Utbildningsutskottets betänkande
UbU 1978/79:38
1978/79: 38
med anledning av propositionen 1978/79: 100 såvitt gäller meritvärdering
vid antagning till högskolestudier jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1978/79: 100 bilaga 12 har regeringen (utbildningsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Wikström under avsnittet
D. Högskola och forskning (s. 419—422 och 440) föreslagit riksdagen
att godkänna vad som i propositionen anförts om meritvärdering vid antagning
till högskolestudier (hemställan 4).
I propositionen redovisas, på grundval av framställningar till regeringen
från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), vissa problem som
gäller tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet vid antagning till grundläggande
högskoleutbildning. I högskoleförordningen anges de verksamheter
för vilka poäng för arbetslivserfarenhet ges vid urval bland behöriga
sökande till högskoleutbildning med antagningsbegränsning. Som
arbetslivserfarenhet räknas också, på vissa villkor, erfarenheter som förvärvats
genom olika slags förtroendeuppdrag inom en förening. Föreningsmeriter
har, framhålls i propositionen, visat sig missgynna kvinnliga
sökande. Trots att föreningsverksamhet ger värdefulla erfarenheter
får dock, enligt föredragande statsrådet, sådana erfarenheter inte ges
sådan betydelse att de försvårar jämställdhetsarbetet inom högskolan.
Vidare har det visat sig svårt att rättvist bedöma vilka typer av föreningar
och vilka slags förtroendeuppdrag som skall berättiga till poäng vid
meritvärderingen, liksom också att avgöra om omfattningen av ett uppdrag
är tillräcklig för att det skall tillgodoräknas.
Med åberopande av främst angelägenheten att undanröja bestämmelser
som gör det svårare för kvinnor att vinna tillträde till mycket eftersökta
utbildningar förordas i propositionen att föreningsmeriter fr. o. m.
antagningen till utbildning som börjar hösten 1980 inte skall ge poäng
vid meritvärderingen.
I propositionen redovisas också problem som sammanhänger med
tillämpningen av de bestämmelser som gäller för andra slag av arbetslivserfarenhet
än föreningsmeriter, dvs. enligt högskoleförordningen anställning,
arbete i eget företag, arbete i eget hem med vård av barn eller
av andra personer med särskilda behov av omvårdnad samt värnpliktstjänstgöring
och vapenfri tjänst. Det förekommer att sökande till grundläggande
högskoleutbildning som poänggivande merit åberopar arbetslivserfarenhet
som förvärvats parallellt med studier i gymnasieskolan.
Enligt propositionen bör emellertid sådana studier betraktas som heltids
1
Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 38
UbU 1978/79: 38
2
sysselsättning; ett system där arbetslivserfarenhet vid sidan av skolarbetet
meritvärderas påverkar gymnasieelevernas studier i en riktning
som inte avsågs med högskolereformen. I propositionen förordas därför
att arbetslivserfarenhet av ovan berört slag inte skall få tillgodoräknas
vid antagning till grundläggande högskoleutbildning fr. o. m. antagningen
till utbildning med början hösten 1980. Studerande inom folkhögskola
samt kommunal och statlig vuxenutbildning bör dock fortfarande
få tillgodoräkna arbetslivserfarenhet som förvärvats parallellt med
studierna. Från samma tidpunkt skall inte heller arbetslivserfarenhet
förvärvad under terminstid i gymnasieskolan få ingå i sådan yrkesverksamhet
som ger behörighet enligt den s. k. 25:4-regeln.
