SoU 1978/79:26

Socialutskottets betänkande
1978/79:26

med anledning av i propositionen 1978/79:100 gjorda framställningar
inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller
ungdomsvård och nykterhetsvård m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1978/79:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1979/80 under avsnitten I. Ungdomsvård m. m. och J. Nykterhetsvård m. m.
jämte elva motioner.

1. Ungdomsvård m. m.

11-1 4. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader m. fl. anslag. Regeringen
har under punkterna I 1-1 4 (s. 165-170) föreslagit
(1 1) att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 158 962 000 kr.,

(I 2) att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av
inventarier m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
740 000 kr.,

(I 3) att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 270 000 kr.,

(1 4) att riksdagen till Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska
medborgare, flyktingar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 125 000 000 kr.

Motion

I motionen 1978/79:712 av Gillis Augustsson m. fl. (s, c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller

1. att en översyn av personaldimensionering vid ungdomsvårdsskolorna
görs,

2. att hänsyn därvid tas till socialstyrelsens äskanden beträffande inrättande
av tjänster vid ungdomsvårdsskolorna och finansiering av verksamheten.

Utskottet

1 motionen 1978/79:712 av Gillis Augustsson m. fl. (s, c) yrkas dels att det
skall göras en översyn av personaldimensioneringen vid ungdomsvårdsskolorna,
dels att hänsyn därvid bör tas till socialstyrelsens äskanden om tjänster
vid skolorna och om finansiering av verksamheten.

1 Riksdagen 1978/79. 12 sam!. Nr 26

SoU 1978/79:26

Motionärerna anför bl. a. att ungdomsvårdsskolorna fått ett allt svårare
klientel. Detta har medfört ett ökat inslag av våld på skolorna. Personalen
räcker inte till. Ungdomsvårdsskolorna har inte fått de resurser som krävs för
att ge de intagna adekvat vård. På vissa skolor tvingas man låsa in eleverna
nattetid på grund av den otillräckliga bemanningen. Inte heller har man fått
den ytterligare psykologexpertis som begärts.

Man kan visserligen konstatera att det i årets budgetproposition liksom i
föregående års föreslås en medelsanvisning som inte ger utrymme för den
relativt betydande personalökning till ungdomsvårdsskolorna som begärts av
socialstyrelsen. Verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna har över huvud
taget inte tillförts några egentliga förstärkningar på senare år. Detta sammanhänger
delvis med den ändrade inställningen till institutionsvården, varigenom
öppnare vårdformer och olika försöksverksamheter fått ett allt större
utrymme. Ett annat skäl har varit att ungdomsvårdsskolornas verksamhet
berörts av den i många år arbetande socialutredningen. Skolornas framtid har
därför länge framstått som oviss. De begränsade resurser som ungdomsvårdsskolorna
nödgats arbeta med under denna tid har utan tvivel medfört att
effektiviteten i verksamheten på många håll blivit nedsatt. Utskottet vill med
anledning därav framhålla att det är nödvändigt att utvecklingen följs med
uppmärksamhet så att inte vården försämras allvarligt i kvalitativt avseende.
Regeringen beräknas emellertid inom kort lägga fram förslag till en ny
sociallagstiftning som berör skolorna. 1 anslutning därtill pågår förhandlingar
om att överföra huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna från staten
till landstingskommuner och vissa primärkommuner. Under dessa förhållanden
är utskottet inte berett att nu tillstyrka en sådan översyn rörande
personaldimensioneringen vid ungdomsvårdsskolorna som motionärerna
föreslår. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:712.

Medelsberäkningen i propositionen såvitt avser anslagen under avsnittet
Ungdomsvård m. m. (11-1 4) föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande personaltätheten på ungdomsvårdsskolorna att
riksdagen avslår motionen 1978/79:712,

2. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 158 962 000
kr.,

3. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av
inventarier m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 740 000 kr.,

4. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 270000
kr.,

5. att riksdagen till Ersättningar till kommunerna för hjälp till
utländska medborgare, flyktingar m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.

SoU 1978/79:26

2. Nykterhetsvård m. m.

J1-J 9. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
m. fl. anslag. Regeringen har under punkterna J 1-J 9 (s. 175-192) föreslagit (J

1) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
43 919 000 kr.,

(J 2) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utrustning m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 kr.,

(J 3) att riksdagen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
1 760 000 kr.,

(J 4) att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändringarna i
grunderna för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. samt till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
212 900 000 kr.,

(J 5) att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 205 300 00 kr.,

(J 6) att riksdagen till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.,

(J 7) att riksdagen till Bidrag till organisationer m. m. för budgetåret 1979/
80 anvisar ett anslag av 10 450 000 kr.,

(J 8) att riksdagen till Upplysning och information på alkoholområdet för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 9 350 000 kr.,

(J 9) att riksdagen till Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 260 000 kr.

Motioner

I motionen 1978/79:600 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar

1. godkänna de riktlinjer för en treårig verksamhet på missbruksområdet
som föreslagits i motionen,

2. godkänna de riktlinjer m. m. för information i missbruksfrågorna som
föreslagits i motionen,

3. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
skolans verksamhet på missbruksområdet,

4. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet,

5. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
utvärdering m. m. av försöksverksamhet med tillnyktringsenheter.

SoU 1978/79:26

6. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
missbruksforskningen,

7. till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1979/80 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
3 760 000 kr.,

8. till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret
1979/80 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 8 500 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 213 800000 kr.,

9. till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret
1979/80 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 3 050 000 kr.,

10. till Bidrag till organisationer m. m. förbudgetåret 1979/80 under femte
huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 9 000 000 kr.
förhöjt anslag av 19 450 000 kr.,

11. till Upplysning och information på alkoholområdet för budgetåret
1979/80 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 4 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 13 350 000 kr.,

12. till Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet förbudgetåret
1979/80 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 500 000
kr.

1 motionen 1978/79:711 av Margareta Andrén (fp) och Bernt Ekinge (fp)
hemställsatt riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsam utredningav
de problem som är förknippade med langning av alkohol till ungdomar under
20 år.

I motionen 1978/79:1258 av Bernt Ekinge (fp) och Margareta Andrén (fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning och kartläggning
av alkoholbrukets samhällsekonomiska konsekvenser.

1 motionen 1978/79:1271 av Marianne Karlsson (c) och Åke Polstam (c)
hemställs att riksdagen till Lyckebyskolan i Alvastra för budgetåret 1979/80
anvisar 100 000 kr.

1 motionen 1978/79:1274 av Karl-Eric Norrby (c) och Gunnar Björk i Gävle
(c) hemställs att riksdagen beslutar att under anslagsposten J 8 Upplysning
och information på alkoholområdet anvisa 4,5 milj. kr. till Statens
ungdomsråd för fortsatt upplysning i alkoholfrågorna.

I motionen 1978/79:1819 av Nils Carlshamre (m) och Ingegerd Troedsson
(m) hemställs att riksdagen

1. beslutar att under budgetåret 1979/80 anordningsbidrag skall lämnas till
60 nya platser i kommunala inackorderingshem för alkoholmissbrukare,

2. till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. anvisar ett reservationsanslag på 2 640 000 kr.

SoU 1978/79:26

I motionen 1978/79:1820 av Eric Carlsson (c) och Arne Magnusson (c)
hemställs att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar åt berörda myndigheter
att i enlighet med vad som i motionen anförts

1. skyndsamt vidta erforderliga åtgärder för att skydda barn och ungdom
mot alkoholens skadeverkningar,

2. med kraft bekämpa ”langningen” av alkoholhaltiga drycker.

I motionen 1978/79:1829 av Hans Lindblad (fp) och Elver Jonsson (fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att regeringen noga följer
alkoholkonsumtionens utveckling under 1979 mot bakgrund av riksdagens
målsättning om minskad total alkoholkonsumtion.

I motionen 1978/79:1838 av Gunde Raneskog (c) och Sven Johansson (c)
hemställs

1. att riksdagen på socialdepartementets budget under punkten J 7 Bidrag
till organisationer m. m. anvisar ett i förhållande till departementschefens
förslag med 1 000 000 kr. ökat anslag på 11 450 000 kr.,

2. att riksdagen uttalar att av anslagen under punkt J 7 1 535 000 kr. skall
reserveras/avdelas för De kristna samfundens nykterhetsrörelse (DKSN).

I motionen 1978/79:1843 av Ulla Tillander (c) och Maj Pehrsson (c)
hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att förslag utarbetas till vårdprogramunderlag
för missbruksvården,

2. att riksdagen beslutar att utbildning av personal för missbruksvården
inom arbetsmarknadsutbildningens ram skall få pågå intill utgången av
budgetåret 1979/80 inom en ram av 2 milj. kr.,

3. att riksdagen begär att regeringen lägger fram en plan för en integrering
av institutionsvården.

Utskottet

Allmänna åtgärder mot missbruk

Det råder i vårt land en bred politisk enighet om de principiella målen för
alkoholpolitiken. I detta sammanhang vill utskottet erinra om vad statsmakterna
i detta hänseende uttalat under senare år. 1 sitt av riksdagen godkända
betänkande SkU 1975/76:64 (s. 4) anförde skatteutskottet följande:

Utskottet finnér det angeläget att starkt understryka behovet av en
genomgripande alkoholpolitisk reform. Det är därvid enligt utskottets
uppfattning av stort värde att alkoholfrågorna i fortsättningen infogas i sitt
sammanhang och att ett klart mål uppställs för en flerårig insats syftande till
att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och till att komma
till rätta med alkoholmissbruket.

1 propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken anförde socialministern
bl. a. följande (s. 16 ff.):

1* Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 26

SoU 1978/79:26

Jag lägger här fram förslag till åtgärder som syftar till en sådan begränsning
av den totala alkoholkonsumtionen som kan bidra till att alkoholmissbruket
trängs tillbaka och alkoholskadorna därmed motverkas. Insatser av detta slag
kan dock få genomslagskraft först på något längre sikt. Det bör vidare
understrykas att en utveckling i den riktning som jag förordar tillfälligt kan
avbrytas, varvid nya åtgärder får prövas. Mot denna bakgrund har jag funnit
att någon i fråga om mängd och tid bestämd plan för en sänkning av
alkoholkonsumtionen inte är möjlig.

För att komma till rätta med alkoholmissbruket är det nödvändigt att
upprätthålla vissa restriktioner i handeln med alkoholdrycker. Alkoholfrågan
måste vidare sättas in i sitt sociala och samhällspolitiska sammanhang och
åtgärder vidtas på en mängd områden i syfte att nedbringa alkoholkonsumtion
och alkoholskador. En socialt ansvarsfull politik som syftar till att skapa
trygghet och välfärd för alla människor ökar förutsättningarna att komma till
rätta med alkoholmissbruket.

Jag vill framhålla att alkoholpolitiska strävanden måste kompletteras med

insatser för vård och rehabilitering av alkoholmissbrukare. Eftersom

alkoholmissbruket ofta har sin orsak i sociala förhållanden bör det i första
hand angripas med i vid mening socialpolitiska insatser. Det man vill sätta in
som specifikt alkoholpolitiskt måste ses som ett komplement till andra
åtgärder som syftar till att förbättra förhållandena inom arbetslivet, skolan,
familjelivet, boendet och fritidsutnyttjandet.

Vidare innebär kraven på solidaritet mellan samhällsmedlemmarna behov
av större inlevelse och engagemang för att skapa möjlighet för människor att
stödja varandra och förhindra utslagning. Konkret har de medfört att en ökad
tonvikt har lagts på förändringar i den enskildes miljö, dvs. inom arbets-,
utbildnings-, boende- och fritidsmiljön.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1976/77:40 med anledning av
propositionen anförde skatteutskottet (s. 74) att det inte fanns skäl ändra
utskottets tidigare uttalade målsättning. Skatteutskottet anförde i sammanhanget: Enligt

utskottets bedömning föreligger det inte någon motsättning mellan
den av utskottet formulerade och av såväl socialministern som vissa
motionärer godtagna målsättningen för alkoholpolitiken och de övriga
yrkandena i frågan, mer än vad gäller kraven på preciserade delmål för
sänkning av alkoholkonsumtionen. För att kunna sänka den totala alkoholkonsumtionen
torde fordras samordning av flera insatser. Utskottet vill här
peka på behovet av information, på utnyttjandet av prissättningsinstrumentet
och på en övervakning av hur konsumtionen av drycker med olika
alkoholhalt inbördes kan styras. Det är inte utskottets uppgift att närmare
precisera behövliga insatser för att under en följd av år begränsa den totala
alkoholkonsumtionen, utan utskottet utgår ifrån att detta blir en uppgift för
socialstyrelsen.

