollag.

Förslag till högskolelag och till övriga för reformens genomförande den 1
juli 1977 återstående beslut presenterades riksdagen i propositionen 1976/
77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. (UbU 1976/
77: 20, rskr 1976/77: 246). I lagen behandlas högskolans uppgifter och ges
allmänna föreskrifter för verksamheten. Dessutom tar lagen upp huvuddragen
av högskolans organisation.

En central del av högskolereformen är att underlätta för nya grupper att
få tillgång till högskoleutbildning. En grund för att nå detta mål lades av
1972 års riksdag genom beslut (prop. 1972:84, UbU 1972:31, rskr
1972: 240) om godkännande av vissa riktlinjer för en reformering av reglerna
om behörighet, urval m. m. för den högre utbildningen. Genom beslutet
vid 1975 års riksdag fullföljdes arbetet med att vidga behörigheten till
högskoleutbildning och att ändra formerna för urval.

Högskolereformen innebär vidare att högskoleutbildningen byggs ut på
ett större antal orter än hittills. Högskolan har också getts en klarare
avgränsning. En enhetlig organisation av studierna inom hela högskolan i
förening med en betydande förstärkning av rätten att lokalt besluta om
utbudet av utbildning och undervisningens uppläggning öppnar nya möjligheter
till samverkan mellan skilda utbildningar inom högskolan.

Utbildningen inom högskolan skall bygga på vetenskaplig grund. Verksamheten
inom högskolan skall anordnas så att samband mellan utbildning,
forskning och utvecklingsarbete främjas. Högskolan skall aktivt
medverka till att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete och
därmed bidra till att föra ut vunna resultat. Därigenom vinns bl. a. att
förtroendet och förståelsen för högskolans verksamhet ökas. Även informationsskyldigheten
finns inskriven i högskolelagen.

Som allmänna principer för forskning inom högskolan skall gälla att
forskningsproblem får fritt väljas och formuleras, att forskningsmetoder
får fritt utvecklas samt att forskningsresultat får fritt publiceras (högskolelagen
14 §).

Frågan om olika intressenters inflytande på högskolans verksamhet
hade en central roll i diskussionen om högskolereformen. Reformen innebär
att de anställda och de studerande fått en starkare ställning i högskoleorganen.
Samtidigt har samspelet mellan högskolan och samhälls- och
arbetslivet i övrigt breddats genom representation för allmänintressena
och arbetslivet i olika högskoleorgan.

Riksdagen fattade våren 1976 (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76:32, rskr
1975/76: 368) beslut om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Enligt detta beslut är rådsorganisationens
övergripande uppgift att i samverkan med andra forskningsstödjande

UbU 1978/79:44

16

organ främja forskning av betydelse för samhällets och vetenskapens utveckling
samt att verka för att sprida information om forskning och kunskap
om forskningens resultat. Rådsorganisationens forskningsstöd bör
framför allt ägnas relativt långsiktigt orienterad forskning som bedöms ha
stor inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans. Forskningsrådsnämndens
huvuduppgift är att stödja forskning inom områden som är
angelägna från samhällets synpunkt.

Merparten av ledamöterna i forskningsrådsnämnden utgörs av representanter
för allmänintressen, däribland riksdagsledamöter, företrädare för
löntagarorganisationerna samt kommuner och landsting. Av ledamöterna i
forskningsråden är majoriteten utsedda av elektorsförsamlingar valda av
aktiva forskare vid universitet och högskolor. Ett mindre antal ledamöter,
som skall företräda myndigheter eller andra organ inom olika samhällssektorer,
utses av regeringen.

Med den nu gjorda, kort sammanfattande redogörelsen av högskolereformen
och forskningsrådsreformen har utskottet velat erinra om att ställning
nyligen tagits till flera av de frågor som tas upp i motionerna 1978/
79: 1355, 1978/79: 2233 och 1978/79: 2237. Att nu helt ändra beslutsformerna
eller rasera bl. a. forskningsrådsorganisationen och ersätta den med ett
centralt kollegium synes utskottet föga välbetänkt. Inte heller kan utskottet
finna det lämpligt att riksdagen binder sig för en årlig forskningspolitisk
debatt av den omfattning som åsyftas i motionen 1978/79: 2237.

Högskolan samverkar i dag med Foll utanför högskolan genom externt
finansierade forskningsprojekt som förläggs till högskolan, genom
forskarutbildning i samarbete med institutioner som bedriver forskning
samt genom deltids- eller korttidsanställning av forskare som huvudsakligen
är verksamma utanför högskolan. Genom denna samverkan tillförs
högskolans egen verksamhet nya verksamhetsområden och nya
forskningsinriktningar. Med anledning av vad i denna fråga anförts i motionerna
1978/79:1355, 1978/79:2233 och 1978/79:2237 vill utskottet stryka
under vad som framhålls i propositionen, nämligen att detta samarbete inte
får leda till att externa FoU-intressen får ett avgörande inflytande över
forskarutbildningen och över inriktning och utförande av forskningen inom
högskolan.

Lärartjänstutredningen arbetar sedan år 1977 med tjänsteorganisatoriska
frågor som främst rör den grundläggande högskoleutbildningen. Numera
har emellertid utredningens uppdrag utvidgats och den skall redovisa ett
samlat förslag till tjänsteorganisation för utbildning och forskning inom
högskolan. Att riksdagen nu skulle uttala sig för en förändrad tjänsteorganisation
och vad denna skulle innebära kan utskottet inte förorda (motionen
1978/79: 2237 yrkandet 4).

Utskottet vill i detta sammanhang också ta upp en annan fråga som
behandlas i de två motionerna 1978/79: 1355 och 1978/79:2233. Utskottet
är ense med motionärerna om att syftet med ett forskningsprojekt inte får

UbU 1978/79:44

17

vara att forskningsresultatet skall tjäna främmande makters militära ändamål
och syften. Utbildningsministern besvarade två frågor angående detta
spörsmål torsdagen den 14 december 1978 (riksdagens protokoll 1978/
79: 54). Utskottet vill i ärendet hänvisa till protokollet. Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) har ännu inte publicerat den i protokollet nämnda
redogörelsen.

På grundval av vad utskottet här anfört anser utskottet att riksdagen bör
avslå motionen 1978/79: 1355 yrkandena 1 och 3, motionen 1978/79:2233
yrkandena 1, 2, 3 och 6 samt motionen 1978/79:2237 yrkandena 1 och 4.

I motionen 1978/79: 1373 framhålls att forskning och utredningsarbete
har en blygsam omfattning på de nya högskoleorterna. Motionärerna anser
att "de regionala högskolorna” i större utsträckning bör uppmärksamma
och offensivt verka för forsknings- och utredningsinsatser med regional
anknytning inom den offentliga sektorn, bl. a. inom skolans område, inom
social omvårdnad och sjukvård, inom fritids- och kulturverksamhet samt
inom kommunikationer och miljövård. Värmlands län erbjuder enligt motionärerna
goda grundförutsättningar för ett "pilotprojekt” avsett att kunna
bli en förebild för andra regioner och landsdelar.

År 1975 slogs fast att en utgångspunkt för reformeringen av högskoleutbildningen
skulle vara att fasta forsknings- och forskarutbildningsresurser
inom högskolan alltjämt i huvudsak skulle vara koncentrerade till de sju
orter som hade sådana resurser, dvs. de sex universitetsorterna samt
Luleå (prop. 1975:9, UbU 1975: 17 s. 21, rskr 1975: 179). I linje härmed
tillstyrker utskottet nu vad som förordas i propositionen 1978/79:119 om
koncentration av forskningsresurser. Utskottet kan således inte tillstyrka
motionen 1978/79: 1373 om regionalt förankrad forskning m. m. En särskild
forskningsorganisation bör således inte som föreslås i motionen byggas
upp i Karlstad. Detta betyder emellertid inte att forskning om regionala
frågor i t. ex. Värmland skulle vara utesluten. Sådan forskning kan initieras
och genomföras med någon av de sju orterna med fast forskningsorganisation
som bas. Vidare vill utskottet erinra om att särskilda medel anvisas för
forskningsanknytning och att dessa medel bl. a. är avsedda att stärka
sambandet mellan högskoleenheter med och sådana utan fasta resurser för
forskning (prop. 1978/79: 100, UbU 1978/79:25, rskr 1978/79: 244). Utskottet
vill också erinra om den nyligen av regeringen till riksdagen överlämnade
propositionen 1978/79:112 om regionalpolitik. Denna fråga bereds av
arbetsmarknadsutskottet. I denna proposition framhålls bl. a. att den regionalpolitiska
forskningen bör bedrivas inom högskolans ram och att det är
viktigt att universiteten kan fungera som de centrala forskningsorganisationerna
för den regionalpolitiska forskningen. I samma proposition framläggs
också förslag om att en professur i regionalekonomi skall inrättas vid
Umeå universitet den 1 juli 1979, vilket utbildningsutskottet redan tillstyrkt
(UbU 1978/79:2 y). I det följande, under avsnittet Samverkan med

2 Riksdagen 1978179. 14 sami. Nr 44

UbU 1978/79:44

18

FoU utanför högskolan, behandlar utskottet frågan om överföring av
STU:s kontaktsekretariat till högskolan. Dessa sekretariat verkar för att
koppla samman de resurser som finns inom högskolan med de behov som
finns inom näringslivet och andra avnämarkategorier. Sekretariaten skall
också göra högskolan uppmärksam på de utvecklingstendenser som finns
ute i samhället.

Enligt motionen 1978/79:2232 (yrkandet 6) bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna att frågan om regional anknytning av forskningsinsatser
och högre utbildning med förtur skall utredas av UHÄ.
Motionärerna anser att forskning och utbildning på högskolenivå med den
egna regionen som forskningsobjekt är angelägen men hittills otillräckligt
tillgodosedd. Sådan forskning och högre utbildning skulle kunna avse
ämnen som etnologi, konsthistoria och arkeologi liksom samhällsvetenskapliga
ämnen. En naturlig utgångspunkt för sådan verksamhet skulle
enligt motionen kunna vara länsmuseerna.

Sedan riksdagen år 1974 fastställt riktlinjerna för den statliga kulturpolitiken
(prop. 1974: 28, KrU 1974: 15, rskr 1974: 248) godkände riksdagen vid
riksmötet 1976/77 de av regeringen föreslagna grunderna för statsbidrag till
regionala museer (prop. 1976/77: 100 bil. 12 p. B 54, KrU 1976/77: 37, rskr
1976/77: 218). Därvid betonades särskilt de regionala museernas frihet att
använda anvisade resurser. Museerna fick ”möjligheter att i ett regionalt
perspektiv bedöma hur statsbidraget skall disponeras för att bäst komma
regionen till godo”. Enligt den därefter utfärdade förordningen (1977: 547)
om statsbidrag till regionala museer skall dessa museer bedriva vetenskaplig
insamling och dokumentation samt utställningsverksamhet, informationsverksamhet
och annan utåtriktad verksamhet (2 §).

Utskottet kan således konstatera att de regionala museerna, bl. a. länsmuseerna,
har stor frihet att själva bestämma sin verksamhet. Någon
särskild utredning om anknytning av forskning och högre utbildning till
länsmuseerna bör inte göras då detta skulle strida mot denna av riksdagen
fastslagna frihet. Museerna utgör enligt utskottets uppfattning självklart en
resurs för forskningen och den högre utbildningen, främst inom respektive
områden. Olika former av samverkan mellan museerna och högskolan får
utvecklas efter de lokala förutsättningarna utan centrala föreskrifter om
hur detta skall ske. Med hänvisning till det nu anförda och till vad utskottet
nyss anfört om regionalt förankrad forskning avstyrker utskottet motionen
1978/79: 2232 yrkandet 6 i den del som avser utredning om regional anknytning
av forskning och högre utbildning.

I motionen 1978/79:2232 (yrkandet 6) tas även upp frågan om forskning
och högre utbildning med inriktning mot vissa länder och områden i
världen vilka av ekonomiska, kulturella eller biståndspolitiska skäl har stor
eller växande betydelse för vårt land. Motionärerna exemplifierar med

UbU 1978/79:44

19

existerande verksamhet vid vissa institut såsom de nordiska Afrika- och
Asieninstituten och anför att en undersökning bör göras om det behövs fler
sådana institut eller andra slag av institutioner. Dessa frågor bör enligt
motionen utredas med förtur av UHÄ.

Indelningen av högskolor i institutioner eller andra arbetsenheter är
sedan den 1 juli 1977 delegerad till högskolestyrelse när det gäller den egna
högskoleenheten och till regionstyrelse om det gäller institutioner eller
arbetsenheter över högskoleenheternas gränser (högskoleförordningen
1977:262, 15 kap. 1—3 §§). Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare
ställt sig tveksamt till att nya särskilda institut inrättas för forskning och
högre utbildning (UbU 1975: 9 s. 19). Detta överensstämmer också med
vad föredragande statsrådet anför i den nu aktuella propositionen 1978/
79: 119 (s. 13) att forskning som finansieras av sektorsorgan hellre skall
utföras inom högskolan än inom nya särskilda institut. I december avslog
riksdagen också med bl. a. denna motivering motionsyrkanden om att
inrätta ett särskilt arabvärldsinstitut (KrU 1978/79:18). I sammanhanget
kan också nämnas att forskning och högre utbildning med särskilt tema i
vissa fall kan genomföras enligt den modell som för närvarande prövas vid
universitetet i Linköping. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2232 yrkandet 6 i den del som avser
utredning om internationellt inriktad forskning med regional anknytning.

Utskottet finner ingen anledning till erinran mot vad som anförs i förevarande
avsnitt i propositionen 1978/79: 119 om tillämpning av principen
om sektoriell forskning och utveckling. Utskottet anser att denna del av
landets totala FoU är av stort värde och utgår från att denna del av FoUverksamheten
uppfyller de kvalitetskrav som bör ställas på allt forskningsoch
utvecklingsarbete. Utskottet avvisar den uppfattning om denna del av
forsknings- och utvecklingsverksamheten som uttrycks i motionen 1978/
79: 2222 och hemställer att riksdagen avslår yrkandet 5 i motionen.

I motionerna 1978/79:2237 (yrkandet 2) och 1978/79:2233 (yrkandet 8)
hemställer motionärerna att forskarnas tillträde till arbetsplatserna garanteras
lagstiftningsvägen. I motionen 1978/79: 1355 (yrkandet 2) begärs att
riksdagen skall som sin mening uttala att enskilda människor eller sammanslutningar
ej får hindra forskningsarbete på företag och arbetsplatser.

Frågan om forskares tillträde till arbetsplatserna bör i första hand lösas
genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter i syfte att träffa ett
avtal härom.

Om detta skulle visa sig omöjligt får man överväga att använda lagstiftning.
Lagstiftning kan följaktligen bli aktuell först i ett senare skede. Med
hänsyn härtill anser utskottet att motionerna 1978/79: 2237 yrkandet 2,
1978/79:2233 yrkandet 8 och 1978/79: 1355 yrkandet 2 ej bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

UbU 1978/79:44

20

Ht privata stiftelsernas och fondernas anslagsgivning är enligt propositionen
1978/79: 119 endast i något fall av den storleken att en enskild
stiftelse kan utöva ett mera avgörande inflytande över FoU-systemet. De
lämnar dock tillsammans ett inte oväsentligt bidrag till högskoleforskningen.
Då både de aktiva forskarna samt stiftelserna och fonderna har intresse
av bättre information och kontakt bör FRN försöka förbättra informationen
om dessa stiftelser och fonder.

Det är enligt motionen 1978/79: 2230 (yrkandet 2) angeläget att förbättra
inte bara informationen om de privata stiftelserna utan också nödvändigt
att försöka infoga dem i en samlad bild av utvecklingen av den svenska
forskningen. Därför behövs ökad insyn i och redovisning av deras verksamhet.

Utskottet delar regeringens och motionärernas åsikt att det behövs en
bättre information om de privata stiftelsernas och fondernas möjligheter
att finansiera forskning och utveckling. Utskottet vill med anledning av
motionen erinra om att det i dag inte är möjligt att kräva en offentlig
redovisning av privata stiftelser. År 1975 tillsattes emellertid en utredning
(Ju 1975:01) med uppgift att göra en översyn av lagstiftningen om stiftelser.
I denna utrednings direktiv uttalas: ”En på ett betryggande sätt
anordnad redovisning och revision är en viktig förutsättning för effektiv
kontroll av stiftelses verksamhet. Särskilt i fråga om stiftelser med mera
betydande tillgångar framstår det som angeläget att utforma regler om
bokföringsplikt och revision.” Undantag från plikten att avge offentlig
årsredovisning bör enligt direktiven kunna göras för stiftelser med obetydlig
förmögenhet och för stiftelser som genom statlig eller kommunal anknytning
ändå är underkastade betryggande kontroll. Utredningens arbete
beräknas pågå under hela år 1979. Då frågan om kontroll av stiftelsernas
verksamhet är under utredning anser utskottet att riksdagen inte nu bör
göra något uttalande om insyn i och redovisning av särskilt de forskningsstödjande
stiftelsernas verksamhet. Ställning i denna fråga får tas då resultatet
av stiftelseutredningens arbete föreligger. Riksdagen bör således avslå
yrkandet 2 i motionen 1978/79:2230.

Vad gäller frågan om inflytande över forskningen, som delvis berörs i nu
ifrågavarande avsnitt av propositionen, har utskottet redogjort för högskolereformens
och forskningsrådsreformens effekter i detta avseende. Utskottet
återkommer till frågan i ett följande avsnitt i detta betänkande.

Forskningsplanering

Propositionen (s. 20—26, 38—42. 81—82). FRU:s huvudförslag innebär
att regeringen en gång per valperiod skall lägga fram en principproposition
om den samlade FoU-politiken, ett regeringens FoU-program, för riksdagen.
Programmet skall avse en femårsperiod och planeringen alltså göras
rullande. FRU betonar att ambitionsnivån i planeringen kommer att vara

UbU 1978/79:44

21

beroende av de politiska bedömningarna i regering och riksdag, av den
allmänna debatten, av möjligheterna att få fram relevant information liksom
av de erfarenheter som planeringsarbetet successivt ger.

Obestridligt och av central betydelse är enligt propositionen att alla
beslutsfattare inom forskningsområdet, däribland riksdag och regering,
behöver en bättre överblick och information om avslutad, pågående och
planerad forskning än de i dag har. Innehållet i en sådan förbättrad information
om forskning kan givetvis skifta mellan olika organ och nivåer.
Även om den nu aktuella frågan gäller informationsbehovet hos regering
och riksdag är det givetvis så att ett förbättrat informationsflöde till dessa
nivåer i skiftande grad kan utnyttjas av forskningsråd och sektorsorgan
liksom av näringslivet i dess FoU-planering. De olika slag av beslut i FoUfrågor
som i dag normalt fattas av regering och riksdag ger en utgångspunkt
för informationsbehoven på statsmaktsnivå. Forskningsfrågornas mångskiftande
karaktär gör det dock knappast möjligt att i detalj ange vad som
fordras för att riksdag och regering skall få ett bättre beslutsunderlag i de
forskningsfrågor där de har att besluta.

1 ett FoU-system byggt på sektorsprincipen, dvs. där en del av forskningen
stöds med medel fördelade av sektoriella organ, är en totalt sammanhållen
och centraliserad FoU-politik omöjlig. Regelbundna, sammanhållande
FoU-propositioner enligt FRU:s förslag får inte medföra att sektorsprincipen
måste överges.

En faktor av stor betydelse för planeringen gäller tidpunkten för information,
analys, planering och beslut. FRU:s förslag om en FoU-proposition
en gång per valperiod innebär att riksdagen och regeringen skulle
kunna fatta mer långsiktiga beslut än vad som nu normalt sker i det årliga
budgetarbetet. En rad beslut skulle naturligtvis även fortsättningsvis behöva
fattas i anslutning härtill men då mot bakgrund av de mer långsiktiga
och principiella beslut som en FoU-proposition enligt FRU:s modell skulle
kunna ge upphov till.

Även i detta sammanhang finns vissa problem som behöver övervägas
ytterligare mot bakgrund av erfarenheterna av ett utökat planeringsarbete.
Hit hör t. ex. karaktären av myndigheternas anslagsframställningar under
de år då ett regeringens FoU-program löper. En annan fråga gäller möjligheterna
att snabbt fånga upp och fatta beslut om nya eller tidigare obeaktade
problem; att planeringen görs rullande underlättar dock väsentligt
möjligheterna härtill. En bundenhet för regering och riksdag i detta avseende
måste emellertid undvikas. En planering som finge sådana effekter
skulle i själva verket motverka sitt eget syfte.

Riksdag och regering bör rikta ökad uppmärksamhet mot de långsiktiga
och övergripande FoU-frågorna för att skapa förbättrad överblick och
sammanhang i det långt sektoriserade svenska FoU-systemet. Det bör ske
i full medvetenhet om de svårigheter som faktiskt föreligger när det gäller
informationsinhämtande och analys av samband, konsekvenser etc. i ett så

UbU 1978/79:44

22

vitt förgrenat system. FRU:s förslag om regeringsprogram för FoU är i
huvudsak väl avvägt. Det bör därför prövas och successivt ge erfarenheter
till ledning för ett fortsatt arbete. Ambitionsnivån måste dock anspassas
inte bara till kravet på balans mellan sektorisering och överblick utan
också till föreliggande informations- och analysmöjligheter. Det finns inte
anledning att redan nu närmare fixera den lämpliga ambitionsnivån i dessa
avseenden - erfarenheten av ett första FoU-program måste bli vägledande
för den fortsatta utvecklingen.

FRU har föreslagit att regeringen i de av utredningen förordade FoUprogrammen
skall lägga fram samlade redogörelser för den anslagsutveckling
för olika områden som regeringen räknar med för en femårsperiod.
Ettårsbudgetering är regel för statligt finansierad verksamhet. Detta bör
dock inte hindra att regeringen, t. ex. i forskningspropositionen, redovisar
vissa långsiktiga överväganden avseende forskningen utan att för den skull
precisera anslagsbelopp för längre perioder.

En viktig effekt av regelbundna FoU-program bör bli en intensifierad
politisk och allmän debatt om forskningsfrågor både i riksdagen och annorstädes.
En insiktsfull, kontinuerlig och allmän diskussion i dessa frågor är
av avgörande betydelse för FoU-systemets vitalitet.

En annan viktig effekt är att de sektoriella organens satsning på mera
långsiktigt syftande projekt ökar - erfarenheten har i många fall visat
behovet härav. En ytterligare viktig effekt blir att systemet ökar möjligheterna
för Sverige att bedöma intresset av att delta i internationellt organiserat
samarbete. Man kan räkna med att sådant samarbete blir allt vanligare
i fortsättningen, både på ett nordiskt och på ett vidare internationellt
plan.

FUN föreslår i sitt betänkande (SOU 1977:63) Fortsatt högskoleutbildning
bl. a. att regeringen och riksdagen skall ange riktlinjer för forskning
och forskarutbildning genom forskningspolitiska program som fastställs
per fakultet. Till grund för programmen skall ligga förslag och bedömningar
från högskolemyndigheterna. FUN menar att med en sådan ordning
riksdagen och regeringen inte längre skulle behöva styra forskningsverksamhetens
inriktning genom att fastställa ämnesinnehåll för högre tjänster.
UHÄ har förklarat sig berett att medverka i en fortsatt diskussion om
utformningen av sådana styrinstrument. Statskontoret däremot anser att
skäl talar för att regeringen och riksdagen behåller möjligheterna att påverka
forskningens inriktning genom ämnesbenämningar på professurer. Inriktningen
inom ett visst vetenskapsområde har, enligt statskontoret,
många gånger betydande konsekvenser i form av särskilda krav på teknisk
personal, lokaler och utrustning. Sådana frågor bör därför inte avgöras på
den lokala nivå inom högskolan som fakultetsnämnden representerar.

Riksdagen och regeringen har endast ett begränsat antal instrument till
förfogande för planering och styrning av forskning och forskarutbildning
inom högskolan. Oftast medger dessa instrument endast planering och

UbU 1978/79:44

23

styrning i mycket grova termer. UHÄ skall få i uppdrag att på försök för
några disciplinorienterade fakulteter utarbeta förslag till sådana dokument
med mål och riktlinjer för verksamheten som FUN föreslår. Först när
resultatet av några sådana försök föreligger och det finns underlag för att
bedöma möjligheterna att utforma meningsfulla sådana dokument även
inom en disciplinorienterad fakultetsorganisation kan ställning tas till frågan
om ett system bör införas där forsknings- och forskarutbildningsverksamheten
mera generellt styrs med hjälp av mål och riktlinjer som anges av
riksdagen och regeringen.

FRU avvisar tanken pä ett särskilt departement för forskningsfrågor och
föreslår att en interdepartemental arbetsgrupp, bestående av tjänstemän i
ansvarig ställning, skall leda arbetet med att utarbeta det av utredningen
föreslagna FoU-programmet.

Forskningsfrågorna bör som hittills höra till de departement som svarar
för de olika verksamhetsområden som forskningen ägnas.

I enlighet med FRU:s förslag bör utbildningsdepartementet svara bl. a.
för att samordningen i forskningsfrågorna förbättras och för att åtgärder
vidtas för att ta fram bättre underlag för regeringens och riksdagens beslut i
forskningsfrågor. Det ankommer på regeringen att besluta om arbetsformerna
i regeringskansliet.

Regeringen har även i fortsättningen behov av kontaktorgan mellan
regeringen och forskarna. Forskningsberedningen bör kunna fylla rollen
som ett sådant kontaktorgan och vara ett forum för informella diskussioner
i forskningsfrågor. Genom denna direktkontakt kan synpunkter och förslag
från forskarhåll oförmedlat delges regeringen. Forskningsfrågor av skilda
slag akutaliseras inom så gott som samtliga departements verksamhetsområden.
Med hänsyn bl. a. härtill är det lämpligt att forskningsberedningen
knyts till regeringens samordnande organ, statsrådsberedningen, och att
statsministern är ordförande i forskningsberedningen. Ledamöterna i beredningen
bör utses för begränsad tid, t. ex. tre år, och det normala bör
vara att ledamöterna inte omförordnas. Det ankommer på regeringen att
besluta i dessa frågor.

Forskningsrådsnämnden kommer att få ansvaret för flera nya uppgifter.
1 nämnden ingår nu företrädare för bl. a. de politiska partierna och arbetstagarorganisationerna.
Antalet ledamöter i nämnden bör utökas och företrädare
för Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), kommuner och landsting
ingå i nämnden.

De förslag som FRU fört fram rörande riksdagen och FoU-frågorna
gäller frågor i vilka riksdagen beslutar utan förslag från regeringen. En av
riksdagen tillsatt utredning rörande riksdagens arbetsformer har nyligen
lagt fram förslag som rör bl. a. de frågor som FRU aktualiserat. Riksdagen
kommer således att få ta ställning till de berörda frågorna i samband med
behandlingen av förslag från utredningen om riksdagens arbetsformer.

UbU 1978/79:44

24

Framtidsstudieverksamheten bör fortsätta men organiseras fristående
från regeringskansliet.

FRN har i dag ansvaret för bl. a. långsiktsmotiverad forskning. En
delegation för sådan forskning är knuten till FRN. FRN svarar även för det
svenska medlemskapet i Internationella institutet för tillämpad systemanalys
(HASA). Båda dessa verksamheter är näraliggande framtidsstudieverksamheten.

Framtidsstudieverksamheten är av sådant intresse för arbetstagarna att
arbetstagarorganisationerna bör vara företrädda i det organ som ansvarar
för verksamheten. Parlamentariker bör också ingå i ledningen för framtidsstudieverksamheten.
Bland ledamöterna i FRN finns såväl parlamentariker
som företrädare för arbetstagarnas huvudorganisationer. FRN har således
en sammansättning som gör den väl lämpad att svara för framtidsstudieverksamheten,
och FRN bör i fortsättningen ansvara även för den verksamhet
som i dag bedrivs av sekretariatet för framtidsstudier.

