SoU 1978/79:44

Socialutskottets betänkande
1978/79:44

med anledning av i propositionen 1978/79:100 gjorda framställningar
inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller
ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1978/79:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1979/80 under avsnittet C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. med
undantag för punkten C 3 Bidrag till föräldraförsäkringen, som behandlas av
socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1978/79:24.

Utskottet har behandlat andra delar av socialhuvudtiteln i betänkandena
SoU 1978/79:25,26, 27 och 28.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

1. C 1. Allmänna barnbidrag. Regeringen har under punkten C 1 (s. 52)
föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 4 420 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1978/79:259 av Bonnie Bernström (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
behovet av en kartläggning av de aktuella sexualsociologiska förhållandena.

I motionen 1978/79:363 av Lisa Mattson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen kräva att en utredning tillsätts med uppdrag att
kartlägga såväl de sociala och ekonomiska som psykologiska förutsättningarna
för det framtida familjelivet.

I motionen 1978/79:713 av Bonnie Bernström (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begären kartläggning av mångbarnsfamiljernas ekonomiska
och sociala situation enligt vad som angivits i motionen.

I motionen 1978/79:894av Lars Wernerm. fl. (vpk)hemställs att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen begära en snabbutredning med uppgift att framlägga
förslag till åtgärder för att förbättra särskilt flerbarnsfamiljernas situation,

2. att anta följande såsom Motionärernas förslag betecknade

1 Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 44

SoU 1978/79:44

2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Nuvarande lydelse

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 2 500
kronor om äret i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall

Motionärernas förslag

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med belopp
per år motsvarande 25 procent av
gällande basbelopp i enlighet med
vad nedan närmare stadgas.

--vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

3. att riksdagen beslutar att under Socialdepartementet C 1 Allmänna
barnbidrag anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 576 000 000
kr. förhöjt förslagsanslag av 5 996 000 000 kr.

I motionen 1978/79:1257 (motivering i motionen 1978/79:1108) av Gösta
Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen
beslutar att med början 1 januari 1980 successivt införa en vårdnadsersättning
i enlighet med vad som anförts i motionen, samtidigt som barndaghemstaxorna
anpassas så att nettokostnaden för barntillsyn blir oförändrad för den
familj som utnyttjar kommunal barnomsorg och åtnjuter avdragsrätt för
styrkta barntillsynskostnader.

I motionen 1978/79:1259 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
här är i fråga, (yrkandena 1-3 och 5)

1. att riksdagen begär förslag om införande av en beskattad vårdnadsersättning
från den 1 januari 1980 att utgå under 9 månader från det att
ersättningen från föräldraförsäkringen upphör och fram till dess att ett barn
uppnår 18 månaders ålder, med ett belopp motsvarande garantinivån inom
föräldraförsäkringen i enlighet med de övergångsbestämmelser och riktlinjer
som angetts i motionen,

2. att riksdagen uttalar att det långsiktiga målet för en vårdnadsersättning
är att den skall byggas ut att gälla upp till dess att ett barn uppnår tre års
ålder,

3. att riksdagen beslutar att garantinivån inom föräldraförsäkringen från
den 1 januari 1980 skall höjas till ett belopp som för en tolvmånadersperiod
motsvarar basbeloppet vid denna tidpunkt och att justeringar av nivån
därefter skall ske automatiskt vid ingången av varje år på samma sätt som för

Soli 1978/79:44

3

högstbeloppet inom föräldraförsäkringen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att familjestödsutredningen får i
uppdrag att förutsättningslöst utreda hur barnbidraget skall kunna utformas
för att bättre stödja flerbarnsfamiljerna.

1 motionen 1978/79:1817 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen anhåller att regeringen överväger vilka kompletteringar av gällande
bestämmelser inom familjepolitiken som kan erfordras för att tillgodose de
särskilda behov som tvilling- och trillingfödsel kan föranleda.

I motionen 1978/79:1831 av Grethe Lundblad (s) och Gördis Hörnlund (s)
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att en utredning bör tillsättas för att se över det familjepolitiska stödet till
barnfamiljerna.

I motionen 1978/79:1844 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till en minimistandardgaranti för
småbarnsföräldrar i enlighet med vad ovan anförts.

