UbU 1978/79:27

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79: 27

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag
till lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m. jämte motioner I

detta betänkande behandlas förslag som regeringen i propositionen
1978/79: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) efter föredragning av
statsrådet Rodhe förelagt riksdagen under avsnittet Skolväsendet, rubriken
Centrala och regionala myndigheter m. m. (punkterna C 3—C 6)
samt rubriken För skolväsendet gemensamma frågor (punkterna C 7—
C 10) jämte yrkanden i motionerna 1978/79: 629, 630, 1302, 1329, 1362,
1370, 1387, 1634, 1840 och 1899.

Punkterna C 1 och C 2 kommer utskottet att behandla i ett senare
betänkande.

1. Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. Regeringen har
under punkten C 3 (s. 275—276) föreslagit riksdagen att till Lokalt utvecklingsarbete
inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 750 000 kr.

Motionen

1978/79: 1370 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar 1.

att försöksverksamheten rörande lokalt/regionalt utvecklingsarbete
och samverkan mellan forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) och
fortbildning utvidgas att bedrivas av tio länsskolnämnder,

2. att till Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.,

3. att till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1979/80 anvisa ett med 750 000 kr. reducerat reservationsanslag
av 35 182 000 kr.

Utskottet

Ur anslaget bekostas projekt för regionalt eller lokalt utvecklingsarbete
och för samverkan mellan fortbildning och forsknings- och utvecklingsarbete.
Fr. o. m. budgetåret 1978/79 utgår 150 000 kr. till vardera
länsskolnämndema i Kalmar, Malmöhus, Örebro, Kopparbergs och
Västerbottens län för detta ändamål. Verksamheten bedrivs försöksvis
och medlen skall användas för konkreta utvecklingsprojekt. I avvaktan

1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 27

UbU 1978/79: 27

på att erfarenheter av försöksverksamheten erhålles föreslår regeringen
i likhet med skolöverstyrelsen oförändrat anslag för nästa budgetår.

I motionen 1978/79: 1370 yrkas dels att försöksverksamheten utvidgas
till tio länsskolnämnder, dels med anledning härav att för budgetåret
1979/80 anvisas ett reservationsanslag av 1 500 000 kr., dvs. 750 000
kr. mer än regeringen föreslagit, dels ock att till reservationsanslaget
Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet (C 7) för budgetåret
1979/80 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag med 750 000 kr.
reducerat reservationsanslag av 35 182 000 kr. Motionärernas hemställan
motiveras av det stora intresset för den nya försöksverksamheten med
lokalt utvecklingsarbete och av att ett stort antal projektförslag framlagts
rörande skilda områden inom skolans verksamhetsfält. En utveckling av
vissa av de föreslagna projekten skulle — enligt motionärerna — kunna
tillföra det lokala skolarbetet värdefulla kunskaper och erfarenheter. De
anser det därför befogat med en utbyggnad av försöksverksamheten.

Utskottet finner visserligen goda skäl tala för en utvidgad försöksverksamhet
men anser i likhet med föredragande statsrådet att erfarenheter
bör avvaktas innan den utvidgas. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionen 1978/79: 1370 och tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan med anledning av yrkandet 3 i motionen gör utskottet i
det följande under punkten 5.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionen 1978/79: 1370 yrkandena 1 och 2 till Lokalt
utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1979/
80 anvisar ett reservationsanslag av 750 000 kr.

2. Statens institut för läromedelsinformation. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 4 (s. 276—280) och hemställer

att riksdagen till Statens institut för läromedelsinformation för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 854 000 kr.

3. Stöd för produktion av läromedel. Regeringen har under punkten
C 5 (s. 280—281) föreslagit riksdagen att

1. medge att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion
av läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 3 085 000 kr.

