Trafikutskottets betänkande

TU 1978/79:12

1978/79:12

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser utgifterna
på kapitalbudgeten för budgetåret 1979/80 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. Regeringen lämnar
i propositionen 1978/79: 100, bilaga 9 (kommunikationsdepartementet,
s. 168—172) en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens
investeringar under budgetåren 1977/78—1979/80 avseende
postverkets, televerkets (exkl. rundradio), statens järnvägars och luftfartsverkets
fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets
fond. I samband därmed redovisas även investeringarna i övrigt
såvitt avser kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten.

Omfattningen av den för budgetåret 1979/80 förordade investeringsverksamheten
framgår av följande sammanställning. Som jämförelse
har i denna även upptagits beloppen för den hösten 1978 beräknade
förbrukningen under innevarande budgetår.

Av sammanställningen framgår också storleken av de för investeringarnas
genomförande erforderliga anslagen. Dessa har beräknats så
att de jämte behållningarna från budgetåret 1978/79 täcker den förutsatta
medelsförbrukningen och därutöver ger en marginal om ca 10 %
för att möjliggöra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av
konjunkturmässiga eller andra skäl. Siffrorna anges i milj. kr.

1978/79	1978/79	1979/80	1979/80	1979/80
Hösten	Beräk-	Verkens	Föredra-	För-
1978	nad be-	investe-	gandens be-	ordade
beräk-	hållning	nngs-	räkning av	anslag
nad för-	1979-	förslag	investe-
brukning	07-01		ringarna

Postverket	129,1	31,9	143,8	128,8	109,7
Televerket,
exkl. rundradio	1 077,3	99,9	il 003,6	21180,0	1198,1
Statens järnvägar	765,5	48,0	1 020,0	8735,2	8761,7
Luftfartsverket	158,3	51,9	109,9	107,6	66,8
Statens vägverk	154,4	18,8	140,5	96,0	90,6
Sjöfartsverket	50,5	-9,4	100,3	38,9	42,7
	2 335,1	241,1	2 518,1	2 286,5	2 269,6

1 Exkl. investeringar i lokallinjenät.

2 Inkl. investeringar i lokallinjenät.

8 SJ :s investeringsverksamhet budgetåret 1979/80 kommer att behandlas i den
trafikpolitiska propositionen i vår. I avvaktan härpå upptas en i förhållande
till förslagen i prop. 1977/78:100 oförändrad medelsförbrukning.

1 Riksdagen 1978/79.15 sami. Nr 12

TU 1978/79: 12

Dc förordade anslagen för nästa budgetår uppgår till 2 269,6 milj.
kr. Medräknas även övriga anslag under kommunikationsdepartementets
del av kapitalbudgeten, dvs. anslagen under statens utlåningsfonder
och fonden för låneunderstöd, blir totalsumman för budgetåret
1979/80 enligt propositionen 2 299 601 000 kr. att jämföras med i statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 för motsvarande ändamål upptagna
2 152 101 000 kr.

Utskottet

Enligt den i propositionen 1977/78: 100 framlagda planen för investeringarna
inom kommunikationsverkens fonder beräknades den totala
medelsförbrukningen — exkl. rundradioanläggningar — under innevarande
budgetår uppgå till 2 119,7 milj. kr. Av en i den nu förevarande
propositionen lämnad redogörelse framgår att genom beslut av regering
och riksdag investeringsramarna höjts i främst sysselsättningsfrämjande
syfte. Den totala investeringsomslutningen för budgetåret 1978/79 beräknas
därmed uppgå till 2 335,1 milj. kr.

Vad i propositionen i här berörda del anförts har inte gett utskottet
anledning till erinran. För att den förutsatta medelsförbrukningen skall
kunna uppnås erfordras dock viss ytterligare medelsanvisning å tilläggsbudget
under sjöfartsverkets fond. Enligt vad utskottet erfarit avses förslag
härom från regeringens sida framläggas senare i vår.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 2 518,1 milj.
kr. Föredragande statsrådet har emellertid funnit densamma böra begränsas
till 2 286,5 milj. kr. Detta innebär dock en ökning med 166,8
milj. kr. jämfört med beräkningarna i 1978 års budgetproposition av
medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.
Investeringarna under statens järnvägars fond har härvid i avvaktan
på den kommande propositionen om trafikpolitiken upptagits med
samma belopp som i 1978 års budgetproposition.

Anslagsbeloppen för de olika fonderna har beräknats så att de jämte
förutsatta behållningar från innevarande budgetår skall täcka den förordade
medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal om ca 10 %
för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning
av medelsförbrukningen. Den därvid beräknade anslagsreserven
uppgår till ca 224 milj. kr.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har föredraganden i
den inledande översikt som återfinns i budgetpropositionen i denna del
lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehoven inom de
olika verken och i korthet berört investeringarnas inriktning för nästa
budgetår.

TU 1978/79:12

Till frågorna om investeringsverksamhetens omfattning för de skilda
verken under budgetåret 1979/80 och storleken av de anslag som erfordras
för investeringarnas genomförande återkommer utskottet under
resp. punkter i det följande. I samband härmed kommer utskottet även
att redovisa sina ställningstaganden till vissa motionsledes framställda
förslag eller yrkanden. Vad beträffar investeringsram och anslagsbelopp
m. m. för statens järnvägars del återkommer utskottet härtill senare vid
sin prövning av förslagen i den aviserade trafikpolitiska propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om investeringsplan för kommunikationsverken
m. m.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 173—184) föreslagit
riksdagen att till Posthus m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag
av 109 700 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 379 av Rune Torwald och Gunnar Björk i
Gävle (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att ett
förslag till organisation, baserat på sju regioner med bibehållande av
nuvarande regionförvaltningsorter, föreläggs nästkommande riksmöte.

I motionen 1978/79: 1431 av Rune Ångström och Göte Pettersson
(båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag
till förbättrad postservice i glesbygder där daglig postbefordran skall
vara målsättningen.

Utskottet

Ramen för postverkets investeringar under innevarande budgetår beräknades
i prop. 1977/78: 100 till 129,1 milj. kr. Någon ändring häri
föreslås inte i den nu förevarande propositionen.

