SoU 1978/79:28

Socialutskottets betänkande
1978/79:28

med anledning av i propositionen 1978/79:100 gjorda framställningar
inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller
barnomsorg m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1978/79:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1979/80 under avsnittet D. Sociala serviceåtgärder och punkten IV:3 Statens
bosätt ningslånefond.

Utskottet har behandlat andra delar av socialhuvudtiteln i betänkandena
SoU 1978/79:25, 26 och 27. Utskottet kommer senare under riksmötet att
behandla avsnittet C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer. Frågan om medelsanvisning
under anslaget C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen kommer dock
att behandlas av socialförsäkringsutskottet.

I anslutning till här aktuella delar av propositionen behandlar utskottet 26
motioner.

Sociala serviceåtgärder

1. Dl. Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst. Regeringen har under
punkten D 1 (s. 63-65) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hemhjälp
och färdtjänst för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
1 110 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1978/79:716 av Inga Lantz m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att kommunerna genom statsbidrag
bör få full kostnadstäckning för personalkostnaderna i samband med
barnvårdarverksamhet och hos regeringen hemställer om förslag härom.

I motionen 1978/79:2134 (motivering i motionen 1978/79:2133) av Lars
Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som syftar till att i
statsbidragsvillkoren för färdtjänsten införa regler som förhindrar färdtjänsthuvudmännen
att tillämpa diskriminerande bestämmelser,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till minimistandard
för färdtjänsten anknuten till statsbidraget, varvid även en förstärkning av
statsbidraget till färdtjänst bör övervägas,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att snarast
förverkliga en riksfärdtjänst.

1 Riksdagen 1978/79. 12 sand. Nr 28

SoU 1978/79:28

2

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för social
hemhjälp samt färdtjänst för handikappade.

Statsbidrag till social hemtjänst utgår med 35 % av kommunernas
bruttokostnader för hemvårdare, hemsamariter, barnvårdare och därmed
jämförlig personal, som har till huvudsaklig uppgift att hjälpa åldringar,
handikappade och barnfamiljer som bor i egna bostäder.

I motionen 1978/79:716 av Inga Lantz m. fl. (vpk) föreslås att statsbidraget
skall ändras på det sättet att kommunerna får full kostnadstäckning för
personalkostnaderna i samband med barnvårdarverksamhet.

Utskottet är inte berett att föreslå en ändring av de nuvarande bidragsbestämmelserna.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att det i dagarna lagts
fram en proposition, vari föreslås en väsentlig utbyggnad av rätten till
ersättning från föräldraförsäkringen vid barns sjukdom. Utskottet avstyrker
således motionen 1978/79:716.

Färdtjänst är avsedd för personer som på grund av handikapp har svårt att
förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationsmedel.
Fr. o. m. år 1975 utgår statsbidrag för kommunernas färdtjänst (prop.
1974:141, SoU 1974:41, rskr 1974:345). Bidraget utgår med 35 % av kommunernas
driftkostnader brutto.

I motionen 1978/79:2134 av Lars Werner m. fl. (vpk) framställs flera
yrkanden som syftar till en förbättring av färdtjänsten.

Yrkandet 1 innefattar krav på att det i statsbidragsbestämmelserna skall
införas regler som förhindrar färdtjänsthuvudmännen att tillämpa diskriminerande
bestämmelser.

Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat ett motionsyrkande med i
huvudsak samma yrkande. I sitt av riksdagen godkända betänkande i ämnet
(SoU 1978/79:2) anförde utskottet följande.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt för kommunerna att kunna
vidta åtgärder som syftar till att förhindra att färdtjänstsystemet utnyttjas på
sätt som inte är avsett. Detta får emellertid inte leda till att bestämmelser
utfärdas som uppfattas som diskriminerande för de personer som är i behov
av färdtjänst. Utskottet förutsätter att socialstyrelsen, som utfärdat tillämpningsföreskrifter
för statsbidraget (meddelandeblad nr 23/75), vid en revision
av föreskrifterna ger underlag för regler som medverkar till att missbruk av
fardtjänstsystemet så långt möjligt kan förhindras utan att förden skull någon
som behöver färdtjänst skall gå miste om förmånen.

Utskottet vidhåller detta uttalande. 1 sammanhanget vill utskottet nämna
att regeringen i december förra året gett socialstyrelsen i uppdrag att efter
samråd med Svenska kommunförbundet göra en översyn av anvisningarna
för statsbidraget. Motionsyrkandet avstyrks.

Motionärerna vill också att det skall införas en minimistandard för
färdtjänsten anknuten till statsbidraget och att en förstärkning av bidraget bör
övervägas.

SoU 1978/79:28

3

Då beslut fattades om statsbidrag till färdtjänsten hösten 1974 uttalade ett i
detta hänseende enhälligt socialutskott att bidraget inte borde förknippas
med detaljerade föreskrifter som villkor för bidraget. Utskottet ansåg att ett
sådant förenklat statsbidragssystem som kommunalekonomiska utredningen
föreslagit och som socialministern förordat borde prövas under en
försöksperiod som omfattade åren 1975-1977 för att det skulle utrönas om
reglerna för statsbidrag till kommunerna allmänt kunde göras enklare.
Utskottet underströk starkt angelägenheten av att kommunerna utnyttjade
det nya statliga stödet till att bygga ut färdtjänsten och att ge denna en god
kvalitet. 1 budgetpropositionen (bil. 8 s. 65) uttalar socialministern att han
delar kommunalekonomiska utredningens uppfattning att det fortfarande
finns skäl för att bibehålla en bidragsgivning till bl. a. färdtjänsten. Bidragsgivningens
karaktär av försöksverksamhet är därmed avslutad. Utskottet
anser att också fortsättningsvis ett enkelt utformat regelsystem bör tillämpas.
Det bör ge kommunerna en betydande frihet att utforma färdtjänsten efter de
lokala behoven.

Kostnaden för statsbidraget till färdtjänsten är betydande. I överensstämmelse
med vad som anförs i budgetpropositionen (bil. 8 s. 65) och i
propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin (s. 89) finns det
dock skäl att bibehålla en bidragsgivning till verksamheten, men bidraget bör
omprövas med vissa mellanrum. En höjning av statsbidragsprocenten kan
inte tillstyrkas. Även yrkandet 2 i motionen avstyrks således.

Motionärerna vill slutligen (yrkandet 3) att åtgärder skall vidtas för att
snarast förverkliga en riksfärdtjänst.

Den s. k. HAKO-utredningen som haft i uppdrag att utreda vissa frågor
rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till handikappades
behov avgav år 1975 betänkandet (SOU 1975:68) Handikappanpassad
kollektivtrafik. För vissa handikappgrupper - ca 20 000 personer enligt
HAKO-utredningen - som av särskilda skäl trots en långtgående fordonsteknisk
och miljömässig anpassning av trafikväsendet inom överskådlig tid
inte bedöms kunna resa kollektivt på egen hand föreslår utredningen en
särskild transportlösning för längre resor - riksfärdtjänst. Riksfärdtjänsten,
som föreslås bli inrättad på försök, är tänkt att ta vid där den kommunala
färdtjänsten i dag slutar, dvs. skall i princip avse interregionala och vissa
regionala resor.

1 den nyligen framlagda propositionen 1978/79:99 om en ny trafikpolitik
föreslås att under en försöksperiod på tre år riksfärdtjänst inrättas i
huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag (se prop. s.
142-145).

Med hänsyn till vad motionärerna anfört i motionsmotiveringen synes de i
begreppet riksfärdtjänst lägga den betydelsen att det skulle bli möjligt för en
handikappad att få använda sig av den kommunala färdtjänsten var han än
befinner sig i riket. Utskottet vill för sin del framhålla att anordnandet av
färdtjänst även fortsättningsvis bör vara en kommunal uppgift. Utskottet

SoU 1978/79:28

4

anser det därför inte erforderligt med något riksdagens initiativ i frågan.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning av statsbidraget för den kommunala barnvårdarverksamheten
att riksdagen avslår motionen 1978/
79:716,

2. beträffande vissa fardtjänstfrågor att riksdagen avslår motionen
1978/79:2134,

3. att riksdagen till Bidrag lill social hemhjälp och färdtjänst för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 110 000 000
kr.

2. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Regeringen har under
punkten D 2 (s. 65-67) föreslagit riksdagen att anta ett inom socialdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1976:381)om barnomsorg
samt att till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 000 kr.

Lagförslaget fogas vid betänkandet som bilaga.

Motioner

I motionen 1978/79:364 av Svea Wiklund (c) och Sonja Fredgardh (c)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning av de
frågor som påtalats i motionen.

I motionen 1978/79:430 av Margot Håkansson (fp) och Elver Jonsson (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande en planlagd, ökad information och undervisning
i hälso- och friskvårdsfrågor inom föräldrautbildning och
barnomsorg.

I motionen 1978/79:516 (motivering i motionen 1978/79:509) av Olof
Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen

1. hos regeringen begär riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av
barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. till Särskilda insatser för förskolan (socialdepartementet) för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

I motionen 1978/79:566 av Ingrid Diesen m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att regeringen vidtar åtgärder för att tillgodose barns
behov av rytmik och dans inom samhällets barnomsorg.

1 motionen 1978/79:797 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att målet för samhällets barnomsorg skall vara att
tillgodose alla barns rätt till en bra och avgiftsfri bamstugeplats,

2. att riksdagen uttalar att målsättningen för samhällets utbyggnad av
barnomsorgen under de närmaste tre åren bör fastställas till ett genomsnitt av

SoU 1978/79:28

5

minst 75 000 platser för varje år, fördelat på 40 000 platser i daghem och 35 000
platser i fritidshem,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om att omedelbart uppta
förhandlingar med Svenska kommunförbundet om villkoren för att förverkliga
denna målsättning,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för den totala
utbyggnaden av barnomsorgen, med målsättning att utbyggnaden skall vara
fullt genomförd 1987,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande anordningsbidrag
till barnstugor, innebärande att anordningsbidrag skall utgå med
det belopp om 12 000 kr. som fastställdes år 1974, uppräknat i förhållande till
kostnadsutvecklingen för barnstugebyggandet, samt att detta anordningsbidrag
skall utgå fr. o. m. budgetåret 1979/80, tills barnomsorgen är fullt
utbyggd,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till driftbidrag vid
barnstugorna, innebärande att driftbidragen vid daghem skall beräknas efter
en norm av 1 personal per 4 barn - tätare på späd- och koltavdelning -föreståndaren oräknad, och vid fritidshem 2 personal jämte medhjälpare per
avdelning, föreståndaren oräknad, och att bidrag till extra personella insatser
vid barnstugorna utgår efter särskild redovisning,

7. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen om barnomsorg (SFS 1976:381)

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

1 §

Samhällets barnomsorg och fritidsverksamhet.

Den har hos barnen.

Förskoleverksamheten avser barn Förskoleverksamheten avser barn
som ej har uppnått skolpliktig ålder som ej har uppnått skolpliktig ålder

och barn vilkas skolgång har upp- och barn vilkas skolgång har upp skjutits

enligt 32 § andra stycket skjutits enligt 32 § andra stycket

skollagen (1962:319). Fritidsverk- skollagen (1962:319). Fritidsverksamheten
omfattar barn till och med samheten omfattar barn till och med

12 års ålder. 14 års ålder.

Barnomsorgen ankommer i 9 §.