I motionen 1978/79:1845 (motivering i motionen 1978/79:2101) av Ingegerd
Troedsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
allsidig utredning av det sammantagna ekonomiska stödet till barnfamiljerna
i syfte att nå en från social och fördelningspolitisk synpunkt så rättvis och
effektiv utformning som möjligt av detta stöd i enlighet med vad som anförs i
motionen 1978/79:2101.

I motionen 1978/79:2143 (motivering i motionen 1978/79:2142) av Karin
Andersson m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen
hos regeringen anhåller om initiativ till att prognos om invandringens
effekter på befolkningsutvecklingen för framtiden framställs med önskvärd
precisering.

Utskottet

Frågan om utredning rörande särskilt flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation Under

1970-talet har den familjepolitiska diskussionen i stor utsträckning
rört utbyggnaden av barnomsorgen. Denna diskussion fortgår samtidigt som
man på den senaste tiden i allt högre grad kommit att uppmärksamma frågan
om barnfamiljernas ekonomiska situation. Därvid har debatten ofta knutit an
till jämställdhetsdiskussionen där frågan om kvinnans förvärvsarbete spelar
en stor roll. Den senare frågan har i sin tur ett nära samband med
utformningen av samhällets insatser för barnfamiljerna, då det gäller såväl
barnomsorg och andra liknande praktiska åtgärder som direkt och indirekt
ekonomiskt stöd.

1* Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 44

SoU 1978/79:44

4

Det är framför allt flerbarnsfamiljernas situation som nu tilldrar sig
uppmärksamhet. Bl. a. föreligger flera riksdagsmotioner, där yrkandena i
första hand syftar till en utredning om flerbarnsfamiljernas situation.
Motionerna är följande, nämligen motionen 1978/79:713 av Bonnie Bernström
(fp), motionen 1978/79:894 (yrkandet 1) av Lars Werner m. fl. (vpk),
motionen 1978/79:1259 (yrkandet 5) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), motionen
1978/79:1817 av Gunnar Biörck i Värmdö (m), motionen 1978/79:1831 av
Grethe Lundblad (s) och Gördis Hörnlund (s) och motionen 1978/79:1845 av
Ingegerd Troedsson m. fl. (m). Yrkandena har redovisats ovan. Beträffande
detaljinnehållet i motionerna hänvisar utskottet till dessa.

Utskottet diskuterade förra året ingående frågan om flerbarnsfamiljernas
situation. Detta skedde emellertid från den speciella utgångspunkten att det
under beredningen av det av utskottet under våren 1978 behandlade ärendet
om befolkningsutvecklingen (SoU 1977/78:32) framkommit att det fanns
visst stöd för antagandet att det framför allt är problemen för flerbarnsfamiljerna
som avspeglas i de låga födelsesiffrorna. Utskottet uttalade att om det
förhåller sig så, det är angeläget att man genom praktiska och ekonomiska
åtgärder löser dessa problem. Något resultat av den undersökning som
åberopats i sammanhanget och som skall avse bl. a. orsakerna till födelseminskningen
har ännu inte redovisats.

Oavsett utskottets överväganden i det nämnda ärendet anser utskottet att
det är motiverat att en särskild utredning tillsätts med uppgift att göra en
samlad översyn av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna med särskild
inriktning på flerbarnsfamiljernas situation. Det är också motiverat att man
med ledning av vad som framkommer under ett sådant utredningsarbete
överväger vilka åtgärder som skall vidtas för att det familjepolitiska stödet på
ett tillfredsställande sätt skall tillgodose flerbarnsfamiljernas behov. I främst
de sex motioner, som ovan har redovisats, har angetts många problem som
enligt utskottets mening bör närmare utredas eller analyseras under ett
utredningsarbete av angivet slag.

Utskottet har under beredningen av detta ärende inhämtat att socialministern
efter regeringens bemyndigande inom kort kommer att tillkalla en
kommitté för att göra en översyn av samhällets stöd till barnfamiljerna med
särskild inriktning på flerbarnsfamiljernas situation. Direktiv för utredningen
har fastställts av regeringen. Det sagda innebär att riksdagen inte behöver
göra någon särskild framställning om en utredning.

I utredningsdirektiven anförs följande efter en bakgrundsredogörelse i
vilken bl. a. diskuteras olika direkta och indirekta stödformer till barnfamiljerna.

