SoU 1978/79:10

Socialutskottets betänkande
1978/79:10

med anledning av motion om arbetsmiljön för gravida kvinnor

Motionen

I motionen 1977/78:1086 av Britta Hammarbacken m. fl. (c, m, fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att initiativ skyndsamt tas för att
finna vägar att lösa de problem som sammanhänger med gravida kvinnors
exposition för riskämnen i arbetslivet.

Motionärerna anför bl. a. att det på senaste tiden diskuterats om inte
omgivningsfaktorer kan framkalla missfall resp. ge upphov till missbildningar.
I samband med en graviditet sker det en mängd förändringar i en
kvinnas kropp, som kan göra henne mer sårbar för speciella arbetsmiljöförhållanden.
Motionärerna pekar på flera frågeställningar som behöver belysas
genom intensifierad forskning. Det är enligt motionärerna hög tid att börja
bearbeta problemen i förebyggande riktning, t. ex. genom att initiera väl
upplagda epidemiologiska studier främst av de grupper som man i dag
bedömer som högriskgrupper. Detta kan enligt motionärerna ske i samarbete
med existerande missbildningsregister, ett antal gynekologiska avdelningar
samt företagshälsovårdsorganisationer.

Gällande bestämmelser, m. m.

Den 1977 antagna arbetsmiljölagen (1977:1160) har trätt i kraft den 1 juli
1978. Enligt 2 kap. 1 § gäller att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med
hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i
samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människans förutsättningar
i fysiskt och psykiskt avseende. Det skall eftersträvas att arbetet
anordnas så att arbetstagare själv kan påverka sin arbetssituation.

Till skillnad från den tidigare arbetarskyddslagen innehåller arbetsmiljölagen
inga särbestämmelser med hänsyn till arbetstagarens kön, med
undantag av den särskilda regeln om kvinnas rätt till ledighet för amning i 4
kap. 4 §.

Arbetsmiljöutredningen framhöll att det med nutida syn på rätten till
arbete var angeläget att inte uppställa onödiga hinder för vare sig kvinnors
eller mäns tillträde till olika arbeten. Föreskrifter om förbud mot arbete eller
särskilda villkor som utgår från arbetstagarens kön borde enligt utredningen
bara komma i fråga när arbetet kunde medföra könsspecifika risker. Vissa
grupper av yrkesverksamma kunde emellertid vara särskilt mottagliga eller
utsatta för speciella risker till följd av olika faktorer i arbetsmiljön. Sålunda
kunde i vissa fall speciella risker föreligga vid havandeskap.

1 Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 10

SoU 1978/79:10

Föredragande statsrådet anslöt sig till utredningens förslag (prop. 1976/
77:149 s. 249). Det ansågs väsentligt att undanröja sådana formella hinder mot
inträde i arbetslivet som arbetarskyddslagens principiella förbud mot kvinnors
arbete under jord i gruva eller stenbrott. Därmed skulle man också
främja möjligheterna att få bort tidigare uppfattningar om olika arbetsuppgifters
lämplighet för män eller kvinnor. För att särskilda gruppers behov av
skydd i arbetet skulle kunna beaktas föreslogs ett bemyndigande att i
förekommande fall meddela förbud mot att arbete utförs av arbetstagare i
sådan grupp eller föreskriva särskilda villkor för dessa fall (3 kap. 16 §
arbetsmiljölagen).

1 den med anledning av propositionen om arbetsmiljölag väckta motionen
1976/77:1675 (s) yrkades, såvitt nu är i fråga, att gravida kvinnor borde ha rätt
till sådan tillfällig förändring av sina arbetsförhållanden och arbetsuppgifter
att de inte på grund av arbetets art skulle behöva tidigarelägga sin
graviditetsledighet.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1977/78:1 (s. 30) anslöt sig
utskottet till vad som anförts av departementschefen och till vad som kommit
till uttryck i motionen 1976/77:1675. Utskottet förklarade sig förutsätta att de
uttalanden som sålunda gjorts beträffande omplacering inom arbetsplatsen
av kvinna som på grund av havandeskap inte kan fullgöra sitt ordinarie arbete
skulle komma att uppmärksammas av bl. a. arbetarskyddsstyrelsen i dess
tillsynsverksamhet. I de undantagsfall där omplacering inte kunde ske var det
naturligtvis angeläget att kvinnan fick kompensation för uteblivna löneförmåner.
Hur ersättningsfrågan skulle lösas fick emellertid övervägas bl. a. i
samband med det fortsatta reformarbetet på föräldraförsäkringens område.
Något uttalande från riksdagens sida ansågs i detta avseende inte behövligt.

