SoU 1978/79:27

Socialutskottets betänkande
1978/79:27

med anledning av i propositionen 1978/79:100 gjorda framställningar
inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller
hälso- och sjukvård m. m. jämte motioner

1 betänkandet behandlas - med de undantag som anges nedan -regeringens i propositionen 1978/79:100 bilaga 8 (socialdepartementet)
framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1979/80 under avsnitten E.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m., F. Öppen hälsooch
sjukvård, G. Undervisningssjukhus m. m., H. Övrig sjukvård m. m., K.
Vissa åtgärder för handikappade, II. Statens allmänna fastighetsfond, V.
Fonden för låneunderstöd samt VIII. Fonden för beredskapslagring.

Frågor om medelsanvisning m. m. under anslag till (E 16) Statens
miljömedicinska laboratorium, (F 2) Skyddsympningar, (K 3) Bidrag till
anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda samt (II 8)
Utbyggande av karolinska sjukhuset kommer att behandlas senare under
riksmötet.

1 anslutning till här aktuella delar av propositionen behandlas motioner
som anges vid de olika avsnitten.

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

1. E 1. Socialstyrelsen. Regeringen har under punkten E 1 (s. 76-79)
föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 98 638 000 kr.

Motioner

I motionen 1978/79:224 av Ulla Ekelund (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att inget beslut om vattenfluoridering fattas förrän större
säkerhet beträffande följderna erhållits.

I motionen 1978/79:433 av Ingrid Sundberg(m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om

1. återkommande redovisning av väntetider för behandling och specialistvård
och att därvid anges omfattningen av de vårdsökandes sjukskrivning,

2. rekommendationer, syftande till att förkorta väntetiderna för sådana
sjukskrivna som efter behandling och vård kan förväntas återgå till arbetet.

1 Riksdagen 1978/79. 12 samt. Nr 27

SoU 1978/79:27

I motionen 1978/79:714 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen anhåller hos regeringen att sjukvårdskungörelsen kompletteras
med en sådan föreskrift som i motionen föreslagits.

I motionen 1978/79:883 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär snabba åtgärder för att stödja kvinnor under graviditeten i
syfte att undvika alkoholskador på ofödda samt en adekvat informationskampanj
byggd på vetenskapliga undersökningar och där alkohol bedöms
som det farliga gift det är.

I motionen 1978/79:1252 av Margareta Andrén (fp) och Elver Jonsson (fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär snabbt förslag om insatser för att
ge sådan upplysning att fosterskador till följd av alkohol kan förebyggas.

I motionen 1978/79:1842 av Ingrid Sundberg (m) och Allan Åkerlind (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att lekmiljörådet upphör.

Utskottet

I samband med behandlingen av regeringens framställning om anslag till
socialstyrelsen behandlar utskottet motioner som avser vattenfluoridering,
redovisning av väntetider för specialistvård m. m., årliga verksamhetsberättelser
av klinikcheferna m. fl. vid sjukhusen, åtgärder för att minska av
alkoholbruk orsakade fosterskador samt avskaffande av socialstyrelsens
lekmiljöråd. Utskottet tar också upp till särskild behandling en av skatteutskottet
väckt fråga om resurser för socialstyrelsens befattning med ärenden
rörande illegal sprithantering.

Vattenfluoridering. Den år 1962 antagna lagen (1962:588) om tillsättning av
fluor till vattenledningsvatten (fluorlagen) innebar att kommun efter framställning
kunde få tillstånd att i kariesförebyggande syfte sätta fluor till
vatten, som inom kommunen tillhandahölls genom allmän anläggning för
vattenförsörjning. Med anledning av två motioner beslutade emellertid 1971
års riksdag (SoU 1971:35, rskr 1971:268) att upphäva fluorlagen. Beslutet
motiverades bl. a. med att den medicinska och odontologiska expertisen
blivit i hög grad splittrad när det gällde vattenfluorideringens medicinska
hälsorisker.

Socialstyrelsen utfärdade i maj 1977 en kungörelse (SOSFS 1977:26) om
användning av fluorider i kariesprofylaktiskt syfte, vilken ersatte tidigare
cirkulär av socialstyrelsen om fluorprofylax. Enligt de nya anvisningarna,
vilka innebar att socialstyrelsen omprövat tidigare bedömningar både av den
positiva och den negativa effekten av fluor, ansågs en fluorhalt av 1-1,2 mg/l
idealisk i vårt klimat med våra konsumtionsvanor. Samtidigt med ovannämnda
kungörelse utfärdade socialstyrelsen en kungörelse
(SOSFS 1977:27) med bedömningsgrunder för konsumtionsvatten med
avseende på fluoridhalten, vilken också ersatte tidigare anvisningar i

SoU 1978/79:27

ämnet.

1 motionen 1978/79:224 av Ulla Ekelund (c) framhålls att någon enighet för
eller emot vattenfluoridering inte finns och att beslut om att enligt
socialstyrelsens uppfattning fluoridera kommunalt vatten med 1 mg/l inte
bör fattas förrän större klarhet beträffande följderna av fluoridering finns.
Motionären begär att beslut om vattenfluoridering inte skall fattas förrän
större säkerhet beträffande följderna av vattenfluoridering erhållits.

Mot bakgrund bl. a. av att världshälsovårdsorganisationen (WHO)
uppmanat medlemsländerna att använda fluoridering av dricksvatten för att
förebygga tandsjukdomar och att socialstyrelsen i anslutning till utfärdandet
av ovannämnda kungörelser år 1977 omprövat tidigare bedömningar både av
den positiva och den negativa effekten av fluor tillkallades i augusti 1977
fluorberedningen (S 1977:13) för att föreslå åtgärder föranvändning av fluor i
kariesförebyggande syfte. Fluorberedningen, som har parlamentarisk förankring,
skall enligt direktiven för sitt arbete ägna särskild uppmärksamhet åt
möjligheten att tillsätta fluor i dricksvattnet men bör även pröva andra sätt att
använda fluor till skydd för tandhälsan. Utskottet framhöll vid behandlingen
av ett motionsyrkande beträffande vattenfluoridering hösten 1978
(SoU 1978/79:5) att det var angeläget att fluorberedningen - som beräknas
slutföra sitt arbete innevarande år - i överensstämmelse med sina direktiv
ingående överväger de medicinska juridiska och etiska aspekterna på frågan
om fluoridering av vattenledningsvatten.

Med hänsyn till det sålunda pågående utredningsarbetet om vattenfluoridering
är någon åtgärd med anledning av motionen 1978/79:224 inte
erforderlig. Utskottet avstyrker således motionen.

Redovisning av väntetider för specialistvård m. m. Genom en skrivelse till
sjukvårdsstyrelserna m. fl. i juli 1968 angående registrering av väntelistor
m. m. i syfte att erhålla en systematisk planering av patientgenomströmning
inom den slutna vården och vid skrivelsen fogade råd och anvisningar
angående systematisk planering av patientgenomströmning inom den slutna
vården - jämte kompletteringar till nämnda handlingar i november 1968 - har
socialstyrelsen gett föreskrifter om förande av väntelistor över patienter som
väntar på intagning i den slutna vården. Väntelistor förs för kliniker och
motsvarande enheter. Ansvarig för upprättandet av väntelista skall vara
överläkare eller biträdande överläkare. Minst en gång per vecka skall ansvarig
läkare kontrollera väntelistan med hänsyn till angelägenhetsgrad, anmälda
förändringar i patientens tillstånd, friställda vårdplatser, sociala faktorer
m. m. För att socialstyrelsen fortlöpande skall kunna få en uppfattning om
antalet patienter som väntar på sluten vård, angelägenhetsgrad och väntetider
skall uppgifter om väntelistans struktur lämnas till socialstyrelsen. Från
början hade klinikerna att lämna uppgifter till socialstyrelsen varannan
månad. Från och med år 1971 tas uppgifter in kvartalsvis. De data som
insamlas utgörs av antalet anmälda respektive avförda patienter under

SoU 1978/79:27

kvartalet samt av antalet patienter på väntelista vid kvartalets början och slut.
Patienterna är fördelade på olika prioriteringsgrupper, nämligen jourfall,
patienter med dubbel fortur, patienter med enkel fortur samt patienter utan
förtur. Med jourfall avses patienter som intagits viden tidpunkt som inte varit
överenskommen minst 24 timmar i förväg. Som patienter med dubbel förtur,
enkel förtur och utan förtur skall redovisas patienter vilkas intagning av
medicinska skäl kan anstå högst en vecka, mellan åtta dagar och sex veckor
samt över sex veckor.

Inom socialstyrelsen sammanställs uppgifterna från väntelistorna.
Sammanställningarna sänds ut till de olika sjukvårdshuvudmännen.

1 motionen 1978/79:433 av Ingrid Sundberg(m)framhål!sbl. a. att det finns
en stor grupp människor som måste avstå från arbete och vara sjukskrivna i
väntan på behandling men som efter behandlingens genomförande beräknas
bli fullt arbetsföra. Motionären påpekar att väntetiden och sysslolösheten av
många upplevs som besvärande och att de finner sjukskrivningen onödigt
långdragen. Någon statistik över hur många som väntar på sluten vård och
som under väntetiden är sjukskrivna finns emellertid inte, påpekas det
vidare. Motionären begär mot denna bakgrund återkommande redovisningar
av väntetider för behandling och specialistvård och att därvid omfattningen
av de vårdsökandes sjukskrivning anges. Vidare begär motionären rekommendationer
som skall syfta till att väntetiderna förkortas för sådana
sjukskrivna personer som efter behandling och vård kan förväntas återgå till
arbetet.

Hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens statistikdelegation är ett
samrådsorgan sammansatt av generaldirektörerna och cheferna för socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån, direktören för
sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri),
samt verkställande direktören hos Svenska kommunförbundet och
förbundsdirektören hos Landstingsförbundet. Delegationen överlämnade i
december 1978 till nämnda myndigheter och organisationer för beaktande ett
av delegationens beredning för sjukvårdsstatistiska frågor, hälso- och
sjukvårdens statistikberedning (HASST), utarbetat principprogram för hälsooch
sjukvårdsstatistik, vilket publicerats i skriften Hälso- och sjukvårdsstatistik
- principprogram (Socialstyrelsen redovisar 1979:1). Programmet
innehåller förslag bl. a. om att man i framtida hälso- och sjukvårdsstatistiken i
större utsträckning än hittills skall utnyttja urvalsundersökningar i stället för
att man rutinmässigt insamlar uppgifter. I principprogrammet föreslås bl. a.
att den centrala kvartalsvisa rutinstatistiken från vårdplaneringslistor skall
avvecklas och ersättas med årliga inventeringar. Det påpekas bl. a. att det är
närmast sjukvårdshuvudmännen som torde ha nytta av uppgifter om
väntelistornas storlek för att t. ex. kunna vidta åtgärder, om köerna överstiger
vad som kan anses lämpligt, medan det för de centrala organen i allmänhet
inte fordras någon detaljerad redovisning. Det förutsätts emellertid att
sjukvårdshuvudmännen för egen del fortsätter med sammanställningar av

SoU 1978/79:27

vårdplaneringslistorna efter socialstyrelsens riktlinjer i en omfattning som
tillåter en årlig inventering. Mot bakgrund av nämnda förslag kommer man
inom socialstyrelsen att under våren 1979 göra en utvärdering av innehållet i
de till socialstyrelsen under åren 1971-1977 redovisade uppgifterna från
väntelistorna för att göra en bedömning av behovet av att man fortsättningsvis
införskaffar sådana uppgifter.

Såsom redovisats ovan görs prioriteringen då det gäller intagning i sluten
vård bland dem, som väntar på sådan vård, av läkare. Beslut i detta hänseende
måste självfallet huvudsakligen grunda sig på medicinska överväganden men
även sociala faktorer kan beaktas. Läkarna har sålunda möjlighet att i det
enskilda fallet ta hänsyn till om en lång sjukskrivningsperiod före intagningen
kan komma att försämra förutsättningarna för återgång i arbetet efter
behandling och vård. Den i motionen 1978/79:433 framförda tanken att
personer som efter behandling och vård kan förväntas återgå till arbetet skulle
särskilt prioriteras för intagning i sluten vård kan utskottet inte ansluta sig till
med hänsyn till andra kategorier patienter, såsom exempelvis handikappade
och pensionärer, som väntar på intagning. Mot denna bakgrund och då
socialstyrelsens befattning med väntelistor i enlighet med den ovan lämnade
redogörelsen satts i fråga kan utskottet inte heller ansluta sig till motionärens
förslag om återkommande redovisningar av väntetider med uppgifter om
omfattningen av de vårdsökandes sjukskrivning. Utskottet avstyrker därför
motionen.

Årliga verksamhetsberättelser av klinikcheferna m. fl. vid sjukhusen. Sjukvårdsstyrelserna
har att årligen avge årsredogörelser till socialstyrelsen för varje
sjukhus i följande hänseenden, nämligen beträffande (1) vårdplatser, intagningar,
döda och vårddagar m. m. (2) sjukdomar med angivande av diagnoser
m. m., (3) operationer med angivande av diagnoser m. m. samt (4) födslar
m. m. Sistnämnda uppgifter avges numera fortlöpande. Härutöver insamlar
socialstyrelsen olika uppgifter från sjukvårdshuvudmännen genom särskilda
undersökningar m. m. Det material som socialstyrelsen erhåller ligger till
grund för bl. a. publikationen Allmän hälso- och sjukvård i serien Sveriges
officiella statistik. Uppgifterna lämnas av sjukvårdsstyrelserna på formulär
eller i viss utsträckning på magnetband för databehandling.

I en under 1976/77 års riksmöte väckt motion av Gunnar Biörck i Värmdö
(m) framhölls värdet av att man vid sjukvårdsinrättningarna upprättar
kommenterade årsberättelser och det begärdes att man skulle återinföra en
tidigare ordning med sådana årsberättelser. Det framhölls i motionen att
analyser om verksamheten kunde stimulera till nytänkande och nyskapande.

I den under innevarande riksmöte väckta motionen 1978/79:714 av samme
motionär erinras om den tidigare motionen och begärs att 15 § sjukvårdskungörelsen
(1972:676) - som innehåller bestämmelser om åligganden för
klinikchef och chef för annan motsvarande avdelning på sjukhus - skall
kompletteras med en bestämmelse om skyldighet att årligen upprätta och till

SoU 1978/79:27

sjukvårdsstyrelsen överlämna verksamhetsberättelse. Motionären framhåller
bl. a. att man spontant börjat sammanställa och utge verksamhetsberättelser
på kliniker vid olika sjukhus och att detta för klinikerna blivit en
utomordentligt nyttig och tankeväckande sysselsättning samtidigt som
sjukvårdshuvudmannen därigenom tillförs en mängd nyttig information.

Utskottet, som hade att behandla den under 1976/1977 års riksmöte väckta
motionen, inhämtade yttranden över motionen från socialstyrelsen och från
Svenska läkaresällskapet. Socialstyrelsen påpekade bl. a. att olika metoder för
analys av den sjukvårdande verksamheten kunde användas och att kommenterande
årsberättelser varén metod. Med hänsyn till att metodvalet i hög grad
torde vara beroende av bl. a. verksamhetens omfattning och inriktning vid de
olika sjukvårdsinrättningarna borde emellertid enligt socialstyrelsen inte
någon viss metod föreskrivas vid analysarbetet. Socialstyrelsen framhöll att
införandet av databaserade patientadministrativa system hos sjukvårdshuvudmännen
skapade helt nya förutsättningar för analyser vid sjukvårdsinrättningarna
av den sjukvårdande verksamheten. Läkaresällskapet påpekade
bl. a. att analyserande och kommenterande årsberättelser gav möjlighet att
bedöma förändringar i sjukvårdsbehovet och utgjorde viktiga underlag för
planeringen av sjukvården. Utskottet, som i sitt av riksdagen godkända
betänkande SoU 1976/77:29 föreslog avslag på motionen, instämde med
motionären i fråga om värdet av att analyser av data från den sjukvårdande
verksamheten görs även lokalt men framhöll att det för det enskilda
sjukhuset kunde vara lika fruktbringande att man med vissa tidsintervaller
gjorde mera djupgående analyser som att man rutinmässigt gjorde analyser
av mera översiktlig karaktär. Utskottet hänvisade i övrigt bl. a. till att HÄSST
(se ovan s. 4) hade i uppdrag att bl. a. framlägga förslag till utveckling av
hälso- och sjukvårdsstatistiken mot bakgrund av analyser av behov och
användning av denna statistik och förutsatte att vad utskottet anfört skulle
beaktas i bl. a. denna utredningsverksamhet.

