SoU 1978/79:40
Socialutskottets betänkande
1978/79:40
med anledning av viss del av propositionen 1978/79:111 om åtgärder
mot krångel och onödig byråkrati m. m. jämte motioner
Propositioner
I propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati
m. m. har regeringen (socialdepartementet), såvitt propositionen hänvisats
till socialutskottet (bil. 4 delvis), föreslagit riksdagen att
dels anta vid propositionen fogat förslag till Lag om ändring i livsmedelslagen
(1971:511),
dels godkänna de riktlinjer för bidrag till kommunernas barnomsorg som
föredragande statsrådet förordat.
Lagförslaget redovisas i bilaga 1 till betänkandet.
I betänkandet behandlar utskottet även tre motioner som väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet behandlar en motion som väckts med anledning av propositionen-motionen
1978/79:2404 om avveckling av nämnden förundervisningssjukhusens
utbyggnad - i betänkandet 1978/79:39.
Motionerna
I motionen 1978/79:2449 av Sven-Olov Träff (m) och Johan Olsson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att 1978 års semesterkommitté
får i uppdrag att skyndsamt presentera förslag till åtgärder i syfte att göra
1977 års semesterlag enklare att tolka och tillämpa.
Motionen har överflyttats från konstitutionsutskottet till socialutskottet.
I motionen 1978/79:2460 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att
riksdagen
1. hos regeringen anhåller om förslag syftande till avskaffande av nuvarande
specificerade krav på barnomsorgsplaner i kommunerna,
2. antar vid motionen fogat förslag till Lag om ändring i barnavårdslagen,
3. antar vid motionen fogat förslag till Lag om ändring i stadgan för
barnavårdsanstalter.
Lagförslagen vid punkterna 2 och 3 redovisas i bil. 2 och 3 till betänkandet.
Motivering till yrkandena finns i motionen 1978/79:2458.
I motionen 1978/79:2465 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkandet 7), att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
1 Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 40
SoU 1978/79:40
2
ändrade bestämmelserom statsbidrag till barnomsorg i enlighet med vad som
anförs i motionen.
Utskottet
De delar av propositionen om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati
m. m., som hänvisats till socialutskottet, avser frågor som rör barnomsorgen.
På de skäl som redovisas i propositionen (bil. 4 s. 8 och 9) tillstyrker
utskottet att kommunerna fr. o. m. den 1 januari 1980 generellt befrias från
den återbetalningsskyldighet som enligt skilda författningar åvilar kommunerna
i de fall barnstuga som anordnats med stöd av statsbidrag läggs ned,
avyttras eller används för annat ändamål.
Enligt bestämmelserna i förordningen (1976:396) om statsbidrag till
daghem och fritidshem utgår bidrag till daghem för varje plats i avdelning
som är öppen under minst sju timmar per dag och där minst två tredjedelar av
platserna utnyttjas minst fem timmar per barn och dag. Detta innebär att i en
avdelning med 15 platser fem platser kan utnyttjas för barnomsorg mindre än
fem timmar.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att det likväl - med
hänsyn tillden starka efterfrågan på deltidsplatsersom råder i kommunernabör
göras en viss uppmjukning av tvåtredjedelsregeln trots den allmänna
översyn av statsbidragsreglerna som är förestående. Utskottet tillstyrker
därforatt regeln fr. o. m. kalenderåret 1979ändrassåatt helt statsbidrag utgår
under förutsättning att två tredjedelar av antalet platser i kommunen som
helhet utnyttjas minst fem timmar per barn och dag. Detta ger möjlighet att
vid vissa daghem i områden med stor efterfrågan på deltidsomsorg i ökad
utsträckning ta emot deltidsbarn mot att andelen heltidsbarn i andra daghem
och andra områden är högre. Den föreslagna förändringen medför vidare en
förenkling för kommunerna.
Utskottet tillstyrker i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i
livsmedelslagen (1971:511). Förslaget innebär att bestämmelserna i livsmedelslagen
inte i fortsättningen skall omfatta kök i förskola eller fritidshem
som betjänar högst två avdelningar.
Även i flera motioner tas upp frågor som rör samhällets barnomsorg.