Motionerna

1978/79: 1302 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas att riksdagen anvisar ett anslag av 296 000

UbU 1978/79: 27

kr. till framställning av punktskriftsböcker (del av motionens yrkande,
som i övrigt behandlas av kulturutskottet),

1978/79: 1329 av förste vice talmannen Torsten Bengtson (c) och
Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att för budgetåret 1979/80 anvisa 3 150 000 kr. till Statens institut
för läromedelsinformation (SIL), varav det ökade beloppet bör användas
till produktion av undervisningsfilm,

2. att SIL från detta anslag får fördela bidrag till svenskproducerade
undervisningsfilmer,

3. att även möjliggöra för SIL att från detta anslag lämna bidrag
även till svensk versionering av utländska filmer lämpliga för mindre
grupper inom skolan och vuxenutbildningen samt inom yrkesfortbildningen,

1978/79: 1387 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att hemställa hos regeringen om åtgärder för förstatligande av
läromedelsproduktionen, i första hand Esselte Studium,

2. att hemställa hos regeringen att tillsätta en utredning om formerna
för att öka användarnas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande
och användande samt om hur i detta avseende dialogen mellan
de i skolan verksamma och företrädare för hem, arbetsliv och
samhällsliv skall kunna vitaliseras,

1978/79: 1634 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari —
såvitt nu är i fråga — med hänvisning till vad som anförts i den till
socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1978/79: 1633 yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att ett statligt läromedelsförlag inrättas
(yrkandet 3).

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till produktion av läromedel i ämnen i vilka
brist råder på lämpliga läromedel. Enligt bestämmelserna i kungörelsen
(1974: 439) om statsbidrag till produktion av läromedel utgår bidrag
endast för produktion av sådana läromedel som är avsedda att användas
i undervisning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). Anslaget
är för budgetåret 1978/79 2 585 000 kr. Ansökningar om bidrag
prövas av statens institut för läromedelsinformation (SIL).

Regeringen föreslår att anslaget räknas upp med 500 000 kr. till
3 085 000 kr. Av beloppet 500 000 kr. utgör 300 000 kr. en överföring
från anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. Dessa
medel avses för framställning av punktskriftsböcker. Förslaget innebär
ett oförändrat bidrag till detta speciella ändamål under budgetåret
1979/80.

UbU 1978/79: 27

I motionen 1978/79: 1302 yrkar motionärerna ett med 296 000 kr.
förhöjt anslag till framställning av punktskriftsböcker. Motionärernas
yrkande överensstämmer med ett av SIL framfört förslag. Som motiv
anförs att åtgärder för att underlätta de synskadades möjligheter till
kulturellt utbyte inte får förhindras på grund av brist på medel.

Utskottet anser visserligen att starka skäl finns för motionärernas
förslag, men utskottet är med hänsyn till det statsfinansiella läget inte
berett tillstyrka detsamma. Utskottet hemställer att riksdagen avslår
motionen 1978/79: 1302 i denna del.

I motionen 1978/79: 1329 yrkas att anslaget till produktionsstöd höjs
med 65 000 kr. i förhållande till vad regeringen föreslagit. Anslagsökningen
bör användas till produktion av undervisningsfilm. Motionärerna
yrkar också att SIL skall få fördela bidrag till ”svenskproducerade”
undervisningsfilmer och till ”svensk versionering” av utländska
filmer, som är lämpliga för mindre grupper inom skolan och vuxenutbildningen
samt inom yrkesfortbildningen. Som motiv för yrkandena
framhålls att endast 125 000 kr. f. n. finns tillgängliga för stöd till produktion
av undervisningsfilm.

Utskottet finner att SIL inom den ekonomiska ram, som gäller för
produktionsstödet, är oförhindrat att lämna bidrag till undervisningsfilm,
såväl till i Sverige producerade filmer som till svensk versionering
av utländska filmer. Yrkandena 2 och 3 i motionen 1978/79: 1329 påkallar
alltså ingen åtgärd. Utskottet anser sig inte böra biträda den i
motionen föreslagna höjningen av anslaget med 65 000 kr. och avstyrker
således motionen 1978/79: 1329 yrkandet 1.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets beräkning av anslaget
till produktionsstöd.

I motionen 1978/79: 1387 yrkas (yrkandet 1) åtgärder för förstatligande
av läromedelsproduktionen, i första hand av Esselte Studium.
Riksdagen har redan tidigare år haft att ta ställning till ett liknande
yrkande och därvid avslagit detta (senast UbU 1977/78: 16, p. 2, rskr
1977/78: 181). Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att frångå
sitt tidigare ställningstagande, särskilt som förhållandena inom läromedelsmarknaden
kartläggs av utredningen om läromedelsmarknaden (U
1976: 04). Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1979. Riksdagen
bör alltså avslå motionen 1978/79:1387 yrkandet 1.

