UbU 1978/79: 25

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79: 25

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag
till högskola och forskning jämte motioner

I betänkandet behandlas förslag som regeringen i propositionen 1977/
78: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet Högskola
och forskning förelagt riksdagen efter föredragning av statsrådet Wikström
(Vissa gemensamma frågor samt punkterna D 12—D 20, D 22—
D 23, D 25—D 27, D 29—D 30 och D 32—D 48) och statsrådet Rodhe
(punkten D 28).

Regeringens förslag under punkterna D 1—D 4 har utskottet behandlat
i betänkandet 1978/79: 22 (rskr 1978/79: 176). Förslagen under
punkterna D 5—D 11, D 21, D 24 och D 31 kommer utskottet att behandla
senare.

I detta betänkande behandlas yrkanden i motionerna 1978/79: 268,
270, 318, 320, 443, 452, 619, 623, 624, 627, 740, 741, 910, 911, 916,
926, 929, 932, 1331, 1334, 1336, 1347, 1354, 1356, 1367, 1372, 1375,
1376, 1392, 1634, 1650, 1651, 1879, 1885, 1897, 1901, 1902, 1915, 1916,
1922, 1924, 1933 och 1936.

Vissa gemensamma frågor

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa
gemensamma frågor (s. 377—440) behandlat högskole- och forskningsfrågor
av allmän karaktär samt föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande fritidsledarutbildningen
och andra med denna helt jämförbara utbildningar,

2. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande obligatoriska
studerandesammanslutningar m. m.,

3. bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslag för
högskolan m. m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,

4. godkänna vad som i propositionen anförts om meritvärdering vid
antagning till högskolestudier,

5. i övrigt godkänna de riktlinjer för utbildning och forskning som
angivits i detta avsnitt i propositionen.

Regeringens hemställan under 1 har utskottet behandlat i betänkandet
1978/79: 21. Hemställan under 4 kommer utskottet att behandla i
ett senare sammanhang.

1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 25

UbU 1978/79: 25

MOTIONERNA

1978/79: 320 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
särskild högskoleenhet i Malmö,

1978/79: 619 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
befrielse från obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutning,

1978/79: 740 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. uttalar sig för att de målsättningar som anges i motionen skall
utgöra grundvalen för den högre utbildningens utformning och inriktning
(yrkandet 1),

2. hos regeringen hemställer om åtgärder för att påtagligt förbättra
prognosinstrumenten för arbetskraftsbehovet i vad gäller utbildningsyrkena
inom högskoleområdet liksom resurserna för yrkesvägledning
(yrkandet 2),

hos regeringen hemställer om förslag

3. om åtgärder som syftar till att bredda möjligheterna att delta i
särskilda kurser inom högskoleområdet (yrkandet 3 a),

4. för att förbättra invandrarnas möjligheter till högskolestudier bl. a.
genom att införa kurser på de stora invandrarspråken (yrkandet 3 c),

5. om avskaffande av betygen inom högskolan (yrkandet 3 d),

6. innebärande att alla styrelser inom högskolan — under regionstyrelsenivå
— skall utses av dem som är verksamma inom högskolan
i en gemensam valkorporation enligt principen en människa—en röst
(yrkandet 3 e),

7. om upphävandet av lagen om elektorsförsamlingar och att dessa
ersätts med allmänna direkta val i en valkorporation till linjenämnder
(yrkandet 3 f),

8. om avskaffandet av kårobligatoriet i enlighet med vad som anförs
i motionen (yrkandet 3 g),

1978/79: 741 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att det vid tillsättande av regionstyrelserna
bör eftersträvas en jämn fördelning mellan högskoleorternas
upptagningsområden,

1978/79: 932 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s, c, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att en statlig högskoleenhet inrättas från den 1 juli 1979
i Skövde,

1978/79: 1336 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till
vad som anförts i avsnittet Högre utbildning i den till finansutskottet
remitterade motionen 1978/79: 1108 — såvitt nu är i fråga yrkas att

UbU 1978/79: 25

riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om avveckling av regionstyrelserna
(yrkandet 3),

1978/79: 1354 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari
yrkas att riksdagen

1. under avsnittet D, Högre utbildning och forskning, i propositionen
1978/79:100 bilaga 12 anvisar 24 550 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit,

2. hos regeringen anhåller om att åtgärder vidtas för att stoppa expansionen
av förvaltningen och byråkratin i högskolan,

1978/79: 1376 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om att uppdraget till universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) vad gäller översynen av undantagen från kårobligatoriet kompletteras
med att översynen skall göras i samråd med de studerandes
organisationer och att förslag skall lämnas på hur obligatoriet också
skall kunna utvidgas,

1978/79: 1634 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari —
med hänvisning till vad som anförts i den till socialförsäkringsutskottet
remitterade motionen 1978/79: 1633 — såvitt nu är i fråga yrkas att
all kurslitteratur för grundutbildningen inom högskolan översätts till
svenska (yrkandet 2),

1978/79: 1885 av Jan Bergqvist (s) och Lars-Ingvar Sörenson (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagen om
elektorsförsamling,

1978/79: 1901 av Evert Hedberg m. fl. (s, c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar inrätta en statlig högskoleenhet i Halmstad den 1 juli
1979,

1978/79: 1924 av Lars Schött (m) och Gunnar Oskarson (m) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen föranstaltar om en ökad representation
för såväl Kalmar län som Hallands län i regionstyrelsen
för södra högskoleregionen,

1978/79: 1933 av Margaretha af Ugglas (m) och Rune Rydén (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att sådana åtgärder vidtas
att demokratin inom alla studerandesammanslutningar med obligatoriskt
medlemskap garanteras.

UTSKOTTET

Högskolereformen

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i sin anslagsframställning
för budgetåret 1979/80 framhållit att högskolereformen förändrat
förutsättningarna och påverkat regelsystemet för den högre utbildningen

fl Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 25

Kartong: S. 33. rad 6 Står: m. fl. Rättat till: m. m. med flera

UbU 1978/79: 25

i snart sagt alla avseenden. Att följa upp och utvärdera reformen är,
påpekar UHÄ, en viktig men också mycket komplex uppgift för högskolemyndigheterna
under de närmaste åren.

UHÄ redovisar sitt program för uppföljning av högskolereformen.
Programmet är inriktat på i huvudsak fem problemområden, nämligen
högskolans organisation
anslagssystem och verksamhetsplanering
verksamhetsvärdering av högskolan
utbildningens innehåll och former
reformens sociala effekter.

I propositionen 1978/79: 100 anför föredragande statsrådet att de
områden UHÄ har valt att koncentrera sin uppföljning på utan tvivel
tillhör de mest centrala inom reformarbetet samt att UHÄ:s uppföljningsprogram
utgör en av utgångspunkterna för den fortlöpande utvecklingen
av högskolan.

I detta sammanhang vill utskottet informera om att regeringen numera
tillkallat en kommitté som fått i uppdrag att följa uppföljningsarbetet
av högskolereformen. Kommittén skall ta del av bl. a. det material
som kommer fram genom UHÄ:s uppföljning av högskolereformen
och bedöma i vad mån den nya högskolan infriar de förhoppningar som
knutits till reformen.

I motionen 1978/79: 740 (yrkandet 1) framför vänsterpartiet kommunisterna
uppfattningen att högskolereformen inte kommit att innebära
en förändring som är till gagn för arbetarklassen. Motionärerna
yrkar att riksdagen skall uttala sig för att i motionen angivna målsättningar
skall utgöra grundvalen för den högre utbildningens utformning
och inriktning. Utskottet är ense med motionärerna om att de studerande
bör tillförsäkras en fullvärdig utbildning och att denna bör ge
yrkesförberedande fackkunskaper. Utskottet noterar att motionen tar
upp även andra frågor varom rådde stor enighet vid högskolereformens
genomförande. Utskottet kan inte anse det erforderligt att riksdagen gör
något särskilt uttalande i fråga om de mål om vilka fortfarande råder allmän
enighet. Då utskottet i övrigt inte kan ansluta sig till vad som i
nu ifrågavarande avseende uttalas i motionen och då en uppföljning av
högskolereformen pågår föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet
1 i motionen 1978/79: 740.

Riksdagsbeslutet år 1975 om den nya högskolan innebär att man
skall eftersträva en större enhetlighet i betygsättningen inom de olika
högskoleutbildningarna. Regeringen har gett UHÄ och skolöverstyrelsen
(SÖ) i uppdrag att i samband med fastställande av utbildningsplaner
ange vilket betygssystem som skall användas vid varje linje. I fråga om
flera utbildningslinjer gäller numera att endast betygen underkänd och
godkänd skall användas, dvs. den graderade betygsskalan har slopats.
Utskottet är inte berett att ansluta sig till det i motionen 1978/79: 740

UbU 1978/79: 25

framförda förslaget att betygen helt skall avskaffas i högskolan. Utskottet
avstyrker därför yrkandet 3 d i motionen 1978/79: 740.

Högskolereformen innebär bl. a. att högskolan blivit öppen för nya
grupper av studerande. Frågor om hur och i vilken mån högskoleundervisningen
kan anpassas till dessa nya grupper är väsentliga. Såsom
ett led i en sådan anpassning framförs i motionen 1978/79: 1634
ett yrkande (yrkandet 2) om att all kurslitteratur för grundutbildningen
inom högskolan skall översättas till svenska.

Utskottet är ense med motionärerna om att olika vägar bör prövas
i syfte att underlätta för olika grupper att tillgodogöra sig högre utbildning.
Kravet på utbildningens kvalitet måste emellertid alltid få högsta
prioritet. Det är enligt utskottets bedömning helt uteslutet — även av
kostnadsskäl — att endast kurslitteratur på svenska skall få användas
i högre utbildning och forskning. Med anledning av vad motionärerna
anfört om speciellt de vuxenstuderandes problem bör framhållas att
det naturligtvis är angeläget att högskolan på ett riktigt sätt informerar
om de krav den studerande måste fylla för att kunna tillgodogöra sig
undervisningen. Vuxenutbildningen ger möjligheter till komplettering av
sådana kunskaper som krävs för högskolestudier.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79: 1634 yrkandet
2.

