Skatteutskottets betänkande

1978/79:57

med anledning av propositionen 1978/79:210 om ändrad företagsbeskattning jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepariementet) föreslår i proposilionen 1978/79:210 att riksdagen antar vid proposilionen fogade förslag till

1 lag om allmän investeringsfond,

2 lag om allmän investeringsreserv,

3 lag om upphovsmannakonto,

4 lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5 lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6 lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt,

7 lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

8 lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskall för ackumulerad inkomst,

9 lagom ändring i lagen(1960:63)om räll till förluslutjämning vid laxering för inkomst,

10 lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsllaxeringen för viss aktieutdelning.

1 proposilionen läggs fram förslag om ändrade regler för beskattning av förelag. Förslagel, som bygger på förelagsskatteberedningens slutbetänkande (SOU 1977:86 och 87) Beskatining av företag, berör två huvudområden inom företagsbeskattningen. Det första området gäller möjligheten för olika kategorier av rörelseidkare alt bygga upp obeskattade reserver (skallekrediler) och all skattemässigt fördela inkomster mellan olika år. Det andra huvudområdet avser frågor rörande s. k. kedjebeskatlning inom bolagssektorn samt koncernbeskatlning.

Enligt nuvarande regler kan obeskattade reserver byggas upp i första hand genom nedskrivning av lager och - såvill gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar - genom avsättning lill investeringsfond för konjunkturuljäm-ning. 1 proposilionen föreslås atl de nuvarande allmänna lagernedskrivnings-reglerna skall kompletteras med en möjlighet lill lönebaserad reservering. Syftet med denna nya bas för bildande av skallekrediler är bl. a. alt ge löneiniensiva förelag ökade möjligheter atl hålla sysselsättningen uppe även under förlusiperioder. Förslagel innebär närmare bestämt alt den som bedriver rörelse eller jordbruk kan få avdrag för belopp som avsätts till en s. k. resullalutjämningsfond. Avsättningen får uppgå till högsl 20 % av beskattningsårels lönesumma. 1 fråga om fysiska personer som bedriver rörelse eller

1 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 57

SkU 1978/79:57

SkU 1978/79:57 2

jordbruk (egenföretagare) får avsättning göras med - förutom 20 % av lönen till anställda - högsl 15 % av egenföretagarens inkomst före fondavsättningen.

Avsättningen till resullalutjämningsfond ulgör elt alternativ lill lagernedskrivning. Elt företag som yrkat avdrag för sådan avsättning har därför inte rält atl till någon del utnyttja de allmänna reglerna för lagernedskrivning. För alt förhindra obehöriga skalleförmåner genom uppdelning av verksamhel på flera formellt fristående företag föreslås vidare all lagernedskrivningsräiten skall gå förlorad även oni ett närstående förelag har gjort avsättning lill resullalutjämningsfond.

F. n. får högst 40 % av årsvinsten sättas av lill investeringsfond. En förutsättning för atl avsättningen skall vara avdragsgill är atl 46 % - för ekonomiska föreningar 40 96 - av del avsatta beloppet betalas in på ell ränlelösl konto i riksbanken. I proposilionen föreslås all utrymmet för fondavsättningen ökas från 40 % till 50 % av årsvinsten saml att det belopp som skall betalas in lill riksbanken höjs från 40 % resp. 46 % lill 50 %. Samtidigt föreslås alt den relativt sällan utnyttjade möjligheten alt göra avsättning lill investeringsfond för skogsbruk avskaffas genom au skogsfonder och rörelsefonder slås samman.

1 proposilionen föreslås vidare all ett investeringsfondsliknande system skall införas för egenföretagare. En egenföretagare skall enligt förslaget kunna sätta av högst hälften av inkomsten av rörelsen eller jordbruket till en s. k. allmän investeringsreserv. För all avdrag skall medges för avsäliningen krävs alt egenföreiagaren betalar in ett belopp molsvarande hela avsättningen på en särskild bankräkning (allmänl invesieringskonio). Den allmänna invesieringsreserven fär enligt förslaget i princip utnyttjas endasl för invesieringsändamål,dvs. för anskaffning av maskiner och andra inventarier saml för arbeten på byggnader och markanläggningar m. m. Under de första fem åren efter avsättningen är investeringsreserven bunden, vilket innebär all reserven inte får utnyttjas utan tillstånd av regeringen eller annan myndighet. Sedan denna femårsperiod har gått lill ända lar reserven utnyttjas ulan tillstånd för investeringsändamål under en ny femårsperiod. Tio år efter avsättningen skall eventuellt kvarvarande del av reserven tas upp lill beskattning. Om en egenföretagare tar ul medel från invesieringskonio ulan atl använda motsvarande del av reserven för ett lillåiel investeringsändamål återförs reserven till beskattn-ng. Samtidigt beskattas egenföreiagaren i regel för ell särskilt tilläggsbelopp.

De föreslagna bestämmelserna om allmän investeringsreserv innehåller särskilda regler för yrkesfiskare. En yrkesfiskare skall sålunda kunna använda investeringsreserven fritt under hela tioårsperioden. Dessutom föreslås alt kravet atl invesieringsreserven skall utnyttjas för investeringsändamål inte skall gälla i del fall då en yrkesfiskare har drabbats av en inkomstminskning. 1 en sådan situation skall yrkesfiskaren utan tillägg kunna återföra reserven

SkU 1978/79:57 3

t. ex. för bestridande av löpande driftkostnader.

För kulturarbetare föreslås ett inkomslutjämningssystem av skogskonio-rnodell. Förslagel innebär i huvudsak all en kulturarbetare, som visst år har fått en ovanligt hög inkomst, kan fördela beskaltningen av en del av inkomsten på de därpå följande sex beskattningsåren. Tekniskt sett görs denna inkomstutjämning på det sättet atl kulturarbetaren får avdrag för belopp sotn betalas in pä ell särskilt bankkonto (upphovsmannakonto). Beloppet beskatias när del, senast efter sex år, betalas ut från banken. Den föreslagna inkomstutjämningen knyts till ersättningar som den skatlskyldige uppbär i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konstnärliga verk och som skattemässigt skall redovisas som intäkt av rörelse.

Propositionen innehåller också förslag om en tekniskt inriktad översyn av reglerna för nedskrivning av lager. För alt förhindra missbruk genom förvärv av s. k. bokslutslager föreslås att de allmänna lagernedskrivningsreglerna inte skall gälla om det är uppenbart all den skauskyldige har förvärvat vissl varuparti för annat ändamål än den vanliga verksamheten. Vidare föreslås alt lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse skall värderas med utgångspunkt i en uppskattad genomsnittlig produktionskostnad för djuren och inte - som f. n. - på grundval av djurens genomsnittliga marknadsvärde.

Del i Sverige tillämpade systemet för beskattning av bolagsinkomster innebär bl. a. att aktiebolagen först beskallas för sina vinster och atl beskatining därefter också sker hos aktieägarna när vinstmedlen delas ut (dubbelbeskattning). I elt sådant system kan vinstmedel, som slussas mellan två eller flera bolag innan de delas ut lill de slutliga bolagsägarna, bli beskaitade i tre eller flera led (kedjebeskatlning). När medlen förs mellan svenska bolag, är kedjebeskaltningen i stor utsträckning upphävd. 1 propositionen föreslås viss ytteriigare inskränkning av kedjebeskaltningen i dessa fall.

Kedjebeskatlning kan också uppkomma när ett svenskt moderbolag uppbär utdelning från utländskt dotterbolag. Genom de dubbelbeskattningsavtal som Sverige har ingått med andra länder har denna form av kedjebeskattning reducerats eller eliminerats. Vi saknar dock avtal med vissa länder där svenska företag gör betydande investeringar. 1 propositionen föreslås au en möjlighet skall öppnas att medge dispens från kedjebeskaltningen i de fall då avtal saknas.

Proposilionen innehåller också förslagom ändring i koncernbidragsreglerna. F. n. kan ell företag få avdrag för koncernbidrag som lämnas lill vissa närstående företag inom samma koncern men däremot i regel inte för bidrag som lämnas direkt till koncernföretag som inte är på samma sätt närslående. Det är dock möjligt att med bibehållen avdragsrätt föra koncernbidrag etappvis genom en koncern lill sådana företag. När koncernbidrag på delta sätt går i flera led genom koncernen, uppkommer särskilda problem vid den

SkU 1978/79:57 4

kommunala beskaltningen. För atl komma till rätta med dessa problem föreslås i proposilionen alt avdrag i betydligt större utsträckning än hittills skall kunna medges för koncernbidrag som lämnas direkt till företag utanför närståendekreisen. Samlidigl upphävs möjligheterna att med avdragsräti föra koncernbidrag genom flera led.

lnotii näringslivet förekommer inte sällan atl ett förelag bedriver verksamhel genom s. k. kommissionärsförelag. Enligt nuvarande regler får kommis-sionärsförelagets vinst redovisas hos huvudföretagei även om motsvarande vinslöverflytlning genom koncernbidrag inte skulle ha tillåtits. I propositionen föreslås atl sådan vinstöverflyltning till huvudföretagei i fortsättningen skall godkännas bara i de fall då förulsällningarna för avdrag för koncernbidrag är uppfyllda.

I propositionen läggs slutligen fram förslag om vissa ändringar i bestämmelserna om aktiebolagens rätt till avdrag på nyemitterade aktier, det s. k. Annell-avdraget. Syftet med ändringarna är all bättre än hittills anpassa avdragsreglerna lill bestämmelserna om dubbel- och kedjebeskatlning.

De nya reglerna avses i huvudsak bli tillämpliga första gången vid 1981 års laxering. Del föreslås dock alt avdrag för avsättning lill allmän investerings-reserv och uppskov med beskattning för insättning på upphovsmannakonto skall kunna medges redan vid 1980 års taxering. Den nya dispensregel som avser utdelning från utländskt dotterbolag föreslås bli tillämplig på utdelning som har blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1978.

Förfatiningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1978/79:57 5

1 Förslag till

Lag om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfaslighet eller av rörelse enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomst
skatt har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk
sparbank räll lill avdrag enligi denna lag för belopp som i räkenskaperna har
avsatts till allmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp
allmän investeringsfond under benämningen invesieringskonio.

Har ett förelag under beskattningsåret haft nettointäkt av såväl jordbruksfaslighet som rörelse eller har förelaget bedrivit flera jordbruk eller flera rörelser, skall avdraget göras i den förvärvskälla vars vid taxering till statlig inkomslskalt beräknade nettointäkt före avdraget är högst.

2 § Avdrag för avsättning till allmän investeringsfond medges med högst
hälften av den justerade årsvinsten. Med justerad årsvinst avses årsvinsten
enligt fastställd balansräkning sedan årsvinsten, i den mån den påverkals av
nedan angivna poster,

a)ökats med eriagda eller beräknade allmänna svenska skatter,

b)ökats med belopp som har avsatts lill allmän investeringsfond och annan liknande fond,

c)ökats med belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål,

d) minskals med restituerade allmänna svenska skaller,

e) minskals med belopp som enligt 6 i? har återförts från lagerinveslerings-
konto jämte tillägg på sådant belopp samt

f) minskats med belopp som har föranlett höjning av årsvinsten pågrund av
övertagande av allmän investeringsfond enligt 13 §.

Har belopp på lagerinvesteringskonlo återförts lill beskattning medges, utöver vad som följer av första stycket, avdrag för avsättning till allmän investeringsfond med högst belopp som svarar mot det återförda beloppet, i förekommande fall ökat med tillägg på del återförda beloppet.

3 § Avdrag medges inte med högre belopp än två gånger del belopp som har
inbetalats på ränlelösl konto i riksbanken (konto för investering). För atl
medföra räll lill avdrag skall inbetalningen ha kommit riksbankskonior till
hända under det beskattningsår som avsättningen avser eller därefter men
senast den dag, då företagel enligt 34 S 1 mom. eller 34 5 2 mom.
taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för
beskattningsåret.

Inbetalning som har gjorts senare än vad som sägs i första stycket men senast den 30 juni under taxeringsåret skall, om företaget begär det, medföra samma räll lill avdrag. 1 nu avsedda fall skall företaget betala en särskild avgift

SkU 1978/79:57 6

till statsverket. Avgiften är fyra procent eller - om inbetalning har gjorts senasten vecka efter den i första slycket angivna dagen-en procenl av del för sent inbetalade beloppet.

Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsstyrelsen bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt 58 § I mom. första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet. Den särskilda avgiften och reslavgiften får drivas in i den ordning som gäller för indrivning av reslförd skatt enligt uppbördslagen.

Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsllaxeringen.

4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadssty
relsen kan besluta alt allmän investeringsfond skall eller får tas i anspråk för
ändamål som avses i 5 § första stycket. Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan vidare besluta atl belopp som
framdeles avsätts till allmän investeringsfond får las i anspråk. Beslut som nu
sagls får avse endasl den lid och skall förses med de villkor i övrigl som lägel
på arbetsmarknaden eller andra förhållanden motiverar. Beslut kan gälla
samtliga förelag, förelag av viss beskaffenhet eller vissl eller vissa förelag.

Allmän investeringsfond som har avsatts i viss förvärvskälla får tas i anspråk i samma förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inom inkomslslagen jordbruksfaslighet och rörelse. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan dock, om särskilda skäl föreligger, medge atl allmän investeringsfond tas i anspråk i förvärvskälla i inkomstslaget annan faslighet.

Förelag, som ansöker om all ta allmän investeringsfond i anspråk, skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer lilirälle all avge yllrande över ansökningen. Saknas sådana organisationer, skall i stället de anställda på lämpligt sätt beredas tillfälle alt avge yttrande. Yttrandena skall fogas till ansökningen.

5 § Allmän investeringsfond får las i anspråk för följande ändamål,
nämligen för

a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket belägen byggnad, som inte utgör lagertillgång eller är avsedd atl användas som boslad, och för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan byggnad,

b) avskrivning av inventarier som, om de inte ulgör transportmedel i internationell trafik, är avsedda att användas i här i riket bedriven verksamhet, saml ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller underhåll av markanläggning
här i rikel och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillred-

SkU 1978/79:57 7

ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i rikel,

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos förelaget,

O kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som tillverkas här i rikel.

Belopp, som har avsatts lill allmän investeringsfond, får tas i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigl kostnader som hänför sig lill tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän investeringsfond för ändamål som anges i första stycket e) får göras endasl av förelag som bedriver industriell tillverkning. Ianspråktagande enligt första stycket e) och O får göras endasl efter medgivande av regeringen.

Ianspråktagande av allmän investeringsfond får inte avse begagnade inventarier. I fråga om inventarier som företaget har anskaffat från näringsidkare med vilken företaget är förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får fonden las i anspråk endasl om inventarierna har tillverkals under beskattningsåret.

Om allmän investeringsfond enligt beslut enligt 4 § får las i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c), får företaget, såvida arbelet hänför sig lill flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett, under det sista året la investeringsfonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst ell belopp som svarar mot uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagls gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga om tillgångar som avses i punkt 3 tredje slycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna lill 22 § samt i punkt 7 andra och tredje styckena och punkt 16 tredje och fjärde slyckena av anvisningarna lill 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid lillämpning av första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de beslämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respeklive markanläggningar. Som inventarier anses inte tillgångar som avses i punkt 5 av anvisningarna till 29 S kommunalskallelagen.

6 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan besluta att allmän investeringsfond får tas i anspråk för överföring till lagerinvesteringskonlo. Belopp, som har överförts lill sådant konto, skall ålerföras lill beskattning senast vid laxeringen för del tredje beskattningsåret eflerdet under vilkel överföringen gjordes. Regeringen kan.om särskilda skäl föreligger, medge atl ålerföringen får ske först vid senare laxering. I sådanl fall skall som skattepliktig intäkt också tas upp ell tilläggsbelopp som svarar mot viss, av regeringen bestämd andel av det återförda beloppet.

SkU 1978/79:57 8

7 § Beslut enligt 4 och 6 §!j kan förenas med rätt för företaget att göra ett extra
avdrag vid beräkningen av neltoinläklen av förvärvskällan (invesleringsav
drag).

I fråga om beslul enligt 4 § beräknas investeringsavdragel på den del av den allmänna investeringsfonden som har lagils i anspråk med stöd av beslutet. Avdraget utgör tio procent av det ianspråklagna beloppet om investeringsfonden las i anspråk för ändamål som avses i 5 § första stycket a) eller c)-0 och tjugo procent om investeringsfonden tas i anspråk förändamål som avses i 5 § första stycket b).

1 fråga om beslul enligt 6 § medges investeringsavdrag för det eller de beskattningsår som den beslutande myndigheten bestämmer. Avdraget ulgör tio procenl av del belopp varmed värdel av lagret har ökat under beskattningsåret. Avdraget, eller i förekommande fall summan av avdragen, får dock inte översliga lio procenl av del belopp som har överförts till lagerinvesteringskonlo.

8 § Har beslut enligt 4 eller 6 § meddelats får företagel från konto för
investering ta ul medel som svarar mot hälften av den del av den allmänna
investeringsfonden som skall eller får las i anspråk. Utbetalning får inte göras
före utgången av november månad det är då den mot inbetalningen svarande
avsättningen har prövats vid laxeringen i första instans.

Har utbetalning skett skall ett belopp som svarar mot två gånger del utbetalade beloppet tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden i enlighet med beslutet.

9 § Sedan fem år har förflulil från ingången av del kalenderår under vilkel
inbetalning lill konto för investering har gjoris, får företaget utan särskilt
tillstånd ta ut medel som svarar mot trettio procenl av de inbetalade medlen
minskal med medel som under femårsperioden har betalats ut enligt 14 §
första stycket (fria sektorn). Med inbetalade medel avses inte medel som
företagel enligt 13 S fjärde stycket har övertagit från annal förelag.

Har företaget tagit ul den fria sektorn eller del av denna, skall elt belopp som svarar mol två gånger de utbetalade medlen las i anspråk av den allmänna invesleringfonden för ändamål som avses i 5 vj första stycket a)-d).

10 § Har allmän investeringsfond eller del av sådan fond tagils i anspråk
enligt denna lag, ulgör det ianspråklagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Å
andra sidan fär sådana utgifter, för vilka investeringsfonden har tagits i
anspråk, vid laxeringen inte dras av som driftkostnad. Har investeringsfon
den tagits i anspråk för anskaffning av anläggningstillgång, skall vid
beräkning av värdeminskningsavdrag som anskaffningsvärde för tillgången
räknas endast den del av kostnaden som inte har täckts av det ianspråklagna
beloppet.

SkU 1978/79:57 9

11 § Allmän investeringsfond skall återföras lill beskattning om

a) fonden har tagils i anspråk ulan tillstånd och det inte är fråga om fall som avses i 9 § andra stycket,

b) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av beslut enligt 4 § och en mol de utbetalade medlen svarande del av fonden inte har lagils i anspråk i enlighel med beslutet,

c) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av 9 S första stycket och fonden inte har tagils i anspråk i enlighel med 9 ij andra stycket,

d) företagel har träffat avtal om överlåtelse eller panlsäuning av medel på
konto för investering,

e) företaget vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk eller rörel
se,

O förelaget genom fusion enligt 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 96 § 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall anses upplöst och fonden inte enligt fjärde stycket har övertagils av det övertagande företaget eller

g) företaget har beslutat träda i likvidation.

Ålerföringen lill beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan.om särskilda skäl föreligger, medge atl allmän investeringsfond, som skall återföras till beskattning enligt första stycket e). får behållas under viss tid. Efler utgången av denna lid skall den kvarstående fonden återföras lill beskaltning i enlighel med vad nyss sagls.

Vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen (1928:370), får moderbolaget eller den övertagande föreningen i beskattningsavseende överta allmän investeringsfond. Har fonden övertagits skall det anses som om moderbolaget eller den överlagande föreningen gjort inbetalning lill riksbanken den dag då dotterbolaget eller den övertalande föreningen gjorde inbetalningen.

Vad i försla-fjärde slyckena sägs om allmän investeringsfond skall i förekommande fall gälla del av sådan fond.

12 § Om allmän investeringsfond skall återföras lill beskaltning enligt 11 i;
skall som skaltepliktig intäkt iden förvärvskälla, vari avsättningen har gjorts,
tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot tjugo procent av det återförda
beloppet.

Regeringen kan, om synneriiga skäl föreligger, medge befrielse från tillägget.

13 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadssty
relsen kan, om särskilda skäl föreligger, medge att ett förelags allmänna
investeringsfond hell eller delvis överläs av ett annat företag. För sådant

SkU 1978/79:57 10

medgivande krävs

a) att det ena företaget är moderföretag och det andra förelaget dess belagda dotterföretag, eller

b)att båda förelagen är helägda dotterförelag lill samma nioderförelag, eller

c) all del ena företaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av elt eller flera av dess helägda dotterföretag och del andra företaget antingen är ett annal sådanl aktiebolag eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.

Vid tillämpningen av det föregående stycket avses med moderföretag svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank och med helägt dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier lill mer än nittio procent ägs av moderföretaget.

1 beslut om övertagande av allmän investeringsfond skall anges i vilken förvärvskälla hos det övertagande företaget som fonden skall anses avsatt. Har del övertagande företaget förvärvskälla i inkomstslaget annan fastighet men inte i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse, skall beslutet innehålla medgivande enligt 11 i; tredje stycket att fonden får behållas viss tid.

Riksbanken skall på framställning av del överlåtande förelaget överföra medel, som svarar mol den allmänna investeringsfond som skall överläs med stöd av beslutet, från företagets konto for investering till ett motsvarande konto för det övertagande företaget.

Har allmän investeringsfond övertagits skall det anses som om moderföretaget gjort avsättning till fonden och inbetalning till riksbanken vid den tidpunkt då det överlåtande företaget gjorde avsättningen och inbelalning-

14 § Medel, som har inbetalats till konto för investering, får utbetalas endast

a) i fall som avses i 8 S första stycket,

b) i fall som avses i 9 !; första stycket,

c) om allmän investeringsfond hell eller delvis har återförts till beskattning,

d) om allmän investeringsfond hell eller delvis har överförts lill annat
förelag och medlen därför skall överföras till annat företags konto för
investering eller

e) om förelaget för vissl beskallningsår inbetalat mer än hälften av det
belopp som företaget avser au avsätta lill allmän investeringsfond eller för
vilket avdrag vid taxeringen har medgetis enligt bestämmelserna i 2 !j.

Tidigare inbetalade niedcl skall anses ha utbetalats före senare inbetalade medel. 1 fall som avses i första slycket c) skall länsstyrelsen på framställning av

SkU 1978/79:57 11

företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot hälften av den återförda fonden i den mån medlen inte tidigare har återgått till företaget. Sådanl beslut får inte utan medgivande av taxeringsinlendenl fattas förrän taxeringen för del beskallningsår, då ålerföringen har skett, har vunnit laga kraft.

I fall som avses i första slycket e) skall länsstyrelsen på framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.

15 § Förelag som vid beskattningsårets ulgång har allmän investeringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investeringsfond skall vid självdeklaralionen lämna uppgifter om fondens storiek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas besked frän riksbanken rörande insättning på konto för investering.

16 § Allmänna investeringsfonder skall slå under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen. Förelag med allmän investeringsfond skall på anmaning till styrelsen lämna de uppgifterom fondens storlek, användning och avveckling som styrelsen behöver.

Hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över allmänna investeringsfonder.

Hos riksbankens huvudkontor i Stockholm skall föras register över samtliga konton för investering.

17 § Besvär över arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag förs hos
regeringen.

Mot beslut av länsstyrelsen enligt denna lag förs talan hos kammarrätt genom besvär. Mol kammarrätts beslut får talan inte föras.

Denna lag iräder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, 1 samband med ikraftlrädandel iakttas följande.

1. Den nya lagen tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket laxering i första instans sker år 1981.

2. Utbetalning enligt 8 och 9 §!; får inte ske till förelag som har medel på konto för investering enligt lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturuljämning.

3. Genom denna lag upphävs med verkan fr. o. m. 1981 års taxering lagen om investeringsfonder för konjunkturuljämning. Avsällning till investeringsfond enligt nämnda lag får göras sista gången i bokslut till ledning för 1980 års taxering. Bestänimelserna i nämnda lag gäller dock alltjänit i fråga om belopp som har avsatts i bokslut till ledning för 1980 och tidigare års

SkU 1978/79:57 13

2 Förslag till

Lag om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet och nettointäkt av
rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomslskalt har fysisk person rätt lill avdrag enligt denna lag för
beloppsom i räkenskaperna haravsaits lill allmän investeringsreserv. Avdrag
medges endast under förutsättning alt den skallskyldige vid utgången av del
beskattningsår som avsättningen, avser är bosatt här i rikel.

1 fråga om handelsbolag beräknas avdragel för bolaget. Avdrag medges endasl under förutsättning alt andelarna i bolaget vid utgången av beskattningsåret ägs av här i riket bosalla fysiska personer.

Avlider skattskyldig, som vid tiden för dödsfallet var bosatt här i riket, skall dödsboet för det beskattningsår då dödsfallet inträffade likställas med här i rikel bosalt fysisk person.

Delägare i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, har inte rält till avdrag för avsättning som görs på grundval av dödsboets inkomst.

2 § Avdrag får för viss förvärvskälla och för ell och samma beskattningsår inte översliga hälften av den vid laxeringen lill statlig inkomslskalt beräknade nettointäkten av förvärvskällan, före avsättningen och före schablonavdrag för egenavgifter. Avdrag medges med hell lusental kronor, dock inte för avsällning som understiger 10 000 kronor.

3 § Avdrag medges inte med högre belopp än som har betalats in på särskilt konto i bank (allmänt investeringskonto). För att medföra rätt till avdrag skall inbetalning ha gjorts senast den dag, då den skatlskyldige enligt 34 I mom. eller 34 >; 2 mom. taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allrnän självdeklaration för del beskallningsår som avsättningen avser eller, oni avsättningen görs av handelsbolag, senast den 31 mars det år då laxering i första instans sker för beskattningsåret i fråga.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank,

4 § Avdrag medges inte, om den skauskyldige

a) vid utgången av del beskallningsår som avsättningen avser har medel insalta på upphovsmannakonto enligt lagen (1979:000) om upphovsmannakonto och uppskov för insättningen har erhållits, eller

b) för del beskattningsår och den förvärvskälla som avsättningen avser yrkar uppskov med taxering enligt skogskontolagen (1954:142),

SkU 1978/79:57 14

5 § På medel som har inbetalats på allmänl invesieringskonio utgår ränla efter räntesats som bestäms av den bank hos vilken insättningen har gjorts. Förfallen ränta, som inte betalas ut på förfallodagen, förs över lill annal konto.

6 § Uttag av medel från allmänt invesieringskonio får göras efter utgången av november niånad del år då den mol insättningen svarande avsättningen har prövats vid taxeringen i första instans. Uttag får avse beloppet i dess helhet eller del av detia, dock alt delullag inte får understiga 10 000 kronor. Har insättning lill kontot gjoris vid två eller flera tillfallen, skall tidigare gjord insättning anses utbetald före senare gjord insättning.