Kommun skall bedriva förskoleoch
fritidsverksamhet för de barn, som
är kyrkobokförda i kommunen eller
stadigvarande vistas där.

1* Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 28

Kommun skall genom planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan förskoleoch
fritidshemsverksamhet sörja för

SoU 1978/79:28

6

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

att alla i kommunen kyrkobokförda
eller stadigvarande boende barns rätt
till en god daghems- eller fritidshemsplats
säkras.

Kommun skall genom en planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan förskoleoch
fritidshemsverksamhet sörja för
att de barn som på grund av föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller av
andra skäl behöver omvårdnad utöver
vad som följer av 5 och 6 §§ får sådan
omvårdnad, om ej behovet tillgodoses
på annat sätt.

I kommunen skall finnas en av
kommunfullmäktige antagen plan för
barnomsorgen. I planen skall redovisas
det faktiska behovet av förskolor,
fritidshem och annan förskole- och
fritidshemsverksamhet inom kommunen
samt på vilket sätt behovet skall
tillgodoses. Planen skall avse en period
av minst fem år.

I kommunen fem år.

13 §

Socialstyrelsen utövar den cen- Socialstyrelsen utövar den centrala
tillsynen över barnomsorgen. trala tillsynen över barnomsorgen.

Socialstyrelsen utfardar vägled- Socialstyrelsen utfardar normer

ande information till kommunerna. och föreskrifter för verksamheten.

I motionen 1978/79:891 av Gudrun Sundström m. fl. (s) hemställs att
riksdagen måtte begära hos regeringen att ett försöksprojekt genomfors med
syftet att förena olika åldersgrupper.

I motionen 1978/79:1255 (motivering i motionen 1978/79:1108) av Gösta
Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen anhåller att regeringen ser över
förskolans arbetsplan i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:1256 (motivering i motionen 1978/79:1108) av Gösta
Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen uttalar att även icke-kommunala
förskolor skall inräknas i kommunernas förskoleplaner.

I motionen 1978/79:1257 (motivering i motionen 1978/79:1108) av Gösta
Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen
uttalar att den statliga detaljstyrningen av barnomsorgslokalernas utformning
och utrustning bör begränsas.

I motionen 1978/79:1259 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkandet 4), att riksdagen begär att regeringen snarast möjligt
presenterar förslag för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen i enlighet
med motionens riktlinjer.

SoU 1978/79:28

7

I motionen 1978/79:1262 av ÅkeGillström m. fl. (s)hemställs att riksdagen
uttalar

1. att förskollärartjänster på samma sätt som lärartjänster i grundskolan
genom lagstiftning knyts till behörighetsvillkor,

2. att beredningen av frågan om förskollärares behörighetsvillkor sker
samtidigt med handläggningen av SSK:s betänkande beträffande i motionen
relaterade förslag om tillsättning och behörighetsbestämmelser.

I motionen 1978/79:1268 av Ella Johnsson (c) och Svea Wiklund (c) föreslås
att riksdagen hos regeringen hemställer om ändring av reglerna för statsbidrag
till kommunernas barnomsorg så att samma tidsgräns kommer att
tillämpas för barns vistelse i daghem och familjedaghem.

I motionen 1978/79:1639 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att 75 000 barnstuge- och
fritidshemsplatser skall byggas under budgetåret 1979/80 och att erforderliga
statsbidrag härför utgår,

2. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att personaltätheten i
daghemmen ökas med målsättningen 1 personal på 4 barn.

I motionen 1978/79:1818 av Karl Boo (c) och Sven-Erik Nordin (c)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till
innevarande riksmöte om ökat kommunalt ansvar för barnomsorgen i
huvudsak enligt statskontrollkommitténs förslag.

I motionen 1978/79:2117 av Yvonne Hedvall (m) och Birgitta Rydle (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om organisationen av barnomsorgen m. m.

1 motionen 1978/79:2143 (motivering i motionen 1978/79:2142) av Karin
Andersson m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandet 5), att riksdagen
vid behandlingen av anslaget Bidrag till driften av förskolor och fritidshem
uttalar att inom ramen för det belopp om 2 milj. kr. som är avsett för
fortbildning av personal inom förskolan behovet av utbildning rörande
invandrarbarns behov starkt prioriteras.

Utskottet

Inledning. För tre år sedan, våren 1976, fattade riksdagen beslut som syftar
till en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg (prop. 1975/76:92, SoU
1975/76:28, rskr 1975/76:219). En allmän målsättning för utbyggnaden slogs
fast, ett utbyggnadsprogram godtogs av riksdagen och beslut fattades om ett
nytt statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag.
Riksdagen antog vidare bl. a. lagen (1976:381) om barnomsorg, som
trädde i kraft den 1 januari 1977. Den nya lagen,som ersatte lagen (1973:1205)

SoU 1978/79:28

8

om förskoleverksamhet, omfattar även barn i den lägre skolåldern. Enligt
barnomsorgslagen är barnomsorgen en lagfäst kommunal uppgift med
skyldighet för kommunerna att svara för en planmässig utbyggnad. Lagen
innehåller också regler om finansiering av statsbidraget till barnomsorgen.
Statsbidragsreglerna finns i av regeringen utfärdade författningar.

Såväl i samband med behandlingen av det nämnda ärendet som vid senare
tillfallen, främst vid behandlingen av socialhuvudtiteln, har riksdagen efter
behandling i socialutskottet haft att ta ställning till ett stort antal motionsyrkanden
rörande samhällets barnomsorg. Utskottet hänvisar till i främsta
rummet sina betänkanden SoU 1975/76:28, 1976/77:25, 1977/78:25 och
1978/79:1. I sistnämnda betänkande finns en översiktlig redovisning av
statsbidragsreglerna, av vissa publikationer rörande bl. a. barnomsorgsutbyggnaden
och av vissa aktuella utredningar på området.

I den mån de nu aktuella motionsyrkandena är likartade med flera gånger
tidigare behandlade yrkanden och i den mån yrkandena avser frågor där det
inte inträffat någon omständighet som kan föranleda ett ändrat ställningstagande
från utskottets sida hänvisar utskottet i första hand till de nämnda
betänkandena. Det sagda gäller främst flertalet yrkanden i motionen
1978/79:797 av Lars Werner m. fl. (vpk).

Målsättning, utbyggnadsprogram, förhandlingar med kommunerna, m. m.
Den allmänna målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen enligt
1976 års riksdagsbeslut skall vara - att utöver den allmänna förskolan - plats
inom den kommunala barnomsorgen skall beredas för alla barn i förskoleåldern
till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med
särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser kan
tillgodoses. Denna målsättning för samhällets barnomsorg, innefattande
även fritidsverksamhet för barn i skolåldern, bör successivt uppnås i alla
kommuner inom den närmaste tioårsperioden.

Det finns inte anledning till omprövning av denna målsättning. Under
hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i frågan (SoU 1975/76:28 s. 16,
1976/77:25 s. 9 och 1977/78:25 s. 10) avstyrker utskottet därför motionen
1978/79:797 i motsvarande del (yrkandet 1). I den mån yrkandet avser frågan
om kvaliteten på barnomsorgen hänvisar utskottet till framställningen i det
följande. Beträffande frågan om föräldraavgifterna inom barnomsorgen vill
utskottet hänvisa till prop. 1978/79:95 om den kommunala ekonomin, där
budgetministem i ett särskilt avsnitt behandlar frågan om kommunal
avgiftsfinansiering (s. 37—40). Han understryker bl. a. att avgifterna inom den
kommunala sektorn inte får ges en sådan utformning och sättas på en sådan
nivå att man därigenom utestänger dem som bäst har behov av de socialt
inriktade tjänsterna (prop. s. 39).

Det utbyggnadsprogram för barnomsorgen som riksdagen anslöt sig till
våren 1976 innebär att det under femårsperioden 1976-1980 skall börja byggas
100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem (platserna

SoU 1978/79:28

9

skall vara färdigställda 1977-1981). Härutöver beräknas en ökning av
platstillgången i familjedaghem. Denna utbyggnad skall grunda sig på en
bedömning som görs lokalt i varje kommun.

Utbyggnadsprogrammet bygger på överväganden av vad som kan vara
praktiskt möjligt att förverkliga under den angivna perioden med beaktande
av byggnadsfrågor, personalfrågor etc. Programmet har tillkommit som
resultat av överläggningar mellan dåvarande regeringen och Svenska
kommunförbundet hösten 1975. Inte heller då det gäller utbyggnadsprogrammet
är utskottet berett att nu ompröva de ställningstaganden som gjordes
1976. Utskottet avstyrker därför motionsyrkanden vari förordas bl. a. en
avsevärt snabbare utbyggnadstakt, nämligen yrkandena 2 och 3 i motionen
1978/79:797 och yrkandet 1 i motionen 1978/79:1639 av Lars Werner m. fl.
(vpk).

Förslag i motionen 1978/79:797 (yrkandet 7 delvis) om ändringar i 4 och
8 §§ lagen om barnomsorg är enligt utskottets mening främst att se som
konsekvensförslag framställda med hänsyn till vad motionärerna förordat
om målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden. I den mån förslagen avser
de enskilda kommunernas behovsberäkningar beträffande barnomsorgen vill
utskottet framhålla följande. En särskild planeringsgrupp med representanter
för bl. a. socialdepartementet, socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet
och LO har i uppdrag att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra
underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkning av platsbehovet
inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av
barnomsorgsplanerna. Planeringsgruppen kommer under våren att lägga
fram ett betänkande med förslag om ett förbättrat underlag för kommunernas
behovsberäkningar. Motionsyrkandet avstyrks i här behandlad del.

Motionärerna bakom motionen 1978/79:797 (yrkandet 7 delvis) vill också
att fritidshemsverksamheten skall utvidgas, nämligen på så sätt att ytterligare
två årsgrupper kommer att omfattas av kommunernas skyldighet att ordna
fritidshemsverksamhet. De yrkar att 1 § lagen om barnomsorg ändras så att
fritidshemsverksamheten kommer att omfatta barn t. o. m. 14 år i stället för
som nu gäller t. o. m. 12 år.

Liksom då utskottet flera gånger tidigare behandlat frågan vill utskottet
erinra om att - då barnomsorgslagen år 1976 antogs - utskottet uttalade bl. a.
att även många ungdomar som tillhör de åldersgrupper som finns närmast
över grupperna 10-12 år ofta behöver en omsorg som är mera omfattande än
den som kan erhållas genom en allmän fritidsverksamhet. Utskottet anser att
på sikt det bör ges möjlighet även för äldre barn, som har behov därav, att få
plats i fritidshem. Genom det anförda och på grund av vad utskottet i övrigt
uttalade år 1976 (SoU 1975/76:28 s. 37-38) får motionen anses besvarad i här
aktuell del. Detta innebär att den förordade lagändringen bör anstå tills
vidare. Utskottet vill tillägga att den i motionsyrkandet behandlade frågan
också har samband med utvecklingen av SIA-verksamheten i grundskolan.

SoU 1978/79:28

10

Utskottet tar härefter upp frågan om kommunernas planering och
genomförande av utbyggnaden av barnomsorgen.