I motionen 1978/79: 740 yrkas (yrkandet 3 c) att riksdagen skall hemställa
om åtgärder som gör det möjligt att bedriva högskolestudier på
i första hand de stora invandrarspråken.

Utskottet har tidigare funnit sig böra fästa uppmärksamheten på att
stora ekonomiska insatser görs för att på olika sätt tillgodose invandrarnas
önskemål och behov, allt i syfte att underlätta för dem att finna
sig till rätta i det nya hemlandet. Utskottet är väl medvetet om att
ytterligare insatser är motiverade, bl. a. i fråga om enstaka kurser på
främmande språk. Under överskådlig tid finns det emellertid enligt utskottets
mening varken ekonomiska eller praktiska möjligheter att på
de ”stora” invandrarspråken här i landet meddela undervisning inom de
ca 100 allmänna utbildningslinjerna. Utskottet avstyrker därför motionen
1978/79: 740 yrkandet 3 c.

I samma motion anförs att ”det är principiellt riktigt med en dimensionering
av den högre utbildningen”. Till frågan om dimensioneringen
hör enligt motionärernas mening frågan om utökade möjligheter att
delta i ”särskilda kurser”. Motionärerna hemställer om åtgärder varigenom
dessa möjligheter breddas.

Föredragande statsrådet har i budgetpropositionen relativt ingående
behandlat frågor om kursutbudet inom högskolan. I det sammanhanget
erinras om att ett viktigt syfte med högskolereformen är att åstadkomma
ett breddat utbildningsutbud som kan vara attraktivt för nya grup -

UbU 1978/79: 25

per högskolestuderande. Utskottet anser sig kunna konstatera att en
sådan breddning blivit en realitet, bl. a. genom ett rikt varierat kursutbud,
och finner det inte påkallat att riksdagen gör något uttalande med
anledning av yrkandet 3 a i motionen 1978/79: 740.

I motionen 1978/79: 1354 föreslås (yrkandet 2) att riksdagen hos regeringen
skall anhålla om att åtgärder vidtas ”för att stoppa expansionen
av förvaltningen och byråkratin i högskolan”.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet först informera riksdagen
om att den våren 1977 inom utbildningsdepartementet tillsatta
decentraliseringsgruppen nyligen avlämnat betänkandet (Ds U 1979:
1) En decentraliserad högskola. Gruppens uppgift har varit att göra en
översyn av ansvarsfördelningen mellan centrala, regionala och lokala
myndigheter inom högskolan bl. a. för att söka åstadkomma en ytterligare
decentralisering. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Ett av de områden mot vilket UHÄ:s uppföljningsarbete är inriktat är
högskolans organisation. I budgetpropositionen erinrar föredragande
statsrådet om att det från skilda håll framförts uppfattningen att högskolereformen
medfört en byråkratisering av högskolans verksamhet.
Statsrådet utgår från att UHÄ i sitt uppföljningsarbete uppmärksammar
detta problem och lägger fram förslag om de förändringar som
bör genomföras.

Utskottet anser att målet måste vara en så enkel förvaltningsapparat
som möjligt och minsta möjliga byråkrati. Utskottet vill därför stryka
under vad föredragande statsrådet anfört i fråga om UHÄ:s uppföljningsarbete.

Då frågan om onödig byråkrati i högskolan redan är aktualiserad
anser utskottet att yrkandet 2 i motionen 1978/79: 1354 inte påkallar
någon åtgärd.

I den förutnämnda motionen 1978/79: 740 framförs bl. a. också yrkande
om bättre prognosinstrument för den kvantitativa planeringen av
den grundläggande högskoleutbildningen (yrkandet 2).

Genom riksdagens beslut om den nya högskolan har fastslagits att
högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets behov av utbildade
och individernas behov och önskemål. Detta innebär att planeringen
inom högskolan fortlöpande måste beakta bl. a. arbetsmarknaden för
olika grupper av utbildade. Härtill kommer att de senaste årens ansträngda
statsfinansiella läge medfört att en ökad vikt kommit att
fästas vid prioriteringar inom och mellan olika slag av högskoleutbildning
utifrån bl. a. bedömningar av samhällets behov.

Utredningen (U 1975: 14) om studiedokumentation och statistik för
högskolan (STUDOK) har bl. a. att belysa behoven av statistiskt underlag
för bedömning av frågor som rör sambandet mellan utbildning och
arbetsliv. Därvid bör enligt utredningens direktiv beaktas såväl behovet

UbU 1978/79: 25

av uppgifter om utbildningsefterfrågan hos olika grupper av människor
som arbetslivets behov av uppgifter om utbudet av utbildade och utbildningsmyndighetemas
behov av uppgifter om arbetslivets efterfrågan
på personer med olika slag av utbildning. Den statistiska belysningen
av arbetsmarknaden för högskoleutbildade bör förbättras så att den
tillsammans med bl. a. uppgifter om de studerandes önskemål kan ingå
i underlaget för den löpande förnyelsen av högskolans utbildningsutbud.
Stor vikt bör även läggas vid utformning och produktion av statistik
som på ett rättvisande sätt skall belysa förändringarna i den totala
studerandepopulationen vid högskolan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det behövs bättre underlag
för planeringen av högskolan. Med hänsyn till det redan pågående
utredningsarbetet anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen
1978/79: 740 yrkandet 2 i denna del.

Enligt motionen 1978/79: 740 (yrkandet 2) måste staten ta ansvaret
för att de studerande får arbete inom det yrke de utbildar sig för. Därför
bör riksdagen hos regeringen kräva åtgärder som påtagligt förbättrar
resurserna för yrkesvägledning.

Det är enligt utskottets uppfattning av statsfinansiella skäl inte nu
möjligt att begära de ytterligare resurser som motionärerna kräver, varför
riksdagen bör avslå motionen 1978/79: 740 yrkandet 2 även i denna
del.

Regionstyrelserna

I enlighet med förslag i propositionen 1975: 9 om reformering av
högskoleutbildningen m. m. och riksdagens beslut med anledning av
denna är landet indelat i sex högskoleregioner. För varje region finns en
regionstyrelse. Regionstyrelserna har till uppgift att planera och samordna
den grundläggande högskoleutbildningen — inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde — i respektive högskoleregion, främja
denna utbildnings forskningsanknytning samt svara för frågor som är
gemensamma för två eller flera läroanstalter. I regionstyrelse skall ingå
företrädare för allmänna intressen och för verksamheten inom högskolan
i regionen. Företrädare för de anställda och de studerande inom
högskolan i regionen har rätt att ingå i regionstyrelse. Företrädarna för
allmänna intressen skall utgöra omkring två tredjedelar av antalet ledamöter.

I motionen 1978/79: 1336 hemställs — med hänvisning till motionen
1978/79: 1108 — att riksdagen hos regeringen skall anhålla om förslag
om avveckling av regionstyrelsema. Motionärerna anser att det i de
allra flesta avseenden är för tidigt att med någon grad av säkerhet uttala
sig om verkningarna av de förändringar som genomförts från och
med läsåret 1977/78. Vad som förutskickades i fråga om regionstyrelserna
har emellertid bekräftats. Det är därför inte en riktig prioritering

UbU 1978/79: 25

att bibehålla dessa organ, med de kostnader detta för med sig. Pengarna
bör i stället satsas på att förbättra utbildningens kvalitet.

För att regionstyrelsema skall kunna fullgöra sina viktiga förnyelseuppgifter
är det nödvändigt, hävdas i motionen 1978/79: 741, att styrelsernas
sammansättning bättre än nu speglar de olika lokala förhållandena
inom regionen. För att en allsidig geografisk representation
skall kunna uppnås krävs enligt motionärernas mening att varje län har
flera representanter än nu. Även i motionen 1978/79: 1924 framförs
yrkande om ökad länsrepresentation.

Utskottet har tidigare redovisat att decentraliseringsgruppen nyligen
framlagt sina förslag. I sitt betänkande (DsU 1979: 1) En decentraliserad
högskola har gruppen vid sin prövning av regionstyrelsernas vara
eller icke vara kommit fram till att regionstyrelsema behövs och därför
bör vara kvar. Betänkandet remissbehandlas för närvarande och utskottet
anser att riksdagen bör avslå yrkandet 3 i motionen 1978/79: 1336.

Utskottet är inte berett att nu förorda ändrad sammansättning av
regionstyrelsema eller ändring av bestämmelserna om hur ledamot
skall utses. Sådana ändringar är inte möjliga att genomföra utan att man
samtidigt rubbar de grundläggande principerna för regionstyrelses sammansättning
och formerna för utseende av ledamot. Utskottet avstyrker
därför motionerna 1978/79: 741 och 1978/79: 1924. Den av motionärerna
behandlade frågan om en större regional spridning av platserna i
regionstyrelse torde, om den upplevs som ett problem, komma att diskuteras
i yttrandena över decentraliseringsgruppens betänkande. Utskottet
utgår också ifrån att vederbörande intressenter framför sina eventuella
önskemål om större regional spridning på representationen i regionstyrelse
då ny ledamot skall utses.

Högskoleenheter

Universitets- och högskoleämbetet har föreslagit att statliga högskoleenheter
den 1 juli 1979 skall inrättas i Halmstad och Skövde.
Enligt föredragande statsrådets mening har utbildningen inte den omfattningen
att UHÄ:s förslag nu bör bifallas. Statsrådet förutsätter att
det skall vara möjligt att inrätta statliga högskoleenheter på de två
orterna den 1 juli 1980.

I betänkandet 1976/77: 20 uttalade utskottet att på en utbyggnadsort
bör inrättas en statlig högskoleenhet i princip så snart en allmän utbildningslinje
lokaliseras till kommunen i fråga. Därtill ansåg utskottet
emellertid att det måste vara fråga om en utbildning av inte alltför begränsad
omfattning i vad gäller studerandeantal m. m.

Med anledning av vad föredragande statsrådet nu i budgetpropositionen
anför i denna fråga vill utskottet hävda att utbildningarna i Halmstad
och Skövde inte heller budgetåret 1980/81 kommer — såvitt nu kan
bedömas — att ha sådan omfattning att det motiverar att statliga hög -

UbU 1978/79: 25

skoleenheter då inrättas. Av denna utskottets uppfattning följer att
utskottet inte kan tillstyrka motionerna 1978/79: 932 och 1978/79: 1901,
i vilka yrkanden framförs som innebär bifall till UHÄ:s förslag.