Som redovisats i ett föregående avsnitt i detta betänkande (s. 4) har det av
HÄSST bedrivna utredningsarbetet numera resulterat i ett principprogram
för hälso- och sjukvårdsstatistik, vilket för beaktande överlämnats till bl. a.
socialstyrelsen och Landstingsförbundet. 1 principprogrammet konstateras
att förutsättningarna för att sjukvårdshuvudmännen i större utsträckning
skall kunna samla in och bearbeta lokal statistik har förbättrats-bl. a. genom
utbyggnad av deras planeringsenheter-och att det är troligt att utvecklingen
går mot att sjukvårdshuvudmännen i större omfattning kommer att producera
en administrativ statistik med vidare och djupare innehåll än vad statliga
organ behöver och att decentralisering av arbetet med hälso- och sjukvårdsstatistik
således kan förutses.

Enligt utskottets mening kan kommenterande årliga verksamhetsberättelser
från kliniker och motsvarande enheter vid sjukvårdsinrättningarna
vara av stort värde. Arbetet med sådana berättelser bör, som motionären
påpekar, ge anledning till att man närmare analyserar den verksamhet som

Soll 1978/79:27

bedrivs och detta kan i sin tur ge uppslag till idéer om hurman skall förbättra
verksamheten i olika avseenden. Sådana verksamhetsberättelser bör vidare
vara av värde för sjukvårdshuvudmännen vid uppföljningen av verksamheten
vid de olika sjukvårdsinrättningarna. Mot bakgrund av att i enlighet
med det ovan anförda en förskjutning till sjukvårdshuvudmännen av
tyngdpunkten i den statistiska uppföljningen av verksamheten inom hälsooch
sjukvården pågår, synes frågan om klinikcheferna och motsvarande
enhetschefer inom sjukvården skall upprätta årliga verksamhetsberättelser
vara en fråga som närmast bör lösas på det lokala planet under hänsynstagande
till de olika skiftande förutsättningar som kan finnas. Utskottet kan
därför inte biträda motionärens förslag om att bestämmelser i ämnet skall
införas i sjukvårdskungörelsen. Motionen 1978/79:714 bör därför inte
föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Åtgärder för att minska av alkoholbruk orsakade fosterskador. Under hänvisning
till att det visat sig att barn till kvinnor, som brukar alkohol under
graviditeten, drabbas av fosterskador, begär Gunnel Jonäng (c) i motionen
1978/79:883 dels åtgärder för att stödja kvinnor under graviditeten i syfte att
undvika fosterskador på ofödda, dels en adekvat informationskampanj,
byggd på vetenskapliga undersökningar, där alkohol bedöms som det farliga
gift det är. Mot samma bakgrund begär vidare Margareta Andrén (fp) och
Elver Jonsson (fp) i motionen 1978/79:1252 snabbt förslag om insatser för att
ge sådan upplysning att fosterskador till följd av alkohol kan förebyggas.

Utskottet behandlade under förra riksmötet (SoU 1977/78:25 p 14,
s. 27-34) motioner med samma syfte som motionerna 1978/79:833 och 1978/
79:1252. Utskottet framhöll därvid att ett utredningsarbete pågick inom
socialstyrelsen om mödra- och barnhälsovårdens organisation och innehåll
och att det i februari 1978 hade påbörjats utredningsarbete inom socialstyrelsen
om risker för skador, utvecklingshämningar och missbildningar hos
barn till mödrar som missbrukar alkohol och/eller narkotika (arbetsgruppen
mot missbruk under graviditeten). Vidare förutsatte utskottet att socialstyrelsens
nyinrättade nämnd för alkoholfrågor skulle komma att beakta
behovet av information till allmänheten om risker för fosterskador hos barn
till kvinnor som brukar alkohol.

Den arbetsgrupp inom socialstyrelsen som svarat för utredningsarbetet om
mödra- och barnhälsovårdens organisation och innehåll har numera framlagt
ett förslag till principprogram för den framtida mödra- och barnhälsovården
(Socialstyrelsen redovisar 1979:4). Efter remissbehandling av förslaget -remisstiden utgår i juni 1979-och beredning inom socialstyrelsen beräknas
ett principprogram för mödra- och barnhälsovården komma att utges i början
av år 1980 i skriftserien Socialstyrelsen anser. I förslaget till principprogram
uppställs som huvudmål för mödra- och barnhälsovården bl. a. att man inom
denna verksamhet skall minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos
blivande och nyblivna mödrar och barn genom att bl. a. ge behovsanpassad

SoU 1978/79:27

service, stöd och vård samt uppmärksamma och förebygga risker i närmiljö
och samhälle. 1 förslaget har bl. a. uppmärksammats risker för skador hos
barn till mödrar som missbrukar alkohol under graviditeten. Arbetsgruppen
mot missbruk under graviditeten beräknas komma att under våren 1979
färdigställa anvisningar som skall delas ut till personal på mödravårdscentraler
och inom socialvården. Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor har i
november 1978 beslutat bevilja bidrag till ett projekt kring problemkomplexet
alkohol och fosterskador. Inom ramen för detta projekt skall man ta fram
informationsmedel m. m. att användas vid aktiviteter med dels mödravårdsoch
socialvårdspersonal som målgrupp, dels bl. a. skolungdom och blivande
föräldrar som deltar i föräldrautbildningen på mödravårdscentraler som
målgrupp.

Regeringen har också under innevarande budgetår beslutat ställa medel ur
allmänna arvsfonden till förfogande för dels Göteborgs kommun för ett
projekt kallat Alkoholens skadeeffekt på fostret, Dokumentation och prevention,
dels socialstyrelsen för ett projekt om alkoholfosterskadans inverkan på
barnets tillväxt, utveckling och livsanpassning. Vidare har regeringen
beslutat bevilja ett bidrag från socialhuvudtitelns anslag till forsknings- och
utvecklingsarbete samt försöksverksamhet (A 3) till en undersökning angående
barn till kvinnor med alkoholproblem.

Som annat exempel på aktiviteter i motionernas syfte kan nämnas att man
vid fyra mödravårdscentraler inom Sockholms läns landstingskommun i
samarbete med den kommunala socialvården har inlett ett försök med att
spåra upp gravida kvinnor som har alkohol- eller narkotikaproblem och att ge
dem lämpligt stöd under graviditeten.

Som utskottet framhöll vid behandlingen av de under förra riksmötet
väckta motionerna om åtgärder för att minska av alkoholbruk orsakade
fosterskador är det nödvändigt med särskilda insatser mot gravida kvinnors
missbruk av alkohol och viktigt att information lämnas till gravida kvinnor
om att även måttligt bruk av alkohol kan vara till skada för fostret, eftersom
man inte vet vid vilken grad av alkoholförtäring risk för fosterskada
inträffar.

Med hänsyn till de aktiviteter som i enlighet med den ovan lämnade
redovisningen igångsatts eller är att vänta beträffande de frågor som tas upp i
motionerna 1978/79:883 och 1978/79:1252 påkallar motionerna inte något
initiativ av riksdagen. Motionerna avstyrks således.

Fråga om avskaffande av socialstyrelsens lekmiljöråd. Sedan medel anvisats för
budgetåret 1970/71 under anslaget till socialstyrelsen för ett planerat organ
inom styrelsen för viss undersökningsverksamhet och information om
lekmateriel och barnmiljöfrågor, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut i
mars 1971 att till socialstyrelsen skulle knytas ett särskilt organ med
arbetsuppgifter på lekmateriel- och lekmiljöområdet, socialstyrelsens lekmiljöråd.
Lekmiljörådet har till uppgift att hävda leken som en förutsättning för

SoU 1978/79:27

människans utveckling och att verka för att goda möjligheter skapas för en
utvecklingsbefrämjande lek i såväl boendemiljö som offentlig miljö. Rådet
skall i detta syfte bl. a. verka för (1) att ändamålsenligt lekmaterial tillverkas
och saluföres, (2) att goda lekmiljöer skapas, (3) att skydds- och säkerhetsaspekterna
vid barns lek därvid tillgodoses, (4) att sprida upplysning om
lekens betydelse för barns och ungdoms utveckling samt (5) att främja
undersökningar och försöksverksamhet rörande lekmiljöer och lekmaterial.
Lekmiljörådet består av elva av regeringen utsedda ledamöter. Vid lekmiljörådets
kansli finns ett tiotal tjänster. Medel till lekmiljörådet och dess
verksamhet anvisas under delposten till undersöknings- och informationsverksamhet
rörande lekmaterial m. m. i staten föranslaget till socialstyrelsen.
Delposten är för innevarande budgetår uppförd med 1 451 000 kr. I budgetpropositionen
föreslås en ökning med 38 000 kr. för nästa budgetår.

1 motionen 1978/79:1842 av Ingrid Sundberg (m) och Allan Åkerlind (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att lekmiljörådet upphör.
Motionärerna anser att det inte föreligger något egentligt resultat av den
verksamhet som lekmiljörådet utövar och att kostnaderna för rådet därför
inte är befogade. Motionärerna framhåller vidare att avgöranden av vilka
leksaker som inte passar barn är beslut som föräldrar och personal på
barnstugor själva kan fatta. Det påpekas att det inte minst är viktigt att
barnens önskemål beaktas och att alla styrning - hur välvilliga avsikterna än
är - är onödig och ett hot mot familjernas rätt att själva besluta om barns
lekmaterial.

Utskottet kan inte dela den uppfattning rörande lekmiljörådets verksamhet
som motionärerna ger uttryck åt. Det är en allmänt accepterad värdering att
samhället skall värna om grupper som behöver stöd och skydd. En mycket
stor del av samhällets sociala insatser bygger härpå. Barnen är en utsatt grupp.
Lekmiljörådets verksamhet måste därför bedömas med utgångspunkt i
denna grundsyn. Rådet vill stödja och inspirera barn och föräldrar och
motverka det kommersiella tryck som familjen är utsatt för. Rådet har under
sin verksamhetstid gjort betydelsefulla insatser bl. a. då det gäller att skapa
goda lekmiljöer och att sprida information om sådana. Rådet har således inte
- som motionen kan ge intryck av - huvudsakligen ägnat sig åt att ta ställning
till vilka leksaker som är lämpliga eller olämpliga för barn. Eftersom
motionärerna uppehåller sig särskilt vid rådets åtgärder mot krigsleksaker vill
utskottet erinra om att konsumentverket och lekmiljörådet helt i enlighet
med riksdagens intentioner (se NU 1977/78:25 och reservation i NU 1977/
78:48) nyligen träffat en överenskommelse med leksaksbranschen att
försäljningen av krigsleksaker skall upphöra. Utskottet avstyrker motionen
1978/79:1842.

Resurser för socialstyrelsens befattning med ärenden rörande illegal sprithantering.
Hösten 1978 redovisade socialstyrelsen efter begäran av regeringen ett
underlag för omprioriteringar som borde vidtas för att inom oförändrad

SoU 1978/79:27

anslagsram utrymme skulle skapas för insatser på områden som myndigheten
fann särskilt angelägna och för att fullgöra uppdrag som regeringen
lämnat myndigheten. Socialstyrelsen ansåg, när det gäller myndighetens
alkoholbyrå, att av dess personalresurser för handläggning av ärenden om
olovlig tillverkning av sprit samt olovlig rening av denaturerad teknisk sprit
och av denaturerade alkoholhaltiga preparat en tjänst kunde inbesparas.

Skatteutskottet har i ett till socialutskottet på eget initiativ avgivet
yttrande, SkU 1978/79:3 y, vilket fogas vid betänkandet som bilaga 1, tagit
upp den föreslagna resursminskningen för nämnda byrå. På skäl som anges i
yttrandet anser skatteutskottet att den förutsatta inskränkningen i alkoholbyråns
verksamhet inte skall genomföras. Beträffande innehållet i övrigt i
yttrandet hänvisar utskottet till detta.

Socialutskottet har med anledning av skatteutskottets yttrande erhållit
uppgifter från verksledningen vid socialstyrelsen om den i yttrandet upptagna
frågan. Det har därvid upplysts bl. a. att socialstyrelsens omprioriteringsfÖrslag
inte innebär att alkoholbyråns befattning med ärenden rörande illegal
sprithantering föreslås bli avvecklad. Det har framhållits att den föreslagna
personalinskränkningen vid byrån måste bedömas vara mycket måttlig vid
jämförelse med den allmänna personalminskning vid myndigheten som
förutsatts.

Vad som anförs i skatteutskottets yttrande bör med hänsyn härtill inte
föranleda någon riksdagens åtgärd. Såvitt avser betydelsen av socialstyrelsens
och därmed dess alkoholbyrås verksamhet då det gäller alkoholpolitiken
hänvisar utskottet till sitt betänkande SoU 1978/79:26.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande vattenfluoridering att riksdagen avslår motionen
1978/79:224,

2. beträffande redovisning av väntetider för specialistvård m. m.
att riksdagen avslår motionen 1978/79:433,

3. beträffande årliga verksamhetsberättelser av klinikcheferna
m. fl. vid sjukhusen att riksdagen avslår motionen 1978/

79:714,

4. beträffande fosterskador orsakade av alkoholbruk att riksdagen
avslår motionen 1978/79:883 och motionen 1978/79:1252,

5. beträffande socialstyrelsens lekmiljöråd att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1842,

6. att riksdagen till Socialstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 98 638 000 kr.

SoU 1978/79:27

2. E 2. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. E 3. Bidrag
till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 2 och E 3 (s. 80
och 81) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett förslagsanslag
av 572 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 11 050 000 kr.

3. E4. Länsläkarväsendet. Regeringen har under punkten E4 (s. 81-83)
föreslagit riksdagen att till Länsläkarväsendet för budgetåret 1979/80 anvisa
ett förslagsanslag av 14 108 000 kr.

Motion

1 motionen 1978/79:1637 av Rolf Sellgren (fp) och Margareta Andrén (fp)
hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om utredning rörande invandrarnas speciella
sjukvårdsbehov,

2. uttalar sig för inrättande av immigrantläkartjänster enligt vad som
anförts i motionen.

Utskottet

I motionen 1978/79:1637 av Rolf Sellgren (fp) och Margareta Andrén (fp)
påpekas bl. a. att man inom sjukvården inte har möjlighet att på ett
tillfredsställande sätt ta emot patienter med annorlunda språk, religion och
kulturmönster i övrigt. Motionärerna anför att sjukvården och de sociala
myndigheterna med sina ofta bristande kunskaper om invandrargruppers
bakgrund och hela deras aktuella situation inte har möjlighet att ge dem en
lika meningsfull hjälp, som kan komma svenska medborgare till del. Det
erinras i motionerna om att socialstyrelsen utgivit en förteckning över
språkkunniga läkare (Invandrarnas läkarkontakter) och anförs att denna
åtgärd i viss mån underlättar invandrarnas situation men att den inte är på
långt när tillfredsställande. Motionärerna anser det nödvändigt att det i varje
landstingskommun om möjligt inrättas särskilda konsultläkartjänster för
immigranter. Tjänsterna skulle försöksvis knytas till länsläkarinstitutionerna
och besättas med invandrare från de olika utvandringsländerna, som
genomgått speciell utbildning rörande den svenska hälso- och sjukvårdssektorn
samt socialvården. Motionärerna begär mot denna bakgrund en
utredning rörande invandrarnas speciella sjukvårdsbehov samt att riksdagen
uttalar sig för inrättandet av immigrantläkartjänster.

Utskottet har under 1975/76 års och 1976/77 års riksmöten (SoU 1975/

SoU 1978/79:27

76:30 p. 7s. 15 och 16,SoU 1976/77:13samtSoU 1976/77:25 p. 15 s. 29och 30)
behandlat motionsyrkanden om inrättande av immigrantläkartjänster och
om utredning rörande invandrarnas speciella sjukvårdsbehov. Motionerna
har dock avslagits av riksdagen på förslag av utskottet, som hänvisat till olika
insatser för att underlätta invandrarnas situation inom sjukvården. Vid
behandlingen av en under 1977/78 års riksmöte väckt motion om lungröntgenundersökning
av invandrare fann utskottet det angeläget att skaffa in en
bredare information beträffande frågan om invandrarnas kontakter med
hälso- och sjukvården och anordnade därför våren 1978 ett sammanträde
med företrädare för socialstyrelsen, statens invandrarverk och Landstingsförbundet,
varvid frågan belystes genom föredragningar och utfrågningar.
Nämnda myndigheter och Landstingsförbundet hade dessutom inkommit
med promemorior i frågan. Utskottet diskuterade därefter i betänkandet SoU
1978/79:3 vad som främst krävs när det gäller att anpassa hälso- och
sjukvården till invandrarnas situation. Utskottet framhöll att en grundsats för
arbetet med att bygga ut hälso- och sjukvården i vårt land är att alla som bor
här skall ha rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor och att detta, när det
gäller invandrarna, innebär att hälso- och sjukvården måste anpassas även till
deras situation. Utskottet underströk att det är angeläget att frågan om hur
vår hälso- och sjukvård skall tillgodose även invandrarnas behov ägnas
särskild uppmärksamhet under den fortsatta utbyggnaden på området och
föreslog riksdagen att ge regeringen till känna att det fanns anledning att
närmare överväga de vid ovannämnda sammanträde framkomna synpunkterna
på hur vår hälso- och sjukvård skall anpassas till invandrarnas situation
m. m. Riksdagen, som behandlade utskottets betänkande i början av
innevarande riksmöte, beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr 1978/
79:1). Regeringen har i november 1978 beslutat överlämna riksdagens
skrivelse och utskottets betänkande till hälso- och sjukvårdsutredningen (S
1975:04). Denna utredning, som skall utreda frågan om en ny lagstiftning för
hälso- och sjukvården, skall som en grundval för sitt arbete föra en
målsättningsdiskussion med utgångspunkt i att alla som bor i vårt land skall
ha rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor.

