Socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:5

Med anledning av motion om viss information till den som flyttar
utomlands

Motionen

I motionen 1977/78: 1049 av Karin Ahrland (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att riksskatteverket ges i uppdrag att
överväga lämpliga former för upplysningar till svenska medborgare som
flyttar utomlands om vad detta medför i fråga om olika förmåner.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från riksförsäkringsverket
och Försäkringskasseförbundet. Försäkringskasseförbundet har i
sin tur inhämtat yttrande från de allmänna försäkringskassorna i Stockholms,
Östergötlands, Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs, Västerbottens
och Norrbottens län samt från Malmö och Göteborgs allmänna
försäkringskassor.

Gällande bestämmelser om sociala förmåner m. m.

Inledning

Förmåner enligt svensk socialförsäkringslagstiftning eller sociallagstiftning
i övrigt förutsätter genomgående en anknytning till Sverige såsom
medborgarskap i riket eller bosättning här. Bosättningsbegreppet
inom dessa områden bygger i huvudsak på motsvarande begrepp inom
folkbokföringen. Det innebär att en person i princip anses bosatt där
hon tillbringar dygnsvilan. Emellertid har en särskild praxis utvecklats
inom socialförsäkringslagstiftningen. I fråga om förmåner som omfattas
av lagen om allmän försäkring (AFL) skall enligt riksförsäkringsverkets
cirkulär 15/1975 följande regler tillämpas vid utflyttning. Om inskriven
försäkrad hos kyrkobokföringsmyndigheten anmäler att han bosatt
sig i annat land avförs han från den svenska kyrkobokföringen. Har
han i sådant fall bosatt sig i annat nordiskt land blir han automatiskt
överförd till sjukförsäkringen i det andra nordiska landet. Underrättas
försäkringskassan på annat sätt om att någon har avregistrerats från
kyrkobokföringen skall bosättningsfrågan utredas. Visar det sig då att
den försäkrade bosatt sig utomlands skall bosättningen anses ha upphört
vid avresan från landet. Har kassan inte fått besked om när avresan
från Sverige ägde rum skall bosättningen anses ha upphört två
veckor före den tidpunkt då försäkringskassan fick besked från länsstyrelsens
datacentral om avregistrering från kyrkobokföringen.

Om försäkringskassans utredning däremot inte visar att försäkrad,

1 Riksdagen 1978/79.11 sami. Nr 5

SfU 1978/79: 5

som är svensk medborgare, haft för avsikt att bosätta sig utomlands,
skall han enligt rådande praxis anses bosatt i Sverige intill ett år efter
avresan härifrån. Denna ettårsregel tillämpas också på försäkrad utlänning,
som varit bosatt här, och som skickas ut av svenskt företag för
arbete utomlands. Annan utlänning däremot avregistreras, när han kan
antas ha lämnat landet, om inte omständigheterna talar för att hans
bortovaro är blott tillfällig t. ex. på grund av semester. Utlandssvensk,
som inte har rätt till viss förmån i Sverige, kan på grund av konvention
eller överenskommelse med annan stat vara tillförsäkrad motsvarande
förmån i den staten.

Lagen om allmän försäkring

Alla svenska medborgare är försäkrade enligt AFL. Detsamma gäller
här bosatta utlänningar. Fr. o. m. den månad då den försäkrade fyller
16 år skall han också vara inskriven hos allmän försäkringskassa. Alla
försäkrade har i princip rätt till ersättning för utgifter för läkarvård,
tandvård och sjukhusvård. Då den försäkrade inte är bosatt i Sverige
har han rätt till sjukvårdsersättning bara om vårdbehovet uppkommer
när han vistas här.

