UbU 1978/79: 40

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79: 40

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag
till gymnasieskolan samt enskild yrkesutbildning och lärlingsutbildning
m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1978/79: 100
bilaga 12 (utbildningsdepartementet) efter föredragning av statsrådet
Rodhe under punkterna C 17 Bidrag till driften av gymnasieskolor,
C 25 Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning och C 26 Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. framlagda förslag.

Som följd av att regeringen i propositionen behandlat administrationen
av bidragen till lärlingsutbildning tar utskottet i detta sammanhang
upp även regeringens efter föredragning av statsrådet Rodhe under
punkterna C 1 Skolöverstyrelsen och C 2 Länsskolnämnderna framlagda
förslag.

Propositionen

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen

under punkten C 17 (s. 330—350) att

1. bemyndiga regeringen att meddela bestämmelser om statsbidrag för
skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. godkänna de grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom
industri och hantverk som förordats i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att sluta nytt avtal med örebro kommun om
gymnasial utbildning för gravt hörselskadade inom örebro kommuns
gymnasieskola,

4. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 2 529 000 000 kr.,

under punkten C 25 (s. 360—362) att

1. godkänna de grunder för statsbidrag till företagsskolor som förordats
i propositionen,

2. till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 28 532 000 kr.,

under punkten C 26 (s. 362—364) att

1. godkänna de grunder för statsbidrag till lärlingsutbildning som förordats
i propositionen,

2. till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 7 530 000 kr.,

1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 40

UbU 1978/79: 40

under punkten C 1 (s. 269—273) att

till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 109 892 000 kr.,

underpunkten C 2 (s. 273—275) att

till Länsskolnämndema för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 48 069 000 kr.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som
i propositionen anförts om skolöverstyrelsens rätt att utfärda föreskrifter
m. m.

Motionerna

1978/79: 266 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att försöksverksamhet
med varvad utbildning i gymnasieskolan startas i enlighet med vad som
anförts i motionen (yrkandet 2),

1978/79: 322 av Margaretha af Ugglas (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till ökad ungdomsutbildning i företag
i enlighet med vad i motionen anförts,

1978/79: 340 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
anledning av den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1978/79: 339 beslutar att uttala sig för en ökning av antalet platser på
gymnasieskolans yrkesinriktade kurser,

1978/79: 447 av Rolf Rämgård m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att försöksverksamheten med gymnasieskolstudier och elitidrott
utökas till högst 20 kommuner med högst 250 elever,

1978/79: 449 av Ingrid Sundberg (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om

1. en riksomfattande inventering av vilka lokaler som står till förfogande
för ökad intagning på gymnasieskolans teoretiska linjer,

2. förslag om hur kommunerna i ökad utsträckning skall kunna förhyra
lokaler och undervisningsutrustning för inrättande av elevplatser
på yrkesinriktade linjer,

3. inventering och redovisning av vilka resurser inom näringslivet
som kan användas för en ökad satsning på inbyggd utbildning och lärlingsutbildning,

1978/79: 518 av Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts
om länsskolnämndernas roll i skolplaneringen,

2. hos regeringen hemställer att motionen överlämnas till kommittén
för utredning av den statliga skoladministrationen,

UbU 1978/79: 40

1978/79: 521 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära en översyn av den treåriga naturvetenskapliga
linjen på gymnasiet i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79: 628 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att hos regeringen hemställa om att regeringen meddelar
föreskrifter så att gymnasieskolans organisation fr. o. m. läsåret 1980/81
i största möjliga utsträckning avgörs av länsskolnämnderna inom de ramar
som fastställts av regering och riksdag,

2. beslutar öka antalet årsstudieplatser främst för yrkesutbildning inom
gymnasieskolans s. k. stora ram med 3 400 till 114 250 motsvarande
100 % av den aktuella årskullen 16-åringar (+27 200 000 kr.),

3. beslutar bemyndiga regeringen att utfärda bestämmelser om förhyrning
av utbildningskapacitet i företag i enlighet med vad som anförts
i motionen,

4. beslutar att hos regeringen hemställa att skolöverstyrelsen ges i
uppdrag att planera korta och påbyggbara kurser i gymnasieskolan från
höstterminen 1979, i första hand motsvarande 2 000 årsstudieplatser, i
enlighet med vad som anförts i motionen,

5. med avslag på regeringens förslag om att länsskolnämnderna skall
fatta beslut om beviljande av lärlingsbidrag beslutar bemyndiga regeringen
att vidta förändringar i fråga om lärlingsutbildningen i enlighet
med vad som anförts i motionen,

6. beslutar att anslaget Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. skall utgå ur riksstaten och att föreslaget belopp för
budgetåret 1979/80 av 7 530 000 kr. förs över till anslaget Bidrag till
driften av gymnasieskolor,

7. beslutar avslå förslaget i propositionen 1978/79: 100 bilaga 12 om
höjning av statsbidraget till inbyggd utbildning inom området industri
och hantverk ( — 4 700 000 kr.),

8. med avslag på förslaget i propositionen 1978/79: 100 bilaga 12
om höjning av statsbidraget till företagsskolor beslutar att till Bidrag till
driften av enskild yrkesutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 4 290 000 kr. minskat anslag av 24 242 000 kr. i enlighet
med vad som anförts i motionen,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om en informationskampanj i syfte att öka intresset för gymnasieskolans
Verkstadstekniska linje,

10. beslutar om en resurs på 5 000 000 kr. till skolöverstyrelsens förfogande
att fördelas till gymnasieskolor i enlighet med vad som anförts i
motionen 1978/79: 629,

11. beslutar att till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1979/80 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
35 000 000 kr. ( + 27 200 000 kr., +7 500 000 kr., —4 700 000 kr.,
+ 5 000 000 kr.) förhöjt förslagsanslag av 2 564 000 000 kr.,

UbU 1978/79: 40

1978/79: 733 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om åtgärder för att bereda ökade utrymmesramar
för naturvetenskaplig och teknisk utbildning på alla nivåer samt
aktivt stimulera till rekrytering av naturvetenskapligt och tekniskt utbildad
personal också inom primärt icke-naturvetenskapliga eller icketekniska
områden av samhällslivet,

1978/79: 919 av Nils Hjorth (s) och Essen Lindahl (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöksverksamheten
med kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott även bör
omfatta friidrottsgymnasiet i Lidingö,

1978/79: 921 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande
tillämpningen av statsbidragsbestämmelserna för gymnasieelever som är
handikappade,

1978/79: 923 av Svante Lundkvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar utöka försöksverksamheten med kombination av gymnasieskolstudier
och elitidrott i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79: 931 av Birgitta Rydle (m) och Gunnar Biörck i Värmdö (m)
vari yrkas att riksdagen beslutar utvidga försöksverksamheten med kombination
av gymnasieskolstudier och elitidrott att även omfatta friidrottsgymnasiet
i Lidingö,

1978/79: 936 av Sten Svensson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att hos regeringen begära förslag om höjningar av anslagen
till lärlingsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen
samt att antalet bidragsrum utökas,

2. beslutar uttala att en höjning av bidragen till lärlingsutbildning finansieras
genom motsvarande minskningar på anslagen till anordnandet
av beredskapsarbeten,

1978/79: 1335 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till
vad som anförts i avsnittet Regional balans och utveckling i den till
finansutskottet remitterade motionen 1978/79: 1108 — yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om en höjning av stödet till lärlingsutbildningen
genom omfördelning av stödet till arbetsmarknadsinsatser,

1978/79: 1337 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till
vad som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet remitterade
motionen 1978/79: 118 — såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen
uttalar att den pågående översynen av skolöverstyrelsens verksamhet
inriktas på att begränsa SÖ:s skolpolitiska roll och att den direkta
ledningen i betydande utsträckning decentraliseras till länsskolnämnderna
(yrkandet 5),

UbU 1978/79: 40

1978/79: 1371 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen vid fördelning
av klasserna inom försöksverksamheten med varianter på naturvetenskaplig
linje och med gemensam studiegång i årskurserna 1 och 2
på naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje i första hand skall beakta
de berörda kommunernas önskemål om typ och variant av försöksverksamheten,

1978/79: 1388 av Bengt Wiklund (s) och Ivar Högström (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sollefteå
gymnasium läsåret 1979/80 bör ges möjligheter att inrätta en gymnasielinje
med kombination av idrott och studier med syftet att få en bedömning
av samplaneringseffekter av gymnasieutbildning och militär utbildning
enligt den modell som planeras och som angivits i motionen,

1978/79: 1649 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari —
med hänvisning till vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade
motionen 1978/79: 1648 — yrkas att riksdagen beslutar att uttala
sig för en ytterligare utbyggnad av idrottsgymnasier och starta liknande
verksamhet på försök på universitetsnivå,

1978/79: 1891 av Claes Elmstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar anvisa 2,5 milj. kr. till försöksverksamhet med saxad utbildning,

1978/79: 1893 av Claes Elmstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att bidraget till vissa organisationer under C 1. Skolöverstyrelsen
skall utgå med 1 330 000 kr., varav höjningen om 500 000 kr., jämfört
med regeringens förslag, skall tillföras Riksförbundet Hem och
Skola,

1978/79: 1919 av Johan Olsson (c) och Sven-Olov Träff (m) vari yrkas
att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om utredning av frågan om ersättning till
företag och hantverksmästare som ger lärlingsutbildning så att den kommer
att ligga i nivå med vad motsvarande utbildning kostar i gymnasieskolan,

2. hos regeringen anhåller att begränsningen av antalet bidragsrum
slopas fr. o. m. kommande budgetår,

1978/79: 1926 av Per Stjernström (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att kommittén som skall se över den statliga skoladministrationen
även får i uppdrag att lämna principförslag för skolöverstyrelsens
utlokalisering,

1978/79: 1927 av Marianne Stålberg (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder så att det vid varje länsskolnämnd
inrättas länskuratorstjänster,

fl Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 40

UbU 1978/79: 40

1978/79: 1937 av Rune Ångström (fp) och Gunnar Richardson (fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att utöka försöksverksamheten med
s. k. idrottsgymnasier från nuvarande 13 orter till 20 orter.

Utskottet

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i propositionen 1978/
79: 100 bilaga 12 under anslagsrubrikerna Bidrag till driften av gymnasieskolor
(C 17, s. 330—350), Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
(C 25, s. 360—362) och Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. (C 26, s. 362—364). Som följd av att regeringen i
propositionen lagt fram förslag om administrationen av bidragen till
lärlingsutbildning behandlas i detta sammanhang också regeringens förslag
i fråga om anslag till skolöverstyrelsen (Cl, s. 269—273) och till
länsskolnämnderna (C 2, s. 273—275). Under allmänna motionstiden
har framförts ett antal motionsyrkanden som utskottet också behandlar
i detta betänkande.

Gymnasieskolan
Gymnasieskolans dimensionering

Utgångspunkten för planering av antalet elevplatser i gymnasieskolan
är främst antalet 16-åringar.

Antalet 16-åringar beräknas enligt propositionen 1978/79: 100 nu vara
108 500 och kommer 1980 att uppgå till 124 000. Från år 1982 sker sedan
en successiv minskning till drygt 108 000 år 1985. Därefter ökar antalet
16-åringar igen till 120 000 år 1987. Sedan minskar antalet åter till
98 000 år 1992.

Föredragande statsrådet anmäler i propositionen 1978/79: 100 (s. 340)
att antalet behöriga förstahandssökande till minst ettåriga studievägar
inom gymnasieskolans direkt grundskoleanknutna del var nära 116 000
våren 1978. Ökningen jämfört med föregående år är ca 8 000 sökande.
Antalet 16-åringar har under samma tid ökat med ca 3 000. Föredraganden
framhåller det sannolika i att de ökade sökandetalen beror på
svårigheterna för ungdomar att få arbete och på det intensifierade arbetet
med studie- och yrkesorientering.