Samtidigt anser utskottet att de två orterna Halmstad och Skövde
kan ha behov av en planerings- och samrådsresurs. En utväg som bör
övervägas är att vid respektive regionstyrelse inrätta en tjänst, vilkens
innehavare får Halmstad respektive Skövde som tjänsteställe. Denna
tjänst skulle bli det första steget mot att inrätta en statlig högskoleenhet,
vilket bör ske så snart det bedöms att de administrativa resurserna
m. m. kan anses stå i rimligt förhållande till antalet studerande.

Genom riksdagens beslut år 1977 har högskoleutbildningarna i Lund/
Malmö högskoleregion sammanförts i en högskoleenhet. I motionen
1978/79: 320 yrkas nu att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om en särskild högskoleenhet i Malmö.

Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att riksdagen
genom sitt beslut år 1977 avvisade ett då framfört motionsförslag att
förskoleseminariet, lärarhögskolan, musikhögskolan och statens scenskola
i Malmö tillsammans skulle bilda en högskoleenhet.

Utskottet vill erinra om att högskoleenheterna är av mycket skiftande
storlek och karaktär. Betydande frihet föreligger för den enskilda högskoleenheten
att utforma sin organisation med hänsyn till lokala förutsättningar
och önskemål. Till organisatoriska frågor som avgörs lokalt
hör sålunda vilka linjenämnder och institutioner som skall finnas och
deras ansvarsområden. Hit hör också frågor om att inrätta förvaltningsnämnder
eller andra beredande och rådgivande organ. I utvärderingen
av högskolereformen intar samspelet mellan organ och nivåer inom de
statliga högskoleenheterna en central plats.

Utskottet anser att ytterligare några års erfarenheter bör finnas för
att frågan om en högskoleenhet i Malmö skall kunna omprövas på ett
meningsfullt sätt. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79: 320.

Obligatoriefrågan m. m.

I propositionen 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan
m. m. behandlades frågan om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar.
Riksdagen var ense med föredragande statsrådet
om att obligatoriet borde avskaffas. Det var emellertid inte möjligt
att avskaffa obligatoriet vid den tidpunkt då den nya högskolan infördes.
Ett förverkligande förutsatte bl. a. överläggningar mellan berörda
parter. För att bereda underlag för dessa överläggningar tillkallade
utbildningsministern en särskild utredare (obligatorieberedningen,
U 1977: 11). Beredningen, som redovisat sina överväganden
och förslag i maj 1978, har utformat tre alternativa modeller för ett
avskaffande av det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutning.
Alternativen redovisas i budgetpropositionen.

UbU 1978/79: 25

Med utgångspunkt i dels den verksamhet som har byggts upp med
hjälp av det obligatoriska medlemskapet, dels de principiella invändningar
som kan riktas mot tvångsvis anslutning av individer till en viss
sammanslutning anser föredragande statsrådet att vissa villkor bör
uppfyllas för att det obligatoriska medlemskapet skall kunna upphävas.
För det första bör det obligatoriska medlemskapet avskaffas inte bara
formellt utan också i praktiken. För det andra, och detta är det avgörande,
bör de väsentliga delarna av studerandesammanslutningarnas
verksamhet kunna bedrivas även i fortsättningen. För det tredje bör den
lösning som väljs i sina huvuddrag vara acceptabel för de studerandes
organisationer. Föredragande statsrådets slutsats blir att villkoren inte
går att uppfylla. Han anser att de principiella invändningarna mot det
obligatoriska medlemskapet då får komma i andra hand och förordar
att det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar tills
vidare bibehålls.

Vid uppvaktning inför utskottet har representanter för Sveriges förenade
studentkårer (SFS) fört fram förslag om att obligatoriet utvidgas
att omfatta alla studerande. SFS menar att kårobligatoriet visat sig vara
den enda praktiskt möjliga vägen för att säkra de väsentliga delarna av
det studerandefackliga, studerandesociala och servicemässiga arbete som
studentkårerna ansvarar för. SFS har förklarat sig vara väl medvetet om
att ett beslut om ett bibehållande av kårobligatoriet ställer stora krav
på studentkårerna då det gäller att vidareutveckla verksamheten och att
anpassa den till den nya högskolan. I fråga om den obligatoriska kåravgiften
har SFS strukit under att det finns verksamhetsdelar som finansieras
med denna och som inte är tillgängliga eller meningsfulla för alla
på ett likvärdigt sätt. Detta har redan lett till vissa beslut om särskilda
regler om avgiftsnedsättning för distansstuderande. Arbetet på ett mera
differentierat avgiftssystem, där man skulle kunna ta hänsyn till t. ex.
kurslängd, om vederbörande är deltidsstuderande eller tillresande, pågår.

I motionen 1978/79: 740 yrkas (yrkandet 3 g) att arbetet med att avskaffa
kårobligatoriet skall återupptas och att förslag om avskaffandet
skall föreläggas riksdagen nästa år.

En stor enighet råder om att det obligatoriska medlemskapet är tveksamt
ur föreningsfrihetens synvinkel och att obligatoriet inte överensstämmer
med de principer som i övrigt råder inom det svenska samhället.
Det är därför med beklagande utskottet måste konstatera att det
trots ett omfattande utredningsarbete visat sig inte möjligt att nå en
ur olika synvinklar acceptabel lösning på de problem som är förknippade
med ett avskaffande av kårobligatoriet. Utskottet anser att riksdagen
med ändring av sitt tidigare principbeslut nu bör ansluta sig till föredragande
statsrådets förslag att det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar
tills vidare skall bibehållas. Utskottet avstyrker
alltså motionen 1978/79: 740 yrkandet 3 g.

I samband med högskolereformen infördes en provisorisk reglering

UbU 1978/79: 25

av de obligatoriska studerandesammanslutningarna. I propositionen
1976/77: 59 angav föredragande statsrådet att utgångspunkten för den
provisoriska regleringen var att obligatoriet tills vidare skulle få bestå
för de grupper som tidigare omfattades av det, men att det inte fick
utvidgas till nya grupper. I förordningen (SFS 1977: 401) om obligatoriska
studerandesammanslutningar (ändrad senast 1978: 496) har följande
tre grupper undantagits från obligatoriet:

1. Sådana studerande som bedriver studier för vilka omedelbart före
den 1 juli 1977 eller, i fråga om studerande vid högskoleenhet som har
inrättats den 1 juli 1978, för vilka omedelbart dessförinnan inte fanns
skyldighet att tillhöra studerandesammanslutning,

2. Sådana studerande som bedriver studier som närmast motsvarar
studier för vilka omedelbart före den 1 juli 1977 eller, i fråga om
studerande vid högskoleenhet som har inrättats den 1 juli 1978, för
vilka omedelbart dessförinnan inte fanns skyldighet att tillhöra studerandesammanslutning
vid sådan läroanstalt i landet, som helt eller delvis
har gått upp i högskoleenhet.

3. De studerande som deltar i utbildning som anordnats av högskoleenheten
på annan ort än högskoleorten.

Ca 15 000 studerande i den statliga högskolan omfattas för närvarande
inte av obligatoriet. Obligatorieberedningen har dock visat att högskoleenheternas
tillämpning av bestämmelserna inte är enhetlig och att
på många håll oklarhet råder om vilka grupper av studerande som inte
omfattas av obligatoriet.

Vid ett bibehållande av det obligatoriska medlemskapet blir det,
framhåller föredraganden, nödvändigt att ta ställning till om den nuvarande
regleringen bör bestå eller om obligatoriet bör utvidgas till att
omfatta samtliga studerande inom i vart fall den statliga högskolan.
För egen del anser statsrådet, med hänsyn till att de principiella invändningarna
mot obligatoriet i sig fortfarande kvarstår och med hänsyn
till att något mer betydande missnöje mot det nuvarande systemet
inte kan märkas bland de studerande själva, att det inte nu kan bli
fråga om att utvidga obligatoriet. Den reglering som i dag finns bör
i stället fortsätta att gälla tills vidare. För att minska oklarheterna vid
tolkningen av de nuvarande bestämmelserna skall UHÄ få i uppdrag
att följa tillämpningen av reglerna om vilka studerande som bör stå
utanför obligatoriet och att lämna förslag till sådana ändringar av reglerna
som kan visa sig lämpliga.

Med hänsyn till de principiella invändningarna mot obligatoriet, vilka
som föredragande statsrådet anför kvarstår oförändrade, anser utskottet
att någon utvidgning av obligatoriet inte kan komma i fråga.
Utskottet tillstyrker alltså även i detta avseende regeringens förslag och
avstyrker därmed motionen 1978/79: 1376 i denna del.

I motionen 1978/79: 619 hävdas att det är flera kategorier än för
närvarande som bör kunna bli befriade från skyldigheten att vara

t2 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 25

UbU 1978/79: 25

medlem av studerandesammanslutning. Som exempel på högskolestuderande
som bör kunna komma i fråga för befrielse pekar motionärerna
på deltidsstuderande vuxna och studerande som stadigvarande vistas på
annan ort än högskoleorten. Motionärerna anser att i UHÄ:s förutnämnda
uppdrag också bör ingå att inkomma med förslag om de ändringar
i lagen om obligatoriska studerandesammanslutningar som erfordras
för den av motionärerna begärda utvidgade befrielsemöjligheten.

UHÄ skall följa tillämpningen av reglerna om vilka studerande som
bör stå utanför obligatoriet och lämna förslag till sådana ändringar av
reglerna som kan visa sig lämpliga. Utskottet förutsätter att UHÄ
därvid prövar om motionärernas ändringsförslag är lämpliga. Med hänsyn
härtill och till att SFS och anslutna kårer redan prövar frågan om
avgiftsnedsättning synes någon särskild åtgärd från riksdagens sida med
anledning av yrkandet i motionen 1978/79: 619 inte erforderlig. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.