Inskriven försäkrad har också rätt till sjukpenning, som beräknas på
grund av sjukpenninggrundande inkomst. Enligt de definitioner som
finns i 3 kap. 2 § AFL kan även inkomst på grund av anställning hos
utländsk arbetsgivare utgöra sjukpenninggrundande inkomst av anställning.
För inskriven försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete
saknar det i princip betydelse om inkomsten härrör från Sverige eller
annat land. Inkomsten kan dock vara undantagen från beskattning här
och ligger då i allmänhet inte till grund för beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst.

Varje svensk medborgare, som är bosatt i landet eller som varit mantalsskriven
här under det år då han fyllde sextiotvå år och under de
fem föregående åren, är berättigad till folkpension. Svensk medborgare,
som på grund av utflyttning inte uppfyller dessa krav kan i vissa fall
ändå erhålla folkpension efter ansökan hos riksförsäkringsverket.

Rätt till tilläggspension (ATP) är i och för sig inte beroende av svenskt
medborgarskap eller bosättning i Sverige. Detta medför att den som inte
längre är svensk medborgare eller som har flyttat härifrån är berättigad
erhålla tidigare inarbetad ATP. Rätt att arbeta in sådan pension tillkommer
däremot endast svensk medborgare eller här i riket bosatt utlänning
samt utlänning som, utan att vara bosatt här, arbetar på svenskt
handelsfartyg. Försäkrad som bosatt sig utomlands kan i vissa fall tillgodoräknas
pensionsgrundande inkomst. Detta gäller bl.a. svenska medborgare
som är utsända av svenska bolag eller är anställda av svenska
bolags utländska dotterbolag.

SfU 1978/79: 5

Vissa andra lagar

Förmånerna enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) omfattar
alla arbetstagare samt här bosatta egenföretagare och uppdragstagare.
Utländska arbetstagare, som tillfälligt har anställning i Sverige, kan således
omfattas av bestämmelserna. I likhet med praxis på andra områden
inom socialförsäkringslagstiftningen omfattas också utsända svenska arbetstagare
under en period av ett år.

Rätt till delpension tillkommer i Sverige bosatt försäkrad som uppfyller
de allmänna villkoren i lagen om delpensionsförsäkring i form av
viss arbetsminskning. Huruvida bosättning skall anses föreligga eller inte
skall avgöras med ledning av de i inledningen presenterade bedömningsgrunderna.

Även i fråga om barnbidrag tillämpas en schablonregel i oklara utflyttningsfall.
Regeln innebär att rätt till förmånen kvarstår sex månader
efter utflyttningen. I vissa fall kan en längre övergångstid tillämpas. Om
vederbörande kommer tillbaka till Sverige efter en utlandsvistelse, som
har varat mer än sex månader, kan barnbidrag betalas retroaktivt. Huruvida
bidrag skall utgå i sådant fall bedöms bl. a. med ledning av om
personen i fråga i beskattningssammanhang har ansetts bosatt i Sverige
under bortovaron.

För rätt till bidragsförskott krävs också att bosättning föreligger här
i riket. Enligt Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor 1964 nr 174 bör
emellertid en utlandsvistelse, som inte överstiger ett år, inte leda till att
bosättningen anses bruten, såvida barnet hela tiden är kyrkobokfört i
Sverige.

Avtalsreglering

Nordisk konvention om social trygghet

Inom Norden gäller i princip den regeln att medborgare från ett land
vid vistelse i ett annat land behandlas på samma sätt som sistnämnda
lands medborgare.

Särbestämmelser gäller för vissa förmåner. Sålunda uppbär en från
Sverige utsänd anställd sjukpenning från Sverige under de första 12 månaderna
av utlandsvistelsen. Rätt till folkpension och därtill hörande
förmåner inom annat nordiskt land förutsätter i allmänhet vistelse i det
andra landet oavbrutet under tre år innan ansökan görs.

Rätt till tilläggspension i annat nordiskt land inarbetas i princip så
snart den försäkrade är sysselsatt där.

