UbU 1978/79:33

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:33

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till
utbildning för undervisningsyrken jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) har
regeringen efter föredragning av statsrådet Rodhe under punkten D 8 (s.
478—519) föreslagit riksdagen att

1. besluta om avveckling av barnavårdslärarlinjen enligt vad som förordats
i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att inleda förhandlingar med berörda kommuner
om ett successivt förstatligande av den kommunala fritidspedagogutbildningen
enligt vad som förordats i propositionen,

3. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
göra omfördelningar i vad gäller antagningsplatser på hemspråkslärarlinjen
enligt vad som förordats i propositionen,

4. bemyndiga regeringen att slutligt besluta om lokaliseringen av den
sista utbildningsterminen av den särskilda speciallärarutbildningen på gren
1 enligt vad som förordats i propositionen,

5. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

6. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 491 186000 kr.

Motionerna

1978/79: 228 av Eivor Marklund (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer om åtgärder för att en filial till lärarhögskolan i Luleå
inrättas i Kiruna för utbildning av förskollärare,

1978/79: 269 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att intagningen till lågstadielärarutbildning vid högskolan
i Kristianstad återupptas och att de i propositionen 1978/79: 100, bilaga
12, föreslagna nya 24 antagningsplatserna förläggs dit,

1978/79:445 av Per-Axel Nilsson (s) och Torsten Gustafsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts gällande omfattningen av förskollärarutbildningen på Gotland,

1978/79:448 av Per Stjernström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
inrätta ytterligare en idrottshögskola förlagd till Östersund,

1 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 33

UbU 1978/79:33

1978/79:450 av Ingegerd Troedsson (m) och Ingrid Sundberg (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att antagningen till pedagogik/metodiklärarlinjen
begränsas till nuvarande 30 platser och att antagning
till barnavårdslärarlinjen får ske i samma omfattning som nu,

1978/79: 520 av Birgitta Dahl m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
antagningskapaciteten på barnavårdslärarlinjen och pedagogik/metodiklärarlinjen
skall vara oförändrad budgetåret 1979/80,

1978/79:523 av Olof Palme m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1978/
79: 509 - yrkas att riksdagen

1. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1979/80 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 2000000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 493 186000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1978/79: 509
anförts om antagning till förskollärarutbildning,

1978/79:622 av Georg Danell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att förskollärarutbildning med den omfattning
som angivits i motionen bör förläggas till Gotland fr. o. m. 1980/81,

1978/79:626 av Sven Eric Lorentzon (m) och Hans Nyhage (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att lärarutbildningen för jordbruk, skogsbruk
och trädgårdsskötsel skall ha samma omfattning budgetåret 1979/80 som
innevarande budgetår,

1978/79:915 av Lars Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående
regionstyrelsens förslag om dimensionering, lokalisering och tidpunkt för
start av förskollärarutbildning på Gotland,

1978/79:918 av Lars Henrikson m. fl. (s, c, m, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag att högre musikutbildning
förläggs till Linköpings universitet i huvudsaklig överensstämmelse
med OMUS-utredningens förslag (OMUS = organisationskommittén
för högre musikutbildning),

1978/79: 1073 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas att riksdagen

1. uttalar att antalet modersmålslärarplatser måste utökas kraftigt (yrkandet
3),

2. uttalar att i förskoleseminarier särskilda kvoter för tvåspråkiga elever
inrättas, så att tvåspråkig personal garanteras till förskolan för alla invandrarspråk
(yrkandet 4),

1978/79: 1349 av Helge Hagberg m.fl. (s, c, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att förskollärarutbildningen i Örebro för år 1979/80 skall ha samma
antal intagningsplatser som innevarande år.

UbU 1978/79:33

1978/79: 1351 av Helge Hagberg m.fl. (s, c, m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att vårdlärarutbildningen i Örebro
bör bibehållas, i vart fall för tid intill dess den till Uppsala föreslagna
utbildningen organiserats som distansundervisning och utvärdering av undervisningen
i denna form skett,

1978/79: 1357 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar bibehålla antalet antagningsplatser på lärarlinjen för jordbruks-,
skogsbruks- och trädgårdsskötsel till 72,

2. som sin mening i övrigt ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att trygga lärartillgången,

1978/79: 1634 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari - såvitt
nu är i fråga - med hänvisning till vad som anförts i den till socialförsäkringsutskottet
remitterade motionen 1978/79:1633 yrkas att antalet utbildningsplatser
inom social- och hälsovården, undervisningsyrken, särskilt
förskollärar- och lärarutbildningen tillika tvåspråkig lärarutbildning med
ett invandrarspråk som modersmål samt i fråga om studier med inriktning
på förbättrad arbetsmiljö och den fysiska planeringen utökas (yrkandet 4),

1978/79: 1888 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att de i propositionen 1978/79: 100, bil. 12, föreslagna nya utbildningsplatserna
på lågstadielärarlinjen förläggs till högskolan i Kristianstad,

1978/79: 1903 av Karl-Erik Häll m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om åtgärder som erfordras för en utlokalisering
av vårdlärarutbildning till Boden,

1978/79: 1920 av Ingegärd Oskarsson m. fl. (c, s, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna att den särskilda
speciallärarutbildning som till viss del bedrivs vid högskolan i Växjö i sin
helhet skall lokaliseras dit,

1978/79: 1928 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna

1. att ett förstatligande av den kommunala fritidspedagogutbildningen
fr. o. m. budgetåret 1980/81 också skall innefatta utbildningen i Östersund,

2. att ifrågavarande utbildning därmed skall förläggas till högskolan i
Östersund,

1978/79: 1934 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen under D 8, Utbildning för undervisningsyrken, anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 10000000 kr. förhöjt belopp, i
syfte att öka intagningen till förskollärarutbildningen med 650 elever och
till fritidspedagogutbildningen med 350 elever (yrkandet 1),

2. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
innebärande (yrkandet 2)

tl Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 33

UbU 1978/79:33

a) att utbildningskapaciteten vad gäller förskollärare under de följande
fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 10000,

b) att utbildningskapaciteten vad gäller fritidspedagoger under de följande
fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 5000 elever,

c) att utbildningstiden för förskollärare och fritidspedagoger bör vara
fyra år, med varvad teori och praktik i enlighet med vad som anförs i
motionen,

d) att kommunerna bör vara skyldiga att tillse att personalen erhåller
möjlighet till årlig fortbildning på 30 timmar och att statsbidrag bör utgå för
denna verksamhet,

e) att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar formell
kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen och att för denna
kategori ersättning skall utgå motsvarande full lön,

1978/79: 1935 av Britt Wigenfeldt (c) vari yrkas att riksdagen uttalar

1. att intagning till barnavårdslärarlinjen sker i oförändrad omfattning
hösten 1979, dvs. 36 platser,

2. att beslut om ev. nedläggning fattas först sedan den föreslagna ersättningsutbildningen
utvärderats.

