SoU 1978/79:31
Socialutskottets betänkande
1978/79:31
med anledning av motioner om utredning av barn- och ungdomsfrågor
m. m.
Motionerna
I motionen 1978/79:316 av Ingemar Konradsson (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om en parlamentarisk utredning angående barn- och
ungdomsfrågorna i enlighet med vad som föreslås i motionen.
I motionen 1978/79:434 av Sten Svensson m. fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla om att en bred kartläggning görs av barnoch
ungdomsproblemen i samhället och att förslag framläggs om ett samlat
program för samhällets barn- och ungdomspolitik.
I motionen 1978/79:1283 av Ulla Tillander m. fl. (c, s, fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer att barns behov av en väl fungerande
barnmiljö tillgodoses i samhällsplaneringen på alla nivåer.
Utredningar m. m. angående barn- och ungdomsvård
Lekmiljörådet inrättades år 1971 som ett till socialstyrelsen särskilt knutet
organ. Rådet har till uppgift att hävda leken som en förutsättning för
människans utveckling och att verka för att goda miljöer skapas för en
utvecklingsfrämjande lek i såväl boendemiljö som offentlig miljö.
Barnomsorgsgruppen (S 1973:07) skall behandla frågor rörande verksamheten
för barn med särskilda behov av stödåtgärder m. m. och även göra en
genomgripande utredning rörande föräldrautbildning. Gruppen har avgivit
betänkandena Samverkan i barnomsorgen (SOU 1975:87), Samverkan i
barnomsorgen II (Ds S 1976:7) och Föräldrautbildning 1, Kring barnets
födelse (SOU 1978:5). Gruppen kommer i sitt fortsatta arbete att behandla
föräldrautbildning under förskole- och skolåldrarna samt föräldrautbildning
som når alla i samhället. Ett slutbetänkande angående föräldrautbildning
beräknas kunna avges under senare delen av 1979.
Barnmiljöutredningen (S 1973:08) tillsattes år 1973 för att undersöka barnens
levnadsförhållanden. Utredningen avlämnade i december 1975 ett betänkande
(SOU 1975:30) Barnens livsmiljö samt sju bakgrundsrapporter (SOU
1975:31-33 och 35-38), nämligen Samhället och barns utveckling, Barns
hälsa, Barns uppfostran och utveckling. Barnfamiljernas ekonomi, Barnen
och den fysiska miljön, Barns och föräldrars arbete samt Barnkultur. Vidare
har tre bakgrundsrapporter givits ut i socialdepartementets stencilserie (Ds
S 1975:11-13) Barnmiljö och samhällsekonomi, Barntillsynen i historisk
belysning och En statsvetenskaplig analys av barns politiska resurser. En
1 Riksdagen 1978/79. 12 sami Nr 31
SoU 1978/79:31
2
sammanfattning av utredningens betänkande år 1975 och de sju bakgrundsrapporter
som publicerats i SOU-serien har givits ut hösten 1976 genom
socialdepartementets försorg, Eva Fagerström: Barn. En sammanfattning av
Barnmiljöutredningen. Utredningen har i december 1978 avgett en slutrapport,
vilken bl. a. innehåller en sammanställning av aktuell forskning på
området. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
Familjestödsutredningen (S 1974:01) skall pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen
m. m. Utredningen har år 1975 lagt fram betänkandet (SOU
1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar och avgivit Förslag om
fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och sjukpenning (stencil). Utredningen
har vidare genomfört en intervjuundersökning om erfarenheterna av
föräldraförsäkringen och en statistikgenomgång av hur föräldraförsäkringen
utnyttjats år 1976. Utredningen har i april 1978 avgett betänkandet Föräldtaförsäkring
(SOU 1978:39), i september 1978 en diskussionspromemoria,
Daghem för små barn, och likaledes i september 1978 en rapport Hälsorisker
och hälsovård för barn i daghem (Ds S 1978:15). Utredningens arbete
beräknas fortsätta under hela 1979.