I fråga om ersättning vid arbetsskada skall försäkrad som sänts ut av
sin arbetsgivare i bosättningslandet uppbära förmåner från den staten.
Vissa ytterligare undantag förekommer i fråga om arbetsskadeförsäkring,
bl. a. för resande personal och offentligt anställda.

tl Riksdagen 1978/79.11 sami. Nr 5

SfU 1978/79: 5

Socialförsäkringskonventioner med andra stater

Sverige har träffat överenskommelser med flera stater på socialförsäkringslagstiftningens
område. Konventionen den 11 november 1975
mellan Sverige och Österrike om social trygghet är avsedd att bilda
mönster för framtida avtal och vid ändring av gamla avtal med utomnordiska
stater.

I propositionen 1975/76: 51 om godkännande av konvention mellan
Sverige och Österrike rörande social trygghet, m. m. anförde chefen för
socialdepartementet bl. a. följande.

Grundprincipen i konventionerna har varit att medborgare i det ena
landet likställs med medborgare i det andra när det gäller rätt till socialförsäkringsförmåner.
Med denna teknik kan man lösa problem som har
sin orsak i att personer med utländskt medborgarskap särbehandlas inom
ett lands socialförsäkringslagstiftning. Däremot löser man med likabehandlingsregler
inte de problem som skapas av väntetider, kvalifikationsperioder
etc., som kan finnas i lagstiftningen och som brukar gälla
alla oavsett nationalitet, alltså även för landets egna medborgare.

För att lösa sådana problem, som alltså kan föreligga även för landets
egna medborgare, fordras att man inför sammanläggningsregler, dvs.
bestämmelser om rätt att i ett land räkna sig tillgodo väntetider eller
kvalifikationsperioder som har fullgjorts i det andra landet. Detta har
skett i den föreliggande svensk-österrikiska konventionen.

Konventionen gäller medborgare i endera staten och person som omfattas
eller omfattats av lagstiftningen i sådan stat samt person som härleder
sin rätt från sådan person. Enligt konventionens huvudprincip skall
förvärvsverksamma individer omfattas av lagstiftningen i den stat där
han är sysselsatt (art. 7). Från denna regel föreskrivs undantag bl.a. för
arbetstagare som är utsänd av sin arbetsgivare i bosättningslandet (art. 8).

I fråga om rätt till österrikisk pension gäller att den som inarbetat
svensk ATP eller för bosättningsår före år 1960 taxerats för inkomst
vid den statliga inkomsttaxeringen får tillgodoräkna sig svenska försäkringsperioder
för att uppfylla kravet på antal försäkringsår enligt österrikisk
lagstiftning.

Skattekonsekvenser

Frågan om en person är bosatt i Sverige eller inte är av betydelse för
omfattningen av hans skattskyldighet här i landet. Enligt huvudregeln
anses den som här har sitt egentliga bo och hemvist såsom bosatt här i
riket. Uttrycket ”bo och hemvist” innebär inte att vederbörande med
nödvändighet behöver ha bostad här i landet. Det torde vara tillräckligt
om han har kvar någon mera påtaglig anknytning till Sverige, t. ex. i
form av bohag eller personliga eller ekonomiska intressen i landet. Är
han att anse såsom bosatt här i riket föreligger enligt 53 § kommunal -

SfU 1978/79: 5

skattelagen (KL) oinskränkt skattskyldighet. Detta innebär att han skall
betala skatt för all inkomst vare sig den härrör från Sverige eller annat
Iand och all förmögenhet, oavsett om den är nedlagd här eller utomlands.
Om svensk medborgare flyttar ur riket men behåller väsentlig
anknytning till Sverige behandlas han i beskattningssammanhang som
om han är bosatt här i riket. Om vistelsen utom riket varar minst ett år
(den s. k. ”ettårsregeln”) kan han enligt 54 § h) KL vara befriad från
inkomstskatt på lön. Undantag från denna regel gäller dock för offentligt
anställda och anställda på svenska fartyg eller anställda på svenska,
danska eller norska luftfartyg.

