UbU 1978/79:28

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79: 28

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag
till det obligatoriska skolväsendet m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas förslag som regeringen i propositionen 1978/

79: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) efter föredragning av statsrådet
Rodhe förelagt riksdagen under avsnittet Skolväsendet, rubrikerna
Det obligatoriska skolväsendet m. m. (punkterna C 11—C 16),

Gymnasiala skolor m. m. (punkterna C 18—C 24 och C 27) och Investeringsbidrag
(punkterna C 28—C 29) jämte yrkanden i motionerna
1978/79: 629, 731, 735, 934 och 1906.

1. Bidrag till driften av grundskolor m. ni. Regeringen har under punkten
C 11 (s. 305—314) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till semesterlönetillägg,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till
kostnader för stödundervisning i svenska och för undervisning i hemspråk,

3. godkänna de riktlinjer beträffande rektors- och studierektorstjänster
i grundskolan som förordats i propositionen,

4. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i skollagen (1962: 319),

5. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 9 543 000 000 kr.

Motionerna

1978/79: 629 av Olof Palme m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av grundskolor
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 95 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 9 638 milj. kr. att fördelas
i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandet 1),

1978/79: 731 av Lennart Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behandlingen av regeringens förslag om sammanförande av
resurserna för hemspråksundervisning och för stödundervisning i svenska,

1978/79: 735 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att för budgetåret 1979/80 anslå 50 milj. kr. till den kommunala
musikundervisningen,

1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 28

UbU 1978/79: 28

1978/79: 934 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att i statsbidraget för grundskolan införa en indelning av
tilläggsbidraget i fem grupper.

Utskottet

Antalet elever i grundskolan beräknas innevarande läsår vara
1 040 000.

Vid riksmötet 1977/78 beslöts ett nytt system för statsbidrag till
grundskolan (prop. 1977/78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 260).

De viktigaste komponenterna i detta system är basresurser, förstärkningsresurser
och tilläggsbidrag. För varje skolenhet beräknas antalet
basresurser med hänsyn till antalet elever i varje årskurs av grundskolan
vid enheten. Förstärkningsresurser utgår dels direkt till kommunerna
med 0,553 veckotimmar per elev, dels som en resurs för länsskolnämnden
att fördela inom länet efter behov. Länsskolnämndsresursema är i
Stockholms län 0,040 veckotimmar per elev, i Göteborgs och Bohus län
samt i Malmöhus län 0,035 veckotimmar per elev samt i övriga län
0,020 veckotimmar per elev. Vidare utgår tilläggsbidrag för vissa kostnader.
Tilläggsbidraget utgår med viss procentsats av statsbidraget för
bas- och förstärkningsresursema. Härutöver utgår bidrag för vissa särskilda
ändamål, bl. a. särskild undervisning, hemspråksundervisning, vissa
arbetsgivaravgifter och samlad skoldag.

Regeringen fastställer årligen veckotimpris för bas- och förstärkningsresurser.
För budgetåret 1978/79 är de preliminära timpriserna i genomsnitt
2 152 kr., respektive 2 309 kr. och 3 034 kr. för de tre stadierna i
grundskolan samt 2 556 kr. för förstärkningsresursen.

Statsbidraget utbetalas, i likhet med tidigare, i form av förskott och
slutreglering. Budgetåret 1979/80 belastas anslaget med förskott för
1979/80 beräknat på statsbidraget för 1978/79 samt slutreglering av
1978/79 års bidrag. Anslaget belastas vidare med kostnader för reseersättningar
m. m., med bidrag till kommuner och organisationer för vissa
verksamheter samt med kostnader för statsbidrag till avgifter till försäkring
för tilläggspension (ATP). Slutligen utgår ur anslaget bidrag till
vissa enskilda skolor.

Föredragande statsrådet beräknar att statsbidraget för budgetåret
1978/79 till bas- och förstärkningsresurser, tilläggsbidrag, stödundervisning
i svenska och hemspråksundervisning samt kallorts- och finskspråkstillägg
m. m. uppgår till 6 678 736 000 kr. Med hänsyn till gällande
förskotts- och slutregleringsförfarande beräknar föredraganden
statens kostnader budgetåret 1979/80 för nämnda ändamål till
7 280 300 000 kr. Totalt beräknas anslaget till grundskolan uppgå till
9 543 000 000 kr.