I samma motion yrkas också (yrkandet 2) en utredning av formerna
för att öka användarnas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande
och användande samt även hur i detta avseende dialogen
mellan de i skolan verksamma och företrädare för hem, arbetsliv och
samhällsliv skall kunna vitaliseras. Motionärerna framhåller att val av
läromedel och undervisningsmetoder är en politisk fråga samt att regering
och riksdag inte kan göra något åt den utveckling som finns på
läromedelsområdet så länge den nuvarande ägarstrukturen för läromedelsproduktion
existerar.

UbU 1978/79: 27

I budgetpropositionen (bil. 12 Skolväsendet, Vissa gemensamma frågor,
s. 240—241) anmäler föredragande statsrådet att ett arbete pågår
i syfte att anpassa läromedelsbegreppet till den grundläggande uppfattning
om arbetssättet i skolan som bl. a. kommit till uttryck i propositionen
1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. Föredraganden erinrar
också om att riksdagen i likhet med SÖ menade att det är undervisningsplaneringen
som skall styra såväl valet som användningen av
läromedlen (UbU 1975/76: 30). Med denna utgångspunkt har arbetet
med läromedelsfrågorna förts samman med beredningen av förslaget till
förändring av grundskolans läroplan. Föredragande statsrådet avser att
återkomma till riksdagen i denna fråga i samband med att ett förslag
till reviderad läroplan för grundskolan föreläggs riksdagen. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1978/79: 1387 även i vad avser yrkandet 2.

I motionen 1978/79: 1634 yrkas (yrkandet 3) att ett statligt läromedelsförlag
inrättas.

Såsom tidigare anförts arbetar utredningen om läromedelsmarknaden
med att kartlägga förhållandena på läromedelsmarknaden, bl. a.
läromedelsproduktionen. Utredningen beräknar avge slutbetänkande
våren 1980. Med hänsyn till att utredningen även skall utvärdera de
statliga insatserna på läromedelsområdet, bör frågan om inrättande av
ett statligt läromedelsförlag inte behandlas förrän utredningen slutfört
sitt arbete. Utskottet avstyrker således motionen 1978/79: 1634 yrkandet
3.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medel till framställning av punktskriftsböcker
bifaller propositionen 1978/79: 100 och avslår
motionen 1978/79: 1302 i denna del,

2. att riksdagen beträffande medel till produktion av undervisningsfilm
bifaller propositionen 1978/79: 100 och avslår motionen
1978/79: 1329 yrkandet 1 i denna del,

3. att riksdagen beträffande beslut om bidrag till undervisningsfilm
avslår motionen 1978/79: 1329 yrkandet 2,

4. att riksdagen beträffande svensk versionering av utländsk film
avslår motionen 1978/79: 1329 yrkandet 3,

5. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till
stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med
vad som förordats i propositionen 1978/79: 100,

6. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till
propositionen 1978/79: 100 samt med avslag på motionerna
1978/79: 1302 i denna del och 1978/79: 1329 yrkandet 1 i
denna del till Stöd för produktion öv läromedel för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 3 085 000 kr.,

7. att riksdagen beträffande förstatligande av läromedelsproduktionen
avslår motionen 1978/79: 1387 yrkandet 1,

UbU 1978/79: 27

8. att riksdagen beträffande användarnas inflytande över läromedlens
tillblivelse m. m. avslår motionen 1978/79:1387 yrkandet
2,

9. att riksdagen beträffande inrättande av ett statligt läromedelsförlag
avslår motionen 1978/79: 1634 yrkandet 3.

4. Rikscentralema för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten C 6 (s. 281—285)
och hemställer

att riksdagen till Rikscentralema för pedagogiska hjälpmedel
för handikappade för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 5 195 000 kr.

5. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Regeringen har
under punkten C 7 (s. 286—290) föreslagit riksdagen att till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 35 932 000 kr.

Motionen

1978/79:1370 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas att riksdagen beslutar att till Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet för budgetåret 1979/80 anvisa ett med 750 000 kr.
reducerat reservationsanslag av 35 182 000 kr. (yrkandet 3).