Utskottet vill med anledning av motionen 1978/79:1637 understryka
angelägenheten av att man inom hälso- och sjukvården beaktar hur man
bättre skall kunna möta invandraren i vårdsituationen. Med hänsyn till det av
riksdagen tidigare under riksmötet tagna initiativet i fråga om invandrarna
och hälso- och sjukvården är det emellertid enligt utskottets mening inte
erforderligt med någon åtgärd av riksdagen med anledning av motionen.
Utskottet avstyrker således denna.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

SoU 1978/79:27

Utskottet hemställer

1. beträffande sjukvården för invandrare att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1637,

2. att riksdagen till Länsläkarväsendet för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 14 108 000 kr.

4. E 5. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 5 (s. 83 och 84) och
hemställer

att riksdagen till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 16 198 000
kr.

5. E6. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet. Regeringen
har under punkten E6 (s. 87-90) föreslagit riksdagen att till Statens
bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Motion

I motionen 1978/79:720 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) hemställs att
riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram en samlad proposition
om statens bakteriologiska laboratorium och dess fortsatta verksamhet.

Utskottet

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är landets centrala anstalt för
epidemiologiskt befolkningsskydd. Myndigheten är organiserad på åtta
avdelningar, däribland en produktionsavdelning. SBL:s lokaler är belägna i
Huvudstaområdet i Solna.

Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet förordade i sin
slutrapport, betänkandet (SOU 1972:55) Decentralisering av statlig verksamhet
- ett led i regionalpolitiken, del 2, att SBL skulle omiokaliseras till
Umeå. Med hänsyn till de komplicerade förhållandena vid en omlokalisering
av SBL förordade delegationen emellertid att formerna för SBL:s omlokalisering
skulle utredas genom särskilda sakkunniga.

År 1973 tillkallades sakkunniga med uppdrag att utreda de närmare
förutsättningarna samt formerna för en omlokalisering av SBL till Umeå. De
sakkunniga, utredningen (S 1973:02) angående omlokalisering av statens
bakteriologiska laboratorium, avlämnade i juni 1975 betänkandet
(Ds S 1975:5) Förutsättningarna för en flyttning av Statens bakteriologiska
laboratorium (SBL) till Umeå. Utredningen ansåg att SBL:s produktionsavdelning
under vissa förutsättningar kunde flyttas till Umeå.

I prop. 1976/77:100 bil. 8 (s. 69) anförde föredragande statsrådet bl. a. att

SoU 1978/79:27

med hänsyn till de kostnadsmässiga konsekvenserna av ovannämnda
utredningsförslag och de kritiska synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen
av detsamma regeringen avsåg att pröva möjligheterna att
SBL:s verksamhet i sin helhet skulle vara kvar i Stockholmsområdet.

Mot denna bakgrund tillkallades våren 1977 dels utredningen (S 1977:09)
om verksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL-utredningen)
för att utreda vissa frågor om verksamheten vid SBL, dels utredningen
(B 1977:07) med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny
verksamhet till Västerbottens län med uppdrag att utreda nämnda fråga.

SBL-utredningen - som enligt direktiven för utredningsarbetet skulle
överväga huruvida den kommersiella delen av SBL:s verksamhet kunde
bedrivas fristående från SBL:s myndighetsfunktion samt behandla en av
socialstyrelsen väckt fråga om upphävande av importmonopolet beträffande
vissa bakteriologiska preparat för föreståndaren för SBL - avgav hösten 1978
betänkandet (Ds S 1978:17) Produktionsavdelningen vid statens bakteriologiska
laboratorium samt försörjningen med bakteriologiska preparat. SBLutredningen
har bl. a. föreslagit att produktionsavdelningen vid SBL och den
del av SBL:s ekonomiavdelning som har hand om lagring och distribution av
bakteriologiska preparat skall ombildas till en särskild uppdragsmyndighet
benämnd statens vaccininstitut med egen styrelse men administrativt knuten
till SBL. Betänkandet har remissbehandlats.

Utredningen med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny
verksamhet till Västerbottens län - som enligt direktiven för utredningsarbetet
skulle lägga fram förslag till lokalisering av ny verksamhet till
Västerbotten med sysselsättningseffekter jämförbara med dem en omlokalisering
av SBL:s produktionsavdelning kunde ha - har avgivit två delbetänkanden
angående lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län (Ds B
1977:11 och Ds B 1978:17) samt beräknar avge sitt slutbetänkande under
våren 1979. I det första delbetänkandet föreslås bl. a. en överflyttning till
huvudavdelning 4 vid försvarets forskningsanstalt (FOA) av vissa arbetsuppgifter
från SBL:s försvarsmedicinska verksamhet. Nämnda huvudavdelning
av FOA beräknas bli omlokaliserad till Umeå under sommaren 1979.

1 motionen 1978/79:720 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) påpekas bl. a. att
SBL varit föremål för utredningar alltsedan början av 1950-talet och att denna
ständigt pågående utredningsverksamhet varit mycket besvärande för
myndigheten och dess personal och hämmat dess utveckling. Motionärerna
framhåller att det remissbehandlade betänkandet av SBL-utredningen nu ger
underlag för ett samlat ställningstagande till SBL:s framtid och att det är
utomordentligt viktigt såväl för SBL:s verksamhet som för dess personal att
ett sådant samlat ställningstagande snarast kommer till stånd. Motionärerna
begär mot denna bakgrund att regeringen skyndsamt lägger fram en samlad
proposition om SBL och dess fortsätta verksamhet.

Vid sin anmälan av frågan om medelsanvisning under förevarande anslag
för nästa budgetår har föredragande statsrådet anmält avsikt att i samband

SoU 1978/79:27

med den fortsatta behandlingen av SBL-utredningens förslag göra en samlad
översyn av SBL:s verksamhet och ekonomiska situation.

Utskottet instämmer med motionärerna i att det för SBL:s verksamhet och
dess personal är ytterst angeläget att ett samlat ställningstagande till SBL:s
framtid snarast kommer till stånd. Utskottet förutsätter att den förutskickade
översynen skall ske med största skyndsamhet. Med hänsyn härtill synes
något initiativ av riksdagen inte vara erforderligt. Utskottet avstyrker därför
motionen 1978/79:720.

Den föreslagna medelsanvisningen under anslaget föranleder inte någon
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande ett samlat förslag om statens bakteriologiska laboratorium
att riksdagen avslår motionen 1978/79:720,

2. att riksdagen till Starens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

6. E 7-E 15. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 7-E 15
(s. 90-103) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
ett förslagsanslag av 14 682 000 kr.,

3. till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
ett förslagsanslag av 2 910 000 kr.,

4. till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 575 000 kr.,

5. till Statlig kontroll av läkemedel m. m. ett förslagsanslag av
28 940 000 kr.,

6. till Statens rättskemiska laboratorium: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 15 041 000 kr.,

7. till Statens rättskemiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag
av 500 000 kr.,

8. till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 13 671 000 kr.,

9. till Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av
läkemedelsbiverkningar ett förslagsanslag av 1 013 000 kr.

SoU 1978/79:27

Öppen hälso- och sjukvård

7. F 1. Allmän hälsokontroll. Regeringen har under punkten F 1 (s. 106 och
107) föreslagit riksdagen att till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 1 729 000 kr.

Motioner

1 motionen 1978/79:201 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag om nödvändiga åtgärder för att
under hälsomyndighets ansvar inrätta mottagningar för mammografiundersökning
i alla län och att därvid frågan om statsbidragsgivning beaktas.

I motionen 1978/79:362 av Märta Fredrikson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen uttalar som sin mening att den förebyggande ögonsjukvården skall
prioriteras i en fortsatt utbyggnad av hälso- och sjukvården med sikte på att
införa riktade hälsoundersökningar för att utröna förekomsten av grön starr
hos alla över 40 år.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta sammanhang motioner om undersökningar för
tidig upptäckt av bröstkörtelcancer (bröstcancer) och av grön starr.

Med anledning av ett utredningsuppdrag av regeringen utfördes under åren
1969-1976 inom socialstyrelsen ett utredningsarbete om hälsoundersökningar
och annan förebyggande hälsovård av en särskild ledningsgrupp,
hälsokontrollutredningen. I början av år 1977 överlämnade socialstyrelsen till
regeringen en av utredningen utarbetad rapport (publicerad som nr 1978:6 i
serien Socialstyrelsen redovisar) med förslag bl. a. om att ett program för
hälsoundersökningar skulle införas och att ansvaret för hälsokontroller och
annan sjukdomsförebyggande verksamhet skulle läggas på sjukvårdshuvudmännen.

En första observationspunkt borde enligt hälsokontrollutredningen vara
vid 18 års ålder. Då resurser tillskapats inom primärvården, borde kontrollerna
enligt utredningen fr. o. m. 25 års ålder upprepas med fem års
intervall.

Efter förslag av socialstyrelsen har hälsokontrollutredningens rapport
genom beslut av regeringen överlämnats till hälso-och sjukvårdsutredningen
(S 1975:04) för beaktande. Enligt direktiven för utredningsarbetet skall denna
utredning utarbeta förslag till ny lagstiftning för hälso- och sjukvården i dess
helhet.

Undersökningar för tidig upptäckt av bröstcancer. Genom röntgenundersökning
av brösten (mammografi) kan även mycket små tumörer upptäckas. Det
har visats att enbildsmammografi av varje bröst - med sned projektion -

Sol] 1978/79:27

innehåller tillräcklig information för att motsvara behovet vid hälsoundersökningar.
En uppföljande undersökning med mammografi har gjorts på
personer som omfattats av en försöksverksamhet med allmän hälsokontroll i
Gävleborgs län, till vilken bidrag av statsmedel utgått. Socialstyrelsen har
engagerat sig i en verksamhet med hälsoundersökning beträffande bröstcancer
inom Kopparbergs och Östergötlands läns landstingskommuner.
Syftet är att man genom en sådan epidemiologisk studie skall söka få fram
mammografiundersökningarnas betydelse för överlevnad och dödlighet
m. m. Medel för socialstyrelsens engagemang utgår från anslaget till allmän
hälsokontroll.

I motionen 1978/79:201 av Lars Werner m. fl. (vpk) framhålls angelägenheten
av att bröstcancer upptäcks så tidigt som möjligt. Motionärerna anser
att de riktade mammografiundersökningar som bedrivits i bl. a. Gävleborgs
och Kopparbergs läns landstingskommuner bör utbyggas till att omfatta alla
landstingskommuner. Motionärerna begär förslag om nödvändiga åtgärder
för att det under hälsomyndighets ansvar skall inrättas mottagningar för
mammografiundersökningar i alla län och att därvid frågan om statsbidragsgivning
beaktas.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte - i sitt av riksdagen i
december 1978 godkända betänkande SoU 1978/79:18 - behandlat motioner
om användning av mammografi vid misstanke om bröstcancer och om
användning av denna metod i allmänna hälsoundersökningar. Motionerna
remissbehandlades. I en av motionerna framfördes ett yrkande som var
likartat med yrkandet i den nu aktuella motionen. Utskottet ansåg att det är
angeläget att förutsättningar skapas för att bröstcancer skall kunna upptäckas
på ett så tidigt stadium som möjligt och att den mammografiska undersökningsmetoden
är av stort värde när det gäller att upptäcka mycket små
tumörer i brösten. Utskottet anförde att det därför är angeläget att denna
undersökningsmetod kan erbjudas inom sjukvården vid misstanke om
bröstcancer och att det ankommer på sjukvårdshuvudmännen att vid den
fortsatta utbyggnaden av sjukvården beakta önskemålet om ökade resurser
för mammografi. När det gäller frågan om användning av mammografi i
allmänna hälsoundersökningar anförde utskottet att det - bl. a. med hänsyn
till att det är fråga om röntgenstrålning - torde behövas ytterligare utvärderingar
innan man kan överväga att införa metoden som rutin. Mot denna
bakgrund och då övergripande frågor om hälsoundersökningar och annan
förebyggande hälsovård övervägs av hälso- och sjukvårdsutredningen ansåg
utskottet att motionerna inte påkallade någon åtgärd av riksdagen.

Med hänsyn till den prövning som sålunda nyligen gjorts av sådana förslag
som framförs i motionen 1978/79:201 avstyrker utskottet motionen.

Undersökningar för tidig upptäckt av grön starr. Grön starr (glaukom) är en
ögonsjukdom som leder till synnedsättning. I hälsokontrollutredningens
rapport (s. 74) beskrivs sjukdomen som svårdiagnostiserad. Synnedsätt -

2 Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 27

SoU 1978/79:27

ningen är ett sent tecken i sjukdomens utveckling. Prognosen måste
betecknas som dålig, om sjukdomen inte upptäcks tidigt. Man räknar med,
sägs det i rapporten, att ca 2 promille av befolkningen över 40 år hargron starr.
Det framhålls att tidig upptäckt av grön starr är av väsentlig betydelse men att
möjligheterna till tidig diagnos är otillfredsställande. Tryckmätningar som
screeningundersökning(screening = såll ning) anses inte vara tillräckliga men
kontroll av ärftligt belastade personer bedöms dock vara av stor betydelse och
bör utföras på ögonmottagning. Hälsokontrollutredningen ansåg att synprövning
borde ingå i hälsokontroller vid 18, 45 och 60 års ålder.

I motionen 1978/79:362 av Märta Fredrikson m. fl. (c) begärs att riksdagen
skall uttala att den förebyggande ögonsjukvården skall prioriteras i en fortsatt
utbyggnad av hälso- och sjukvården med sikte på att riktade hälsoundersökningar
för att utröna förekomsten av grön starr hos alla över 40 år skall
införas.

Statsrådet Hedda Lindahl besvarade den 30 november 1978 (prot. 1978/
79:44 s. 5-8) en fråga (1978/79:160) om möjligheten att organisera en allmän
undersökning av ögontrycket på alla personer över 40 år för att man på ett
tidigt stadium skulle upptäcka symtom på grön starr m. m. Statsrådet
framhöll i svaret att - för att en mot grön starr inriktad uppspårande
verksamhet skall få en värdefull effekt - den tills vidare bör bedrivas inom
ramen för den specialiserade ögonsjukvården med hänsyn till att tryckmätning
måste kompletteras med annan undersökning. Med nuvarande resurser
torde det emellertid enligt statsrådet inte vara möjligt att genomföra allmänna
rutinkontroller av personer över 40 år, om inte redan kända patientgrupper
skall bli lidande med hänsyn till bristen på ögonläkare. Det påpekades dock
att bl. a. antalet ögonspecialister beräknas öka och att utveckling pågår av ny
apparatur, som väntas underlätta och förenkla synfältsundersökningar.

Inom socialstyrelsen pågår det en utredning om synvårdens innehåll och
organisation, som syftar till att man skall ta fram underlag för utveckling av
denna sektor av hälso- och sjukvården. En första delrapport från utredningsarbetet
avseende sjukvårdens uppgifter inom synvården beräknas kunna
föreligga under innevarande halvår. I rapporten kommer bl. a. att behandlas
frågor om förebyggande verksamhet beträffande grön starr.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionen 1978/79:362 inte
bör föranleda någon åtgärd av riksdagen. Utskottet vill avslutningsvis
framhålla betydelsen av information till allmänheten om grön starr som kan
ge den enskilde anledning att själv uppmärksamma uppkomsten av symtom
på denna sjukdom.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande verksamhet med mammografi att riksdagen avslår
motionen 1978/79:201,

SoU 1978/79:27

2. beträffande tidig diagnos av grön starr att riksdagen avslår
motionen 1978/79:362,

3. att riksdagen till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 1 729 000 kr.

8. F 3. Hälsovårdsupplysning. Regeringen har under punkten F 3 (s.
108-110) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.