Motionerna
1978/79: 264 av Bonnie Bemström (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar
att en utvärdering av de psykotekniska provens roll i urvalsförfarandet
till journalistutbildningen bör komma till stånd,
1978/79: 321 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att snabba åtgärder bör vidtas
för att utforma reglerna för intagning till klasslärarutbildning så att en
tillräcklig andel av lärarkandidaterna har en naturvetenskaplig och teknisk
bakgrund,
1978/79: 368 av Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att en revidering av gällande intagningsbestämmelser
för högskolestudier bör ske och att härvid kunskaper och
färdigheter i linjespecifika ämnen bör ges stort meritvärde vid intagning,
1978/79: 524 av Rolf Rämgård m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas att riksdagen beslutar att föreningsmeriter också i fortsättningen
får tillgodoräknas vid intagning till högskolan (yrkandet 1),
1978/79: 740 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas att riksdagen
1. hos regeringen hemställer om förslag varigenom betygen avskaffas
som urvalsinstrument för tillträde till högskolestudier och ersätts av
arbetslivserfarenhet och köprincipen (yrkandet 3 b),
2. uttalar sig för att de s. k. studielämplighetsproven bör avskaffas
(yrkandet 4),
3. avvisar förslaget i propositionen 1978/79: 100 om avskaffande av
föreningsmeritema (yrkandet 6),
1978/79: 1324 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå regeringens förslag om att verksamhet i förening inte längre
skall vara poänggrundande fr. o. m. antagningen till utbildning med
början hösten 1980,
UbU 1978/79: 38
3
1978/79: 1336 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga
— med hänvisning till vad som anförts i avsnittet Högre utbildning i den
till finansutskottet remitterade motionen 1978/79: 1108 — yrkas att
riksdagen
1. hos regeringen begär översyn genom en parlamentarisk utredning
av effekterna av antagnings- och urvalsreglerna till högskoleutbildning
(yrkandet 1),
2. hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring av reglerna
för antagning till högskoleutbildning att arbetslivserfarenhetens betydelse
minskas (yrkandet 2),
1978/79: 1342 av Bertil Fiskesjö (c) och Ulla Tillander (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar uttala att verksamhet i förening även i fortsättningen
skall vara poänggrundande vid antagning till utbildning samt att
reglerna härför skall ses över i enlighet med vad som angetts i motionen,
1978/79: 1378 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. hos regeringen anhåller om en parlamentarisk utredning med uppdrag
att se över effekterna av de nya antagnings- och urvalsreglerna till
högre utbildning,
2. uttalar att utredningen bör föreslå en maximal åldersgräns för antagning
till vissa, för staten, kostsamma utbildningar,
3. uttalar
a) att arbetslivserfarenhetens meritvärde vid antagning till högre utbildning
minskas,
b) att den som söker i kvotgruppema I och II på enbart betygsmeriter
och som erhållit högsta betyg i alla ämnen beviljas inträde trots 20-procentsregeln,
c) att platserna i kvotgrupp IV fördelas proportionellt i förhållande
till antalet sökande med enbart 25:4-meriter och övriga sökande i kvotgruppen,
d) att tillämpningsbestämmelserna blir föremål för översyn,
e) att försöksverksamhet påbörjas med obligatoriska intagningsprov
på någon eller några utbildningslinjer,
1978/79: 1934 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om
förslag innebärande att förkunskapskraven för antagning till förskolläraroch
fritidspedagogutbildningarna ses över i enlighet med vad som anförs
i motionen (yrkandet 3),
1978/79: 2197 av Ove Nordstrandh m. fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas att riksdagen
1. beslutar hos regeringen anhålla att tillträdesförordningens § 45
ändras så att prioriteringsordningen vid sökta alternativ inte tillmäts
någon vikt i urvalsprocessen (yrkandet 3),
1'1 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 38
UbU 1978/79: 38
4
2. beslutar hos regeringen anhålla att urvals- och antagningssystemet
blir föremål för översyn av en parlamentarisk utredning (yrkandet 4).
Utskottet
För huvuddelen av den grundläggande högskoleutbildningen gäller
från hösten 1977 nya regler för behörighet och urval. I den utvärdering
av högskolereformen som genomförs inom universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) studeras de nya behörighets- och urvalsreglernas effekter
i olika avseenden.
De nya behörighetsreglerna innehåller dels allmänna förkunskapskrav,
dels krav på speciella förkunskaper för viss utbildningslinje eller
kurs. Då antalet behöriga sökande till en utbildning är större än antalet
tillgängliga platser måste ett urval göras. De sökande delas därvid
in i fyra kvotgrupper efter utbildningsmeriter och/eller arbetslivserfarenhet.