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för bl. a. olika former av pedagogiska
och psykologiska undersökningar och försök inom skolans område
samt utveckling och utprövning av läromedel. De riktlinjer som gäller
för inriktningen av det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
(FoU-arbetet) drogs upp i propositionen 1972:1 (bil. 10, s. 186 ff) och
tillstyrktes av riksdagen (UbU 1972: 2, rskr 1972: 68). Grundtanken i
dessa riktlinjer är att FoU-arbetet bör utgå från de problem som möter
elever och lärare i skolans vardag. För budgetåret 1978/79 är anslaget
35 932 000 kr. Under avsnittet Skolväsendet. Vissa gemensamma frågor
anmäler föredragande statsrådet att den nyligen tillkallade skolforskningskommittén
(U 1978: 09) bl. a. har till uppgift att överväga frågor
rörande inriktningen av det framtida FoU-arbetet samt organisatoriska
och administrativa aspekter på detta. I avvaktan på skolforskningskommitténs
förslag föreslås inte någon ökning av anslaget.

I motionen 1978/79: 1370 yrkandet 3 vill motionärerna att förevarande
anslag skall reduceras med 750 000 kr. som — enligt motionärerna
— bör överföras till anslaget C 3.

UbU 1978/79: 27

Med hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 i fråga om
anslaget Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. hemställer
utskottet nu att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1370 yrkandet 3.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionen 1978/79: 1370 yrkandet 3 till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 35 932 000 kr.

6. Fortbildning m. m. Regeringen har under punkten C 8 (s. 290—299)
föreslagit riksdagen att till Fortbildning m. m. för budgetåret 1979/80
anvisa ett reservationsanslag av 67 428 000 kr.

Motionerna

1978/79: 629 av Olof Palme m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om upprättandet av en plan dels för att snabbare
genomföra personallagsutbildningen med anledning av SIA-reformen än
vad som nu gäller, dels för att successivt öka fortbildningen i naturorienterande
ämnen (yrkandet 2),

1978/79: 1362 av Eric Kronmark (m) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att fortbildning av lärare i samhällsorienterande ämnen skall ske
i enlighet med motionen,

2. att kostnaderna för detta skall belasta anslaget C 8,

1978/79: 1840 av Karl-Erik Strömberg (fp) vari med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1978/79:
1841 yrkas att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen
att anordna vidareutbildning av skolläkare.

Utskottet

Förevarande anslag uppgår för budgetåret 1978/79 till 64 788 000 kr.
Föredragande statsrådet föreslår en ökning av anslaget med 2 640 000
kr. till 67 428 000 kr.

Riksdagens beslut om reformeringen av skolans inre arbete (prop.
1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367) innebär för den enskilda
skolan och dess personal både en ökad frihet att utforma skolarbetet
och ett ökat ansvar för att detta arbete motsvarar de lokala
behoven och förutsättningarna.

Viktiga fortbildningsinsatser under de närmaste åren gäller utbildningen
av skolledare och personallag. Föredragande statsrådet beräknar
medel för dessa utbildningar i enlighet med skolöverstyrelsens (SÖ) för -

Kartong: S. 10, rad 2 och rad 10 Står: uppföljande Rättat till: uppsökande

UbU 1978/79: 27

slag. Likaså prioriteras insatser för fortbildning inom det naturorienterande
ämnesområdet både för lärare i grundskolan och för gymnasieskolans
lärare.

I motionen 1978/79: 629 yrkandet 2 framhåller motionärerna behovet
av dels en plan för att snabbare genomföra personallagsutbildningen
med anledning av SIA-reformen än vad som nu gäller, dels successivt
ökade insatser för fortbildning i naturorienterande ämnen.

I regeringens proposition 1975/76: 39 om skolans inre arbete (s. 318)
anmälde föredragande statsrådet att den särskilda fortbildningen av personallag
borde genomföras under en tioårsperiod med början räknad
från budgetåret 1976/77.

