Socialutskottets betänkande 1978/79:40

med anledning av viss del av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m. jämte motioner

Propositioner

I propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m. har regeringen (socialdepartementet), såvitt propositionen hänvisats lill socialutskottet (bil. 4 delvis), föreslagit riksdagen att

dels anta vid propositionen fogat förslag till Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),

dels godkänna de riktlinjer för bidrag till kommunernas barnomsorg som föredragande statsrådet förordat.

Lagförslaget redovisas i bilaga 1 lill betänkandet.

I betänkandet behandlar utskottet även tre motioner som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet behandlar en motion som väckts med anledning av propositionen - motionen 1978/79:2404 om avveckling av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad - i betänkandet 1978/79:39.

Motionerna

I motionen 1978/79:2449 av Sven-Olov Träff (m) och Johan Olsson (c) hemställs alt riksdagen hos regeringen hemställer att 1978 års semesterkommitté lår i uppdrag att skyndsamt presentera förslag till åtgärder i syfte att göra 1977 års semesleriag enklare att tolka och tillämpa.

Motionen har överflyttats från konstitutionsutskottet till socialutskottet.

I motionen 1978/79:2460 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs alt riksdagen

1. hos regeringen anhåller om förslag syftande till avskaffande av nuvarande specificerade krav på barnomsorgsplaner i kommunerna,

2. antar vid motionen fogat förslag till Lag om ändring i barnavårdslagen,

3. antar vid motionen fogat förslag till Lag om ändring i stadgan för barnavårdsanstalter.

Lagförslagen vid punkterna 2 och 3 redovisas i bil. 2 och 3 till betänkandet.

Motivering till yrkandena finns i motionen 1978/79:2458.

I motionen 1978/79:2465 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt härar i fråga (yrkandet 7), att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till

1 Riksdagen 1978/79. 12 saml. Nr 40

SoU 1978/79:40

SoU 1978/79:40 2

ändrade bestämmelser om statsbidrag lill barnomsorg i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

De delar av propositionen om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m., som hänvisats till socialutskottet, avser frågor som rör barnomsorgen.

På de skäl som redovisas i propositionen (bil. 4 s. 8 och 9) tillstyrker utskottet att kommunerna fr. o. m. den 1 januari 1980 generelll befrias från den återbetalningsskyldighet som enligt skilda författningar åvilar kommunerna i de fall barnstuga som anordnats med stöd av statsbidrag läggs ned, avyttras eller används för annat ändamål.

Enligl bestämmelserna i förordningen (1976:396) om statsbidrag lill daghem och fritidshem utgår bidrag till daghem för varje plats i avdelning som är öppen under minst sju limmar per dag och där minst två tredjedelar av platserna utnyttjas minst fem timmar per barn och (dag. Detta innebär att i en avdelning med 15 platser fem platser kan utnyttjas för barnomsorg mindre än fem limmar.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att del likväl - med hänsyn till den starka efterfrågan på dellidsplatser som råder i kommunerna -bör göras en viss uppmjukning av ivåtredjedelsregeln trots den allmänna översyn av stalsbidragsreglerna som är förestående. Utskottet tillstyrker därför alt regeln fr. o. m. kalenderåret 1979 ändras så att helt statsbidrag utgår under förutsättning alt två tredjedelar av antalet platser i kommunen som helhet utnyttjas minst fem timmar per barn och dag. Detta ger möjlighet all vid vissa daghem i områden med stor efterfrågan på deltidsomsorg i ökad utsträckning la emot deltidsbarn mot att andelen heltidsbarn i andra daghem och andra områden är högre. Den föreslagna förändringen medför vidare en förenkling för kommunerna.

Utskottet tillstyrker i propositionen framlagt förslag lill lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511). Förslaget innebär alt bestämmelserna i livsmedelslagen inle i fortsättningen skall omfatta kök i förskola eller fritidshem som betjänar högst två avdelningar.

Även i flera molioner tas upp frågor som rör samhällets barnomsorg.

I motionen 1978/79:2465 (yrkandet 7) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) framhålls alt stalskontrollkommittén påpekat att tvåtredjedelsregeln, som redovisats ovan, förhindrar ett effektivt utnyttjande av platserna inom barnomsorgen (se kommitténs delbetänkande III Ds Kn 1978:3 Ökat kommunalt ansvar för barnomsorgen ). Motionärerna vill att det snarast skall införas ett annat statsbidragssystem som bättre främjar hushållning med knappa resurser och medger bättre lokal anpassning.