Sedan nio år har förflutit från utgången av del år då visst belopp enligt 3 Jj senast skall ha betalats in, skall banken betala ut kvarstående del av beloppet.

Har skatlskyldig fåll ut medel från allmänt invesieringskonio enligt första eller andra stycket, skall den mol utbetalningen svarande delen av den allmänna invesieringsreserven återföras lill beskattning enligt II 5; om den inte har tagits i anspråk under lid och på sätt som där anges,

7 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadssty
relsen kan besluta alt allmän investeringsreserv får las i anspråk för ändamål
som avses i 8 ij första stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndi
gande, arbetsmarknadsstyrelsen kan vidare besluta att belopp som framdeles
avsätts lill allmän invesieringsreserv får tas i anspråk, Beslul som nu sagls får
avse endast den tid och skall förses med de villkor i övrigt som läget pä
arbetsmarknaden eller andra förhållanden påkallar, Beslul kan gälla samtliga
skallskyldiga eller skattskyldiga som bedriver viss typ av näringsverksamhet
eller också viss eller vissa skattskyldiga.

Utan beslut enligt första stycket lär allmän investeringsreserv inte las i anspråk i annal fall än då

a) den skattskyldige har redovisat intäkt av yrkesmässigt fiske i förvärvskällan under det eller de beskattningsår då den avsättning fördes som svarar mot ianspråktagei belopp, eller

b) ianspråkiagandet görs sedan minst fyra år har förflutit från utgången av det år då inbetalning som svarar mot ianspråktagei belopp senast skall ha gjorts enligt 3 !?•

Med yrkesmässigt fiske avses i denna lag fiske bedrivet av den, som har licens enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiske eller som är medlem i fiskelag som har sådan licens,

8 § Allmän invesieringsreserv fär las i anspråk för följande ändamål,
nämligen för

a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket belägen byggnad, som inte utgör lagerlillgång eller är avsedd alt användas

SkU 1978/79:57 15

som boslad, och för avskrivning av ny-, lill- eller ombyggnad av sådan byggnad,

b) avskrivning av inventarier som, om de inte utgör transportmedel i internationell trafik, är avsedda all användas i här i rikel bedriven verksamhel, samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller underhåll av markanläggning här i rikel och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillred-
ningsarbele i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck
lingsarbete saml kostnader för utbildning av arbetstagare hos den skattskyl
dige,

0 kostnader för all främja avsättningen utomlands av varor som här i riket
tillverkas.

Belopp, som har avsatts lill allmän invesieringsreserv, får las i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader som hänför sig till lid efter bokslutsdagen,

Ianspråktagande av allmän investeringsreserv för ändamål som anges i första stycket e) får göras endasl av skaitskyldig som bedriver industriell tillverkning, Ianspråktagande enligt första stycket d) - O fär göras endast efter särskilt medgivande av regeringen,

Ianspråktagande av allmän invesieringsreserv får inte avse begagnade inventarier och föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler, I fråga om inventarier som den skattskyldige har förvärvat från näringsidkare med vilken han är förbunden i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får allmän investeringsreserv tas i anspråk endasl om inventarierna har tillverkats under beskallningsårel,

1 fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972:603) får allmän invesieringsreserv tas i anspråk endast om bilen är
avsedd för yrkesmässig trafik eller uihyrningsrörelse,

I fråga om anskaffning av båt som avses i 2 S sjölagen (1891:35 s, 1) fär allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om båten är avsedd för yrkesmässigt bedrivet fiske.

9 § Allmän investeringsreserv får las i anspråk endast för avskrivning eller kostnad i den förvärvskälla till vilken avsättningen hänför sig. Regeringen

SkU 1978/79:57 16

kan dock, om särskilda skäl föreligger, medge au allmän invesieringsreserv, som har avsatts i viss förvärvskälla, får las i anspråk för investering eller kosinad i annan förvärvskälla.

10 § Har allmän investeringsreserv eller del av sådan reserv tagits i anspråk enligt 7-9 -JS och har ianspråkiagandet skett under sådan lid alt återföring inte skall skeenligt 11 ?f,utgördei ianspråklagna beloppet inteskaitepliktig intäkt. Å andra sidan får sådana utgifter, för vilka invesieringsreserven har tagils i anspråk, vid taxeringen inte dras av som driftkostnad. Har invesieringsreserven tagits i anspråk för anskaffning av anläggningstillgång, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde för tillgången räknas endast den del av kostnaden som inte har läckts av ianspråktagei belopp.

11 § Allmän investeringsreserv eller vederbörlig del av investeringsreserven skall återföras lill beskattning om

a) medel under beskattningsåret har tagits ut från allmänl investeringskonto enligt 6 S första stycket och den mol medlen svarande delen av investeringsreserven inte har tagits i anspråk enligt 7-9 >;!; under det beskallningsår då uttaget gjordes eller under lidigare beskattningsår,

b) banken under beskatt ningsåret har betalat ut eller skolat betala ut medel från allmänt invesieringskonio enligt 6 ij andra stycket och den mol medlen svarande delen av investeringsreserven inte har tagits i anspråk enligt 7-9 !j!f under lidigare beskallningsår,

c) investeringsreserven under beskattningsåret har tagils i anspråk i strid med 7-9 SS,

d) hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, vari avsättning
en till investeringsreserv hargjorts, under beskattningsåret haröverlåtitseller
verksamheten har upphört,

e) avtal under beskattningsåret har träffats om överlålelse eller panlsäu
ning av medel på allmänt investeringskonto,

O skaitskyldig, som har gjori avsällning till investeringsreserv, eller delägare i handelsbolag, som har gjort sådan avsättning, vid utgången av beskattningsåret är bosall utom riket, eller

g) andel i handelsbolag, som har gjort avsällning till investeringsreserv, har överlåtits till juridisk person.

Med överiåtelse som avses i första slycket d) och e) likställs bodelning mellan makar.

Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen har gjoris.

12 § Avlider skattskyldig, som har gjort avsällning lill allmän investerings-
reserv, eller har dödsbo gjort sådan avsällning med stöd av 1 i; tredje slycket,
gäller 6-11 SS och 14 S för dödsboet. Därvid skall med överlåtelse som avses i

SkU 1978/79:57 17

11 § första stycket d) och e) likställas bodelning eller arvskifte som omfattar hela eller del av den förvärvskälla vari avsättningen har gjoris. Med överiåtelse enligt g) skall likställas arvskifte som omfattar andel i handelsbolag som har gjort avsättning.

Investeringsreserv skall, om reserven inte har lagils i anspråk enligt 7-9 SS, återföras till beskaltning i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts senast vid den laxering som sker närmast efler del fjärde kalenderåret efler det kalenderår då dödsfallet inträffade.

13 § Har allmän invesieringsreserv eller del av sådan reserv återförts lill
beskattning enligt 11 Seller 12 Sandra slycket, skall som skattepliktig intäkt i
den förvärvskälla, vari avsättningen har gjorts, tas upp ell särskilt tillägg som
svarar mot trettio procent av det återförda beloppet.

Tillägg enligt första stycket görs dock inte på belopp som återförs enligt 11 S första stycket a), om del återförda beloppet är hänföriigt lill förvärvskälla, vari den skattskyldige det beskattningsår då avsättningen gjordes har redovisat intäkt av yrkesmässigt fiske, och om hans intäkt av yrkesmässigt fiske under del beskattningsår då återföring sker understiger hans intäkt av yrkesmässigt fiske under något av de två föregående beskattningsåren.

Dödsbo påförs tillägg enligt första slycket endast under fömtsällning att ålerföringen antingen avser avsättning som dödsboet har gjort med stöd av 1 S tredje stycket eller föranleds av omständighet som har inträffat före dödsfallet.

Riksskatteverket kan, om synneriiga skäl föreligger, medge befrielse helt eller delvis från särskilt tillägg. Mot riksskatteverkets beslul i sådan fråga fär talan inte föras.

14 § Skattskyldig som vid beskattningsårets ulgång har allmän investerings-
reserv eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna invesie
ringsreserv skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om reservens
storiek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar
på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklara
tionen skall fogas besked från banken rörande insättning på allmänt
invesieringskonio.

Har den skaitskyldige under beskattningsåret haft intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse från mer än en förvärvskälla, skall uppgifter som avses i första stycket lämnas särskilt för varje förvärvskälla vari avsättning har gjorts.

15 § Hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över allmänna investeringsreserver.

16 § Regeringen kan förordna all affärsbank, sparbank eller föreningsbank, som inte följer bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som har utfärdats

2 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 57

SkU 1978/79:57 19

3 Förslag till

Lag om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt kan fysisk person, på
de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med
beskaUning av sådan intäkt av rörelse som tillkommit honom i egenskap av
upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och
konstnäriiga verk (upphovsmannaintäkt). Uppskov medges inte om den
skaitskyldige har avlidit under beskattningsåret.

Delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilkel reglerna om handelsbolag skall tillämpas, har inte rätt till uppskov för bolagels eller dödsboels inkomst.

2 § Uppskov medges endast för den del av upphovsmannainiäkien, dock
lägst 10 000 kronor, som har inbetalats på särskilt konto i bank (upphovs
mannakonto). För att medföra rält lill uppskov skall inbetalning ha gjorts
senast den dag då den skatlskyldige enligt 34 S 1 mom. eller 34 S 2 mom.
taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för det
beskauningsår som inbetalningen avser.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank.

3§ Som förutsäuning för uppskov gäller

a) atl den skatlskyldige vid utgången av del beskallningsår som inbetalningen avser är bosall här i riket och

b) alt den skaltskyldiges sammanlagda upphovsmannaintäkler under beskattningsåret av en eller flera förvärvskällor med minst femtio procent Översliger hans sammanlagda upphovsmannaintäkler under någol av de två närmast föregående beskauningsåren.

4 § Uppskov medges inte, om den skattskyldige

a) vid utgången av det beskattningsår som inbetalningen avser har medel insatta på allmänt invesieringskonio enligt lagen (1979:000) om allmän invesieringsreserv och avdrag för avsättning lill allmän investeringsreserv har erhållits för medlen eller

b) vid taxeringen för det beskattningsår som inbetalningen avser yrkar avdrag för sådan avsättning.

5§ Skatlskyldig har för eu och samma beskattningsår räu till uppskov endast i fråga om en förvärvskälla och för inbetalning på upphovsmannakonto i en bank. Har den skallskyldige för visst beskattningsår gjort inbetalning lill mer än en bank, föreligger rätt till uppskov endasl för inbetalning till den först anlitade banken.

SkU 1978/79:57 20

6 § Uppskov medges för visst beskattningsår högst med elt belopp uppgå
ende lill två iredjedelarav den vid laxering lill slallig inkomstskatt beräknade
neltoinläklen av förvärvskällan före uppskov och schablonavdrag för
egenavgifter och högst med sådanl belopp atl nämnda nettointäkt, efter
uppskov men före schablonavdrag för egenavgifier, uppgår till minst 30 000
kronor.

Uppskov medges med belopp som avrundas nedål lill hell lusental kronor.

7 § Räntesatsen för medel på upphovsmannakonto bestäms av banken.

8 § Uttag av medel från upphovsmannakonto får göras efter utgången av november månad del år då frågan om uppskov har prövats vid taxeringen i första instans. Uttag fär avse beloppet i dess helhet eller viss del av detta, dock atl delullag inte fär understiga 1 000 kronor.

9 § Sedan fem år har förflutit från utgången av del år då inbetalning avseende vissl beskattningsår senast skulle ha gjorts enligt 2 S, skall banken betala ut de lill beskattningsåret i fråga hänföriiga medel, häri inbegripet upplupen ränta, som fortfarande innestår på upphovsmannakonto.

10 § Belopp för vilkel uppskov med beskattning har erhållits saml ränta på
sådanl belopp skall las upp som intäkt av rörelse för det beskattningsår då
utbetalning från upphovsmannakonlol sker eller skulle ha skett enligt 9 §.

Utbetalat belopp skall inte anses som upphovsmannaintäkt.

11 § Medel som innestår på upphovsmannakonto skall tas upp som inläkt av
rörelse om

a) avtal under beskattningsåret har träffats om överlåtelse eller pantsättning av medlen,

b) medlen under beskattningsåret har tillagts den skallskyldiges make genom bodelning eller

c) den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är bosatt här i rikel.

Avlider den skatlskyldige, skall på upphovsmannakonto innestående medel tas upp som intäkt av rörelse senast vid taxeringen för det beskattningsår då dödsboet skiftas hell eller delvis, dock inte i något fall senare än vid den taxering som sker del tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.

12 § Skattskyldig som yrkar uppskov med beskaltning skall till självdekla
rationen foga utredning på blankett enligt av riksskatteverket fastställt
formulär samt besked från banken om insättningen.

Skatlskyldig skall i självdeklaration lämna uppgift om tillgodohavande på upphovsmannakonto vid beskaiinitigsårets utgång.

SkU 1978/79:57 22

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)

dels all 29 S 1 mom., 35 § 3 mom., 39 S I mom., 43 S 2 och 3 mom., 54 S, punkt lOav anvisningarna lill 24 S, punkt 8 av anvisningarna lill 25 S, punkt 4 av anvisningarna lill 29 S, punkt 1 av anvisningarna lill 39 S, punkt 1 av anvisningarna lill 41 S saml punkt 1 av anvisningarna till 54 S skall ha nedan angivna lydelse,

dels all nuvarande punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 41 S skall betecknas punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 41 S,

dels atl nuvarande anvisningar lill 43 S skall betecknas punkt 1 av anvisningarna till 43 S,

dels all i lagen skall införas en ny paragraf, 41 d S, av nedan angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 41 S skall införas två nya punkter, 2 och 3, samt i anvisningarna till 43 S två nya punkter, 2 och 3, och i anvisningarna lill 54 S en ny punkt, 5, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 S

/ mom.' Från bruttointäkten av rörelse må avdrag göras för alll, som är att anse som driftkostnad. Hit räknas, bland annat:

hyra för annan tillhörig fastighet eller del därav, som använts i rörelsen;

koslnad för anskaffning av råämnen och varor lill förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen; skolande - där vad sålunda förädlats eller eljest kommit till användning utgjorts av produkter eller råämnen från fastighet, som av den skattskyldige ägts eller brukats, eller från annan av honom idkad rörelse, som är alt anse som särskild förvärvskälla - värdet av samma produkter eller råämnen upptagas till det belopp, varmed de redovisas såsom intäkt av fastigheten eller av den särskilda förvärvskällan, samt - där moderbolag eller övertagande förening övertagit dessa råämnen eller varor från dotterbolag eller överiålande förening vid sådan fusion som i 28 § 3 mom. första eller andra slycket avses - värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp, motsvarande det hos dotterbolaget eller den överiålande föreningen i beskattningsavseende gällande värdel å dessa tillgångar vid fusionstilirällel;

avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska utbetalningar och andra kostnader för personal, som är eller varit anställd i rörelsen;

kostnad för reparation och underhåll av till driften hörande byggnader,

'Senasie lydelse 1969:363.

SkU 1978/79:57 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inrättningar, maskiner, inventarier och dylikt;

värdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av rörelseidkaren tillhöriga maskiner och andra inventarier eller, om dylik tillgång är underkastad hastig förbrukning, kostnad för anskaffning av tillgången;

värdeminskning å patenträtt och annan liknande rättighet;

värdeminskning genom slitning och därmed jämförlig orsak, som byggnad, vilken är avsedd för användning i ägarens rörelse, är underkastad;

värdeminskning å naturtillgångar såsom gruvor, stenbrott och dylikt genom deras tillgodogörande;

ränla å lånat kapital, som nedlagts i rörelsen, så ock å gäld, som den skatlskyldige ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;

koslnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varil nödigt för utövande av vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet;

speciella för rörelsen utgående skatter eller avgifter till del allmänna;

förlust, som uppstått i rörelsen och ej är alt hänföra lill kapitalförlust;

förlust, som uppstått i rörelsen och förlust, som uppstått i rörelsen och
ej är av sådan natur som avses i ej är av sådan natur som avses i
punkt / nionde stycket av anvisning- punkt 3 andra stycket av anvisning
arna lill 41 S; arna lill 41 S;

koslnad för anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum, vilka endast hava värde ur civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande fördelningsled-ningar.

Har skattskyldig tillgodoräknat sig avdrag för värdeminskning å tillgång, skall avdragel anses i beskattningsavseende åtnjutet i den mån det medfört all den laxerade inkomsten beräknats till lägre belopp än eljest skolat ske eller ock medfört ökning av föriustbelopp som må utnyttjas för avdrag enligt de särskilda bestämmelserna om räll till förluslutjämning. Tillgångens anskaffningsvärde minskat med åtnjutna värdeminskningsavdrag ulgör tillgångens i beskattningsavseende oavskrivna värde.

35 S 3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätl eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i bostadsförening som avses i 24 S 3 mom., är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år.

Senaste Ivdelse 1978:971.

Nuvarande lydelse

Avyttrar skatlskyldig egendom som avses i detta moment och som den skallskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt della stycke under ett beskattningsår, minskat med förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i delta stycke, äger skatlskyldig åtnjuta avdrag med 1 000 kronor. Har den skauskyldige under beskattningsåret varit gift och levt lillsammans med sin make, får sådanl avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med I 000 kronor. 1 intet fall får dock skaitskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mol sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskal med förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, äger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medgiva befrielse därifrån helt eller del vis, om företag som beröres av strukturrationaliseringen gör framställning därom senast den dag avyttringen sker.

Föreslagen lydelse

Avyttrar skatlskyldig egendom som avses i detia moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt delta stycke under ett beskattningsår, minskal med or-dragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i delta stycke, äger skatlskyldig åtnjuta avdrag med 1 0(X) kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt lillsammans med sin make, får sådanl avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 1 000 kronor. I intet fall får dock skatlskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mol sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskal med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån hell eller delvis, om förelag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i della moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2 S första slycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett lidpunkten för förvärvet -endast 40 procenl av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande lillämpning på egendom som avses i detta moment.

Övetlåtes aktie i aktiebolag eller Överlåts aktie i aktiebolag eller

andel i handelsbolag, ekonomisk andel i handelsbolag, ekonomisk

Nuvarande lydelse

förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall - där ej annal följer av nionde slycket - beskatining av realisationsvinst icke äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehavessom ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. 1 fall som nu avses skall den överiålna aktien eller andelen anses förvärvad av del övertagande förelaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företagel. Om överlåtelsen sker lill utländskt företag, äger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medgiva befrielse från realisalionsvinslbeskauningen. Ansökan om befrielse skall göras av det öveilåtande företaget senast den dag överlåtelsen sker.

Har fastighet överiålits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har eu bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas realisationsvinsl vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mol aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får icke föranleda atl realisationsvinst beräk-

Föreslagen lydelse

förening eller utländskt bolag till svenskt förelag inom samma koncern, skall - där ej annal följer av nionde slycket - beskatining av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överiålna aktien eller andelen innehas som ell led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. 1 fall som nu avses skall den överiålna aktien eller andelen anses förvärvad av del överlagande förelagel vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt fördel överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisalionsvinslbeskauningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskatining av realisationsvinst tillämpas även ifråga om avdragför lealisa-tionsförlusi. Avdrag for realisaiions-förtiist får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar tdl utländskt koncernföretag. Har fastighet överiålits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyiiring av aklie eller andel i bolagei eller föreningen som om avyttringen avsett mol aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagls får inte föranleda all skatte-

Nuvarande lydelse

nas lägre eller att realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i delta stycke gälla endast om sådan fastighet ulgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gälla dock icke vid avyttring av aklie i sådanl bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 S 3 mom., om avyttringen avser endast räll till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aklie eller andel på grund av bestämmelserna i delta stycke beräknas enligt de regler, som gälla för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skatlskyldig aklie i aktiebolag och finnes vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överiålits på den skatlskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skauskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlålelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efler avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåtes på den skallskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk för-

Förcslagen lydelse

pliktig realisationsvinst beräknas lägre eller atl avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i delta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endasl om sådan faslighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 S 3 mom., om avyttringen avser endasl rält till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mol aklien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skallskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av atl större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtils på den skatlskyldige eller annan, skall som skaltepliktig realisationsvinst räknas vad den skauskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlålelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aklien, direkl eller genom förmedling av annan, öveilåts på den skatlskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening.

Nuvarande lydelse

ening, vari den skatlskyldige eller honom närslående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av del beskallningsår då skattskyldighet för realisationsvinsl vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke upptagas lill beskaltning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagls äger molsvarande lillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medgiva undanlag från delta stycke, om det kan antagas all avyttringen av aktien eller andelen skett i annal syfte än alt erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslul av verket i sådan fråga fär talan icke föras.

Avyttrar skatlskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämföriigt sätt innehavas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), lill ell annal fämansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - äges eller inom två år efler avyttringen vid någol tillfälle kommer att ägas av den skatlskyldige eller honom närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatlskyldige erhåller förakiien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aklien, anses den skaltskyldiges aktieinnehav i elt annal fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvär-

Föreslagen lydelse

vari den skallskyldige eller honom närslående person har ell bestämmande inflytande. Har överiåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinsl enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagls äger molsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket far medge undantag från detta stycke, om det kan antas atl avyttringen av aklien eller andelen skeit i annal syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga fär talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fämansbolag), till ett annal fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skallskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skallskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aklien, anses den skallskyldiges aktieinnehav i ell annal fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större

ning av detta stycke.

Som närslående person räknas i della moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skatlskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

Nuvarande lydelse

var större delen av tillgångarna i någol av fåmansbolagen. Har överiåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinsl enligt della stycke uppkom, får realisationsvinsten upptagas lill beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskallningsår. Vad nu föreskrivits äger molsvarande lillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsräu lill aklie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadslekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, äger regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undanlag från lillämp-

Föreslagen lydelse

delen av tillgångarna i någol av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aklie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i någol av fåmansbolagen, ägt rum efler utgången av det beskattningsårdå skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom, får realisationsvinsten tas till beskatining på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt lill aktie ellerannan rättighet jämförlig med aklie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadslekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

ningsföretag enligt 54 § fjärde stycket och som åtnjutit inkomst genom sådan utdelning å aktier eller föreningsandelar, för vilken jämlikt 54 § skatteplikt icke föreligger, må likväl ej njuta avdrag för ränta å gäld som belöper å nämnda värdehandlingar, i vidare mån än som räntan överstiger utdelningen. Oaktat vad sist sagts må bolaget eller föreningen åtnjuta avdragför ränta å gäld som belöper å aktier eller föreningsandelar, vilka innehavas såsom ett led i organisationen av annan verksamhel än.föivahning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad tös egendom, ävensom för ränta å gäld som belöper å andra innehavda aktier i bolag etter andelar i ekonomisk förening såvida detta innehav motsvarar mer än nio tiondelar av aklie- eller andelskapitalet i sistnämnda bolag etter förening saml under förutsättning tillika att samma bolag eller förening icke - direkt eller genom förmedling av juridisk person - under beskattningsåret ägt aktier eller .föreningsandelar.

41 d§

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse medges avdragför belopp som i räkenskaperna har avsatts tdl resultatutjämningsfond. Avdraget .får uppgå till högst tjugo procent av summan av de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har etlagt som lön lill arbetstagare hos honom i föiväivskällan (lönekostnad), f fråga om skattskyldig, som är fysisk person, .får avdragel uppgå lill högst summan av tjugo procent av lönekostnaden och femton procent av den vid taxeringen till statlig inkomst-

skatt beräknade inkomsten av för-väivskällan efter avdrag.för den lönebaserade men fÖre avdrag for den inkomstbaserade fondavsättningen och - i förekommande fäll - före avdragför avsättning till allmän inves-teringsreseiv enligt lagen (1979:000) om alt män investeringsreseiv och före uppskov enligt lagen (1979:000) om upphovsmannakonto saml före schablonavdrag för egenavgifter.

Avdragför avsättning till resullalutjämningsfond medges inte i fråga om förväivskälla vari ingår lager av värdepapper, fastigheter eller liknande tillgångar.

Med lön avses sådana ersättningar i penningar som anges i 19 kap. I § andra slycket lagen (1962:381) om allmän .försäkring. Hänsyn skall dock inte tas till lön till arbetstagare för vilken avgiftsskyIdighet enligt fjärde siyckei.första meningen nämnda paragraf inte föreligger och inte heller till ersättning till arbetstagare, som varil bosatt utomlands och utfört arbete utom riket, såvida eisättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan att anställning .förelegat (jfr 19 kap. I §.fjärde stycket andra meningen nämnda lag).

I fråga om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, beräknas avdrag for avsättning till resultatutjämningsfond för bolaget respeklive dödsboet. Ågs andel i handelsbolag eller i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, av annan än här I riket bosatt fysisk person, .får avdrag.fÖr avsättning inte beräknas på grundval av bolagets eller

2 mom,'' Har svenskt aktiebolag eller förening som avses i I ,s'> lagen om ekonomiska föreningar drivit rörelse i eget namn uteslutande för annat sådant bolags eller annan sådan förenings räkning, ulan alt i övrigt driva verksamhet i nämnvärd omfattning, och redovisas dätjör inkomsten av den rörelse, som.förstnämnda bolag eller förening (s. k. kommissionärsbo-lag eller -förening) drivit, hos det andra bolaget eller den andra föreningen, skall sistnämnda bolag eller förening anses hava drivit kommissio-närsbolageis eller -föreningens rörelse, under föntisättning dels att rörelsen drivits på del angivna sättet under hela beskattningsåret för båda skattskyldiga eller sedan kommissionärsbo-laget eller -föreningen böljade driva verksamhel av något slag, dels att beskattningsåren för de skattskyldiga utgåll vid samma tidpunkt.

3 m o m ,5 Åger svenskt aktiebolag eller förening som avses i I lagen om ekonomiska föreningar (modetföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i

2 mom. Inkomst av rörelse som kommissionärsförelag bedriver for kommitientföretags räkning får under de.förutsältningar som anges i punkt 2 av anvisningarna redovisas hos sistnämnda företag.

3 mom. Koncernbidrag, som svenskt aktiebolag lämnar annat svenskt aktiebolag eller svensk ekonomiskförening eller som sådan förening

Nuvarande Ivdelse

ett eller flera svenska aktiebolag (dotterbolag), skall koncernbidrag, som något av bolagen lämnar elt annat av bolagen eller föreningen eller som denna lämnar någol av bolagen, anses såsom avdragsgill omkostnad för den som länmat bidraget och skattepliktig intäkt.för den som mottagit detta, även om bidraget icke for bidragsgivaren ulgör omkostnad för intäkternas för-väivande eller bibehållande. Som villkor hätför gäller

a 11 den huvudsakliga verksamheten för bolag eller förening, som lämnar eller mottager koncernbidrag, avser jordbruksfastighet, annan.fastighet eller annan rörelse än.försäkringsrörelse som drives av livförsäkringsanstalt,

a 11 såväl givaren som mottagaren av bidraget redovisar detta till samma års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

att, om bidraget lämnats av moderföretag till dotterbolag eller av dotterbolag titt modeiföretagei, della äg! mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget under hela beskattningsåret.fÖr båda skattskyldiga eller sedan dotterbolaget böljade driva verksamhet av något slag,

alt, om bidraget lämnats av dotterbolag till modeiföretagei, detta är frikattat från skattskyldighet för utdelning från dotterbolaget, oavsett den omfattning i vilken moderföretaget utdelat vinstmedel lill delägarna,

och atl, om bidraget lämnats av ett dotterbolag till annat dotterbolag hos samma moderföretag, moderföretaget dels ägt mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolagen under hela

Föreslagen lydelse

lämnar svenskt aktiebolag, skall under de.förutsältningar som anges i punkt 3 av anvisningarna anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inieför givaren utgör omkostnad for intäkternas förväivande eller bibehållande.