Kommittén bör göra en kartläggning av barnfamiljernas ekonomiska
situation och därvid särskilt studera situationen för flerbarnsfamiljerna. Det
har i den allmänna debatten framhållits att flerbarnsfamiljernas situation
motiverar att särskilda stödinsatser sätts in för dem. Utredningen har att
pröva om denna bedömning är riktig.

SoU 1978/79:44

5

Kommittén bör undersöka vilken effekt de nuvarande direkta och
indirekta familjepolitiska stödformerna har för olika typer av familjer i olika
inkomstlägen. Kommittén bör vidare analysera de tröskel- och marginaleffekter
som de nuvarande stödformerna medför.

Kommittén bör i huvudsak kunna utnyttja befintligt material och endast i
begränsad omfattning göra egna grundläggande undersökningar.

Med ledning av denna kartläggning och analys bör kommittén överväga
vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att det familjepolitiska stödet bättre
skall tillgodose barnfamiljernas och då särskilt flerbarnsfamiljernas behov.

Som nämnts i prop. 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar
av föräldraförsäkringen m. m. har jag för avsikt att återkomma till regeringen
med förslag om att en utredning skall tillsättas för att se över reglerna för
vårdbidrag till föräldrar med svårt handikappade barn. Den nu aktuella
kommittén bör överväga om det därutöver finns behov av särskilda åtgärder
för familjer med handikappade barn.

Som framgått i det föregående har bostadsbidragen stor betydelse för
många flerbarnsfamiljer. Kommittén bör pröva om den nuvarande utformningen
av reglerna för avtrappning av dessa bidrag med hänsyn till inkomsten
är ändamålsenliga ur flerbarnsfamiljernas synpunkt. Kommittén bör därvid
samråda med den kommitté som chefen för bostadsdepartementet den 15
mars 1979 har bemyndigats tillkalla för att göra en översyn av bostadsbidragen
till barnfamiljerna, bl. a. i administrativt avseende.

Vidare bör kommittén överväga om de familjepolitiskt motiverade
avdragsreglerna i skattesystemet bör ersättas med åtgärder inom den direkta
familjepolitiken som bättre än nuvarande regler tar hänsyn till barnfamiljernas,
och då i synnerhet flerbarnsfamiljernas situation.

Kommittén bör i sitt arbete vara oförhindrad att i övrigt ta upp de olika
direkta eller indirekta stödformer som finns för barnfamiljerna och föreslå de
ändringar som den finner nödvändiga för att tillgodose barnfamiljernas -särskilt flerbarnsfamiljernas - behov av stöd. Övervägandena bör i första
hand avse omfördelningar inom ramen för de nu befintliga familjepolitiskt
motiverade direkta och indirekta stöden.

Kommittén bör i sitt arbete ta del av resultaten från statistiska centralbyråns
undersökning kring befolkningsutvecklingen och beakta tillämpliga
delar därav.

Av utredningsdirektiven framgår således att en rad av de frågor som
särskilt tas upp i motionerna uttryckligen omfattas av utredningsuppdraget.
Härtill kommer att det i direktiven anges att kommittén också bör beakta vad
som kommer fram vid den nu aktuella riksdagsbehandlingen av hithörande
frågor. Utskottet anser inte att detta avsnitt av direktiven kräver något
särskilt uttalande av utskottet.

Utskottet anser således att syftet med motionsyrkandena kommer att
tillgodoses utan något riksdagens initiativ. Följande motioner, nämligen
motionerna 1978/79:713, 1978/79:894 yrkandet 1, motionen 1978/79:1259
yrkandet 5, motionen 1978/79:1817, motionen 1978/79:1831 och motionen
1978/79:1845 påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

SoU 1978/79:44

6

Omedelbara förändringar i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna

Riksdagen beslutade i slutet av förra året att höja barnbidraget den 1 januari
i år med 240 kr. per barn och år till 2 500 kr. Utskottet är inte berett att nu
föreslå en ytterligare höjning och inte heller att förorda indexreglering av
barnbidraget. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:894 (yrkandena 2
och 3) av Lars Werner m. fl. (vpk), vari förslag i angivna hänseende
framställs.

Frågan om en höjning av barnbidraget vid kommande årsskifte kommer
med anledning av motionsyrkanden att behandlas under början av nästa
riksmöte (se SoU 1978/79:46).

