UbU 1978/79:26

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:26

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller vissa
frågor rörande medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i
Stockholmsområdet m. m. jämte motion

Propositionen

I propositionen 1978/79:100 bilaga 12 har regeringen (utbildningsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Wikström under punkten D 17
Medicinska fakulteterna (s. 547-556) såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen
att

1. bekräfta tidigare fastslagen princip om koncentration av mer speciell
utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet (hemställan
3),

2. godkänna riktlinjer för överflyttning av viss medicinsk utbildnings- och
forskningsverksamhet till två sjukhus i Stockholmsområdet i enlighet med
vad som förordats i propositionen (hemställan 4), m. m.

Enligt ett år 1977 mellan staten och Stockholms läns landstingskommun
träffat avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholms län (LUA 77
Stockholm), vilket gäller under åren 1977 och 1978, är kliniker och
laboratorier vid Serafimerlasarettet upplåtna för grundläggande utbildning för
läkarexamen samt för forskning, inklusive forskarutbildning vid Karolinska
institutet. På grundval av avtalet upplåts även Huddinge sjukhus i dess
helhet samt kliniker eller andra enheter vid Roslagstulls, S:t Görans,
Sabbatsbergs, S:t Eriks och Danderyds sjukhus samt vid Södersjukhuset. I
propositionen 1978/79:107 har regeringen lagt fram förslag om förlängning av
LUA 77 att med visst undantag gälla även under år 1979.

Stockholms läns landstingskommun har beslutat att lägga ned Serafimerlasarettet.
Staten och landstingskommunen har därför träffat en överenskommelse
om var den utbildning och forskning som bedrivs vid Serafimerlasarettet
bör placeras. Överenskommelsen innebär bl. a., att utbildningen för 90
läkarstuderande årligen förs över till Danderyds sjukhus fr. o. m. vårterminen
1980 och att fem tjänster som professor eller biträdande professor flyttas
över till Huddinge sjukhus. Vissa övergångsåtgärder skall vidtas. Enligt
överenskommelsen skall vidare staten till Stockholms läns landstingskommun
betala investeringsbidrag om 10 milj. kr. i kostnadsläget november
1977 för erforderliga lokaler och utrustning vid Danderyds sjukhus.

Riksdagen har tidigare genom propositionen 1977/78:177 om viss ändring i
sjukvårdslagen (1962:242) och överenskommelser om Karolinska sjukhuset
m. m. beretts tillfälle att avge yttrande över vad som i propositionen anförts
om flyttning av läkarutbildningen m. m. vid Serafimerlasarettet vid nedlägg 1

Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 26

UbU 1978/79:26

ning av lasarettet. Till propositionen är fogad en bilaga 5, ”Protokoll fört vid
överläggningar den 30 mars 1978 mellan statens förhandlingsnämnd och
företrädare för Stockholms läns landstingskommun angående frågor om
investeringsersättning enligt 5 § LUA 1977 Stockholm m. m. till följd av
vissa omdispositioner beträffande upplåtna enheter inom landstingsområdet.
” I protokollet är intaget en principöverenskommelse rörande den
nuvarande läkarutbildningen m. m. vid Serafimerlasarettet. Protokollet med
bilagd investeringsöverenskommelse är som Bilaga 1 fogat till detta betänkande.

Propositionen 1977/78:177 remitterades till socialutskottet, som redovisade
sina ställningstaganden i Serafimerlasarettsfrågan i betänkandet 1978/
79:7 (rskr 1978/79:8). I detta redogörs för Serafimerlasarettets historia och
avtal rörande lasarettet m. m. Socialutskottets betänkande är som Bilaga 2
fogat till detta betänkande.

Motionen

1978/79:1333 av Gunnar Biörck i Värmdö m. fl. (m,s, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen

1. i förslå hand

a) med avslag på propositionen 1978/79:100, bil. 12, punkten D 17, i vad
avser Serafimerlasarettet, fasthåller vid vad riksdagen i anslutning till SoU
1978/79 :7 tidigare under innevarande riksmöte beslutat,

b) hos regeringen hemställer att denna återupptar avtalsförhandlingarna
med Stockholms läns landsting under iakttagande av vad riksdagen sålunda
uttalat och att regeringen därefter återkommer till riksdagen i ärendet,

c) uttalar att någon nedläggning av Serafimerlasarettet icke får ske med
mindre huvudmannen uppfyllt de förutsättningar härför som framgår av
riksdagens tidigare beslut,

2. i andra hand - därest yrkandena under 1 icke vinner riksdagens bifall
-

a) beslutar att professuren i medicin vid Serafimerlasarettet, som f. n.
prövas enligt högskolelagen 19:22, vid nuvarande innehavares avgång
förvandlas till en professur i medicin, särskilt cardiologi, med placering vid
Karolinska sjukhuset,

b) hos regeringen hemställer att regeringen bevakar att föremål av
kulturellt, kulturhistoriskt och medicinhistoriskt värde på Serafimerlasarettet,
om lasarettet läggs ned, tillförs Karolinska sjukhuset,

c) hemställer att regeringen tillsammans med övriga intressenter verkar
för att ett medicinhistoriskt museum kommer till stånd inom Serafimerlasarettet,

d) beslutar att de fonder som tillhört förutvarande Stiftelsen Serafimerlasarettet
och nu förvaltas av Karolinska sjukhusets fondnämnd fortsättningsvis
skall disponeras av Karolinska sjukhuset.

UbU 1978/79:26

Utskottet

Utbildning på läkarlinjen, vilken är allmän utbildningslinje inom sektorn
för utbildning för vårdyrken, är anordnad i Stockholm, Uppsala, Lund,
Göteborg och Umeå. Utskottet ansluter sig i betänkandet 1978/79:32 till
regeringens förslag om en för budgetåret 1979/80 i förhållande till innevarande
budgetår oförändrad planeringsram för läkarutbildningen, dvs. 1026
antagningsplatser. Av dessa avser 370 Karolinska institutet (Kl) i Stockholm.

Den nuvarande läkarutbildningskapaciteten vid Kl grundar sig på beslut av
1969 års riksdag. I propositionen 1969:137 föreslogs då i enlighet med vad
dåvarande universitetskanslersämbetet (UKÄ) förordat en ökning av antalet
nybörjarplatser vid Kl med 90. Den kliniska utbildningen för de nya
studerandena föreslogs bli förlagd till främst Södersjukhuset och Danderyds
sjukhus. De närmare förutsättningarna för intagningsökningen hade utretts
inom UKÄ:s fakultetsberedning för medicin, odontologi och farmaci av en
särskild arbetsgrupp. Dennas och därmed UKÄ:s förslag till personal- och
lokalförstärkningar för intagningsökningen var i första hand inriktade på att
tillgodose behovet av utbildningsresurser för att en kvalitativt tillfredställande
undervisning skulle kunna anordnas under alla stadier av läkarutbildningen.
Arbetsgruppen hade utifrån detta synsätt ansett sig inte ha anledning att
föreslå att primärt forskningsinriktade tjänster skulle inrättas. Såvitt gäller
forskningen var det enligt arbetsgruppen möjligt att i stor utsträckning
repliera på redan tillgängliga och kommande resurser vid Kl och dess båda
stora undervisningssjukhus, Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

Föredragande statsrådet anförde i denna fråga följande.

Jag övergår så till vissa frågor rörande personalorganisationen, vilka hänger
samman med den här föreslagna ökningen av intagningskapaciteten. Den av
universitetskanslersämbetet framlagda personalplanen innebär ett tillskott
av ca 130 tjänster, av vilka närmare 50 nya läkartjänster av tjänstetyperna
klinisk lärare, forskarassistent och klinisk amanuens för den kliniska
utbildningen. Vägledande för förslaget, som i första hand utformats utifrån
den grundläggande utbildningens behov, har varit de goda erfarenheterna av
den hittillsvarande utbildningen vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.
Bakom förslaget ligger även en önskan att främja en koncentration av högt
specialiserade resurser för vidareutbildning och forskning. Ämbetet framhåller
också att vissa resurser erbjuds inom ramen för personalplanen för sådant
forsknings- och utvecklingsarbete som normalt hänger samman med kvalificerad
sjukvård. Medicinska fakulteten vid Karolinska institutet samt SACO
och SFS har framfört farhågor, att utbildningen vid det nu aktuella intaget
med de föreslagna resursförstärkningarna skulle bli av lägre kvalitet än vid
andra undervisningssjukhus, främst beroende på avsaknaden av högre läraroch
forskartjänster. Liksom bl. a. universitetskanslersämbetet, socialstyrelsen
och Svenska landstingsförbundet delar jag inte denna uppfattning. Jag
finner i likhet med universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen att den
föreslagna organisationen möjliggör en fullgod läkarutbildning. 1 Stockholmsområdet
kommer att finnas möjligheter att för mer speciell utbild -

1* Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 26

UbU 1978/79:26

nings- och forskningsverksamhet repliera på två högspecialiserade undervisningssjukhus
- karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. Jag vill vidare
erinra om att det till de överläkartjänster, vilkas innehavare skall svara för
utbildningen, inte funnits några svårigheter att rekrytera personer som är
högt kvalificerade även i utbildnings- och forskningsavseende. Jag räknar
med att dessa överläkare/kursledare skall beredas möjlighet att medverka i
de lokala universitetsorganens arbete på samma villkor som övriga för
utbildning ansvariga lärare.