Såvitt utskottet kunnat finna är det inte något som motsäger att
UHÄ i sitt nyssnämnda uppföljningsarbete kommer att i sedvanlig ordning
samråda med studerandeorganisationerna. Utskottet, som alltså
förutsätter att så sker, anser att motionen 1978/79: 1376 i denna del
inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt motionen 1978/79: 1933 bör statsmakterna i syfte att stärka
och värna demokratiska beslutsformer inom alla studerandeförsamlingar
förelägga de studentkårer som omfattas av obligatoriet att anordna
en regelbundet återkommande allmän omröstning angående
studentkårens beslutsformer. Den föreslagna regleringen av studentkårernas
verksamhet kan utskottet inte ställa sig bakom. Utskottet avstyrker
därför motionen 1978/79: 1933.

I motionen 1978/79: 740 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag om upphävande av lagen om elektorsförsamling vid
högskoleenhet (yrkandet 3 f) och om sådana ändringar av gällande föreskrifter
att alla styrelser inom högskolan skall utses av dem som är
verksamma inom högskolan i en gemensam valkorporation enligt principen
en människa—en röst (yrkandet 3 e). Med erinran om riksdagens
tidigare ställningstaganden till motsvarande motionsyrkanden, senast
förra året (UbU 1977/78: 22, rskr 1977/78: 338) avstyrker utskottet
motionen 1978/79: 740 yrkandena 3 f och 3 e.

Det påpekas i motionen 1978/79: 1885 att erfarenheterna av elektorsförsamlingarna
inte är helt positiva. Motionärerna önskar därför att
riksdagen skall begära en översyn av lagen. Någon särskild åtgärd från
riksdagens sida synes inte påkallad, då det måste ingå i uppdragen till
UHÄ att studera även denna fråga. Motionen kan alltså avslås av riksdagen.

UbU 1978/79: 25

Vissa anslagsfrågor
Den i samband med högskolereformen genomförda anslagsomläggningen
innebär att medel anvisas under tre grupper av anslag. Den första
utgörs av anslagen till grundläggande högskoleutbildning, den andra av
anslagen till högskolans forskning och forskarutbildning och den tredje
av anslagen för vissa gemensamma ändamål.

Liksom tidigare år begär regeringen bemyndigande i fråga om medgivande
till omföringar såväl mellan högskolans anslag i statsbudgeten
som mellan anslagsposter vilka underställts riksdagen. Utskottet föreslår
att regeringen får motsvarande bemyndigande för budgetåret
1979/80.

Enligt vad utskottet inhämtat har från en del högskoleenheter framförts
anmärkningar mot regeringens beräkning av vissa anslag. Utskottet
förutsätter att regeringen om anmärkningarna visar sig berättigade
återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare medelsanvisning.
Yrkandet i motionen 1978/79: 1354 (yrkandet 1) om anvisande
av ytterligare 24,55 milj. kr. till grundläggande högskoleutbildning avstyrker
utskottet. Motionärerna har inte redovisat hur beloppet skall
fördelas.

Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande utbildningens utformning och inriktning
avslår motionen 1978/79: 740 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande betygssystem avslår motionen 1978/
79: 740 yrkandet 3 d,

3. att riksdagen beträffande kurslitteratur på svenska avslår motionen
1978/79: 1634 yrkandet 2,

4. att riksdagen beträffande undervisning på invandrarspråk avslår
motionen 1978/79: 740 yrkandet 3 c,

5. att riksdagen beträffande särskilda kurser avslår motionen
1978/79: 740 yrkandet 3 a,

6. att riksdagen beträffande onödig byråkrati i högskolan avslår
motionen 1978/79: 1354 yrkandet 2,

7. att riksdagen beträffande prognosinstrument avslår motionen
1978/79: 740 yrkandet 2 i denna del,

8. att riksdagen beträffande yrkesvägledning avslår motionen
1978/79: 740 yrkandet 2 i denna del,

9. att riksdagen beträffande regionstyrelsernas avskaffande avslår
motionen 1978/79: 1336 yrkandet 3,

10. att riksdagen beträffande regionstyrelsernas sammansättning
avslår motionerna 1978/79: 741 och 1978/79: 1924,

11. att riksdagen beträffande statlig högskoleenhet i Halmstad
avslår motionen 1978/79: 1901,

UbU 1978/79: 25

12. att riksdagen beträffande statlig högskoleenhet i Skövde avslår
motionen 1978/79: 932,

13. att riksdagen beträffande högskoleenhet i Malmö avslår motionen
1978/79: 320,

14. att riksdagen beträffande bibehållande tills vidare av systemet
med obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar
med avslag på motionen 1978/79: 740 yrkandet 3 g godkänner
vad som förordats i propositionen 1978/79: 100,

15. att riksdagen beträffande utvidgning av obligatoriet avslår motionen
1978/79: 1376 i denna del,

16. att riksdagen beträffande befrielse från obligatoriet avslår
motionen 1978/79: 619,

17. att riksdagen beträffande obligatoriska studerandesammanslutningar
m. m. i övrigt godkänner vad som förordats i propositionen
1978/79: 100,

18. att riksdagen beträffande studerandesamverkan avslår motionen
1978/79: 1376 i denna del,

19. att riksdagen beträffande studentkårernas beslutsformer avslår
motionen 1978/79: 1933,

20. att riksdagen beträffande upphävande av lagen om elektorsförsamling
avslår motionen 1978/79: 740 yrkandet 3 f,

21. att riksdagen beträffande valkorporation avslår motionen 1978/
79: 740 yrkandet 3 e,

22. att riksdagen beträffande översyn av lagen om elektorsförsamling
avslår motionen 1978/79: 1885,

23. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omföringar
mellan anslag för högskolan m. m. i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1978/79: 100,

24. att riksdagen beträffande viss ytterligare medelsanvisning avslår
motionen 1978/79: 1354 yrkandet 1,

25. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för utbildning
och forskning som förordats i propositionen 1978/79: 100 s.
401—440.

2. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten D 12 (s. 534—535) och
hemställer

att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 9 200 000 kr.

3. Humanistiska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 13
(s. 535—539) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

UbU 1978/79: 25

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Humanistiska fakulteterna anvisa ett reservationsanslag av
87 886 000 kr.

Motionerna

1978/79: 627 av Lisa Mattson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att tre professurer i kvinnohistoria
skall tillsättas inom en tioårsperiod enligt tankegångarna i motionen,

1978/79: 1879 av Georg Andersson (s) och Sven Lindberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen sägs om behovet av en professur i etnologi, särskilt nordeuropeisk,
vid Umeå universitet.

Utskottet

Regeringen hemställer om bemyndigande att vid universitetet i Uppsala
inrätta en tjänst som professor i egyptologi samt vid universitetet
i Göteborg en tjänst som professor i arkeologi och en tjänst som professor
i etnologi, särskilt europeisk. Utskottet tillstyrker förslagen liksom
i detta sammanhang framförda förslag om ändrad benämning av
vissa tjänster som professor.

I motionen 1978/79: 1879 yrkas att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad som i motionen sägs om behovet av en
professur i etnologi, särskilt nordeuropeisk, vid universitetet i Umeå.
Av motionen framgår att humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
nu har en rådstjänst i etnologi placerad vid universitetet. Ämnet
röner, påpekar motionärerna, stort intresse på såväl grundutbildningsnivå
som forskningsnivå och har också stor betydelse för en rad andra
ämnen. Fasta resurser i Umeå för forskning och utbildning i etnologi
är därför angelägna.

För den humanistiska och teologiska forskningen arbetar universitets-
och högskoleämbetets (UHÄ) vederbörande planeringsbcredning i
samråd med de berörda fakultetsnämndema på en långtidsplan som
väntas bli färdig under innevarande år. Planen skall bl. a. omfatta
förslag om högre tjänster. Utskottet utgår från att den i motionen
aktualiserade professuren prövas i detta sammanhang och anser att
riksdagen inte nu bör göra något uttalande i frågan. Utskottet avstyrker
alltså motionen 1978/79: 1879.

Med hänsyn till det inom UHÄ pågående arbetet på en långtidsplan
och det pågående arbetet inom UHÄ:s arbetsgrupp för jämställdhetsforskning
anser utskottet att riksdagen inte heller bör biträda förslaget
i motionen 1978/79: 627 om tre professurer i kvinnohistoria. Utskottet
har inhämtat att den nämnda arbetsgruppens förslag bl. a. kommer att

Kartong: S. 15. rad 16 och S. 16, rad 16-17 Utgår:, särskilt nordeuropeiska.

UbU 1978/79: 25

gälla resurser för forskning i kvinnohistoria. Utskottet vill dessutom
påpeka att vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet finns
inrättad bl. a. en forskartjänst i kvinnohistoria, särskilt kvinnornas
ställning i 1800- och 1900-talens samhällsliv.

En på humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets stat uppförd
tjänst som professor i språklig databehandling är placerad vid universitetet
i Göteborg. Den är personlig för Sture Allén. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att i stället för denna rådstjänst inrättas en
ordinarie tjänst som professor vid universitetet i Göteborg den 1 juli
1979 och att Allén utses till förste innehavare. Professuren bör ha ämnesbenämningen
språkvetenskaplig databehandling.

Regeringens förslag i övrigt under nu förevarande anslagsrubrik tillstyrker
utskottet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i egyptologi respektive arkeologi och etnologi, särskilt
europeisk, i enlighet med vad som förordats i propositionen
1978/79: 100.

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen
av tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i
propositionen 1978/79: 100,

3. att riksdagen beträffande tjänst som professor i etnologi, särskilt
nordeuropeisk, avslår motionen 1978/79: 1879,

4. att riksdagen beträffande tjänster som professor i kvinnohistoria
avslår motionen 1978/79: 627,

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100
bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
språkvetenskaplig databehandling vid universitetet i Göteborg,

6. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 87 886 000 kr.

4. Teologiska fakulteterna. Juridiska fakulteterna. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna D 14—D 15 (s. 540—542) och
hemställer

1.att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1979/
80 anvisar ett reservationsanslag av 6 505 000 kr.,

2. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 8 735 000 kr.

5. Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har under punkten
D 16 (s. 542—547) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 106 611 000 kr.