I fråga om narkotikamissbruket uttalade departementschefen i propositionen
1977/78:105 om åtgärder mot narkotikamissbruket följande (s. 30):

Grundvalen för kampen mot narkotikamissbruket måste vara att
samhället inte kan godta något annat bruk av narkotika än det som är
medicinskt motiverat. Allt annat bruk är missbruk och måste med kraft
bekämpas.

Sol) 1978/79:26

1 samhällets alkoholpolitiska program är det övergripande målet att
begränsa totalkonsumtionen av alkohol. Kampen mot narkotikamissbruket
får inte begränsas till att enbart minska dess förekomst, utan måste syfta till
att eliminera missbruket. Narkotikamissbruket kan aldrig accepteras som en
del av vår kultur.

Denna målsättning accepterades av såväl socialutskottet som riksdagen
(SoU 1977/78:36 s. 4, rskr 1977/78:363).

Enighet råder sålunda om de långsiktiga målen för kampen mot missbruk
av alkohol och narkotika. Däremot finns i viss utsträckning olika meningar
om vilka konkreta åtgärder som bör vidtas från statsmakternas sida för att
målen skall nås. I motionen 1978/79:600 av Olof Palme m. fl. (s) förespråkas i
tio punkter ett brett upplagt treårsprogram för åtgärder på missbruksområdet.
Kostnaderna för programmet beräknas till 100 milj. kr., varav 32 milj. kr.
under budgetåret 1979/80. Åtgärder föreslås på följande områden.

1. Information i skolan.

2. Information och uppföljande aktiviteter hos folkrörelser.

3. Stöd till socialt arbete och information i arbetslivet.

4. Stöd till alkoholfri icke-kommersiell nöjesverksamhet.

5. Stöd till kommunala insatser i särskilt utsatta ungdomsmiljöer.

6. Förstärkta rehabiliteringsinsatser för alkoholskadade m. fl.

7. Försök med nya vård- och behandlingsmetoder inom öppenvården och
vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

8. Försök med särskilda projekt för samverkan mellan den sociala vården
och landstingens vårdområden.

9. Utvärdering och dokumentation samt utbildningsverksamhet.

10. Utökning med 100 platser i inackorderingshem.

Utskottet delar motionärernas grundläggande uppfattning att det är
angeläget att åtgärder kommer till stånd på de angivna områdena, i många
avseenden i enlighet med vad motionärerna föreslår. Socialstyrelsens nämnd
för alkoholfrågor, som inrättades den 1 januari 1978, har emellertid numera
det centrala ansvaret för den statliga alkoholpolitiken. Nämnden skall enligt
socialstyrelsens instruktion (1967:606, efter ändringar omtryckt 1977:988)
bl. a. ta initiativ till åtgärder på det alkoholpolitiska området. Utskottet kan
visserligen beklaga att nämnden inledningsvis haft vissa svårigheter att
komma i gång med verksamheten i full omfattning men utgår från att
nämnden i fortsättningen kommer att kunna fungera på det sätt som
förutsatts av riksdagen vid behandlingen av propositionen 1976/77:108 om
alkoholpolitiken. I nämndens uppgifter ingår bl. a. att förbereda socialstyrelsens
ställningstaganden i frågor som rör alkoholpolitiken och att ta initiativ
till åtgärder med alkoholpolitisk anknytning (se samma prop. s. 33-35).
Nämnden skall även verka för att alkoholpolitiska insatser samordnas med
varandra och med insatser på angränsande områden. Omfattande åtgärder av
det slag som föreslås i den nu aktuella motionen kräver ett grundligt

SoU 1978/79:26

förberedelsearbete och de bör därför i princip beredas av nämnden. Nämndens
utredning och bedömning av dylika förslag bör således finnas tillgängliga
när riksdagen har att ta ställning till frågan om eventuella anslagshöjningar.
I den mån vad som anförs i motionen bör föranleda vidare åtgärder
förutsätter utskottet att nämnden för alkoholfrågor efter vederbörlig beredning
tar erforderliga initiativ härtill. Någon åtgärd från riksdagens sida är
därför inte påkallad. Utskottet behandlar i följande avsnitt de olika delförslag
som framlagts i motionen 1978/79:600 och anför därvid en rad skäl som talar
mot ett bifall till dessa yrkanden.

1 enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:600
yrkandet 1.

Som allmän bakgrund till behandlingen av ett antal motionsyrkanden
lämnar utskottet här en redovisning för bl. a. olika utredningar på missbruksområdet.

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor har som ovan nämnts det
centrala ansvaret för den statliga alkoholpolitiken.

Den till socialdepartementet knutna delegationen för social forskning
svarar för bedömning och samordning av forskningsprojekt inom den sociala
sektorn. Delegationen kan också initiera projekt. Från anslaget A 3 under
socialhuvudtiteln finansieras ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt
rörande bl. a. nykterhets- och narkomanvård.

Alkoholpolitiska utredningen (APU), vars förslag låg till grund förden 1977
framlagda propositionen om alkoholpolitiken, lät utföra vissa sociologiska
studier om alkoholbruket, om alkoholinformationen m. m. Utredningen
sammanställde också svenska och internationella forskningsresultat, statistiska
uppgifter m. m. 1 utredningens slutbetänkande Alkoholpolitik (SOU
1974:90-93) redovisas ett omfattande bakgrundsmaterial rörande bl. a. bruket
av alkohol och dess konsekvenser i olika avseenden.

Också slutrapporten från det s. k. NyS-projektet, vilket närmare berörs på s.
12, innehåller en redovisning av alkoholkonsumtionens och missbrukets
beräknade omfattning.

Den 1977 tillsatta utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets
omfattning arbetar f. n. med att göra en kartläggning av narkotikamissbrukets
omfattning i syfte att skapa underlag bl. a. för beslut om olika vård- och
behandlingsinsatser för mer etablerade missbrukare. Utredningen skall också
göra en bredare kartläggning i syfte att få förbättrat underlag för beslut om
olika förebyggande insatser för barn och ungdom.

I enlighet med riksdagens beslut våren 1978 har vidare inrättats tre nya
professurer i alkoholforskning, varav två med samhällsvetenskaplig inriktning.

Slutligen skall erinras om socialutredningens slutbetänkande (SOU
1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg, vilket inom kort kommer
att läggas till grund för en proposition med förslag om genomgripande
förändringar av sociallagstiftningen.

SoU 1978/79:26

Med hänsyn till de uppgifter som ankommer på nämnden för alkoholfrågor
och på delegationen för social forskning anser utskottet det inte motiverat att
riksdagen går in på någon närmare prövning av frågan om det i enlighet med
vad som föreslås i motionen 1978/79:1258 av Bernt Ekinge (fp) och Margareta
Andrén (fp) bör tillsättas en utredning om alkoholbrukets samhällsekonomiska
konsekvenser. Utskottet kan inte heller tillstyrka motionen 1978/
79:1829 av Hans Lindblad (fp) och Elver Jonsson (fp), vari anförs att
regeringen bör följa alkoholkonsumtionens utveckling under 1979 mot
bakgrund av riksdagens målsättning om minskad total alkoholkonsumtion.
Det får nämligen anses vara en självklar uppgift såväl för regeringen som för
alkoholpolitiska nämnden att fortlöpande följa utvecklingen på området och
då så befinns påkallat vidta åtgärder. Utskottet avstyrker således motionerna
1978/79:1258 och 1978/79:1829.

I motionerna 1978/79:711 av Margareta Andrén (fp) och Bernt Ekinge (fp)
och 1978/79:1820 av Eric Carlsson (c) och Arne Magnusson (c) tas upp
problemen med langning av alkohol till minderåriga samt vissa andra frågor
om hur alkoholmissbruket hos barn och ungdom skall kunna begränsas.

När det gäller missbruk hos barn och ungdom har sociala centralnämnden i
varje kommun det primära ansvaret för att åtgärder kommer till stånd, såväl
på det individuella som på det allmänt förebyggande planet. Detta följer av
barnavårdslagen.

Det bör också i sammanhanget erinras om det numera etablerade BPSsamarbetet
(Barnavårdsnämnd-Skola-Polis), där man på det lokala planet kan
ta upp bl. a. problem med langning till ungdom till diskussion och samråd.
Enligt ett cirkulär (1970:513, ändrat 1976:598, jfr Råd och anvisningar från
socialstyrelsen nr 23 /1971, samt brottsförebyggande rådet, Rapport 1976:2)
till socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen samt olika lokala
myndigheter bör det i kommunerna finnas särskilda samarbetsorgan mellan
framför allt barnavårdsnämnd, skola och polis. Syftet är att samordna
resurserna för att främja barns och ungdoms utveckling och för att motverka
brottslighet och missanpassning. Man skall verka för att samarbetet på fältet
sker i lämpliga former med bl. a. uppsökande verksamhet samt information i
barna- och ungdomsvårdande frågor. Socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och
rikspolisstyrelsen skall efter samråd med brottsförebyggande rådet och efter
hörande av Svenska kommunförbundet lämna råd och anvisningar.

Då det gäller informationssidan finns skäl erinra om att särskilda medel
anslås för information till ungdom om missbruksproblemen. Medlen fördelas
av statens ungdomsråd. Vidare fördelar nämnden för alkoholfrågor vissa
medel från allmänna arvsfonden till försök med fritidsverksamhet för
ungdom. Information förekommer också inom skolans ram.

På skolans område pågår visst utredningsarbete som kan bli av betydelse
för att motverka alkoholbruket hos barn och ungdom. Regeringen har t. ex.
beslutat att det skall tillkallas en utredningsman med uppgift att utreda frågan
om utbyggnad av kontaktverksamheten mellan hemmen och skolan. Det

SoU 1978/79:26

finns också en till utbildningsdepartementet knuten arbetsgrupp kring
normbildning och normöverföring i skolan. Arbetsgruppen har i dagarna lagt
fram en debattskrift, ”Skolan skall fostra”. Slutligen kan nämnas elevvårdskommittén
(U 1978:06), som skall dels se över skolans sociala uppgifter, dels
undersöka möjligheterna till samverkan mellan de olika samhälleliga organ
som är engagerade i barn- och ungdomsverksamhet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att langning av alkohol till
minderåriga är ett allvarligt problem som måste mötas med kraftfulla
åtgärder. Åtgärderna bör emellertid i forsta hand kunna komma till stånd
genom de organ som i enlighet med det sagda har ansvaret på det lokala
planet. Utskottet vill här särskilt erinra om det tidigare nämnda BPSsamarbetet.
I den mån så visar sig erforderligt bör socialstyrelsens nämnd för
alkoholfrågor efter samråd med systembolaget ta initiativ till särskilda
insatser. Någon åtgärd från riksdagens sida är enligt utskottets mening inte
påkallad. Utskottet avstyrker således motionerna 1978/79:711 och 1978/
79:1820.

/ nformationsfrågor

I motionen 1978/79:600 av Olof Palme m. fl. (s) tas upp bl. a. frågor om
vilka riktlinjer som bör gälla för samhällets information på missbruksområdet
(yrkandena 2 och 3) och om ökade satsningar på information (yrkandet
11).

Vid behandlingen av propositionen om alkoholpolitiken enades man i
huvudsak om viss målsättning för informationen (prop. 1976/77:108 s. 23 och
SkU 1976/77:40 s. 75). Denna målsättning innebär att informationen skall
sätta in missbruksproblemen i deras sociala sammanhang och vidga medvetenheten
om att människors sociala svårigheter måste mötas med öppenhet
och vilja till solidariska insatser. Den skall också medverka till en sådan
förändring i synen på dem som har skadats genom missbruket att deras
delaktighet i den samhälleliga gemenskapen tryggas. Informationen bör
understryka riskerna för skadeverkningar och betona vikten av helnykterhet
under uppväxtåren, i trafiken och i arbetslivet. Informationen bör till stor del
avse ungdomen men inte ensidigt inriktas på denna. Ansvaret för den
övervägande delen av informationen skall vila på folkrörelserna, som bör ges
resurser härför. Skatteutskottet tillfogade, i anslutning till tidigare uttalanden,
att informationen också borde inriktas på att förändra och begränsa det
traditionella bruket av alkohol.