Riksdagen godkände de i propositionen 1969:137 förordade riktlinjerna för
ökad läkarutbildning vid Kl (SU 1969:187, rskr 1969:421).

Enligt nu gällande avtal mellan staten och Stockholms läns landstingskommun
(SLL) är Serafimerlasarettet och andra enheter inom landstingskommunens
sjukvårdsorganisation ianspråktagna för läkarutbildning vid Kl
och forskning.

Under 1960-talet inriktades reformarbetet på sjukvårdsområdet bl. a. på att
få en gemensam huvudman för sjukvårdens olika grenar. Ett led i detta
reformarbete var överförandet år 1963 av provinsialläkarväsendet till landstingen,
ett annat var landstingens övertagande år 1967 av huvudmannaskapet
för den av staten bedrivna mentalsjukvården och vården av epileptiker. Ett
enhetligt huvudmannaskap har ansetts ge möjligheter till en förbättrad
planering av utbyggnaden inom sjukvården och en mera långtgående
integration av olika vårdområden och vårdformer. För de kvarvarande
statliga sjukhusen - Karolinska sjukhuset och Akademiska sjukhuset i
Uppsala - har man strävat mot en samordning med verksamheten hos
Stockholms läns landsting och Uppsala läns landsting. För läkarutbildningen
vid Kl tas Karolinska sjukhuset i anspråk.

Stockholms läns landstingskommun har för avsikt att lägga ned Serafimerlasarettet.
Med anledning härav väcktes vid riksmötet 1976/77 en motion
(1976/77:702) enligt vilken staten tills vidare borde åta sig ansvaret för
Serafimerlasarettets fortsatta bestånd och verksamhet.

Motionen behandlades av socialutskottet som i sitt betänkande 1976/77:39
uttalade att ett återförande av Serafimerlasarettet under statligt huvudmannaskap
skulle strida mot utvecklingen inom sjukvårdsområdet. Utskottet
anförde i övrigt bl. a. följande.

Den kliniska utbildningen av läkare och den kliniska forskningen i vårt
land bedrivs till övervägande del vid kommunala undervisningssjukhus på
grundval av samarbetsavtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. En
grundläggande princip i dessa avtal, som innebär att sjukvårdshuvudmännen
mot vissa ersättningar ställer personal, lokaler och utrustning m. m. till
förfogande för utbildnings- och forskningsändamål, är att staten och
sjukvårdshuvudmännen i samråd bestämmer vilka sjukvårdsenheter som
skall tas i anspråk för läkarutbildningen och forskningen. Utskottet anser sig
ha anledning räkna med att den strävan till samförstånd som hitintills
ådagalagts, då det gäller att tillgodose läkarutbildningens och forskningens
behov, kommer att prägla även de förhandlingar som krävs för en flyttning av

UbU 1978/79:26

läkarutbildningen och forskningen från Serafimerlasarettet. Enligt utskottets
mening är en förutsättning för att Serafimerlasarettet skall kunna läggas ned
att likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning kan
beredas på annat håll inom sjukvårdsområdet. Ett alternativ som bör
övervägas är den av motionärerna aktualiserade lösningen med en överflyttning
av verksamheten till S:t Görans sjukhus. Då frågan om hur den
läkarutbildning och forskning som nu bedrivs vid Serafimerlasarettet skall
tryggas i framtiden är en fråga som i enlighet med det anförda måste lösas
genom förhandlingar mellan staten och Stockholms läns landsting erfordras
f. n. inte någon åtgärd av riksdagen med anledning av motionen 1976/
77:702.

Sedermera redovisade dåvarande regeringen i propositionen 1977/78:177
en överenskommelse mellan staten och landstingskommunen om var den
utbildning och forskning som bedrivs vid Serafimerlasarettet bör placeras.
Överenskommelsen innebär bl. a. att utbildningen för 90 läkarstuderande
årligen förs över till Danderyds sjukhus fr. o. m. vårterminen 1980 och att
fem tjänster som professor eller biträdande professor flyttas över till
Huddinge sjukhus. Enligt överenskommelsen skall staten till Stockholms
läns landstingskommun betala investeringsbidrag om 10 milj. kr. i kostnadsläget
november 1977 för erforderliga lokaler och utrustning vid Danderyds
sjukhus.

Vidare har i protokollet med överenskommelsen intagits, 3 § 3 morn., en
bestämmelse om forskning som har följande lydelse.

3. Vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus skall kunna förekomma
viss forskning och forskarutbildning. Staten förklarar sig dock ej ställa krav på
särskilda resurser i form av apparatur och/eller lokalyta för forskning vid
dessa sjukhus. För sådana forskningsaktiviteter som kräver särskilda resurser
hänvisas till karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

Vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus skall ej vara placerad tjänst
som professor eller biträdande professor vid Karolinska institutet. Ej heller
skall där placeras annan statlig forskningstjänst, om ej överenskommelse
därom träffas mellan SLL och institutet eller forskningsråd.
Protokollsanteckning

SLL avser att av sin totala driftersättning från staten enligt LUA låta viss
del täcka kostnader för forskning vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.
SLL avser dock ej att vid kommande förhandlingar åberopa denna omständighet
som grund för ökad total driftersättning enligt LUA.

Propositionen såvitt den avsåg nämnda överenskommelse och i denna
fråga väckta motioner behandlades av socialutskottet i betänkandet 1978/
79:7 (rskr 1978/79:8). Socialutskottet erinrade om sitt tidigare uttalande att en
förutsättning för att Serafimerlasarettet skulle kunna läggas ned vore att
likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning kunde
beredas på annat håll inom Stockholms sjukvårdsområde. Enligt socialutskottets
mening hade det inte inträffat någon omständighet som gav
anledning till ändrat ställningstagande i frågan. Riksdagen delade denna
uppfattning och gav som sin mening regeringen till känna vad socialutskottet
anfört.

UbU 1978/79:26

I propositionen 1978/79:100 har nu frågan åter tagits upp. Det slås i
propositionen fast att det sedan en tid föreligger beslut om att lägga ned
Serafimerlasarettet. En samlad granskning av frågan utifrån statsfinansiella,
utbildningsmässiga och sjukvårdspolitiska utgångspunkter visar enligt föredragande
statsrådets mening att utbildningen bör flyttas från Serafimerlasarettet
till Danderyds sjukhus och forskningen till Huddinge sjukhus enligt
regeringens förslag i propositionen 1977/78:177.

Regeringen föreslår riksdagen dels att bekräfta 1969 års princip om
koncentration av mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet till två
sjukhus i Stockholmsområdet, dels att i anslutning därtill godkänna att
utbildningen och forskningen vid Serafimerlasarettet flyttas över till andra
sjukhus på sätt som förordats i budgetpropositionen.

I motionen 1978/79:1333 yrkas att riksdagen skall avslå regeringens
förslag. Frågan är nu, anför motionärerna, om den av sjukvårdsförvaltningen
anhängiggjorda nedläggningen av Serafimerlasarettet skall resultera i att
Karolinska institutet berövas sitt äldsta, men ännu fullt verksamma,
undervisningssjukhus, så att i huvudsak endast två stora sjukhusenheter blir
kvar. Socialutskottet har i sina båda ställningstaganden hävdat att om
sjukvårdshuvudmannen vill lägga ned sjukvården vid ett av de tre undervisningssjukhusen,
så skall något annat sjukhus inom landstingsområdet-så
som det varit tänkt alltsedan 1947 - överta de uppgifter inom medicinsk
utbildning och forskning som hittills åvilat Karolinska institutets institutioner
på Serafimerlasarettet, varvid den till dessa uppgifter knutna
personalen gemensamt skall överflyttas till det andra sjukhuset, vilket
dessförinnan skall ha försetts med för sådana uppgifter erforderliga resurser,
likvärdiga med dem som f. n. finns vid Serafimerlasarettet. Någon försämring
av verksamhetens omfattning, karaktär och kvalitet får icke bli följden av den
av sjukvårdshuvudmannens ensidiga beslut förorsakade överflyttningen.
Statens intresse måste rimligtvis främst vara, fortsätter motionärerna, att den
hittills framgångsrika verksamheten vid Serafimerlasarettet fortsätter utan de
besvär en förflyttning alltid medför.

Under rubriken kostnadsaspekten anförs i motionen att det är synnerligen
tveksamt om staten skall bidra med några som helst investeringskostnader
för en flyttning av forskning och undervisning från Serafimerlasarettet till
annat sjukhus, när staten inte påfordrat eller har någon glädje av en sådan
nödtvungen förflyttning för de ändamål staten har att slå vakt om, nämligen
forskning och utbildning. "Inga som helst juridiska eller ekonomiska
konsekvenser kan anhängiggöras om Serafen-institutionerna, vid en
nedläggning av det nu till annan sjukvårdshuvudman utlämnade lasarettet,
med sina forsknings- och utbildningsuppgifter skulle överföras till något
annat sjukhus", anför motionärerna.