Motioner

1 motionen 1978/79:718 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i
fråga (yrkandet 3), att riksdagen med ändring i propositionen 1978/79:100
beslutar att under Socialdepartementet F 3 Hälsovårdsupplysning anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 182 000 kr. förhöjt belopp avseende
insatser inom sexual- och samlevnadsfrågor.

I motionen 1978/79:1267 av Ella Johnsson (c) och Sonja Fredgardh (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av utökad information för förbättrad friskvård.

I motionen 1978/79:1826 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för en ökad information om tobakens skadeverkningar.

I motionen 1978/79:1835 av Martin Olsson (c) och Olle Eriksson (c)
hemställs att riksdagen beslutar om ett till Hälsovårdsupplysning för
budgetåret 1979/80 i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr.
höjt anslag på 13 000 000 kr., varvid dessa extra medel används för
upplysning om tobakens skadeverkningar.

I motionen 1978/79:1839 av Gunde Raneskog (c) och Allan Åkerlind (m)
hemställs att riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionen 1979
beslutar att en speciell informationskampanj kring en eventuell lag om rökfria
offentliga miljöer skall bekostas med ett särskilt tilläggsanslag, medan det
under F 3 i budgetpropositionen upptagna anslaget helt skall disponeras för
övriga hälsovårdsupplysningsaktiviteter.

Utskottet

Under anslaget till hälsovårdsupplysning anvisas medel för den hälsovårdsupplysningsverksamhet
som bedrivs av socialstyrelsen genom myndighetens
nämnd för hälsoupplysning. Nämndens verksamhet har hittills
bedrivits med tyngdpunkt på tre huvudområden, nämligen kost och motion,
beroendeframkallande medel samt sexual- och samlevnadsfrågor. Verksam -

SoU 1978/79:27

heten kommer emellertid mer och mer att inriktas på sådana projekt som
omfattar flera problemområden, och medelsanvisning under anslaget för
nästa budgetår föreslås i enlighet härmed. I samband med behandlingen av
regeringens framställning om medelsanvisning under anslaget behandlar
utskottet dels en motion om ökad information för förbättrad friskvård, dels
motioner om ökade resurser för och inriktningen av informationen om
tobakens skadeverkningar m. m., dels en motion om ökade resurser för
informationen om sexual- och samlevnadsfrågor.

Ökad information för förbättrad friskvård. Med friskvård menas i allmänhet de
åtgärder som den enskilda, ordinärt friska människan själv kan vidta för att
förbättra utsikterna att hålla sig frisk. De åtgärder som därvid närmast är
aktuella avser kost och motion, vilket också är utgångspunkten för
friskvårdsplaner som presenterats av landstingskommuner och kommuner.
Den upplysningsverksamhet om kost och motion, som nämnden för
hälsoupplysning bedriver, startades år 1971 med målsättningen att den sedan
länge pågående utvecklingen mot försämrade kost- och motionsvanor skulle
brytas. Aktiviteten har beräknats behöva en lång tid för att få effekt, i första
hand en tioårsperiod. Det näringsfysiologiska och rörelsefysiologiska underlaget
för aktiviteten - som utarbetats av en särskild medicinsk expertgrupp -har redovisats av socialstyrelsen år 1971 i skriften Kost och motion
(Socialstyrelsen redovisar nr 19). Som konkreta förslag till ändring av kostoch
motionsvanor anges i skriften att det gäller att anpassa energitillförsel till
energibehov, att begränsa konsumtionen av mättat fett och socker, att öka
tillförseln av viktiga näringsämnen och att öka den fysiska aktiviteten.

Nämnden för hälsoupplysning har tillkallat en grupp sakkunniga med
uppgift att utarbeta ett underlag för ett långsiktigt åtgärdsprogram, som skall
syfta till förbättring av befolkningens kost- och motionsvanor. Förslag från
detta utredningsarbete beräknas komma att framläggas nästa halvårsskifte
och kunna beaktas i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81.

1 motionen 1978/79:1267 av Ella Johnsson (c) och Sonja Fredgardh (c)
framhålls bl. a. att en ökning av sådan information, som stimulerar till
friskvård, är nödvändig och att denna information bör utformas på sådant sätt
att alla ålderskategorier nås. Motionärerna framhåller vidare att det är av vikt
att man i det ovan nämnda utredningsarbetet beaktar informationsfrågan.
Motionärerna begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av utökad information för förbättrad
friskvård.

Anslagsberäkningen i propositionen innebär att ca 2 milj. kr. beräknas för
upplysningsverksamhet om kost och motion under nästa budgetår. Vidare
beräknas ett belopp av nära 0,6 milj. kr. till integrerad verksamhet för
informationsprojekt som är inriktade på hälsofrågor från en vidare utgångspunkt
än ett enda sakområde. Även dessa medel kan förutses möjliggöra
informationsinsatser som avser att uppmuntra friskvård.

SoU 1978/79:27

I den anslagsframställning av nämnden för hälsoupplysning som ligger till
grund för medelsberäkningen anges bl. a. förskoletidens hälsoproblem,
skolålderns hälsoproblem och de äldres hälsa bland problemområden, mot
vilka en hälsoupplysning utifrån en helhetssyn bör inriktas.

Med hänsyn till det anförda har utskottet anledning räkna med att syftet
med motionen 1978/79:1267 kommer att tillgodoses utan något riksdagens
initiativ. Utskottet avstyrker därför motionen.

Ökade resurser för och inriktningen av informationen om tobakens skadeverkningar
m. m. Av de under anslaget för innevarande budgetår anvisade medlen
är enligt staten för anslaget nära 3,3 milj. kr. avsedda för information om
beroendeframkallande medel. Verksamhetsområdet omfattar dels information
om tobakens skadeverkningar, dels information om alkohol, narkotika,
sömnmedel, lugnande medel m. m. Om man bortser från de för de olika
aktiviteterna gemensamma kostnaderna för löner m. m., som uppgår till ca
1,1 milj. kr., beräknar nämnden för hälsoupplysning disponera ca 1,4 milj. kr.
för olika projekt som avser information om tobakens skadeverkningar. Från
det belopp som enligt staten anvisats till bidrag till organisationer utgår ett
bidrag av 130 000 kr. till orgnisationen VISIR (Vi som inte röker).

Den år 1977 tillkallade tobakskommittén(S 1977:03)-som häri uppdrag att
utarbeta ett program för arbetet med att nedbringa tobakskonsumtionen och
motverka dess skadeverkningar - avgav i mars 1978 delbetänkandet (Ds S
1978:7) Rökfria miljöer med förslag om en lagstiftning, som syftar till en
begränsning av tobaksrökning i offentliga lokaler. Tobakskommittén har
föreslagit att en särskild informationskampanj skall arrangeras i samband
med att den föreslagna lagstiftningen träder i kraft och beräknat kostnaderna
för en sådan kampanj till inemot 800 000 kr. Tobakskommitténs förslag
bereds f. n. i regeringskansliet, och en proposition på grundval av detsamma
beräknas komma att föreläggas riksdagen inom kort.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår begärde nämnden för
hälsoupplysning en medelsanvisning till information om beroendeframkallande
medel om nära 3,2 milj. kr., vilket bl. a. innebar förslag om en mindre
ökning av resurserna för information om tobakens skadeverkningar. Som
bidrag till VISIR föreslogs ett belopp av 540 000 kr. Mot bakgrund av att
tobakskommittén framlagt det ovan nämnda förslaget om en informationskampanj
och beräknat medelsbehovet härför begärde nämnden inte i sin
anslagsframställning särskilda medel för information i samband med ikraftträdandet
av en lagstiftning om en begränsning av tobaksrökning i offentliga
lokaler.

1 propositionen har för nästa budgetår förordats en ökning med 170 000 kr.
av medelsanvisningen till bidrag till organisationer, vilket kan beräknas ge
utrymme för viss höjning av bidraget till VISIR men inte till ett bidrag av den
storleksordning som nämnden för hälsoupplysning föreslagit. För information
om beroendeframkallande medel har beräknats en höjning av medels -

SoU 1978/79:27

ramen till drygt 3,5 milj. kr. I detta belopp har inräknats medel om 1 milj. kr.
för en särskild informationskampanj om tobakens skadeverkningar. Med
bortseende från vad som kan beräknas åtgå till gemensamma kostnader
beräknar nämnden för hälsoupplysning utrymmet för information om
tobakens skadeverkningar till totalt ca 1,7 milj. kr. inom den föreslagna
medelsanvisningen.

I motionen 1978/79:1839 av Gunde Raneskog (c) och Allan Åkerlind (m)
framförs ett yrkande som syftar till att riksdagen skall besluta att en
informationskampanj kring en lagstiftning om rökfria miljöer skall bekostas
med ett särskilt tilläggsanslag och att den under anslaget till hälsovårdsupplysning
föreslagna medelsanvisningen i sin helhet skall disponeras för
nämndens för hälsoupplysning kontinuerliga verksamhet. I motionen 1978/
79:1835 av Martin Olsson (c) och Olle Eriksson (c) föreslås att anslaget till
hälsovårdsupplysning skall uppräknas med 1 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit och att ökningsbeloppet skall användas för upplysning om tobakens
skadeverkningar och till ett ökat stöd till VISIR. I motionen 1978/79:1826 av
Gunnel Jonäng (c) begärs åtgärder för en ökad information om tobakens
skadeverkningar. Motionären anför bl. a. att undersökningar visat att barn till
mödrar som varit storrökare under graviditeten både fysiskt och psykiskt
varit något mindre utvecklade än barn till icke-rökande mödrar samt att hos
barn med astmatiska besvär tobaksröken tenderar att förvärra de astmatiska
problemen. Motionären framhåller att det är viktigt att de som studerar till
vårdyrken får utbildning om rökningen och dess skadeverkningar och att
informationen om tobakens skadeverkningar måste ökas till föräldrar, vars
barn har astma, samt i skolorna.

Nämnden för hälsoupplysning har i sin anslagsframställning för nästa
budgetår bl. a. anfört att de senaste årens utveckling visar bl. a. på vikande
konsumtion av tobaksvaror och ett ökat intresse hos allmänheten för rökfria
miljöer. Den världskonferens om rökning som kommer att genomföras i
Stockholm i juni 1979 och ett införande av en lagstiftning om rökfria miljöer
kan enligt nämnden genom sin opinionsbildande betydelse komma att
ytterligare accentuera denna utveckling. Utskottet ansluter sig till denna
mening och vill härutöver hänvisa till att ytterligare förslag till övergripande
åtgärder mot tobaksbruket är att vänta i det slutbetänkande, som tobakskommittén
beräknas avge under innevarande år.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att ökningen av medelsramen
för information om tobakens skadeverkningar m. m. bör bestämmas till
belopp som föreslagits i propositionen. Utskottet är inte heller berett att i
övrigt tillstyrka motionsyrkandena. Utskottet vill i anslutning till vad som
anförs i motionen 1978/79:1826 också nämna, att nämnden för hälsoupplysning
avser att anordna en konferens för vårdyrkeslärare om tobaksfrågan och
har ett projekt som innefattar aktiviteter med tobaksinformation inom
skolan.

SoU 1978/79:27

I enlighet med det sagda avstyrker utskottet motionerna 1978/79:1826,
1978/79:1835 och 1978/79:1839.

Ökade resurser för informationen om sexual- och samlevnadsfrågor. 1 staten för
anslaget till hälsovårdsupplysning har för innevarande budgetår uppförts
2 528 000 kr. för information om sexual- och samlevnadsfrågor, inkl.
preventivmedelsupplysning m. m. I propositionen har föreslagits oförändrad
medelsram för nästa budgetår.

I motionen 1978/79:718 (yrkandet 3) av Inga Lantz m. fl. (vpk) föreslås att
en uppräkning av posten sker med belopp som föreslagits av nämnden för
hälsoupplysning, nämligen 182 000 kr. Motionärerna framhåller bl. a. att
upplysning om sexual- och samlevnadsfrågor är förutsättningen för att man
skall få inte bara en hög preventivmedelsanvändning utan också god effekt av
de medel man använder, så att aborter kan förebyggas.

Utskottet kan inte heller då det gäller den här aktuella delen av anslaget
tillstyrka en medelsanvisning som går utöver vad som föreslagits i propositionen.
Motionen 1978/79:718 avstyrks därför i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. beträffande ökad information för förbättrad friskvård att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1267,

2. beträffande vissa frågor rörande informationen om tobakens
skadeverkningar att riksdagen avslår motionen 1978/79:1826
och motionen 1978/79:1839,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionen 1978/79:718 yrkandet 3 och motionen 1978/
79:1835 till Hälsovårdsupplysning Cdr budgetåret 1979/80 anvisar
ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.

9. F 4. Epidemiberedskap m. m. Regeringen har under punkten F 4 (s.
110-112) föreslagit riksdagen att till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 7 672 000 kr.

Motion

I motionen 1978/79:1828 av Essen Lindahl (s) och Lennart Andersson (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hur behovet av
karantänsläkare vid internationella flyghamnar och hamnar skall tillgodoses.

Utskottet

1 detta sammanhang behandlar utskottet en motion om karantänsläkare
vid hamnar och flygplatser.

1 karantänsförordningen (1975:1019) meddelas bestämmelser till skydd

SoU 1978/79:27

mot att karantänssjukdomar infors i riket eller sprids till utlandet genom
land-, luft- eller sjötrafik. Med karantänssjukdom avses gula febern, kolera,
pest och smittkoppor. Inom kommunen svarar hälsovårdsnämnden för att de
åtgärder vidtas som föreskrivs i förordningen. Under hälsovårdsnämnd skall
karantänsläkare leda den sanitära kontrollen vid karantänshamn och karantänsflygplats.
Socialstyrelsen har i kungörelsen (SOSFS 1976:8) om karantänshamnar
och karantänsflygplatser föreskrivit bl. a. dels att följande
hamnar skall vara karantänshamnar, nämligen Stockholms, Kalmar,
Helsingborgs, Malmö, Göteborgs, Gävle, Sundsvalls, Umeå och Luleå
hamnar, dels att följande internationella flygplatser skall vara karantänsflygplatser,
nämligen Stockholm-Arlanda, Jönköpings, Malmö-Sturup, Göteborg-Landvetters
och Umeå flygplatser. Enligt karantänsförordningen
förordnas karantänsläkare av hälsovårdsnämnden efter samråd med socialstyrelsen.
I kommun utan karantänsläkare, stadsläkare eller motsvarande
läkare åligger det den läkare som inom kommunen fullgör distriktsläkares
uppgifter enligt smittskyddslagen (1968:231) att biträda hälsovårdsnämnden
vid fullgörande av nämndens åligganden enligt karantänsförordningen.

Enligt bestämmelser i 14 § första stycket hälsovårdsstadgan (1958:663)
skall kommun med minst 40 000 invånare ha en eller flera stadsläkare med
uppgift att biträda hälsovårdsnämnden i tillsynen över allmänna hälsovården
samt att i övrigt tillhandagå nämnden. Den år 1974 tillkallade hälsovårdsstadgeutredningen
(S 1974:08) avgav i juni 1978 betänkandet (SOU 1978:44)
Kommunalt hälsoskydd med förslag om att en hälsoskyddslag skall ersätta
hälsovårdsstadgan m. m. Enligt det av utredningen utarbetade lagförslaget
skall i varje kommun finnas en miljö- och hälsoskyddsnämnd. Hälsovårdsstadgeutredningen
har ansett att det för miljö- och hälsoskyddsnämnderna
skulle vara värdefullt att ha tillgång till medicinsk sakkunskap med
lokalkännedom men ansett att frågan om hur nämnderna skall skaffa sig
sådan expertis inte bör regleras i hälsoskyddslagen. Utredningen har därför
föreslagit att föreskrifter motsvarande föreskrifterna i 14 § hälsovårdsstadgan
inte tas in i hälsoskyddslagstiftningen. Utredningen har emellertid föreslagit
att allmänna läkarinstruktionen (1963:341) ändras så att distriksläkare blir
skyldig att i tjänsten efter kallelse av miljö- och hälsoskyddsnämnd närvara
vid nämndens sammanträde i den mån han eller hon inte hindras av mera
angelägna tjänsteåligganden.

Betänkandet har remissbehandlats och är föremål för fortsatt beredning i
regeringskansliet. Landstingsförbundet har i sitt yttrande över betänkandet i
fråga om miljö- och hälsoskyddsnämndernas behov av tillgång till medicinsk
sakkunskap föreslagit att denna fråga övervägs ytterligare och att man i det
sammanhanget tar hänsyn till den medicinska sakkunskap som finns att
tillgå på olika nivåer inom sjukvården. Behovet bör, anförde Landstingsförbundet,
kunna tillgodoses genom samverkan mellan nämnderna och
sjukvårdshuvudmännen.