Person som inte är bosatt i Sverige är skattskyldig enligt 53 § KL
för vissa inkomster som har stark anknytning till Sverige. Hit hör bl. a.
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån som har utgått på grund
av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun,
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som har utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten har betalats från
Sverige och förvärvats genom verksamhet här, pensioner eller annan ersättning
enligt lagen om allmän försäkring eller pension på grund av
anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun samt
pension på grund av pensionsförsäkring, som meddelas av här i riket
bedriven försäkringsrörelse. Även pension på grund av tjänstepensionsförsäkring
beskattas i Sverige om den förvärvats genom verksamhet som
huvudsakligen utförts här i riket.

I de fall skattskyldighet föreligger i Sverige på grund av bosättning
här kan undantag föreskrivas i internationella dubbelbeskattningsavtal.
Dessa avtal är i huvudsak uppbyggda kring två modeller. Enligt den ena
typen (creditavtal) föreskrivs att inkomst som får beskattas i den stat
varifrån den härrör (källstaten) också får beskattas i den stat där den
skattskyldige är bosatt (hemviststaten). Sistnämnda stat skall emellertid
från skatt på inkomst medge avdrag för utländsk skatt på inkomsten.
Förfarandet medför att taxering verkställs, både i utlandet och i Sverige,
men den sammanlagda skatten överstiger inte den skatt som skulle debiterats
om beskattning skett endast i den ena staten. Eftersom taxering
verkställs i Sverige finns underlag för beräkning av sociala avgifter och
förmåner.

Enligt den andra typen (exemptavtal) undantas en i källstaten beskattad
inkomst från beskattning i hemviststaten. Inkomst som beskattats
i utlandet får följaktligen inte beskattas i Sverige. För att undvika de
konsekvenser detta leder till vid beräkning av sociala avgifter och förmåner
har Sverige sedan år 1973 tillämpat en alternativ exemptmetod
för inkomster, som undantas från beskattning i hemviststaten. Detta
förfarande medför att inkomst som är undantagen från beskattning i
Sverige kan beaktas vid beräkning av sociala avgifter och förmåner.

SfU 1978/79: 5

I fråga om inkomst på grund av anställning är det vanligt att avtalen
föreskriver att beskattning får ske endast i den anställdes hemviststat.
Har arbetet emellertid utförts i den andra staten får beskattning ske där.
Undantag från sistnämnda regel brukar föreskrivas i de fall den anställde
är utsänd av sin arbetsgivare för kortare tjänstgöring i den andra
staten. Om lönen i sådant fall betalas av arbetsgivaren i hemviststaten
sker beskattning endast i den staten.

Remissyttrandena

Riksförsäkringsverket anser att de broschyrer, som redan finns och
som är under omarbetning, ger tillräcklig information om rätten till
svenska socialförsäkringsförmåner vid vistelse resp. flyttning utomlands.
Verket anser därför att motionen inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I yttrandet erinrar verket om att alla i utlandet verksamma svenska
medborgare, som får sin lön från arbetsgivare i Sverige, oavsett om
beskattningen sker här, tjänar in rätt till ATP. I detta sammanhang
pekar verket på att svenskt moderbolag har möjlighet ingå förbindelse
med verket om att svara för avgift till ATP i de fall svensk medborgare
är anställd hos ett svenskt dotterbolag i utlandet. Utlandssvensken tjänar
därmed in rätt till ATP trots att inkomsten inte beskattas i Sverige. F. n.
gäller ca 500 sådana ATP-förbindelser.

