UbU 1978/79:32

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:32

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till
utbildning för tekniska yrken, utbildning för vårdyrken, utbildning
för kultur- och informationsyrken samt bidrag till kommunal högskoleutbildning
m. m. jämte motioner

l betänkandet behandlas förslag som regeringen i propositionen 1978/
79: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) efter föredragning av statsrådet
Wikström förelagt riksdagen under punkterna D 5, D 7, D 9 och D 11
jämte yrkanden i motionerna 1978/79:907, 920, 928, 1328, 1353, 1374,
1386, 1391, 1890, 1910 och 2146.

1. Utbildning för tekniska yrken. Regeringen har under punkten D 5 (s.
447-462) föreslagit riksdagen att

1. besluta om att inrätta följande allmänna utbildningslinjer, nämligen
byggnadsindustrilinjen omfattande 60 poäng, fordonstekniklinjen omfattande
60 poäng, livsmedelsindustrilinjen omfattande 60 poäng, pappersoch
pappersmasseindustrilinjen omfattande 40 poäng, stålindustrilinjen
omfattande 60 poäng, samhällsbyggnadstekniklinjen omfattande 160 poäng,
sågverksindustrilinjen omfattande 60 poäng, träindustrilinjen omfattande
60 poäng samt verkstadsindustrilinjen omfattande 60 poäng,

2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att disponera 1 000000 kr. under anslagsposten
Högskolan i Luleå på det sätt som förordats i propositionen,

4. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 393401 000 kr.

Motionerna

1978/79:907 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om särskilt
anpassad civilingenjörsutbildning för personer som genomgått yrkesteknisk
högskoleutbildning,

1978/79:920 av Margot Håkansson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av
grundläggande, obligatoriska kunskaper i handikappfrågor inom arkitektutbildningen
samt i utbildningen till byggnadsingenjörer,

1978/79: 1353 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om förläggandet av

1 Riksdagen 1978179. 14 sami. Nr 32

UbU 1978/79:32

en enhet för högre teknisk utbildning till något av de mellansvenska industrilänen,

1978/79: 1374 av Arne Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen vid den framtida medelstilldelningen till de tekniska
högskolorna beaktar den brist på resurser som hämmar verksamheten vid
Lunds tekniska högskola,

1978/79: 1391 av Nils Åsling (c) och Per Stjernström (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag beträffande förutsättningarna
och formerna för en utbildningslinje i praktisk ekologi vid högskolan
i Östersund i enlighet med motionens förslag,

1978/79: 1910 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att icke nu anvisa medel för träteknisk utbildning vid högskolan i
Luleå,

1978/79:2146 av Bengt Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1978/79:2145 anförts om högskoleutbildningen
i Eskilstuna.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för tekniska yrken vid de
statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer
inom sektorn, dels för studier enligt äldre studieordning. Under anslaget
beräknas vidare medel för försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH).

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas medel
för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för tekniska
yrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensionering och innehåll
m. m. behandlas under förevarande sektorsanslag.

I budgetpropositionen föreslår föredragande statsrådet att nuvarande
försöksvis anordnade yrkestekniska högskoleutbildningar skall inrättas
som allmänna utbildningslinjer den 1 juli 1979. De yrkestekniska utbildningarna
på allmänna utbildningslinjer föreslås starta när nuvarande försöksomgångar
avslutats och med nuvarande lokalisering och dimensionering.
I budgetpropositionen föreslås vidare att den yrkestekniska högskoleutbildningen
skall utökas med tre nya linjer omfattande 60 poäng vardera
och lokaliserade till fyra orter, nämligen byggnadsindustrilinjen i Stockholm,
samma linje med installationsteknisk gren i Göteborg (Chalmers
tekniska högskola), fordonstekniklinjen i Eskilstuna och sågverksindustrilinjen
i Karlstad. För samtliga utbildningar föreslås 30 antagningsplatser
per ort.

UbU 1978/79:32

Utbildningen i samhällsbyggnadsteknik är i Luleå f. n. en gren av maskintekniklinjen.
Regeringen föreslår att en ny allmän utbildningslinje benämnd
samhällsbyggnadstekniklinjen inrättas i Luleå. Linjen föreslås omfatta
160 poäng och ha 25 antagningsplatser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av allmänna utbildningslinjer
inom sektorn för utbildning för tekniska yrken.