I motionen 1978/79:1828 av Essen Lindahl (s) och Lennart Andersson (s)

SoU 1978/79:27

anförs bl. a. att, eftersom primärkommunerna inte är huvudmän för hälsooch
sjukvården, det har blivit allt svårare att finna lämpliga läkare för uppdrag
som karantänsläkare. Motionärerna påpekar att det emellertid på senare år
blivit allt vanligare att landstingskommunerna svarar för kommunernas
läkarbehov inom olika verksamheter. Med hänsyn härtill och till vad
Landstingsförbundet i yttrandet över hälsovårdsstadgeutredningens betänkande
anfört om medicinsk expertis i miljö- och hälsoskyddsnämnd anser
motionärerna att det finns anledning att ompröva kommunernas skyldigheter
att förordna karantänsläkare och att låta sjukvårdshuvudmännen
ansvara för läkarmedverkan i karantänsverksamheten. Motionärerna begär
mot denna bakgrund en översyn av hur behovet av karantänsläkare vid
hamnar och flygplatser skall tillgodoses.

Utskottet anser att starka skäl talar för en samverkan mellan kommunerna
och sjukvårdshuvudmännen när det gäller att tillgodose behovet av karantänsläkare.
Utskottet förutsätter att de i motionen 1978/79:1828 aktualiserade
frågorna blir föremål för beaktande vid den fortsatta beredningen i
regeringskansliet av hälsovårdsstadgeutredningens betänkande. Med hänsyn
härtill påkallar motionen enligt utskottets mening inte någon åtgärd av
riksdagen.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande karantänsläkare att riksdagen avslår motionen
1978/79:1828,

2. att riksdagen till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 7 672 000 kr.

Undervisningssjukhus m. m.

10. G 1-G 4. Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 1-G 4 (s.
115-132) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare ett förslagsanslag
av 133 393 000 kr.,

2. till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader ett förslagsanslag av
649 321 000 kr.,

3. till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av
15 500 000 kr.,

4. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare ett
förslagsanslag av 115 472 000 kr.

SoU 1978/79:27

11. G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Regeringen har
under punkten G 5 (s. 132-135) föreslagit riksdagen att till Akademiska
sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 32 855 000 kr.

Motion

1 motionen 1978/79:260 av Nils Hjorth m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att en yrkesmedicinsk avdelning skall inrättas vid akademiska
sjukhuset i Uppsala.

Utskottet

I motionen 1978/79:260 av Nils Hjorth m. fl. (s) begärs att en yrkesmedicinsk
avdelning skall inrättas vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Motionärerna
anför bl. a. att det inom den sjukvårdsregion som betjänas av sjukhuset
saknas särskilda resurser för yrkesmedicin.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har under de senaste åren tillförts vissa
tjänster m. m. för bl. a. yrkesmedicinsk service. Sålunda inrättades fr. o. m.
budgetåret 1977/78 en yrkesdermatologisk enhet med en överläkare i
yrkesdermatologi, och fr. o. m. innevarande budgetår finns en tjänst för
överläkare i yrkesmedicin, vilken beräknas bli besatt med innehavare under
våren 1979. I budgetpropositionen föreslås det att medel beräknas under
anslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för inrättande
fr. o. m. nästa budgetår av en tjänst som biträdande överläkare vid
sjukhusets lungklinik som ett led i utbyggnaden av sjukhusets yrkesmedicinska
resurser. Innehavaren av tjänsten skall särskilt ansvara för lungklinikens
allergologiska verksamhet.

1 anslagsframställningen för nästa budgetår anförde direktionen för
sjukhuset att i och med att överläkartjänsten i yrkesmedicin tillkommit vid
sjukhuset den yrkesmedicinska verksamheten kommer att bli föremål för
särskild utredning. Det har förutsatts att, när överläkartjänsten besatts med
innehavare, denne skall avge förslag om uppbyggnad av verksamheten.

Med hänsyn till att en uppbyggnad av yrkesmedicinska resurser sålunda är
på gång och med beaktande av att den år 1976 tillkallade utredningen (A
1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten
inom en nära framtid kommer att lägga fram ett delbetänkande om den
yrkesmedicinska verksamheten i landet påkallar motionen 1978/79:260 inte
någon riksdagens åtgärd.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

SoU 1978/79:27

Utskottet hemställer

1. beträffande en yrkesmedicinsk avdelning att riksdagen avslår
motionen 1978/79:260,

2. att riksdagen till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 32 855 000
kr.

12. G 6-G 9. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 6-G 9 (s.
135-142) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett reservationsanslag
av 2 044 000 kr.,

2. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus ett förslagsanslag
av 465 000 000 kr.,

3. till Vårdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 1 990 000 kr.,

4. till Vårdcentralen i Dalby: Forsknings- och utbildningsverksamhet
ett reservationsanslag av 2 260 000 kr.

13. G 10. Vidareutbildning av läkare. Regeringen har under punkten G 10
(s. 142-144) föreslagit riksdagen att till Vidareutbildning av läkare för
budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 26 062 000 kr.

Motion

1 motionen 1978/79:227 av Ingemar Konradsson m. fl. (s, c, m, fp)
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts och
begär att regionsjukvårdsutredningens betänkande kompletteras med en
utredning om möjligheterna att till regionsjukhuset i Örebro förlägga
huvudansvaret för efter- och vidareutbildning av läkare samt vårdutveckling
och vårdforskning.

Utskottet

1 samband med behandlingen av regeringens förslag om medelsanvisning
till vidareutbildning av läkare behandlar utskottet en motion om den framtida
utbildningen vid regionsjukhuset i Örebro m. m.

Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07) avgav hösten 1978 sitt slutbetänkande
(SOU 1978:70) Regionsjukvården jämte två huvudbilagor till betänkandet,
nämligen en om medicin och onkologi (SOU 1978:71) samt en om
kirurgi (SOU 1978:72). Mot bakgrund av att utredningen funnit att volymen
sluten regionsjukvård kommer att minska och att utredningsunderlaget
pekat på behov av ytterligare koncentration av regionsjukvården för vissa

Soll 1978/79:27

verksamhetsområden föreslår utredningen att antalet sjukvårdsregioner skall
minskas från sju till sex och att därvid Örebroregionen skall omstruktureras
och i denna ingående län överföras till andra regioner. För Örebroregionen är
lasarettet i Örebro, vilket har nära 2 100 vårdplatser, regionsjukhus. Regionsjukvårdsutredningens
betänkande är f. n. föremål för remissbehandling.

I motionen 1978/79:227 av Ingemar Konradsson m. fl. (s, c, m, fp) anförs
bl. a. att en avveckling av regionsjukhuset i Örebro som regionsjukhus skulle
få ytterst allvarliga konsekvenser för Örebro län och dess invånare. Motionärerna
påpekar bl. a. att sjukvårdens omfattning, tillgänglighet och kvalitet
kommer att påverkas på ett mycket negativt sätt och att nackdelar från
sysselsättningssynpunkt uppstår. Motionärerna framhåller bl. a. att det vid
regionsjukhuset i Örebro genom beredvillighet härtill av Örebro läns
landsting förekommit en omfattande verksamhet för vidare- och efterutbildning
m. m. av läkare och andra kategorier vårdpersonal samt medicinsk
forskning med bl. a. många projekt av tvärvetenskaplig karaktär. Motionärerna
hemställer att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen
anförts samt begära att regionsjukvårdsutredningens betänkande kompletteras
med en utredning om möjligheterna att till regionsjukhuset i Örebro
förlägga huvudansvaret för efter- och vidareutbildning av läkare samt
vårdutveckling och vårdforskning.

Mot bakgrund av att regionsjukvårdsutredningen i sitt betänkande föreslagit
att en särskild undersökning skall göras beträffande de närmare
konsekvenserna för Örebro läns landstings del av utredningens förslag har
efter regeringens bemyndigande en utredningsman tillkallats för att utreda
vissa frågor rörande regionsjukhuset i Örebro m. m. En av experterna i
regionsjukvårdsutredningen har knutits som sakkunnig till den nya utredningen.
Utredningsarbetet skall bedrivas parallellt med att regionsjukvårdsutredningens
betänkande remissbehandlas.

Utskottet förutsätter att utredningsmannen kommer att ta upp till
övervägande de frågor som nämns i motionen 1978/79:227, nämligen bl. a.
möjligheterna att till regionsjukhuset i Örebro förlägga huvudansvaret för
efter- och vidareutbildning av läkare samt vårdutveckling och vårdforskning.
Något riksdagsinitiativ med anledning av motionen är därför inte erforderligt.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande den framtida verksamheten vid regionsjukhuset i
Örebro att riksdagen avslår motionen 1978/79:227,

2. att riksdagen till Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 26 062 000 kr.

SoU 1978/79:27

14. Gil. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. Regeringen har
under punkten G 11 (s. 144-146) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning
av viss sjukvårdspersonal m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 3 018 000 kr.

Motion

I motionen 1978/79:718 av Inga Lantz m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i
fråga, att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att preventivmedelsrådgivningen
måste byggas ut både kvantitativt och kvalitativt, bl. a. innebärande
en intensifierad utbildning av och information till de personalgrupper som
berörs,

2. hos regeringen hemställer om åtgärder för att utöka den uppsökande
verksamheten inom preventivmedelsrådgivning och födelsekontroll så att
bl. a. de s. k. riskgrupperna kan nås.

Utskottet

Under anslaget beräknas medel till bl. a. kurser i rådgivning och födelsekontroll
för barnmorskor. Utskottet behandlar i sammanhanget två yrkanden
(yrkandena 1 och 2) om preventivmedelsrådgivningen i motionen 1978/
79:718 av Inga Lantz m. fl. (vpk).

I motionen påpekas det bl. a. att antalet aborter minskat något under de
senaste två åren och att man kan säga att abortutvecklingen vänt. Vidare
påpekas att antalet förlossningar bland tonåringar minskat kraftigt år från år.
Motionärerna framhåller bl. a. att den utveckling som pågått de senaste åren
måste fortsätta och förstärkas. Motionärerna begär att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att preventivmedelsrådgivningen måste
byggas ut både kvantitativt och kvalitativt, bl. a. genom en intensifierad
utbildning av och information till de personalgrupper som berörs (yrkandet 1).
Vidare begär motionärerna åtgärder för att utöka den uppsökande verksamheten
inom preventivmedelsrådgivning och födelsekontroll så att bl. a. de
s. k. riskgrupperna kan nås (yrkandet 2).

Då riksdagen år 1974 antog den nu gällande abortlagen (1974:595), vilken
medförde ökade möjligheter för kvinnan att få abort, beslutade riksdagen
också om ökade insatser i fråga om preventivmedelsrådgivning och andra
förebyggande åtgärder (prop. 1974:70, SoU 1974:21, rskr 1974:268). Dessa
insatser gjordes mot bakgrund av att abort borde betraktas som en
nödfallsutväg och att födelsekontrollen borde ske med hjälp av preventiva
åtgärder. Riksdagen biträdde sålunda förslag i propositionen om att huvudansvaret
för preventivmedelsrådgivningen skulle vila på sjukvårdshuvudmännen
och att dessa skulle få en lagfäst rätt till ersättning från den allmänna
försäkringen för preventivmedelsrådgivning och information. Riksdagen

SoU 1978/79:27

beslutade vidare att särskilda insatser skulle göras i fråga om preventivmedelsinformation
m. m. genom bl. a. socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning.

Anvisningar om preventivmedelsrådgivningen har meddelats av socialstyrelsen
i ett år 1974 utfärdat cirkulär med anvisningar om tillämpningen av
abortlagen (MF 1974:100). I dessa anvisningar behandlas bl. a. frågor om
organisationen av rådgivningen, om personalgrupper, som kan medverka
däri, nämligen - förutom läkare - barnmorskor, distriktssköterskor, övriga
sjuksköterskor, kuratorer m. fl., om omfattningen av verksamheten samt om
information m. m. 1 en skrivelse i juli 1977 till sjukvårdshuvudmännen har
socialstyrelsen föreslagit bl. a. att sjukvårdshuvudmännen anordnar utbildning
för lärare, fritidsledare, socialarbetare m. fl., vilka möter frågor om
preventivmedelsrådgivning i sin yrkesverksamhet, samt att de därvid som
vägledande beaktar förslag till utbildningsprogram som socialstyrelsen fogat
vid skrivelsen.

Med medel som anvisats under anslaget till efterutbildning av viss
sjukvårdspersonal m. m. har anordnats 1) kurser om tre dagar för i första
hand läkare som är ansvariga för organisationen av preventivmedelsrådgivningen,
2) kurser om 14 dagar i antikonception och preventivmedelsrådgivning
för barnmorskor som utexaminerats före år 1974 samt 3) fortbildningskurser
om tre dagar för barnmorskor med några års erfarenhet inom
preventivmedelsrådgivningen.

Utbyggnaden av preventivmedelsrådgivningen kräver satsningar av
framför allt sjukvårdshuvudmännen, som har huvudansvaret för verksamheten,
men även andra samhällsorgan och enskilda föreningar och organisationer
har möjlighet att göra viktiga insatser när det gäller exempelvis
information och attitydpåverkan. Som exempel på samordnade insatser som
gett mycket goda resultat kan erinras om en försöksverksamhet med
abortförebyggande åtgärder som bedrevs på Gotland under åren 1973-1976.
Preventivmedelsrådgivningen fördes ut på mödravårdscentralerna, och
socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning anordnade bl. a. kurser för hälsooch
sjukvårdspersonal, skolpersonal, fritidsledare, socialarbetare m. fl. för att
de skulle få ökade kunskaper för medverkan i preventivmedelsrådgivningen
och för att föra ut information till allmänheten om rådgivningen. Information
sändes dessutom ut till alla hushåll. Satsningarna ledde till att Gotland år 1976
kunde uppvisa den högsta frekvensen i landet av besök vid rådgivningsmottagningarna
bland kvinnor i fertil ålder och till att antalet aborter minskade
kraftigt. Tonårsgraviditeterna försköts uppåt i åldrarna. Nämnden för
hälsoupplysning avser att på grundval av bl. a. erfarenheterna från försöksverksamheten
på Gotland gå ut med rekommendationer för abortförebyggande
verksamhet inom landstingskommuner och kommuner.

När det gäller information i sexual- och samlevnadsfrågor till olika s. k.
riskgrupper kan nämnas att nämnden för hälsoupplysning påbörjat ett
kartiäggningsarbete om olika invandrargruppers behov av information om

SoU 1978/79:27

abort och preventivmedel.

Utvecklingen av preventivmedelsrådgivningen i offentlig regi uttryckt i
antalet besök hos läkare och barnmorskor m. fl. för preventivmedelsrådgivning
har under de tre senaste åren varit följande, nämligen år 1976 ca 387 000
besök, år 1977 ca 450 000 besök och år 1978 ca 437 000 besök. Antalet besök
hos läkare minskade år 1978 i förhållande till tidigare år, medan antalet besök
hos barnmorskor och annan personal fortgående ökat.

Mot bakgrund av den ovan lämnade redovisningen samt med hänsyn till
att utvecklingen av preventivmedelsrådgivningen fortlöpande följs av en
särskild till socialdepartementet knuten arbetsgrupp, i vilken socialstyrelsen
och Landstingsförbundet är representerade, anser utskottet att någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1978/79:718 i här aktuella
delar inte är erforderlig.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande preventivmedelsrådgivningen att riksdagen avslår
motionen 1978/79:718 yrkandena 1 och 2,

2. att riksdagen till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 3 018 000
kr.

Övrig sjukvård m. m.

15. H1-H6. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H1-H6 (s.
148-158) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Rätlspsykiatriska stationer och kliniker ett förslagsanslag av
58 318 000 kr.,

2. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett
förslagsanslag av 200 000 000 kr.,

3. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett
förslagsanslag av 2 820 000 000 kr.,

4. till Förvaring och underhåll av viss sjukvärdsmateriel m. m. ett
förslagsanslag av 6 783 000 kr.,

5. till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara
ett reservationsanslag av 13 000 000 kr.,

6. till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag av
5 110 000 kr.

SoU 1978/79:27

16. H 7. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. Regeringen
har under punkten H 7 (s. 158 och 159) föreslagit riksdagen att till
Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 15 170 000 kr.

Motion

I motionen 1978/79:601 av Olof Palme m. fl. (s) (motivering i motionen
1978/79:594) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen till
Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. (socialdepartementet)
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 200 000 kr. förhöjt
förslagsanslag av 15 370 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bekostas drift av beredskapslager av läkemedel m. m.

I motionen 1978/79:601 av Olof Palme m. fl. (s) föreslås att medel anvisas
för nästa budgetår för påbörjandet av en beredskapslagring av sjukvårdsmateriel
av förbrukningskaraktär. Motionärerna föreslår sålunda dels att 7,8 milj.
kr. anvisas under investeringsanslaget till beredskapslagring av läkemedel
m. m. (yrkandet 1), dels att 200 000 kr. anvisas till driftkostnader under
förevarande anslag (yrkandet 2).