I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1979/80 anmäler SÖ
att 390 lag med ca 5 000 deltagare beräknas ha slutfört utbildningen
sistnämnda budgetår. Detta antal utgör ca 30 procent av den skolpersonal
som förutsätts genomgå utbildningen. Den första omgången av
utbildningen inleddes inte förrän under budgetåret 1977/78. SÖ finner
det angeläget att utbildningen genomförs på kortare tid än de tio år som
den ursprungliga planen omfattar. Medelsanvisningen per år måste då
i fortsättningen ökas.

Utskottet har inhämtat att SÖ nu utvärderar erfarenheterna av personallagsutbildningen.
Avsikten är att de nuvarande organisationsformerna
för utbildningen därefter skall ses över.

Utskottet finner i likhet med motionärerna att fortbildningen har
stor betydelse som ett medel för att stimulera förnyelsearbetet i skolan.
I det successiva genomförandet av SIA-reformen har personallagsutbildningen
en central roll. Utskottet finner det angeläget att utbildningen
— efter SÖ:s utvärdering — utformas så att utbildningsprogrammet
kan genomföras på kortare tid än tio år.

I budgetpropositionen föreslår föredragande statsrådet att medel anslås
för naturorienterande fortbildning. Utskottet finner f. n. inte anledning
tillstyrka ytterligare insatser inom detta fortbildningsområde.

Utskottet föreslår att motionen 1978/79: 629 yrkandet 2 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1978/79: 1840 framställs ett yrkande av innebörd att särskild
fortbildning av skolläkare skall anordnas av SÖ.

Utskottet har erfarit att fortbildningskurser för elevvårdspersonal,
bl. a. skolläkare, kommer att anordnas sommaren 1979. Eftersom motionärens
önskemål redan är tillgodosett föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1978/79: 1840.

I motionen 1978/79: 1362 yrkas att flera fortbildningskurser i försvarsfrågor
skall anordnas för lärare och bekostas med medel från förevarande
anslag.

Utskottet har erfarit att SÖ avsatt medel för planering av en fortbildningskurs
i totalförsvarsfrågor sommaren 1979 för lärare i sam -

UbU 1978/79: 27

hällskunskap. SÖ har funnit att tillgängliga medel inte räcker till för
deltagarnas kostnader för resor och traktamenten, ca 45 000 kr. per
kurs. SÖ utgår från att dessa kostnader liksom nu skall kunna bestridas
med försvarsmedel. Enligt motionen bör även dessa kostnader belasta
förevarande anslag.

Med hänsyn till att det bör ankomma på SÖ att avväga vilka insatser
för kurser i totalförsvaret som ryms inom anslaget avstyrker utskottet
bifall till motionen 1978/79: 1362.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till beräkning av
anslaget.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande personallagsutbildning och fortbildning
i naturorienterande ämnen avslår motionen 1978/79: 629
yrkandet 2,

2. att riksdagen beträffande fortbildning av skolläkare avslår
motionen 1978/79: 1840,

3. att riksdagen beträffande lärarfortbildning i totalförsvarsfrågor
avslår motionen 1978/79: 1362,

4. att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 67 428 000 kr.

7. Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. Regeringen har under
punkten C 9 (s. 299—303) föreslagit riksdagen att till Bidrag till studieoch
yrkesorientering m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 87 466 000 kr.

Motionerna

1978/79: 630 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 5 884 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 93 350 000 kr. att fördelas i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om arbetsgivarrepresentationen i de lokala och regionala planeringsråden
för samverkan mellan skola och arbetsliv,

1978/79: 1899 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla om ändring av bestämmelserna för
planeringsråden i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

Ur anslaget utgår bidrag till försöksverksamhet med studie- och
yrkesorientering (syo) samt till lokala och regionala planeringsråd för

UbU 1978/79: 27

samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA-råd). Bidrag utgår också
till s. k. uppsökande syo för att nå och stödja elevgrupper som inte
söker eller antas till fortsatt utbildning efter grundskolan eller som
inte fullföljer påbörjad utbildning. Statsbidraget beräknas med utgångspunkt
i ett grundbelopp och ett jämförelsetal. Jämförelsetalet beräknas
utifrån antalet elever. Skolöverstyrelsen (SÖ) jämkar varje år grundbeloppet
i förhållande till viss ändring av den statliga lönereglerade
personalens lönenivå. SÖ har beräknat grundbeloppet till 98 060 kr. för
budgetåret 1978/79.