Sedan motionen väcktes har socialdepartementet publicerat en departementspromemoria (Ds S 1979:03) Vissa kvalitetsfrågor i dag- och fritidshem

SoU 1978/79:40 3

samt principerna för statsbidragsgivningen. Vid det utredningsarbete som promemorian grundar sig på har de förslag som stalskonlrollkommillén lagt fram övervägts. Promemorian innehåller förslag till förenklingar i statsbidragssystemet beträffande barnomsorgen. Det presenteras två modeller för statsbidrag. Vidare föreslås bl. a. förenklingar i ansökningsförfarandet.

Eftersom utskottet utgår från att regeringen, sedan promemorian remissbehandlats, snarast möjligt förelägger riksdagen förslag på grundval av promemorian, anser utskottet det inte vara påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

Även i motionen 1978/79:2460 av Gösta Bohman m. fl. (m) tas upp förslag som framlagts av stalskontrollkommittén i det tidigare nämnda delbetänkandel. Motionärerna vill att nuvarande specificerade krav på barnomsorgsplaner i kommunerna skall avskaffas. De vill vidare öka kommunernas självständighet då det gäller tillsynen över förskolor och fritidshem och föreslår i detta syfte att riksdagen antar ändringar i barnavårdslagen och stadgan för barnavårdsanstalter. Lagförslagen har lagts fram av stalskontrollkommittén.

Stalskontrollkommittén har i angivna betänkande (s. 85 ff) framfört stark kritik mot systemet med särskilda barnomsorgsplaner. Bl. a. har kommittén framhållit vikten av att man eftersträvar en ordning där kommunfullmäktiges behandling av barnomsorgsplaneringen och övrig ekonomisk långtidsplanering samordnas på ett bättre sätt än som sker f n. Kommitténs slutsats blir emellertid att tiden ännu inte är mogen för att man skulle övergå till ett oreglerat planeringsförfarande. Då man passerat del kraftigaste ulbyggnadsstadiet, torde dock situationen kunna förväntas vara en helt annan. Vid denna tidpunkt bör sålunda enligt kommitténs uppfattning förutsättningar finnas att övergå till ett oreglerat planeringsförfarande utan att riskera några menliga effekter på barnomsorgsverksamhetens utbyggnad i vare sig kvalitativt eller kvantitativt hänseende. Kommittén utgår ifrån att frågan då tas upp till förnyad prövning.

Inte heller utskottet är berett att nu uttala sig för ett avskaffande av barnomsorgsplanerna. Del finns inte skäl att nu uttala sig i frågan huruvida del kommer att finnas anledning att avskaffa kravet på sådana planer i ett läge, då vi närmar oss eller uppnått full behovstäckning i fråga om barnomsorgen. Utskottet avstyrker därför motionen i motsvarande del (yrkandet 1).

Frågan om att genomföra de i motionen föreslagna lagändringarna har samband med den väntade propositionen om socialtjänsllagsliftning. Propositionen kommer alt avlämnas inom kort, och det är därför enligt utskottets mening inte påkallat alt riksdagen nu antar lagändringar på området som inte torde ha någon påtaglig, praktisk betydelse. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del (yrkandena 2 och 3).

Utskottet behandlar slutligen en motion som avser den år 1977 antagna

1* Riksdagen 1978/79. 12 saml. Nr 40

SoU 1978/79:40 4

semesterlagen. 1 motionen 1978/79:2449 av Sven-Olov Träff (m) och Johan Olsson (c) yrkas all riksdagen hos regeringen hemställer att 1978 års semeslerkommitté genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att skyndsamt presentera förslag till åtgärder i syfte alt göra 1977 års semesleriag enklare att tolka och tillämpa.

Vid antagandel av semesteriagen var man väl medveten om att lagstiftningen delvis var komplicerad. Utskottet förutsatte därför att den utredning som skulle tillsättas på semesierrättens område skulle få i uppdrag att med uppmärksamhet följa tillämpningen av semesterlagen och la upp till prövning frågor som härvid kunde aktualiseras. Direktiven för 1978 års semeslerkommitté har utformats i enlighet med utskottels önskemål. Kommittén är oförhindrad att i delbetänkande framlägga förslag lill sådana ändringar i semesterlagsliftningen som bedöms vara brådskande.