I två motioner, nämligen motionen 1978/79:1257 (yrkandet 1) av Gösta
Bohmanm. fl.(m)och motionen 1978/79:1259(yrkandena 1-3) av Thorbjörn
Fälldin m. fl. (c), framställs yrkanden om införandet av en vårdnadsersättning
till småbarnsföräldrar. Beträffande det närmare innehållet i yrkandena
hänvisar utskottet främst till motionsmotiveringarna (se motionen 1978/
79:1259 s. 7 och motionen 1978/79:1108 s. 275).

Enligt utskottets mening bör de resurser som kan avdelas för familjepolitiska
insatser i första hand satsas på en förbättring av det kontanta stödet i
form av barnbidrag och bostadsbidrag, en successiv utbyggnad av föräldraförsäkringen
samt en utökad statlig bidragsgivning till kommunerna för
barnomsorgens fortsatta utveckling. Utskottet vill i detta sammanhang även
erinra om att riksdagen under denna vår förelagts vissa förslag om
förbättringar av det familjepolitiska stödet. Utskottet kan med hänvisning till
det anförda därför inte ställa sig bakom motionsyrkandena och avstyrker
således dessa.

I motionen 1978/79:1844 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) föreslås att
riksdagen skall begära förslag till en minimistandardgaranti för småbarnsföräldrar.
Det framhålls att en sådan garanti skulle utgöra ett komplement till
den i motionen 1978/79:1257 föreslagna vårdnadsersättningen och till
föräldraförsäkringen. Syftet skulle vara att garantera också barnfamiljer i små
ekonomiska omständigheter, t. ex. ensamföräldrar, den trygghet som ligger i
att de - om de så önskar- kan avstå från förvärvsarbete helt eller delvis för att
i stället vårda sina barn.

Utskottet hänvisar till dels den utredning rörande barnfamiljernas, särskilt
flerbarnsfamiljernas situation som enligt vad som angetts i föregående avsnitt
skall tillsättas, dels ensamförälderkommittén och socialpolitiska samordningsutredningen.
Mot bakgrund av det angivna utredningsarbetet anser
utskottet att något riksdagens initiativ inte erfordras med anledning av
motionen.

SoU 1978/79:44

7

Övriga frågor

Slutligen tar utskottet upp till behandling tre motioner som har det
gemensamt att de i vart fall i viss utsträckning anknyter till utskottets
behandling förra året av ärendet om befolkningsutvecklingen (SoU 1977/
78:32).

I motionen 1978/79:259 av Bonnie Bernström (fp) framhålls behovet av en
kartläggning av de aktuella sexualsociologiska förhållandena. Motionären
hänvisar till den undersökning som för tio år sedan publicerades i betänkandet
(SOU 1969:2) Om sexuallivet i Sverige och framhåller att det nu är
nödvändigt med en ny undersökning utförd så att det går att göra en
jämförelse med resultaten i nämnda betänkande samtidigt som nya frågeställningar
blir belysta. Motionären framhåller att den av henne förordade
undersökningen skulle vara till nytta bl. a. då det gäller jämställdhetsarbetet
samt för sexualbrottsutredningen och prostitutionsutredningen. Kunskaper
om könsrollerna och deras eventuella förändring är också av betydelse för
bedömningen av eventuella åtgärder i fråga om nativitetsminskningen.

I motionen 1978/79:363 av Lisa Mattson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
skall begära att en utredning tillsätts med uppdrag att kartlägga såväl de
sociala och ekonomiska som psykologiska förutsättningarna för det framtida
familjelivet. Även i denna motion anknyts till jämställdhetsproblematiken.
Motionärerna anför att nya samlevnadsmönster har vuxit fram, även om det
synes som om de gamla mönstren ännu är fast rotade och som om kvinnorna
blivit dubbelarbetande snarare än att arbetet i familjen delats. Hur denna
förändringsprocess ser ut i praktiken, hur långt den hunnit och vilka hinder
som finns är svårt att få en mer sammanhängande bild av. Mot bl. a. denna
bakgrund uttalar sig motionärerna för ett projekt, i vilket man förslagsvis
följer ett urval sammanboende/gifta från det ögonblick då graviditeten är ett
faktum och händelseförloppet därefter. Det vore värdefullt att fä kartlagt vad
som händer människorna i denna familj med särskild forskningsinriktning på
jämställdhetsfrågorna liksom möjligheten att upptäcka faktorer och situationer
i samspelet barn-familj-samhälle, vilka är särskilt stresskapande för
individerna. Motionärerna tror att vad som krävs är ett långsiktigt, tvärvetenskapligt
projekt som kan komplettera SCB:s mer begränsade uppdrag om
en kartläggning av den befolkningspolitiska frågan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att olika former av jämställdhetsforskning
är av betydelse. På senare tid har man också på olika
forskningsinstitutioner börjat ägna frågan om sådan forskning stor uppmärksamhet.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att UHÄ i maj förra året
ordnade en konferens i Uppsala kring jämställdhetsforskning med företrädare
från huvudsakligen de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna
vid universitetet samt vissa organisationer och myndigheter. Syftet
med konferensen var bl. a. att diskutera jämställdhetsforskningens nuvaran -