Arbetsmarknadssituationen är fortfarande svår för ungdomar. Enligt
uppgift från statistiska centralbyrån (SCB) uppgick antalet arbetslösa
ungdomar i åldern 16—24 år till 23 000 i mars 1979. Antalet ungdomar
placerade i arbetsmarknadsutbildning var lika stort.

För budgetåret 1978/79 är ramen för gymnasieskolans linjer och direkt
grundskoleanknutna specialkurser om minst ett år, den så kallade
stora ramen, 105 380 elevplatser i intagningsklasser. Denna intagningskapacitet
motsvarar en andel på ca 97 % av antalet 16-åringar.

UbU 1978/79: 40

Skolöverstyrelsen (SÖ) framhåller i sin anslagsframställning att om
97 % av årskullarna skall kunna få gymnasieskolutbildning under de
närmaste åren behöver antalet intagningsplatser ökas med inemot en
fjärdedel av det faktiskt utlagda antalet platser läsåret 1977/78.

SÖ påpekar att det faktiskt utlagda antalet intagningsplatser var
100 178, vilket motsvarar 94,6 % av antalet 16-åringar under budgetåret
1977/78. Differensen mellan det beräknade antalet platser och det
faktiskt anordnade antalet har sin grund i flera olika problem. I fråga
om bl. a. naturvetenskaplig linje och verkstadsteknisk linje är orsaken
sannolikt brist på sökande. För linjerna inom industri och hantverk beror
differensen — enligt SÖ — främst på att kommunerna saknar resurser
för att ta emot flera klasser. I fråga om vårdlinjen är det främst bristen
på praktikplatser som gör att organisationen inte uppnår den planerade
ramen.

SÖ framhåller att ytterligare elevplatser i intagningsklasser erfordras
inom flertalet utbildningsområden på grund av de ökande ungdomskullarna.
Svårigheterna på arbetsmarknaden är ytterligare en faktor som
gör att utbildningskapaciteten inom gymnasieskolan måste utökas.

Utskottet konstaterade förra året att gymnasieskolan tillfälligt under
den närmaste tioårsperioden behövde ha en högre utbildningskapacitet
än tidigare och instämde i ett uttalande i budgetpropositionen (prop.
1977/78:100, UbU 1977/78: 20, s. 3) att planeringen av gymnasieskolan
borde inriktas på att anordna utbildningsplatser motsvarande 97 % av
en årskull 16-åringar.

Medel har nu i prop. 1978/79: 100 beräknats för sammanlagt 110 850
elevplatser i årskurs 1 i den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan,
en ökning med 5 470 elevplatser jämfört med innevarande
budgetår. Detta motsvarar ca 97 % av antalet 16-åringar.

Föredragande statsrådet påpekar att, om arbetsmarknadsskäl talar för
en ökning av det totala antalet elevplatser, regeringen liksom hittills bör
ha rätt att besluta härom.

I motionen 1978/79: 628 yrkandet 2 hemställs att antalet årsstudieplatser
— främst för yrkesutbildning — inom gymnasieskolans s. k. stora
ram ökas med 3 400 utöver regeringens förslag till 114 250 motsvarande
100 % av den aktuella årskullen 16-åringar. Kostnaden härför beräknas
i motionen till 27 200 000 kr. I motionen framhålls att regeringens
förslag till dimensionering är för lågt med hänsyn till ökningen av
antalet 16-åringar och ungdomsarbetslösheten. Motionärerna framhåller
vidare bl. a. att det faktiska antalet utlagda platser innevarande läsår understiger
det beräknade antalet elevplatser. Anledningen härtill är enligt
motionärernas mening planeringssvårigheter till följd av sent fattade beslut
om utökning av ramen under föregående år. I motionen 1978/79:
340 yrkas större utrymme för yrkesinriktade kurser.

Regeringen har — under förutsättning att riksdagen inte inskränker

UbU 1978/79: 40

regeringens nuvarande rätt att besluta om en ökning av det totala antalet
elevplatser i gymnasieskolan i den mån arbetsmarknadsskäl talar härför
— genom beslut den 15 mars 1979 utökat antalet helårsplatser i intagningsklasser
för budgetåret 1979/80 till 120 850, dvs. antalet årsstudieplatser
i den s. k. stora ramen har ökats med 10 000 i förhållande till
förslaget i propositionen 1978/79: 100. Det innebär att antalet elevplatser
i intagningsklasser motsvarar ca 106 % av antalet 16-åringar i den
aktuella årskullen. I samma beslut föreskrivs vidare att SÖ, så snart tiden
för ansökan till gymnasieskolan gått ut, skall redovisa en förnyad
bedömning av platsbehovet i gymnasieskolan för budgetåret 1979/80,
framför allt i fråga om de yrkesinriktade studievägarna.

Utskottet är ense med regeringen och motionärerna om att den stora
ramen nästa budgetår bör vara vidare än som föreslagits i propositionen
1978/79:100. Antalet helårsplatser i intagningsklasser inom gymnasieskolans
grundskoleanknutna del bör budgetåret 1979/80 vara lägst 120 850.
Detta antal motsvarar således mer än 100% av en årskull 16-åringar.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:
100 och motionerna 1978/79: 340 i denna del och 1978/79: 628 yrkandet
2 i denna del godkänner den av utskottet sålunda förordade ramen.
Frågan om den för nästa budgetår erforderliga medelsanvisningen behandlar
utskottet i det följande under rubriken Medelsanvisningar.

Den allt överskuggande frågan vid planeringen av gymnasieskolan för
1980-talet kommer att vara vilka resurser samhället kan få fram för att
ge de stora ungdomskullarna möjlighet till gymnasieskolutbildning. För
kommunernas planering erfordras att regeringens och riksdagens beslut
om dimensioneringen kan föreligga i sådan tid att elevplatsema faktiskt
kan bli utnyttjade. Regeringens förenämnda beslut den 15 mars 1979 innebär
att regeringen de facto bedömt att det finns behov av en planeringsram
för 1979/80 av minst 100 % av årskullen 16-åringar. Intresset
för gymnasieskolutbildning har successivt ökat. Samhället bör nu kunna
ge dem som lämnat grundskolan rätt till en fortsatt utbildning. Den ekonomiska
satsning, som en inriktning på att anordna utbildningsplatser för
minst 100 % av årskullen 16-åringar utgör, är relativt blygsam jämfört
med de skador som samhället och individerna riskerar att åsamkas, när
stora grupper ungdomar tvingas till sysslolöshet under några av de viktigaste
åren i livet. Utskottet anser därför att planeringen av gymnasieskolan
i vad gäller den s. k. stora ramen fr. o. m. budgetåret 1980/81 bör
inriktas på att antalet utbildningsplatser skall vara minst 100 % av årskullen
16-åringar. Riksdagen bör med anledning av motionen 1978/79:
628 yrkandet 2 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

När det gäller specialkurser som är kortare än ett år eller vilka förutsätter
tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder, den s. k. lilla ramen,

UbU 1978/79: 40

beräknar regeringen medel för 30 330 årselevplatser, en ökning med
4 000 platser jämfört med föregående års budgetproposition. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet att
— i den mån t. ex. arbetsmarknadsskäl talar för det — öka det totala
antalet elevplatser i gymnasieskolan. I propositionen föreslagen omfördelning
av elevplatser mellan studievägar och ramar bör också kunna
ske.

I budgetpropositionen påpekar föredragande statsrådet att det ankommer
på SÖ att ingående följa verksamheten med korta yrkesinriktade
kurser och återkomma till regeringen med förslag till sådan verksamhet
även under budgetåret 1979/80 om SÖ finner det erforderligt. Denna
verksamhet och antalet utbildningsplatser för den bör — enligt föredraganden
— prövas särskilt varje år med hänsyn till arbetsmarknads- och
utbildningssituationen för ungdomar. I budgetpropositionen avsätts inte
några platser för detta utbildningsändamål.

I motionen 1978/79: 628 yrkandet 4 hemställs att SÖ får i uppdrag att
planera korta kurser för i första hand 2 000 årselevplatser som en del av
det fasta utbildningsutbudet i gymnasieskolan i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Regeringen har genom det tidigare nämnda beslutet den 15 mars 1979
uppdragit åt SÖ att redovisa en förnyad bedömning av platsbehovet i
fråga om korta, yrkesinriktade kurser, introduktionskurser för invandrarungdom
och kompletterande sommarkurser för invandrarungdom
samt för specialkursen Studievägar och arbetsliv, orienteringskurs. I avvaktan
på en sådan bedömning skall planeringen enligt regeringens beslut
utgå från det nuvarande platsantalet, dvs. 5 200 årselevplatser. Det
innebär att minst 20 000 elever kan komma i åtnjutande av korta kurser
om 10 veckor.

Genom regeringens beslut är motionärernas önskemål tillgodosett. Yrkandet
4 i motionen 1978/79: 628 påkallar alltså inte någon riksdagens
åtgärd.

I propositionen 1978/79:100 (s. 343) föreslår föredraganden en uppräkning
med 65 % av statsbidraget till inbyggd utbildning inom industri
och hantverk. Förslaget innebär att bidrag fr. o. m. budgetåret 1979/80
kommer att utgå med högst 28 900 kr., när företag för utbildning under
läsår om 40 veckor mottar minst åtta elever från en klass.

I motionen 1978/79: 628 (yrkandet 7) hemställs om avslag på regeringens
förslag. Motionärerna menar att staten genom regeringens förslag
ytterligare subventionerar befintlig utbildning utan att man får några
garantier för att fler utbildningsplatser tillkommer.

Utskottet finner det väsentligt att den inbyggda utbildningen inom industri
och hantverk får en större omfattning än den har nu. Utskottet

UbU 1978/79: 40

tillstyrker därför den föreslagna uppräkningen av statsbidraget. Riksdagen
bör enligt utskottets mening alltså avslå motionen 1978/79: 628 yrkandet
7.

Lokaler m. m. för gymnasieskolan

I propositionen 1978/79:100 (s. 343) anmäler föredragande statsrådet
att hon beräknar 9 milj. kr. till kostnader för förhyrande av skollokaler.

Enligt motionen 1978/79: 449 (yrkandet 1) bör en riksomfattande inventering
göras i syfte att få klarlagt vilka lokaler som står till förfogande
för ökad intagning på gymnasieskolans teoretiska linjer. Motionärerna
anser att en sådan total inventering måste finnas bland underlaget
för kommande planering och dimensionering av gymnasieskolan.

Det ankommer på utbildningshuvudmännen för gymnasieskolan, dvs.
primärkommuner och landstingskommuner, att svara för lokaler för
gymnasieskolan. Enligt gällande bestämmelser ingår det i varje kommuns
skyldigheter att undersöka lokalbehovet för gymnasieskolan. Länsskolnämnderna
ägnar frågan stor uppmärksamhet. Utskottet kan inte
inse att den i motionen 1978/79: 449 föreslagna inventeringen behövs.
Utskottet avstyrker därför yrkandet 1 i motionen 1978/79: 449.

I samma motion hemställs (yrkandet 2) att riksdagen hos regeringen
skall anhålla om förslag om hur kommunerna i ökad utsträckning skall
kunna hyra lokaler och utrustning för inrättande av elevplatser på yrkesinriktade
linjer.

Vidare yrkas i motionen 1978/79: 628 (yrkandet 3) att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att utfärda bestämmelser om förhyrning av utbildningskapacitet
i företag. Förhyrningen bör — enligt motionärerna
— kunna avse inte enbart lokaler och utrustning utan också personal
hos företag med ledig kapacitet.

I propositionen 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin (bilaga 4,
s. 4, UbU 1978/79: ly) anmäler föredragande statsrådet att hon har för
avsikt att föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att inkomma med förslag
till bestämmelser om bidrag till förhyrande av utrustning för gymnasieskolans
räkning. Utskottet har inhämtat att SÖ numera fått detta uppdrag.