Enligt det utbyggnadsprogram som riksdagen år 1976 anslutit sig till skulle
en utbyggnad ske av barnomsorgen så att under åren 1977, 1978 och 1979
antalet daghemsplatser ökades med 54 000 och antalet fritidshemsplatser
ökades med 27 000. De siffror för kommunernas senaste planering som
redovisas i budgetpropositionen visar att det kommer att byggas det angivna
antalet platser i daghem men att det däremot enligt planerna kommer att
saknas ca 6 000 platser i fritidshem för att utbyggnadsbeslutet skall
uppnås.

För hela femårsperioden innebär motsvarande planer att för riket som
helhet det planeras ca 89 000 daghemsplatser av det antal om 100 000 som
anges i riksdagsbeslutet för femårsperioden 1977-1981 och i överenskommelsen
med Svenska kommunförbundet. Då det gäller fritidshemsplatser
innebär motsvarande siffror att ca 39 000 nya platser planeras av de 50 000
som finns i utbyggnadsprogrammet från 1976.

I följande tabell lämnas närmare uppgifter om antalet daghemsplatser
enligt kommunernas utbyggnadsplaner m. m.

År	Enl. över-ens- kommel-sen 1975*	Enl. barn-om- sorgspla-nerna våren 1978	Enl. kom-munenkät aug.-sept. 1978
1977	16000	22 300	19 905
1978	18000	15 000	15 542
1979	20 000	16 600	17 895
1980	22 000	16 600	18 553
1981	24 000	14 800	17 056
	100 000	85 300	88 951
1982		12 900	15 872
Summa	100 000	98 200	104 823

* Börjar byggas 1976-1980

Sedan riksdagen på våren 1976 fattade beslut om barnomsorgsutyggnaden
har regeringen vid olika tillfällen haft överläggningar med Svenska
kommunförbundet i utbyggnadsfrågan. Mot bakgrunden av de ovan redovisade
siffrorna tog regeringen i slutet av förra året upp överläggningar med
Svenska kommunförbundet i syfte att säkerställa att utbyggnadsprogrammet
i dess helhet genomförs. Enligt vad utskottet inhämtat har Svenska
kommunförbundet i skrivelse till sina länsavdelningar uttalat att förbundet
funnit det vara angeläget att initiera ytterligare överväganden om möjligheterna
att i förhållande till nuvarande planer öka utbyggnadstakten under
slutet av den aktuella femårsperioden. Förbundet har därvid anfört att det är
önskvärt att länsavdelningarna kan medverka härtill, t. ex. genom att

SoU 1978/79:28

11

barnomsorgens utbyggnad tas upp till konkret behandling vid förestående
årsmöten. Förbundet har också i skrivelse till kommunstyrelsen i vissa
kommuner gjort en särskild förfrågan om hur kommunstyrelsen ser på
behovet av och möjligheterna till att öka utbyggnadstakten under de
närmaste åren. Svar skall om möjligt lämnas före den 15 april.

Socialutskottet har vid olika tillfallen framhållit vikten av att ansträngningar
görs för att det uppsatta målet för utbyggnaden av barnomsorgen skall
nås. Med hänsyn till den lämnade redovisningen kan utskottet inte finna att
något riksdagens initiativ i förevarande sammanhang är erforderligt för att
påverka kommunernas planering för barnomsorgsutbyggnaden under den nu
löpande femårsperioden.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det statsbidragssystem
som riksdagen fattade beslut om 1976 är avsett att ge kommunerna
ekonomiska möjligheter att genomföra utbyggnaden av barnomsorgen.
Systemet utformades på grundval av överenskommelsen med Svenska
kommunförbundet. Beträffande det närmare innehållet i bidragsreglerna
hänvisar utskottet till sitt betänkande SoU 1978/79:1 och till budgetpropositionen
(bil. 8 s. 60). Trots att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun
för barnomsorgen väsentligt förbättrats från kommunal synpunkt genom de
nya statsbidragsreglerna kvarstår stora nettokostnader för kommunerna.
Frågan om vilka konsekvenser detta kan medföra förbidrag till kommunerna
får prövas i första hand i samband med den kommande riksdagsbehandlingen
av den nyligen framlagda propositionen 1978/79:95 om den kommunala
ekonomin. 1 detta sammanhang bör erinras om att statsbidragen-som enligt
riksdagens beslut 1976 skall anpassas med hänsyn till löneutvecklingen för
anställda i offentlig tjänst - för 1979 nyligen fastställts till 16 550 kr. per plats
för daghem och 8 275 kr. per plats för fritidshem. Motsvarande siffror för 1978
var 15 500 kr. och 7 750 kr. Även grundbeloppen för familjedaghemsverksamheten
har räknats upp (SFS 1979:136). Efter årets utgång skall en
slutavräkning ske. Utskottet avstyrker motionen 1978/79:797 såvitt däri
föreslås ett återinförande av anordningsbidraget på barnomsorgsområdet och
en omkonstruktion av driftbidraget (yrkandena 5 och 6). I den del sistnämnda
yrkande avser en ökning av driftbidraget då extra personella insatser sätts in
vill utskottet hänvisa till att utskottet i följande avsnitt behandlar frågan om
bidrag till kvalitetshöjande insatser inom barnomsorgen. Utskottet återkommer
också till förslag om förändringar i statsbidragsreglerna i förenklande
syfte m. m.

I flera motioner - motionen 1978/79:516 (yrkandet l)av
(s), motionen 1978/79:797 (yrkandet 4) och motionen 1978/79:1259 (yrkandet
4 delvis) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)-tas upp frågan om den andra etappen
av barnomsorgsutbyggnaden, dvs. utbyggnaden under senare delen av den år
1976 fastställda tioårsperioden, vid vars slut målet full behovstäckning skall
uppnås.

Enligt vad utskottet inhämtat och i överensstämmelse med vad som anförs

SoU 1978/79:28

12

i budgetpropositionen (bil. 8 s. 60) har regeringen för avsikt att i år ta upp
överläggningar med Svenska kommunförbundet om ett nytt utbyggnadsprogram
för barnomsorgen för perioden efter 1980. Utskottet vill med anledning
av motionerna för sin del framhålla vikten av att dessa överläggningar drivs
med sådan intensitet att riksdagen snarast möjligt och i vart fall under nästa
riksmöte får möjlighet att ta ställning till ett utbyggnadsprogram som täcker
den senare delen av tioårsperioden. Vid överläggningarna måste såväl frågan
om utbyggnaden av daghem och fritidshem som frågan om utbyggnaden av
familjedaghemmen ingående diskuteras. Med hänsyn till vad som anförs i
motionen 1978/79:1259 framstår det som naturligt att även kommunernas
möjligheter att starta öppna förskolor diskuteras eftersom sådana förskolor
kan ha stor betydelse som stimulans för verksamheten i familjedaghem och
för barn som vårdas hemma. För invandrarbarn som är en särskilt utsatt
grupp fyller denna verksamhet ett stort behov (se bl. a. SoU 1978/79:1 och
nedan under D 4). Vid överläggningarna torde det också finnas anledning att
-sedan riksdagen tagit ställning till förslagen i propositionen 1978/79:95 om
den kommunala ekonomin - diskutera huruvida några förändringar i fråga
om de specialdestinerade statsbidragen på barnomsorgsområdet behöver ske.
Frågor som har betydelse för kommunernas utbyggnadsplanering bör tas upp
vid överläggningarna. Vissa sådana frågor, bl. a. på utbildningssidan berörs i
motionerna. Utskottet vill slutligen framhålla att det arbete som utförs av den
ovan angivna planeringsgruppen torde kunna bli av betydelse för de enskilda
kommunernas planering för full behovstäckning på barnomsorgsområdet.
Med hänsyn till det anförda gör utskottet den bedömningen att det inte är
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av de här aktuella
motionsyrkandena (motionen 1978/79:516 yrkandet 1, motionen 1978/
79:797 yrkandet 4 och motionen 1978/79:1259 yrkandet 4 delvis).

Kvalitetskrav, statsbidragsfrågor m. m. Samtidigt som en utbyggnad av
samhällets barnomsorg pågår, görs fortlöpande insatser både från statens och
kommunernas sida i syfte att barnomsorgen skall ha en god kvalitet. En del av
de statliga insatserna består i att medel anvisas för fortbildning av
barnomsorgspersonalen. Socialstyrelsen har planerande och övergripande
uppgifter. Fortbildningen sker även i samverkan med kommunerna och
personalorganisationerna. Liksom för innevarande budgetår beräknas för
ändamålet i budgetpropositionen 2 milj. kr. förbudgetåret 1979/80. Utskottet
har inte något att erinra mot att angivna belopp anvisas för fortbildning av
personalen. Med hänsyn till den vikt utskottet tillmäter insatser för att ta
hand om invandrarbarnen i vårt land (se nedan under D 3) förutsätter
utskottet att socialstyrelsen vid utnyttjandet av medlen särskilt beaktar att
det finns befogade anspråk på utbildning rörande invandrarbarns behov. Med
det anförda får motionen 1978/79:2143 av Karin Andersson m. fl. (c) anses
besvarad i motsvarande del (yrkandet 5).

1 motionen 1978/79:516 (yrkandet 2) av Olof Palme m. fl. (s) framställs krav

SoU 1978/79:28

13

som syftar till en kvalitativ förstärkning av barnomsorgen. Motionärerna vill
att 50 milj. kr. under nästa budgetår skall ställas till socialstyrelsens
förfogande för särskilda insatser för förskolan. Medlen bör användas för
personalförstärkningar vid i första hand daghem där särskilda problem gör sig
gällande. Medlen bör också kunna användas för en ökad integrering av
handikappade barn i förskolan. Därvid bör barnantalet i grupperna kunna
minskas eller personalstyrkan ökas för att man skall klara det merarbete som
handikappet kan leda till. Motionärerna menar att kommunernas möjligheter
att göra erforderliga insatser för barn som tillfälligt eller under längre tid
kräver speciellt stöd och stimulans varierar och att möjligheterna i vissa fall är
begränsade. Enligt motionärerna bör socialstyrelsen se till att bidrag inte utgår
för normala insatser, som kommunerna med hänsyn till gällande rekommendationer
för förskolans arbete själva bör stå för. Kommunerna bör också
svara för kostnaderna för viss, mindre del av de extra personalinsatserna.

Motionsyrkandet har i huvudsak samma innehåll som yrkanden som
behandlats av utskottet de två senaste åren. I sina av riksdagen godkända
betänkanden (SoU 1976/77:25 s. 13 och 1977/78:25 s. 15) har socialutskottet
anfört att det framstår som självklart att vid den kommande prövningen av
bl. a. frågan om personaltätheten i förskolan man inte bara skall beakta
tillgängliga personalresurser utan även de ekonomiska förutsättningarna för
kommunerna att driva verksamheten med en personaltäthet som står i
relation till de faktiska behoven både för verksamheten i allmänhet och i fall
då det finns barn med särskilda behov. Vidare har utskottet framhållit att
gällande statsbidragsbestämmelser är utformade så, att kommunerna har
möjlighet att med bibehållande av det statsbidrag som utgår för viss
daghemsgrupp minska antalet barn i gruppen (se SoU 1976/77:25 s. 13).
Bestämmelserna har utformats med beaktande av bl. a. omständigheter som
åberopas av motionärerna. Utskottet har också framhållit att bifall till
motionsyrkandet skulle kräva administrativa insatser av betydande mått, i
vart fall om man ville tillämpa principen att medlen skulle tilldelas de
kommuner där insatserna bäst behövs. På grund av det anförda har utskottet
inte kunnat biträda motionsförslaget under de föregående åren.