SoU 1978/79:44

8

de och framtida villkor i Sverige. UHÄ har också förra året gjort en preliminär
kartläggning av aktuella jämställdhetsförslag inom universitet och högskolor
(UHÄ-rapport 1978:17). Utskottet anser inte att det ankommer på utskottet
att ta ställning i frågor av det slag som aktualiserats genom motionerna,
eftersom det måste göras en avvägning mot angelägenheten av att tillgängliga
resurser används till annan forskning. Denna uppgift ankommer på andra
organ, bl. a. forskningsrådsnämnden. Utskottet anser sig dock kunna
förutsätta att de problemställningar som tas upp i motionerna tas upp till
övervägande i forskningssammanhang. Utskottet vill, med hänsyn till vad
som anförs i motionen 1978/79:259, framhålla att i den mån en offentlig
utredning anser det angeläget för fullgörande av utredningsuppdraget att ha
tillgång till viss kartläggning, det ankommer på utredningen att ta initiativ
härtill. Såvitt avser den anknytning till befolkningsutvecklingen som motionärerna
gör vill utskottet framhålla att det i första hand ankommer på
regeringen att - med utgångspunkt i vad riksdagen på förslag av socialutskottet
uttalat (se SoU 1977/78:32)-ta initiativ till erforderliga åtgärder. Med
hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1978/79:259 och
1978/79:363.

1 den tredje av de här aktuella motionerna, motionen 1978/79:2143
(yrkandet l)av Karin Andersson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om initiativ till att prognos om invandringens effekter på befolkningsutvecklingen
för framtiden framställs med önskvärd precisering.
Motionärerna anför bl. a. att SCB:s statistik visar antalet utländska medborgare
och deras fördelning i landet. Däremot saknas uppgifter om invandrarminoriteter,
dvs. utländska och f. d. utländska medborgare samt deras barn.
Det innebär att antalet invandrare är betydligt större än vad statistiken anger.
På en rad angelägna områden behövs därför en rad preciserade prognoser för
den framtida samhällsplaneringen. Det gäller t. ex. dimensionering av
åldrings- och sjukvård, daghemsplatser och skolor.

Utskottet har inhämtat bl. a. följande beträffande SCB:s statistik i här
aktuellt avseende. Numera redovisas befolkningsstatistiken efter dels
medborgarskap, dels födelseland. Genom sistnämnda statistik får man en
bättre uppskattningav hur många ”invandrare” vi har i landet,eftersom bl. a.
naturaliserade medborgare inräknas. År 1975 publicerade SCB en rapport
(1975:9) som avsåg invandrarnas levnadsförhållanden.

Här bör också nämnas följande. Samarbetsorganet för de nordiska
statistiska centralbyråerna - Nordiska utskottet för befolknings- och arbetskraftsstatistik-har
på sitt senaste möte behandlat den framtida utvecklingen
av migrationsstatistiken. Prognosinstitutet vid SCB har för avsikt att med
hänsyn till den utökade efterfrågan på befolkningsanalyser och prognoser
begära medel för bl. a. en utökad analys och prognosverksamhet rörande
invandrarnas demografiska situation. Prognosinstitutet har även åtagit sig att
i samarbete med invandrarverket och på EIFO:s bekostnad genomföra en
prognos över det framtida antalet invandrare. Beräkningarna är främst

Soli 1978/79:44

9

inriktade på att ge underlag för beräkningar av invandrarnas framtida
påverkan på åldringsvårdssektorn.

Utskottet har också inhämtat att det är möjligt att ur SCB:s register - tack
vare personnummeridentifikation - få fram betydande statistik över utrikes
födda, utländska medborgare och andra liknande uppgifter. Informationen
om vissa variabler, exempelvis modersmål, är dock begränsad.