SkU 1978/79:57 33

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

beskattningsåret för båda dotterbolagen eller sedan dessa böljade diiva verksamhel av någol slag, dels antingen är skattskyldigt etter frikaltat från skaliskyldighet.for iitdelning.frän båda dotterbolagen eller är frikaltat från skattskyldighet for utdelning från det bidragslämnande dotterbolaget, oavsett den onifattning i vilken modeiföretagei utdelat vinstmedel till delägarna.

Lämnar svenskt aktiebolag eller förening som avses i I § lagen om ekonomiska föreningar koncernbidrag till aktiebolag som icke eidlgt första stycket är atl anse som dotterbolag till bidragsgivaren, äga bestämmelserna i första stycket likväl lillämpning på bidraget, om under hela beskattningsåret för båda skattskyldiga etter sedan det bolag som mottagit bidraget böljade driva verksamhet av något slag del senare bolaget kunnat med lillämpning av 174 § I och 2 mom. tagen om aktiebolag genom fusioner bringas att uppgå i det bolag som lämnat bidraget eller, om bidraget lämnats av förening, i bolag som enligt första stycket är atl anse som dotterbolag titt föreningen. Därvid skatt anses som om nämnda beslämmelser i lagen om aktiebolag varit tillämpliga även på bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Koncernbidrag som avses i forsla eller andra stycket skall anses uigöra omkostnad for bidragsgivaren och intäkt för bidragstagaren i den föiväivskälla som ulgör bidragsgivarens eller bidragstagarens huvudsaktiga verksamhet, om det icke med hänsyn till bidragels syfte är uppenbart

3 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 57

Nuvarande lydelse

alt bidraget bör hänföras till annan .förväivskälla.

Avdrag fÖr koncernbidrag enligt .första, andra eller tredje stycket må ål njut as endast av den som visar att .förtnsäit ningar.för sådant avdrag.fÖre-ligga.

Lämnas bidrag från ell förelag till ett annat, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhel av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medgiva att bidraget skall anses såsom avdrag.sgill omkostnad för givaren och skatlepliktig intäkt för mollagaren även om de i. först a-tredje styckena angivna förutsättningarna .för avdragsrätt ej föreligga.

Vidare kan regeringen förklara aU, om föriust på aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag med uppgift att driva verksamhet av det slag som sägs i femte stycket framkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid förelagels upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande förlust på lån eller dylikt som han lämnat förelagel.

Bestämmelserna i sjätte slycket om förlust äga motsvarande tillämpning pä förlust, som beräknas skola framkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall beräknas. Har skatlskyldig åtnjutit avdrag, som avses i della stycke, skall avdraget frånräk-

Föreslagen lydelse

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilkel givaren är i intressegemenskap, för verksamhel av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge all bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av de.förutsältningar som anges i punkt 3 av anvisningarna inte är uppfyllda.

Vidare kan regeringen förklara alt, om föriust på aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag med uppgift au driva verksamhet av det slag som sägs i andra stycket framkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets upplösning, föriusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande förlust på lån eller dylikt som han lämnat företaget.

Bestämmelserna i ti-edje stycket om föriust tillämpas även på föriust, som beräknas skola framkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall beräknas. Har skatlskyldig,/af/ avdrag, som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill för-

b) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och utländskt bolag:

d) ägare av sådan fastighet, som avses i 5 S 1 mom. a)-0 och h)-i):

för inkomst av fastigheten genom dess användning för ändamål som avses i nämnda mom.;

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall eriäggas eller beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag;

d) ägare av sådan fastighet, varom förmäles i 5 S I mom. a)-0 och

hH);

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i nämnda mom. avsedda ändamål;

e) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke varit här i riket bosall;

fSenaste lydelse 1977:1090.

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra kommunal inkomstskatt;

h) här i rikel bosall fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsäuning att anställningen och vistelsen i ullandel varat minst elt år eller enligt anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma att vara minst ell år;

i) ideell förening, som är hänföriig under 53 S 1 mom. e):

för inkomst av faslighet och av rörelse i den omfallning som anges i punkt 4 av anvisningarna;

j) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 S 3 mom., om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

O understödsföreningar, som bedriva såväl till livförsäkring hänföriig verksarnhet som annan verksamhel:

för annan inkomst än inkomst av faslighet, dock atl skattskyldighet föreligger jämväl för förstnämnda inkomst till den del inkomslen belöper pä livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar ej äga meddela annan kapiialförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högsl 1 000 kronor /ö/' medlem:

för all inkomst, som belöper på verksamhel, hänföriig lill livförsäkring;

Aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driva bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsröret-se, äga icke åtnjuta vid a) omförmäld skattefrihet. Dock äro aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bank- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse jämte annan verksamhel, frikallade från skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar, vilka

O understödsföreningar, som bedriver såväl lill livförsäkring hänföriig verksamhel som annan verksamhel:

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock atl skattskyldighet föreligger även för förstnämnda inkomst lill den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligi sina sladgar inte far meddela annan kapiialförsäkring än sådan som omfallar kapilalunderstöd på högsl 1 000 kronor per medlem:

för all inkomst, som belöper på verksamhel, hänföriig lill livförsäkring;

Svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening kan under de förutsättningar som anges i punkt 5 av anvisningarna .frikallas från skattskyldighet för utdelning på andel i utländskt företag.

SkU 1978/79:57 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

innehavas som ett led i oiganisationen av bolagens eller föreningarnas verksamhel till den del denna avser annat än föivattning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. Vidare äga aktiebolag, som äro skadeförsäkringsanslalter, åtnjuta skattefrihet.för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens försäkringsrörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver byggnadsrörelse, tomtrörelse eller yrkesmässig handel med .fastigheter, åtnjuter icke skattefrihet enligt.föista stycket a) för utdelning på aktie eller andel som utgör lagertillgång i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande etter så gott som uteslutande fötvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket af Föivatt-ningsfÖretag är dock frikaltat från skattskyldighet för utdelning från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomiskförening i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning från sådana bolag och föreningar, som företaget uppburit under beskattningsåret, motsvaras av utdelning som företaget beslutat för samma beskattningsår eller, i.fråga om investmentföietag, av beslutad indelning ökad med en.fjärdedel.

örn aktierna i sådant svenskt aktiebolag eller andelarna i sådan svensk ekonomisk förening, som icke är föiyaltningsföretag, till huvudsaktig del ägas eller på därmedjämföijigi sätt in ne ha vas - direkt etter genom

SkU 1978/79:57 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förmedling av juridisk person - av en .fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och om bolaget eller föreningen icke visar alt dess vinstmedel i skälig omfattning använts fÖr utdelning till delägarna, gäller frikallelse från skattskyldighet enligt första stycket vid a) allenast såvitt avser utdelning å aktier eller andelar, vilka innehavas av bolaget eller föreningen såsom ett led i organisationen av annan verksamhet än föivattning av faslighel, värdepapper eller annan därmed hkartad lös egendom.

Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva dels att bolag eller ekonomisk förening, som icke är föivaliningsföreiag enligt f/ärde stycket men vars verksamhet till icke oväsentlig del beslår i .föivattning av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels att föivaliningsföreiag, som är moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning, icke skall i beskattningsavseende behandlas som förvaltningsföretag. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan icke föras.

Förväivar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk .förening aklie i sådanl bolag eller andel i sådan förening och är det icke uppenbart atl del bolag eller den förening som gör förväivet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde tned hänsyn till förväivarens rörelse eller kapiialföivattning, åtnjutes icke skattefrihet enligt.föista slycket vid a).för utdelning å aktien eller andelen av

a) inkomst som har uppburits i slutet av det föregående året men, med stöd av bestämmelserna i punkt 2 första stycket av anvisningarna till 41 §, inte tagits lill beskaltning för del årel, och

a) inkomst som har uppburils i slutet av del föregående årel men, med stöd av bestämmelserna i punkt 4 första stycket av anvisningarna lill 41 §, inte tagils till beskaltning för del året, och

b) utgift som är obetald vid beskattningsårets ingång men, med stöd av bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, dragits av vid beräkning av nettointäkten för det föregående året.

Beräknar skattskyldig intäkt av annan fastighet enligt 2 eller 3 mom. men härden skatlskyldige för året före beskattningsåret beräknat intäkten enligt 1 mom. med lillämpning av bokföringsmässiga grunder, skall som inläkt för beskattningsåret - utöver vad i 2 mom. anges - upptagas ell belopp motsvarande skillnaden mellan anskaffningsvärdet av fastighetens lager vid ingången av beskattningsåret och det bokförda värdel av lagret enligt senaste balansräkning.

7 Senaste lydelse 1978:942.

SkU 1978/79:57 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 25 § 8.* Har skattskyldig för året före beskattningsåret beräknat inkomst av annan faslighel enligt de grunder som anges i 41 S andra stycket men beräknarden skatlskyldige inkomslen för beskattningsåret enligt bokföringsmässiga grunder, följer av punkt I första slycket av anvisningarna lill 41 § alt den skatlskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret inte skall upptaga värde av ingående lager och fordringar. Som ingående fordran skall dock upptagas

a) inkomst som blir tillgänglig för a) inkomst som blir tillgänglig för lyftning i början av beskattningsåret lyftning i början av beskallningsårel men, med stöd av bestämmelserna i men, med stöd av bestämmelserna i punkt 2 första stycket av anvisning- punkt 4 första stycket av anvisningarna lill 41 §, tagils lill beskattning arna till 41 §, tagits till beskaltning för det föregående året, och för del föregående årel, och

b) utgift som har betalats i slutet av del föregående året men, med stöd av bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, inte dragits av vid beräkning av nettointäkten för del året.

Beräknarskattskyldig inläkt av annan fastighet enligt 24 S 2 mom. men har den skattskyldige för året före beskattningsåret beräknat intäkten enligt 24 § 1 eller 3 mom. med lillämpning av bokföringsmässiga grunder, skall avdrag för beskattningsåret medges för gäldränla, som har betalats det föregående året men upptagits som utgående fordran för del året, medan å andra sidan avdrag inte skall medges för gäldränta som betalas under beskattningsåret men har redovisats som utgående skuld för del föregående året.

till 29 § 4.' Skaitskyldig må, efter därom hos taxeringsnämnd eller, om besvär anförls, skatterätt framställt yrkande, berättigas att under förutsättning av motsvarande avskrivning i räkenskaperna lills vidare åtnjuta avdrag för avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier i enlighel med bestämmelserna nedan i denna punkt för räkenskapsenlig avskrivning. Såsom fömtsällning härför skall gälla att den skauskyldige haft ordnad bokföring, som avslutas medelst vinst- och föriuslkonto, saml atl tillfredsställande utredning föreligger om vad som återstår i beskattningsavseende oavskrivet av anskaffningsvärdet å ifrågavarande tillgångar samt dessa ävensom avskrivningar å desamma i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning redovisas på sådanl sätt, alt trygghet föreligger alt vid avyttring av tillgångarna framdeles möjligen uppkommande vinster ej skola undgå laxering.

8 Senaste lydelse 1978:942.

9 Senaste lydelse 1971:407.

SkU 1978/79:57 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag för avskrivning å här ifrågavarande tillgångar må för visst beskattningsår åtnjutas med högsl trettio procenl förår räknat av summan av bokfört värde å tillgångarna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet å sådana under beskattningsåret anskaffade tillgångar, vilka vid utgången av beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen. Vad sålunda stadgats skall gälla oavsett när under beskattningsåret tillgångarna anskaffats.

Hava under beskattningsåret tillgångar av nu ifrågavarande slag, som anskaffats före ingången av samma år, avytirats eller hava dylika tillgångar gått föriorade, därvid för sistnämnda fall försäkringsersättning avtalats, må särskilt avdrag för avskrivning åtnjutas med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna inläklen. Därest skallskyldig erhållit avdrag i enlighet med bestämmelserna i della stycke, skall underlaget för beräkning av avdrag enligt nästföregående stycke fastställas lill molsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög kostnad för tillgång betingats därav, att den skolat utnyttjas för elt särskilt arbelslilirälle eller för en konjunktur, som väntas bliva allenast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, må för det beskattningsår, varunder tillgången anskaffals, avdrag göras vid inkomstberäkningen för sådant överpris eller sådan merkosinad. Därest avdrag som nu sagts medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i andra slycket beräknas å därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Har skattskyldig beträfTande un- Har skattskyldig beträffande un-

der beskattningsåret anskaffade till- der beskattningsåret anskaffade tillgångar tidigare åtnjutit i punkt / av gångar lidigare åtnjutit i punkt 2 av anvisningarna lill 41 § kommunal- anvisningarna till 41 S omförmäll skaltelagen omförmäll avdrag å var- avdrag å värdet av rättighet till leve-det av rättighet till leverans av lill- råns av tillgångar enligt ej fullgjorda gångar enligt ej fullgjorda köpekon- köpekontrakt, skall vid beräkning av trakt, skall vid beräkning av avdrag avdrag för värdeminskning med 30 för värdeminskning med 30 procent procent av anskaffningsvärdet så-av anskaffningsvärdet såsom an- som anskaffningsvärde anses den skaffningsvärde anses den verkliga verkliga kostnaden minskad med del kostnaden minskad med del tidigare lidigare jämlikt nyssnämnda stad-jämlikt nyssnämnda stadgande åt- gande åtnjutna avdraget. Vad nu njutna avdragel. Vad nu sagls skall sagts skall äga molsvarande lillämp-äga motsvarande tillämpning, om ning, om investeringsfond i enlighel investeringsfond i enlighet med vad med vad för sådan fond finnes stad-för sådan fond finnes stadgat tagits i gat tagits i anspråk för avskrivning anspråk för avskrivning av under av under beskattningsåret anskaf-beskatlningsåret anskaffade till- fade tillgångar, gångar.

SkU 1978/79:57 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Oaktat vad ovan stadgas må avdrag medgivas för avskrivning med belopp som erfordras för att det bokförda värdet icke skall överstiga anskaffningsvärdet å samtliga nu ifrågavarande tillgångar, vilka vid utgången av beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen, sedan å detta värde avräknats en beräknad årlig avskrivning av tjugu procenl. Visar skatlskyldig all nämnda tillgångars verkliga värde understiger även sålunda beräknat värde, må avdrag medgivas jämväl för härav betingad ytterligare avskrivning. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta stycke skola i fråga om anskaffningsvärde och anskaffningsår för tillgångar, som övertagits genom sådan fusion, som i 28 S 3 mom. avses, de i fusionen dellagande företagen anses som en skattskyldig.

Då tillgångar, som anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förioras eller såsom för rörelsen obrukbara utrangeras under samma år, må avdrag åtnjutas för anskaffningsvärdet eller oavskriven del därav. Med avyttring likställes det fall, alt tillgång uttages ur rörelsen för att tillföras annan rörelse, som ulgör särskild förvärvskälla, eller för att nyttjas för annat ändamål. Alt belopp, som erhålles vid avyttring av tillgång, i sin helhet skall upplagas såsom iniäki av rörelse, därom stadgas i punkt 1 andra stycket av anvisningarna lill 28 S.

Finnes skatlskyldig hava i räkenskaperna verkställt avskrivning med större belopp än del, varmed han äger åtnjuta avdrag vid taxeringen, må den omständigheten atl avdrag för avskrivning medgives med lägre belopp än vad i räkenskaperna avskrivils icke föranleda ändring av det värde, vara räkenskapsenlig avskrivning beräknas. Avdrag för belopp, med vilket den skatlskyldige i räkenskaperna verkställt avskrivning utöver vad vid taxering blivit godkänt, må åtnjutas först sedan taxeringen i fråga blivit slutligt avgjord och enligt särskild av taxeringsnämnd eller, om besvär anförls, skatterätt godkänd avskrivningsplan, avseende en lid av minst fem år, räknat från och med beskattningsåret efter del varunder avskrivningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid lillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskatiningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör ej hinder för skattskyldig alt efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig från tiden före övergången resterande, i räkenskaperna gjorda men ej vid beskatiningen åtnjutna avdrag antingen inom ramen för avskrivningsplan som avses i punkt 3 eller, med taxeringsnämnds eller, om besvär anförts, skatterätts särskilda medgivande, på en gång eller enligt särskild av vederbörande nämnd godkänd avskrivningsplan avseende en tid av högst tio år. Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning må dock i intet fall sådant avdrag tillgodonjulas, som avses i punkt 3 c tredje stycket.

Har före övergång till räkenskapsenlig avskrivning skatlskyldig vid

SkU 1978/79:57 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

laxeringen tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag än enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan tillgångens återstående värden enligt räkenskaperna och i beskattningsavseende, del belopp, varmed tillgångens värde sålunda i beskattningsavseende understiger värdet enligt räkenskaperna, upplagas såsom inläkt underdel första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skatlskyldige hellre vill, med en tredjedel för nämnda beskallningsår och elt vart av de två närmast följande åren. Vid tillämpning av detta stycke skall även sådanl på tidigare år enligt avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdrag, som den skatlskyldige ej kunnal utnyttja, anses hava tillgodoräknats honom.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening, som åtnjuter avdrag för avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i enlighet med bestämmelserna för räkenskapsenlig avskrivning, övertagit dylika tillgångar genom sådan fusion, som i 28 § 3 mom. avses, och ha dessa tillgångar i räkenskaperna upptagits till högre värde än vad som enligt bestämmelserna i punkt 3 b sista stycket är all anse som anskaffningsvärde för bolaget eller föreningen må förelagel efter därom hos taxeringsnämnd eller, om besvär anförts, skatterätt framställt yrkande berättigas att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning, under förutsättning alt skillnaden mellan värdet enligt räkenskaperna och anskaffningsvärdet, beräknat på sätt i punkt 3 b sista stycket sägs, upptages som iniäkl under det beskattningsår, då fusionen genomföres, eller, om företaget hellre vill, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och ett vart av de två närmast följande åren.

Angående avdrag för nedskriv- Angående avdrag för nedskriv
ning av värdet å rättigheter till leve- ning av värdet å rättigheter till leve
rans av maskiner och andra för råns av maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inven- stadigvarande bmk avsedda inven
tarier enligt ej fullgjorda köpekon- tarier enligt ej fullgjorda köpekon
trakt stadgas i punkt / av anvisning- trakt stadgas i punkt 2 av anvisning
arna lill 41 S- arna lill 41 §.

lill 39 §

1.'" Vid beräkningen av inkomst- 1- Vid beräkningen av inkomsten

en av kapital får avdrag göras för all av kapital får avdrag göras för all

gäldränta, som icke skall avdragas gäldränla, som//»p skall f/ras ov från

från intäkterna av andra förvärvs- intäkterna av andra förvärvskällor,

källor. Härav följer, all, om den Härav följer att, om den skattskyldi-

skattskyldige iiiheiali dylik gäldränla ge betalat ut sådan gäldränta men

10 Senasie lydelse 1953:109.

Nuvarande lydelse

men icke åtnjutit inläkl av kapital eller han haft sådan intäkt till lägre belopp än gäldräntan, förvärvskällan kapital kommer alt utvisa underskott. För sådanl underskott /aV den skattskyldige sedermera åtnjuta avdrag på sätt och i den ordning, som i 46 § stadgas. Belöper på annan förvärvskälla så stor gäldränla, atl inläklen av förvärvskällan icke förslår lill täckande av räntan, far den överskjutande gäldräntan icke avdragas vid beräkningen av inkomslen av kapital. Det underskott, som på grund av gäldräntan kan uppslå i förvärvskällan i fråga, får avdragas endast uti den i 46 S föreskrivna ordning.

Som.framgårav 39 / mom. gäller, all svenska aktiebotag och svenska ekonomiska föreningar icke äga njuta avdiag för ränta etter del av ränla å gäld, som belöper å vissa aktier eller andelar. Vid lillämpningen av dessa beslämmelser iakiiages, atl, därest icke annat framgår av förebragt utredning, å ifrågavarande värdehandlingar skalljämliki 44 och anvisningarna titt samma paragraf i regel anses belöpa hka stor del av bolagets etter föreningens hela gäld, som värdehandlingarnas bokförda välde ulgör utav bokförda värdel av bolagets eller föreningens samtliga tillgångar (jfr punkt 3 av anvisningarna till 44 ).

Föreslagen lydelse

inte haft inläkl av kapital eller han haft sådan intäkt lill lägre belopp än gäldräntan, förvärvskällan kapital kommer atl utvisa underskott. För sådant underskoll /7a/'den skatlskyldige sedermera rätt titt avdrag på sätt och i den ordning, som anges i 46 §. Belöper på annan förvärvskälla så stor gäldränla, all intäkten av förvärvskällan inte räcker till for att läcka räntan, får den överskjutande gäldräntan inte dras av vid beräkningen av inkomsten av kapital. Det underskott, som på grund av gäldräntan kan uppslå i förvärvskällan i fråga, får dras av endasl / den ordning som anges i 46 §.

räkning enligt bokföringsmässiga grunder tages hänsyn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m. m., saml till fordringar och skulder. Som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall därvid upplagas värdel av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, fordringar och skulder. Bestämmelserna i 41 S om lager få i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den skaitskyldige utfört eller avser atl utföra arbete i icke oväsentlig omfattning, ulan hinder av att den skatlskyldige avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endasl intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats lill förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

Inkomst av annan faslighel som avses i 24 S I eller 3 mom. får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. Har skallskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna inkomslen enligt sädana grunder om bestämmelserna i 24 S 1 eller 3 mom. är tillämpliga del årel. I fråga om fastighet som avses i 24 S 3 mom. gäller dock vad som sagts i föregående stycke endasl i den mån annal inte följer av 24 S 3 mom. och 25 S 3 mom.

Därest vinstrestiltatet påverkals Har del bokförda resullalel påver-

därav, att bland intäkter upptagits sådana intäkter, vilka icke skola beskatias såsom inkomst, eller uteslutits intäkt, som skotat medräknas, eller bland utgifterna avförts sädana fiosier, för vilka vid inkomstberäkningen avdrag icke får ske. skall företagas erforderlig juslering av det bokföringsmässiga vinstresiiliatet lill överensstämmelse med en inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade grunder.

Den i räkenskaperna gforda värde-säiiningen å tillgångar avsedda .tor omsättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen godtagas, därest denna värdesättning icke står i strid med vad nedan sägs.

Lagrei vid bcskaliniiigsårets utgång får icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procenl av lagrets anskaffningsvärde eller, om åieranskaffningsvär-

kals av atl bland intäkterna tagits upp belopp, som inte skall beskattas såsom inkomst, eller uteslutits belopp, som hon medräknas, eller bland kostnaderna tagits upp belopp som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att det kan läggas till grund .för Inkomstberäkningen enligt denna lag.

SkU 1978/79:57 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

det på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande fält efter avdrag fÖr inkurans. Dock får lager av djur på jordhruksfostighei eller i renskölselrörelse icke upptagas lill lägre belopp än fyrtio procent av de värden som riksskaiicvcrkei fasisiälter för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval av .enomsnitts-priscrna på dessa djurslag under en period av tolv månader närmast /Öre den 1 oktober beskattningsåret. Om sådanl värde icke fästslällis. t. ex. I Jråga om särskilt dyrbara avcisdjitr. .får djuret upptagas lägst lill fyrtio procent av allmänna saluvärdet.

Därest värde å lagret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet och i förekommande fall efter avdrag för inkurans. uppgår lill lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren). må lagrei vid beskattningsårets utgång i slällel upplagas till lägst ett belopp motsvarande förstnämnda värde å detta lager efter avdrag med sextio procenl av sagda medettalsvärde. Därvid skola såsom värden å lagren vid jämförelseårens Ulgång hava upptagits anskaftnings-värdena eller, därest återanskaff-ningsvärdena å balansdagarna i fråga varil lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efter avdrag för inkurans. I fråga om djur på jordbruksfastighet eller i renskölselrörelse gäller dock att värdet av djuren skall hava upptagits till fulla det värde som riks-skaiicverkei.fastställt enligi föregående stycke eller till fulla allmänna saluvärdet. Föreligger sådanl fäll att sextio

SkU 1978/79:57 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

procent av nyssnämnda medelialsvär-de överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång, må avdrag åtnjutas jämväl för del överskjutande beloppet, därest en häremot svarande avsättning i räkenskaperna gjorts till lagerregleringskonto. Då avdrag för sådan avsällning medgivits, skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag.för förnyad avsättning till dylikt konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå i lagret råvaror eller siapelvaror. må lagret av sådana varor eller del därav upptagas till lägst sjuttio procent av värdet å tillgångarna i .fråga beräknat efter lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under någol av de närmast föregående nio beskattningsåren. Därest sist angivna grund .fÖr värdering av varulagret eller del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering med hänsyn tagen till inedelialet av värdena å lagren vid Utgången av de två närmast.föregående beskattningsåren icke gälla.

Utan avseende å vad.förut stadgats angående den lägsta värdesättning å lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, må del lägre värde å lagrei godtagas som skattskyldig med hänsyn till föreliggande risk för prisfall visar vara påkallat.

Vad i femte och sfätte styckena här ovan sägs angående det lägsta värde å skatlskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godtagas, har icke avseende å penningförvaltande företags och.försäkringsförctags placeringar av förvaltade medel i aktier, ohligalioner. lånejbrdringar m. m. eller å skattskyldigs lager av Jåstigheier

SkU 1978/79:57 48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och liknande tillgångar beträffande vilka en sådan värdesättning finnes icke vara godtagbar. Värdel å lager av nu avsedda tillgångar skall upptagas till vad som med hänsyn lill risk för .förlust, prisfall m. m. framstår såsom skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skatlskyldig, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skallskyldig, för vilken aktien utgör varulager-tillgång, och är det icke uppenbart alt den skatlskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörelse, må .sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning lill den skauskyldige av medel, vilka vid förvärvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet belopp, ej föranleda att aklien vid inkomstberäkningen för den skaitskyldige upptages lill lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdelning skelt. upptagits lill lägre belopp än den skaltskyldiges anskaffningkoslnad. må aklien vid utgången av del beskattningsår, varunder utdelningen äger rum, icke upplagas till lägre belopp än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av eu belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skaltskyldiges anskaffningskostnad för aklien och nämnda värde, dock högst av del utdelade beloppet. Sker utdelning ulan att det värde.för aklien. som ligger lill grund för beräkningen av den skaltskyldiges inkomst, påverkas och medför dello au den skatlskyldige efter överlåtelse

SkU 1978/79:57 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i.första hand gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som sägs om aklie i detta stycke äger motsvarande lill-lämpning på andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses däivid inbetald insats.