Utskottet

Under förevarande anslag beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken,
dels för vissa kurser, dels för studier enligt äldre studieordning.
Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under
anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. utom i fråga om
musiklärarlinjen i Arvika för vilken medel beräknas under förevarande
anslag.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar innevarande
budgetår 20 allmänna linjer och tre påbyggnadslinjer.

Planeringsramen för budgetåret 1978/79 omfattar ca 11 400 antagningsplatser.
För budgetåret 1979/80 beräknas ca 11 600 antagningsplatser.

Föredragande statsrådet anmäler i budgetpropositionen de särskilda
problem som är förknippade med bedömningen av lärarutbildningens dimensionering
och framför bl. a. följande.

Dimensioneringen fastställs på grundval av de prognoser som fortlöpande
görs om behovet av lärarutbildning. Bedömningen av utbildningsbehovet
har ofta som förutsättning att det skall råda balans inom riket som
helhet. Samtidigt kan konstateras att det f. n. föreligger en regional obalans
med överskott av lärare på vissa orter och underskott på andra orter. En
av orsakerna till obalansen torde vara att de studerande i allt högre grad är
ortsbundna och i första hand efterfrågar den utbildning som finns på
hemorten eller i dess närhet. Särskilt markant är detta i fråga om lärare
som gått på förskollärar- och fritidspedagoglinjerna och på sådan utbild -

UbU 1978/79:33

ning som bygger på tidigare yrkesutbildning och yrkeserfarenhet, t. ex.
vårdlärarutbildning. För att råda bot på obalansen måste utbildningsorganisationen
göras mer flexibel och andra utbildningsformer prövas, t. ex.
distansundervisning.

Behovet av lärare kommer att variera mycket starkt med hänsyn till
årskullarnas storlek. En annan omständighet som påverkar lärarbehovet är
elevernas val av linjer, kurser och ämnen. Även efterfrågan på lärarutbildning
är svår att kartlägga.

Utskottet uttalade bl. a. vid behandlingen av föregående års budgetproposition
att man vid bedömningen av lärarutbildningsbehovet också måste
ta hänsyn till lärarnas yrkesbenägenhet och beteende i övrigt på arbetsmarknaden
(UbU 1977/78:22, s. 51).

Föredraganden framhåller att yrkesbenägenheten bland lärare varierar
mycket mellan lärarkategorierna. Den lägsta lärarbenägenheten uppvisar
barnavård slärare, teckningslärare, lärare för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel
samt vårdlärare. Den högsta lärarbenägenheten finns bland
lärare i teoretiska ämnen.

Många lärare tjänstgör på deltid. Lärarkåren är genomsnittligt mycket
ung. En stor del av lärarna är kvinnor, som periodvis är tjänstlediga för
havandeskap och vård av minderåriga barn. Många kvinnliga lärare önskar
arbeta på deltid.

Mot bakgrund av svårigheterna att göra tillförlitliga bedömningar av
lärarbehovet förordar föredraganden stor försiktighet i fråga om att förändra
lärarutbildningens dimensionering. Det finns också, påpekas i propositionen,
ett behov av stabilitet i utbildningsorganisationen som talar för
denna försiktighet.

Föredragande statsrådet förordar i budgetpropositionen att barnavårdslärarlinjen
med f. n. 36 nybörjarplatser successivt avvecklas fr. o. m. den 1
juli 1979. Barnavårdslärarutbildningen, som omfattar 120 poäng, ger behörighet
för tjänst som lärare i barnkunskap i grundskolan och i barn- och
ungdomskunskap i gymnasieskolan. Timunderlaget för sådana lärartjänster
är begränsat.

Fr. o. m. den 1 juli 1978 anordnas en påbyggnadslinje om 20 poäng för
förskollärare, fritidspedagoger och barnavårdslärare, benämnd pedagogik/
metodiklärarlinjen och med 30 antagningsplatser. Denna utbildning ger
också behörighet för tjänst som lärare i barnkunskap i grundskolan och i
barn- och ungdomskunskap i gymnasieskolan. Samtidigt ger utbildningen
bl. a. även behörighet till tjänst som lärare i förskolestadiet/fritidsverksamhetens
metodik i högskolan.

Enligt föredragandens mening bör behovet av lärare i barnkunskap samt
av lärare i barn- och ungdomskunskap helt tillgodoses inom pedagogik/
metodiklärarlinjen. Hon föreslår därför en utökning med 36 nybörjar -

UbU 1978/79:33

platser för denna utbildning och samtidigt den nyss angivna successiva
nedläggningen fr. o. m. hösten 1979 av barnavårdslärarlinjen.

I motionerna 1978/79:450, 1978/79:520 och 1978/79: 1935 yrkas att antagningskapaciteten
på barnavårdslärarlinjen skall vara oförändrad (36
platser) under budgetåret 1979/80.1 motionen 1978/79:450 hemställs också
att antagningen till pedagogik/metodiklärarlinjen skall ske i samma omfattning
som innevarande år (30 platser). I motionen 1978/79: 1935 yrkas
därjämte att beslut om eventuell nedläggning av barnavårdslärarlinjen skall
fattas först sedan den nya utbildningen utvärderats.