Enligt utskottets mening har någon omständighet inte inträffat som utgör
skäl för ett ändrat ställningstagande i frågan. Utskottet kan därför inte biträda
motionsförslaget. Vid detta ställningstagande beaktar också utskottet att,
som närmare redovisas i det följande, en promemoria rörande bl. a. vissa
kvalitetsfrågor inom barnomsorgen, som utarbetas inom socialdepartementet,
kommer att läggas fram inom kort.

Inom ramen för de regler som finns i barnomsorgslagen och med stöd därav
utfärdade bestämmelser har kommunerna stor frihet såväl då det gäller den
yttre och inre organisationen av barnomsorgsverksamhet som i fråga om
verksamhetens innehåll. I praktiken finns det också stora skillnader mellan
olika kommuner, exempelvis då det gäller frågor om avvägningen mellan
antalet daghemsplatser och antalet platser i familjedaghem eller beträffande

1** Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 28

SoU 1978/79:28

14

institutionsstorlek och lokalmässig förläggning av institutionerna. Som
utskottet framhållit i ett tidigare under riksmötet avgivet betänkande (SoU
1978/79:1) anser utskottet det väsentligt att kommunerna även framdeles får
behålla en stor självständighet på förevarande område. Samtidigt måste
framhållas att kommunernas frihet då det gäller organisationen av
barnomsorgen i viss utsträckning i praktiken begränsas framförallt genom de
regler som uppställs för statsbidragsgivningen. Här bör också tilläggas att vad
som sagts om kommunernas frihet på förevarande område inte står i
motsättning till det förhållandet att det är önskvärt att socialstyrelsen genom
en bred information stöder kommuner som önskar vägledning för organisationen
m. m. av barnomsorgsverksamheten.

De bestämmelser som uppställs för statsbidragsgivningen på
barnomsorgsområdet har i vissa fall av kommunerna upplevts som alltför
detaljartade och ägnade att vara till hinders för en snabb utbyggnad av
barnomsorgen. Samtidigt måste framhållas att starka krav från olika håll -bl. a. motionsvägen i riksdagen - framkommit av innehåll att i vissa
avseenden nya eller mer skärpta normer för verksamheten skall införas.

Bl. a. mot den angivna bakgrunden har sedan hösten 1977 inom regeringens
kansli skett en översyn av principerna för statsbidragsgivningen till
daghem m. m. Översynen avser bl. a. i vad mån statsbidragsgivningen bör
vara beroende av särskilda normer för lokalytor och andra faktorer av
betydelse för verksamheten. I anslutning till översynen behandlas även
frågan om normer för personaltäthet och gruppstorlek i förskolan. Även
frågan om särskilda behörighetsbestämmelser för personalen i förskolan
kommer att belysas.

Här bör också nämnas att statskontrollkommittén förra året avgett
delbetänkandet III (Ds Kn 1978:3) Ökat kommunalt ansvar för
barnomsorgen. I betänkandet föreslås vissa förändringar i det statliga
tillsynssystemet och presenteras ett principförslag till en förenklad statsbidragsgivning.
I den i dagarna framlagda propositionen 1978/79:111 om
åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m. läggs på grundval av
utredningens betänkande fram förslag om ändring i livsmedelslagen som
innebär att kök i mindre förskolor skall tas undan från lagens tillämpning. Här
bör också nämnas att i propositionen föreslås även den ändringen att
statsbidrag till daghem skall beräknas på grundval av antalet heltidsbarn i
samtliga daghemsavdelningar i kommunen och inte som f. n. på grundval av
antalet sådana barn i varje avdelning.

De förslag som statskontrollkommittén lagt fram övervägs vid det översynsarbete
som enligt det sagda pågår inom socialdepartementet. Översynen
väntas leda till att det inom kort kommer att läggas fram en promemoria, som
skall remissbehandlas innan den blir föremål för regeringens ställningstagande.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte
är påkallad med anledning av följande motioner, i vilka tas upp vissa

SoU 1978/79:28

15

kvalitets- och statsbidragsfrågor, nämligen motionen 1978/79:797 (yrkandet
7 såvitt avser 13 § barnomsorgslagen) av Lars Werner m. fl. (vpk), motionen
1978/79:1257 (yrkandet 2) av Gösta Bohman m. fl. (m), motionen 1978/
79:1259 (yrkandet 4 delvis) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), motionen
1978/79:1262 av Åke Gillström m. fl.(s), motionen 1978/79:1639 (yrkandet 2)
av Lars Werner m. fl. (vpk), motionen 1978/79:1818 av Karl Boo (c) och
Sven-Erik Nordin (c) och motionen 1978/79:2117 (delvis) av Yvonne Hedvall
(m) och Birgitta Rydle (m).

Utskottet tar här också upp till behandling vad som anförs i två av de
nämnda motionerna, 1978/79:1259 (yrkandet 4 delvis) och 1978/79:2117
(delvis) av innebörd att man bör sträva efter en ökad flexibilitet då det gäller
olika former av barnomsorg. Således bör bl. a. mindre daghem av typ
kvarters- eller lägenhetsdaghem anordnas. Vidare bör det s. k. trefamiljesystemet
tillämpas i ökad utsträckning.

I det föregående har utskottet framhållit att kommunerna f. n. har och även
framdeles bör ha stor frihet att organisera barnomsorgen. Bl. a. gäller detta
valet av storlek på institutionerna. Utskottet har i sitt betänkande SoU
1978/79:1 relativt utförligt berört frågan om anläggningarnas storlek. Därvid
har utskottet bl. a. hänvisat till skriften Om förskolan (Socialstyrelsen anser
nr 1978:2). Då det gäller det s. k. trefamiljesystemet hänvisar utskottet till vad
utskottet anfört i det nyssnämnda betänkandet (SoU 1978/79:1 s. 18).
Utskottet anser det inte erforderligt med något riksdagens initiativ med
anledning av motionsyrkandena.

Genom vad utskottet sålunda uttalat tidigare under riksmötet får även
motionen 1978/79:364 (delvis) av Svea Wiklund (c) och Sonja Fredgardh (c)
anses besvarad, såvitt däri behandlas viss fråga om statsbidrag för kommunal
dagbarnvårdare.

Slutligen tar utskottet här upp några andra motionsfrågor, som delvis har
samband med vad utskottet i detta och nästföregående avsnitt anfört om
statsbidrag till barnomsorgen.

I motionen 1978/79:1256 av Gösta Bohman m. fl. (m) vill motionärerna att
även icke-kommunala förskolor skall inräknas i kommunernas förskoleplaner.
Av motionsmotiveringen framgår att syftet med yrkandet är att
driftbidrag skall kunna utgå även till kyrkliga förskolor.

Enligt utskottets mening är motionens syfte i allt väsentligt tillgodosett
genom de statsbidragsregler som numera gäller. Det statliga driftbidraget
utgår nämligen även för sådant daghem eller fritidshem som drivs av annan
än kommun om daghemmet eller fritidshemmet ingår i kommunens av
fullmäktige antagna barnomsorgsplan. Bidraget utgår till kommunen, på
vilken det ankommer att besluta om bidrag till den som driver verksamheten.
Utskottet anser med hänsyn till innehållet i den sålunda redovisade
bidragsregeln att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte
erfordras.

I tre motioner, 1978/79:364(delvis), 1978/79:1268 av Ella Johnsson (c)och

SoU 1978/79:28

16

Svea Wiklund (c) och 1978/79:2117 (delvis) berörs statsbidraget till familjedaghem.
I förstnämnda motion yrkas att för driftbidraget skall gälla samma
tidsgräns för barns vistelse i daghem och familjedaghem. I motionen
1978/79:2117 framhålls att samhället bör vara ekonomiskt neutralt till olika
omsorgsformer och i motionen 1978/79:364 uttalas att det statliga stödet för
familjedaghem bör ses över så att det inte är förmånligare för kommunerna
att bygga daghem.

De nuvarande bestämmelserna om statsbidrag till kommunernas familjedaghemsverksamhet
utformades i samband med de överläggningar hösten
1975 mellan regeringen och Svenska kommunförbundet, som låg till grund
för riksdagsbeslutet våren 1976 om barnomsorgsutbyggnaden. Enligt utskottets
mening framstår det därför som naturligt att frågan om det är motiverat
att ändra bidragskonstruktionen tas upp till diskussion i samband med de
överläggningar rörande etapp två av utbyggnaden som skall påbörjas mellan
regeringen och Svenska kommunförbundet. Motionsyrkandena påkallar inte
någon riksdagens åtgärd.

Finansieringsfrågor. Statsbidragssystemet för barnomsorgen skall enligt
riksdagens beslut 1976 finansieras genom en socialavgift från arbetsgivarna.
Socialavgiften, som inte omfattar egenföretagarna, är för år 1979 fastställd till
1,6 % av det löneunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna.
Med hänsyn till utbyggnaden av barnomsorgen har avgiften
beräknats successivt öka till 2,2 % för år 1981. 1 enlighet härmed föreslår
regeringen att socialavgiften höjs från 1,6 % till \,9 % av löneunderlaget
fr. o. m. den 1 januari 1980. Utskottet biträder förslaget.

Vissa frågor om förskolans inre arbete m. m. I flera motioner tas upp frågor
om förskolans inre arbete. I motionen 1978/79:430 av Margot Håkansson (fp)
och Elver Jonsson (fp) vill motionärerna ha ökad information och undervisning
i hälso- och friskvårdsfrågor inom föräldrautbildning och barnomsorg. I
motionen 1978/79:566 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vill motionärerna att
regeringen skall vidta åtgärder för att tillgodose barns behov av rytmik och
dans inom samhällets barnomsorg. Slutligen begärs i motionen 1978/79:1255
av Gösta Bohman m. fl. (m) att förskolans arbetsplan skall ses över i syfte
bl. a. att förskolans pedagogiska uppgifter skall klargöras - särskilt den
språkliga utvecklingen nämns - och att krav på den psykiska miljön -exempelvis i fråga om ordningsproblemen - skall uppställas.

Enligt barnomsorgslagen (1 §) har samhällets barnomsorg till syfte att i nära
samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en
gynnsam fysisk och social utveckling hos barnen. Motsvarande stadgande
fanns i den tidigare gällande förskolelagen, som antogs hösten 1973. Vid
sistnämnda lags tillkomst uttalade socialutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande (SoU 1973:30 s. 23) att, inom ramen för de bestämmelser om
bl. a. förskoleverksamhetens syfte och organisation, som meddelas i lagen

SoU 1978/79:28

17

eller tillämpningsföreskrifter till denna och som får sitt närmare innehåll
genom det material som presenterats av barnstugeutredningen och i
propositionen 1973:136, kommunerna får stor frihet att utforma verksamheten.
Detta innebär bl. a. att det överlämnas till kommunerna att själva ta
ställning till många av de frågor som aktualiserats av barnstugeutredningen
eller under remissbehandlingen av utredningens betänkande. Som en följd
härav blir den centrala tillsynsmyndighetens vägledande information av
största betydelse för kommunerna. Det pågår ett fortlöpande arbete inom
socialstyrelsen på en arbetsplan för förskolan (se närmare härom bl.a. SoU
1978/79:1 s. 5).