Ledningsgruppen (S 1974:11) för försöksverksamhet inom socialvården har
haft till uppgift att bedriva försöksverksamhet inom socialvården, främst
barn- och ungdomsvården, i syfte att ge praktiska erfarenheter inför
förestående reformarbete på grundval av socialutredningens och fosterbarnsutredningens
intentioner. Försöksverksamheten har bedrivits i Skåne och
innefattat särskilda projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av inom
regionen befintliga institutioner samt utbildnings- och konferensverksamhet
i anslutning härtill. Skåneprojektet har numera avslutats och en slutrapport
med utvärdering av projektet har avgivits i oktober 1978. Ledningsgruppen
har i anslutning därtill avgett en promemoria, Försöksverksamheten inom
socialvården och den framtida socialtjänsten (Ds S 1979:1). Ledningsgruppens
uppdrag är därmed slutfört.
Fosterbarnsutredningen avgav 1974 sitt betänkande Barn- och ungdomsvård
(SOU 1974:7), med förslag till olika förstärkningar av samhällets
förebyggande insatser för och samhällets vård av barn och ungdomar.
Betänkandet jämte remissyttranden däröver överlämnades till socialutredningen
för beaktande.
Socialutredningen (S 1969:29) har 1977 avgivit sitt slutbetänkande Socialtjänst
och socialförsäkringstillägg (SOU 1977:40), i vilket föreslås genomgripande
förändringar av socialvården med en ökad satsning på bl. a. samhällsplanering
och förbättring av den sociala miljön. Större tonvikt läggs vid det
förebyggande sociala arbetet, såväl beträffande barn och ungdom som
beträffande andra grupper. Betänkandet har remissbehandlats och en proposition
i ämnet förbereds f. n. inom socialdepartementet.
Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg tillsattes 1976 och har till
uppgift att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för
kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom
SoU 1978/79:31
3
barnomsorgsplanerna. Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1979.
Utredningen (S 1977:07)om barnolycksfall skall undersöka omfattningen av
barnolycksfallen och deras orsaker samt lägga fram förslag till övergripande
åtgärder som kan förebygga olycksfall bland barn. Utredningen beräknas
slutföra sitt arbete under våren 1979.
Ensamförälderkommittén (S 1977:16) skall bl. a. göra en genomgång av de
olika ekonomiska stödformerna inkl. skatteförmåner och av de olika slag av
samhällelig service som f. n. finns för ensamstående föräldrar och deras barn.
Kommittén skall särskilt studera om de nuvarande stödformerna är rätt
utformade i förhållande till de särskilda stödbehoven hos denna grupp.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela 1979.
Beredningsgruppen (S 1977:19) för att förbereda det internationella barnåret
1979 skall förbereda det av FN proklamerade internationella barnåret i
Sverige. Gruppens arbete beräknas pågå hela 1979.
Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt skall utreda frågan om förstärkning
av barns rättsliga ställning. Utredningen skall undersöka i vilka fall och
på vilka sätt barns intressen och behov bör tillgodoses bättre än f. n. genom
föreskrifter som särskilt tar sikte på barnens rätt. Utredningsuppgifterna är
inte närmare preciserade i direktiven, men bland områden som utredningen
skall ägna särskild uppmärksamhet nämns bl. a. frågor om vårdnad och
umgängesrätt, samhällets inställning till aga som uppfostringsmetod samt
omhändertaganden till skydd för underårigs hälsa eller utveckling. Utredningen
skall samråda med andra kommittéer som arbetar med närliggande
områden. Utredningen har avgett delbetänkandet Barnets rätt 1. Om förbud
mot aga (SOU 1978:10). Utredningen avser att under 1979 avge ett
delbetänkande angående vårdnad, umgängesrätt och flyttning av barn.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela 1979.
Gymnasieutredningen (U 1976:10) skall göra en översyn av den gymnasiala
utbildningen. Utredningsarbetet väntas pågå hela 1979.
Elevvärdskommittén (U 1978:06) skall dels se över skolans sociala uppgifter,
dels undersöka möjligheterna till samverkan mellan de olika samhälleliga
organ som ärengagerade i barn- och ungdomsverksamhet. Utredningsarbetet
väntas pågå under hela 1979.
Regeringen har vidare beslutat att det skall tillkallas en utredning (U
1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola. Det finns också en till
utbildningsdepartementet knuten arbetsgrupp kring normbildning och normöverföring
i skolan. Gruppen har nyligen lagt fram en debattskrift, Skolan skall
fostra.