En del sökande kan tillhöra mer än en grupp. Sådana sökande
konkurrerar då i olika grupper och antas i den för henne eller
honom mest fördelaktiga gruppen.
Till kvotgrupp I hänförs sökande som har gått igenom treårig linje
eller de tre första årskurserna av den fyraåriga tekniska linjen i gymnasieskolan
eller som har motsvarande svensk utbildning, till kvotgrupp II
sökande med tvåårig linje eller specialkurs i gymnasieskolan eller motsvarande
svensk utbildning, till kvotgrupp III sökande med folkhögskola
och till kvotgrupp IV övriga behöriga sökande (i första hand de
som är behöriga enligt 25:4-regeln).
Inom varje kvotgrupp rangordnas de sökande efter sina totala poängsummor
för sådana meriter som får tillgodoräknas. I grupperna I och II
ges poäng för avgångsbetyg (motsvarande) från skolan samt för eventuellt
förekommande arbetslivserfarenhet (inklusive föreningsmeriter),
i grupp III för studieomdöme från folkhögskolan samt för arbetslivserfarenhet.
I grupp IV slutligen får de sökande poäng för arbetslivserfarenhet
samt för genomgånget s. k. högskoleprov som dock är frivilligt.
De som endast kan placeras i grupp IV har företräde till 50 % av
platserna i denna grupp. Inom var och en av grupperna I och II skall
20 % av platserna tillsättas enbart på betygsmeriter, den s. k. tjugoprocentsregeln.
Detta innebär dock inte att sökande med endast betygsmeriter
stängs ute från konkurrensen om de övriga åttio procenten av
platserna.
I budgetpropositionen har regeringen föreslagit dels att föreningsmeriter
inte längre skall få tillgodoräknas, dels att andra slag av arbetslivserfarenhet
som har förvärvats under samma tid som studier har bedrivits
i gymnasieskolan inte skall få tillgodoräknas vid bedömning av behörighet
eller vid urval.
UbU 1978/79: 38
5
Vidare har under den allmänna motionstiden framförts ett antal yrkanden
avseende reglerna för behörighet och urval till grundläggande
högskoleutbildning.
Vissa övergripande frågor
I ett antal motioner framförs förslag om mer eller mindre genomgripande
ändringar i nu gällande bestämmelser för i första hand urvalet
bland behöriga sökande till grundläggande högskoleutbildning. Vidare
framläggs förslag om en översyn av antagningsreglerna. Sålunda föreslås
i motionen 1978/79: 1336 yrkandet 1 att riksdagen skall hos regeringen
begära en översyn genom en parlamentarisk utredning av effekterna
av de antagnings- och urvalsregler som avser grundläggande högskoleutbildning.
Liknande yrkanden framförs i motionerna 1978/79: 368,
1978/79: 1378 och 1978/79: 2197.
Utskottet erinrar om den utvärdering av de nya tillträdesreglernas
effekter som pågår inom UHÄ. I sin anslagsframställning för budgetåret
1979/80 framhåller UHÄ att denna utvärdering kan ge anledning till
omprövning av större eller mindre delar av regelkomplexet.
Enligt regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 har chefen för
utbildningsdepartementet tillkallat en kommitté med företrädare för de
fyra största partierna som fått i uppdrag att följa utvecklingen av högskolereformen.
Med hänvisning till denna kommittés uppdrag och till UHÄ:s pågående
utvärdering av tillträdesreglerna avstyrker utskottet yrkandena
om parlamentarisk översyn av urvals- och antagningssystemet i motionerna
1978/79: 1336 (yrkandet 1), 1978/79: 1378 (yrkandena I och 2)
och 1978/79: 2197 (yrkandet 4) samt motionen 1978/79: 368 i motsvarande
del.
I motionen 1978/79: 1336 yrkandet 2 föreslås att arbetslivserfarenhetens
betydelse vid urvalet skall minskas, ett förslag som återkommer
i motionen 1978/79: 1378 (yrkandet 3 a).