I samband med förskolereformen 1973 slogs det klart fast att förskolan inte
bara har sociala utan även pedagogiska uppgifter. I propositionen 1973:136
(s. 76) uttalade således föredragande statsrådet att frågan inte gäller huruvida
barnen skall lära sig något utan vad de skall lära sig. Såvitt här är av intresse
underströks bl. a. vikten av att förskolan utnyttjas till att utveckla barnens
språk. Vidare framhölls att drama, musik, rytmik och olika former av fysisk
aktivitet är exempel på aktiviteter som på ett naturligt sätt leder från
individuell aktivitet till samarbete i grupp och samtidigt har stor betydelse för
utvecklingen av barns kommunikationsförmåga. Det bör i anslutning härtill
nämnas dels att det under hösten kommer ut en temadel i arbetsplanen med
titeln Samtal, samvaro, språk, dels att en sådan temadel om Barn och kultur
senare kommer att ges ut. I detta sammanhang vill utskottet också hänvisa
till att riksdagen under våren kommer att behandla prop. 1978/79:143 om
barn och kultur (se särskilt avsnittet 6.2.5).

Då det gäller frågan om hälso- och friskvård i barnomsorgen - liksom inom
föräldrautbildningen - kan konstateras att frågor av det slag motionärerna i
motionen 1978/79:430 tar upp tilldragit sig allt större uppmärksamhet
allteftersom vår insikt om frågornas vikt ökat. Utskottet hänvisar i detta
hänseende till sitt nyligen avgivna betänkande SoU 1978/79:27 s. 20. Där
framhålls bl. a. att nämnden för hälsoupplysning tillkallat en grupp sakkunniga
med uppgift att utarbeta ett underlag för ett långsiktigt åtgärdsprogram,
som skall syfta till förbättring av befolkningens kost- och motionsvanor.
Utskottet förutsätter att därvid uppmärksammas även den i motionen
1978/79:430 upptagna frågan. Utskottet vill här också nämna att underlag för
upplysningsverksamheten om kost och fysisk aktivitet under barnaåren har
utarbetats av en medicinsk expertgrupp och redovisats år 1973 i skriften Kost
och fysisk aktivitet i barnaåldern (socialstyrelsen redovisar nr 33).

I motionen 1978/79:1255 framhålls bl. a. att det i skolans arbetsplan inte
finns något ställningstagande till de konflikter som kan uppstå när föräldrarnas
värderingar och ambitioner i vad gäller barnens uppfostran skiljer sig från
personalens. Utskottet vill med hänsyn härtill och till vad motionärerna anför
om bl. a. ordningsproblemen i förskolan också erinra om att det för några
veckor sedan utkommit en debattskrift, Skolan skall fostra, av arbetsgruppen
kring normbildning och normöverföring i skolan. Skriften vänder sig även till

SoU 1978/79:28

18

de vuxna som arbetar i barnomsorgen. Gruppen har i sitt arbete utgått från de
grundläggande och gemensamma värderingar som gäller i vårt demokratiska
samhälle (se även SoU 1978/79:1 s. 18-19).

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1978/
79:430, 1978/79:566 och 1978/79:1255.

Slutligen behandlar utskottet motionen 1978/79:891 av Gudrun Sundström
m. fl. (s). Motionen syftar till att vi skall få till stånd en bättre kontakt
mellan gamla och unga. Motionärerna vill att ett försöksprojekt skall
genomföras där äldre personer besöker förskolor och där berättar för barnen
om upplevelser från äldre tider och hjälper barnen med praktiska ting.

Utskottet har tidigare under riksmötet berört den genom motionen
aktualiserade frågan (SoU 1978/79:1 s. 17). Därvid har utskottet erinrat om
det kontaktcentrum som den öppna förskolan kan bli för barnfamiljer och
andra i bostadsområdet. Utskottet har också uttalat att det i den vanliga
förskolan bör finnas utrymme för att låta även andra än föräldrar bistå den
anställda personalen. Utskottet anser inte att det är erforderligt att riksdagen
tar något initiativ i frågan.

Med hänsyn till det anförda avstyrks motionen 1978/79:891.

Utskottet hemställer

1. beträffande målsättning och utbyggnadsprogram m. m. för
barnomsorgen att riksdagen avslår motionen 1978/79:797
yrkandena 1, 2, 3 och 7 delvis samt motionen 1978/79:1639
yrkandet 1,

2. beträffande återinförande av anordningsbidraget på
barnomsorgsområdet och en omkonstruktion av driftbidraget
att riksdagen avslår motionen 1978/79:797 yrkandena 5 och
6,

3. beträffande förhandlingar om barnomsorgsutbyggnadens andra
etapp m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79:516 yrkandet
1, motionen 1978/79:797 yrkandet 4 och motionen 1978/
79:1259 yrkandet 4 delvis,

4. beträffande anslag till särskilda insatser för förskolan att
riksdagen avslår motionen 1978/79:516 yrkandet 2,

5. beträffande vissa kvalitets- och statsbidragsfrågor att riksdagen
avslår motionen 1978/79:797 yrkandet 7 delvis, motionen
1978/79:1257 yrkandet 2, motionen 1978/79:1259 yrkandet 4
delvis, motionen 1978/79:1262, motionen 1978/79:1639 yrkandet
2, motionen 1978/79:1818 och motionen 1978/79:2117
delvis,

6. beträffande ökad flexibilitet då det gäller olika former av
barnomsorg att riksdagen avslår motionen 1978/79:1259 yrkandet
4 delvis och motionen 1978/79:2117 delvis,

7. beträffande viss fråga om statsbidrag för kommunal dagbarnvårdare
att riksdagen avslår motionen 1978/79:364 i motsva -

SoU 1978/79:28

19

rande del,

8. beträffande inräknande av icke-kommunala förskolor i
kommunernas förskoleplaner att riksdagen avslår motionen
1978/79:1256,

9. beträffande statsbidraget till familjedaghem att riksdagen avslår
motionen 1978/79:364 delvis, motionen 1978/79:1268 och
motionen 1978/79:2117 delvis,

10. beträffande socialavgiftens storlek att riksdagen antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:381) om barnomsorg,

11. beträffande förskolans arbetsplan m. m. att riksdagen avslår
motionen 1978/79:430, motionen 1978/79:566 och motionen
1978/79:1255,

12. beträffande bättre kontakt mellan gamla och unga att riksdagen
avslår motionen 1978/79:891,

13. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till
propositionen och med anledning av motionen 1978/79:2143
yrkandet 5 till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 800 000 000
kr.

3. D 3. Bidrag till hemspråksträning i förskolan. Regeringen har under
punkten D 3 (s. 67 och 68) föreslagit riksdagen att godkänna den i propositionen
förordade ändringen i grunderna för bidrag till hemspråksträning i
förskolan samt att till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1978/79:804 (motivering i motionen 1978/79:803) av Lars
Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser
för modersmålsträning för invandrarbarn med syfte att, även då
modersmålsträningsgrupp omfattande fyra elever ej kan ordnas, varje elev
skall garanteras minst 5 veckotimmar modersmålsträning och att statsbidrag
skall utgå i enlighet med detta,

2. att riksdagen uttalar att statsbidrag skall utgå för modersmålsträning för
alla åldersgrupper inom förskolan,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder för att så
tidigt som möjligt nå de invandrarbarn som ej finns i samhällets barnomsorg
med en regelbunden modersmålsträning,

4. att riksdagen uttalar att invandrarbarnen så långt möjligt bör få gå i
enspråkiga grupper i förskolan och upp i grundskolans mellanstadium och att
därvid undervisningen skall bedrivas på elevernas modersmål till och med
lågstadiet,

SoU 1978/79:28

20

5. att riksdagen uttalar att modersmålsläraren i förskolan bör ingå i den
ordinarie personalgruppen, och för att täcka behovet av modersmålslärare i
förskolan bör kommunerna bedriva internutbildning, för vilken statsbidrag
bör utgå,

6. att riksdagen uttalar att kommunerna bör bedriva internutbildning av
svensk förskolepersonal, socialbyråpersonal och andra kommunala tjänstemän
som har återkommande kontakt med invandrare och att statsbidrag bör
utgå för denna verksamhet.

I motionen 1978/79:881 av Margot Håkansson (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om åtgärder som möjliggör en för förskolebarnen
med skolbarnen likvärdig möjlighet att få hemspråkslärare.

I motionen 1978/79:1074 (motivering i motionen 1978/79:1073) av Rolf
Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att målsättningen för invandrarbarnens utbildning
är att de måste ha rätt till hela förskoleutbildningen på sitt eget modersmål,

2. att riksdagen uttalar att modersmålsundervisningen bör vara obligatorisk
i förskola.

I motionen 1978/79:2143 (motivering i motionen 1978/79:2142) av Karin
Andersson m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga,

2. att riksdagen godkänner den i motionen förordade ändringen i grunderna
för bidrag till hemspråksträning i förskolan,

3. att riksdagen till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 22 000 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för
invandrarbarn. Bidraget utgår för sexåringar som deltar i hemspråksträning
som anordnas av kommunen. Statsbidraget räknas årligen upp med hänsyn
till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. För år 1979 har
bidragsbeloppet före slutlig uppräkning fastställts till 2 250 kr.

Kommunerna är enligt beslut av riksdagen 1976 skyldiga att när föräldrar
eller vårdnadshavare begär det erbjuda hemspråksträning för sexåringar som
omfattas av den allmänna förskolan. Skyldigheten för kommunerna är så till
vida reglerad i barnomsorgslagen att däri stadgas att alla sexåringar skall
anvisas plats i förskola och att barn som av bl. a. språkliga skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola före sex års
ålder.

Kommunernas åligganden har inskränkts genom att kommunen inte är
skyldig att erbjuda hemspråksträning där antalet barn från samma språkgrupp
är färre än fyra, om stora svårigheter föreligger att ordna hemspråks -

SoU 1978/79:28

21

träning eller om lärare inte finns tillgängliga utan stora extra kostnader, t. ex.
på grund av långa och tidsödande resor.

På hemställan av socialutskottet uttalade riksdagen förra året att det finns
anledning att snarast överväga vilka ytterligare insatser som kan göras för att
förbättra möjligheterna att få till stånd en utökad hemspråksträning för
invandrarbarn i förskoleåldern, i första hand för dem som är yngre än sex år
(SoU 1977/78:25). Socialutskottet anförde därvid bl. a. att en utvärdering av
den försöksverksamhet med invandrarbarn i förskolan som socialstyrelsen
bedrivit har visat att det ärav stor vikt att barn i förskoleåldern får ett stöd i att
utveckla det egna språket. Utvärderingen visar bl. a. att invandrarbarn som
erhållit sådant stöd vid en jämförelse med barn som inte fått hemspråksträning
har ett bättre ordförråd, såväl aktivt som passivt, inte bara i sitteget språk
utan även i svenska språket, att invandrarbarn som placeras i daghem eller
familjedaghem i helt svenskspråkig miljö mycket snart förlorar sitt
hemspråk, att risk för språkblandning uppstår om barn från olika språkgrupper
sammanförs, att invandrarbarn lätt blir frustrerade och bråkiga i
situationer och aktiviteter som fordrar kunskap i svenska språket samt att
invandrarbarnen behöver stöd av tvåspråkig personal för att socialt kunna
fungera väl i barngrupperna. Det har visat sig att hemspråksträningen bör
sättas in redan i ett tidigt skede av barnens utveckling.

1 budgetpropositionen föreslår regeringen att statsbidraget till hemspråksträningen
fr. o. m. nästa budgetår skall utvidgas till att omfatta även
femåringar.