Föredragande statsrådet föreslår att besparingar görs inom sektorn,
bl. a. genom ändringar av planeringsramarna. Han förordar att totalt 169
antagningsplatser dras in på maskinteknik- och väg- och vattenbyggnadslinjerna
samt på fysiker-, geovetar-, kemist- och biologilinjerna. Föredragande
statsrådet räknar vidare med att en besparing om 1,1 milj. kr. är
möjlig under anslaget som följd av icke utnyttjade platser i tredje årskursen.

Enligt motionen 1978/79:907 bör universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) få i uppdrag att utreda hur civilingenjörsutbildningen kan anpassas
för personer som genomgått yrkesteknisk högskoleutbildning.

Utskottet finner det angeläget att man nu då den yrkestekniska högskoleutbildningen
föreslås bli permanentad prövar om behov Finns av att
komplettera den traditionella högskoleutbildningen inom den tekniska sektorn
med nya utbildningsalternativ för dem som genomgått yrkesteknisk
högskoleutbildning. Behovet av en sådan utbildning får anses höra till de
frågor som det ankommer på UHÄ att uppmärksamma och pröva. Med
hänsyn härtill anser utskottet att motionen 1978/79: 907 inte påkallar någon
åtgärd.

Enligt riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr
1975: 179) skall för varje kurs som ingår i allmän utbildningslinje fastställas
en kursplan. I kursplan skall anges det huvudsakliga innehållet i kursen.
Kursplanen fastställs av linjenämnden. Beslutet innebär att utbildningens
innehåll och uppläggning i enskilda kurser i väsentlig utsträckning är en
lokal angelägenhet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet det i motionen
1978/79:920 framförda yrkandet om förstärkning av grundläggande, obligatoriska
kunskaper i handikappfrågor inom arkitektutbildningen samt i
utbildningen till byggnadsingenjörer.

I motionen 1978/79:1353 begärs en skyndsam utredning om lokalisering
av en ny enhet för högre teknisk utbildning till något av de ”mellansvenska
industrilänen”. I motionen 1978/79:2146 hemställs att riksdagen skall ge
regeringen till känna vad som i motionen 1978/79:2145 anförs om högskoleutbildning
i Eskilstuna. I sistnämnda motion påpekas att ökade satsningar
måste göras på teknisk forskning. Vidare framhåller motionärerna bl. a.
att en uppbyggnad av och ökad anknytning till tillämpad forskning vid den
yrkestekniska högskoleenheten i Eskilstuna är mycket angelägen.

År 1975 avslog riksdagen i enlighet med utskottets förslag motioner om
civilingenjörsutbildning i Skellefteå bl. a. av den anledningen att ”befintliga
resurser måste utnyttjas effektivt, att investeringar som gjorts för

tl Riksdagen 1978179. 14 sami. Nr 32

UbU 1978/79:32

utbildning och forskning inte får äventyras samt att de permanenta forskningsresurserna
skall vara koncentrerade till nuvarande sju orter” (UbU
1975: 17, s. 73). Vad därefter gäller frågan om forskningsanknytning för
grundläggande högskoleutbildning på högskoleorter utan fast forskningsorganisation
vill utskottet nu, liksom föregående år (UbU 1977/78:22, s.
76), erinra om att riksdagen för detta ändamål varje budgetår anvisar medel
vilka disponeras av regionstyrelserna.

Utskottet föreslår med hänsyn till vad som här anförts att riksdagen
avslår motionerna 1978/79: 1353 och 1978/79:2146.

Av budgetpropositionen framgår att regionstyrelsen för Umeå högskoleregion
föreslagit att medel anvisas budgetåret 1979/80 för att möjliggöra
start av en lokal träteknisk linje i Skellefteå. UHÄ har dock inte ansett det
möjligt att inom ramen för sina förslag till anslagsframställningar beräkna
särskilda medel för denna utbildning.

Föredragande statsrådet framhåller att han anser behovet av en längre
träteknisk utbildning väl styrkt. Mot bakgrund av den dåliga rekryteringen
till högskolan i Luleå förordar han att resurserna inom sektorn för utbildning
för tekniska yrken avseende Umeå högskoleregion koncentreras till
högskolan i Luleå. I budgetpropositionen föreslås att möjligheten att starta
en träteknisk gren inom maskintekniklinjen vid högskolan i Luleå skall
prövas. Delar av den trätekniska utbildningen i Luleå bör enligt förslaget
kunna ges som decentraliserad utbildning med förläggning till Skellefteå.
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att för ändamålet få disponera
1 milj. kr. av anslagsmedlen under anslagsposten Högskolan i Luleå.
Medlen under anslaget bör också kunna få användas för en tillfällig lokal
utbildningslinje i träteknik i Skellefteå i avvaktan på att en träteknisk gren
kan anordnas inom maskintekniklinjen i Luleå.

