UbU 1978/79:29

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:29

med anledning av propositionen 1978/79: 92 om lokal- och utrustningsplaneringen
vid statliga högskoleenheter jämte motion

Propositionen

I propositionen 1978/79: 92 har regeringen (utbildningsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Wikström föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att
avveckla nuvarande kommittéorganisation för lokal- och utrustningsplanering,

2. godkänna de riktlinjer för lokal- och utrustningsplaneringen för
statliga högskoleenheter som förordats i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att disponera högst 1 600 000 kr. från nionde
huvudtitelns anslag Kommittéer m. m. för att budgetåret 1979/80 bestrida
kostnaderna för den i propositionen förordade organisationen för
lokal- och utrustningsplanering.

Med början år 1964 har av Kungl. Maj:t och senare av regeringen
tillkallats lokal- och utrustningsprogramkommittéer, en för varje universitetsort
liksom en för jordbrukets högskolor. En speciell universitetsrestaurangkommitté
har tillkallats för högskolornas restaurangfrågor.
Kommittéernas verksamhetsområden har efter hand vidgats till att omfatta
lokal- och utrustningsplanering för i huvudsak all statlig högskoleutbildning
samt därtill knuten forskning och förvaltning.

Kommittéerna har att utreda de lokal- och utrustningsbehov som aktualiseras
främst av lokala eller centrala högskolemyndigheter. Behoven
omsätts i lokal- resp. utrustningsprogram som fastställs av kommittéerna.
Lokalprogrammen bildar underlag för de byggnadsprogram som redovisas
av byggnadsstyrelsen för regeringen och som efter prövning normalt
leder till uppdrag till byggnadsstyrelsen att projektera och utföra byggnader.
Kommittéerna utreder högskoleenheternas behov av ersättningsanskaffning
av inredning och utrustning och prövar lokalbehov vid förhyrningar.

En särskild samarbetsnämnd svarar för att utarbeta vissa normer och
anvisningar för programarbetet samt för övergripande prioritering av aktuella
byggnadsobjekt och ersättningsbehov av utrustning. Handläggning
av lokal- och utrustningsfrågorna vid kommittéerna sker vid ett gemensamt
kansli.

I propositionen föreslås att nuvarande kommittéorganisation för lokaloch
utrustningsfrågor avvecklas. Arbetet med dessa frågor inom den statliga
delen av högskolan förs i stället till stor del över på de enskilda

1 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 29

UbU 1978/79: 29

högskoleenheternas styrelser. I propositionen föreslås speciella organ,
s. k. lokalnämnder, för hithörande frågor. De regionala aspekterna på
framförallt den grundläggande högskoleutbildningens lokal- och utrustningsbehov
skall bevakas av regionstyrelsema. Till universitets- och högskoleämbetet
förläggs samordnande och prioriterande uppgifter. Dit
knyts även vissa expertgrupper som finns inom den nuvarande lokaloch
utrustningsprogramorganisationen.

Lokal- och utrustningsplaneringen vid Sveriges lantbruksuniversitet föreslås
ske på likartat sätt.

Universitetsrestaurangkommittén föreslås bli avvecklad och uppgifterna
fördelade på olika myndigheter.

Förslagen syftar till att anpassa planeringen av lokaler och utrustning
till den nya högskoleorganisationen och i övrigt ändrade förutsättningar.

Motionen

1978/79: 2211 av Georg Andersson (s) och Christer Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om organisatorisk anknytning till regionstyrelsema
av de handläggarresurser som skall ställas till förfogande för lokal- och
utrustningsprogramarbetet inom högskolan.

Utskottet

Mot bakgrund av det mycket omfattande utbyggnadsprogram för universitet
och högskolor som fastställdes av 1963 års riksdag föreslog
Kungl. Maj:t i propositionen 1964: 50 angående universitetens och högskolornas
organisation och förvaltning m. m. att lokal- och utrustningsprogramarbetet
skulle anförtros åt speciella kommittéer, en för var och
en av universitetsorterna. Planering och upphandling av inredning föreslogs
samtidigt bli överförd till byggnadsstyrelsen. Riksdagen hade ingen
erinran mot dessa förslag (SU 1964: 119, rskr 1964: 239). I juni 1964
tillkallades lokal- och utrustningsprogramkommittéer (LUP-kommittéer)
för de dåvarande universitetsorterna Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm
och Umeå. En särskild samarbetsnämnd för LUP-kommittéerna
(LUP-nämnden) inrättades samtidigt för att sörja för ett nära samarbete
kommittéerna emellan. År 1965 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
en LUP-kommitté för jordbrukets högskolor. En
LUP-kommitté för Linköping tillkallades år 1970. Till LUP-nämnden
är knutna särskilda expertgrupper t. ex. den s. k. djurhusgruppen. Planeringen
av studerande- och personalrestauranger vid universitet och
högskolor och vissa kulturinstitutioner, m. m., omhänderhas av universitetsrestaurangkommittén.