Utskottet avstyrker dessa motioner i denna del med hänvisning till
vad som ovan anförts om den utvärdering och översyn av högskolereformen
som pågår.
I nämnda motioner förekommer också vissa andra mer speciella yrkanden
i anslutning till det övergripande kravet på en översyn av regelsystemet.
I motionen 1978/79: 368 yrkas att kunskaper och färdigheter
i s. k. linjespecifika ämnen (inom ett studierna närliggande område) ges
stort meritvärde vid antagningen. I motionen 1978/79: 1378 (yrkandet
3 b) föreslås att den som söker i kvotgrupperna I och II på enbart betygsmeriter
och som erhållit högsta betyg i alla ämnen skall beviljas
inträde trots tjugoprocentsregeln, (3 c) att platserna i kvotgrupp IV skall
fördelas proportionellt i förhållande till antalet sökande med enbart
25:4-meriter och övriga sökande i gruppen, (3 d) att tillämpningsföre
-
UbU 1978/79: 38
6
skrifterna till 5 kap. högskoleförordningen ses över samt (3 e) att försöksverksamhet
bör påbörjas med obligatoriska intagningsprov.
Motionen 1978/79: 2197 tar i yrkandet 3 upp frågan om urval till
enstaka kurser. Enligt gällande bestämmelser kan antagningsmyndigheten,
då antalet sökande överstiger antalet tillgängliga platser, till sådana
kurser anta sökande med förtur i den omfattning myndigheten själv
bestämmer. Vid eventuell förtursantagning ej besatta platser fördelas
enligt vissa regler på tre kvotgrupper. Inom varje sådan grupp rangordnas
de sökande till en viss utbildning efter den prioritetsordning de
givit utbildningen vid sin anmälan. I sista hand avgör lotten. I motionen
yrkas att prioritetsordningen inte skall tillmätas någon betydelse vid urvalet.
Utskottet förutsätter att de i förevarande motioner upptagna och här
redovisade specialfrågorna rörande behörighet och urval uppmärksammas
i uppföljningsarbetet. Med hänsyn härtill och då utskottet inte kan
förorda att riksdagen nu fattar de av motionärerna föreslagna besluten
avstyrker utskottet motionen 1978/79: 368 i denna del samt motionerna
1978/79: 1378 yrkandena 3 b—e och 1978/79: 2197 yrkandet 3.
Föreningsmeriter
En sökande kan för närvarande få tillgodoräkna föreningsmeriter, dvs.
arbetslivserfarenhet som har förvärvats genom arbete som ledamot i
styrelsen för förening med kooperativt, fackligt eller annat ideellt ändamål
eller som annan viktigare förtroendeman inom sådan förening. Det
ankommer på antagningsmyndigheten att bestämma om föreningen med
hänsyn till verksamhetens ändamål och omfattning är av den art att
den sökande är berättigad till poäng. För att poäng skall få tillgodoräknas
måste föreningsarbetet i fråga ha fullgjorts under minst två år.
I skrivelse till regeringen den 2 oktober 1978 föreslog UHÄ att sökande
till grundläggande högskoleutbildning inte längre skall erhålla
poäng för föreningsverksamhet. Framställningen bygger på statistik från
de tre antagningsomgångarna t. o. m. hösten 1978. UHÄ anför två
huvudmotiv för sitt förslag.
För det första har enligt UHÄ föreningsmeriter genomgående åberopats
i större utsträckning av manliga än kvinnliga sökande. Normalt
— men inte genomgående — innebär detta att kvinnorna missgynnas
vid antagning till utbildning. Vid den första antagningen hösten 1977
hade 8 % av männen och 6 % av kvinnorna föreningsmeriter. Hösten
1978 var motsvarande procenttal 12 respektive 9 %. Skillnaden mellan
manliga och kvinnliga sökande har alltså ökat. UHÄ menar också att
föreningsmeriter tenderar att få ökad betydelse vid urvalet till de mest
eftersökta utbildningslinjerna.