Föräldraförsäkringen m. m.

Enligt lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet har en kvinnlig
arbetstagare alltid rätt till ledighet sex veckor före och sex veckor efter ett
barns födelse, oberoende av anställningstid och oberoende av om föräldrapenning
utgår.

Lagen om rätt till föräldraledighet ersätts från den 1 januari 1979 av lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. Reglerna om kvinnas
särskilda rätt till ledighet i samband med nedkomst är oförändrade i den nya
lagen.

Härutöver gäller, såvitt nu är i fråga, enligt såväl den äldre som den nya
lagen att rätt till ledighet föreligger för tid varunder föräldrapenning utgår
enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Föräldrapenning i
samband med barns födelse kan utgå under högst sex månader, varvid
kvinnan har rätt till föräldrapenning tidigast sextio dagar före den beräknade
nedkomsten. Tid som utnyttjats före barnets födelse minskar den tid som kan

Sol! 1978/79:10

användas efter förlossningen.

1 det av familjestödsutredningen nyligen framlagda betänkandet Föräldraförsäkring
(SOU 1978:39) framläggs förslag till förbättringar av försäkringsskyddet
för havande kvinnor. Bakgrunden är att det visat sig att det framför
allt är kvinnor med fysiskt krävande yrken som utnyttjar möjligheten att
påbörja föräldraledigheten viss tid före nedkomsten. Denna grupp av kvinnor
är också i större utsträckning sjukskrivna före nedkomsten. Enligt utredningen
missgynnar de nuvarande reglerna kvinnor som har tungt arbete och
därför inte orkar fortsätta arbeta till omedelbart före förlossningen. Utredningen
föreslår därför en särskild rätt till inkomstersättning, benämnd
havandeskapspenning, när den blivande modern på grund av havandeskapet
inte kan förvärvsarbeta. Även havandeskapspenningen föreslås
kunna börja utgå tidigast sextio dagar före beräknad nedkomst. Den skall
därefter utgå längst till tio dagar före beräknad nedkomst, alltså under
sammanlagt högst 50 dagar. Tid varunder havandeskapspenning utgår skall
till skillnad från vad som nu gäller inte minska föräldraledigheten efter
barnets födelse. Beslut om havandeskapspenning fattas av försäkringskassan
efter en bedömning av kvinnans arbetsförmåga och av möjligheterna att
omplacera henne till annat mera lämpligt arbete.

Övrigt

Arbetsmiljöutredningen föreslog att den nuvarande omgivningshygieniska
avdelningen vid statens naturvårdsverk skulle organisatoriskt
anknytas till socialstyrelsen och där bilda ett laboratorium för miljömedicinska
frågor. En sådan anknytning skulle enligt utredningen ge
ett välbehövligt tillskott till socialstyrelsens hälsovårdande och miljömedicinska
resurser. Utredningen påpekade vidare att den inom avdelningen
representerade sakkunskapen när det gäller omgivningshygien, toxikologi
och epidemiologi också var av stort värde för socialstyrelsens samarbete med
bl. a. naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen och produktkontrollnämnden.

Arbetsmiljöutredningens förslag i denna del bereds av en i september 1977
tillsatt arbetsgrupp inom socialdepartementet. Gruppen har till uppgift att
lägga fram förslag i fråga om anknytning till socialstyrelsen dels av den
omgivningshygieniska avdelningen vid statens naturvårdsverk, dels av
laboratoriet för klinisk stressforskning vid Karolinska institutet (se prop.
1977/78:100 Bil. 8, s. 91).