Barnavårdslärarlinjen bygger på genomgången grundskola, barnskötarutbildning
och viss praktik. Pedagogik/metodiklärarlinjen bygger på gymnasieskola
samt genomgången förskollärarutbildning, barnavårdslärarutbildning
eller fritidspedagogutbildning jämte minst fyra års arbetslivserfarenhet.
Båda utbildningsgångarna ger behörighet att undervisa i ämnet
barnkunskap i grundskolan samt i barn- och ungdomskunskap i gymnasieskolan.
Pedagogik/metodiklärarna får dock en bredare kompetens genom
att de även kan tjänstgöra i högskolan.

1974 års lärarutbildningsutredning (LUT 74) har i sitt slutbetänkande
(SOU 1978: 86) Lärare för skola i utveckling behandlat frågan om behovet
av en särskild barnavårdslärarutbildning. LUT 74 föreslår att utbildningen
skall finnas kvar, eftersom den har en något annorlunda inriktning än
pedagogik/metodiklärarlinjen och då behovet av lärare i barnkunskap kan
förutses vara stort inom barnskötarutbildningen. Betänkandet remissbehandlas
f. n.

Utskottet, som delar föredragande statsrådets uppfattning att kraftiga
svängningar i dimensioneringen av lärarutbildningen bör undvikas, finner
att frågan om det framtida behovet av barnavårdslärarutbildningen fortfarande
är oklar. Utskottet anser att ställningstagandet till LUT 74:s förslag
bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför bifall till regeringens förslag att
nu successivt lägga ned barnavårdslärarlinjen och i stället bygga ut pedagogik/metodiklärarlinjen.
Båda utbildningarna bör nästa läsår ha oförändrad
antagningskapacitet. Utskottet tillstyrker således motionerna 1978/79:450,
1978/79: 520 och 1978/79: 1935 yrkandet 1.

Med hänsyn till att en utvärdering av pedagogik/metodiklärarlinjen måste
förutsättas komma att ingå i beslutsunderlaget vid ställningstagandet till
LUT 74:s förslag påkallar motionen 1978/79: 1935 yrkandet 2 ingen åtgärd.

För den statliga fritidspedagogutbildningen föreslås 1020 nybörjarplatser
under budgetåret 1979/80. För den kommunala fritidspedagogutbildningen
föreslås 410 antagningsplatser.

Enligt statsmakternas beslut 1977 skall fritidspedagogutbildningen successivt
förstatligas (prop. 1976/77:76, UbU 1976/77:29, rskr 1976/77: 333).
I propositionen 1976/77:76 anfördes att utbildningen endast borde anordnas
i anslutning till övrig lärarutbildning inom den statliga högskolan.

UbU 1978/79:33

Utbildningsutskottet uttalade att det inte fanns någon anledning till dröjsmål
med förstatligande av utbildningen, i synnerhet inte på orter där
förskollärar- och klasslärarutbildning redan anordnades och där den statliga
högskolan hade erforderliga lokalresurser för utbildningen.

Beträffande den kommunala fritidspedagogutbildningen i Östersund, där
statlig utbildning inte finns, fann utskottet att frågan om stadigvarande
förläggning av fritidspedagoglinjen dit borde avgöras mot bakgrund av de
förslag som LUT 74 skulle komma att avge om lärarutbildningarnas lokalisering.

Föredragande statsrådet förordar nu ett successivt förstatligande av
fritidspedagoglinjen med början 1980/81 utom i fråga om Östersund, där
hon förordar ett ställningstagande i anslutning till behandlingen av LUT
74:s betänkande.

1 motionen 1978/79: 1928 yrkas dels att ett förstatligande av den kommunala
fritidspedagogutbildningen fr. o.m. 1980/81 också skall innefatta utbildningen
i Östersund, dels att utbildningen därvid skall förläggas till
högskolan i Östersund. Som motiv anges att utbildningen, om den inte
förstatligas och därmed inte bibehålls, enbart kommer att vara lokaliserad
till vissa orter vid kusten. Ett förstatligande skulle på ett naturligt sätt
komplettera utbildningsutbudet vid den statliga högskoleenheten i Östersund.
Statlig lärarutbildning finns ej där.

Som tidigare nämnts har LUT 74 nyligen avgivit sitt betänkande (SOU
1978/79:86) Lärare för skola i utveckling.

Utskottet, som tidigare uttalat att beslut om förstatligande av utbildningen
i Östersund bör anstå till dess LUT 74:s förslag till lokalisering av
lärarutbildningen behandlats, avstyrker bifall till motionen 1978/79: 1928.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om fritidspedagogutbildningens
dimensionering budgetåret 1979/80. Utskottet avstyrker alltså motionen
1978/79: 1934 yrkandet 1 i denna del.

För budgetåret 1979/80 föreslås 4758 antagningsplatser för förskollärarutbildning,
vilket innebär en i stort sett oförändrad planeringsram jämfört
med innevarande budgetår.

Regeringen kommer att inleda överläggningar med Svenska kommunförbundet
om den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen för perioden efter
1981. Föredraganden anmäler att det är naturligt att resultatet av dessa
överläggningar får ligga till grund för förnyade bedömningar av dimensioneringen
av förskollärarutbildningen.

I motionen 1978/79:523 (yrkandet 1) yrkas att riksdagen anvisar
2 000000 kr. för ytterligare 200 platser i förskollärarutbildning, vilka skall
vara reserverade för s. k. 50-poängsutbildning för barnskötare.

I motionen 1978/79: 1934 föreslås (yrkandet 1) att riksdagen anvisar
medel för att öka antagningen till förskollärarutbildningen med 650 platser.

UbU 1978/79:33

Utbyggnaden av förskollärarutbildningen bör relateras till behoven inom
barnomsorgen. Med hänsyn till vad föredraganden uttalat om en förnyad
bedömning av dimensioneringen av förskollärarutbildningen avstyrker utskottet
motionen 1978/79:523 yrkandet 1 och motionen 1978/79:1934 yrkandet
1 i denna del.

1 motionen 1978/79: 1934 (yrkandena 2 a och 2 b) har yrkats att utbildningskapaciteten
vad gäller förskollärare under de följande 5 åren ökas till
ett genomsnitt av 10000 antagningsplatser och i fråga om fritidspedagoger
till 5 000 platser. Utskottet är inte berett förorda att riksdagen binder sig för
denna utbyggnadsplan, varför utskottet avstyrker nämnda två yrkanden.