Insikten har vuxit det senaste decenniet om att många beslut inom
främst de tekniska och teknologiska områdena har träffats utan att konsekvenserna
i andra och tredje led tillräckligt uppmärksammats.

FRU har haft i uppdrag bl. a. att överväga frågor rörande teknikvärdering.
Området är svåravgränsat och metodiskt instabilt, och utredningen
diskuterar bl. a. avgränsningsfrågan; utredningen förordar att termen
konsekvensanalys används som svensk benämning och markerar
därmed att den avser en strävan att

- tidigt identifiera och varna för negativa följder av tekniska och samhällsorganisatoriska
system

- identifiera och beskriva konsekvenserna även i andra och tredje led av
sådana system inom alla samhällsområden och för alla grupper i samhället.

Utredningens förslag och rekommendationer när det rör konsekvensanalys
innebär att

- ökade insatser bör göras i fråga om utbildning och forskning om förhållandet
mellan teknik och samhälle

- konsekvensanalys bör ske såväl inom näringslivet som inom den offentliga
sektorns olika grenar; konsekvensanalys inom näringslivet bör offentliggöras -

när det gäller statliga myndigheter m.fl. remissväsendet bör kunna
utgöra en bas för ökade insatser - konsekvensanalys bör prövas genom
att aktuella frågor remitteras till flera remissorgan från olika samhällssektorer
med uppdrag åt dessa organ att gemensamt avge utlåtande
(storremisser)

- något institut för konsekvensanalys inte bör inrättas; den föreslagna
delegationen för framtidsstudier bör ha ett allmänt ansvar för att bevaka
och ta initiativ till konsekvensanalyser fristående från sektorsorganen.

UbU 1978/79:44

25

Konsekvensanalys skall, som FRU framhållit, skapa bättre underlag för
beslut. Svårigheterna att åstadkomma en konsekvensanalys som tjänar
detta syfte är uppenbara. En annan svårighet är att en stor del av den
utveckling som skapat behov av konsekvensanalys sker utan att samhällsorganen
alls fattar några beslut. Det finns anledning att varna för en
övertro på effekterna av konsekvensanalys. Det självklara faktum att
konsekvensanalys i sig inte löser frågan om hur resultaten skall kunna
omsättas i beslut är dock inget skäl för att inte åtminstone försöka ta fram
det beslutsunderlag som konsekvensanalys avses utgöra. FRU har med
sina förslag angående konsekvensanalys pekat på angelägna åtgärder. Förslagen
är dock av den karaktären att de inte nu kräver något beslut av
riksdagen. De bör utgöra riktlinjer för fortsatt arbete såväl inom regeringskansliet
som inom berörda myndigheter. FRN bör få ett allmänt ansvar för
att bevaka och ta initiativ till konsekvensanalyser fristående från sektorsorganen.

Utskottet. Förutsättningarna för en bättre och mera långsiktig forskningsplanering
har varit ett stående inslag i den forskningspolitiska debatt
som sedan 1960-talets början pågått i riksdagen. År 1971 beslöt riksdagen
med anledning av ett antal motioner om de centrala forskningspolitiska
frågorna att förorda i första hand en utredning om forskningsrådens sammansättning
och organisation, deras befogenheter och ställning i relation
till andra myndigheter och organ med forskningsansvar m.m. (UbU
1971:31, rskr 1971:347). Våren 1972 tillkallades forskningsrådsutredningen
för att göra den av riksdagen förordade översynen. Utredningen avgav
år 1975 betänkandet (SOU 1975:26) Forskningsråd. En reform av rådsorganisationen,
grundad på utredningens förslag, genomfördes från den 1
mars 1977.

1 den fortsatta politiska diskussionen kom möjligheterna att få till stånd
en fortlöpande och sammanhållen forskningsplanering, kraven på ett på
olika sätt breddat inflytande på forskningen och informationsfrågorna att
alltmer stå i centrum.

Riksdagens revisorer redovisade i en skrivelse till riksdagen den 29
november 1973 resultatet av en undersökning om den statliga forskningsverksamheten,
som revisorerna låtit företa (Granskningspromemoria
1972:8), och de slutsatser de efter en remissbehandling av undersökningen
dragit. I skrivelsen diskuterades möjligheten att utforma en övergripande
forskningspolitik och hur dessa frågor borde hanteras på den politiska
nivån - främst i riksdagen. Revisorerna tillstyrkte bl. a. i granskningspromemorian
framlagda förslag om ökade insatser för planering av FoUarbetet
och om ökad information till riksdagen i FoU-frågor.

Under år 1974 aktualiserades även i övrigt motionsvis i riksdagen olika
frågor rörande forskningsplanering, framtidsstudiernas organisation, s. k.
teknikvärdering, löntagarorganisationernas möjligheter att beställa forsk -

UbU 1978/79:44

26

ning etc. (1974:169, 186, 235, 297, 1055, 1372, 1374, 1485). I motionerna
framlades förslag beträffande organisatoriska frågor liksom krav på utredningar
för att få fram konkreta och detaljerade forskningspolitiska handlingsprogram.

Vid sin beredning av dessa frågor konstaterade utbildningsutskottet
(UbU 1974:37) att riksdagen saknade tillräckligt underlag för att ta ställning
till flera av revisorernas och motionärernas förslag. Utskottet förordade
bl. a. att revisorernas förslag om ökade insatser för en långsiktig planering
av den statliga satsningen på forskning och utveckling och det (i
motion 1974: 1372) framförda förslaget om ett forskningspolitiskt handlingsprogram
borde bli föremål för en samlad bedömning i forskningsrådsutredningen
eller i annan ordning. Vidare ansåg utskottet att frågan om
framtidsstudier och teknikvärdering samt frågan om ekonomiskt stöd till
löntagarorganisationerna för forskningsuppdrag borde ingå i ett sådant
utredningsuppdrag. Om utredningsuppdraget gavs till forskningsrådsutredningen
borde enligt utskottets mening det parlamentariska inslaget i den
ökas. Riksdagen behandlade i december 1974 frågan och beslöt i enlighet
med utbildningsutskottets förslag. FRU fick våren 1975 tilläggsdirektiv.
Samtidigt utökades utredningen med fyra parlamentariska ledamöter.

Riksdag och regering har att formulera de övergripande politiska målen
för forskningen samt att göra de ofrånkomliga prioriteringarna mellan
skilda forskningsområden. Det nödvändiga instrumentet för denna styrning
är nu framför allt den årliga budgetpropositionen.

Riksdagen är den högsta beslutande instansen vad gäller forskningspolitikens
utformning. Det primära parlamentariska inflytandet i forskningssammanhang
kommer till uttryck i samband med budgetbehandlingen. De i
forskningsfrågor mest engagerade riksdagsutskotten torde vara
utbildningsutskottet, försvarsutskottet, socialutskottet, trafikutskottet,
jordbruksutskottet och näringsutskottet. I uppgiften för riksdagens upplysningstjänst
ingår att söka tillgodose informationsbehov såväl i utskottsarbetet
som allmänt för riksdagsledamöternas arbete vilka är av betydelse
när det gäller både forskningspolitisk information och forskningsinformation
i sakfrågor. Sällskapet Riksdagsmän och forskare, RIFO, är en med
statliga medel stödd förening med syfte att vara ett kontaktorgan mellan
parlamentariker och forskare.

Utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer
avlämnade i februari månad i år en slutrapport över sin verksamhet (Förslag
1978/79:15). I slutrapporten behandlas en rad frågor som på olika sätt
rör riksdagens arbete och riksdagsledamöternas arbetssituation, bl. a.
FRU:s förslag att riksdagens upplysningstjänst borde få ökad möjlighet att
förse riksdagens ledamöter med bearbetad information om aktuellt forskningsläge
inom olika områden genom översikter, granskning av forskningsrapporter
etc. samt FRU:s förslag om förstärkning av det s. k. partigrupp -

UbU 1978/79:44

27

stödet i syfte att bereda partierna och de enskilda riksdagsledamöterna
större möjligheter än hittills att följa forskningsfrågor.

Arbetsformsutredningen delar FRU:s uppfattning om att förbättrade
möjligheter bör skapas för både forskningspolitisk information och forskningsbaserad
sakinformation för de enskilda riksdagsledamöterna och partigrupperna
och föreslår en uppräkning av det s. k. partigruppstödet men
avvisar förslaget om ökning av anslaget till upplysningstjänsten.

I sitt betänkande (SOU 1977: 2) behandlar FRU framförda förslag om ett
särskilt forskningsutskott liksom om ett riksdagens forskningssekretariat.
FRU ställer sig avvisande till båda dessa förslag, och frågan har inte
kommenterats av arbetsformsutredningen.

Riksdagen har den 18 april 1979 fattat beslut om höjning av partigruppstödet
(KU 1978/79:29, rskr 1978/79:263).

Ansvarig för den övergripande planeringen av den nationella FoU-verksamheten
är regeringen. Till skillnad från vad som är fallet i vissa länder
har inte Sverige något speciellt departement för forskningsfrågor. I stället
är FoU-uppgifterna fördelade på olika departement med hänsyn till frågornas
områdesanknytning. Utskottet delar FRU:s och föredragande statsrådets
uppfattning att ett särskilt departement för forskningsfrågor inte är
lämpligt i Sverige. Forskningsfrågorna bör alltså som hittills höra till de
departement som svarar för de olika verksamhetsområdena som forskningen
ägnas.

Enligt föredragande statsrådets mening bör utbildningsdepartementet
svara för att samordningen i forskningsfrågorna förbättras och för att
åtgärder vidtas för att ta fram bättre underlag för regeringens och riksdagens
beslut i forskningsfrågor. Utskottet vill stryka under angelägenheten
av att denna samordnande uppgift genomförs på ett adekvat sätt och att
utbildningsdepartementet redan under kommande höst får möjlighet att
delta i planerings- och budgetarbetet på ett sådant sätt att dess samordningsfunktion
förverkligas.

För att på regeringsnivå tillgodose behovet av ett forum för samråd om
den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken och för
överläggningar om viktiga forskningsfrågor inrättades år 1962 en forskningsberedning,
ursprungligen ledd av statsministern och knuten till statsrådsberedningen.
Forskningsberedningens sekretariat överfördes 1968 till
utbildningsdepartementet. År 1976 överfördes ledningen av beredningens
arbete från statsministern till utbildningsministern.

Regeringen aviserar nu i propositionen 1978/79: 119 att den har för avsikt
att genomföra den ändringen att forskningsberedningen ånyo knyts till
statsrådsberedningen. Statsministern kommer att överta ordförandeskapet.
Föredragande statsrådet redovisar uppfattningen att ledamöterna i
beredningen bör utses för begränsad tid, t. ex. tre år, och att det normala
bör vara att ledamöterna inte omförordnas. Det ankommer på regeringen

UbU 1978/79:44

28

att besluta i dessa frågor. Utskottet vill emellertid framföra den uppfattningen,
att omförordnande inte bör vara uteslutet och att det kan ifrågasättas
om inte en längre förordnandetid skulle kunna vara befrämjande för
arbetet i forskningsberedningen.

Såsom ett led i högskolereformen tillkom den 1 oktober 1976 universitets-
och högskoleämbetet genom en sammanslagning av universitetskanslersämbetet,
nämnden för socionomutbildning och samarbetsnämnden
för journalisthögskolorna. UHÄ har också tagit över de uppgifter
avseende statlig högskoleutbildning som tidigare fullgjorts av skolöverstyrelsen
och statens kulturråd. 1 fråga om högskolan, med undantag för
Sveriges lantbruksuniversitet, åligger det UHÄ särskilt att utarbeta underlag
för riksdagens och regeringens beslut i fråga om inriktningen och
utvecklingen av utbildnings- och forskningsresurserna samt villkoren för
utbildnings- och forskningsverksamheten, att svara för översiktlig och
samordnande planering för forskarutbildningen och forskningen samt att
varje år till regeringen avge förslag till anslagsframställningar och andra
framställningar till riksdagen.

Utskottet har redan tidigare i detta betänkande erinrat om den år 1976
beslutade reformen av forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Dåvarande fem forskningsråd ersattes
den 1 juli 1977 av tre forskningsråd. Forskningsrådsnämnden, som i enlighet
med nämnda reformbeslut är sidoordnad forskningsråden, började sin
verksamhet den 1 mars 1977. FRN skall enligt sin instrukton (1977:35)
bl.a. ta initiativ till och finansiellt stödja forskning främst inom områden
som är angelägna från samhällets synpunkt, sprida information om forskning
och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan
forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initierande
och finansiering av forskning.

Forskningsråds nämndens (FRN) uppgifter berörs i motionen 1978/
79:2215 (yrkandet 3). Motionären framhåller att FRN:s insatser under de
första två åren i stor utsträckning splittrats upp på administrativa uppgifter
avseende delegationer och arbetsgrupper. Motionären menar att FRN i sin
strävan att åstadkomma ”samfinansiering” av ekonomiskt hotade projekt
blivit för mycket av ”forskningspolitisk hjälpgumma” och för litet av en
”forskningsstrategisk generalstab”. I motionen yrkas att riksdagen skall
ge regeringen till känna vad som anförs i motionen.

FRN är inrättad vid sidan av forskningsråden under utbildningsdepartementet
och har arbetat sedan våren 1977. De centrala uppgifter, som FRN
har av samordnande och informerande karaktär, kan på intet sätt hänföras
till en funktion som "forskningsstrategisk generalstab”. Det är också
nödvändigt för en ny myndighet som FRN att söka sig fram och pröva
olika arbetsformer med hänsyn till uppgifternas karaktär. FRN:s uppgifter

UbU 1978/79:44

29

förutsätter en dialog med företrädare för olika delar av samhället och
forskningen i övrigt.

Utskottet finnér således att FRN har uppgifter av företrädesvis annan
karaktär än vad motionären vill göra gällande. De värderingar av FRN:s
verksamhet som motionären funnit sig böra göra kan utskottet inte ansluta
sig till.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79: 2215 yrkandet 3.

FRN arbetar bl. a genom permanenta delegationer. En av dem är delegationen
för långsiktsmotiveradforskning (SALFO). I SALFO:s arbete ingår
bl. a. att identifiera, utvälja och systematisera i det långa tidsperspektivet
angelägna forskningsområden. Delegationen initierar och stödjer tvärvetenskapligt
arbete. I delegationen finns representanter för allmänna intressen,
de statliga forskningsråden och andra forskningsinitierande organ.

I motionen 1978/79:2215 (yrkandet 5) menar motionären att SALFO har
uppgifter som egentligen tillhör forskningsrådsnämndens egna kämfunktioner
och att SALFO agerar alldeles för självständigt och oberoende och
ej som en delegation av FRN. I motionen framhålls att den kompetens som
SALFO har borde tillföras FRN för att väga upp den ”snedbelastning i
administrativ riktning, som hittills förekommit.”

Som utskottet tidigare framhållit har FRN mycket omfattande uppgifter
av allmänt samordnande karaktär och utgör därutöver organisatorisk bas
för redan tidigare existerande verksamheter som alltjämt förutsatts behöva
arbeta med relativt stor självständighet. En av dessa verksamheter är
SALFO. För FRN är det nödvändigt att kunna arbeta med delegationer
och arbetsgrupper av olika slag som kan inriktas mot olika delar av nämndens
ansvarsområde. På initiativ av delegationer kan större projekt eller
forskningsprogram växa fram som sedan behandlas i FRN.

En fortsatt utveckling av FRN:s arbetsformer och fördelningen av ansvar
och uppgifter mellan olika nämnda organ ankommer på nämnden.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet även
yrkandet 5 i motionen 1978/79: 2215.

Framtidsstudier innebär både kunskapsproduktion, insamlande av kunskap
och sammanställning härav till sammanhängande föreställningar om
framtida tillstånd. Framtidsstudieverksamhet har klara kopplingar till åtminstone
tre olika samhälleliga verksamheter eller problemområden, enkelt
sammanfattade under begreppen planering och beslutsfattande, forskning
och politisk samhällsdebatt.

Frågan om framtidsforskning i Sverige behandlades i början av 1970-talet av en arbetsgrupp, som presenterade betänkandet ”Att välja framtid”.
År 1973 inrättades ett tillfälligt sekretariat för framtidsstudier, knutet
till statsrådsberedningen och med en parlamentariskt sammansatt referensgrupp.
År 1975 ombildades referensgruppen till en styrelse. Styrelsen
för framtidsstudiesekretariatet är f. n. en kommitté under utbildningsdepartementet.

UbU 1978/79:44

30

I propositionen 1978/79: 119 föreslås att FRN i fortsättningen även skall
svara för den verksamhet som i dag bedrivs av framtidsstudiesekretariatet.
Denna verksamhet föreslås bli anknuten till FRN fr. o. m. den 1 juli 1980,
varvid också formerna för samordning med den långsiktsmotiverade forskningen
bör prövas närmare.

FRU har behandlat frågan om organisation av den fortsatta framtidsstudieverksamheten.
FRU föreslår — efter att ha diskuterat flera olika alternativ
— att en delegation för framtidsstudier inrättas med i huvudsak
samma ställning och uppgifter som det nuvarande sekretariatet för framtidsstudier
har. I en reservation till FRU:s betänkande föreslogs att framtidsstudiesekretariatet
skulle få ställning som myndighet med egen styrelse
med bred parlamentarisk förankring.

I motionen 1978/79:2234 (yrkandet 4) hemställs om en skyndsam översyn
av sekretariatets för framtidsstudier verksamhet och organisation så
att ett bättre beslutsunderlag erhålls. I motionen 1978/79: 2215 (yrkandet 4)
diskuteras två framtidsstudiesekretariat, ett för regeringen och ett för
riksdagen. I motionen 1978/79:2232 (yrkandet 5) framhålls att FRU:s
förslag med en delegation för framtidsstudier är tillfredsställande. Däremot
- framhåller motionärerna - synes inga fördelar kunna uppnås genom ett
inordnande under FRN, som väsentligen har andra huvuduppgifter. Verksamhetens
integritet och inriktning på att göra undersökningar som kan
utgöra underlag för politiska beslut finner motionärerna tala för att någon
ändring av sekretariatets ställning av det slag som föreslås i propositionen
inte vidtas.

Frågan om framtidsstudiesekretariatets framtida organisation har utretts
i tillräcklig omfattning av FRU. Utskottet kan därför inte biträda yrkandet
4 i motionen 1978/79: 2234.

Även frågan om olika framtidsstudiesekretariat för regering och riksdag
har behandlats av FRU, som avvisade en dubblering av denna synnerligen
specialiserade verksamhet. FRU:s förslag har behandlats av utredningen
om riksdagens arbetsformer (Förslag 1978/79:45) som inte funnit anledning
föreslå ett riksdagens eget framtidsstudiesekretariat. Utskottet, som
även erinrar om att det ankommer på regeringen att själv besluta om
inrättande av ett regeringens eget framtidsstudiesekretariat, avstyrker,
med hänsyn till att resurserna på detta speciella område inte bör splittras,
motionen 1978/79: 2215 yrkandet 4.

I propositionen framhålls i huvudsak två motiv för att knyta framtidsstudiesekretariatet
till FRN. För det första finns en bred parlamentarisk
förankring i FRN, vilket gör nämnden lämplig som ledande organ för
framtidsstudier. För det andra har FRN ansvar för den långsiktsmotiverade
forskningen och det svenska medlemskapet i Internationella
institutet för tillämpad systemanalys (HASA). Dessa båda verksamheter är
näraliggande framtidsstudiesekretariatets.

Utskottet ansluter sig till den motivering som framförts i propositionen

UbU 1978/79:44

31

för en anknytning till FRN och avstyrker därför även motionen 1978/
79:2232 yrkandet 5.

Riksdagen bör således enligt utskottets mening med avslag på motionerna
1978/79:2215 yrkandet 4, 1978/79:2232 yrkandet 5 och 1978/79:2234
yrkandet 4 bifalla förslaget om att framtidsstudieverksamheten fr. o. m.
den 1 juli 1980 skall överföras till FRN:s ansvarsområde.

Vad som i propositionen förordats i fråga om konsekvensanalys föranleder
ingen utskottets erinran.

Riksdagen skall enligt motionen 1978/79: 203 hos regeringen begära förslag
för att tillgodose i motionen framförda synpunkter på en effektiv och
slagkraftig forskningsorganisation. Denna under den allmänna motionstiden
i år väckta motion kan avslås av riksdagen då regeringen genom den nu
föreliggande propositionen 1978/79:119 har förelagt riksdagen förslag rörande
forskningspolitiken m. m.

Ett uttalande från riksdagen begärs i motionen 1978/79:2222 om att
kvalitet i universitetsutbildning och forskning förutsätter att hela skolsystemet
bygger på respekt för kvalitet i kunskaper (yrkandet 1) och att dessa
krav också måste ställas på lärarutbildningen (yrkandet 2). Det behövs
enligt utskottets mening inte något sådant uttalande av riksdagen i denna
fråga då det både tidigare och i dag är en självklarhet att skolväsendet och
lärarutbildningen skall bygga på kvalitet. Riksdagen bör därför avslå yrkandena
1 och 2 i motionen 1978/79: 2222.

I samma motion yrkas (yrkandet 3) att riksdagen skall uttala att kompetens
och sakkunskap måste återfå sin rätta plats i ledningen av arbetet vid
universiteten. Detta yrkande innebär en kritik av ledningen av universiteten
som utskottet inte kan ansluta sig till. Utskottet vill framhålla att
reformeringen av universitetens ledning gjorts under tillbörligt beaktande
av kraven på kompetens och sakkunskap och avstyrker yrkandet 3 i
motionen 1978/79: 2222.

Riksdagen bör vidare enligt motionen 1978/79:2222 (yrkandet 4) uttala
att universiteten skall befrias från den överordnade och överdrivna byråkratiapparat,
som motionärerna menar finns i dag, och att de pengar som
därigenom sparas skall användas för ”universitetens verkliga uppgift” att
befrämja lärdom och framsteg.

I sitt av riksdagen godkända betänkande UbU 1978/79: 25 (s. 6, rskr
1978/79: 244) informerade utbildningsutskottet om att den våren 1977 inom
utbildningsdepartementet tillsatta decentraliseringsgruppen nyligen avlämnat
betänkandet (Ds U 1979: 1) En decentraliserad högskola. Gruppens
uppgift har varit att göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan centrala,
regionala och lokala myndigheter inom högskolan bl. a. för att söka
åstadkomma en ytterligare decentralisering. Betänkandet remissbehandlas
f. n. Utskottet erinrade vidare om att ett av de områden som UFlÄ:s
uppföljningsarbete inriktar sig mot är just högskolans organisation. Ut -

UbU 1978/79:44

32

skottet erinrade också om att föredragande statsrådet i budgetpropositionen
utgått från att UHÄ i sitt uppföljningsarbete uppmärksammar problemet
med byråkratisering av högskolans verksamhet och lägger fram
förslag om de förändringar som bör genomföras. Utskottet anförde att
målet måste vara en så enkel förvaltningsapparat som möjligt och minsta
möjliga byråkrati. Till detta vill utskottet lägga att den nya högskoleorganisationen
medger stor frihet att lokalt förenkla organisationen och vid
behov minska antalet existerande organ. Utskottet förutsätter att erfarenheterna
från de första årens verksamhet efter högskolereformen resulterar
i sådana förändringar på det lokala planet som där anses nödvändiga. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet
4 i motionen 1978/79: 2222.

Möjligheterna till långsiktig forskningsplanering på statsmaktsnivå tillvaratas
enligt FRU:s uppfattning bäst genom att regeringen en gång per
valperiod för riksdagen lägger fram en principproposition - ett regeringens
FoU-program. 1 propositionen skall regeringen samlat redovisa sin syn
på FoU-politiken inom olika områden och sektorer och på sambanden
mellan de olika frågorna. FoU-programmet skall avse en femårsperiod och
planeringen alltså göras rullande.

Föredragande statsrådet framhåller att forskningsfrågornas mångskiftande
karaktär knappast gör det möjligt att i detalj ange vad som fordras för
att riksdag och regering skall få ett bättre beslutsunderlag i de forskningsfrågor
där de har att besluta. Statsrådet finner emellertid FRU:s förslag i
huvudsak väl avvägt. Det bör därför prövas och successivt ge erfarenheter
till ledning för ett fortsatt arbete.

Utskottet har i olika sammanhang betonat nödvändigheten av att regeringen
ger riksdagen en mera samlad information i forskningsfrågor och av
sina forskningsförslag än som är fallet i dag. Härigenom blir förutsättningarna
för en samlad överblick vid bedömningen av statens insatser på
forskningsområdet bättre. En annan viktig effekt av regelbundna FoUprogram
bör, som föredragande statsrådet påpekar, bli en intensifierad
politisk och allmän debatt om forskningsfrågor både i riksdagen och annorstädes.

Med det anförda tillstyrker utskottet i propositionen förordade riktlinjer
för forskningsplanering. Utskottet har inte heller något emot att UHÄ på
försök får utarbeta förslag till dokument med mål och riktlinjer för forskning
och forskarutbildning att användas för riksdagens och regeringens
planering och styrning av denna verksamhet.

Systemet med FoU-program ökar enligt föredragandens mening möjligheterna
för Sverige att bedöma intresset av att delta i internationellt
organiserat samarbete. Enligt propositionen kan man räkna med att ett
sådant samarbete blir allt vanligare i fortsättningen, både på ett nordiskt
och på ett vidare internationellt plan. Utskottet, som delar regeringens
uppfattning, anser sig inte ha tillräckligt underlag för att förorda ett riksda -

UbU 1978/79:44

33

gens uttalande om att det vetenskapliga samarbetet, forskarutbytet och
utbytet av forskningsresurser skall särskilt ökas i vad gäller de socialistiska
staterna. Yrkandet 9 i motionen 1978/79: 2233 bör därför avslås av riksdagen.

Även motionen 1978/79: 2232 behandlar (yrkandet 9) det internationella
kontaktutbytet. Motionärerna menar att fördelar kan uppnås genom att
bygga vidare på modellen med forskningsföreningar. Kontakter med uländer
skulle inte bara vara u-landets forskning till nytta utan skulle också
underlätta uppbyggandet av kommersiellt betydelsefulla kontakter med de
innovationsstarka delarna av svenskt näringsliv. Resurser insatta på att
främja meningsfulla studieresor och forskarkontakter över gränserna framhålls
vara angelägna. Motionärerna uttrycker också önskemål om särskilda
medel för forskarutbildningens internationalisering. I motionen föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att internationella kontakter skall beaktas vid den fortsatta
utformningen av forskningspolitiken.

Sverige är som forskningsnation ett litet land även om vi på vissa avsnitt
av forskningen ligger nära eller vid den internationella forskningsfronten.
Vår andel av världens samlade resurser för forskning och utveckling brukar
anges till ca 1 %. Härav följer att vårt internationella forskningsberoende
är starkt.

I propositionen 1978/79:119 anges några motiv för organiserat FoUsamarbete
på internationell bas. Det finns, framhåller föredraganden, t. ex.
forskning som är extremt dyrbar och som ett enskilt land har svårt att
bygga upp egna resurser för. Unika resurser för viss typ av forskning kan
finnas i ett visst land, och flera länder kan ha intresse av att utnyttja dessa
resurser. Flera länder kan ha gemensamma problem eller gemensamma
förhållanden som lämpar sig för samordnade eller gemensamma forskningsinsatser.

Föredragande statsrådet anför att avvägningen mellan nationella och
internationella insatser är ett genomgående problem vid alla större insatser
i internationellt FoU-samarbete. Ytterst bör denna avvägning, framhåller
föredraganden, göras av dem som har till uppgift att göra motsvarande
avvägningar mellan olika forskningsinsatser inom landet. Utskottet delar
den uppfattning som föredraganden sålunda redovisat.

Utskottet utgår från att vederbörande forskningsorgan fortlöpande följer
utvecklingen och tar de initiativ till forskningsföreningar som befinns påkallade.

