SoU 1978/79:7

Socialutskottets betänkande
1978/79:7

med anledning av propositionen 1977/78:177 om viss ändring i
sjukvårdslagen (1962:242) och överenskommelser om karolinska
sjukhuset, m. m., såvitt avser fråga om flyttning av viss läkarutbildning
m. m. vid nedläggning av Serafimerlasarettet, jämte
motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78:177 har regeringen (socialdepartementet) - efter
föredragning av statsrådet Troedsson - såvitt nu är i fråga, berett riksdagen
tillfälle att avge yttrande över vad i propositionen anförts om flyttning av viss
läkarutbildning m. m. vid nedläggning av Serafimerlasarettet (p. 5 i
hemställan i propositionen).

Enligt avtal mellan staten och Stockholms läns landstingskommun är
Serafimerlasarettet och andra enheter inom landstingskommunens
sjukvårdsorganisation ianspråktagna för läkarutbildning och för forskning.
Enligt ett i propositionen intaget protokoll från överläggningar mellan statens
förhandlingsnämnd och företrädare för Stockholms läns landstingskommun
har en principöverenskommelse träffats om att bl. a. läkarutbildningen vid
Serafimerlasarettet vårterminen 1980 skall överflyttas till Danderyds sjukhus
under det att de vid Serafimerlasarettet placerade tjänsterna som professor i
medicin och kirurgi samt som biträdande professor i bakteriologi, klinisk
fysiologi och klinisk kemi skall placeras vid Huddinge sjukhus. Statsrådet
Troedsson anför i propositionen bl. a. att hon anser-efter samråd med chefen
för utbildningsdepartementet - att uppgörelsen om viss omdisposition inom
de för läkarutbildningen m. m. upplåtna enheterna inom Stockholms läns
landstingsområde bör godtas och att det ankommer på regeringen att för
statens del godkänna ovannämnt protokoll jämte en vid detsamma fogad
investeringsöverenskommelse.

Propositionen i övrigt har behandlats av riksdagen under 1977/78 års
riksmöte (SoU 1977/78:44, rskr 1977/78:380).

I samband med här aktuell del av propositionen behandlar utskottet två
med anledning av propositionen väckta motioner, nämligen motionen 1977/
78:1976 och motionen 1977/78:1979.

I ärendet har inkommit ett antal skrivelser.

1 Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 7

SoU 1978/79:7

Motionsyrkandena

I motionen 1977/78:1976 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs

1. att riksdagen med anledning av proposition 1977/78:177 ger regeringen
till känna att förhandlingsöverenskommelsen med Stockholms läns landsting
rörande åtgärder i händelse av Serafimerlasarettets nedläggning icke bör
godtagas i föreliggande skick utan återförvisas till statens förhandlingsnämnd
under iakttagande av vad i motionen anföres dels om villkoren för en
överflyttning av undervisningen och forskningen vid Serafimerlasarettet till
annat sjukhus inom landstingsområdet, dels beträffande professorstjänster,
som är under prövning enligt högskoleförordningens 19 kapitel,

2. att riksdagen uttalar att de förslag vartill förnyade förhandlingar kan leda
underställs riksdagen.

I motionen 1977/78:1979 av Inga Lantz m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att den i propositionen föreslagna uppdelningen av
undervisning och forskning mellan Danderyds och Huddinge sjukhus ej bör
komma till stånd,

2. att riksdagen hos regeringen begär att nya förhandlingar upptas i syfte att
infria riksdagsbeslutet om en fortsatt sammanhållen utbildning och forskning
vid en nedläggning av Serafimerlasarettet.

Bakgrund till frågan om flyttning av viss läkarutbildning m. m. vid
nedläggning av Serafimerlasarettet

Socialutskottet har i betänkandet SoU 1976/77:39 lämnat en närmare
redogörelse för Serafimerlasarettets historia och avtal berörande lasarettet
m. m., varför utskottet här lämnar en mera översiktlig framställning
härom.

Historik och avtal berörande Serafimerlasarettet m. m.