Vad motionärerna anför i fråga om riktlinjer för informationen överensstämmer
enligt utskottets mening väl med vad riksdagen tidigare uttalat.

Motionärerna anser vidare att missbruksfrågorna bör ges en mera framskjuten
plats i skolans verksamhet och att skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag
att utarbeta ett program för insatser inom lärarutbildning och fortbildning.
Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att det är av största vikt

SoU 1978/79:26

att man tar till vara de särskilda möjligheter som skolan erbjuder att nå alla
ungdomar med information i missbruksfrågorna. Det är som motionärerna
framhåller också angeläget att undervisningen i dessa frågor utformas så att
problemen i samband med missbruk av alkohol och narkotika framstår klart
för eleverna. Det finns anledning räkna med att skolmyndigheterna är väl
medvetna härom och strävar efter en effektiviserad undervisning i missbruksfrågorna.
Utskottet återkommer vid behandlingen av anslaget J 5
Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. till frågan om i propositionen
beräknade medel för utveckling av ANT-verksamheten inom skolan
(s. 14). Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om den tvååriga
försöksverksamhet inom skolans område som föreslogs i propositionen om
åtgärder mot narkotikamissbruk (prop. 1977/78:105 s. 46, SoU 1977/78:36 s.
14). Riksdagen hade inte något att erinra mot att de föreslagna åtgärderna på
skolans område kom till stånd. Här kan också nämnas den verksamhet som
bedrivs av CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning),
vilket har som sin främsta uppgift att främja saklig upplysning om verkningar
av alkohol- och narkotikabruk på individ och samhälle och därmed
sammanhängande frågor. CAN spelar en central roll i den alkohol- och
narkotikaupplysning som bedrivs av frivilliga organisationer i grundskolan
och andra utbildningsanstalter samt inom andra speciella målgrupper. Till
CAN är 39 olika organisationer anslutna, däribland LO, TCO, Nykterhetsrörelsens
Landsforbund (NLF) och Sveriges riksidrottsforbund. Utskottet
anser med hänvisning till det anförda att något riksdagens initiativ inte
erfordras i här aktuellt avseende. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka
den allmänna höjning av anslaget J 8 Upplysning och information på
alkoholområdet med 4 000 000 kr. som föreslås av motionärerna, detta också
med hänsyn till de ökade satsningar som görs under andra anslag i fråga om
bidrag till organisationer. Utskottet återkommer härtill i anslutning till
behandlingen av anslaget J 7 Bidrag till organisationer m. m.(s. 16). Utskottet
avstyrker således motionen 1978/79:600 i här aktuell del (yrkandena 2,3 och
11).

Anslaget under J 8 uppgår för innevarande budgetår till 9 milj. kr. Därav
disponerar statens ungdomsråd i samråd med socialstyrelsens nämnd för
hälsoupplysning 4 milj. kr. för fördelning på organisationer och för egen
verksamhet avseende upplysning om alkohol och narkotikaproblem. Vidare
disponerar socialstyrelsen 5 milj. kr. för riksomfattande informationskampanjer
och kompletterande informationsåtgärder om alkohol och andra
missbruksmedel. I propositionen föreslås en höjning av anslaget till 9 350 000
kr.

1 motionen 1978/79:1274 av Karl-Eric Norrby (c) och Gunnar Björk i Gävle
(c) yrkas att statens ungdomsråd skall erhålla 4 500 000 kr. för fortsatt
upplysning i alkoholfrågorna.

Utskottet biträder regeringens förslag till uppräkning av anslaget. Utskottet

SoU 1978/79:26

vill framhålla att uppräkningen ger utrymme forén höjning av det belopp som
fördelas av statens ungdomsråd men är inte berett att härutöver biträda
motionärernas förslag. Yrkandet i motionen 1978/79:1274 avstyrks.

Motionärerna anför i motionsmotiveringen bl. a. att de särskilda bidrag till
fritidsverksamhet för ungdom som fördelas av nämnden för alkoholfrågor
bör överflyttas till statens ungdomsråd. Utskottet konstaterar att det rör sig
om en femårig försöksverksamhet med syfte att nå de grupper som behöver
särskild hjälp med sin fritidsverksamhet. I propositionen om alkoholpolitiken
(prop. 1976/77:108 s. 27) anfördes bl. a. att det var naturligt att stödet i första
hand användes för aktiviteter bland ungdom men att bidrag borde kunna ges
till aktiviteter bland alla åldersgrupper. Det var en fördel om projekten
utformades på sådant sätt att de blev tillgängliga för både ungdomar och äldre.
Ifrågavarande aktivitetsstöd är således inte inriktat uteslutande på ungdomsorganisationerna.
Det är bl. a. på grund härav inte motiverat att överföra
denna uppgift till statens ungdomsråd.

Värd och rehabilitering

Frågan om riktlinjer för missbruksvården tas upp i motionen 1978/79:1843
(yrkandet l)av Ulla Tillander (c) och Maj Pehrsson (c). Motionärerna begäran
förslag skall utarbetas till vårdprogramunderlag. De anför bl. a. att utredning
bör göras i syfte att ta fram modeller till vårdprogram som bildar en
sammanhängande vårdkedja.

Utskottet vill inledningsvis erinra om något av det arbete som hittills
utförts på området.

Under åren 1972-1975 genomförde socialstyrelsen inom ramen för det s. k.
NyS-projektet (Nykterhetsvårdens Strukturgrupp) en kartläggning av olika
delar av nykterhetsvården. År 1978 publicerades en slutrapport, Vården av
alkoholmissbrukare - problem och möjligheter (Socialstyrelsen redovisar,
1978:4). 1 rapporten har man försökt ge en samlad bild av läge och
utvecklingstendenser inom vårdområdet. Genom intervjuer med vårdpersonal
och genom beskrivningar av försöksverksamheter m. m. har man velat
ge uppslag till förbättringar av den nuvarande vården och antyda alternativa
lösningar på olika vårdproblem. Rapporten används som utgångspunkt för en
omfattande studie- och informationsverksamhet bland vårdpersonal och
andra intresserade. Socialstyrelsen anordnar f. n. konferenser härom.

Beträffande narkomanvården lämnade socialstyrelsen vissa riktlinjer för
vårdarbetet i den 1973 utgivna skriften Behandling av narkotikamissbrukare,
vilken innehåller principiella synpunkter och försök till klargörande riktlinjer
för narkomanvården. Skriften innehåller också en utförlig redovisning av
vunna praktiska erfarenheter inom narkomanvården.

Den tidigare nämnda utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets
omfattning har även i uppdrag att göra en kartläggning i syfte att skapa
underlag för beslut om bl. a. de olika vård- och behandlingsinsatser som krävs

SoU 1978/79:26

för mer etablerade missbrukare.

Det arbetar även en utredning (S 1978:05) om familjevård för missbrukare
m. m. Den skall initiera och utvärdera viss försöksverksamhet och med
utgångspunkt därifrån utreda vissa frågor om vård i familjehem av missbrukare.
Vidare finns en särskild arbetsgrupp, kopplad till arbetsvårdsdelegationen
inom arbetsmarknadsstyrelsen, som har tillsatts för att utarbeta
projekt som syftar till att förbättra arbetsmarknadssituationen för missbrukare
som vistas på behandlingshem. Slutligen kan nämnas att socialministern
nyligen tillkallat en särskild utredningsman med uppgift att utreda bl. a. hur
missbruksvården kan effektiviseras med utnyttjande av frivilliga former.
Utredaren skall därvid gå igenom alla de verksamheter med inslag av s. k.
kontraktsvård som nu finns inom nykterhets- och narkomanvården (Utredning
om kontraktsvård, Dir. 1979:16).

Det förekommer dessutom ett stort antal försöksverksamheter och
forskningsprojekt som så småningom kan ge material till en mera övergripande
modell för behandlingsarbetet. Delegationen för social forskning
svarar för samordning och initiering av sådan forskning. En särskild
initiativgrupp har skapats för dessa uppgifter. Även socialstyrelsen stöder
många försöksverksamheter med nya behandlingsmodeller. Bidrag härtill
utgår från såväl anslaget J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
som anslaget J 7 Bidrag till organisationer m. m.

Det kan således konstateras att åtskilligt material för ett vårdprogramunderlag
redan finns och att ytterligare sådant kommer att göras tillgängligt efter
hand genom det arbete som pågår på olika håll. Visserligen kan verksamheten
med att skapa vägledande riktlinjer för vårdarbetet framstå som splittrad. Det
underlag som behövs för att skapa behandlingsmodeller för missbruksvården
kan emellertid knappast erhållas utan utnyttjande av resultaten och erfarenheterna
från vitt skilda sätt att angripa vårdproblemen. Det är därför enligt
utskottets mening nödvändigt att låta dem som är verksamma inom
missbruksvården pröva sig fram på olika vägar under jämförande av vunna
erfarenheter. Bl. a. utfallet av de många pågående försöksverksamheterna bör
finnas tillgängligt vid utarbetandet av generella riktlinjer för vården.
Utskottet anser därför att, i det intensiva skede av utveckling och försök till
förnyelse inom missbruksvården som vi nu befinner oss i, det inte är
motiverat att sätta i gång en särskild utredning som skulle få i uppdrag att ta
fram vårdprogramunderlag. Utskottet avstyrker således motionen 1978/
79:1843 i aktuell del (yrkandet 1).

I samma motion (yrkandet 3) föreslås också att det skall läggas fram en plan
för en integration av institutionsvården. Motionärerna ansluter sig till
socialutredningens ståndpunkt att differentiering av institutionsvården med
hänsyn till olika yttre symptom bör överges. Vården och behandlingen av
alkohol- och narkotikamissbrukare bör samordnas i framtiden och en
eventuell differentiering ske efter andra kriterier än dessa. En integration
mellan de olika formerna av missbruksvård försvåras av de nuvarande

1** Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 26

SoU 1978/79:26

statsbidragsbestämmelserna. Olikheterna i bidragsgivning bör successivt
jämnas ut. I samband med förslag till ny sociallagstiftning bör även läggas
fram en plan för hur integrationen av institutionsvården skall kunna ske.

Tanken på en behandlingsmässig integration har vunnit starkt gensvar på
många håll. Många försök med samordning av vården för alkohol- och
narkotikamissbrukare har satts i gång. Utskottet anser detta synnerligen
värdefullt. Erfarenheterna från de olika försöksverksamheterna får emellertid
utvisa i vilken utsträckning det är möjligt och lämpligt ur behandlingssynpunkt
att genomföra en total integration. Utskottet kan visserligen dela
motionärernas principiella synpunkter i frågan men anser att det är svårt att
nu överblicka alla praktiska konsekvenser av ett generellt ställningstagande.
Riksdagen har anledning att återkomma till frågan om den behandlingsmässiga
integrationen av missbruksvården i samband med behandlingen av
förslaget till ny sociallagstiftning.

Vad särskilt gäller statsbidragsbestämmelserna vill utskottet i likhet med
motionärerna understryka att dessa inte bör ha en utformning som försvårar
en utveckling mot integration av vården eller andra initiativ till förändring
och förbättring av vården. Det kan konstateras att de nuvarande bestämmelserna
inte i alla avseenden uppfyller dessa krav. Flera av dessa bidrag berörs
emellertid bl. a. av förslag i den proposition som i dagarna läggs fram på
grundval av 1976 års kommunalekonomiska utredning.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionen 1978/
79:1843 yrkandet 3.

I motionen 1978/79:600 (yrkandet 8) av Olof Palme m. fl. (s) föreslås en
höjning av anslaget J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
med sammanlagt 8 500 000 kr. Den föreslagna höjningen fördelar sig med
500 000 kr. avseende insatser inom skolans område, 2 000 000 kr. avseende
försök med nya behandlingsmetoder vid inackorderingshemmen, 2 000 000
kr. avseende försök med samverkansprojekt mellan den sociala vården och
landstingens vårdområden och slutligen 4 000 000 kr. avseende försöksverksamhet
med utarbetande av kommunala handlingsprogram i syfte att man
skall kartlägga särskilt utsatta ungdomsmiljöer och göra särskilda insatser
där.