Utskottet har vidare erfarit att frågan om förhyrning av utbildningskapacitet
i företag övervägs inom utbildningsdepartementet. Detta
framgår bl. a. av det svar på fråga 1978/79: 385 om ökade utbildningsmöjligheter
i gymnasieskolan som statsrådet Rodhe lämnade den 8 mars
1979.

Då de aktualiserade förhyrningsfrågorna således redan behandlas i regeringskansliet
avstyrker utskottet motionerna 1978/79: 449 yrkandet 2
och 1978/79: 628 yrkandet 3.

För att stimulera till en ökning av kapaciteten på studievägar inom
industri och hantverk bör enligt Sö:s anslagsframställning under de när -

UbU 1978/79: 40

mäste åren utgå ett extra bidrag för klasser som kommer till stånd genom
att organisationen kan utökas till följd av saxad schemaläggning.
SÖ har föreslagit att extra bidrag skall utgå med minst 25 000 kr. per
nyinrättad klass. Bidraget är avsett för extra kostnader för uppsättning,
städnings- och vaktmästarpersonal m. m. För budgetåret 1979/80 beräknar
SÖ att bidrag skall utgå för 100 klasser, dvs. uppgå till 2 500 000 kr.

Föredragande statsrådet anför i propositionen 1978/79:100 att det
bedrivs ett omfattande arbete på olika håll i landet med att få fram modeller
för saxad schemaläggning. SÖ förutsätts följa denna fråga med
uppmärksamhet. Föredraganden anmäler att hon inte är beredd att biträda
Sö:s förslag om ett extra bidrag.

I motionen 1978/79: 1891 yrkas i enlighet med SÖ:s förslag att 2,5
milj. kr. anvisas till försöksverksamhet med saxad schemaläggning. Sådan
schemaläggning bör, påpekar motionärerna, ge möjlighet att utöka kapaciteten
på utbildningslinjer som kräver dyra investeringar.

Utskottet anser att det ligger i kommunernas eget intresse att anordna
saxad schemaläggning, där förhållandena medger det. Ett särskilt bidrag
kan medföra en tungrodd administration med gränsdragningsproblem.
För att utöka den saxade schemaläggningen behövs i första hand
förslag till schematekniska lösningar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/
79: 1891.

I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 2) hemställs om en försöksverksamhet
med varvad utbildning och praktik i arbetslivet inom gymnasieskolan.
Motionärerna föreslår att dagens tvåterminssystem ersätts med
ett treterminssystem med praktik under den tredje terminen av läsåret.

Förslaget i motionen inryms i de direktiv som gäller för gymnasieutredningen
(U 1976: 10). Utredningen ska bl. a. ta initiativ till och föreslå
sådan försöksverksamhet som kan behövas för ett ställningstagande
till studieorganisationen i gymnasieskolan. Med hänsyn till att frågan
således behandlas av gymnasieutredningen avstyrker utskottet motionen
1978/79: 266 yrkandet 2.

Särskilda åtgärder för elever i gymnasieskolan m. m.

Under budgetåren 1973/74—1977/78 har SÖ fördelat medel ur reservationsanslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet för personell förstärkning
av undervisningen och för förstärkningsanordningar för elevvård
och fritidsverksamhet (s. k. SÅS-medel) enligt de bestämmelser för anslaget
som regeringen meddelat.

SÖ har tilldelat vissa gymnasieskolor medel från anslaget bl. a. för att
möjliggöra förbättrad undervisning för invandrarelever och delning av
klass i svenska på tvååriga yrkesinriktade linjer.

Anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet har slopats fr. o. m. innevarande
budgetår eftersom SÅS-resurserna fr. o. m. den 1 juli 1978 in -

Kartong. S. 30, rad 12 nerifrån står: 1979/80 Rättat till: 1978/79

UbU 1978/79: 40

går i det nya statsbidraget till grundskolan (prop. 1977/78: 85, UbU
1977/78: 21, rskr 1977/78: 260). Den reservation, som den 30 juni 1978
fanns under anslaget, har SÖ genom beslut av regeringen den 18 maj
1978 under budgetåret 1978/79 fått disponera för särskilda åtgärder för
elever i gymnasieskolan.

SÖ har hemställt att 4 milj. kr. skall utgå som resurs till särskilda åtgärder
i gymnasieskolan för budgetåret 1979/80. Av anslagsframställningen
framgår att drygt 40 gymnasieskolor under läsåren 1973/74—1977/78
fått resurser för personell förstärkning i undervisningen.

I budgetpropositionen anför föredraganden följande (s. 344).

Enligt min mening är det angeläget att resurser utgår för de ändamål
som hittills täckts av medel för särskilda åtgärder såsom bl. a. kostnader
för kompanjonlärare och stödlärare i de allmänna ämnena på de utpräglat
yrkesinriktade linjerna. Frågan bör emellertid lösas på sådant sätt att
det statsbidrag som utgår till kostnader för stödundervisning och samlad
specialundervisning ses som en samlad resurs som får disponeras av
resp. kommuns skolstyrelse att sättas in där behovet enligt skolstyrelsen
bedöms vara störst.

I motionen 1978/79: 628 (yrkandet 10) yrkas en resurs på 5 000 000
kr. till SÖ:s förfogande att fördelas till gymnasieskolor med särskilda behov
av extra resurser. Yrkandet motiveras med att effekterna av regeringens
förslag torde bli mycket begränsade. Motionärerna anser att
regeringens förslag bygger på föreställningen att nuvarande möjligheter
till stödundervisning och samordnad specialundervisning i gymnasieskolan
inte utnyttjas fullt ut i de kommuner som erhållit s. k. SÅS-medel. De
framhåller att det inte framgår av budgetpropositionen om så är fallet.
Storleken på den samlade resursen redovisas inte heller. Enligt motionärernas
mening kommer den outnyttjade delen av stödundervisningsresursen
inte att kunna kompensera bortfallet av de SÅS-resurser som
vissa gymnasieskolor erhållit.

För stödundervisning enligt 8 kap. 40 § skolförordningen (1971: 235)
och för samordnad specialundervisning i gymnasieskolan enligt 8 kap. 43 §
samma förordning utgår statsbidrag huvudsakligen till kostnader motsvarande
0,65 veckotimme för varje sextontal elever på de studievägar i
gymnasieskolan där klass får omfatta högst 16 elever och för varje trettiotal
elever på de studievägar där klass får omfatta högst 30 elever. Resursen
för stödundervisning och samordnad specialundervisning kan
uppskattas till ca 38 milj. kr. totalt enligt uppgift irån SÖ.

Enligt vad utskottet inhämtat bygger föredragande statsrådets ställningstagande
på uppfattningen att resursen för stödundervisning och
samordnad specialundervisning inte utnyttjas fullt ut. Sorn grund för
denna uppfattning ligger uppgifter från SÖ, senast angivna i SÖ:s förslag
till reviderad långtidsbudget den 14 mars 1979, att en SÖ-undersökning
höstterminen 1975 visat att de tillgängliga stödresurserna inte utnyttjades
i erforderlig omfattning.

UbU 1978/79: 40

Utskottet kan konstatera att de uppgifter som ligger till grund för regeringens
ställningstaganden är några år gamla och att dessa uppgifter
inte torde spegla förhållandena i dag. Utskottet är dock av statsfinansiella
skäl inte berett att biträda motionen 1978/79: 628 yrkandet 10.
Utskottet vill framhålla att mer aktuella uppgifter måste tas fram för
att ge underlag för en bedömning av resursbehovet i fortsättningen.

Särskilda medel för tekniska och administrativa åtgärder till stöd åt
handikappade elever i gymnasieskolan utgår med 2,3 milj. kr. under
budgetåret 1978/79.

För budgetåret 1979/80 uppskattar SÖ medelsbehovet till 6,4 milj. kr.
SÖ föreslår dock — med hänsyn till det statsfinansiella läget — endast
en ökning med 200 000 kr. till 2,5 milj. kr.

Föredragande statsrådet beräknar i propositionen 1978/79: 100 i enlighet
med SÖ:s förslag ett belopp av 2,5 milj. kr. för detta ändamål.

I motionen 1978/79: 921 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande tillämpningen av statsbidragsbestämmelsema
för gymnasieelever som är handikappade. Motionärerna
framhåller att det statsbidrag kommunerna erhåller för stöd till
handikappade elever är för lågt. För att möjliggöra för handikappade
elever att genomgå gymnasial utbildning på hemorten eller i dess närhet
bör staten svara för kostnaderna. Eftersom gymnasieskolan är en frivillig
skola, föreligger det ingen skyldighet för kommunerna att sätta in
extra resurser för att hjälpa handikappade elever med transporter, personell
assistans och tekniska hjälpmedel.

Utskottet finner syftet med motionsyrkandet mycket vällovligt med
hänsyn till betydelsen av att handikappade elever kan integreras i den lokala
gymnasieskolan och samtidigt bibehålla kontakten med hemmet i
stället för att bli hänvisade till riksrekryterande gymnasieskola för handikappade
elever.

Integrationskommittén (U 1978: 07) behandlar dock frågor som gäller
bl. a. integration av handikappade elever i gymnasieskolan. Utskottet
är inte berett tillstyrka yrkandet i motionen 1978/79: 921, vilket skulle
innebära ett föregripande av integrationskommitténs prövning av frågan.

Naturvetenskapliga linjen m. m.

Under avsnittet Skolväsendet. Vissa gemensamma frågor (prop. 1978/
79:100, bilaga 12, s. 247—249) anmäler föredragande statsrådet vissa
av de åtgärder som bör vidtas för att tillgodose samhällets behov av naturvetenskapligt
och tekniskt kunnande. SÖ har i särskild skrivelse den
6 augusti 1978 redovisat förslag till åtgärder för att komma till rätta med
problem inom det naturvetenskapliga området i gymnasieskolan. SÖ:s
förslag har remissbehandlats.

f2 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 40

UbU 1978/79: 40

Vidare påpekar föredraganden under anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor att intresset för den naturvetenskapliga linjen minskat
ytterligare. Linjen har samlat ca 7 100 sökande jämfört med ca 7 300 föregående
år. Däremot fortsätter den 4-åriga tekniska linjen att dra till
sig ett ökat antal studerande. Antalet förstahandssökande till denna linje
har således ökat från ca 8 200 till ca 9 000.

Med anledning av SÖ:s förenämnda skrivelse redovisar föredragande
statsrådet olika försök med varianter m. m. av naturvetenskapliga och
tekniska studievägar inom gymnasieskolan. För närvarande pågår försöksverksamhet
med gemensam studiegång i årskurserna 1 och 2 av naturvetenskaplig
och fyraårig teknisk linje vid gymnasieskolenheter i sex
olika kommuner. Därjämte pågår försöksverksamhet med olika varianter
inom naturvetenskaplig linje, nämligen miljövårdsteknisk variant,
datateknisk variant och kommunikationsteknisk variant. Fr, o. m. läsåret
1977/78 finns försöksverksamhet vid tre gymnasieskolor omfattande
sammanlagt sex klasser. Regeringen har även uppdragit åt SÖ att utforma
tim- och kursplaner för energiteknisk variant i årskurserna 2 och
3 vid gymnasieskolan i Nässjö.

SÖ föreslår utvidgad försöksverksamhet både med varianter på naturvetenskaplig
linje och med gemensam studiegång i årskurserna 1 och
2 på naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje samt försöksverksamhet
med en ny s. k. naturvetenskaplig variant.

Samtliga remissinstanser tillstyrker utökad försöksverksamhet med
nämnda gemensamma studiegång av naturvetenskaplig och teknisk linje.
Däremot är remissbilden splittrad beträffande försöken med varianter
på naturvetenskaplig linje.

Föredragande statsrådet föreslår att dessa båda försök utökas till sammanlagt
högst 75 klasser, varav merparten bör ske i form av gemensam
studiegång i årskurserna 1 och 2 på naturvetenskaplig och fyraårig teknisk
linje. Den nya oprövade s. k. naturvetenskapliga varianten föreslås
under budgetåret 1979/80 endast avse en klass. Försöksverksamheten
får totalt inte medföra ökade kostnader för staten.