Det andra motivet UHÄ framför är att det ofta är förenat med betydande
svårigheter att bedöma huruvida ett visst uppdrag inom en
UbU 1978/79: 38
7
förening skall anses poänggivande eller inte. Bl. a. försvåras möjligheten
till en enhetlig bedömning av att flera olika personer hos antagningsmyndigheten
måste behandla frågor om föreningsmeriter.
Föredragande statsrådet framhåller att föreningsverksamhet ger värdefulla
erfarenheter men att rätten att tillgodoräkna verksamheten som
merit samtidigt försvårar jämställdhetsarbetet inom högskolan. Föredraganden
anser det angeläget att bestämmelser som försvårar för kvinnor
att vinna tillträde till mycket eftersökta utbildningar undanröjs.
I budgetpropositionen förordas därför att verksamhet i förening fr. o. m.
antagningen till utbildning som börjar höstterminen 1980 inte skall vara
poänggrundande.
I motionen 1978/79: 1324 hävdas att det ännu är för tidigt att dra
några alltför bestämda slutsatser av effekterna av det sedan den 1 juli
1977 gällande antagningssystemet även om vissa tendenser, däribland
att kvinnliga sökande förefaller ha missgynnats, har visat sig. Många
ungdomar, både pojkar och flickor, söker i allt högre grad skaffa sig
meriter genom ett aktivt engagemang i föreningslivet, vilket är värdefullt
inte bara för ungdomarna själva utan också för högskolan som
därigenom tillförs nya erfarenheter. Regeringens förslag bör därför avslås.
I motionen 1978/79: 1342 betonas angelägenheten av att samhället
stimulerar ungdomen till föreningsverksamhet genom att t. ex., som
nu sker, låta kvalificerad föreningsverksamhet påverka meritvärderingen
vid antagning till högre studier. Regeringens förslag bör avslås.
Även i motionerna 1978/79: 524 (yrkandet 1) och 1978/79: 740 (yrkandet
6) framförs samma yrkande. I motionen 1978/79: 1342 yrkas
därtill att reglerna för tillgodoräknande av föreningsmeriter skall ses
över för att bedömningen skall kunna ske efter mer fasta och lätthanterliga
kriterier.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att föreningsverksamhet
ger värdefull erfarenhet. Inte minst ungdomens föreningsmedverkan
är viktig därför att den förbereder för fortsatta studier och
deltagande i samhällslivet. Utskottet har emellertid förståelse för de
svårigheter som antagningsmyndigheten kan ha att bedöma föreningsmeriter
vid antagningen och inser att bestämmelserna kan inbjuda till
missbruk. Det bör dock prövas om inte problemen i det nuvarande
systemet kan, helt eller delvis, undanröjas genom den översyn av bestämmelserna
som begärs i motionen 1978/79: 1342.
Utskottet finner därtill att en eventuell ändring av föreningsmeriternas
poängvärde bör anstå till dess att mer omfattande erfarenheter av
de nya tillträdesreglerna också i övrigt föreligger.
Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet det i budgetpropositionen
framlagda förslaget om töreningsmeriternas slopande och
tillstyrker i frågan avgivna motioner om att dessa meriter skall få tillgodoräknas
även i fortsättningen.
UbU 1978/79: 38
8
Arbetslivserfarenhet under g y m n a s i e s k o 11 i d e n
Enligt bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen föreligger inget
hinder för att en sökande till grundläggande högskoleutbildning tillgodoräknas
poäng för arbetslivserfarenhet också för sådan verksamhet
som bedrivits parallellt med studier i gymnasieskolan. På motsvarande
sätt kan yrkesverksamhet som tillsammans med lägst 25 års ålder ger
behörighet enligt den s. k. 25:4-regeln tillgodoräknas även om verksamheten
bedrivits jämsides med studier i gymnasieskolan.
UHÄ har i skrivelse till regeringen den 11 oktober 1978 framhållit
att studier som bedrivs i gymnasieskolan bör betraktas som heltidssysselsättning.