För syo- verksamheten utgår för budgetåret 1978/79 sammanlagt 668
grundbelopp, varav 42 avser uppsökande syo-verksamhet. Föredragande
statsrådet föreslår en utökning av resurserna för uppsökande syo med
28 grundbelopp. Med hänsyn till att syo-verksamheten har karaktär av
försöksverksamhet anmäler föredraganden att SÖ har i uppdrag att
inkomma med en samlad redovisning av syo-organisationen före den
1 juli 1979, varefter föredraganden avser att återkomma med förslag i
frågan till riksdagen.

Till de lokala planeringsråden utgår statsbidrag till verksamheten med
belopp motsvarande 150 grundbelopp. Härav anvisas 22 grundbelopp
för att de lokala planeringsråden skall kunna följa den inbyggda utbildningen
och utbildningen i företagsskola. För budgetåret 1979/80 beräknar
föredraganden sammanlagt 15 745 660 kr. till de lokala planeringsråden.

Fr. o. m. budgetåret 1977/78 utgår också bidrag till försöksverksamhet
med regionala planeringsråd i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna.
För denna försöksverksamhet utgår bidrag motsvarande 6 grundbelopp.
Föredragande statsrådet föreslår här en utökad försöksverksamhet
och beräknar medel för ca 22 grundbelopp (+2 235 000 kr.). SÖ
skall avge förslag om vilka län som skall beviljas medel för regionala
planeringsråd. Föredragande statsrådet menar att Örebro län bör vara
bland de län som får medel för detta med hänsyn till försöksverksamheten
där med betygsfri intagning i gymnasieskolan.

Föredraganden beräknar en ökning av anslaget med sammanlagt
10 270 000 kr. och föreslår att 87 466 000 kr. anvisas för budgetåret
1979/80.

I motionen 1978/79: 630 yrkandet 1 hemställs att — i förhållande till
regeringens förslag — ytterligare 5 884 000 kr. anvisas. Enligt motionärerna
bör härav bidrag motsvarande 25 grundbelopp utgå till större
kommuner med ungdomsarbetslöshetsproblem i syfte att förstärka elevernas
möjligheter till studie- och yrkesorientering och bidrag motsvarande
25 grundbelopp utgå för de lokala planeringsrådens verksamhet
i större kommuner. Återstoden avses för ytterligare bidrag motsvarande
10 grundbelopp för att regionala planeringsråd skall kunna införas i
alla län budgetåret 1979/80.

UbU 1978/79: 27

SÖ har i uppdrag att före den 1 juli 1979 inkomma med en samlad
redovisning av den nya syo-organisationen och lämna förslag till organisation
efter försöksperiodens utgång. Utskottet anser att utvärderingen
bör avvaktas innan syo-organisationen byggs ut ytterligare. De
anslagsökningar som föreslås i budgetpropositionen måste karaktäriseras
som ansenliga med hänsyn till det statsfinansiella läget. Vidare syftar de
resursförstärkningar, som föreslås för den uppsökande syon, just till
att stödja arbetet med att hjälpa de ungdomar som löper risk att bli
arbetslösa. Utskottet finner därför att de motiv som angetts i motionen
1978/79: 630 för att öka anslaget redan har beaktats i propositionen.
I fråga om utbyggnaden av de regionala planeringsråden finner utskottet
att de medel som nu föreslås för en utbyggnad, 2 235 000 kr., ändå till
en väsentlig del tillgodoser de önskemål som utskottet tidigare (UbU
1976/77: 13 p. 5, rskr 1976/77: 134) framfört. Utskottet anser därför att
riksdagen bör avslå motionen 1978/79: 630 yrkandet 1 och tillstyrka
propositionen.

Bestämmelser om planeringsråd finns i skollagen 16 a § samt i skolförordningen
2 kap. 8 a §. Enligt skollagens 16 a § skall arbetsgivare,
arbetstagare och den offentliga förvaltningen vara företrädda i planeringsråd.
Företrädare för arbetsgivarsidan utses enligt SÖ:s anvisningar
(Skolöverstyrelsens författningssamling 1978: 235) efter förslag ”från
avtalsslutande arbetsgivarorganisation (motsvarande). Arbetsgivarsidan
kan sägas bestå av den privata sektorn, som huvudsakligen representeras
av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), av kooperationen, kommunen
och landstingskommun samt statliga myndigheter, institutioner och företag.
Hur många arbetsgivarföreträdarna skall vara och vilka arbetsgivarparter
som skall representeras, bör avgöras med ledning av den struktur
kommunens arbetsliv har”.