Föredragande statsrådet erinrar om att de enskilda högskoleenheterna

UbU 1978/79: 29

genom högskolereformen fått vidgade befogenheter och större handlingsfrihet
i skilda hänseenden. Han anser det naturligt att en anpassning
härtill sker i fråga om lokal- och utrustningsplaneringen och i propositionen
föreslås nu bl. a. att riksdagen skall godkänna i propositionen förordade
riktlinjer för lokal- och utrustningsplaneringen för statliga högskoleenheter.

Utskottet anser det följdriktigt att högskoleenheterna skall ha huvudansvaret
för lokal- och utrustningsplaneringen och att som en konsekvens
härav den befintliga LUP-organisationen avvecklas. Utskottet har alltså
ingen anledning till erinran häremot.

Vid högskoleenhet med fasta forskningsresurser skall inrättas en lokalnämnd,
vilken skall fungera som lokalt beredningsorgan för lokaloch
utrustningsfrågor. Nämnden skall vara underställd högskolestyrelsen
och kunna besluta på dess vägnar. Andra högskoleenheter skall få
inrätta lokalnämnd om de vill det.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), till vilket LUP-nämndens
expertgrupper förutsätts bli överförda, skall kunna bistå högskoleenheterna
med experthjälp under det fortlöpande programarbetet. Beträffande
regionstyrelsernas roll anför föredragande statsrådet följande:

Remissinstanser har allmänt, liksom decentraliseringsgruppen, ansett
att regionstyrelsema endast i undantagsfall bör ta ställning till enskilda
lokalbehov eller utrustningsprogram. Deras uppgift är i stället, enligt min
mening, att lämna sådana kompletterande synpunkter som avser den
grundläggande utbildningens omfattning, inriktning och forskningsanknytningen
av denna.

Regionstyrelserna har därmed ett särskilt ansvar för att de små högskoleenheternas
lokal- och utrustningsbehov vägs mot behoven för övrig
grundläggande utbildning inom regionen samt att erforderlig samverkan
i lokal- och utrustningsfrågor kommer till stånd mellan berörda högskoleenheter.

Också ansvaret för den långsiktiga lokal- och utrustningsplaneringen
skall ligga på högskolestyrelsen. Högskolestyrelsen skall i anslutning till
sina förslag till anslagsframställning årligen redovisa planer beträffande
lokal- och utrustningsbehoven för de närmaste fem åren, s. k. planeringsredovisningar,
vilka i huvudsak kommer att redovisa en angelägenhetsgradering
mellan aktuella objekt. Planeringsredovisningarna skall för
yttrande översändas till vederbörande regionstyrelse. Med utgångspunkt
i sitt ansvar för främst samordnande planering av den grundläggande
utbildningen skall regionstyrelsen ha att till UHÄ avge yttrande över
redovisningen. UHÄ skall i samband med sitt förslag till anslagsframställning
redovisa en angelägenhetsgradering på riksplanet.

UHÄ:s behov av personalresurser anges vara tre handläggartjänster
och en biträdestjänst. För arbetet med lokal- och utrustningsfrågor på
det regionala planet beräknas i propositionen resurser motsvarande sju

UbU 1978/79: 29

tjänster som handläggare, nämligen två tjänster för Stockholmsregionen
och fem tjänster för de övriga fem högskoleregionerna. Var och en av
de fem sistnämnda tjänsterna bör enligt föredragande statsrådets mening
knytas till den största högskoleenheten inom regionen, dvs. till universitetet
i Uppsala resp. Lund, Göteborg, Umeå och Linköping. Placeringen
av tjänsterna i Stockholmsregionen skall bestämmas sedan UHÄ lämnat
förslag.