Med anledning av vad i budgetpropositionen med hänvisning till propositionen
1969:137 anförs i frågan om koncentration av mer speciell utbildnings-
och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet påpekas i motionen

UbU 1978/79:26

att Serafimerlasarettets del av undervisningen omfattar i huvudsak de två
stora grundläggande ämnena medicin och kirurgi jämte hithörande servicediscipliner
anestesiologi, klinisk bakteriologi, klinisk fysiologi, klinisk kemi
och röntgenologi. Dessa ämnen är inte i något avseende speciella, och
hänvisningen till propositionen 1969:137 och riksdagens beslut med anledning
av denna är därför felaktig. Motionärerna framhåller att den aktiva
forskningen bedrivs av de personer som är anställda som lärare vid
undervisningsklinikerna och att de kliniska professorerna måste vara där
patienterna, de övriga lärarna och studenterna finns.

1 fråga om forskningen och behovet av forskningsanknytning påpekar
motionärerna att en strävan bör vara att all klinisk utbildning har samband
med forskning. Att ett sådant samband inte finns på Södersjukhuset och vissa
kliniker vid Danderyds sjukhus har sin grund i att undervisningen där
tillkommit som ett provisorium och rimligtvis varit avsedd att avvecklas, om
och närén neddragning av utbildningskapaciteten i landet blir aktuell. Vidare
anför motionärerna följande.

Den preliminära förhandlingsöverenskommelsen innehåller några till intet
förpliktande uttalanden om att vissa forskningsmedel kan ställas till förfogande
för sådan enklare forskning vid Danderyds sjukhus och Södersjukhuset,
som inte kräver några resurser i fråga om lokaler och utrustning. Det
framgår vidare att sådana medel måste avräknas från vad som eljest skulle
kommit övriga undervisningskliniker till del. Envar som följt diskussionerna
i fakulteten under gångna år - där vädjanden från Södersjukhusklinikerna
mötts av ett nära nog kompakt motstånd - vet att en sådan premiss är mycket
orealistisk. Men härtill kommer att huvudparten av all klinisk forskning sker
på grundval av anslag från forskningsråd eller fonder. De yngre forskarna,
som i realiteten utför det mesta forskningsarbetet, torde ha små chanser att
kunna konkurrera om dylika anslag om de är verksamma på kliniker, som
icke utgör ”professors”-institutioner. Det är också självklart, att hittills
utgående anslag till grupper, bestående av en ”etablerad” forskare och några
yngre läkare kommer att reduceras eller indragas, om gruppen bryts upp och
splittras och föremålet för dess verksamhet - patientmaterialet - skingras.

Rektorsämbetet vid Kl har i skrivelse den 15 februari 1979 framhållit att det
föreliggande förslaget till avtal enligt rektorsämbetets mening på bästa sätt
tillgodoser riksdagens klart deklarerade mening om en sammanhållen
utbildning och forskning. Rektorsämbetet ställer sig alltså bakom regeringens
förslag.

För egen del vill utskottet anföra följande.

Vid Kl finns nu inrättade fem professurer - varav tre tidigare med
tjänstebenämningen biträdande professor - som är förenade med tjänst som
överläkare vid Serafimerlasarettet, nämligen i medicin resp. kirurgi, klinisk
bakteriologi, klinisk fysiologi och klinisk kemi. Professurerna i medicin samt i
klinisk bakteriologi och klinisk fysiologi prövas f. n. enligt 19 kap. 22 §
högskoleförordningen.

Med anledning av vad i motionen 1978/79:1333 anförts beträffande
hänvisningen i budgetpropositionen till 1969 års riksdagsbeslut om koncen 1**

Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 26

UbU 1978/79:26

tration av mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet
till Huddinge sjukhus och Karolinska sjukhuset har alltså utskottet
först kunnat konstatera att tre av ifrågavarande professurers inriktning f. n.
prövas. Det framtida ämnesområdet för resp. professur är alltså i dag obekant.
Det kan måhända råda delade meningar om huruvida ämnesområdena för de
två andra professurerna omfattas av 1969 års riksdagsbeslut eller ej. Detta bör
emellertid inte hindra att riksdagen nu i enlighet med regeringens önskemål
bekräftar det då fattade koncentrationsbeslutet. Utskottet föreslår alltså att så
sker.

Utskottet kan i ärendet göra ytterligare ett konstaterande.

Huvudmannen, Stockholms läns landstingskommun, har vid behandling
av budgeten för åren 1978-1982 beslutat att Serafimerlasarettet skall läggas
ned den 20 januari 1980. Utskottet anser sig inte böra framföra synpunkter på
detta huvudmannens beslut.

Serafimerlasarettet står alltså efter nämnda tidpunkt inte längre till
förfogande för läkarutbildning och medicinsk forskning.

Läkarutbildningens framtida dimensionering prövas för närvarande.
Någon omedelbar reducering av läkarutbildningskapaciteten vid Kl är inte
aktuell såvitt nu kan bedömas.

Som framgår av det föregående har riksdagen uttalat (SoU 1978/79:7, rskr
1978/79:8) ”att en förutsättning för att Serafimerlasarettet skall kunna läggas
ned är att likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning kan
beredas på annat håll inom Stockholms sjukvårdsområde”.

1 budgetpropositionen föreslår nu regeringen att riksdagen omprövar sitt
beslut om lokalmässigt sammanhållen utbildning och forskning. Enligt
föredragande statsrådets mening har en förnyad granskning utifrån
statsfinansiella, utbildningsmässiga och sjukvårdspolitiska utgångspunkter
visat att utbildningen bör flyttas till Danderyds sjukhus och resurser för den
av professorstjänsternas innehavare bedrivna forskningen tillhandahållas vid
Huddinge sjukhus.

Kl har i skrivelse till regeringen den 6 mars 1978 framlagt förslag om den
framtida placeringen av de vid Serafimerlasarettet befintliga forskningsresurserna.
Mot bakgrund av den specialisering som skett vid Huddinge sjukhus
och de lokalresurser som tillförts detta sjukhus finner Kl det vara naturligt
och angeläget att resurser för klinisk forskning i större utsträckning än vad
som hittills varit möjligt placeras vid Huddinge sjukhus så att sjukhuset kan
utnyttjas för klinisk forskning i lika hög grad som det andra stora undervisningssjukhuset
i Stockholmsområdet, Karolinska sjukhuset. Enligt Kl:s
synsätt innebär en koncentration av befintliga forskningsresurser till två stora
enheter ett för Kl och samhället mer optimalt resursutnyttjande än en
utspridning av dessa på ett flertal sjukhus. Sammanfattningsvis anser Kl att
tjänsterna som professor och biträdande professor bör flyttas huvudsakligen
till Huddinge sjukhus.

I skrivelse till utskottet har Kl bekräftat sin uppfattning.

UbU 1978/79:26

Genom information som företrädare för statens förhandlingsnämnd och
Stockholms läns landstingskommun lämnat utskottet har bekräftats att
alternativet ”sammanhållen utbildning och forskning” måste förutsättas bli
för staten mycket kostnadskrävande. Det nuvarande statsfinansiella läget
talar mot att staten påtar sig dessa ökade kostnader.

Utbildningsutskottet har under hänsynstagande härtill och inte minst till
vad Kl anfört i ärendet samt den i den preliminära överenskommelsen mellan
staten och landstinget intagna föreskriften om forskningsmöjligheter vid
Södersjukhuset och Danderyds sjukhus funnit sig böra föreslå att riksdagen
nu godkänner vad regeringen i propositionen 1978/79:100 förordat i fråga om
flyttning av läkarutbildningen och forskningen vid Serafimerlasarettet.

Med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter anser utskottet det
lämpligt att de nuvarande innehavarna av de två vid Kl inrättade professurerna
i kirurgi och klinisk kemi, vilka f. n. är förenade med överläkartjänster
vid Serafimerlasarettet, vid lasarettets nedläggning bereds tillfälle att tjänstgöra
som överläkare vid Karolinska sjukhuset. Det ankommer på regeringen
att vidta de åtgärder som krävs för en sådan övergångsvis anordning.

Utskottet anser inga hinder föreligga för regeringen att nu godkänna det
avtal som har slutits mellan statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns
landsting.

Det anförda innebär att utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet 1 i
motionen 1978/79:1333.

Tjänsten som professor i medicin vid Kl, vilken f. n. är förenad med tjänst
som överläkare vid Serafimerlasarettet, prövas som utskottet tidigare redovisat
enligt 19 kap. 22 § högskoleförordningen. I motionen 1978/79:1333
yrkas att riksdagen nu skall besluta att denna professur vid nuvarande
innehavarens avgång skall ändras till en professur i medicin, särskilt
kardiologi, med placering vid Karolinska sjukhuset. Utskottet är för sin del
inte berett föregripa resultatet av den pågående prövningen. Utskottet
avstyrker motionen 1978/79:1333 yrkandet 2 a och förutsätter härvid att
regeringen kommer att underställa riksdagen ärendet.