I motionen 1978/79:1910 påpekas att ämnet träets mekaniska teknologi
sedan år 1969 finns som en variant inom maskintekniklinjen vid tekniska
högskolan i Stockholm (KTH). Det vore enligt motionären mycket olyckligt
om man för att kunna bedriva träteknisk utbildning i Luleå skulle
komma att splittra de forskningsresurser som man i dag bygger upp vid
KTH. Motionären hemställer därför att riksdagen beslutar att icke nu
anvisa medel för träteknisk utbildning vid högskolan i Luleå.

Utskottet vill först ånyo erinra om att riksdagen i enlighet med utskottets
förslag avslagit motioner om dels inrättande av civilingenjörsutbildning i
Skellefteå (UbU 1975:17, s. 73), dels begäran om medel för träforskning i
Skellefteå (UbU 1977/78: 22, s. 76). Utskottet har alltjämt den uppfattningen
att en väl utbyggd och fungerande teknisk högskoleutbildning i Luleå är
bättre för regionen än en av lokaliseringspolitiska skäl till utbildningens
och forskningens förfång genomförd splittring av knappa resurser. Stor
försiktighet bör därför iakttagas vid lokalisering av ny teknisk utbildning i
regionen till annan ort än Luleå. Utskottet är samtidigt ense med regeringen
om att ett trätekniskt utbildningsalternativ bör prövas i Luleå, bl. a.

UbU 1978/79:32

eftersom en sådan utbildning - vilket föredragande statsrådet framhållit —
skulle kunna förbättra rekryteringen av studerande till högre teknisk utbildning
vid högskolan i Luleå. Utskottet vill inte motsätta sig att den
trätekniska grenen planeras på så sätt att en del av utbildningen kan
komma att anordnas i Skellefteå. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att
riksdagen avstyrker motionen 1978/79: 1910 och tillstyrker att riksdagen
bemyndigar regeringen att disponera 1000000 kr. under anslagsposten
Högskolan i Luleå i enlighet med vad som förordats i propositionen.

1 motionen 1978/79: 1374 föreslås riksdagen anhålla att regeringen vid
den framtida medelstilldelningen till de tekniska högskolorna beaktar den
brist på resurser som gör att verksamheten vid Lunds tekniska högskola
hämmas. Motionärerna pekar bl. a. på tre för Lunds tekniska högskola
angelägna områden, nämligen 1. utbyggnad av antalet docenttjänster och
forskarassistenttjänster, 2. uppräkning av materielandelens storlek av tilldelade
resurser till en nivå som motsvarar den vid början av 1970-talet, 3.
förnyelse och komplettering av utrustning - i första hand elektronisk
utrustning.

Det är enligt utskottets mening mycket angeläget att den högre tekniska
utbildningen tillförs ökade resurser. De problemställningar som motionärerna
pekar på är dock enligt utskottets mening tillämpliga på högre teknisk
utbildning i hela landet. Utskottet anser det därför inte möjligt att
särskilt beakta resursbristen vid universitetet i Lund eller lämpligt med ett
uttalande att så skall ske i framtiden. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motionen 1978/79: 1374.

I motionen 1978/79:1391 anhåller motionärerna om utredning och förslag
beträffande förutsättningarna och formerna för en utbildningslinje i
praktisk ekologi vid högskolan i Östersund. Utskottet vill först erinra om
att allmänna utbildningslinjer skall inrättas av riksdagen efter förslag från
regeringen. Till grund för regeringens förslag bör ligga ett omfattande
beredningsarbete på lokal, regional och central nivå. Det finns enligt
utskottets mening ingen anledning för riksdagen att i förevarande fall
ingripa i den normala planeringsprocessen. Den av motionärerna föreslagna
utbildningen bör, om vederbörande beslutsorgan finner det lämpligt,
kunna prövas och inrättas som lokal utbildningslinje med i anspråktagande
av medel som står till förfogande för detta ändamål. Utskottet avstyrker
därmed motionen 1978/79: 1391.

Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens medelsberäkningar under
anslaget och föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn
för utbildning för tekniska yrken enligt vad som förordats i propositionen
1978/79:100 samt anvisar ett reservationsanslag av 393401000 kr. till
Utbildning för tekniska yrken.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beslutar om inrättande av allmänna utbildningslinjer
i enlighet med vad som förordats i propositionen 1978/
79: HM),

UbU 1978/79:32

2. att riksdagen beträffande särskild civilingenjörsutbildning för
personer som genomgått yrkesteknisk högskoleutbildning avslår
motionen 1978/79: 907,

3. att riksdagen beträffande förstärkning av kunskaper i handikappfrågor
inom vissa utbildningar avslår motionen 1978/
79:920,

4. att riksdagen beträffande en ny högskoleenhet för högre teknisk
utbildning avslår motionen 1978/79: 1353,

5. att riksdagen beträffande forskningsresurser i Eskilstuna avslår
motionen 1978/79:2146,

6. att riksdagen med avslag på motionen 1978/79: 1910 bemyndigar
regeringen att disponera 1000000 kr. under anslagsposten Högskolan
i Luleå i enlighet med vad som förordats i propositionen
1978/79: 100,

7. att riksdagen beträffande resurser till Lunds tekniska högskola
avslår motionen 1978/79:1374,

8. att riksdagen beträffande en utbildningslinje i praktisk ekologi
avslår motionen 1978/79: 1391,

9. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning
för tekniska yrken i enlighet med vad som förordats i
propositionen 1978/79: 100,

10. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 393401 000 kr.

2. Utbildning för vårdyrken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten D 7 (s. 469-478) och hemställer

1. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som förordats
i propositionen 1978/79: 100.

2. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 273 240000 kr.

3. Utbildning för kultur- och informationsyrken. Regeringen har under
punkten D 9 (s. 519-527) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av en påbyggnadslinje för vidareutbildning av
journalister omfattande 20 poäng,

2. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i kördirigering
personlig för Eric Ericson i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

4. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1979/
80 anvisa ett reservationsanslag av 143 938000 kr.

UbU 1978/79:32

Motionerna

1978/79: 928 av Christina Rogestam m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar förlägga den allmänna religionsvetenskapliga utbildningslinjen till
Göteborg fr. o. m. läsåret 1979/80.

1978/79: 1328 av Olle Aulin m. fl. (m, c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att planeringsramen för sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
för musikerlinjen i Lund/Malmö fastställs till 28 studerande 1979/80,

1978/79: 1386 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen anhålla att frågan om ytterligare professurer samt
befattningar med professors namn vid musikhögskolorna snarast löses,

2. att hos regeringen anhålla att riksdagens tidigare beslut om reformering
av den högre musikutbildningen snarast verkställs,

1978/79: 1890 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att en svensk konservatorsutbildning snarast etableras.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för kultur- och informationsyrken
vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn samt för fortbildning
av journalister m.fl., dels för studier enligt äldre studieordning.
Vidare beräknas medel för konstfackskolans i Stockholm konstindustriella
utbildning och för stöd till vissa fria samfunds teologiska seminarier.

Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken omfattar innevarande
budgetår 17 allmänna utbildningslinjer och två påbyggnadslinjer. I
budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag om en ny påbyggnadslinje
om 20 poäng för vidareutbildning av journalister. Redan vid riksmötet
1976/77 fattades principbeslut om att en sådan linje skulle inrättas den 1 juli
1978 (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Med hänsyn
till det statsfinansiella läget uppsköt emellertid riksdagen förra året inrättandet
av linjen (prop. 1977/78: 100, UbU 1977/78:22, rskr 1977/78:338).
Utskottet tillstyrker nu regeringens förslag att den föreslagna påbyggnadslinjen
inrättas den 1 juli 1979.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för
sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat.

För den nya påbyggnadslinjen för vidareutbildning av journalister föreslås
60 platser i vardera Stockholm och Göteborg.

I besparingssyfte föreslår regeringen minskningar av planeringsramarna
för kulturkommunikationslinjen, tolklinjen och bibliotekarielinjen med
sammanlagt 270 platser. För kulturkommunikationslinjen i Örebro föreslås
dock en ökning med fem platser.