Den av postverket för nästa budgetår förutsatta investeringsramen om
143,8 milj. kr. har av föredraganden ansetts böra begränsas till 128,8
milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt
under de i propositionen i övrigt angivna förutsättningarna krävs för investeringarnas
genomförande en medelsanvisning om 109,7 milj. kr.

tl Riksdagen 1978/79. 15 sami. Nr 12

TU 1978/79:12

De föreslagna investeringarna avser främst arbeten för postgirohuset i
Stockholm och postterminalen Göteborg Ban. De omfattar vidare arbeten
med terminalerna i Nässjö, Trollhättan och Örebro samt posthusen i
Uddevalla och Vetlanda. I ramen inryms dessutom kostnader för projektering
av en postterminalbyggnad inom SJ:s banområde i Tomteboda
samt inköp av tomter för nybyggnad av postterminaler i Jönköping och
Kalmar. Enligt föredraganden får beslut om igångsättningen av byggnadsarbetena
för de båda sistnämnda avvakta. Arbetsmiljön på de båda
platserna har emellertid konstaterats vara ytterst otillfredsställande. Utskottet
finner det därför angeläget att arbetena snarast kommer till
stånd.

Slutligen ingår i ramen bl. a. vissa medel för diligensrörelsen, varigenom
möjliggörs en fortsatt anskaffning av bussar som ersätter äldre
fordon.

I propositionen erinras om att verket under de två senaste räkenskapsåren
kunnat göra avsättningar till sin konsolideringsfond. Mot bakgrund
härav bedömer verket att man med utnyttjande av dessa medel
skall kunna behålla brevportot på den nivå som gällt sedan februari
1978 in på år 1980. Detta är enligt propositionen främst en följd av
att personalkostnaderna under de senaste avtalsrörelserna stigit i en
lägre takt än som skett de närmaste åren dessförinnan.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen
för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna
fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål liksom anslagsberäkningen
tillstyrks också.

Vad föredraganden under förevarande punkt i övrigt anfört har ej
gett utskottet anledning till erinran.

I motionen 1978/79: 379 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
att ett förslag till organisation för postverket, baserat på sju regioner
med bibehållande av nuvarande regionförvaltningsorter, föreläggs nästkommande
riksmöte.

Såsom motionärerna därvid erinrat om fattade riksdagen år 1976
(prop. 1975/76: 167, TU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 365) beslut om en
ändrad organisation av postverket. Genom den nya organisationen
skulle enligt propositionen bl. a. förutsättningar skapas för ökade insatser
på marknads- och serviceområdena. Resurser skulle byggas upp för
att tillvarata den tekniska utvecklingen i syfte att effektivisera postverkets
sorterings-, transport- och distributionsfunktioner samt kassaorganisation.

De övergripande planeringsfunktionerna skulle vidare förstärkas. En
väsentligt utökad delegering av ansvar och befogenheter från central till
regional och lokal nivå åsyftades. Centralförvaltningens operativa roll
skulle tonas ner i den nya organisationen och den regionala förvalt -

TU 1978/79:12

ningen få en ny roll. Den skulle få utvidgade befogenheter och överta
en stor del av de operativa lednings- och stymingsfunktionerna.
En stor mängd operativa beslut kommer vidare att kunna delegeras till
den lokala nivån inom ramen för ett självständigt ansvar. Den lokala
förvaltningen skulle härigenom få ansvar för att tilldelade produktionsresurser
används med sikte på största möjliga produktionsvolym. Den
decentralisering till främst lokal nivå som organisationen skulle innebära
beräknades enligt uppgift kunna medföra en minskning av personalen i
centraladministrationen och den regionala förvaltningen med minst 15
resp. 30 procent.

Vad beträffar den regionala indelningen hade postverket föreslagit sju
regioner, varvid den tidigare Gävleregionen skulle bibehållas under en
femårig avvecklingsperiod och en ny Örebroregion tillkomma. I propositionen
godtogs förslaget med den ändringen att Gävleregionen t. v.
skulle bibehållas. Trafikutskottet fann för sin del nämnda region böra
permanentas och godtog i övrigt det framlagda förslaget. Riksdagen
beslutade också i enlighet härmed.

Motionärerna anser nu att den av dem tidigare påtalade utvecklingen
mot ”toppstyrning” inte brutits genom den ändrade organisationen. Den
decentralisering till regional och lokal nivå som avsetts ske har sålunda
inte kommit till stånd. Under hänvisning härtill samt till att den åttonde
regionen — med regionförvaltningen förlagd till Örebro — ännu inte inrättats
anses förslag snarast böra föreläggas riksdagen om en organisationsändring
enligt motionärernas förslag.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att den nuvarande regionindelningen
tillkommit efter en ingående prövning från riksdagens
sida. Att organisationen ännu inte helt kunnat genomföras kan enligt utskottets
mening inte utgöra tillräckligt skäl för att nu begära en ändring
av densamma. Den avsedda decentraliseringen beräknas f. ö. alltjämt
enligt vad utskottet erfarit komma till stånd.

I samband med utskottets behandling av organisationsfrågan framhölls
bl. a. att behov givetvis kunde aktualiseras av smärre justeringar av
förordade regiongränser m. m. Det borde sålunda enligt utskottets uppfattning
få ankomma på regeringen att i samråd med postverket vidta
ändringar av sådant slag samt att medge den ytterligare delegering av
arbetsuppgifter från centralförvaltningen till de regionala förvaltningarna
som kunde befinnas påkallad. Om postverket i sådant sammanhang
eller eljest skulle finna en ändring av indelningen i övrigt påkallad finner
utskottet det naturligt att frågan härom prövas av regeringen och i
förekommande fall underställs riksdagens prövning.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

I motionen 1978/79: 1431 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag till förbättrad postservice i glesbygder, varvid daglig postbefordran
skall vara målsättningen.