Riksdagen beslöt år 1975 att inrätta beredningen för u-landsforskning. I
propositionen 1978/79: 113 har regeringen föreslagit att beredningen skall
bli en permanent myndighet. Utrikesutskottet har tillstyrkt regeringens
förslag (UU 1978/79: 30).

Med anledning av motionen 1978/79: 2232 vill utskottet vidare erinra om
att beslutet 1975 om reformering av högskoleutbildningen bl. a. anger
3 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 44

UbU 1978/79:44

34

internationalisering som ett av de allmänna målen för utbildningen i högskolan.

I propositionen 1977/78: 100 anförde föredragande statsrådet att den
eftersträvade internationaliseringen av den svenska högskoleverksamheten
i allt väsentligt måste ses som en reguljär omdaningsprocess och
därmed också finansieras med medel som allmänt har ställts till högskoleenheternas
förfogande under bl. a. sektors- och fakultetsanslagen. Riksdagen
hade inte något att erinra mot denna uppfattning (UbU 1977/78:22,
rskr 1977/78:338).

Med det anförda anser sig utskottet ha visat att de synpunkter i fråga om
internationella kontakter som kommit till uttryck i motionen 1978/79: 2232
beaktas på olika sätt, varför yrkandet 9 i denna motion kan avslås av
riksdagen.

FoU-statistik och forskningsregistrering m. m.

Propositionen (s. 26-30, 62, 75-76). FRU föreslår att ökade insatser
görs för att skapa en heltäckande FoU-statistik. Särskilt viktigt anser FRU
det vara att en reguljär och löpande FoU-statistik över forskningen inom
högskolan kommer till stånd.

Redan i dag svarar statistiska centralbyrån (SCB) för en ganska omfattande
statistikproduktion avseende FoU.

För ställningstagande till frågan om omfattning, inriktning och utformning
av FoU-statistik är det angeläget att ha ett bättre underlag än vad
FRU redovisat om behovet av FoU-statistik av olika slag.

Regeringen kommer att uppdra åt FRN att tillsammans med SCB undersöka
vilket statistiskt material olika tänkbara användare behöver. Viktiga
frågor som måste klarläggas är också vid vilka tidpunkter uppgifterna
behövs och hur pass aktuella uppgifterna måste vara för att vara av
intresse för användarna. På grundval av dessa uppgifter om behovet och
efterfrågan på FoU-statistik bör FRN i samråd med bl. a. SCB och UHÄ
utarbeta förslag om omfattning, inriktning och utformning av den samlade
FoU-statistiken.

Som FRU har framhållit saknas egentlig FoU-statistik för högskolan.
Regeringen kommer därför att uppdra åt UHÄ att i samråd med bl. a.
riksrevisionsverket (RRV) och SCB utreda möjligheterna att med hjälp av
högskolans ekonomi-administrativa rutiner erhålla statistik över FoU inom
högskolan.

FUN har föreslagit att ekonomiadministration och redovisning skall
omfatta samtliga resursströmmar inom högskolan. FUN:s förslag gäller i
huvudsak frågor som det ankommer på berörda myndigheter att besluta
om. UHÄ och RRV skall få i uppdrag att pröva möjligheterna att tillgodose
de av FUN framförda förslagen om förbättringar i högskolans ekonomiadministration
och redovisning. En förbättrad redovisning av kostnaderna

UbU 1978/79:44

35

per projekt är angelägen. UHÄ och RRV kommer att få i uppdrag att svara
för en försöksverksamhet med projektredovisning.

Utredningen (U 1975: 14) om studiedokumentation och statistik för högskolan
(STUDOK) utarbetar förslag om den framtida högskolestatistiken
rörande grundläggande högskoleutbildning. Vid utformningen av denna
statistik måste beaktas att uppgifter måste finnas om rekryteringsunderlaget
för forskarutbildning, dvs. bl. a. uppgifter om hur många studerande
som går igenom fördjupningsstudier inom olika ämnen. SCB och UHÄ
skall få i uppdrag att i samråd göra en översyn av högskolestatistiken såvitt
avser studerande i forskarutbildning.

FRU föreslår att ett sammanhållet datoriserat register över FoU-projekt
skapas, vilket bör innefatta alla statligt stödda FoU-projekt och så långt
det visar sig möjligt även FoU-projekt som det privata eller offentligt ägda
näringslivet stöder och bedriver. Det slutliga valet av teknik och organisation
föreslås ske först efter en försöksverksamhet.

En inventering som FRU gjort avseende FoU-verksamhet med statligt
stöd visade på existensen av närmare 200 kataloger och listor sammanställda
efter skiftande principer. Det finns dock f. n. ingen motsvarande
kartläggning av behovet av och efterfrågan på information i registerform
om FoU-projekt. Det är knappast rimligt att ta ställning till frågan om
register över FoU-projekt utan uppgifter om vilka behov olika tänkbara
användare har av information ur ett sådant register: vilka uppgifter behöver
de eller skulle i varje fall vara av intresse för dem, vilka indelningsgrunder/klassificeringssystem
är de intresserade av, hur pass aktuella måste
uppgifterna vara, vid vilka tidpunkter behöver de uppgifterna, i vilken
form vill de ha dem etc.

Riksdagen beslöt hösten 1978 att en delegation för vetenskaplig och
teknisk informationsförsörjning skall inrättas. En organisationskommitté
(U 1978: 10) har tillkallats för att förbereda inträttandet av delegationen.
Regeringen kommer att uppdra åt organisationskommittén för vissa åtgärder
på informationsförsörjningsområdet att i samråd med FRN kartlägga
behovet hos olika tänkbara användare av registeruppgifter om forskningsprojekt.

I utredningsuppdraget skall ingå att pröva i vad mån redovisade behov
kan tillgodoses genom befintliga register, som samordnas - bl. a. så att de
alla innehåller ett visst minimum av information om enskilda projekt - och
eventuellt kompletteras.

Informationen om befintliga register behöver sannolikt förbättras och
registren göras lättillgängliga.

Hur resultaten av redan utfört och kommande registreringsarbete skall
kunna utnyttjas bättre och av fler måste vara en väsentlig fråga i det
nyssnämnda utredningsarbetet.

En fråga som uppmärksammats av många remissinstanser är om ett
eventuellt FoU-register också skall omfatta uppgifter om den forskning

UbU 1978/79:44

36

som inte finansieras med offentliga medel. De allmänna motiv som hittills
anförts för FoU-registrering - behovet av information till skilda grupper,
angelägenheten av att försöka undvika dubbelarbete - talar för att en
FoU-registrering bör vara så fullständig som möjligt. En rad särskilda
problem - bl. a. i fråga om sekretessen — är dock förknippade med att
försöka få en eventuell FoU-registrering fullständig även i vad avser privatfinansierad
forskning. Hur pass angeläget det är att lösa dessa problem
och vilka åtgärder som skall sättas in för att försöka göra det är beroende
av vilket behov av uppgifter för skilda ändamål som olika tänkbara registeranvändare
kan ha. Ett slutligt ställningstagande till frågan om hur pass
fullständig FoU-registrering som skall eftersträvas i detta avseende bör
därför anstå tills den nyss nämnda kartläggningen av efterfrågan på uppgifter
i registerform om FoU-projekt är klar.

Utskottet. FRU konstaterar i sitt betänkande (SOU 1977:52) Forskningspolitik
att krav på en utbyggnad och förbättring av FoU-statistiken
och informationen om forskning förts fram i flera sammanhang, bl. a. av
forskningsrådens tidigare samarbetsdelegation. av riksdagens revisorer år
1972 och i riksdagsdebatter som föregått utformningen av direktiv till
utredningen. En förbättrad FoU-statistik och -registrering är enligt utredningen
en förutsättning för en förbättrad och långsiktig forskningsplanering.

Genom FRU:s arbete har enligt föredragande statsrådet utbudet av
FoU-statistik och FoU-registrering kartlagts. Föredraganden anser att
även behovet av och efterfrågan på sådan statistik och sådana registeruppgifter
måste klarläggas innan ställning kan tas till om en heltäckande
statistik skall tas fram och ett sammanhållet register skall byggas upp så
som FRU föreslagit. Uppdrag skall därför lämnas till UHÄ, SCB och RRV
i syfte att ta fram ytterligare beslutsunderlag.

Enligt motionen 1978/79:2234 skall förslagen om heltäckande FoU-statistik
(yrkandet 1) och om allmän forskningsregistering (yrkandet 2) avslås
av riksdagen. Som skäl anförs att kostnaderna skulle bli betydande och att
risk för onödig byråkratisering föreligger.

Riksdagen bör enligt motionen 1978/79: 2215 (yrkandet 2) ge regeringen
till känna att det inte finns något skäl att "lägga ned ett övermått av tid och
kraft på registrering och statistik på forskningsområdet — en verksamhet
vars produkter ändå alltid kommer att vara förlegade vid den senare
tidpunkt då de kommer att publiceras". Motionären förordar i stället
aktuella översikter sammanställda av "kompetenta och väl placerade forskare".

Statsmakternas beslut i FoU-frågor måste enligt motionen 1978/79: 2230
grundas på en djupgående kunskap om den forskning som bedrivs och de
forskningsbehov som kan förutses. FRU:s förslag om FoU-statistik och
-registrering utgör förutsättningar för en höjd ambitionsnivå när det gäller

UbU 1978/79:44

37

forskningsplanering och forskningspolitik. Om utbildningsdepartementet
skall kunna fullgöra de i propositionen 1978/79: 119 föreslagna samordnande
uppgifterna måste regeringen ha tillgång till relevant forskningsstatistik
och uppgifter om de totala resursströmmarna i FoU-systemet. Regeringen
måste därför, enligt motionen, själv precisera sina informationsbehov och
inte överlåta denna uppgift på FRN och SCB. Regeringen bör själv ta
ansvaret för FoU-statistiken, och förbättringarna bör genomföras successivt.
Försöksverksamhet med den av FRU föreslagna forskningsregistreringen
bör vidare inledas omedelbart. Så långt det är möjligt bör även
forskning i privata företag ingå i en framtida registrering i full skala.

Utskottet kan först konstatera att en enig forskningsrådsutredning lade
förslagen om heltäckande FoU-statistik och långtgående forskningsregistrering,
men också att viss tveksamhet till dessa förslag framförts av remissinstanser.
Framför allt har framförts att insamling och registrering av
uppgifter skulle kunna innebära en administrativ belastning för berörda
myndigheter och att det skulle vara svårt att hinna publicera aktuella
uppgifter. Utskottet har förståelse för dessa invändningar men måste samtidigt
hävda vikten av att forskningspolitiska beslut, både kortsiktiga och
mera långsiktiga sådana, kan grundas på ett så gott faktaunderlag som
möjligt. Därför är det väsentligt att beslut kan fattas så snart det är möjligt
om omfattningen av FoU-statistiken och -registreringen. Utskottet anser
dock att de i propositionen förordade undersökningarna av behov m.m.
först bör göras. Utskottet anser att de undersökningar som föreslås i
propositionen skall göras på myndighetsnivå. Regeringen bör, när den
lämnar undersökningsuppdragen, formulera sina egna behov av statistik
och information om forskning. Regeringen har också möjlighet att när
uppdragen redovisas bedöma om det finns några för regeringen väsentliga
behov som inte kommit fram i undersökningarna. Enligt utskottets mening
behöver riksdagen inte göra det i motionen 1978/79:2230 (yrkandet 1)
yrkade uttalandet om att regeringen skall definiera statistikbehovet och ta
ansvaret för FoU-statistiken.

Utskottet anser att det är viktigt att kartläggningen av behovet av FoUregistrering
kompletteras på det sätt som förordas i propositionen, nämligen
med en prövning av i vad mån redovisade behov kan tillgodoses genom
befintliga register, vilka samordnas och eventuellt kompletteras. Utan att
nu ta ställning till hur framtida registreringssystem bör byggas upp anser
utskottet att denna prövning också bör kunna innefatta en begränsad
försöksverksamhet. Med hänvisning till vad utskottet här anfört anser
utskottet att yrkandet 1 i motionen 1978/79:2230 om att försöksverksamhet
skall genomföras i enlighet med FRU:s förslag inte behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Regeringen har som framgår av det anförda inte föreslagit att beslut nu
skall fattas om heltäckande FoU-statistik eller forskningsregistrering i
enlighet med FRU:s förslag utan i stället förordat fortsatt utredning m. m. i

UbU 1978/79:44

38

olika former innan ställning i frågan tas. Utskottet avstyrker därför yrkandena
1 och 2 i motionen 1978/79:2234 och hänvisar samtidigt till vad som
nyss anförts om behovet av ett gott beslutsunderlag för den forskningspolitiska
planeringen.

Utskottet kan inte heller tillstyrka att riksdagen gör det i motionen 1978/
79: 2215 yrkade uttalandet, varför riksdagen bör avslå motionens yrkande
2.

Utskottet har således inget att erinra mot vad som förordats i propositionen
om FoU-statistik och FoU-registering, däri även inbegripet bl. a. förslagen
om bättre statistik över forskarstuderande och bättre information
om resursströmmarna inom högskolan i vad gäller FoU.

Samhällsriktad forskningsinformation

Propositionen (s. 30-34). Den samhällsriktade forskningsinformationen
måste förbättras. Sådan information har många mottagare, såsom politiker,
administratörer, lärare, folkbildningsorganisationer, journalister m. fl.
och sist men inte minst allmänheten.

I alltför många fall får endast forskaren själv och en ytterst begränsad
grupp personer del av resultaten av ett forskningsarbete. Flera skäl talar
för en utbyggnad av den allmänna samhällsriktade forskningsinformationen.

Forskningen är till stor del finansierad med offentliga medel. Medborgarna
har därför rätt att fortlöpande få information om FoU-verksamheten.
Forskningsresultat kan på kort eller lång sikt påverka olika delar av
samhällslivet. Också sett ur forskningens synvinkel är en förbättrad samhällsriktad
allmän forskningsinformation angelägen. Sådan information är
en förutsättning för utveckling av kontakter med olika grupper, varigenom
synpunkter på verksamheten kan komma fram och aktuella forskningsbehov
redovisas.

Resurserna för samhällsriktad forskningsinformation föreslås förstärkta
med 4 milj. kr. Medlen skall disponeras av FRN, som bör ha ett särskilt
samordningsansvar för denna information. 2 milj. kr. skall efter ansökan
av FRN fördelas till stöd för högskoleenheternas information om forskning.

I propositionen framhålls vidare bl. a. vikten av att åtgärder vidtas för att
få fram lättillgänglig information om forskning och vetenskap till barn och
ungdom. FRN skall i samråd med andra berörda myndigheter undersöka
möjligheterna att ge ut en populärvetenskaplig tidskrift för barn och ungdom
och överväga andra insatser riktade till dessa.

FRN skall också få i uppdrag att i samråd med statens kulturråd undersöka
möjligheterna att ge ut populärvetenskaplig litteratur i upplagor som
är mycket billiga, av typen ”femkronorsböcker”.

Många olika grupper behöver och har intresse av information om forsk -

UbU 1978/79:44

39

ning. Det gäller givetvis dem som på olika sätt direkt skall använda sig av
forskningens resultat. Information till sådana grupper - nyttjarinformation
enligt FRU:s benämning - omfattas inte av FRU:s förslag. Nyttjarinformationen
fungerar tillfredsställande inom flera områden, t. ex. jordbruksområdet
och byggnadsområdet. Andra områden förefaller dock
mindre väl tillgodosedda. Regeringen kommer att uppdra åt FRN att i
samarbete med bl. a. UHÄ undersöka vilka behov av nyttjarinformation
som inte är tillfredsställande tillgodosedda och att lämna förslag i fråga om
hur de problem som eventuellt kan vara förknippade med utökad nyttjarinformation
skall lösas. FRN bör i anslutning till detta uppdrag även kunna
ta initiativ till t. ex. försöksverksamhet med utvidgad nyttjarinformation
eller initiera andra åtgärder i syfte att sprida nyttjarinformation om forskning.
Kostnaderna för dessa ändamål bör bestridas inom ramen för det
belopp för forskningsinformation som föreslås.

Utskottet. Den samhällsriktade forskningsinformationen har länge varit
eftersatt hävdar föredragande statsrådet. Det är enligt hans mening mycket
viktigt att denna informationsverksamhet utvidgas. Utskottet delar denna
uppfattning. Regeringens förslag om medelsanvisning för ändamålet behandlar
utskottet i avsnittet Vissa medelsanvisningar.

I propositionen framhålls bl. a. vikten av att åtgärder vidtas för att få
fram lättillgänglig information om forskning och vetenskap till barn och
ungdom. FRN skall i samråd med andra berörda myndigheter undersöka
möjligheterna att ge ut en populärvetenskaplig tidskrift för barn och ungdom
och överväga andra insatser riktade till dessa.

Sedan några år ges med statligt stöd försöksvis ut framför allt skönlitteratur
i upplagor som är billiga, de s. k. femkronorsböckerna i serien ”En
bok för alla”. FRN kommer enligt propositionen att få i uppdrag att i
samråd med statens kulturråd undersöka möjligheterna att på motsvarande
sätt ge ut populärvetenskaplig litteratur.

I motionen 1978/79: 2230 (yrkandet 3) behandlar motionärerna frågan om
utgivning av populärvetenskaplig litteratur för barn och ungdom. Motionärerna
framhåller att utgivningen av prisbillig litteratur (En bok för alla)
avser återutgivning av redan publicerade böcker. Eftersom den i propositionen
föreslagna utgivningen av populärvetenskaplig litteratur inte skulle
gälla återutgivning, menar motionärerna att den inte bör sammanföras med
utgivningen av prisbillig litteratur. I stället föreslås att frågan om utgivning
av ny populärvetenskaplig litteratur för barn överlämnas till statens kulturråds
prövning i dess arbete med övriga litteraturstödsfrågor.

I propositionen framförs som framgår av det föregående förslag till två
olika åtgärder, båda med syfte att förbättra forskningsinformation till allmänheten.
Den ena avser möjligheterna att ge ut en populärvetenskaplig
tidskrift för barn och ungdom och överväga andra insatser riktade till

UbU 1978/79:44

40

dessa. Den andra avser möjligheterna att i billighetsupplaga ge ut populärvetenskaplig
litteratur utan inriktning på viss åldersgrupp.

Utskottet förutsätter att denna utgivning skall avse såväl återutgivning
som publicering av ny populärvetenskaplig litteratur, vilket kan ske enligt
de nu gällande reglerna för försöksverksamheten med de s. k. femkronorsböc
kerna.

FRN skall i fråga om tänkbara informationsinsatser till förmån för barn
och ungdom samråda med berörda myndigheter. Berörda myndigheter är
bl. a. socialstyrelsen, UHÄ och statens kulturråd. I propositionen framhålls
möjligheten att ge ut en populärvetenskaplig tidskrift såsom en tänkbar
åtgärd. För att informera barn och ungdom om forskning kan även
andra former än tryckta skrifter användas, t. ex. ”öppet-hus”-verksamhet
vid universitet och högskolor. Att uppdraget lämnas till FRN framstår för
utskottet som helt naturligt eftersom FRN har ansvar för information om
forskning. Samråd om formerna för denna information bör genom FRN:s
försorg ske med t. ex. statens kulturråd. Yrkandet 3 i motionen 1978/
79:2230 blir genom uppdraget till FRN tillgodosett och bör inte påkalla
någon riksdagens åtgärd.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har en redaktionstjänst som bl. a.
svarar för vissa uppgifter i samband med spridning av vetenskapliga tidskrifter.
Föredragande statsrådet framhåller att han kommer att föreslå
regeringen att uppdra åt FRN att i samråd med forskningsråden pröva
frågan hur dessa uppgifter bäst utförs för rådsorganisationen som helhet.

I motionen 1978/79:1886 hemställs om åtgärder för att förbättra spridningen
av vetenskapliga tidskrifter. 1 motionen framhålls att en vetenskaplig
tidskrift är en grundläggande form för att dokumentera och sprida
vetenskapliga resultat. Flera engelskspråkiga internationella tidskrifter är
baserade i Skandinavien, i första hand i Sverige. Kostnaderna för framställning
av sådana tidskrifter är dock höga. Prenumerationspriserna ligger
ofta mellan 300 och 2 000 kr. per år och bekostas vanligen av samhällsägda
institutioner. I u-länderna medför bristen på resurser att möjligheterna att
prenumerera på vetenskapliga tidskrifter begränsas, vilket kan leda till
kunskapsmässig isolering. Motionärerna framhåller att prenumerationskostnaderna
skulle kunna sänkas avsevärt, om samhället stod för baskostnaderna
för framställning av vetenskapliga tidskrifter. Ett lägre pris för
prenumeration skulle bidra till ökad spridning till u-länderna och öka
läsfrekvensen avsevärt.

Utskottet finnér i likhet med motionärerna att spridning av vetenskapliga
tidskrifter både inom landet och internationellt är utomordentligt angelägen.
En del av detta problem kommer att behandlas genom det nyss
nämnda uppdraget till FRN att pröva frågan om spridning av vetenskapliga
tidskrifter. Utskottet utgår från att FRN därvid kommer att belysa konsekvenserna
av att samhället skulle förändra sin finansiering av vetenskapliga
tidskrifter så att denna mindre skulle ske via höga prenumerationsav -

UbU 1978/79:44

41

gifter och i stället mera via direkt stöd till tidskrifternas baskostnader. 1
propositionen anmäls också att FRN i samarbete med UHÄ skall undersöka
vilka behov av nyttjarinformation som inte är tillgodosedda. Utskottet
vill påpeka att spridandet av information om forskning ingår i ansvarsområdet
för beredningen för u-landsforskning (SAREC). SAREC kommer —
enligt uppgift från beredningens kansli — att medverka i en FN-konferens
i Wien hösten 1979, där frågan om formerna för utbyte av tidskrifter med
u-länderna kommer att behandlas. Utskottet finner att syftet med motionen
1978/79: 1886 i allt väsentligt är tillgodosett och att den därför inte
påkallar någon åtgärd.

I motionen 1978/79:2233 (yrkandet 10) krävs att publicering av forskningsresultat
och spridning av vetenskapliga publikationer från de socialistiska
länderna ökas.

Utskottet, som anser det angeläget att utbytet av forskningsresultat över
huvud ökas, kan inte biträda motionsyrkandet att öka forskningssamarbetet
i denna form med vissa speciella länder. Yrkandet 10 i motionen 1978/
79:2233 bör därför avslås av riksdagen.

I motionen 1978/79:2232 (yrkandet 7) begär motionärerna att frågan om
information om forskning och forskningsresultat i olika former skyndsamt
utreds. Motionärerna framhåller bl. a. vikten av att resurser ges för information
om forskning. Värdet av forskningen reduceras betydligt om insatser
inte görs för att föra ut resultaten till intresserade utanför forskningsinstitutionerna,
menar motionärerna.

Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett genom förslagen i
propositionen och avstyrker motionen 1978/79:2232 yrkandet 7.

I motionen 1978/79: 2231 yrkas förslag om ökade utbildningsinsatser till
stöd för en kvalificerad journalistik om forskningsfrågor och forskningsresultat.
Motionärerna erinrar om det uttalande som utskottet gjorde år 1977
(UbU 1976/77:20 s. 119) om angelägenheten av att utbildningsmyndigheterna
stimulerar journalisternas specialkunskaper inom journalistutbildningen.

Det ankommer på UHÄ och övriga berörda högskolemyndigheter att
medverka till att stimulera journalisters specialisering på det sätt som
riksdagen redan uttalat sig om. Med anledning härav bör motionen 1978/
79:2231 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1978/79:2230 (yrkandet 4) kräver motionärerna att riksdagen
hos regeringen skall begära ett samlat åtgärdsprogram för att stimulera
intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdom.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang uppmärksammat problemet
med det vikande intresset bland ungdom för naturvetenskap och teknik.
Föregående år framhöll utskottet bl. a. (UbU 1977/78:20 s. 8) att ett
omfattande arbete i syfte att öka tillströmningen till sådan utbildning

UbU 1978/79:44

42

pågick inom SÖ och UHÄ, inom kommittéer som gymnasieutredningen
och på fältet inom högskolor och skolor. Härtill kommer nu det nyss
nämnda uppdraget till FRN. Eftersom syftet med motionärernas yrkande
kan anses vara tillgodosett genom nämnda insatser avstyrker utskottet
motionen 1978/79: 2230 yrkandet 4.

Arbetstagarinflytande och arbetstagarorganisationernas möjligheter att initiera
forskning

Propositionen (s. 34-38). Flera skäl talar för att av intressenter utanför
forskarsamhället arbetstagarorganisationerna i många fall kan resa särskilda
anspråk på representation i FoU-ansvariga organ. Arbetstagarorganisationerna
företräder mycket breda intressegrupper. Deras medverkan
i olika FoU-organ torde komma att tillföra behandlingen av FoU-frågor
många värdefulla synpunkter. Samtidigt kan denna medverkan göra det
möjligt för organisationerna att bland sina medlemmar skapa större förståelse
för forskningens villkor. Organisationernas motparter - arbetsgivarna
— råder över en mycket stor del av den samlade FoU-verksamhetens
omfattning och inriktning.

Det är dock knappast rimligt att arbetstagarorganisationerna skall vara
företrädda i alla myndigheter och organ inom FoU-området. Det är viktigt
att representanter i myndighetsstyrelser och andra organ utväljs så att de
med sin kunskap och erfarenhet får möjlighet att på ett aktivt sätt bidra till
verksamhetens måluppfyllelse. I vissa av dessa organ förefaller arbetstagarrepresentation
inte att vara mer angelägen eller naturlig än representation
för andra grupper. Frågan om arbetstagarrepresentation måste bedömas
från fall till fall. Eftersom många organ är sammansatta utifrån en
princip om balans mellan olika intressen kan en ökad representation för
löntagarna i vissa fall kräva att representationen för andra grupper också
prövas eller att hela sammansättningen ses över. Hänsyn måste också tas
till mandatperioderna för dem som sitter i olika organ. Åtgärderna för att i
rimlig utsträckning öka arbetstagarorganisationernas representation i
FoU-organ måste därför vidtas successivt.

Ett av de organ som nämnts i diskussionen om utökad arbetstagarrepresentation
är STU. Det är otvivelaktigt så att många aspekter på den
tekniska utvecklingen i företagen och samhället som helhet är av stor
betydelse för de fackliga organisationerna. Det är naturligt att den arbetstagarrepresentation
som sedan länge finns i ett antal nämnder och grupper
för olika teknikområden inom STU utvidgas till central nivå inom verket.
Arbetstagarintressen har fått en bred representation i två centrala policyskapande
råd som helt nyligen har tillsatts inom STU, nämligen det tekniskt-industriella
rådet och det tekniskt-vetenskapliga rådet. Det finns skäl
för en utvidgad arbetstagarrepresentation i de kollektiva forskningsinstituten,
främst i de institut som har anknytning till industribranschen. Sådana

UbU 1978/79:44

43

representanter bör kunna ingå bland de statliga representanter i institutens
styrelser som varje år utses av STU.

Arbetstagarorganisationernas möjligheter att initiera forskning bör förbättras.
Arbetstagarorganisationerna bör därför fä ett särskilt stöd för
detta. Arbetarskyddsfonden bör svara för fördelningen av medel för verksamheten.
Ett belopp om högst 5 milj. kr. bör få disponeras ur fondens
kapitalbehållning för denna verksamhet under budgetåret 1979/80. Medlen
bör, i överensstämmelse med FRU:s förslag, kunna användas för utarbetande
av forskningsprogram, kunskapsöversikter, kursverksamhet, remissarbete
inom områden som rör vetenskapliga frågor, stöd till förberedelser
för ställningstaganden i FoU-organ m. m.