De i motionen förordade insatserna inom skolans område har berörts av
utskottet i samband med de allmänna informationsfrågorna (ovan s. 10-11),
varvid utskottet ansett att något riksdagens initiativ inte är erforderligt.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka den av motionärerna föreslagna
anslagsökningen avseende insatser inom skolan.

1 propositionen (s. 186) har beräknats 250 000 kr. för viss projektverksamhet
i länsskolnämndernas, enskilda skolors eller kommuners regi
avseende utvecklingen av ANT-verksamheten inom skolan. Utskottet har
inte något att erinra mot att angivna belopp beviljas för utveckling av
verksamheten men anser att medlen bör ställas till länsskolnämndernas

Sol) 1978/79:26

disposition för den verksamhet som bedrivs av de s. k. ANT-kontaktpersonerna.

De olika slag av försöksverksamheter som motionärerna önskar stödja
genom ökade bidrag från angivna anslag berör för missbruksvården viktiga
frågor. Sådan försöksverksamhet kan ge väsentliga erfarenheter för det
fortsatta utvecklingsarbetet inom främst socialvården, och utskottet ser det
som värdefullt att sådana försök kommer till stånd. För att verksamhet av
åsyftat slag skall ge ett effektivt resultat krävs emellertid omsorgsfull
planering av väl genomtänkta projekt.

Utskottet kan här nämna att en slutrapport från det s. k. Skåneprojektet
nyligen avgivits av en utvärderingsgrupp, liksom en bifogad promemoria från
ledningsgruppen för projektet (Försöksverksamheten inom socialvården och
den framtida socialtjänsten, Ds S 1979:1). Projektet har pågått under tre och
ett halvt år och omfattat ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter
inom Malmöhus och Kristianstads län samt särskilda projekt i elva kommuner.
Försöken har omfattat bl. a. hemma-hos-arbete, kontrakterade familjehem,
kommunala familjehem, stödfamiljer och dagcentralverksamhet för
missbrukare. Även försök med samverkan mellan socialvård och hälso- och
sjukvård har gjorts. De samverkansformer som prövats har avsett stöd åt i
första hand alkoholmissbrukare och har lett till många positiva resultat.

Utskottet ställer sig således tveksamt till en allmän anslagshöjning utan
anknytning till konkreta och väl genomarbetade projekt som kan bedömas
vara värdefulla att genomföra. Det får bli en uppgift för socialstyrelsen och
dess nämnd för alkoholfrågar att analysera förslag till sådana projekt och i
förekommande fall aktualisera frågan om anvisande av särskilda medel
därtill. Utskottet avstyrker således motionen 1978/79:600 yrkandet 8.

1 propositionen föreslås bidrag till anordnande av ytterligare 60 platser vid
behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare och till
ytterligare 20 platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Medelsberäkningen
bygger på att maximalt bidrag, 22 000 kr. per plats, utgår. Högre
platsantal vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare föreslås såväl i
motionen 1978/79:600 (yrkandet 7) som i motionen 1978/79:1819 av Nils
Carlshamre (m) och Ingegerd Troedsson (m).

Utvecklingen inom nykterhetsvården går mot en förskjutning från slutna
vårdformer till alltmera öppna sådana. Det finns ett starkt intresse för att
anordna ytterligare inackorderingshem för alkoholmissbrukare, och behovet
av sådana platser är stort. Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning
bedömt det som möjligt att under nästa budgetår anordna 200 nya platser i
inackorderingshem för alkoholmissbrukare. En sådan utbyggnad motsvarar
ett ökat medelsbehov under anslaget av 4 400 000 kr. Utskottet anser mot
denna bakgrund att det i propositionen beräknade platsantalet för alkoholmissbrukare
är för lågt. Medelsanvisningen under anslaget J 3 Bidrag till
anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. bör därför i

SoU 1978/79:26

enlighet med vad som yrkas i motionen 1978/79:600 (yrkandet 7) bestämmas
till ett belopp som med 2 000 000 kr. överstiger det belopp som föreslås i
propositionen, nämligen 1 760 000 kr. Därigenom blir det möjligt att anordna
ytterligare ett stort antal platser i inackorderingshem för alkohol missbrukare.
Genom utskottets ställningstagande tillgodoses även yrkandet i motionen
1978/79:1819, vari föreslås en uppräkning av anslaget med 880 000 kr.,
motsvarande 40 platser utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet har i övrigt inga erinringar mot medelsberäkningen i propositionen
såvitt avser anslagen J 1-J 5. Utskottet tiilstyrkerde under punkten J 4
förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driften av vårdanstalter och
inackorderingshem m. m.

Bidrag till organisationer m. m.

1 ett flertal motioner framställs yrkanden beträffande J 7 Bidrag till
organisationer m. m. Regeringen har föreslagit en medelsanvisning under
anslaget av 10 450 000 kr., vilket innebär en uppräkning med 1 000 000 kr. i
förhållande till innevarande budgetår. Utskottet vill erinra om att det enligt
gällande ordning är socialstyrelsen som skall pröva ansökningar om bidrag
från anslaget och efter avvägning mellan olika önskemål bestämma vilka
belopp som i varje särskilt fall skall utgå. Utskottet anser sig inte kunna
förorda att riksdagen skall överta prövningen, som kräver en ingående
granskning av de enskilda ansökningshandlingarna. Utskottet avstyrker
därför i motsvarande delar motionen 1978/79:1271 av Marianne Karlsson (c)
och Åke Polstam (c) och motionen 1978/79:1838 av Gunde Raneskog (c) och
Sven Johansson (c).

I motionen 1978/79:600 (yrkandet 10) av Olof Palme m. 11. (s) föreslås en
höjning av anslaget J 7 med sammanlagt 9 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Den föreslagna anslagshöjningen avser stöd till försöksverksamhet
med nöjesverksamhet utan alkoholutskänkning, riktad till i första hand
ungdom, till förstärkta rehabiliteringsinsatser för missbrukare och till
försöksverksamheter med nya vård- och behandlingsmetoder inom öppenvården.

Utskottet har tidigare uttalat sitt stöd bl. a. för att man prövar olika vägaratt
ge ungdomen alkoholfria fritidsmiljöer (SoU 1977/78:25 s. 59). Samtidigt
erinrade emellertid utskottet om den tidigare nämnda (ovan s. 12) försöksverksamheten
med stöd åt vissa fritidsaktiviteter, riktad till grupper som inte
nås av det sedvanliga utbudet på fritidssektorn. Utskottet påpekade att dessa
medel fördelas av nämnden för alkoholfrågor och förutsatte att nämnden vid
fördelningen skulle komma att beakta behovet av att stödja alternativ till
kommersiella nöjesarrangemang med alkoholservering. En sammanställning
av de bidrag som fördelats av nämnden under 1978 visar att nämnden tagit
hänsyn härtill vid medelsfördelningen. Bidrag har sålunda utgått till ett flertal
projekt avseende anordnande av fritidsverksamhet i alkoholfri miljö.

SoU 1978/79:26

Utskottet anser således den angivna verksamheten vara värdefull men kan
inte tillstyrka att särskilda medel för ändamålet anvisas under anslaget J 7.
Även de övriga verksamheter som motionärerna vill stödja genom utökade
bidrag till olika organisationer är av angeläget slag. Utskottet har vid många
tillfallen framhållit vikten av de insatser som de frivilliga organisationerna gör
inom den öppna vård- och rehabiliteringsverksamheten för missbrukare.
Anslaget J 7 har också successivt höjts. Utskottet anser sig emellertid inte
kunna biträda en höjning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit.
Motionen 1978/79:600 avstyrks därför i här aktuell del (yrkandet 10).
Likaledes avstyrks de ovan nämnda motionerna 1978/79:1271 och 1978/
79:1838 i den mån motionerna innefattar begäran om höjning av anslaget.

I motionen 1978/79:600 föreslås (yrkandet 12) att riksdagen under ett nytt
anslag benämnt Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet skall
anvisa 6 500 000 kr. Från det nya anslaget skulle utbetalas bidrag till de olika
fackliga organisationerna för kamratstödjande insatser på arbetsplatserna i
syfte att motverka uppkomsten av främst alkoholproblem.

Utskottet kan instämma i att det är angeläget att stärka alkoholproblematikernas
delaktighet i gemenskapen och att öka arbetskamraternas förståelse
för missbrukarnas problem. Härigenom kan alkoholproblem motverkas på ett
tidigt stadium och mera omfattande vårdåtgärder behöver kanske inte
tillgripas. Utskottet vill emellertid erinra om att det åvilar socialstyrelsens
nämnd för alkoholfrågor bl. a. att noga följa utvecklingen på arbetslivets
område (se prop. 1976/77:108 s. 31). Nämnden kan också ta initiativ till
åtgärder med alkoholpolitisk anknytning. Det är därför en sak för nämnden
att överväga och vid behov initiera ett eventuellt nytt ekonomiskt stöd.
Utskottet är således inte berett att ta ställning för ett särskilt bidrag till de
fackliga organisationerna på sätt som föreslagits i motionen. Utskottet
avstyrker således motionen 1978/79:600 även i denna del (yrkandet 12).

Utvecklingsarbete m. m.

1 propositionen 1977/78:105 om åtgärder mot narkotikamissbruk föreslogs
att en särskild utbildning för personal vid behandlingshem snarast skulle
anordnas (prop. s. 43). Till en början skulle utbildningen ske inom arbetsmarknadsutbildningens
ram. Huvudmännen förväntades inte ha möjlighet
att redan under 1978 frigöra ekonomiska resurser för att avlöna personalen
under utbildningstiden. Det föreslogs därför att bidrag skulle utgå till
huvudmännen med 75 % av lönen till kursdeltagarna. Föredragande statsrådet
underströk att denna form för att tillgodose ett angeläget utbildningsbehov
var av tillfällig natur. Bidraget skulle därför enligt förslaget bara utgå
för kurser som anordnades under 1978. Utbildningen borde därefter
meddelas i reguljära utbildningsformer. Riksdagen ändrade på förslag av
utskottet den i propositionen föreslagna tidsfristen för bidraget till att avse
kurser under hela budgetåret 1978/79.

SoU 1978/79:26

1 motionen 1978/79:1843 (yrkandet 2) av Ulla Tillander (c) och Maj
Pehrsson (c) föreslås att utbildningen av personal för missbruksvården inom
arbetsmarknadsutbildningens ram skall fl pågå intill utgången av budgetåret
1979/80 inom en ram av 2 milj. kr. Motionärerna anför bl. a. att utbyggnaden
av behandlingshemmen fördröjts och att det fortfarande är svårt att rekrytera
personal till missbruksvården. Utbildningen bör dessutom vidgas till att avse
personal inte bara för narkomanvården utan även för nykterhetsvården.

Regeringen uppdrog i juni 1978 åt arbetsmarknadsstyrelsen att under 1978/
79 anordna en utbildning av angivet slag med sammanlagt 110 platser.
Utbildningen är upplagd som en 12 veckors kurs med 12-15 deltagare per
kurs. Det tog tid att komma i gång med utbildningen och det visade sig så
småningom omöjligt att hinna med att avsluta alla kurser före budgetårets
slut. Arbetsmarknadsstyrelsen har därför begärt att få utnyttja återstoden av
de 110 utbildningsplatserna intill utgången av kalenderåret 1979, vilket
bifallits av regeringen.

Denna särskilda form av utbildning, som principiellt är av annat slag än den
egentliga arbetsmarknadsutbildningen, har sålunda från början varit avsedd
att bli helt tillfällig. Meningen är att huvudmännen själva efter en
övergångstid skall ta över utbildningen. Det torde då främst bli fråga om vissa
större kommuner. Hur utbildningen därvid skall utformas är ännu ovisst,
eftersom utvärdering först måste göras av den utbildning som genomförts av
arbetsmarknadsstyrelsen.

Enligt utskottets mening är det uppenbart att ett övergångsvis anordnat
utbildningsstöd av det speciella slag som här kommit till användning bara bör
kunna komma i fråga för att lösa tillfälliga problem. Man bör undvika att
förlänga dylika provisoriska arrangemang. Huvudmännen har, särskilt efter
regeringens beslut om förlängning av tiden inom vilken utbildningsplatserna
får utnyttjas, fått tid att förbereda anordnande av utbildning i annan form och
att frigöra ekonomiska resurser härför. Utskottet anser sig därför inte kunna
tillstyrka ytterligare förlängning av den här aktuella utbildningen som enligt
det ovan sagda är förenad med ett särskilt lönebidrag till huvudmännen. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:1843
yrkandet 2.