I motionen 1978/79: 1371 yrkas att SÖ vid fördelning av klasserna inom
försöksverksamheten med varianter på naturvetenskaplig linje och
med gemensam studiegång i årskurserna 1 och 2 på naturvetenskaplig
och fyraårig teknisk linje i första hand skall beakta de berörda kommunernas
önskemål om typ och variant av försöksverksamheten.

SÖ har i skrivelse till regeringen den 21 mars 1979 meddelat att 60
kommuner anhållit att få inleda försök med varianter av naturvetenskaplig
linje, t. ex. miljövårdsteknisk, energiteknisk, kommunikationseller
datateknisk variant, medan 30 kommuner vill pröva den gemensamma
basutbildningen för naturvetenskaplig och teknisk linje. Som tidigare
nämnts uttalar föredragande statsrådet att merparten av utökningen
av försöksverksamheten till 75 klasser bör utgöras av klasser med ge -

UbU 1978/79: 40

mensam studiegång i årskurserna 1 och 2 på naturvetenskaplig och teknisk
linje.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot att försöksverksamheten
anordnas i första hand i enlighet med kommunernas önskemål om varianter
på naturvetenskaplig linje. Utskottet menar alltså att SÖ — med
undantag för den s. k. naturvetenskapliga varianten — inte skall vara
bunden av den i propositionen angivna fördelningsprincipen. Riksdagen
bör med bifall till motionen 1978/79: 1371 ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

I motionen 1978/79: 521 yrkas en översyn av den treåriga naturvetenskapliga
linjen (N-linjen) i gymnasieskolan. Motionären anser att de problem
som finns på N-linjen ger anledning att överväga en fyraårig studiegång
och alternativa studievägar inom N-linjens ram.

Utskottet anser att den tidigare nämnda försöksverksamheten med
varianter tillgodoser motionärens yrkande i fråga om alternativ inom Nlinjen.
Frågan om att införa en fyraårig studiegång fordrar ingående
överväganden med hänsyn bl. a. till de ekonomiska konsekvenserna. Utskottet
erinrar om gymnasieutredningen (U 1976: 10) och avstyrker motionen
1978/79: 521.

I motionen 1978/79: 733 yrkas åtgärder i syfte att naturvetenskaplig
och teknisk utbildning skall få ett ökat schemautrymme på alla nivåer
samt insatser som aktivt stimulerar till rekrytering av naturvetenskapligt
och tekniskt utbildad personal också inom primärt icke-naturvetenskapliga
eller icke-tekniska områden. Motionären erinrar bl. a. om de
grundläggande och epokgörande insatser som under de senaste århundradena
gjorts av svenska forskare. Han konstaterar att intresset för den
naturvetenskapliga linjen i gymnasieskolan minskat betydligt under senare
år.

Den oro som motionären hyser för den minskade rekryteringen till
den naturvetenskapliga linjen delas av utskottet. Utskottet har tidigare i
olika sammanhang behandlat problemet, senast föregående år (UbU
1977/78: 20 s. 8). Utskottet uttalade därvid följande.

För att öka tillströmningen till naturvetenskaplig och teknisk utbildning
pågår ett omfattande arbete inom SÖ och UHÄ, inom kommittéer
som gymnasieutredningen och på fältet inom högskolor och skolor. Vidare
har inom utbildningsdepartementet tillsatts en arbetsgrupp för naturvetenskaplig
och teknisk utbildning. Den skall ta initiativ till kortsiktiga
åtgärder på alla utbildningsnivåer och följa pågående arbete inom bl. a.
myndigheter.

Den s. k. naturvetargruppen inom utbildningsdepartementet har nu
avslutat sitt arbete. Den har bl. a. utgivit skriften ”Inför 2000-talet” om
samhällets behov av naturvetare och tekniker. Gruppen har också i
samverkan med SÖ tagit fram de förslag till olika varianter av naturvetenskaplig
linje som tidigare nämnts.

UbU 1978/79: 40

Med hänvisning till de olika åtgärder som vidtagits under senare tid
beträffande den naturvetenskapliga utbildningen i gymnasieskolan föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 733 i denna del.
Såvitt gäller högskoleutbildningen behandlar utskottet motionen i ett senare
betänkande.

I propositionen 1978/79:100 anmäler föredraganden (s. 341) att den
Verkstadstekniska linjen tyvärr tilldragit sig ett oförändrat lågt intresse.

I motionen 1978/79: 628 (yrkandet 9) framhålls att det vikande intresset
för verkstadsteknisk linje bör uppmärksammas på samma sätt
som problemen i fråga om den naturvetenskapliga linjen. I motionen yrkas
att SÖ får i uppdrag att i samarbete med Metallindustriarbetareförbundet
och Verkstadsföreningen utforma en informationskampanj om
den Verkstadstekniska linjen.

Utskottet, som ansluter sig till syftet med yrkandet, finner att det ingår
i SÖ:s ansvarsområde att följa utvecklingen av elevernas intresse för
de olika linjerna i gymnasieskolan och att vid behov ta initiativ till sådana
åtgärder som föreslås i motionen. Motionen 1978/79: 628 yrkandet
9 påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

Försöksverksamhet med kombination av gymnasieskolstudier och idrott

Försöksverksamhet med kombination av gymnasieskolstudier och
idrott har bedrivits sedan höstterminen 1977. Sådan verksamhet får enligt
regeringens beslut anordnas i högst 13 kommuner och för högst 148
elever. En utvärdering av försöksverksamheten har påbörjats, men är
ännu inte slutförd. Föredragande statsrådet är, innan ytterligare erfarenheter
föreligger, inte beredd att föreslå en utökning av försöksverksamheten
till högst 20 kommuner och högst 250 intagningsplatser, vilket
SÖ föreslagit.

I motionerna 1978/79: 447, 1978/79: 923 och 1978/79:1937 yrkas att
försöksverksamheten utökas i enlighet med SÖ:s förslag. I motionen
1978/79:1649 yrkas en ytterligare utbyggnad av försöksverksamheten
samt start av liknande verksamhet på försök på universitetsnivå.

Regeringen har den 29 mars 1979 uppdragit åt SÖ att redovisa hittillsvarande
erfarenheter av försöksverksamheten samt hur verksamheten
skall kunna permanentas, om erfarenheterna av försöksverksamheten
motiverar det. SÖ skall vidare belysa under vilka förutsättningar en
kombination av studier och elitidrott kan anordnas utanför gymnasieskolan,
exempelvis inom folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

Målet för försöksverksamheten är att förbättra möjligheterna för
idrottande ungdom att under eller efter en period av intensiv träning eller
tävling skaffa sig en utbildning. Det är framför allt socialt motiverat
att söka former för att kombinera utövandet av idrott och gymnasie -

UbU 1978/79: 40

skolstudier, eftersom det visat sig att ungdomar som valt att ägna sig åt
idrott framför att bedriva studier självfallet riskerar att få svårigheter
att finna sysselsättning när den aktiva idrottstiden är slut.

Ungefär en tredjedel av landets kommuner har visat intresse för att
delta i försöksverksamheten. Kostnaderna för den föreslagna utökade
försöksverksamheten är begränsade, ca 100 000 kr. Utskottet har ansett
sig böra acceptera att försöksverksamheten utökas till att omfatta högst
20 kommuner och högst 250 intagningsplatser. Någon ytterligare utökning
av försöksverksamheten kan enligt utskottets mening inte vara aktuell
förrän det föreligger ett slutresultat av utvärderingen av försöksverksamheten
i dess helhet. Det ankommer på SÖ att besluta om lokalisering
av den utökade försöksverksamheten.

Utskottet tillstyrker alltså motionerna 1978/79: 447, 1978/79: 923 och
1978/79: 1937 samt motionen 1978/79:1649 i den del den avser idrott i
gymnasieskolan. Utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1978/79: 1649
att starta liknande försöksverksamhet på universitetsnivå.

I motionerna 1978/79: 919 och 1978/79: 931 yrkas att försöksverksamheten
med kombination av idrott och gymnasieskolstudier också skall
omfatta gymnasieskolan i Lidingö kommun.

Utskottet har tillstyrkt en utökad försöksverksamhet. SÖ beslutar om
lokalisering av den utökade försöksverksamheten. Utskottet finner att
motionerna 1978/79: 919 och 1978/79: 931 därför bör avslås.

I motionen 1978/79: 1388 yrkas att Sollefteå gymnasieskola läsåret
1979/80 ges möjligheter att inrätta en gymnasielinje med kombination
av idrott och studier med syftet att få en bedömning av samplaneringseffekter
av gymnasieutbildning och militär utbildning.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat om lokalisering av
försöksverksamheten avstyrker utskottet även motionen 1978/79:1388.

Organisationsbeslut för gymnasieskolan m. m.

De gymnasiala studievägarnas organisation på det lokala planet bestäms
av tillgången på utrustning, lokaler och behöriga lärare samt elevernas
förstahandsval och lärarnas krav på anställningstrygghet. Härtill
kommer att SÖ i enlighet med uttalanden från regering och riksdag
genom särskilda åtgärder söker styra den totala dimensioneringen i riket
av de olika linjerna. SÖ beslutar också om inrättandet av gymnasieskola
på därom — av primärkommun eller landstingskommun — gjord
ansökan. SÖ fördelar därjämte med hänsynstagande till olika behov medel
från ett på riksstaten upptaget anslag som avser nyanskaffning och
komplettering av undervisningsmateriel för gymnasieskolans studievägar.

I motionen 1978/79: 628 yrkandet 1 hemställs att regeringen meddelar
föreskrifter så att gymnasieskolans organisation fr. o. m. läsåret

UbU 1978/79: 40

1980/81 i största möjliga utsträckning avgörs av länsskolnämnderna inom
de ramar som fastställs av regering och riksdag.

Utskottet behandlade denna fråga föregående år med anledning av
ett motionsyrkande med samma innehåll som det förevarande och uttalade
därvid följande (UbU 1977/78: 20 s. 6, rskr 1977/78: 224): ”Avsikten
är att utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK)
till hösten skall lägga fram ett principbetänkande med förslag om
bl. a. vilka uppgifter som kan decentraliseras från den centrala myndigheten
på skolans område till regionala och lokala organ. Det bör ankomma
på regeringen att pröva i vilken utsträckning det är möjligt att
redan nu finna former för en sådan försöksverksamhet som motionärerna
föreslår. I detta sammanhang vill utskottet erinra om gymnasieutredningen
och dess uppdrag.”

Utskottet ansåg med det anförda att motionsyrkandet förra året inte
borde föranleda någon riksdagens åtgärd. Det blev också riksdagens beslut.

SSK:s betänkande med förslag till principiella riktlinjer för decentralisering
remissbehandlas f. n. En ny kommitté, den skoladministrativa
kommittén, behandlar frågan om decentralisering av administrativa beslutsfunktioner
inom skolväsendet.

För att kunna bereda utbildningsplatser åt de växande ungdomskullarna
måste alla resurser tas i anspråk under de närmaste åren. Utskottet
har under avsnittet om gymnasieskolans dimensionering behandlat
frågan om en utökad ram för gymnasieskolan med hänsyn till de behov
av gymnasieskolutbildning som kan förväntas. Av SÖ:s petita framgår
även att antalet faktiskt utlagda gymnasieplatser 1977/78 endast var
94,6 % — mot medgivna 97 % — av antalet 16-åringar, vilket bl. a. har
sin grund i olika lokala problem, t. ex. brist på praktikplatser. För att
kunna utnyttja intagningsplatserna i gymnasieskolan fullt ut bör de organisatoriska
beslutsfunktionerna decentraliseras i så hög grad som det
är möjligt.