Serafimerlasarettet, som är beläget på Kungsholmen i Stockholm, började sin
verksamhet år 1752. Vid lasarettet, som tillkom genom vissa av Kungl. Maj:t
anvisade inkomster och genom penninginsamlingar, skulle bedrivas dels
sjukvårdande verksamhet, dels undervisning av läkare. I början av 1810-talet
inrättades i Serafimerlasarettets omedelbara grannskap ett särskilt institut för
utbildning av läkare, som blev grunden till Karolinska institutet och som
utnyttjade Serafimerlasarettet för utbildningen. I mitten av 1830-talet
förenades överläkarbefattningarna i medicin och kirurgi vid lasarettet med
motsvarande professurer vid Karolinska institutet, en anknytning som
fortfarande består. Med tiden blev emellertid lokalförhållandena otillfredsställande
såväl vid Serafimerlasarettet som vid Karolinska institutet. För
Karolinska institutet uppfördes därför på 1930-talet nya byggnader på
Norrbackaområdet i Solna och i institutets grannskap ett nytt undervisnings -

SoU 1978/79:7

sjukhus, Karolinska sjukhuset, vars först uppförda enhet togs i bruk år 1937.
Samma år övertog staten driften av Serafimerlasarettet som ställdes under
gemensam förvaltning med Karolinska sjukhuset. Serafimerlasarettets funktion
som undervisningssjukhus kom efter flyttningen av Karolinska institutet
att ifrågasättas, och tanken uppkom att läkarutbildningen vid Serafimerlasarettet
skulle flyttas till ett nytt undervisningssjukhus som skulle
uppföras vid Sabbatsbergs sjukhus. Detta drevs av Stockholms stad.
Riksdagen godkände år 1948 grunder för samarbete mellan staten och
Stockholms stad i fråga om ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs
sjukhus för sjukhusets användande för undervisningsändamål. Vidare
godkändes ett avtal mellan staten och Stiftelsen Serafimerlasarettet, å ena
sidan, samt Stockholms stad, å andra sidan, varigenom Serafimerlasarettets
fastigheter försåldes till staden. Det nya undervisningssjukhuset skulle stå
färdigt den 1 januari 1961 då staden också skulle tillträda Serafimerlasarettet
(prop. 1948:213, SU 1948:112, rskr 1948:227).

Av olika skäl kom det nya undervisningssjukhuset vid Sabbatsbergs
sjukhus inte att uppföras. Mot denna bakgrund träffades i oktober 1961
mellan företrädare för staten och staden en överenskommelse angående nytt
undervisningssjukhus i Stockholm m. m. Överenskommelsen innebar bl. a.
att läkarutbildningen skulle förläggas till S:t Görans sjukhus - i stället för till
Sabbatsbergs sjukhus - i kliniker och anläggningar vilka skulle vara
färdigställda vid S:t Görans sjukhus senast den 31 december 1976 samt att
huvudmannaskapet för Serafimerlasarettet skulle överlämnas till staden först
den 1 juli 1968. 1961 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att godkänna
överenskommelsen (prop. 1961:198, SU 1961:192, rskr 1961:400). På grundval
av överenskommelsen träffades sedermera - år 1967-särskilda avtal mellan
staten och Stockholms stad om ändrat huvudmannaskap för och läkarutbildning
vid Serafimerlasarettet samt angående omdaning av S:t Görans sjukhus
till undervisningssjukhus, m. m. (prop. 1967:175, SU 1968:25, rskr 1968:62).
Enligt avtalet om Serafimerlasarettet skulle staden från staten överta
huvudmannaskapet för lasarettet den 1 juli 1968 och staden fr. o. m. samma
dag upplåta lasarettet för klinisk läkarutbildning i oförändrad omfattning.
Enligt avtalet om S:t Görans sjukhus, vilket skulle gälla under tiden den 1 juli
1967-den 31 december 1976, skulle bl. a. medicinska och kirurgiska kliniker
upplåtas för klinisk läkarutbildning och forskning. I en protokollsanteckning i
avtalet erinrades om att 1961 års överenskommelse bl. a. innebar att nämnda
kliniker skulle vara färdigställda senast den 31 december 1976 och att
undervisning och forskning skulle bedrivas vid Serafimerlasarettet i oförändrad
omfattning intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t
Görans sjukhus kunde tas i bruk.