UbU 1978/79:32

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har för budgetåret 1979/80
föreslagit en minskad intagning på den religionsvetenskapliga linjen i både
Uppsala och Lund. Föredragande statsrådet anser emellertid att klarhet
måste skapas bl. a. rörande studerandeunderlag och arbetsmarknadens
efterfrågan innan ställning kan tas till en ändrad dimensionering och därav
följande ändringar i resurstilldelningen. Han räknar därför med en oförändrad
intagning nästa budgetår. I detta sammanhang anför statsrådet att
utbildningen på den religionsvetenskapliga linjen kräver ett differentierat
utbud som endast universiteten i Uppsala och Lund kan svara för. Varken
resursläget eller studerandeunderlaget medger enligt hans mening en ytterligare
spridning av utbildningen. Det är i detta läge viktigt att finna former
för utbudet av utbildningen som på ett lämpligt sätt tillgodoser efterfrågan.
Enligt vad föredragande statsrådet erfarit prövar UHÄ dimensioneringsoch
lokaliseringsfrågorna för att återkomma till dem i sina förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1980/81.

Religionsvetenskaplig utbildning meddelas även vid universitetet i Göteborg,
och där i form av en lokal utbildningslinje, tros- och livsåskådningsvetenskapliga
linjen. Från och med vårterminen 1978 anordnas även den
s. k. tema-terminen, som i Uppsala och Lund avslutar den allmänna religionsvetenskapliga
linjen. De studerande som gått den lokala linjen och
tema-terminen i Göteborg har inte någon generell rätt till sådana examensbevis
som de studerande på den allmänna religionsvetenskapliga linjen i
Uppsala och Lund har. Regeringen har dock av särskilda skäl den 7
december 1978 beslutat att de studerande som läsåren 1977/78 eller 1978/79
slutfört religionsvetenskaplig utbildning i Göteborg, vilken i huvudsak
motsvarar utbildningen på den religionsvetenskapliga linjen vid universiteten
i Uppsala och Lund, skall ha rätt att vid universitetet i Lund få ut
examensbevis över teologie kandidatexamen eller bevis över religionsvetenskaplig
utbildning. I sitt beslut har regeringen erinrat om att lokal
utbildningslinje inte får inrättas för behov som tillgodoses genom allmän
utbildningslinje.

Sedermera har rektorsämbetet i Lund, efter hemställan från religionsvetenskapliga
linjenämnden, i skrivelse den 7 mars 1979 begärt att UHÄ hos
regeringen skall föreslå att universitetet i Lund skall medges rätt att utfärda
bevis över genomgången religionsvetenskaplig utbildning även för de
studerande som påbörjat sina studier på den lokala linjen i Göteborg men
som inte hinner slutföra studierna under 1978/79.

Riksdagen bör enligt motionen 1978/79:928 besluta att den allmänna
religionsvetenskapliga linjen skall förläggas även till Göteborg från och
med nästa budgetår. Detta skall ske genom en omfördelning av de i
budgetpropositionen föreslagna utbildningsplatserna för linjen från universiteten
i Uppsala och/eller Lund till universitetet i Göteborg. Denna nylokalisering
av den allmänna utbildningslinjen i religionsvetenskap till Göteborg
avses ersätta den hittillsvarande religionsvetenskapliga utbildningen

UbU 1978/79: 32

där på lokal linje. Någon antagning på den lokala linjen kommer enligt
motionärerna inte att ske nästa läsår. Ett vikande studerandeunderlag vid
den allmänna religionsvetenskapliga linjen i Uppsala och Lund får enligt
motionärernas mening inte stoppa undervisningen i religionsvetenskapliga
ämnen i Göteborg.

Utskottet anser att resultatet av UHÄ:s pågående arbete med frågan om
den religionsvetenskapliga linjens framtida dimensionering m. m. bör föreligga
innan riksdagen tar ställning till en eventuell förläggning av linjen till
Göteborg. Utskottet förutsätter att UHÄ i sitt arbete även behandlar
situationen i Göteborg. Under åberopande av det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1978/79:928.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att vissa möjligheter ges i
högskoleförordningen (3 § 6 kap. och 7-9 §§ 7 kap.) att tillgodoräkna
tidgare utbildning vid genomgång av viss linje eiler kurs. Det ankommer på
berörda högskoleorgan att besluta i sådana frågor, bl. a. vid övergång från
en läroanstalt till en annan. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget
med rörlighet och flexibilitet inom högskolan. Utskottet förutsätter därför
att frågor vid övergång till annan läroanstalt prövas välvilligt. Det bör t. ex.
vara möjligt att få tillgodoräkna sig resultat från enstaka kurs genomgången
på utbyggnadsort vid övergång till fortsatta studier på linje på annan ort.