TU 1978/79:12

Utskottet har under en lång rad av år haft att ta ställning till frågor
av det slag som aktualiseras i motionen. Såsom därvid senast i TU
1977/78: 12 framhållits har sedan länge en omfattande verksamhet pågått
inom postverket i syfte att, enligt de av statsmakterna godtagna riktlinjerna
för verkets verksamhet, förbättra och rationalisera dess service
gentemot allmänheten. I budgetpropositionen erinras också om den strävan
postverket alltsedan 1950-talet haft att anpassa sin betjäningskapacitet
till de strukturella förändringar som samhället genomgått under
dessa år. Denna anpassning har bl. a. tagit sig uttryck i att små postkontor
med lågt utnyttjande på landsbygden har kunnat ersättas med motoriserad
lantbrevbäring. För många postkunder — inte minst bland äldre,
rörelsehindrade samt icke bilbuma kunder — har övergången till
sådana rullande postanordningar också inneburit serviceförbättringar.
Dessa förbättringar är inte enbart av postal natur. Postverket bedriver
nämligen sedan flera år ett samarbete med de kommunala myndigheterna
som utmynnar i att lantbrevbärarna förmedlar social service av
olika slag samt i vissa fall handhar varudistribution.

Vidare omnämns i propositionen de avsevärda förbättringar som skett
vad gäller postväskservicen och som bl. a. innebär ett bättre skydd för
brevhemligheten och snabbare värdeförmedling.

Enligt anvisningarna för den regionala trafikplaneringen, som i första
hand avsåg resor och transporter mellan olika kommuner i ett län, skulle
också i samband med att stomlinjenätet för persontrafiken utformas,
samordning ske med bl. a. regionala posttransporter. Så har också skett i
de regionala trafikplaner som länsstyrelserna utarbetat. Detta gäller inte
minst Norrbottens län. Vissa fortsatta förbättringar i de av motionärerna
angivna förhållandena synes härigenom kunna uppnås.

Skälig hänsyn måste enligt utskottets uppfattning i förekommande fall
tas till lokala önskemål om postverksamhetens organisation. Utskottet
finner det därför nu såsom tidigare vara i hög grad angeläget att förbättringar
i postverkets service inom landsbygds- och glesbygdsområdena i
den riktning motionärerna angivit kommer till stånd även om detta
medför kostnadsökningar för verkets del. I enlighet härmed förutsätter
utskottet också alltjämt att verket, bl. a. i samband med den fortlöpande
översynen av organisations- och servicefrågor m. m. med avseende på
den regionala och lokala verksamheten, beaktar behovet härav samt vidtar
erforderliga åtgärder i angivet syfte. Vid handläggningen bör största
möjliga hänsyn tas till synpunkter från vederbörande regionala och
lokala myndigheter och andra intressenter.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionärernas
yrkande finner utskottet under hänvisning till det anförda ej
erforderlig.

Utskottet hemställer
att riksdagen

TU 1978/79:12

1. till Posthus m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 109 700 000 kr.,

2. avslår motionen 1978/79: 379 om förslag till ändrad regionindelning
för postverket,

3. lämnar motionen 1978/79: 1431 om postservice i glesbygder
utan åtgärd.

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 185—205) föreslagit
riksdagen att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa
ett investeringsanslag av 1 198 100 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 959 av Sven Mellqvist m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att säkerställa televerkets investeringsprogram för
telefonrörelsen.

I motionen 1978/79: 1408 av Kurt Hugosson och Karl-Erik Svartberg
(båda s) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om televerkets verksamhet.

I motionen 1978/79: 1422 av Eric Rejdnell och Margot Håkansson
(båda fp) hemställs att riksdagen uttalar önskvärdheten av åtgärder i
syfte att underlätta för synskadade att använda knappvalsapparater.

I motionen 1978/79: 1938 av Lilly Bergander m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående televerkets produktionsinriktning med hänsyn till
sysselsättningsläget på Södertörn.

Utskottet

Ramen för televerkets investeringar under innevarande budgetår beräknades
ursprungligen till 970,3 milj. kr. Höjning av densamma med
sammanlagt 47 milj. kr. har sedermera skett genom beslut av regeringen
under april och november 1978. Genom regeringsbeslut i juni och september
1978 har vidare investeringsramen i sysselsättningsfrämjande
syfte höjts med ytterligare 60 milj. kr., och den uppgår därmed till
1 077,3 milj. kr.

Av propositionen framgår att televerkets rörelseresultat förbättrades
något under budgetåret 1977/78. Resultatnivån blev emellertid, trots att

TU 1978/79:12

avgiftshöjningar genomfördes kring årsskiftet 1977-1978, inte helt tillfredsställande.
Resultatprognoserna för budgetåret 1978/79 visar enligt
propositionen att intäktsförstärkningar är nödvändiga även under detta
budgetår. Regeringen har därför beslutat om höjning av abonnemangsavgifterna
för huvudledning med 15 kr. per kvartal fr. o. m. den 1 april
1979.

För nästa budgetår har televerket i sin anslagsframställning föreslagit
en medelsförbrukning av 1 003,6 milj. kr. Därutöver har verket föreslagit
att investeringar i lokallinjenät, 339 milj. kr., skall finansieras genom
anläggningsbidrag, dvs. på samma sätt som gäller för abonnentanläggningar.
Föredraganden har dock funnit att investeringsramen bör begränsas
till 1 180 milj. kr. I detta belopp ingår investeringar i lokallinjenät.

Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de
i propositionen i övrigt angivna förutsättningarna krävs för investeringarnas
genomförande en medelsanvisning av 1 198,1 milj. kr. Till följd av
avskrivningsmedlens storlek beräknas investeringarna till övervägande
del kunna finansieras med dessa medel. Kapitaltillskottet från statsbudgeten
beräknas komma att uppgå till ca 68 milj. kr.

Vid sin bedömning av investeringsbehovet har föredraganden bl. a.
utgått från att verket måste tilldelas medel som möjliggör fortsatta investeringar
i rationaliseringssyfte. Dessa krävs enligt propositionen för
att så långt möjligt möta de ökande driftkostnaderna. Åtgärder som
nämns är moderniseringen av telefon- och telexnäten genom införande
av ny elektronisk teknik och datorstyrning. Den nya tekniken medger
också att abonnenterna kan erbjudas en rad nya funktioner och tjänster.