Sysselsättningsutredningen (A 1974:02) har till uppgift att utreda frågan om
den långsiktiga sysselsättningspolitiken. Utredningen har avgivit två betänkanden
och ett tjugotal rapporter. Utredningen har nyligen slutfört sitt arbete
och kommer inom kort att avge sitt slutbetänkande.
Delegationen (A 1978:01)för ungdomens sysselsättningsfrågor skall på olika
sätt verka för att alla ungdomar garanteras arbete, praktik eller utbildning. I
SoU 1978/79:31
4
det syftet skall delegationen diskutera olika tänkbara åtgärder och kunna
föreslå lämpliga insatser. 1 första hand skall delegationen ta sig an frågan om
åtgärder som är ägnade att underlätta övergången från skola till arbetsliv.
Delegationens arbete beräknas pågå hela 1979.
I budgetpropositionen anmäler vidare arbetsmarknadsministern att han
har för avsikt att begära regeringens bemyndigande att tillkalla en kommitté
för att göra en översyn av den nuvarande arbetsmarknadsutbildningen.
Sociala hänsyn i samhällsplaneringen
I sitt slutbetänkande Socialtjänst och socialförsäkringstillägg (SOU
1977:40) har socialutredningen föreslagit bl. a. att sociala synpunkter skall ges
större utrymme vid samhällsplaneringen på alla nivåer. Socialtjänsten skall
enligt förslaget medverka till sådana strukturförändringar i samhället att
skillnader i levnadsvillkor utjämnas, att den sociala tryggheten omfattar alla,
att gemenskapen och solidariteten mellan invånarna stärks och att medborgarnas
engagemang i gemensamma angelägenheterfrämjas. I detta syfte skall
socialnämnden medverka i samhällsplaneringen och arbeta med sociala
problem i samhället. Nämnden skall därvid samverka med andra samhällsorgan
samt med organisationer, grupper och enskilda. Medverkan i samhällsplaneringen
skall ske såväl på riks- och länsnivå som på kommunal nivå. På
det kommunala planet nämns bl. a. fysisk planering, bostadsplanering och
sysselsättningsplanering. Socialtjänsten skall medverka genom att tillföra
underlag för planeringen, genom att delta i planeringen och genom att delta i
uppföljning (se vidare härom SOU 1977:40, s. 95-100).
Socialutredningens förslag har som tidigare nämnts remissbehandlats, och
arbete pågår med en proposition i ämnet.
I prop. 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen
m. m., som nyligen förelagts riksdagen, framhåller socialministern
i ett avsnitt om föräldrautbildningens inriktning och omfattning (s. 19)
bl. a. följande.
Jag delar vidare barnomsorgsgruppens uppfattning att det är de yttre
betingelserna inom samhället som anger ramen för möjligheterna att ge våra
barn en god uppväxtmiljö. Det gäller att påverka både samhällsplaneringen i
stort och arbetslivet, som inte alltid är anpassat till barnfamiljernas behov.
Det gäller att skapa en trygg och utvecklande miljö i skolan och att motverka
de negativa inslagen av kommersiell påverkan av konsumtion och
barnkultur. Föräldrarna, som har den bästa kännedomen om barnen, bör ha
goda möjligheter att påverka de förhållanden som formar barnens tillvaro.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet och riksdagen har såväl 1976/77 som 1977/78 haft att ta ställning
till motionsyrkanden om en bred kartläggning av barn- och ungdomsproblemen
(SoU 1976/77:23 och SoU 1977/78:33). Vid den senaste riksdagsbehand
-
SoU 1978/79:31
5
lingen erinrade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande om att
motionsyrkandet vid näst föregående riksmöte avstyrkts under hänvisning
till det stora antal samhällsorgan och utredningar som från olika utgångspunkter
behandlar barn- och ungdomsfrågor. Utskottet anförde härefter
följande (SoU 1977/78:33 s. 7):
Situationen i dag är i stort sett oförändrad. Det har dessutom tillkommit
flera utredningar som skall belysa ytterligare delar av aktuella barn- och
ungdomsproblem och i anslutning därtill överväga lämpliga åtgärder.