UHÄ föreslår därför att högskoleförordningen ändras så,
att annan arbetslivserfarenhet än föreningsmeriter som har förvärvats
under samma tid som studier har bedrivits i gymnasieskolan inte skall
få tillgodoräknas vid bedömning av behörighet eller vid urval. UHÄ
föreslår vidare att undantag görs för den som bedrivit studier inom
ramen för kommunal eller statlig vuxenutbildning.
Föredragande statsrådet delar UHÄ:s mening att studier i gymnasieskolan
bör betraktas som heltidssysselsättning. Många av de sökande
åberopar arbetslivserfarenhet som har erhållits samtidigt med gymnasiestudier.
Ett system där sådan verksamhet meritvärderas påverkar
gymnasieelevernas studier i en riktning som inte avsågs med högskolereformen.
Föredraganden biträder därför UHÄ:s förslag och förordar
att förändringen träder i kraft vid det antagningstillfälle som avser utbildning
med början hösten 1980. Studerande inom folkhögskola eller
inom kommunal eller statlig vuxenutbildning berörs inte av förändringen
utan bör också i fortsättningen få tillgodoräkna arbetslivserfarenhet
som har förvärvats parallellt med studierna.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i budgetpropositionen,
att förvärvsarbete vid sidan av studier i gymnasieskolan
inte bör uppmuntras genom utformningen av bestämmelserna för tillträde
till grundläggande högskoleutbildning. De motiv som anförts för
en ändring av 5 kap. högskoleförordningen i nämnda avseende är övertygande,
och en sådan ändring bör därför genomföras i enlighet med
vad som förordats i budgetpropositionen.
Övriga frågor
I det nya urvalssystem som tillämpas vid antagning till grundläggande
högskoleutbildning sedan den 1 juli 1977 är betygen från den avlämnande
skolan det viktigaste instrumentet för rangordningen av de
sökande inom kvotgrupperna I och II. I dessa grupper kan avgångsbetyget
(motsvarande) ge högst 5 poäng och arbetslivserfarenhet inklusive
föreningsmeriter högst 2,5 poäng. Det s. k. högskoleprovet (studielämplighetsprovet)
är frivilligt och används endast inom grupp IV där
i övrigt endast poäng för arbetslivserfarenhet förekommer som urvalsinstrument.
UbU 1978/79: 38
9
I motionen 1978/79: 740 yrkandet 3 b föreslås att betygen från skolan
avskaffas som urvalsinstrument och ersätts med arbetslivserfarenhet
samt med ”köprincipen”. Med köprincip torde avses en ordning
där den sökande vid urvalet till viss utbildning får räkna sig till godo
det förhållandet att han eller hon vid ett eller flera tillfällen tidigare
anmält sig till utbildningen i fråga men inte kunnat tilldelas någon plats
på grund av att meriterna inte varit tillräckliga i konkurrensen med de
medsökande.
I yrkandet 4 i samma motion föreslås att högskoleprovet avskaffas.
Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte samma förslag som
nu framläggs (motionen 1977/78: 378) med motiveringen — i sammanhanget
också syftande på andra i ett antal motioner framförda förslag
om ändringar i gällande regler — att erfarenheterna av de nya behörighets-
och urvalsreglerna rimligen, med hänsyn till den korta tid under
vilken de tillämpats, är begränsade. Det vore förhastat att göra
några omedelbara drastiska förändringar i systemet (UbU 1977/78: 22,
rskr 1977/78: 338). Utskottet anser att dessa motiv för avstyrkande
fortfarande är giltiga och hänvisar i övrigt till vad som anförts om den
pågående uppföljningen av högskolereformen. Motionen 1978/79: 740
yrkandena 3 b och 4 avstyrks sålunda.
För urval bland behöriga sökande till journalistlinjen används s. k.
psykotekniska antagningsprov som tillsammans med poäng för skolbetyg
och arbetslivserfarenhet avgör företrädet mellan de sökande.
I propositionen 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan
föreslog dåvarande regeringen att detta antagningsprov skulle
avvecklas och användas sista gången vid antagning av studerande inför
vårterminen 1980.
I motionen 1976/77: 1365 föreslogs då att de psykotekniska proven
skulle behållas i avvaktan på en utvärdering. Utskottet tillstyrkte propositionen
och avstyrkte motionen. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets hemställan (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246).