I budgetpropositionen anmäls ett förslag från regionstyrelsen för Stockholms
högskoleregion att en del av förskollärarutbildningen i Stockholm
skulle förläggas till Gotland fr. o. m. budgetåret 1980/81. Regionstyrelsen
föreslår 84 nybörjarplatser budgetåret 1980/81. Av de 84 nybörjarplatserna
avser 60 platser 80/100-poängsutbildning och 24 platser 50-poängsutbildning.
Föredraganden anmäler att hon ansluter sig till regionstyrelsens
uppfattning att det är angeläget att tillgodose utbildningsbehovet på Gotland
i decentraliserad form. Med hänsyn till att en mera stadigvarande
förläggning av utbildningen till Gotland kräver en noggrannare prövning av
behovet av förskollärare där, föreslås i propositionen endast att 24 nybörjarplatser
i 50-poängsutbildningen får förläggas till Gotland budgetåret
1979/80. Av regionstyrelsens skrivelse den 4 december 1978 framgår att
förläggningen av förskollärarutbildningen (80/100 poäng) till Gotland är
avsedd att täcka såväl Gotlands behov som Stockholmsregionens och
landets i övrigt behov av utbildade förskollärare. Föredragande statsrådet
har emellertid utgått från att utbildningen skall dimensioneras enbart för
att täcka Gotlands behov.

1 motionerna 1978/79:445 och 1978/79:915 yrkas att förskollärarutbildningen
på Gotland skall få den dimensionering, lokalisering och tidpunkt
för start som regionstyrelsen föreslagit. I motionen 1978/79:622 yrkar
motionären den dimensionering som regionstyrelsen föreslagit men med en
snabbare start, så att 24 nybörjarplatser anordnas hösten 1979 och ytterligare
60 platser hösten 1980.

I fråga om fortsatt utbyggnad av högskoleutbildning på flera orter utanför
universitetsorterna uttalade föredragande departementschefen i propositionen
1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen m. m. (s. 488) att
den verksamt bör kunna bidra till att i socialt hänseende utjämna rekryteringen
till högre studier. Inte minst torde för många människor närhet till
utbildningstillfällena vara en viktig förutsättning för att återkommande
utbildning skall kunna bli verklighet. En utbyggnad med denna inriktning
var också, framhölls vidare, av stor regionalpolitisk betydelse.

Att en grundläggande utbildning inom högskolan förläggs till en annan
ort inom högskoleregionen än högskoleorten behöver inte innebära att
utbildningen anordnas där enbart för de behov som finns inom ortens
omedelbara närhet.

UbU 1978/79:33

Utskottet anser att en helhetssyn på högskoleutbildningens planering
bör anläggas, vilket även uttalades i samband med att principerna för
högskolans reformering lades fast (prop. 1975: 9, s. 487-488). Detta innebär
att — om förutsättningar finns för att förlägga förskollärarutbildning till
Gotland - utbildningen där måste ses som en del av insatserna för att
tillgodose det samlade behovet av förskollärarutbildning.

Utskottet har erfarit att kommunen har vissa möjligheter att för den i
propositionen föreslagna 50-poängsutbildningen redan fr. o.m. hösten
1979 upplåta provisoriska lokaler. Företrädare för Gotlands kommun och
regionstyrelsen har vid sin planering av reguljär förskollärarutbildning
emellertid utgått från att starten skall bli hösten 1980 utan provisorier.

Utskottet anser att förskollärarutbildning bör förläggas till Gotland i
form av 80/100-poängsutbildning och med intagning av 60 studerande
budgetåret 1980/81 i enlighet med regionstyrelsens förslag. Vad utskottet
här anfört om lokalisering och dimensionering av samt starttidpunkt för 80/
lOOpoängsutbildning på Gotland bör riksdagen med avslag på propositionen
1978/79:100 och med bifall till motionerna 1978/79: 445 i denna del och
1978/79:915 i denna del samt med anledning av motionen 1978/79:622 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser också att förskollärarutbildning i form av 50-poängsutbildning
med en intagning av 24 studerande bör kunna förläggas till Gotland.
Riksdagen bör alltså bifalla propositionen 1978/79:100 samt motionerna
1978/79:445, 1978/79:622 och 1978/79:915 i vad de avser lokalisering
och dimensionering av 50-poängsutbildning på Gotland.

I vad gäller starttidpunkt för 50-poängsutbildningen saknar utskottet
anledning att göra något uttalande om när under budgetåren 1979/80 och
1980/81 utbildningen lämpligen bör starta. Vad utskottet här anfört om
starttidpunkt för 50-poängsutbildningen bör riksdagen med anledning av
propositionen 1978/79:100 samt motionerna 1978/79:445 i denna del, 1978/
79:622 i denna del och 1978/79:915 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna.

Föredragande statsrådet föreslår en omfördelning inom planeringsramen
för förskollärarlinjen så att antalet nybörjarplatser minskas i Gävle/Sandviken
(-30), Örebro (—30) och Umeå (-30) samt ökas i Stockholm och
Malmö (+60 resp. +30). Motiveringen för detta är den regionala obalansen
på förskollärarnas arbetsmarknad. Enligt propositionen råder ett klart
överskott på förskollärare i bl. a. de län där kapaciteten nu föreslås bli
minskad.

I motionen 1978/79: 1349 yrkas att förskollärarutbildningen i Örebro
skall ha samma antal antagningsplatser som innevarande budgetår eftersom
behovet av utbildade förskollärare — enligt motionärerna — fortfarande
är större än tillgången.

Utskottet har tagit del av det underlag som utgör grund för omfördelningen
av antagningsplatser till förskollärarlinjen. Utskottet, som ansluter

UbU 1978/79:33

sig till föredragandens bedömning av utbildningsbehovet i storstadsregionerna,
avstyrker bifall till motionen 1978/79: 1349.