Såvitt gäller information om socialförsäkringsförmåner till personer
som flyttar utomlands är verket enigt med motionären om att sådan
information bör lämnas till den som flyttar utomlands. Verket upplyser
att såvitt avser verkets ämnesområde finns sedan ett par år broschyren
”Om du flyttar från Sverige ... Bra att veta om pensioner m. m.”, i
vilken information lämnas om pensionsskydd vid flyttning från Sverige.
Broschyren innehåller en kort beskrivning om rätt till folkpension och
ATP samt om beskattning av dessa förmåner. Dessutom ges i broschyren
en kort information om övriga socialförsäkringsförmåner efter utflyttningen.
Vidare finns broschyren ”Sjukförmåner när du är utomlands”,
vilken i korthet beskriver rätten till sjukförmåner vid vistelse i
olika länder. Båda dessa broschyrer är, enligt verket, under omarbetning
eftersom Sverige ingått och kommer att ingå nya konventioner om
social trygghet med ett flertal länder i Västeuropa. Verket planerar dessutom
att ge information om alla nya konventionsbestämmelser, vilka blir
gällande för bl. a. utlandssvenskar.

Försäkringskasseförbundet tillstyrker bifall till motionen. Förbundet
framhåller att informationen inte bara bör behandla ATP och beräkning
av pensionspoäng utan även den försäkrades alla förmåner och skyldigheter
och en beskrivning av hur dessa påverkas vid en flyttning utomlands.
Förbundet anser därför att informationsbroschyren bör utformas

SfU 1978/79: 5

och distribueras i samarbete mellan Försäkringskasseförbundet och
riksskatteverket.

Förbundet delar motionärens uppfattning att det är samhällets uppgift
att svara för upplysningen om socialförsäkringen och anför i anslutning
härtill.

En informationsbroschyr som tydligt anger hur de försäkrades alla
förmåner och skyldigheter påverkas vid flyttning utomlands skulle kunna
få en vid spridning och ett stort användningsområde. Den skulle
också kunna komplettera de informationsbroschyrer som redan finns.
Dessa ger nämligen endast mycket summariska upplysningar och innehåller
dessutom inte upplysningar om alla förmåner.

Informationen når inte heller alltid fram till dem som tänker flytta
utomlands. Det gäller alltså att förbättra informationen och att finna
nya vägar för informationen så att den når fram till dem som tänker
flytta utomlands.

De flesta allmänna försäkringskassor som yttrat sig i ärendet delar
i stort Försäkringskasseförbundets uppfattning. En försäkringskassa anser
dock att de broschyrer, som tillhandahålls på försäkringskassornas
lokalkontor, var och en på sitt område, berör även förmåner då man
flyttar utomlands. Kassan avstyrker därför motionen med motiveringen
att försäkrad som ämnar arbeta utomlands bör vända sig till
närmaste lokalkontor, där han kan erhålla all nödvändig information
om socialförsäkringsförmåner.

Utskottet

Rätten till förmåner enligt svensk sociallagstiftning eller svensk socialförsäkringslagstiftning
förutsätter anknytning till Sverige genom medborgarskap,
bosättning eller liknande. Med hänsyn till att vårt näringsliv
sysselsätter så många svenskar utomlands är anknytningen till Sverige
i form av bosättning av särskilt intresse. Normalt tillämpas de regler
som gäller i fråga om kyrkobokföring när det gäller att bedöma var en
person skall anses bosatt. En särskild praxis har emellertid utbildat sig
på socialförsäkringsområdet. Enligt denna kan en person som flyttar
från Sverige ändå betraktas som bosatt här i riket under en övergångstid
av ett år efter det att han har lämnat landet, och förmåner som grundar
sig på bosättning kan därför åtnjutas under motsvarande tid efter
utflyttningen. Detta gäller t. ex. förmåner som sjukpenning, folkpension
och bidragsförskott. Möjlighet att inarbeta ATP under obegränsad tid
efter utflyttning från Sverige har under vissa förutsättningar svenska
medborgare anställda i utländska dotterbolag till svenska företag och
sådana svenska medborgare utomlands som avlönas från Sverige. Bestämmelser
som avviker från vad som nu har nämnts kan gälla enligt
överenskommelse eller konvention som Sverige har träffat med annat
land.