A vdrag.för inkurans må icke medgivas med större belopp än vad den skatlskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot den konstaterade väldenedgången å lagrei å balansdagen. Oaktat vad nu sagls må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent av del lägsta utav lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden, därest detta ej framstår såsom uppenbart opåkallal. etter med det högre procenttal därav som riksskatteverket kan hava för lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av skattskyldiga angivit.

Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så anses som om de lagertillgångar, vilka kvailigga i lagrei vid beskattningsårets utgång, äro de senaste av den skallskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. För tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat, skola såsom anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (maierialkosina -der och arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar vad som av de indirekta tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu ifrågavarande tillgångar, därvid hänsyn dock icke

4 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 57

Nuvarande lydelse

behöver lagas till ränta å eget kapital.

Nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt må godkännas endast i den mån del visas, alt inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfåll kommer att inträffa innan tillgångarna levereras eller av den skattskyldige i oförändrat eller förädlat skick försäljas. Beträffande värdet å rättigheter lill leverans av maskiner och andra fÖr stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning av värdel därå godkännas endast i den mån den skatlskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller del göres sannolikt, alt dylikt prisfall kommer alt inträffa innan tillgångarna levereras.

Vad här är stadgat gäller särskilt då fråga är om bestämmandet av det år. varunder en inkomst skall anses hava åtnjutits eller en utgift skall anses hava ägt rum. I sistnämnda avseende gäller alltså, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma enligt allmänl vedertagen köpmannased eWer enligt vad som belräffande jordbruk är allmänt brukligt bör i räkenskaperna uppföras såsom inkomstpost, även om den ännu icke av den skaitskyldige uppburits / kontanta penningar eller eljest kommit honom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad sålunda gäller i fråga om inkomst-

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, alt en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt vedertagen redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från famansföretag lill

Föreslagen lydelse

företagsledare eller honom närstående person får dock åtnjutas först under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning. 1 fråga om liden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssället,all fordringar/a5 (/p/7 som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs lill inkomsten fördel år, på vilkel de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till del sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för del år då räntan har betalats.

Nuvarande lydelse

posterna har molsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna.

Avdrag för tantiem eller liknande

ersättning från famansföretag lill

företagsledare eller honom närstående person får dock åtnjutas först

under det år då ersättningen har

iiibeialais eller blivit tillgänglig för

lyftning. 1 fråga om liden för

inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga

grunder tillämpas i allmänhet det

förfaringssättet, all fordringar uppfö-

rassåsom inkomst underdel år,då de

uppkomma, och atl ränteintäkter

hänföras lill inkomsten fördel år, på

vilket de belöpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen influtit under nämnda år eller icke. Å

andra sidan lärer del vara vedertaget.

atl förskottsvis influtna räntor, som

till större eller mindre del belöpa å

elt kommande år, till denna del

bokföringsmässigt hänföras lill del

sislnämnda årets inkomst. Avdrag

för ränta pä lån ur statens lånefond

för lån med uppskjuten ränla åtnjules

för det år då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. all värdet av avytirade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som fordran, .såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång. Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall eriäggas

under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av

köpeskillingen som influtit under samma år. 1 fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet

varav intäkterna beräknas enligt 24 S 1 mom. gäller även punkt 7 av

anvisningarna till 25 S.

Nuvarande lydelse

Om beskatlningsmyndighet, med frångående av den skaltskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för ell år beskattat vinst, som enligt de vid bokföringen tillämpade grunderna först ett senare kr framkommer såsom bokföringsmässig vinst, skall vid inkomstberäkningen fördel följande år, då vinsten i bokföringen kommer till synes, det sistnämnda årets / bokföringen redovisade vinsiresultat med hänsyn härtill justeras på sådant sätt, atl den redan beskattade vinsten icke.för det året ånyo tages till beskatining.

Motsvarande gäller för del fall, att beskauningsmyndighet ansett förlust, av beskaffenhet alt avdrag därför får ske, icke böra beaktas vid inkomstberäkningen för del år, under vilket den kommit till synes i räkenskaperna, eller beskatlningsmyndighet eljest någol år frångått den skaltskyldiges bokföring / avseende, som kan hava inflytande på följande års inkomstberäkning.

Föreslagen lydelse

Om beskatlningsmyndighet, med frångående av den skaltskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning,xo/?; inkomst för ett år beskattat vinst, som / bokföringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinslen redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt all den redan beskattade vinslen inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskatlningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och.for sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-myndighet / annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.

2. Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen på tillgångar avsedda för omsättning etterförbrukning (lager) skatt godtas vid inkomstberäkningen, om värdesättningen inte står i strid med vad nedan i denna punkt eller i punkt 3 sägs.

Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertitlgång-ar, som tigger kvar i den skaltskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom senast anskaffade etter tillverkade.

Lagret vid beskattningsårets utgång får inte tas upp lill lägre belopp än

.fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om återanskaffningsvärdet på balansdagen är lägre, sislnämnda värde, i förekommande falt efter avdragför inkurans. För tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat, skall som anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och ar-betslönei) ökade med ett tillägg som svarar mot den del av de indirekta tillverkningskostnaderna som skäligen belöper på tillgångarna, därvid hänsyn dock inte behöver tas lill ränta på egel kapital.

Avdrag för inkurans medges inte med större belopp än vad den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot den konstaterade värdenedgången på lagret på balansdagen. Oaktat vad nu sagts medges dock avdragför inkurans med fem procenl av del lägsta av lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden om delta inte framstår såsom uppenbart opåkallat, eller med del högre procenttal som riksskatteverket kan ha angetl för lagren Inom vissa branscher eller hos vissa grupper av skattskyldiga.

Lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse, får inte tas upp till lägre belopp än fyrtio procent av den genomsnittliga produktionskostnaden för djur av del slag och den ålderssammansättning varom .fråga är. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket fast-ställerför varje taxeringsår.föreskrifter for beräkning av produktionskostnaden. Har denna koslnad inte fasi-siättls, t. ex. ifråga om särskilt dyrba-

ra avelsdjur, får djuret tas upp lägst lill fyrtio procenl av del lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

Uppgår värdel på lagret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet och i förekommande fall efter avdrag fÖr inkurans, till lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena på lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), får lagret vid beskattningsårets utgång i stället tas upp titt lägst ett belopp motsvarande förstnämnda värde på della lager efter avdrag med sextio procent av sagda medettalsvärde. Däivid skall lagren vid jämförelseårens ulgång las upp titt anskaffningsvärdena eller, om återanskaffningsvärdena på balansdagarna ifråga varil lägre, sistnämnda värden, i förekommande fått efter avdragför inkurans. I.fråga om djur på jordbruksfaslighet eller i renskötselrörelse gäller dock atl värdet av djuren skatt tas upp till den genomsnittliga produktionskostnaden etter lill det allmänna saluvärdet eller - Iförekommande fall - titt anskaffningsvärdet. Föreligger sådant fall atl sextio procent av nyssnämnda medettalsvärde översliger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång medges avdrag även för det överskjutande beloppet om den skattskyldige avsatt molsvarande belopp i räkenskaperna lill lagerregleringskonto. Har avdrag medgivits för sådan avsällning skall avsättningen ålerföras till beskatining nästföljande beskattningsår, därvid .frågan om avdrag.fÖr förnyad avsättning tdl lagerregleringskonto får prövas enligt bestämmelserna ovan.

SkU 1978/79:57 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatlskyldig, som ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag etter företag under i huvudsak gemensam ledning), får tillämpa reglerna i. föregående stycke endast under förutsättning att dessa tillämpas av samtliga foretag som tillhör gruppen. Vad nu har sagls gäller dock endast i fråga om verksamhet i förvärvskälla som har sådant samband med verksamheten i den skattskyldiges förvärvskälla atl verksamheterna skulle ha ansetts uigöra en förvärvskälla om de hade bedrivits av elt enda .företag.

Ingår råvaror eller siapelvaror i lagret, får dessa varor etter en del av dem las upp till lägst sjuttio procent av varornas värde beräknat efter lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under något av de närmast föregående nio beskattningsåren. Tillämpas denna regel får lagret inte värderas enligt bestämmelserna i sjätte stycket.

År det på grund av överenskommet-se om återköp eller annan omständighet uppenbart att vissa varor anskaffats för annat ändamål än att ingå i den skaltskyldiges normala verksamhel, skall bestämmelserna i tredje-åttonde Slyckena inte tillämpas i fråga om dessa varor. V ärorna.får i sådant falt inte tas upp till lägre belopp än det lägsta av varornas anskaffnings- eller återanskaffningsvärden, i förekommande fall efter avdrag.för inkurans.

Har den skattskyldige vid beräkning av inkomst av viss fötvärvskälla yrkat avdrag för avsättning till resullalutjämningsfond, som avses i 41 d §, är

bestämmelserna / tredje-åttonde slyckena ovan inte tillämpliga på förvärvskällans lager. Lagrei får detta.fall inte las upp lill lägre belopp än del lägsta av anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet, i förekommande.fall efter avdragför inkurans.

Vad som föreskrivits i föregående stycke gäller även i del fall då den skattskyldige ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag etter företag under i huvudsak gemensam ledning) och något av dessa företag yrkat avdrag.för avsättning till resullalutjämningsfond. En sådan avsättning skatt dock beaktas endast om den hänför sig till verksamhet i förvärvskälla som har sådanl samband med verksamheten i den skaltskyldiges förvärvskälla alt verksamheterna skulle ha ansetts utgöra en .förvärvskälla om de hade bedrivits av elt enda företag.

Utan hinder av vad som.föreskrivits ovan i denna anvisningspunkt om den lägsta värdesältning på lagret, som kan godtas vid inkomstberäkningen, får det lägre värde på lagret godtas som den skaitskyldige med hänsyn till föreliggande riskför prisfall visar vara påkallat.

Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av tagertitlgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt.får godkännas endast i den mån del visas, att inköpspriset för tdlgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det görs sannolikt atl sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras eller säljs vidare av den skattskyl-

SkU 1978/79:57 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dige i oförändrat etter förädlat skick. Beträffande värdel på rättigheter titt leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej. fullgjorda köpekontrakt kan nedskrivning godkännas endast i den mån den skatlskyldige visar, atl inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset, etter det görs sannolikt alt sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

3. Vad i punkt 2 tredje, sjätte och åttonde styckena sägs angående det lägsta värde på skattskyldigs vartdager, som får godtas vid inkomstberäkningen, gäller inte i. fråga om penningförvaltande förelags och försäkringsföretags placeringar av förvaltade medel i aktier, obligationer, lånejbrdringar m. m. eller skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar. Tillgångar av detta slag skall tas upp till det värde som med hänsyn titt risk fÖr förlust, prisfall m. m. framstår som skäligt.

Föl värvas aktie i svenskt aktiebolag av skatlskyldig, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skatlskyldig, för vilken aklien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart atl den skatlskyldige därigenom erliålter tillgång av verkligt och särskilt värde.för honom med hänsyn till hans rörelse, får sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning titt den skatlskyldige av medel, vilka.fanns hos det utdelande bolaget vidföivärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstberäk-

SkU 1978/79:57 58

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

ningen.för den skattskyldige tas upp titt lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skallskyldiges anskaffningskostnad, får aklien vid utgången av det beskallningsår, under vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skaltskyldiges anskaffningskostnad för aklien och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan atl det värde.för aktien, som tigger till grund för beräkningen av den skaltskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aklien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall dä t ifrån avräknas del belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i.första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar till-skjulet belopp. Vad som sägs om aklie i detta stycke gäller även beträffande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

lill 43 S

2. Med kommissionärsförelag förstås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som bedriver rörelse i eget namn uteslutande.för elt eller flera andra sådana bolags etter föreningars räkning, och med kommit-tentförelag.förstås bolag eller förening för vars räkning rörelsen bedrivs.

Inkomst av rörelse som kommissionärsförelag har bedrivit för ett kom-

initientföreiags räkning får redovisas hos kommitteniföretaget under förutsättning att

a) kommissionärsförhåtlandei är grundat på skriftligt avtal,

b) kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har bedrivit verksamhet i nämnvärd onifattning vid sidan av ifrågavarande rörelse,

c) rörelsen har bedrivits på det angivna sättet tmder hela beskattningsåret för båda företagen eller sedan kommissionärsföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

d) beskattningsåren fÖr båda före
tagen har utgått vid samma lidpunkt,
och

e) båda företagen skulle ha rätl till
avdrag enligt punkt 3 nedan för
koncernbidrag som under beskatt
ningsåret hade lämnats lill det andra
företaget.

Har kommissionärsförelag under samma beskattningsår bedrivit rörelse for två eller.flera kommitientföretags räkning, får inkomsten redovisas hos dessa .företag om de förutsättningar som anges i andra slycket a) och c)-e) är uppfyllda i förhållande till varje kommittenlföretag och kommissio-närsföretagel inie under beskallningsårel har bedrivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av rörelse som har bedrivits.för kommitlentföre-tagens räkning. Har kommissionärs-förhåttandei tillkommit av oiganlsato-riska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnetjiga skäl, kan riksskatteverket dock på ansökan av koinmiltenlföreiagen medge atl inkomslen får redovisas hos dem utan

SkU 1978/79:57 60

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hinder av att förutsättningar för avdrag som avses i andra stycket e) inte .föreligger. Mol iiksskalteverkels beslul i.fråga som här avses får talan inte föras.

Inkomst som enligt andra eller tredje stycket redovisas hos kommittenlföretag skall hos detta förelag behandlas som om företaget självt hade bedrivit rörelsen.

3. Åger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i ett etter flera svenska aktiebotag (helägda dotterbolag), skatt koncernbidrag som moderföretaget lämnar tdl helägt dotterbolag eller som sådant bolag lämnar till moderföretaget eller titt annat helägt dotterbolag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad for givaren och skattepliktig intäkt .for mottagaren. Som förutsättning för detta gäller

a) att den huvudsakliga verksamhelen för såväl givare som mottagare avser jordbruksfastighet, annan.fästig-het eller annan rörelse än.försäkringsrörelse som bedrivs av livförsäkrings-anstatt,

b) alt såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering öppet i självdeklaration eller dämd fogad bilaga,

c) att dotterbolag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskallningsårel för både givare och mottagare eller sedan dotterbolaget började bedriva verksamhet av någol slag,

d) att, om bidrag lämnas mellan
famansföretag som avses i 35 § 1 a
mom. och givarens huvudsakliga verk-

SkU 1978/79:57 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samhet avser annan fastighet, även mollagarens huvudsakliga verksamhet avser sådan faslighel,

e) alt, om bidrag lämnas från
dotterbolag titt modeiJÖretag, moder
företaget skulle vara frikallai från
skattskyldighet för utdelning som un
der beskallningsårel hade upfiburits
från dotterbolaget, samt

f) atl, om bidrag lämnas från
dotterbolag titt annat dotterbolag,
moderföretaget är föiyaltningsföretag
som avses i punkt I andra stycket av
anvisningarna till 54 § eller moderfö
retaget i annat.fåll skulle vara antingen

frikallat från skattskyldighet fÖr utdelning som under beskattningsåret hade uppburits.från det givande dotterbolaget eller skaltskyldigt.för utdelning som under beskattningsåret hade itppbuiits

från det mottagande dotterbolaget.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a), b) och d) är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av någol slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas alt uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat fäll.

SkU 1978/79:57 62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Åven I andra fåll än som avses i första och andra styckena skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annal svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad fÖr givaren och skattepliktig intäkt Jör mottagaren under förutsättning alt bidraget med avdragsräti för givaren hade kunnat lämnas lill annat företag än moiiaga-ren och all bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras lill mottagaren på sådant sätt atl varje förmedlande företag skulle - med bortseende från bestämmelserna i ftärdestycket - ha haft rält till avdrag enligt första eller andra stycket för vidarebefordrat belopp.

Förelag som under ett beskattningsår har mottagli koncernbidrag, for vilkel givaren har avdragsrätt enligi första - tredje styckena har inte rält till avdrag.för koncernbidrag som företaget i sin lur utger under samma beskattningsår.

Koncernbidrag som avses i försia-tredje styckena saml bidrag som omfattas av medgivande enligt 43 3 mom. andra stycket skall anses utgöra omkostnad Jör givaren i den Jörväiyskälla som ulgör givarens huvudsakliga verksamhet, om det inte med hänsyn lill bidragets syfte är uppenbart att bidraget bör hänföras till annan föiyärvskälla. Föreligger sådanl samband mellan verksamheten i den föiyäiyskälta hos givaren i vilken bidraget ulgör avdragsgill omkostnad och verksamheten i föiyärvskälla hos mottagaren att en Jörväiyskälla skulle anses föreligga om verksamheterna hade bedrivits av elt enda företag, skall bidraget redovisas som intäkt i

lill 54 S

i.Den befrielse .från skaliskyldighet.for utdelningfrån svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, som enligt 54 § a) är medgiven svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, har avseende jämväl å utdelning, som uppburits efter annan grund än i förhållande till innehavda aktier eller andelar, dock icke utdelning,.för vilken det utdelande förelaget må njuta avdrag enligt 29 S 2 mom.

Aktie eller andel anses icke innehavd i kapitalplaceringssyfte (se 54 första stycket a)), om det sammanlagda röstetalet för ägarens aktier i del utdelande bolaget eller andelar i den utdelande föreningen vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mera av röstetalet.för samtliga aktier i bolaget eller andelar i föreningen eller om det göres sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av den rörelse eller det jord-

I. / denna anvisningspunkt förstås med företag svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening samt med utdelning sådan utdelning på aklie i svenskt aktiebolag eller andel i svensk ekonomisk förening som har uppburits i förhållande titt innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men Inte är avdragsgill /ö/dei utdelande förelagel enligt 29 S 2 mom.

Företag, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (för-valinings.företag), är frikallat från skattskyldighet.för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning som förelaget har uppburit under beskattningsåret motsvaras av utdelning som företagel har beslutat för samma beskattningsår eller, i fråga om invesimentföreiag, av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel. Med

Nuvarande lydelse

bruk eller skogsbruk, som bedrives av aktiens eller andelens ägare eller av aktiebolag eller ekonomisk förening som med hänsyn lill äganderäitsför-hållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå ägaren nära. Aktie eller andel iförvaliningsfö-retag anses dock innnehavd i kapitalplaceringssyfte, när förvaltnirigsfö-reiaget äger aktier eller andelar som skulle anses innehavda i sådant syfte om de innehafts direkl av den som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget.

Med invesimentföreiag enligt 54 § fjärde stycket förslås .föiyaltningsföretag, vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelai värdepappersinnehav erbjuda aktieägare eller andelsägare riskfördelning och vars aktier eller andelar ägas av ett stort antal fysiska personer.

Föreslagen lydelse

inveslinentföretag.förstås.föiyaltnings-.föreiag, vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelai värdepappersinnehav erbjuda aklie- eller andelsägare riskfördelning och vars aktier eller andelar ägs av ett stort antal fysiska personer.

Företag, som bedriver bank- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse vid sidan av annan verksamhel, är frikaltat från skattskyldighet för utdelning på sådan aklie etter andel som innehas som ett led i organisationen av förelagets verksamhet till den det denna avser annal än förvaltning av.fåstighei, värdepapper etter därmed likartad lös egendom.

Företag som bedriver försäkringsrörelse är frikallat från skattskyldighet för utdelning tmder förutsättning att företaget är skadeförsäkringsanstalt och utdelningen belöper på sådan aktie eller andel som innehas som elt led i organisationen av företagets försäkringsrörelse.

Företag som inte avses i andra-fjär-de styckena är frikallat från skattskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som inte ulgör omsättningstillgång i.företagets verksamhel under .förutsäuning all

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier etter andelar i det utdelande företaget vid beskattningsårets ulgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av jordbruk, skogsbruk etter rörelse som bedrivs av företagel eller av företag

5 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 57

som med hänsyn lill äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhåltanden kan anses slå det nära.

Skattefrihet enligt femte stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie eller andel i föiyaltningsföretag, om förvaltningsföretaget äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varil skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkl av det.företag som äger aktien eller andelen i .förvaltningsföretaget.

Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket medge dels all företag, som inte är förvallningsförelag enligt andra stycket men vars verksamhel till inte oväsentlig del består i .förvahning av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels att .förvaltningsföretag, som är moderförelag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter.för koncernens räkning, inte skall i beskattningshänseende behandlas som .för-vahningsföretag. Mot riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får talan inte.föras.

Förvärvar företag aklie eller andel i annat foretag och är del inte uppenbart all det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets rörelse eller kapitalförvaltning, föreligger inte skattefrihet enligt första stycket för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första

SkU 1978/79:57 66

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.

5. Med svenskt foretag förstås i denna anvisningspunkt svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening. Med utländskt förelag förstås utländskt aktiebolag och annat utländskt bolag som i den stat där del är hemmahörande behandlas som skatlskyldig vid inkomstbeskattningen.

Riksskatteverket kan på ansökan förklara att svenskt förelag skall vara fiikaltai.fi ån skattskyldighet.för utdelning på aktie eller andel i utländskt företag. Som förutsättning för att sådan förklaring skall lämnas gäller

a) all utdelningen skutte ha varit skattefri enligt punkt I ovan om det utdelande företaget hade varit ett svenskt företag, och

b) all den inkomstbeskattning som det utländska.företaget är underkastat i den stal där det är hemmahörande är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om inkomslen hade.förvärvats i Sverige av svenskt företag.

Förklaring enligt andra stycket får inte lämnas i de fall då skattebefrielse eller nedsättning av skatt kan.följa av bestämmelse i överenskommelse enligt 72 §.

Talan mot riksskatteverkets beslul i fråga som här avses får föras hos regeringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1981 års taxering om inte annat följer av 1 och 2 nedan.

I. Punkt 5 av anvisningarna lill 54 S får tillämpas i fråga om utdelning som

SkU 1978/79:57 68

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 S lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt'skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 e Från skatlskyldighel frikallas:

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomst, som avses i 54 S första slycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 S 1 mom. första stycket c)
kommunalskattelagen:

för all inkomst;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderstöd på högst I 000
kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 S 1 mom. första
stycket d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomst;

O förening som är hänföriig under 53 S 1 mom. första stycket e) kommunalskallelagen:

för all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna lill 54 S nämnda lag;

g) annan juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:

för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;

h) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 S 1 mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande förde i samma mom. avsedda ändamål;

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktie- för utdelning från svenska aktie
bolag oc/7 svenska ekonomiska för- bolag, svenska ekonomiska för
eningar i den omfattning som i 54 S eningar och utländska .företag i den
kommunalskattelagen sägs; omfattning som i 54 S kommunal-

skattelagen sägs;

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1977:1091.

SkU 1978/79:57 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

j) här i rikel bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall uigöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt sina sladgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderstöd å högsl 1 000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhel än livförsäkringsverksamhet:

för all inkomst, som belöper på annan än lill livförsäkring hänföriig verksamhel;

I) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annal än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;

m) allmänna pensionsfonden:

för sådan inkomst som ej härflutit av medel, som förvallas av fjärde fondstyrelsen;

n) svensk aktiefond:

för inkomst av lilirällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 S 3 mom. kommunalskallelagen, om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efler ansökan förklara, atl förening eller stiftelse, som har lill huvudsakligt ändamål alt främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med förening eller stiftelse, som ovan i första stycket vid O respektive g) angives. Sådanl beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Atl personer, om vilka i 18 S förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ul från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas på utdelning som har blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1978.

SkU 1978/79:57 70

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 23 S lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §2 Vid uppskattning av lös egendom iakiiages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av
20 § tredje stycket, lill vad rättigheten med hänsyn lill villkoren vid
upplåtelsen och den lid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en
av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk börs eller är
föremål för liknande notering, uppskattas lill det noterade värdet eller, om
delta icke motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under
normala förhållanden, lill det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en
sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsättas på
kapitalmarknaden eller vars värde icke skall beräknas med ledning av
bestämmelserna i F nedan, uppskattas enligt sist angivna grund.

C. Fordran uppskattas lill sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid,
som avses 121 S- Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas för
tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen lill belopp, som utgör dess
värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen 1.

Osäker fordran uppskattas lill belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, för vilka uppskov med Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning åtnjutes enligt inkomstbeskattning åtnjules enligt
bestämmelserna om skogskonto el- bestämmelserna om skogskonto,
ler invesieringskonio för skog, upp- upphovsmannakonto eller invesle-
lagas till halva värdet. Har medel ringskonto för skog, upptagas lill
avsatts till fond för särskilt ändamål halva värdet. Har medel avsatts till
enligt föreskrift i lag eller annan fond för särskilt ändamål enligt före
författning och har avdrag vid skrifti lag eller annan författning och
inkomstberäkningen medgivits för har avdrag vid inkomstberäkningen
avsättningen, får halva det avsatta medgivits för avsättningen, fär halva
beloppet upptagas som skuld. det avsatta beloppet upptagas som

skuld.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2 Senaste lydelse 1977:1174.

SkU 1978/79:57 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

D. För evärdlig tid utgående ränla, avkomsl eller annan förmån uppskat
tas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.

Nyttjanderätt eller räll till ränta, avkomsl eller annan förmån, som utgår under viss tid eller någons livstid, uppskattas lill sitt kapitalvärde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storiek, beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för hell år motsvarar enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och 111. Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock atl, där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell 111, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst lill tio gånger del värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, alt rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efler den yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke
beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas lill vad den kan
antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig'
omsorg skedd försäljning.

Vid värderingen av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen (1928:370) ingår i inkomslslagen jordbruksfaslighet eller rörelse tillämpas bestämmelserna i 4 S och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 SS lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1978/79:57 72

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

Anvisningar

till 3 och 4 SS

2.2 Vid beräkning av förmögenhet, som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, gäller följande.

Sammanfaller icke räkenskapsåret med beskattningsåret, får som värde av förmögenhelen tagas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår som före den 1 mars taxeringsåret gått till ända närmast intill utgången av beskattningsåret. Della värde skall emellertid rättas med belopp som den skattskyldige satt in i förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för annan av honom innehavd förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret före beskattningsåret, skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas med uttag som skett intill beskattningsårets ulgång. Utgår räkenskapsåret efter beskattningsåret, skall värdet minskas med insättningar och ökas med uttag som skett efter utgången av beskattningsåret.

