SfU 1978/79:9

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:9

med anledning av motion om översyn av avtal med Norge om
uttagande av sociala avgifter

Motionen

I motionen 1977/78:1491 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder i syfte att
undanröja de i motionen påtalade missförhållandena.

Motionen behandlar bestämmelserna om uttag av sociala avgifter för
personer som bor i Sverige men arbetar i Norge. Motionären påpekar att
sådana personer i vissa fall, t. ex. vid anställning i norsk offentlig tjänst, kan få
erlägga avgifter i båda länderna.

Gällande bestämmelser

En person som är bosatt i Sverige, men har sin anställning i Norge, är
ansluten till såväl den svenska lagen om allmän försäkring (AFL) som den
norska lagen om folketrygd. Förmåner från och avgifter till de båda ländernas
trygghetssystem anknyter i väsentliga delar till ländernas beskattningsregler.

Enligt 53 § kommunalskattelagen beskattas den som är bosatt i Sverige här
i riket för all inkomst vare sig den förvärvas här eller på utländsk ort.
Samtidigt är den lön eller annan ersättning som en i Sverige bosatt person
erhåller för arbete i Norge underkastad beskattning där.

Enligt kungörelsen (1972:35) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Norge får lön och annan ersättning som person bosatt i Sverige förvärvar
genom anställning i enskild tjänst i Norge beskattas i Norge om arbetet utförs
där (art. 15). Motsvarande gäller enligt art. 20 i fråga om lön eller annan
ersättning från norska staten eller regional eller kommunal förvaltning i
Norge. Nu nämnd lön eller ersättning får beskattas också i Sverige. Därvid
skall emellertid enligt art. 24 den skatt som erlagts i Norge avräknas från den
svenska inkomstskatten.

Ett undantag från de nämnda bestämmelserna gäller för personer som bor i
kommuner som direkt gränsar till Norge. I de fall inkomsten härrör från
personligt arbete vid anställning i enskild tjänst i norsk gränskommun
beskattas inkomsten endast i Sverige (art. 15 § 4).

Konventionen den 15 september 1955 mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om social trygghet reglerar frågan om från vilket land sociala
förmåner skall utgå. I art. 5 i konventionen anges att en person som är bosatt i
ett land och utför arbete som anställd i ett annat land skall åtnjuta

1 Riksdagen 1978/79. 11 sami Nr 9

SfU 1978/79:9

2

tilläggspension i sysselsättningslandet, under förutsättning att inkomsten
beskattas där.

På grund av en tilläggsöverenskommelse till konventionen den 22 mars
1973 skall emellertid i fråga om person, som har hemvist i kommun direkt
gränsande till riksgränsen mellan Norge och Sverige och utför arbete såsom
anställd i sådan kommun på andra sidan riksgränsen hos arbetsgivare där,
anställningsinkomsten ge rätt till tilläggspension endast i det land där arbetet
utförs även om inkomsten icke beskattas där. Vidare har angivits att
arbetstagare som avses i överenskommelsen ej skall vara skyldig att erlägga
pensionsavgift för anställningsinkomst i sysselsättningslandet.

Enligt art. 6 och 16 i konventionen regleras rätten till förmåner vid
sjukdom, havandeskap eller barnsbörd närmare i en särskild överenskommelse
den 6 februari 1975 mellan de nordiska länderna. 1 art. 8 i överenskommelsen
stadgas att den som är bosatt i ett land och utför arbete som
anställd i ett annat av länderna är tillförsäkrad sjukpenning för anställningsinkomsten
i sysselsättningslandet. Skyldigheten att utge sjukpenning
övergår dock på bosättningslandet efter 90 dagar, såvida den försäkrade inte
fortfarande vistas i sysselsättningslandet (art. 10).

Med undantag för stadgandet i den ovannämnda til läggsöverenskommelsen
den 22 mars 1973 om att arbetstagaresom avses i överenskommelsen
inte skall vara skyldig att erlägga pensionsavgift för anställningsinkomst i
sysselsättningslandet reglerar den nordiska konventionen om social trygghet
inte frågan om i vilket land avgiftsuttaget skall ske. Skyldigheten att erlägga
avgifter blir därför i övriga fall beroende på de resp. ländernas bestämmelser
härom.

