Trafikutskottets betänkande
TU 1978/79: 2
1978/79:2
med anledning av propositionen 1977/78:152 beträffande ILOkonvention
om miniminormer i handelsfartyg, m. m. jämte motion
Propositionen
I propositionen 1977/78: 152 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
dels
föreslagit riksdagen att godkänna konventionen (nr 147) om
miniminormer i handelsfartyg,
dels lämnat riksdagen tillfälle att yttra sig över vad i propositionen
anförts om rekommendationen (nr 155) om förbättring av normer i
handelsfartyg.
Motionen
I motionen 1977/78: 1955 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen hos regeringen begär förslag till erforderliga författningsändringar
och övriga åtgärder för undanröjande av hinder för ratificering
av ILO:s konvention 147.
Utskottet
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den av internationella
arbetsorganisationen (ILO) antagna konventionen (nr 147) om
miniminormer i handelsfartyg. Genom regeringens förslag bereds riksdagen
vidare tillfälle att yttra sig över den av ILO antagna rekommendationen
(nr 155) om förbättring av normer i handelsfartyg. Internationella
arbetskonferensen, som är ILO:s beslutande församling, har enligt
propositionen — vid sidan av de årliga allmänna sammanträdena —
mer eller mindre regelbundet sammanträtt för att behandla frågor rörande
sjöfolkets arbetsförhållanden. Arbetskonferensens sextioandra
sammanträde var samtidigt den nionde sjöfartskonferensen. Vid konferensen
antogs sex instrument av sådan beskaffenhet att de skall underställas
riksdagen, däribland de båda ovannämnda konventionerna. Dessa
har ännu ej behandlats av riksdagen.
Båda instrumenten har enligt propositionen fått en speciell utformning.
Det huvudsakliga materiella innehållet utgörs av ett åtagande
resp. en rekommendation att tillämpa vissa tidigare antagna ILO-instrument.
Dessa finns uppräknade i bilagor till konventionen och rekommendationen.
Konventionen nr 147 kommer genom sin konstruktion att ange mini
*
1
Riksdagen 1978/79.15 sami. Nr 2
TU 1978/79:2
2
minormer i många olika avseenden, bl. a. i fråga om sjukförmåner, besättningsbostäder,
kompetens hos befäl, anställningsavtal, föreningsfrihet
och skydd för organisationsrätten. Genom sitt breda tillämpningsområde
framstår den enligt föredragande departementschefen som ett
speciellt viktigt instrument i strävandena att motverka förekomsten av
undermåliga fartyg, i synnerhet sådana som är registrerade under bekvämlighetsflagg.
För att Sverige — med hänsyn till bilagekonventionerna — skall
kunna ansluta sig till konventionen nr 147 krävs enligt propositionen
i svensk lagstiftning bestämmelser som är i huvudsak likvärdiga (”substantially
equivalent”) med reglerna i artikel 5 i 1946 års konvention
(nr 68) om kosthåll och utspisning (för fartygsbesättningar), artiklarna
3 och 4 i 1936 års konvention (nr 53) om kompetens hos befäl å handelsfartyg
samt 1926 års konventioner (nr 22) om sjömäns anställningsavtal
och (nr 23) om hemsändning av sjömän.
Under ILO-kommitténs remissbehandling har olika meningar uttalats
i frågan huruvida Sverige uppfyller kraven enligt nämnda artiklar
i 1936 års konvention.
I motionen 1977/78: 1955 föreslås att riksdagen hos regeringen begär
förslag till erforderliga författningsändringar och övriga åtgärder för
undanröjande av hinder för ratificering av ILO:s konvention 147. Motionärerna
anser att hinder för ratificering som framförts under remissbehandlingen
av konventionen beträffande det s. k. bristmönstringssystemet
samt bestämmelserna i 14 och 18 §§ sjömanslagen (1973: 282,
ändrad senast 1976: 591) i fråga om klagomålsrätten för de ombordanställda
måste undanröjas.
Av propositionen framgår att det svenska bristmönstringssystemet
enligt ILO-kommittén formellt skulle kunna strida mot konventionens
syfte. Frånvaron av behörighet anses emellertid ofta vara att hänföra
till den rent formella sidan, och systemet sägs inte ha haft någon menlig
inverkan på sjösäkerheten. En noggrann myndighetskontroll utövas i
första hand av mönstringsförrättaren ute på fältet, och den övergripande
tillsynen sker hos sjöfartsverket. Vidare framhålls att den bristmönstrades
faktiska förmåga att klara arbetsuppgifterna normalt inte behöver
sättas i fråga. ILO-kommittén anser därför att bristmönstringen inte
utgör hinder för Sverige att ansluta sig till konventionen nr 147.
I 14 § sjömanslagen förbjuds sjöman på svenskt fartyg att dra tvist
om anställningsförhållande inför utländsk myndighet. Handlande i strid
mot detta förbud kan enligt 18 § 6 samma lag medföra att sjömannen
skils från sin befattning ombord. ILO-kommittén tolkar enligt propositionen
förbudet i sjömanslagen så att det främst tar sikte på lönetvister
och andra tvister av ekonomisk art. Sådana frågor regleras inte av den
nu aktuella konventionen. Sammanfattningsvis anser kommittén att
TU 1978/79: 2
3
ifrågavarande bestämmelser i sjömanslagen ej utgör hinder för ratifikation.
Föredraganden ansluter sig för sin del till ILO-kommitténs uppfattning
i dessa frågor.
För ett land som Sverige, som länge i olika internationella sammanhang
arbetat för att främja säkerheten till sjöss och att förbättra förhållandena
för de ombordanställda, framstår det även enligt utskottets
uppfattning som angeläget att konventionen nr 147 får en så bred anslutning
som möjligt. Som föredraganden framhåller måste en given
utgångspunkt vara att Sverige godkänner konventionen och att — om
hinder föreligger för en ratifikation — det bör övervägas hur dessa skall
undanröjas. Såväl ILO-kommittén, i vilken ingått representanter för
regeringen, redarna och de ombordanställdas organisationer, som föredraganden
har emellertid funnit att sådana hinder ej föreligger. Utskottet
har vid sin prövning gjort samma bedömning och tillstyrker
därför propositionen i denna del.
Av utskottets ställningstagande följer att utskottet avstyrker ifrågavarande
motion.
Regeringens förslag beträffande rekommendationen nr 155 föranleder
ej någon erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. med bifall till propositionen 1977/78: 152 och med avslag på
motionen 1977/78: 1955 godkänner den i propositionen framlagda
konventionen (nr 147) om miniminormer i handelsfartyg,
2. godkänner vad föredraganden anfört i propositionen 1977/78:
152 om rekommendationen (nr 155) om förbättring av normer
i handelsfartyg.
Stockholm den 1 juni 1978
På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST
Närvarande: Sven Mellqvist (s), Carl-Wilhelm Lothigius (m), Arne
Persson (c), Essen Lindahl (s), Alfred Håkansson (c), Rolf Sellgren (fp),
Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson
(m), Bertil Zachrisson (s), Olle Östrand (s), Gunnar Johansson (m),
Margit Sandéhn (s) och Anita Brorsson (c).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780055