Riksdagen har nyligen antagit ett förslag om att ett datorbaserat informationssystem
för arbetsskador skall ersätta den nuvarande
yrkesskadestatistiken fr. o. m. den 1 januari 1979 (prop. 1977/78:74, SoU
1977/78:24, rskr 1977/78:147). Syftet är att förbättra underlaget för arbetarskyddets
förebyggande arbete. Systemet skall i princip omfatta alla skador,
fysiska och psykiska, som förvärvsarbetande och vissa andra grupper ådragit

1* Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 10

SoU 1978/79:10

sig i arbetet. Arbetarskyddsstyrelsen blir huvudman för det nya systemet.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 föreslår vidare arbetarskyddsstyrelsen
att tillsynsavdelningens medicinska sektion skall delas i en
sektion för allmänmedicinska frågor och en sektion med epidemiologisk
inriktning. Den epidemiologiska sektionen skall bl. a. bevaka och behandla
den information om hälsorisker i arbetslivet som samlas in bl. a. med stöd av
3 kap. 18 § arbetsmiljölagen. Det väsentligaste för den föreslagna sektionen är
inte att föra register utan att tillhandahålla expertis som kan utnyttja de
register som finns på olika håll och som kan bedöma och medverka i olika
undersökningar på området, t. ex. inom företagshälsovården. Sektionen bör
också initiera behövliga undersökningar.

Det kan slutligen nämnas att medicinska forskningsrådet
nyligen uttalat sig för genomförande av ett forskningsprojekt rörande
medicinska och sociala beiastningsfaktorers inverkan på perinatal dödlighet
och sjuklighet. Avsikten är bl. a. att utnyttja den information som finns i det
medicinska födelseregister som förs hos socialstyrelsen. Detta material skulle
kompletteras genom datamaskinell koppling mellan det medicinska födelseregistret
och andra riksomfattande register innehållande uppgifter om
socioekonomiska förhållanden och belastningsfaktorer av annan karaktär.
Bland de belastningsfaktorer man särskilt vill studera omnämns tobaksrökning,
alkoholmissbruk samt - under hänvisning bl. a. till den nu aktuella
motionen - inverkan av exposition för negativa omgivningsfaktorer i
exempelvis arbetsmiljön.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen,
arbetarskyddsstyrelsen och produktkontrollnämnden.

Ställningstaganden till motionsyrkandet

Samtliga remissinstanser är positiva till tankegångarna i motionen. Socialstyrelsen
och arbetarskyddsstyrelsen anser det angeläget med intensifierad
forskning på det aktuella området men framhåller att detta kommer att kräva
stora resurser. Produktkontrollnämnden konstaterar att uppmärksamheten
redan är riktad på de i motionen berörda frågorna. Nämnden anser att man
kan förutsätta att dessa frågor i fortsättningen kommer att ägnas en
betydande uppmärksamhet inte minst inom ramen för arbetarskyddsverkets
verksamhet även om motionen inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Forskningens inriktning m. m.

Socialstyrelsen bekräftar att kunskaperna om miljöfaktorers inverkan på
graviditet och foster är bristfälliga och på många väsentliga punkter saknas

SoU 1978/79:10

helt. Detta sammanhänger med mångfalden av olika och på många olika sätt
verkande risk- och miljöfaktorer. En starkt hämmande omständighet är
vidare avsaknaden av kunskaper om verkningsmekanismer hos flertalet av i
sammanhanget aktuella ämnen och den praktiskt taget totala avsaknaden av
kunskaper om hur olika yttre miljöfaktorer samverkar med egenskaper -ärftligt eller miljömässigt betingade - hos den drabbade individen.

Negativ inverkan på graviditet eller foster kan dessutom yttra sig på många
sätt, vilka översiktligt kan indelas i fyra huvudkategorier, nämligen spontanabort,
spädbarnsdödlighet och dödföddhet, missbildningsfödsel samt
tillväxt- eller utvecklingsrubbning. Man måste även beakta att en graviditetskomplikation,
medfödd missbildning eller utvecklingsrubbning bara
undantagsvis kan förklaras av en känd miljöfaktor. Problemen rörande
miljöfaktorers skadliga inverkan på graviditet berör vidare ett stort antal
forskningsområden. Intensifierad forskning om dessa frågor omfattar därför
grundforskning av många slag, liksom tillämpad forskning och tvärvetenskapliga
aktiviteter.

Ett viktigt verksamhetsområde ärhärepidemiologi. Detta innebär att
man observerar missbildningsförekomst och graviditetsutfall i befolkningen
eller i grupper av befolkningen och försöker analysera möjliga orsaksfaktorer.
Inom den epidemiologiska verksamheten kan man använda sig av fyra olika
strategier, nämligen fallrapportering, hälsostatistik, case-controlstudier och
kohortundersökningar.