I motionen yrkas också att riksdagen hemställer att regeringen tillsammans
med övriga intressenter verkar för att ett medicinhistoriskt museum kommer
till stånd inom Serafimerlasarettet. Enligt motionen har landstinget funnit
lämplig placering vara Serafimerlasarettet, om detta tas ur drift.

År 1955 öppnades i huset Åsögatan 146 i Stockholm det s. k. Medicinhistoriska
museet. Huvudman för museiverksamheten är f. n. Föreningen
medicinhistoriska museets vänner. En särskild arbetsgrupp som tillsatts av
landstingsrådsberedningen i Stockholm har utrett hur det medicinhistoriska
museet i framtiden bör vara organiserat och i vilka lokaler det kan inrymmas.
Huvudman för museet bör enligt arbetsgrupen vara en för ändamålet särskilt
bildad stiftelse. Utskottet har inhämtat att det är avsikten att denna stiftelse
skall inrättas. För museets räkning avses numera ytterligare utrymmen bli
upplåtna i fastigheten på Åsögatan.

UbU 1978/79:26

Då lokalfrågan för Medicinhistoriska museets föremålssamlingar numera
synes komma att få en lösning anser utskottet att det saknas anledning för
riksdagen att framföra synpunkter i denna fråga. Utskottet avstyrker därför
yrkandet 2 c i motionen 1978/79:1333.

I motionen 1978/79:1333 erinras om att det vid Serafimerlasarettet finns
åtskilliga föremål av betydande kulturellt, kulturhistoriskt och medicinhistoriskt
intresse. Föremålen bör, anser motionärerna, tillföras Karolinska
sjukhuset. Riksdagen bör hemställa att regeringen bevakar att så sker. Om det
medicinhistoriska museet skulle få lokaler i någon av Serafimerlasarettets
byggnader är det, framhåller vidare motionärerna, naturligt att föremålen
deponeras där.

Det är naturligtvis angeläget att det framtida omhänderhavandet av äldre,
av stat, kommun eller landstingskommun ägda inventarier av affektionsvärde
och/eller kulturhistoriskt intresse samt deponerade inventarier vid
Serafimerlasarettet sker så att de inte onödigtvis skingras. Huruvida de helt
eller delvis bör förvaras på Karolinska sjukhuset eller införlivas med
Medicinhistoriska museets samlingar måste prövas av vederbörande intressenter
och ärenligt utskottets uppfattning inte någon fråga som riksdagen bör
anföra synpunkter på. Yrkandet 2 b i motionen 1978/79:1333 bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Slutligen har i samma motion tagits upp frågan om dispositionen av till
Serafimerlasarettet donerade fonder som nu förvaltas av en fondnämnd vid
Karolinska sjukhuset. Utskottet anser att riksdagen inte bör framföra några
synpunkter i denna fråga, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkandet 2d i motionen 1978/79:1333.

I enlighet med vad dåvarande statsrådet Troedsson har anmält i propositionen
1977/78:177 förordas i budgetpropositionen att en personlig tjänst
inrättas som professor i medicin vid Karolinska institutet, förenad med tjänst
som överläkare vid Karolinska sjukhuset, för professorn Gunnar Biörck.
Utskottet tillstyrker förslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 bekräftar
tidigare fastslagen princip om koncentration av mer speciell
utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:1333 yrkandet 1 godkänner riktlinjer
för överflyttning av viss medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet
till två sjukhus i Stockholmsområdet i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

3. att riksdagen beträffande tjänst som professor i kirurgi och
tjänst som professor i klinisk kemi som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1978/79:26

4. att riksdagen beträffande omprövning av professur i medicin
avslår motionen 1978/79:1333 yrkandet 2 a,

5. att riksdagen beträffande medicinhistoriskt museum avslår
motionen 1978/79:1333 yrkandet 2 c,

6. att riksdagen beträffande omhänderhavande av vissa föremål
avslår motionen 1978/79:1333 yrkandet 2 b,

7. att riksdagen beträffande dispositionen av fonder avslår motionen
1978/79:1333 yrkandet 2d,

8. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 bemyndigar
regeringen att vid Karolinska institutet inrätta en personlig
tjänst som professor i medicin i enlighet med vad som
förordats i propositionen.

Stockholm den 4 april 1979

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c),
Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c), Lars Gustafsson
(s), Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Lennart
Bladh (s), Christina Rogestam (c), Jörgen Ullenhag (fp), Åke Gillström (s),
Gunnar Biörck i Värmdö (m)1 och Ylva Annerstedt (fp).

1 Gunnar Biörck i Värmdö (m) har ej deltagit i behandlingen av ärendet såvitt avser
frågan om en personlig professur för honom.

Reservation

av Gunnar Biörck i Värmdö (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Det kan måhända
råda delade meningar” och på s. 10 slutar ”yrkandet 2 d i motionen
1978/79:1333” bort ha följande lydelse:

Vid Serafimerlasarettet har under de senaste femtio åren en mängd ”mer
speciella” kliniska verksamheter utvecklats, först eller bland de allra första i
landet. Hit hör neurokirurgi, plastikkirurgi, transplantationskirurgi, endokrinologi,
pacemakervård, klinisk farmakologi, medicinsk databehandling samt
särskilda enheter för vård av patienter med hjärtinfarkt resp. slaganfall. De
mera utrymmeskrävande av dessa enheter har senare överförts till andra
sjukhus, främst KS och Huddinge sjukhus. Denna utveckling har varit fullt
naturlig, när det gällt ”mer speciella”, särskilt utrymmeskrävande enheter av
regionvårdskaraktär, sådana som de fyra förstnämnda. I andra fall är

UbU 1978/79:26

emellertid sjukvårdsbehovet sådant (bl. a. av beredskapsskäl) att utvecklingen
i stället gått mot ett införlivande av decentraliserade enheter inom den
ordinarie sjukvårdsorganisationen (t. ex. hjärtinfarkt- och slaganfallavdelningar).
Uppenbart är emellertid, att varken den medicinska eller den
kirurgiska kliniken vid Serafimerlasarettet eller de kliniskt-fysiologiska och
kliniskt-kemiska laboratorierna där kan hänföras till de verksamheter av
”mer speciell” karaktär, om vilka 1969 års riksdagsbeslut handlar. Det är
därför fullt möjligt att samtidigt både ”bekräfta” den i sagda riksdagsbeslut
uttalade koncentrationsidén och fastslå att den icke är tillämplig på de aktuella
enheterna vid Serafimerlasarettet.

Utskottet kan i ärendet göra ytterligare ett konstaterande.

Huvudmannen, Stockholms läns landstingskommun, har vid behandling
av budgeten för åren 1978-1982 ensidigt beslutat att ”lägga ned” Serafimerlasarettet
den 20 januari 1980. Detta beslut har fattats med full kännedom om
vad socialutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1976/77:39 (s.
4-5) uttalat om att riksdagen förväntade sig att landstinget i de kommande
förhandlingarna skulle visa en strävan tid samförstånd och att en förutsättning
för att lasarette* skulle kunna läggas ned vore "att likvärdiga resurser för
sammanhållen utbildning och forskning kan beredas på annat håll inom
sjukvårdsområdet”. 1 de förhandlingar, som försiggått och som resulterat i en
preliminär överenskommelse, har det icke varit möjligt att uppnå samförstånd
om de villkor som riksdagen uttalat. Från huvudmannens sida har helt
oskäliga kostnadskrav framställts i akt och mening att omöjliggöra den
lösning av frågan på det sätt riksdagen anvisat, och statens förhandlingsnämnd
har i denna omgång icke förmått hävda statens intressen.

Av skäl, som anförts i motion 1978/79:1333, och av vilka några i korthet
refereras på s. 6-7 i detta betänkande samt i övrigt även socialutskottets
betänkande 1978/79:7, skulle det i överenskommelsen föreslagna arrangemanget
att Serafimerlasarettets studenter skickas till Danderyds sjukhus och
dess professorer till Huddinge innebära ett totalt brott mot såväl högskolelagens
anda och bokstav som mot riksdagens två gånger tidigare uttalade
mening. Riksdagen kan inte rimligen motståndslöst låta sig ”köras över” av
företrädare för andra intressen. Det måste alltid finnas möjligheter för
statsmakterna i en förhandlingssituation att i sista hand hävda sin mening,
även om motparten öppnat spelet genom att ensidigt fatta beslut i frågor, som i
sak berör båda parterna. Vad föredraganden i proposition 1978/79:100 anfört
om ”kostnadsaspekterna” har icke dokumenterats på ett sätt, som möjliggjort
en saklig prövning inom utskottet, och de föredragningar från förhandlingsparternas
sida, som ägt rum inför utskottet, har icke övertygat utskottet
om rimligheten av vare sig beräkningsgrunderna eller de anförda beloppen.