Den värdesältning av tillgångarna Den värdesättning av tillgångarna i förvärvskällan som sker vid i förvärvskällan som sker vid inkomsttaxeringen är icke bindande inkomsttaxeringen är icke bindande vid förmögenhetsberäkningen. In- vid förmögenhetsberäkningen. Inventarier som äro avsedda för stadig- ventarier som äro avsedda för stadigvarande bruk i förvärvskällan uppta- varande bruk i förvärvskällan upptagas till anskaffningsvärdet efter av- gas till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller drag för skälig avskrivning eller utrangering. Lager värderas som utrangering. Lager värderas som helhet utan hänsyn till påräknelig helhet utan hänsyn ull påräknelig vinst vid försäljning i detalj, varvid vinst vid försäljning i detalj, varvid dock fastighet upptages lägst till dock fastighet upptages lägst till taxeringsvärdet. Lager av djur på taxeringsvärdet. Lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötsel- jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse upptages till de värden, som rörelse upptages till de värden, som riksskatteverket enligt punkt 7 femte riksskatteverket enligt punkt 2 femte Slycket av anvisningarna till 41 S stycket av anvisningarna till 41 S kommunalskattelagen (1928:370) se- kommunalskattelagen (1928:370) se-

' Senasie lydelse av lagens rubrik 1974:859. 2 Senaste lydelse 1977:1173.

Föreslagen lydelse

nast har fastställt före utgången av del år som närmast föregår taxeringsåret, eller - om sådant värde icke har fastställts för vissa djur - lill det allmänna saluvärdet. Vid värdering av lager skall hänsyn lagas lill inkurans och prisfallsrisk.

Nuvarande lydelse

nast har fastställt före utgången av det år som närmast föregår taxeringsåret, eller - om sådant värde icke har fastställts för vissa djur - till det allmänna saluvärdet. Vid värdering av lager skall hänsyn lagas lill inkurans och prisfallsrisk.

Skulder och andra avgående poster i förvärvskällan avräknas enligt bestämmelserna i 5 S- Hänsyn tages icke till annan latent skatteskuld än utskiflningsskaiteskuld, såvida icke annal följer av punkt 3 första slycket av dessa anvisningar.

Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan översliger beloppet av skulder och andra avgående poster, får förmögenhelsvärdel av förvärvskällan nedsättas till trettio procent av det överskjutande värdet. Om förvärvskällan innehaves med fideikommissrält, får dock nedsättning ske lill tjugo procenl av sistnämnda värde.

Bestämmelserna i femte slycket fä icke leda till att förmögenhetsvärdet av förvärvskällan sätts lägre än till vad som motsvarar värdel av sådana fasligheter i förvärvskällan, som tillhöra ägaren av denna, efler avdrag förde skulder som belöpa på dessa fastigheter. Härvid skall som värde av jordbruksfastighet upplagas faslighetens taxeringsvärde minskal med den del av del taxerade byggnadsvärdet som avser ekonomibyggnader och som värde av fastighet i rörelse det laxerade markvärdet. På fastigheterna skall anses belöpa så stor del av skulderna i förvärvskällan som nu angivna värde av fastigheterna utgör av det sammanlagda värdel av tillgångarna i förvärvskällan. Sistnämnda värde beräknas med hänsyn till fastigheternas hela taxeringsvärde. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på förvärvskälla som innehaves med fideikommissrält.

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när förvärvskällan innehaves indirekt genom förmedling av juridisk person.

inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto eller investeringskonto för skog, upptagas till halva värdet. Har medel avsatts lill fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag ellerannan förfatlning och har avdrag vid inkomstberäkningen

3. Medel, för vilka uppskov med 3. Medel, för vilka uppskov med

inkomstbeskattning åtnjules enligt bestämmelserna om skogskonto eller investeringskonto för skog, upptagas till halva värdet. Har medel avsatts lill fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgiviis för

3 Senaste lydelse 1974:1055.

SkU 1978/79:57 74

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avsättningen, fär halva det avsatta medgivils för avsättningen, får halva
beloppet upplagas som skuld. del avsatta beloppet upptagas som

skuld. Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst, antingen i den meningen atl det är osäkert, om den såsom villkor beslämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen au del visseriigen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten, atl fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (4 S).

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas forsla gången vid 1980 års taxering.

SkU 1978/79:57 75

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt rör ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 3 S 3 och 4 mom. lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomslskall för ackumulerad inkomst' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3S 3 mom. 1 fråga om inkomst av rörelse skola lagens beslämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen:

1)    inläkl   genom   vetenskaplig,        1)   intäkt   genom   vetenskaplig,
litterär,   konstnärlig eller därmed     litterär,   konstnärlig eller därmed
jämförlig verksamhet;           jämförlig verksamhet, under .förut
sättning atl intäkten inte föranlett
uppskov med beskaltning enligt lagen
(1979:000) om upphovsmannakonto;

2) inläkl vid överlåtelse av hyresrätt saml av varumärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3) intäkt i form av engångsersättning, som erhållits på grund av avbrottsförsäkring eller såsom skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall i rörelsen lill följd av expropriation, rekvisition eller annat liknande förfarande;

4) intäkt i form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, alll under förutsättning all avyttringen eller avlösningen skett i samband med överiåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse;

5) intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller
nedläggande av rörelse, av för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda
maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värde
minskningsavdrag hänföras till byggnad, saml av andra varor och produkter i
rörelsen än ovan vid 4) avses; saml

6) intäkt, som uppkommit därigenom alt avsättning lill särskilda investe
ringsfonder för föriorade inventarier och lageriillgångar eller för avyttrat
fartyg eller till särskild nyanskaffningsfond återförts lill beskattning under
sådana förhållanden atl, därest det återförda beloppet i stället utgjort
köpeskilling för tillgångarna i fråga, köpeskillingen enligt 5) ovan skulle
ansetts såsom ackumulerad inkomst, dock alt ränta som lillägges det
återförda beloppet icke skall anses uigöra sådan inkomst.

Vad i denna lag stadgas om överlålelse, upplåtelse eller nedläggande av

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860. 2 Senaste lydelse 1974:860.

rörelse skall äga motsvarande tillämpning beträffande rörelsefilial och rörelsegren.

4 m o m . I fråga om inkomst av
tillfällig förvärvsverk-

samhet gäller lagens beslämmelser, såviu avser realisationsvinst, vid avyttring av aktie eller andel i bolag vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen till huvudsaklig del ägdes eller på därmed jämförligt sätt innehades - direkl eller genom förmedling av juridisk person - av en Jysisk person eller ett fåtal fysiska personer och förvärvats lidigare än två år före avyttringen, saml sådan vinst vid avyttring av faslighel som avses i 2 S lagen (1978:970) om uppskov med beskatining av realisationsvinst eller som till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

4 m o m . 1 fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamheiga//a lagens bestämmelser, såvitt avser realisationsvinst, vid avyttring av aktie eller andel i bolag vars aktier eller andelar vid liden för avyttringen ägdes eller innehades på sätt som anges /' 54 § femte stycket kommunalskattelagen (1928:370) och förvärvats tidigare än ivå år före avyttringen, samt sådan vinst vid avyttringen av fastighet som avses i 2S lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst eller som till mer än hälften utgöres av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Denna lag iräder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgifl på den har kommit ul från trycket i Svensk författningssamling.

'Senaste lydelse 1978:973.

till 2S

1.2 Föriust, som berättigar lill förlustavdrag, skall beräknas på grundval av den för föriuslåret avgivna självdeklaralionen. Om utredningen det.föranleder, må förlusten likyäl besiämmas till större eller mindre belopp än deklarationen ulvisar. Däiyid må dock avdrag för värdeminskning eller dyl., vilka äro av beskaffenhet alt kunna förskjulas från ett år till ett annat eller vilka avse tillgång, vid vars försäljning eventuell vinst skall bedömas enligt reglerna för skattepliktig realisationsvinst, ävensom avdrag för värdeminskning å byggnad, som ulgör lagertillgång, icke tillgodoräknas den skallskyldige med större belopp än han yrkat i deklarationen för förluståret. Till värdeminskningsavdrag av hithörande slag räknas bland annal avdrag för värdeminskning a° byggnad, a° sådana maskineroch andra inventarier vilka avskrivas enligt reglerna för planenlig avskrivning, å patenträtt eller liknande tidsbegränsad rättighet och å varumärke, firmanamn eller andra rättigheter av goodwills natur ävensom avdrag för minskning av skogs ingångsvärde.

1. Förlust, som berättigar lill förlustavdrag, skall beräknas på grundval av den för förluståret avgivna självdeklarationen men får bestämmas lill större eller mindre belopp än vad deklarationen utvisar. Avdrag för sådan värdeminskning eller dyl. som kan förskjutas från ell år lill ell annal eller som avser tillgång, vid vars försäljning eventuell vinst skall bedömas enligt reglerna for skattepliktig realisationsvinsl, och avdrag för värdeminskning av byggnad, som utgör lagertillgång,,/aV dock inte tillgodoräknas den skatlskyldige med större belopp än han har yrkat i deklarationen för föriuslåret. Till värdeminskningsavdrag sow/;;/5a,s,'/5 räknas W. a. avdrag för värdeminskning ai'byggnad, öv sådana maskiner och andra inventarier som avskrivs enligt reglerna för planenlig avskrivning, av patenträtt eller liknande tidsbegränsad rättighet och ar varumärke, firmanamn eller andra rättigheter av goodwills naiur och även avdrag för minskning av skogs ingångsvärde.

Nuvarande lydelse

Har investeiingsfond, särskild ny-anskaffningsfond eller fond för åter-anskaffning av fastighet återförts lill beskaltning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar lill förlustavdrag, bortses från det belopp, som på grund av ålerföringen upptagits såsom skattepliktig intäkt, dock endasl i den mån detta belopp iniym-mes i den för föriuslåret fastställda beskattningsbara inkomsten minskad, i förekommande fall, med garaniibelopp för fastighet.

Föreslagen lydelse

Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investeringsfond än allmän investeringsfond återförts lill beskattning, skall vid beräkning av den föriust, som berättigar till föriustavdrag, bortses från del belopp, som på grund av återföringen upptagits som skaltepliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endasl i den mån det lill beskattning återförda beloppet inryms i den för föriuslåret fastställda beskattningsbara inkomslen minskad, i förekommande fall, med garaniibelopp för faslighel.

Nuvarande lydelse

Avdrag medges icke, ont mer än hälften av botagets aktier vid utdelningstillfället ägdes etter på därmed jämförligt sätt innehades av svenskt aktiebotag, svensk ekonomisk förening etter utländskt bolag.

Vid lillämpning av första stycket medräknas icke aklie som tillhör

.förvaltningsföretag som avses i 54 § fjärde stycket kommunalskallelagen, om sådanl företag, i förekommande fall jämte bolag och förening som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå förelaget nära, innehade mindre än hälften av samdi-ga aktier i bolaget,

utländskt bolag, om skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) skall erläggas för utdelningen ull det utländska bolaget med helt eller nedsatt belopp, eller

annat bolag eller annan förening som pr skaitskyldig for utdelning på aklien.

Föreslagen lydelse

Avdrag medges Inte.för utdelning på aktier som vid utdelningstillfället ägs av

a) svenskt förvattningsföreiag, ont det sammanlagda röstetalet för företagets aktier i del utdelande bolaget - i förekommande fall tillsammans med aktier tillhöriga bolag och förening som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå förelagel nära - motsvarar mer än hälften av röstetalet.för samtliga aktier i bolaget, eller

b) svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som inte avses under a), om det sammanlagda röstetalet.förföretageis aktier i del utdelande bolaget motsvarar en fjärdedel etter mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget och företaget inte visas vara skattskyldigt för indelning på aktierna.

Avdiag för utdelning på sådana aktier i det utdelande botaget som inte avses i föista stycket medges under förutsättning au minst hälften av dessa aktier ägs av ett eller flera av följande slag av aktieägare:

a) annan än svenskt aktiebotag, svensk ekonomisk förening etter utländskt bolag,

Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av denna paragraf anses aktie, som äges av en av bolag eller förening bildad pensions- eller annan personalstiftelse, innehavd av bolaget eller föreningen.

Föreslagen lydelse

b) förvahningsföretag som inte omfattas av.första stycket af

c) svenskt aktiebotag eller svensk ekonomisk förening som visas vara skaitskyldig för utdelning på aktierna, och

d) utländskt bolag som skall erläg
ga skatt enligt kupongskaltelagen
(1970:624) för utdelning på aktierna
med helt eller nedsatt belopp.

Vid lillämpning av denna paragraf anses aktie, som ägs av en av bolag eller förening bildad pensions- eller personalstiftelse, innehavd av bolaget eller föreningen. Med föiyaltningsföretag förstås sådant förelag som avses i punkt I andra stycket av anvisningarna till54 § kommunalskattetagen (1928:370).

SkU 1978/79:57 81

Motionerna

1 detta sammanhang behandlas

dels de med anledning av propositionen 1978/79:210 väckta motionerna

1978/79:2656 av Jan Bergqvist (s) och Lennart Pettersson (s) vari hemställs

1. all riksdagen hos regeringen begär förslag om inskränkning i avdragsrätten för representationskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att stödja sysselsättningen i hotell- och restaurangbranschen med mervärdeskattereduktion eller andra åtgärder;

1978/79:2657 av Erik Hovhammar (m) och Marianne Karisson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag som möjliggör för mindre företag att utnyttja det särskilda forskningsavdraget även om FoU-arbetei understiger en halv årsarbetstid;

1978/79:2658 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemställs alt riksdagen beslutar

1. att medge förelag med begränsade lager rätt att välja mellan nuvarande metod med nedskrivning till 40 % k varulager och företagsskatteberedningens förslag om nedskrivning å varulager till 55 9é och avsättning med 20 96 på lönesumman och 15 96 av egenföretagarnas egna inkomster före fondavsättning,

2. all medel avsatta till allmän investeringsreserv skall kunna tas ul för investering ett år efter utgången av det år insättning verkställts och vara uttagna senast sex år efter samma tidpunkt;

1978/79:2659 av Göthe Knutson m. fl. (m) vari hemställs aU riksdagen beslutar att uppskov med beskattning genom insättning på upphovsmannakonto skall medges om upphovsmannainiäkien överstiger motsvarande intäkt under de två föregående beskattningsåren med 25 96;

1978/79:2660 av Kari Leuchovius m. fl. (m) vari hemslälls att riksdagen av regeringen begär nytt förslag som kan behandlas hösten 1979 innebärande att den s. k. inflationsbeskattningen av stamdjur undanröjs i enlighet med vad som anförts i molionen;

1978/79:2661 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att egenföretagare ges rätt att fritt disponera den allmänna investerings-
reserven även under de första åren efter avsättningen utan särskilda krav på
tillstå ndsgivning,

2. att 4 S tredje stycket i förslaget till Lag om allmän investeringsfond
avslås,

6 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 57

SkU 1978/79:57 82

3. atl punkten 2 sjunde slycket anvisningarna till 41 S kommunalskattelagen ges följande såsom Motionärernas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

Skattskyldig, som ingår i en grupp Har värdet av lagret vid beskatt-

näringsidkare mellan vilka intressege- ningsårets utgång understigit medelta-

menskap råder (moder- och doiierfö- let av lagervärdena under jämförel-

retag eller företag under i huvudsak seåren på grund av att den skattskyl-

gemensam ledning), får tillämpa reg- dige avyttrat lagertillgångar till eu

lerna i. föregående stycke endast under honom närstående företag, skall, vid

förutsättning att dessa tillämpas av tillämpning av bestämmelserna i.före-

samtliga företag som tillhör gruppen, gående stycke, lagervärdet vid be-

Vad nu har sagts gäller dock endast i skaiiningsåreis utgång ökas med vär-

.fråga om verksamhel i förvärvskälla del av sålunda överförda tdlgångar.

som har sådant samband med verk- Vad nu sagts gäller Icke om det

samheten i den skaltskyldiges för- närståendeförelaget avyttrat tillgång-

värvskätla att verksamheterna skulle arna före beskattningsårets utgång och

ha ansetts uigöra en förvärvskälla om icke heller om den skatlskyldige kan

de hade bedrivits av eU enda före- visa att överforingen ingåu som ett led i

tag. del närstående företagets normala

omsättning etter förbrukning av varor.

1978/79:2662 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemslälls au riksdagen

1. beslularienlighet med vad som i motionen anförts om arbetstagares rält atl väcka förslag om användning av investeringsfond,

2. med avslag på propositionens förslag i berörd del beslutar om en resultatutjämning med lönekostnaderna som bas i enlighet med vad som anförls i motionen,

3. beslular om en begränsning av lagernedskrivningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. med avslag på propositionens förslag om räu lill avsättning till allmän investeringsreserv hos regeringen i enlighet med vad som anförts i motionen begär en utredning om möjligheterna att utvidga rätten all använda investeringsfondssystemei även lill egenföretagare,

5. med avslag på förslagen i propositionen i berörda delar beslutar i enlighet med vad som anförts i motionen om värderingen av djur,

6. med avslag på propositionens förslag i berörda delar beslutar i enlighet med vad som i molionen anförts om upphovsmannakonto,

7. beslutar i enlighet med vad som i motionen anförls om förelagsskattens höjd samt den kommunala beskattningen av företagens nettovinster,

8. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om avdrag för representation.

SkU 1978/79:57 83

9. beslutar avslå propositionens förslag om särskilda regler för yrkesfiskarnas användning av investeringsreserver;

1978/79:2663 av Per Olof Sundman (c) och Sven Johansson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. atl även fotografer ges möjlighet nyttja upphovsmannakonto,

2. atl vid bedömning av inkomstökningens storlek en jämförelse med inkomsterna under någol av de tre närmast föregående åren fär ske,

3. alt uppskov enligt 6 S medges med 2 basbelopp,

4. alt i övrigt beakta vad som i motionen anförts;

1978/79:2664 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari hemställs all riksdagen beslular alt det särskilda tillägget som skall utgå då en allmän investeringsreserv återförs till beskattning fastställs till 20 procent;

1978/79:2665 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemslälls aU riksdagen beslular

1. att höja bolagsskatten med 10 procentenheter till 50 procent,

2. atl ta ul en allmän arbetsgivaravgift, dock med undantag för kommuner och landsting, beräknad på förelagens omsätlning så att den under budgetåret 1979/80 inbringar minst 6000 000000 kr.,

3. atl hemställa hos regeringen om tilläggsdirektiv till den nyligen tillsatta kommittén för utredning av olika former av bruttoskatter (Dir 1979:28) i enlighel med vad som anförts i motionen,

4. att hemställa hos regeringen om skyndsam utredning av möjligheterna för en demokratisering av besluten om obeskattade reserveringar inom företagen i enlighet med vad som anförts i molionen,

5. att avslå propositionen 1978/79:210 i vad gäller

a) förslaget om lönebaserad reservering genom s. k. resultatutjämningsfond,

b) förslag lill lag om allmän investeringsfond och lag om allmän investeringsreserv,

c) förslaget till lag om upphovsmannakonto och hos regeringen hemställa atl denna i stället utarbetar och utfärdar anvisningar i enlighet med vad som föreslås i motionen,

d)den föreslagna skattefriheten för utdelning från utländskt dotterbolag lill svenskt bolag,

e)den föreslagna uividgningen av dispensregeln i 43 § 3 mom. kommunalskattelagen,

O de föreslagna utvidgningarna av möjligheterna till avdrag för koncernbidrag till företag utanför den s. k. närståendekretsen,

g) den föreslagna dispensregeln avseende lillämpningen av de nya anvisningarna angående beskaltningen av de s. k. kommissionärsbolagen,

6. att hos regeringen hemställa om förslag till begränsning av möjlighe
terna till skattefria fonderingar inom företagen via avskrivnings- och

Motionärernas .förslag

Förelag som inte avses i andrå-fjärde styckena är frikallat från skattskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning alt

a) del sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i del utdelande förelaget vid beskattningsårets utgång motsvarade 35 % eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i del utdelande företaget, eller

b) ägarföretaget kan visa alt innehavet har direkl anknytning till eller väsentlig betydelse för den rörelse etter det jordbruk etter skogsbruk som ägarföretaget bedriver.

Regeringens .förslag

Företag som inte avses i andrå-fjärde slyckena är frikallat från skallskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhel under torutsällning all

a) del sammanlagda röstetalet för företagels aktier eller andelar i del utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en .flärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i del utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen beUngas av jordbruk, skogsbruk eller rörelse som bedrivs av företaget eller av .företag som med hänsyn Ull äganderättsförhållanden etter organisatoriska föhål-tanden kan anses stå det nära.

9. alt hemställa hos regeringen om förslag lill åtgärder för undvikande av
atl upplupna vinstmedel undgår beskatining vid etablerandet av organisa
tionsförhållanden enligt kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomst
skatt,

10. att mellan sjätte och sjunde styckena i 35 S 3 mom. kommunal
skattelagen ett nytt stycke införs med följande såsom Motionärernas förslag
betecknade lydelse:

SkU 1978/79:57 85

Regeringens .förslag Motionärernas .förslag

gående stycke avyuringen icke föran
lett beskattning av realisationsvinst,
skall, om aktierna i köparbolaget
avyttrats Inomfem år från den lidigare
avyttringen, vid beräkning av realisa
tionsvinst på grund av avyttring av
aktierna i köparbolaget såsom intäkt
upptagas -förutom köpeskilling eller
dylikt - elt belopp motsvarande den
vinst för vilken beskaltning enligt Jöre
gående stycke ej skett.
Har faslighet------------ och fosterbarn.

11. att upphäva förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning, den s. k. Annell-lagen, från den 1 juli 1979;

dels de vid allmänna motionstiden väckta motionerna

1978/79:241 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Göthberg (c) vari hemställs att riksdagen hos RSV begär ändrade anvisningarom avdrag för representation;

1978/79:348 av Hans Wachtmeister m. fl. (m) vari hemslälls att riksdagen beslutar alt hos regeringen begära förslag lill inkomstutjämning för fiskare enligt vad i motionen anförts;

1978/79:413 av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c, m, fp) vari hemslälls atl riksdagen beslutar hemställa hos regeringen atl yrkesfiskare bereds möjlighet att skattefritt avsätta medel i speciella resullaiutjämningsfonder liknande skogskonto;

1978/79:415 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemslälls att riksdagen beslutar om sådan ändring i jordbruksbeskallningen atl djur värderas utifrån sitt faktiska värde på sätt som angivits i molionen;

1978/79:581 av Gunnar Johansson (m) vari hemställs alt riksdagen beslutar att rörelseidkare med en omsättning i rörelse understigande 30 000 kr. skall få deklarera efter den s. k. kontantprincipen;

1978/79:680 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om

1. rätt till skattebefrielse vid belöning upp till viss nivå för idéer inom företag,

2. införandel av motsvarighet lill skogskonto för uppfinnare;

1978/79:828 av andre vice lalmannen Tage Magnusson (m) och Ingegerd Troedsson (m) vari hemslälls atl riksdagen beslutar om sådan ändring i

SkU 1978/79:57 86

förordningen (1960:63) om rätt lill förluslutjämning vid laxering för inkomst alt rätten till föriustutjämning kvarslår, om den som övertagit aktier i fåmansbolag på grund av arv, testamente eller bodelning överiåter dessa lill person som redan tidigare innehar aktier i företagel;

1978/79:833 av Per-Eric Ringaby (m) vari hemställs atl riksdagen anhåller atl regeringen låter utreda frågan om möjligheterna alt medge avdragsrält för premier för kompanjonsförsäkringar;

1978/79:837 av Ingegerd Troedsson (m) vari hemställs all riksdagen hos regeringen begär att frågan om avdrag vid beskattningen för sådana framtida kostnader som läkemedelsindustrin iklätt sig enligt sitt åtagande att utge ersättning för läkemedelsskada skyndsamt ses över;

1978/79:1133 av Margareta Andrén (fp) och Esse Petersson (fp) vari hemställs att riksdagen beslular att kostnaden för alkoholhaltiga drycker vid representation ej skall vara avdragsgilla saml alt med anledning härav de avdragsgilla kostnaderna vid representation skall sänkas;

1978/79:1137 av Gösta Bohman m. fi. (m) vari hemställs alt riksdagen anhåller att regeringen ser över skatte- och avgiftsreglerna för kulturskapare i enlighel med vad som anges i motionen 1978/79:1108;

1978/79:1140 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari hemställs atl riksdagen beslutar

1. att Annell-avdrag må åtnjutas för utdelning på nyemitterat B-andelskapital i ekonomisk förening enligt samma regler som gäller i fråga om utdelning på nyemitterat aktiekapital i enlighet med vad i molionen anförls,

2. all lagen om skaUelätlnader för vissa sparformer må tillämpas i fråga om sparande i form av B-insats i ekonomisk förening i enlighel med vad i motionen anförts;

1978/79:1150 av Sven Lindberg m. fi. (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag alt se över
skallelagsliflningen inom jord- och skogsbruket i syfte att stoppa markspe
kulationen och öka utbudet av skogs- och jordbruksfastigheter,

2. all riksdagen i anslutning härtill som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförls beträffande utredningens inriktning och
syfte;

1978/79:1155 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemslälls

1. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för stimulans av företagens
forsknings- och utvecklingskostnader genom avdrag vid beskattningen och
bidrag vilka föreslås i motionen,

2. att riksdagen lill Särskilda bidrag till .företagens forsknings- och utveck
lingsarbete för budgetåret 1979/80 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr..

SkU 1978/79:57 87

3. alt riksdagen beslutar att den statliga bolagsskatten fastställs till 45 96 förakliebolag m. fl. och 36 96 för ekonomiska föreningarm. fl. fr. o. m. den I januari 1980,

4. all riksdagen beslular om möjligheten all använda investeringsfonder för forsknings- och utvecklingsarbete i enlighet med förelagsskatteberedningens förslag;

1978/79:1164 av Margaretha af Ugglas (ni) vari - med hänvisning till motionen 1978/79:1524-hemslälls under yrkandet 2 att riksdagen uttalaratt dubbelbeskattning av företagens utdelningar bör avskaffas;

1978/79:1621 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till molionen 1978/79:1620 - hemslälls alt riksdagen beslular

1. att höja bolagsskatten med 10 procentenheter till 50 96 och till följd härav anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs alt 10 S 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

10 S 2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som ingå i jordbrukskasserörelsen, svenska försäk-
ringsanslalter som icke äro aktiebolag samt sådana utländska juridiska
personer som ej beskatias enligt 1 mom.:

femtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra-- beskattningsbara inkomsten.

Denna förordning iräder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser gäller vid 1979 års taxering och vid eftertaxering för år 1979 eller lidigare år.

2. alt la ut en allmän arbetsgivaravgift, dock med undantag för kommuner och landsting, beräknad på företagens omsättning så atl den under budgetåret 1979/80 inbringar minst 6 000 000 000 kr.