Utskottet. Såsom framhålls i propositionen är frågan om inflytandet över
forskningen en viktig forskningspolitisk fråga. I diskussionen om vem eller
vilka som skall få vara med och besluta måste man enligt föredragande
statsrådets mening skilja mellan å ena sidan val av vetenskaplig metod,
teoriutveckling, resultatredovisning m.m. och å andra sidan val av
problemområde som bör belysas. Det första ledet bör enligt föredragandens
mening förbehållas en inomvetenskaplig prövning. I det andra ledet,
som ytterst rör resursfördelningen, är det enligt föredraganden angeläget
att stärka inflytandet från andra grupper än forskarna själva.

Regeringens förslag avseende planerings- och ledningsorganisationen
för forskning och forskarutbildning inom högskolan behandlar utskottet —
i enlighet med propositionens disposition - i det följande under rubriken
Planerings- och ledningsorganisation.

I vad gäller arbetstagarrepresentation i andra myndigheter och organ
inom FoU-området delar utskottet föredragandens uppfattning att frågan
om sådan representation måste bedömas från fall till fall och att en ökning
endast kan komma till stånd successivt under hänsynstagande till löpande
mandatperioder m.m. Av det anförda följer att utskottet inte kan biträda
förslaget i motionen 1978/79: 2237 yrkandet 3 att riksdagen skall uttala att
de fackliga organisationerna bör ges representation i samtliga de FoUorgan
de bedömer som väsentliga.

I vad gäller de kollektiva forskningsinstituten finns det enligt propositionen
skäl för att arbetstagarorganisationerna får vidgad representation
främst i de institut som har anknytning till industrin. Detta bör kunna
åstadkommas inom ramen för den statliga representation i institutens
styrelser som varje år utses av STU. Näringsutskottet, som yttrat sig i
frågan, har inte någon erinran mot detta uttalande i propositionen och
utbildningsutskottet kan också ansluta sig till vad föredraganden anfört i
fråga om de kollektiva forskningsinstituten.

1 fråga om STU yttrar föredragande statsrådet att han finnér det naturligt
att den arbetstagarrepresentation som sedan länge finns i ett antal nämnder

UbU 1978/79:44

44

och grupper för olika teknikområden inom STU utvidgas till central nivå
inom verket och att han därför med tillfredsställelse konstaterar att arbetstagarintressen
har fått en bred representation i två centrala policyskapande
organ som nyligen har tillsatts inom STU. De båda organen är det teknisktindustriella
rådet och det tekniskt-vetenskapliga rådet. I anslutning till
detta uttalande yrkas i motionen 1978/79:2236 att riksdagen skall uttala
”att arbetstagarrepresentation bör ingå i styrelsen för teknisk utveckling".
Härmed torde förstås att de centrala arbetstagarorganisationerna skall bli
företrädda i STU:s styrelse.

STU:s styrelse består enligt myndighetens instruktion (1968:404, ändrad
senast 1979: 113) av en generaldirektör och sju andra ledamöter, vartill
kommer personalföreträdare enligt kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare
i statlig myndighets styrelse m. m. Förutom generaldirektören
- som icke är ordförande - ingår f. n. i styrelsen två personer som har
hämtats från näringslivet, två som är verksamma inom statsförvaltningen,
två professorer och en riksdagsledamot.

1 likhet med näringsutskottet anser utbildningsutskottet att de centrala
arbetstagarorganisationerna bör vara företrädda i STU:s styrelse. Utbildningsutskottet
föreslåratt riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2236
som sin mening ger denna utskottens gemensamma uppfattning till känna
för regeringen.

Regeringen föreslår i propositionen att arbetstagarorganisationerna skall
få ett särskilt stöd genom vilket det skall bli möjligt för dem att initiera
forskning. Under budgetåret 1979/80 föreslås att för detta stöd skall få
disponeras högst 5 milj. kr. ur arbetarskyddsfondens kapitalbehållning.

I motionen 1978/79:2234 (yrkandet 3) hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag. I motionen 1978/79:2237 (yrkandet 5) föreslås att 10
milj. kr. skall få tas i anspråk.

Utskottet anser för sin del det i propositionen framlagda förslaget väl
avvägt. Utskottet tillstyrker därför detta och föreslår att riksdagen avslår
motionerna 1978/79:2234 yrkandet 3 och 1978/79:2237 yrkandet 5 i förevarande
del.

Rekrytering till forskarutbildning

Propositionen (s. 42—52). Rekryteringen till forskarutbildning ökade
kraftigt under senare hälften av 1960-talet och i början av 1970-talet.
Tillströmningen till olika fakultetsområden under 1970-talet framgår av
följande tabell.

UbU 1978/79:44 45

Nybörjare i forskarutbildning kalenderåren 1970 och 1971 samt läsåren 1972/73-1977/78

Fakultet (motsv.)	1970	1971	1972/73	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Teologisk	23	23	31	37	31	34	30	57
Juridisk	14	27	15	46	29	39	30	51
Medicinsk	302	348	333	623	567	456	557	597
Odontologisk	51	43	52	36	28	41	51	45
Humanistisk	396	457	498	498	431	438	346	412
Samhällsvetenskaplig1 Matematisk-naturveten-	847	806	579	530	440	463	497	526
skaplig	446	399	406	390	403	385	391	402
Teknisk	378	346	428	440	468	541	453	447
Handelshögskola	44	20	18	20	25	20	43	20
Skogshögskola	10	13	8	9	17	13	16	12
V eterinärhögskola	14	19	8	19	16	17	20	22
Lantbrukshögskola	38	17	21	28	50	49	48	30
Farmaceutisk	19	32	32	24	20	20	24	27
Summa	2582	2 550	2429	2 700	2525	2516	2506	2 648

1 Exklusive nybörjare i psykologutbildning (skattat antal för år 1970 och 1971).

Källor: SCB, SM U 1974:22 och 37, 1975:17, 31 och 34, 1976:17 och 33, 1977:33, 1978:25 och opublicerat
material.

Tillströmningen har under 1970-talet legat på i stort sett oförändrad nivå.
De senast tillgängliga siffrorna visar att totalt sett tillströmningen nu är
något högre än 1970.

Antalet närvarande studerande var höstterminen 1969 drygt 9000. Sedan
höstterminen 1971 har antalet närvarande legat relativt stabilt på 11000-12 000. Antalet närvarande forskarstuderande inom olika fakultetsområden
framgår av följande tabell. Det bör dock beaktas att dessa siffror avser
närvarande individer och inte tar hänsyn till dessas mycket varierande
grad av studieaktivitet.

Antal närvarande studerande i forskarutbildning höstterminerna 1960, 1963, 1966, 1969, 1971, 1973, 1975, 1977
och 1978.

Fakultet (motsv.)	1960	1963	1966	1969	1971	1973	1975	1977	1978*
Teologisk	108	127	86	83	103	135	143	141	169
Juridisk	20	32	48	57	75	94	114	147	166
Medicinsk	416	638	683	988	1306	1509	1701	1926	1934
Odontologisk	17	35	45	77	153	191	181	193	188
Humanistisk Samhällsveten-	1205	1812	1284	1642	2 040	2116	2 260	2 326	2357
skaplig' Matematisk-na-	—	—	1 119	2261	4273	2 344	2414	2554	2659
turvetenskaplig	842	1237	1778	2285	2356	2571	2 505	2401	2 366
Teknisk	429	640	847	1288	1554	1641	1782	1950	2004
Handelshögskola	43	72	98	122	97	94	78	83	35
Skogshögskola	7	14	32	67	85	65	68	71	76
Veterinärhögskola	17	24	30	47	62	53	46	66	72
Lantbrukshögskola	62	84	88	151	187	179	208	231	219
Farmaceutisk	11	23	31	71	96	118	109	108	lil
Summa	3177	4 738	6169	9139	12387	11110	11609	12120	12293

“ Exklusive studerande för psykologexamen.

* Anm. ht 1978 preliminära siffror.

Källor: SCB, PM 1974:3, SM U 1976:42, 1977:7 och 10, 1978:25 och opublicerat material.

UbU 1978/79:44

46

Den kraftiga expansionen av antalet forskarstuderande borde vid mitten
av 1970-talet ha resulterat i en ökning av examinationen. Någon sådan
ökning har dock inte inträffat. Antalet avlagda forskarexamina redovisas i
följande tabell.

Avlagda forskarexamina läsåren 1969/70-1976/77 efter studieinriktning

Fakultet (motsv.)	1969/70	1970/71	1971/72	1972/73	1973/74	1974/75	1975/76 1976/77*
Teologisk	19	30	21	13	17	7	7	16
Juridisk	15	9	10	8	15	4	6	4
Medicinsk	133	139	172	174	318	165	189	183
Odontologisk	6	7	2	11	25	11	10	24
Humanistisk	158	201	193	154	130	108	74	87
Samhällsvetenskaplig' Matematisk-naturve-	142	239	294	233	164	138	118	106
tenskaplig	355	461	365	285	263	200	163	185
Teknisk	177	239	1%	202	218	116	145	108
Handelshögskola	11	8	10	14	11	13	8	10
Skogshögskola	5	7	10	9	3	11	6	7
Veterinärhögskola	7	7	4	10	12	14	7	1
Lantbrukshögskola	22	31	19	19	13	18	15	11
Farmaceutisk	8	32	13	10	4	13	12	10
Summa	1058	1410	1309	1142	1193	818	760	752

0 Exklusive psykologexamina.

* Anm. läsåret 1976/77 preliminära siffror.

Källor: SCB, SM U 1975:31, 1976:42, 1977: lOoch 38 och opublicerat material.

Stor enighet råder om forskningens betydelse för vårt samhälle. För att
forskningen skall kunna uppfylla de krav och förväntningar som ställs på
den är det angeläget att de för forskning mest lämpade kan rekryteras till
forskningsarbete.

Att rekryteringen till forskarutbildning f. n. är mer eller mindre starkt
begränsad till vissa kategorier innebär att många individer som väl skulle
lämpa sig för forskningsarbete och som skulle kunna ha mycket att tillföra
forskningen går förlorade för forskningen. Detta är ett slöseri med begåvningsresurser.
Rekryteringen till forskarutbildning bör breddas.

I detta syfte bör reglerna för behörighet till forskarutbildning ändras till
att avse dels allmän behörighet, dels särskild behörighet. Kravet för allmän
behörighet bör vara studier motsvarande 80 poäng inom allmän, lokal eller
individuell utbildningslinje. Variant av allmän linje där de studerande på
grund av sina förkunskaper ges en kortare utbildning än vad som är regel
bör bedömas på samma sätt som den normala utformningen av linjen.

I fråga om allmän behörighet till forskarutbildning för dem som gått
igenom enstaka kurser bör gälla att behörigheten skall grundas på den
grundläggande utbildningens totala omfattning och innehåll. Kravet på viss
bredd i förutbildningen liksom på viss fördjupning inom området för forskarutbildning
måste upprätthållas.

Med den nu förordade ordningen kommer flertalet av de linjer som
genom högskolereformen kommit att tillhöra högskolan att ge allmän behörighet
för forskarutbildning.

UbU 1978/79:44

47

Den allmänna behörigheten innebär behörighet till forskarutbildning
inom samtliga fakulteter oberoende av området för den behörighetsgivande
grundutbildningen.

Yrkeserfarenhet bör där det bedöms lämpligt kunna krävas för att ge
särskild behörighet för forskarutbildning. Yrkeserfarenhet av betydelse för
forskarutbildningen bör också kunna tillgodoräknas vid urval till forskarutbildning.

De särskilda behörighetskraven bör liksom regler för urval mellan sökande
till forskarutbildning fastställas av berörd fakultetsnämnd.

De nya behörighetsreglerna kan inte genomföras utan vissa förberedelser
vid bl. a. berörda högskolemyndigheter. Också ur de studerandes synvinkel
är det angeläget att förändringar i behörighetsreglerna inte genomförs
alltför snabbt. Det är rimligt att de nya reglerna för behörighet till
forskarutbildning börjar tillämpas den 1 juli 1980.

Skillnaden mellan allmän och särskild behörighet till forskarutbildning
kommer i många fall att vara stor. FUN har föreslagit att särskilda "överbryggande”
kurser skall komma till stånd för att göra övergång till forskarutbildning
till en realistisk möjlighet för dem som har allmän men inte
särskild behörighet. Det utbildningsbehov det här är fråga om kommer att
bli ytterst mångskiftande. För vissa grupper av studerande kan det vara
lämpligt att man anordnar särskilda kurser som leder till behörighet för
forskarutbildning inom ett visst ämne. UHÄ kommer att få i uppdrag att
analysera frågan om för vilka grupper det kan finnas klart definierade
utbildningsbehov av detta slag som är av en sådan storleksordning att de
bör mötas genom att särskilda kurser anordnas. Medel bör anvisas för
utveckling och försöksvis drift av sådana kurser. På sikt bör emellertid
detta slag av kurser ingå i högskolans normala utbud av utbildning och
medel härför räknas inom de reguljära anslagen.

Berörda myndigheter kommer att få i uppdrag att utreda inom vilka
områden etappavgångar inom forskarutbildningen skulle vara lämpliga
samt utarbeta förslag till sådana etappavgångar. Frågan om särskilda examensbenämningar
bör knytas till sådana etapputbildningar bör prövas i
detta sammanhang.

Studieorganisationen i forskarutbildningen bör utvecklas i syfte att underlätta
deltidsstudier.

FUN föreslår att forskarutbildning formellt och reellt skall ges ökat
meritvärde. Det kan finnas anledning att förutsättningslöst pröva om det
med hänsyn till såväl värdet av genomgången forskarutbildning för tjänsten
och verksamheten i fråga som stimulanseffekten på rekryteringen till
forskarutbildning kan vara berättigat att för vissa typer av statliga och
kommunala tjänster kräva forskarutbildning eller ge sådan utbildning särskilt
meritvärde. Denna prövning måste dock beakta de allmänna strävandena
inom yrkeslivet att inte ställa upp högre krav för en befattning än
arbetet motiverar. Dessa frågor är angelägna framför allt för arbetsmarknadens
parter.

Ubl) 1978/79:44

48

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att rekryteringen
till forskarutbildning bör breddas och instämmer i att åtgärder i detta syfte
måste vidtas. Utskottet vill därtill stryka under vikten av att åtgärder
vidtas för att de som rekryteras till forskarutbildning också fullföljer denna
och det inom rimlig tid. Åtgärder med dessa syften kan t. ex. gälla finansieringen
av studierna. Utskottet förutsätter att frågor om rekryteringen till
forskarutbildning och fullföljandet av sådan utbildning ägnas stor uppmärksamhet
i det fortsatta arbetet med FoU-planeringen. Viktiga frågor i
detta sammanhang bereds f. n. inom lärartjänstutredningen.

En fråga som har betydelse för de forskarstuderandes möjlighet att
fullfölja sina studier är tillgången på handledare, i motionen 1978/79: 2230
(yrkandet 6) anförs att missförhållanden råder vid vissa institutioner där
för många studerande antagits i förhållande till handledarresuserna. Motionärerna
anser att tillfälliga förstärkningar vid sådana institutioner bör
prövas. Det bör enligt motionen ankomma på UHÄ att undersöka behovet
av ytterligare resurser för att komma till rätta med dessa förhållanden.

Utskottet finner det angeläget att frågan om eventuell obalans mellan
tillgång och efterfrågan på handledning för forskarstuderande blir belyst.
Utskottet finner emellertid att det ankommer på berörda myndigheter att
föreslå de resursförstärkningar som de anser erforderliga. Motionen 1978/
79: 2230 yrkandet 6 i denna del bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

För att vidga rekryteringen till forskarutbildningen föreslår föredragande
statsrådet att reglerna för behörighet skall ändras och avse dels allmän
behörighet, dels särskild behörighet. De nya reglerna skall tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1980.

Kravet för allmän behörighet skall vara studier motsvarande 80 poäng på
allmän, lokal eller individuell utbildningslinje. Även kortare variant av
allmän utbildningslinje kan ge allmän behörighet. Allmän behörighet genom
enstaka kurser bör grundas på krav på viss bredd i den grundläggande
utbildningen och på fördjupning inom området för forskarutbildningen.
Den allmänna behörigheten skall ge behörighet till forskarutbildning inom
samtliga fakulteter oberoende av området för den behörighetsgivande
grundutbildningen.

Den allmänna behörigheten skall kompletteras med särskilda behörighetskrav
för varje ämnesområde. De särskilda behörighetskraven skall
utformas så att kvalitet i forskarutbildningen garanteras. Formalism skall
undvikas vid preciseringen av de särskilda behörighetskraven. Det viktigaste
måste vara, framhåller föredragande statsrådet, att ställa krav på
förkunskapernas innehåll och inte på viss formell dokumentation av kunskaperna.
Givetvis bör endast nödvändiga förkunskaper krävas. Vidare
skall vid utformingen av de särskilda behörighetskraven beaktas sådana
kunskaper och erfarenheter som kan underlätta för kvinnor och andra
underrepresenterade grupper att få tillträde till forskarutbildning.

UbU 1978/79:44

49

Föredragande statsrådet konstaterar att skillnaden mellan allmän och
särskild behörighet i många fall kommer att vara stor. Behovet av kompletterande
utbildning för att nå särskild behörighet kommer i många fall att
kunna tillgodoses genom utbudet av enstaka kurser eller genom att studerande
bereds möjlighet att gå igenom en del av en utbildningslinje. För
vissa grupper kommer det emellertid att behövas särskilda kurser, av FUN
kallade ”överbryggande” kurser. UHÄ avses få i uppdrag att utreda
behovet av sådana särskilda kurser. För utveckling och försöksvis drift av
sådana kurser beräknas särskilda medel.

Riksdagen bör enligt motionen 1978/79: 2234 (yrkandet 9) avslå regeringens
förslag om allmän behörighet. Motionärerna anser att skillnaden mellan
allmän och särskild behörighet kommer att bli stor och att behovet av
”överbryggande” kurser också blir stort. Det är därför missledande och
meningslöst att definiera en allmän behörighet.

Rekryteringen till forskarutbildningen skall enligt motionen 1978/
79:2233 (yrkandet 7) breddas. 1 detta syfte bör kraftfulla åtgärder vidtas
för att förbättra undervisningen. Motionärerna pekar på vad de anser som
missförhållanden inom den grundläggande utbildningen och framhåller att
dessa måste rättas till. Vidare anför de att för behörighet till forskarutbildning
skall krävas studier om minst 120 poäng med tre terminers heltidsstudier
(motsvarande 60 poäng) i det ämne eller den sektor som forskarstudierna
huvudsakligen berör, dvs. i huvudsak motsvarande nu gällande
behörighetskrav. Om studier motsvarande 60 poäng i samma ämne inte
ingår i en linje bör enligt motionen påbyggnadslinje inrättas.

Utskottet anser det riktigt att införa en regel om allmän behörighet till
forskarutbildning på det sätt som föreslagits i propositionen. Därigenom
öppnas forskarutbildningen för grupper som hittills saknat möjlighet att
fortsätta sina studier efter grundutbildningen. Detta gäller bl. a. många som
genomgått utbildningar som förts till högskolan genom högskolereformen.
Dessa grupper skulle utestängas från möjligheten att få forskarutbildning
om de nuvarande reglerna bibehölls eller regler liknande dessa infördes.
Riksdagen bör därför avslå motionen 1978/79: 2233 yrkandet 7 i denna del.
Utskottet ansluter sig alltså till regeringens förslag och föreslår att riksdagen
med avslag på motionen 1978/79: 2234 yrkandet 9 godkänner de riktlinjer
för allmän behörighet till forskarutbildning som förordas i propositionen
1978/79: 119. Riksdagen bör även godkänna de riktlinjer som förordas i
propositionen om särskild behörighet till forskarstudier.

Det är viktigt att underlätta för blivande forskarstuderande att uppnå de
särskilda behörighetskrav som kommer att uppställas. Utskottet tillstyrker
därför förslaget om utveckling och försöksvis drift av "överbryggande"
kurser. Till medelsanvisningen återkommer utskottet i det senare avsnittet
Vissa medelsanvisningar.

Utskottet noterar i detta sammanhang att föredragande statsrådet fram4
Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 44

UbU 1978/79:44

50

håller värdet av att individuella linjer inrättas för studerande som siktar till
forskarstudier i ämnen som normalt inte ingår i allmänna utbildningslinjer.
Statsrådet framhåller även att enstaka kurser i större utsträckning bör
bygga på varandra för att underlätta ämnesfördjupning. Likaså utgår statsrådet
från att UHÄ noga prövar möjligheterna att i ökad utsträckning
inrymma fördjupningsstudier i de allmänna linjerna. Det är enligt utskottets
mening bl. a. genom sådana åtgärder som rekryteringen till forskarutbildningen
kan underlättas. Däremot kan utskottet inte tillstyrka att särskilda
påbyggnadslinjer skall inrättas för att nå den ämnesfördjupning som
krävs för särskild behörighet till forskarutbildning. Riksdagen bör således
avslå motionen 1978/79:2233 yrkandet 7 i denna del. Till frågan om påbyggnadslinjer
återkommer utskottet i det följande avsnittet av detta betänkande.

Då det gäller kravet i motionen 1978/79: 2233 på kraftfulla åtgärder för
att förbättra den grundläggande högskoleutbildningen vill utskottet erinra
om den nyligen genomförda högskolereformen och det omfattande arbete
med att utvärdera denna som för närvarande pågår. Utskottet vill också
erinra om strävandena att öka samspelet mellan den grundläggande högskoleutbildningen
och forskarutbildningen, vilket kommer att medföra åtgärder
även inom den grundläggande högskoleutbildningen. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/
79: 2233 yrkandet 7 i denna del.

I syfte bl.a. att rekrytera nya grupper till forskarutbildning föreslår
föredragande statsrådet att ett system med etappavgångar ur forskarutbildningen
skall utvecklas. Dessa etappavgångar måste utformas så att de
passar både forskarutbildningen och arbetsmarknaden. De måste således
dels utgöra naturliga, avslutade moment inom forskarutbildningen, dels ge
en utbildning som svarar mot ett arbetsmarknadsbehov. Berörda myndigheter
skall få i uppdrag att utreda inom vilka områden etappavgångar är
lämpliga och även att utarbeta förslag till sådana. I sammanhanget skall
också prövas om särskilda examensbenämningar skall knytas till dessa
etappavgångar.

Utskottet tillstyrker vad föredragande statsrådet förordat om etappavgångar.

Riksdagen skall enligt motionen 1978/79:2232 (yrkandet 3) hos regeringen
begära utredning och förslag om inrättandet av en mellanexamen inom
forskarutbildningen. En sådan examensnivå skulle svara mot ett och ett
halvt till två års fördjupningsstudier inom ett ämnesområde och inte primärt
betraktas som ett steg mot doktorsexamen. En mellanexamen skulle
enligt motionärernas mening fylla behoven av återkommande utbildning på
en högre nivå för t. ex. personer i yrkeslivet.

Utskottet anser att motionen till största delen blir tillgodosedd genom de
i propositionen föreslagna etappavgångama inom forskarutbildningen,

UbU 1978/79:44

51

vilka både skall vara naturliga avslutade moment inom forskarutbildningen
och svara mot ett arbetsmarknadsbehov. Även påbyggnadsutbildningarna
vilka bygger på genomgången utbildningslinje, omfattar minst 20 poäng
och inte är forskarutbildning, kan i vissa fall svara mot de behov av
återkommande utbildning som tas upp i motionen. Utskottet har inte i dag
underlag för att kunna avgöra om det vid sidan av etappavgångar och
påbyggnadsutbildningar behövs en sådan särskild forskarutbildning som
motionärerna avser, dvs. en utbildning som helt avslutas på mellannivå
och inte är avsedd att fullföljas till doktorsnivå och enbart är arbetsmarknadsanpassad.
Utskottet kan därför inte biträda motionen 1978/79:2232
yrkandet 3 utan föreslår att riksdagen avslår detsamma.

Enligt föredragande statsrådet kan det finnas anledning att förutsättningslöst
pröva om det kan vara berättigat att för vissa typer av statliga och
kommunala tjänster kräva forskarutbildning eller ge sådan utbildning särskilt
meritvärde, detta med hänsyn till dels värdet för tjänsten och verksamheten
i fråga av genomgången forskarutbildning, dels stimulanseffekten
på rekryteringen till forskarutbildning. Prövningen skall emellertid ske
med utgångspunkt i de allmänna strävandena inom yrkeslivet att inte ställa
upp högre krav för en befattning än arbetet motiverar. Enligt föredragande
statsrådets mening är dessa frågor en angelägenhet framför allt för arbetsmarknadens
parter.

Forskarutbildningens meritvärde behandlas i flera motioner. Enligt motionerna
1978/79: 1625 och 1978/79: 2234 (yrkandena 5, 6 och 7) skall riksdagen
hos regeringen begära förslag i ill åtgärder som höjer forskarutbildningens
meritvärde, bl. a. krävs lagändringar för att vetenskaplig kompetens
skall kunna krävas för vissa tjänster. Motionärerna anser att riksdagen
bör uttala att gymnasielektorat skall tillsättas med vetenskapligt meriterade
personer.

Riksdagen bör enligt motionen 1978/79:2232 (yrkandet 8) ge regeringen
till känna att betydelsen av vetenskapliga erfarenheter skall beaktas i
personalrekryteringssammanhang.

Författningsändringar yrkas också i motionen 1978/79: 2215 i syfte att ge
forskningsmeriter ”tillbörligt värde” vid sökande av tjänster hos stat och
kommun. Enligt motionärens mening bör därigenom verksamma forskare
kunna lämna den direkta forskarkarriären och övergå till andra uppgifter,
där forskarutbildade och forskningsmeriterade personer kan göra en insats.
Frågan om att utnyttja vissa forskare för andra uppgifter än de för
dem traditionella tas även upp i motionen 1978/79:733. Motionären anför
bl. a. att det behövs åtgärder som stimulerar rekrytering av naturvetare
och tekniker till andra områden än sådana de vanligen går till. Dessutom
behövs åtgärder för att öka utrymmet för naturvetenskaplig och teknisk
utbildning på alla nivåer.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att frågan om fors -

UbU 1978/79:44

52

karutbildningens meritvärde bör ses mot bakgrunden av såväl det sakliga
värdet av sådan utbildning som den stimulanseffekt på rekryteringen som
behörighetsbestämmelser och meritvärderingspraxis kan ha. Det kan således
vara motiverat att såsom framhålls i propositionen pröva om forskarutbildning
bör krävas för flera statliga och kommunala tjänster än nu eller ge
särskilt meritvärde. Detta kan exempelvis gälla tjänster inom skolan och
på arkiv-, musei- och biblioteksområdet samt inom planerings- och utredningsverksamhet.
Utskottet vill erinra om att det ankommer på regeringen
eller myndighet som regeringen utser att meddela föreskrifter om behörighet
eller meritvärdering vid tillsättning av statlig och i vissa fall även
kommunal tjänst. Det finns vidare skäl erinra om att det för vissa lärartjänster
vid gymnasieskolan (lektorstjänster) enligt skolförordningen krävs
filosofie doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar ett av tjänstens
ämnen. Motionsyrkandena i denna fråga är således redan tillgodosedda
genom de regler som gäller i dag.

Vid en prövning av forskarutbildningens meritvärde bör man dock i
enlighet med föredragande statsrådets mening beakta de allmänna strävandena
att inte uppställa högre krav för en befattning än vad arbetsuppgifterna
kräver. Utskottet instämmer vidare i påpekandet att dessa frågor är
angelägna för arbetsmarknadens parter. Även anställningsvillkoren i övrigt
är väsentliga för att stimulera intresset för forskarutbildning som yrkesförberedelse
i allmänhet. Utskottet anser att riksdagen med anledning av
motionerna 1978/79:1625, 1978/79:2215 yrkandet 6 i denna del, 1978/
79: 2232 yrkandet 8 och 1978/79: 2234 yrkandena 5, 6 och 7 som sin mening
bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utskottet delar den i motionerna 1978/79:733 och 1978/79:2215 framförda
åsikten att det vore av värde för arbetslivet om forskarutbildade både
generellt sett och inom särskilda ämnesområden rekryterades till sådana
sektorer dit de vanligen inte kommer. Enligt utskottets mening torde det
dock vara svårt att ställa upp regler för en sådan i dag ovanlig rekrytering.
Mot den bakgrunden och med hänvisning till vad som ovan anförts om
meritvärdering m. m. för den offentliga sektorn och till att dessa frågor på
den privata sektorn främst berör arbetsmarknadens parter kan utskottet
inte tillstyrka motionerna 1978/79:733 i denna del eller 1978/79:2215 yrkandet
6 i denna del. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den försöksverksamhet
som FOSAM-utredningen bedriver med att låta forskare inom
högskolan verka en tid inom bl. a. näringsliv och offentlig förvaltning.