Fallrapportering innebär att den enskilde läkaren rapporterar av
honom iakttagna fall av graviditetskomplikation etc. som misstänks stå i
samband med t. ex. arbetsmiljön. Rapportering skulle i så fall ske till ett
centralt informationssystem. Information av detta slag utgör dock inget bevis
för samband mellan den hälsorubbning och den miljöfaktor man iakttagit.
Den kan bara tjäna som varningssignal och användas som utgångspunkt för
fortsatt forskning. Det uppstår även brister i rapporteringen, eftersom samma
läkare inte så ofta kan iaktta både graviditetsutfallet och den misstänkta
miljöfaktorn.

Hälsostatistik av intresse i sammanhanget finns i form av ett register
för medicinska födelsemeddelanden och ett missbildningsregister. Med hjälp
av dessa register kan man kartlägga var missbildningsfödslar förekommer i
befolkningen. Det är dock främst fördelningar av typ moderns ålder och
bostadsort som man kan finna på detta sätt. Information om yttre miljöfaktorer
förekommer inte. Socialstyrelsen arbetar f. n. med att se över sina
informationssystem i syfte att förbättra övervakningen av missbildningsfödslar.
Arbetet syftar till att systemet skall kunna rikta uppmärksamheten på
tidsmässiga eller geografiska ansamlingar, som då får utredas närmare.

Case-controlstudier innebär att man utväljer en undersökningsgrupp
av t. ex. fall av viss typ av missbildningsfödsel och studerar den med
avseende på misstänkta bakgrundsfaktorer. Resultaten jämförs med resultat
som erhålls från kontrollgrupper som saknar den aktuella missbildningen.

SoU 1978/79:10

Kohortundersökningar innebär att man väljer ut en grupp av
kvinnor i barnafödande åldrar som har en känd och definierbar kontakt med
en yttre faktor, t. ex. i arbetsmiljön. Gruppen följs därefter under lång tid, och
utfallet av förekommande graviditeter registreras systematiskt. Man kan
senare jämföra resultatet med resultatet för kontrollgrupper. I praktiken är det
svårt att använda sig av kohortundersökningar då man studerar så ovanliga
händelser som missbildningsfödslar.

Socialstyrelsen framhåller vidare att styrelsen i princip har möjlighet att
medverka och själv bedriva aktiviteter inom samtliga de beskrivna handlingsalternativen.
Styrelsen har även till sig knutit en vetenskaplig referensgrupp
för missbildningar och utvecklingsrubbningar. Emellertid konstateras
att styrelsens nuvarande resurser inte är tillräckliga för egna miljöinriktade
analyser eller utredningsaktiviteter av någon omfattning. Även ett ökat
utnyttjande av den hälsostatistiska informationen kommer i praktiken att
ställa ökade anspråk på socialstyrelsen. Man bör därför på ett tidigt stadium
överväga vilka resurser som krävs för att tillgodose de krav som
uppställs.

Arbetarskyddsstyrelsen påpekar att det kan vara svårt att urskilja en specifik
orsak till skador, eftersom människan utsätts för en mängd olika och
samtidigt verkande faktorer. När det gäller arbetsmiljön kan det dock för det
praktiska skyddsarbetet vara tillräckligt att identifiera en farlig arbetsmiljö,
även om man inte kan fastställa precis vilken faktor som är den egentliga
orsaken.

Sammanfattningsvis framhåller arbetarskyddsstyrelsen att det är angeläget
att förbättra kunskaperna på det område som berörs i motionen, vilket dock
kräver stora resurser. Tänkbara åtgärder är enligt styrelsen av tre slag,
nämligen att förbättra och utvidga utbildningen inom fosterskadeområdet,
vidare att förbättra datatillgången och tillse att data finns lätt tillgängliga på
billiga lagringsmedia samt att samordna och initiera forskning. Av speciellt
intresse är epidemiologiska studier för att studera miljörisker för människan.
Man bör enligt styrelsen överväga att införa en kontinuerlig rapportering och
analys, som ger möjligheter att söka riskgrupper, få fram bakgrundspopulationer
och följa tidstrender.

