SoU 1978/79:43
Socialutskottets betänkande
1978/79:43
med anledning av motion om återkrav av bidragsförskott
I motionen 1978/79:513 av Göran Karlsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hemställer hos regeringen att kommittén för översyn av samhällsstödet till
ensamstående föräldrar m. m. (ensamförälderkommittén) får tilläggsdirektiv
angående återkrav av bidragsförskott i enlighet med vad som framhålls i
motionen.
Utskottet
I motionen 1978/79:513 av Göran Karlsson m. fl. (s) tas upp frågan om
återkrav av bidragsförskott. Motionärerna anser det angeläget att ett system
för återkrav av bidragsförskott i enlighet med familjelagssakkunnigas förslag i
betänkandet (SOU 1977:37) Underhåll till barn och frånskilda kommer till
stånd. Detta skulle innebära att bidragsförskotten skulle frigöras från
beroendet av fastställt underhållsbidrag och att försäkringskassan skulle fä
möjlighet att självständigt pröva den underhållsskyldiges förmåga att till det
allmänna betala tillbaka utgivna bidragsförskott. Motionärerna anser vidare
att det belopp som skall förbehållas den underhållsskyldige för hans egen
försörjning skall beräknas mera generöst mot den underhållsskyldige. Enligt
motionärerna bör kommittén (S 1977:16) för översyn av samhällsstödet till
ensamstående föräldrar m. m. (ensamförälderkommittén) få tilläggsdirektiv i
syfte att undersöka hur återbetalningsskyldigheten bättre skall kunna
anpassas till den faktiska ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige.
Familjelagssakkunniga lade i det nämnda betänkandet fram ett förslag till
nytt system för återkrav av bidragsförskott. Förslaget innebar i huvudsak att
bidragsförskotten skulle frigöras från beroendet av fastställt underhållsbidrag
och att försäkringskassan skulle få möjlighet att självständigt pröva den
underhållsskyldiges förmåga att till det allmänna betala tillbaka utgivna
bidragsförskott. Återkrav och återbetalning skulle bli en angelägenhet mellan
kassan och den underhållsskyldige. Såvitt avsåg underhållsbidrag som
förskotterades av allmänna medel skulle man slippa jämkningsprocesser vid
domstol, eftersom återbetalningsskyldigheten hela tiden kunde anpassas
efter växlingarna i den underhållsskyldiges betalningsförmåga.
Enligt propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda
m. m. borde familjelagssakkunnigas förslag i förevarande del inte genomföras
i samband med den reform av den familjerättsliga underhållsskyldigheten
som i övrigt föreslogs i propositionen. 1 stället föreslogs bl. a. att möjligheterna
till omprövning av underhållsbidrag skulle ökas. Vid riksdagsbehand
1
Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 43
SoU 1978/79:43
2
lingen (LU 1978/79:9) av förslaget framställdes önskemål (motion 1978/
79:29) om att familjelagssakkunnigas förslag skulle överarbetas av ensamförälderkommittén.
Socialutskottet fann i yttrande till lagutskottet i ärendet
(SoU 1978/79:2 y) inte anledning till något initiativ från riksdagens sida med
anledning av motionen. Utskottet anförde bl. a. följande.
Som departementschefen framhåller har det nuvarande systemet för
återkrav av utgivna bidragsförskott brister och på längre sikt måste kanske
andra lösningar sökas. Enligt utskottets mening skulle åtskilliga fördelar stå
att vinna om prövningen av skyldigheten att betala tillbaka bidragsförskott
frigörs från de civilrättsliga avgörandena om underhållsbidrag. En sådan
ordning skulle ge försäkringskassan möjligheter att fortlöpande anpassa
återkraven efter ändringarna i den underhållsskyldiges inkomster och andra
ekonomiska förhållanden. Vidare skulle antalet jämkningsprocesser kunna
nedbringas, vilket skulle vara till fördel inte bara för samhället utan även i hög
grad för parterna i de enskilda fallen. Många remissinstanser har också uttalat
sig positivt om de sakkunnigas förslag. 1 likhet med departementschefen
anser emellertid utskottet att tiden ännu inte är mogen för genomförandet av
ett sådant system som familjelagssakkunniga förordat. Inte heller kan
förslaget utan ytterligare överväganden läggas till grund för lagstiftning.