Redan år 1972 kom emellertid 1967 års avtal om S:t Görans sjukhus att
ersättas av ett avtal om läkarutbildning i Stockholm mellan staten och
Stockholms läns landstingskommun, som den 1 januari 1971 övertagit
huvudmannaskapet för sjukvården i Stockholms stad (prop. 1972:144, SoU

1* Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 7

SoU 1978/79:7

1972:43, rskr 1972:328). Avtalet, som skulle gälla under åren 1972 och 1973,
tillkom bl. a. för att man skulle få en avtalsreglering, som var enhetlig för all
läkarutbildning vid de kommunala sjukvårdsenheterna i Stockholms län och
som anslöt sig till vad som gällde beträffande läkarutbildning och forskning
vid kommunala undervisningssjukhus inom andra sjukvårdsområden.
Enligt avtalet skulle staten och landstingskommunen i samråd bestämma
vilka enheter inom landstingskommunens sjukvårdsorganisation som skulle
tas i anspråk för läkarutbildning och i förekommande fall forskning. Bland
sjukhus som var upplåtna för detta ändamål angavs bl. a. Serafimerlasarettet
samt vissa kliniker m. m. vid S:t Görans sjukhus, dock ej medicinska och
kirurgiska kliniker vid sjukhuset. I en protokollsanteckning angavs att
parterna var överens om att särskilda förhandlingar om tillhandahållande av
resurser för läkarutbildningen och forskningen inom landstingskommunens
sjukvårdsorganisation skulle tas upp efter det att Serafimerlasarettet inte
längre stod till förfogande.

1972 års avtal ersattes år 1974 av ett avtal för åren 1974-1976 (prop. 1974:93,
SoU 1974:26, rskr 1974:239) och 1974 års avtal har ersatts med ett den 2 maj
1977 dagtecknat ”avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholms län
(LUA 77 Stockholm)”, vilket gäller under åren 1977 och 1978 och vilket
godkänts av regeringen i januari i år med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1977/78:3, SoU 1977/78:8, rskr 1977/78:27). 1974 års och 1977 års avtal
överensstämmer i huvuddrag med 1972 års avtal. Den nämnda protokollsanteckningen
i 1972 års avtal återfinns dock inte i de senare avtalen.

Enligt LUA 77 Stockholm samarbetar staten och landstingskommunen på
de villkor som anges i avtalet ”för att tillhandahålla Karolinska institutet
resurser - utöver dem vid Karolinska sjukhuset - för grundläggande
utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena samt för
forskning, inklusive forskarutbildning, inom dessa områden”.

I en anmärkning i avtalet anges de enheter inom landstingskommunens
sjukvårdsorganisation som vid tiden för avtalets träffande är upplåtna för
läkarutbildning och forskning. Dessa är Huddinge sjukhus och Serafimerlasarettet
samt vissa kliniker vid Roslagstulls, S:t Görans, Sabbatsbergs, S:t
Eriks och Danderyds sjukhus samt Södersjukhuset. Vid upplåtna enheter
tillhandahåller landstingskommunen personal, lokaler, utrustning, övriga
nyttigheter och service mot statliga investerings- och driftersättningar.

Nuvarande verksamhet vid Serafimerlasarettet m. m.

Serafimerlasarettet har f. n. ca 330 vårdplatser, varav ca 190 vid en
allmänmedicinsk klinik, ca 120 vid en allmänkirurgisk klinik, ca 10 vid en
intagningsavdelning och ca 10 vid en enhet för intensivvård. För den
medicinska serviceverksamheten finns resurser inom anestesi, klinisk kemi,
klinisk bakteriologi, klinisk fysiologi, patologi och röntgen. Serafimerlasarettet
är som ovan nämnts i sin helhet upplåtet för läkarutbildning vid