Avgifter till de svenska pensionsförsäkringarna erläggs av den försäkrade
om han haft pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än inkomst
av anställning. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst räknas visserligen
enligt 11 kap. 2 § AFL den lön i penningar eller naturaförmåner som
försäkrad åtnjutit som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst som inkomst
av anställning. I lagrummet anges emellertid att vid beräkning av inkomst av
anställning - med vissa angivna undantag - hänsyn skall tas till lön eller
annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosatt
utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i de fall då den försäkrade
sysselsätts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt
handelsfartyg. Till inkomst av annat förvärvsarbete räknas enligt 11 kap. 3 §
AFL bl. a. ersättning i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller
bostad förarbete för annans räkning, allt i den mån inkomsten enligt 2 § ovan
inte är att hänföra till inkomst av anställning.

Den inkomst som en här i riket bosatt person erhållit av norsk arbetsgivare
för arbete i Norge hänförs sålunda till inkomst av annat förvärvsarbete, och
han påförs följaktligen egenavgift till såväl folkpensioneringen som tilläggspensioneringen.

Avgifter till den svenska sjukförsäkringen erläggs av den försäkrade endast

SfU 1978/79:9

3

om hans sjukpenninggrundande inkomst härrör från annat förvärvsarbete än
anställning. Såsom inkomst av anställning räknas enligt 3 kap. 2 § AFL
inkomster som försäkrad förvärvar såsom arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst. Detta gäller även om inkomsten härrör från utländsk anställning. En
försäkrad som får sin anställningsinkomst från Norge behöver därför inte
erlägga avgift till den svenska sjukförsäkringen.

Den norska folketrygden finansieras främst med medlemsavgifter från
personer som omfattas av trygden och av arbetsgivaravgifter. Löntagare i
Norge erlägger för innevarande år medlemsavgift till pensionsförsäkringarna
med 3,8 procent av den pensionsgrundande inkomsten och till sjukförsäkringen
med 4,4 procent av beräknad taxerad inkomst.

Utskottet

I den förevarande motionen tar motionären upp frågor om skyldighet för
personer som bor i Sverige men har anställning och inkomst i Norge att
erlägga avgifter till svensk socialförsäkring och norsk folketrygd. Motionären
begär skyndsamma åtgärder för att undvika att personerna i fråga skall
behöva erlägga avgifter i båda länderna.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att man i dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Norge lindrat de effekter som
uppkommer på grund av att inkomster som här i landet bosatta personer
förvärvar i Norge beskattas i båda länderna. Vidare har frågan från vilket land
sociala förmåner skall utgå reglerats genom.den nordiska konventionen om
social trygghet och överenskommelser i anslutning till denna konvention.
Däremot finns, med visst undantag för personer som bor och sysselsätts i
kommuner på ömse sidor om riksgränsen mellan Sverige och Norge, ingen
överenskommelse mellan de båda länderna om i vilket land avgifter skall
erläggas. Den som inte omfattas av det nämnda undantaget måste följaktligen
erlägga pensionsavgifter såväl i Sverige som i Norge.

Den bristande överenskommelsen mellan förmåner och avgifter i de nu
aktuella fallen är enligt vad utskottet erfarit föremål för uppmärksamhet
inom regeringskansliet i anslutning till pågående förhandlingar mellan
svenska och norska regeringarna om en ny nordisk konvention om social
trygghet. Förhandlingarna beräknas kunna slutföras nästa år. Med hänsyn
härtill anser utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionen inte är påkallad.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1491.

Stockholm den 16 november 1978

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

SfU 1978/79:9

4

Närvarande: Sven Aspling (s), Per-Eric Ringaby (m), Arne Magnusson (c),
Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj Pehrsson (c), Eric Marcusson (s),
Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström*(s), Elis Andersson
(c), Christer Nilsson (s), Börje Hörnlund*(c), Lars-Åke Larsson (s) och Stig
Gustafsson*(s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 58746 Slockholm 1978