SfU 1978/79: 5

Den som är bosatt i Sverige är skattskyldig här för all inkomst. Detsamma
gäller svenska medborgare som har flyttat härifrån men behåller
en väsentlig anknytning till Sverige. Den som vistas utomlands under
minst ett år är emellertid normalt fritagen från svensk skatt på inkomst
av tjänst, som han uppbär under denna tid.

Motionären har med utgångspunkt i ett exempel som rör möjligheten
att inarbeta ATP begärt att riksskatteverket skall få i uppdrag att överväga
lämpliga former för att upplysa svenskar, som flyttar utomlands,
om vad en sådan flyttning innebär i fråga om rätten till olika förmåner.
I motionen framhålls att det är samhällets uppgift att svara för sådana
upplysningar. Motionären betonar vikten av att upplysningarna blir
individuellt riktade och att de tillhandahålls vid rätt tidpunkt. Lämpligen
bör detta enligt motionären ske, när vederbörande anmäler utflyttning
hos pastorsämbetet eller lokala skattemyndigheten. Motionären anser
att riksskatteverket bör kunna ta fram en enkel broschyr med nödvändiga
uppgifter, som lämnas eller sänds till den presumtive ”utlandssvensken”.

Utskottet delar motionärens uppfattning om angelägenheten av att
alla som är berättigade till förmåner enligt gällande lagstiftning får information
om vilka förmåner de är berättigade till och om hur deras
situation påverkas av exempelvis en utflyttning från Sverige. På de områden
som nu är av intresse är det också sörjt för information genom
att försäkringskassorna tillhandahåller broschyrer med upplysningar
bl. a. om de försäkrades sjukförmåner vid utlandsvistelse och om hur en
utflyttning från Sverige påverkar rätten till pension. I korthet redovisas
gällande regler. Broschyren lämnar också besked om var närmare upplysningar
kan inhämtas. På socialförsäkringslagstiftningens område sker
fortlöpande ändringar av gällande bestämmelser, inte minst genom att
Sverige sluter avtal med andra stater för att reglera i vilka fall och i
vilken stat förmåner kan åtnjutas. Detta förhållande ställer naturligtvis
höga krav på upplysningsverksamheten. Utskottet noterar i detta sammanhang
att riksförsäkringsverket f. n. håller på att omarbeta redan
tillgängliga broschyrer och att verket också planerar att ge allmänheten
information om nya konventionsbestämmelser.

Såväl socialförsäkringslagstiftningen som skattelagstiftningen är förenad
med ett omfattande regelkomplex av delvis mycket komplicerad
art. Det torde därför inte vara möjligt att i en broschyr av någorlunda
enkel utformning ge en fullständig beskrivning av alla de bestämmelser
som kan komma att gälla i olika utflyttningssituationer. Vad som enligt
utskottets uppfattning är av största betydelse är att försäkringstagarna
får en verkningsfull information om vart de kan vända sig för att få
upplysningar om vad som vid en utflyttning kommer att hända i individuella
fall. Det kan dock innebära vissa problem att nå fram med sådan
information, eftersom det inte är ovanligt att den som flyttar från Sve -

SfU 1978/79: 5

rige lämnar landet utan föregående kontakt med vederbörande myndigheter.
Utskottet förutsätter att riksförsäkringsverket undersöker hur allmänheten
bäst kan få de nödvändiga upplysningarna i sådana fall.

Med hänsyn till det anförda bör motionen inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1049.

Stockholm den 24 oktober 1978

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Per-Eric Ringaby (m), Gillis Augustsson
(s), Arne Magnusson (c), Helge Karlsson (s), Britta Bergström (fp), Maj
Pehrsson (c), Eric Marcusson (s), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s),
Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Barbro Engman-Nordin (s),
Yvonne Hedvall (m) och Sven Johansson* (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780051