Yrkandet i motionen 1978/79:733 om ökade ut rymme sramar för naturvetenskaplig
och teknisk utbildning på alla nivåer är enligt utskottets
mening tillgodosett genom de, så långt det statsfinansiella läget medgett
det, ökade anslagen till dessa ändamål inom högskoleområdet som riksdagen
anvisat under en följd av år. Denna del av motionen 1978/79:733 bör
således avslås av riksdagen. I vad gäller naturvetenskaplig och teknisk
utbildning på lägre nivåer hänvisar utskottet till sitt betänkande 1978/79:40
om gymnasieskolan.

UbU 1978/79:44

53

Breddat utbildningsutbud

Propositionen (s. 53-55). Det har tidigt vuxit fram krav på att högskolan
skall ge en mer differentierad högre utbildning som är bättre anpassad till
verksamhet utanför högskolan. I dag finns inom några områden utbildning
som bygger på grundläggande högskoleutbildning utan att vara forskarutbildning.
Som exempel kan nämnas psykologutbildning efter grundutbildningen,
samhällsekonomisk påbyggnadsutbildning och specialistutbildning
vid teknisk fakultet. Härutöver finns inom den grundläggande högskoleutbildningen
påbyggnadslinjer, vilka bygger på genomgången allmän utbildningslinje
eller motsvarande.

Högskoleutbildning som bygger på genomgången utbildningslinje, inte
är forskarutbildning och har en omfattning av minst 20 poäng bör betecknas
som påbyggnadslinje. För dessa linjer bör de nuvarande bestämmelserna
i högskoleförordningen gälla.

Finansieringen av studierna inom påbyggnadsutbildning bör ske på samma
sätt som normalt förgrundutbildningen, dvs. med studiemedel.

Med hänsyn till påbyggnadslinjernas karaktär framstår det som naturligt
att de planeras i anslutning till den grundläggande utbildningen, vars
planerings- och ledningsorgan bl. a. innehåller företrädare för yrkeslivet
och för allmänna intressen. Det normala bör därför vara att påbyggnadslinjer
liksom nu ses som en del av grundläggande högskoleutbildning. I
enlighet med förslag av UHÄ bör påbyggnadslinjer också kunna vara
lokala.

De principer för påbyggnadsutbildningarnas inordnande i högskolans
studieorganisation som förordats leder bl. a. till att psykologutbildningen
efter grundutbildningen bör bli en påbyggnadslinje och att medel för denna
linje fortsättningsvis bör anvisas under anslaget till Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken. En överföring av medlen för
psykologutbildningen efter grundutbildningen till sektorsanslaget ger möjligheter
till en samplanering av denna utbildning och psykologlinjen. Med
stöd av det bemyndigande som begärts i årets budgetproposition för budgetåret
1979/80 bör UHÄ göra de omfördelningar av utbildningskapacitet
och resurser mellan dessa båda linjer som kan vara påkallade.

Medel beräknas för planering av och försöksverksamhet med påbyggnadsutbildning
av det slag som FUN har behandlat.

Utskottet tillstyrker de i propositionen förordade riktlinjerna för påbyggnadslinjer
inom högskoleutbildningen. Detta innebär bl. a. att sådana linjer
bör bygga på genomgången utbildningslinje, att de inte är forskarutbildning
och att de omfattar minst 20 poäng.

Psykologlinjen, som omfattar 120 poäng, är allmän utbildningslinje inom
sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.
En ny utbildningsplan för psykologlinjen började gälla fr. o. m. den 1 juli

UbU 1978/79:44

54

1977, dvs. i samband med ikraftträdandet av beslutet om högskolereformen.
Utbildningen på psykologlinjen skall enligt den nya utbildningsplanen
ge ”kunskaper och färdigheter som krävs för psykologiskt inriktad
verksamhet”.

De principer för påbyggnadsutbildningarnas inordnande i högskolans
organisation som förordas i propositionen leder enligt föredragandens mening
till att psykologutbildningen efter grundutbildningen, den år 1972
inrättade s. k. PEG-utbildningen, bör bli en påbyggnadslinje och att medel
för denna linje fortsättningsvis bör anvisas under anslaget Utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Föredragande statsrådet
anför vidare följande.

En överföring av medlen för psykologutbildningen efter grundutbildningen
till sektorsanslaget ger möjligheter till en samplanering av denna
utbildning och psykologlinjen. Jag utgår från att UHÄ med stöd av det
bemyndigande jag förordat i årets budgetproposition för budgetåret 1979/
80 gör de omfördelningar av utbildningskapacitet och resurser mellan
dessa båda linjer som kan vara påkallade.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1978/79:206 framförs
förslag om dels en tillfällig ökning av kapaciteten för PEG-utbildning
med 500-600 platser fördelade på de olika universitetsorterna och under
förslagsvis tre år, dels att de nuvarande utbildningarna skall ersättas av en
femårig sammanhängande studiegång. 1 motionen framhåller motionärerna
bl. a. att psykologyrket enligt Sveriges Psykologförbunds tidigare kompetensprövning
och avtalen mellan förbundet och de offentliga arbetsgivarna
hittills varit uppdelat på två nivåer, en lägre med krav på avlagd grundexamen
(3-årig utbildning) och en högre med krav på PEG-utbildning (2-årig).
För att man skall få legitimation som psykolog fordras den sammanlagda
utbildningen på fem år jämte ett års praktisk tjänstgöring i psykologarbete.
Vidare påpekas i motionen att det enligt från den 1 januari 1979 gällande
avtal numera finns endast en psykologkategori, legitimerad psykolog. Den
tidigare uppdelningen på A-tjänster och B-tjänster är alltså slopad.

Genom regeringens förslag i propositionen 1978/79: 119 har motionärernas
förslag om ökat utrymme för PEG-utbildning blivit delvis tillgodosett.
Utskottet förutsätter alltså att den i propositionen angivna omfördelningen
kommer till stånd. Utskottet har inhämtat att UHÄ har för avsikt att
tillsätta en arbetsgrupp som skall se över hela psykologutbildningen. Utredningsarbetet
bör bedrivas med största möjliga skyndsamhet.

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1972, när det ännu fanns två
slags psykologtjänster på olika nivåer, på förslag av utskottet tog avstånd
från i motioner framförda yrkanden om en sammanhängande femårig psykologutbildning
(UbU 1972: 11, rskr 1972: 102). Med hänsyn till vad som
numera gäller i fråga om legitimation och tjänster för psykologer är det
enligt utskottets uppfattning angeläget att riksdagen om möjligt redan i
1980 års budgetproposition kan få den samlade redovisning som erfordras

UbU 1978/79:44

55

för en ny bedömning av psykologutbildningens längd. Väsentliga delar för
denna bedömning måste vara även principerna om återkommande utbildning
och etappavgångar. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
motionen 1978/79: 206 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en samlad redovisning i fråga om psykologutbildningen.

Studiefinansiering

Propositionen (s. 56-59). Studiestöd inom forskarutbildning utgår f. n. i
form av utbildningsbidrag för doktorander, stipendiering inom ramen för
assistent- och amanuenstjänster samt studiemedel. Innevarande budgetår
finns 1 306 utbildningsbidrag för doktorander. Utbildningsbidrag ansluter
beloppsmässigt till utbildningsbidragen inom arbetsmarknadsutbildningen.

Regeringen har uppdragit åt lärartjänstutredningen (U 1977: 04) att bl. a.
belysa de effekter olika sätt att finansiera forskarutbildningen har när det
gäller rekryteringen till utbildningen och studiernas bedrivande. Därvid
skall jämförelser göras mellan bl. a. de nuvarande utbildningsbidragen och
de vid remissbehandlingen av FUN föreslagna doktorandtjänsterna. Utredningen
skall föreslå lämplig form för studiefinansiering.

Tills vidare bör det nuvarande systemet med utbildningsbidrag för doktorander
bestå men antalet ökas med 75. Kostnaderna budgetåret 1979/80
för dessa nya utbildningsbidrag är med nuvarande bidragsbelopp ca 3,4
milj. kr.

Utbildningsbidragen bör även i fortsättningen fördelas av fakultets/sektionsnämnderna
mellan doktorander.

Vissa förändringar i de regler som gäller för utbildningsbidragen för
doktorander bör genomföras. Det ankommer på regeringen att besluta om
dessa förändringar.

Utbildningsbidrag för doktorander bör kunna utgå under hela normalstudietiden
för doktorsexamen, dvs. fyra år. Studerande som bedriver deltidsstudier
bör kunna uppbära del av utbildningsbidrag. Utbildningsbidrag bör
i sådana fall kunna utgå under den tid som motsvarar fyra års heltidsstudier.
För att motverka en stark splittring av resurserna och orimligt långa
studietider bör dock utbildningsbidrag aldrig kunna utgå under längre tid
än åtta år, dvs. för vad som motsvarar halvtidsstudier. Det bör dock vara
möjligt för en studerande att under en del av utbildningen uppbära lägst
25% av helt utbildningsbidrag.

Studerande med helt utbildningsbidrag bör endast i undantagsfall
medges fullgöra undervisning eller annat arbete som överstiger 10 % av full
tjänst. Denna begränsning bör gälla oavsett arbetets karaktär. För en
sådan skärpning i förhållande till nu gällande bestämmelser talar att tvingande
ekonomiska skäl endast undantagsvis torde kunna anföras för mer
omfattande förvärvsarbete.

Erfarenheterna sedan utbildningsbidragen infördes den 1 juli 1976 har

UbU 1978/79:44

56

visat att tillämpningen av sjuk- och föräldraförsäkringen för studerande
som uppburit utbildningsbidrag inte fungerat tillfredsställande.

Utskottet. Studerande inom forskarutbildning vid högskoleenhet kan få
studiestöd i form av ett bidrag kallat utbildningsbidrag för doktorander.
Sådant utbildningsbidrag kan också utgå till studerande inom forskarutbildning
vid Handelshögskolan i Stockholm. Studiestöd inom forskarutbildning
utgår vidare till innehavare av assistent- och amanuenstjänst
genom att dessa tjänster inrymmer ett stipendiemoment. Studiestöd i form
av studiemedel slutligen utnyttjas enligt undersökningar som gjorts av
FUN endast i obetydlig utsträckning av studerande inom forskarutbildning.

FUN har föreslagit att assistent- och amanuenstjänsterna i nuvarande
form avvecklas och ersätts med en ny typ av halvtidstjänst som assistent.
Den nya tjänstetypen bör enligt utredningens förslag vara förenad med
utbildningsbidrag för doktorander, vilket därvid skall utgå med hälften av
fullt bidrag.

Regeringen har funnit att frågan om de forskarstuderandes studiefinansiering
behöver prövas ytterligare. Lärartjänstutredningen har anförtrotts
uppgiften. Tills vidare bör enligt propositionen utbildningsbidragen bibehållas
liksom assistent- och amanuenstjänsterna. Utskottet har inte funnit
någon anledning till erinran häremot. Utskottet har inhämtat att lärartjänstutredningen
bedriver sitt arbete med sikte på att det skall kunna
avslutas före årsskiftet 1979-1980.

Innevarande budgetår finns 1 360 utbildningsbidrag för doktorander.
Regeringen föreslår att antalet ökas med 75 till 1 435. Kostnaden för de nya
bidragen beräknas till 3,4 milj. kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan i fråga om medelsanvisning för utbildningsbidrag budgetåret
1979/80 gör utskottet i det följande under avsnittet Vissa medelsanvisningsfrågor.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört om det uppdrag som lärartjänstutredningen
fått avstyrker utskottet motionen 1978/79:2233 yrkandet

5.

Utbildningsbidragens fördelning mellan fakultet sområden fastställs av
regeringen, medan fördelningen mellan läroanstalter fastställs av UHÄ.
Vid vaije fakultet fördelas utbildningsbidragen på person av fakultets- eller
sektionsnämnden. I dessa avseenden föreslås inga ändringar i propositionen.

Enligt motionen 1978/79: 2230 (yrkandet 7) kan man inte avstå från att
använda utbildningsbidragen som ett medel att mer eller mindre temporärt
främja rekryteringen till forskarutbildning inom områden till vilka rekryteringen
är svag. Som särskilt stark framstår, menar motionärerna, bristen
på utbildningsbidrag inom teknisk fakultet. Av de 75 nya utbildningsbidragen
bör därför merparten gå till den tekniska forskarutbildningen.

UbU 1978/79:44

57

Föredragande statsrådet hävdar att syftet med utbildningsbidragen i
första hand bör vara att rekrytera och ta till vara forskarbegåvningar
oavsett inriktning, inte att styra forskningen till vissa ämnen.

Utskottet erinrar om att FUN föreslagit att utbildningsbidragen mer
direkt än vad som f. n. sker skall användas som ett instrument för dimensioneringen
av forskarutbildningen inom olika områden. Utskottet delar
för sin del den uppfattning som föredraganden redovisat, dvs. att uppnå en
styrning av forskningen till vissa ämnesområden är inte huvudsyftet med
utbildningsbidragen. Detta bör emellertid inte hindra att bidragens fördelning
på fakultetsområden görs också med visst hänsynstagande till de mera
speciella behovssituationer som från tid till annan kan föreligga. Utskottet
och riksdagen har tidigare — under såväl innevarande som tidigare riksmöten
- betonat betydelsen av matematisk-naturvetenskaplig forskning och
teknisk forskning. Med denna utgångspunkt har utskottet den uppfattningen
att fördelningen av de 75 nya utbildningsbidragen bör göras under
särskilt hänsynstagande till de behov av utbildningsbidrag som redovisas
från dessa forskningsområden. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med anledning
av yrkandet 7 i motionen 1978/79: 2230.

Vad som i propositionen förordats i fråga om den tid under vilken
utbildningsbidrag skall få utgå bör av riksdagen godkännas.

Enligt nu gällande bestämmelser får studerande som uppbär utbildningsbidrag
endast om särskilda skäl föreligger under ett läsår fullgöra mer än
100 timmars schemalagd lärartjänstgöring eller mer än 200 timmars annat
arbete. Den studerande får dock alltid inneha förtroendeuppdrag inom
facklig organisation eller studentorganisationer.

I propositionen föreslås den ändringen att studerande med helt utbildningsbidrag
endast i undantagsfall får medges fullgöra undervisning eller
annat arbete som överstiger 10% av full tjänst. Denna begränsning skall
gälla oavsett arbetets karaktär. För skärpningen i förhållande till nu gällande
bestämmelser talar, framhåller föredraganden, att tvingande ekonomiska
skäl endast undantagsvis torde kunna anföras för mer omfattande
förvärvsarbete.

1 motionen 1978/79:2234 hemställs (yrkandet 8) att riksdagen avslår
regeringens förslag om begränsning av möjligheterna för studerande med
utbildningsbidrag att ta arbete vid sidan av studierna. Motionärerna menar
att utbildningsbidragen fortfarande är låga och påpekar att möjligheten att
finansiera studierna för de flesta studerande har en avgörande betydelse
för beslut att övergå till forskarutbildning.

Utskottet har nyss redovisat att lärartjänstutredningens arbete nu kan
förväntas vara avslutat före innevarande års utgång. Nuvarande regler för
utbildningsbidragen prövas jämlikt tilläggsdirektiv av utredningen. Enligt
utskottets mening talar övervägande skäl mot att denna prövning föregrips

UbU 1978/79:44

58

genom att riksdagen nu beslutar om ändring av reglerna. Utskottet avstyrker
därför regeringens förslag härom och biträder sålunda yrkandet 8 i
motionen 1978/79:2234.

De som åtog sig läraruppgifter vid universitetsfilialerna — och därigenom
gjorde det möjligt att starta dessa - och sedan stannat kvar som lärare
vid de nya högskoleenheterna har enligt motionen 1978/79:2235 i många
fall fått uppleva en negativ effekt av sitt åtagande. De har inte fått ekonomisk
möjlighet att avsluta sin forskarutbildning. I motionen föreslås att 1,5
milj. kr. anvisas nästa budgetår som forskningsbidrag till nämnda lärare.
Utskottet är inte berett tillstyrka denna medelsanvisning. Utskottet förutsätter
att lärartjänstutredningen uppmärksammar problemet och kommer
att lägga fram förslag om hur ifrågavarande lärares berättigade önskemål
om ekonomiska bidrag för avslutande av forskarutbildning skall kunna
tillgodoses. Till medelsanvisningen återkommer utskottet i ett senare avsnitt.

I propositionen 1978/79:119 framhåller föredragande statsrådet att tilllämpningen
av sjuk- och föräldraförsäkringen för studerande som uppbär
utbildningsbidrag inte fungerar tillfredsställande. Frågan behandlas också i
motionen 1978/79:2230 (yrkandet 8). Motionärerna yrkar att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om utbildningsbidragens samordning med sjuk- och föräldraförsäkringen.

I propositionen 1978/79:162 om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning
och vissa vuxenstudier, m. m., vilken i nu ifrågavarande
del behandlats av socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1978/
79: 21, har lagts fram förslag avseende bl. a. samordningen av sjukpenningförmånerna
och utbildningsbidraget för doktorander. Socialförsäkringsutskottet
anför i nämnda betänkande bl. a. (s. 11 —12) följande.

I två motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år har

frågan om förbättrat stöd till studerande under sjukdom tagits upp.

Motionärerna i motionen 701, Anita Gradin och Arne Gadd, har begärt ett
förslag från regeringen som tillgodoser behovet av ett ekonomiskt skydd
vid sjukdom såväl under som efter studieperioden för doktorander med
utbildningsbidrag. Sistnämnda motionärer framhåller att försörjningen under
sjukdomsperioden skulle kunna tryggas antingen genom att den studerande
får sin sjukpenninggrundande inkomst fastställd på grundval av
utbildningsbidraget eller genom att utbildningsbidraget får uppbäras under
sjukperiod som infaller såväl under studietiden som efter dennas slut.

Vad härefter gäller förmånerna till doktorander under sjukdom har dessa
förmåner alltsedan utbildningsbidragen till den nämnda studerandegruppen
infördes genom beslut vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:128,
UbU 28, rskr 380) överensstämt med de förmåner som tillkommit studerande
med särskilt vuxenstudiestöd. I den förevarande propositionen har
som nämnts föreslagits att doktorander liksom studerande med särskilt
vuxenstudiestöd skall få behålla den sjukpenninggrundande inkomsten
under studietiden. Däremot berörs inte frågan om vidgade möjligheter för

UbU 1978/79:44

59

doktorander att få behålla utbildningsbidraget under sjukdom. Utskottet
anser det rimligt att de föreslagna förbättringarna i stödet under sjukdom
m.m. till studerande med särskilt vuxenstudiestöd även skall tillkomma
doktorander och förutsätter att regeringen vidtar erforderliga ändringar i
förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag till doktorander. Några
längre gående förändringar i gällande bestämmelser är däremot utskottet
f. n. inte berett föreslå. Utskottet vill emellertid erinra om att frågan om
förmåner för studerande under sjukdom kommer att bli uppmärksammad
inom olika utredningar. Sålunda kommer enligt vad som uppgivits i propositionen
1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning
frågan om sjukförmåner för doktorander att prövas av lärartjänstutredningen
(U 1977:04). Frågan om sjukförsäkringsskydd efter studietidens
slut har, såsom påpekats i den nu förevarande propositionen, samband
med sjukpenningkommitténs (S 1978:04) pågående översyn av sjukpenningförsäkringen.
Studiestödsutredningen (U 1975:16) slutligen skall
enligt sina direktiv belysa frågan om sjukförsäkringsskyddet för studerande
med studiemedel. Med hänsyn till att bestämmelserna om studiemedel
vid sjukdom i huvudsak överensstämmer med vad som gäller vid sjukdom
för doktorander med utbildningsbidrag kan studiestödsutredningens förslag
antas få betydelse även för doktorander.

Vad utskottet förordat om ändring i bestämmelserna om utbildningsbidrag
till doktorander under sjukdom m. m. bör med anledning av motionen
701 ges regeringen till känna.

Riksdagen har (rskr 1978/79: 299) beslutat i enlighet med socialförsäkringsutskottets
förslag.

Utbildningsutskottet anser emellertid att bestämmelserna för utbildningsbidrag
till doktorander också bör ändras så att en ytterligare samordning
med föräldraförsäkringen uppnås. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motionen 1978/79: 2230 yrkandet 8.

1 detta sammanhang vill utskottet till behandling ta upp frågan om
kompensation för sjuklön m. m. som betalats från forskningsanslag.

Enligt lagen om allmän försäkring erhåller arbetstagare sjuk- eller föräldrapenning
från försäkringskassan under sjukdom eller föräldraledighet.
För flertalet statligt anställda arbetstagare gäller genom kollektivavtal bestämmelser
om s. k. arbetsgivarinträde. Fr. o. m. den 1 juli 1974 är arbetsgivarinträde
obligatoriskt även för personal som avlönas genom forskningsanslag
och donationsmedel.

Arbetsgivarinträdet innebär att det vid sjukdom och föräldraledighet i
stället för sjuk- eller föräldrapenning utgår lön från arbetsgivaren. Staten
kompenseras för sitt arbetsgivarinträde genom att de allmänna försäkringskassorna
betalar in till riksförsäkringsverket de sjuk- och föräldrapenningar
som belöper på anställda vid statliga myndigheter. Försäkringsersättningarna,
som för innevarande budgetår beräknats uppgå till ca 3,5 % av de
statliga myndigheternas löneutbetalningar, tillgodoförs statsbudgeten som
inkomst.

UbU 1978/79:44

60

Vid beräkning av statliga myndigheters anslag till lönekostnader beaktas
de sociala arbetskraftskostnaderna genom ett särskilt lönekostnadspålägg
(LKP). Pålägget, som är avsett att täcka dels de generella avgifter som
samtliga arbetsgivare enligt lag har att erlägga, dels de kostnader i övrigt
som är förknippade med de statliga anställningsförmånerna, fastställs av
regeringen till viss procent av utgivna löneförmåner. Procentsatsen, som
för innevarande budgetår beräknats till 39%, är enhetlig för samtliga
myndigheter.

När lönekostnadspålägget fastställs tar man hänsyn till att staten uppbär
den nämnda försäkringsersättningen från riksförsäkringsverket. Pålägget
reduceras nämligen i motsvarande mån.

För verksamheter finansierade med gåvo- och donationsmedel som
överlämnats till statlig myndighet gäller samma bestämmelser som för
statliga myndigheter. Detta innebär att från gåvo- och donationsmedel
bestrids förutom lönekostnader också sociala kostnader till ett belopp som
även det reduceras med hänsyn till försäkringsersättningen från riksförsäkringsverket.

Såväl lönekostnadspålägget som försäkringsersättningen från riksförsäkringsverket
tillförs inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. och används för
att gemensamt täcka de sociala arbetskraftskostnaderna, däribland arbetsgivaravgiften
till sjukförsäkringen.

Nuvarande metod att kollektivt tillföra statliga myndigheter sjukförsäkringsersättningen
från riksförsäkringsverket och samtidigt i motsvarande
mån reducera myndigheternas lönekostnadspålägg får bl.a. den effekten
att endast myndigheter med genomsnittlig sjukfrånvaro erhåller en helt
rättvisande kompensation. Övriga myndigheter blir antingen över- eller
underkompenserade. Forskningsverksamheter som arbetar med en begränsad
tids- och kostnadsram kan naturligtvis av nämnda skäl bli underkompenserade
om de anställda ofta är sjuka eller föräldralediga. Inom de
enskilda myndigheterna kan däremot på sikt en utjämning beräknas ske.
Metoden är administrativt enkel att tillämpa, vilket är en fördel för myndighetskollektivet
som sådant. Skulle man skilja ut de försäkringsersättningar,
som hänför sig till anställda som avlönats med t. ex. gåvo- och
donationsmedel, skulle följden bli en ökad administration såväl för försäkringskassorna
som för de berörda myndigheterna. Dessutom måste gåvooch
donationsmedlen belastas med ett högre lönekostnadspålägg för att
täcka bortfallet av försäkringsersättning på inkomsttiteln Pensionsmedel
m. m.

I en motion till riksmötet 1975, vilken hänvisades till utbildningsutskottet,
begärdes åtgärder i syfte att komma till rätta med den dubbla
ekonomiska belastning, som enligt motionären drabbade forskningsanslagen
i de fall anställd personal var sjuk- eller föräldraledig. Utbildningsutskottet
ansåg i sitt av riksdagen godkända betänkande 1975/76:10 (rskr
1975/76:37) att frågan - med hänsyn till att det statliga arbetsgivarinträdet

UbU 1978/79:44

61

gjorts obligatoriskt efter den 1 juli 1974 på personal med lön som bestrids
av donationsmedel och anslag från forskningsråd — borde bli föremål för
prövning av regeringen och därefter underställas riksdagen för beslut.

Riksdagen har därefter vid såväl riksmötet 1975/76 som riksmötet 1976/
77 på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1975/76:13 och 1976/
77:23) avslagit motionsyrkanden, som syftat till att forskningsverksamheter
som finansieras med gåvo- och donationsmedel skall tillgodoföras de
försäkringsersättningar som hänför sig till den för verksamheten anställda
personalen. Riksdagen har därvid hänvisat till den vid riksmötet 1975/76
begärda översynen.

I den vid riksmötet 1977/78 väckta motionen 1977/78: 542 aktualiserades
ånyo frågan om kompensation för gåvo- och donationsmedel som tas i
anspråk för lön vid sjuk- och föräldraledighet. 1 motionen begärde motionären
att en bestämmelse av följande innebörd skall införas. När personal,
som avlönas genom enskilda forskningsanslag överlämnade till högskolas
förvaltning, är sjuk- eller föräldraledig skall ett belopp motsvarande det
försäkringskassa tillför eller beräknas tillföra statsverket överföras från
högskolans avlöningsanslag till det ifrågavarande forskningsanslaget.

Socialförsäkringsutskottet anför i betänkandet SfU 1978/79:8 avslutningsvis
följande.

Som framgår av det anförda har riksdagen tidigare begärt att frågan om
hur ifrågavarande forskningsverksamhet kan kompenseras när personalen
är sjuk- eller föräldraledig skall prövas av regeringen. Utskottet, som
förutsätter att denna prövning kommer till stånd, anser att man i detta
sammanhang får överväga om den av motionären anvisade lösningen är
lämplig. Någon riksdagens åtgärd anser utskottet inte påkallad.

Utbildningsutskottet anser att riksdagen med bifall till motionerna 1978/
79: 265 och 1978/79: 917 nu bör begära att regeringen vid riksmötet 1979/80
för riksdagen redovisar de undersökningar som gjorts för att finna en
lösning på problemet och om möjligt framlägger förslag - om så befinns
lämpligt eller nödvändigt alternativa förslag - som riksdagen får ta ställning
till. Utskottet menar alltså att det bör vara möjligt att lösa även denna
fråga.

Dimensionering av forskarutbildningen

Propositionen (s. 60-62). Dagens förhållanden när det gäller dimensioneringen
av forskarutbildningen är ingalunda idealiska. Det torde stå klart
att en bättre planering av forskarutbildningen skulle vara högst angelägen.
Det gäller här långa och dyrbara utbildningar, och ur både individernas och
samhällets synpunkt är det viktigt att undvika felsatsningar.