1 motionen 1978/79: 228 föreslås att en filial till lärarhögskolan i Luleå
inrättas i Kiruna för utbildning av förskollärare. Utskottet har erfarit att
frågan om en förläggning av förskollärarutbildning till Kiruna numera
behandlas av regionstyrelsen i Umeå högskoleregion. Utskottet anser att
motionen 1978/79: 228 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1978/79: 1934 yrkandet 2 c-e framställs krav på förlängd
utbildningstid för förskollärare och fritidspedagoger till fyra år med varvad
praktik och teori, på skyldighet för kommunerna att ge personalen
årlig fortbildning under 30 timmar, varvid statsbidrag bör utgå samt på
kompetensgivande utbildning med lön under utbildningstiden för dem som
tjänstgör inom undervisningsyrken utan formell behörighet.

Riksdagen fattade våren 1977 beslut om en reformering av förskolläraroch
fritidspedagogutbildningarna i huvudsak enligt de riktlinjer som barnstugeutredningen
förordat i betänkandet (SOU 1975: 67) Utbildning i samspel.
Utskottet kan inte anse att vad som anförts i motionen 1978/79: 1934
motiverar någon ändring av detta beslut (prop. 1976/77:76, UbU 1976/
77: 29, rskr 1976/77: 333), varför motionen 1978/79: 1934 yrkandet 2 c bör
avslås.

Frågan om fortbildning av barnstugepersonal behandlade utskottet i
betänkandet 1976/77: 29 (s. 7-8). Med hänvisning till vad som där anförts
avstyrker utskottet motionen 1978/79: 1934 yrkandet 2 d.

Till följd av statsmakternas beslut 1977 om reformering av förskolläraroch
fritidspedagogutbildningarna anordnas 50-poängsutbildningar för dem
som under lång tid, minst fyra år, tjänstgjort som förskollärare eller fritidspedagog
utan kompetensgivande utbildning.

Förskolepersonalen är kommunalt anställd. Frågor om löneförmåner
m.m. vid genomgång av viss utbildning för personal hos kommun är en
förhandlingsfråga, varför motionen 1978/79: 1934 yrkandet 2 e bör avslås.

I motionen 1978/79:523 yrkandet 2 yrkas en ändring av bestämmelserna
om antagning till förskollärarutbildning så att barnskötare kan få tillgodoräkna
tjänstgöring på sjukhus för antagning till 50-poängsutbildning.

Enligt bestämmelserna i förordningen den 22 december 1977 om avkortad
förskollärarutbildning för barnskötare är den behörig att antas som
bl. a. under sammanlagt minst fyra år tjänstgjort som föreståndare, förskollärare
eller barnskötare inom förskoleverksamhet under socialstyrelsens
tillsyn.

Motionsyrkandet avser tolkningen av ”tjänstgöring inom förskoleverksamhet
under socialstyrelsens tillsyn”.

Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen bifallit yrkanden i några
besvärsärenden så att tjänstgöring på sjukhus godkänts som behörighetsgivande.
Med anledning av detta har universitets- och högskoleämbetet

UbU 1978/79:33

(UHÄ) och socialstyrelsen inlett överläggning för att gemensamt fastställa
hur ifrågavarande bestämmelse lämpligen bör tolkas.

Med hänvisning till att ett samarbete inletts ifråga om tolkningen av
bestämmelserna mellan de berörda myndigheterna finner utskottet inte
anledning tillstyrka motionsyrkandet. Utskottet hemställer att riksdagen
avslår motionen 1978/79:523 yrkandet 2.

1 motionen 1978/79:448 yrkas att ytterligare en idrottshögskola inrättas,
förlagd till Östersund. Utbildning av gymnastik- och idrottslärare finns
f. n. i Stockholm och Örebro. Antalet elevplatser är totalt 225, vilket enligt
vad utskottet inhämtat torde ligga något över behovet av gymnastik- och
idrottslärare. Om det i en framtid skulle visa sig vara behov av idrottsutbildning
på ytterligare en ort synes många skäl tala för att denna utbildning
lokaliseras till Norrland. Någon anledning att nu besluta om en ny lokalisering
finns inte, varför utskottet avstyrker motionen 1978/79:448.

1 motionen 1978/79:918 föreslås en förläggning av högre musikutbildning
till Linköping i huvudsaklig överenssstämmelse med organisationskommitténs
för högre musikutbildning (OMUS) förslag.

Utskottet har tidigare (UbU 1977/78: 12, s. 6-7) uttalat att det, när det
blir aktuellt att satsa på musiklärarutbildning på ytterligare en ort, finns
skäl att förlägga musiklärarutbildning till Linköping. Med erinran härom
avstyrker utskottet motionen 1978/79:918.

Med anledning av att skolöverstyrelsen (SÖ) bedömer att fler lågstadielärare
behöver utbildas förordar föredragande statsrådet en ökning av
antagningskapaciteten på lågstadielärarlinjen med 24 platser till 288
platser. De nya platserna bör enligt propositionen förläggas till Göteborg i
enlighet med UHÄ:s förslag och ge utrymme för att på denna ort anordna
en särskild utbildning för sökande med finska som modersmål.

1 motionerna 1978/79: 269 och 1978/79:1888 yrkas att de nya antagningsplatserna
förläggs till Kristianstad. Motionärerna åberopar bl. a. att klasslärarutbildning
tidigare anordnats där. I motionen 1978/79:1888 citeras
utbildningsutskottets uttalande år 1976 (UbU 1975/76: 26, s. 28) att en
eventuell framtida ökning av klasslärarutbildningen skulle förläggas till
högskola, vars klasslärarutbildning då minskades eller helt avvecklades.

Utbildningsutskottet uttalade samtidigt även följande: ”De 24 intagningsplatser
på lågstadielärarlinjen som utskottet föreslår utöver regeringens
förslag bör förläggas till lärarhögskolan i Härnösand, som fyller en
betydelsefull funktion när det gäller att utbilda lärare för delar av Norrland.
På denna ort bör en intensifierad försöksverksamhet bedrivas med
utbildning av lågstadielärare i begränsad skala samt av förskollärare och
fritidspedagoger med syfte att finna olika former för samverkan mellan
utbildningarna. En tänkbar utvecklingslinje skulle kunna vara att avpassa
utbildningen av ifrågavarande lågstadielärare så att de även kan tjänstgöra
inom förskolan. Om försöksverksamheten blir framgångsrik bör det vara

UbU 1978/79:33

möjligt att bedriva en motsvarande försöksverksamhet vid lärarhögskolan i
Krislianstad med hänsyn till bl. a. de samverkansförsök beträffande lågstadium
och förskola som bedrivs på orten.”