Utskottet - som inhämtat yttrande (FöU 1978/79:4 y) från försvarsutskottet
över regeringens förslag under nämnda två anslag samt över
motionen - behandlar närmare frågan om den i motionen föreslagna
lageruppbyggnaden i samband med att utskottet behandlar regeringens
förslag beträffande investeringsanslaget (s. 43-45). Utskottet anser på skäl
som där anges att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet avstyrker därför den här aktuella delen av motionen (yrkandet
2).

Mot förslagen i övrigt under anslaget har utskottet - i likhet med vad
försvarsutskottet härvidlag anfört i ovannämnda yttrande - inte något att
erinra.

Försvarsutskottets yttrande fogas vid betänkandet som bilaga 2.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1978/79:601 yrkandet 2 till Driftkostnader för beredskapslagring
av läkemedel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 15 170 000 kr.

Soli 1978/79:27

17. H 8. Midian till pensioner för vissa provinsialläkare. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten H8 (s. 159 och 160) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag lill pensioner för vissa provinsialläkare för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 15 025 000
kr.

18. Äldresjukvård m. m.

Motioner

1 motionen 1978/79:261 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer att initiativ tas till en försöksverksamhet med sex
timmars arbetsdag/30 timmars arbetsvecka med lönekompensation inom
långtidsvården och att staten svarar för kostnaderna för lönekompensationen.

I motionen 1978/79:515 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i
fråga, att riksdagen

2. godkänner den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden av
långtidssjukvården som angetts i motionen,

3. godkänner de grunder för bidrag till sjukvårdshuvudmännen för
långtidssjukvårdens utbyggnad som angetts i motionen,

4. till Bidrag till långtidssjukvård för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 160 000 000 kr.

I motionen 1978/79:1639 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen beslutar

3. att hos regeringen hemställa om åtgärder för 6 000 nya tjänster inom
sjukvården,

4. att hos regeringen hemställa om åtgärder för 5 000 nya tjänster inom
äldreomsorgen.

1 motionen 1978/79:1847 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandet 3), att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
åtgärder för att öka antalet platser inom långtidsvården med 10 000 inom en
femårsperiod.

Utskottet

I detta avsnitt behandlar utskottet i motioner framförda förslag som främst
syftar till att förbättra sjukvårdsresurserna för de äldre. Sålunda behandlas
frågor om riktlinjer för utbyggnad av långtidssjukvården och om ökning av
antalet vårdplatser inom detta vårdområde med 10 000 under en femårsperiod.
Vidare behandlas frågor om ökning av antalet tjänster inom sjukvården
och äldreomsorgen samt om viss försöksverksamhet med arbetstidsförkort -

3 Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 27

SoU 1978/79:27

ning inom långtidssjukvården i syfte att stimulera rekryteringen av personal
till detta vårdområde m. m. Vissa av motionsförslagen är kombinerade med
förslag om statligt stöd till den utbyggnad som föreslås.

Frågor med anknytning till äldresjukvården m. m. har ingått i arbetet för en
rad utredningar, som tillkallats av regeringen eller bedrivits inom socialstyrelsen
under senare år. Även hos de kommunala huvudmännen har bedrivits
en omfattande utredningsverksamhet på området. Beträffande utredningsarbetet
finns skäl att här redovisa följande.

I det av socialstyrelsen år 1975 presenterade principprogrammet för hälsooch
sjukvården inför 1980-talet (Socialstyrelsen anser 1976:1), vari socialstyrelsen
redovisade ett utredningsarbete om vårdstrukturen, rekommenderas
att hälso- och sjukvården byggs upp på tre huvudelement, nämligen
primärvård, länssjukvård och regionsjukvård. Primärvården - som i första
hand skall svara för hälsotillståndet hos befolkningen inom ett givet
betjäningsområde och som skall tillhandahållas främst vid vårdcentraler och
sjukhem - avses omfatta den övervägande delen av alla besök på läkarmottagning,
all hemsjukvård och huvuddelen av all långtidssjukvård. Endast en
mindre del av långtidssjukvården bör ligga inom länssjukvården, nämligen
långtidssjukvård av patienter med mindre frekventa men speciellt resurskrävande
vårdbehov.

År 1976 antog socialstyrelsen ett principprogram för långtidssjukvård
(Socialstyrelsen anser 1976:3) med uttalanden om bl. a. institutionsmiljöns
utformning, tillgodoseende av patienternas kontaktbehov och långtidssjukvårdens
samverkan med andra serviceverksamheter. I principprogrammet
anges att en utbyggnad med i medeltal 2 000 vårdplatser per år under
tidsperioden 1975-1985 får anses som ett minimum. Socialstyrelsen har stött
principprogrammet genom att långtidssjukvården prioriterats vid fördelningen
av investeringsutrymme inom sjukvården och vid fördelningen av
tjänster för bl. a. läkare.

Socialstyrelsen genomförde hösten 1975 en enkätundersökning för att
framförallt få närmare kunskap om patienternas situation inom långtidssjukvården.
Resultatet av enkätundersökningen, som utförts vid långvårdskliniker
och sjukhem, presenterades år 1977 i skriften Långvårdsenkäten
(Socialstyrelsen redovisar 1977:8). Det material som framkommit i enkäten
skall användas för socialstyrelsens tillsynsverksamhet och planering inom
området. Med anledning av de uppgifter som kom fram i enkäten gjordes
under åren 1977 och 1978 en fördjupad undersökning med långtidsvårdspatienter
och personal. Undersökningen har resulterat i tre rapporter, som
publicerats i skriften Leva på långvårdssjukhus (Socialstyrelsen redovisar
1979:2).

Med stöd av ett bemyndigande av regeringen tillkallades år 1977 utredningen
(S 1977:05) om vissa frågor rörande sjukvården för de äldre.
Utredningen avgav i början av januari 1978 till hälso- och sjukvårdsministern
betänkandet (Ds S 1978:1) De äldre och hälso- och sjukvården. Utredningen

SoU 1978/79:27

har i betänkandet lämnat en samlad redovisning av tillgängligt material som
belyser hälso- och sjukvården för de äldre, översiktligt redogjort för pågående
utvecklingsarbete samt uppskattat utvecklingen av personalbehov och
kostnader för hälso- och sjukvården för de äldre vid alternativa kvantitativa
och kvalitativa ambitionsnivåer. Utredningen har i tio punkter sammanfattat
sina synpunkter och förslag. Dessa innebär bl. a. att den politiska prioriteringen
av långtidssjukvård och öppen lättillgänglig vård måste i en kärvare
ekonomi få ett ökat genomslag på fördelningen av resurserna, att en ökad
satsning krävs för att få fram metoder i syfte att förebygga långvariga
vårdbehov liksom för att genomföra medicinska insatser i den egna bostaden,
servicehus och ålderdomshem och att satsningar bör göras för att förbättra
och öka utbudet av utbildning för olika personalgrupper för långtidssjukvården
samt stimulera rekryteringen till detta vårdområde. Vidare föreslås
bl. a. insatser som går ut på att forsknings- och utvecklingsarbete som gäller
de äldres och långtidssjukas problem skall främjas på olika sätt. Utredningen
har redovisat beräkningar av kostnader och personalbehov vid tre alternativ
för utbyggnad av den somatiska långtidssjukvården till år 1985 med
utgångspunkt i att det fanns ca 40 500 vårdplatser inom vårdområdet år 1975,
inkl. ca 2 000 vårdplatser vid enskilda sjukhem. Det första alternativet avsåg
en årlig utbyggnad med 1 700 vårdplatser och innebar i princip samma
utbyggnadstakt som den som dittills gällt under 1970-talet. Det andra
alternativet avsåg en utbyggnad med 2 300 vårdplatser per år, vilket
motsvarade den utbyggnadstakt som sjukvårdshuvudmännen planerade för
tiden fr. o. m. år 1977 t. o. m. år 1982 enligt en redovisning av sjukvårdshuvudmännens
planer för åren 1976-1982 i LKELP 77. (1 årliga LKELPrapporter
redovisas sammanställningar av sjukvårdshuvudmännens planer
för ett antal år framåt.) I ett tredje alternativ belystes en utbyggnad med 3 000
vårdplatser per år, vilket vårdplatstillskott - enligt ett i utredningen redovisat
räkneexempel - skulle erfordras om vårdkonsumtionen inte möttes på annat
sätt än genom ytterligare utbyggnad av vårdplatsresurserna. Utredningen
redovisade även behovet av tjänster och personal vid en personalförstärkning
med 10 % inom den befintliga långtidssjukvården och en motsvarande
personaltäthet för de vårdplatser som planerades tillkomma.

Betänkandet överlämnades till följande utredningar i de delar betänkandet
berörde utredningarnas arbete, nämligen (1) den år 1977 tillkallade utredningen
(U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom högskolan (VÅRD 77),
(2) den år 1976 tillkallade gymnasieutredningen (U 1976:10) som skall göra en
översyn av den gymnasiala utbildningen samt (3) den år 1977 tillkallade
utredningen (S 1977:02) om sjukvårdens inre organisation, som i sitt
utredningsarbete bl. a. skall belysa hur största möjliga personliga omvårdnad
skall kunna erhållas och beakta hur gruppvård eller lagarbete kan bedrivas.
Vidare överlämnades betänkandet till universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) för beaktande i de delar betänkandet berör forskning och utveckling
inom UHÄ:s verksamhetsområde. Betänkandet överlämnades slutligen för

SoU 1978/79:27

kännedom till bl. a. sjukvårdshuvudmännen och personalorganisationer.

Mot bakgrund av att det konstaterats att ett allt större behov förelåg av
samverkan mellan sjukvårds- och socialvårdshuvudmännens planering och
löpande verksamhet beslutade socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet samt sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri) år 1976 att genomfora ett gemensamt utvecklingsarbete
främst inriktat på primärvård, äldreomsorger samt samverkan
mellan landstingskommuner och kommuner. Arbetet inleddes med förstudier
avseende nämnda tre områden, och resultatet av förstudierna presenterades
år 1977 i skriften Primärvård-äldreomsorger-samverkan. Härefterhar
följt ett utredningsarbete som syftat till att ge de lokala huvudmännen ett så
konkret underlag som möjligt för planeringen i första hand till mitten av
1980-talet. Resultatet av detta utredningsarbete presenterades i fjol i sex
skrifter, nämligen (1) Primärvård - innehåll och utveckling, (2) Sjukvård i
hemmet - social hemtjänst, (3) Boende, service och vård för äldre, (4)
Långtidssjukvård i samverkan, (5) Omhändertagande av åldersdementa samt
(6) Dagsjukvård inom primärvården. Skrifterna har utsänts till sjukvårds- och
socialvårdshuvudmännen för att användas som underlag för deras planering
inom de i skrifterna redovisade områdena. I skrifterna utgår man från den i
principprogrammet för hälso- och sjukvården inför 1980-talet rekommenderade
strukturen och man skisserar bl. a. hur verksamheten vid sjukhem bör
samordnas med andra verksamheter på primärvårdsnivå m. m. för att
tillgodose de äldres vårdbehov. Man anser bl. a. att det bör vara möjligt att i
betydande utsträckning bereda åldersdementa vård på lokala sjukhem inom
ramen förden somatiska långtidssjukvården. Det kan här nämnas att ca4 700
vårdplatser inom den psykiatriska vårdorganisationen år 1975 utnyttjades för
åldersdementa.

Antalet vårdplatser inom den offentliga somatiska långtidssjukvården var
vid utgången av år 1975 38 498, vid utgången av år 1976 40 402 och vid
utgången av år 1977 41 321.

Om utbyggnad av långtidssjukvården m. m. I motionen 1978/79:515 av Olof
Palme m. fl. (s) understryks att omedelbara åtgärder för utbyggnad av
långtidssjukvården är angelägna mot bakgrund av att 10 000 patienter i dag
väntar på vårdplats inom långtidssjukvården och att antalet personer i de
högre åldrarna ökar. Motionärerna föreslår att ett handlingsprogram för
utbyggnad av långtidssjukvården fastställs för i första hand femårsperioden
1980-1984 med inriktning på en stegvis utbyggnad av antalet vårdplatser i
långtidssjukvården så att ca 2 300 vårdplatser per år kan tillkomma vid
femårsperiodens slut och så att totalt ca 10 000 vårdplatser kan tillkomma
under femårsperioden. Handlingsprogrammet bör enligt motionärerna även
gå ut på en ökning av antalet tjänster inom långtidssjukvården med ca 15 000,
vilket med hänsyn till förekomsten av deltidsanställda m. m. beräknas
motsvara en ökning av antalet anställda med ca 25 000 och innebära att

SoU 1978/79:27

personaltätheten i fråga om vårdpersonal inom vårdområdet kan höjas.
Motionärerna föreslår att handlingsprogrammet konkretiseras i en plan för
utbyggnaden av långtidssjukvården, som upprättas genom medverkan av
Landstingsförbundet och omfattar samtliga sjukvårdshuvudmän. Motionärerna
framhåller att möjligheten bör prövas att vidga planen till att omfatta
äldeomsorgerna ur ett bredare perspektiv och att därvid vikten av utökat
samarbete mellan landstingskommunerna och kommunerna särskilt beaktas.
Investeringskostnaderna för den föreslagna utbyggnaden beräknas till
sammanlagt ca 2 300 milj. kr. och de ökade nettodriftkostnaderna vid
utbyggnadsperiodens slut till 1 600 milj. kr. Motionärerna anser att staten
ekonomiskt bör medverka till planens genomförande och föreslår att
statsbidrag skall utgå via den allmänna sjukförsäkringen för utbyggnad av
långtidssjukvården i enlighet med det föreslagna handlingsprogrammet. För
det första året i utbyggnadsperioden - dvs. år 1980 - föreslås emellertid att ett
statsbidrag skall utgå från ett anslag i statsbudgeten, vilket skall motsvara
hälften av nettodriftkostnaderna, exkl. investeringskostnaderna, för utbyggnadsprogrammet.
Förbudgetåret 1979/80 uppskattas medelsbehovet till 160
milj. kr.

Motionärerna påpekar att de förhandlingar, som de förordat beträffande
långtidssjukvårdens utbyggnad, även bör inbegripa frågan om hur man skall
tillgodose det ökade behovet av utbildning av personal för långtidssjukvården.
Motionärerna begär att riksdagen godkänner dels den målsättning och
de riktlinjer för utbyggnaden av långtidssjukvården som angetts i motionen
(yrkandet 2), dels de i motionen angivna grunderna för bidrag till sjukvårdshuvudmännen
för denna utbyggnad (yrkandet 3). Vidare begärs att riksdagen
under femte huvudtiteln till Bidrag till långtidssjukvård för nästa budgetår
anvisar ett förslagsanslag av 160 milj. kr. (yrkandet 4).

I motionen 1978/79:1847 av Lars Werner m. fl. (vpk) framhålls också
angelägenheten av en utbyggnad av långtidssjukvården och det begärs
åtgärder för att öka antalet vårdplatser inom detta område med 10 000 inom
en femårsperiod (yrkandet 3).

I den senast, i september 1978, presenterade LKELP-rapporten (LKELP 78)
redovisas sammanställningar av sjukvårdshuvudmännens planer för en
sexårsperiod, nämligen för tiden fr. o. m. utgången av år 1977 t. o. m.
utgången av år 1983. Enligt rapporten räknar sjukvårdshuvudmännen med
att bygga ut den somatiska långtidssjukvården med ca 13 700 vårdplatser
under perioden från 41 321 till 55 018 vårdplatser.

F. n. förbereds utgivandet av en LKELP-rapport (LKELP 79), som skall
avse tiden från utgången av år 1979 till utgången av år 1981. Enligt av
utskottet inhämtade preliminära uppgifter räknar sjukvårdshuvudmännen
med att antalet vårdplatser i långtidssjukvården - vilka vid utgången av år
1978 preliminärt beräknats uppgå till drygt 43 000 - skall öka från ca 44 900 till
ca 49 600 under nämnda tvåårsperiod.