Regeringen kommer att uppdra åt UHÄ att belysa möjligheterna att
genom olika modeller förbättra planeringen av forskarutbildningens dimensionering.
UHÄ bör som en första etapp av uppdraget redovisa vilken

UbU 1978/79:44

62

eller vilka olika modeller som bör prövas och hur en försöksverksamhet
bör utformas. Försöksverksamheten bör sikta till att klarlägga dels samarbetsformer
och planeringsmetoder, dels vilket underlag som behövs för en
aktiv planering för att tillgodose såväl arbetslivets som samhällets behov i
övrigt av forskning inom skilda områden. Försöken bör helst omfatta ett
helt forskningsområde (en eller flera fakulteter). Samtidigt måste ett studium
göras av arbetsmarknaden för olika typer av forskarutbildade i landet.

I uppdraget till UHÄ bör ingå att i samråd med andra berörda myndigheter
komma med förslag om hur bl. a. sektorsorganens behov av forskarutbildad
personal bäst skall kunna beaktas vid planeringen av forskning och
forskarutbildning inom högskolan.

Utskottet finnér i likhet med föredragande statsrådet att en relativt
omfattande försöksverksamhet av det slag som förordas i propositionen
bör genomföras innan beslut kan tas om hur en ny planeringsordning för
forskarutbildningens dimensionering bör utformas.

Utskottet anser det också väsentligt att beslutsunderlaget förbättras i
vad gäller t. ex. statistisk information om rekryteringsunderlaget för forskarstudier
och om de forskarstuderande. Frågor om FoU-statistik och
-registrering har utskottet behandlat under ett särskilt avsnitt i det föregående.

Samverkan med FoU utanför högskolan

Propositionen (s. 62-68). Högskolan samverkar i dag med FoU utanför
högskolan genom externt finansierade forskningsprojekt som förläggs till
högskolan, genom forskarutbildning i samarbete med institutioner som
bedriver forskning samt genom deltids- eller korttidsanställning av forskare
som huvudsakligen är verksamma utanför högskolan. Intensifiering och
vidareutveckling av dessa kontakter främjas inte i första hand genom
föreskrifter från riksdag och regering. Det är angeläget att berörda myndigheter
så långt möjligt försöker stimulera olika former av samverkan mellan
forskning och forskarutbildning inom högskolan och forsknings- och utvecklingsarbete
utanför högskolan.

Genom forskningssamverkan skall högskolans egen verksamhet tillföras
nya verksamhetsområden, nya forskningsinriktningar. Detta får inte leda
till att externa FoU-intressen får ett avgörande inflytande över inriktning
och utförande av forskningen och forskarutbildningen inom högskolan.

På grundval av riksdagsbeslut med anledning av prop. 1968:68 har STU,
med början år 1969, inrättat kontaktsekretariat vid universiteten i Uppsala,
Linköping, Lund och Umeå, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers
tekniska högskola och högskolan i Luleå. Kontaktsekretariaten skall främja
kontakterna mellan högskoleforskningen och näringslivet till gagn för
båda parter. Det innebär att näringslivet, särskilt småföretagen och uppfin -

UbU 1978/79:44

63

narna, skall stimuleras att i sin produktutveckling använda de resurser som
finns vid högskoleenheter och andra forskningsinstitut. Konstaktsekretariaten
skall också medverka till att resultaten från högskoleforskningen ges
en praktisk tillämpning i näringslivet. Budgetåret 1978/79 har STU beräknat
ca 1,7 milj. kr. för basverksamheten vid samtliga sekretariat. Härtill
kommer planerad förstärkning av sekretariaten för en produktutvecklingsservice.

STU bedriver genom kontaktsekretariaten inom det tekniska området
en verksamhet som behövs för all forskning inom högskolan och kontaktsekretariatens
basorganisation bör föras över till högskolan och knytas till
högskoleenheter med fast forskningsorganisation. Häri inbegripes då inte
den verksamhet som avser ren produktutvecklingsservice. Denna bör även
fortsättningsvis finansieras via STU:s anslag. Kontaktsekretariatens verksamhet
bör kunna omfatta all verksamhet inom högskolan.

Utskottet. FUN har redovisat en rad förslag som syftar till utökade
kontakter mellan högskolan och skilda delar av samhället. Vissa av dessa
förslag är enligt föredragande statsrådet möjliga att genomföra redan enligt
de regler som gäller i dag. Andra ankommer det på berörda myndigheter
att beakta. Några av FUN:s förslag berör annat utredningsarbete, bl. a.
FOSAM-utredningen. Beslut i sådana frågor som berör pågående utredningars
arbete bör inte tas innan dessa avslutat sitt arbete.

1 FOSAM:s arbete ingår försöksverksamhet med näringsliv skönt akt för
forskare. Under ett halvt till ett år frigörs forskare som deltar i försöksverksamheten
från sina ordinarie arbetsuppgifter för att med bibehållen lön
kunna gå ut till små och medelstora företag eller myndigheter för att
studera deras arbete och delta i problemlösning och planering. Denna
försöksverksamhet ger enligt motionen 1978/79: 2232 (yrkandet 1) redan nu
intryck av att utvecklas positivt. Den bör vidgas till att gälla flera vetenskapliga
områden. Med näringslivskontakt bör enligt motionärerna menas
inte bara företagsanknytning utan även verksamhet t. ex. vid offentlig
förvaltning, inom kultursektorn eller som egenföretagare. Syftet med utvidgningen
skall vara att skapa förutsättningar för forskares övergång till
praktisk verksamhet och att ge dem tillfälle att skaffa sig kunskaper om
problem som är både praktiskt angelägna och vetenskapligt relevanta.
Kommittén bör få tilläggsdirektiv enligt dessa riktlinjer.

Enligt utskottets uppfattning ryms motionärernas önskemål om vidgad
försöksverksamhet med näringslivskontakt väl inom de direktiv som FOSAM
redan har. Det är således möjligt att sluta avtal om sådan verksamhet
som tas upp i motionen under förutsättning att de praktiska förutsättningarna
föreligger. Yrkandet 1 i motionen 1978/79:2232 påkallar således inte
någon åtgärd. Enligt vad utskottet inhämtat har utredningen hittills slutit
tolv avtal om försöksverksamhet. Två av dessa gäller kommunal förvaltning.

UbU 1978/79:44

64

FUN har föreslagit att de nuvarande kontaktsekretariaten vid universiteten
i Uppsala, Linköping, Lund och Umeå, tekniska högskolan i Stockholm,
Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Luleå skall föras över
från STU till högskoleorganisationen och knytas till regionstyrelserna.
Verksamheten föreslås därvid byggas ut så att den omfattar hela högskolan
och riktar sig till alla delar av samhället.

Remissinstanserna har i flertalet fall tillstyrkt överföringen men inte
förslaget att sekretariaten skall knytas till regionstyrelserna. De föreslår i
stället anknytning till högskoleenhet. STU avvisar förslaget om överföring.

I propositionen föreslås att kontaktsekretariaten skall föras över till
högskoleorganisationen fr. o. m. budgetåret 1980/81 och i samband därmed
få de utbyggda uppgifter som FUN föreslagit. Vidare föreslås att de skall
knytas till högskoleenhet och inte till regionstyrelse för att därigenom
åstadkomma en så nära kontakt som möjligt med forskningen. Sekretariatens
verksamhet med ren produktutveckling skall även fortsättningsvis
finansieras via STU:s anslag.

Kontaktsekretariaten bör enligt föredragande statsrådets mening beträffande
teknisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet även fortsättningsvis
hålla en nära kontakt med STU och de regionala utvecklingsfonderna
när det gäller planering av verksamheten och kontakter med företag.
Tillsättning av sådana kontaktsekreterartjänster bör också ske efter samråd
med dessa organ. STU och UHÄ skall få i uppdrag att i samråd
behandla de organisatoriska och praktiska frågorna i samband med överföringen.

En förutsättning för att förslaget om överföring av kontaktsekretariaten
till högskolan skall kunna godtas är enligt motionen 1978/79:2230 (yrkandet
9) att de underställs ett organ som i likhet med STU leds av en
majoritet av företrädare för allmänna intressen. Därför skall sekretariaten
— som FUN föreslagit - knytas till regionstyrelserna. Detta innebär
emellertid inte att det praktiska ansvaret för verksamheten skall flyttas
från de högskoleenheter där forskning bedrivs.

Näringsutskottet som beretts tillfälle att yttra sig över motionen 1978/
79: 2230 i nu aktuell del tillstyrker propositionens förslag om utvidgade
uppgifter för kontaktsekretariaten och om överföringen av sekretariaten
till högskoleorganisationen (NU 1978/79: 3 y). Näringsutskottet fäster stor
vikt vid att sekretariaten fortfarande kommer att ha nära samband med
STU. Näringsutskottet utgår från att regeringen kommer att presentera
den kommande organisatoriska lösningen av överföringen för riksdagen.
Näringsutskottet ansluter sig till regeringens förslag att kontaktsekretariaten
skall knytas till högskoleenhet, då det synes utskottet angeläget att de
får arbeta så nära forskarna som möjligt. Utskottet anför att: ”Motionärernas
linje innebär, för att ta ett exempel, att kontaktverksamheten vid
högskolan i Luleå skall ledas från Umeå. Detta synes föga rationellt.”

UbU 1978/79:44

65

Yrkandet 9 i motionen 1978/79:2230 avstyrks således av näringsutskottet.

Utbildningsutskottet ansluter sig till näringsutskottets bedömning och
föreslår att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2230 yrkandet 9
godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen 1978/79: 119 om
kontaktsekretariaten.

Tjänsteorganisation

Propositionen (s. 68-73). En huvudprincip vid utformningen av den
framtida tjänsteorganisationen bör vara att forskning/forskarutbildning
och grundläggande utbildning - i varierande omfattning — skall kunna ingå
i arbetsuppgifterna för alla innehavare av lärartjänst inom högskolan. Den
mångsidiga verksamheten inom högskolan kräver en flexibel tjänsteorganisation,
där utformningen av tjänsterna kan anpassas efter lokala förhållanden.

Möjligheterna för dem som arbetar inom forskning att växla mellan
forskningsarbete och annat arbete bör ökas. Övergång från forskning till
annan verksamhet inom eller utom högskolan bör underlättas.

Mycket talar för en mera enhetlig tjänstekonstruktion inom högskolan.
En oundgänglig förutsättning för en ”enhetstjänst” är dock att den utformas
så att variationer med hänsyn till verksamhetens karaktär inom olika
utbildnings- och forskningsområden blir möjliga.

Lärartjänstutredningen arbetar sedan år 1977 med tjänsteorganisatoriska
frågor som främst rör den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringen
har gett utredningen tilläggsuppdrag att redovisa ett samlat förslag till
tjänsteorganisation för utbildning och forskning inom högskolan.

Vissa åtgärder inom det tjänsteorganisatoriska området bör dock vidtas
redan nu.

Det har länge varit ett starkt önskemål att innehavarna av tjänster som
universitetslektor och motsvarande tjänster som lektor skall erbjudas
reella möjligheter att ägna sig åt forskning. Det finns bland dessa lärare
många högt kvalificerade personer som skulle vara utomordentligt väl
lämpade för att forska.

För stöd till universitetslektorernas (motsv.) forskning bör anvisas 7,5
milj. kr. Medlen bör användas för att bestrida de merkostnader som är
förknippade med att lektorer beviljas tjänstledighet för att bedriva forskning.
Givetvis bör medlen kunna användas för sådana kostnader även för
universitetslektorer vid högskoleenheter som saknar fast forskningsorganisation.
Medlen bör disponeras av högskolestyrelserna vid högskoleenheter
med fast forskningsorganisation. Regionstyrelsema bör disponera ett belopp
avsett för dem som har tjänster vid högskoleenheter utan fast forskningsorganisation.

Innehavare av docenttjänst, vars förordnandetid har gått ut, har i dag
möjlighet att erhålla tjänst som förste assistent inom högskolan. Innehavare
av tjänster som förste assistent får inte i tjänsten ägna sig åt forskning.
5 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 44

UbU 1978/79:44

66

Detta kan ofta innebära ett stort slöseri med personella resurser. De
personer som det här är fråga om har ofta sina främsta erfarenheter från
och förtjänster inom forskning. Det är då knappast rimligt med ett generellt
förbud mot att utnyttja dem för de arbetsuppgifter de ofta är bäst ägnade
för. Reglerna för tjänsterna som förste assistent bör därför ändras så att
innehavare av dessa tjänster även kan få ägna sig åt forskning.

Universitetslektorer bör i större utsträckning än vad som nu sker utnyttjas
i forskarutbildningen. Forskarassistenterna bör i gengäld kunna delta i
undervisningen inom den grundläggande högskoleutbildningen.

Ytterligare 2 milj. kr. bör anvisas för förstärkning av högskolans forskningsorganisation.
Dessa medel bör ge ökade möjligheter att inrätta extra
tjänster för forskande personal. Medlen bör framför allt få disponeras av
högskoleenheter där forskningsorganisationen är under uppbyggnad.

Utskottet. Lärartjänstutredningen har fått tilläggsuppdrag med den innebörden
att utredningen skall redovisa ett samlat förslag till tjänsteorganisation
för utbildning och forskning inom högskolan. I avvaktan på detta
förslag och kommande ställningstagande till förslaget föreslås dock omedelbara
åtgärder för att öka universitetslektorernas (motsv.) möjligheter
att ägna sig ät forskning. Regeringen föreslår att 7,5 milj. kr. anvisas för
att universitetslektorer skall kunna få tjänstledighet för att forska. Dessa
medel förutsättes kunna användas för sådana kostnader även för universitetslektorer
vid högskoleenheter utan fast forskningsorganisation. Medlen
skall disponeras dels av högskolestyrelserna vid högskoleenheter med fast
forskningsorganisation, dels av regionstyrelserna, som skall kunna fördela
medel till dem som har tjänster vid högskoleenheter utan fast forskningsorganisation.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

I motionen 1978/79:2232 (yrkandet 4) hävdas att universitetslektorerna
vid de nya högskoleenheterna är en speciellt missgynnad grupp i vad gäller
forskningsmöjligheter. Regeringen bör enligt motionärernas mening specialdestinera
medel till denna grupp.

Universitetslektorerna vid de nya högskoleenheterna skall enligt regeringens
förslag ha lika stora möjligheter som universitetslektorer vid andra
högskoleenheter att få del av de medel som avsätts för ändamålet.
Motionsyrkandet är alltså i huvudsak tillgodosett genom regeringens förslag
varför riksdagen bör avslå yrkandet 4 i motionen 1978/79:2232.

I motionen 1978/79:2233 (yrkandet 4) krävs att antalet tjänster för
forskare och forskarstuderande ökas.

Regeringen föreslår i propositionen en särskild medelsanvisning på 2
milj. kr. för förstärkning av högskolans forskningsorganisation. Dessa
medel bör enligt förslaget ge ökade möjligheter att inrätta extra tjänster för
forskande personal. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Då yrkandet
4 i motionen 1978/79: 2233 blir tillgodosett genom denna medelsanvisning
kan det avslås.

UbU 1978/79:44

67

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet anfört i fråga om forskningsmöjligheter för innehavare av tjänster
som förste assistent.

I motionen 1978/79: 1887 lämnas förslag till en tjänsteorganisation för
högskolan. 1 motionen föreslås tjänster för doktorander, forskningsassistenttjänster
och universitetslektorstjänster med möjlighet till egen forskning.
Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen hemställer att motionen
överlämnas till lärartjänstutredningen.

Då det kan förutsättas att lärartjänstutredningen i sitt arbete tar del av de
förslag avseende deras utredningsområde som genom motioner förs fram i
riksdagen bör motionen 1978/79: 1887 inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motionen 1978/79:2237 (yrkandet 5) föreslås att 4 milj. kr. skall avsättas
till kvinnliga forskare och kvinnoforskning samt att 6 milj. kr. skall
avsättas för en tjänsteorganisation, som ger förbättrade resurser och utkomstmöjligheter
för kvinnor.

I utredningsuppdraget för lärartjänstutredningen ingår, som nyss
nämnts, att behandla och avge förslag till tjänsteorganisation för forskning
och utbildning inom högskolan. I utredningens uppdrag ingår också att
beakta önskemålet om jämställdhet för kvinnor och män inom forskning
och forskarkarriär.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet 5 i motionen 1978/
79: 2237 i vad det gäller den nämnda särskilda medelsanvisningen på tillsammans
10 milj. kr.

Planerings- och ledningsorganisation

Propositionen (s. 73-82). I dag finns nio fakultetsområden och nio
anslag till forskning och forskarutbildning inom högskolan, nämligen humanistiska,
teologiska, juridiska, samhällsvetenskapliga, medicinska,
odontologiska, farmaceutiska, matematisk-naturvetenskapliga och tekniska
fakulteterna.

Fakultetsindelningen fyller framför allt två funktioner. För det första är
fakultetsindelningen ett viktigt instrument för riksdagens och regeringens
planering av forskningen och forskarutbildningen inom högskolan eftersom
medel till dessa ändamål inom högskolan anvisas perfakultetsområde.
För det andra avgör fakultetsindelningen omfattningen och inriktningen av
verksamhetsområdena för de organ inom fakulteterna som på det lokala
planet bl. a. har att besluta i vissa frågor, fördela resurser m. m.

Riksdagen och regeringen har f. n. inte behov av en än mer ingående
anslagsuppdelning avseende forskning och forskarutbildning inom högskolan.
Eftersom den nuvarande fakultets- och sektionsindelningen också i
huvudsak fungerat tillfredsställande med avseende på de uppgifter som

UbU 1978/79:44

68

fullgörs av lokala fakultetsorgan finns det f. n. inte skäl att besluta om en
generellt ändrad sådan indelning.

Vid universitetet i Linköping förbereds f. n. en temaorienterad forskningsorganisation.
Denna forskning står utanför den sedvanliga disciplinindelade
fakultetsorganisationen. De uppgifter som ankommer på fakultetsorgan
fullgörs av bl. a. temaråd. Ett bibehållande av den nuvarande fakultetsindelningen
i stort bör inte innebära något hinder för en särskild organisation
för t. ex. temaorienterad forskning. Den temaorienterade forskningen
i Linköping bör hänföras till en särskild fakultet.

Högskolans institutionella organisation är redan i dag mycket differentierad
och uppbyggd på ett stort antal organ. I linje med den allmänna
strävan att minska byråkratiseringen inom det statliga verksamhetsområdet
som kommit till uttryck bl. a. i den antibyråkratiproposition som regeringen
nyligen lagt fram bör det endast under mycket tvingande omständigheter
inrättas ytterligare organ inom högskolan.

Planerings- och ledningsuppgifterna för forskning och forskarutbildning
inom en fakultet/sektion i en högskoleregion måste även i fortsättningen
hållas samman och bör anförtros en nämnd, fakultets/sektionsnämnden.
Fördelningen av uppgifter mellan fakultets- och sektionsorgan bör göras
enligt nuvarande principer.

De nuvarande reglerna för fakultets/sektionsnämnds sammansättning
har gällt sedan år 1977. Ytterligare erfarenheter bör avvaktas innan principerna
för sammansättningen ändras. Viss möjlighet att komplettera fakultets/sektionsnämnden
bör dock införas.

I enlighet med FUN:s förslag bör möjlighet öppnas att i nämnden låta
ingå en ledamot företrädande gruppen "övriga lärare”, dvs. lärare som
inte ingår i fakultetskollegiet och som tjänstgör i utbildning som saknar
institutionell anknytning till forskning. Det bör ankomma på högskolestyrelsen
att för resp. fakultet/sektion bedöma behovet av sådan representation
och efter samråd med regionstyrelsen utse ledamoten i fråga.

Vidare bör - med hänsyn till den betydande samverkan med intressenter
utanför högskolan som finns inom vissa fakulteter — möjlighet öppnas
för en representation i fakultets/sektionsnämnden också för allmänna
intressen. Detta kan ha flera fördelar: förtroendet mellan allmänheten och
forskningen ökar och kommunikationerna underlättas samtidigt som ny
kompetens tillförs. Erfarenheterna av representation för allmänna intressen
inom den interimistiska forskningsorganisationen vid universitetet i
Linköping är enbart positiva. Såväl företrädare för arbetslivet som företrädare
för sektorsmyndigheter etc. bör i detta sammanhang kunna ses som
allmänrepresentanter. Representation för sjukvårdshuvudmannen i fakultetsnämnd
med uppgifter på vårdområdet har förordats av vissa remissinstanser.
Också på det tekniska området torde i vissa fall starkt intresse
finnas för en representation för det omgivande samhället i fakultets/sektionsnämnd.
Högskolestyrelsen bör, efter förslag av fakultets/sektions -

UbU 1978/79:44

69

nämnd, kunna besluta att en företrädare för allmänna intressen skall ingå i
nämnden. Högskolestyrelsen bör också utse denna ledamot sedan förslag
inhämtats i lämplig ordning. I den mån önskemål finns om större representation
för allmänna intressen bör regeringen efter särskild framställning
kunna medge detta i fråga om viss fakultets/sektionsnämnd.

Fakultets/sektionsnämnd kommer således att få följande sammansättning.

Ordinarie sammansättning

dekanus

prodekanus

5 ytterligare ledamöter av fakultets/sektionskollegiet
av dessa skall, i överensstämmelse med nuvarande regler, fyra vara professor,
två vara professor, docent eller forskarassistent och en vara universitetslektor 2

företrädare för de anställda
2 företrädare för de studerande

Möjliga kompletteringar

1 av de 5 ledamöter som utses av fakultets/sektionskollegiet kan ersättas
med en företrädare för FoU utanför högskolan

1 företrädare för de anställda kan ersättas med en företrädare för FoU
utanför högskolan

1 företrädare för lärare som inte ingår i fakultets/sektionskollegiet och som
tjänstgör i utbildning som saknar institutionell anknytning till forskning
1 företrädare för allmänna intressen
För forskning och forskarutbildning som byggs upp med utgångspunkt i
samhällsproblem eller samhällssektorer, t. ex. den temaorienterade forskningen
i Linköping, kan det vara motiverat med ett annorlunda sammansatt
lednings- och planeringsorgan än fakultets- och sektionsnämnden.

Utskottet. I propositionen föreslås att den nuvarande fakultets- och
sektionsindelningen bibehålls oförändrad och att den temaorienterade
forskningen i Linköping hänförs till en särskild fakultet. Utskottet har inte
något att erinra häremot.

Före högskolereformen var en fakultets beslutande organ en församling
bestående av fakultetens ordinarie lärare, dvs. professorer, laboratorer
(motsv.) och universitetslektorer. Vissa begränsningar fanns för deltagande
i tillsättningsärenden. När antalet discipliner växte och antalet ledamöter
blev förhållandevis stort inrättades utbildningsnämnder som beredande
organ. Efter år 1969 fick utbildningsnämnderna ett större ansvar
inom sina områden. Även andra beredande organ fanns.

Genom högskolereformen år 1977 fick fakultets- och sektionskollegier
till uppgift att som samrådsorgan för fakultet/sektion främja forskningen

UbU 1978/79:44

70

och dess kontakt med samhällslivet samt främja sambandet mellan forskning,
forskarutbildning och grundläggande utbildning. För varje fakultetseller
sektionskollegium finns en fakultets- eller sektionsnämnd. Sådan
nämnd har till uppgift att inom sina respektive områden planera
forskarutbildningen samt besluta om dess innehåll och organisation.
Nämnden avger också förslag till anslagsframställning i fråga om forskning
och forskarutbildning till UHÄ. I den nu aktuella propositionen konstateras
att i fakultets/sektionsnämnd inte kan ingå representanter för alla
ämnesområden inom fakulteten och att detta beklagats av många remissinstanser
som yttrat sig över FUN:s betänkande. Föredragande statsrådet
framhåller att nämnderna givetvis har möjlighet att inrätta olika slag av
beredningsorgan i vilka kan ingå representanter för ämnen som inte är
företrädda i nämnden.

Enligt motionen 1978/79: 204 bör riksdagen hos regeringen begära att en
återgång till tidigare ordning för fakulteterna skall verkställas genom att ny
författningstext utarbetas. Reformen med rådgivande kollegium och beslutande
nämnd var enligt motionären en dumhet. Kollegierna har blivit
otympliga folkförsamlingar och fakultets/sektionsnämnderna har blivit för
små och icke representativa för fakulteterna. Denna konstruktion har
tillkommit för att öka byråkratins makt och försvåra det kollegiala samarbetet
mellan innehavarna av vetenskapliga tjänster.

Som föredragande statsrådet framhåller i propositionen har de nuvarande
reglerna för fakulteterna gällt endast sedan år 1977. Med hänvisning
härtill och med avståndstagande från motionärens uttalande om syftet med
de ändrade reglerna för fakulteternas beslutsordning föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionen 1978/79:204.

Även om det ännu är för tidigt att ta ställning till om fakultets/sektionsnämnd
bör ha ändrad sammansättning anser dock föredragande statsrådet
att det bör finnas möjligheter till komplettering med dels en ledamot som
företräder lärare som inte ingår i fakultets/sektionskollegium och som
tjänstgör i utbildning som saknar institutionell anknytning till forskning,
dels en ledamot som företräder allmänna intressen. Sådana ledamöter bör
utses av högskolestyrelse. Riksdagen föreslås besluta om ändring av högskolelagens
24 § för att möjliggöra sådana kompletteringar.

Regeringens förslag om att en representant för allmänintressena skall
kunna ingå i fakultets/sektionsnämnd bör avslås enligt motionen 1978/
79: 2234 (yrkandet 10). Kravet på allmänrepresentation på denna nivå i
högskolan kan inte anses så angelägen att beslutsorganens organisation
måste göras om innan de utvärderats. Motionärerna erinrar också om att
FUN ansett att allmänintressena inte bör finnas på fakultets- eller institutionsnivå
och att beslut som fattas inom dessa organ är av sådan karaktär
att de bör överlåtas på företrädare för forskarna.

Avslag på regeringens förslag om ändring av högskolelagens 24 § yrkas i

UbU 1978/79:44

71

motionen 1978/79:2215 (yrkandet 1). Av motionen framgår att avslagsyrkandet
endast gäller förslaget om representation för allmänintressena.

Utskottet anser att regeringens förslag, som inte innebär att den nuvarande
sammansättningen av fakultets/sektionsnämnd ändras utan endast
att en möjlighet till komplettering öppnas, bör genomföras. Utvärderingen
av reformen av år 1977 bör om möjligt även omfatta denna komplettering.
Som föredragande statsrådet påpekar har för övrigt erfarenheterna av
representation för allmänintressena på denna nivå i Linköping varit enbart
positiva. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motionerna
1978/79:2215 yrkandet 1 och 1978/79:2234 yrkandet 10 i denna del
beslutar om den i propositionen föreslagna ändringen av högskolelagens
24 §.

Utskottet tillstyrker också att regeringen får det begärda bemyndigandet
att kunna besluta att fakultets/sektionsnämnd skall ha särskild sammansättning.
Detta motiveras främst med att fakultets/sektionsnämnd som så
önskar skall kunna ha större representation för allmänna intressen. Riksdagen
bör således avslå motionen 1978/79: 2234 yrkandet 10 även i denna
del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring av högskolelagens
23 §. Denna ändring innebär att det får finnas andra organ än fakultets/
sektionsnämnd för sådan forskning och forskarutbildning som inte avser
särskilt vetenskapsområde utan i stället avser vissa samhällsproblem eller
samhällssektorer, t. ex. temaorienterad forskning av den typ som finns i
Linköping.

De tillstyrkta ändringarna av högskolelagen får till följd att riksdagen
också bör besluta om ändrad lydelse av högskolelagens 16 §.

FUN föreslog att ansvaret för antagningen av forskarstuderande skulle
läggas på en särskild antagningsnämnd vid varje institution. Denna nämnd
skulle enligt förslaget bestå av handledarna vid institutionen. Enligt föredragande
statsrådet finns det inte tillräckliga skäl att gå ifrån nuvarande
ordning och inrätta ett helt nytt organ inom högskolan. Statsrådet anser
vidare att handledarna självfallet bör delta i beredningen av frågor som rör
antagningen av forskarstuderande. Hur detta skall ske bör emellertid avgöras
lokalt.