Då ej heller de övriga omständigheter som departementschefen anfört har
visat sig utgöra hållbara skäl för riksdagen att frångå sitt två gånger tidigare
gjorda ställningstagande i saken, föreslår utskottet riksdagen att bifalla

UbU 1978/79:26

motionen 1978/79:1333, yrkandet 1 (a-c) och avslå propositionen 1978/
79:100 i motsvarande del. Vid bifall till sagda motionsyrkande bortfaller
yrkanden under 2 (a-d).

dets att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med avslag i denna del på propositionen 1978/
79:100 och med bifall till motionen 1978/79:1333 yrkandet 1
(a-c) bekräftar sitt i anslutning till SoU 1978/79:7 tidigare under
innevarande riksmöte fattade beslut rörande villkoren för en
överflyttning av medicinsk utbildning och forskning från
Serafimerlasarettet till annat sjukhus inom Stockholmsområdet
och hos regeringen hemställer att nya förhandlingar upptas med
Stockholms läns landsting i saken samt att regeringen därefter
återkommer till riksdagen i ärendet,

UbU 1978/79:26

Bilaga 1

Protokoll, fört vid överläggningar den 30 mars 1978 mellan statens
förhandlingsnämnd och företrädare för Stockholms läns landstingskommun
angående frågor om investeringsersättning enligt 5 § LUA 1977
Stockholm m. m. till följd av vissa omdispositioner beträffande upplåtna
enheter inom landstingsområdet

Närvarande:

Statens förhandlingsnämnd (SFN) Svante Englund, Bengt Söderqvist, Lars
Ekholm, Gunnar Petri, Sture Jansson

Stockholms läns landstingskommun (SLL) Nils Bergkvist, Tord Bergstedt,
Ulf Lagerström, Ulf Lennartsson, Lars Ytterborn

1. Enligt protokollsanteckning till 6 §det den 7 november 1972 mellan staten
och SLL träffade avtalet om läkarutbildning i Stockholms län skall parterna
taga upp särskilda förhandlingar om tillhandahållandet av resurser för
läkarutbildningen och forskningen inom kommunens sjukvårdsorganisation
efter det att Serafimerlasarettet icke längre står till förfogande.

2. Stockholms läns landsting har vid behandling av budgeten för åren
1978-1982 beslutat att Serafimerlasarettet skall läggas ner den 20 januari
1980.

SLL:s förvaltningsutskott har i skrivelse i oktober 1977 hos regeringen
hemställt om förhandlingar om den framtida förläggningen av Serafimerlasarettets
befintliga resurser för läkarutbildning m. m.

Till förvaltningsutskottets skrivelse finns fogad bl. a. en den 17 juni daterad
utredning om förläggning av läkarutbildningen vid Serafimerlasarettet vid en
nedläggning av sjukhuset under budgetåret 1979/80. Utredningen har gjorts
av en arbetsgrupp med företrädare för karolinska institutet, SLL:s hälso- och
sjukvårdsnämnd samt nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
(NUU).

Arbetsgruppen, som ej haft till uppgift att ta ställning till en placering av
den nuvarande forskningsverksamheten vid Serafimerlasarettet, föreslår en
överflyttning till Danderyds sjukhus av nuvarande läkarutbildning vid
Serafimerlasarettet och, såvitt avser klinisk propedeutik, vid S:t Eriks
sjukhus.

Regeringen harden 22 december 1977 förordnat att handlingarna i ärendet
skall överlämnas till SFN.

UbU 1978/79:26

Bilaga 1

1. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1972 åt dåvarande universitetskanslersämbetet
(UKÄ) att i samråd med socialstyrelsen, NUU, SFN och SLL
utarbeta en långsiktig plan för placeringen och inriktningen av forskningsoch
utbildningsresurserna vid Serafimerlasarettet.

För genomförande av utredningsuppdraget tillsatte UKÄ en utredning
(Serafenutredningen) som avgav betänkandet Framtida förläggning av
Serafimerlasarettets utbildnings- och forskningsresurser (UKÄ-rapport nr 2/
1974). Efter remissbehandling överlämnade UKÄ med egna ställningstaganden
betänkandet till Kungl. Maj:t med skrivelse den 11 september
1974.

2. Karolinska institutet har i skrivelse den 6 mars 1978 till regeringen
sammanfattningsvis uttalat

all professurerna vid Serafimerlasarettet bör flyttas huvudsakligen till
Huddinge sjukhus,

all grundutbildningen bör flyttas till Danderyds sjukhus och att därför
erforderliga lokaler bör byggas,

och alt samtliga undervisningskliniker bör få forskningsanknytning

3. Chefen för utbildningsdepartementet harden 16 mars 1978 förordnat att
bl. a. de i 1. och 2. avsedda handlingarna i ärendet skall överlämnas till
SFN.

3.*

I. Enligt 1 § 2. LUA 77 Stockholm bestämmer parterna i samråd vilka
enheter inom sjukvårdsorganisationen som skall tagas i anspråk för läkarutbildning
och för forskning.

2. Parterna enas om att den vid Serafimerlasarettet för närvarande
bedrivna läkarutbildningen jämte utbildningen i klinisk propedeutik vid S:t
Eriks sjukhus vårterminen 1980 skall överflyttas till Danderyds sjukhus,
medan tjänsterna som professor i medicin och kirurgi samt som biträdande
professor i klinisk bakteriologi, klinisk fysiologi och klinisk kemi skall
placeras vid Huddinge sjukhus. Dock skall övergångsvis tjänsten som
biträdande professor i klinisk bakteriologi placeras vid Roslagstulls sjukhus
att överföras till Huddinge sjukhus senast samtidigt med infektionskliniken.

Om staten så begär, skall förhandlingar upptagas om annan placering än vid
Huddinge sjukhus av tjänsterna som biträdande professor i klinisk fysiologi
och klinisk kemi.

UbU 1978/79:26

Bilaga 1

Vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus skall ej vara placerad tjänst
som professor eller biträdande professor vid karolinska institutet. Ej heller
skall där placeras annan statlig forskningstjänst, om ej överenskommelse
därom träffas mellan SLL och institutet eller forskningsråd.

Protokollsanteckning

SLL avser att av sin totala driftersättning från staten enligt LUA låta viss del
täcka kostnader för forskning vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.
SLL avser dock ej att vid kommande förhandlingar åberopa denna omständighet
som grund för ökad total driftersättning enligt LUA.

1. Enligt 5 § 3. LUA 77 Stockholm är staten, om enhet inom SLL:s
sjukvårdsorganisation icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbildning och
forskning, berättigad att vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av
SLL enligt LUA 77 och tidigare motsvarande avtal uppburna investeringsersättningarna
som då återstår efter på visst sätt bestämda avskrivningar.

2. 1 investeringsöverenskommelsen den 7 november 1972 enligt 3 § 1.
LUA Stockholm samma dag angavs särskilt att SLL vid överflyttning av
läkarutbildning och forskning i patologi från Sabbatsbergs till Huddinge
sjukhus skulle återbetala restvärdet av statliga ersättningar enligt överenskommelsen
för ombyggnad av byggnaden för patologi vid Sabbatsbergs
sjukhus. Ifrågavarande överflyttning ägde rum år 1976.

3. Numera tages Sabbatsbergs sjukhus i anspråk endast för läkarutbildning
i obstetrik och gynekologi samt för obduktionsundervisning.

4. SLL har gentemot statens krav på återbetalning av investeringskostnader
för Serafimerlasarettet åberopat jämkningsregeln i 5 § 3. andra stycket
LUA 77 Stockholm under påpekande bl. a. att SLL endast hyr byggnaderna
av Stockholms kommun, som förvärvade dem enligt avtal med staten år
1948, samt att upprustningen under 1960-talet gjorts under förutsättning att
lasarettet skulle avvecklas senast den 31 december 1976.

5Jr

Parterna enas om en överenskommelse nr 2 om statlig investeringsersättning
enligt 5 § 1. LUA 11 Stockholm av den lydelse som framgår av bilaga 1 till
detta protokoll

En återbetalningsregel motsvarande 5 § 3. LUA 77 Stockholm skall
tillämpas på den investeringsersättning som staten utger enligt den sålunda
träffade överenskommelsen.

UbU 1978/79:26

Bilaga 1

Överflyttning av forskningsresurserna vid Serafimerlasarettet till Huddinge
sjukhus skall ej föranleda krav från staten på särskilda investeringar eller från
SLL på särskild investeringsersättning.

Vad i detta protokoll överenskommits gäller under förbehåll av godkännande
av regeringen och av Stockholms läns landsting genom beslut som vinner
laga kraft.

Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var
sitt.

Vid protokollet
Sture Jansson

Justeras

Svante Englund

N. Bergkvist

UbU 1978/79:26

Bilaga 2

Socialutskottets betänkande
1978/79:7

med anledning av propositionen 1977/78:177 om viss ändring i
sjukvårdslagen (1962:242) och överenskommelser om karolinska
sjukhuset, m. m., såvitt avser fråga om flyttning av viss läkarutbildning
m. m. vid nedläggning av Serafimerlasarettet, jämte
motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78:177 har regeringen (socialdepartementet) - efter
föredragning av statsrådet Troedsson - såvitt nu är i fråga, berett riksdagen
tillfälle att avge yttrande över vad i propositionen anförts om flyttning av viss
läkarutbildning m. m. vid nedläggning av Serafimerlasarettet (p. 5 i
hemställan i propositionen).