I fråga om telefonrörelsen har medel beräknats så att televerkets planer
för utbyggnad och modernisering av telenätet i allt väsentligt kan
följas. Investeringsramen är vidare beräknad med hänsyn till behovet av
en andra antenn vid den nordiska jordstationen för telesatellittrafik i
Tanum i Bohuslän. När det gäller investeringar i lokallinjenät förklarar
sig föredraganden inte vara beredd att låta dessa finansieras vid sidan av
statsbudgeten. Den föreslagna investeringsramen omfattar således även
dessa investeringar. För telexnätets del framhålls att investeringsramen
bl. a. bör kunna medge att landets andra helektroniska telexstation tas i
drift under år 1979. Medel har vidare beräknats för en fortsatt utbyggnad
av det allmänna datanät som riksdagen år 1976 beslutat om. De
medel som beräknats för rörelsegrenen kommersiell radio innebär att
övergången till ett automatiskt mobiltelefonsystem (NMT) kan påbörjas.
Utformningen av NMT-tjänsten sker i nordiskt samarbete och tjänsten
beräknas kunna införas under budgetåret 1981/82.

Televerket har begärt 184,4 milj. kr. för igångsättande av nya projekt
inom objektsgruppen fastigheter och byggnader. Föredraganden har inte
ansett sig kunna tillstyrka att hela byggnadsprogrammet läggs till grund

TU 1978/79:12

för televerkets investeringsplanering för det kommande budgetåret och
har därför förordat att programmet till viss del senareläggs till följande
budgetår. Det framhålls emellertid såsom angeläget att, liksom hittills,
objekt utöver ordinarie byggnadsprogram kan igångsättas med kort varsel
om så skulle visa sig erforderligt av sysselsättningsskäl. Vidare beräknas
vissa medel för investeringar i försvarsberedskap.

Föreslagna investeringar för utlandssändningar innebär bl. a. att arbetena
med ett nytt effektivt s. k. gardinantennsystem vid Hörbystationen
kan fortsätta. Åtgärderna beräknas medföra förbättrad mottagning av
Sveriges Radios utlandsprogram främst i svårnådda mottagningsområden
som Nordamerika och östra Asien.

Med anledning av regeringens förslag begärs i motionen 1978/79: 959
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att säkerställa televerkets investeringsprogram för telefonrörelsen.
Ställningstagandet i budgetpropositionen till televerkets anslagsframställning
ger enligt motionärerna intryck av ett allvarligt ingrepp
i verkets investeringsprogram. Enligt uppgift skulle sålunda de
föreslagna anslagen leda till en reducering av verkets planerade investeringar
i telefonrörelsen med ca 80 milj. kr. Denna reducering skulle i sin
tur leda till en sysselsättningsminskning på ca 125 man under ett år och
indirekt även drabba den interna leverantören Teli.

Vad beträffar televerkets förslag om att investeringar i lokallinjenät
skall få finansieras genom anläggningsbidrag har enligt vad utskottet
erfarit frågan härom bedömts vara av sådan natur att den bör ytterligare
övervägas inom regeringens kansli. Utskottet förutsätter att resultatet
härav redovisas i nästkommande budgetproposition.

Utskottet vill f. ö. i denna del hänvisa till föredragandens uttalande
att i fråga om telefonrörelsen medel beräknats så att televerkets planer
för utbyggnad och modernisering av telenätet i allt väsentligt kan hållas.
Detta anges också innebära att föreliggande sysselsättningsplaner för
Teli/Tefab kan uppfyllas.

I likhet med motionärerna finner också utskottet det viktigt att teledistributionen
även framdeles sker i statlig regi och att televerket därför
får goda möjligheter att delta aktivt i utveckling och marknadsföring på
detta område. Uttalandena i budgetpropositionen torde inte heller ge fog
för uppfattningen att någon ändrad inställning från regeringens sida
härvidlag skulle föreligga.

Utskottet vill understryka vikten av att det investeringsprogram som
förutsatts i propositionen verkligen kan komma till stånd och vill i sammanhanget
erinra om de möjligheter som föreligger för regeringen att
— därest av konjunkturmässiga eller andra skäl så påkallas — utnyttja
den marginal utöver investeringsramen som beräknats jämväl för televerkets
del.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet någon särskild

TU 1978/79:12

framställning i ämnet från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker
därför motionen i fråga.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motionen
1978/79: 1938, vari begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad motionärerna anfört angående televerkets produktionsinriktning
med hänsyn till sysselsättningsläget vid främst Teli i Nynäshamn.

Med beaktande bl. a. av det förut anförda har utskottet vid sin prövning
av investeringsfrågorna funnit sig kunna godta att den ordinarie
medelsförbrukningen begränsas till förut angivna 1180 milj. kr. Utskottet
tillstyrker också den föreslagna fördelningen på skilda investeringsändamål
samt anslagsberäkningen. Vad föredraganden i övrigt anfört
beträffande bl. a. behovet av en konsolideringsfond inom verket har
inte gett utskottet anledning till erinran.

I motionen 1978/79: 1408 begärs att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad motionärerna anfört rörande försäljning av
annonser i telefonkatalogen, m. m.

Motionärerna har därvid erinrat om att televerket sommaren 1978
träffade avtal med det multinationella företaget ITT om att ett svenskt
dotterföretag skulle bildas och överta annonsförsäljningen för telefonkatalogerna.
Stark kritik från olika håll riktades enligt motionärerna mot
den upphandling som föregick avtalet. En stor oro bland de teleanställda
och bland personal hos svenska företag som är engagerade i televerkets
administrativa verksamhet finns vidare att även andra uppgifter
skall överföras till det svenska ITT-företag som nu fått hand om annonsförsäljningen.
Det förklaras i motionen av bl. a. säkerhetsskäl inte
vara lämpligt att ett multinationellt företag i en eventuell krissituation
handhar viktiga administrativa funktioner för det svenska televerket.
Motionärerna anser därför att riksdagen i anslutning till behandlingen
av regeringens förslag till investeringsbudget för televerket ger uttryck
för den uppfattning som redovisas i motionen samt begär att regeringen
vidtar erforderliga åtgärder.