Ett ökat lokalt och regionalt inflytande över planeringen av gymnasieutbildningen
skulle göra det möjligt att snabbare möta nya behov och
tillgodose efterfrågan på olika typer av gymnasieskolutbildning. Utskottet
har erfarit att en arbetsgrupp inom kanslihuset behandlar aktuella gyntnasieskolfrågor
och därvid även undersöker möjligheterna att decentralisera
beslut om gymnasieskolans organisation. Utredningsarbetet beräknas
kunna ge underlag till ett förslag, som kan föreläggas riksdagen i
nästa års budgetproposition. Utskottet finner därför att yrkandet 1 i motionen
1978/79: 628 är tillgodosett och inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

Riksdagen bemyndigade den 14 april 1978 regeringen att för budgetåret
1978/79 meddela bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning
(UbU 1977/78:20, rskr 1977/78:224). Regeringen har,

UbU 1978/79: 40

efter överläggningar med Landstingsförbundet, den 21 december 1978
meddelat sådana bestämmelser. Härvid framgår att det allmänna driftbidraget
skall utgöra 14 273 675 kr. Fördelningen sker med utgångspunkt
i ett bidrag per planerad kursvecka om 6 520 kr. för maskinteknisk
kurs och 4 345 kr. för övriga kurser. Regeringen begär riksdagens
bemyndigande att efter överläggningar med Landstingsförbundet meddela
statsbidragsbestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med nu
gällande bestämmelser även för budgetåret 1979/80. Utskottet har ingen
anledning till erinran mot att regeringen får det begärda bemyndigandet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt såvitt de gäller gymnasieskolan.
Frågan om medelsanvisningen för nästa budgetår behandlar
utskottet i det följande.

Enskild yrkesutbildning

Statsbidrag till enskilda yrkesskolor utgår enligt bestämmelserna i förordningen
(1971: 342) om enskilda yrkesskolor (ändrad 1977: 473 samt
1978: 297 och 608). I statsbidragshänseende indelas de enskilda yrkesskolorna
i två kategorier, nämligen A-skolor och B-skolor. Företagsskola
är alltid B-skola.

I propositionen 1978/79:100 föreslås att statsbidraget för varje klass
om heltidskurs vid B-skola, vilken anordnas som företagsskola, bör utgå
med högst 32 200 kr. — nu 19 500 kr. — för varje helt läsår eller, om
företaget ej svarar för undervisningen i fackteori, med högst 28 900 kr.
— nu 17 500 kr.

I motionen 1978/79: 628 (yrkandet 8) yrkas avslag på regeringens förslag.
Motionärerna anser förslaget tvivelaktigt om man vill skapa fler
utbildningsplatser för ungdomar som söker yrkesutbildning.

Utskottet har tidigare i detta betänkande anslutit sig till regeringens
uppfattning att kapaciteten för utbildning av dem som genomgått grundskolan
måste ökas. Det är då lämpligt att staten söker stimulera till ytterligare
utbildning i företagsskolor. En sådan åtgärd kan beräknas få
snabb effekt och på kort sikt vara ett sätt att ge utbildning till ungdomar
som annars riskerar att bli arbetslösa.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionen
1978/79: 628 yrkandet 8.

I motionen 1978/79: 322 yrkas att riksdagen skall hemställa om förslag
till ökad ungdomsutbildning i företag, i första hand i företagsskola
men också genom inbyggd utbildning i gymnasieskolan, växelundervisning
och lärlingsutbildning. Även s. k. kortkurser kombinerade med beredskapsarbete
föreslås av motionären.

Utskottet har nyss tillstyrkt regeringens förslag om höjda statsbidrag
till företagsskolor och — i avsnittet Gymnasieskolan — till inbyggd utbildning
inom industri och hantverk i gymnasieskolan.

UbU 1978/79: 40

Därjämte har utskottet tagit positiv ställning till förmån för regeringens
förslag i fråga om s. k. kortkurser som anordnas av arbetsmarknadsskäl.
Utskottet anser därför att de åtgärder som föreslås och planeras
för nästa budgetår till största delen tillgodoser motionsyrkandet och avstyrker
motionen 1978/79: 322.

Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m.

Lärlingsutbildningen hos hantverksmästare har utvecklats ur skråtidens
lärlingsutbildning. Då skråväsendets fasta rättsordning upphörde
kom yrkesutbildningen i samhället att åsidosättas. En reglering av lärlingsutbildningen
framstod då som nödvändig om hantverkets kvalitet
skulle kunna upprätthållas och konkurrera med industrin. På 1890-talet
tillkom en lagstiftning som innebar att utbildningen skulle avslutas med
ett arbetsprov.

Fr. o. m. 1917 har statsmakterna anvisat statsbidrag till lärlingsutbildning
hos hantverksmästare.

År 1946 antog riksdagen nya regler för att främja lärlingsutbildning
och därmed tillkom de regler som med smärre ändringar fortfarande
gäller.

Vid starten med det nya bidragssystemet år 1946 beslöts att utbildningsstöd
skulle ges till 300 mästare inom hantverksyrken. Bidraget var
ca 900 kr. per lärling. Under 1950-talet ökade antalet nya bidrag till
ca 1 000 per år. Under 1960-talet var antalet nya bidragsrum ca 2 000
per år. Under 1970-talet har antalet bidragsrum successivt minskat ned
till 900 budgetåren 1974/75—1977/78.

Statsbidrag till främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. utgår nu enligt bestämmelser den 28 maj 1959 (ändrade senast
den 29 juni 1978). Bidragen utgår till lärlingsutbildning dels hos hantverksmästare,
dels inom byggnadsyrken.

Antalet bidragsrum är innevarande budgetår 1 600 (prop. 1978/79:
25, UbU 1978/79: 15, rskr 1978/79:124).

Statsbidraget utgår dels i form av grundbidrag, dels i form av kurstilllägg
till grundbidraget under vissa i bestämmelserna särskilt angivna
villkor.

Grundbidraget utgår med totalt 2 700 kr. för lärling i yrken med
minst tre års utbildningstid och med lägre belopp i yrken med kortare
utbildningstid. Kurstillägget utgår med högst 1 600 kr. om företagaren
beviljat lärling ledighet under lärotiden med bibehållen lön för kompletterande
teoriundervisning i viss angiven utsträckning.

Beslut om rätt till statsbidrag fattas av SÖ. Vid behandlingen av ärenden
om bidrag tas bl. a. kontakter med lärlingen, arbetstagarparten, arbetsgivarorganisationen
och hantverksmästaren i fråga. Ungefär sex årsarbetskrafter
används för arbetet med beslut rörande bidrag till lärlings -

UbU 1978/79: 40

utbildning. SÖ har som regel inte någon kontakt med skolstyrelse eller
länsskolnämnd i dessa ärenden.

I propositionen 1978/79:100 föreslår regeringen en decentralisering
av administrationen av bidragsgivningen till länsskolnämnderna. Enligt
föredragandens mening är det angeläget att lärlingsutbildningen knyts
närmare till gymnasieskolan. En sådan närmare koppling bör underlättas
genom att administrationen av lärlingsbidraget decentraliseras till länsskolnämnderna.

I motionen 1978/79: 628 (yrkandet 5) hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag om decentralisering av bidragsadministrationen till
länsskolnämnderna. Motionärerna anser att beslutsfunktionen i stället
skall decentraliseras till skolstyrelserna. De menar att det i skolstyrelsens
ansvar för den lokala gymnasieskolplaneringen bör ingå att — efter
det lokala SSA-rådets godkännande — besluta om statsbidrag till utbildning
hos hantverksmästare. Därvid bör kommunerna tillse att ungdomarna
som ett naturligt led i utbildningen även får undervisning i teoretiska
ämnen.

Utskottet har tidigare behandlat frågor om lärlingsutbildning, senast
hösten 1978 (UbU 1978/79:15, s. 2—3). Med anledning av en motion,
1978/79: 120, med samma yrkande som det förevarande, anförde utskottet
följande:

Utskottet har erfarit att SÖ numera tillställt regeringen ett förslag om
lärlingsutbildningen. Förslaget, som är daterat den 7 december 1978,
överensstämmer i stort med vad som föreslås i motionen 1978/79: 120.

Det är enligt utskottets uppfattning av vikt att lärlingsutbildningen infogas
i den totala skolplaneringen och att de administrativa rutinerna för
statsbidragstilldelningen förenklas. Med hänsyn till att den motionsledes
aktualiserade frågan redan av SÖ underställts regeringens prövning behöver
emellertid motionen 1978/79: 120 inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1978/79: 124).

SÖ:s förslag, som är slutligt daterat den 7 mars 1979, har ej kunnat beaktas
av regeringen vid budgetbehandlingen. Enligt förslaget skall administrationen
av bidrag till lärlingsutbildning decentraliseras till kommunerna
fr. o. m. den 1 juli 1980. Begränsningen av antalet bidragsrum
slopas samtidigt. SÖ föreslår också att bestämmelserna om tillsyn över
lärlingsutbildningen ses över i syfte att ge utbildningen samma kvalitet
som gymnasieskolans. SÖ skulle göra översynen och i samråd med företrädare
för kommunerna och arbetsmarknadens parter följa upp och utvärdera
lärlingsutbildningen.

Utskottet, som anser att lärlingsutbildningen bör ingå i den totala
skolplaneringen, finner i likhet med SÖ och motionärerna att det bör ankomma
på de kommunala skolstyrelserna att administrera bidragsgivningen.
De lokala planeringsråden, SSA-råden, som har till uppgift att

UbU 1978/79: 40

biträda skolstyrelsen i frågor rörande utbildningens anknytning till arbetslivet,
bör kunna vara skolstyrelserna till god hjälp med att bedöma
och avgöra ansökningar om statsbidrag till lärlingsutbildning. För att garantera
utbildningens kvalitet bör det uppdras åt SÖ att utarbeta förslag
till bestämmelser om tillsyn över utbildningen. Antalet bidragsrum för
lärlingsutbildning bör såsom SÖ föreslagit vara obegränsat, men resursåtgången
måste följas.

Enligt utskottets mening bör den förändrade administrationen genomföras
så snart ske kan. Det förberedelsearbete, som erfordras, medför
dock att decentraliseringen inte kan beräknas bli genomförd förrän den
1 juli 1980.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker regeringens förslag i
budgetpropositionen om en decentralisering till länsskolnämnderna av
bidragsadministrationen. Riksdagen bör därför med avslag på propositionen
1978/79: 100 i denna del och med anledning av motionen 1978/
79: 628 yrkandet 5 ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

I samma motion (yrkandet 6) hemställs vidare att anslaget Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare — under förutsättning av bifall
till det nyss behandlade yrkandet 5 — skall utgå ur riksstaten och
att under anslagsrubriken föreslaget belopp för budgetåret 1979/80 skall
föras över till förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om tidpunkten för
decentralisering av bidragsgivning till kommunernas skolstyrelser bör
riksdagen avslå motionen 1978/79: 628 yrkandet 6.

I motionen 1978/79: 1919 (yrkandet 2) föreslås att begränsningen av
antalet bidragsrum slopas fr. o. m. kommande budgetår. I motionen
1978/79: 936 (yrkandet 1) hemställs att antalet bidragsrum utökas.

Med hänvisning till att utskottet nyss föreslagit att antalet bidragsrum
bör vara obegränsat fr. o. m. den 1 juli 1980 föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1978/79:936 yrkandet 1 i denna del och
1978/79: 1919 yrkandet 2. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
om oförändrat antal bidragsrum nästa budgetår.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att statsbidraget till lärlingsutbildning
ökas med 65 % fr. o. m. den 1 juli 1979.

I motionen 1978/79:936 (yrkandet 1) och i motionen 1978/79: 1919
(yrkandet 1) krävs höjda statsbidrag till lärlingsutbildning. I motionen
1978/79: 936 (yrkandet 2) samt i motionen 1978/79: 1335 yrkas höjningar
av statsbidraget till lärlingsutbildning genom att minska anslagen
till anordnandet av beredskapsarbeten för arbetslös ungdom.