I enlighet med UHÄ:s förslag föreslår regeringen att planeringsramarna
för musikerlinjen skall vara 55 platser i Stockholm, 24 platser i Lund/
Malmö och 26 platser i Göteborg. Detta innebär att två platser överförs
från Lund/Malmö till Göteborg.

I motionen 1978/79: 1328 yrkas att planeringsramen för musikerlinjen i
Lund/Malmö skall ökas med fyra platser till 28 nästa budgetår. Motionären
erinrar om att organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS)
i sin dimensionerings- och lokaliseringsplan (Ds U 1977:15) föreslog att
musikerlinjen i Lund/Malmö skulle vara utbyggd till totalt 120 studerandeplatser
i grundläggande utbildning 1982/83. För att nå detta mål måste
omkring 30 studerande antas per år. Motionären konstaterar att en eftersläpning
i förhållande till OMUS plan har skett och anser att riksdagen
därför skall öka planeringsramen för nästa budgetår.

Som motionären påpekar hade riksdagen vid riksmötet 1977/78 inte
något att erinra mot att OMUS dimensionerings- och lokaliseringsplan
lades till grund för den fortsatta planeringen. Detta innebär emellertid inte
att riksdagen då beslöt att planen skall följas i sina detaljer. Riksdagen
hade nämligen inte heller något att erinra mot föredragande statsrådets
(prop. 1977/78: 14 s. 118) uppfattning att ”i likhet med vad som gäller för
högskolan i övrigt får takten för genomförandet av OMUS dimensioneringsförslag
prövas i det årliga budgetarbetet” (UbU 1977/78: 12, rskr
1977/78: 73). Så sker också. Det fortsatta planeringsarbetet åligger numera
UHÄ som övertagit det arbete OMUS svarade för. I sina förslag till
anslagsframställning för nästa budgetår har UHÄ meddelat sin avsikt att

UbU 1978/79:32

återkomma med synpunkter på den framtida dimensioneringen av musikerlinjen.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motionen 1978/79: 1328 och fastställer de i budgetpropositionen föreslagna
planeringsramarna för musikerlinjen liksom de i budgetpropositionen i
övrigt förordade planeringsramarna för budgetåret 1979/80.

Riksdagen bör enligt motionen 1978/79: 1386 (yrkandet 2) hos regeringen
anhålla att det tidigare riksdagsbeslutet om reformering av den högre
musikutbildningen (prop. 1977/78: 14, UbU 1977/78: 12, rskr 1977/78:73)
skall verkställas snarast. 1 motionen berörs dock endast frågan om lärartjänstorganisationen
för den högre musikutbildningen. Lärartjänster skall
enligt motionen inrättas efter samma principer som tillämpas inom den
övriga universitets- och högskoleutbildningen.

Utskottet får åter anledning påpeka att takten i genomförandet av reformeringen
av den högre musikutbildningen får prövas i det årliga budgetarbetet.
Utskottet vill vidare erinra om att frågor om tjänsteorganisationen
för lärare inom hela högskolan prövas av lärartjänstutredningen (U
1977:04). Utskottet har inhämtat att regeringen den 10 maj och den 21 juni
1978 uppdragit åt statens avtalsverk att föra förhandlingar om bl. a. en
provisorisk ny tjänsteorganisation i högre musikutbildning att gälla i avvaktan
på resultaten av lärartjänstutredningens arbete. Förhandlingarna
har inte avslutats.

Det finns under dessa förhållanden enligt utskottets mening ingen anledning
för riksdagen att bifalla yrkandet 2 i motionen 1978/79:1386.

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta en tjänst vid
musikhögskolan i Stockholm som professor i kördirigering, personlig för
professorn Eric Ericson. Utskottet tillstyrker förslaget.

