SkU 1978/79:38

Skatteutskottets betänkande
1978/79:38

med anledning av motion om det särskilda byggnadsinvesteringsavdraget
m. m.

Motionen

I motionen 1978/79:1153 av Joakim Ollén (m) hemställs att riksdagen
beslutar om ändringar i lagen om särskilt investeringsavdrag för vissa
byggnadsarbeten och lagen om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten,
innebärande att lagarna blir tillämpliga även på byggnadsinvesteringar
för kontorslokaler avsedda för företag inom tillverkningsindustrin.

Gällande bestämmelser

1 enlighet med förslag i propositionen 1978/79:50 om inriktningen av den
ekonomiska politiken, m. m. antog riksdagen i höstas en lag om särskilt
investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten. Detta avdrag, som utformats
efter i huvudsak samma principer som gällde enligt 1972 års förordning om
särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten, medges vid taxeringen
till statlig inkomstskatt och uppgår till 10 % av sådana kostnader för ny-, tilleller
ombyggnad av fastighet i rörelse jordbruk eller skogsbruk som nedläggs
under perioden den 1 oktober 1978-den 31 mars 1980. Avdraget medges
endast för sådana byggnadsarbeten som igångsätts under tiden 1 oktober
1978-den 30 september 1979. Ett byggnadsarbete är att anse som igångsatt
när det har påbörjats på arbetsplatsen.

På samma sätt som gällde enligt 1972 års förordning beräknas avdraget
endast på kostnader för arbeten som utförts på och för material som fogats in i
byggnaden före den tidpunkt då investeringsperioden gått till ända, dvs. före
den 1 april 1980. Avdrag medges inte bara för arbete som utförs av en
entreprenör utan också förarbete i egen regi. Om arbetet utförs i egen regi får i
underlaget för beräkningen av avdraget inräknas-förutom direkta kostnader
för arbetskraft och material m. m. - även en skälig andel av s. k. indirekta
kostnader, t. ex. administrationskostnader. Ränta på eget kapital får dock inte
inräknas i underlaget för anslagsberäkningen.

För vissa byggnadsarbeten har det ansetts inte finnas anledning att ge
stimulans i form av investeringsavdrag. Undantagna är kostnader som avser
lokaler för bostadsändamål, bensinstationer, parkeringshus eller parkeringsanläggningar,
butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,
samlingslokaler eller nöjeslokaler samt sporthallar eller andra idrottsanläggningar.
Om ett byggnadsprojekt som i och för sig ger rätt till avdrag även
innefattar arbeten som nu nämnts skall underlaget för beräkningen av

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 38

SkU 1978/79:38

2

avdraget minskas med den del av kostnaderna som belöper på dessa
arbeten.

Investeringsfond för konjunkturutjämning får tas i anspråk för den del av
kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad för vilken ett företag inte tillgodoför
sig investeringsavdrag. Företaget har alltså möjlighet att för en viss investering
kombinera investeringsfondsutnyttjande och investeringsavdrag.

Yrkande om investeringsavdrag skall framställas vid taxeringen för det
beskattningsår under vilket kostnaden har nedlagts. I likhet med vad som
gäller i fråga om det särskilda investeringsavdraget för maskininvesteringar
får avdrag åtnjutas med högst ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan. Den avdragsgrundande
kostnaden för ett och samma byggnadsarbete måste uppgå till minst 10 000
kr. under beskattningsåret.

Företag som inte kan utnyttja avdragsrätten för byggnadsinvesteringar är
enligt regler som riksdagen antog i samband med behandlingen av propositionen
1978/79:50 berättigat till ett särskilt investeringsbidrag för byggnadsarbeten.
Bidraget utgår till 4 % av kostnaderna, om dessa för ett och samma
byggnadsarbete uppgått till minst 10 000 kr. under året. Underlaget för
bidragsberäkningen är maximerat till 1 milj. kr. om året. De bestämmelser
som reglerar investeringsbidraget för byggnadsarbeten är utarbetade efter
mönster av lagstiftningen om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning
och lagen om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten.

I samband med behandlingen av prop. 1978/79:50 som bl. a. innehöll
förslaget om det särskilda investeringsavdraget för byggnadsarbeten hade
skatteutskottet att pröva en motion med yrkande att hotell- och restauranglokaler
skulle omfattas av bestämmelserna. Utskottet framhöll därvid att
avsikten med investeringsavdraget framför allt var att främja industrins
investeringar och att det inte fanns tillräckliga skäl att behandla hotell och
restauranger på annat sätt än andra byggnader för jämförliga ändamål vilka
inte heller omfattades av lagstiftningen.

Utskottet

Enligt riksdagsbeslut i december 1978 medges under vissa förutsättningar,
vilka redovisas i inledningen till detta betänkande, ett särskilt investeringsavdrag
för byggnadsinvesteringar i förvärvskällorna rörelse, jordbruk eller
skogsbruk. Företag och skattskyldiga som saknar skattemässigt utrymme för
att utnyttja avdraget har i stället möjlighet att erhålla ett investeringsbidrag.

Vissa investeringar har undantagits från tillämpningsområdet. För kostnader
som avser kontorslokaler kan sålunda avdrag eller bidrag inte komma i
fråga.

SkU 1978/79:38

3

Motionären framhåller att erforderliga investeringar i industrin föratt möta
en förbättrad orderingång och därmed ökad produktion i många fall inte alls
eller endast delvis behöver göras i byggnader avsedda för den direkta
tillverkningen. Framsynta satsningar i industriföretag förutsätter i stället i
många fall att kapaciteten på konstruktions-, utvecklings- och marknadsföringsenheterna
förstärks. Sådana investeringar faller emellertid med nuvarande
bestämmelser utanför lagarnas tillämpning och detta innebär enligt
motionärens mening att syftet med lagstiftningen endast delvis kommer att
uppnås.

Lagstiftningen om investeringsavdrag/bidrag för byggnadsarbeten är av
begränsad varaktighet. Den avser uteslutande kostnader för arbeten som
igångsätts under en ettårsperiod räknat fr. o. m. oktober 1978. Enligt
utskottets mening kan ifrågasättas om åtgärder av den art motionären avser
skulle få den omedelbara stimulanseffekt på tillverkningsindustrins byggnadsinvesteringar
som man i första hand vill uppnå med det särskilda
investeringsavdraget och investeringsbidraget. Vad motionären anfört kan
inte anses utgöra tillräckliga skäl för att behandla kontorslokaler på annat sätt
än andra byggnader för jämförliga ändamål som inte heller omfattas av
lagstiftningen. På grund härav och då ett bifall till motionen skulle komma att
leda till svårigheter i den praktiska tillämpningen anser utskottet att man bör
vidhålla den gränsdragning mellan byggnadsprojekt av olika slag som gjorts i
gällande lagstiftning om investeringsavdrag och investeringsbidrag. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1153.

Stockholm den 6 mars 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Näivaiande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson* (c), Valter Kristenson (s),
Tage Johansson* (s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein* (s), Tage Sundkvist
(c). Hagar Normark* (s), Johan Olsson (c), Curt Boström (s). Holger Bergqvist*
(fp), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c). Eric Marcusson (s) och Ingegerd
Troedsson (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.