1 motionen 1978/79:2230 föreslås (yrkandet 6) att riksdagen skall ge
regeringen till känna att klara regler bör utformas för handledarnas medverkan
i antagningsproceduren så att ett avgörande inflytande tryggas för
personer med kompetens att bedöma den studerandes lämplighet för forskning.

Med hänsyn till de varierande förhållandena inom olika institutioner är
det enligt utskottets mening inte möjligt att centralt bestämma hur handledarnas
medverkan vid antagningen av forskarstuderande skall ske. Det är

UbU 1978/79:44

72

emellertid väsentligt att de deltar och utskottet utgår från att regeringen, i
enlighet med innebörden av föredragandens uttalande i propositionen i
denna fråga, meddelar erforderliga bestämmelser om att så skall ske.
Något särskilt uttalande från riksdagens sida behöver således inte göras
varför riksdagen bör avslå motionen 1978/79: 2230 yrkandet 6 i denna del.

1 motionen 1978/79: 2232 hemställs (yrkandet 2) att försöksverksamhet
skall startas på tio fakulteter med vetenskapliga nämnder som skall bedöma
respektive fakultets vetenskapliga verksamhet. Med sådana nämnder
skall ”risken för provinsialism och nivåsänkning” motverkas. I sådana
nämnder skall ingå representanter för respektive fakultets ämnen eller
näraliggande ämnen, hämtade från andra universitet både inom och utom
landet.

Såvitt utskottet kan bedöma finns i gällande regler inte något som
hindrar att fakultet som så önskar inrättar av motionärerna föreslagen
nämnd. Utskottet anser att riksdagen inte bör besluta att någon ny form av
högskoleorgan skall inrättas. Utskottet vill erinra om den tveksamhet som
remissinstanserna visat vid behandlingen av FUN:s förslag om nya
nämnder av olika slag. Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet 2 i
motionen 1978/79: 2232.1 sammanhanget kan nämnas att naturvetenskapliga
forskningsrådet med hjälp bl. a. av utländska experter granskat och
utvärderat redogörelser från rådsstödda forskargrupper inom vissa ämnesområden
över pågående och planerad forskning.

Den i propositionen berörda frågan om användning av särskilda dokument
för mål och riktlinjer för forskningsplanering och forskarutbildning
har utskottet behandlat i det föregående under avsnittet Forskningsplanering.

Samspel forskning—grundutbildning

Propositionen (s. 82-83). Forskarutbildningsutredningen har fört fram
en rad förslag som syftar till att förverkliga ett samspel mellan forskningen
och all grundläggande högskoleutbildning. Förslagen innebär bl. a.

- att forskare inom högskolan medverkar vid utveckling av studieplaner
och utbildningsutbudet

- att självständigt arbete förs in i den grundläggande utbildningen i ökad
utsträckning

- att lärarlag bildas för den grundläggande utbildningen med lärare från
enheter med och enheter utan fast forskningsorganisation

- att utbudet av enstaka kurser planeras så att det tillgodoser behoven
hos dem som behöver komplettera sina förkunskaper i ett eller flera
ämnen inför studier inom forskarutbildning

- att UHÄ ges i uppdrag att planera och genomföra ett program för
fortbildning av högskolelärare som i sin utbildning saknar forsknings -

UbU 1978/79:44

73

anknytande moment av det slag som förutsätts komma till inom all
grundläggande utbildning

— att undervisningsskyldigheten för universitetslektorer (den nya tjänsten
som docent) minskas med minst 36 timmar

— att samtliga lärare inom högskolan ges administrativ anknytning till
närmast berörda institution med fasta resurser för forskning

— att forskningsprojekt, som förläggs till orter utan fast forskningsorganisation,
utformas på ett sådant sätt, att även lärare utan forskarutbildning
ges tillfälle att medverka

— att informella referensgrupper med anknytning till den grundläggande
utbildningen och yrkeslivet inrättas i anslutning till forskningsprojekt

— att regionstyrelserna tilldelas ytterligare resurser för att främja kontakter
mellan lärare och studerande vid enheter utan fast forskningsorganisation
och enheter med sådan.

Flertalet av FUN:s förslag rörande samspelet mellan forskning och
grundutbildning gäller åtgärder som beslutas av berörda myndigheter
själva. Förslagen visar på angelägna åtgärder och regeringen kommer att
uppdra åt berörda myndigheter att i sin fortsatta verksamhet beakta
FUN:s förslag.

Några av förslagen gäller dock frågor i vilka det ankommer på regeringen
och riksdagen att fatta beslut.

Utskottet har ingen erinran mot att uppdrag ges åt berörda myndigheter
att i sin fortsatta verksamhet beakta vissa av FUN :s många förslag om hur
samspelet mellan forskning och all grundläggande högskoleutbildning skall
förverkligas. Utskottet har redan vid högskolereformens genomförande
och vid flera tillfällen därefter uttalat sig om vikten av forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning och tillstyrkt att medel anvisats
för detta ändamål.

Vissa medelsanvisningar

Propositionen 1978/79:119 och propositionen 1978/79:100 bilaga 12 punkten
D 31

I propositionen 1978/79: 119 föreslår regeringen att i statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 under nionde huvudtiteln förs upp ett nytt reservationsanslag
benämnt Vissa kostnader i samband med forsknings/forskarutbildningsreform.
Under detta anslag har beräknats medel enligt följande sammanställning.

UbU 1978/79:44

74

Ändamål	Belopp 1979/80
Samhällsriktad forskningsinformation	4000000
Utveckling och försöksvis drift av ”över-
bryggande” kurser för studerande som söker
sig till forskarutbildning och påbyggnads-
utbildning från yrkesverksamhet och från	2000000
utbildningslinjer som inte ger full
särskild behörighet för tillträde
Utveckling och försöksvis drift av påbyggnads-
utbildningar t
Ytterligare 75 utbildningsbidrag för doktorander	3366000
Förstärkning av högskolans forskningsorganisation	2000000
Finansiering av universitetslektorers tjänstledighet
för forskning	7500000
Till regeringens disposition	87000 18 953000

I propositionen 1978/79: 100 bilaga 12 har regeringen föreslagit riksdagen
att till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 56 369000 kr. (punkten D 31 s. 575-576).

Kostnaderna för de nya utbildningsbidragen bör bestridas från anslaget
Utbildningsbidrag för doktorander som härigenom kommer att belastas
med högre belopp än som beräknats i årets budgetproposition. Förevarande
anslag bör med avseende på dessa kostnader fungera som täckningsanslag
för statsbudgeten.

Utskottet

Regeringens förslag om 75 nya utbildningsbidrag har utskottet tillstyrkt i
avsnittet Studiefinansiering. Merkostnaden för dessa har i propositionen
1978/79: 119 beräknats till 3 366000 kr., med vilket belopp alltså regeringens
förslag i propositionen 1978/79: 100 om ett förslagsanslag av 56369000
kr. till utbildningsbidrag bör räknas upp. Utskottet föreslår alltså att till
Utbildningsbidrag för doktorander under nionde huvudtiteln för budgetåret
1979/80 anvisas ett förslagsanslag av 59735000 kr.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts under respektive
avsnitt i det föregående regeringens förslag till medelsanvisningar i vad
de avser förstärkning av högskolans forskningsorganisation — 2000000 kr.
— finansiering av universitetslektorers tjänstledighet för forskning -7500000 kr. - och medel till regeringens disposition - 87000 kr.

I propositionen beräknas för budgetåret 1979/80 4 milj. kr. för samhällsriktad
forskningsinformation och sammanlagt 2 milj. kr. för utveckling och
försöksvis drift av ”överbryggande” kurser och för planering av och
försöksverksamhet med påbyggnadsutbildningar av det slag FUN behandlat.

1 motionen 1978/79:2230 hemställs (yrkandet 5) att 3 milj. kr. skall
anvisas för den samhällsriktade forskningsinformationen, att 2 milj. kr.

UbU 1978/79:44

75

skall anvisas för utveckling och försöksvis drift av "överbryggande” kurser
samt 1 milj. kr. för planering och försöksvis drift av vissa påbyggnadsutbildningar.
Motionärerna anser att medlen till den samhällsriktade
forskningsinformationen kan minskas på detta sätt jämfört med förslaget i
propositionen då den måste byggas upp stegvis. De bedömer i stället att
mera medel än vad regeringen beräknat kommer att behövas för att utveckla
"överbryggande” kurser. De anser att det befintliga utbudet av
enstaka kurser inte kan tillgodose behovet av kompletterande studier för
dem som önskar uppnå särskild behörighet för forskarstudier.

Då både den samhällsriktade informationen om forskning och utvecklingen
av "överbryggande” kurser och viss påbyggnadsutbildning är delvis
nya verksamheter är det enligt utskottets mening svårt att avgöra exakt hur
medel skall beräknas för respektive verksamhet det första året. Utskottet
saknar underlag för att kunna bedöma vilka effekterna skulle bli om medlen
omfördelas så som motionärerna föreslagit. Utskottet föreslår därför
att medel anvisas så som regeringen förordat. Utskottet vill dock framhålla
att om medelsbehovet visar sig avvika från föredragandens bedömning bör
en omfördelning ske inför nästa budgetår. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen bifaller propositionen 1978/79: 119 i denna
del och avslår motionen 1978/79: 2230 yrkandet 5.

I avsnittet Studiefinansiering har utskottet föreslagit att riksdagen skall
avslå motionen 1978/79:2235 om anvisande av 1,5 milj. kr. för fullföljande
av forskarutbildning.

Vidare har utskottet tidigare i detta betänkande avstyrkt i yrkandet 5 i
motionen 1978/79: 2237 föreslagna medelsanvisningar och tillstyrkt regeringens
förslag till förstärkning av tjänsteorganisationen för forskning och
forskarutbildning med sammanlagt 9,5 milj. kr.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen till Vissa kostnader i
samband med forsknings/forskarutbildningsreform för budgetåret 1979/80
under nionde huvudtiteln med anledning av propositionen 1978/79: 119
samt med avslag på motionerna 1978/79: 2235 och 1978/79: 2237 yrkandet 5
i denna del anvisar ett reservationsanslag av 15 587 000 kr.

Utskottets hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser respektive
avsnitt

allmänna överväganden

1. att riksdagen beträffande riktlinjer för svensk forskning m. m.
avslår motionerna 1978/79: 1355 yrkandena 1 och 3 samt 1978/
79: 2233 yrkandena 1, 2 och 3 samt 6,

UbU 1978/79:44

76

2. att riksdagen beträffande en ny forskningspolitik m. m. avslår
motionen 1978/79: 2237 yrkandena I och 4,

3. att riksdagen beträffande koncentration av forskningsresurserna
med avslag på motionen 1978/79: 1373 godkänner vad som förordats
i propositionen 1978/79: 119,

4. att riksdagen beträffande utredning om regional anknytning av
forskning och högre utbildning avslår motionen 1978/79:2232
yrkandet 6 i denna del,

5. att riksdagen beträffande internationellt inriktad forskning med
regional anknytning avslår motionen 1978/79: 2232 yrkandet 6 i
denna del,

6. att riksdagen beträffande sektorsprincipen med avslag på motionen
1978/79:2222 yrkandet 5 godkänner vad som förordats i
propositionen 1978/79: 119,

7. att riksdagen beträffande forskares tillträde till arbetsplatser avslår
motionerna 1978/79: 1355 yrkandet 2, 1978/79: 2233 yrkandet
8 och 1978/79:2237 yrkandet 2,

8. att riksdagen beträffande forskningsstödjande stiftelser och fonder
med avslag på motionen 1978/79:2230 yrkandet 2 godkänner
vad som förordats i propositionen 1978/79: 119,

forskningsplanering

9. att riksdagen beträffande forskningsrådsnämndens uppgifter avslår
motionen 1978/79: 2215 yrkandet 3,

10. att riksdagen beträffande delegationen för långsiktsmotiverad
forskning avslår motionen 1978/79:2215 yrkandet 5,

11. att riksdagen beträffande framtidsstudiesekretariatets organisatoriska
ställning med bifall till propositionen 1978/79: 119 och
med avslag på motionerna 1978/79:2215 yrkandet 4, 1978/
79:2232 yrkandet 5 och 1978/79:2234 yrkandet 4 godkänner de
riktlinjer som i propositionen förordats om överföring den 1 juli
1980 av sekretariatet för framtidsstudier till forskningsrådsnämnden,

12. att riksdagen beträffande konsekvensanalys godkänner vad som
förordats i propositionen 1978/79: 119,

13. att riksdagen beträffande begäran om förslag från regeringen om
forskningsorganisation avslår motionen 1978/79:203,

14. att riksdagen beträffande uttalande om kvalitet i skolan avslår
motionen 1978/79:2222 yrkandet 1,

15. att riksdagen beträffande uttalande om kvalitet i lärarutbildningen
avslår motionen 1978/79: 2222 yrkandet 2,

16. att riksdagen beträffande uttalande om ledningen av arbetet vid

UbU 1978/79:44

77

universiteten avslår motionen 1978/79:2222 yrkandet 3,

17. att riksdagen beträffande uttalande om universitetsbyråkrati
m. m. avslår motionen 1978/79: 2222 yrkandet 4,

18. att riksdagen godkänner de i propositionen 1978/79:119 förordade
riktlinjerna för forskningsplanering,

19. att riksdagen beträffande vetenskapligt samarbete m. m. med
speciellt de socialistiska staterna avslår motionen 1978/79:2233
yrkandet 9,

20. att riksdagen beträffande internationella kontakter avslår motionen
1978/79: 2232 yrkandet 9,

FoU-slatistik och forskningsregistrering m. m.

21. att riksdagen beträffande uttalande om utvecklingen av FoUstatistik
avslår motionen 1978/79: 2230 yrkandet 1 i denna del,

22. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med FoU-registrering
avslår motionen 1978/79: 2230 yrkandet 1 i denna del,

23. att riksdagen beträffande avslag på forskningsrådsutredningens
förslag om heltäckande FoU-statistik avslår motionen 1978/
79:2234 yrkandet 1,

24. att riksdagen beträffande avslag på forskningsrådsutredningens
förslag om en allmän forskningsregistrering avslår motionen
1978/79: 2234 yrkandet 2,

25. att riksdagen beträffande uttalande om att FoU-statistik och
-registrering är onödig m. m. avslår motionen 1978/79:2215 yrkandet
2,

26. att riksdagen godkänner de riktlinjer för FoU-statistik och FoUregistrering
m. m. som förordats i propositionen 1978/79: 119,

samhällsriktad forskningsinformation

27. att riksdagen beträffande forskningsinformation bifaller propositionen
1978/79: 119 och avslår motionen 1978/79:2230 yrkandet
3,

28. att riksdagen beträffande åtgärder för att förbättra spridandet av
vetenskapliga tidskrifter avslår motionen 1978/79: 1886,

29. att riksdagen beträffande ökad publicering av forskningsresultat
m. m. från de socialistiska länderna avslår motionen 1978/
79: 2233 yrkandet 10,

30. att riksdagen beträffande utredning av information om forskning
avslår motionen 1978/79:2232 yrkandet 7,

31. att riksdagen beträffande ökade utbildningsinsatser för fortbildning
av journalister avslår motionen 1978/79:2231,

32. att riksdagen beträffande ett samlat åtgärdsprogram för att stimulera
intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och
ungdom avslår motionen 1978/79:2230 yrkandet 4,

UbU 1978/79:44

78

arbetstagarinflytande och arbetstagarorganisationernas möjligheter
att initiera forskning

33. att riksdagen beträffande fackliga organisationers representation
i samtliga forsknings- och utvecklingsorgan avslår motionen
1978/79: 2237 yrkandet 3,

34. att riksdagen beträffande arbetstagarorganisationernas representation
i de kollektiva forskningsinstitutens styrelser godkänner
vad som förordats i propositionen 1978/79: 119,

35. att riksdagen beträffande representation för de centrala arbetstagarorganisationerna
i styrelsen för teknisk utveckling med bifall
till motionen 1978/79:2236 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

36. att riksdagen beträffande bidrag ur arbetarskydd sfondens kapitalbehållning
till arbetstagarorganisationernas forskning bifaller
propositionen 1978/79: 119 samt avslår motionerna 1978/79:2234
yrkandet 3 och 1978/79:2237 yrkandet 5 i denna del,

37. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i propositionen 1978/
79: 119 förordats i fråga om arbetstagarinflytande och arbetstagarorganisationernas
möjligheter att initiera forskning,

rekrytering till forskarutbildning

38. att riksdagen beträffande resurser för handledning avslår motionen
1978/79: 2230 yrkandet 6 i denna del,

39. att riksdagen beträffande behörighetsregler för forskarutbildning
liknande nu gällande regler avslår motionen 1978/79:2233 yrkandet
7 i denna del,

40. att riksdagen beträffande allmän behörighet till forskarutbildning
med avslag på motionen 1978/79:2234 yrkandet 9 godkänner de
riktlinjer som förordats i propositionen 1978/79:119,

41. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen 1978/
79: 119 förordats om särskild behörighet till forskarutbildning,

42. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen 1978/
79: 119 förordats om överbryggande kurser,

43. att riksdagen beträffande påbyggnadskurser för komplettering av
kunskaper inför forskarutbildning avslår motionen 1978/79: 2233
yrkandet 7 i denna del,

44. att riksdagen beträffande åtgärder för förbättring av den grundläggande
högskoleutbildningen avslår motionen 1978/79: 2233 yrkandet
7 i denna del,

45. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen 1978/
79: 119 förordats om etappavgångar m. m.,

46. att riksdagen beträffande en s. k. mellanexamen avslår motionen
1978/79: 2232 yrkandet 3,

47. att riksdagen beträffande forskarutbildnings meritvärde m. m.
med anledning av motionerna 1978/79:1625, 1978/79:2215 yr -

UbU 1978/79:44

79

kandet 6 i denna del, 1978/79: 2232 yrkandet 8 och 1978/79: 2234
yrkandena 5, 6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

48. att riksdagen beträffande rekrytering av naturvetenskapligt och
tekniskt utbildad personal också inom primärt icke-naturvetenskapliga
eller icke-tekniska områden avslår motionen 1978/
79: 733 i denna del,

49. att riksdagen beträffande övergång från forskarkarriär till arbetslivet
avslår motionen 1978/79:2215 yrkandet 6 i denna del,

50. att riksdagen beträffande ökade utrymmesramar för naturvetenskaplig
och teknisk utbildning avslår motionen 1978/79:733 i
denna del,

breddat utbildningsutbud

51. att riksdagen beträffande påbyggnadslinjer godkänner de riktlinjer
som förordats i propositionen 1978/79: 119,

52. att riksdagen beträffande en samlad redovisning i fråga om psykologutbildningen
med anledning av motionen 1978/79: 206 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

studiefinansiering

53. att riksdagen beträffande antalet utbildningsbidrag med avslag på
motionen 1978/79: 2233 yrkandet 5 och med anledning av propositionen
1978/79: 100 godkänner vad som förordats i propositionen
1978/79: 119,

54. att riksdagen beträffande fördelning på matematisk-naturvetenskapliga
och tekniska forskningsområden av de i propositionen
1978/79: 119 föreslagna nya utbildningsbidragen som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av
motionen 1978/79:2230 yrkandet 7,

55. att riksdagen beträffande den längsta tid för vilken utbildningsbidrag
får utgå godkänner vad som förordats i propositionen 1978/
79: 119,

56. att riksdagen beträffande ändring av reglerna för utbildningsbidrag
med bifall till motionen 1978/79: 2234 yrkandet 8 avslår
propositionen 1978/79: 119,

57. att riksdagen beträffande särskilt forskningsbidrag till lärare vid
före detta universitetsfilialer avslår motionen 1978/79: 2235 i denna
del,

58. att riksdagen beträffande utbildningsbidrag till doktorander vid
föräldraledighet med anledning av motionen 1978/79:2230 yrkandet
8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

59. att riksdagen beträffande kompensation för sjuklön m. m. som
betalas från forskningsanslag med bifall till motionerna 1978/

UbU 1978/79:44

80

79:265 och 1978/79:917 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

dimensionering av forskarutbildningen

60. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen 1978/
79:119 förordats om dimensionering av forskarutbildningen,

samverkan med Foll utanför högskolan

61. att riksdagen beträffande tilläggsdirektiv till FOSAM-utredningen
avslår motionen 1978/79:2232 yrkandet 1,

62. att riksdagen beträffande kontaktsekretariatens överföring till
högskolan med avslag på motionen 1978/79:2230 yrkandet 9
godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen 1978/
79: 119,

63. att riksdagen godkänner de riktlinjer för samverkan med FoU
utanför högskolan som i övrigt förordats i propositionen 1978/
79: 119,

tjänsteorganisation

64. att riksdagen beträffande specialdestinerade medel för vissa universitetslektorers
forskning avslår motionen 1978/79: 2232 yrkandet
4,

65. att riksdagen beträffande flera tjänster för forskare och forskarstuderande
avslår motionen 1978/79: 2233 yrkandet 4 i denna del,

66. att riksdagen beträffande forskningsmöjligheter för förste assistenter
godkänner vad som förordats i propositionen 1978/
79: 119,

67. att riksdagen beträffande förslag till ny tjänsteorganisation för
högskolan avslår motionen 1978/79: 1887,

68. att riksdagen beträffande särskilda medel till kvinnliga forskare
och kvinnoforskning m. m. avslår motionen 1978/79: 2237 yrkandet
5 i denna del,

69. att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2233 yrkandet 4 i
denna del godkänner vad som förordats i propositionen 1978/
79: 119 om tjänsteorganisation för forskning och forskarutbildning,

planerings- och ledningsorganisation

70. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen 1978/
79: 119 förordats om fakultets/sektionsindelning,

71. att riksdagen beträffande återgång till tidigare ordning för fakulteterna
avslår motionen 1978/79: 204.

72. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 119 och med
avslag på motionerna 1978/79:2215 yrkandet 1 och 1978/79: 2234
yrkandet 10 i denna del antar det inom utbildningsdepartementet

UbU 1978/79:44

81

upprättade förslaget till Lag om ändring av högskolelagen
(1977: 218) i vad avser 24§,

73. att riksdagen beträffande bemyndigande för regeringen att i vissa
fall besluta om särskild sammansättning av fakultets- eller sektionsnämnd
bifaller propositionen 1978/79: 119 och avslår motionen
1978/79:2234 yrkandet 10 i denna del,

74. att riksdagen antar det inom utbildningsdepartementet upprättade
förslaget till Lag om ändring av högskolelagen (1977:218) i
vad avser 16 och 23 §§,

75. att riksdagen beträffande regler om handledarnas medverkan vid
antagningen av forskarstuderande avslår motionen 1978/79: 2230
yrkandet 6 i denna del,

76. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med utvärderande
vetenskapliga nämnder avslår motionen 1978/79:2232 yrkandet
2,

samspel forskning —grundutbildning

77. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen
1978/79: 119 om samspel forskning-grundutbildning,

vissa medelsanvisningar

78. att riksdagen med anledning av propositionerna 1978/79: 100 och
1978/79: 119 till Utbildningsbidrag för doktorander under nionde
huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
59735000 kr.,

79. att riksdagen beträffande medelsanvisningar till samhällsriktad
forskningsinformation, ”överbryggande” kurser samt påbyggnadsutbildningar
med avslag på motionen 1978/79: 2230 yrkandet
5 godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 119,

80. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 119 samt
med avslag på motionerna 1978/79:2235 och 1978/79:2237 yrkandet
5, båda motionerna i denna del, till Vissa kostnader i
samband med forsknings Iforskarutbildningsreform under nionde
huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 15 587000 kr.

Stockholm den 16 maj 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c), Lars
Gustafsson (s). Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge Hagberg
(s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s), Jörgen Ullenhag (fp), Thorsten
Larsson (c). Gunnar Richardson (fp) och Torsten Karlsson (s).

6 Riksdagen 1978179. 14 sami. Nr 44

UbU 1978/79:44

82

Reservationer

1. beträffande utredning om regional anknytning av forskning och högre
utbildning av Claes Elmstedt (c), Sven Johansson (c), Gösta Karlsson (c)
och Thorsten Larsson (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
kan” och slutar "högre utbildning” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att högre utbildning och
forskning inom t. ex. historiska, kulturhistoriska och samhällsvetenskapliga
ämnesområden i större utsträckning än vad som nu är fallet borde
kunna ske i ett nära samarbete mellan högskola och regionala museer
m. m. Det är därför viktigt att en utredning görs som belyser dels i vilken
omfattning och i vilka former sådant samarbete sker redan i dag, dels vilka
andra samarbetsformer m. m. som kan vara lämpliga. UHÄ bör därför med
förtur utreda en sådan regional anknytning av högre utbildning och forskning.

Vad utskottet här anfört om en utredning om regional anknytning av
forskningsinsatser och högre utbildning bör riksdagen med bifall till motionen
1978/79: 2232 yrkandet 6 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande utredning om regional anknytning av
forskning och högre utbildning med bifall till motionen 1978/
79: 2232 yrkandet 6 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. beträffande utredning om sekretariatets för framtidsstudier verksamhet
och organisation av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 böijar ”Frågan om”
och på s. 31 slutar "FRN:s ansvarsområde” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en utvärdering av framtidsstudiesekretariatets
verksamhet bör göras innan ett definitivt ställningstagande
sker i fråga om sekretariatets organisation. Riksdagen bör
med bifall till yrkandet 4 i motionen 1978/79:2234 avslå regeringens förslag
att föra över ansvaret för framtidsstudieverksamheten till FRN. Av det
anförda framgår att utskottet avstyrker motionerna 1978/79: 2215 yrkandet
4 och 1978/79: 2232 yrkandet 5. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna att en utredning om sekretariatets för framtidsstudier verksamhet
och organisation bör göras.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande framtidsstudiesekretariatets organisatoriska
ställning med bifall till motionen 1978/79: 2234 yrkandet 4

UbU 1978/79:44

83

samt med avslag på propositionen 1978/79: 119 och motionerna
1978/79:2215 yrkandet 4 och 1978/79:2232 yrkandet 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande ombildning av sekretariatet för framtidsstudier till en delegation
under FRN av Claes Elmstedt (c), Sven Johansson (c), Gösta
Karlsson (c) och Thorsten Larsson (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”1 propositionen”
och på s. 31 slutar "FRN:s ansvarsområde” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motionen 1978/79:2232 att
framtidsstudiesekretariatets integritet och inriktning på att ge underlag för
politiska beslut talar för att någon ändring av sekretariatets ställning inte
vidtas. Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionerna 1978/
79:2215 yrkandet 4 och 1978/79:2234 yrkandet 4. Riksdagen bör därför
bifalla motionen 1978/79: 2232 yrkandet 5 och avslå förslaget i propositionen
1978/79: 119 att inordna framtidsstudiesekretariatet i FRN.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande framtidsstudiesekretariatets organisatoriska
ställning med bifall till motionen 1978/79: 2232 yrkandet 5
och med avslag på propositionen 1978/79: 119 och motionerna
1978/79:2215 yrkandet 4 och 1978/79:2234 yrkandet 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande kvalitet i universitetsutbildning och forskning av Ove Nordstrandh
(m) och Hans Nyhage (m) som anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Ett uttalande”
och slutar ”yrkandet 3 i motionen 1978/79: 2222” bort ha följande
lydelse:

Ett uttalande från riksdagen begärs i motionen 1978/79:2222 om att
kvalitet i universitetsutbildning och forskning förutsätter att hela skolsystemet
bygger på respekt för kvalitet i kunskaper (yrkandet 1) och att dessa
krav också måste ställas på lärarutbildningen (yrkandet 2). De senaste
årtiondenas reformverksamhet på skolans och den högre utbildningens
områden har på ett för den framtida utvecklingen i vårt land skadligt sätt
lett till en allmän sänkning av kraven på gedigna kunskaper. Uppseendeväckande
förhållanden har på senare tid redovisats när det gäller nivån
inom lärarutbildningen. Elementär stödundervisning har på sina håll blivit
nödvändig inom det högre utbildningsväsendet. Det är därför nödvändigt
att utbildningspolitiken stramas upp i detta grundläggande hänseende.
Riksdagen bör därför göra de uttalanden som föreslås i motionen 1978/
79: 2222 yrkandena 1 och 2.