Med hänsyn till det planeringsansvar som åvilar regionstyrelserna måste,
anförs i motionen 1978/79: 2211, ifrågasättas om inte en mer regionalinriktad
organisation bättre skulle svara mot gällande ordning för
resursplaneringen i högskolan. Eftersom man av olika skäl inte kan
tillföra samtliga högskoleenheter förstärkta personalresurser för att hantera
de lokala programbehoven bör enligt motionärernas mening den
regionala resursen administrativt knytas till regionstyrelsen i varje region.

Enligt den i propositionen föreslagna ordningen skall regionstyrelserna
inte medverka i handläggningen av enskilda lokal- och utrustningsärenden
utan i första hand yttra sig över de lokala myndigheternas
behovsredovisningar som ett led i sin samordnande planering i fråga om
den grundläggande högskoleutbildningen i regionen.

Regionstyrelsen skall sålunda som myndighet inte ha något inflytande
i de olika lokal- och utrustningsprogramfrågorna utöver vad som följer
av styrelsens nyss angivna roll. Detta talar enligt utskottets mening mot
att riksdagen gör något uttalande om att den i propositionen föreslagna
resursen skall vara knuten till regionstyrelsen. Utskottet föreslår därför
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2211. Utskottet vill här erinra
om och stryka under vad föredragande statsrådet anfört beträffande regionstyrelsernas
särskilda ansvar i fråga om de små högskoleenheternas
lokal- och utrustningsbehov.

Reformen föreslås genomförd den 1 juli 1979. Kostnaderna för den
nuvarande LUP-organisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
bestrids f. n. från reservationsanslaget Kommittéer m. m.
under nionde huvudtiteln. Regeringen föreslår att kommittéanslaget nästa
budgetår skall få belastas med högst 1,6 milj. kr. för bestridande av
kostnader för den nya organisationen. Det finns enligt utskottets mening
inte någon anledning till erinran från riksdagens sida att så sker.

Då vad i övrigt anförts och föreslagits i propositionen 1978/79: 92
inte föranleder något uttalande hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som
erfordras för att avveckla nuvarande kommittéorganisation för
lokal- och utrustningsplanering för statliga högskoleenheter,

2. att riksdagen beträffande personalresurser för lokal- och utrustningsprogramarbetet
vid högskoleenheterna med avslag på
motionen 1978/79: 2211 godkänner vad som förordats i propositionen
1978/79: 92,

UbU 1978/79: 29

3. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för lokal- och
utrustningsplaneringen för statliga högskoleenheter som förordats
i propositionen 1978/79: 92,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att av det under nionde
huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisade reservationsanslaget
till Kommittéer m. m. disponera högst 1 600 000 kr. för
att bestrida kostnaderna nämnda budgetår för den i propositionen
1978/79: 92 förordade organisationen för lokal- och utrustningsplanering.

Stockholm den 29 mars 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Bengt Wiklund
(s), Sven Johansson (c), Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp),
Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage
(m), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam (c), Lena HjelmWallén
(s), Thorsten Larsson (c), Gunnar Biörck i Värmdö (m) och
Ylva Annerstedt (fp).

Reservation

av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Roland Sundgren,
Helge Hagberg, Lennart Bladh och Lena Hjelm-Wallén (samtliga s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Enligt den”
och slutar ”högskoleenheternas lokal- och utrustningsbehov” bort ha
följande lydelse:

Enligt propositionen (s. 11) skall regionalstyrelserna ha ”ett särskilt
ansvar för att de små högskoleenheternas lokal- och utrustningsbehov
vägs mot behoven för övrig grundläggande utbildning inom regionen
samt att erforderlig samverkan i lokal- och utrustningsfrågor kommer
till stånd mellan berörda högskoleenheter.”

Om detta särskilda ansvar, som propositionen nämner, skall få en
reell innebörd bör enligt utskottets mening den i propositionen föreslagna
resursen vara organisatoriskt knuten till regionstyrelsen i varje region.

Utskottet förordar att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1978/79: 2211.

dels att utskottets hemställan under punkt 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande personalresurser för lokal- och utrustningsprogramarbetet
inom högskoleregionerna som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motionen 1978/79: 2211.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790054

t : ■

■ ■’ ; ; -

: - ' '

■ - r. .

: • ui i

■

. ' ■

■

. .. .

• ■ ; ' .

■ ■ : x.. - .

;ri - -

'• '■ ■ ; • ■ .■

* • ' •