Produktkontrollnämnden framhåller att det med hänsyn till den sociala
trygghet som råder på den svenska arbetsmarknaden i allmänhet är möjligt
att omplacera gravida kvinnor till mindre utsatta arbetsmiljöer. Målet bör
vara att så långt möjligt förebygga riskerna för moder och foster så att modern
utan oro kan fortsätta sitt arbete under så lång tid som möjligt av graviditeten.
Förutom att minska exponeringen genom omflyttningar och tekniska
åtgärder - inkapslade processer och sänkta gränsvärden - bör åtgärder vidtas
för att göra den vetenskapliga informationen om kemikaliers inverkan på
graviditet m. m. mera tillgänglig. En sådan kunskapsbank skulle enligt
nämnden kunna utvecklas ur en redan uppbyggd referensbank vid Karolinska
institutet, MIC. Nämnden erinrar också om att forskningsråds -

SoU 1978/79:10

nämnden tillsatt en arbetsgrupp för att utreda forskningsbehovet inom
området kemiska hälsorisker i totalmiljön. Vidare påpekar nämnden att det
vid Karolinska institutet nyligen inrättats en professur i gynekologi-obstetrik,
särskilt klinisk fortplantningslära. Nämnden uttalar förhoppningen att dessa
arbetarskyddsproblem kommer att angripas vid kliniken.

Produktkontrollnämnden anser sammanfattningsvis att resurserna inom
redan etablerade forskargrupper inom gynekologi-obstetrik, yrkesmedicin
och företagshälsovård bör tillvaratas. Åtgärder som kan förebygga risker för
skador till följd av moderns arbetsmiljö bör samordnas som ett arbetarskyddsproblem
genom arbetarskyddsverkets försorg. Enligt nämndens
bedömning torde det kunna förutsättas att dessa frågor i fortsättningen
kommer att ägnas en betydande uppmärksamhet, inte minst inom arbetarskyddsverket.

Utskottet

Frågan om hur gravida kvinnor skall kunna skyddas mot sådana omgivningsfaktorer
som kan befaras ha negativ inverkan på graviditet eller foster är
en av de mest angelägna och samtidigt mest komplicerade uppgifterna för den
miljömedicinska forskningen. En del av problemet rör de särskilda risker som
kan orsakas av speciella förhållanden i arbetsmiljön. Arbetsmiljöriskerna är
ofta av allvarligt slag genom att de kan innebära intensiv påverkan av olika
kemiska ämnen, om vilkas olika effekter på människan man inte vet
tillräckligt, särskilt inte om ämnena förekommer i höga doser och under lång
tid. Gravida kvinnor utgör i dessa avseenden en av de mest känsliga
grupperna av arbetstagare. Även en obetydlig inverkan på fosterutvecklingen
kan få katastrofala konsekvenser. Enligt utskottets mening är det därför
rimligt att låta frågan om arbetsmiljö- och liknande omgivningsfaktorers
inverkan på graviditet och foster få ta i anspråk en betydande del av
tillgängliga forskningsresurser. Det är av största vikt att hälsorisker som kan
få så ödesdigra följder för de berörda uppmärksammas och motverkas så långt
det över huvud taget är möjligt.

Utskottet vill här något beröra den bl. a. under remissbehandlingen
aktualiserade frågan om möjligheten att minska riskerna för gravida kvinnor
genom omplaceringar på arbetsplatsen eller genom ledighet från arbetet.
Sådana åtgärder är visserligen angelägna, men enligt utskottets mening tyvärr
ofta otillräckliga för att förebygga de arbetsmiljörisker som ligger i bl. a.
exposition för olika kemiska ämnen. Det är främst under graviditetens
slutskede som sådana åtgärder aktualiseras och då i allmänhet för kvinnor
som har fysiskt tungt arbete. Fostrets känslighet för yttre påverkan är
emellertid stor också under de första månaderna av graviditeten. Omplacering
eller ledighet under graviditetens slutskede kan därför bara motverka
vissa slag av graviditetsrisker. För att åstadkomma ett effektivt skydd för
gravida kvinnor måste man bl. a. söka klarlägga vilka ämnen i arbetsmiljön

SoU 1978/79:10

som kan vara farliga för dem och så långt möjligt hindra att kvinnorna utsätts
för exposition av sådana ämnen. Man måste också ta hänsyn till att en viss
arbetsmiljöfaktor kan få särskilt svåra konsekvenser om kvinnan även är
utsatt för en annan faktor som är negativ för hälsan, något som kan vara fallet
exempelvis då kvinnan är rökare. Även sådana samband måste klarläggas om
skyddsåtgärderna för kvinnorna skall få avsedd verkan. Att omplacering
m. m. i vissa fall kan ske minskar således inte behovet av att vi skaffar oss en
väsentligt ökad kunskap om sambanden mellan olika omgivningsfaktorer
och senare graviditetskomplikationer.