Utskottet vidhåller att den från praktisk synpunkt mest framkomliga vägen
är att på sätt som nu sker undersöka mera begränsade frågekomplex och söka
lösa förekommande problem alltefter de skiftande förutsättningar som kan
föreligga inom varje område. En övergripande kartläggning av det slag
motionärerna önskar skulle uppenbarligen främst komma att tjäna som
idégivare för fortsatt utredningsarbete. Det vore visserligen av värde att få
belyst bl. a. de olika psykologiska faktorer som påverkar unga människor i
dagens samhälle. En kartläggning av detta slag ter sig dock mera som en
uppgift för forskningen än för en statlig utredning. Motionen bör enligt
utskottets mening inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet
I såväl motionen 1978/79:316 av Ingemar Konradsson (s) som motionen
1978/79:434 av Sten Svensson m. fl. (m) förordas en samlad utredning av
barn- och ungdomsfrågorna. I motionen 1978/79:434 yrkas också att
regeringen skall anmodas att lägga fram förslag om ett samlat program för
samhällets barn- och ungdomspolitik. I båda motionerna betonas att det på
senare år visserligen har gjorts betydande insatser för barn och ungdom men
att åtgärderna präglats av en brist på helhetssyn. Gemensamt för de
utredningar som gjorts är att de behandlat olika delområden var för sig.
Motionärerna vill nu ha en allsidig genomgång och belysning av barn- och
ungdomsfrågorna på samma sätt som skett med t. ex. sysselsättningsfrågorna.
Utskottet har som ovan nämnts (s. 4) tidigare haft att ta ställning till
liknande yrkanden om en övergripande utredning av barn- och ungdomsfrågorna.
Utskottet har därvid enhälligt ansett att den mest framkomliga
vägen är att på sätt som nu sker undersöka mera begränsade frågekomplex
och söka lösa förekommande problem alltefter de skiftande förutsättningar
som kan föreligga inom varje område. Utskottet vidhåller denna uppfattning.
En bred kartläggning av det slag som föreslås i motionerna skulle närmast bli
att betrakta som en problem inventering (jfr barnmiljöutredningen, ovan s. 1).
Ett sådant material kan knappast direkt läggas till grund för åtgärder. Det
skulle sålunda likafullt bli nödvändigt att genomföra mera begränsade
utredningar av olika delfrågor. Utskottet anser därför troligt att utbytet av en
övergripande utredning om barn- och ungdomsfrågor skulle bli förhållandevis
ringa. Flertalet av de olika delproblem som angetts i motionerna
SoU 1978/79:31
6
är dessutom redan föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Det
finns därför nu lika litet som tidigare anledning till något initiativ från
riksdagens sida i här aktuellt avseende. Inte heller då det gäller motionen
1978/79:434 i övrigt är någon riksdagens åtgärd påkallad. Motionen avstyrks
således.
I motionen 1978/79:1283 av Ulla Tillander m. fl. (c, s,fp) tas upp frågan om
hur barnens behov av en väl fungerande barnmiljö skall kunna tillgodoses i
samhällsplaneringen. Motionärerna anför bl. a. att det krävs en större
medvetenhet hos de beslutande om de krav som bör ställas på barnens miljö.
Man bör inom varje statlig eller kommunal verksamhet som har konsekvenser
för barn metodiskt gå igenom vilka effekter den egna verksamheten kan få
för barnen. Kunskaper om barn bör ges större tyngd i den offentliga
verksamheten, bl. a. vid utarbetandet av fysiska planer.
Utskottet kan i stort sett ansluta sig till motionärernas principiella
uppfattning. Det är viktigt att barns behov av en god lekmiljö m. m. beaktas i
större utsträckning än hittills vid samhällsplaneringen. Inte minst när det
gäller planeringen av myndigheternas egen verksamhet bör insatserna
utformas under större hänsynstagande till vilka effekter olika åtgärder kan
tänkas få för barnens miljö och villkor. Som motionärerna anför krävs det här
en ökad medvetenhet hos olika beslutsfattare om vilka behov barn har och
om betydelsen av att dessa behov tillgodoses, t. ex. vid planering av ny
bebyggelse.