I motionen 1978/79: 629 (yrkandet 1) yrkas ett i jämförelse med

UbU 1978/79: 28

regeringens förslag med 95 milj. kr. förhöjt anslag. Motionärerna vill
fördubbla den förstärkningsresurs som länsskolnämnderna fördelar så
att nämnderna vid behov kan ge kommuner med speciella problem
möjligheter att engagera flera vuxna i skolarbetet.

Det våren 1978 beslutade statsbidragssystemet medger att resurserna
används flexibelt och ger härigenom ett stort utrymme för både kommuner
och länsskolnämnder att sörja för speciella behov i skolan hos
de elever som behöver extra stöd och hjälp.

Utskottet anser att länsskolnämnderna genom att de fördelar en del
av förstärkningsresursen fått en möjlighet att tillgodose medelsbehov
hos kommuner som har problem inom skolan. Med hänsyn härtill och
till det statsfinansiella läget avstyrker utskottet motionen 1978/79: 629
yrkandet 1.

Föredragande statsrådet har i budgetpropositionen anmält att hon
beräknar tilläggsbidraget till 12,7 % för budgetåret 1978/79. Med anledning
av en framställning om differentiering av tilläggsbidraget framhåller
föredraganden att den utvärdering och uppföljning av statsbidragssystemet
som skolöverstyrelsen (SÖ) fått i uppdrag att göra bör
avvaktas. Hon är därför inte beredd att förorda någon ändring av principen
med en enhetlig procentsats.

I motionen 1978/79: 934 yrkas en indelning av tilläggsbidraget i fem
grupper för att åstadkomma större rättvisa mellan kommunerna.

Utskottet biträder föredragandens uppfattning att det nya statsbidragssystemet
bör följas upp och utvärderas innan några förändringar
av tilläggsbidraget övervägs. Utskottet avstyrker motionen 1978/79: 934.

I motionen 1978/79: 735 begärs ett särskilt statsbidrag av 50 milj.
kr. till den kommunala musikundervisningen. Med hänsyn bl. a. till det
statsfinansiella läget kan utskottet inte tillstyrka motionen.

Bidraget till kostnader för stödundervisning i svenska utgår för närvarande
för högst 4 veckotimmar för varje grupp av elever. Bidraget
till hemspråksundervisning utgår med 1,1 veckotimme per elev som deltar
i sådan undervisning under läsåret.

Föredraganden föreslår att resurserna för stödundervisning i svenska
och för hemspråksundervisning, som tillsammans beräknas uppgå till
231 milj. kr. under budgetåret 1978/79, läggs samman. Härigenom skulle
enligt propositionen kommunerna få bättre möjlighet att i grundskolan
genom tidiga insatser i hemspråksundervisningen stimulera elevernas
språkutveckling. Föredraganden föreslår att SÖ skall få i uppdrag att
inkomma med förslag till ändrade bestämmelser för bidrag till kostnader
för stödundervisning i svenska och för undervisning i hemspråk.
Sammanförandet av dessa resurser får dock enligt föredragandens mening
inte medföra ökade kostnader för staten eller rubba relationerna
totalt inom grundskolan mellan stödundervisning och hemspråksunder lt

Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 28

Kartong: S. 4, under hemställan, rad 10 Står: hempråk Rättat till: hemspråk

UbU 1978/79: 28

visning. Regeringen begär bemyndigande att vidta de ändringar i förordningen
om statsbidrag till grundskolan som sammanläggningen av
resurserna kräver.

I motionen 1978/79: 731 framför motionärerna betänkligheter mot regeringens
förslag. De sympatiserar med förslagets syfte men framhåller
att effekterna av förslaget inte kan överblickas. De menar att man inom
samma ekonomiska ram som hittills gällt inte kan öka hemspråksundervisningen
utan att samtidigt minska stödundervisningen i svenska. En
schablonisering skulle också kunna innebära att de kommuner, som nu
tar ut ett större antal timmar än andra, kan drabbas negativt av den
föreslagna ändringen. Motionärerna har dock ingen invändning mot att
SÖ får det i budgetpropositionen angivna uppdraget men anser dels att
invandrarnas egna organisationer bör få delta i arbetet, dels att förslaget
bör föreläggas riksdagen, innan regeringen utfärdar föreskrifter. I motionen
yrkas att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna
vad motionärerna anfört.