SoU 1978/79:7

Karolinska institutet och forskning. Klinikerna/enheterna för allmänmedicin,
allmänkirurgi, klinisk kemi, klinisk bakteriologi och klinisk fysiologi vid
Serafimerlasarettet utgör tillika institutioner inom Karolinska institutet med
uppgift att bedriva forskning/forskarutbildning och grundutbildning.
Följande på Karolinska institutets personalförteckning upptagna tjänster som
professor och biträdande professor är placerade vid dessa institutioner vid
lasarettet, nämligen en som professor i medicin (innehavare Gunnar Biörck),
en som professor i kirurgi (Dag Hallberg), en som biträdande professor i
klinisk kemi (Eric Hultman), en som biträdande professor i klinisk bakteriologi
(Gösta Tunevall) samt en som biträdande professor i klinisk fysiologi
(tjänsten är f. n. vakant och uppehälles av vikarie). Nämnda tjänster är
förenade med befattningar som överläkare hos landstingskommunens hälsooch
sjukvårdsnämnd, och innehavarna ansvarar i egenskap av överläkare för
sjukvården m. m. vid ovannämnda kliniker och enheter vid lasarettet.

För läkarutbildningen och forskningen finns i övrigt ett 35-tal tjänster vid
Serafimerlasarettet, som är upptagna på Karolinska institutets personalstat.
Antalet tjänster på hälso- och sjukvårdsnämndens stat uppgår omräknade till
heltidstjänster till drygt 700 tjänster.

Läkarutbildningen vid Serafimerlasarettet omfattar bl. a. undervisning i
klinisk mikrobiologi och kurser i klinisk kemi och i klinisk fysiologi för ca 90
studerande under deras tredje studieår (det s. k. propedeutiska stadiet) samt
utbildning i medicin under fem månader och utbildning i kirurgi under fem
månader för ca 90 studerande under deras fjärde studieår.

Vissa bestämmelser om tjänster som professor och biträdande professor inom
högskoleorganisationen m. m.

1 den nya högskoleorganisationen fastställs indelningen i institutioner av
högskoleenheterna. Benämning och huvudsaklig inriktning av tjänster som
professor fastställs av regering och riksdag, medan närmare beskrivning av
ämnesinnehåll i mån av behov fastställs av universitets- och högskoleämbetet.

När tjänst som bl. a. professor eller biträdande professor blir ledig, skall
prövning ske om tjänsten bör återbesättas med oförändrat innehåll, ges
ändrat ämnesinnehåll, ersättas med annan lärartjänst eller dras in. Förfarandet
regleras i 19 kap. 22-27 §§ högskoleförordningen (1977:263).

Riksdagen bemyndigade år 1966 (prop. 1966:1 bil. lOs. 361, SU 1966:42s.4,
rskr 1966:125) regeringen att besluta om ändrad benämning av tjänst som
professor utan riksdagens hörande. Riksdagen uttalade därvid, med hänvisning
till riksdagens intresse för de högre forskartjänsternas inriktning, att
riksdagen skall underställas frågan dådetta kan ske utan att ärendet fördröjs. I
övriga fall bör beslut om ändrad benämning i efterhand redovisas för
riksdagen.

Förfarande har inletts för omprövning enligt ovannämnda bestämmelser i

SoU 1978/79:7

högskoleförordningen beträffande följande vid Serafimerlasarettet placerade
tjänster, nämligen dels den vakanta tjänsten som biträdande professor i
klinisk fysiologi, dels tjänsterna som professor i medicin och som biträdande
professor i klinisk bakteriologi med hänsyn till att innehavarna av dessa
tjänster uppnår den nedre gränsen för pensioneringsperioden år 1981.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan omflyttning av viss läkarutbildning från
Serafimerlasarettet m. m.

Mot bakgrund av att Stockholms läns landstingskommuns hälso- och
sjukvårdsförvaltning planerade att lägga ned Serafimerlasarettet i slutet av år
1979 och Karolinska sjukhuset stod inför en stor och svår ombyggnad, som
under avsevärd tid skulle komma att försvåra sjukvården och den medicinska
undervisningen vid detta sjukhus, begärdes i en under riksmötet 1976/77
väckt motion att staten tills vidare skulle ta ansvaret för Serafimerlasarettets
fortsatta bestånd och verksamhet i första hand genom att 1967 års avtal om S:t
Görans sjukhus åter skulle sättas i kraft med de modifikationer som ändrade
förhållanden kunde motivera och - om detta inte var möjligt - i andra hand
genom att staten återtog huvudmannaskapet för Serafimerlasarettet och
ställde det under en med Karolinska sjukhuset gemensam ledning.