I motionen 1978/79:600 av Olof Palme m. fl. (s) anförs vissa synpunkter på
försöks- och utvecklingsarbetet inom missbruksvården (yrkandet 4). Motionärerna
erinrar om att den nuvarande nykterhetsvården i hög grad är inriktad
på de socialt utslagna missbrukarna och att den innehåller mycket av
kontrollerande och repressiva inslag. Man pekar på olika försöksverksamheter
m. m. som skulle kunna innebära alternativ till den nuvarande vården.
Sådana alternativ behöver enligt motionen inte bli dyrare. Motionärerna
anser att staten genom sin bidragsgivning bör stödja den utveckling som är på
gång. Det nuvarande bidragssystemet har en konstruktion som befäster en
förlegad behandlingssyn. I avvaktan på en förändring av statsbidragssys -

SoU 1978/79:26

temet bör staten enligt motionärerna genom ökade bidrag till försöks- och
utvecklingsarbete stödja utvecklingen mot en mer öppen vård med aktiva
behandlingsinsatser. En satsning på försöksverksamhet som rör samverkan
och samordning inom vårdorganisationen är synnerligen angelägen.
Försöksverksamheter bör vidare initieras i syfte att få fram alternativa
behandlingsmodeller och att utveckla behandlingsmetodiken.

I samma motion (yrkandet 8) har föreslagits vissa anslagshöjningar, bl. a.
för ökat stöd till försöksverksamheter i enlighet med vad här sagts. Utskottet
har behandlat denna fråga i ett föregående avsnitt (s. 14-15) och hänvisar till
vad som anförts i nämnda sammanhang. Utskottet har i övrigt inga
principiella invändningar mot motionärernas syn på försöks- och utvecklingsarbetet.
Enligt utskottets mening överensstämmer denna syn väl med
utvecklingen på det sociala området under senare år. Inte minst i socialutredningens
förslag, vilket inom kort skall läggas till grund för en proposition
om ny sociallagstiftning, kommer liknande synpunkter till uttryck. Utskottet
anser därför att något uttalande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet
avstyrker således motionen 1978/79:600 yrkandet 4.

Den pågående försöksverksamheten med tillnyktringsenheter berörs i
samma motion (yrkandet 5). Motionärerna anför bl. a. att utvärderingen av
försöksverksamheten inte bör påbörjas så sent som hösten 1980, vilket
angivits i propositionen (s. 172). Det är angeläget att utvärderingen påskyndas,
bl. a. så att ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting kan
läggas fast. I det sammanhanget bör enligt motionärerna också behandlas
enklare modeller för akut omhändertagande av berusade personer.

Försöksverksamhet med tillnyktringsenheter pågår i Landskrona och
Karlstad och har nyligen påbörjats i Göteborg och Gävle. Ytterligare försök
beräknas börja i Skövde och i Stockholmsområdet under våren 1979.
Försöksverksamheterna följs fortlöpande av socialdepartementet, som
erhåller utvärderingsrapporter från de olika projekten. Man avser att senare
göra en slutsammanställning av utvärderingsrapporterna. Utskottet anser för
sin del att det skulle vara av värde om man redan medan försöken pågår
gjorde en sammanställning av de resultat som kommit fram. Något initiativ
från riksdagens sida i detta avseende torde dock inte vara erforderligt.

Beträffande enklare modeller för omhändertagande kan framhållas att de
olika försöksverksamheterna är sinsemellan olika. Tillnyktringsenheterna i
Karlstad och Gävle har inte sådana omfattande resurser för omhändertagande
som i t. ex. Landskrona. På de förstnämnda orterna är det sålunda en
sjuksköterska som har det medicinska ansvaret och som avgör om en
omhändertagen behöver omedelbar medicinsk vård. Det har hittills bara
förekommit i mycket få fall att en omhändertagen behövt skickas vidare till
sjukvården. Enligt utskottets mening är motionärernas önskemål om försök
med enklare former av omhändertagande tillgodosedda genom verksamheten
vid tillnyktringsenheterna i Karlstad och Gävle. Under hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:600 yrkandet 5.

Soll 1978/79:26

Även missbruksforskningen tas upp i motionen 1978/79:600 (yrkandet 6).
Motionärerna anför bl. a. att missbruksforskningen länge haft en medicinsk
och fysiologisk inriktning och att det nu är angeläget att stödja samhällsvetenskaplig
forskning som kan belysa och analysera sambandet mellan sociala
förhållanden och missbruk. Det finns också ett stort behov av utvärdering av
socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska reformer. Man måste enligt
motionärerna skapa organisatoriska former som beaktar sambandet mellan
socialpolitiken och arbetslivet. I samband med att man tar upp de organisatoriska
formerna för forsknings- och utvecklingsarbetet bör man också beakta
de nuvarande bristerna när det gäller att återföra forskningsresultaten till
beslutsfattare, vårdhuvudmän och vårdarbetare.

Utskottet, som tidigare framhållit vikten av bl. a. att forskningsresultaten
återförs till de inom vårdarbetet verksamma (se SoU 1977/78:36 s. 17-18), kan
även i övrigt instämma i många av motionärernas synpunkter i dessa frågor.
Samtidigt vill emellertid utskottet erinra om att missbruksforskningen på
senare år utvecklats i riktning mot en större förståelse för de samhällsvetenskapliga
aspekterna, vilka fått allt större utrymme i forskningsarbetet.

Den till socialdepartementet knutna delegationen för social forskning
svarar för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt
avseende forsknings- och utvecklingsarbete och kan också initiera forskningsprojekt
av betydelse för socialpolitiken. Genom delegationen finansieras
ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt, bl. a. inom nykterhets-
och narkomanvård. Bidrag utgår bl. a. för prövning och utvärdering av
nya metoder inom det sociala området liksom för undersökningar som tar
sikte på sociala insatser på ett visst område, såväl när det gäller mål och
metoder som när det gäller organisation och resursanvändning. På grund av
bristen på tradition och bristen på forskare inom det sociala området har det
dock visat sig att de projektplaner som tagits fram inte sällan varit bristfälligt
genomarbetade och haft en ur forskningssynpunkt relativt låg kvalitet.
Delegationen har därför beslutat att i sådana fall i större utsträckning bevilja
planeringsanslag så att goda initiativ kan genomarbetas innan man tar slutlig
ställning till frågan om anslag.

Institutet försocial forskning (SOFI) inrättades 1972. Det haren professur i
socialpolitik, en i arbetsmarknadspolitik samt en biträdande professur med
inriktning på välfärds- och levnadsnivåforskning. Institutets insatser under
de gångna åren har i stor utsträckning rört arbetsmarknadsfrågor. Sedan
forskningen på arbetslivets område byggts ut har förutsättningarna för
institutets verksamhet delvis förändrats. Den 1978 tillsatta forskningssamverkanskommittén
(U 1978:01) skall bl. a. se över samverkansformerna
mellan institutet och andra organ som bedriver eller finansierar social
forskning samt forskningsverksamheten inom högskolan. Utredningen har
nyligen avgivit delbetänkandet Ett institut för social- och arbetsmarknadspolitisk
forskning (Ds U 1979:4), vari bl. a. föreslås att SOFI behålls som ett
fristående forskningsinstitut och att den fasta forskningsorganisationen vid

SoU 1978/79:26

institutet byggs ut. I betänkandet betonas värdet av att socialpolitisk och
arbetsmarknadspolitisk forskning på detta sätt hålls samman inom en
institution.

Riksdagen fattade förra våren beslut om inrättande av tre nya professurer i
alkoholforskning. Två professurer placeras vid samhällsvetenskaplig fakultet,
nämligen professuren i sociologisk alkoholforskning och professuren i
vårdforskning med särskild inriktning på alkoholmissbruk. Den tredje
professuren placeras vid Karolinska institutet. Den avser psykologi med
särskild inriktning på alkohol- och drogmissbruk. Det kan tilläggas att
utbildningsutskottet vid sin behandling av frågan om professurerna särskilt
underströk vikten av att ett studium av hur förhållandena i arbetslivet
påverkar alkoholbruket ingår i ämnesområdet för professuren i sociologisk
alkoholforskning (UbU 1977/78:29 s. 4).

Med hänsyn till den utveckling som redan inletts inom forskningsområden
med anknytning till missbruksproblemen anser utskottet något riksdagens
uttalande i frågan inte vara erforderligt. Utskottet avstyrker således motionen
1978/79:600 yrkandet 6.

1 samma motion (yrkandet 9) tas upp en närliggande fråga. Det föreslås en
höjning av anslaget J 6 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
med sammanlagt 2 milj. kr. avseende bl. a. utvärdering och spridning av
resultat från försöksverksamheter och forskning. Motionärerna anför att de
olika försöksverksamheterna ger viktiga erfarenheter för utvecklingsarbetet
inom missbruksvården. Brister finns dock när det gäller att återföra
erfarenheterna till vårdhuvudmännen och till vårdarbetare av olika kategorier.
För att uppnå detta krävs att verksamheterna dokumenteras och
utvärderas och vidare att utvärderingsresultaten ges erforderlig spridning.
Motionärerna vill ställa det angivna beloppet, 2 milj. kr., till socialstyrelsens
förfogande för sådan verksamhet.

Utskottet vill erinra om att många av de projekt som finansieras genom
delegationen för social forskning initieras och administreras av socialstyrelsen.
Styrelsen, som själv saknar medel för forsknings- och utvecklingsarbete,
söker således medel till projekt hos delegationen. Vissa av socialstyrelsens
projekt har karaktären av redovisning av försöksverksamhet eller utvärdering
av sådan. Slutrapporterna kan i en del fall ses som redovisningar till
avnämarna av olika alternativ för socialt arbete. Det är också fråga om att
redovisa socialstyrelsens policy i vissa frågor.

Frågorna om samordning, dokumentation och information studeras också
inom ramen förden pågående översynen av socialstyrelsens organisation och
uppgifter.

Utskottet kan visserligen ansluta sig till motionärernas uppfattning att
dokumentation och utvärdering är av grundläggande betydelse för att
resultaten av försöksverksamheter m. nt. skall kunna utnyttjas på tillfredsställande
sätt i det praktiska sociala arbetet. Man bör emellertid kunna
förutsätta att dessa frågor får stort utrymme vid de fortsatta övervägandena

SoU 1978/79:26

om socialstyrelsens verksamhet i framtiden. Resultatet härav bör avvaktas.
En allmän anslagshöjning för dokumentation och utvärdering är utskottet
inte berett att tillstyrka. Utskottet avstyrker således motionen 1978/79:600
yrkandet 9.

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen i propositionen såvitt
avser anslagen J 6 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården och J 9
Uppdragsforskning i alkoholfrågan.