En rad motionsyrkanden har väckts som syftar till en ytterligare förstärkning
av hemspråksträningen i förskolan. Yrkandena, som i detalj redovisats
ovan och som ytterligare berörs i det följande, innefattar krav på ökade
skyldigheter för kommunerna på området, önskemål om ändring av
organisationen av undervisningen samt begäran om vidgade statsbidragsmöjligheter
eller om ändring av bidragskonstruktionen. Vidare tas i några
yrkanden upp frågor om möjligheterna att anskaffa hemspråkslärare och om
bl. a. fortbildning av förskolepersonal och annan personal som har återkommande
kontakt med invandrare.

För kort tid sedan har regeringen, bl. a. mot bakgrund av riksdagens ovan
redovisade framställning förra året, beslutat bemyndiga socialministern att
tillkalla en kommitté med uppdrag att kartlägga språksituationen för
invandrarbarn i förskoleåldern och föreslå erforderliga åtgärder. Utredningen
skall se över hela frågan om språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern.
Översynen bör - mot bakgrund av en kartläggning av hemspråksträningens
nuvarande omfattning, organisation och personalresurser - bl. a.
skapa klarhet beträffande rätten till hemspråksträning och föreslå sådana
förändringar i övrigt som bättre än nu tillgodoser invandrarbarnens speciella
behov. Utredningen skall också undersöka möjligheterna att trygga tillgången
på tvåspråkig personal.

SoU 1978/79:28

22

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att en översyn av hemspråksträningen
för förskolebarn nu kommer till stånd. Utskottet vill understryka
vikten av att, enligt vad som anges i direktiven, utredningsarbetet kommer
att bedrivas med skyndsamhet och att utredningen överväger möjligheterna
att lägga fram delförslag.

Utskottet anser härutöver att kommunerna för nästa budgetår bör få ökade
statsbidragsmöjligheter för hemspråksträningen. Som ett alternativ till det
ovan redovisade förslaget i propositionen har i motionen 1978/79:2143
(yrkandena 2 och 3) av Karin Andersson m. fl. (c) föreslagits att den ändringen
i grunderna för bidrag till hemspråksträning i förskolan skall göras att bidrag
till samma belopp som beräknas utgå enligt propositionen fördelas mellan
kommunerna i förhållande till antalet invandrarbarn i kommunens
barnomsorg. Motionärerna menar att hemspråksträningen erfarenhetsmässigt
bör sättas in redan då barnen är mycket unga och således byggas upp
”underifrån”, något som föreslagits av invandrarverket. I motionen 1978/
79:804 (yrkandet 2) av Lars Werner m. fl. (vpk) uttalas att statsbidrag skall
utgå för alla åldersgrupper inom förskolan.

Utskottet anser att den i motionen 1978/79:2143 aktualiserade frågan om
utbyggnaden av hemspråksträningen enligt andra principer än dem som nu
gäller eller som föreslås i propositionen bör prövas av utredningen. I avvaktan
på resultatet av denna prövning ansluter sig utskottet till förslaget i
propositionen om att statsbidrag från kommande halvårsskifte skall utgå
även för femåringar som får hemspråksträning. Utskottet avstyrker således
motionen 1978/79:2143 yrkandena 2 och 3 och motionen 1978/79:804
yrkandet 2.

Med hänsyn till det utredningsarbete som skall ske avstyrker utskottet dels
motionen 1978/79:804 yrkandet 1 om hemspråksträning och statsbidrag då
träningsgrupp omfattande fyra elever ej kan ordnas, dels samma motion
yrkandena 3 och 4 och motionen 1978/79:1074 av Rolf Hagel (apk) och Alf
Lövenborg (apk) om organisationen av hemspråksträningen m. m., dels ock
motionen 1978/79:881 om åtgärder för att säkra tillgången på hemspråkslärare.

Två i motionen 1978/79:804 framställda yrkanden (yrkandena 5 och 6)
avser i huvudsak frågan om internutbildning av personal i förskolan eller av
annan kommunal personal som kommer i kontakt med invandrare. Sådan
fortbildning ankommer på kommunerna, och utskottet kan inte, som föreslås
i motionerna, tillstyrka att särskilda statsbidrag införs för ändamålet.
Yrkandena avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande hemspråksträning för mindre grupper att riksdagen
avslår motionen 1978/79:804 yrkandet 1,

2. beträffande organisationen m. m. av hemspråksträningen att
riksdagen avslår motionen 1978/79:804 yrkandena 3 och 4 samt
motionen 1978/79:1074,

SoU 1978/79:28

23

3. beträffande åtgärder för att säkra tillgången på hemspråkslärare
att riksdagen avslår motionen 1978/79:881,

4. beträffande internutbildning m. m. att riksdagen avslår motionen
1978/79:804 yrkandena 5 och 6,

5. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motionen 1978/79:2143 yrkandena 2 och 3 och motionen
1978/79:804 yrkandet 2

a) godkänner den i propositionen förordade ändringen i grunderna
för bidrag till hemspråksträning i förskolan,

b) till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.

4. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem. Regeringen har under
punkten D 4 (s. 69 och 70) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala
familjedaghem för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
815 000 000 kr.

Motioner

1 motionen 1978/79:890 av Birgitta Rydle m. fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar att de öppna förskolorna får räknas in i underlaget vid beräkning av
statsbidrag till kommunernas familjedaghemsverksamhet.

I motionen 1978/79:1827 av Inga Lantz (vpk) hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om statsbidrag för öppen förskoleverksamhet.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för kommunala familjedaghem.
Statsbidrag utgår med 35 % av kommunernas bruttokostnader för lön,
sociala förmåner och omkostnadsersättning till dagbarnvårdare. Därutöver
utgår för varje barn inom denna omsorgsform helt eller halvt grundbelopp.
Beloppet är värdebeständigt.

Utskottet har under avsnittet D 2 Bidrag till driften av förskolor och
fritidshem behandlat även vissa motionsyrkanden som avser reglerna för
statsbidraget till familjedaghem. I förevarande avsnitt behandlar utskottet två
motioner-1978/79:890av Birgitta Rydle m. fl. (m)och 1978/79:1827 av Inga
Lantz (vpk) - i vilka förordas att statsbidrag skall utgå till kommunernas
kostnader för öppen förskola.

Öppna förskolor har redan nu blivit ett viktigt komplement till övrig
barnomsorgsverksamhet. Det finns minst ett femtiotal sådana förskolor i
landet. Den öppna förskolan vänder sig till alla hemmavarande vuxna med
barn i förskoleåldern - föräldrar, dagbarnvårdare och andra. Verksamheten är

SoU 1978/79:28

24

öppen, vilket innebär att förskolebarn och vuxna i bostadsområdet kan delta
när de så önskar.

I socialstyrelsens förra året utgivna skrift Om förskolan (Socialstyrelsen
anser nr 1978:2) behandlas i ett särskilt avsnitt den öppna förskolan.
Socialstyrelsen anför bl. a. följande (s. 69).

Öppen förskola bygger på att barn och vuxna tillsammans ska forma
verksamheten och gemensamt ägna sig åt olika aktiviteter och sysselsättningar.
Barn och föräldrar är de aktiva i verksamheten. Förskolläraren ska
finnas i bakgrunden och kunna ställa upp när det behövs. Genom detta
arbetssätt vill den öppna förskolan underlätta för människor i
bostadsområdet att lära känna varandra.

Den öppna förskolan vill också kunna ge stöd till barnfamiljerna genom att
förmedla information om kommunens övriga sociala service.

Den öppna förskolan är även till för att stötta de kommunala dagbarnvårdare.
För dem är den öppna förskolan värdefull, eftersom den ger kontakt
med andra vuxna och barn i en miljö utrustad och anpassad för barns och
vuxnas behov.

Här finns också skäl nämna att ett särskilt, relativt omfattande avsnitt i
socialstyrelsens skrift Barnomsorgsplanering: Kvalitetsfrågor 1977-81 avser
öppen förskola. I avsnittet redovisas uppgifter som hämtats från kommunernas
barnomsorgsplaner och som kompletteras med visst annat material
och telefonintervjuer med berörda tjänstemän i ett antal kommuner.
Socialstyrelsen har vidare gett ut ett s. k. faktablad (nr 2/76) om öppen
förskola.

Utskottet har tidigare framhållit (se SoU 1978/79:1 s. 17)attden uppmärksamhet
som sålunda getts den öppna förskolan bör vara ägnad att (asta
kommunernas uppmärksamhet på vilka fördelar för barnomsorgen som kan
stå att vinna om öppna förskolor inrättas. Såvitt utskottet kan bedöma torde
den öppna förskolan kunna bli av särskild betydelse för att få en ökad kontakt
mellan dagbarnvårdama och förskoleverksamheten i övrigt och därigenom
ge dagbarnvårdama ett önskvärt stöd. Även om, som utskottet utvecklade i
det angivna betänkandet, kommunerna också på annat sätt bör söka ge stöd åt
dagbarnvårdama i deras verksamhet, framstår det som om den öppna
förskolan bör kunna bli av väsentlig betydelse för att ge familjedaghemsverksamheten
en god kvalitet. Utskottet är dock inte berett att nu förorda
direkta statsbidrag till verksamheten. Som angetts under D 2 finns det
anledning räkna med att frågan om statsbidrag till familjedaghemsverksamheten
kommer att övervägas vid de kommande förhandlingarna medan
regeringen och Svenska kommunförbundet om utbyggnaden av
barnomsorgen under den s. k. etapp två. I enlighet med det anförda avstyrker
utskottet motionerna.

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om statsbidrag till öppna förskolor att
riksdagen avslår motionen 1978/79:890 och motionen 1978/
79:1827,

SoU 1978/79:28

25

2. att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 815 000 000
kr.

5. D 5. Bidrag till ferievistelse för barn. Regeringen har under punkten D 5
(s. 70) föreslagit riksdagen att till Bidrag till ferievistelse för barn för
budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

Motioner

Imotionen 1978/79:516 (motiveringi 1978/79:509)avOlofPalmem. fl.(s)
hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandet 4), att riksdagen hos regeringen begär
förslag om sommarverksamheter för barn i enlighet med vad som anförts i
motionen.

I motionen 1978/79:717 av Inga Lantz m. fl. (vpk) föreslås att rikdagen hos
regeringen hemställer om förslag om särskilt statsbidrag till kommunerna för
att anordna kollektiv semesterverksamhet.

I motionen 1978/79:882 av Thure Jadestig (s) och Ove Karlsson (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en samlad plan för genomförande
av upprustning av sommar- och lägergårdar i enlighet med motionens
syfte.

Utskottet

I betänkandet (SOU 1975:94) Barns sommar lade 1968 års barnstugeutredning
fram överväganden och förslag om samhällets barnomsorg och
allmän fritidsverksamhet för barn och ungdomar under somrar och andra lov.
Betänkandet har remissbehandlats.

Utredningen har föreslagit bl. a. att ett nytt särskilt bidrag införs till
kommunernas insatser för barn under sommarferierna. Bidraget föreslås utgå
med 300 kr. för år för det antal barn i skolåldrarna som under skolterminen
bereds omsorg i fritidshem eller familjedaghem. Bidraget avses utgöra ett stöd
till kommunerna även för feriehemsverksamhet och sommargårdsverksamhet
och därmed ersätta nu utgående statsbidrag. Kostnaderna beräknades av
barnstugeutredningen till ca 12 milj. kr. för helt år.

