SoU 1978/79:35

Socialutskottets betänkande
1978/79:35

med anledning av motion om samverkan mellan arbetsterapi och
hemslöjd

Motionen

I motionen 1978/79:1277 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att motionen överlämnas till
1977 års hemslöjdsutredning för beaktande av de i motionen framförda
synpunkterna.

Motionärerna anför bl. a. följande.

Ett arbetsfält som har samma intresseområde som hemslöjden borde
rätteligen vara terapin i alla dess former. För de pensionärer, handikappade
eller sjuka människor, som i dag kommer i åtnjutande av terapiverksamhet i
olika former, borde det finnas ett avyttringsområde inom den egna regionen.
Därför bör terapin kopplas närmare till hemslöjden. I stor utsträckning
tillverkas runt om i ålderdomshem, dagcenter och sjukhus i vårt land samma
slag av produkter som man finner inom hemslöjdens ram. Terapins
produkter är i material eller halvfabrikat inköpta från stora försäljningsorganisationer
för handarbetsindustrin.

Genom en koppling mellan hemslöjden och terapin skulle den ena
samhälleliga intresseorganisationen kunna stödja den andra. Terapin skulle
kunna få sitt arbetsmaterial från hemslöjden, som i sin tur skulle kunna
komma på konkurrenskraftig nivå med nuvarande försäljningsorganisationer
till terapin. Härigenom skulle hemslöjden förutom att vara ett
kulturbärande element även fylla en viktig uppgift ur sysselsättningssynpunkt
för många människor som av olika orsaker är avskilda från den
traditionella arbetsmarknaden.

Stat och landsting har visat sin uppskattning av hemslöjden genom visst
ekonomiskt stöd till verksamheten. Hemslöjdsföreningarna arbetar dock i ett
ekonomiskt kärvt klimat. Genom samarbete och samverkan mellan terapi
och hemslöjd skulle verksamheten vinna i styrka. En sådan uppläggning
skulle ge affärsverksamheten en väsentlig funktion men också bidra till att
sprida kännedom om hemslöjdens stora kulturella värde.

Motionärerna framhåller att 1977 års hemslöjdsutredning, som har i
uppdrag att göra en översyn av gällande riktlinjer för det statliga stödet till
hemslöjden, enligt direktiven för utredningsarbetet är oförhindrad att ta upp
övriga frågor med anknytning till hemslöjdsverksamheten samt att utredningen
bör få i uppdrag att förutom översyn av statligt stöd till hemslöjdsföreningarnas
rådgivning, utbildning och affärsverksamhet även granska
förutsättningarna för ett närmare samarbete och samverkan mellan terapiverksamhet
och hemslöjd enligt vad som angetts i motionen.

1 Riksdagen 1978/79. 12 sami Nr 35

SoU 1978/79:35

Arbetsterapi

Arbetsterapi utgör en del av de rehabiliterande insatserna inom sjukvården
m. fl. områden och förekommer inom sluten vård på kroppssjukhus,
psykiatriska sjukhus, rehabiliteringskliniker, inom långtidssjukvård, åldringsvård
och kriminalvård samt inom omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda.
Arbetsterapi förekommer också inom öppen vård, t. ex. inom
distriktsvård, på hjälpmedelscentraler, vid socialförvaltningar, inom dagcenterverksamhet
och arbetsvärd.

Arbetsterapi går ut på att patientens fysiska, psykiska och sociala
funktioner genom olika former av behandling skall bibehållas och förbättras.
Målet är att patienten så självständigt som möjligt skall kunna klara sig i
hemmet, på arbetet och på fritiden. Arbetsterapi kräver patientens aktiva
medverkan och kan innebära olika former av undervisning och träning.

Arbetsterapi kan inom olika vårdformer vara en renodlad behandlings- och
rehabil iteringsinsats.

Behandling kan innebära t. ex. att fortsätta en förbättrande rörelse- eller
talträning som påbörjats på ett sjukhus eller att behandla och träna så att
uppnådd förbättring bibehålls. Behandlingsformerna är ADL-träning (träning
i det dagliga livets aktiviteter), social träning samt träning av olika
fysiska och psykiska funktioner. Den primära ADL-träningen och delar av
aktiveringen kan i långa stycken med fördel samordnas med arbetet på
vårdavdelningarna, medan den övriga arbetsterapibehandlingen helt eller
delvis kan kräva individuell behandling i särskilda lokaler, samt i vissa fall
utanför vårdinstitutionen.

På t. ex. ett sjukhem kan arbetsterapi därutöver ha som målsättning att
medverka till att ”ge liv åt åren”.

Inom arbetsterapi är de eventuella produkter som framställs aldrig det
primära. Det som sker med patienten är det väsentliga. Det kan t. ex. vara
rent kroppsligt genom att patienten får ökad kondition och förmåga eller
psykiskt genom att patienten bibehåller intresse för det som sker runt
omkring, genom att individens integritet bevaras eller socialt genom samspel
mellan patienten och andra människor.