I motionen 1978/79:2465 (yrkandet 7) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
framhålls att statskontrollkommittén påpekat att tvåtredjedelsregeln, som
redovisats ovan, förhindrar ett effektivt utnyttjande av platserna inom
barnomsorgen (se kommitténs delbetänkande lil Ds Kn 1978:3 Ökat
kommunalt ansvar för barnomsorgen). Motionärerna vill att det snarast skall
införas ett annat statsbidragssystem som bättre främjar hushållning med
knappa resurser och medger bättre lokal anpassning.
Sedan motionen väcktes har socialdepartementet publicerat en departementspromemoria
(Ds S 1979:03) Vissa kvalitetsfrågor i dag- och fritidshem
SolJ 1978/79:40
3
samt principerna för statsbidragsgivningen. Vid det utredningsarbete som
promemorian grundar sig på har de förslag som statskontrollkommittén lagt
fram övervägts. Promemorian innehåller förslag till förenklingar i
statsbidragssystemet beträffande barnomsorgen. Det presenteras två modeller
för statsbidrag. Vidare föreslås bl. a. förenklingar i ansökningsförfarandet.
Eftersom utskottet utgår från att regeringen, sedan promemorian remissbehandlats,
snarast möjligt förelägger riksdagen förslag på grundval av
promemorian, anser utskottet det inte vara påkallat med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionsyrkandet.
Även i motionen 1978/79:2460 av Gösta Bohman m. fl. (m) tas upp förslag
som framlagts av statskontrollkommittén i det tidigare nämnda delbetänkandet.
Motionärerna vill att nuvarande specificerade krav på barnomsorgsplaner
i kommunerna skall avskaffas. De vill vidare öka kommunernas
självständighet då det gäller tillsynen över förskolor och fritidshem
och föreslår i detta syfte att riksdagen antar ändringar i barnavårdslagen och
stadgan för barnavårdsanstalter. Lagförslagen har lagts fram av
statskontrollkommittén.
Statskontrollkommittén har i angivna betänkande (s. 85 ff.) framfört stark
kritik mot systemet med särskilda barnomsorgsplaner. Bl. a. har kommittén
framhållit vikten av att man eftersträvar en ordning där kommunfullmäktiges
behandling av barnomsorgsplaneringen och övrig ekonomisk
långtidsplanering samordnas på ett bättre sätt än som sker f. n. Kommitténs
slutsats blir emellertid att tiden ännu inte är mogen för att man skulle övergå
till ett oreglerat planeringsförfarande. Då man passerat det kraftigaste
utbyggnadsstadiet, torde dock situationen kunna förväntas vara en helt
annan. Vid denna tidpunkt bör sålunda enligt kommitténs uppfattning
förutsättningar finnas att övergå till ett oreglerat planeringsförfarande utan
att riskera några menliga effekter på barnomsorgsverksamhetens utbyggnad i
vare sig kvalitativt eller kvantitativt hänseende. Kommittén utgår ifrån att
frågan då tas upp till förnyad prövning.
Inte heller utskottet är berett att nu uttala sig för ett avskaffande av
barnomsorgsplanerna. Det finns inte skäl att nu uttala sig i frågan huruvida
det kommer att finnas anledning att avskaffa kravet på sådana planer i ett
läge, då vi närmar oss eller uppnått full behovstäckning i fråga om
barnomsorgen. Utskottet avstyrker därför motionen i motsvarande del
(yrkandet 1).
Frågan om att genomföra de i motionen föreslagna lagändringarna har
samband med den väntade propositionen om socialtjänstlagstiftning. Propositionen
kommer att avlämnas inom kort, och det är därför enligt utskottets
mening inte påkallat att riksdagen nu antar lagändringar på området som inte
torde ha någon påtaglig, praktisk betydelse. Utskottet avstyrker därför
motionen även i denna del (yrkandena 2 och 3).
Utskottet behandlar slutligen en motion som avser den år 1977 antagna
1* Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 40
SoU 1978/79:40
4
semesterlagen. I motionen 1978/79:2449 av Sven-Olov Träff (m) och Johan
Olsson (c) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att 1978 års
semesterkommitté genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att skyndsamt
presentera förslag till åtgärder i syfte att göra 1977 års semesterlag enklare att
tolka och tillämpa.
Vid antagandet av semesterlagen var man väl medveten om att lagstiftningen
delvis var komplicerad. Utskottet förutsatte därför att den utredning
som skulle tillsättas på semesterrättens område skulle få i uppdrag att med
uppmärksamhet följa tillämpningen av semesterlagen och ta upp till prövning
frågor som härvid kunde aktualiseras. Direktiven för 1978 års semesterkommitté
har utformats i enlighet med utskottets önskemål. Kommittén är
oförhindrad att i delbetänkande framlägga förslag till sådana ändringar i
semesterlagstiftningen som bedöms vara brådskande.