Utskottet finner det välmotiverat att, såsom regeringen föreslagit, räkna
upp statsbidraget med 65 %. Med hänsyn till det statsfinansiella läget
bör den föreslagna nivån på bidragsökningen alltså accepteras. Ut -

UbU 1978/79: 40

skottet tillstyrker således regeringens förslag i propositionen 1978/79:
100 och avstyrker motionen 1978/79: 936 yrkandet 1 i denna del och
motionen 1978/79: 1919 yrkandet 1.

Enskilt beredskapsarbete för ungdom är en arbetsmarknadspolitisk
åtgärd, genom vilken företagare ges möjlighet att anställa ungdom i
praktiksyfte. Det är inte möjligt att utan vidare jämföra de båda bidragsformerna.

Med det anförda avstyrker utskottet även motionen 1978/79: 936 yrkandet
2 och motionen 1978/79: 1335.

I motionen 1978/79:449 (yrkandet 3) hemställs om en inventering
och redovisning av vilka resurser inom näringslivet som kan användas
för en ökad satsning på inbyggd utbildning och lärlingsutbildning.

Det ankommer närmast på varje enskild kommun att inventera de lokala
resurserna inför den belastning som de stora ungdomskullarna kan
väntas medföra.

I SÖ:s och länsskolnämndernas ansvarsområde ingår också att följa
utvecklingen på detta område.

Eftersom det inte torde krävas några ytterligare statliga direktiv för
kommunerna finner utskottet inte anledning biträda motionen 1978/79:
449 yrkandet 3.

Centrala och regionala myndigheter

På skolområdet fullgör skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna de
stora myndighetsfunktionerna.

Under avsnittet Skolväsendet, Vissa gemensamma frågor (prop. 1978/
79:100, bilaga 12, s. 239—268) anmäler föredragande statsrådet att hon
tillkallat en kommitté med uppdrag att se över den statliga skoladministrationen.

I direktiven anges att skolöverstyrelsens (SÖ) centrala uppgifter bör
vara att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom skolområdet, att
löpande utvärdera verksamheten i skolan och därvid framför allt pågående
försöksverksamhet, att framlägga förslag till regeringen i anledning
av vad som har kommit fram vid överstyrelsens utvärderingar samt
att bedriva den långsiktiga och övergripande planering som fordras för
att löpande kunna möta de krav och önskemål som samhällsutvecklingen
kan ställa på skolan. I direktiven framhålls vidare att den statliga skoladministrationen
har att tillse att de av regeringen och riksdagen fastställda
målen förverkligas. Skoladministrationen skall också utarbeta underlag
för statsmakternas beslut i skolpolitiska frågor. Vid översynen av
den centrala och regionala skoladministrationen bör vidare alla möjligheter
till decentralisering, förenkling och avveckling av detaljkontrollen
övervägas. Kommittén bör — enligt direktiven — vara oförhindrad att
överväga om SÖ:s ämbetsområde bör avgränsas på ett annat sätt än nu.

UbU 1978/79: 40

Vidare bör länsskolnämndemas ställning i förhållande till SÖ övervägas.
Kommittén bör bl. a. ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om hur
och på vilket eller vilka organ statliga uppgifter av regional karaktär,
som täcker större region än ett län, skall fördelas. Härvid bör bl. a. frågan
om samverkan mellan skolväsendet, vuxenutbildning av olika slag
och högskolan uppmärksammas.

I motionen 1978/79: 1337 yrkandet 5 krävs att översynen av SÖ:s
verksamhet inriktas på att begränsa SÖ:s skolpolitiska roll och att
den direkta ledningen i betydande utsträckning decentraliseras till länsskolnämnderna.

Som utskottet nyss redovisat preciseras SÖ:s uppgifter i direktiven för
den skoladministrativa kommittén. Kommittén har bl. a. till uppgift att
föreslå förenkling och decentralisering av skoladministrativa uppgifter.
Yrkandet 5 i motionen 1978/79: 1337 är därmed redan tillgodosett, och
riksdagen bör enligt utskottets mening avslå yrkandet.

I motionen 1978/79:1926 yrkas att den skoladministrativa kommittén
skall få i uppdrag att lämna principförslag för SÖ:s utlokalisering. I motionen
nämns Östersund som en tänkbar utlokaliseringsort.

Den skoladministrativa kommitténs arbete bör leda fram till en minskning
av den totala statliga skoladministrationen. En sådan effekt torde
knappast uppnås endast genom att flytta SÖ från en ort till en annan.
Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79: 1926.

I motionen 1978/79:518 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till
känna vad i motionen framförs om länsskolnämndemas roll i skolplaneringen
(yrkandet 1). I motionen hävdas att länsskolnämnderna f. n.
saknar reellt inflytande över utbildningar inom kommunal vuxenutbildning
och arbetsmarknadsutbildning (AMU). Motionären framhåller
bl. a. att det finns ett behov att samordna samhällets insatser för arbetslösa
ungdomar inom gymnasieskolan med utbudet av kurser inom
arbetsmarknadsutbildningen och kommunal vuxenutbildning. Länsskolnämnderna
bör också — enligt motionären — ha ett ökat inflytande
över fördelningen av antagningsplatser i gymnasieskolan samt få besluta
om statsbidrag till lärlingsutbildning hos hantverksmästare, varför en
decentralisering av nämnda uppgifter från SÖ till länsskolnämnderna är
motiverad. I motionen (yrkandet 2) föreslås vidare att riksdagen hos regeringen
hemställer att motionen överlämnas till kommittén för utredning
av den statliga skoladministrationen.

Utskottet har tidigare i detta betänkande behandlat en del av de frågor
som tas upp i motionen. Med erinran härom och om det i skoladministrativa
utredningen pågående arbetet avstyrker utskottet motionen
1978/79: 518.

I motionen 1978/79: 1927 yrkas att riksdagen hos regeringen begär

UbU 1978/79: 40

förslag till åtgärder så att det vid varje länsskolnämnd inrättas länskuratorstjänster.

Länsskolnämndernas ansvar inom elewårdsområdet berörs av två
kommittéers arbete, dels den skoladministrativa kommittén, dels ock
elewårdskommittén. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:
1927.

Utskottet har i detta betänkande under avsnittet Främjande av Lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m. behandlat ett av regeringen
framlagt förslag beräffande administrationen av lärlingsutbildningsbidragen.

Föredragande statsrådet föreslår besparingar under anslaget Skolöverstyrelsen,
anslagsposten Lönekostnader på sammanlagt 3,1 milj. kr.
för kommande budgetår. I propositionen framhålls att det bör ankomma
på SÖ att själv bedöma och inkomma med förslag till regeringen hur
besparingen skall åstadkommas. Enligt utskottets mening får besparingarna
inte förändra Sö:s inriktning på samordnande uppgifter inom skolväsendet.

Enligt regeringens förslag skall det nuvarande anslaget Bidrag till vissa
organisationer inte föras upp på riksstaten fr. o. m. nästa budgetår.
Medel för bidrag till vissa organisationer, bl. a. Riksförbundet Hem och
Skola (RHS), bör i stället — enligt föredraganden — beräknas under en
särskild anslagspost under anslaget Skolöverstyrelsen. Föredraganden
beräknar för ändamålet 830 000 kr.

I motionen 1978/79: 1893 yrkas att bidraget till vissa organisationer
skall utgå med 1 330 000 kr. Höjningen om 500 000 kr., jämfört med
regeringens förslag, skall tillföras RHS. I motionen framhålls det intresse
och engagemang som förbundet har visat för att medverka till en
bättre skola.

Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan utskottet inte biträda
yrkandet. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79: 1893.

Regeringens förslag i övrigt beträffande SÖ och länsskolnämnderna
föranleder inget uttalande av utskottet. Frågan om medelsanvisningen
för budgetåret 1979/80 behandlar utskottet i efterföljande avsnitt.

Medelsanvisningar

Gymnasieskolan

Som framgår av det föregående har utskottet anslutit sig till regeringens
uppfattning — regeringens beslut den 15 mars 1979 — att gymnasieskolans
s. k. stora ram bör ökas mer än som föreslagits i budgetpropositionen.
Om riksdagen följer utskottets förslag — hemställan under 1 —
bör därför som en konsekvens för bestridande av kostnader för den sto -

UbU 1978/79: 40

ra ramen anvisas 100 milj. kr. utöver vad regeringen beräknat i budgetpropositionen.

Den av utskottet förordade utvidgningen av försöksverksamheten med
gymnasieskolstudier och idrott medför en merkostnad på ca 100 000 kr.

I övrigt föranleder utskottets ställningstaganden till de olika regeringsförslagen
och motionsyrkandena inte någon ändring av anslagsberäkningen
i budgetpropositionen. Utskottet föreslår alltså att riksdagen
till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av (2 529 000 000 + 100 000 000 + 100 000 = )
2 629 100 000 kr.

Enskild yrkesutbildning

Utskottet, som tidigare i detta betänkande avstyrkt motionen 1978/
79: 628 yrkandet 8 och tillstyrkt regeringens förslag om höjning av
statsbidraget till företagsskolor, föreslår att i enlighet med förslag i
propositionen 1978/79: 100 till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 28 532 000 kr.

Lärlingsutbildning
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag om höjning av lärlingsbidraget
och om ett oförändrat antal bidragsrum. Samtidigt har utskottet
avstyrkt motionsyrkanden som innebär merkostnader. Utskottet
föreslår att till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare i
enlighet med regeringens förslag anvisas 7 530 000 kr.

Skolöverstyrelsen

Med erinran om att utskottet i hemställan 37 avstyrkt motionen 1978/
79: 1893 tillstyrker utskottet att till Skolöverstyrelsen i enlighet med regeringens
förslag anvisas ett förslagsanslag av 109 892 000 kr.

Länsskolnämnderna
Regeringens beräkning av medelsbehovet för länsskolnämnderna föranleder
ingen utskottets erinran. Utskottet tillstyrker alltså att
48 069 000 kr. anvisas.

Utskottets hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser
respektive avsnitt

gymnasieskolans dimensionering

1. att riksdagen beträffande antalet helårsplatser i intagningsklasser
inom gymnasieskolans direkt grundskoleanknutna del budgetåret
1979/80 godkänner vad utskottet förordat med anled -

UbU 1978/79: 40

ning av propositionen 1978/79:100 och motionerna 1978/79:
340 i denna del och 1978/79: 628 yrkandet 2 i denna del,

2. att riksdagen beträffande gymnasieskolans dimensionering
fr. o. m. budgetåret 1980/81 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1978/
79: 628 yrkandet 2 i denna del,

3. att riksdagen beträffande antalet årselevplatser för specialkurser
som anordnas inom gymnasieskolans s. k. lilla ram godkänner
vad som förordats i propositionen 1978/79: 100,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 bemyndigar
regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl m. m.
talar för det — öka det totala antalet elevplatser i gymnasieskolan,

5. att riksdagen beträffande korta yrkesinriktade kurser avslår
motionen 1978/79: 628 yrkandet 4,

6. att riksdagen beträffande nya grunder för statsbidrag till inbyggd
utbildning inom industri och hantverk bifaller propositionen
1978/79: 100 och avslår motionen 1978/79: 628 yrkandet
7,

lokaler m.m. för gymnasieskolan

7. att riksdagen beträffande inventering av lokaler för gymnasieskolan
avslår motionen 1978/79: 449 yrkandet 1,

8. att riksdagen beträffande förhyrning av utbildningskapacitet
avslår motionerna 1978/79: 449 yrkandet 2 och 1978/79: 628
yrkandet 3,

9. att riksdagen beträffande anordnande av försöksverksamhet
med saxad schemaläggning avslår motionen 1978/79: 1891 i
denna del,

10. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med varvad utbildning
och praktik avslår motionen 1978/79: 266 yrkandet 2,

särskilda åtgärder för elever i gymnasieskolan m. m.