På förslag av socialutskottet i betänkandet SoU 1976/77:39 avslog
riksdagen motionen. Utskottet anförde bl. a. följande.

Den kliniska utbildningen av läkare och den kliniska forskningen i vårt
land bedrivs till övervägande del vid kommunala undervisningssjukhus på
grundval av samarbetsavtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. En
grundläggande princip i dessa avtal, som innebär att sjukvårdshuvudmännen
mot vissa ersättningar ställer personal, lokaler och utrustning m. m. till
förfogande för utbildnings- och forskningsändamål, är att staten och
sjukvårdshuvudmännen i samråd bestämmer vilka sjukvårdsenheter som
skall tas i anspråk för läkarutbildningen och forskningen. Utskottet anser sig
ha anledning räkna med att den strävan till samförstånd som hitintills
ådagalagts, då det gäller att tillgodose läkarutbildningens och forskningens
behov, kommer att prägla även de förhandlingar som krävs för en flyttning av
läkarutbildningen och forskningen från Serafimerlasarettet. Enligt utskottets
mening är en förutsättning för att Serafimerlasarettet skall kunna läggas ned
att likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning kan
beredas på annat håll inom sjukvårdsområdet. Ett alternativ som bör
övervägas är den av motionärerna aktualiserade lösningen med en överflyttning
av verksamheten till S:t Görans sjukhus. Då frågan om hur den
läkarutbildning och forskning som nu bedrivs vid Serafimerlasarettet skall
tryggas i framtiden är en fråga som i enlighet med det anförda måste lösas
genom förhandlingar mellan staten och Stockholms läns landsting erfordras
f. n. inte någon åtgärd av riksdagen med anledning av motionen 1976/
77:702.

Soli 1978/79:7

Utskottet

Serafimerlasarettet har sedan 1830-talet varit knutet till Karolinska
institutet för utbildning av läkare m. m. Lasarettet, som numera drivs av
Stockholms läns landstingskommun, har f. n. ca 190 vårdplatser vid en
allmänmedicinsk klinik och ca 120 vårdplatser vid en allmänkirurgisk klinik.
Vid lasarettet finns bl. a. tre centrallaboratorier, nämligen ett kliniskt
kemiskt, ett kliniskt bakteriologiskt och ett kliniskt fysiologiskt.

Senast genom ett år 1977 mellan staten och Stockholms läns landstingskommun
träffat avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholms län
(LUA 77 Stockholm), vilket gäller under åren 1977 och 1978, har nämnda
kliniker och laboratorier upplåtits för grundläggande utbildning för läkarexamen
samt för forskning, inklusive forskarutbildning, vid Karolinska
institutet, inom vars organisation klinikerna och laboratorierna utgör institutioner.
Avtalet omfattar även Huddinge sjukhus i dess helhet samt kliniker
eller andra enheter vid Roslagstulls, S:t Görans, Sabbatsbergs, S:t Eriks och
Danderyds sjukhus samt vid Södersjukhuset.

Vid Serafimerlasarettet är bl. a. placerade två vid Karolinska institutet
inrättade tjänster som professor, nämligen i medicin och i kirurgi, samt tre vid
nämnda institut inrättade tjänster som biträdande professor, nämligen i
klinisk kemi, i klinisk bakteriologi och i klinisk fysiologi. Med nämnda
tjänster är förenade tjänster som överläkare hos Stockholms läns landstingskommun.
Innehavarna av tjänsterna ansvarar i egenskap av professor eller
biträdande professor för läkarutbildningen och forskningen och i egenskap av
överläkare för sjukvården m. m. vid ovannämnda kliniker och laboratorier
vid Serafimerlasarettet. Då tjänsten som biträdande professor i klinisk
fysiologi är vakant och innehavarna av tjänsterna som professor i medicin och
som biträdande professor i klinisk bakteriologi uppnår nedre gränsen för
pensioneringsperioden år 1981 har förfarande enligt 19 kap. 22-27 högskoleförordningen
(1977:263) inletts för s. k. omprövning av tjänsterna, dvs.
prövning om tjänsterna bör återbesättas med oförändrat innehåll, ges ändrat
ämnesinnehåll, ersättas med annan lärartjänst eller dras in.