Motionärerna erinrar om detta uttalande samt framhåller att det finns ett
ej tillgodosett behov av utbildade lågstadielärare både i landet i sin helhet
och inom länet.

Utskottet har tagit del av nu föreliggande prognoser för behovet av
lågstadielärare och uppgifter om det lokala behovet av utbildade lärare.
Beräkningarna tyder på att dimensioneringen av utbildningen behöver ökas
under de närmaste åren.

Försöksverksamheten i Härnösand med utbildning av lågstadielärare i
begränsad skala samt förskollärare och fritidspedagoger utvärderas successivt.
Enligt vad utskottet erfarit har försöksverksamheten numera -efter vissa problem i initialskedet - fungerat bra. Utvärderingen beräknas
vara färdig våren 1980.

Utskottet anser att utvärderingen av försöket i Härnösand bör avvaktas,
innan utbildning av 24 lågstadielärare förläggs till ytterligare en ort utan
annan klasslärarutbildning.

Om utbildningen av lågstadielärare skall utökas under budgetåret 1980/
81 bör enligt utskottets mening en lokalisering ske till Kristianstad. Utvärderingen
av försöket i Härnösand bör då föreligga och kunna utgöra
underlag för beslut om lokaliseringen.

Utskottet kan alltså inte biträda yrkandena i motionerna 1978/79:269
och 1978/79:1888 att riksdagen nu skall besluta om lågstadielärarutbildning
i Kristianstad. Riksdagen bör avslå motionerna.

1 motionerna 1978/79:1073 (yrkandena 3 och 4) och 1978/79:1634 (yrkandet
4) yrkas en utbyggnad av kapaciteten för utbildningen av lärare för
invandrare m. m. Motionärerna kräver i motionen 1978/79:1073 att antalet
”modersmålslärarplatser” utökas kraftigt och att i ”förskoleseminarier"
särskilda kvoter för tvåspråkiga elever inrättas så att tvåspråkig personal
garanteras till förskolan för alla invandrarspråk. I motionen 1978/79:1634
yrkas att antalet utbildningsplatser inom social- och hälsovården, undervisningsyrken,
särskilt förskollärar- och lärarutbildningen tillika tvåspråkig
lärarutbildning med ett invandrarspråk som modersmål samt i fråga om
studier med inriktning på förbättrad arbetsmiljö och den fysiska planeringen
utökas.

Statsmakterna har 1976 beslutat om hemspråksundervisning för invandrarbarn
(prop. 1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391). Därvid
beslöts att tvåspråkiga sökande skulle prioriteras vid antagning till förskollärar-
och klasslärarutbildning. Sådana tvåspråkiga lärare har därefter utbildats.
I propositionen 1978/79:100 framlägger föredraganden bl. a. förslag
i fråga om fördelningen av hemspråkslärarutbildning på flera minoritetsspråk
(s. 504—505) samt om utökning av antagningskapaciteten på

UbU 1978/79:33

lågstadielärarlinjen så att utrymme bereds för sökande med finska som
modersmål (s. 508).

Utskottet finner bl. a. med hänsyn till det anförda att motionerna 1978/
79:1073 yrkandena 3 och 4 samt 1978/79:1634 yrkandet 4 bör avslås.

Föredragande statsrådet förordar att vårdlärarutbildning anordnas även
vid universiteten i Uppsala och Linköping med 24 nybörjarplatser på
vardera utbildningsorten. Föredraganden menar att utbildningsmyndigheterna
bör pröva möjligheten att anordna utbildningen så att den blir mera
tillgänglig för sökande från områden där bristsituationen är som störst.
Utbildningen bör därför kunna bedrivas som distansundervisning eller
delvis förläggas till andra orter än högskoleorten. Föredraganden räknar
däremot inte med någon antagning till vårdlärarutbildningen i Örebro inför
nästa budgetår. Det framtida behovet av vårdlärarutbildning där bör -enligt föredraganden - tillgodoses genom andra åtgärder än en permanent
förläggning dit.

I motionen 1978/79:1351 yrkas att vårdlärarutbildningen i Örebro bibehålls,
i vart fall för tid intill dess den till Uppsala föreslagna utbildningen
organiserats som distansundervisning och utvärdering av undervisningen i
denna form skett.

Utskottet uttalade förra året då denna fråga behandlades att ytterligare
en kurs skulle få anordnas, men att detta inte fick uppfattas som ett löfte
om en framtida permanent utbildning (UbU 1977/78:22, s. 56).

Det föreligger fortfarande brist på utbildade vårdlärare, bl. a. i Örebro
län. Utbildningen i Örebro har utfallit väl enligt de utvärderingar som
gjorts. De utbildade har visat hög lärarbenägenhet. Utskottet anser därför
att ännu en extra värdlärarkurs bör anordnas i Örebro med början hösten
1979 och att regeringens förslag om 24 antagningsplatser i Uppsala ej nu
bör genomföras. Utbildningen i Örebro bör dock liksom hittills ha tillfällig
karaktär. Riksdagen bör med avslag på propositionen 1978/79:100 och med
anledning av motionen 1978/79:1351 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om en extra vårdlärarkurs i Örebro.

Kostnaderna för den extra kursen i Örebro beräknar utskottet till 463 000
kr. Samtidigt bortfaller en kostnad på 650000 kr. avseende de i budgetpropositionen
föreslagna platserna i Uppsala.

I motionen 1978/79:1903 yrkas åtgärder för att få till stånd vårdlärarutbildning
i Boden. Motionärerna framhåller att möjligheterna att anordna
vårdlärarutbildning genom distansundervisning inom Umeå högskoleregion
undersökts men inte befunnits föreligga. I stället anser motionärerna
att vårdlärarutbildning bör anordnas i Boden genom decentralisering från
Umeå.