I samma motion yrkas (yrkandet 3) att riksdagen skall uttala att kompetens
och sakkunskap måste återfå sin rätta plats i ledningen av arbetet vid

UbU 1978/79:44

84

universiteten. Det finns förmodligen inga tjänster i det svenska samhället,
vid vilka en mera sorgfällig tillsättningsprocedur tillämpas än vad som
gäller i fråga om de högre akademiska befattningarna. Det är därför rimligt
att ta till vara kompetensen hos de sålunda tillsatta företrädarna för skilda
vetenskapsområden så effektivt som möjligt. I stället har reformverksamheten
inom den högre utbildningen kommit att innebära att denna kompetens
åsidosätts i olika styrelser och nämnder, av vilkas ledamöter somliga
först måste "utbildas” för att kunna fullgöra sina tilltänkta arbetsuppgifter.
Riksdagen bör därför uttala att den fortsatta översynen av högskoleorganisationen
bl. a. bör avse att återge den vetenskapliga kompetensen
dess rätta plats och inflytande i ledningen av arbetet vid universiteten.

dels att utskottets hemställan under 14, 15 och 16 bort ha följande
lydelse:

14. att riksdagen beträffande uttalande om kvalitet i skolan med
bifall till motionen 1978/79:2222 yrkandet 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. att riksdagen beträffande uttalande om kvalitet i lärarutbildningen
med bifall till motionen 1978/79:2222 yrkandet 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. att riksdagen beträffande uttalande om ledningen av arbetet vid
universiteten med bifall till motionen 1978/79: 2222 yrkandet 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande ett samlat åtgärdsprogram för att stimulera intresset för
naturvetenskap och teknik bland barn och ungdom av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart
Bladh och Torsten Karlsson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 böijar "Utskottet
har” och på s. 42 slutar "yrkandet 4” bort ha följande lydelse:

De speciella informationsåtgärder till barn och ungdom som aviseras i
propositionen 1978/79: 119 kan ses som enstaka inslag i ett samlat åtgärdsprogram
för att stimulera barns och ungdomars intresse för forskning och
utvecklingsarbete över huvud taget. Utskottet anser emellertid att dessa
åtgärder bör kompletteras med ett utbyggt stöd till unga forskare samt till
föreningar som direkt når intresserad ungdom. Riksdagen bör därför med
anledning av motionen 1978/79:2230 yrkandet 4 ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen beträffande ett samlat åtgärdsprogram för att stimulera
intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och
ungdom med anledning av motionen 1978/79:2230 yrkandet 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1978/79:44

85

6. beträffande bidrag ur arbetarskyddsfondens kapitalbehållning till arbetstagarorganisationernas
forskning av Ove Nordstrandh (m) och Hans
Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motionen 1978/79:2234 framförda uppfattningen att
ifrågavarande arbetstagarorganisationer bör ha ekonomiska möjligheter att
själva bekosta den forskning de finner motiverad. Om så i fråga om någon
enstaka organisation inte skulle vara fallet får den i vanlig ordning söka
forskningsbidrag från t. ex. FRN. Med det anförda tillstyrker utskottet
motionen 1978/79:2234 yrkandet 3 och avstyrker regeringens förslag och
motionen 1978/79: 2237 yrkandet 5.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. att riksdagen beträffande bidrag ur arbetarskyddsfondens kapitalbehållning
till arbetstagarorganisationernas forskning bifaller
motionen 1978/79: 2234 yrkandet 3 samt avslår propositionen
1978/79: 119 och motionen 1978/79: 2237 yrkandet 5 i denna del,

7. beträffande allmän behörighet till forskarutbildning av Ove Nordstrandh
(m) och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”till forskarstudier” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka att nuvarande regler för behörighet till
forskarutbildning skall bibehållas eller att regler liknande dessa skall införas.
Riksdagen bör därför avslå motionen 1978/79:2233 yrkandet 7 i denna
del.

Utskottet anser att en allmän behörighet till forskarutbildning inte bör
införas. Utskottet ansluter sig helt till vad som anförs i motionen 1978/
79:2234 om att skillnaden mellan den i propositionen föreslagna allmänna
behörigheten och den föreslagna särskilda behörigheten i många fall skulle
bli så stor att begreppet allmän behörighet skulle bli missledande och
meningslöst. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1978/79: 2234
yrkandet 9 avslå regeringens förslag om allmän behörighet. Däremot anser
utskottet att riksdagen bör godkänna vad föredragande statsrådet anfört
om särskild behörighet.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. att riksdagen beträffande allmän behörighet till forskarutbildning
bifaller motionen 1978/79: 2234 yrkandet 9 och avslår propositionen
1978/79: 119,

8. beträffande mellanexamen inom forskarutbildningen av Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Gösta Karlsson (c), Hans
Nyhage (m) och Thorsten Larsson (c) som anser

UbU 1978/79:44

86

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 51 slutar ”avslår detsamma” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en utredning bör göras om en särskild forskarutbildning
av det slag motionärerna avser, dvs. en utbildning som helt avslutas
på mellannivå och inte är avsedd att fullföljas till doktorsnivå och enbart är
arbetsmarknadsanpassad. Denna utredning behövs för att ta fram underlag
för att kunna avgöra om en sådan utbildning bör införas vid sidan av de i
propositionen föreslagna etappavgångarna inom forskarutbildningen, vilka
både skall vara naturliga avslutade moment inom forskarutbildningen och
svara mot ett arbetsmarknadsbehov samt de i propositionen behandlade
påbyggnadsutbildningarna, vilka bygger på genomgången utbildningslinje,
omfattar minst 20 poäng och inte är forskarutbildning. Riksdagen bör med
bifall till motionen 1978/79:2232 yrkandet 3 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om en utredning om en mellanexamen inom
forskarutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. att riksdagen beträffande en s.k. mellanexamen med bifall till
motionen 1978/79: 2232 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande kontaktsekretariatens överföring till högskolan av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Roland Sundgren, Helge Hagberg,
Lennart Bladh och Torsten Karlsson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar ”Utbildningsutskottet
ansluter” och slutar ”om kontaktsekretariaten” bort ha följande
lydelse:

Till näringsutskottets yttrande är fogad en avvikande mening i vilken det
uttalas att det finns skäl som talar för att STU även fortsättningsvis har
direkt ansvar för kontaktsekretariatens verksamhet. Om sekretariaten
ändå får ändrat huvudmannaskap bör de som föreslås i motionen 1978/
79: 2230 underställas regionstyrelse och inte högskolestyrelse.

Utbildningsutskottet ansluter sig till vad som anförts i denna avvikande
mening. Det är nämligen viktigt att företrädare för de allmänna intressena,
vilka har majoritet i regionstyrelserna, får ett avgörande inflytande över
hur verksamheten vid kontaktsekretariaten utvecklas. Utskottet anser vidare
att STU måste få medverka vid den närmare utformningen av organisationsförändringen
och att regeringen skall presentera den organisatoriska
lösning man kommit fram till för riksdagen i samband med nästa års
budgetbehandling. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionen 1978/79: 2230 yrkandet 9 och med avslag på propositionen 1978/
79: 119 som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1978/79:44

87

dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:

62. att riksdagen beträffande kontaktsekretariatens överföring till
högskolan med bifall till motionen 1978/79: 2230 yrkandet 9 och
med avslag på propositionen 1978/79: 119 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande komplettering och särskild sammansättning av fakultetseller
sektionsnämnd av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att representanter för allmänintressena
inte bör finnas på denna nivå inom högskolan. Utskottet ansluter
sig därmed även till FUN:s bedömning att frågor på fakultetsnivå bör
bedömas endast utifrån inomvetenskapliga kriterier. Riksdagen bör således
med bifall till motionerna 1978/79:2215 yrkandet 1 och 1978/79:2234
yrkandet 10 i denna del avslå regeringens förslag om ändring av högskolelagens
24 § i vad avser representation för allmänintressena i fakultets- eller
sektionsnämnd. Utskottet kan däremot tillstyrka att fakultets- eller sektionsnämnd
skall kunna kompletteras med en representant för lärare som
inte ingår i fakultets/sektionskollegium och som tjänstgör i utbildning som
saknar institutionell anknytning till forskning. Riksdagen bör således anta
en som utskottets förslag betecknad ändrad lydelse av högskolelagens
24 §.

Utskottet kan inte heller tillstyrka att regeringen får det begärda bemyndigandet
att i vissa fall få besluta om särskild sammansättning av fakultet seller
sektionsnämnd. Riksdagen bör således bifalla motionen 1978/79: 2234
yrkandet 10 även i denna del.

dels att utskottets hemställan under 72 och 73 bort ha följande lydelse:

72. att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2215 yrkandet I
och 1978/79:2234 yrkandet 10 i denna del samt med avslag på
propositionen 1978/79: 119 antar följande som utskottets förslag
betecknade förslag till Lag om ändring av högskolelagen
(1977: 218) i vad avser 24 §:

UbU 1978/79:44

88

U t skot tets förslag
24 §

Regeringens förslag

I fakultetsnämnd och sektionsnämnd
skall ingå företrädare för
verksamheten inom nämndens
verksamhetsområde. Företrädare
för de anställda och de studerande
inom fakultetsnämnds och sektionsnämnds
verksamhetsområde
har rätt att ingå i nämnden.

/ fakultetsnämnd och sektionsnämnd
kan ingå företrädare för

1. sådant forsknings- och utvecklingsarbete
utanför högskolan
som har anknytning till nämndens
verksamhetsområde,

2. sådan grundläggande högskoleutbildning
som saknar representation
i fakultetskollegiet,

3. allmänna intressen.

I fakultetsnämnd och sektionsnämnd
skall ingå företrädare för
verksamheten inom nämndens
verksamhetsområde. Företrädare
för de anställda och de studerande
inom fakultetsnämnds och sektionsnämnds
verksamhetsområde
har rätt att ingå i nämnden.

I fakultetsnämnd och sektionsnämnd
kan ingå företrädare för

1. sådant forsknings- och utvecklingsarbete
utanför högskolan
som har anknytning till nämndens
verksamhetsområde,

2. sådan grundläggande högskoleutbildning
som saknar representation
i fakultetskollegiet.

73. att riksdagen beträffande bemyndigande för regeringen att i vissa
fall besluta om särskild sammansättning av fakultets- eller sektionsnämnd
med bifall till motionen 1978/79:2234 yrkandet 10 i
denna del avslår propositionen 1978/79: 119,

11. beträffande försöksverksamhet med utvärderande vetenskapliga
nämnder av Claes Elmstedt (c). Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson
(c), Gösta Karlsson (c). Hans Nyhage (m) och Thorsten Larsson (c) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar ”Såvitt
utskottet” och slutar ”planerad forskning” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att landets forskning har en hög och jämn
nivå. Ett medel att nå detta mål kan enligt utskottets mening vara att, som
föreslås i motionen 1978/79:2232, inrätta särskilda vetenskapliga nämnder.
Dessa skulle t. ex. en gång vart annat eller vart tredje år utvärdera resp.
fakultets forskning. En sådan utvärdering skulle vara av stort värde för det
interna arbetet inom de berörda institutionerna samt dessutom underlätta
ställningstaganden från utomstående forskningsstödjande organ.

I sådana nämnder bör ingå representanter för respektive fakultets ämnesområden
eller näraliggande ämnen. Nämndens ledamöter bör hämtas
både från universitet i Sverige och från utländska lärosäten. En omfattande
försöksverksamhet bör starta på det sätt som föreslås i motionen innan
beslut tas om verksamhetens slutliga utformning. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 2232 yrkandet 2 som sin
mening ge regeringen till känna.

UbU 1978/79:44

89

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:

76. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med utvärderande
vetenskapliga nämnder med bifall till motionen 1978/79:2232
yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

UbU 1978/79:44

90

Bilaga 1

Näringsutskottets yttrande
1978/79:3 y

över propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning
och forskarutbildning jämte motioner

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över propositionen 1978/79: 119 om vissa frågor rörande forskning och
forskarutbildning jämte motioner. Näringsutskottet har funnit anledning
att yttra sig över förslag dels om att arbetstagarorganisationerna skall
få representation i styrelserna för vissa organ på forsknings- och utvecklingsområdet,
dels om att de av styrelsen för teknisk utveckling (STU)
inrättade kontaktsekretariaten vid vissa högskolor skall föras över till
högskoleorganisationen. I dessa frågor får näringsutskottet anföra följande.

Representation för arbetstagarorganisationerna i vissa styrelser

Regeringen ställer sig i propositionen (s. 35 f.) positiv till önskemål
om att arbetstagarnas huvudorganisationer i större utsträckning än f. n.
skall få representation i styrelserna för organ som sysslar med forsknings-
och utvecklingsfrågor. Inom näringsutskottets intresseområde
nämns dels kollektiva forskningsinstitut, vilkas verksamhet finansieras
gemensamt av näringslivet och staten, dels styrelsen för teknisk utveckling
(STU).

Vad gäller forskningsinstituten finns det enligt propositionen skäl för
att arbetstagarorganisationerna får vidgad representation främst i de
institut som har anknytning till industrin. Detta skulle kunna åstadkommas
inom ramen för den statliga representation i institutens styrelser som
varje år utses av STU. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder
som kan vara erforderliga i detta avseende, framhålls det. Näringsutskottet
har ingenting att erinra mot detta uttalande.

I fråga om STU yttrar föredragande statsrådet att han finner det naturligt
att den arbetstagarrepresentation som sedan länge finns i ett antal
nämnder och grupper för olika teknikområden inom STU utvidgas till
central nivå inom verket och att han därför med tillfredsställelse konstaterar
att arbetstagarintressen har fått en bred representation i två centrala
policyskapande organ som nyligen har tillsatts inom STU. De
båda organen är det tekniskt-industriella rådet och det tekniskt-vetenskapliga
rådet. I anslutning till detta uttalande påpekas i motionen

UbU 1978/79:44

91

Bilaga I

1978/79: 2230 — av Stig Alemyr m. fl. (s) — att inget närmare besked
ges om representation för arbetstagarorganisationerna i STU:s styrelse.
Motionärerna vill att riksdagen skall ta ställning för en sådan representation.
I motionen 1978/79: 2236 yrkar de att riksdagen skall uttala ”att
arbetstagarrepresentation bör ingå i styrelsen för teknisk utveckling”.
Härmed torde förstås att de centrala arbetstagarorganisationerna skall
bli företrädda i STU:s styrelse.

STU:s styrelse består enligt myndighetens instruktion (1968:404,
ändrad 1977: 232; från den 10 april i år 1979: 113) av en generaldirektör
och sju andra ledamöter, vartill kommer personalföreträdare enligt
kungörelsen (1974: 224) om personalföreträdare i statlig myndighets
styrelse m. m. Förutom generaldirektören — som icke är ordförande —
ingår f. n. i styrelsen två personer som har hämtats från näringslivet, två
som är verksamma inom statsförvaltningen, två professorer och en riksdagsman.

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att de centrala arbetstagarorganisationerna
bör vara företrädda i STU:s styrelse. Utskottet
anser det motiverat att riksdagen riktar ett uttalande av denna innebörd
till regeringen.

Kontaktsekretariaten vid vissa högskolor

Forskarutbildningsutredningen har föreslagit att de inledningsvis
nämnda kontaktsekretariaten — vid universiteten i Uppsala, Linköping,
Lund och Umeå, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska
högskola och högskolan i Luleå — skall föras över till högskoleorganisationen
och knytas till regionstyrelserna för högskolan. Verksamheten
skulle därvid byggas ut så att den omfattar hela högskolan och riktar
sig till alla delar av samhällslivet. F. n. är syftet att kontaktsekretariaten
skall främja kontakterna mellan högskoleforskningen och näringslivet. De
skall stimulera näringslivet, särskilt småföretagen och uppfinnarna, att
i sin produktutveckling använda de resurser som finns vid högskolor
och andra forskningsinstitut. De skall också medverka till att resultat
från forskningen vid högskolan blir praktiskt tillämpade inom näringslivet.

Remissinstanserna har i flertalet fall tillstyrkt att kontaktsekretariaten
förs över till högskolan. Så gott som enhälligt har de emellertid avvisat
förslaget om att sekretariaten skall knytas till regionstyrelserna. Den
allmänna uppfattningen är att kontaktsekretariaten i stället bör förläggas
i nära anslutning till forskarna och således vid de högskoleenheter
där det bedrivs forskning. Det kan noteras — vilket inte framgår
av den sammanställning av remissyttrandena som ingår i propositionen
— att STU bestämt har avvisat förslaget att kontaktsekretariaten
förs över till högskolan.

Mot bakgrund av remissyttrandena föreslås i propositionen att kon -

UbU 1978/79:44

92

Bilaga I

taktsekretariatens basorganisation skall föras över till högskolan och
knytas till högskoleenheter med fast forskningsorganisation. Den verksamhet
som avser ren produktutveckling inbegrips inte i basorganisationen.
Den bör, uttalas det, även fortsättningsvis finansieras via STU:s
anslag. Det understryks också att kontaktsekretariaten beträffande teknisk
och matematisk-naturvetenskaplig fakultet fortfarande bör hålla
nära kontakt med STU och de regionala utvecklingsfonderna när det
gäller planering av verksamheten och kontakter med företag. Samråd
med dessa organ skall föregå tillsättningen av kontaktsekreterartjänster
med inriktning mot näringslivet. STU och universitets- och högskoleämbetet
avses få i uppdrag att i samråd behandla de organisatoriska och
praktiska frågor som aktualiseras vid organisationsförändringen. Föredraganden
räknar med att de skall lägga fram erforderliga förslag i sådan
tid att överföringen av verksamheten till högskolan kan äga rum
budgetåret 1980/81.

Som en förutsättning för att förslaget om överföring av kontaktsekretariaten
till högskolan skall kunna godtas anges i motionen 1978/79:
2230 att de underställs ett organ som i likhet med STU leds av en majoritet
av företrädare för allmänna intressen. På denna grund stöder motionärerna
forskarutbildningsutredningens förslag att sekretariaten skall
knytas till regionstyrelserna. Att så sker innebär dock inte, säger de,
att det praktiska ansvaret för verksamheten skall flyttas från de högskoleenheter
där forskning bedrivs.

Näringsutskottet tillstyrker att kontaktsekretariaten såsom föreslås i
propositionen får vidgade uppgifter och i samband därmed förs över till
högskoleorganisationen. Utskottet fäster emellertid stor vikt vid att de
fortfarande kommer att ha nära samband med STU. De uttalanden i propositionen
som utskottet har återgivit tycks borga för att så blir fallet.
Utskottet tar fasta på att STU skall medverka vid den närmare utformningen
av organisationsförändringen och utgår från att regeringen, när
den nästa gång begär anslag för kontaktsekretariaten, kommer att för
riksdagen presentera den organisatoriska lösning som de fortsatta övervägandena
har resulterat i.

I fråga om kontaktsekretariatens ställning inom högskoleorganisationen
ansluter sig utskottet till regeringens förslag. Det synes angeläget
att de får tillfälle att arbeta så nära forskarna som möjligt. De bör därför
knytas till resp. högskoleenheter. Motionärernas linje innebär, för
att ta ett exempel, att kontaktverksamheten vid högskolan i Luleå skall
ledas från Umeå. Detta synes föga rationellt. Utskottet avstyrker alltså
motionen 1978/79: 2230 i den del som senast berörts.

Stockholm den 5 april 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

UbU 1978/79:44

93

Bilaga I

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson
(s), Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg
(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson
(s), Lennart Pettersson (s), Sivert Andersson (s), Olof Johansson (c),
Rune Johansson i Ljungby (s), Sven-Olov Träff (m) och Hugo Bergdahl
(fp).

Avvikande mening

beträffande kontaktsekretariaten vid vissa högskolor av Ingvar Svanberg,
Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Lennart Pettersson, Sivert
Andersson och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser att den
avslutande del av utskottets yttrande som börjar med ”Näringsutskottet
tillstyrker” och slutar med ”senast berörts” bort ha följande lydelse:

Det finns enligt näringsutskottets mening skäl som talar för att STU
även fortsättningsvis borde ha direkt ansvar för kontaktsekretariatens
verksamhet. Detta skulle bäst gagna syftet att främja teknisk förnyelse
inom mindre och medelstora företag. Om huvudmannaskapet för kontaktsekretariaten
likväl ändras — på grunder som faller utanför näringsutskottets
bedömning — är det viktigt att två villkor blir uppfyllda.
För det första bör, som anges i propositionen, STU få medverka vid
den närmare utformningen av organisationsförändringen. Regeringen bör
i så fall, när den nästa gång begär anslag för kontaktsekretariaten, för
riksdagen presentera den organisatoriska lösning som de fortsatta övervägandena
har resulterat i. För det andra bör kontaktsekretariaten, såsom
motionärerna föreslår, underställas regionstyrelserna för högskolan så
att företrädare för allmänna intressen får ett avgörande inflytande över
hur verksamheten utvecklas. Näringsutskottet anser att riksdagen bör
rikta ett uttalande av denna innebörd till regeringen.

UbU 1978/79:44

Bilaga 2

Lagförslag

94

Förslag till

Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrives att 16, 23 och 24 §§ högskolelagen (1977:218)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

Verksamheten inom högskolan skall ledas av lokala styrelser, rektorsämbeten,
linjenämnder, fakultetsnämnder, sektionsnämnder samt styrelser
för institutioner och andra arbetsenheter.

Vid högskoleenheten inom jord- l stället för fakultetsnämnder och

hruksdepartementets verksamhets- sektionsnämnder får finnas andra

område får i stället för fakultets- organ enligt vad som föreskrivs i 23

nämnder och sektionsnämnder fin- § fjärde stycket och 25 §.

nas andra organ enligt vad som
föreskrives i 25 §.

23 §

För forskarutbildningen och forskningen vid högskolan inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde skall finnas fakultetsnämnder
och sektionsnämnder.

Fakultetsnämnds verksamhet skall avse ett särskilt vetenskapsområde
(fakultet) i en högskoleregion. Sektionsnämnds verksamhet skall avse en
del av en fakultet (sektion) i en högskoleregion.

Fakultetsnämnd och sektionsnämnd skall inom sitt verksamhetsområde

1. planera forskarutbildningen,

2. handlägga övriga frågor om vad forskarutbildningen skall innehålla
och om hur forskarutbildningen skall organiseras, samt

3. handlägga vissa frågor om planering av forskningen.

För sådan forskning och forskarutbildning
som ej avser ett särskilt
vetenskapsområde får finnas andra
organ än fakultetsnämnder och
sektionsnämnder. Föreskrifter om
dessa andra organ meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

24 §

I fakultetsnämnd och sektions- I fakultetsnämnd och sektionsnämnd
skall ingå företrädare för nämnd skall ingå företrädare för

verksamheten inom nämndens verksamheten inom nämndens

verksamhetsområde. Företrädare verksamhetsområde. Företrädare

för de anställda och de studerande för de anställda och de studerande

inom fakultetsnämnds och sek- inom fakultetsnämnds och sektionsnämnds
verksamhetsområde tionsnämnds verksamhetsområde

har rätt att ingå i nämnden. har rätt att ingå i nämnden.

UbU 1978/79:44

95

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

I fakultetsnämnd och sektionsnämnd
kan ingå företrädare för sådant
forsknings- och utvecklingsarbete
utanför högskolan som har anknytning
till nämndens verksamhetsområde.

Föreslagen lydelse

I fakultetsnämnd och sektionsnämnd
kan ingå företrädare för

1. sådant forsknings- och utvecklingsarbete
utanför högskolan
som har anknytning till nämndens
verksamhetsområde,

2. sådan grundläggande högskoleutbildning
som saknar representation
i fakultetskollegiet,

3. allmänna intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Bilaga 3

Översikt över motionernas behandling

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets reservation

yttrande hemställan nr

s. mom.

1978/79: 203	31	13
204	70	71
206	54-55	52
265	61	59
733	51-52	48, 50
917	61	59
1355: 1	14-17	1
2	19	7
3	14-17	1
1373	17	3
1625	51-52	47
1886	40-41	28
1887	67	67
2215: 1	71	72	10
2	36-38	25
3	28-29	9
4	30-31	11
5	29	10
6	51-52	47,49
2222: 1	31	14	4
2	31	15	4
3	31	16	4
4	31-32	17
5	19	6
2230: 1	36-37	21,22
2	20	8
3	39-40	27
4	41-42	32	5

UbU 1978/79:44

%

Bilaga 3

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets reservation

yttrande hemställan nr

s. mom.

2230:5	74-75	79
6	48, 71-72	38,75
7	56-57	54
8	58-59	58
9	64-65	62	9
2231	41	31
2232: 1	63	61
2	72	76	11
3	50-51	46	8
4	66	64
5	30-31	11	3
6	18-19	4, 5	1
7	41	30
8	51-52	47
9	33-34	20
2233: 1-3	14-17	1
4	66	65,69
5	56	53
6	14-17	1
7	49, 50	39, 43, 44
8	19	7
9	33	19
10	41	29
2234: 1	36-38	23
2	36-38	24
3	44	36	6
4	30-31	11	2
5-7	51-52	47
8	57-58	56
9	49	40	7
10	70-71	72, 73	10
2235	58, 75	57, 80
2236	44	35
2237: 1	14-17	2
2	19	7
3	43	33
4	14-17	2
5	44, 67, 75	36, 68, 80

UbU 1978/79:44 97

Innehållsförteckning

Inledning 1

Forsknings- och forskarutbildningsreform

Propositionen 1978/79: 119 2

Motionerna 2

Utskottet 8

Allmänna överväganden 9

Forskningsplanering 20

FoU-statistik och forskningsregistrering m. m 34

Samhällsriktad forskningsinformation 38

Arbetstagarinflytande och arbetstagarorganisationernas möjligheter
att initiera forskning 42

Rekrytering till forskarutbildning 44

Breddat utbildningsutbud 53

Studiefinansiering 55

Dimensionering av forskarutbildningen 61

Samverkan med FoU utanför högskolan 62

Tjänsteorganisation 65

Planerings- och ledningsorganisation 67

Samspel forskning—grundutbildning 72

Vissa medelsanvisningar

Propositionen 1978/79: 119 och propositionen 1978/79: 100 bilaga

12 punkten D 31 73

Utskottet 74

Utskottets hemställan 75

Reservationer

1. Utredning om regional anknytning av forskning och högre utbildning/c)
82

2. Utredning om sekretariatets för framtidsstudier verksamhet och
organisation (m) 82

3. Ombildning av sekretariatet för framtidsstudier till en delegation
under FRN (c) 83

4. Kvalitet i universitetsutbildning och forskning (m) 83

5. Ett samlat åtgärdsprogram för att stimulera intresset för naturvetenskap
och teknik bland barn och ungdom (s) 84

6. Bidrag ur arbetarskyddsfondens kapitalbehållning till arbetstagarorganisationernas
forskning (m) 85

7. Allmän behörighet till forskarutbildning (m) 85

8. Mellanexamen inom forskarutbildningen (c, m) 85

9. Kontaktsekretariatens överföring till högskolan (s) 86

10. Komplettering och särskild sammansättning av fakultets- eller
sektionsnämnd (m) 87

11. Försöksverksamhet med utvärderande vetenskapliga nämnder

(c, m) 88

Bilagor

1. Näringsutskottets yttrande 1978/79:3 y över propositionen 1978/

79: 119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning
jämte motioner 90

2. Förslag till Lag om ändring i högskolelagen (1977:218) 94

3. Översikt över motionernas behandling 95

Norstedts Trvckeri. Stockholm 1979