1978/79:1624 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen 1978/79:1108 - hemställs alt riksdagen

1. hos regeringen anhåller om förslag till förlängning av reglerna om särskilt forskningsavdrag, varvid det s. k. ökningsavdraget skall höjas och avdrag medges även ulanför industrin i enlighel med vad som anförts i molionen 1978/79:1108,

SkU 1978/79:57 88

2. hos regeringen anhåller om förslag lill sådana lagändringar atl skattefria
avsättningar kan ske till produklutvecklingsfonder;

1978/79:1656 av Erik Hovhammar m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen 1978/79:1654 - hemslälls att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till nästkommande år om förbättrade konsolideringsmöjligheter för företag utan varulager och fast egendom i enlighel med vad som anförts i motionen 1978/79:1654;

1978/79:1709 av Tage Adolfsson m. fl. (m) vari hemslälls att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i molionen anförls rörande införande av skatteregler syftande till resultaluljämning inom jordbruket;

1978/79:1723 av Kari Leuchovius m. fl. (m) vari hemställs atl riksdagen beslular begära förslag från regeringen om ändrade regler vid siamdjursbe-skaltning i enlighet med vad i molionen anförts;

1978/79:1734 av Olof Palme m.fl. (s) vari under yrkandena 1 och 3 hemställs att riksdagen beslular

1. all spärreglerna i fråga om uppdelning av inkomsterna mellan makar i gemensamt företag och lön till barn från föräldrars förelag får i princip den lydelse de hade före riksdagens beslut den 17 december 1976 och att de nu föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979,

3. att reglerna för beskattning av bilförmån för fämansbolagsdelägare
fr. o. m. den 1 juli 1979 får den lydelse de hade före riksdagens beslut den 17
december 1977;

1978/79:1735 av Lennart Pettersson m. fl. (s) vari hemslälls alt riksdagen beslutar all den statliga bolagsskatten fastställs till 45 % för afTärsbankerna för räkenskapsåret 1979;

1978/79:1737 av Gunde Raneskog (c) och Arne Persson (c) vari hemslälls att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att riksskatteverket fär i uppdrag att vidta förändringar i avdragsreglerna så att motionens syfte tillgodoses;

1978/79:1740 av Kari-Erik Svanberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar alt införa skattemässig resultatutjämning för yrkesfiskare enligt skogskontomodellen;

1978/79:1741 av Sven-Olov Träff (m) vari hemställs aU riksdagen beslular atl stölder av kontanta medel i butiker etc. skattemässigt betraktas som avdragsgill koslnad i rörelsen;

1978/79:1743 av Sven-Olov Träff (m) vari hemställs atl riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att regeringen skyndsaml låter se över de särskilda skattereglerna för fåmansföretagen och deras ägare och snarast lägger fram förslag lill lagändringar som likställer dessa med övriga skattskyldiga.

SkU 1978/79:57 89

Skrivelser

Svenska bankföreningen har i en till utskottet ingiven skrivelse kommenterat yrkandel i motionen 1978/79:1735. Skrivelser har också inkommit från Lantbmkeis skatledelegation och Svenska petroleuminsiilutet.

Utskottet

Inledning

Den svenska skattelagstiftningen bygger i huvudsak på principen om beskattningsårels slutenhet, vilkel innebär alt varje års resultat vid den skattemässiga inkomstberäkningen bedöms för sig oberoende av resultatet för andra år. Redan det nuvarande systemet för beskattning av förelagens inkomster erbjuder emellertid möjligheter att bygga upp skattefria reserver genom nedskrivning av lager, avsättning lill investeringsfonder och genom avskrivningar på byggnader, inventarier och andra anläggningstillgångar.

Företagsskalteberedningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1977:86) Beskattning av företag lagt fram åtskilliga förslag av såväl principiell som teknisk naturavseende förelagens beskaltning. Propositionen, som bygger på detta belänkande, behandlar två delområden av förelagsbeskattningen. Det ena avser företagens möjligheter lill reserveringar och resultalutjämning, det andra dubbel- och kedjebeskaltningen inom bolagssekiorn saml koncernbeskattningen.

1 fråga om reserveringar och resultaluljämning innebär proposilionen alt företag som drivs som enskild firma - i likhet med aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker - får möjlighet att bygga upp obeskattade reserver genom att sätta av medel lill en s. k. allmän invesieringsreserv. Denna har konstruerats med investeringsfondssystemei som förebild. Vidare skall såväl fysisk som juridisk person med inkomslavjordbruksfastighet eller rörelse ha möjlighet att avsätta ett belopp motsvarande viss del av lönekostnaden i förelaget till en s. k. resultatutjämningsfond. Proposilionen innehåller också förslag om elt särskilt inkomstutjämningssystem för fria kulturarbetare utformat i huvudsaklig överensstämmelse med reglerna om skogskonto. Uppskovsrätlen omfattar i detta fall rörelseintäkler som fysisk person erhåller i egenskap av upphovsman enligt lagen om upphovsrätt lill litterära och konstnärliga verk. 1 fråga om investeringsfonderna föreslås atl investeringsfonden för rörelse och investeringsfonden för skogsbruk förs samman lill en gemensam fond (allmän investeringsfond) och all avsättning till fonden far ske med 50 procenl av årsvinsten.

Förslagel i propositionen innebär väsentligt förbättrade möjligheter för framför allt enskilda företagare atl fördela inkomster och därmed skattebelastningen mellan olika beskallningsår. Detta ökar deras motståndskraft mot konjunklurbetingade påfrestningar och kan bidra lill att positivt påverka företagens tillväxt, effektivitet och konkurrensförmåga och till tryggad

SkU 1978/79:57 90

sysselsättning. Utskottet anser sig i alll väsentligt kunna biträda de i propositionen framförda förslagen och motiven härför. Av skäl som redovisas i det följande föreslår utskottet viss ändring av bestämmelserna om villkoren för den lönebaserade resullaluljämningen och om den allmänna investeringsreserven.

Lönebaserad avsättning titt resullalutjämningsfond

Rätten atl göra avsättning till resultatutjämningsfond är enligt förslagel förbehållen skattskyldiga som redovisar inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. Lönekostnader hänförliga till inkomst av annan fastighet får inte räknas in i avsätlningsunderlaget och inte heller lönekostnader i förvärvskälla vari ingår lager av värdepapper, fasligheter eller liknande tillgångar. Såväl juridiska som fysiska personer skall ha rätl att sätta av medel till resullalutjämningsfond. Avsättningen får uppgå till högst 20 procent av lönekostnaden och, för egenföretagare, till 15 procenl av den egna inkomslen. Ett företag skall enligt förslaget inte ha möjlighet att avsätta medel lill resultatutjämningsfond och samtidigt utnyttja rätten lill lagernedskrivning. Om företagel begagnar sig av möjligheten lill lönebaserad reservering fär del alltså i princip inte värdera lagret lill lägre pris än del lägsta av anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet, i förekommande fall efter avdrag för inkurans.

1 vpk-motionen 2665 yrkas avslag på propositionen i denna del, medan molionärerna i s-molionen 2662 begär införande av en generell möjlighet för företag att göra avsättning till resultatutjämningsfond med belopp molsvarande högst 10 procent av lönekostnaderna och av egenföretagarens inkomst i förvärvskällan. Denna konsolideringsmöjlighet bör enligt motionärerna föranleda den ändringen av bestämmelserna om varulagervärdering, all lagernedskrivningarna successivt begränsas till lägst 55 procent av anskaffningsvärdet. Stig Josefson m. fl. (c) uttalar i motionen 2658 den meningen att en reserveringsmöjlighet med 20 procent på lönesumman och 15 procent av egenföretagarens egen inkomst före fondavsättning torde vara otillräcklig och att det därför är befogal atl även i fortsättningen medge en begränsad nedskrivning av varulager. Motionärerna begär alt företagen skall ha möjlighet att välja mellan antingen 60-procentig nedskrivning av varulagret eller 45-proceniig nedskrivning av lagrei kombinerad med den i proposilionen föreslagna avsättningen lill resullalutjämningsfond.

Utskottet har lidigare förklarat sig kunna i allt väsentligt biträda de i proposilionen framlagda förslagen om vidgade möjligheter för fysiska och juridiska personer att utjämna inkomster mellan olika beskattningsår. Ulskoitet avslyrker därför bifall lill yrkandet i vpk-motionen 2665 om avslag på propositionen i denna del.

Syftet med den lönebaserade avsättningen är i första hand atl öka konsolideringsmöjligheierna i förelag med begränsad lagerhållning. Enligt utskottets mening kan del ifrågasättas om den i propositionen föreslagna

SkU 1978/79:57 91

reserveringsmöjligheten om 20 procent på lönesumman och 15 procenl på egenföretagarens inkomst är till fyllest för all ensam lillgodose detta syfte. Om man vill beakta olika branschers förutsättningar torde detta bäst ske genom all bereda företagen möjlighet alt välja mellan antingen nuvarande nedskrivning till lägst 40 procenl av lagrets anskaffningsvärde eller nedskrivning lill 55 procenl av samma värde och avsättning till resultatutjämningsfond i enlighet med förslagel i proposilionen. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen 2658 i denna del, vilket innebär atl utskottet avstyrker bifall lill s-motionen 2662 såvitt nu är i fråga. Yrkandel i motionen 1709 av Tage Adolfsson m. fl. (m) om införande av skatteregler avseende resultatutjämning inom jordbruket är enligt utskottets mening i huvudsak lillgodoseu genom propositionen och utskottels ställningslagande. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av denna motion är därför inte påkallad.

Vissa.frågor rörande lagernedskrivning m. m. Supplemenlärregel 1 m. m.

De allmänna bestämmelserna om nedskrivning av varulager finns i punkt 1 av anvisningarna lill 41 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Utgångspunkten är atl det värde på lagrei som har angetts i den skattskyldiges räkenskaper (bokslut) skall godtas vid inkomsttaxeringen. För att förhindra uppbyggnad av alltför stora skattekrediter gäller dock som huvudregel att lagret vid beskattningsårets utgång inte får las upp till lägre belopp än 40 96 av lagrets anskaffningsvärde eller återanskaffningsvärde efter avdrag för inkurans. Denna huvudregel kompletteras av två särskilda bestämmelser, de s. k. supplementärreglerna 1 och 11. Supplementärregel 1, som är avsedd att förhindra att lillfälliga lagerminskningar framtvingar en upplösning och beskattning av den dolda reserven i lagrei, innebär att lagernedskrivning lär göras med utgångspunkt i lagrets medelvärde vid utgången av de två föregående beskattningsåren. Supplementärregel II medger lägre värdering av lagrei än huvudregeln i de fall då ett lager beslår av rå- eller stapelvaror som har stigit kraftigt i pris.

Supplementärregel 1 kan missbrukas på det sättet atl varupartier i samband med boksluten förs över mellan koncernförelag eller andra företag i intressegemenskap. Ett företag kan då utnyttja supplementärregeln, medan ett närstående förelag skriver ned sitt lager enligt huvudregeln. Den sammanlagda lagernedskrivningen kan härigenom bli större än den skulle blivit om verksamheten bedrivits av ett enda företag.

För att förhindra sådant missbruk föreslås i propositionen alt en skatlskyldig som ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap råder skall ha rätt atl utnyttja supplementärregel I endasl under förutsättning all regeln tillämpas av samtliga skattskyldiga som tillhör gruppen. Denna regel skall dock gälla uteslutande dä den skattskyldiges verksamhel har sådanl

SkU 1978/79:57 92

samband med verksamhet som bedrivs av annan skallskyldig i gruppen alt verksamheterna hade utgjort en förvärvskälla om de bedrivits av elt enda förelag.

Andre vice lalmannen Tage Magnusson m. fl. (m) framhåller i molionen 2661 all den nämnda skatteflyktsregeln innebären så drastisk begränsning av möjligheterna all tillämpa supplementärregel 1 alt denna, om propositionen antas oförändrad, inte längre kommer att tillgodose sitt syfte. Begränsnings-regeln kommer nämligen - menar molionärerna - all drabba inte bara koncernförelag som vidtagit åtgärder i syfte alt erhålla förstör lagernedskrivning utan alla koncernföretag med likartad verksamhel och således också förelag mellan vilka några interna leveranser över huvud tagel inte förekommer. Motionärerna begär därför all begränsningsregeln - i enlighel med företagsskatleberedningens förslag - ges den utformningen atl - i de fall supplementärregel 1 tillämpas - lagrets värde vid beskattningsårets utgång skall ökas med värdel av sådana lagertillgångar som avyttrats till ett närslående förelag.

1 likhet med företagsskalteberedningen och del övervägande antal remissinstanser som uttalat sig med anledning av beredningens belänkande finner skatteulskotlel en skatteflyklsregel motiverad för att hindra atl förelag i intressegemenskap får obehöriga skatteförmåner vid utnyttjande av supplemenlärregel 1. För alt en sådan regel skall utgöra en effektiv spärr mol missbruk måste den såvitt utskottet kan bedöma utformas i enlighet med förslaget i proposilionen. Utskottet vill erinra om atl del förhällandet att ett företag men inte elt annat inom samma koncern utnyttjar supple-meniärregeln inte innebär att skatteHyktsregeln utan vidare blir lillämplig. Härför krävs sådant samband mellan de inbördes verksamheterna att dessa skulle ha ansetts utgöra en förvärvskälla om de bedrivits av ett enda företag. Enligt utskottels mening lorde det vara mera sällan förekommande alt verksamhel inom en koncern av den art motionärerna beskriver kan anses utgöra en förvärvskälla även om den skulle bedrivas av ell förelag. Med det anförda anser ulskotlel sig böra tillstyrka proposilionen och avstyrka molionen 2661 i denna del.

Svenska petroleuminsiilutet har i en lill utskottet ingiven skrivelse framhållit atl inköpsorganisationer för olja eller oljeförelag med otillräcklig cisternkapaciiet ofta tvingas låta det lager av olja, som de måste hålla för atl trygga försörjningen av sina kunder, ligga kvar hos den de köpt oljan av. Äganderätten lill sådanl oljeparli representeras av ett bevis om inlagringen. Enligt en nyligen avkunnad dom har regeringsrätten slagit fast att ett oljeparti som oljehandlande företag låtit mot lagringsbevis kvariigga hos leverantör inte har karaktär av lagertillgång fördel köpande förelaget och därför inte kan bli föremål för avdragsgill nedskrivning hos detta företag. Petroleuminstitutet anser atl genom en uttrycklig bestämmelse bör fastslås alt köparen och inte säljaren skall ha rätt att nedskriva varulager som kvariigger hos säljaren i enlighet med ett av denne utfärdat lagringsbevis.

SkU 1978/79:57 93

Av propositionen framgår atl del i princip är leveransen som skall vara avgörande för om säljaren eller köparen skall få utnyttja vissl varuparti som underlag för nedskrivning.

1 likhet med departementschefen anser utskotiei att man i fråga om rätlen till nedskrivning bör tillämpa samma äganderältsbegrepp som inom civilrätten. En annan ordning skulle med sannolikhet leda lill svåra tillämpningsproblem. Utskottet anser därför att det av petroleuminstitutet aktualiserade spörsmålet bör lösas inom ramen för den civilrätlsliga lagstiftningen och inte genom ändrade regler för lagernedskrivning.

Värdering av djur

Lager av djur på jordbruksfastighet får enligt gällande bestämmelser inte las upp till lägre belopp än 40 % av de värden som riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna under en 12-månadersperiod närmast före den I oktober året före taxeringsåret. Särskilt dyrbara avelsdjur får las upp lill lägst 40 % av allmänna saluvärdet.

Reglerna angående beräkning av inläkt av rörelse och jordbruk verkar så all den nominella värdetillväxt som lagret är utsatt för på grund av allmän prisstegring blir föremål för beskaltning. Delta sker i samband med avyttringen av lagertillgångarna. Belräffande lager av djur i jordbruket beskallas emellertid värdetillväxten successivt även om djuren inte försäljs eftersom lagervärderingen sker med utgångspunkt i de genomsnittspriser som riksskatteverket fastställer. 1 takt med inflationen skrivs således värdel av djurlagrel upp, vilket leder lill att orealiserade vinster beskallas, om inte ytteriigare nedskrivning kan göras.

Förslaget i propositionen innebär att värdena skall bestämmas med utgångspunkt i den genomsnittliga produktionskostnaden för olika slags djur. Värderingen bör enligt proposilionen i första hand ta sikte på djurens vikt och ålder och baseras på del kostnadsläge - uttryckt i nominella termer -som gällt under den tid djuren fölls upp. Även i det fall den skatlskyldige inte själv svarat för uppfödningen ulan köpt djuren från en utomstående skall värdena baseras på produktionskostnaden. Särskilt dyrbara avelsdjur skall -liksom nu - tas upp till lägst 40 % av djurens allmänna saluvärde.

S yrkar i motionen 2662 avslag på de i proposilionen föreslagna värderingsreglerna. Motivet härför är att en värdering rned utgångspunkt i en uppskattad genomsnittlig produktionskostnad enligt motionärernas mening skulle kunna leda till omotiverat stora engångsnedskrivningar, större än de som nu gäller för andra företagsformer. Motionärerna anser atl riksdagen bör begära nytt förslag i frågan. Karl Leuchovius m. fl. (m) begär i molionen 2660 också nytt förslag, så utformat alt den s. k. innationsbeskatlningen av slamdjur undanröjs. Elt yrkande av liknande innebörd återfinns i motionen 1723, också den undertecknad av Karl Leuchovius m. n.(m). 1 motionen 415

SkU 1978/79:57 94

begär Stig Josefson m. fl. (c) lagstiftning av innehåll att djur skall åsällas ett genomsnittsvärde som motsvarar ett medelvärde mellan slaktvärde och del pris som erhålls vid livdjursauktioner.

Innebörden av förslaget i propositionen är, som tidigare nämnts,att djurens värde skall baseras på det kostnadsläge - uttryckt i nominella termer - som gällt under den lid då djuren fölls upp. Genom alt värdena skall baseras på en genomsnittlig produktionskostnad för djuren kommer någon successiv beskattning av värdestegringen - utöver vad som motiveras av omsättningen - i en djurbesättning inte atl ske. Värdenivån för lager av djur kommer härigenom i princip inte att vara högre än den som gäller för lagertillgångar i allmänhet. Ulskoitet anser sig därför böra tillstyrka propositionen och avstyrka motionen 2662 i denna del. Yrkandena i motionerna 415,1723 och 2660 fär genom förslagel i propositionen anses vara i väsentlig mån tillgodosedda, och någon riksdageris åtgärd med anledning av dessa motioner är därför inte påkallad.

Avsättning till allmän investeringsfond

1 propositionen föreslås som tidigare nämnts alt investeringsfonden för skogsbruk slopas och atl den andel av årsvinsten som fär sällas av till investeringsfond höjs från nuvarande 40 till 50 96. Vidare höjs det belopp som skall betalas in på ränlelösl konto hos riksbanken från nuvarande 40 96 för ekonomiska föreningar och 46 96 för aktiebolag lill 50 96 av det avsatta beloppet. Propositionen innehåller också förslag om ett stort antal ändringar av teknisk natur. Bl. a. slopas den nuvarande form av tillstånd som får avse högsl 75 96 av fonden och 75 96 av investeringskostnaden. Vidare skall - i enlighel med företagsskatleberedningens förslag - fonderna fä användas för forsknings- och utvecklingsarbete samt för utbildning av anställda.

Utskottet biträder förslagen och avstyrker följaktligen bifall till vpk-motionen 2665 i denna del.

Enligt propositionen skall förelag som ansöker om att fä ta allmän investeringsfond i anspråk ha berett arbetslagarparlen tillfälle atl avge yttrande över ansökningen. Detta innebär atl en ansökan, i del fall kollektivavtal finns, normalt skall handläggas vid MBL-förhandlingar med berörda arbetstagarorganisationer inom företaget eller den berörda driftsenheten. Är MBL inte lillämplig genom att kollektivavtal saknas bör arbetsgivaren ta upp frågan med fackklubbar, arbetsplatsombud eller molsvarande, och saknas även sådan facklig representation bör - menar departementschefen -arbetsgivaren på lämpligt sätt genom informationsmöten eller liknande bereda arbetstagarna tillfälle yttra sig i frågan.

1 s-motionen 2662 begär molionärerna lagstiftning av innebörd att arbetstagarorganisation hos arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skall ha rätl att väcka förslag om användning av visst företags investeringsfond, medan andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m) i molionen 2661 yrkar

SkU 1978/79:57 95

avslag på propositionen i denna del med motiveringen att det inte kan vara rimligl att i en lagstiftning som berör företagsbeskattningen behandla frågor som hör hemma inom arbetsrätten.

Eftersom beslut om investeringsfondsfrisläpp ofta kan ha sysselsättnings-politisk bakgrund är del enligt utskottets mening rimligt att sådana beslut föregås av elt samrådsförfarande mellan företaget och de anställda. Med hänsyn härtill och till att arbetslagarparlen redan nu lorde ha möjligheter atl hos AMS aktualisera frågorom ianspråktagande av investeringsfond avstyrker utskottet bifall till båda motionerna i denna del.

Avsättning till allmän invesieringsreserv

Fysisk person, bosatt i Sverige, som redovisar inkomst av jordbruksfaslighet eller av rörelse skall enligt förslaget i propositionen vara berättigad lill avdrag för belopp som i räkenskaperna sätts av till allmän invesieringsreserv. Avdrag medges med lägst 10 000 kr. och högst 50 % av nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen m. m. En förutsättning för att den skatlskyldige skall erhålla avdrag för avsättningen är att han senast den dag han skall lämna allmän självdeklaration sätter in elt mot avsättningen svarande belopp på ett särskilt räntebärande konto i bank. Uttag fär inte ske före utgången av november månad taxeringsåret. Investeringsreserverna skall vara bundna i fyra år från utgången av det år då den mot avsättningen svarande bankinbetalningen senast skall ha gjorts. Att investeringsreserven är bunden innebär att den får tas i anspråk bara om regeringen eller AMS meddelat inviduelll eller generellt tillstånd. 1 fråga om yrkesfiskare gäller dock att de utan beslul av regeringen eller annan myndighet fär ta investeringsreserv i anspråk även under den första femårsperioden. En yrkesfiskare kan också i vissa fall disponera medel frän kontot för annat ändamål än investering. Skattekrediten, som avsättningen till allmän investeringsreserv innebär, skall upphöra sedan nio år förflutit från utgången av det år då återbetalning på kontot senast skall ha gjorts.

När avdrag medges för avsättning till allmän investeringsreserv är del förutsatt att reserven skall tas i anspråk på de villkor och för de ändamål som är särskilt angivna i lagen och att uttag från kontot skall ske bara i samband med ett sådant ianspråktagande. Sker ianspråktagande eller uttag i annan ordning blir påföljden att invesieringsreserven återförs till beskattning, i regel efter tillägg med 30 96 av det återförda beloppet. När en fiskare tar ut medel från investeringskontot och disponerardem för annat ändamål än investering skall reserven enligt huvudregeln ålerföras till beskattning. 1 detta fall utgår emellertid inte något tillägg under fömtsällning all hans fiskeintäkter under ullagsåret understiger hans fiskeintäkler under något av de två föregående åren.

1 vpk-motionen 2665 yrkas avslag på proposilionen i denna del. Även s yrkar i motionen 2662 avslag på förslaget om allmän investeringsreserv och

SkU 1978/79:57 96

på de särskilda regler för yrkesfiskares användning av sådan reserv som skall gälla enligt propositionen. Molionärerna anser all riksdagen i slällel bör begära en utredning i syfte att utvidga investeringsfondssystemei till att gälla även egenföretagare.

Utskottet har tidigare i princip tillstyrkt förslaget om en allmän invesieringsreserv för egenföretagare. Utskottet anser att starka praktiska skäl talar för att ell fondsystem för egenföretagare tas in i en fristående författning i stället för au arbetas in i de fondbestämmelser som gäller för juridiska personer. Utskottels ställningstagande innebär att ulskoitet avslyrker bifall lill de yrkanden i s- och vpk-molionerna som innebär avslag på propositionen i denna del. Med hänsyn lill fiskerinäringens särskilda förhållanden anser utskottet sig också böra biträda förslagel i proposilionen om att de investeringsreserver som skapas inom fiskerinäringen skall kunna utnyttjas kontinuerligt. Utskottet avstyrker följaktligen också yrkandet i motionen 2662 om avslag på de bestämmelser som gäller yrkesfiskares användning av allmän investeringsreserv. Härigenom flr enligt utskottets mening motionerna 348 av Hans Wachtmeister m. fl. (m),413 av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c) och 1740 av Kari-Erik Svartberg m. fl. (s), som alla innehåller yrkanden om resultaluljämning för fiskare, anses vara i huvudsak tillgodosedda.

1 två motioner tar motionärerna upp frågor om ianspråktagande av den allmänna invesieringsreserven. Stig Josefson m. fl. (c)erinrar i molionen 2658 om atl företagsskatleberedningens förslag lill investeringsreserv gav egen-företagarna möjlighet att fritt utnyttja reserven under en femårsperiod efter avsättningen. 1 likhet med beredningen anser motionärerna alt investeringsreserven för egenföretagarna främst bör ta sikte på de mer kortsiktiga variationerna i resultat och investeringsbehov. De yrkar därför att medel insalta på allmän investeringsreserv skall utnyttjas senast sex år efter utgången av del år då medlen insatts på konto och att de skall fritt fä disponeras efler ett år från utgången av del år då den mol avsättningen gjorda inbetalningen gjorts. Liknande synpunkler framförs i motionen 2661 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl.(m). Motionärerna menar att de positiva effekterna av den allmänna investeringsreserven kommer all minska betydligt om medlen far utnyttjas först efter fem år. De yrkar därför att egenföretagare skall ha rätt atl fritt disponera investeringsreserven även under de första åren efter avsättningen.

Ulskoitet finner de i motionerna framförda synpunkterna värda beaktande. Om avsättning till allmän investeringsreserv skall kunna fl en stimulanseffekt på investeringarna även på kort sikl bör medlen inte vara spärrade alltför länge. De bör också utnyttjas inom rimlig lid. Ulskotlel anser sig så till vida kunna biträda motionärernas förslag att medlen skall kunna fritt disponeras för invesleringsändamål efter två år från utgången av det år då insättning senast skulle ha verkställts och atl medlen skall vara uttagna senast sju år efter samma tidpunkt. Med det anförda anser utskottet sig ha delvis lillgodosetl motionerna 2658 och 2661 såvitt nu är i fråga.

SkU 1978/79:57 97

Lantbrukarnas skatledelegation har i en till utskottet ingiven skrivelse framhållit bl. a. all bestämmelserna om allmän invesieringsreserv föruisätter att reserven återförs till beskattning i och med all dödsboet skiftas eller blir laxerat som handelsbolag. Delta innebär att dödsboet - med förslaget i propositionen - bara har tre år på sig att fullgöra de investeringar för vilka avsättningen äravsedd. Delegationen hemställer atl bestämmelserna ändras så att del blir möjligl för dödsboet att göra avsättningar intill den lidpunkt då del skall taxeras som handelsbolag.

Utskottets ställningstagande innebär att dödsbo lar möjlighet att disponera invesieringsreserven två år lidigare än enligt förslaget i proposilionen, vilket i praktiken innebär all dödsboet i vart fall har ett år på sig alt utnyttja den avlidnes avsättningar till investeringsreserv. Utskottet, som inte är berett all biträda delegationens yrkande om senareläggning av avsättningarna, anser alt man bör kunna lösa den av delegationen aktualiserade frågan inom ramen för de bestämmelser som reglerar beslut om ianspråktagande av investeringsreserven. Är fråga om en särskilt angelägen investering bör enligt utskottets mening den lillslåndsgivande myndigheten kunna vara generös i sin bedömning när del gäller alt göra avsteg från bestämmelserna i 7 S lagen om allmän investeringsreserv.