1978 års semesterkommitté har emellertid, anför motionärerna, även till uppgift att bl. a, utreda olika fondkonstruklioner avseeende semesterlön för s, k, semeslerlönegrundande frånvaro. Detta arbete är tekniskt komplicerat och kan bedömas la relativt lång lid i anspråk. Det vore olyckligt, menar motionärerna, om delta mera långsiktiga arbete, som siktar på förändringar i semesteriagen, skulle förhindra att en skyndsam översyn av gällande regler i lagen görs i syfte att göra lagen lättare att tolka och tillämpa.

Med hänsyn till innehållet i utredningsdirektiven i ovan angivna hänseende kan utskottet inte finna att del är påkallat med någol riksdagens initiativ med anledning av molionsyrkandel, Lagen har varit i kraft endast kort lid och del är i och för sig naturiigt all en lagstiftning av del slag som semesterlagsliftningen utgör kan medföra lillämpningssvårigheter i etl inledningsskede. Detta hindrar naturiigtvis inle att lagen i vissa avseenden kan visa sig svårlillämpbar även då den varit i kraft en längre lid eller all parterna på arbetsmarknaden eljest anser sig kunna konstatera behov av förändringar av lagen för att underlätta tillämpningen av lagen. Med hänsyn lill sammansättningen av semesterkommiltén -den innehåller företrädare för såväl LO, TCO och SACO/SR som SAF - finns det emellertid anledning räkna med all erforderliga initiativ kommer att tas inom kommittén för den händelse del skulle visa sig önskvärt och lämpligt att viss eller vissa frågor behandlas med förtur.

Utskottet hemställer

1. alt riksdagen antar del vid propositionen fogade förslaget lill Lag
om ändring i livsmedelslagen (1971:511),

2. all riksdagen godkänner de riktlinjer för bidrag lill kommu
nernas barnomsorg som föredragande statsrådet förordat,

3, beträffande nytt statsbidragssystem för barnomsorgen att riksdagen avslår motionen 1978/79:2465 yrkandet 7,

4, beträffande avskaffande av nuvarande specificerade krav på barnomsorgsplaner att riksdagen avslår motionen 1978/79:2460 yrkandet 1,

SoU 1978/79:40

beträffande vissa lagändringar rörande tillsynen över förskolor och fritidshem att riksdagen avslår motionen 1978/79:2460 yrkandena 2 och 3,

beträffande tilläggsdirektiv till 1978 års semeslerkommitté att riksdagen avslår motionen 1978/79:2449,

Stockholm den 15 maj 1979

På socialutskottets vägnar KERSTI SWARTZ

Närvarande: Kersti Swartz (fp), Erik Larsson (c), Evert Svensson (s), John Johnsson (s)*, Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Karl Leuchovius (m), Kjell Nilsson (s)*, Sven-Gösta Signell (s), Ulla Tilländer (c)*, Lena Öhrsvik (s), Rune Gustavsson (c), Iris Mårtensson (s)*, Marianne Lundqvisl (fp)** och Blenda Littmarck (m)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering,

**Marianne Lundqvists uppdrag som ersättare för riksdagsledamot har upphört vid betänkandets justering.

Reservation

1. beträffande avskaffande av nuvarande specificerade krav på barnomsorgsplaner (mom, 4 i hemställan) av Kari Leuchovius (m) och Blenda Littmarck (m) som anser

dels att del avsnitt i utskottets betänkande på s. 3 som börjar med "Statskontrollkommittén har" och slutar med "del (yrkandet 1)" bort ha följande lydelse:

Utskottet menar för sin del att det i princip borde vara varje kommun obetaget att i enlighet med sina egna förutsättningar planera utbyggnaden av barnomsorgen utan central styrning och utan central specificering av planeringen. Ett avskaffande av barnomsorgsplanerna låter sig emellertid inte göras utan ganska ingående utredning av förutsättningarna. En sådan utredning bör kunna genomföras relativt hastigt. Således bör enligt utskottets mening riksdagen hos regeringen hemställa om skyndsam utredning och förslag syftande lill ett avskaffande av nuvarande specificerade krav på barnomsorgsplaner i kommunerna.