Enligt avtal mellan staten och Stockholms läns landstingskommun är
Serafimerlasarettet och andra enheter inom landstingskommunens
sjukvårdsorganisation ianspråktagna för läkarutbildning och för forskning.
Enligt ett i propositionen intaget protokoll från överläggningar mellan statens
förhandlingsnämnd och företrädare för Stockholms läns landstingskommun
har en principöverenskommelse träffats om att bl. a. läkarutbildningen vid
Serafimerlasarettet vårterminen 1980 skall överflyttas till Danderyds sjukhus
under det att de vid Serafimerlasarettet placerade tjänsterna som professor i
medicin och kirurgi samt som biträdande professor i bakteriologi, klinisk
fysiologi och klinisk kemi skall placeras vid Huddinge sjukhus. Statsrådet
Troedsson anför i propositionen bl. a. att hon anser-efter samråd med chefen
för utbildningsdepartementet-att uppgörelsen om viss omdisposition inom
de för läkarutbildningen m. m. upplåtna enheterna inom Stockholms läns
landstingsområde bör godtas och att det ankommer på regeringen att för
statens del godkänna ovannämnt protokoll jämte en vid detsamma fogad
investeringsöverenskommelse.

Propositionen i övrigt har behandlats av riksdagen under 1977/78 års
riksmöte (SoU 1977/78:44, rskr 1977/78:380).

1 samband med här aktuell del av propositionen behandlar utskottet två
med anledning av propositionen väckta motioner, nämligen motionen 1977/
78:1976 och motionen 1977/78:1979.

I ärendet har inkommit ett antal skrivelser.

UbU 1978/79:26

Bilaga 2

Motionsyrkandena

I motionen 1977/78:1976 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs

1. att riksdagen med anledning av proposition 1977/78:177 ger regeringen
till känna att förhandlingsöverenskommelsen med Stockholms läns landsting
rörande åtgärder i händelse av Serafimerlasarettets nedläggning icke bör
godtagas i föreliggande skick utan återförvisas till statens förhandlingsnämnd
under iakttagande av vad i motionen anföres dels om villkoren för en
överflyttning av undervisningen och forskningen vid Serafimerlasarettet till
annat sjukhus inom landstingsområdet, dels beträffande professorstjänster,
som är under prövning enligt högskoleförordningens 19 kapitel,

2. att riksdagen uttalar att de förslag vartill förnyade förhandlingar kan leda
underställs riksdagen.

1 motionen 1977/78:1979 av Inga Lantz m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att den i propositionen föreslagna uppdelningen av
undervisning och forskning mellan Danderyds och Huddinge sjukhus ej bör
komma till stånd,

2. att riksdagen hos regeringen begär att nya förhandlingar upptas i syfte att
infria riksdagsbeslutet om en fortsatt sammanhållen utbildning och forskning
vid en nedläggning av Serafimerlasarettet.

Bakgrund till frågan om flyttning av viss läkarutbildning m. m. vid
nedläggning av Serafimerlasarettet

Socialutskottet har i betänkandet SoU 1976/77:39 lämnat en närmare
redogörelse för Serafimerlasarettets historia och avtal berörande lasarettet
m. m., varför utskottet här lämnar en mera översiktlig framställning
härom.

Historik och avtal berörande Serafimerlasarettet m. m.

Serafimerlasarettet, som är beläget på Kungsholmen i Stockholm, började sin
verksamhet år 1752. Vid lasarettet, som tillkom genom vissa av Kungl. Maj:t
anvisade inkomster och genom penninginsamlingar, skulle bedrivas dels
sjukvårdande verksamhet, dels undervisning av läkare. I början av 1810-talet
inrättades i Serafimerlasarettets omedelbara grannskap ett särskilt institut för
utbildning av läkare, som blev grunden till Karolinska institutet och som
utnyttjade Serafimerlasarettet för utbildningen. I mitten av 1830-talet
förenades överläkarbefattningarna i medicin och kirurgi vid lasarettet med
motsvarande professurer vid Karolinska institutet, en anknytning som
fortfarande består. Med tiden blev emellertid lokalförhållandena otillfredsställande
såväl vid Serafimerlasarettet som vid Karolinska institutet. För

UbU 1978/79:26

Bilaga 2

Karolinska institutet uppfördes därför på 1930-talet nya byggnader på
Norrbackaområdet i Solna och i institutets grannskap ett nytt undervisningssjukhus,
Karolinska sjukhuset, vars först uppförda enhet togs i bruk år 1937.
Samma år övertog staten driften av Serafimerlasarettet som ställdes under
gemensam förvaltning med Karolinska sjukhuset. Serafimerlasarettets funktion
som undervisningssjukhus kom efter flyttningen av Karolinska institutet
att ifrågasättas, och tanken uppkom att läkarutbildningen vid Serafimerlasarettet
skulle flyttas till ett nytt undervisningssjukhus som skulle
uppföras vid Sabbatsbergs sjukhus. Detta drevs av Stockholms stad.
Riksdagen godkände år 1948 grunder för samarbete mellan staten och
Stockholms stad i fråga om ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs
sjukhus för sjukhusets användande för undervisningsändamål. Vidare
godkändes ett avtal mellan staten och Stiftelsen Serafimerlasarettet, å ena
sidan, samt Stockholms stad, å andra sidan, varigenom Serafimerlasarettets
fastigheter försåldes till staden. Det nya undervisningssjukhuset skulle stå
färdigt den 1 januari 1961 då staden också skulle tillträda Serafimerlasarettet
(prop. 1948:213, SU 1948:112, rskr 1948:227).

Av olika skäl kom det nya undervisningssjukhuset vid Sabbatsbergs
sjukhus inte att uppföras. Mot denna bakgrund träffades i oktober 1961
mellan företrädare för staten och staden en överenskommelse angående nytt
undervisningssjukhus i Stockholm m. m. Överenskommelsen innebar bl. a.
att läkarutbildningen skulle förläggas till S:t Görans sjukhus - i stället för till
Sabbatsbergs sjukhus - i kliniker och anläggningar vilka skulle vara
färdigställda vid S:t Görans sjukhus senast den 31 december 1976 samt att
huvudmannaskapet för Serafimerlasarettet skulle överlämnas till staden först
den 1 juli 1968. 1961 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att godkänna
överenskommelsen (prop. 1961:198, SU 1961:192, rskr 1961:400). På grundval
av överenskommelsen träffades sedermera - år 1967 - särskilda avtal mellan
staten och Stockholms stad om ändrat huvudmannaskap för och läkarutbildning
vid Serafimerlasarettet samt angående omdaning av S:t Görans sjukhus
till undervisningssjukhus, m. m. (prop. 1967:175, SU 1968:25, rskr 1968:62).
Enligt avtalet om Serafimerlasarettet skulle staden från staten överta
huvudmannaskapet för lasarettet den 1 juli 1968 och staden fr. o. m. samma
dag upplåta lasarettet för klinisk läkarutbildning i oförändrad omfattning.
Enligt avtalet om S:t Görans sjukhus, vilket skulle gälla under tiden den 1 juli
1967-den 31 december 1976, skulle bl. a. medicinska och kirurgiska kliniker
upplåtas för klinisk läkarutbildning och forskning. I en protokollsanteckning i
avtalet erinrades om att 1961 års överenskommelse bl. a. innebar att nämnda
kliniker skulle vara färdigställda senast den 31 december 1976 och att
undervisning och forskning skulle bedrivas vid Serafimerlasarettet i oförändrad
omfattning intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t
Görans sjukhus kunde tas i bruk.

UbU 1978/79:26

B ilaga 2

Redan år 1972 kom emellertid 1967 års avtal om S:t Görans sjukhus att
ersättas av ett avtal om läkarutbildning i Stockholm mellan staten och
Stockholms läns landstingskommun, som den 1 januari 1971 övertagit
huvudmannaskapet för sjukvården i Stockholms stad (prop. 1972.144, SoU
1972:43, rskr 1972:328). Avtalet, som skulle gälla under åren 1972 och 1973,
tillkom bl. a. för att man skulle få en avtalsreglering, som var enhetlig för all
läkarutbildning vid de kommunala sjukvårdsenheterna i Stockholms län och
som anslöt sig till vad som gällde beträffande läkarutbildning och forskning
vid kommunala undervisningssjukhus inom andra sjukvårdsområden.
Enligt avtalet skulle staten och landstingskommunen i samråd bestämma
vilka enheter inom landstingskommunens sjukvårdsorganisation som skulle
tas i anspråk för läkarutbildning och i förekommande fall forskning. Bland
sjukhus som var upplåtna för detta ändamål angavs bl. a. Serafimerlasarettet
samt vissa kliniker m. m. vid S:t Görans sjukhus, dock ej medicinska och
kirurgiska kliniker vid sjukhuset. I en protokollsanteckning angavs att
parterna var överens om att särskilda förhandlingar om tillhandahållande av
resurser för läkarutbildningen och forskningen inom landstingskommunens
sjukvårdsorganisation skulle tas upp efter det att Serafimerlasarettet inte
längre stod till förfogande.