Av ett i riksdagen den 27 oktober 1978 av kommunikationsministern
lämnat svar på en fråga i ärendet framgår att regeringen den 20 oktober
samma år fattade beslut med anledning av skrivelser om ackvisition av
annonser till telefonkatalogen. De anställdas organisationer och även enskilda
hade nämligen vänt sig till regeringen för att få beslutet upphävt.
Kommunikationsdepartementet skickade skrivelserna på remiss till bl. a.
riksrevisionsverket, som yttrat sig i ärendet. Riksrevisionsverket konstaterade
vissa formella brister i behandlingen av upphandlingsärendet,
men hade inte funnit att resultatet strider mot de grundläggande krav på
affärsmässighet och objektivitet som upphandlingskungörelsen ställer.

Regeringen hade i sitt beslut konstaterat att enligt upphandlingskun -

TU 1978/79:12

görelsen talan inte får föras mot beslut i upphandlingsärende. Vidare
hade regeringen i sitt beslut konstaterat att den paragraf i förordningen
med instruktion för televerket, som reglerar när televerket är skyldigt att
underställa regeringen ett upphandlingsärende, gäller avtal med utländska
myndigheter och företag som behövs för teleförbindelserna med
utlandet. Det av verket träffade avtalet hade inte sådan karaktär. Slutligen
hade regeringen också konstaterat att sådana förhållanden som behandlas
i anvisningarna till 1 § upphandlingskungörelsen om de fall då
ett upphandlingsärende kan komma att ställas under regeringens prövning
inte förelåg i detta upphandlingsärende. Regeringen hade därför
lämnat skrivelserna utan åtgärd.

Gällande avtal ger televerket möjlighet att efter avtalsperiodens slut
överta verksamheten. Något överförande av administrativa uppgifter
torde f. ö. inte vara aktuellt.

Under hänvisning till det anförda och då enligt utskottets uppfattning
motionärernas farhågor med anledning av det träffade avtalet och de
eventuella följderna härav även i övrigt synes obefogade torde någon
framställning i ämnet från riksdagens sida ej vara påkallad. Motionen
avstyrks därför.

I motionen 1978/79: 1422 begärs ett uttalande från riksdagens sida
om åtgärder för att underlätta för synskadade att använda knappvalsapparater.

Såsom av propositionen framgår kommer knappvalsapparater att redan
under våren 1979 bli tillgängliga på marknaden. Den tekniska utformningen
av apparaterna med hänsyn till synskadades och andras behov
torde närmast vara en fråga för televerket som har att svara för
produktutformningen. Utskottet anser sig också kunna förutsätta att
verket uppmärksamt följer utvecklingen på området och i samråd med
vederbörande intressenter verksamt bidrar till en lämplig lösning av
eventuellt föreliggande tekniska problem. I samband härmed torde
även kostnadssidan få prövas. Någon framställning i ämnet från riksdagens
sida synes i vart fall ej f. n. erforderlig, varför motionen
avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett
investeringsanslag av 1 198 100 000 kr.,

2. lämnar motionen 1978/79: 959 om televerkets investeringsprogram
för telefonrörelsen utan åtgärd,

3. avslår motionen 1978/79: 1938 om televerkets produktionsinriktning,

4. avslår motionen 1978/79: 1408 om annonser i telefonkatalogen
m. m.,

5. avslår motionen 1978/79: 1422 om knappvalsapparater för
synskadade.

TU 1978/79:12

Luftfartsverket

4. Luftfartsverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 217—233) föreslagit
riksdagen att till Flygplatser m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa
ett investeringsanslag av 66 800 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 373 av Ulla Ekelund och Karl Erik Olsson (båda
c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den sittande utredningen
angående civil flygförarutbildning får tilläggsdirektiv som tar
hänsyn till i motionen framförda synpunkter.

I motionen 1978/79: 953 av Gusti Gustavsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om åtgärder som syftar
till likvärdiga konkurrensvillkor för flygplatserna Sturup och Ängelholm-Helsingborg.

I motionen 1978/79: 967 av Lars Schött m. fl. (m, s, c) hemställs

1. att riksdagen uttalar att den definitiva upprustningen av Kalmar
flygplats bör komma till stånd i omedelbar anslutning till flygflottiljens
avveckling den 1 oktober 1979,

2. att riksdagen uttalar att regeringen snarast bör ta ställning till
valet av vilken bana som skall bibehållas,

3. att riksdagen under anslaget ”Flygplatser m. m.” uppför en delpost
för påbörjande av upprustning av Kalmar flygplats uppgående till
15 milj. kr.

I motionen 1978/79: 1616 av Georg Danell m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen hemställer att regeringen vidtar
sådana åtgärder att flygterminalfrågan i Stockholm löses.

Utskottet

Luftfartsverkets investeringsram för innevarande budgetår beräknades
i prop. 1977/78: 100 till 138,1 milj. kr. Investeringsramen har senare
av sysselsättningsskäl höjts till 138,4 milj. kr. Numera beräknas medelsförbrukningen
uppgå till 158,3 milj. kr. Den ökade medelsförbrukningen
beror huvudsakligen på förskjutningar i utbetalningarna mellan
budgetåren 1977/78 och 1978/79.

För nästa budgetår har verket räknat med en total investeringsomslutning
av 128,5 milj. kr. Efter avdrag för kommunernas andel av
kostnaderna uppgår statens del av totala investeringsbeloppet till 109,9
milj. kr. Föredraganden har emellertid ansett att medelsförbrukningen
bör begränsas till 107,6 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen
av en total investeringsvolym av 126 milj. kr.

TU 1978/79:12

I propositionen framhålls att den snabba trafiktillväxten och utvecklingen
av flygmaterielen ställer krav på en fortlöpande upprustning av
flygplatserna såsom komplettering av byggnader, landningsbanor, uppställningsplatser
och säkerhetsanordningar. De totala investeringsutgifterna
för detta ändamål beräknas till 41,6 milj. kr.

Investeringar i tele- och meteoutrustning, en route, tas upp med
54,1 milj. kr. Den angivna ramen avses medge att ett antal radiofyrar
kan ersättas, kompletteras eller flyttas. Vidare kan planeras en ny
telecentral, som leder till rationalisering av förmedlingen av flygtrafiktjänstens
teleprintermeddelanden.