Med hänsyn till den lämnade redovisningen anser utskottet att det inte är
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkandet 1 i
motionen 1978/79:2143. Utskottet förutsätter vid denna bedömning också att
regeringen vid den fortsatta handläggningen av frågan om befolkningsutvecklingen
ägnar den behandlade frågan uppmärksamhet.

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning m. m. om barnfamiljernas situation att
riksdagen avslår motionen 1978/79:713, motionen 1978/79:894
yrkandet 1, motionen 1978/79:1259 yrkandet 5, motionen
1978/79:1817, motionen 1978/79:1831 och motionen 1978/
79:1845,

2. beträffande höjning och indexreglering av det allmänna
barnbidraget att riksdagen avslår motionen 1978/79:894 yrkandet
2,

3. beträffande vårdnadsersättning att riksdagen avslår motionen
1978/79:1257 yrkandet 1 och motionen 1978/79:1259 yrkandena
1, 2 och 3,

4. beträffande minimistandardgaranti för småbarnsföräldrar att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1844,

5. beträffande kartläggning av de aktuella sexualsociologiska
förhållandena att riksdagen avslår motionen 1978/79:259,

6. beträffande viss kartläggning av förutsättningarna för det
framtida familjelivet att riksdagen avslår motionen 1978/
79:363,

7. beträffande prognos om invandringens effekter på befolkningsutvecklingen
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2143
yrkandet 1,

8. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till
propositionen och med avslag på motionen 1978/79:894 yrkandet
3 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 4 420 000 000 kr.

SoU 1978/79:44

10

2. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 52 och
53) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverketför utbetalning av allmänna
barnbidrag m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 13 700 000 kr.

3. C 4. Bidragsförskott. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 4 (s. 55 och 56) och hemställer

att riksdagen till Bidragsförskott för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 480 000 000 kr.

Stockholm den 15 maj 1979

På socialutskottets vägnar
KERSTI SWARTZ

Närvarande: Kersti Swartz (fp), Nils Carlshamre (m), Evert Svensson (s),
Bengt Bengtsson (c). Ivar Nordberg (s), Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta
Signell (s), Lena Öhrsvik (s), Rune Gustavsson (c), Arne Magnusson (c),
Margot Håkansson (fp), Ingegerd Troedsson (m) och John Johansson (s).

Reservationer

Vid punkten 1. C 1. Allmänna bidrag

1. beträffande värdnadsersättningimom. 3 i hemställan) av Bengt Bengtsson
(c), Britt Wigenfeldt (c), Rune Gustavsson (c) och Arne Magnusson (c) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”således dessa” bort ha följande lydelse:

De första åren i ett barns liv är grundläggande för personlighetsutvecklingen.
Det är därför angeläget att underlätta för föräldrarna att ägna så stor tid
som möjligt åt sina barn. För att föräldrarna skall ha valfrihet att själva avgöra
hur de vill fördela sin tid me'lan förvärvsarbete och arbete i hemmet med
barnens omvårdnad anser utskottet att det är nödvändigt att införa en
vårdnadsersättning. I en första etapp bör vårdnadsersättningen utgå under
nio månader som kan tas ut från den tidpunkt då ersättningen från
föräldraförsäkringen upphör och fram till dess barnet uppnår arton månaders
ålder. I en kommande etapp bör vårdnadsersättningen byggas ut så att den
kommer att utgå tills barnet uppnår tre års ålder. Vårdnadsersättningen skall
utgå med ett belopp som motsvarar garantinivån inom föräldraförsäkringen,
vilken i sin tur bör anknytas till basbeloppet. Vårdnadsersättningen skall vara

SoU 1978/79:44

11

beskattad och ATP-grundande.

Regeringen bör förelägga riksdagen förslag till vårdnadsersättning i så god
tid att reformen kan träda i kraft den 1 januari 1980. För att de barnfamiljer
som vid ikraftträdandet har barn under arton månaders ålder skall få del av
reformen bör vårdnadsersättning för barnen utgå för den tid som återstår tills
de uppnår arton månaders ålder.

Även i övrigt ställer sig utskottet bakom vad som anförs i motionen
1978/79:1259 i denna del.