1972 års avtal ersattes år 1974 av ett avtal för åren 1974-1976 (prop. 1974:93,
SoU 1974:26, rskr 1974:239) och 1974 års avtal har ersatts med ett den 2 maj
1977 dagtecknat ”avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholms län
(LUA 77 Stockholm)”, vilket gäller under åren 1977 och 1978 och vilket
godkänts av regeringen i januari i år med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1977/78:3, SoU 1977/78:8, rskr 1977/78:27). 1974 års och 1977 års avtal
överensstämmer i huvuddrag med 1972 års avtal. Den nämnda protokollsanteckningen
i 1972 års avtal återfinns dock inte i de senare avtalen.

Enligt LUA 77 Stockholm samarbetar staten och landstingskommunen på
de villkor som anges i avtalet ”för att tillhandahålla Karolinska institutet
resurser - utöver dem vid Karolinska sjukhuset - för grundläggande
utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena samt för
forskning, inklusive forskarutbildning, inom dessa områden”.

I en anmärkning i avtalet anges de enheter inom landstingskommunens
sjukvårdsorganisation som vid tiden för avtalets träffande är upplåtna för
läkarutbildning och forskning. Dessa är Huddinge sjukhus och Serafimerlasarettet
samt vissa kliniker vid Roslagstulls, S:t Görans, Sabbatsbergs, S:t
Eriks och Danderyds sjukhus samt Södersjukhuset. Vid upplåtna enheter
tillhandahåller landstingskommunen personal, lokaler, utrustning, övriga
nyttigheter och service mot statliga investerings- och driftersättningar.

UbU 1978/79:26

Bilaga 2

Nuvarande verksamhet vid Serafimerlasarettet m. m.

Serafimerlasarettet har f. n. ca 330 vårdplatser, varav ca 190 vid en
allmänmedicinsk klinik, ca 120 vid en allmänkirurgisk klinik, ca 10 vid en
intagningsavdelning och ca 10 vid en enhet för intensivvård. För den
medicinska serviceverksamheten finns resurser inom anestesi, klinisk kemi,
klinisk bakteriologi, klinisk fysiologi, patologi och röntgen. Serafimerlasarettet
är som ovan nämnts i sin helhet upplåtet för läkarutbildning vid
Karolinska institutet och forskning. Klinikerna/enheterna för allmänmedicin,
allmänkirurgi, klinisk kemi, klinisk bakteriologi och klinisk fysiologi vid
Serafimerlasarettet utgör tillika institutioner inom Karolinska institutet med
uppgift att bedriva forskning/forskarutbildning och grundutbildning.
Följande på Karolinska institutets personalförteckning upptagna tjänster som
professor och biträdande professor är placerade vid dessa institutioner vid
lasarettet, nämligen en som professor i medicin (innehavare Gunnar Biörck),
en som professor i kirurgi (Dag Hallberg), en som biträdande professor i
klinisk kemi (Eric Hultman), en som biträdande professor i klinisk bakteriologi
(Gösta Tunevall) samt en som biträdande professor i klinisk fysiologi
(tjänsten är f. n. vakant och uppehälles av vikarie). Nämnda tjänster är
förenade med befattningar som överläkare hos landstingskommunens hälsooch
sjukvårdsnämnd, och innehavarna ansvarar i egenskap av överläkare för
sjukvården m. m. vid ovannämnda kliniker och enheter vid lasarettet.

För läkarutbildningen och forskningen finns i övrigt ett 35-tal tjänster vid
Serafimerlasarettet, som är upptagna på Karolinska institutets personalstat.
Antalet tjänster på hälso- och sjukvårdsnämndens stat uppgår omräknade till
heltidstjänster till drygt 700 tjänster.

Läkarutbildningen vid Serafimerlasarettet omfattar bl. a. undervisning i
klinisk mikrobiologi och kurser i klinisk kemi och i klinisk fysiologi för ca 90
studerande under deras tredje studieår (det s. k. propedeutiska stadiet) samt
utbildning i medicin under fem månader och utbildning i kirurgi under fem
månader för ca 90 studerande under deras fjärde studieår.

Vissa bestämmelser om tjänster som professor och biträdande professor inom
högskoleorganisationen m. m.

1 den nya högskoleorganisationen fastställs indelningen i institutioner av
högskoleenheterna. Benämning och huvudsaklig inriktning av tjänster som
professor fastställs av regering och riksdag, medan närmare beskrivning av
ämnesinnehåll i mån av behov fastställs av universitets- och högskoleämbetet.

När tjänst som bl. a. professor eller biträdande professor blir ledig, skall
prövning ske om tjänsten bör återbesättas med oförändrat innehåll, ges

UbU 1978/79:26

Bilaga 2

ändrat ämnesinnehåll, ersättas med annan lärartjänst eller dras in. Förfarandet
regleras i 19 kap. 22-27 §§ högskoleförordningen (1977:263).

Riksdagen bemyndigade år 1966(prop. 1966:1 bil. 10s.361,SU 1966:42s.4,
rskr 1966:125) regeringen att besluta om ändrad benämning av tjänst som
professor utan riksdagens hörande. Riksdagen uttalade därvid, med hänvisning
till riksdagens intresse för de högre forskartjänsternas inriktning, att
riksdagen skall underställas frågan då detta kan ske utan att ärendet fördröjs. I
övriga fall bör beslut om ändrad benämning i efterhand redovisas för
riksdagen.

Förfarande har inletts för omprövning enligt ovannämnda bestämmelser i
högskoleförordningen beträffande följande vid Serafimerlasarettet placerade
tjänster, nämligen dels den vakanta tjänsten som biträdande professor i
klinisk fysiologi, dels tjänsterna som professor i medicin och som biträdande
professor i klinisk bakteriologi med hänsyn till att innehavarna av dessa
tjänster uppnår den nedre gränsen för pensioneringsperioden år 1981.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan omflyttning av viss läkarutbildning från
Serafimerlasarettet m. m.

Mot bakgrund av att Stockholms läns landstingskommuns hälso- och
sjukvårdsförvaltning planerade att lägga ned Serafimerlasarettet i slutet av år
1979 och Karolinska sjukhuset stod inför en stor och svår ombyggnad, som
under avsevärd tid skulle komma att försvåra sjukvården och den medjcinska
undervisningen vid detta sjukhus, begärdes i en under riksmötet 1976/77
väckt motion att staten tills vidare skulle ta ansvaret för Serafimerlasarettets
fortsatta bestånd och verksamhet i första hand genom att 1967 års avtal om S:t
Görans sjukhus åter skulle sättas i kraft med de modifikationer som ändrade
förhållanden kunde motivera och - om detta inte var möjligt - i andra hand
genom att staten återtog huvudmannaskapet för Serafimerlasarettet och
ställde det under en med Karolinska sjukhuset gemensam ledning.

På förslag av socialutskottet i betänkandet SoU 1976/77:39 avslog
riksdagen motionen. Utskottet anförde bl. a. följande.

Den kliniska utbildningen av läkare och den kliniska forskningen i vårt
land bedrivs till övervägande del vid kommunala undervisningssjukhus på
grundval av samarbetsavtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. En
grundläggande princip i dessa avtal, som innebär att sjukvårdshuvudmännen
mot vissa ersättningar ställer personal, lokaler och utrustning m. m. till
förfogande för utbildnings- och forskningsändamål, är att staten och
sjukvårdshuvudmännen i samråd bestämmer vilka sjukvårdsenheter som
skail tas i anspråk för läkarutbildningen och forskningen. Utskottet anser sig
ha anledning räkna med att den strävan till samförstånd som hitintills
ådagalagts, då det gäller att tillgodose läkarutbildningens och forskningens
behov, kommer att prägla även de förhandlingar som krävs för en flyttning av

UbU 1978/79:26

Bilaga 2

Utskottet

Serafimerlasarettet har sedan 1830-talet varit knutet till Karolinska
institutet för utbildning av läkare m. m. Lasarettet, som numera drivs av
Stockholms läns landstingskommun, har f. n. ca 190 vårdplatser vid en
allmänmedicinsk klinik och ca 120 vårdplatser vid en allmänkirurgisk klinik.
Vid lasarettet finns bl. a. tre centrallaboratorier, nämligen ett kliniskt
kemiskt, ett kliniskt bakteriologiskt och ett kliniskt fysiologiskt.

Senast genom ett år 1977 mellan staten och Stockholms läns landstingskommun
träffat avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholms län
(LUA 77 Stockholm), vilket gäller under åren 1977 och 1978, har nämnda
kliniker och laboratorier upplåtits för grundläggande utbildning för läkarexamen
samt för forskning, inklusive forskarutbildning, vid Karolinska
institutet, inom vars organisation klinikerna och laboratorierna utgör institutioner.
Avtalet omfattar även Huddinge sjukhus i dess helhet samt kliniker
eller andra enheter vid Roslagstulls, S:t Görans, Sabbatsbergs, S:t Eriks och
Danderyds sjukhus samt vid Södersjukhuset.