UbU 1978/79: 25

Motionerna

1978/79: 929 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att lektoratet i vuxenundervisningens metodik vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm får omvandlas till en biträdande professur med
inriktning mot vuxenpedagogik,

1978/79: 1334 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att tjänst som professor i vuxenpedagogik vid högskolan
för lärarutbildning i Stockholm snarast bör inrättas,

1978/79: 1347 av Lars Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar inrätta ett tvärvetenskapligt massmedieseminarium vid Göteborgs
universitet med den inriktning och organisation som angivits i
motionen,

1978/79: 1392 av Nils Åsling m. fl. (c, s, m) vari yrkas att riksdagen
uttalar

1. att den föreslagna tjänsten som professor i socialt arbete vid universitetet
i Umeå skall ses som en resurs för hela Umeå högskoleregion
och få samma ansvar för verksamheten vid högskolan i Östersund som
vid universitetet i Umeå,

2. att en tjänst som forskningsassistent, knuten till samhällsvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Umeå men placerad vid högskolan
i Östersund, inrättas, inom ramen för anslaget D 16. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna.

Utskottet

Regeringen hemställer om bemyndigande att inrätta två tjänster som
professor, nämligen vid universitetet i Uppsala en personlig professur i
psykologi och vid universitet i Umeå en professur i socialt arbete. Utskottet
tillstyrker förslagen.

I fråga om den sistnämnda professuren i socialt arbete framhåller
föredragande statsrådet att den kommer att få stor betydelse för forskningsanknytningen
och för utbildningen på sociala linjen inte bara vid
universitetet i Umeå utan även vid högskolan i Östersund.

Enligt motionen 1978/79: 1392 finns det många starka sakliga skäl
för att professuren i socialt arbete skall placeras vid högskolan i Östersund.
Denna möjlighet är emellertid utesluten, framhåller motionärerna,
med tanke på riksdagens principbeslut om fasta forskningsresursers
lokalisering. Innehavaren av professuren bör dock ha samma skyldighet
i fråga om grundutbildningen och forskningsanknytningen på sociala
linjen och i fråga om forskarutbildningen i socialt arbete vid de båda
högskoleenheterna. Professuren skall alltså ses som en resurs för hela
Umeå högskoleregion och få samma ansvar för verksamheten vid högskolan
i Östersund som vid universitetet i Umeå. I motionen förs också
fram förslag om en tjänst som forskarassistent.

UbU 1978/79: 25

I samband med högskolereformen har principen om forskningsanknytning
av all grundläggande högskoleutbildning lagts fast. Samtidigt
slogs emellertid också fast, vilket motionärerna erinrar om, att en utgångspunkt
för reformeringen av högskoleutbildningen skulle vara att
fasta forsknings- och forskarutbildningsresurser inom högskolan alltjämt
i huvudsak skall vara koncentrerade till Uppsala, Lund/Malmö, Göteborg,
Stockholm, Umeå, Linköping och Luleå.

Med anledning av motionen 1978/79: 1392 vill utskottet stryka under
att forskningsresurserna vid universitetet i Umeå är en resurs också för
högskolan i Östersund och att universitetet har ett ansvar för forskningsanknytningen
av högskoleutbildningen i Östersund.

Till frågan om högskoleutbildningens forskningsanknytning avser
utskottet återkomma vid sin behandling av propositionen 1978/79: 119
om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning m. m. I detta
sammanhang vill utskottet endast påpeka att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) i sitt yttrande över forskningsrådsutredningens och
forskarutbildningsutredningens förslag framhållit att en konsekvent tilllämpning
av principen om forskningsanknytning måste innebära att det
för alla utbildningslinjer någonstans måste finnas tillgång till och samspel
med en organisation för forskning/utvecklingsarbete och att nuvarande
skillnader i detta avseende mellan olika utbildningar i högskolan
måste utjämnas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79: 1392.

Vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm finns sedan budgetåret
1963/64 en tjänst som extra ordinarie lektor i vuxenundervisningens
metodik, vilken varit vakantsatt sedan budgetåret 1975/76. Föredragande
statsrådet har inte anslutit sig till ett förslag från UHÄ om att
tjänsten skall dras in och ersättas med en tjänst som professor i vuxenpedagogik.
Enligt föredragandens mening bör ett ställningstagande i
frågan grunda sig på en närmare redovisning av omfattningen och arten
av den vuxenpedagogiska forskningen i landet. UHÄ skall få i uppdrag
att göra denna kartläggning och återkomma med förslag i frågan.

I motionen 1978/79: 929 yrkas att riksdagen skall besluta i enlighet
med UHÄ:s förslag. Motionären framhåller bl. a. att senare års vuxenutbildningsreformer
aktualiserar problem som måste belysas genom en
långsiktig forskning. Behovet av forskning på vuxenundervisningens
område betonas också i motionen 1978/79: 1334, i vilken yrkas att riksdagen
skall uttala att en tjänst som professor i vuxenpedagogik snarast
bör inrättas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning bedriver studier i någon
form. Vuxenutbildningen karakteriseras, förutom av mycket skiftande
utbildningsformer, av ett stort antal olika utbildningsanordnare och ett
rikt utbud av kurser och ämnen. De flesta vuxenstuderande bedriver
studier parallellt med yrkes- eller hemarbete eller andra samhälls -

UbU 1978/79: 25

engagemang. Det anförda belyser angelägenheten av vuxenpedagogisk
forskning. Utskottet är emellertid inte berett tillstyrka något av de
två nu aktuella motionsyrkandena utan anser att riksdagens ställning
till frågan hur resurserna för vuxenpedagogisk forskning bör byggas
ut måste anstå tills resultatet av UHÄ:s kartläggning m. m. avslutats.
Riksdagen bör således avslå motionerna 1978/79:929 och 1978/79:
1334.

I december 1975 tillkallades en särskild sakkunnig som fick i uppdrag
att utreda frågor om massmedieforskningens organisation. Massmedieforskningsutredningen
(MMFU) avlämnade sitt betänkande (SOU
1977: 11) Forskning om massmedier i april 1977.

I propositionen 1977/78: 100 anslöt sig föredragande statsrådet till
MMFU.s uppfattning dels att massmedieforskningen bör förstärkas,
dels att följande fem mål bör gälla för denna forskning, nämligen
mångfald i forskningen måste garanteras, forskningens integritet måste
säkerställas, höga kvalitetskrav skall uppfyllas, kommunikation mellan
forskarna och mellan forskarna och avnämarna skall främjas, befintliga
resurser skall utnyttjas effektivt, dels att det inte bör upprättas ett särskilt
massmedieforskningsinstitut och dels att inom högskolan inte bör
införas ett särskilt forskningsområde. Däremot anslöt sig föredragande
statsrådet inte till MMFU:s förslag om att fyra tvärvetenskapliga seminarier,
vart och ett lett av en professor, skulle inrättas inom högskolan
liksom inte heller till ett förslag om en särskild massmediedelegation.

Enligt propositionen 1977/78: 100 borde humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) ha ett direkt ansvar för massmedieforskningen.
Medel för stöd till denna forskning anvisades därför under
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets anslag. Med hänvisning
till behovet av forskningsanknytning för journalistutbildningen
föreslogs vidare under reservationsanslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna
en medelsanvisning av 500 000 kr. för massmedieforskning med
anknytning till journalistutbildningen. Riksdagen anvisade medel i enlighet
med förslaget (UbU 1977/78: 22, rskr 1977/78: 338).

I sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 har UHÄ fört
fram förslag om en professur i massmedieforskning vid universitetet i
Göteborg. Regeringen biträder inte i budgetpropositionen förslaget utan
föreslår endast att under förevarande fakultetsanslag skall anvisas
ytterligare 35 000 kr. till massmedieforskning eller totalt 535 000 kr.

I motionen 1978/79: 1347 yrkas att riksdagen skall besluta om inrättandet
av ett tvärvetenskapligt massmedieseminarium vid universitetet
i Göteborg med den inriktning och organisation som angivits i
motionen.

Motionärerna framhåller att MMFU:s förslag mötte en positiv och
enig remissopinion. Genom den särskilda medelsanvisningen till mass -

UbU 1978/79: 25

medieforskning har möjligheterna att starta forskningsprojekt ökat, men
den nödvändiga förstärkningen av basresurserna som betonades av
MMFU har inte kommit till stånd. Motionärerna anser att MMFU:s
förslag stegvis bör förverkligas genom att beslut nu fattas om att ett
tvärvetenskapligt massmedieseminarium skall anordnas i Göteborg, där
det finns goda förutsättningar för ett nära samarbete mellan massmedieforskningen
och journalistutbildningen. Den professur som i enlighet
med vad MMFU föreslagit skall knytas till seminariet föreslås få
benämningen masskommunikation, särskilt politisk kommunikation.

Vad först gäller budgetåret 1979/80 anser utskottet att medel till
massmedieforskning bör anvisas i enlighet med regeringens förslag.
Under detta budgetår bör arbetet med de olika forskningsprojekt som
bekostas med dessa medel om möjligt läggas upp så att de hinner avvecklas
före den 1 juli 1980. Enligt utskottets mening bör en professur
i massmedieforskning inrättas vid universitetet i Göteborg och uppbyggnaden
av organisationen för massmedieforskning i Göteborg i övrigt
påbörjas i enlighet med vad som föreslagits i motionen 1978/79: 1347.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1978/79: 100,

2. att riksdagen beträffande forskningsresurser vid högskolan i
Östersund avslår motionen 1978/79: 1392 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande tjänst som forskarassistent avslår
motionen 1978/79: 1392 yrkandet 2,

4. att riksdagen beträffande tjänst som professor i vuxenpedagogik
avslår motionerna 1978/79: 929 och 1978/79: 1334,

5. att riksdagen beträffande massmedieforskning med anledning
av motionen 1978/79: 1347 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 106 611 000 kr.

6. Medicinska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 17 (s.
547—556) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. bekräfta tidigare fastslagen princip om koncentration av mer speciell
utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet,

4. godkänna riktlinjer för överflyttning av viss medicinsk utbildningsoch
forskningsverksamhet till två sjukhus i Stockholmsområdet i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

UbU 1978/79: 25

5. till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag
av 253 605 000 kr.

