SfU 1978/79:19

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:19

med anledning av motion om översyn av det sociala trygghetssystemet Motionen 1

motionen 1978/79:1231 av Thorbjörn Falldin m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att det fortsatta reformarbetet avseende det
sociala trygghetssystemet skall utgå från de i motionen angivna riktlinjerna
om ökad grundtrygghet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av det sociala trygghetssystemet
enligt motionens riktlinjer.

Parallellt med den totala översyn av hela socialförsäkringssystemet som
förordas i motionen bör reformarbetet enligt motionärerna fortsätta för att
söka uppnå en ökad grundtrygghet. De föreslår att riksdagen uttalar att
följande riktlinjer skall bilda utgångspunkten för detta arbete:

Systemet skall ge en grundtrygghet och samtidigt vara så konstruerat att
det stimulerar till att genom eget arbete klara sin försörjning. Eftersom detta
också har ett nära samband med skattesystemets utformning måste man
samordna skattesystemet med det sociala trygghetssystemet.

Det sociala trygghetssystemet bör vara så utformat att skattesystemet och
lönesättningen bidrar till en jämnare fördelning av ekonomiska resurser. I
detta sammanhang är det inte bara en fråga om utjämning mellan individer
med olika inkomst utan det är också nödvändigt att åstadkomma en
utjämning mellan barnfamiljer och familjer utan barn i samma inkomstläge.

Samhället skall i situationer då man av olika skäl inte kan klara sin
försörjning garantera alla en ekonomisk grundtrygghet.

Det ekonomiska trygghetssystemet skall vara så enkelt och överskådligt att
den enskilde individen kan överblicka det.

Systemet skall vara rättvist och jämlikhetsskapande. Stödet bör därför så
långt det är möjligt vara likformigt, dvs. utgå efter samma princip oberoende
av vilket skäl som föranlett stödbehovet.

Varje vuxen skall behandlas som en ekonomiskt självständig individ.
Därigenom bidrar man till att skapa en större självständighet och ett ökat
oberoende för alla.

Som ovan nämnts anser motionärerna att en utredning förutsättningslöst
bör utvärdera och se över det nuvarande trygghetssystemet. Utredningen bör
därvid bl. a. överväga om de regler om ekonomiskt stöd som finns i lagen om
allmän försäkring och ett flertal andra lagar kan sammanföras till ett enhetligt
trygghetssystem som kan administreras av försäkringskassan. En utgångspunkt
för ett sådant samlat regelsystem bör vara allas rätt till arbete. Den som
inte kan försörja sig genom förvärvsarbete bör få rätt till en för varje dag
utgående grundersättning. Utredningen bör vidare överväga bl. a. möjlighe 1

Riksdagen 1978/79. II sami. Nr 19

SfU 1978/79:19

2

terna till omprioriteringar inom nuvarande kostnadsramar, skattesystemets
verkningar och de samhällsekonomiska effekterna av ett nytt system samt
kartlägga det samlade resultatet av löner, skatter och transfereringar för olika
familjetyper.

Utskottet

Under den gångna tioårsperioden har riksdagen vid ett flertal tillfällen
behandlat motionsyrkanden som innehållit förslag om utredning av frågan
om en allmän grundtrygghet. Riksdagen har därvid under åren 1969-1972
avvisat sådana utredningsyrkanden under hänvisning i huvudsak till det
kontinuerliga utredningsarbete som pågått på socialförsäkringens område
och till att frågan om en allmän översyn av socialförsäkringssystemet var för
tidigt väckt.

Vid behandlingen av motionsyrkanden av samma innebörd under 1973 års
riksdag lämnade socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1973:6 en
utförlig redogörelse för frågans tidigare behandling. I betänkandet uttalade
utskottet att det inte rådde några delade meningar om nödvändigheten i och
för sig av en samlad översyn av hela det socialpolitiska systemet. Utskottet
framhöll emellertid att man borde avvakta resultatet av den år 1972 tillsatta
expertutredningens - socialpolitiska bidragsutredningen-kartläggningsarbete
innan en parlamentarisk utredning kunde få i uppdrag att göra en större,
samordnande översyn av socialförsäkringssystemet. Utskottet underströk
slutligen angelägenheten av att expertutredningen bedrev sitt arbete skyndsamt.
Riksdagen (rskr 44) gav regeringen till känna vad utskottet anfört.

I anledning av motionsyrkanden under 1974 års riksdag förordade
utskottet (SfU 1974:36) att en parlamentariskt förankrad kommitté tillsattes
med uppgift att se över hela bidragssystemet. Kommittén borde enligt
utskottet bedriva sitt arbete på grundval av det material som kom fram genom
den socialpolitiska bidragsutredningen. Det anförda gavs regeringen till
känna (rskr 336).