Utskottet hemställer

1. beträffande kartläggning av alkoholbrukets samhällsekonomiska
konsekvenser att riksdagen avslår motionen 1978/
79:1258,

2. beträffande alkoholkonsumtionens utveckling att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1829,

3. beträffande utredning om langning att riksdagen avslår
motionen 1978/79:711,

4. beträffande åtgärder till skydd för barn och ungdom att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1820,

5. beträffande ett flerårsprogram för åtgärder mot missbruk att
riksdagen avslår motionen 1978/79:600 yrkandet 1,

6. beträffande riktlinjer för information i missbruksfrågorna att
riksdagen avslår motionen 1978/79:600 yrkandet 2,

7. beträffande skolans verksamhet på missbruksområdet att riksdagen
avslår motionen 1978/79:600 yrkandet 3,

8. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1978/79:600 yrkandet 11 och 1978/79:1274 till
Upplysning och information pä alkoholområdet för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 9 350 000 kr.,

9. att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag
på motionen 1978/79:600 yrkandet 8 till Bidrag till kommunala
nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 205 300 000 kr.,

10. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 7
samt med anledning av motionen 1978/79:1819 och propositionen
till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 3 760 000 kr.,

11. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändringarna
i grunderna för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m.,

12. att riksdagen till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. förbudgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 212 900 000 kr.,

13. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

SoU 1978/79:26

motionerna 1978/79:600 yrkandet 10, 1978/79:1271 och 1978/
79:1838 till Bidrag, lill organisationer m. m. för budgetåret 1979/
80 anvisar ett anslag av 10 450 000 kr.,

14. beträffande medelsanvisning till Bidrag till socialt arbete och
information i arbetslivet att riksdagen avslår motionen 1978/
79:600 yrkandet 12,

15. beträffande försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet
att riksdagen avslår motionen 1978/79:600 yrkandet 4,

16. beträffande försöksverksamheten med tillnyktringsenheter att
riksdagen avslår motionen 1978/79:600 yrkandet 5,

17. beträffande missbruksforskningen att riksdagen avslår motionen
1978/79:600 yrkandet 6,

18. beträffande vårdprogramunderlag att riksdagen avslår motionen
1978/79:1843 yrkandet 1,

19. beträffande utbildning av personal för missbruksvården att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1843 yrkandet 2,

20. beträffande integrering av institutionsvården att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1843 yrkandet 3,

21. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 43 919 000 kr.,

22. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utrustning m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

23. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1978/79:600 yrkandet 9 till Utbildning och samverkan
inom nykterhetsvården för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 1 050 000 kr.,

24. att riksdagen till Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 260 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1979

På socialutskottets vägnar

KERSTI SWARTZ

Närvarande: Kersti Swartz (fp), Evert Svensson (s), Karin Andersson (c),
Anna-Greta Skantz (s), John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Karl
Leuchovius (m), Kjell Nilsson (s), Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s),
PerGahrton (fp). Stig Alftin (s). Rune Gustavsson (c) och Ingegerd Troedsson
(m).

Sol! 1978/79:26

Reservationer

Vid 2. Nykterhetsvård m. m. har elva reservationer avgivits.

Reservationerna 1-3 och 6-11 (vid mom. 5-9,13-17 och 23 i hemställan)har
avgivits av de socialdemokratiska ledamöter som deltagit i ärendets avgörande,
nämligen Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, John Johnsson, Kjell
Nilsson, Sven-Gösta Signell och Stig Alftin.

Reservationen 4 (vid mom. 10 i hemställan) har avgivits av de ledamöter
från centerpartiet och moderata samlingspartiet som deltagit i ärendets
avgörande, nämligen Karin Andersson (c), Bengt Bengtsson (c), Karl
Leuchovius (m), Britt Wigenfeldt (c), Rune Gustavsson (c), och Ingegerd
Troedsson (m).

Reservationen 5 (vid mom. 10 i hemställan) har avgivits av de ledamöter
från folkpartiet som deltagit i ärendets avgörande, nämligen Kersti Swartz och
Per Gahrton.

1. Beträffande ett flerårsprogram för åtgärder mot missbruk (mom. 5 i
hemställan) anser de socialdemokratiska reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 7 med ”Enighet
råder” och slutar på s. 8 med ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Enighet råder sålunda om de långsiktiga målen för kampen mot missbruk
av alkohol och narkotika. Det är därför högst anmärkningsvärt att regeringen
varken i fjolårets eller i årets budgetproposition lagt fram något alkoholpolitiskt
program i enlighet med de av riksdagen uppställda målen och än mindre
vidtagit de åtgärder som föreslogs av socialdemokraterna i motionen 1976/
77:1519.

Mot denna bakgrund läggs i motionen 1978/79:600 av Olof Palme m. fl. (s)
fram förslag om ett flerårsprogram för att angripa missbruksproblemen.
Folkrörelsernas insatser ges en framskjuten plats. Programmets tyngdpunkt
läggs på insatser i ungdomsgrupper. Det innebär en kraftig satsning inom
arbetslivet och på åtgärder för att förbättra de alkoholskadades situation. I
motionen föreslås också insatser för en bättre vård, bl. a. genom försök med
nya vård- och behandlingsmetoder och samverkansförsök.

Förslaget innebär att man under en treårsperiod satsar 100 milj. kr. på
åtgärder med angiven inriktning, varav 32 milj. kr. bör anslås nästa budgetår
utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet kan helt ansluta sig till programmet, vars främsta syfte är att
skapa en fördjupad kunskap och medvetenhet och ett ökat engagemang hos
den enskilde, organisationer och myndigheter för att ta upp kampen mot den
alltför höga alkoholkonsumtionen och mot alkoholmissbruket och andra
former av missbruk och orsakerna härtill.

Förslaget omfattar följande punkter:

1. Alkohol- och narkotikafrågorna ges en mer framskjuten plats i skolans

Soli 1978/79:26

verksamhet. Skolöverstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta ett program för
detta.

2. Kraftfull satsning på information och debatt om missbruksproblemen
och aktiviteter hos ungdomsorganisationerna och andra folkrörelser.

3. De fackliga organisationerna ges resurser för stöd till socialt arbete och
information (kamratstödjande insatser).

4. Stöd till alkoholfri, icke-kommersiell nöjesverksamhet.

5. Stöd till upprättande och genomförande av kommunala handlingsprogram
för förbättring av särskilt utsatta ungdomsmiljöer.

6. Förstärkta rehabiliteringsinsatser för alkoholskadade m. fl. genom
satsning på folkrörelseanknuten verksamhet.

7. Försök med nya vård- och behandlingsmetoder inom öppenvården och
vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

8. Stöd till särskilda projekt för samverkan mellan den sociala vården och
landstingens vårdområden.

9. Utvärdering och dokumentation samt utbildningsverksamhet.

10. Utökning med 100 platser i inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Dessa insatser bör enligt utskottet - tillsammans med de förslag som
redovisats i motionens avsnitt om förebyggande insatser-ute i kommunerna
kunna infogas i lokala handlingsprogram. Det är ju kommunerna som har
ansvaret för den fysiska planeringen, för bostadsförsörjningen, skolan,
barnomsorgen, fritidsverksamheten, kulturella aktiviteter och annan verksamhet
av betydelse för den sociala samvaron och gemenskapen. Sådana
handlingsprogram, liksom behandlingsprogram för enskilda individer, bör
täcka hela skalan från förebyggande insatser till rehabilitering. De skall utgöra
underlag för samordning mellan olika kommunala förvaltningar samt mellan
kommunerna, folkrörelserna och statliga organ.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ett flerårsprogram för åtgärder mot missbruk att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 1
beslutar godkänna de riktlinjer för en treårig verksamhet på
missbruksområdet som föreslagits i motionen,

2. Beträffande riktlinjer för information i missbruksfrågorna, skolans verksamhet
på missbruksområdet och medelsanvisning till Upplysning och
information på alkoholområdet (mom. 6, 7 och 8 i hemställan) anser de
socialdemokratiska reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 10 med ”Vad
motionärerna” och slutar på s. 11 med ”(yrkandena 2, 3 och 11)” bort ha
följande lydelse:

Enligt motionen 1978/79:600 bör detta beslut tolkas så att upplysningsar -

SoU 1978/79:26

betet skall sätta in alkohol- och narkotikaproblemen i en social verklighet och
därigenom öka medvetenheten om arten och svårighetsgraden hos problemen.
Upplysningen bor vara problemorienterad och knyta an till de olika
värderingar som gör sig gällande i samhället. Utskottet instämmer i denna
tolkning.

Kontroversiella frågor blir inte något som bör undvikas, utan de blir
viktiga, dynamiska element för att väcka intresse och engagemang hos
människorna förde mänskliga och sociala problem som kommer till uttryck i
alkoholmissbruk. På så sätt kan upplysningen formas som ett led i en
demokratisk process, som ytterst syftar tili att göra alla medborgare delaktiga i
uppgiften att komma till rätta med alkoholproblemen. En sådan upplysning
kan väl förankras hos och förverkligas i folkrörelserna. Det är därför
folkrörelserna bör stimuleras att medverka.

Samhällets stöd till information om missbruksfrågor till olika opinionsbildande
organisationer är betydande och har ökat på senare år, bl. a. genom
tillkomsten av en särskild nämnd för alkoholfrågor hos socialstyrelsen.
Nämnden, som har bred folkrörelseförankring, har för sitt första verksamhetsår
beslutat att koncentrera sina insatser på arbetslivets område när det
gäller informationskampanjer. Ansökningarom stöd för sådan informationsverksamhet
har också inkommit för ca 30 milj. kr., medan endast 5 milj. varit
tillgängliga för fördelning under budgetåret 1978/79. För att kunna utvidga
sin verksamhet har nämnden därför begärt 10 milj. kr. förbudgetåret 1979/
80, varav 5 milj. kr. för information på arbetslivets område (se reservationen
7). Regeringen har i sitt budgetförslag tyvärr stannat vid att föreslå i det
närmaste oförändrat anslag.

Organisationernas allmänna verksamhet och den gemenskap de kan
erbjuda har stor betydelse för att den information de förmedlar skall ge
resultat.

Enligt utskottets mening bör vi nu bygga vidare på cfe gjorda erfarenheterna,
kraftigt öka stödet till folkrörelsernas arbete och stödja en socialt
inriktad information, som syftar till att skapa ett engagemang mot missbruk
och alkoholskador.

För nästa budgetår bör för ändamålet anvisas 4 milj. kr. under anslaget J 8.
Upplysning och information på alkoholområdet. Medlen bör fördelas av
socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor.

I motionen 1978/79:600 krävs att missbruksfrågorna skall ges en mer
framskjuten plats i skolans verksamhet. Utskottet instämmer i detta krav.
Skolans roll och ansvar har vidgats. Vid sidan av de traditionella uppgifterna
har ökade insatser för barnens sociala utveckling kommit att prägla skolans
arbete. Undervisningen i missbruksfrågorna måste utformas så att problemen
i samband med missbruk av alkohol och narkotika framstår klart för
eleverna.

Det är viktigt att informationen kan intressera och engagera skolungdomarna.
Nya former för information bör utvecklas, där eleverna själva

SoU 1978/79:26

medverkar i uppläggningen. Syftet måste vara att genom ökade kunskaper
om missbruksproblemen och vikten av helnykterhet, t. ex. i trafiken och i
arbetslivet, skapa en motvikt till den kommersiellt styrda positiva bilden av
olika beroendeframkallande medel.

Utskottet anser att skolöverstyrelsen skall ges i uppdrag att utarbeta ett
program för insatser inom lärarutbildning och fortbildning. Programmet skall
grundas på de riktlinjer för information som förordats i det föregående.

Utskottet återkommer till frågan om medelsanvisning för insatser inom
skolans område (se reservationen 3).

Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda motionen 1978/79:600 i här
aktuella delar (yrkandena 2, 3 och 11).

Som närmare berörs i det följande har utskottet inte något att erinra mot
den av regeringen föreslagna allmänna uppräkningen av anslaget till
9 350 000 kr.

dels att utskottets hemställan under mom. 6, 7 och 8 bort ha följande
lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 2
beslutar godkänna de riktlinjer för information i missbruksfrågorna
som föreslagits i motionen,

7. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 3
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skolans
verksamhet på missbruksområdet,

8. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 11,
med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motionen 1978/79:1274 till Upplysning och information på
alkoholområdet för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 13 350 000 kr.,

3. Beträffande medelsanvisning till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m., såvitt avser försöks- och utvecklingsarbete (mom. 9 i
hemställan), anser de socialdemokratiska reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 14 med ”De i”
och slutar på s. 15 med ”yrkandet 8” bort ha följande lydelse:

De i motionerna förordade insatserna inom skolans område har berörts av
utskottet i samband med de allmänna informationsfrågorna (se reservationen
2). För insatserna bör anvisas 500 000 kr. under budgetåret 1979/80 från
anslaget J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.

I propositionen (s. 186) (=utskottet) s. k. ANT-kontaktperso nerna.

Samtidigt med informationsinsatserna måste bedrivas ett aktivt socialt
arbete för att stärka de alkoholskadades sociala och kulturella ställning.
Informationsinsatserna bör därför i första hand samordnas med aktiviteter i
främst rehabiliterande syfte. De olika slag av försöksverksamheter som

SoU 1978/79:26

motionärerna önskar stödja genom ökade bidrag från angivna anslag berör för
missbruksvården viktiga frågor. Sådan försöksverksamhet kan ge väsentliga
erfarenheter för det fortsatta utvecklingsarbetet inom främst socialvården
och utskottet ser det som värdefullt att sådana försök kommer till stånd.