Regeringens hemställan under 3 och 4 kommer utskottet att behandla
i ett senare betänkande.

Motionerna

1978/79: 268 av Rune Johnsson i Mölndal (c) och Märta Fredrikson
(c) vari yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen att en professur
i barnpsykiatri inrättas vid universitetet i Göteborg,

1978/79: 270 av Christer Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att inrätta en professur i onkologi vid universitetet i Linköping
fr. o. m. budgetåret 1979/80,

1978/79: 318 av Hans Alsén m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen för
regeringen framhåller vikten av att en professur i allmänmedicin inrättas
vid Uppsala universitet,

1978/79: 443 av Thure Jadestig (s) och Hilding Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen uttalar att forskning om alkoholpolitiska styrinstrument
och om de totala samhällskonsekvenserna av och samhällskostnaderna
för alkoholproblemet skall prioriteras inom alkoholforskningen,

1978/79: 926 av Arne Nygren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att inrätta en professur i miljökemi och yrkeshygien vid universitetet
i Umeå,

1978/79: 1331 av Bengt Bengtsson m. fl. (c, s, m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär prövning och förslag om inrättande av en
professur i klinisk virologi vid Göteborgs universitet,

1978/79: 1356 av Britta Hammarbacken m. fl. (c, s, m) vari yrkas att
riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att inrätta en professur i epidemiologi
med inriktning i första hand på cancersjukdomar vid Karolinska
institutet,

1978/79: 1367 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna i motionen redovisade behov
av stöd till ökad forskning inom medicinsk rehabilitering,

1978/79: 1372 av Maj Pehrsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam översyn och redovisning av möjligheterna
till en kraftigt ökad satsning på forskning i reumatologi,

1978/79: 1375 av Åke Polstam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
om inrättandet av en professur i onkologi vid universitetet i Linköping
redan fr. o. m. budgetåret 1979/80,

UbU 1978/79: 25

1978/79: 1897 av Lars Gustafsson (s) och Anita Gradin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av professurer i epidemiologi respektive
molekylär genetik vid Karolinska institutet budgetåret 1980/81,

1978/79: 1902 av Doris Håvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en professur i anestesiologi inrättas vid universitetet
i Göteborg,

1978/79: 1915 av Margit Odelsparr (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av ökat stöd till
cancerforskning i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79: 1922 av Gunde Raneskog (c) och Sture Korpås (c) vari yrkas
att riksdagen understryker behovet av en prioritering av cancerforskningen
genom att hos regeringen föreslå inrättandet av en professur i
cancerepidemiologisk forskning.

Utskottet

Regeringen behandlar under förevarande anslagsrubrik bl. a. frågan
om den medicinska utbildnings- och forskningsverksamheten vid Serafimerlasarettet.
Sina ställningstaganden i denna fråga och till förslag om
en personlig tjänst som professor i medicin vid Karolinska institutet
kommer utskottet att redovisa i ett senare betänkande.

Regeringens förslag om tjänst som professor i toxikologi respektive
medicinsk genetik, yrkesmedicin, infektionssjukdomar, psykiatri, långvårdsmedicin,
särskilt geriatrik, medicinsk mikrobiologi, klinisk immunologi,
särskilt allergolcgi, och allmän kirurgi tillstyrker utskottet.

Införandet av terminologin ”allmän kirurgi” respektive ”långvårdsmedicin,
särskilt geriatrik” för professurer vid medicinsk fakultet samt
motionsförslag om professur i ”allmänmedicin” synes motivera en
översyn av benämningen av kliniska professurer, speciellt i de gamla
ämnena medicin och kirurgi och de nya vårdformerna långvårdsmedicin
och primärvård. Såväl vid inrättande av nya professurer som vid ändrad
benämning av befintliga professurer måste tillses att en logisk och konsekvent
terminologi rörande professurernas ämnesområden och inriktning
kommer till stånd.

För innevarande budgetår har medel för tre forskartjänster inom
alkoholforskningens område beräknats under anslaget Vissa särskilda
utgifter inom högskolan. På grund av förslag i propositionen angående
viss alkoholforskning m. m. (prop. 1977/78: 182, UbU 1977/78: 29, rskr
1977/78: 381) beslöt riksdagen om tjänsternas närmare inriktning och
placering. Två av tjänsterna hänfördes till samhällsvetenskaplig fakultet,
nämligen professurerna i sociologisk alkoholforskning samt vårdforskning
med särskild inriktning på alkoholmissbruk, vilka inrättades och

UbU 1978/79: 25

placerades vid universitetet i Stockholm. Den tredje tjänsten, nämligen
en professur i psykologi med särskild inriktning på alkohol- och drogmissbruk,
placerades vid Karolinska institutet i Stockholm. Medel för
sistnämnda tjänst beräknas nu under förevarande anslag.

I motionen 1978/79: 443 yrkas att riksdagen skall uttala att forskning
om alkoholpolitiska styrinstrument och om de totala samhällskonsekvenserna
av och samhällskostnaderna för alkoholproblemet skall prioriteras
inom alkoholforskningen.

Riksdagens förra året fattade beslut om tre tjänster som professor
med viss forskningsinriktning innebär ett beslut om prioritering som
utskottet inte finner anledning för riksdagen att frångå. Med anledning
härav och då utskottet i det följande vid behandlingen av medicinska
forskningsrådets anslag kommer att biträda regeringens förslag om en
extra ordinarie tjänst som professor i forskning rörande alkohol och
andra beroendeframkallande medel avstyrker utskottet motionen 1978/
79: 443.

Riksdagen uttalade förra året att en professur i onkologi borde inrättas
vid universitetet i Linköping så snart förutsättningar härför bedömdes
föreligga. Enligt universitets- och högskoleämbetets (UHÄ)
mening är så fallet budgetåret 1980/81.

I sin anslagsframställning såvitt gäller de medicinska fakulteterna
redovisar UHÄ att ämbetsverket räknar med att för budgetåret 1980/81
föra fram förslag om professurer i reumatologi i Umeå, epidemiologi,
särskilt cancerepidemiologi vid Karolinska instiutet och onkologi i Linköping.

Med erinran om riksdagens tidigare gjorda ställningstagande föreslår
utskottet att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79: 270 och
1978/79: 1375 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1980 vid universitetet
i Linköping inrätta en tjänst som professor i onkologi.

Yrkanden beträffande det i UHÄ:s långtidsbedömning upptagna ämnesområdet
epidemiologi, särskilt cancerepidemiologi förs fram i motionerna
1978/79: 1356, 1978/79: 1897 och 1978/79: 1922.

UHÄ anser att epidemiologin är ett viktigt forskningsområde, som
ger möjlighet att kartlägga sjukdomars utbredning och deras orsaker
mot bakgrund av exposition och levnadsvanor samt ger möjlighet att
utvärdera förebyggande åtgärder. Profileringen mot cancerepidemiologi
motiveras av det stora behovet inom samhället av epidemiologiska studier
av cancersjukdomarnas utbredning i relation till arvs- och miljöfaktorer.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79: 1356
och 1978/79: 1922 samt med anledning av motionen 1978/79: 1897 i
denna del och motionen 1978/79: 1915 bör bemyndiga regeringen att
den 1 juli 1980 inrätta en tjänst som professor i epidemiologi, särskilt
cancerepidemiologi vid Karolinska institutet.

UbU 1978/79: 25

Förslaget i motionen 1978/79: 1897 om en professur i molekylär
genetik är utskottet inte berett att nu biträda. Utskottet avstyrker därför
motionen i denna del.

Förra året bemyndigade riksdagen regeringen att den 1 juli 1978 inrätta
en professur i reumatologi vid universitetet i Göteborg. Som
framgår av vad utskottet nyss anfört räknar UHÄ i sin långsiktiga bedömning
med att för budgetåret 1980/81 föra fram förslag om ytterligare
en professur i reumatologi. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen 1978/79: 1372 om ökade resurser för reumatologisk forskning.

I fråga om medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg har i
motioner förts fram förslag om tre tjänster som professor, nämligen i
bampsykiatri, motionen 1978/79: 268, i klinisk virologi, motionen 1978/
79: 1331, och i anestesiologi, motionen 1978/79: 1902. Den förstnämnda
professuren har till skillnad mot de två andra inte tagits upp i fakultetens
petita för budgetåret 1979/80. Fakultetens förslag om nämnda
två professurer har inte prioriterats av universitetets styrelse. Utskottet
har inhämtat att för närvarande diskuteras vissa omprövningar av
tjänster som syftar till att behovet av en professur i klinisk virologi och
en i anestesiologi skall kunna bli tillgodosett. Utskottet anser därför att
riksdagen bör avslå motionerna 1978/79: 268, 1978/79: 1331 och 1978/
79: 1902.

Förslag om en tjänst som professor i miljökemi och yrkeshygien vid
universitetet i Umeå har förts fram i motionen 1978/79: 926. Utskottet
avstyrker motionen. Enligt vad utskottet inhämtat har i Umeå förts
vissa diskussioner om en professur i miljökemi inom matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten och en professur i yrkeshygien inom medicinska
fakulteten.

I motionen 1978/79: 1367 yrkas att riksdagen skall göra ett uttalande
om vikten av utökad forskning inom medicinsk rehabilitering. En av
medicinska forskningsrådet tillsatt s. k. initiativgrupp avseende området
medicinsk rehabilitering avlämnade förra året en rapport med förslag
till olika åtgärder, bl. a. forskartjänster och forskarrekryteringstjänster.
Frågan om betydelsen av medicinsk rehabilitering och vad därmed
sammanhänger är alltså redan aktualiserad, varför något uttalande från
riksdagens sida inte kan vara erforderligt. Utskottet föreslår alltså att
riksdagen avslår motionen 1978/79: 1367.

Medicinska fakulteten i Uppsala har i sin anslagsframställning inför
budgetåret fört fram förslag om en professur i allmänmedicin. Förslaget
har inte förts vidare av UHÄ. I motionen 1978/79: 318 yrkas att
riksdagen skall framhålla vikten av att tjänsten inrättas. I Uppsala län
finns genom det s. k. Tierps-projektet en försöksverksamhet omfattande
Tierps kommun med syfte att utveckla och studera primärvård och
socialvård och samverkan mellan dessa båda vårdtyper. Avsikten är
att professuren skall vara knuten till denna verksamhet.