Föredraganden framhåller i fråga om planeringsrådens sammansättning
att i de kommuner där arbetslivets struktur motiverar representation
för t. ex. jord- eller skogsbruksnäringen eller för mindre företag
bör organisationer för dessa grupper vara företrädda. Någon ändring i
gällande bestämmelser anses inte nödvändig. I propositionen uttalas att
det ankommer på SÖ att uppmärksamt följa utvecklingen och vid behov
vidta de åtgärder som kan antas erforderliga.

I motionen 1978/79: 630 yrkandet 2 framhålls att den tolkning som
SÖ hittills gjort, nämligen att utgå från de organisationer som är avtalsslutande
parter både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan, är den
riktiga. Motionärerna motsätter sig sålunda föredragande statsrådets
tolkning av bestämmelserna.

I motionen 1978/79: 1899 yrkas en ändring av bestämmelserna för
planeringsråden, så att ”uttrycken i bestämmelserna genomgående i den
mån det gäller det privata näringslivet bör vara företagare eller näringsidkare”.

UbU 1978/79: 27

Utskottet har samma uppfattning som föredragande statsrådet i vad
gäller representation i planeringsråden. Utskottet anser i likhet med
föredraganden att någon ändring av gällande bestämmelser i skollag och
skolförordning beträffande planeringsråd inte är nödvändig för att organisationer
såsom Lantbrukarnas riksförbund och SHIO-Familjeföretagen
skall kunna erhålla representation och avstyrker motionen 1978/79:
1899. Utskottet avstyrker sålunda även motionen 1978/79: 630 yrkandet
2 och tillstyrker regeringens förslag i propositionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och
med avslag på motionen 1978/79: 630 yrkandet 1 till Bidrag till
studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 87 466 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande tolkningen av bestämmelserna om
planeringsråden med bifall till propositionen 1978/79: 100 avslår
motionen 1978/79: 630 yrkandet 2,

3. att riksdagen beträffande ändring av bestämmelserna om planeringsråd
avslår motionen 1978/79: 1899.

8. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 10
(s. 303—304) och hemställer

att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 1 815 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Sven Johansson (c), Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp),
Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage
(m), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam (c), Lena Hjelm-Wallén
(s), Jörgen Ullenhag (fp), Åke Gillström (s) och Gunnar Biörck i
Värmdö (m).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m.)
beträffande utvidgning av försöksverksamheten av Hans Nyhage (m)
och Gunnar Biörck i Värmdö (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

UbU 1978/79: 27

Utskottet har erfarit att det finns ett stort behov av ytterligare medel
för försöksverksamheten med lokalt utvecklingsarbete. Eftersom erfarenheterna
av detta arbete hittills också varit mycket positiva tillstyrker
utskottet bifall till yrkandena 1 och 2 i motionen 1978/79: 1370. Utskottet
föreslår därför att till Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet
m. m. anvisas 1 500 000 kr. vilket innebär 750 000 kr. mer än vad
regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100 och
med bifall till motionen 1978/79: 1370 yrkandena 1 och 2 till
Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

2. vid punkten 5 (Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet) av
Hans Nyhage (m) och Gunnar Biörck i Värmdö (m) som — vid bifall
till reservationen 1 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Med hän visning”

och slutar ”yrkandet 3” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 i fråga om

Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. hemställer utskottet
nu att riksdagen bifaller motionen 1978/79: 1370 yrkandet 3.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100 och
med bifall till motionen 1978/79: 1370 yrkandet 3 till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1979/
80 anvisar ett reservationsanslag av 35 182 000 kr.