Det ankommer närmast på regionstyrelsen i Umeå högskoleregion att ta
ställning till en sådan decentralisering av vårdlärarutbildningen som motionärerna
yrkar. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1978/
79:1903.

UbU 1978/79:33

I fråga om lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel
föreslås i budgetpropositionen en minskning av antagningskapaciteten med
24 platser. Förslaget motiveras med att den nuvarande antagningskapaciteten
av SÖ bedöms vara för hög.

I motionerna 1978/79:626 och 1978/79:1357 yrkas att denna lärarutbildning
skall ha samma omfattning, 72 platser, under budgetåret 1979/80 som
innevarande budgetår. 1 den sistnämnda motionen yrkas därjämte särskilda
åtgärder för att trygga lärartillgången, t. ex. bättre studiesociala åtgärder
för lärarkandidaterna, breddad rekryteringsbas och förbättrad fortbildning.

Utskottet har tagit del av nya bedömningar av utbildningsbehovet som
SÖ redovisat den 5 mars 1979. SÖ beräknar nu behovet av utbildade lärare
från linjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring till 450 undertiden
1980/81-1984/85. Dessa uppgifter visar att utbildningen på linjen inte bör
minskas. Utskottet anser att utbildningskapaciteten bör bibehållas oförändrad
nästa läsår. Utskottet föreslår därför att anslaget Utbildning för
undervisningsyrken räknas upp med ytterligare 429000 kr. för budgetåret
1979/80 och att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79: 626 och 1978/
79:1357 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om dimensioneringen av lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsskötsel.

Eftersom det ankommer på vederbörande utbildningsmyndigheter att
vidta åtgärder för att trygga lärartillgången bör motionen 1978/79:1357
yrkandet 2 avslås.

I budgetpropositionen föreslås att en kurs av den särskilda decentraliserade
speciallärarutbildningen anordnas vid högskolan i Växjö med den
sista terminen förlagd till speciallärarlinjen vid universitetet i Lund. 1
motionen 1978/79:1920 yrkas att denna utbildning i sin helhet skall lokaliseras
till Växjö.

Utskottet har erfarit att en sådan tillfällig förläggning av utbildningens
sista termin till Växjö inte medför extra kostnader för staten. Eftersom de
närmast berörda utbildningsmyndigheterna - enligt vad utskottet inhämtat
- inte heller bedömer att en sådan anordning skulle försämra utbildningens
kvalitet tillstyrker utskottet bifall till motionen 1978/79:1920 och förordar
att utbildningen i sin helhet lokaliseras till Växjö. Utskottet förutsätter
emellertid att utbildningen — i enlighet med utskottets tidigare uttalande
(UbU 1975/76:26) - behåller sin tillfälliga karaktär. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn
för utbildning för undervisningsyrken i enlighet med vad utskottet förordat.

UbU 1978/79:33

Regeringens förslag i övrigt under förevarande anslagsrubrik föranleder
ingen erinran från utskottet.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört bör medel beräknas
under anslaget med (491 186000 kr. — 650000 + 463000 + 429000 kr.=)
491428000 kr.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande dimensioneringen av barnavärdslärarlinjen
och pedagogik/metodiklärarlinjen med avslag på propositionen
1978/79: 100 och med bifall till motionerna 1978/79:450 i
denna del, 1978/79: 520 i denna del och 1978/79: 1935 yrkandet I i
denna del godkänner vad utskottet förordat,

2. att riksdagen beträffande utvärdering av pedagogik/metodiklärarlinjen
avslår motionen 1978/79: 1935 yrkandet 2,

3. att riksdagen beträffande fritidspedagogutbildningen i Östersund
med bifall till propositionen 1978/79: 100 avslår motionen 1978/
79: 1928,

4. att riksdagen beträffande dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen
med bifall till propositionen 1978/79: 100 avslår motionen
1978/79: 1934 yrkandet 1 i denna del,

5. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen
med bifall till propositionen 1978/79: 100 avslår motionerna
1978/79:523 yrkandet 1 i denna del och motionen 1978/
79: 1934 yrkandet 1 i denna del,

6. att riksdagen beträffande utbyggnadsplan för förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna avslår motionen 1978/79: 1934 yrkandena
2 a och 2 b,

7. att riksdagen beträffande lokalisering och dimensionering av förskollärarutbildning
i form av 80/100-poängsutbildning pä Gotland
med avslag på propositionen 1978/79: 100 och med bifall till
motionerna 1978/79:445 i denna del och 1978/79:915 i denna del
samt med anledning av motionen 1978/79:622 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. att riksdagen beträffande lokalisering och dimensionering av förskollärarutbildning
i form av 50-poängsutbildning på Gotland
med bifall till motionerna 1978/79:445 i denna del, 1978/79:622 i
denna del och 1978/79: 915 i denna del godkänner vad som förordats
i propositionen 1978/79:100,

9. att riksdagen beträffande starttidpunkt för förskollärarutbildning
på Gotland med anledning av propositionen 1978/79:100 och
motionerna 1978/79:445 i denna del, 1978/79:622 i denna del och
1978/79:915 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

UbU 1978/79:33

10. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen
i Örebro med bifall till propositionen 1978/79: 100
avslår motionen 1978/79: 1349 i denna del,

11. att riksdagen beträffande lokalisering av förskollärarutbildning
till Kiruna avslår motionen 1978/79:228,

12. att riksdagen beträffande förskollärar- och fritidspedagogutbildningens
utformning avslår motionen 1978/79:1934 yrkandet 2 c,

13. att riksdagen beträffande fortbildning av bamstugepersonal avslår
motionen 1978/79:1934 yrkandet 2 d,

14. att riksdagen beträffande löneförmåner m. m. avslår motionen
1978/79: 1934 yrkandet 2 e,

15. att riksdagen beträffande bestämmelserna om antagning till förskollärarutbildning
avslår motionen 1978/79:523 yrkandet 2,

16. att riksdagen beträffande gymnastiklärarlinje i Östersund avslår
motionen 1978/79:448,

17. att riksdagen beträffande musiklärarlinje i Linköping avslår motionen
1978/79:918,