UbU 1978/79: 25

Förslaget om förevarande tjänst bör prövas ytterligare av UHÄ.
Med hänsyn bl. a. till att ”allmänmedicin” inte är någon medicinsk
specialitet bör därvid även den eventuella professurens benämning
övervägas särskilt.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79: 318.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen
och hemställer.

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i toxikologi, en som professor i yrkesmedicin, en som
professor i infektionssjukdomar, en som professor i psykiatri,
en som professor i långvårdsmedicin, särskilt geriatrik, samt
en som professor i medicinsk genetik,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1978/79: 100,

3. att riksdagen beträffande uttalande om alkoholforskningen avslår
motionen 1978/79: 443,

4. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79: 270 och
1978/79: 1375 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1980 inrätta
en tjänst som professor i onkologi vid universitetet i Linköping,

5. att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79: 1356 och
1978/79: 1922 samt med anledning av motionen 1978/79: 1897
i denna del och motionen 1978/79: 1915 bemyndigar regeringen
att den 1 juli 1980 inrätta en tjänst som professor i
epidemiologi, särskilt cancerepidemiologi, vid Karolinska institutet,

6. att riksdagen beträffande tjänst som professor i molekylär
genetik avslår motionen 1978/79: 1897 i denna del,

7. att riksdagen beträffande uttalande om ökade resurser för
reumatologisk forskning avslår motionen 1978/79: 1372,

8. att riksdagen beträffande tjänst som professor i barnpsykiatri
avslår motionen 1978/79: 268,

9. att riksdagen beträffande tjänst som professor i klinisk virologi
avslår motionen 1978/79: 1331,

10. att riksdagen beträffande tjänst som professor i anestesiologi
avslår motionen 1978/79: 1902,

11. att riksdagen beträffande tjänst som professor i miljökemi
och yrkeshygien avslår motionen 1978/79: 926,

12. att riksdagen beträffande uttalande om medicinsk rehabilitering
avslår motionen 1978/79: 1367,

13. att riksdagen beträffande tjänst som professor i allmänmedicin
avslår motionen 1978/79: 318,

14. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och

UbU 1978/79: 25

med avslag på motionerna 1978/79: 270 och 1978/79: 1375 i
vad avser medelsanvisningen till Medicinska fakulteterna
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
253 605 000 kr.

7. Odontologiska fakulteterna m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna D 18—D 20 (s. 556—563) och hemställer 1.

att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 40 355 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom farmaceutisk
fakultet inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad som
förordats i propositionen 1978/79: 100,

3. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 9 650 000 kr.,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna inrätta tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen 1978/79: 100,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av
tjänster som professor inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
i enlighet med vad som förordats i propositionen
1978/79: 100,

6. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
204 696 000 kr.

8. Vissa kurser för utländska studerande. Regeringen har under punkten
D 22 (s. 568) föreslagit riksdagen att till Vissa kurser för utländska
studerande för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 2 642 000
kr.

Motionerna

1978/79: 452 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär att direktiven för utredningen om gäststuderande
kompletteras i enlighet med i motionen angiven målsättning,
nämligen att gäststudiemöjligheter i första hand skall medges studerande
med små ekonomiska resurser,

2. hos regeringen begär att de diskriminerande regler beträffande
studietakt, studieplan m. m. som i dag gäller för gäststuderande omedelbart
avskaffas,

3. beslutar uttala att kravet på ekonomiska garantier från hemlandet
avskaffas,

UbU 1978/79: 25

1978/79: 623 av Eva Hjelmström (vpk) och Inga Lantz (vpk) vari
yrkas att riksdagen under utbildningsdepartementet D 22 Vissa kurser
för utländska studerande anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 400 000 kr. förhöjt belopp,

1978/79:911 av Karin Andersson (c) och Anna Eliasson (c) vari
yrkas att riksdagen beviljar ytterligare 400 000 kr. under anslaget D 22
Vissa kurser för utländska studerande för att bereda förutsättningar för
inrättande av tjänster vid denna utbildning.

Utskottet

Genom högskolereformen har förutsättningarna för utländska studerande
att bedriva högskolestudier ändrats. För studerande med utländsk
förutbildning krävs från den 1 juli 1977 enligt högskoleförordningen
(1977: 263) för allmän behörighet minst elvaårig skolutbildning, påbörjad
tidigast vid sex års ålder .Vidare krävs kunskaper i engelska motsvarande
två årskurser i svensk gymnasieskola samt — utom för nordiska
studerande — kunskaper i svenska enligt universitets- och högskoleämbetets
(UHÄ) bestämmande. Studerande med utländsk förutbildning
uppfyller vid ankomsten till Sverige sällan kravet på kunskaper
i svenska. På högskoleorterna anordnas därför särskilda kurser i svenska
för utländska studerande. Regeringen föreslår att för nästa budgetår
skall anvisas 2 642 000 kr. för denna kursverksamhet.

I de två motionerna 1978/79:623 och 1978/79:911, vilka i det närmaste
är likalydande, yrkas att för nästa budgetår skall anvisas ytterligare
400 000 kr. I motionerna erinras om att ifrågavarande utbildning
i Stockholm bedrivs vid Stockholm University Institute for EnglishSpeaking
Students (IES) och i Göteborg vid universitetet där samt att
den i övrigt överlåtits på Kursverksamheten. Den av motionärerna begärda
ytterligare medelsanvisningen syftar till att göra det möjligt att
inrätta fasta tjänster. Motionärerna hänvisar till framställningar i ämnet
som gjorts av Stockholms universitetet och IES.

Vissa frågor rörande utländska studerande utreds för närvarande av
utredningen (U 1978: 03) om gäststuderande m. m. (Dir. 1978: 42).
Utskottet erinrar om att i propositionen 1977/78: 100 bilaga 12 redovisades
att skolöverstyrelsen efter samråd med UHÄ sett över utbildningen
i svenska för utländska studerande och lämnat förslag till förändringar.
Bl. a. resultatet av remissbehandlingen av förslaget motiverade
enligt föredragande statsrådet att frågan om behörighetsgivande
förutbildning för utländska studerande togs upp till behandling i samband
med vissa andra frågor rörande dessa studerandes situation. Riksdagen
hade inget att erinra häremot. Uppdraget har lämnats till den
nyssnämnda utredningen.

Verksamheten vid IES startade 1947 och har alltsedan dess varit an -

UbU 1978/79: 25

förtrodd timanställda lärare. Utskottet anser de nuvarande förhållandena
otillfredsställande. Utskottet har erfarit att utbildningsministern nyligen
har gett UHÄ i uppdrag att inrätta extra tjänster vid detta institut. Med
hänsyn härtill och till det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet
motionerna 1978/79: 623 och 1978/79: 911. Utskottet föreslår att
medel anvisas i enlighet med regeringens förslag.

Frågan om riktlinjer för uppehållstillstånd för gäststuderande behandlades
av riksdagen förra året med anledning av förslag i propositionen
1977/78: 90 (AU 1977/78: 30, rskr 1977/78: 202). De i motionen
1978/79: 452 framförda yrkandena om ändring av dessa riktlinjer m. m.
avstyrker utskottet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 samt
med avslag på motionerna 1978/79:623 och 1978/79:911 till
Vissa kurser för utländska studerande för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 2 642 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 452.

9. Vissa tandvårdskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 23 (s. 568—569) och hemställer

att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 61 253 000 kr.

10. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 25—D 30 (s. 570—
575) och hemställer

1. att riksdagen till Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 526 980 000
kr.,

2. att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Datorcentralen för högre utbildning och forskning
i Stockholm för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

4. att riksdagen till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 48 763 000 kr.,

5. att riksdagen till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
2 250 000 kr.,

6. att riksdagen till Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 4 650 000 kr.

UbU 1978/79: 25

11. Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 32—D 34 (s.
576—581) och hemställer

1. att riksdagen till Forskning och utvecklingsarbete för högskolan
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 17 635 000 kr.,

2. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 12 247 000
kr.,

3. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1979/
80 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

12. Humanisiisk-samliällsvetenskapiiga forskningsrådet. Regeringen har
under punkten D 35 (s. 581—583) föreslagit riksdagen att till Humanistisk-samhällsvetenskapiiga
forskningsrådet för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 48 622 000 kr.

Motionen

1978/79: 910 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om placeringen till Umeå av en extra ordinarie tjänst som professor i
historisk demografi.

Utskottet

För humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslås för
nästa budgetår ett reservationsanslag av 48 622 000 kr. Utskottet tillstyrker
förslaget.

Vid rådet finns för närvarande inrättad en tjänst som professor i
demografi, vilken är placerad vid universitetet i Göteborg. Regeringens
förslag innebär bl. a. att medel anvisas för en ny tjänst vid rådet som
professor i historisk demografi. Föredragande statsrådet erinrar om att
den demografiska databasen i Haparanda sedan den 1 juli 1978 är
knuten till universitetet i Umeå och förklarar sig ha för avsikt att föreslå
regeringen ge berörda myndigheter i uppdrag att komma in med
förslag rörande organisation och lokalisering av den demografiska
forskningen här i landet. Tidpunkten för den nya tjänstens inrättande
liksom placering m. m. skall fastställas när utredningsförslaget föreligger.

I motionen 1978/79: 910 yrkas att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna att regeringen i utredningsdirektiven skall uttala
att den nya rådstjänsten bör placeras i Umeå.

Utskottet delar föredragande statsrådets och motionärernas uppfattning
att det är angeläget att möjligheterna att samordna den demo -

UbU 1978/79: 25

grafiska forskningsverksamheten prövas. Utskottet menar också att en
utgångspunkt för det aviserade utredningsarbetet självklart måste vara
riksdagens förra året fattade beslut om den demografiska databasen i
Haparanda. Genom beslutet har databasen knutits till universitetet i
Umeå. Utskottet är emellertid inte berett förorda att riksdagen genom
ett uttalande binder utredningen i dess arbete i vad gäller den nya professurens
placering. Utskottet kan därför inte tillstyrka motionen 1978/
79: 910.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Humanistisk-samhällsv et enskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
48 622 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 910.