Som tidigare nämnts är statsbidraget till hemspråksundervisningen relaterat
till antalet deltagande elever medan resursen för stödundervisning
i svenska utgår med 4 veckotimmar för varje elevgrupp. Gruppstorleken
är inte reglerad, men enligt SÖ:s anvisningar skall undervisningsgrupperna
vara små. För stödundervisning i svenska kan alltså de
kommuner som har behov av det få mycket stora resurser.

Utskottet har tidigare tagit ställning till förslag om schablonisering
av statsbidragsregler. Det är utskottets erfarenhet att en schablonisering
av ett detaljerat bidragssystem ofta medför negativa effekter för de
kommuner som utnyttjat tidigare givna regler mer än andra. Enligt utskottets
mening bör förslaget om sammanförande av resurserna för
stödundervisning i svenska och för undervisning i hemspråk bearbetas
ytterligare och dess genomförande anstå till dess konsekvenserna bättre
kan överblickas. Utskottet avstyrker alltså regeringens framlagda förslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande beräkningsgrunderna för förstärkningsresursen
avslår motionen 1978/79: 629 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande differentiering av tilläggsbidraget avslår
motionen 1978/79: 934,

3. att riksdagen beträffande särskilt statsbidrag till den kommunala
musikundervisningen avslår motionen 1978/79: 735,

4. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 731 avslår
propositionen 1978/79: 100 såvitt den gäller sammanförande
av statsbidragsresurserna för stödundervisning i svenska
och för undervisning i hemspråk,

5. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79:
100 förordats om statsbidrag till semesterlönetillägg,

UbU 1978/79: 28

6. att riksdagen godkänner de i propositionen 1978/79: 100 förordade
riktlinjerna beträffande rektors- och studierektorstjänster
i grundskolan,

7. att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat
förslag till lag om ändring i skollagen (1962: 319),

8. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till
propositionen 1978/79: 100 samt med avslag på motionerna
1978/79: 629 yrkandet 1 och 1978/79: 735 till Bidrag till driften
av grundskolor m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 9 543 000 000 kr.

2. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. Sameskolor. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 12—C 13 (s. 315—
318) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
15 076 000 kr.,

2. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 8 654 000 kr.

3. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Regeringen har under
punkten C 14 (s. 318—326) föreslagit riksdagen att till Specialskolan
m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 91 126 000 kr.

Motionen

1978/79: 1906 av Tyra Johansson (s) och Bengt Wiklund (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar permanenta verksamheten med decentraliserade
högstadier vid specialskolorna från och med budgetåret/läsåret
1979/80 och ger regeringen detta till känna.

Utskottet

I avsnittet Skolväsendet, Vissa gemensamma frågor (s. 250), framhåller
föredragande statsrådet att frågan om handikappade elevers skolutbildning
bör ägnas stor uppmärksamhet. Integrationen av handikappade
elever i det allmänna skolväsendet utreds av en särskild kommitté
(U 1978: 07) som tillkallades i juni 1978. Kommittén skall bl. a. överväga
hur integrationen i det allmänna skolväsendet kan genomföras utifrån
de skilda elevgruppernas behov. I uppdraget ingår även att se över
specialskolans framtida organisation och arbetsuppgifter.

Undervisningen för döva och hörselskadade elever på högstadiet skall
enligt statsmakternas beslut (prop. 1965: 70, SU 1965: 101, rskr 1965:

UbU 1978/79: 28

275) vara förlagd till Birgittaskolan i Örebro. Skolöverstyrelsen (SÖ) har
dock — med stöd av regeringens bemyndiganden — medgivit att högstadieundervisning
försöksvis anordnas vid övriga skolenheter för döva
och hörselskadade elever. Försöksverksamheten inleddes budgetåret
1970/71 och har sedan successivt fortsatt så att högstadieundervisningen
nu är decentraliserad till alla skolenheter. SÖ har föreslagit att försöksverksamheten
skall permanentas eftersom erfarenheterna varit goda.
Föredragande statsrådet anmäler i propositionen 1978/79: 100 att
hon för närvarande inte är beredd tillstyrka förslaget.

I motionen 1978/79: 1906 yrkas att riksdagen beslutar permanenta
verksamheten med decentraliserade högstadier vid ifrågavarande skolenheter
fr. o. m. läsåret 1979/80. Motionärerna framhåller att tiden nu
borde vara inne för ett slutligt ställningstagande till högstadieorganisationen
i specialskolan för döva och hörselskadade elever. Anordningens
karaktär av försöksverksamhet medför enligt motionärerna olägenheter
i fråga om anställningstrygghet för personalen, lokalförsörjning och
planering av undervisning, boende samt fritidsverksamhet.