18. att riksdagen beträffande lågstadielärarlinje i Kristianstad avslår
motionerna 1978/79: 269 och 1978/79: 1888,

19. att riksdagen beträffande dimensioneringen av utbildningen av
tvåspråkiga lärare för invandrarundervisning m. m. avslår motionerna
1978/79: 1073 yrkandena 3 och 4 samt 1978/79: 1634 yrkandet
4,

20. att riksdagen beträffande en extra vårdlärarkurs i Örebro med
avslag på propositionen 1978/79:100 och med anledning av motionen
1978/79: 1351 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

21. att riksdagen beträffande vårdlärarutbildning i Boden avslår motionen
1978/79: 1903,

22. att riksdagen beträffande dimensioneringen av lärarlinjen för
jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel med avslag på propositionen
1978/79: 100 samt med bifall till motionerna 1978/79:626
i denna del och 1978/79: 1357 yrkandet 1 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. att riksdagen beträffande åtgärder för att trygga tillgången på
lärare i jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel avslår motionen
1978/79: 1357 yrkandet 2,

24. att riksdagen beträffande lokalisering av den sista utbildningsterminen
av den särskilda speciallärarutbildningen till Växjö med
anledning av propositionen 1978/79:100 och med bifall till motionen
1978/79: 1920 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

25. att riksdagen bemyndigar regeringen att inleda förhandlingar
med berörda kommuner om ett successivt förstatligande av den

UbU 1978/79:33

kommunala fritidspedagogutbildningen i enlighet med vad som
förordats i propositionen 1978/79:100,

26. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att göra omfördelningar i vad gäller antagningsplatser
på hemspråkslärarlinjen i enlighet med vad som
förordats i propositionen 1978/79:100.

27. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för undervisningsyrken
i enlighet med vad utskottet förordat,

28. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionerna 1978/
79:450, 1978/79:520, 1978/79:626, 1978/79:1351, 1978/79:1357
yrkandet 1 och 1978/79: 1935 yrkandet 1 samt med avslag på
motionerna 1978/79:523 yrkandet 1, 1978/79:1349 och 1978/
79: 1934 yrkandet 1, samtliga motioner i nu förevarande del,
till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1979/80 anvisar
ett reservationsanslag av 491 428 000 kr.

Stockholm den 5 april 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c), Lars
Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp). Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson
(c), Hans Nyhage (m), Christina Rogestam (c), Lena Hjelm-Wallén (s),
Jörgen Ullenhag (fp), Iris Mårtensson (s) och Torsten Karlsson (s).

Reservationer

1. beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Roland Sundgren, Lena HjelmWallén,
Iris Mårtensson och Torsten Karlsson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utbyggnaden
av” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

För att genomföra utbyggnaden av samhällets barnomsorg till full behovstäckning
krävs att utbildad personal finns att tillgå. Av resursskäl
måste förändringar av utbildningens omfattning ske stegvis. Regionala
skillnader i behoven måste också beaktas. För att få en allsidig rekrytering
måste utbildningssystemet anpassas även till dem som redan är yrkesverksamma.
Utskottet förordar därför en utökad kapacitet för förskollärarlinjen
så att ytterligare 200 antagningsplatser anordnas för s. k. 50-poängsutbildning
för barnskötare.

UbU 1978/79:33

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen
med anledning av propositionen 1978/79: 100 och motionen
1978/79: 1934 yrkandet 1 i denna del samt med bifall till
motionen 1978/79:523 yrkandet 1 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande en extra vårdlärarkurs i Örebro av Linnea Hörlén (fp) och
Jörgen Ullenhag (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Det föreligger”
och slutar ”i Uppsala” bort ha följande lydelse:

Eftersom vårdlärarutbildningen endast haft tillfällig karaktär, bör någon
antagning till utbildningen inte äga rum. Utskottet delar föredragande
statsrådets uppfattning att det framtida behovet av vårdlärarutbildning i
Örebro kan täckas genom andra åtgärder. Regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion
har föreslagit att utbildningen anordnas som distansundervisning
eller att den delvis förläggs till andra orter inom regionen. Eftersom
sådana åtgärder bör kunna bredda rekryteringen till utbildningen, tillstyrker
utskottet regeringens förslag i detta hänseende. Utskottet avstyrker
således motionen 1978/79:1351.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen beträffande en extra vårdlärarkurs i Örebro med
bifall till propositionen 1978/79:100 avslår motionen 1978/
79:1351,

3. beträffande medelsanvisningen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars
Gustafsson, Roland Sundgren, Lena Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och
Torsten Karlsson (samtliga s) som - vid bifall till reservationen 1 - anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”491 428000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört bör medel beräknas
under anslaget med (491 186000 kr.+2000000 kr.-650000 kr.+463000
kr.+429 000 kr. =)493 428000 kr.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79:100 och med bifall till motionerna 1978/
79:450, 1978/79:520, 1978/79:523 yrkandet 1, 1978/79:626, 1978/
79: 1351, 1978/79: 1357 yrkandet 1 och 1978/79: 1935 yrkandet 1
samt med avslag på motionerna 1978/79: 1349 och 1978/79:1934
yrkandet 1, samtliga motioner i nu förevarande del, till Utbildning
för undervisningsyrken för budgetåret 1979/80 anvisar ett
reservationsanslag av 493 428 000 kr.

UbU 1978/79:33

4. beträffande medelsanvisningen av Linnea Hörlén (fp) och Jörgen Ullenhag
(fp) som - vid bifall till reservationen 2 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”491 428 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört bör medel under anslaget
beräknas med (491 186000 kr. + 429000 kr. =) 491 615 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79:100 och med bifall till motionerna 1978/
79:450, 1978/79:520, 1978/79:626, 1978/79:1357 yrkandet 1 och
1978/79:1935 yrkandet 1 samt med avslag på motionerna 1978/
79:523 yrkandet 1, 1978/79:1349, 1978/79:1351 och 1978/79:1934
yrkandet 1, samtliga motioner i nu förevarande del, till Utbildning
för undervisningsyrken för budgetåret 1979/80 anvisar ett
reservationsanslag av 491 615000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979