Utbyggnad av äldrevård och långtidssjukvård prioriteras av landstings -

SoU 1978/79:27

kommunerna och kommunerna. I överenskommelser mellan regeringen, å
ena sidan, samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, å
andra sidan, om kommunernas ekonomi under år 1978 (prop. 1977/78:39,
FiU 1977/78:11, rskr 1977/78:67)samt under åren 1979 och 1980(prop. 1978/
79:26, FiU 1978/79:8, rskr 1978/79:67) har man överenskommit om att en
ökning av landstingskommunernas och kommunernas konsumtion och
investeringar skall begränsas av samhällsekonomiska skäl. Parterna har dock
förklarat sig eniga om att utbyggnaden av bl. a. äldrevården och långtidssjukvården
skall prioriteras inom de ekonomiska ramarna och det har i
överenskommelsen avseende åren 1979 och 1980 förutsatts att antalet
vårdplatser inom långtidssjukvården skall byggas ut i den takt som anges i
gällande flerårsplaner. Med anledning av överenskommelserna har särskilda
statsbidrag anvisats till landstingskommunerna och kommunerna för åren
1978 och 1979. Enligt en nyligen träffad överenskommelse mellan staten och
Landstingsförbundet om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen under åren 1980 och 1981 skall under dessa år en
ersättning om ca 170 milj. kr. per år utgå från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen för att en utbyggnad av långtidssjukvården skall
underlättas. Landstingsförbundet har åtagit sig att verka för att sjukvårdshuvudmännen
bygger ut vårdområdet med i genomsnitt 2 000 vårdplatser
per år. Regeringen kommer att inom kort lägga fram förslag för riksdagen
med anledning av överenskommelsen.

Det kan här också framhållas att regeringen i början av februari i år beslutat
inrätta en äldreberedning inom regeringskansliet med socialministern som
ordförande för beredning av frågor som gäller de äldres levnadsförhållanden.
En intensifierad uppföljning av och satsningar på äldrevården är att vänta mot
bakgrund av detta initiativ.

Av det anförda framgår att man kan förutse att en utbyggnad av
långtidssjukvården av minst den omfattning som föreslås i motionen 1978/
79:515 kommer att ske utan något riksdagens initiativ med anledning av
motionen. Inte heller i övrigt är någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen påkallad. Utskottet avstyrker motionen i här aktuella delar
(yrkandena 2, 3 och 4).

Av det sagda följer att utskottet också avstyrker motionen 1978/79:1847,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 3).

Ökning av antalet tjänster inom sjukvården och äldreomsorgen. 1 motionen
1978/79:1639 av Lars Werner m. fl. (vpk) presenteras förslag till ett program
som bl. a. skall syfta till att skapa arbetstillfällen och till att avhjälpa brister
inom områden i samhället, där eftersläpning råder. Programmet omfattar dels
en första etapp om de närmaste tolv månaderna, varunder 100 000 arbetstillfällen
föreslås tillskapade, dels en etapp med ett tidsperspektiv av 10-15 år.
Som ett led i förverkligandet av målet för den föreslagna första etappen begär
motionärerna åtgärder för att dels 6 000 tjänster skall inrättas inom

SoU 1978/79:27

sjukvården i syfte att personaltätheten skall ökas (yrkandet 3), dels 5 000
tjänster skall inrättas för utbyggnad av äldreomsorgen (yrkandet 4).

Förslaget om tillskapande av 100 000 arbetstillfällen under de närmaste
tolv månaderna har även presenterats i motionen 1978/79:1620 av Lars
Werner m. fl. (vpk) som en del av i motionen förordade allmänna riktlinjer för
budgetpolitiken. Utgifterna för tillskapande av dessa arbetstillfällen har i
motionen beräknats till 7-9 miljarder kr. Finansutskottet har i det av
riksdagen godkända betänkandet FiU 1978/79:20 - med anledning av i
budgetpropositionen framlagda finansplan och budgetförslagjämte motioner
- avstyrkt motionen. Finansutskottet har framhållit (s. 56) att förslagen i
motionen skulle drastiskt öka de offentliga utgifterna både på den statliga och
på den kommunala sektorn och att utskottet mot bakgrund av nödvändigheten
av en dämpning av den offentliga utgiftsexpansionen inte kan ställa sig
bakom en sådan politik.

Huvudmännen har enligt rapporten LKELP 77 för hälso- och sjukvården,
tandvården och verksamheten med omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
räknat med en ökning om 41 000 tjänster under sexårsperioden 1978-1983.
Enligt en redovisning av kommunernas planer beträffande primärkommunal
service i en s. k. KELP-rapport, som avser åren 1978-1982, räknar man med
att antalet tjänster inom pensionärs- och handikappomsorg under nämnda
tidsperiod skall öka med ca 8 600.

Med hänsyn till den ovan lämnade redovisningen bör motionen 1978/
79:1639 inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Utskottet avstyrker
motionen i här aktuella delar (yrkandena 3 och 4).

Rekryteringen av personal till långtidssjukvården. I motionen 1978/79:261 av
Lars Werner m. fl. (vpk) anförs bl. a. att hittills vidtagna åtgärder i syfte att
göra arbetet inom sjukvården i allmänhet och inom långtidssjukvården i
synnerhet mer attraktivt varit otillräckliga. Enligt motionärerna är enda sättet
att göra vårdarbetet attraktivt, stimulera rekryteringen och minska personalomsättningen
inom sjukvården, att man - utan att man förändrar lönen -förkortar arbetstiden för de sjukvårdsanställda. För att betydelsen av en
arbetstidsförkortning skall utrönas begär motionärerna att initiativ tas till en
försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag eller 30 timmars arbetsvecka
inom långtidssjukvården och att staten svarar för kostnaderna för lönekompensation
vid minskning av arbetstiden.

I det föregående har nämnts att utredningen om vissa frågor rörande
sjukvården för de äldre i betänkandet De äldre och hälso- och sjukvården
påpekat behovet av satsningar för att förbättra och öka utbudet av utbildning
för olika personalgrupper för långtidssjukvården och stimulera rekryteringen
till detta vårdområde samt att betänkandet överlämnats till följande utredningar,
nämligen VÅRD 77, gymnasieutredningen och utredningen om
sjukvårdens inre organisation. Utredningarna har eller har haft att bl. a.
beakta problem med rekrytering av personal till långtidssjukvården. VÅRD

SoU 1978/79:27

77 har arbetat fram förslag om en ny utbildningsorganisation för de kortare
vårdutbildningarna och föreslagit att utbildning i långtidssjukvård skall ingå i
alla utbildningslinjer inom denna sektor, vilket bör skapa större intresse för
långtidssjukvården. En proposition med anledning av VÅRD 77:s förslag
kommer att föreläggas riksdagen under innevarande riksmöte.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:261.

Utskottet hemställer

1. beträffande ett handlingsprogram för utbyggnad av långtidssjukvården
m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79:515
yrkandena 2, 3 och 4,

2. beträffande åtgärder för ökning av antalet vårdplatser inom
långtidssjukvården att riksdagen avslår motionen 1978/79:1847
yrkandet 3,

3. beträffande åtgärder för tillskapande av nya tjänster inom
sjukvården m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1639
yrkandena 3 och 4,

4. beträffande rekryteringen av personal till långtidssjukvården att
riksdagen avslår motionen 1978/79:261.

Vissa åtgärder för handikappade

19. Kl. Kostnader för viss utbildning av handikappade. K 2. Statens
handikappråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 1
och K 2 (s. 195-198) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Kostnader för viss utbildning av handikappade ett förslagsanslag
av 13 730 000 kr.,

2. till Statens handikappråd ett förslagsanslag av 1 275 000 kr.

20. K 4. Bidrag till driften av särskolor m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten K 4 (s. 199-201) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för
hemspråksundervisning i särskolan,

2. till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 286 300 000 kr.

21. K 5. Bidrag till handikapporganisationer. Regeringen har under
punkten K 5 (s. 201 och 202) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
handikapporganisationer för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag
av 22 000 000 kr.

SoU 1978/79:27

Motion

I motionen 1978/79:1275 av Hans Nyhage(m) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att De sjukhussmittades riksförbund bör
tilldelas bidrag till sin verksamhet från anslaget.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till handikapporganisationernas allmänna
verksamhet. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppet mellan
organisationerna efter förslag av statens handikappråd. 1 handikapprådet
ingår företrädare för socialstyrelsen och sex andra myndigheter, för Landstingsförbundet
och Svenska kommunförbundet samt för handikapporganisationerna.
Statens handikappråd har antagit vissa principer som ligger till
grund för dess förslag till fördelning av medel som anvisats under förevarande
anslag. För att en handikapporganisation skall föreslås få bidrag skall
den enligt dessa principer bl. a. vara riksomfattande, ha en tillfredsställande
geografisk spridning, ha en demokratiskt uppbyggd organisation och bygga
på ett lokalt förankrat föreningsliv.

De sjukhussmittades riksförbund ansökte under år 1978 om bidrag från
anslaget. Handikapprådet ansåg att riksförbundet inte kunde betraktas som
en bidragsberättigad organisation bl. a. på grund av att organisationens
stadgar var bristfälliga och att organisationen saknade lokalföreningar.
Riksförbundets anslagsansökan avstyrktes således och regeringen följde
handikapprådets förslag.

1 motionen 1978/79:1275 uppger motionären att det inom De sjukhussmittades
riksförbund pågår arbete med att skapa en fastare organisation. Ett antal
lokalföreningar har bildats eller är under bildande. Motionären framhåller att
många sjukhussmittade är klart handikappade.

Utskottet anser i likhet med motionären att många som drabbats av s. k.
sjukhussmitta kan ha ådragit sig betydande handikapp. Som framgår av vad
som ovan anförts har De sjukhussmittades riksförbund vid tidigare ansökningstillfälle
inte ansetts uppfylla vissa organisatoriska krav som uppställts
för att bidragsansökan från handikapporganisation skall tillstyrkas av handikapprådet.
Med hänsyn till vad motionären anfört finns det anledning räkna
med att riksförbundet strävar efter att åstadkomma sådana organisatoriska
förändringar att de villkor för tillstyrkande av bidrag som uppställts av
handikapprådet uppfylls. Någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen 1978/79:1275 är inte påkallad.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna uppräkningen av
medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till De sjukhussmittades riksförbund att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1275,

4 Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 27

SoU 1978/79:27

2. att riksdagen till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 22 000 000 kr.

22. K 6. Kostnader för viss verksamhet för synskadade. K 7. Ersättning till
postverket för befordran av blindskriftsförsändeiser. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna K 6 och K 7 (s. 202-206) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Kostnader för viss verksamhet för synskadade ett förslagsanslag
av 9 247 000 kr.,

2. till Ersättning till postverket för befordran av blindksriftsförsändelser
ett förslagsanslag av 7 808 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

23. II9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. II10. Vissa
byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna II 9 och II 10 (s.
210-222) och hemställer

1. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
akademiska sjukhuset i Uppsala inom de kostnadsramar som
förordats i propositionen,

b) till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 12 542 000 kr.,

2. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten
m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,

b) till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 12 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

24. V 1. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. V 2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna V 1 och V 2 (s. 225
och 226) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.,

2. till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

SoU 1978/79:27

Fonden för beredskapslagring

25. VIII 1. Beredskapslagring av läkemedel m. m. Regeringen har under
punkten VIII 1 (s. 227 och 228) föreslagit riksdagen att till Beredskapslagring
av läkemedel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av
25 774 000 kr.

Motion

I motionen 1978/79:601 av Olof Palme m. fl. (s) (motivering i motionen
1978/79:594) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen till
Beredskapslagring av läkemedel m. m. (socialdepartementet) anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 7 800 000 kr. förhöjt investeringsanslag
av 33 574 000 kr.

Utskottet

Riksdagen fattade år 1977 beslut om inriktningen av säkerhetspolitiken och
totalförsvarets fortsatta utbyggnad (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr
1976/77:311). Härvid godkände riksdagen bl. a. i propositionen (bilaga 3)
föreslagna riktlinjer för sjukvårdsberedskapens fortsatta utveckling. Denna
syftar bl. a. till en förbättring av sjukvårdsresurserna under avspärrning och
krig och innebär bl. a. att vidgade medelsramar ställs till socialstyrelsens
förfogande för sjukvårdsberedskapen. Frågor om sjukvårdsberedskapen när
det gäller sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär behandlades inte
närmare i nämnda sammanhang med hänsyn till att frågan om behovet av
sjukvårdsmateriel under en avspärrnings- och/eller krigsperiod var föremål
för utredning inom socialstyrelsen med anledning av ett utredningsuppdrag
av regeringen år 1974. Föredragande statsrådet anmälde avsikt att återkomma
i frågan om lagring av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär,
när nödvändigt planeringsunderlag skulle föreligga. Utredningsarbetet inom
socialstyrelsen beräknas bli slutfört under innevarande år.

I anslagsframställningen för innevarande budgetår föreslog socialstyrelsen
att medel skulle anvisas för en lageruppbyggnad av förbrukningsmateriel.
Föredragande statsrådet anförde om detta förslag i prop. 1977/78:100 bil. 8 (s.
247 och 248) att hon inte var beredd att ta ställning i frågan om beredskapslagring
av sådan materiel. Statsrådet anförde emellertid att - om beslutsunderlag
beträffande förbrukningsmateriel skulle föreligga i sådan tid att
ställning kan tas under budgetåret 1978/79 till viss delanskaffning - hon
avsåg att senare pröva förutsättningarna för en begränsad omdisponering
inom förevarande anslag.

Med anledning av ett uppdrag av regeringen framlade socialstyrelsen i fjol i
skriften Hälso- och sjukvård i krig, programplan 1979/84 ett handlingsprogram
förbudgetåren 1979/80-1983/84 för totalförsvarsgrenen sjukvård i krig.

SoU 1978/79:27

I programplanen redovisades bl. a. en preliminär beräkning av medelsbehov
under nämnda tidsperiod för uppbyggnad av beredskapslager av sjukvårdsmateriel
av förbrukningskaraktär. Totalt angavs medelsbehovet till 420 milj.
kr., vilket med 84 milj. kr. fördelades på ettvart av de i perioden ingående
budgetåren. Vidare redovisades de beräknade kostnaderna för drift av lager
som nu sagts. Kör budgetåret 1979/80 beräknades kostnaderna till 2 450 000
kr.

I anslagsframställningen för nästa budgetår har socialstyrelsen i enlighet
med nämnda beräkningar föreslagit att del under förevarande anslag anvisas
84 milj. kr. för påbörjandet av en beredskapslagring av förbrukningsmateriel
samt under anslaget till driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel
m. m. 2 450 000 kr. till driftkostnader för sådan beredskapslagring. Föredragande
statsrådet har inte tillstyrkt socialstyrelsens förslag. Hon har beträffande
beredskapslagring av sjukvårdsmateriel i propositionen anfört (s. 228)
att hon avseratt föreslå regeringen att uppdra åt statens förhandlingsnämnd
att ta upp förhandlingar med sjukvårdshuvudmännen om deras medverkan i
den försvarsmedicinska materielberedskapen. Regeringen harden 8 mars i år
beslutat ge förhandlingsnämnden ett sådant uppdrag.

I motionen 1978/79:601 av Olof Palme m. fl. (s) föreslås att medel anvisas
för nästa budgetår för påbörjandet av en beredskapslagring av sjukvårdsmateriel
av förbrukningskaraktär. Motionärerna begär sålunda att riksdagen för
detta ändamål skall anvisa dels under förevarande anslag ett belopp av 7,8
milj. kr. till bestridande av investeringskostnader (yrkandet 1 i motionen),
dels under anslaget till driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel
m. m. (jfr s. 32) ett belopp av 200 000 kr. till bestridande av driftkostnader
(yrkandet 2 i motionen). Motionärerna anser att man väl kan kombinera de
aktuella överläggningarna med sjukvårdshuvudmännen med en påbörjad
beredskapslagring av förbrukningsmateriel. I annat fall, säger motionärerna,
riskerar man att en lösning förhalas ytterligare i avvaktan på förhandlingarna.

Socialutskottet har inhämtat yttrande från försvarsutskottet över regeringens
förslag till medelsanvisning under nämnda två anslag samt över
motionen 1978/79:601. Försvarsutskottets yttrande (FöU 1978/79:4 y) är
fogat som bilaga 2 vid detta betänkande.

Försvarsutskottet kan godta att särskilda medel för beredskapslagring av
sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär inte anvisas för nästa budgetår.
Utskottet anser att det är angeläget att en beredskapslagring av sådan materiel
påbörjas snarast, att en lageruppbyggnad bör ske i samverkan med sjukvårdshuvudmännen
och att man bör eftersträva att skapa förutsättningar för att det
under budgetåret 1980/81 påbörjas en beredskapslagring enligt ett nytt
lagringssystem. Utskottet anför emellertid att - om viss lageruppbyggnad
enligt i huvudsak de principer som avses gälla för den framtida lagringen
bedöms vara möjlig redan under budgetåret 1979/80 - kostnaderna bör
bestridas genom att man tillfälligt disponerar om medel för lagring av

SoU 1978/79:27

läkemedel. Det erinras om att föredragande statsrådet redan i prop. 1977/
78:100 förklarat sig beredd att pröva en sådan åtgärd.