Ett försöksområde avser kommunala handlingsprogram för insatser i
utsatta ungdomsmiljöer.

En allmän erfarenhet är att ungdomsproblemen med alkohol, narkotika
m. m. ofta är koncentrerade till vissa delar av en kommun. Den sociala och
kulturella miljön i dessa områden kan vara otillfredsställande när det gäller
meningsfulla fritidssysselsättningar, förutsättningar för naturlig kontakt och
gemenskap mellan människor osv.

Det är angeläget att pröva en försöksverksamhet för vilken kommunerna
har huvudansvaret och där man med stöd av statliga resurser upprättar och
genomför kommunala handlingsprogram för att komma till rätta med
problemen. Sådana åtgärder bör integreras i kommunernas normala verksamhet,
framför allt på social-, fritids-, kultur-, utbildnings- och bostadssektorerna,
och omfatta ett brett register av insatser. Arbetet bör ske i samverkan
med ungdomsorganisationer och andra folkrörelser. Det är också viktigt att
föräldrarna tar ett ökat ansvar för sina barns fritid. Både socialvården och
föreningarna bör i sitt arbete försöka hjälpa föräldrarna att ta ett större ansvar
för sina barn och ungdomar.

Socialstyrelsen bör från anslaget J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m. få disponera 4 milj. kr. för denna verksamhet.

Utskottet tillstyrker också den föreslagna försöksverksamheten med nya
vård- och behandlingsmetoder vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Inom den sociala institutionsvården för missbrukare är det väsentligt att
man kan erbjuda mer differentierade insatser än hittills. Det finns behov av
såväl intensivt problembearbetande institutioner som institutioner där
behandlingen är mindre kravfylld. Det behövs också små hemliknande
institutioner som kan ge kvalificerade stödinsatser och en mer stadigvarande
livsmiljö främst åt de äldre, socialt hårt utslagna missbrukarna. Som ett led i
denna utveckling mot en differentierad institutionsvård är det viktigt att vissa
av inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare kan ges en mer uttalad
behandlingsinriktning.

För att möjliggöra försök med sådana mer behandlingsinriktade insatser
vid inackorderingshemmen bör 2 milj. kr. anvisas under anslaget J 5. Bidrag
till kommunala nykterhetsnämnder m. m.

Utskottet tillstyrker också de föreslagna försöken med särskilda projekt för
samverkan mellan den sociala vården och landstingens vårdområden.

Det är nödvändigt med ett vidgat samarbete mellan kommuner och
landsting inom nykterhetsvården. Beröringspunkter mellan den kommunala
nykterhetsvården och landstingens sjukvårdande verksamhet finns på olika
plan. Av sjukvårdshuvudmannen administrerad allmän somatisk eller

SoU 1978/79:26

psykiatrisk vård har i växande omfattning att göra med sjukdomstillstånd där
alkoholmissbruk på ett eller annat sätt ingår i bilden. Många gånger
omintetgörs rehabiliterande insatser av bristen på akut sjukvård för alkoholmissbrukare.

Mot den här bakgrunden bör beviljas 2 milj. kr. till försök med samverkansprojekt
mellan den sociala vården och landstingens vårdområden, dvs. i
första hand akut kroppssjukvård och psykiatrisk vård.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 8
och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till
kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 213 800 000 kr.,

4. Beträffande medelsanvisningen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter
och inackorderingshem m. m. (mom. 10 i hemställan) anser reservanterna
från centerpartiet och moderata samlingspartiet

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 15 med
”Utvecklingen inom” och slutar på s. 16 med ”inackorderingshem m. m.”
bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen 1978/79:1819 har de senaste årens försök i några
kommuner med tillnyktringskliniker för berusade personer genomgående
visat på stora svårigheter då det gäller att få in missbrukarna i en fungerande
vårdkedja för effektiv rehabilitering. I viss utsträckning beror svårigheterna
på att det finns alltför få platser på inackorderingshem för alkoholmissbrukare.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen under anslaget bör
anvisa medel som gör det möjligt att anordna ett större antal sådana platser än
vad regeringen föreslagit. Utskottet anser att det är realistiskt att räkna med
att i vart fall 60 nya platser i inackorderingshem för alkoholmissbrukare kan
tillkomma under nästa budgetår. Medel bör därför anvisas för 40 platser
utöver det antal om 20 som regeringen föreslagit. Med utgångspunkt häri och
i att bidraget per plats för alkoholmissbrukare är 22 000 kr. bör anslaget räknas
upp med 880 000 kr. Utskottet tillstyrker således motionen 1978/79:1819.
Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även motionen 1978/79:600
yrkandet 7.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1819 samt med
anledning av propositionen och motionen 1978/79:600
yrkandet 7 till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och
inackorderingshem m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett
reservationsanslag av 2 640 000 kr..

5. Beträffande medelsanvisningen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter

SoU 1978/79:26

och inackorderingshem m. m. (mom. 10 i hemställan) anser reservanterna
från folkpartiet

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 15 med
”Utvecklingen inom” och slutar på s. 16 med ”inackorderingshem m. m.”
bort ha följande lydelse:

Det finns behov av en utbyggnad av antalet platser i inackorderingshem för
alkoholmissbrukare. Regeringen har föreslagit att medel anvisas för ytterligare
20 platser. Med beaktande av den restriktiva budgetprövning som
riksdagen nyligen uttalat sig för anser sig utskottet inte i förevarande
sammanhang kunna förorda en medelsanvisning som ger utrymme för att
bevilja anordningsbidrag för ett högre antal platser. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag och avstyrker yrkandena i motionen 1978/79:1819
och motionen 1978/79:600 (yrkandet 7).

dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1978/79:600 yrkandet 7och 1978/79:1819 till Bidrag
till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 760 000
kr.,

6. Beträffande medelsanvisningen till Bidrag till organisationer m. m. (mom.
13 i hemställan) anser de socialdemokratiska reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 16 med
”Utskottet har” och slutar på s. 17 med ”av anslaget” bort ha följande
lydelse:

Folkrörelsernas insatser bör ges en framskjuten plats och en kraftig
resursförstärkning. Människors engagemang för sociala frågor bör i betydligt
större utsträckning än hittills kunna få uttryck i ett på praktisk livserfarenhet
grundat socialt arbete i anslutning till olika folkrörelser.

Utskottet har tidigare uttalat sitt stöd bl. a. för att man prövar olika vägaratt
ge ungdomen alkoholfria fritidsmiljöer (SoU 1977/78:25 s. 59). Visserligen
har nämnden för alkoholfrågor under 1978 lämnat bidrag till ett flertal projekt
avseende anordnande av fritidsverksamhet i alkoholfri miljö. Dessa insatser
har dock enligt utskottets mening varit helt otillräckliga.

Vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt ungdomens fritidsmiljöer och
särskilt sådana som traditionellt präglas av alkoholbruk. Inom samlingslokalrörelsen
(folketshusrörelsen, Våra Gårdar och Bygdegårdarnas riksförbund)
har man utvecklat planer på att erbjuda i första hand ungdomsdans i en
naturlig alkoholfri miljö. Ett konkret projekt för försök med nöjesverksamhet
i lokaler utan alkoholutskänkning har utarbetats. Försöket, som föreslås
omfatta tillsammans tolv orter, innefattar bl. a. danskurser, musikfora,
artistframträdanden,ekonomiskt stöd till dansengagemang och miljöförbättringar.

SoU 1978/79:26

För denna försöksverksamhet bör under anslaget J 7. Bidrag till organisationer
m. m. anvisas 3 milj. kr.

Åtgärder för att rehabilitera alkoholskadade och andra människor med
sociala problem måste ges hög prioritet. Det är uppenbart att om antalet s. k.
återfall kunde nedbringas och fler alkoholskadade återta sin plats i arbets-,
familje- och samhällslivet skulle det innebära en kraftfull minskning av
alkoholskadorna och därtill de allvarligaste.

Den försöksverksamhet vi föreslår bör syfta till att stimulera och ekonomiskt
stödja demokratiskt uppbyggt rehabiliteringsarbete, social kontaktverksamhet
i organisationsregi m. m. utanför institutioner.

Bostadsmarknaden är segregerad,och en ny brist på lägenheter håller på att
uppstå. Konkurrensen om smålägenheter ökar, och de socialt utslagnas
situation på bostadsmarknaden har försämrats. I syfte att kunna skaffa fram
lägenheter och i ett försök att komma till rätta med boendesegregationen bör
bostadsförmedlingen ges anvisningsrätt för lediga lägenheter. Enligt utskottets
mening är det dessutom angeläget med ett större antal försökslägenheter.
Även mindre boendekollektiv med tillgång till vissa sociala insatser kan för
många missbrukare vara en väl fungerande boendeform. Sådan verksamhet
bör kunna stödjas med de statsbidrag utskottet här förordar.

De anhöriga och deras organisationer måste stödjas. Deras erfarenheter och
vilja att delta bör tas till vara.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas kvinnliga missbrukare, som ofta
drabbas dubbelt genom att de också drivs in i prostitution. Bidrag bör kunna
ges till uppsökande verksamhet för att nå dessa kvinnor.

Olika föreningar och klientorganisationer spelar en central roll för att stödja
människor med missbruksproblem. De olika organisationerna svarar för ett
fint kontaktarbete som i hög grad underlättar en återanpassning till samhällslivet.
Organisationernas verksamhet blir för många en fast punkt i tillvaron
och början till gemenskap utan missbruk. Insatserna kan vara att finna arbete,
någonstans att bo, mänskliga kontakter. Sådan verksamhet bör ges ökat stöd
genom här föreslagna bidrag. För ändamålet bör 4 milj. kr. anvisas under
anslaget J 7. Bidrag till organisationer m. m.

Enligt socialstyrelsens rapport Vården av alkoholmissbrukare, problem
och möjligheter är gapet mellan behov och resurser inom missbruksvården
stort. Vården är i påfallande hög grad inriktad på de socialt utslagna
missbrukarna och inrymmer mycket av kontrollerande och repressiva inslag.
I den utsträckning missbrukare, som har kvar sin sociala förankring, erhåller
vård för sina missbruksproblem sker det inom andra vårdsektorer. Dessa
utmärks av en högre grad av sekretesskydd och färre kontrollinslag.

Mot den här bakgrunden har nykterhetsvårdslagen karakteriserats som en
”klasslag”, i praktiken riktad mot det urval missbrukare som från början haft
det sämst ställt. En viktig del av kritiken mot den nuvarande vården av
alkoholmissbrukare har länge tagit sin utgångspunkt i detta rättvise- eller
jämlikhetsperspektiv.

SoU 1978/79:26

I rapporten beskrivs olika försöksverksamheter och andra alternativa
framkomstvägar. En kvalitetsmässigt förbättrad vård behöver inte alltid
innebära en dyrare vård. Ett exempel bland många är en utbyggnad av
samarbetet mellan olika vårdenheter. Ökat samarbete behöver inte kosta
pengar utan kan tvärtom leda till kostnadsbesparingar, eftersom irrationellt
resursutnyttjande och dubbelarbete kan undvikas. Satsningar på en mera
ambitiös öppenvård kan också reducera efterfrågan på annan - och kanske
mer dyrbar - vård. Exempelvis kan eget boende under stöd och tillsyn för
grupper av utslagna aikoholmissbrukare minska deras missbruk liksom deras
behov av både akut sjukvård och institutionsvård.

Regeringen har - i avvaktan på bl. a. ny sociallagstiftning och förändrat
huvudmannaskap inom missbruksvården - inte varit beredd att satsa på
försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet. Utskottet anser att
staten aktivt genom sin bidragsgivning måste stödja den utveckling som är på
gång. Statsbidragssystemet har f. n. en konstruktion och inriktning som
befäster en förlegad behandlingssy n och som i hög grad försvårar en önskvärd
metodutveckling och utbyggnad av nykterhetsvårdsinsatserna. I avvaktan på
en förändring och förenkling av statsbidragssystemet bör staten genom
bidrag till försöks- och utvecklingsarbete stödja utvecklingen mot en mer
öppen nykterhetsvård med aktiva behandlingsinsatser.