Vid Serafimerlasarettet är bl. a. placerade två vid Karolinska institutet
inrättade tjänster som professor, nämligen i medicin och i kirurgi, samt tre vid
nämnda institut inrättade tjänster som biträdande professor, nämligen i
klinisk kemi, i klinisk bakteriologi och i klinisk fysiologi. Med nämnda
tjänster är förenade tjänster som överläkare hos Stockholms läns landstingskommun.
Innehavarna av tjänsterna ansvarar i egenskap av professor eller
biträdande professor för läkarutbildningen och forskningen och i egenskap av
överläkare för sjukvården m. m. vid ovannämnda kliniker och laboratorier
vid Serafimerlasarettet. Då tjänsten som biträdande professor i klinisk
fysiologi är vakant och innehavarna av tjänsterna som professor i medicin och
som biträdande professor i klinisk bakteriologi uppnår nedre gränsen för
pensioneringsperioden år 1981 har förfarande enligt 19 kap. 22-27 högskoleförordningen
(1977:263) inletts för s. k. omprövning av tjänsterna, dvs.
prövning om tjänsterna bör återbesättas med oförändrat innehåll, ges ändrat
ämnesinnehåll, ersättas med annan lärartjänst eller dras in.

UbU 1978/79:26

Bilaga 2

Varje år tas vid Serafimerlasarettet ca 90 medicine kandidater emot för
utbildning i medicin och i kirurgi samt lika många för utbildning vid
laboratorierna.

Mot bakgrund av att Stockholms läns landstingskommun anmält avsikt att
lägga ned Serafimerlasarettet omkring årsskiftet 1979-1980 har statens
förhandlingsnämnd den 30 mars i år haft överläggningar med företrädare för
landstingskommunen. Med skrivelse i april i år har förhandlingsnämnden för
regeringens prövning överlämnat en principöverenskommelse med anledning
av Serafimerlasarettets nedläggning, vilken intagits i protokoll fört vid
nämnda överläggningar. Enligt uppgörelsen skall läkarutbildningen vid
Serafimerlasarettet överflyttas till Danderyds sjukhus vårterminen 1980
under det att tjänsterna som professor i medicin och kirurgi samt som
biträdande professor i klinisk bakteriologi, klinisk fysiologi och klinisk kemi
skall placeras vid Huddinge sjukhus. Vissa övergångsåtgärder m. m. skall
vidtas.

Med anknytning till nämnda uppgörelse har en överenskommelse om
statlig investeringsersättning träffats varigenom ersättningen från staten har
fastställts för erforderliga lokaler och utrustning vid Danderyds sjukhus med
anledning av överflyttningen. Ersättningsbeloppet uppgår till 10 milj. kr. i
kostnadsläget november 1977, sedan avdrag har gjorts för avlösning av vissa
statens investeringskostnader vid Serafimerlasarettet, S:t Eriks sjukhus och
Sabbatsbergs sjukhus m. m.

Statsrådet Troedsson anför i propositionen 1977/78:177 att hon erfarit att
chefen för utbildningsdepartementet kommer att i budgetpropositionen 1979
föreslå regeringen att inhämta riksdagens bemyndigande att inrätta en
personlig tjänst som professor i medicin vid Karolinska institutet, förenad
med tjänst som överläkare vid Karolinska sjukhuset för professorn Gunnar
Biörck, som nu innehar den professur i medicin vilken - i enlighet med vad
ovan anförts - placeras vid Huddinge sjukhus. Gunnar Biörck uppnår den
nedre gränsen för pensioneringsperioden år 1981.

Efter att ha redovisat den diskussion som föregått den träffade uppgörelsen
anför statsrådet Troedsson vidare att hon - efter samråd med chefen för
utbildningsdepartementet - anser att uppgörelsen om viss omdisposition
inom de för läkarutbildningen m. m. upplåtna enheterna inom Stockholms
läns landstingsområde bör godtas samt påpekar att det ankommer på
regeringen att för statens del godkänna protokollet med bilagd investeringsöverenskommelse.

Genom propositionen har regeringen berett riksdagen tillfälle att avge
yttrande över vad i propositionen sålunda anförts.

Som bakgrund till förslagen i de två motioner - motionen 1977/78:1976 av
Gunnar Biörck i Värmdö (m) och motionen 1977/78:1979 av Inga Lantz m. fl.
(vpk) - som väckts med anledning av propositionen, får utskottet nämna
följande.

UbU 1978/79:26

Bilaga 2

I en under riksmötet 1976/77 väckt motion begärdes med hänsyn till att
Stockholms läns landstingskommuns hälso- och sjukvårdsnämnd förutskickat
att Serafimerlasarettet skulle läggas ned den 1 november 1979 att
staten skulle tills vidare ta ansvaret för lasarettets fortsatta bestånd och
verksamhet. I det av socialutskottet förra året med anledning av motionen
avgivna och av riksdagen godkända betänkandet SoU 1976/77:39 - vari
socialutskottet föreslog avslag på motionen - framhöll utskottet att en
förutsättning för att Serafimerlasarettet skall kunna läggas ned är att
likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning kan beredas
på annat håll inom sjukvårdsområdet och att ett alternativ som borde
övervägas var en i motionen aktualiserad lösning med en överflyttning av
verksamheten till S:t Görans sjukhus. Utskottet hänvisade till att frågan om
hur den läkarutbildning och forskning som bedrivs vid Serafimerlasarettet
skall tryggas i framtiden är en fråga som måste lösas genom förhandlingar
mellan staten och landstingskommunen.

I motionen 1977/78:1976 framhålls sammanfattningsvis bl. a. att statens
förhandlingsnämnd inte behövt och inte skolat avvika från det av utskottet
sålunda uttalade kravet på likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning
och forskning på annat håll inom sjukvårdsområdet för att Serafimerlasarettet
skall få läggas ned. Förhandlingsnämnden borde enligt motionären ha
påfordrat att lasarettets kliniska institutioner sammanhållna skulle ha flyttats
till antingen S:t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus eller Södersjukhuset
samt att någon nedläggning av Serafimerlasarettet inte skulle få ske förrän
erforderliga resurser står till förfogande på något av dessa sjukhus. Motionären
framhåller i anslutning härtill bl. a. bestämmelsen i 5 § högskolelagen
(1977:218) om att verksamheten inom högskolan skall anordnas så att
samband mellan utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet främjas.
Motionären påpekar vidare bl. a. att prövningen av inriktningen av ovannämnda
tjänst som professor i medicin och av ovannämnda tjänster som
biträdande professor i klinisk fysiologi och i klinisk bakteriologi skall ske
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen om omprövning av tjänst.
Mot nu nämnd bakgrund begär motionären att riksdagen skall ge regeringen
till känna att principöverenskommelsen med anledning av Serafimerlasarettets
nedläggning inte bör godtas och att förhandlingsfrågan bör återförvisas
till statens förhandlingsnämnd för beaktande av vad i motionen anförts om
villkoren för en överflyttning av undervisningen och forskningen från
Serafimerlasarettet och om omprövning av tre tjänster. Vidare begär
motionären att riksdagen uttalar att de förslag vartill förnyade förhandlingar
kan leda skall underställas riksdagen.

I motionen 1977/78:1979 framhålls bl. a. fördelarna med en sammanhållen
utbildning och forskning. Motionärerna begär dels att riksdagen uttalar att
den i propositionen föreslagna uppdelningen av undervisning och forskning

UbU 1978/79:26

Bilaga 2

mellan Danderyds sjukhus och Huddinge sjukhus inte bör komma till stånd,
dels att riksdagen hos regeringen begär att nya förhandlingar upptas i syfte att
infria riksdagsbeslutet i fjol om en fortsatt sammanhållen utbildning och
forskning vid en nedläggning av Serafimerlasarettet.

Utskottet avstår från att yttra sig i ärendet i vad avser statsrådet Troedssons
uttalande rörande en personlig tjänst som professor i medicin vid Karolinska
institutet förenad med tjänst som överläkare vid Karolinska sjukhuset för
professorn Gunnar Biörck.

Beträffande ärendet i övrigt vill utskottet framhålla att utskottet - såsom
redovisats ovan - i fjol uttalade att en förutsättning för att Serafimerlasarettet
skall kunna läggas ned är att likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning
och forskning kan beredas på annat håll inom Stockholms sjukvårdsområde.
Enligt utskottets mening har det därefter inte inträffat någon omständighet
som ger anledning till ändrat ställningstagande i frågan.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av propositionen 1977/78:177
i här aktuell del samt motionerna 1977/78:1976 och 1977/78:1979 bör ges
regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:177, såvitt
avser frågan om flyttning av viss läkarutbildning m. m. vid
nedläggning av Serafimerlasarettet (p. 5 i hemställan i propositionen),
samt motionen 1977/78:1976 och motionen 1977/
78:1979 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 5 oktober 1978

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Erik Larsson (c),
Karin Andersson (c), John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Britt Wigenfeldt
(c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp). Ulla Tillander (c), Stig Alftin (s),
Gunnar Biörck i Värmdö (m)1, Lena Öhrsvik (s). Iris Mårtensson (s) och
Blenda Littmarck (m).

1 Gunnar Biörck i Värmdö (m) har ej deltagit i behandlingen av ärendet såvitt avser
frågan om en personlig professur för honom.

GOTAB 61689 Stockholm 1979