Utskottet anser liksom kommunalekonomiska utredningen att det föreslagna
nya statsbidraget inte skulle få någon nämnvärd betydelse för
utbyggnaden av aktiviteter för barn och ungdomar under sommaren.
Utskottet är därför inte berett att förorda att barnstugeutredningens förslag
genomförs. Denna uppfattning står i överensstämmelse med vad som anförs i
propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin (bil. 2 s. 7).

Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:516 av Olof Palme m. fl. (s) i
motsvarande del (yrkandet 4 delvis).

SoU 1978/79:28

26

Utskottet kan inte heller biträda förslaget i samma motion (yrkandet 4
delvis) såvitt avser begäran hos regeringen om förslag med anledning av
utredningens betänkande i övrigt och den försöksverksamhet som bedrivits
på området. Betänkandet innehåller en rad uppslag som kan förverkligas ute i
kommunerna utan att någon redovisning av förslagen behöver ske över
riksdagen. De idéer som framfördes i betänkandet har på olika sätt prövats
och redovisats. Bl. a. har socialstyrelsen förra året gett ut rapport från
försöksverksamhet med sommaraktiviteter för yngre skolbarn. Utskottet
avstyrker motionen även i denna del (yrkandet 4 delvis).

I detta sammanhang vill utskottet nämna att under åren 1971-1979 totalt
41 milj. kr. har anslagits ur allmänna arvsfonden för försöksverksamhet för
barn under sommarloven. En översyn kommer att göras av formerna för
bidragsgivningen från fonden.

I motionen 1978/79:717 av Inga Lantz m. fl. (vpk) föreslås bl. a. under
hänvisning till de goda resultat som redovisats i nyssnämnda skrift från
socialstyrelsen ett särskilt statsbidrag till kommunerna för att anordna
kollektiv semesterverksamhet.

Av samma skäl som ovan anförts i samband med behandlingen av
motionen 1978/79:516 avstyrker utskottet yrkandet. Som kommunalekonomiska
utredningen anför bör det finnas synnerligen starka stimulansbehov
för att motivera nya speciella statsbidrag.

Mot bakgrund av förslag i det nämnda betänkandet Barns sommar gav
dåvarande regeringen i september 1977 socialstyrelsen i uppdrag att upprätta
en upprustningsplan för lägergårdar och sommargårdar. Upprättandet av
planen skulle ske i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och företrädare för
kommunerna och organisationer. Kort tid därefter överlämnade socialstyrelsen
till arbetsmarknadsstyrelsen en länsvis fördelad och angelägenhetsgraderad
upprustningsplan. Planen har sedan kompletterats. Den omfattade
sammanlagt 355 olika upprustningsobjekt till en total kostnad av drygt 146
milj. kr. Av dessa har 155 objekt till en sammanlagd kostnad av drygt 85 milj.
kr. tagits in i objektreserven. I december 1978 hade beslut fattats om att 2
objekt till en kostnad av ca 1,5 milj. kr. skall rustas upp.

I motionen 1978/79:882 av Thure Jadestig (s) och Ove Karlsson (s) yrkas att
riksdagen skall begära en samlad plan för genomförande av upprustning av
sommar- och lägergårdar. Motionärerna vill ha en femårsplan för genomförandet
av de anmälda upprustningsprojekten.

Enligt utskottets mening måste genomförandet av upprustningen främst
bli beroende av vilka medel som kan ställas till förfogande av arbetsmarknadsstyrelsen
för ändamålet. Utskottet vill dock även erinra om att allmänna
arvsfonden står öppen för ansökningar om bidrag för ny- och ombyggnad av
anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet. Under hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:882.

Utskottet hemställer

1. beträffande förslag om sommarverksamheter för barn att

SoU 1978/79:28

27

riksdagen avslår motionen 1978/79:516 yrkandet 4,

2. beträffande statsbidrag till kollektiv semesterverksamhet att
riksdagen avslår motionen 1978/79:717,

3. beträffande en samlad plan för upprustning av sommar- och
lägergårdar att riksdagen avslår motionen 1978/79:882,

4. att riksdagen till Bidrag till ferievistelse för barn för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

6. D 6. Bidrag till familjerådgivning m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D 6 (s. 71) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till familjerådgivning m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 870 000 kr.

Statens utlåningsfonder

7. IV 3. Statens bosättningslånefond. Regeringen har under punkten IV 3
(s. 223 och 224) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslånefond för
budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.

Motion

I motionen 1978/79:431 av Maj-Lis Landberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer om ändring av reglerna för erhållande av
statligt bosättningslån, så att även ensamstående kan få del därav.

Utskottet

1 motionen 1978/79:431 av Maj-Lis Landberg m. fl. (s) yrkas att reglerna för
statliga bosättningslån skall ändras så att även ensamstående kan få sådana
lån. F. n. gäller att lån till ensamstående utan barn kan utgå endast till den
som är handikappad. Motionärerna framhåller att ett välutrustat och trivsamt
hem tillhör de primära mänskliga rättigheterna, oavsett om man är gift,
sammanboende, handikappad eller ensamstående.

Förra året behandlades en motion med samma yrkande som det nu
aktuella. Ett enhälligt socialutskott avstyrkte yrkandet och riksdagen avslog
motionen. Utskottet kan liksom förra året uttala sin anslutning till uppfattningen
att även ensamstående utan barn kan vara i behov av stöd vid
bosättningen (SoU 1977/78:25 s. 72). Utskottet erinrade i sammanhanget om
att bosättningslåneutredningen i sitt betänkande (SOU 1975:5) Bättre bosättning
för flera uttalade att de fördelar som skulle uppnås vid en generell
utvidgning av långivningen till ensamstående utan barn inte kan motivera
den statsfinansiella belastning som skulle uppkomma vid en sådan vidgning
av personkretsen. Enligt utredningens beräkningar skulle nämligen den
angivna ändringen i reglerna även vid en mycket låg ambitionsnivå för

SoU 1978/79:28

28

långivningen innebära ett behov av tillskott till bosättningslånefonden med
ca 390 milj. kr. under några få år. Utskottet ansåg att med hänsyn till det
rådande samhällsekonomiska läget det var uppenbart att det då inte var
möjligt att genomföra en sådan reform som föreslagits. Enligt utskottets
mening föreligger inte heller i år de statsfinansiella förutsättningarna för att
vidga möjligheterna till bosättningslån till att avse även ensamstående.
Utskottet avstyrker således motionen 1978/79:431.

Utskottet hemställer

1. beträffande rätt för ensamstående till bosättningslån att riksdagen
avslår motionen 1978/79:431,

2. att riksdagen till Stålens bosättningsldnefond för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.

Stockholm den 29 mars 1979

På socialutskottets vägnar
KERSTI SWARTZ

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: Kersti Swartz (fp).
Evert Svensson (s), Karin Andersson (c), Anna-Greta Skantz (s), John
Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s),
Sven-Gösta Signell (s), Per Gahrton (fp), Ulla Tillander (c), Stig Alftin (s),
Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m) och Ingegerd Troedsson (m).

SoU 1978/79:28

29

Reservationer

Vid punkten 2. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

1. beträffande förhandlingar om barnomsorgsutbyggnadens andra etapp m. m.
(mom. 3 i hemställan) av Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, John
Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Sven-Gösta Signell och Stig Alftin
(samtliga s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 1 lmed ”Enligt
vad” och slutar på s. 12 med ”yrkandet 4 delvis)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill erinra om att målet för den andra utbyggnadsetappen har
ställts djärvt. Det är därför nödvändigt att de överläggningar med Svenska
kommunförbundet som förordas i motionen 1978/79:516 och som skall
komma till enligt propositionen drivs med en sådan intensitet att riksdagen
snarast möjligt och i vart fall under nästa riksmöte får möjlighet att ta
ställning till det fortsatta utbyggnadsprogrammet. I anslutning härtill vill
utskottet vidare anföra följande.

Målet full behovstäckning kräver inte bara en förbättrad planeringsmetodik
utan framför allt en konkret politisk vilja både från statens och
kommunernas sida. Åtgärder behövs från både stad och kommun.

Förberedelserna för att nå det ambitiösa målet full behovstäckning måste
drivas med sikte på att redovisa ett utbyggnadsbehov för varje kommun. Det
kräver ett samspel av statliga och kommunala åtgärder. Det är viktigt att
kommunerna får erforderlig hjälp och medverkan när det gäller planeringsunderlag.

Ett genomförande av ett nytt program för utbyggnaden av den kommunala
barnomsorgen i dess olika former (daghem, fritidshem, familjedaghem osv.)
är också beroende av de finansiella förutsättningarna. De ekonomiska
frågorna måste noga studeras. Frågan om barnomsorgens finansiering bör
enligt utskottets mening lösas genom en uppräkning av statsbidragen till
verksamheten. Utskottet kommer att senare komma tillbaka till frågan om
behovet av att redan under innevarande riksmöte besluta om en ytterligare
förstärkning av statsbidragsgivningen till barnomsorgen. För den fortsatta
utbyggnaden bör man även överväga i vilken utsträckning statsbidraget kan
utformas så att det medverkar till att man når den för varje kommun
önskvärda och avsedda utbyggnaden. Vidare bör man särskilt uppmärksamma
glesbygdskommunernas behov.

Ett kommande program bör även, som framhålls i motionen 1978/79:516,
innefatta en bedömning av personalbehov och erforderliga utbildningsinsatser.
Vid överläggningarna bör man även överväga att utsträcka kommunernas
planer i tiden, vilket är motiverat bl. a. med hänsyn till de
planeringsproblem i övrigt som finns. Även kommunernas möjligheter att
driva öppna förskolor bör diskuteras i detta sammanhang (jfr SoU 1978/79:1
och nedan under D 4).

SoU 1978/79:28

30

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1978/79:516 i här
aktuell del (yrkandet 1). Härigenom tillgodoses även i väsentlig mån
motionen 1978/79:797 (yrkandet 4)samt motionen 1978/79:1259 (yrkandet 4
delvis).

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förhandlingarom barnomsorgsutbyggnadens andra
etapp m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:516
yrkandet 1 och med anledning av motionerna 1978/79:797
yrkandet 4 och 1978/79:1259 yrkandet 4 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfort.,

2. beträffande anslag lill särskilda insatser för förskolan (mom. 4 i hemställan)
av Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell
Nilsson, Sven-Gösta Signell och Stig Alftin (samtliga s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 13 som börjar med
”Motionsyrkandet har” och slutar med ”inom kort” bort ha följande
lydelse:

Som närmare utvecklas av motionärerna och som i korthet redovisats i det
föregående faster motionärerna betydande vikt vid att samhället samtidigt
med den pågående utbyggnaden av barnomsorgen också gör insatser för att
kvaliteten på omsorgen skall upprätthållas och om möjligt förbättras.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare åtgärder måste
sättas in på kvalitetssidan. Utskottet anser sig därvid inte kunna avvakta i
regeringskansliet pågående utredning, vartill riksdagen tidigare hänvisat. I
enlighet med vad motionärerna föreslår måste enligt utskottets mening
medel anvisas av riksdagen som kan användas för särskilda insatser i
förskolan. Medlen bör fördelas av socialstyrelsen efter prövning med
utgångspunkt i de principer som anges i motionen. Utskottet tillstyrker
således motionen 1978/79:516 i här aktuell del (yrkandet 2).