Utskottet behandlade vid 1975/76 års riksmöte (SfU 1975/76:10) ett
motionsyrkande om att frågan om ett allmänt medborgarbidrag borde bli
föremål för utredning. Därvid redogjorde utskottet för socialpolitiska bidragsutredningens
rapport (Ds S 1975:4) om kartläggning av samordningsfrågor i
det socialpolitiska bidragssystemet och de överväganden som låg bakom
utredningens avvisande av tanken på en garanterad minimistandard. Utredningen
diskuterade sålunda bl. a. frågan om ett allmänt folkbidrag men
konstaterade att ett sådant inte var ekonomiskt genomförbart. Även
trygghetsformer där grundtryggheten täcks genom ett inkomstgarantikonto
eller en negativ inkomstskatt förkastades av utredningen, som föreslog att det
fortsatta reformarbetet inriktades på att samordna befintliga bidragssystem.
Utskottet redovisade vidare direktiven för den samma år - i enlighet med
riksdagens begäran - tillsatta socialpolitiska samordningsutredningen. Med

SfU 1978/79:19

3

hänsyn till bidragsutredningens överväganden ansåg sig utskottet inte ha
anledning föreslå att den i motionen aktualiserade bidragsformen blev
föremål för särskild prövning och avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen
följde utskottets förslag.

Socialpolitiska samordningsutredningen skall enligt sina direktiv undersöka
vilka förbättringar i samordningsavseende som kan genomföras inom
ramen för befintliga bidragsformer och för dessa fastlagda principer i fråga om
bidragens inriktning och omfattning. Arbetet med en sådan översyn bör
bedrivas med utgångspunkt i den totala resurstilldelning och den huvudsakliga
fördelning mellan olika områden som är fastställd av statsmakterna.
Målsättningen för översynen bör enligt direktiven vara att klarlägga hur långt
det socialpolitiska bidragssystemet kan samordnas i en allmän socialförsäkring,
varför en huvudfråga i utredningsarbetet kommer att bli en systematisk
genomgång av lagen om allmän försäkring med beaktande av samordningsfrågorna
både inom denna lag och i förhållande till andra bidragsförfattningar.

De frågor om fortsatt reformarbete och översyn av det sociala trygghetssystemet
som tas upp i motionen 1231 ingår i eller har mycket nära
anknytning till det utredningsarbete som den socialpolitiska samordningsutredningen
enligt sina direktiv skall bedriva. Enligt vad utskottet har inhämtat
avser utredningen att redovisa sina överväganden beträffande hithörande
frågor i ett betänkande under andra halvåret 1979. Resultatet av nämnda
utredningsarbete kommer således att föreligga inom en nära framtid och
motionen bör därför enligt utskottets uppfattning inte föranleda någon
åtgärd. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen 1231.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1231.

Stockholm den 27 mars 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Per-Eric Ringaby (m), Arne Magnusson (c),
Helge Karlsson (s), Britta Bergström (fp). Doris Håvik (s). Maj Pehrsson (c),
Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s). Gösta Andersson (c). Ralf Lindström
(s), Elis Andersson (c), Börje Hörnlund* (c), Lars-Åke Larsson (s) och Stig
Gustafsson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SfU 1978/79:19

4

Reservation

av Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson, Elis Andersson och
Börje Hörnlund (alla c), vilka anser
dets att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”De
frågor” och slutar med ”motionen 1231.” bort ha följande lydelse:

Utöver det utrednings- och utvecklingsarbete som redan förekommer
inom socialförsäkringssystemet finns det enligt utskottets uppfattning behov
av en översyn av hela detta system i enlighet med vad som förordats i
motionen 1231. Det sociala trygghetssystemet är nämligen i vissa fall
ofullständigt, det är för den enskilde komplicerat och svåröverskådligt och
den sammantagna effekten av olika bidragssystem och skatter kan ibland
upplevas som orättvis. En utredning bör därför tillsättas med uppdrag att
förutsättningslöst utvärdera och se över hela socialförsäkringssystemet. En
utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att söka eftersträva största
möjliga samordning och förenkling så att systemet blir heltäckande och
fungerar för alla människor i skilda situationer. Såsom framhållits i motionen
bör utredningen överväga om inte de regler om ekonomiskt stöd som nu finns
i olika författningar kan samordnas till ett enhetligt trygghetssystem.Detta
skulle ha som grund en rätt till arbete för alla med möjlighet för den som på så
sätt inte kan försörja sig att erhålla en daglig grundersättning. Utredningen
bör också noga överväga möjligheterna till omprioriteringar inom nuvarande
kostnadsramar samt undersöka skattesystemets verkningar och de samhällsekonomiska
effekterna av ett nytt trygghetssystem. En kartläggning av det
samlade resultatet av löner, skatter och transfereringar för olika familjetyper
bör också ingå i utredningsarbetet.

Den förordade utredningens arbete kommer med nödvändighet att ha en
mera långsiktig inriktning. I avvaktan på en genomgripande reformering av
trygghetssystemet bör enligt utskottet det fortsatta arbetet inom det socialpolitiska
området bedrivas efter de av motionärerna föreslagna riktlinjerna,
vilka finns intagna ovan i utskottets betänkande.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1231.
dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1231 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 61809 Slockholm 1979