I motionen 1978/79: 1386 yrkas (yrkandet 1) att riksdagen hos regeringen
skall anhålla att frågan om ytterligare professurer samt befattningar med
professors namn för den högre musikutbildningen snarast skall lösas.
Motionären gör bl. a. en jämförelse med lärares status och titulatur vid
andra länders musikhögskolor och hävdar att de internationella kontakterna
på musikens och musikutbildningens område störs av att svenska
lärare utan professorstitel ”inte uppfattas som representativa företrädare”.

Utskottet, som nyss tillstyrkt regeringens förslag om en personlig professur
vid musikhögskolan i Stockholm, anser att riksdagen inte kan begära
att frågan om ett ospecificerat antal professurer skall lösas utan att
tjänsternas ämnesområden och kostnaderna för dem kan bedömas i förhållande
till andra framförda förslag. Som tidigare påpekats utreds för närvarande
tjänsteorganisationen för lärare inom högskolan som helhet av
lärartjänstutredningen. Då det gäller frågan om att ge vissa lärare inom den
högre musikutbildningen professors namn vill utskottet påpeka att detta är
ett ärende av sådan typ som handläggs av regeringen. Riksdagen bör alltså
avslå yrkandet 1 i motionen 1978/79: 1386.

UbU 1978/79:32

Riksdagen bör enligt motionen 1978/79:1890 besluta att en svensk konservatorsutbildning
snarast skall etableras. Motionärerna konstaterar att
Sverige — som kanske enda land i Europa — saknar konservatorsutbildning.
De anför bristen på utbildade konservatorer som en av de viktigaste
anledningarna till rådande och i motionen exemplifierade missförhållanden
i vad gäller bevarande och vård av kyrkoinventarier. En svensk konservatorsutbildning
efter utländsk förebild är därför enligt deras mening mycket
angelägen och nödvändig för att inte oersättliga kulturella värden skall gå
förlorade.

Enligt vad utskottet inhämtat har inom utbildningsdepartementet möjligheterna
undersökts att få disponera fem utbildningsplatser vid konservatorsskolan
i Köpenhamn för svenska studerande. Under förbehåll av danska
myndigheters slutliga godkännande av ett sådant arrangemang kommer
de fem platserna att stå till förfogande vid intagningen till hösten 1979.
Utskottet anser att det skulle vara värdefullt om ett sådant praktiskt
nordiskt samarbete går att genomföra. Utskottet har också erfarit att inom
utbildningsdepartementet förbereds en utredning om svensk konservatorsutbildning.
Arbetet med att lösa de i motionen aktualiserade problemen har
således redan påbörjats varför motionen 1978/79: 1890 inte behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet som inte har någon erinran mot regeringens medelsberäkningar
under anslaget för kultur- och informationsyrken hemställer

1. att riksdagen beslutar om inrättande av en påbyggnadslinje för
vidareutbildning av journalister omfattande 20 poäng,

2. att riksdagen beträffande religionsvetenskaplig linje i Göteborg
avslår motionen 1978/79:928,

3. att riksdagen beträffande musikerlinjen i Malmö avslår motionen
1978/79: 1328,

4. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning
för kultur- och informationsyrken i enlighet med vad som
förordats i propositionen 1978/79: 100,

5. att riksdagen beträffande reformeringen av den högre musikutbildningen
avslår motionen 1978/79: 1386 yrkandet 2,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i kördirigering personlig för Eric Ericson i enlighet
med vad som förordats i propositionen 1978/79:100,

7. att riksdagen beträffande professurer m. m. vid musikhögskolorna
avslår motionen 1978/79: 1386 yrkandet 1,

8. att riksdagen beträffande konservatorsutbildning avslår motionen
1978/79: 1890,

9. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 143938000
kr.

UbU 1978/79:32

4. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D 11 (s. 531—534) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 149 162000 kr.

Stockholm den 5 april 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c), Lars
Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson
(c), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam (c), Jörgen Ullenhag (fp), Iris
Mårtensson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m) och Torsten Karlsson (s).

Reservation

vid punkten 1 (Utbildning för tekniska yrken) beträffande särskild civilingenjörsutbildning
för personer som genomgått yrkesteknisk högskoleutbildning
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Roland Sundgren,
Lennart Bladh, Iris Mårtensson och Torsten Karlsson (samtliga s)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet
finnér" och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna finner utskottet det viktigt att denna fråga
utreds. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen
1978/79:907 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande särskild civilingenjörsutbildning för
personer som genomgått yrkesteknisk högskoleutbildning med
bifall till motionen 1978/79:907 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979