Varje år tas vid Serafimerlasarettet ca 90 medicine kandidater emot för
utbildning i medicin och i kirurgi samt lika många för utbildning vid
laboratorierna.

Mot bakgrund av att Stockholms läns landstingskommun anmält avsikt att
lägga ned Serafimerlasarettet omkring årsskiftet 1979-1980 har statens
förhandlingsnämnd den 30 mars i år haft överläggningar med företrädare för
landstingskommunen. Med skrivelse i april i år har förhandlingsnämnden för
regeringens prövning överlämnat en principöverenskommelse med anledning
av Serafimerlasarettets nedläggning, vilken intagits i protokoll fört vid
nämnda överläggningar. Enligt uppgörelsen skall läkarutbildningen vid
Serafimerlasarettet överflyttas till Danderyds sjukhus vårterminen 1980
under det att tjänsterna som professor i medicin och kirurgi samt som

SoU 1978/79:7

biträdande professor i klinisk bakteriologi, klinisk fysiologi och klinisk kemi
skall placeras vid Huddinge sjukhus. Vissa övergångsåtgärder m. m. skall
vidtas.

Med anknytning till nämnda uppgörelse har en överenskommelse om
statlig investeringsersättning träffats varigenom ersättningen från staten har
fastställts för erforderliga lokaler och utrustning vid Danderyds sjukhus med
anledning av överflyttningen. Ersättningsbeloppet uppgår till 10 milj. kr. i
kostnadsläget november 1977, sedan avdrag har gjorts för avlösning av vissa
statens investeringskostnader vid Serafimerlasarettet, S:t Eriks sjukhus och
Sabbatsbergs sjukhus m. m.

Statsrådet Troedsson anför i propositionen 1977/78:177 att hon erfarit att
chefen för utbildningsdepartementet kommer att i budgetpropositionen 1979
föreslå regeringen att inhämta riksdagens bemyndigande att inrätta en
personlig tjänst som professor i medicin vid Karolinska institutet, förenad
med tjänst som överläkare vid Karolinska sjukhuset för professorn Gunnar
Biörck, som nu innehar den professur i medicin vilken - i enlighet med vad
ovan anförts - placeras vid Huddinge sjukhus. Gunnar Biörck uppnår den
nedre gränsen för pensioneringsperioden år 1981.

Efter att ha redovisat den diskussion som föregått den träffade uppgörelsen
anför statsrådet Troedsson vidare att hon - efter samråd med chefen för
utbildningsdepartementet - anser att uppgörelsen om viss omdisposition
inom de för läkarutbildningen m. m. upplåtna enheterna inom Stockholms
läns landstingsområde bör godtas samt påpekar att det ankommer på
regeringen att för statens del godkänna protokollet med bilagd investeringsöverenskommelse.

Genom propositionen har regeringen berett riksdagen tillfälle att avge
yttrande över vad i propositionen sålunda anförts.

Som bakgrund till förslagen ide två motioner-motionen 1977/78:1976 av
Gunnar Biörck i Värmdö (m) och motionen 1977/78:1979 av Inga Lantz m. fl.
(vpk) - som väckts med anledning av propositionen, får utskottet nämna
följande.

I en under riksmötet 1976/77 väckt motion begärdes med hänsyn till att
Stockholms läns landstingskommuns hälso- och sjukvårdsnämnd förutskickat
att Serafimerlasarettet skulle läggas ned den 1 november 1979 att
staten skulle tills vidare ta ansvaret för lasarettets fortsatta bestånd och
verksamhet. I det av socialutskottet förra året med anledning av motionen
avgivna och av riksdagen godkända betänkandet SoU 1976/77:39 - vari
socialutskottet föreslog avslag på motionen - framhöll utskottet att en
förutsättning för att Serafimerlasarettet skall kunna läggas ned är att
likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning kan beredas
på annat häll inom sjukvårdsområdet och att ett alternativ som borde
övervägas var en i motionen aktualiserad lösning med en överflyttning av
verksamheten till S:t Görans sjukhus. Utskottet hänvisade till att frågan om
hur den läkarutbildning och forskning som bedrivs vid Serafimerlasarettet

SoU 1978/79:7

skall tryggas i framtiden är en fråga som måste lösas genom förhandlingar
mellan staten och landstingskommunen.