3. vid punkten 6 (Fortbildning m. m.) beträffande plan för att successivt
öka fortbildningen i naturorienterande ämnen av Stig Alemyr, Lars
Gustafsson, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”1 budgetpropositionen”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionen 1978/79: 629 anser utskottet att fortbildningen
av lärare i naturorienterande ämnen bör förstärkas. Det framgår inte
av budgetpropositionen vilka insatser som är avsedda för denna fortbildning.
Det framgår inte heller vilken annan fortbildning som måste
begränsas med hänsyn till den föreslagna medelsanvisningen under anslaget
Fortbildning m. m. Mot denna bakgrund finner utskottet det an -

UbU 1978/79: 27

geläget att en plan upprättas för successivt ökade insatser för fortbildning
i naturorienterande ämnen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:
629 yrkandet 2 angående plan för att snabbare genomföra personallagsfortbildningen
samt för att successivt öka fortbildningen i naturorienterande
ämnen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande personallagsutbildning och fortbildning
i naturorienterande ämnen med bifall till motionen 1978/
79: 629 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

vid punkten 7 (Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m.)

4. beträffande medel till flera grundbelopp av Stig Alemyr, Lars Gustafsson,
Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén
och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”SÖ har”
och slutar ”tillstyrka propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslagen i motionen 1978/79: 630 yrkandet 1 att
anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. bör — i förhållande
till regeringens förslag — räknas upp med 5 884 000 kr. och
utgå med 93 350 000 kr. för budgetåret 1979/80. Ett grundläggande drag
i den nuvarande skolutvecklingen är ett fördjupat samspel mellan skolan
och arbetslivet. Ansvaret för denna utveckling faller på skolans
studie- och yrkesorientering. Syoverksamheten behöver därför tillföras
betydligt ökade resurser i jämförelse med regeringens förslag, särskilt
i de kommuner där problemen med ungdomsarbetslösheten är betydande.
Organisationen med regionala planeringsråd bör byggas ut över
hela landet och de lokala planeringsråden ges ökade resurser.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100 och
med bifall till motionen 1978/79: 630 yrkandet 1 till Bidrag till
studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 93 350 000 kr.,

5. beträffande tolkningen av bestämmelserna om planeringsråden av
Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

UbU 1978/79: 27

Utskottet anser att klara regler för sammansättningen av planeringsråden
måste finnas. Råden får inte ges en sådan omfattning att de inte
kan fungera.

SÖ:s förslag angående samverkan mellan skola och arbetsliv var
resultatet av ett mångårigt utvecklingsarbete i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen,
kommunförbunden och arbetsmarknadens parter.
Under hela utvecklingsarbetet har parterna varit överens om att de
avtalsslutande organisationerna på arbetsmarknaden bör vara förslagsgivande
vid tillsättningen av ledamöter i SS A-råden. Det är dessa
organisationer, som med hänsyn till samhällets lagstiftning i arbetslivsfrågor,
bär ansvaret för förhållandena i arbetslivet.

Det finns flera organisationer, t. ex. Sveriges hantverks- och industriorganisation
(SHIO), Sveriges företagares riksförbund och hantverksoch
köpmannaföreningar, vilka i likhet med Lantbrukarnas riksförbund
(LRF) företräder vissa grupper av företagare.

Det bör vara möjligt för dessa grupper att med Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF) överenskomma om lämpliga samarbets- och kontaktformer,
tillskapandet av referensgrupper etc. För LRF:s del bör ett
samarbete kunna etableras genom Skogs- och lantarbetsgivareförbundet,
som är anslutet till SAF, i de kommuner och de län där arbetslivets
struktur motiverar representation för jord- och skogsbruksnäringen.

I likhet med SÖ anser alltså utskottet att det bör vara möjligt för
sådana grupper att komma överens med SAF om arbetsgivarsidans
representation. Vilken organisation som företräder arbetsgivarna i SSAråden
bör således vara en intern fråga för dessa på samma sätt som
på arbetstagarsidan. Härigenom kan det lokala arbetslivets struktur
återspeglas i sammansättningen av planeringsråden. Utskottet anser att
åtgärder härutöver inte är behövliga.

Utskottet kan alltså inte biträda den tolkning av bestämmelserna om
planeringsråd som föredragande statsrådet gjort utan tillstyrker motionen
1978/79: 630 yrkandet 2. Detta uttalande bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande tolkningen av bestämmelserna om
planeringsråden med avslag på propositionen 1978/79: 100 och
med bifall till motionen 1978/79: 630 yrkandet 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 7900S4