I motionen 1978/79: 264 yrkas nu att en utvärdering skall göras av
de psykotekniska provens roll i urvalsförfarandet.
Enligt utskottets mening måste, för att en särskild utvärdering av de
psykotekniska proven skall kunna övervägas, speciella omständigheter
ha tillkommit som motiverar en omprövning av riksdagens ovannämnda
beslut. Utskottet hänvisar till vad utskottet anförde 1977, nämligen
att frågor om urval och meritvärdering till bl. a. journalistutbildningen
skall kunna tas upp på nytt när erfarenheter vunnits av de nya reglerna
för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Sådana erfarenheter
kan inte ännu anses föreligga i tillräcklig omfattning, och några nytillkomna
särskilda omständigheter som kan motivera en omprövning av
det tidigare ställningstagandet har inte påvisats. Utskottet avstyrker
därför motionen 1978/79: 264.
UbU 1978/79: 38
10
Frågan om de blivande klasslärarnas (på låg- och mellanstadielärarlinjerna)
förkunskaper har på senare tid diskuterats med utgångspunkt
i en undersökning som på initiativ av skolöverstyrelsen (SÖ) och UHÄ
gjorts vid institutionen för praktisk pedagogik vid universitetet i Göteborg
av förkunskaperna i matematik hos de studerande på låg- och
mellanstadielärarlinjema. Resultatet av undersökningen tyder på att de
studerandes förkunskaper i matematik inte är tillfredsställande.
I motionen 1978/79: 321 föreslås, med hänvisning till den ovannämnda
undersökningen, att snabba åtgärder vidtas för att ”utforma reglerna
för intagning till klasslärarutbildning” på ett sådant sätt att en tillräcklig
andel av lärarkandidaterna har en naturvetenskaplig och teknisk bakgrund.
Utskottet delar, som framgår redan av utskottets tidigare behandling
av denna fråga, senast i UbU 1977/78: 6 (s. 8—10), den oro för de
klasslärarstuderandes förkunskaper som kommit till uttryck i olika sammanhang
och är ense med motionärerna om angelägenheten av att för
klasslärarutbildning tas in ett större antal sökande än nu som har naturvetenskaplig
och/eller teknisk bakgrund. Utskottet föreslår, med tillstyrkande
av motionen 1978/79: 321, att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att åtgärder bör vidtas som förbättrar klasslärarkandidatemas
förkunskaper i olika ämnen och som ökar antagningen till
denna utbildning av sökande med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund.
Riksdagen fattade vid riksmötet 1976/77 beslut om ändrad förskollärar-
och fritidspedagogutbildning (prop. 1976/77: 76, UbU 1976/77: 29,
rskr 1976/77:333). Beslutet innebar bl. a. att de nya bestämmelserna
om behörighet och urval till grundläggande högskoleutbildning fr. o. m.
den 1 juli 1980 gäller också för tillträde till förskollärar- och fritidspedagoglinjema.
Dessa linjer har hittills baserats på genomgången grundskola
men kommer således från 1980 att kräva genomgången gymnasieskola
(motsvarande) eller 25:4-behörighet som allmänt behörighetsvillkor.
I motionen 1978/79: 1934 yrkandet 3 föreslås att förkunskapskraven
för antagning till förskollärar- och fritidspedagoglinjerna ses över i enlighet
med vad som anförs i motionen, dvs. ändras så att arbetslivserfarenhet
tillmäts större betydelse.
Utskottet avstyrkte motsvarande förslag under riksmötet 1977/78
(UbU 1977/78: 22, rskr 1977/78: 338). Med hänvisning till vad utskottet
då anförde avstyrker utskottet motionen 1978/79: 1934 i vad gäller förkunskapskrav
(yrkandet 3).