13. Medicinska forskningsrådet. Regeringen har under punkten D 36
(s. 583—584) föreslagit riksdagen att till Medicinska forskningsrådet för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 97 000 000 kr.

Motionerna

1978/79: 624 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att till medicinska forskningsrådet anvisa ett särskilt reservationsanslag
på 10 000 000 kr. att användas inom området preventivmedelsforskning,

2. att som sin mening ge regeringen till känna att det anvisade särskilda
anslaget för preventivmedelsforskning skall ses som en förstärkningsresurs
för forskningsområdet,

1978/79: 916 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att av reservationsanslaget på 97 000 000 kr. till medicinska forskningsrådet
600 000 kr. skall avse basresurser till Karolinska institutets
laboratorium för klinisk stressforskning, i avvaktan på regeringens förslag
till och riksdagens beslut om ett mer långsiktigt tillgodoseende av
denna verksamhets behov av basresurser,

2. att för regeringen som sin mening ge till känna i motionen anförda
synpunkter och riktlinjer,

1978/79: 1650 av Erik Larsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen till
medicinska forskningsrådet för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
som höjs med 600 000 kr. i förhållande till budgetpropositionens
förslag till totalt 97 600 000 kr.,

1978/79: 1651 av Erik Larsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att i motionen 1978/79: 1650 anförda synpunkter skall be -

UbU 1978/79: 25

aktas inför propositionen om socialstyrelsens framtida organisation och
verksamhet, speciellt i vad gäller stressforskningslaboratoriets ställning
och resurser,

1978/79: 1916 av Margit Odelsparr (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat
stöd för att klarlägga sambandet mellan psykiska faktorer och uppkomsten
och botandet av sjukdomar,

1978/79: 1936 av Allan Åkerlind (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att stressforskningslaboratoriet vid Karolinska institutet
ges sådana resurser att verksamheten kan bedrivas effektivt.

Utskottet

Av budgetpropositionen framgår att föredragande statsrådet har för
avsikt föreslå regeringen att vid medicinska forskningsrådet (MFR)
inrätta en extra ordinarie tjänst som biträdande professor i forskning
rörande alkohol och andra beroendeframkallande medel, personlig för
Jörgen Engel. Utskottet har inget att erinra mot att medel anvisas för
ändamålet.

Vid behandlingen av frågan om anslag till MFR för innevarande
budgetår hade riksdagen att ta ställning till förslag om en extra ordinarie
tjänst som professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin,
personlig för docenten Lennart Levi och med placering vid
Karolinska institutet (laboratoriet för klinisk stressforskning; SFL).
Riksdagen uttalade som sin mening att tjänsten borde inrättas vid rådet
(UbU 1977/78: 22, rskr 1977/78: 338). Så har också skett.

I motionen 1978/79: 916 yrkas (yrkandet 2) att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna i motionen anförda synpunkter och
riktlinjer.

Motionärerna anser starka skäl tala för en ökad satsning på sjukdomsförebyggande
och hälsofrämjande verksamhet inte bara vad beträffar
den fysikaliskt/kemiska miljön utan även den psykosociala.
Kunskapen om de psykosociala arbetsmiljöfaktoremas roll finner motionärerna
utomordentligt otillfredsställande. De förutsätter att dessa
synpunkter beaktas i det pågående utredningsarbetet om SFL. De anser
också bl. a. att som en riktlinje för regeringens förslag om resurser
till SFL bör gälla att SFL skall få adekvata basresurser och fasta tjänster.
Medel måste också anvisas till laboratoriets internationella verksamhet.

I motionen 1978/79: 1651 framställs ett yrkande som nära överensstämmer
med yrkandet 2 i motionen 1978/79: 916.

Som motionärerna erinrar om finns inom regeringskansliet en beredningsgrupp
som arbetar med frågan om socialstyrelsens framtida
verksamhetsinriktning och organisation. Denna beredningsgrupp har

UbU 1978/79: 25

också att behandla frågan om stressforskningslaboratoriets framtida
ställning m. m. Utskottet anser för sin del övervägande skäl tala för
att riksdagen nu avstår från att framföra synpunkter i denna fråga.
Utskottet avstyrker alltså yrkandet 2 i motionen 1978/79:916 samt
motionen 1978/79: 1651.

I motionerna 1978/79: 916 (yrkandet 1), 1978/79: 1650 och 1978/79:
1936 tas upp frågan om medelsbehovet för stressforskningslaboratoriet
intill dess verksamheten permanentats och fått fasta tjänster m. m.

Utskottet är inte berett tillstyrka den ytterligare medelsanvisning som
begärs och är inte heller berett föreslå riksdagen att göra något särskilt
uttalande om hur MFR bör fördela till rådets disposition stående medel.
Utskottet avstyrker alltså motionen 1978/79:916 yrkandet 1 samt
motionerna 1978/79: 1650 och 1978/79: 1936. Vid sitt ställningstagande
till motionsyrkandena har utskottet självfallet förutsatt att MFR vid sin
fördelning av tillgängliga medel i möjligaste mån tillgodoser önskemål
från SFL.

Psykiska problem och psykisk ohälsa är enligt motionen 1978/79: 1916
utomordentligt vanliga i alla åldersgrupper. Motionären önskar ökad
forskning om sambandet mellan psykiska faktorer samt uppkomsten och
botandet av sjukdomar.

Vid behandlingen av anslaget till de medicinska fakulteterna har
utskottet tillstyrkt att vid universitetet i Linköping inrättas en professur
i psykiatri. Förslaget om denna professur har av föredragande statsrådet
motiverats med att psykiatrin är ett verksamhetsområde med hög
angelägenhetsgrad inom hälso- och sjukvården. Även av MFR:s anslagsframställning
för budgetåret 1979/80 framgår att psykiatrin tillhör
de prioriterade forskningsområdena. Något uttalande från riksdagens
sida i enlighet med vad som föreslagits i motionen 1978/79: 1916 anser
utskottet inte erforderligt, varför utskottet avstyrker motionen.

Utskottet har inhämtat att MFR redan stöder ett antal projekt inom
området preventivmedelsforskning. Med hänvisning därjämte till vad
utskottet anförde i denna fråga förra året vid sin behandling av anslaget
till MFR för innevarande budgetår avstyrker utskottet motionen
1978/79: 624.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande uttalanden rörande stressforskningslaboratoriet
avslår motionerna 1978/79: 916 yrkandet 2 och
1978/79: 1651,

2. att riksdagen beträffande medelsram för stressforskningslaboratoriet
avslår motionerna 1978/79: 916 yrkandet 1, 1978/
79: 1650 i denna del och 1978/79: 1936,

3. att riksdagen beträffande forskning i psykiatri m. m. avslår
motionen 1978/79: 1916,

4. att riksdagen beträffande preventivmedelsforskning avslår motionen
1978/79: 624 yrkandet 2,

UbU 1978/79: 25

5. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till
propositionen 1978/79: 100 samt med avslag på motionerna
1978/79: 624 yrkandet 1, 1978/79: 916 yrkandet 1 och 1978/
79: 1650 i denna del till Medicinska forskningsrådet för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 97 000 000 kr.

14. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 37-D 48 (s. 585 —
599) och hemställer

1. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
223 616 000 kr.,

2. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 24 508 000
kr.,

3. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 8 269 000 kr.,

4. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel
in. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
1 716 000 kr.,

5. att riksdagen till Kiruna geofysiska institut för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 6 162 000 kr.,

6. att riksdagen till Institutet för social forskning för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 454 000 kr.,

7. att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 950 000 kr.,

8. att riksdagen till Framtidsstudier för budgetåret 1979/80 anvisar
ett reservationsanslag av 4 039 000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till Internationella meteorologiska
institutet i Stockholm för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag
av 643 000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 6 275 000 kr.,

11. att riksdagen till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000
kr.,

12. att riksdagen till Bidrag till EISCAT Scientific Association för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1978/79: 25

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta
Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s),
Christina Rogestam (c), Lena Hjelm-Wallén (s) och Jörgen Ullenhag
(fp).

Reservationer

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor)

1. beträffande regionstyrelsernas avskaffande av Ove Nordstrandh (m)
och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”skall utses” bort ha följande lydelse:

Oberoende av vad decentraliseringsgruppen redovisat i sitt betänkande
anser utskottet i likhet med motionärerna det nu uppenbart att några
sakliga skäl inte kan åberopas för att regionstyrelserna skall behållas.
De bör alltså avskaffas och riksdagen därför med bifall till yrkandet 3
i motionen 1978/79: 1336 som sin mening ge regeringen till känna att
riksdagen förväntar sig förslag härom. Härav följer att riksdagen bör
avslå motionerna 1978/79: 741 och 1978/79: 1924.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande regionstyrelsernas avskaffande med
bifall till motionen 1978/79: 1336 yrkandet 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande utvidgning av obligatoriet av Ove Nordstrandh (m) och
Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Med
hänsyn” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt motionen 1978/79: 1376 bör UHÄ i sitt översynsarbete också
ha att se över möjligheterna att utvidga obligatoriet. Motionärerna påpekar
att de frivilliga sammanslutningarna av studerande har betydligt
sämre möjligheter än de obligatoriska kårsammanslutningarna att planera
sin verksamhet och att därmed ta till vara medlemmarnas intressen.
Förutsättningarna för studentfacklig verksamhet är bl. a. sämre.

Sveriges förenade studentkårer har för utskottet redovisat att man
genom differentierade avgifter m. m. avser att eliminera en del av de
faktorer som talar mot obligatoriskt medlemskap i studentkår. Med
hänsyn härtill och då önskemål finns från studenthåll att det skall vara

UbU 1978/79: 25

möjligt att utvidga obligatoriet anser utskottet att riksdagen bör bifalla
motionen 1978/79: 1376 såvitt gäller denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande utvidgning av obligatoriet med bifall
till motionen 1978/79: 1376 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna att universitets- och högskoleämbetet bör
få i uppdrag att lägga fram förslag härom,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1 >79 790054