11. att riksdagen beträffande resurs för särskilda åtgärder i gymnasieskolan
avslår motionen 1978/79:628 yrkandet 10,

12. att riksdagen beträffande åtgärder till stöd åt handikappade elever
med bifall till propositionen 1978/79: 100 avslår motionen
1978/79:921,

naturvetenskapliga linjen m. m.

13. att riksdagen beträffande fördelning av klasser på försöksverksamhet
med varianter av naturvetenskaplig linje med anledning
av propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen
1978/79: 1371 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

UbU 1978/79: 40

14. att riksdagen beträffande införande av fyraårig studiegång på
naturvetenskaplig linje m. m. avslår motionen 1978/79: 521,

15. att riksdagen beträffande åtgärder för att stimulera rekrytering
i gymnasieskolan till naturvetenskaplig linje avslår motionen
1978/79: 733 i denna del,

16. att riksdagen beträffande särskilda åtgärder för att stimulera
rekrytering till verkstadsteknisk linje avslår motionen 1978/79:
628 yrkandet 9,

försöksverksamhet med kombination av gymnasieskolstudier och
idrott

17. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med gymnasieskolstudier
och idrott med anledning av propositionen 1978/
79: 100 samt med bifall till motionerna 1978/79: 447, 1978/79:
923, 1978/79: 1649 och 1978/79: 1937, samtliga motioner i
denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

18. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med kombination
av universitetsstudier och idrott avslår motionen 1978/79: 1649
i denna del,

19. att riksdagen beträffande beslut om lokalisering till Lidingö av
försöksverksamhet med elitidrott avslår motionerna 1978/79:
919 och 1978/79: 931,

20. att riksdagen beträffande beslut om lokalisering till Sollefteå
av försöksverksamhet med elitidrott avslår motionen 1978/79:
1388,

organisationsbeslut för gymnasieskolan m. m.

21. att riksdagen beträffande de gymnasiala studievägarnas organisation
avslår motionen 1978/79: 628 yrkandet 1,

22. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela bestämmelser
om statsbidrag för skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet
med vad som har förordats i propositionen 1978/79: 100,

23. att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med
Örebro kommun om gymnasial utbildning för gravt hörselskadade
inom Örebro kommuns gymnasieskola i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1978/79: 100,

24. att riksdagen förklarar sig inte ha något att erinra mot vad
som i propositionen 1978/79: 100 anförts om skolöverstyrelsens
rätt att utfärda föreskrifter m. m.,

enskild yrkesutbildning

25. att riksdagen beträffande nya grunder för statsbidrag till företagsskolor
bifaller propositionen 1978/79: 100 och avslår motionen
1978/79: 628 yrkandet 8 i denna del,

26. att riksdagen beträffande anhållan om förslag till ökad ungdomsutbildning
i företag avslår motionen 1978/79: 322,

UbU 1978/79: 40

främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

27. att riksdagen beträffande decentralisering av administrationen
av statsbidrag till lärlingsutbildning, med avslag på propositionen
1978/79: 100 och med anledning av motionen 1978/79:
628 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

28. att riksdagen beträffande överförande av medlen under förslagsanslaget
Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. till förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor
avslår motionen 1978/79: 628 yrkandet 6,

29. att riksdagen beträffande antalet bidragsrum för lärlingsutbildning
med bifall till propositionen 1978/79: 100 samt med avslag
på motionerna 1978/79: 936 yrkandet 1 i denna del och
1978/79: 1919 yrkandet 2 i denna del godkänner vad som förordats
i propositionen,

30. att riksdagen beträffande grunder för statsbidrag till lärlingsutbildning
med avslag på motionerna 1978/79: 936 yrkandet 1
i denna del och yrkandet 2 i denna del, 1978/79: 1335 i denna
del samt 1978/79: 1919 yrkandet 1 godkänner vad som förordats
i propositionen 1978/79: 100,

31. att riksdagen beträffande överförande av medel från anslag till
beredskapsarbeten avslår motionerna 1978/79: 936 yrkandet 2
i denna del och 1978/79: 1335 i denna de),

32. att riksdagen beträffande inventering av näringslivets utbildningsresurser
avslår motionen 1978/79: 449 yrkandet 3,

centrala och regionala myndigheter

33. att riksdagen beträffande uttalande om begränsning av skolöverstyrelsens
skolpolitiska roll avslår motionen 1978/79: 1337
yrkandet 5,

34. att riksdagen beträffande utlokalisering av skolöverstyrelsen
avslår motionen 1978/79: 1926,

35. att riksdagen beträffande länsskolnämndernas roll i skolplaneringen
avslår motionen 1978/79: 518,

36. att riksdagen beträffande inrättande av länskuratorstjänster
avslår motionen 1978/79: 1927,

37. att riksdagen beträffande bidrag till Riksförbundet Hem och
Skola bifaller propositionen 1978/79: 100 och avslår motionen
1978/79: 1893 i denna del,

medelsanvisningar

38. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79:100 och motionerna 1978/79:340 i
denna del och 1978/79: 628 yrkandet 11, med bifall till motionerna
1978/79:447, 1978/79:923, 1978/79: 1649 och

UbU 1978/79: 40

1978/79: 1937 samt med avslag på motionen 1978/79: 1891,
samtliga fem sistnämnda motioner i denna del, till Bidrag till
driften av gymnasieskolor under nionde huvudtiteln för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 629 100 000 kr,

39. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till
propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionen 1978/
79: 628 yrkandet 8 i denna del till Bidrag till driften av enskild
yrkesutbildning under nionde huvudtiteln för budgetåret 1979/
80 anvisar ett reservationsanslag av 28 532 000 kr.,

40. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till

propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionerna

1978/79: 628 yrkandet 6, 1978/79: 936 yrkandena 1 och 2,
1978/79: 1335 och 1978/79: 1919 yrkandet 2, samtliga motioner
i denna del, till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. under nionde huvudtiteln för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 7 530 000 kr.,

41. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till
propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionen 1978/
79: 1893 i denna del till Skolöverstyrelsen under nionde huvudtiteln
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
109 892 000 kr.,

42. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till

propositionen 1978/79: 100 till Länsskolnämnderna under ni onde

huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 48069000 kr.

Stockholm den 3 maj 1979

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp),
Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage
(m), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam (c), Lena HjelmWallén
(s), Jörgen Ullenhag (fp). Åke Gillström (s) och Karin Andersson
(c).

UbU 1978/79: 40

Reservationer

Gymnasieskolan

1. beträffande korta, yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh,
Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Genom regeringens”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Användningen av korta kurser i gymnasieskolan har i första hand
blivit ett arbetsmarknadspolitiskt instrument som tas till då ungdomar
varken kan få arbete eller utbildningsplats i gymnasieskolan.

Avsikten med de korta kurserna var dock från början att ge fler ungdomar
möjligheter att genom korta, påbyggbara kurser rikta in sig mot
ett yrkesområde. För att uppnå syftet med denna kursverksamhet bör
korta kurser ingå som en del av det fasta utbildningsutbudet i gymnasieskolan
och kunna planeras i god tid av utbildningsmyndigheterna i
kommunerna.

Genom uttalanden från regeringskansliet under februari och genom
beslut av regeringen den 15 mars 1979 har — under förutsättning av
riksdagens godkännande — planeringsbesked redan lämnats om kortkurserna
inför kommande läsår. Regeringen har därmed de facto biträtt
yrkandet i motionen 1978/79: 628 om längre planeringstider. Ännu bättre
hade det dock varit att följa vad som anförs i motionen att låta det fasta
utbildningsutbudet innehålla en miniminivå om 2 000 årselevplatser som
sedan kan ökas efter behov. Enligt utskottets mening bör denna planeringsordning
gälla inför nästkommande läsår.

Av det anförda följer att utskottet med anledning av motionen 1978/
79: 628 yrkandet 4 föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande korta yrkesinriktade kurser med anledning
av motionen 1978/79: 628 yrkandet 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande nya grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning av Stig
Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
finner” och på s. 10 slutar ”yrkandet 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna att den föreslagna uppräkningen
av statsbidraget till inbyggd utbildning inte ger någon garanti

UbU 1978/79: 40

för att flera utbildningsplatser tillkommer. Utskottet avstyrker därför
förslaget i budgetpropositionen att statsbidraget till inbyggd utbildning
inom industri och hantverk skall utgå med högre belopp fr. o. m. nästa
budgetår. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1978/79: 628 yrkandet 7.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande nya grunder för statsbidrag till inbyggd
utbildning inom industri och hantverk bifaller motionen
1978/79: 628 yrkandet 7 och avslår propositionen 1978/79:
100,

3. beträffande försöksverksamhet med saxad schemaläggning av Claes
Elmstedt, Gösta Karlsson, Christina Rogestam och Karin Andersson
(samtliga c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”motionen 1978/79: 1891” bort ha följande lydelse:

Kapaciteten på gymnasiala studievägar inom industri och hantverk är
ofta bunden till den utrustning som finns i undervisningslokalerna. Utskottet
anser SÖ:s förslag väl underbyggt och att ett extra bidrag bör få
utgå med 2,5 milj. kr. i enlighet med förslaget. Utskottet föreslår därför
att riksdagen bifaller motionen 1978/79: 1891 och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande anordnande av försöksverksamhet
med saxad schemaläggning med bifall till motionen 1978/79:
1891 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. beträffande försöksverksamhet med varvad utbildning och praktik av
Claes Elmstedt, Gösta Karlsson, Christina Rogestam och Karin Andersson
(samtliga c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Förslaget i”
och slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att inom gymnasieskolan bör anordnas försöksverksamhet
med varvad utbildning och praktik i enlighet med vad som anges
i motionen. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen
1978/79: 266 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med varvad utbildning
och praktik med bifall till motionen 1978/79: 266 yr -

UbU 1978/79: 40

kandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. beträffande resurs för särskilda åtgärder i gymnasieskolan av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh,
Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”i fortsättningen” bort ha följande lydelse:

Vid utskottsbehandlingen har framkommit att regeringens förslag inte
tillgodoser det behov av medel som uppstår på grund av att anslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet slopats. Resurserna för stöd- och specialundervisning
är till största delen redan utnyttjade. Det är sålunda helt
klart att regeringens förslag grundas på felaktigt sakunderlag, vilket också
framhållits av motionärerna.

Utskottet finner det högst anmärkningsvärt att regeringen lägger
fram förslag utan ett tillräckligt sakunderlag. Om ett sakligt underlag
tagits fram hade det inte varit möjligt att avslå skolöverstyrelsens förslag
om särskilda medel för speciella insatser i gymnasieskolan.

Omläggningen av statsbidraget till grundskolan får enligt utskottets
mening inte medföra negativa verkningar för undervisningen i baskunskaper
och basfärdigheter i gymnasieskolan.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det finns starka skäl att kompensera
bortfallet av den för innevarande år utnyttjade reservationen och
att bifalla motionen 1978/79: 628 yrkandet 10 om 5 milj. kr. till speciella
insatser samt till speciella kurser för gymnasiestuderande med särskilda
behov. En sådan ökning av anslaget till gymnasieskolan möjliggör riktade
insatser för gymnasieelever särskilt på yrkesinriktade linjer som hittills
kunnat få en förstärkt undervisning framför allt i svenska.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande resurs för särskilda åtgärder i gymnasieskolan
bifaller motionen 1978/79: 628 yrkandet 10,

6. beträffande särskilda åtgärder för att stimulera rekrytering till verkstadsteknisk
linje av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren,
Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström
(samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den vikande rekryteringen till den Verkstadstekniska
linjen utgör ett allvarligt problem. Det är enligt utskottets mening
angeläget att olika myndigheter ägnar detta stor uppmärksamhet på
samma sätt som under senare år skett beträffande rekryteringen till naturvetenskaplig
och teknisk utbildning. Som framhållits i motionen

UbU 1978/79: 40

1978/79: 628 är tillgången på kvalificerad tekniskt utbildad personal på
alla nivåer av avgörande betydelse för industrins framtida utveckling.
Linjen ger dessutom en bred praktisk-teknisk grundutbildning, som kan
nyttiggöras inom flera yrkesområden. För att motverka den bristande
rekryteringen till den Verkstadstekniska linjen fordras mot denna bakgrund
aktiva insatser.