1978 års semesterkommitté har emellertid, anför motionärerna, även till
uppgift att bl. a. utreda olika fondkonstruktioner avseeende semesterlön för
s. k. semesterlönegrundande frånvaro. Detta arbete är tekniskt komplicerat
och kan bedömas ta relativt lång tid i anspråk. Det vore olyckligt, menar
motionärerna, om detta mera långsiktiga arbete, som siktar på förändringar i
semesterlagen, skulle förhindra att en skyndsam översyn av gällande regler i
lagen görs i syfte att göra lagen lättare att tolka och tillämpa.
Med hänsyn till innehållet i utredningsdirektiven i ovan angivna hänseende
kan utskottet inte finna att det är påkallat med något riksdagens initiativ
med anledning av motionsyrkandet. Lagen har varit i kraft endast kort tid och
det är i och för sig naturligt att en lagstiftning av det slag som semesterlagstiftningen
utgör kan medföra tillämpningssvårigheter i ett inledningsskede.
Detta hindrar naturligtvis inte att lagen i vissa avseenden kan visa sig
svårtillämpbar även då den varit i kraft en längre tid eller att parterna på
arbetsmarknaden eljest anser sig kunna konstatera behov av förändringar av
lagen för att underlätta tillämpningen av lagen. Med hänsyn till sammansättningen
av semesterkommittén - den innehåller företrädare för såväl LO,
TCO och SACO/SR som SAF - finns det emellertid anledning räkna med att
erforderliga initiativ kommer att tas inom kommittén för den händelse det
skulle visa sig önskvärt och lämpligt att viss eller vissa frågor behandlas med
förtur.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till Lag
om ändring i livsmedelslagen (1971:511),
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för bidrag till kommunernas
barnomsorg som föredragande statsrådet förordat,
3. beträffande nytt statsbidragssystem för barnomsorgen att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2465 yrkandet 7,
4. beträffande avskaffande av nuvarande specificerade krav på
barnomsorgsplaneratt riksdagen avslår motionen 1978/79:2460
yrkandet 1,
SoU 1978/79:40
5
5. beträffande vissa lagändringar rörande tillsynen över förskolor
och fritidshem att riksdagen avslår motionen 1978/79:2460
yrkandena 2 och 3,
6. beträffande tilläggsdirektiv till 1978 års semesterkommitté att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2449.
Stockholm den 15 maj 1979
På socialutskottets vägnar
KERSTI SWARTZ
Närvarande: Kersti Swartz (fp), Erik Larsson (c), Evert Svensson (s). John
Johnsson (s)*, Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Karl Leuchovius (m),
Kjell Nilsson (s)*, Sven-Gösta Signell (s), Ulla Tillander(c)*, Lena Uhrsvik (s),
Rune Gustavsson (c), Iris Mårtensson (s)*, Marianne Lundqvist (fp)** och
Blenda Littmarck (m)*.
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
**Marianne Lundqvists uppdrag som ersättare för riksdagsledamot har upphört vid
betänkandets justering.
Reservation
1. beträffande avskaffande av nuvarande specificerade krav på barnomsorgsplaner
(mom. 4 i hemställan) av Karl Leuchovius (m) och Blenda
Littmarck (m) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 3 som börjar med
”Statskontrollkommittén har” och slutar med ”del (yrkandet 1)” bort ha
följande lydelse:
Utskottet menar för sin del att det i princip borde vara varje kommun
obetaget att i enlighet med sina egna förutsättningar planera utbyggnaden av
barnomsorgen utan central styrning och utan central specificering av
planeringen. Ett avskaffande av barnomsorgsplanerna låter sig emellertid
inte göras utan ganska ingående utredning av förutsättningarna. En sådan
utredning bör kunna genomföras relativt hastigt. Således börenligt utskottets
mening riksdagen hos regeringen hemställa om skyndsam utredning och
förslag syftande till ett avskaffande av nuvarande specificerade krav på
barnomsorgsplaner i kommunerna.
Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionen 1978/79:2460 i motsvarande
del (yrkandet 1),
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande avskaffande av nuvarande specificerade krav på
barnomsorgsplaner att riksdagen med anledning av motionen
SoU 1978/79:40
6
1978/79:2460 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfort,
SoU 1978/79:40
7
Bilaga I
Förslag till lagändring som framlagts i propositionen och tillstyrkts av
utskottet vid mom. 1 i hemställan.
4 Förslag till
Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)
Härigenom föreskrivs att 3 § livsmedelslagen (1971:511) skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 8'
Lagen gäller ej hantering av livs- Lagen gäller ej hantering av livsmedel
i enskilt hushåll. medel i enskilt hushåll eller i kök i
förskola och fritidshem med högst 2
avdelningar.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna om
undantag från lagens tillämpning i fråga om visst slag av livsmedel eller
livsmedelstillsats.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna om
undantag från lagens tillämpning på krigsmakten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
1 Senaste lydelse 1975:733.
SoU 1978/79:40
8
Bilaga 2
Förslag till lagändring som framlagts i motionen 1978/79:2460 och
avstyrkts av utskottet vid mom. 5 i hemställan.
Förslag till
Lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)
Härigenom föreskrivs att 55 § barnavårdslagen (1960:97)' skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
55 §2
Med bamavårdsanstalt forstås i Med barnavårdsanstalt förstås i
denna lag sådan för vård och fostran denna lag sådan för vård och fostran
av barn och ungdom under aderton av barn och ungdom under aderton
år avsedd anstalt som ej är att hänfö- år avsedd anstalt som ej är att hänföra
till sjukvårdsanstalt, till hem för ra till sjukvårdsanstalt, till hem för
psykiskt efterblivna, blinda, döva psykiskt efterblivna, blinda, döva
eller vanföra eller till sådant elevhem eller vanföra eller till sådant elevhem
som står under tillsyn av central som står under tillsyn av central
skolmyndighet. Vad i lagen stadgas skolmyndighet. Vad i lagen stadgas
om barnavårdsanstalt äger ej till- om barnavårdsanstalt äger ej till
lämpning
på ungdomsvårdsskola. lämpning på ungdomsvårdsskola el
ler
sådana förskolor och fritidshem
som drivs av kommun eller landstingskommun.
Särskilda former av barnavårdsanstalter äro
a) barnhem av olika slag, såsom spädbarnshem, mödrahem, upptagningshem
och specialhem,
b) barnkolonier, vilka mottaga barn för vistelse under begränsad del av
året,
c) förskolor och fritidshem, vilka c) förskolor och fritidshem, vilka
regelbundet mottaga barn för be- regelbundet mottaga barn för begränsad
del av dygnet samt gränsad del av dygnet och som drivs
av annan än kommun eller landstingskommun
samt
d) elevhem, vilka är knutna till skolor och ha till ändamål att underlätta
elevernas skolgång.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Lagen omtryckt 1971:308.
2 Senaste lydelse 1973:1206.
SoU 1978/79:40
9
Bilaga 3
Förslag till lagändring som framlagts i motionen 1978/79:2460 och
avstyrkts av utskottet vid mom. 5 i hemställan.
Förslag till
Lag om ändring i stadgan (1960:595) för barnavårdsanstalter
Härigenom föreskrivs att 1 § stadgan (1960:595) för barnavårdsanstalter
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §'
Särskilda former av barnavårdsanstalter äro
a) barnhem av olika slag;
b) barnkolonier, vilka mottaga barn för vistelse under begränsad del av
året;
c) förskolor och fritidshem, vilka c) förskolor och fritidshem, vilka
regelbundet mottaga barn för be- regelbundet mottaga barn för begränsad
del av dygnet; samt gränsad del av dygnet och som drivs
av annan än kommun eller landstingskommun;
samt
d) elevhem, vilka äro knutna till skolor och har till ändamål att underlätta
elevernas skolgång.
Särskilda former av barnhem äro
a) spädbarnshem, för späda barn som icke åtföljas av sina mödrar;
b) mödrahem, huvudsakligen för späda barn med deras mödrar;
c) upptagningshem, huvudsakligen för barn som äro i behov av tillfällig
vård och fostran eller av observation antingen de omhändertagits för
samhällsvård eller för utredning enligt 30 § barnavårdslagen; samt
d) specialhem, huvudsakligen för barn som äro i behov av längre tids vård
och fostran och icke lämpligen kunna placeras i enskilt hem.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse 1977:376.
GOTAB Stockholm 1979