Utskottet anser att försöksverksamheten med decentraliserad högstadieundervisning
varit så långvarig att de erfarenheter som erhållits borde
kunna utgöra underlag för ett slutligt ställningstagande i frågan. Utskottet
förutsätter därför att integrationskommittén, som skall behandla
specialskolans organisation, behandlar denna fråga med förtur och avger
förslag till regeringen så snart det är möjligt med hänsyn till kommitténs
övriga arbetsuppgifter. Utskottet är alltså inte berett tillstyrka
yrkandet i motionen 1978/79: 1906, vilket skulle innebära ett föregripande
av integrationskommitténs prövning av frågan.

Utskottet ansluter sig även i övrigt till vad regeringen under förevarande
anslagsrubrik föreslagit.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande decentraliserad högstadieundervisning
för döva och hörselskadade elever avslår motionen 1978/
79: 1906,

2. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 91 126 000
kr.

4. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. Specialskolan m. m.: Resor för
elever jämte ledsagare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna C 15—C 16 (s. 326—329) och hemställer

1. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 2 991 000
kr.,

2. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte

UbU 1978/79: 28

ledsagare för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
6 309 000 kr.

5. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 18—C 24 (s.
350—359) och hemställer

1. att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till driften av riksinternatskolor för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 11 277 000
kr.,

3. att riksdagen till Sjöbefälsskolorna för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 20 843 000 kr.,

4. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
1 908 000 kr.,

5. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 164 000 kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 997 000 kr.,

7. att riksdagen till Bidrag till driften av vissa privatskolor för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 18 315 000
kr.

6. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten C 27 (s. 364) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 44 000
kr.

7. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna C 28—C 29 (s. 365—376) och hemställer 1.

att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till
byggnadsärenden för skolväsendet får lämnas i enlighet med
vad som förordats i propositionen 1978/79: 100,

2. att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
322 100 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gym -

UbU 1978/79: 28

nasieskolan m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Lars Gustafsson (s),
Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge
Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam
(c), Lena Hjelm-Wallén (s), Jörgen Ullenhag (fp) och Åke Gillström (s).

Reservation

vid punkten 1 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.) beträffande
anslaget till grundskolan av Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Roland Sundgren,
Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström
(samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Det våren”
och slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som framförts i motionen 1978/79: 629 anser utskottet
att det finns skäl att tillföra skolan ytterligare resurser i syfte att
förbättra arbetsmiljön i skolan. Rapporterna om brister i arbetsmiljön
i skolan och andra förhållanden som motverkar skolans mål kräver enligt
utskottets mening att omedelbara åtgärder vidtas. Dessa bör redan
nästa läsår inriktas på att öka andelen vuxna i skolan varigenom fler
barn och ungdomar kan få ökad hjälp, stöd och stimulans. Åtgärderna
bör sättas in koncentrerat. Med instämmande i motionen 1978/79: 629
anser utskottet att de medel som står till länsskolnämndernas disposition
för en behovsinriktad resursfördelning innevarande år bör fördubblas
budgetåret 1979/80. Därigenom kan skolor med stora problem
få in fler vuxna i direkt arbete med eleverna. Den pedagogiska och sociala
förnyelse som ligger i SIA-reformen underlättas. En öppen och
demokratisk skola kan fungera bättre genom att dess personal förstärks
med vuxenresurser ur elevernas närmiljö, t. ex. lärare, föräldrar, ledare
från föreningsliv och fritidsverksamhet. Utskottet förordar därför att
riksdagen bifaller förslaget i motionen 1978/79: 629 yrkandet 1 om en
fördubbling av den s. k. länsskolnämndsresursen. Som en följd härav
bör anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. räknas upp med
95 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

UbU 1978/79: 28

dels att utskottets hemställan under 1 och 8 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande beräkningsgrunderna för förstärkningsresursen
bifaller motionen 1978/79: 629 yrkandet 1,

8. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100
och med bifall till motionen 1978/79: 629 yrkandet 1 samt
med avslag på motionen 1978/79: 735 i vad avser medelsanvisningen
till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 9 638 000 000 kr.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790054