Ingegerd Troedsson m. fl. (m) tar i motionen 2664 upp frågan om del särskilda tillägget vid återförande lill beskaltning av investeringsreserv. Sådant tillägg skall, som tidigare nämnts, utgå med 30 procenl av del återförda beloppet. Motionärerna pekar på atl tillägget, då investeringsfond återförs till beskattning, ulgör 20 procenl. De skäl som i propositionen åberopas för ett högre til lägg när del gäller den allmänna investeringsreserven är enligt motionärernas mening inte bärande och de begär därför atl särskilt tillägg skall utgå med 20 procenl också då invesieringsreserv återförs till beskattning.

Skälet till all särskilt tillägg satts något högre för investeringsreserv än för investeringsfondsniedel är bl. a. de gynnsammare regler som gäller i fråga om egenföretagarens rätl alt utnyttja de avsatta medlen. Ulskollets ställningstagande innebär atl egenföretagarens möjligheter att utnyttja till investeringsreserv avsatta medel ytterligare förbättras. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka propositionen i denna del. Utskottet avstyrker således bifall till molionen 2.664.

Upphovsmannakonto

Förslagel om upphovsmannakonto innebär atl kulturarbetare skall kunna få uppskov med beskatining av den del av inkomsten som sätts in pä ett särskilt bankkonto (upphovsmannakonto). Reglerna anknyter tekniskt sett lill lagstiftningen om skogskonto. Uppskovsrätlen omfallar enligt förslaget bara rörelseintäkter som fysisk person erhåller i egenskap av upphovsman

7 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 57

SkU 1978/79:57 98

enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannalagen). Utanför lagen faller alltså bl. a. upphovsmanna-inkomst som uppbärs på grund av anställning.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att utskottet i princip biträder de i propositionen framlagda förslagen om resultaluljämning. Utskottet avslyrker följaktligen avslagsyrkandet i vpk-motionen 2665 också i denna del.

Som förutsättning för räll lill uppskov med beskaltning av medel som inbetalas pä upphovsmannakonto skall enligt propositionen gälla alt den skattskyldige varil bosall i Sverige vid beskattningsårels utgång. Uppskovsbeloppet, sorn kan uppgå lill lägst 10 000 kr. och avse högsl två tredjedelar av nettointäkten före uppskov och schablonavdrag, skall i sin helhet sältas in på konto i bank senast vid deklaralionstilllällel. Vidare skall den skaltskyldiges inkomst under det år avsättning lill konto skall ske ha ökat med minst 50 procent jämfört med inkomsten under något av de tvä närmast föregående åren. Uppskov får aldrig medges med högre belopp än att nettointäkten efter uppskov uppgår till 30 000 kr.

I s-motionen 2662 yrkar motionärerna atl jämförelsen med lidigare inkomst skall avse uteslutande det närmast föregående årel och atl uppskov skall kunna medges med högsl hälften av nettointäkten, dock aldrig med större belopp än all denna efter uppskov uppgår till 50 000 kr. och beloppet på upphovsmannakonto till högst 200 000 kr. Göthe Knutson m. fl. (ni)an.seratt uppskov bör kunna medges om inkomslen under avsältningsårei överstiger inkomsten under de ivå lidigare åren med 25 procent och begär i molionen 2659 lagstiftning av sådan innebörd. Per Olof Sundrnan och Sven Johansson (båda c) yrkar i motionen 2663 att även fotografer skall ha möjlighet att utnyttja upphovsmannakonto, att jämförelsen med lidigare inkomst skall avse de tre närmast föregående åren och all uppskov inte skall medges med högre belopp än alt nettointäkten efter uppskov motsvarar två basbelopp. Motionärerna begär också ell förtydligande av begreppet förvärvskälla.

Som framhålls i propositionen ulgör de fria kulturarbetarna en mycket heterogen yrkesgrupp med i många fall kraftiga inkoiiistvariaiioner mellan olika år. De omfattas i princip av de skatte- och avgiftsregler som gäller för rörelseidkare i allmänhet men saknar oftast den vanlige rörelseidkarens möjligheter till skattemässig konsolidering och resultatutjämning. Förslagen i propositionen kan därför sägas tillgodose ell angeläget räilvisekrav. Ulskollel finner förslagen väl 'wvägda och vill med anledning av motionerna 2659 och 2663 endasl framhålla alt del med hänsyn till alt lagstiftningen om upphovsmannakonto ulgör en nyhet i svensk skattelagstiftning finns anledning att,.särskilt i inledningsskedet, gå fram med vi.ss försiktighet. Vad angår den i motionen 2663 aktualiserade frågan om fotografer kan del - som också framhålls i proposilionen - inte anses lämpligt all låta uppskovsrätten generellt omfatta denna yrkesgrupp. Motionärerna lorde emellertid ha fel när de antar all fotografer skulle vara helt uteslutna från möjligheten atl erhålla uppskov. I den mån en fotograf i egenskap av upphovsman enligt lagen om

SkU 1978/79:57 99

upphovsrätt lill litterära och konstnärliga verk uppbär inkomst hänföriig lill inkomstslaget rörelse torde han omfattas av uppskovsreglerna.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om alt riksdagen på förslag av kulturulskollel i dess belänkande KrU 1978/79:26 nyligen begärt en allsidig utredning av kulturarbetarnas slällning i skatte- och avgifishänseende. Departementschefen framhåller också i propositionen att förslaget om upphovsmannakonto inte farses som en definitiv lösning på kulturarbetarnas skatteproblem. När resultatet av den nya utredningens arbete så småningom föreligger lär - menar han - frågan om skattemässig inkomstutjämning för kulturarbetarna prövas på nytt. Med hänvisning till del anförda avslyrker utskottet bifall till samtliga nu berörda motionsyrkanden. Härigenom anser ulskotlel sig också ha besvarat yrkandet i motionen 680 av Birgitta Hambraeus m. fi. (c) om ett kontosystem för uppfinnare och yrkandel i m-motionen 1137 om översyn av skatte- och avgiftsreglerna för kulturskapare. Vad särskilt angår frågan om inkomstutjämning för uppfinnare vill utskotiei erinra om alt departementschefen i proposilionen framhållit all det enligt hans uppfattning finns anledning att - inom ramen för den aviserade utredningen om kulturarbetarnas ställning - också uppmärksamma de skatteproblem som kan uppkomma för uppfinnare. Även denna grupp utövar - menar departementschefen - ofta sin verksamhet under förhållanden som kan motivera särskilda åtgärder från skatlelagstiftarens sida.

Utdelning.från svenskt företag m. m.

Det i Sverige tillämpade systemet för beskattning av bolagsinkomsler innebär bl. a. all aktiebolagen först beskallas för sina vinster och att beskatining därefter också sker hos aktieägarna sedan vinstmedlen delats ut. När medlen förs mellan svenska bolag är kedjebeskattningen i stor utsträckning upphävd. 1 proposilionen föreslås viss yiteriigare inskränkning av kedjebeskattningen. Förslaget avser de s. k. svarta fåmansbolagen, dvs. fåmansbolag som inte delar ut vinstmedel i skälig omfattning, och innebär atl särreglerna om sådana bolagsuldelningsinkomsler hell slopas. I syfte all förhindra att utdelning till fåmansbolag från fastighelsförvallande dotterförelag skall undandras dubbelbeskattning föreslås emellertid en regel om förbud mot koncernbidrag som kan fä den effekten atl dubbelbeskattningen upphävs i delta fall. Propositionen innebär också all riksskatteverket får möjlighet atl dispensvägen eliminera kedjebeskatlning av utdelning från utländskt dotterföretag till svenskt moderföretag och all begränsningen i avdragsrällen för ränla på lån som använts för finansiering av aktieförvärv slopas.

Vpk yrkar i molionen 2665 avslag på förslagel om skattefrihet för utdelning från utländskt dotterföretag. I motionen yrkas också atl för skallefrihet för utdelning på aktier från dotterföretag skall krävas att moderföretagets innehav av aktier i dollerföretagel motsvarar 35 % eller mer av röstetalet för

SkU 1978/79:57 100

saniiliga aktier i det utdelande förelaget eller all ägarföretaget kan visa atl innehavet har direkt anknytning till eller väsentlig betydelse för ägarföretagets verksarnhet. Margaretha af Ugglas (m) begär i molionen 1164 ett riksdagsuttalande av innehåll atl dubbelbeskattningen av utdelning bör avskaffas.

Med anledning av sistnämnda yrkande vill utskottet erinra om all departementschefen diskuterar möjligheten all lindra dubbelbeskattningen av aktieutdelning genotn övergång till ett avräkningssystem. Han uttalar därvid den meningen att del inte är möjligl all ta ställning lill en sådan övergång förrän frågan utretts från både materiella och lekniska utgångspunkter. En sådan utredning bör - säger han - komma lill stånd, och i del utredningsarbetet finns del anledning att bl. a. kartlägga effekterna av del komplicerade system för dubbel- och kedjebeskattning av aktiebolagens vinster som tillämpas f n. och samordningen av detta syslem med koncernbeskattningsreglerna och andra delar av företagsbeskattningen.

Med hänsyn till dessa uttalanden i propositionen kan det enligt utskottets mening inte anses motiverat att f n. la ställning lill de frågor rörande aktieutdelning som aktualiserats i motionerna 1164 och 2665. Utskottet, som biträder yrkandel om skattefrihet för utdelning från utländska företag, avstyrker därför bifiill lill dessa yrkanden. Utskottet tillstyrker således bifall lill proposilionen i denna del.

Koncernbidrag

1 propositionen föreslås bl. a. en regel av innebörd alt regeringen skall kunna medge rätt till avdrag för koncernbidrag trots alt alla förutsättningar för avdrag inte är uppfyllda. Dispensregeln skall vara tillämplig endasl under särskilt kvalificerade omständigheter, nämligen när bidraget lämnas för verksamhel av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt.

1 vpk-molionen 2665 yrkas avslag på förslaget. Utskottet anser sig med hänsyn lill syftet med den föreslagna bestämmelsen böra biträda propositionen på denna punkt och avstyrker således bifall lill motionen 2665 i molsvarande del.

1 proposilionen föreslås vidare att ell företag skall la göra avdrag för koncernbidrag som lämnas direkl lill annal företag än moder-, dotter- eller systerförelag. Som förutsättning härför skall gälla atl det varit möjligl att föra bidraget etappvis lill den slutliga mottagaren på elt sådanl säu alt förulsätl-ningarna för avdrag varit uppfyllda i varje särskilt led.

Även på detta förslag yrkas avslag i vpk-moiionen 2665. Utskottet tillstyrker förslaget med hänsyn bl. a. lill de prakliska fördelarsom måste vara förknippade med det föreslagna systemet. Ulskotlel avstyrker således rnolionen 2665 även i denna del.

SkU 1978/79:57 101

Kommissionärsförelag

F. n. gäller alt kommissionärsförelags vinsl får redovisas hos huvudförelaget (kommitteniföretaget) även om molsvarande vinslöverflytlning inte skulle ha varil möjlig genom koncernbidrag. Förslagel i proposilionen innebär att en molsvarande vinslöverflytlning i fortsättningen kommer all godkännas bara i sådana fall då förutsättningarna för avdrag för koncernbidrag är uppfyllda. I särskilda fall skall dock finnas möjlighet att genom dispens godta ell kommissionärsförhållande trots att alla förutsättningar för avdrag för koncernbidrag inte är uppfyllda. Della skall kunna ske då de samverkande förelagen kan visa att valet av kommissionärsförhållande som form för samverkan bestämts av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller atl andra synneriiga skäl föreligger för godtagande av konstruktionen.

Ulskotlel tillstyrker även della förslag i proposilionen och anser sig också kunna godta dispensregeln. Som departementschefen framhåller bör vid dispensprövningen särskilt beaktas alt kommissionärsförhållande! inte uilnylljas för att uppnå obehöriga skatteförmåner. Utskottets tillstyrkande innebär all utskottet avslyrker yrkandel i vpk-motionen 2665 om avslag på den föreslagna dispensregeln.

Representation

Utgifter för representation är alt hänföra till omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksamhelen. Sådanl samband skall enligt gällande bestämmelser anses föreligga dä fråga uteslutande arom atl inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser företagsjubileum, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten, siapelavlöpning eller jämförliga händelser eller dä utgifterna är att hänföra lill personalvård. Avdrag fär inte åtnjutas med större belopp än som kan anses skäligt.

Företagsskalteberedningen har i sitt slutbetänkande föreslagit betydande begränsningar i rätten lill avdrag för representation. Enligt beredningen bör avdragsrälten begränsas till representation som äger rum under normal arbetstid och till sådana utgifter som kan hänföras till särskild merkostnad för representation.

Frågan om avdrag för representationskostnader har tagits upp i motioner väckta såväl med anledning av proposilionen som under den allmänna motionstiden i år. Sålunda begär s i molionen 2662 att regeringen - med beaktande av hotell-och restaurangbranschens speciella problem-överväger möjligheterna atl begränsa de avdragsgilla kostnaderna för representation i enlighel med förelagsskatteberedningens förslag. Yrkanden om begränsningar av avdragsrällen framställs också i molionen 2656 av Jan Bergqvist och Lennart Pettersson (båda s), som också begär förslag om stöd åt

SkU 1978/79:57 102

sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen genom reduktion av mervärdeskatten eller andra åtgärder. Även motionema 241 av Kerstin Andersson i Hjärtum och Kerstin Göthberg (båda c), 1133 av Margareta Andrén och Esse Petersson (båda fp) och 1737 av Gunde Raneskog och Arne Persson (båda cjsyftartill begränsningar i avdragsrällen. Enligt motionärerna i de båda sistnämnda motionerna bör detta syfte tillgodoses genom all kostnader för alkoholhaltiga drycker i samband med representation blir icke avdragsgilla vid taxeringen.

1 samband med all skatteutskoltel år 1972 begärde den översyn av representationskostnaders behandling i skattehänseende som numera slutförts av företagsskalteberedningen framhöll ulskollel som sin mening bl. a. atl en tillfredsställande kontroll av elt förelags representationskostnader -med hänsyn lill kostnadernas speciella karaktär - i praktiken torde bereda såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna stora svårigheter. De uppgifter som lämnats av företagsskalteberedningen i dess betänkande ger stöd för uppfattningen au bestämmelserna om representationsavdrag i sin nuvarande utformning - trots effektiviserad kontroll i form av bl. a. en omfattande uppgiflsskyldighet och utförliga anvisningar av RSV - inbjuder lill missbruk. En förutsättning för all så långt möjligt förhindra obehöriga avdrag lorde vara all införa begränsningar i den nuvarande avdragsrätten. Även allmänna rättvise- och likformighetsskäl liksom kravet på enkelhet i den prakliska tillämpningen av bestämmelserna talar för sådana begränsningar.

Frågan om avdrag för representationskostnader behandlas inte i propositionen. Enligt vad utskottet erfarit är emellertid denna fråga föremal för överväganden inom regeringens kansli. Utskottet förutsätter att riksdagen utan onödigt dröjsmål kommer all föreläggas förslag lill nya regler om representationsavdrag och anser därför någon riksdagens åtgärd med anledning av de nu aktuella motionerna inte påkallad.

Forskning och produktutveckling

Förelagens forsknings- och utvecklingskostnader beaktas f. n. på två olika sätt vid inkomstbeskattningen, dels genom omkostnadsavdrag vid statlig och kommunal taxering, dels genom ett extra avdrag vid den statliga laxeringen. Omkostnadsavdragei får göras för sådana forsknings- och utvecklingskostnader som har eller kan antas få betydelse för den skaltskyldiges rörelse liksom för kostnader för information om sådan forskning och sådanl utvecklingsarbete. Det särskilda forskningsavdraget, vars syfte är att genom en generell skattestimulans mer långsiktigt stödja den svenska industrins förmåga till utveckling och förnyelse, medges skattskyldig som driver industriell tillverkning och som under åren 1973-1980 har kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete. Avdragel medges i form av ett basavdrag, som ulgör 10 procenl av ett på visst sätt fastställt underlag, och ett

SkU 1978/79:57 103

ökningsavdrag, som utgår med 20 procenl av den ökning av basavdragsun-derlagei som sker mellan två kalenderår. I detta underiag skall inräknas bl. a. fem iredjedelarav lönekostnaden för sådana anställda som till övervägande del utfört forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för förvärv av forsknings- och utvecklingsresultat.

Erik Hovhammar (m) och Marianne Karlsson (c) framhåller i motionen 2657 au del normalt endast är större företag som kan anställa personal med uppgift alt under hela eller större delen av sin arbetstid ägna sig åt forsknings-och utvecklingsarbete. Motionärerna anser en förändring på detta område viktig och begär förslag till regler som ger mindre företag möjlighet alt utnyttja del särskilda forskningsavdraget även om forsknings- och utvecklingsarbetet i förelaget understiger en halv årsarbetstid. I s-motionen 1155 yrkas att företagen under en tvåårsperiod skall få göra eu extra avdrag molsvarande 100 procenl av den del av forsknings- och utvecklingskostnaderna som överstiger den genomsnittliga nivån för godkända sådana avdrag under åren 1977 och 1978. Molionärerna anserockså att basavdragel under en ivåårsperiod bör fördubblas till 20 procenl av underlaget och alt de allmänna investeringsfonderna - i enlighet med företagsskaileberedningens förslag -skall kunna las i anspråk för forsknings- och utvecklingsarbete och för utbildning av anställda. De begär atl riksdagen lill särskilda bidrag till företagens forsknings- och utvecklingsarbete för nästa budgetår skall anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. och att den statliga inkomsiskatten. för atl täcka den föreslagna ökningen av forsknings- och ulvecklingsavdragen, höjs från 40 till 45 procent för aktiebolag och från 32 till 36 procent för ekonomiska föreningar. Företag som inte har möjlighet au utnyttja avdragsmöjligheterna bör enligt molionärerna - under förutsättning att de haft avdragsgilla kostnader för forsknings-och utvecklingsarbete under 1977och 1978-ha rätl till särskilda bidrag maximerade till 200 000 kr. per företag och år. I m-motionen 1624 begär molionärerna förslag om förlängning av reglerna om särskilt forskningsavdrag och alt därvid ökningsavdragei höjs och avdrag även medges företag ulanför industrin. Motionärerna begär också att skattefria avsättningar skall kunna ske till produktionsuivecklingsfonder.

Det särskilda forskningsavdraget är f. n. föremål för översyn inom forskningsskaltekommillén. Dess uppgift är bl. a. att belysa hur genom generella åtgärder på skalleområdet företagens forsknings- och utvecklingsarbete kan stimuleras. En viktig utgångspunkt för utredningsarbetet är enligt direktiven att åstadkomma regler som i större utsträckning än det särskilda forskningsavdraget tillgodoser mindre och medelstora förelags behov av forskning och utveckling. En fråga som utredningen därvid bör överväga är om lönekostnaden för dem som arbetar med forsknings-och utvecklingsarbete Ulgör det lämpligaste måttet på forsknings- eller utvecklingsinsatsens storlek, och utredningen skall också pröva om den nuvarande begränsningen av forskningsavdragei till skattskyldiga som driver industriell tillverkning är lämplig eller om även annan verksamhet, exempelvis inom transport och

SkU 1978/79:57 104

distribution, bör kunna komma i fråga för avdrag. Utredningen, som erhållit mycket vida direktiv, kan enligt vad utskotiei erfarit väntas redovisa resultatet av sitt arbete under innevarande år.

Av det anförda framgår alt frågor rörande stimulans av företagens forsknings- och utvecklingsarbete f. n. prövas inom forskningsskatiekom-millén. Härlill kommer att de i proposilionen föreslagna bestämmelserna om allmän investeringsfond och om allmän invesieringsreserv ger såväl förelag som fysiska personer med inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse möjlighet atl lill fonden/reserven avsälla upp till 50 procenl av årsvinsten resp. nettointäkten i förvärvskällan. Investeringsfonden och invesieringsreserven, vilkas syfte bl. a. är att stimulera företagens allmänna tillväxt och konsolidering, flr tas i anspråk också för atl bestrida kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete. Enligt ulskollets mening kan yrkandena i de förevarande motionerna genom vad ulskotlel sålunda anförl anses vara i huvudsak tillgodosedda. Med hänsyn härtill och då utskottet inte är berett all i delta sammanhang medverka lill en höjning av den statliga bolagsskallen avslyrker utskottet bifall lill motionerna 1155,1624 och 2657 i den mån de inte kan anses besvarade med vad utskotiei anförl.

Familjebeskallningen av egenföretagare m. m.

Enligt regler som riksdagen antog 1976 avskaffades den s. k. faktiska sambeskallningen vid inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Samtidigt begränsades möjligheterna till uppdelning mellan familjemedlemmarna av inkomster från famansföretag. Reglerna, som har samma innebörd oavsett företagsform och som tillämpats fr. o. m. 1977 års taxering med vissa ändringar som beslutades hösten 1976, innebär i princip att den av makarna som haft den ledande ställningen i företaget beskattas för hela inkomsten. Medhjälpande make får dock deklarera och beskallas försindelav inkomsten om han eller hon utfört arbete i förvärvskällan minst 400 limmar. För medhjälpande make far tas upp högst så stort belopp som svarar mol värdet av arbetsinsatsen. Vidare medges avdrag för marknadsmässig lön lill barn som fyllt 16 är.

1 s-inolionen 1734 yrkas återgång lill vad som gällde före ändringarna höslen 1976. Detta innebär atl timgränsen höjs till 600 timmar. För egenföretagare tillkommer all medhjälpande make, som uppnått tirngränsen, obligatoriskt skall beskatias för värdel av sin arbetsinsats, dock för högst en tredjedel av den gemensamma inkomsten. Vidare medges avdrag för lön lill barn som fyllt 16 men ej 18 år endast om lönen är så stor att den som sådan föranleder skatteplikt. För lön lill barn som studerar på hellid medges avdrag endasl om arbetet utförts under sommarferier eller annal studieuppehåll på minst en månad.

Fr. o. m. 1978 års laxering gäller också nya regler för värdering av

SkU 1978/79:57 105

bilförmån i famansföretag. Tidigare skulle sådan förmån alltid värderas med utgångspunkt i en privat körsträcka av minst 1 000 mil, oavsett om den verkliga körsträckan varil kortare. Enligt de nya reglerna bestäms det åriiga värdet av förmånen enligt en schablon på grundval av den genomsnittliga faktiska kostnaden för bilar i skilda pris- och årsklasser vid olika körsträckor. Därvid skall den privata körsträckan las upp till minsi 1 000 mil om inte den skattskyldige kan göra sannolikt atl denna varit mindre.

Även i fråga om bilförmån i familjeföretag yrkas i s-motionen 1734 återgång lill lidigare gällande regler.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden nu liksom upprepade gånger tidigare uttala den meningen att den som utfört elt förvärvsarbete också skall beskattas för inkomsten därav enligt regler som i möjligaste mån ger lika resultat oavsett förelagsform. Bakgrunden lill de detaljändringar i fråga 0111 beskattningen av fumiljeinkomsler i egenförelag och famansföretag som riksdagen genomförde 1976 var bl. a. alt den s.k. tredjedelsregeln, 600-tiinniarsregeln och begränsningarna i fråga om avdragsrätten för lön till barn över 16 år medförde all della syfte inte kunde uppnås i ett stort antal fall. Vad särskilt angår värdet av bilförmån i famansföretag vidhåller utskottet sin uppfattning atl det måste anses rimligt atl en företagsledare - liksom andra -skall ha möjlighet au bryta presumtionen om minst 1 000 mils privatkörning.

Utskottet kan således inte dela den i motionen 1734 framförda uppfattningen au de nu aktuella besiämnielserna skulle leda till omoliverade skattelättnader. På grund härav och då motionen 1743 av Sven-Olov Träff avseende översyn av de särskilda skattereglerna för fåmansföretagen och deras ägare lar anses lillgodosedd genom departementschefens uttalande au han inom kort ämnaråterkomma till denna fråga avstyrker ulskollel bifall till motionen 1734 såvitt nu är i fråga och till motionen 1743.

Föriustutjämning i fåmansbolag

Genom förlustuljämningsförordningen har en skattskyldig möjlighet atl under en sexårsperiod kvitta underskott i en förvärvskälla vid ell vissl års laxering mol inkomster vid taxeringen för ett senare år. 1 syfte att förhindra missbruk av bestämmelserna har i fråga om fåmansbolag föreskrivits att förlustavdrag far medges endast om samtliga eller så gott som samtliga aktier ellerandelar vid såväl ingången av föriuslåret som utgången av kvittningsåret ägdes eller innehades av samma fysiska person eller personer och delägarna dessutom ägde eller innehade ungefär lika stor andel i aklie- eller andelskapitalet vid del ena som vid det andra lilirället. Rällen lill förluslutjämning skall dock beslå om ändring i ägarförhållandet betingas av atl aktier övergått till någon på grund av arv, testamente eller bodelning.

Andre vice talmannen Tage Magnusson och Ingegerd Troedsson (båda m) framhåller i motionen 828 alt bestämmelserna i sin nuvarande utformning

SkU 1978/79:57 106

kan leda till uppenbart obilliga resultat. Om exempelvis änka eller barn efter någon som varit hälftendelägare i bolag saknar ekonomiska möjligheter all behålla aktierna och därför överlåter dem lill den andre hälftendelägaren har denne ingen möjlighet alt tillgodoföra sig avdrag för föriust som uppkommil innan aktierna överlogs. Molionärerna begär därför atl förlustuljämningsförordningen skall kompletteras med en bestämmelse om all rätten lill förluslutjämning skall kvarstå om den som på grund av arv, testamente eller bodelning övertagit aktier i fåmansbolag överlåter dessa lill någon som redan tidigare innehar aktier i företaget.

Av vad ulskollel tidigare anfört framgå ratt frågor som rörde mindre och de fåmansägda företagens beskattning inom kort kommer alt bli föremål för en samlad översyn. Såväl vid remissbehandlingen av förelagsskatteberedningens slutbetänkande .som i riksdagen har väckts frågor som rör företagens möjligheter atl utnyttja förlustavdrag efter ägarskifte, och departementschefen säger sig i proposilionen ha för avsikt atl i annal sammanhang åierkomnia lill formerna för behandlingen av denna och andra hithörande frågor. Den i motionen aktualiserade frågan är således redan föremål för uppmärksamhet inom regeringen. Någon riksdagens åtgärd med anledning av molionen är enligt utskottels mening därför inte påkallad. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen 828.

A vdrag för framtida kostnader

Ingegerd Troedsson (m) tar i motionen 837 upp frågan om avdrag vid beskattningen för sådana framtida kostnader som förelag inom läkemedelsindustrin iklätt sig enligt åtagande att utge ersättning för läkemedelsskada. Frågan om avdrag för framlida kostnader har uppmärksammats av företagsskalteberedningen i samband med dess behandling av exploateringsföreta-gens beskatining. Den har också varit föremål för riksdagens prövning i samband med behandlingen i höstas av proposilionen 1978/79:39 om avdrag för framlida avgifter för hantering av kärnbränsle. I samband därmed uttalade utskottet (jfr SkU 1978/79:18) alt frågan om framtida kostnaders behandling i skattehänseende borde las upp lill en mer allsidig prövning i samband med alt man log ställning lill förelagsbeskattningens framlida utformning. Departementschefen har i proposilionen bland de många frågor på företagsskatie-områdel som enligt hans mening kan behöva utredas ytterligare också angetl reserveringar för olika slags framlida utgifter. Utskottet förutsätter att den fråga Ingegerd Troedsson aktualiserat blir föremål för utredning och anser därför någon riksdagens åtgärd med anledning av molionen 837 inte påkallad.