För vissa avslutande arbeten på Arlanda nya stationsområde och på
Göteborg-Landvetter flygplats beräknas 7,4 milj. kr., varav 4,6 milj. kr.
utgör statens andel. Slutligen beräknas medel för bl. a. fordon, maskiner
och utrustning samt för vissa byggnader.

Med anledning av regeringens förslag hemställs i motionen 1978/79:
967 att riksdagen uttalar att den definitiva upprustningen av Kalmar
flygplats bör utföras i omedelbar anslutning till flygflottiljens avveckling
den 1 oktober 1979 och att regeringen snarast bör ta ställning till
valet av vilken bana som skall bibehållas. Vidare hemställs att riksdagen
under anslaget Flygplatser m. m. beräknar ett i förhållande till
regeringens förslag med 15 milj. kr. höjt investeringsanslag. Detta
belopp skulle användas för påbörjande av upprustning av Kalmar flygplats.
I motionen framhålls bl. a. att frågan om Kalmar flygplats hänger
samman med flygflottiljens avveckling. Frågan måste därför enligt
motionen betraktas som ett särfall och inte prövas tillsammans med
övriga flygplatsfrågor inom ramen för lufttransportutredningen.

I propositionen omtalas att regeringen den 25 maj 1978 uppdragit åt
luftfartsverket att i samråd med chefen för flygvapnet och Kalmar
kommun vidta behövliga övergångsåtgärder för bedrivande av civil
flygtrafik på Kalmar flygplats intill beslut fattats med anledning av
förslag av lufttransportutredningen. Vidare framgår av ett av kommunikationsministern
nyligen avgivet interpellationssvar att inom
luftfartsverket utarbetas även en dispositionsplan för ett långsiktigt
användande av flygplatsen. Arbetet med dispositionsplanen, som
sker i samarbete med bl. a. kommunen, beräknas komma att avslutas
inom den allra närmaste tiden. Detta innebär att kommunen inom kort
kan erhålla besked om banvalet. Kommunikationsministern förklarade
sig vidare vara beredd att snabbt pröva de förslag till medelsanvisning
som kan komma från luftfartsverket med anledning av regeringens uppdrag.
Slutligen upplystes att lufttransportutredningen enligt den uppgift
kommunikationsministern fått kommer att vara färdig under innevarande
år.

Även utskottet finner det angeläget att frågan om användandet av
Kalmar flygplats får en snar lösning. Under hänvisning till vad kom -

TU 1978/79:12

munikationsministem uppgivit om tidsplanerna för pågående utredningsarbete
synes emellertid någon åtgärd från riksdagens sida med
anledning av yrkandena 1 och 2 i den ifrågavarande motionen f. n.
ej vara erforderlig. Vad härefter angår yrkandet 3 om ett höjt anslag
för påbörjande av upprustning av Kalmar flygplats anser utskottet att
frågan om medelsanvisning bör anstå till dess användandet av flygplatsen
närmare utretts.

Utskottet har för sin del och med beaktande av vad ovan anförts
funnit sig böra godta regeringens förslag beträffande verkets investeringsram
för nästa budgetår. I anslutning härtill må erinras om den
marginal av tio procent som därvid beräknats för att möjliggöra sådana
investeringar som påkallas av konjunkturmässiga eller andra skäl. Utskottet
tillstyrker likaledes den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål
samt anslagsberäkningen. Med ianspråktagande av tillgängliga
reservationsmedel samt under de i budgetpropositionen i övrigt angivna
förutsättningarna krävs härför en medelsanvisning av 66,8 milj. kr.

I motionen 1978/79: 373 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
att utredningen angående civil flygförarutbildning får tilläggsdirektiv
som tar hänsyn till de i motionen framförda synpunkterna om lokalisering
av utbildningen. Härvid bör enligt motionärerna möjligheterna att
låta F 5 i Ljungbyhed ta hand om även den civila flygförarutbildningen
undersökas.

Enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 tillkallade dåvarande
kommunikationsministern en särskild utredare med uppdrag att
utreda frågan om rekrytering och utbildning av flygförare till den civila
luftfarten m. m. Utredningen har antagit namnet Pilotutbildningsutredningen.
I direktiven till utredningen (Dir 1978: 55) har föredraganden
framhållit att utredaren bör ta upp frågan om lämplig lokalisering av
utbildningen. Därvid bör beaktas de resurser som frigörs vid nedläggning
av flottiljer samt de lärarresurser m. m. som frigörs i samband
med förändrad verksamhet vid flygvapnets utbildningsanstalter. Vidare
bör enligt direktiven möjligheterna till militär och civil samordning av
utbildningen prövas.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att pilotutbildningsutredningen
har fått i uppdrag att kartlägga den civila luftfartens
behov av flygförare och att mot bakgrund därav överväga i vilka former
detta behov lämpligen bör tillgodoses. Av det tidigare anförda torde
vidare framgå att utredningen enligt direktiven har att beakta förhållanden
av just det slag som berörs i motionen. Något behov av att
ytterligare precisera direktiven på denna punkt kan inte anses föreligga.
Utskottet avstyrker därför motionen i fråga.

I motionen 1978/79: 953 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
om åtgärder som syftar till likvärdiga konkurrensvillkor för flyg -

TU 1978/79:12

platserna Sturup och Ångelholm-Helsingborg. Motionärerna framhåller
därvid att Ängelholm-Helsingborgs flygplats nyligen har byggts ut och
att i samband därmed hänsyn tagits till en utökad chartertrafik. Genom
att luftfartsverket erbjudit researrangörer ekonomiska fördelar om man
förlägger sina charterresor till Sturup kommer emellertid enligt motionen
Ängelholm-Helsingborgs flygplats att få svårt att hävda sig i konkurrensen
gentemot Kastrup.