Då det gäller frågan om på vad sätt detta skall ske visar enligt utskottets
mening remissyttrandena att det bör vara möjligt att förbättra vår kunskap
om sådana samband genom att man bättre utnyttjar de register som finns hos
bl. a. socialstyrelsen. En väsentlig förutsättning härför torde vara att en ökad
samordning av registren sker och att de kompletteras med uppgifter om olika
bakgrundsfaktorer. Ett sådant arbete har initierats av medicinska forskningsrådet.
Avsikten med projektet är att med utgångspunkt i uppgifterna i det hos
socialstyrelsen förda medicinska födelseregistret komplettera materialet med
bl. a. uppgifter från andra riksomfattande register och härigenom få underlag
för vidare studier av olika belastningsfaktorers inverkan på perinatal
dödlighet och sjuklighet. Utfallet av detta och likartade projekt bör enligt
utskottets mening kunna bli av värde vid en bedömning av frågan om vilka
organisatoriska åtgärder som bör vidtas för att man skall få till stånd ett
effektivt registerutnyttjande i här aktuellt avseende.

Också då det gäller annan forsknings- eller utredningsverksamhet på
området än sådan som avser utnyttjande av olika register framstår det som
nödvändigt att en bättre samordning av verksamheten kommer till stånd.
Självfallet är det också viktigt att kunskapsmaterial som finns och som
successivt kommer fram samordnas och görs tillgängligt på ett sådant sätt att
det praktiskt kan utnyttjas för att förebygga skador på foster eller förhindra
annan negativ inverkan i samband med graviditet.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt med
snabba och samlade åtgärder på detta område, har vid sina överväganden om
det är erforderligt att riksdagen tar något initiativ med anledning av motionen
beaktat bl. a. följande.

Yrkesskadestatistikutredningen har gjort en översiktlig kartläggning av de
register som innehåller uppgifter om olika individers tillstånd (Ds A 1976:3).
Även vissa register med uppgifter om förhållandet mellan exponering för en
viss faktor i arbetsmiljön och dess följder för människorna har inventerats. I
propositionen 1977/78:74 med förslag till riktlinjer för ett informationssystem
om arbetsskador m. m. uttalade dåvarande arbetsmarknadsministern
i anslutning till ett omnämnande av den gjorda kartläggningen att han i likhet
med utredningen och remissinstanserna finner det angeläget att det epidemiologiska
forsknings- och utvecklingsarbetet för att kontrollera hälsorisker i
arbetsmiljön intensifieras (prop. s. 38). 1 sammanhanget nämnde arbetsmark -

SoU 1978/79:10

nadsministern att arbetarskyddsfonden uppdragit åt en arbetsgrupp att se
över behovet av arbetsmedicinskt orienterad epidemiologi. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer arbetsgruppen att inom kort lägga fram en
rapport i ämnet.

Med beaktande av vad arbetarskyddsstyrelsen anför i sitt remissyttrande
anser sig utskottet kunna förutsätta att, när rapporten framlagts, myndigheten
kommer att i samråd med arbetarskyddsfonden, socialstyrelsen och
berörda forskningsorgan ytterligare överväga den fråga som aktualiserats
genom motionen. Då härtill kommer att - enligt vad som framgår av den
lämnade redogörelsen - man inom regeringskansliet har uppmärksammat
behovet av ett intensifierat epidemiologiskt forsknings- och utvecklingsarbete
för att konstatera hälsorisker i arbetsmiljön anser utskottet att någon
riksdagens åtgärd i frågan för närvarande inte är påkallad.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1086.

Stockholm den 10 oktober 1978

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Erik Larsson (c), John
Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), Britt Wigenfeldt (c), SvenGösta
Signell (s), Kersti Swartz (fp), Ulla Tillander (c), Stig Alftin (s), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Lena Öhrsvik (s), Arne Magnusson (c) och Blenda
Littmarck (m).

GOTAB 58488 Stockholm 1978