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande parlamentarisk översyn av urvalsoch
antagningssystemet m. m. avslår motionerna 1978/79: 1336
UbU 1978/79: 38
II
yrkandet 1, 1978/79: 1378 yrkandena 1 och 2, 1978/79: 2197
yrkandet 4 samt motionen 1978/79: 368 i denna del,
2. att riksdagen beträffande arbetslivserfarenhetens betydelse för
urvalet avslår motionerna 1978/79: 1336 yrkandet 2 och 1978/
79: 1378 yrkandet 3 a,
3. att riksdagen beträffande meritvärdet av s. k. linjespecifika
ämnen avslår motionen 1978/79: 368 i denna del,
4. att riksdagen beträffande uttalande om försöksverksamhet med
obligatoriska intagningsprov m. m. avslår motionen 1978/79:
1378 yrkandet 3 b—e,
5. att riksdagen beträffande urval till enstaka kurser avslår motionen
1978/79: 2197 yrkandet 3,
6. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av föreningsmeriter
dels med bifall till motionerna 1978/79: 524 yrkandet 1, 1978/
79: 740 yrkandet 6, 1978/79: 1324 och 1978/79: 1342 i denna
del avslår propositionen 1978/79: 100, dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionen
1978/79: 1342 i denna del anfört om översyn av gällande
bestämmelser,
7. att riksdagen beträffande meritvärdet av arbetslivserfarenhet
som förvärvats parallellt med studier i gymnasieskolan godkänner
vad som förordats i propositionen 1978/79: 100,
8. att riksdagen beträffande avskaffande av betygen som urvalsinstrument
m. m. avslår motionen 1978/79: 740 yrkandena
3 b och 4,
9. att riksdagen beträffande utvärdering av de psykotekniska proven
vid antagning till journalistlinjen avslår motionen 1978/79:
264,
10. att riksdagen beträffande antagningen till klasslärarutbildning
med bifall till motionen 1978/79: 321 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. att riksdagen beträffande förkunskapskrav för förskolläraroch
fritidspedagogutbildning avslår motionen 1978/79: 1934
yrkandet 3.
Stockholm den 26 april 1979
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta
Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s),
Christina Rogestam (c), Lena Hjelm-Wallén (s) och Jörgen Ullenhag
(fp).
UbU 1978/79: 38
12
Reservationer
1. beträffande arbetslivserfarenhetens betydelse vid urvalet av Ove
Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”1 motionen”
och slutar ”sorn pågår” bort ha följande lydelse:
Att arbetslivserfarenhet tillgodoräknas vid urvalet som poänggivande
merit kan ha gynnsamma effekter i olika hänseenden. Med den utformning
bestämmelserna härom för närvarande har blir emellertid arbetslivserfarenhetens
genomslagskraft alltför stor. För sökande till vissa utbildningar
har det blivit nödvändigt med denna tilläggsmerit också i fall
av mycket höga betyg. Dessutom har tillgodoräknandet av arbetslivserfarenhet
otvivelaktigt medfört en höjning av medianåldern hos de antagna,
något som i en del fall medfört icke önskvärda effekter. Mot bakgrunden
av det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1978/79: 1336
yrkandet 2 och 1978/79: 1378 yrkandet 3 a.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande arbetslivserfarenhetens betydelse vid
urvalet bifaller motionerna 1978/79: 1336 yrkandet 2 och
1978/79: 1378 yrkandet 3 a,
2. beträffande tillgodoräknande av föreningsmeriter av Ove Nordstrandh
(m), Linnea Hörlén (fp), Hans Nyhage (m) och Jörgen Ullenhag
(fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”i fortsättningen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att föreningsverksamhet
ger värdefulla erfarenheter men finner också, i likhet med
föredraganden, att nackdelarna med föreningsmeriter är så stora att
detta slags meriter inte längre bör tillgodoräknas vid antagning till
grundläggande högskoleutbildning. Mot bakgrunden av det anförda tillstyrker
utskottet det i budgetpropositionen framlagda förslaget om föreningsmeriternas
slopande och avstyrker i ärendet avgivna motioner.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av föreningsmeriter
godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 100 och
avslår motionerna 1978/79: 524 yrkandet 1, 1978/79: 740 yrkandet
6, 1978/79: 1324 och 1978/79: 1342,
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197»