Utskottet tillstyrker således motionen 1978/79:1259 av Thorbjörn Fälldin
m. fl. (c), såvitt avser vårdnadsersättning. Utskottets ställningstagande
innebär samtidigt att utskottet i allt väsentligt biträder motionen 1978/
79:1257 (yrkandet 1) av Gösta Bohman m. fl. (m).

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande vårdnadsersättning att riksdagen med bifall till
motionen 1978/79:1259 yrkandena 1, 2 och 3 och med anledningav
motionen 1978/79:1257 yrkandet 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande vårdnadsersättning (mom. 3 i hemställan) av Nils Carlshamre
(m) och Ingegerd Troedsson (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med "således dessa" bort ha följande lydelse:

De första åren i ett barns liv är grundläggande för personlighetsutvecklingen.
Det är därför angeläget att underlätta för föräldrarna att ägna så stor tid
som möjligt åt sina barn. För att föräldrarna skall ha valfrihet att själva avgöra
hur de vill fördela sin tid mellan förvärvsarbete och arbete i hemmet med
barnens omvårdnad anser utskottet att det är nödvändigt att införa en
vårdnadsersättning. 1 en första etapp bör vårdnadsersättningen utgå under
nio månader som kan tas ut från den tidpunkt då ersättningen från
föräldraförsäkringen upphör och fram till dess barnet uppnår arton månaders
ålder. I kommande etapper bör vårdnadsersättningen byggas ut så att den
kommer att utgå tills barnet uppnår tre års ålder. Vårdnadsersättningen skall
utgå med ett belopp som motsvarar garantinivån inom föräldraförsäkringen.
Vårdnadsersättningen skall vara beskattningsbar och ATP-grundande.

Regeringen bör förelägga riksdagen förslag till vårdnadsersättning i så god
tid att reformen kan träda i kraft den 1 januari 1980.

Även i övrigt ställer sig utskottet bakom vad som anförs i motionen
1978/79:1257 i denna del (motivering i motionen 1978/79:1108 s. 275).

Utskottet tillstyrker således motionen 1978/79:1257 av Gösta Bohman
m. fl. (m), såvitt här är i fråga. Utskottets ställningstagande innebär samtidigt
att utskottet i allt väsentligt biträder motionen 1978/79:1259(yrkandena 1-3)
av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c).

SoU 1978/79:44

12

dets att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande vårdnadsersättning att riksdagen med bifall till
motionen 1978/79:1257 yrkandet 1 och med anledning av
motionen 1978/79:1259 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

3. beträffande minimistandardgaranti för småbarnsföräldrar (mom. 4 i
hemställan) av Nils Carlshamre (m) och Ingegerd Troedsson (m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med ”1
motionen” och slutar med ”av motionen” bort ha följande lydelse:

I motionen 1978/79:1844 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) föreslås att
riksdagen skall begära förslag till en minimistandardgaranti för småbarnsföräldrar.
Denna skulle administreras av försäkringskassan och till en början
omfatta familjer med minst ett barn under fyra år eller två barn under
skolåldern. Underhållsbidrag, bidragsförskott, barnpension, bostadsbidrag,
sjukpenning och andra inkomster skulle därvid avräknas. Likaså måste
möjligheterna i förekommande fall att erhålla studiemedel och barntillägg
beaktas. 1 fråga om makar och sammanboende bör givetvis den sammanlagda
inkomsten beaktas. En sådan minimistandardgaranti skulle ge också
barnfamiljer i små ekonomiska omständigheter, t. ex. många ensamföräldrar,
den trygghet som ligger i att - om de så önskar - kunna avstå från
förvärvsarbete helt eller delvis för att i stället vårda sina barn.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är utomordentligt
angeläget att en sådan minimistandardgaranti snarast kommer till stånd för
att garantera också småbarnsföräldrar med låga inkomster en rimlig valfrihet
mellan förvärvsarbete och vård av barnen. Kostnaderna torde dessutom bli
mycket låga. En ensamförälder med två små barn vars enda inkomst består av
bidragsförskott och bostadsbidrag kan beräknas behöva ett nettotillskott på ca
15 000 kr. om året för att uppnå en skälig minimistandard. Alternativkostnaden
torde i flertalet fall vara den mycket höga(familje)daghemssubvention
som eljest skulle ha utgått.

Utskottet tillstyrker således motionen 1978/79:1844.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande minimistandardgaranti för småbarnsföräldrar att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1844 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

GOTAB 62206 Slockholm 1979