SkU 1978/79; 41

Skatteutskottets betänkande
1978/79:41

med anledning av motion om höjd tobaksskatt

Motionen

I motionen 1978/79:681 av Erik Johansson i Hållsta m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring av tobaksbeskattningen
så att dennas nivå anpassas till konsumentprisutvecklingen i
allmänhet under 1970-talet så att medel härigenom kan anvisas till en kraftigt
förbättrad satsning på tobaksupplysning, särskilt för att förebygga vanemässigt
tobaksbruk bland barn och ungdom.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 2 § lagen (1961:394) om tobaksskatt utgår sådan skatt med följande
belopp:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I t.o.m. 1,7 13,5

grupp II över 1,7 t.o.m. 3,0 18,0

grupp III över 3,0 t.o.m. 5,0 21,5

grupp IV över 5,0 30,0

Cigarretter

grupp I t.o.m. 0,85 18,0

grupp II över 0,85 t.o.m. 1,20 23,0

grupp III över 1,20 t.o.m. 1,55 28,0

grupp IV över 1,55 t.o.m. 1,90 32,5

grupp V över 1,90 37,0

Röktobak - 74:00

Tuggtobak - 25:00

Snus - 10:50

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter
av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.

Dessa styckeskattesatser har gällt fr. o. m. den 14 mars 1977. Statsverkets
inkomster av tobaksskatten har för budgetåret 1979/80 beräknats till 2,5
miljarder kronor. Om härtill läggs den mervärdeskatt sorn utgår på tobaksvarorna
kan de sammanlagda statsinkomsterna på tobak uppskattas till minst
3 miljarder kronor. Den sammanlagda skattebelastningen på cigarretter kan

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 41

SkU 1978/79:41

2

beräknas motsvara ca 80 % av konsumentpriset.

Enligt en av Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar
- NTS - verkställd beräkning skulle priset på cigarretter under
1970-talet inte ha stigit i takt med konsumentprisindex (KPI). Denna
beräkning bygger emellertid på ett medelvärde för de mest sålda märkena,
vilket innebär att den övergång till mindre cigarretter som ägt rum under
perioden kommer att framstå som en prissänkning. Om man i stället följer
prisutvecklingen för vart och ett av de mest sålda cigarrettmärkena under
1970-talet blir avvikelserna i förhållande till KPI marginella.

Beträffande frågan om åtgärder mot tobakens skadeverkningar kan här
erinras om att tobakskommittén(S 1977:03)en!igt sina direktiv bör lägga fram
förslag dels om åtgärder som omedelbart minskar tobakskonsumtionen och
förebygger tobakens skadeverkningar, dels om åtgärder på längre sikt.
Utredningen, som således är oförhindrad att ta upp beskattningsfrågorna till
prövning, beräknas avge sitt betänkande under senare delen av 1979.

Utskottet

1 motionen begärs en skärpning av tobaksskatten av främst två skäl.
Motionärerna gör gällande att tobaksvarorna under 1970-talet sjunkit i pris i
förhållande till andra konsumtionsvaror och att detta skulle ha stimulerat till
ökad tobakskonsumtion. Vidare vill de anslå ytterligare medel till information
om tobakens skadeverkningar och finansiera denna åtgärd genom
skattehöjningen.

Utskottet vill först konstatera att tobaksbeskattningen i motsats till
alkoholbeskattningen hittills främst har fungerat som ett finanspolitiskt
instrument. Beskattningsåtgärderna har inte varit förenade med någon
uttalad strävan att dämpa konsumtionen. Skattesatserna har som regel höjts i
samband med att staten velat finansiera andra åtgärder. På grund av
konstruktionen med styckeskattesatser blir effekterna av en skattehöjning
nästan alltid en tillfällig pristopp som sedan jämnas ut genom penningvärdeförändringen.
Ser man till prisbildningen för varje cigarrettsort för sig
uppvisar utvecklingen under 1970-talet en stigande kurva som i huvudsak
överensstämmer med konsumentprisindex. Däremot har genomsnittspriset
för cigarretter under samma tid visat en i förhållande till övriga varor något
sjunkande kurva, vilket främst torde bero på en ökande försäljning av de
minsta cigarrettypema. Med hänsyn till dessa omständigheter och med
beaktande av att regeringen kan väntas bevaka möjligheterna att i möjligaste
mån utnyttja tobaksskatten finanspolitiskt finner utskottet inte erforderligt
att riksdagen från sådana utgångspunkter påkallar någon skattehöjning.

En i viss mån annan fråga gäller användningen av tobaksskatten i
konsumtionsdämpande syfte och till detta spörsmål torde det finnas
anledning att återkomma i samband med behandlingen av de förslag som

SkU 1978/79:41

3

tobakskommittén väntas lägga fram senare i år. Kommittén kommer även att
behandla de informationsfrågor som tas upp i motionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1978/79:681.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:681.

Stockholm den 27 mars 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c). Valter Kristenson (s).
Stig Josefson (c). Tage Johansson (s), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c),
Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark (s), Johan
Olsson (c), Curt Boström (s), Holger Bergqvist (fp), Bo Lundgren (m) och
Wilhelm Gustafsson (fp).

GOTAB 61768 Slockholm 1979