Utskottet vill betona kommunernas yttersta ansvar för att den enskilde
skall få det stöd och den hjälp han behöver. Mot denna bakgrund är en vidgad
satsning på försöksverksamhet som rör samverkan och samordning inom
vårdorganisationen synnerligen angelägen. Försöksverksamheten bör också
initieras i syfte att få fram alternativa handlingsmodeller och att utveckla
handlingsmetodiken inom traditionella vårdorgan. Vi föreslår att 2 milj. kr.
avsätts för försök med nya vård- behandlingsmetoder inom öppenvården.
Bidragen, som skulle kunna utgå till både kommuner och organisationer, bör
tas från en särskild anslagspost under anslaget J 7 Bidrag till organisationer
m. m.

Utskottet kan inte biträda motionerna 1978/79:1271 och 1978/79:1838 i
den mån de innefattar en höjning av anslaget för vissa särskilda ändamål.

dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 10,
med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1978/79:1271 och 1978/79:1838 till Bidrag till
organisationer m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag
av 19 450 000 kr.,

7. Beträffande medelsanvisning till Bidrag till socialt arbete och information i
arbetslivet (mom. 14 i hemställan) anser de socialdemokratiska reservanterna -

SoU 1978/79:26

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 17 som börjar med ”1
motionen 1978/79:600” och slutar med "(yrkandet 12)” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1978/79:600 föreslås (yrkandet 12) att riksdagen under ett nytt
anslag benämnt Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet skall
anvisa 6 500 000 kr. för att stödja socialt arbete och information i arbetslivet.

I strävan att vidga åtgärderna mot i första hand alkoholskadorna men även
andra följder av drogmissbruk bör insatser i arbetslivet tillmätas en central
roll. Utskottet vill framhålla hur brister i arbetslivet kan leda till att den
enskilde får alkoholproblem. Ofta framträder en människas problem med
alkohol först på arbetsplatsen. De allra flesta har säkert erfarenhet av enskilda
människors alkoholproblem just från arbetslivet.

Staten bör i fortsättningen ställa medel till förfogande på ett enkelt och
smidigt sätt. Utskottet tillstyrker därför att de fackliga huvudorganisationerna
erhåller ett stöd motsvarande 2 kr. per medlem för kamratstödjande
insatser. Härför beräknas 4 milj. kr. till LO, 2,1 milj. kr. till TCO och 0,4 milj.
kr. till SACO/SR, dvs. 6,5 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 12
til! Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet för
budgetåret 1979/80 under femte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 6 500 000 kr.,

8. Beträffande försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet
(mom. 15 i hemställan) anser de socialdemokratiska reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 19 som börjar på rad 10 med
”Utskottet har” och slutar med ”yrkandet 4” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet motionen 1978/79:600
yrkandet 4.

dels att utskottets hemställan under mom. 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet,

9. Beträffande försöksverksamheten med tillnyktringsenheter (mom. 16 i
hemställan) anser de socialdemokratiska reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 19 som börjar med ”Den
pågående” och slutar med ”yrkandet 5” bort ha följande lydelse:

Den pågående försöksverksamheten med tillnyktringsenheter berörs i
samma motion, 1978/79:600 (yrkandet 5). Motionärerna anför bl. a. att det är

SoU 1978/79:26

mycket angeläget att få till stånd snabba kommunala och landstingskommunala
insatser för den akuta missbruksvården. Därför kan man enligt
motionärerna inte acceptera att utvärderingen av försöksverksamheten med
tillnyktringsenheter påbörjas först hösten 1980, enligt vad som redovisas i
budgetpropositionen. Utskottet finner det ytterst angeläget att utvärderingen
påskyndas, så att klara regler för bl. a. ansvarsfördelningen mellan
kommuner och landstingskommuner kan fastläggas. I det sammanhanget
bör också behandlas enklare modeller för akut omhändertagande, t. ex. ickemedicinsk
avgiftning av den typ som finns i Norge. Riksdagen bör hos
regeringen begära ett förslag i frågan till hösten 1979. Under hänvisning till
det anförda tillstyrker utskottet motionen 1978/79:600 yrkandet 5.

dels att utskottets hemställan under mom. 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om försöksverksamheten med tillnyktringsenheter,

10. Beträffande missbruksforskningen (mom. 17 i hemställan) anser de
socialdemokratiska reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 20 med ”Även
missbruksforskningen” och slutar på s. 21 med ”yrkandet 6” bort ha följande
lydelse:

Även missbruksforskningen tas upp i motionen 1978/79:600 (yrkandet 6).
Motionärerna anför bl. a. att missbruksforskningen länge helt har dominerats
av en medicinsk-fysiologisk inriktning. Vad som nu är angeläget är att stödja
samhällsvetenskaplig forskning som kan belysa och analysera sambandet
mellan sociala förhållanden och missbruk av alkohol eller narkotika. Sådan
forskning kan bidra till att öka förståelsen för missbrukarnas situation och
skapa nya möjligheter att på ett tidigt stadium sätta in åtgärder mot hotande
missbrukstendenser. Forskning om vilka faktorer som leder till missbruk av
alkohol och narkotika behövs lika väl som forskning om vilka faktorer som är
av betydelse för rehabilitering.

Missbruksforskningen har på senare år getts ökade resurser. Riksdagen
beslutade år 1977 om inrättande av tre tjänster för alkoholforskning. De
skulle ha en samhällsvetenskaplig inriktning, och vikten av forskning om
alkohol och arbete framhölls särskilt.

I anslutning till behandlingen av propositionen om åtgärder mot narkotikamissbruk
våren 1978 inrättades vid delegationen för social forskning en
s. k. initiativgrupp för narkomanvårdsforskning. Delegationen skall ställa
särskilda medel till förfogande för forsknings- och utvecklingsarbete inom
detta område under en treårsperiod.

De borgerliga regeringarna har däremot inte vidtagit åtgärder för att få till
stånd en ändrad inriktning av missbruksforskningen i övrigt.

Alltmer påtagligt framträder sambandet mellan arbetsmarknads- och

SoU 1978/79:26

sociala problem och nödvändigheten av att åtgärder kopplas till varandra. Det
finns ett stort behov av utvärdering av socialpolitisKa och arbetsmarknadspolitiska
reformer. En rad viktiga områden för socialpolitisk forskning -föräldraförsäkring, daghem, utslagning osv. - har ett starkt samband med
förhållandena i arbetslivet. Den växande sjukvårdssektorn och ökande
sociala problem gör förebyggande insatser allt viktigare. I en förebyggande
social- och hälsopolitik måste insatser på arbetslivets område få en avgörande
roll. Det är därför viktigt att man för den socialpolitiska forskningen, vari
missbruksforskningen utgör en väsentlig del, skapar organisatoriska former
som beaktar sambandet mellan socialpolitiken och arbetslivet. I samband
med att de organisatoriska formerna för forsknings- och utvecklingsarbetet
tas upp bör även beaktas de nuvarande bristerna när det gäller att återföra
forskningsresultaten inom missbruksområdet till beslutsfattare, till vårdens
huvudmän och till olika grupper av vårdarbetare. Utskottet tillstyrker således
motionen 1978/79:600 yrkandet 6.

dels att utskottets hemställan under mom. 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om missbruksforskningen,

11. Beträffande medelsanvisningen till Utbildning och samverkan inom
nykterhetsvården, såvitt avser erfarenheter från olika försöksverksamheter
m. m. (mom. 23 i hemställan), anser de socialdemokratiska reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 21 med
”Utskottet kan” och slutar på s. 22 med ”i alkoholfrågan” bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan ansluta sig till motionärernas uppfattning att dokumentation
och utvärdering är av grundläggande betydelse för att resultaten av försöksverksamheter
m. m. skall kunna utnyttjas på ett tillfredsställande sätt i det
praktiska sociala arbetet. Det är också viktigt att, som motionärerna föreslår,
de erfarenheter som socialstyrelsen samlar in om vårdinsatser inom missbruksområdet
kan föras ut i en brett upplagd regional utbildningsverksamhet.
Utskottet tillstyrker således motionen 1978/79:600 yrkandet 9.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot medelsberäkningen i propositionen
såvitt avser anslagen J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
och J 9. Uppdragsforskning i alkoholfrågan.

dels att utskottets hemställan under mom. 23 bort ha följande lydelse:

23. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:600 yrkandet 9
och med anledning av propositionen till Utbildning och
samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 3 050 000 kr.,

SoU 1978/79:26

Motionsyrkande Sida i bet. Punkt o. mom. Reserva (Prop.

förslag) i hemställan tion nr

(parti)

1978/79:600 yrk.	1	7- 8	p. 2 mom.	5	1 (s)
1978/79:600 yrk.	2	10-11	p. 2 mom.	6	2 (s)
1978/79:600 yrk.	3	10-11	p. 2 mom.	7	2 (s)
1978/79:600 yrk.	4	18-19	p. 2 mom.	15	8 (s)
1978/79:600 yrk.	5	19	p. 2 mom.	16	9 (s)
1978/79:600 yrk.	6	20-21	p. 2 mom.	17	10 (s)
1978/79:600 yrk.	7	15-16	p. 2 mom.	10
1978/79:600 yrk.	8	14-15, 19	p. 2 mom.	9	3 (s)
1978/79:600 yrk.	9	21-22	p. 2 mom.	23	11 (s)
1978/79:600 yrk.	10	16-17	p. 2 mom.	13	6 (s)
1978/79:600 yrk. 11	10-11	p. 2 mom.	8	2 (s)
1978/79:600 yrk.	12	17	p. 2 mom.	14	7 (s)
1978/79:711		9-10	p. 2 mom.	3
1978/79:712		1- 2	p. 1 mom.	1
1978/79:1258		8- 9	p. 2 mom.	1
1978/79:1271		16-17	p. 2 mom.	13
1978/79:1274		11-12	p. 2 mom.	8
1978/79:1819		15-16	p. 2 mom.	10	4 (c, t
1978/79:1820		9-10	p. 2 mom.	4
1978/79:1829		8- 9	p. 2 mom.	2
1978/79:1838		16-17	p. 2 mom.	13
1978/79:1843 yrk.	1	12-13	p. 2 mom.	18
1978/79:1843 yrk. 2	18	p. 2 mom.	19
1978/79:1843 yrk. 3	13-14	p. 2 mom.	20
Prop 1978/79:100
bil. 8 s. 178		15-16	p. 2 mom. 10	5 (fp)

SoU 1978/79:26

Innehållsförteckning

1. Ungdomsvård m. m 1

Propositionen 1

Motion 1

Utskottet 1

2. Nykterhetsvård m. m 3

Propositionen 3

Motioner 3

Utskottet 5

Allmänna åtgärder mot missbruk 5

Informationsfrågor 10

Vård och rehabilitering 12

Bidrag till organisationer m. m 16

Utvecklingsarbete m. m 17

Reservationer 24

Vid 2. Nykterhetsvård m. m.

1. Flerårsprogram för åtgärder mot missbruk (mom. 5 i hemställan)

av s-ledamöterna 24

2. Riktlinjer för information i missbruksfrågorna, skolans verk samhet

på missbruksområdet och medelsanvisning till Upplysning
och information på alkoholområdet (mom. 6, 7 och 8 i
hemställan) av s-ledamöterna 25

3. Medelsanvisningen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämn der

m. m., såvitt avser försöks- och utvecklingsarbete (mom. 9 i
hemställan), av s-ledamöterna 27

4. Medelsanvisningen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter

och inackorderingshem m. m. (mom. 10 i hemställan) av c- och
m-ledamöterna 29

5. Medelsanvisningen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter

och inackorderingshem m. m. (mom. 10 i hemställan) av fpledamöterna
29

6. Medelsanvisningen till Bidrag till organisationer m. m.(mom. 13 i

hemställan) av s-ledamöterna 30

7. Medelsanvisning till Bidrag till socialt arbete och information i

arbetslivet (mom. 14 i hemställan) av s-ledamöterna 32

8. Försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet (mom.

15 i hemställan) av s-ledamöterna 33

9. Försöksverksamheten med tillnyktringsenheter (mom. 16 i

hemställan) av s-ledamötema 33

10. Missbruksforskningen (mom. 17 i hemställan) av s-ledamö terna

SoU 1978/79:26

11. Medelsanvisningen till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,
såvitt avser erfarenheter från olika försöksverksamheter
m. m. (mom. 23 i hemställan), av s-ledamöterna 35

Stockholm 1979