Kommunikationsministern har nyligen besvarat en i riksdagen framställd
fråga i ämnet. Av svaret framgår att luftfartsverket medgivit
kommersiellt motiverade rabatter på landnings- och passageraravgifter
för att stimulera chartertrafiken på Sturups flygplats. Rabatterna har inneburit
att antalet charterresenärer under de tre senaste åren har ökat
med nästan 100 000. I svaret understryks att åtgärderna på Sturup
endast syftar till att förbättra Sturups förutsättningar att konkurrera
med Kastrup. Utbyggnaden av Ängelholms flygplats är enligt kommunikationsministern
avsedd främst för inrikesflygets expansion. Antalet
charterresenärer vid Ängelholms flygplats minskade under år 1978,
från ca 3 300 passagerare under år 1977, till ca 1 100. Den trafikutvecklingen
har enligt luftfartsverkets uppfattning inget samband med
stimulansåtgärderna på Sturup. Enligt kommunikationsministerns mening
är det framför allt andra faktorer än luftfartsverkets avgifter som
är avgörande för valet av inrikesflygplats inom landet för charterflygningar.
En sådan faktor är att researrangörerna strävar efter att
koncentrera sin verksamhet till ett begränsat antal flygplatser. Vidare
framhålls i svaret att den intäktsökning — mer än 10 milj. kr. — som
stimulansåtgärderna på Sturup har medfört har kommit alla luftfartsverkets
flygplatser till godo, bl. a. därigenom att höjningarna av luftfartsavgifterna
har kunnat begränsas.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet den ifrågavarande
motionen.

I motionen 1978/79: 1616 hemställs att riksdagen anhåller att regeringen
vidtar sådana åtgärder att flygterminalfrågan i Stockholm löses.
Det framhålls i motionen att alla tillgängliga undersökningar
tyder på att flygtrafiken till och från Stockholm kan förväntas öka.
Flygbussarnas innerstadsterminal, som redan i dag är bristfällig, kommer
om några år att vara helt otillräcklig. För att finna en lösning på
terminalfrågan är det enligt motionen nödvändigt att statsmakterna
tar initiativ till konkreta och åtgärdsorienterade överläggningar om
bl. a. finansieringen och utformningen.

Frågan om trafikterminaler i Stockholms centrum har redan tidigare
behandlats i riksdagen i samband med behandlingen av en motion om
kommunikationerna mellan Stockholm och Arlanda. I det av riksdagen
godkända betänkandet TU 1977/78: 3 (rskr 1977/78: 37) framhöll
utskottet att till lösningen av nämnda kommunikationsfråga också hör

TU 1978/79:12

anläggande eller utbyggnad av ny terminal i Stockholm. Utskottet
föreslog att frågorna härom ytterligare skulle utredas och övervägas.
Arbetet härmed skulle — med hänsyn inte minst till behovet av en
snar lösning av terminalfrågan — bedrivas skyndsamt. Regeringen har
sedermera tillkallat en särskild utredare med uppdrag att ta upp överläggningar
med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting
om flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholmsregionen. I sammanhanget
bör enligt direktiven (Dir 1978: 16) riksdagens förenämnda beslut om
kommunikationerna mellan Stockholm och Arlanda, m. m. beaktas.
Någon ytterligare framställning i ämnet synes under hänvisning härtill
ej vara erforderlig, varför motionen i denna del avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 967, yrkandet 3, till Flygplatser m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 66 800 000 kr.,

2. lämnar motionen 1978/79: 967, yrkandena 1 och 2, om upprustning
av Kalmar flygplats utan åtgärd,

3. avslår motionen 1978/79: 373 om civil flygförarutbildning,

4. avslår motionen 1978/79: 953 om lika konkurrensvillkor för
flygplatserna Sturup och Ängelholm-Helsingborg,

5. avslår motionen 1978/79: 1616, yrkandet 1, om en ny flygterminal
i Stockholm m. m.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

5. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 234) och hemställer

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

6. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1978/79. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 235) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1978/79 för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 30 000 000 kr.

TU 1978/79:12

DIVERSE KAPITALFONDER
Statens vägverks förrådsfond

7. Vägmaskiner m. m. Regeringen har (s. 236—242) föreslagit riksdagen
att

1. medge att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som har förordats i propositionen,

2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag
av 90 600 000 kr.

Utskottet

Föredraganden har för nästa budgetår tillstyrkt en medelsanvisning
av 96 milj. kr. mot av verket föreslagna 136,5 milj. kr. Därvid erinras
om att regeringen i februari 1978 beslutat tidigarelägga industribeställningar
för nära 20 milj. kr. De tidigarelagda investeringarna innebär
att en ny färja samt diverse fordon och maskiner har kunnat beställas.
Regeringen har vidare i juni och augusti 1978 beslutat tidigarelägga investeringar
för sammanlagt 37 milj. kr. innebärande att tolv vägstationer
samt vissa färjevaktstugor kan om- eller nybyggas. Regeringen
har därutöver i propositionen 1978/79: 49 om vissa varvsfrågor aviserat
att tre bilfärjor kan tidigareläggas för vägverkets del och upphandlas
vid svenska varv för sammanlagt drygt 20 milj. kr. Föredraganden
framhåller att den nu förordade medelsanvisningen tillsammans med
nämnda tidigareläggningar av investeringar innebär en investeringsnivå
som överstiger vad verket hemställt om.

Medelstilldelningen möjliggör enligt propositionen en fortsatt upprustning
av vägverkets driftanläggningar genom om- och nybyggnader
av vägstationer samt nödvändiga ersättningsanskaffningar och moderniseringar
inom gruppen Motorfordon och vägmaskiner m. m. Medel
har vidare beräknats för bl. a. verkets grustag och materielförråd.

Föredraganden anmäler i anslutning härtill att medelsanvisningen till
vägmaskiner m. m. över kapitalbudgeten kommer att upphöra i samband
med att budgetreformen genomförs budgetåret 1980/81, vilket
förhållande utskottet med tillfredsställelse noterar.

Utskottet tillstyrker förslaget rörande investeringarna i förrådsfonden
för budgetåret 1979/80. Vidare förordar utskottet att statens vägverk
i enlighet med föredragandens förslag erhåller ett beställningsbemyndigande
om högst 70 milj. kr. gällande leveranser av vägmaskiner m. m.
under budgetåret 1982/83 samt att tidigare beviljade beställningsbemyndiganden
kvarstår om högst 70 milj. kr. avseende leveranser under

TU 1978/79:12

budgetåren 1979/80, 1980/81 och 1981/82, alla belopp angivna i 1979/80
års beräknade prisnivå.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. medger att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som har
förordats i propositionen,

2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 90 600 000 kr.