Socialutskottet ansluter sig till försvarsutskottets mening. Motionen 1978/
79:601 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker
därför yrkandet 1 i motionen. Utskottets ställningstagande till yrkandet 2 i
motionen redovisas i det föregående (s. 32) i anslutning till utskottets
behandling av anslaget till driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel
m. m.

Mot förslagen i övrigt under anslaget har utskottet - i likhet med
försvarsutskottet - inte något att erinra.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1978/79:601 yrkandet 1 till Beredskapslagring av
läkemedel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 25 774 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1979

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: Göran Karlsson (s),
Kersti Swartz (fp), Erik Larsson (c), Evert Svensson (s), Karin Andersson (c),
Anna-Greta Skantz(s), John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Karl Leuchovius
(m), Kjell Nilsson (s), Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Ulla
Tillander (c), Marianne Lundqvist (fp) och Blenda Littmarck (m).

Reservationer

Vid 1. El. Socialstyrelsen

1. beträffande socialstyrelsens lekmiljöråd (mom. 5 i hemställan) av Karl
Leuchovius och Blenda Littmarck (båda m) som anser

dets att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som börjar med
”Utskottet kan” och slutar med ”motionen 1978/79:1842” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att lekmiljörådets uppgifter väl torde kunna ombesörjas av
t. ex. bostadsstyrelsen, statens planverk och konsumentverket och ifrågasätter
liksom motionärerna rådets existensberättigande. Enligt utskottet är ett
fullt tillräckligt skäl för rådets avskaffande att en sådan åtgärd vore ett
naturligt led i strävandena att sanera bort byråkratiska otympligheter i
samhället. Ett ytterligare tungt skäl är att rådets verksamhet tenderar att

SoU 1978/79:27

baseras på den uppfattningen att man inte kan tillmäta medborgarnas eget
omdöme någon större tilltro. Utskottet tillstyrker således motionen 1978/
79:1842.

dels att utskottets hemställan vid punkten 1 under mom. 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande socialstyrelsens lekmiljöråd att riksdagen med bifall
till motionen 1978/79:1842 hos regeringen begär att lekmiljörådet
upphör,

Vid 16. H 7. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. och
vid 25. VIII 1. Beredskapslagring av läkemedel m. m.

2. beträffande medelsanvisningarna, såvitt avser medelför beredskapslagring av
sjukvårdsmateriel avförbrukningskaraktär, av Göran Karlsson, Evert Svensson,
Anna-Greta Skantz, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson och
Sven-Gösta Signell (samtliga s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 32 som börjar med
”Utskottet - som” och slutar med ”motionen (yrkandet 2)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet - som (=utskottet) investeringsanslaget (s. 43-45).

Utskottet biträder på skäl som där anges motionen. Förevarande anslag bör
därför i enlighet med yrkandet 2 i motionen räknas upp med 200 000 kr. i
förhållande till regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan vid punkten 16 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:601 yrkandet 2 och
med anledning av regeringens förslag till Driftkostnader för
beredskapslagring av läkemedel m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 15 370 000 kr.

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 45 som börjar med
”Socialutskottet ansluter” och slutar med ”läkemedel m. m.” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att en beredskapslagring av
sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär påbörjas så snart som möjligt.
Påbörjandet av en beredskapslagring av sådan materiel kan, som det påpekas i
motionen 1978/79:601, väl kombineras med de förutsatta förhandlingarna
med sjukvårdshuvudmännen om deras medverkan i den försvarsmedicinska
materielberedskapen. Utskottet biträder därför förslagen i motionen. Förevarande
anslag bör därför i enlighet med yrkandet 1 i motionen räknas upp
med 7,8 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottets ställningstagande
till yrkandet 2 i motionen redovisas i det föregående (s. 32) i
anslutning till utskottets behandling av anslaget till driftkostnader för
beredskapslagring av läkemedel m. m.

SoU 1978/79:27

dels att utskottets hemställan vid punkten 25 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:601 yrkandet 1 och
med anledning av regeringens förslag till Beredskapslagring av
läkemedel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 33 574 000 kr.

Särskilt yttrande

Vid 18. Äldresjukvård m. m.

beträffande ett handlingsprogram för utbyggnad av långtidssjukvården m. m.
(betänkandet s. 36-38) av Göran Karlsson, Evert Svensson, Anna-Greta
Skantz, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson och Sven-Gösta Signell
(samtliga s) som anför:

En utbyggnad av äldresjukvården är en synnerligen angelägen uppgift.
Många väntar på plats samtidigt som antalet äldre blir allt fler. Det behövs
också mer personal på de sjukhem för långtidssjukvården som redan
finns.

Sjukvårdshuvudmännen har också ambitiösa planer för långtidssjukvårdens
utbyggnad. Detta har framgått av landstingens planer (LKELP). Vi har
emellertid kunnat konstatera att huvudmännen haft svårigheter att genomföra
sina planer. De bidrag som via skatteutjämningen tillförts dem har inte
varit till fyllest för att nå detta mål.

Vi har därför i tre år lagt fram förslag om att staten mer aktivt skulle
medverka till att den planerade utbyggnaden kommer till stånd. Detta skulle
ske genom att staten och sjukvårdshuvudmännen gemensamt tog ansvaret
för en plan med innehållet att ca 10 000 nya platser inom långtidssjukvården
skulle tillkomma under en femårsperiod. Denna plan skulle även inrymma
en väsentlig personalförstärkning i den befintliga vården. Staten skulle
genom ett direkt ekonomiskt stöd bidraga till planens uppfyllande. I våra
budgetalternativ har vi också avsatt medel härför.

Vid de två närmast föregående riksmötena har vi inte haft någon framgång
med våra förslag. De har avslagits av den borgerliga riksdagsmajoriteten.

I år kan vi emellertid konstatera att regeringen gett oss rätt i vår ståndpunkt
att det behövs särskilda insatser, utöver de generella bidragen till landstingen,
för att klara långtidssjukvårdens utbyggnad. Det belopp som avsatts är också
ungefär lika stort som vi yrkat skulle anvisas över statsbudgeten. Vi har
därför ansett att vi i detta sammanhang kan tillstyrka utskottets förslag även
om i regeringens uppgörelse med sjukvårdshuvudmännen bl. a. saknas den
viktiga del i vårt förslag som en personalförstärkning i den befintliga vården
utgör.

SoU 1978/79:27 48

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande
1978/79:3 y

till socialutskottet med anledning av propositionen 1978/79:100
bilaga 8 i vad avser anslag till socialstyrelsen

Till socialutskottet

1 samband med behandlingen av motioner rörande vissa alkoholpolitiska
frågor har skatteutskottet uppmärksammat att socialstyrelsen beslutat
avveckla sin befattning med ärenden rörande illegal sprithantering. Dessa
ärenden har handlagts av styrelsens alkoholbyrå.

Riksskatteverkets alkoholbyrå överfördes till socialstyrelsen i samband
med 1977 års alkoholpolitiska reform på skatteutskottets hemställan. Skatteutskottet
har med hänsyn härtill och med beaktande av att de åtgärder som
samhället vidtar för att bekämpa olovlig alkoholhantering är av betydelse inte
bara från sociala utan också från de skattemässiga synpunkter, som utskottet i
första hand har att bevaka, funnit anledning förorda att den av socialstyrelsen
beslutade inskränkningen av alkoholbyråns verksamhetsområde inte
genomförs. Det är enligt utskottets mening av vikt att domstolar, åklagare
och polismyndigheter i ärenden om olovlig sprittillverkning har tillgång till
den expertis som alkoholbyrån kan erbjuda i fråga om tolkningen av
alkohollagstiftningen. Av värde i detta sammanhang är också det sedan länge
etablerade samarbete med generaltullstyrelsens huvudlaboratorium som
byrån bedriver i dessa frågor. Av än större betydelse finner utskottet det
emellertid vara att alkoholbyrån genom dessa arbetsuppgifter får en fortlöpande
och snabb information om utvecklingen av nya metoder och tendenser
i fråga om den olovliga tillverkningen och renatureringen av teknisk sprit och
alkoholhaltiga preparat. Åtskilliga av de lagstiftningsåtgärder som under
senare år genomförts för att möta den olovliga hanteringen har i första hand
byggt på den information som samlats hos alkoholbyrån. Såvitt utskottet kan
bedöma skulle den av socialstyrelsen beslutade avvecklingen uteslutande få
negativa effekter och inte leda till någon sammanlagd besparing.

Med hänvisning till det anförda förordar skatteutskottet att socialutskottet
vid sin prövning av medelstilldelningen till socialstyrelsen knyter det
villkoret till anslaget att styrelsen även framgent skall på framställning av
domstol, åklagare eller annan myndighet avge yttrande i ärenden rörande
olovlig tillverkning av alkoholdrycker samt obehörig renaturering av teknisk

SoU 1978/79:27

sprit och alkoholhaltiga preparat. Anslagets storlek torde inte påverkas
härav.

Stockholm den 13 februari 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Eric Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson
(s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c),
Curt Boström (s), Margit Odelsparr(c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson
(fp) och Ingegerd Troedsson (m).

SoU 1978/79:27 50

Bilaga 2

Försvarsutskottets yttrande
1978/79:4 y

över propositionen 1978/79:100 såvitt avser beredskapslagring av
läkemedel m. m. jämte motion

Till socialutskottet

Socialutskottet harden 31 januari 1979 beslutat hemställa om yttrande från
försvarsutskottet över propositionen 1978/79:100 bilaga 8 punkterna H 7.
Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. och VIII: 1 Beredskapslagring
av läkemedel m. m. samt motionen 1978/79:601 av Olof Palme
m. fl. (s) om anslag till beredskapslagring av förbrukningsmateriel för
sjukvården.

Utskottet

För investeringar för beredskapslagring av läkemedel och förbrukningsmateriel
för den civila hälso- och sjukvårdens behov finns på kapitalbudgeten
ett investeringsanslag benämnt Beredskapslagring av läkemedel m. m.
Driftkostnaderna för denna lagring och för den beredskapslagring av sera och
vacciner som på uppdrag av socialstyrelsen sker vid statens bakteriologiska
laboratorium bestrids från förslagsanslaget Driftkostnader för beredskapslagring
av läkemedel m. m. under åttonde huvudtiteln.

Beredskapslagring av läkemedel

Budgetåren 1977/78 och 1978/79 har sammanlagt 57 milj. kr. anvisats för
beredskapslagring av läkemedel. För budgetåret 1979/80 har i budgetpropositionen
beräknats 25 774 000 kr. för ändamålet. För varje budgetår tillkommer
driftkostnader för lagringen.

Regeringens förslag till lageruppbyggnad av läkemedel, inbegripet sera och
vacciner, följer i huvudsak de riktlinjer som angavs i riksdagens beslut år 1977
om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1976/77:74 bil. 3, FöU 1976/
77:13, rskr 1976/77:311). Enligt riktlinjerna skulle denna lageruppbyggnad
t. v. få planeras inom ett belopp av 150 milj. kr. (1977 års prisläge) för perioden
1977/78 - 1981/82. Lageruppbyggnaden är viktig och försvarsutskottet har
ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.

SoU 1978/79:27

Beredskapslagring av förbrukningsmateriel

I 1977 års totalförsvarsbeslut lämnades frågan om beredskapslagring av
sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär öppen i avvaktan på resultatet av
pågående utredningsarbete, bl. a. rörande behovet av olika slag av sjukvårdsmateriel
under en avspärrning och/eller krigsperiod. Några medel har hittills
inte anvisats för ändamålet. 1 budgetpropositionen 1978 förklarade sig
föredragande statsrådet emellertid berett att - om nödvändigt beslutsunderlag
togs fram i tid - pröva en begränsad omdisposition inom anslaget för
budgetåret 1978/79 för att göra det möjligt att påbörja en sådan lageruppbyggnad.

Med anledning av statsrådets uttalande föreslog socialstyrelsen i samråd
med överstyrelsen för ekonomiskt försvar den 31 maj 1978 att under
budgetåret 1978/79 skulle få disponeras ett belopp om högst 10 milj. kr. för
beredskapslagring av förbrukningsmateriel. Medlen för beredskapslagring av
läkemedel m. m. skulle därvid övergångsvis kunna reduceras i motsvarande
utsträckning. Regeringen har ännu inte tagit ställning till framställningen.

Utredningen om sjukvården i krig (USIK) har i juli 1978 föreslagit att
regeringen skulle ge statens förhandlingsnämnd i uppdrag att genomföra
förhandlingarom kommunal och landstingskommunal medverkan i försörjningsberedskapen
för hälso- och sjukvården. Under hänvisning till att statens
förhandlingsnämnd avsågs få ett uppdrag enligt utredningens förslag räknar
föredragande statsrådet i budgetpropositionen 1979 inte med några medel för
ifrågavarande beredskapslagring. Socialstyrelsen har för sådan lagring
hemställt om 84 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

I motionen 1978/79:601 (s)yrkas att sammanlagt 8 milj. kr. skall anvisas för
att börja bygga upp ett beredskapslager för ifrågavarande förbrukningsmateriel.
Av beloppet avses 7,8 milj. kr. för lagring och 0,2 milj. kr. för
driftkostnader. Motionärerna anser att man med fördel kan kombinera de
aktuella överläggningarna med att påbörja en beredskapslagring. I annat fall
riskerar man, framhåller de, att en lösning förhalas ytterligare i avvaktan på
resultatet av dessa förhandlingar.

Försvarsutskottet anser det vara angeläget att en beredskapslagring för
sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär påbörjas snarast. Det råder
allvarliga brister inom området och frågan har nu hållits öppen under lång tid.
En lageruppbyggnad bör - som också planeras - ske i samverkan med
huvudmännen för den civila hälso- och sjukvården. Resurserna inom hälsooch
sjukvården bör samordnas i största möjliga utsträckning. Enligt utskottets
mening bör eftersträvas att skapa förutsättningar för att under budgetåret
1980/81 påbörja en beredskapslagring av förbrukningsartiklar enligt ett nytt
lagringssystem.

Om viss lageruppbyggnad, enligt i huvudsak de principer som avses gälla
förden framtida lagringen, bedöms vara möjlig redan under budgetåret 1979/

SoU 1978/79:27

80 bör kostnaderna härför bestridas genom att tillfälligt disponera om medel
för lagring av läkemedel. Redan i budgetpropositionen 1978 förklarade sig
föredragande statsrådet beredd att pröva en sådan åtgärd.

Försvarsutskottet kan alltså godta att inga särskilda medel för beredskapslagring
av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär anvisas för budgetåret
1979/80.

Stockholm den 27 februari 1979

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Erik Glimnér (c), Eric
Holmqvist (s), Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Roland Brännström (s), Hans Lindblad
(fp), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m), Arne Remgård (fp) och Kalevi
Wernebrink (c).

Avvikande mening

av Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström,
Roland Brännström och Karl-Erik Svartberg (alla s)som anser att den
del av utskottets anförande som på s. 2 börjar ”Om viss” och slutar på s. 3
”budgetåret 1979/80” bort ha följande lydelse:

I motionen 1978/79:601 (s) har yrkats att för nästa budgetår skall anvisas
sammanlagt 8 milj. kr. för beredskapslagring av sjukvårdsmateriel av
förbrukningskaraktär. Som framgår av det föregående anser utskottet det
vara angeläget att en beredskapslagring av sjukvårdsmateriel påbörjas
snarast. En viss lageruppbyggnad kan, som motionärerna anför, väl kombineras
med de aktuella förhandlingarna om ett framtida system för beredskapslagring
som bygger på samverkan med civila sjukvårdshuvudmän, ev.
som försöksverksamhet. Utskottet föreslår därför att socialutskottet tillstyrker
bifall till motionen 601.

SoU 1978/79:27

Innehållsförteckning

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m 1

Öppen hälso- och sjukvård 16

Undervisningssjukhus m. m 25

Övrig sjukvård m. m 31

Vissa åtgärder för handikappade 40

Statens allmänna fastighetsfond 42

Fonden för låneunderstöd 42

Fonden för beredskapslagring 43

Reservationer 45

Vid 1. El. Socialstyrelsen (av m-ledamöterna)

1. Socialstyrelsens lekmiljöråd (mom 5 i hemställan) 45

Vid 16. H 7. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m.
och vid 25. VIII I. Beredskapslagring av läkemedel m. m. (av sledamöterna) 2.

Medelsanvisningarna, såvitt avser medel för beredskapslagring

av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär 46

Särskilt yttrande 47

Vid 18. Aldresjukvård (av s-ledamöterna)

Ett handlingsprogram för utbyggnad av långtidssjukvården m. m. . 47

Bilaga 1, skatteutskottets yttrande SkU 1978/79:3 y 48

Bilaga 2, försvarsutskottets yttrande FöU 1978/79:4 y 50