Utskottet vill dock här erinra om att socialutredningens förslag bl. a.
innebär att ökad hänsyn skall kunna tas till olika sociala faktorer vid
samhällsplanering på såväl regional som lokal nivå. Att öka medvetenheten
om barns och andra utsatta gruppers behov är visserligen ett långsiktigt
arbete. Om sociala organ får förbättrade möjligheter att påverka beslutsprocessen
kommer dock situationen troligen att efter hand förändras i den
riktning motionärerna önskar. Utskottet vill här även peka på den i dagarna
framlagda propositionen 1978/79:168 om bl. a. föräldrautbildning. Också
föräldrautbildningen syftar ytterst till att mera allmänt öka medvetenheten
och förståelsen för barns problem och behov och därigenom påverka
utvecklingen mot ett mera barnvänligt samhälle.
Med hänsyn till de initiativ som således redan tagits i syfte att ge de sociala
faktorerna större utrymme i samhällsplaneringen anser utskottet det i nuläget
inte vara påkallat med något riksdagens uttalande i frågan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/
79:1283.
Utskottet hemställer
1. beträffande utredning av barn- och ungdomsfrågorna m. m. att
riksdagen avslår motionen 1978/79:316 och motionen 1978/
79:434,
SoU 1978/79:31
7
2. beträffande åtgärder för en bättre barnmiljö att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1283.
Stockholm den 3 april 1979
På socialutskottets vägnar
KERSTI SWARTZ
Närvarande: Kersti Swartz (fp), Evert Svensson (s), Karin Andersson (c),
Anna-Greta Skantz (s), John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c). Karl
Leuchovius (m), Kjell Nilsson (s), Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s)
Per Gahrton (fp), Stig Alftin (s). Rune Gustavsson (c)* och Ingegerd
Troedsson (m)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
beträffande utredning av barn- och ungdomsfrågorna m. m. (mom. 1 i
hemställan) av Karl Leuchovius (m) och Ingegerd Troedsson (m) som
anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med
"Utskottet har” och slutar på s. 6 med ”avstyrks således” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motionen 1978/79:434 att en
bred kartläggning av ungdomsproblemen i sin helhet skall göras.
För att kunna vidta åtgärder, bl. a. i syfte att lösa ungdomens sociala
problem, erfordras en långtgående kännedom om orsakssammanhangen.
Motionärerna har därvid pekat på en rad faktorer av betydelse. Utskottet kan i
likhet med motionärerna konstatera att olika satsningar har skett punktvis,
men att ett samlat grepp inte har kommit till stånd. Det är angeläget att
betydande hänsyn tas till hur det moderna samhället och dess olika
miljöfaktorer etc. i vid mening påverkar barn och ungdoms uppväxt,
utbildning, fritid, fysik och hälsa samt inträde på arbetsmarknaden. Självfallet
bör detta underlätta samhällets ansträngningar att finna de verkliga
orsakerna till sådana ungdomsproblem, som motionärerna pekar på.
Enligt utskottets mening torde samhället kunna förfoga över ett bättre
beslutsunderlag om den av motionärerna föreslagna kartläggningen kommer
till stånd.
Utskottet noterar emellertid att det numera finns framtaget ett värdefullt
utredningsmaterial avseende barns omsorg och uppfostran. Däremot saknas
SoU 1978/79:31
8
motsvarande analys beträffande ungdomsproblemen. Detta förhållande är
enligt utskottets mening en allvarlig brist. En följd härav är den uteblivna
samordningen av de åtgärder som erfordras för att långsiktigt kunna lösa
samhällets barn- och ungdomsproblem.
Utskottet vill därjämte understryka motionärernas uttalande beträffande
värdet av fostran i hem och skola. De initiativ som trepartiregeringen har
tagit för att utveckla normer och värderingar för den fostran av ungdomar
som bl. a. ankommer på skolan måste fullföljas. Utskottet delar motionärernas
värderingar om betydelsen av att människorna måste få bättre förutsättningar
att handla under eget ansvar och efter normer som har sin grund i en
kristen livssyn.
Utskottet finnér således den i motionen 1978/79:434 föreslagna kartläggningen
av ungdomsproblemen välmotiverad. Synpunkterna i motionen
1978/79:316 överensstämmer i viss utsträckning med vad utskottet uttalat.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utredning av barn- och ungdomsfrågorna m. m. att
riksdagen med anledning av motionen 1978/79:316 och motionen
1978/79:434 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
GOTAB 61700 Stockholm 1979