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:516 yrkandet 2 till
Särskilda insatser för förskolan för budgetåret 1979/80 under
femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000
kr.,

3. beträffande vissa kvalitets- och statsbidragsfrågor, såvitt avser barnomsorgslokalernas
utformning och utrustning (mom. 5 i hemställan) av Blenda
Littmarck (m) och Ingegerd Troedsson (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 14 med ”De
förslag” och slutar på s, 15 med ”Birgitta Rydle (m)” bort ha följande
lydelse:

SoU 1978/79:28

31

Utbyggnaden av barnomsorg är en av de största ekonomiska satsningar
som görs inom den offentliga sektorn. Det är då av största vikt att de
resurserna utnyttjas på sådant sätt att de kommer så många till godo som
möjligt. De daghem som uppförs bör byggas på ett sådant sätt att de senare
kan användas för andra ändamål när befolkningsstrukturen inom ett
bostadsområde förändras. De statliga normerna för barnstugors utformning
har hindrat många kommuner att efter upprustning använda redan befintliga
lokaler som daghem. Kommunerna bör själva i större utsträckning få avgöra
vilka lokaler som skall användas för daghemsändamål och hur dessa skall
utformas och utrustas.

Den statliga detaljstyrningen av barnomsorgslokalernas utformning och
utrustning bör således begränsas. Detta bör ges regeringen till känna. Detta
innebär att utskottet tillstyrker motionen 1978/79:1257 yrkandet 2 av Gösta
Bohman m. fl. (m).

Utskottets ställningstagande innebär att följande motioner i viss utsträckning
tillgodoses, nämligen motionen 1978/79:1259 (yrkandet 4 delvis) av
Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), motionen 1978/79:1818 av Karl Boo (c) och
Sven-Erik Nordin(c)och motionen 1978/79:2117(delvis)av Yvonne Hedvall
(m) och Birgitta Rydle (m).

Följande motioner avstyrks, nämligen motionen 1978/79:797 (yrkandet 7
såvitt avser 13 § barnomsorgslagen), motionen 1978/79:1262 av Åke Gillström
m. fl.(s)och motionen 1978/79:1639(yrkandet2)avLarsWernerm. fl.
(vpk).

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande vissa kvalitets- och statsbidragsfrågor

a. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1257
yrkandet 2, motionen 1978/79:1259 yrkandet 4 delvis, motionen
1978/79:1818 och motionen 1978/79:2117 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. att riksdagen avslår motionen 1978/79:797 yrkandet 7 delvis,
motionen 1978/79:1262 och motionen 1978/79:1639 yrkandet
2,

4. beträffande förskolans arbetsplan m. m., såvitt avser motionen 1978/79:1255
(mom. 11 i hemställan) av Blenda Littmarck (m) och Ingegerd Troedsson (m)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 17 med ”1
motionen” och slutar på s. 18 med ”och 1978/79:1255” bort ha följande
lydelse:

I motionen ( = utskottet) från personalens.

Problemet är särskilt uppenbart när det gäller invandrarfamiljer. Samma
krav på objektivitet och allsidighet som i dag ställs på grundskolan måste
självfallet också ställas på verksamheten i förskolan. Utskottet delar denna

SoU 1978/79:28

32

uppfattning och tillstyrker därför en översyn av förskolans arbetsplan i
enlighet med vad som anförts i motionen. Detta innebär att utskottet
tillstyrker motionen 1978/79:1255 av Gösta Bohman m. fl.

Utskottet avstyrker motionerna 1978/79:430 och 1978/79:566.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande förskolans arbetsplan m. m.

a. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1255 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. att riksdagen avslår motionen 1978/79:430 och motionen
1978/79:566,

Vid punkten 3. D 3. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

5. beträffande grunderna för bidrag lill hemspråksträning iförskolan (mom. 5 i
hemställan) av Karin Andersson (c), Bengt Bengtsson (c), Ulla Tillander (c),
Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m) och Ingegerd Troedsson (m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 22 som börjar med
”Utskottetanseratt”och slutarmed ”motionen 1978/79:804yrkandet 2” bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör man i avvaktan på utredningens förslag under
nästa budgetår ha statsbidragsregler som är så utformade att kommunerna
stimuleras att tillämpa de principer för hemspråksträningen, som förordas i
motionen 1978/79:2143. Då det gäller grunderna för statsbidragsgivningen
bör dock en viss ändring i förhållande till motionen göras. Utskottet anser att
kommunerna - inom ramen för de medel som kan ställas till förfogande för
ändamålet-bör få statsbidrag för alla barn i kommunens barnomsorg som får
del av hemspråksträning. I propositionen har beräknats ett medelsbehov av
22 milj. kr. för ändamålet. Utskottet godtar denna bidragsram. Anslaget bör
ändras till ett obetecknat anslag. Genom utskottets ställningstagande till
motionen 1978/79:2143 tillgodoses i viss utsträckning även motionen
1978/79:804 yrkandet 2.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen, motionen
1978/79:2143 yrkandena 2 och 3 och motionen 1978/79:804
yrkandet 2

a) godkänner den av utskottet förordade ändringen i grunderna
för bidrag till hemspråksträning i förskolan,

b) till Bidrag lill hemspråksträning i förskolan för budgetåret
1979/80 anvisar ett anslag av 22 000 000 kr.

SoU 1978/79:28

33

Vid punkten 5. D 5. Bidrag till ferievistelse för barn

6. beträffande./ö7s/ag om sommarverksamheter för barn (mom. 1 i hemställan)
av Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell
Nilsson, Sven-Gösta Signell och Stig Alftin (samtliga s) som anser

dets att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 25 med ”1
betänkandet” och slutar på s. 26 med ”speciella statsbidrag” bort ha följande
lydelse:

Frågan om införande av nya statsbidrag till kommunala verksamheter
måste enligt utskottets mening ses i samband med förslaget från
kommunalekonomiska utredningen om slopande av vissa specialdestinerade
bidrag till kommunerna. Beträffande det av barnstugeutredningen föreslagna
statsbidraget ansåg kommunalekonomiska utredningen att detta inte skulle
få någon nämnvärd betydelse för utbyggnaden av aktiviteter för barn och
ungdomar under sommaren. Utskottet, som noterar att något yrkande om
införande av statsbidrag i enlighet med barnstugeutredningens förslag ej
framlagts i motionen 1978/79:516 av Olof Palme m. fl. (s), ansluter sig till
denna ståndpunkt. Denna uppfattning återfinns även i propositionen 1978/
79:95 om den kommunala ekonomin (bil. 2 s. 7).

Utskottet anser emellertid samtidigt att behovet av sådan sommarverksamhet
för barn måste uppmärksammas mer från statsmakternas sida än som
hittills skett. Under åren 1971-1979 har 41 milj. kr. anvisats ur allmänna
arvsfonden för försöksverksamhet för barn under sommarloven. Utskottet
anser att det, vid sidan av den förutskickade översynen av formerna för
bidragsgivningen från fonden, är angeläget att regeringen i anledning av
barnstugeutredningens betänkande och bedrivna försök redovisar förslag om
hur sommarverksamheten för barn skall gestaltas. Utskottet anser att man
därvid särskilt bör pröva möjligheten att låta organisationslivet få vidgade
uppgifter på detta område. Vad utskottet här anfört bör av riksdagen som sin
mening ges regeringen till känna.

I motionen 1978/79:717 av Inga Lantz m. fl. (vpk) föreslås bl. a. under
hänvisning till de goda resultat som redovisats i en förra året av socialstyrelsen
utgiven rapport om försöksverksamhet ett särskilt statsbidrag till
kommunerna för att anordna kollektiv semesterverksamhet.

Av samma skäl som ovan anförts beträffande statsbidrag till kommunal
sommarverksamhet för barn avstyrker utskottet yrkandet. Som kommunalekonomiska
utredningen anfört bör det finnas synnerligen starka
stimulansbehov för att motivera nya speciella statsbidrag.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande förslag om sommarverksamheter för barn att
riksdagen med anledning av motionen 1978/79:516 yrkandet 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

SoU 1978/79:28

34

7. beträffande en samlad plan för upprustning av sommar- och lägergårdar
(motiveringen till mom. 3 i hemställan) av Evert Svensson, Anna-Greta
Skantz, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Sven-Gösta Signell och
Stig Alftin (samtliga s) som anser att det avsnitt i utskottets betänkande på s.
26 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ” motionen
1978/79:882” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets (= utskottet) och ungdomsverksamhet.

Utskottet, som anser att motionens yrkande beaktats i viss utsträckning
genom den begäran om regerings förslag varom utskottet i reservationen 6
hemställt med anledning av motionen 1978/79:516 (yrkandet 4), avstyrker
med hänsyn till det anförda motionen 1978/79:882.

SoU 1978/79:28

35

Bilaga

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet vid punkten 2. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives att 16 § lagen (1976:381) om barnomsorg skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §'

Avgift utgår med en och sex tion- Avgift utgår med /.9 procent av
dels procent av det belopp, på vilket det belopp, på vilket avgiften skall
avgiften skall beräknas. beräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1978:190.

SoU 1978/79:28

36

Innehållsförteckning

Sociala serviceåtgärder 1

1. Dl. Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst 1

Motioner 1

Utskottet 2

2. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem 4

Motioner 4

Utskottet 7

Inledning

Målsättning, utbyggnadsprogram, förhandlingar med

kommunerna, m. m 8

Kvalitetskrav, statsbidrags frågor m. m 12

Finansieringsfrågor 16

Vissa frågor om förskolans inre arbete m. m 16

3. D 3. Bidrag till hemspråksträning i förskolan 19

Motioner 19

Utskottet 20

4. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem 23

Motioner 23

Utskottet 23

5. D 5. Bidrag till ferievistelse för barn 25

Motioner 25

Utskottet 25

6. D 6. Bidrag till familjerådgivning m. m 27

Statens utlåningsfonder 27

7. IV 3. Statens bosättningslånefond 27

Motion 27

Utskottet 27

Reservationer 29

Vid 2. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

1. Förhandlingar om barnomsorgsutbyggnadens andra etapp m. m.

(mom. 3 i hemställan ) av s-ledamöterna 29

2. Anslag till särskilda insatser för förskolan (mom. 4 i hemställan) av
s-ledamöterna 30

3. Vissa kvalitets- och statsbidragsfrågor, såvitt avser bamomsorgslokalernas
utformning och utrustning (mom. 5 i hemställan) av
m-ledamöterna 30

4. Förskolans arbetsplan m.m., såvitt avser motionen 1978/79:1255
(mom. 11 i hemställan) av m-ledamöterna 31

SoU 1978/79:28

37

Vid 3. D 3. Bidrag lill hemspråksträning iförskolan

5. Grunderna för bidrag till hemspråksträning i förskolan (mom. 5 i
hemställan ) av c- och m-ledamöterna 32

Vid 5. D 5. Bidrag lill ferievistelse för barn

6. Förslag om sommarverksamheter för barn (mom. 1 i hemställan) av
s-ledamötema 33

7. En samlad plan för upprustning av sommar- och lägergårdar
(motiveringen till mom. 3 i hemställan) av s-ledamöterna 34

Bilaga med förslag till lagändring (socialavgiftens storlek) 35

I

GOTAB 61838 Stockholm 1979