Sjöfartsverkets fond

8. Sjöfartsmaleriel m. m. Regeringen har (s. 243—247) föreslagit riksdagen
att

1. medge att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande gällande
leveranser av sjöfartsmateriel som har förordats i propositionen,

2. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag
av 42 700 000 kr.

Utskottet

För investeringarna i sjöfartsverkets fond tillstyrker föredraganden för
budgetåret 1979/80 en ram om 38,9 milj. kr. mot av verket beräknade
100,3 milj. kr. Den förordade investeringsramen innebär dock en ökning
jämfört med innevarande budgetår enligt propositionen 1978/79:
100 med 1,9 milj. kr.

Verket har för objektgruppen Sjösäkerhet föreslagit en medelsförbrukning
av 57,4 milj. kr. Föredraganden har emellertid funnit att investeringarna
i denna del bör begränsas till 18,3 milj. kr. Medel beräknas
därvid för nyanskaffning av lotsbåtar, varvid förutsätts att för varje
ny lotsbåt minst en äldre lotsbåt med höga underhållskostnader utgår ur
beståndet. För ombyggnad av fyrar och en fortsatt automatisering av
befintliga fyrar beräknas ca 3,0 milj. kr.

Under objektgruppen Isbrytarfartyg beräknar föredraganden 2,4
milj. kr. mot av verket förordade 22,4 milj. kr. Föredraganden förklarar
sig därvid inte vara beredd att ta upp medel för upprustning av
äldre isbrytare. Upprustning av vissa isbrytarfartyg är föranledd av bl. a.
krav på bättre bostads- och arbetsmiljö. Utskottet förutsätter att frågan
härom följs med största uppmärksamhet. Frågan synes lämpligen kunna
övervägas i samband med prövningen av de åtgärder för de svenska
varven som betingas av arbetsmarknadsmässiga skäl.

För objektgruppen Sjökartläggning beräknas 17,0 milj. kr., varav
13,4 milj. kr. avser kostnader under budgetåret för det nya sjömät -

TU 1978/79:12

ningsfartyget. I den angivna totala medelsförbrukningcn ingår slutligen
medel för Farleder med 400 000 kr., för Södertälje kanal med
600 000 kr. och för utrustning för Sjöfartsinspektionen med 100 000 kr.

Utskottet tillstyrker med det anförda den förordade ramen om 38,9
milj. kr. samt anslagsberäkningen. Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket
lämnas det av föredraganden begärda beställningsbemyndigandet.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. medger att sjöfartsverket lämnas det bestäilningsbemyndigande
gällande leveranser av sjöfartsmatcriel som har förordats
i propositionen,

2. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett
investeringsanslag av 42 700 000 kr.

Stockholm den 27 februari 1979

På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: Sven Mellqvist (s), Carl-Wilhelm Lothigius (m), Arne
Persson (c), Essen Lindahl (s), Nils Hjorth (s), Rolf Sellgren (fp), Kurt
Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Bertil Zachrisson
(s), Erik Johansson i Hållsta (c), Olle Östrand (s), Wiggo Komstedt
(m), Per Stjernström (c) och Georg Danell (m).

Reservationer

1. vid punkten 2 (postverkets anslagsbehov) beträffande förslag till
organisation för postverket av Rune Torwald (c) som anser att utskottet
bort tillstyrka motionen 1978/79: 379 och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning härav erinra om att den nuvarande ri>
gionindelningcn tillkommit efter en kompromiss inom trafikutskottet.
Kompromissen accepterades av riksdagen utan att de ekonomiska och
övriga konsekvenserna av densamma hade klarlagts. Enligt vad utskottet
under hand erfarit finns numera inom såväl postverkets ledning
som regionala och lokala instanser stor tveksamhet inför att fullfölja
riksdagens beslut, som kommer att medföra kraftigt ökade kostnader
och personalinsatser på den regionala nivå, där postverket enligt
de ursprungliga intentionerna ville reducera personalen med 30
procent och därmed även minska kostnaderna. Denna tveksamhet har

TU 1978/79:12

också lett till att exempelvis Värmland fortfarande administreras från
Göteborgsregionen, något som värmlänningarna för övrigt uttryckte
önskemål om vid 1976 års riksdagsbehandling av frågan.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet övervägande skäl
tala för bifall till motionen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med bifall till motionen 1978/79: 379 hos regeringen begär
att ett förslag till organisation för postverket, baserat på sju
regioner med bibehållande av nuvarande regionförvaltningsorter,
föreläggs nästkommande riksmöte,

2. vid punkten 3 (televerkets anslagsbehov) beträffande motiveringen
för utskottets hemställan under 4 av Sven Mellqvist, Essen Lindahl, Nils
Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Bertil Zachrisson och Olle
östrand (samtliga s) som anser att

det avsnitt i utskottets yttrande om försäljning av annonser i telefonkatalogen,
m. m. på s. 11 som börjar med ”Gällande avtal” och slutar
med ”avstyrks därför” bort ersättas med text av följande lydelse:

Gällande avtal ger televerket möjlighet att efter avtalsperiodens slut
överta verksamheten. Utskottet förutsätter att den möjligheten noga
prövas.

Det finns emellertid såsom förut nämnts en stor oro bland de teleanställda
och bland personal hos svenska företag som är engagerade i
televerkets administrativa verksamhet att även andra uppgifter skall
överföras till det svenska ITT-företag som nu fått hand om annonsförsäljningen.
Det gäller bl. a. arbetsuppgifterna med sättning, bindning
och tryckning av katalogerna, m. m.

Den typ av administrativa uppgifter som ITT i olika länder visat ett
växande intresse för har också såväl säkerhetsmässiga som integritetsmässiga
aspekter. Det kan sålunda av säkerhetsskäl inte vara lämpligt
att ett multinationellt företag i en eventuell krissituation handhar viktiga
administrativa funktioner för det svenska televerket. Utskottet vill därför
starkt understryka vikten av att administrativa arbetsuppgifter inom
telefonrörelsen sker i former som tillgodoser säkerhets- och integritetsskäl.

Under hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 7900SS