Utskottet tillstyrker sålunda bifall lill motionen 1978/79:2460 i motsvarande del (yrkandet 1),

dels att utskottets hemställan under mom, 4 bort ha följande lydelse:

4, beträffande avskaffande av nuvarande specificerade krav på barnomsorgsplaner att riksdagen med anledning av motionen

SoU 1978/79:40 7

Bilaga 1

Förslag till lagändring som framlagts i propositionen och tillstyrkts av ulskollet vid mom. 1 i hemställan.

4 Förslag till

Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Härigenom föreskrivs att 3S livsmedelslagen (1971:511) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3S'
Lagen gäller ej hantering av livs- Lagen gäller ej hantering av livs-

medel i enskilt hushåll. medel i enskilt hushåll eller i kök i

förskola och fritidshem med högst 2 avdelningar. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna om undantag från lagens tillämpning i fråga om visst slag av livsmedel eller livsmedelstillsats.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna om undantag från lagens tillämpning på krigsmaklen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

I Senaste lydelse 1975:733.

SoU 1978/79:40 8

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts i motionen 1978/79:2460 och avstyrkts av utskottet vid mom. 5 i hemställan.

Förslag till

Lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom föreskrivs att 55 S barnavårdslagen (1960:97)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

55 §2
Med barnavårdsanstali förstås i Med barnavårdsanstall förslås i
denna lag sådan för vård och fostran denna lag sådan för vård och fostran
av barn och ungdom under aderion av barn och ungdom under aderton
år avsedd anstalt som ej är att hänfö- år avsedd anstalt som ej är att hänfö
ra till sjukvårdsanstalt, till hem för ra lill sjukvårdsanstall, lill hem för
psykiskt efterblivna, blinda, döva psykiskt efterblivna, blinda, döva
eller vanföra eller till sådant elevhem eller vanföra eller till sådant elevhem
som slår under tillsyn av central som står under tillsyn av central
skolmyndighet. Vad i lagen stadgas skolmyndighet. Vad i lagen stadgas
om barnavårdsanstall äger ej lill- om barnavårdsanstall äger ej till-
lämpning på ungdomsvårdsskola. lämpning på ungdomsvårdsskola el-

ler sådana förskolor och fritidshem som drivs av kommun eller landstingskommun. Särskilda former av barnavårdsanstalter äro

a) barnhem av olika slag, såsom spädbarnshem, mödrahem, upptagningshem och specialhem,

b) barnkolonier, vilka mottaga barn för vistelse under begränsad del av året,

c) förskolor och fritidshem, vilka c) förskolor och fritidshem, vilka regelbundet mottaga barn för be- regelbundet mottaga barn för begränsad del av dygnet samt gränsad del av dygnet och som drivs

av annan än kommun eller landstingskommun saml

d) elevhem, vilka är knutna till skolor och ha lill ändamål all underlätta
elevernas skolgång.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgifi på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1971:308, 2 Senaste lydelse 1973:1206,

SoU 1978/79:40 9

Bilaga 3

Förslag till lagändring som framlagts i motionen 1978/79:2460 och avstyrkts av utskottet vid mom. 5 i hemställan.

Förslag till

Lag om ändring i stadgan (1960:595) för barnavårdsanstalter

Härigenom föreskrivs att 1 S stadgan (1960:595) för barnavårdsanstalter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

IS' Särskilda former av barnavårdsanstalter äro

a) barnhem av olika slag;

b) barnkolonier, vilka mottaga barn för vistelse under begränsad del av året;

c) förskolor och fritidshem, vilka c) förskolor och fritidshem, vilka regelbundet mottaga barn för be- regelbundet mottaga barn för begränsad del av dygnet; saml gränsad del av dygnet och som drivs

av annan än kommun eller landstingskommun; samt

d) elevhem, vilka äro knutna till skolor och har lill ändamål att underiälta
elevernas skolgång.

Särskilda former av barnhem äro

a) spädbarnshem, för späda barn som icke åtföljas av sina mödrar;

b) mödrahem, huvudsakligen för späda barn med deras mödrar;

c) uppiagningshem, huvudsakligen för barn som äro i behov av tillfällig vård och fostran eller av observation antingen de omhändertagits för samhällsvård eller för utredning enligl 30 S barnavårdslagen; samt

d) specialhem, huvudsakligen för barn som äro i behov av längre tids vård
och fostran och icke lämpligen kunna placeras i enskilt hem.

Denna lag iräder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgifi på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1977:376,