Den i motionen 1978/79: 628 föreslagna informationskampanjen, som
beskriver utbildningen och möjligheterna på arbetsmarknaden, bör därför
enligt utskottets mening komma till stånd snarast. Riksdagen bör
med bifall till motionen 1978/79: 628 yrkandet 9 ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen beträffande särskilda åtgärder för att stimulera
rekrytering till verkstadsteknisk linje med bifall till motionen
1978/79:628 yrkandet 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Enskild yrkesutbildning

7. beträffande nya grunder för statsbidrag till företagsskolor av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh,
Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”yrkandet 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att man inte skapar fler
utbildningsplatser genom höjda statsbidrag till företagsskolor. Riksdagen
bör därför bifalla motionen 1978/79: 628 yrkandet 8 och avslå regeringens
förslag.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. att riksdagen beträffande nya grunder för statsbidrag till företagsskolor
bifaller motionen 1978/79: 628 yrkandet 8 i denna
del och avslår propositionen 1978/79: 100,

Lärlingsutbildning

8. beträffande grunder för statsbidrag till lärlingsutbildning av Claes
Elmstedt (c), Ove Nordstrandh (m), Gösta Karlsson (c), Hans Nyhage
(m), Christina Rogestam (c) och Karin Andersson (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet
finner” och på s. 23 slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna att statsbidragen till lärlingsutbildning
ligger på en mycket låg nivå i jämförelse med t. ex. stats -

UbU 1978/79: 40

bidraget till yrkesutbildning inom gymnasieskolan. Med hänsyn till betydelsen
av att ta vara på yrkesskickligheten inom bl. a. hantverksyrken
och säkra yrkenas fortbestånd bör statsbidragen snarast räknas upp till
en rimlig nivå.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna statsbidragsändringen
men anser att regeringen bör utreda frågan om en ytterligare
uppräkning av statsbidragen till lärlingsutbildning. Riksdagen bör alltså
med anledning av motionerna 1978/79: 936 yrkandet 1 i denna del och
1978/79: 1919 yrkandet 1 ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen beträffande grunder för statsbidrag till lärlingsutbildning
godkänner vad som förordats i propositionen 1978/
79: 100 och med anledning av motionerna 1978/79: 936 yrkandet
1 i denna del och 1978/79: 1919 yrkandet 1 samt med
avslag på motionerna 1978/79: 936 yrkandet 2 i denna del och
1978/79: 1335 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en utredning,

Centrala och regionala myndigheter

9. beträffande bidrag till Riksförbundet Hem och Skola av Claes Elmstedt,
Gösta Karlsson, Christina Rogestam och Karin Andersson (samtliga
c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”motionen 1978/79: 1893” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Riksförbundet Hem och Skola behöver väsentligt
utökade resurser främst för att kunna nå grupper av föräldrar som
tidigare varit svåra att nå och tillstyrker därför motionen 1978/79: 1893.
Riksdagen bör alltså med bifall till motionen 1978/79: 1893 anvisa ytterligare
500 000 kr. till förbundets verksamhet.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. att riksdagen beträffande bidrag till Riksförbundet Hem och
Skola med anledning av propositionen 1978/79: 100 och med
bifall till motionen 1978/79: 1893 i denna del anvisar sammanlagt
1 330 000 kr. till Bidrag till vissa organisationer,

Medelsanvisningar

beträffande förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor

10. av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Sorn framgår”
och på s. 26 slutar ”2 629 100 000 kr.” bort ha följande lydelse:

För att ge utbildning och arbete åt ungdomar har regeringen beslutat

UbU 1978/79: 40

om arbetsmarknadspolitiska åtgärder och en kraftig satsning på ökad
gymnasieutbildning under det kommande läsåret. Gymnasieskolan skall
utökas med 10 000 årselevplatser vilket innebär att gymnasieskolan för
nästa läsår dimensioneras för att ta emot 100 % av årskullen 16-åringar.
SÖ har därtill möjligheter att inom ramen för s. k. kortkurser anordna
5-veckors introduktionskurser vid läsårets start för de ungdomar som
inte får utbildning eller arbete.

Regeringens program i 18 punkter är utarbetat i samarbete mellan
arbetsmarknadsdepartementet och utbildningsdepartementet och helt naturligt
berör åtgärder för arbetslös ungdom bägge dessa departement.
Utbildning har i alla avseenden visat sig vara det bästa medlet för att
hjälpa ungdomar till meningsfull sysselsättning och vi biträder därför tillskapandet
av ytterligare årselevplatser i gymnasieskolan.

Genom förslaget kommer utbildningsdepartementet att vidkännas ökade
kostnader på ca 100 milj. kr. Det är emellertid angeläget att det
samarbete som rått mellan de två berörda departementen utökas till att
gälla icke enbart administration utan också det ekonomiska ansvaret
för de unga. Ett sådant samarbete finns redan i dag i så måtto att SÖ
är huvudman för de s. k. AMU-kurserna vilka finansieras av arbetsmarknadsdepartementet.
Vi anser att extra åtaganden från SÖ i syfte att begränsa
arbetslösheten hos ungdom på samma sätt skall finansieras av
arbetsmarknadsdepartementet. Att så är ekonomiskt möjligt framgår av
att arbetslös ungdom i dag erhåller s. k. kontant arbetsmarknadsunderstöd
på ca 1 400 kr./månad. Elev i AMU, kortkurser o. d. uppbär ca
1 650 kr./månad och ersättningen för ungdom i beredskapsarbete uppgår
till minst 2 400 kr./månad.

Det anslag som riksdagen beslutat om för arbetsmarknadsdepartementets
verksamhet har utgått från att inga nya satsningar skulle göras
från utbildningsdepartementets sida utöver kortkurser och AMU-utbildning.
Den s. k. ungdomsgarantin, som skall ge alla ungdomar upp till
18 år utbildning, praktik eller arbete, förutsätter ett nära samarbete mellan
arbetsmarknadsdepartementet och utbildningsdepartementet. Detta
måste emellertid också medföra en integration av kostnaderna. I den mån
ungdom utestängs från gymnasieskolan blir de föremål för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Genom utökandet av antalet platser i gymnasieskolan
kommer arbetsmarknadsdepartementet att göra motsvarande inbesparingar
vad gäller ersättning för kontant arbetslöshetsunderstöd,
respektive för beredskapsarbete och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottet förutsätter därför att ersättningen till SÖ från arbetsmarknadsdepartementet,
som för det kommande budgetåret beräknas till
1 150 milj. kr., utökas med 100 milj. kr. till 1 250 milj. kr., varvid även
de utökade kostnaderna för de 10 000 intagningsplatserna till gymnasieskolan
kan täckas och ersättas av de medel som skall användas för er -

UbU 1978/79: 40

sättning för beredskapsarbete respektive till kontant arbetsmarknadsstöd
till ungdom.

Den av utskottet förordade utvidgningen av försöksverksamheten med
gymnasieskolstudier och idrott medför en merkostnad på ca 100 000 kr.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
(2 529 000 000 + 100 000 =) 2 529 100 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionerna
1978/79:447, 1978/79:923, 1978/79: 1649 och 1978/79:1937
samt med avslag på motionerna 1978/79: 340 och 1978/79:
1891, samtliga sex motioner i denna del, och med avslag på
motionen 1978/79: 628 yrkandet 11 till Bidrag till driften av
gymnasieskolor under nionde huvudtiteln för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 2 529 100 000 kr.,

11. av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,
Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som
— vid bifall till reservationerna 2 och 5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”1 övrigt”
och slutar ”2 629 100 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande till regeringens förslag i fråga om höjning
av statsbidraget till inbyggd utbildning inom industri och hantverk medför
en reducering av anslagsbehovet med 4 700 000 kr. Å andra sidan
har utskottet tillstyrkt att som en särskild resurs anvisas 5 000 000 kr.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av (2 529 000 000
+ 100 000 000 + 100 000 + 5 000 000 — 4 700 000 =) 2 629 400 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79: 100 och motionerna 1978/79: 340 i
denna del och 1978/79: 628 yrkandet 11 samt med bifall till
motionerna 1978/79:447, 1978/79:923, 1978/79:1649 och
1978/79: 1937 samt med avslag på motionen 1978/79: 1891,
samtliga fem sistnämnda motioner i denna del, till Bidrag till
driften av gymnasieskolor under nionde huvudtiteln för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 629 400 000 kr.

12. av Claes Elmstedt, Gösta Karlsson, Christina Rogestam och Karin
Andersson (samtliga c) som — vid bifall till reservationen 3 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”1 övrigt”
och slutar ”2 629 100 000 kr.” bort ha följande lydelse:

UbU 1978/79: 40

Utskottets ställningstagande till motionsyrkandet om bidrag till försöksverksamhet
med saxad schemaläggning inom gymnasieskolan medför
därjämte en ytterligare kostnad på 2 500 000 kr. Utskottet föreslår
alltså att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av (2 529 000 000 + 100 000 000
+ 100 000 + 2 500 000 =) 2 631 600 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79: 100 och motionerna 1978/79: 340 i
denna del och 1978/79: 628 yrkandet 11 samt med bifall till
motionerna 1978/79: 447, 1978/79: 923, 1978/79: 1649, 1978/
79: 1891 och 1978/79: 1937, samtliga fem sistnämnda motioner
i denna del, till Bidrag till driften av gymnasieskolor under
nionde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 2 631 600 000 kr.,

13. beträffande reservationsanslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,
Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s)
som — vid bifall till reservationen 7 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”28 532 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som tidigare tillstyrkt motionen 1978/79: 628 yrkandet 8
och alltså avstyrkt regeringens förslag om höjning av statsbidraget till
företagsskolor, föreslår att till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
för budgetåret 1979/80 anvisas ett reservationsanslag av 24 242 000
kr.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen 1978/
79: 628 yrkandet 8 i denna del till Bidrag till driften av enskild
yrkesutbildning under nionde huvudtiteln för budgetåret 1979/
80 anvisar ett reservationsanslag av 24 242 000 kr.,

14. beträffande förslagsanslaget Skolöverstyrelsen av Claes Elmstedt,
Gösta Karlsson, Christina Rogestam och Karin Andersson (samtliga c)
som — vid bifall till reservationen 9 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Med erinran”
och slutar ”109 892 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med erinran om att utskottet tillstyrkt motionen 1978/79: 1893 föreslår
utskottet att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisas ett
förslagsanslag av 110 392 000 kr.

UbU 1978/79: 40

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen
1978/79: 1893 i denna del till Skolöverstyrelsen under nionde
huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 110 392 000 kr.,

Särskilt yttrande

av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s):

Det är glädjande att regeringen övergivit sin passiva inställning till
behovet av särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan som präglade
budgetpropositionen. Flera av yrkandena i den socialdemokratiska partimotionen
har därigenom biträtts redan innan de behandlats av riksdagen.
Det gäller t. ex. att öka det totala antalet platser i gymnasieskolan, att
planera kortkursutbudet bättre, att arbeta fram former för att i största
möjliga utsträckning avgöra gymnasieskolans organisation regionalt och
att låta skolmyndigheterna köpa utbildningskapacitet i företagen.

Mot denna bakgrund har vi inte yrkat bifall till alla yrkanden i vår
partimotion.

Regeringens metod att under en frågas behandling i riksdagen frånträda
sina ställningstaganden i budgetpropositionen förvirrar beslutsprocessen
i riksdagen. Centrala, regionala och lokala myndigheters möjligheter
till en effektiv planering av gymnasieskolan försvåras också avsevärt
genom denna beslutsgång.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197»

; t. • *

.i; " .i

.■ ri: , I ; Sa■•