Hemslöjden

F. n. finns ett 50-tal hemslöjdsföreningar i landet, vilka förser slöjdare med
råvaror, mönster och modeller samt övertar alster för försäljning. I föreningarnas
verksamhet ryms en betydande del ideell verksamhet, som syftar till
bl. a. att sprida kunskap om hemslöjdens kulturella värden. Föreningarna
anordnar kurser, föredrag och utställningar samt ger råd och upplysningar åt
slöjdare och allmänhet.

Hemslöjdsföreningarnas huvudorganisation är Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund (SHR).

SoU 1978/79:35

1977 års hemslöjdsutredning

Med stöd av ett regeringens bemyndigande har tillkallats 1977 års
hemslöjdsutredning (1 1977:05) med uppdrag att göra en översyn av gällande
riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden. Utredningen är enligt
direktiven för utredningsarbetet oförhindrad att ta upp även andra frågor med
direkt anknytning till hemslöjden.

Under utredningsarbetet har frågan om hur det kunnande som finns inom
hemslöjden skall kunna användas i arbetsterapi berörts.

Utredningen beräknas komma att slutföra sitt arbete under innevarande

år.

Utskottet

I motionen 1978/79:1277 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) tas upp frågor om
samverkan mellan arbetsterapin vid vårdinrättningar och hemslöjden.

Motionärerna framhåller att hemslöjdsföreningarna genom att tillhandahålla
förlagor och material varit av väsentlig betydelse för de människor som
för egen del önskat tillverka produkter för hemmet och genom försäljning av
hemslöjdsprodukter kunnat ge inkomster till människor som t. ex. på grund
av barnpassning eller handikapp är hemmabundna. Även hemslöjdens
uppgift att inspirera till eget skapande påpekas. Motionärerna framhåller i
fråga om arbetsterapin vid vårdinrättningar bl. a. att det runt om i ålderdomshem,
dagcentra och sjukhus av pensionärer, handikappade och sjuka
människor i stor utsträckning tillverkas samma slag av produkter som man
finner inom hemslöjden, av material eller halvfabrikat som inköps från stora
försäljningsorganisationer för handarbetsindustrin. Enligt motionärerna
borde det för arbetsterapin finnas ett avyttringsområde inom den egna
regionen.

Motionärerna anser att hemslöjden och arbetsterapin har samma intresseområden
och att de skulle kunna stödja varandra genom att samarbeta med
varandra. Arbetsterapin skulle enligt motionärerna kunna få sitt arbetsmaterial
från hemslöjden, och hemslöjden skulle i sin tur kunna komma på
konkurrenskraftig nivå med nuvarande försäljningsorganisationer för arbetsterapin.
Vid ett samarbete mellan hemslöjd och arbetsterapi skulle vidare
enligt motionärerna hemslöjden kunna fylla en viktig uppgift från sysselsättningssynpunkt
för många människor som av olika orsaker är avskilda från
den traditionella arbetsmarknaden. Motionärerna begär att motionen skall
överlämnas till 1977 års hemslöjdsutredning (I 1977:05) för beaktande av de
synpunkter om ett närmare samarbete och samverkan mellan arbetsterapin
och hemslöjden, som framförts i motionen.

Arbetsterapin vid olika vårdinstitutioner syftar till att patientens fysiska,
psykiska och sociala funktioner genom olika former av behandling skall
bibehållas och förbättras så att patienten så självständigt som möjligt skall

SoU 1978/79:35

kunna klara sig i olika sammanhang. Behandlingen kan avse träning i det
dagliga livets aktiviteter (ADL-träning), social träning samt träning av olika
fysiska och psykiska funktioner. Framställning av produkter är mot denna
bakgrund inte det primära förden slöjdbetonade delen av verksamheten utan
den fysiska, psykiska och sociala träning som patienterna erhåller.

Även om arbetsterapin har annat syfte än hemslöjden, som mera är
inriktad på produktion och ett ekonomiskt resultat, kan man tänka sig att
arbetsterapin och hemslöjden skulle kunna ha nytta av ett samarbete med
varandra i olika frågor.

1977 års hemslöjdsutredning har i uppdrag att göra en översyn av gällande
riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden men är enligt direktiven för
utredningsarbetet oförhindrad att ta upp även andra frågor med direkt
anknytning till hemslöjden. Under utredningsarbetet, som beräknas slutföras
innevarande år, har man berört frågan om hur det kunnande som finns inom
hemslöjden skall kunna användas inom arbetsterapin. Det får ankomma på
utredningen att pröva om förslag i motionens syfte närmare bör utredas. Mot
bakgrund av vad utskottet ovan anfört kan utskottet inte finna det motiverat
att riksdagen tar något initiativ med anledning av motionen. Utskottet
avstyrker således motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1277.

Stockholm den 19 april 1979

På socialutskottets vägnar
KERSTI SWARTZ

Närvarande: Kersti Swartz (fp), Erik Larsson (c), Anna-Greta Skantz (s)*.
John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s)*,
Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Per Gahrton (fp)*, Ulla Tillander
(c), Stig Alftin (s), Stig Olsson (s). Blenda Littmarck (m)* och Ingegerd
Troedsson (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 61795 Slockholm 1979