Utskottet utgår från att kommittén för översyn av samhällsstödet till
ensamstående föräldrar i samband med behandlingen av bidragsförskottsinstitutet
tar upp spörsmålet om hur återbetalningsskyldigheten bättre skall
kunna anpassas till den faktiska ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige.
Lagutskottet delade i sitt av riksdagen godkända betänkande socialutskottets
uppfattning (LU 1978/79:9 s. 70). Motionen avslogs således i denna
del.
Enligt socialutskottets uppfattning har någon omständighet inte inträffat
som motiverar en omprövning av det ovan redovisade ställningstagandet
1978. Vad särskilt gäller motionärernas önskemål om reglerna rörande
förbehållsbelopp - eller med andra ord frågan hur stort belopp som vid varje
tillfälle skall utkrävas av den underhållsskyldige - får även den frågan prövas
av kommittén för den händelse kommittén stannar för ett nytt återkravssystem.
1 enlighet med det anförda anser utskottet något initiativ från
riksdagens sida med anledning av motionen 1978/79:513 inte erforderligt.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1978/79:513.
Stockholm den 15 maj 1979
På socialutskottets vägnar
KERSTI SWARTZ
SoU 1978/79:43
3
Närvarande: Kersti Swartz (fp), Nils Carlshamre (m), Evert Svensson (s), John
Johnsson (s)*, Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Britt Wigenfeldt (c),
Sven-Gösta Signell (s), Per Gahrton (fp)*, Stig Alftin (s)*, Lena Öhrsvik (s),
Rune Gustavsson (c), Iris Mårtensson (s)*, Arne Magnusson (c) och Ingegerd
Troedsson (m)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Sven-Gösta Signell, Stig
Alftin, Lena Öhrsvik och Iris Mårtensson (samtliga s) som anser
dets att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 1 med ”Enligt
propositionen 1978/79:12” och slutar på s. 2 med ”inte erforderligt” bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening skulle åtskilliga fördelar stå att vinna om
prövningen av skyldigheten att betala tillbaka bidragsförskott frigörs från de
civilrättsliga avgörandena om underhållsbidrag. En sådan ordning skulle ge
försäkringskassan möjligheter att fortlöpande anpassa återkraven efter
ändringarna i den underhållsskyldiges inkomster och andra ekonomiska
förhållanden. Vidare skulle antalet jämkningsprocesser kunna nedbringas,
vilket skulle vara till fördel inte bara för samhället utan även i hög grad för
parterna i de enskilda fallen. Förslaget kan emellertid inte utan ytterligare
överväganden läggas till grund för lagstiftning. Enligt utskottets mening är
det angeläget att ett system för återkrav av bidragsförskott i enlighet med
familjelagssakkunnigas och motionärernas förslag snarast kommer till stånd.
Utskottet anser på grund av det anförda att kommittén för översyn av
samhällsstödet till ensamstående föräldrar skyndsamt bör ta upp frågan om
hur återbetalningsskyldigheten bättre skall kunna anpassas till den faktiska
ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige. I det sammanhanget bör
systemet med förbehållsbelopp ses över i enlighet med vad motionärerna
anför. Storleken av förbehållsbeloppet måste bestämmas med en mera
generös attityd mot den underhållsskyldige. Enligt utskottets mening skulle
en bättre anpassning av underhållsbördan till den underhållsskyldiges
ekonomiska bärkraft minska riskerna för social utslagning. Om den underhållsskyldige
inte belastas med en alltför tyngande bidragsskyldighet kan
detta också medverka till att relationerna såväl mellan föräldrarna som
mellan den bidragsskyldige och barnet förbättras. Utskottet anser det inte
möjligt att här närmare utveckla hur ett färdigt system skall se ut men vill
framhålla vikten av en generös attityd mot den underhållsskyldige. Ensamförälderkommittén
bör få tilläggsdirektiv i enlighet med vad som nu anförts.
Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1978/79:513 bör ges
regeringen till känna.
SoU 1978/79:43 4
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:513 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
återkrav av bidragsförskott.
GOTAB 62211 Stockholm 1979