1 motionen 1977/78:1976 framhålls sammanfattningsvis bl. a. att statens
forhandlingsnämnd inte behövt och inte skolat avvika från det av utskottet
sålunda uttalade kravet på likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning
och forskning på annat håll inom sjukvårdsområdet för att Serafimerlasarettet
skall få läggas ned. Förhandlingsnämnden borde enligt motionären ha
påfordrat att lasarettets kliniska institutioner sammanhållna skulle ha flyttats
till antingen S:t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus eller Södersjukhuset
samt att någon nedläggning av Serafimerlasarettet inte skulle få ske förrän
erforderliga resurser står till förfogande på något av dessa sjukhus. Motionären
framhåller i anslutning härtill bl. a. bestämmelsen i 5 § högskolelagen
(1977:218) om att verksamheten inom högskolan skall anordnas så att
samband mellan utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet främjas.
Motionären påpekar vidare bl. a. att prövningen av inriktningen av ovannämnda
tjänst som professor i medicin och av ovannämnda tjänster som
biträdande professor i klinisk fysiologi och i klinisk bakteriologi skall ske
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen om omprövning av tjänst.
Mot nu nämnd bakgrund begär motionären att riksdagen skall ge regeringen
till känna att principöverenskommelsen med anledning av Serafimerlasarettets
nedläggning inte bör godtas och att förhandlingsfrågan bör återförvisas
till statens forhandlingsnämnd för beaktande av vad i motionen anförts om
villkoren för en överflyttning av undervisningen och forskningen från
Serafimerlasarettet och om omprövning av tre tjänster. Vidare begär
motionären att riksdagen uttalar att de förslag vartill förnyade förhandlingar
kan leda skall underställas riksdagen.

I motionen 1977/78:1979 framhålls bl. a. fördelarna med en sammanhållen
utbildning och forskning. Motionärerna begär dels att riksdagen uttalar att
den i propositionen föreslagna uppdelningen av undervisning och forskning
mellan Danderyds sjukhus och Huddinge sjukhus inte bör komma till stånd,
dels att riksdagen hos regeringen begär att nya förhandlingar upptas i syfte att
infria riksdagsbeslutet i fjol om en fortsatt sammanhållen utbildning och
forskning vid en nedläggning av Serafimerlasarettet.

Utskottet avstår från att yttra sig i ärendet i vad avser statsrådet Troedssons
uttalande rörande en personlig tjänst som professor i medicin vid Karolinska
institutet förenad med tjänst som överläkare vid Karolinska sjukhuset för
professorn Gunnar Biörck.

Beträffande ärendet i övrigt vill utskottet framhålla att utskottet - såsom
redovisats ovan - i fjol uttalade att en förutsättning för att Serafimerlasarettet
skall kunna läggas ned är att likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning
och forskning kan beredas på annat håll inom Stockholms sjukvårdsområde.
Enligt utskottets mening har det därefter inte inträffat någon omständighet
som ger anledning till ändrat ställningstagande i frågan.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av propositionen 1977/78:177

SoU 1978/79:7

i här aktuell del samt motionerna 1977/78:1976 och 1977/78:1979 bör ges
regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:177, såvitt
avser frågan om flyttning av viss läkarutbildning m. m. vid
nedläggning av Serafimerlasarettet (p. 5 i hemställan i propositionen),
samt motionen 1977/78:1976 och motionen 1977/
78:1979 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort.

Stockholm den 5 oktober 1978

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Erik Larsson (c),
Karin Andersson (c), John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Britt Wigenfeldt
(c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp), Ulla Tillander (c), Stig Alftin (s),
Gunnar Biörck i Värmdö (m)1, Lena Öhrsvik (s), Iris Mårtensson (s) och
Blenda Littmarck (m).

1 Gunnar Biörck i Värmdö (m) har ej deltagit i behandlingen av ärendet såvitt avser
frågan om en personlig professur för honom.

GOTAB 58187 Stockholm 1978