SkU 1978/79:57 107

Realisationsvinstbeskattning

Del yrkande avseende beskatining av realisationsvinsl vid aktieförsäljning som framställts i molionen 2665 överensstämmer med ell av företagsskalteberedningen i dess slutbetänkande framfört förslag. Det måste enligt utskottets mening därför antas alt den fråga som aktualiserats i molionen kommeratt uppmärksammas antingen inom den nu tillsatta utredningen om aktievinstbeskatlning eller i samband med regeringens beredning av förelagsskatteberedningens betänkande. Utskottet avstyrker därför bifall till molionen 2665 i denna del.

Annell-lagstiftningen in. m.

Enligt de principer som gäller för företagsbeskattningen är avdrag i allmänhet inte medgivet för utdelning på aktier. Avdrag medges dock för utdelning på aktier som emilterals efter den 30 juni 1966. Avdraget har genom beslut av riksdagen i höstas (prop. 1978/79:50. SkU 19) höjts frän högst 5 till högst 10 procent av aktiekapitalet per år under en 20-årsperiod. Avdraget har också förstärkts på del sättet atl den sammanlagda avdragssumman får bli 100 procent av aktiekapitalet. De nya reglerna tillämpas på aktiekapital som emilteras efter årsskiftet 1978/1979.

1 motionen 2665 yrkas atl Annell-lagen och lagarna om särskilt investeringsavdrag och statligt investeringsbidrag upphävs. I samma motion och i motionen 1621, också den från vpk, yrkas alt bolagsskatten höjs med 10 procentenheter lill 50 procenl och att riksdagen beslular att av andra än kommuner och landsling la ul en allmän arbetsgivaravgift baserad på företagens omsättning och av en storleksordning atl den under budgetåret 1978/79 inbringar minst 6 miljarder kr. I molionen 2665 yrkas också bl. a. begränsningar av möjligheterna till lagernedskrivningar och värde-niinskningsavdrag,ati ulredningen om olika former av bruttoskatter erhåller särskilda tilläggsdirektiv avseende bl. a. underlaget förden närmare utformningen av en produktionsfaklorskatl, atl beslut om obeskattade reserveringar demokratiseras och att åtgärder vidtas i syfte att undvika alt vinstmedel undgår beskaltning i samband med all organisationsförhållanden etableras.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår alt betydelsefulla områden inom lorelagsbeskaltningen f. n. är föremål för utredning. Inom andra har utredningsarbete slutförts eller aviserats. Innan resultatet av detta omfattande arbete föreligger är det enligt ulskollets mening inte rimligt att ta ställning lill så vitigående yrkanden på företagsskatleområdet som dem i motionerna 1621 och 2665. Utskotiei avstyrker därför alla dessa yrkanden.

SkU 1978/79:57 108

Kompanjonsförsäkring

I motionen 833 yrkas utredning av frågan om avdragsrält för premier för s. k. kompanjonsförsäkringarsom delägare i elt förelag i vissa fall tecknar för varandra i syfte exempelvis atl undvika ekonomiska svårigheter i samband med delägares dödsfall. Avsikten med motionen är atl begränsa kostnaderna för sådana försäkringar.

Premier för lorsäkringrr av detta slag behandlas enligt gällande regler som kapitalförsäkring, vilket innebär atl avdrag i princip inte är medgivet lor försäkringspremierna. Med anledning av vad som anförs i molionen bör framhållas atl utfallande försäkringsbelopp å andra sidan är skattefria. Premier för pensionsförsäkringar är däremot avdragsgilla och utfallande försäkringsbelopp skattepliktiga. Enligt de grunder sotn gäller på della område kan sådana försäkringar tecknas endast om ett pensioneringssyfte föreligger. Molionären har enligt ulskollets uppfattning inte åberopat tillräckliga skäl lill stöd för sitt yrkande, men ulskotlel vill samtidigt framhålla att frågor av denna art ligger inom ramen för den i proposilionen aviserade ulredningen om fåmansförelagens beskattning. Med del anförda avslyrker ulskoitet motionen 833.

Övriga frågor

I motionen 2662 för motionärerna fram det förslag beträffande företagsskattens höjd m. m. som de ställde i en reservation till företagsskatleberedningens slutbetänkande. Detta förslag innebär alt konnnunalskatten ersätts med en slallig inkomslskall på 30 procent plus den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i landet.

Även utredningsmajoriteien föreslog alt kommunalbeskaitningen skulle slopas för företagens del. Frågan om den kommunala beskattningens utformning för företagen bör emellertid enligt departeinenischelens uppfallning lämpligen hänskjutas till ett kommande utredningsarbete. Utskottet är för sin del inie berett att nu föreslå ändringar av den art motionärerna avser ulan avslyrker med hänvisning till det aviserade utredningsarbetet motionen 2662 i denna del.

Belräffande det i motionen 581 framställda yrkandel all den som driver rörelse med en omsättning som understiger 30 000 kr. skall beskattas enligt kontantprincipen vill utskottet erinra om sina ställningstaganden till denna fråga tidigare år. Dessa ställningstaganden innebär atl inkomst av rörelse och jordbruksfastighet generellt skall beskattas enligt bokföringsmässiga grunder men att redovisningen vid så låg omsättning som det här är fråga om får förenklas. Enligt ulskollets uppfattning är därmed önskemålen om lättnader i bokföringsreglerna tillgodosedda i den utsträckning som är möjligt ulan atl kraven på ell tillfredsställande underiag för beskattningen åsidosätts. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 581.

SkU 1978/79:57 109

1 motionen 1150 yrkas en utredning av frågan om ändringar i skattelagstiftningen inom jord- och skogsbruket i sy fte att hindra markspekulation och öka utbudet av jord- och skogsbruksfastigheier. Motionärerna anser att det arbete som pågår för att inomjordförvärvslagstiftningens och arrendelagstiftningens ram komma till rätta med spekulationsbetingad efterfrågan på sådana fastigheter och olämpliga ägandeförhållanden förfelar sin verkan så länge skattelagstiftningen innebär ej avsedda fördelar för dem som äger sådana fasligheter utan au själva bruka dem.

Ulskoitet har vid sin behandling av likartade yrkanden tidigare år framhållit atl jordförvärvslagstiftningen kan vara ett verksami medel för all hindra alt skaUelätlnader, som är avsedda för dem som är aktiva inom jordbruk och skogsbruk, medges utanför denna krets. Iden nya jordförvärvslagstiftning som nyligen antagits av riksdagen (prop. 1978/79:85, JoU 19) har man sä långt möjligt sökt förhindra spekulations- och kapitalplaceringsköp av jordbruksfastigheter med lagar som strikt riktar sig mot förvärv av della slag. De i motionen berörda synpunkterna beaktas i möjligaste mån också i arrendelagskommitténs(Ju 1975:04) utredningsarbete och vid utformningen av skattelagstiftningen. Med hänsyn härtill anser utskottet atl utredningsbehovet på delta otnråde f n. är tillgodosett. Ulskotlel avstyrker således motionen 1150.

Utskottet är inte heller berett atl - i enlighel med yrkandel i motionen 1735 av Lennart Pettersson m. fl. (s) - medverka lill en retroaktiv lagstiftning av innebörd alt bolagsskatten för affärsbankerna avseende räkenskapsåret 1979 höjs med 5 procentenheter lill 45 %. Ulskotlel avstyrker därför även detta yrkande.

Med anledning av de i c-molionen 1140 framställda yrkandena om att ekonomisk förening skall vara berättigad till avdrag för nyemitterat andelskapital enligt regler molsvarande bestämmelserna om Annell-avdrag och all bestämmelserna om värdesaken lönsparande skall vara tillämpliga på sparande i form av B-insals i ekonomisk förening vill utskottet endast erinra om all kooperationsutredningen enligt tilläggsdirektiv i februari i år erhållit möjlighet att vid behandlingen av frågor rörande kooperationens kapitalförsörjning pröva också därmed sammanhängande skallefrågor. Motionen är således redan i viss mån tillgodosedd och bör enligt utskottets mening därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Genom de möjligheter lill resultaluljämning för fysiska och juridiska personer som föreslås i proposilionen kan också motionen 1656 av Erik Hovhammar m. fl. (ni), som innehåller yrkanden om bl. a. förbättrade konsolideringsmöjligheter för företag utan varulager och fast egendom, sägas vara i huvudsak lillgodosedd. Ulskoitet avstyrker därför bifall även till denna motion.

Vad slutligen angår molionen 1741 av Sven-Olov Träff (m) vill utskottet framhålla att förlust av kontanta medel i förvärvskällan rörelse normall är

SkU 1978/79:57 110

avdragsgill då förlusten förorsakats av felväxling. Har förlusten förorsakats genom brottsligt förfarande av anställd som genom sin tjänst har medel under sin förvaltning betraktas detta också normalt som driftförlust. Förlust av kontanta medel genom stöld som förorsakats av utomstående person torde däremot normall anses som ej avdragsgill kostnad. Frågan i vad mån kostnader av sistnämnda slag bör beaktas vid beskattningen bör enligt ulskollets upplänning lösas i rätistilläinpningen. Med del anförda avslyrker ulskotlel motionen 1741.

Hemställan

Utskotiei hemställer

1. beträffande avslag på lönebaserad resultaluljämning m. m. atl
riksdagen avslår niolionen 1978/79:2665 yrkandel 5 a;

2. belräffande utformningen av lönebaserad resultatutjämning atl riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2662 yrkandena 2 och 3 och med anledning av proposilionen 1978/79:210 i motsvarande del bifaller niolionen 1978/79:2658 yrkandet 1;

3. beträffande resultaluljämning genom förelagskonto atl riksdagen avslår motionen 1978/79:1709;

4. beträffande supplementärregel 1 atl riksdagen med avslag på niolionen 1978/79:2661 yrkandel 3 bifaller propositionen i motsvarande del;

5. belräffande avslag på nya regler för värdering av djur m. m. atl riksdagen avslår motionen 1978/79:2662 yrkandet 5;

6. belräffande utformningen av värderingsreglerna atl riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:415, 1978/79:1723 och 1978/79:2660 i den mån de inte kan anses besvarade med vad ulskotlel anförl bifaller proposilionen i molsvarande del;

7. belräffande avslag på allmän investeringsfond alt riksdagen avslår motionen 1978/79:2665 yrkandet 5 b i motsvarande del;

8. beträffandesamrådsförfärande ifråga om allmän investeringsfond all riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2661 yrkandet 2 och 1978/79:2662 yrkandet 1 bifaller propositionen i molsvarande del;

9. belräffande allmän investeringsreserv m. m. all riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2665 yrkandel 5 b i molsvarande del och 1978/79:2662 yrkandena 4 och 9 bifaller proposilionen i molsvarande del;

10. beträffande ianspråktagande av allmän Invesieringsreserv m. m. alt riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2658 yrkandel 2 och 1978/79:2661 yrkandet 1 samt propositionen beslular all medel avsatta till allmän invesieringsreserv får -ulan beslut av regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen - las i

SkU 1978/79:57 Hl

anspråk sedan minst två år förflutit efter utgången av det år då inbetalning senast skall ha gjorts och att de skall ha betalats ut sedan sju är förflutit från utgången av det år då visst belopp senast skall ha betalats in;

11. beträffande särskilt tillägg vid återförande av invesieringsreserv att
riksdagen med avslag på molionen 1978/79:2664 bifaller propo
sitionen i motsvarande del;

12. beträffande skattemässig resultaluljämning.för fiskare att riksdagen med bifall lill proposilionen i motsvarande del avslår motionerna 1978/79:348, 1978/79:413 och 1978/79:l740,sami-liga motioner i den mån de inte är tillgodosedda med vad utskottet anfört;

13. belräffande avslag på upphovsmannakonto alt riksdagen avslår motionen 1978/79:2665 yrkandet 5 c;

14. belräffande upphovsmannakontois utformning all riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2662 yrkandet 6, 1978/79:2659 och 1978/79:2663 bifaller proposilionen i molsvarande del;

15. beträffande uppftnnare alt riksdagen avslår niolionen 1978/ 79:680 i den mån molionen inte kan anses lillgodosedd med vad utskottet anförl;

16. belräffande översyn av skatte- och avgiftsreglerna för kulturskapare alt riksdagen avslår molionen 1978/79:1137 i den mån molionen inte kan anses lillgodosedd med vad ulskollel anförl;

17. beträffande dubbelbeskattning av aktieutdelning atl riksdagen avslår molionen 1978/79:1164 yrkandel 2;

18. beträffande skattefrihet för aktieutdelning atl riksdagen med avslag pä motionen 1978/79:2665 yrkandel 8 bifaller propositionen i molsvarande del;

19. beträffande utdelning.från utländskt företag atl riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2665 yrkandel 5 d bifaller proposilionen i molsvarande del;

20. beträffande koncernbidrag alt riksdagen med avslag på molionen 1978/79:2665 yrkandena 5 e och 5 f bifaller proposilionen i molsvarande del;

21. beträffande kommissionärsförelag all riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2665 yrkandel 5 g bifaller propositionen i motsvarande del;

22. beträffande representation atl riksdagen avslår

a. motionen 1978/79:241,

b. motionen 1978/79:1133,

c. motionen 1978/79:1737,

d. motionen 1978/79:2656,

e. motionen 1978/79:2662 yrkandet 8;

SkU 1978/79:57 112

23. belräffande forskning och produktutveckling alt riksdagen
avslår

a. motionen 1978/79:1155,

b. motionen 1978/79:1624,

c. molionen 1978/79:2657;

24. belräffande./a//ia/;5/ö/'<'/as,' all riksdagen avslår

a. molionen 1978/79:1734 yrkandena 1 och 3,

b. motionen 1978/79:1743;

25. beträffande .förluslutjämning att riksdagen avslår motionen 1978/79:828;

26. beträffande avdrag för framtida kostnader atl riksdagen avslår molionen 1978/79:837;

27. beträffande realisationsvinstbeskattning alt riksdagen avslår molionen 1978/79:2665 yrkandel 10;

28. beträffande bolagsskatt m. m. atl riksdagen avslår

a. motionen 1978/79:1621,

b. motionen 1978/79:2665 yrkandena 1 och 2;

29. beträffande höjd bolagsskatt för affärsbanker att riksdagen avslår niolionen 1978/79:1735;

30. beträffande avdrag för B-andetskapital i ekonomisk förening m. m. alt riksdagen avslår motionen 1978/79:1140;

31. belräffande Annell-lagen att riksdagen avslår motionen 1978/ 79:2665 yrkandet 11;

32. beträffande kontantmässig redovisning i rörelse atl riksdagen avslår motionen 1978/79:581;

33. beträffiinde konpanjonsförsäkring alt riksdagen avslår niolionen 1978/79:833;

34. beträffande konsolideringsmöjligheter för vissa förelag atl riksdagen avslår motionen 1978/79:1656;

35. belräffande avdrag på grund av stöld av kontanter all riksdagen avslår molionen 1978/79:1741;

36. beträffande markspekulation m. m. alt riksdagen avslår motionen 1978/79:1150;

37. belräffande lagernedskrivning m. m. all riksdagen avslår motionen 1978/79:2665 yrkandena 3, 4, 6, 7 och 9;

38. beträffande enhetlig .förelagsskatt m. m. atl riksdagen avslår molionen 1978/79:2662 yrkandel 7;

39. belräffande.förfatiningsförslagen all riksdagen till följd av vad ulskotlel ovan anförl och hemställt antar de i proposilionen framlagda förslagen till

a. lag om allmän investeringsfond,

b. lag om allmän invesieringsreserv med de ändringar au 6 och
7 SS erhåller följande såsom Utskottels .förslag betecknade
lydelse:

SkU 1978/79:57 113

Föreslagen lydelse Utskottets förslag

6 S

Uttag av------------------- gjord insättning.

Sedan nio år har förflutit från Sedan sju år har förflulil från

utgången av det år då visst belopp utgången av del år då vissl belopp
enligt 3 S senast skall ha betalats in, enligt 3 S senast skall ha betalats in,
skall banken betala ul kvarstående skall banken betala ul kvarstående
del av beloppet. del av beloppet.

Har skatlskyldig----------------- där anges.

7 S

Regeringen eller------------ ---------- vissa skattskyldiga.

Ulan beslul enligt första stycket Utan beslut enligt första stycket

får allmän invesieringsreserv inte las får allmän investeringsreserv inte tas

i anspråk i annat fall än då i anspråk i annat fall än då

a)                                 den skatlskyldige har redovisat       a) den skatlskyldige har redovisat
intäkt av yrkesmässigt fiske i   intäkt av yrkesmässigt fiske i
förvärvskällan under del eller de förvärvskällan under det eller de
beskattningsår då den avsättning beskattningsår då den avsättning
gjordes som svarar mol ianspråkta- gjordes som svarar mot ianspråkta
gei belopp, eller                                     get belopp, eller

b) ianspråkiagandet görs sedan    b) ianspråkiagandet görs sedan
minst fyra år har förflutit efler minst/i'a°år har förflutit efter utgång-
utgången av del år då inbetalning    en av del år då inbetalning som
som svarar mot ianspråktagei belopp         svarar mol ianspråktagei belopp
senast skall ha gjorts enligt 3 S- senast skall ha gjorts enligt 3 S-

Med yrkesmässigt----------- sådan licens.

c. lag om upphovsmannakonto,

d. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), med de
ändringar alt 41 d S och punkt 2 av anvisningarna lill 41 S
kommunalskattelagen erhåller följande såsom Utskotieisförslag
beiecknade lydelse:

Föreslagen lydelse Utskottets förstag

41 dS

Vid beräkning----------------- för egenavgifter.

Avdrag för-------------------- liknande tillgångar.

Med lön---------------------- nämnda lag).

1 fråga----------------- dödsboels inkomster.

Avdrag för------------ nästföljande beskallningsår.

Av punkt 2 tionde och elfte styck- Av punkt 2 tionde och elfte slyckena av anvisningarna lill 41 S fram- ena av anvisningarna till 41 S fram-

8 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 57

Anvisningar

lill 41 S

2. Den i------------------------------ 3 sägs.

Vid bestämmande----------------- eller tillverkade.

Lagrei vid------------------- egel kapital.

Avdrag för------------------- av skattskyldiga.

Lager av------------------ allmänna saluvärdet.

Uppgår värdet----------------- bestämmelsema ovan.

Skatlskyldig, som----------------- enda företag.

Ingår råvaror----------------- sjätte stycket.

Är det---------------------------- för inkurans.

Har den skatlskyldige vid beräk- Har den skaitskyldige vid beräk-

ning av inkomst av viss förvärvs- ning av inkomst av viss förvärvskälla yrkat avdrag för avsättning till källa yrkat avdrag för avsättning till resullalutjämningsfond, som avses i resullalutjämningsfond, som avses i 41 d S, o'/- bestämmelserna i tredje-åt- 41 d S,./ä°/' lagret inte tas upp till lägre tonde styckena ovan inte tillämpliga på belopp än femtiofem procent av del förväiyskällans lager. Lagret .får i värde som enligt tredje-femte styck-delta.fäll inte tas upp lill lägre belopp ena skall ligga lill grund.för lager\'är-än det lägsta av anskaffnings- eller deringen. Bestämmelserna i sjätte-ål-återanskqffningsvärdet, i förekom- tonde styckena är inte tillämpliga i nu mande fall efter avdrag.för inkurans. angivna fall.

Vad som--------------------------- enda företag.

Ulan hinder------------------------ vara påkallat.

Nedskrivning av----------------- tillgångarna levereras.

e. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomslskalt,

f. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gävo-
skaU,

g. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhets
skatt,

h. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av slallig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, i. lag om ändring i lagen (1960:63) om räll lill förluslutjämning vid taxering för inkomst.

SkU 1978/79:57 115

j. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsllaxeringen för viss aktieutdelning.

Stockholm den 15 maj 1979

På skatleutskoliets vägnar ERIK WÄRNBERG

Näiyarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Rune Caristein (s), Tage Sundkvist* (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderslröm* (m), Johan Olsson* (c), Curt Boström (s), Holger Bergqvist (fp), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Ingegerd Troedsson (m).

■ Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

beträffande utformningen av lönebaserad resultalutjämning m. m. (mom. 2 i utskottets hemslällan)

1. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein, Olle Weslberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anförl följande:

Företagsskatleberedningens analyser ger klart vid handen atl den konso-lideringsmöjlighei som har störst betydelse i det nuvarande förelagsskaite-systemel är lagernedskrivningen. Del har sedan länge framhållits atl denna knytning till lagren medför en olikhet företag emellan i fråga om möjligheter till konsolidering. Förelag med en betydande lagerstock har ovedersägligen större möjligheter atl konsolidera sin verksamhet än företag som endast har obetydliga lager. Det finns väl grundade motiv för della - elt förelag med ett stort lager behöver en finansiell buffert mol de risker delta medför. Samtidigt bör emellertid av sysselsätiningsskäl även de arbetsintensiva företagen ges en möjlighet att finansiellt konsolidera sin verksamhel genom en öppen resultalutjämning. De ökade kraven på trygghet i anställningen motiverar också delta.

1 företagsskalteberedningen väcktes förslag om all skapa en ytterligare konsolideringsmöjlighei som då skulle ha lönesumman som grund. 1 proposilionen har föreslagits alt en sådan möjlighet införs - dock med den

SkU 1978/79:57 116

begränsningen alt företag som utnyttjar lagernedskrivning inte skall ha möjlighet alt skapa en lönebaserad utjämningsfond. Utskoilsmajorileien har gått ell steg längre genom all föreslå alt företagen skall ha möjlighet att välja antingen nuvarande nedskrivning lill lägst 40 procent av lagrets anskaffningsvärde eller nedskrivning till 55 procenl av samma värde och avsättning lill resultatutjämningsfond i enlighel med förslagel i propositionen.

Della förslag skulle innebära en än större skattelättnad för företagen än vad proposilionen innebär. Vi förordar därför i enlighel med förslagel i den socialdemokratiska molionen 1978/79:2662 all en generell möjlighet öppnas för förelag all göra avsättning lill en resullalutjämningsfond med högsl 10 procent av lönekostnaderna och inkomsten i förvärvskällan. Denna nya resultalutjämning bör för atl undvika en skattelättnad åtföljas av kompenserande förändringar. Della bör ske genom en ändring av den huvudregel som hittills gällt för varulagervärderingen - nämligen atl lagret vid beskattningsårets utgång inte får tas upp lill lägre belopp än 40 procenl av lagrets anskaffningsvärde eller återanskaffningsvärde efter avdrag för inkurans. Vid en internationell jämförelse är detta en myckel långt gående konsolideringsmöjlighet. Enligt vår mening borde tidigare föreslagna åtgärderna föranleda den ändringen att det lägsta beloppet sätts lill 55 procenl av anskaffningsvärdet.

Den föreslagna förändringen i lagernedskrivningen bör ske under en treårsperiod med början fr.o. m. 1981 års laxering, och vi förulsätler att riksdagen i god tid dessförinnan föreläggs de förslag lill författningsändringar som föranleds härav.

dels ansett all ulskotlel under mom. 2 bort hemställa

a. att riksdagen med avslag på molionen 1978/79:2658 yrkandel 1
och med anledning av proposilionen 1978/79:210 i motsvaran
de del bifaller molionen 1978/79:2662 yrkandel 2,

b. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2662 yrkan
del 3 hos regeringen begär förslag om en successiv begränsning
fr. o.m. 1981 års taxering av rällen lill nedskrivning av
varulager i enlighet med vad i molionen anförts;

beträffande supplemenlärregel I (mom. 4 i utskottets hemslällan) 2. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m), som anser

dels att det avsnitt av utskottets yllrande på s. 92 som börjar med "Andre vice lalmannen" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

Andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m) framhåller i molionen 2661 alt den nämnda skatteflyktsregeln innebär en så drastisk begränsning av möjligheterna att tillämpa supplemenlärregel 1 alt denna, om proposilionen antas oförändrad, inte längre kommer atl tillgodose sitt syfte. Begränsningsregeln kommer nämligen - menar motionärerna - att drabba inte bara

SkU 1978/79:57 117

koncernföretag som vidtagit åtgärder i syfte atl erhålla för stor lagernedskrivning ulan alla koncernförelag med likartad verksamhet och således också förelag mellan vilka några interna leveranser över huvud taget inte förekommer. Molionärerna begär därför att begränsningsregeln - i enlighet med företagsskatleberedningens förslag - ges den utformningen att - i de fall supplementärregel 1 tillämpas - lagrets värde vid beskattningsårets ulgång skall ökas med värdel av sådana lagertillgångar som avyttrats lill ett närstående förelag.

Utskottet delar denna bedömning och tillstyrker därmed motionen 1978/79:2661 i denna del.

dels all utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del bifaller motionen 1978/79:2661 yrkandet 3;

belräffande värdering av dfur m. m. (mom. 5 och 6 i utskottets hemställan)

3. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein, Olle Westberg i Hofors, Curt Boströni och Bo Forslund (alla s), som

dels anförl följande:

F. n. gäller belräffande lager av djur i jordbruk atl värdetillväxten beskattas successivt även om djuren inte säljs. Till grund för lagervärderingen ligger genomsnittspriser som åriigen fastställs av RSV.

Företagsskalteberedningen föreslog atl såvitt gäller lager av stamdjur lagervärderingen skall göras så alt värdestegringen beskattas i ungefär den takt som djuren omsätts. Enligt beredningen skulle detta åstadkommas genom att djuren får las upp till de av RSV fastställda värdena fördel löpande beskattningsåret eller för något av de fem lidigare beskattningsåren. Från det av den skatlskyldige valda värdet får sedan en generell nedskrivning ske med 45 procenl. Den föreslagna regeln företedde likheter med de bestämmelser som får användas vid värdering av lager av rå- och siapelvaror i rörelse (supplemenlärregel 11).

Flera remissinstanser har ställt sig negativa lill den av företagsskalteberedningen föreslagna omläggningen på denna punkt. I stället föreslås att lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse skall värderas med utgångspunkt i en uppskattad genomsnittlig produktionskostnad för djuren och inte - som f. n. - på grundval av djurens genomsnittliga marknadsvärde.

Enligt vår mening skulle emellertid detta leda lill en ytterligare skattelättnad för de ifrågavarande företagen. Del skulle i vissa fall kunna skapa möjligheter lill omotiverat stora engångsnedskrivningar. Den av regeringen föreslagna metoden bör därför avslås. Riksdagen bör i stället hemställa om ell nytt förslag som både tillgodoser de vid remissbehandlingen framkomna

SkU 1978/79:57 118

synpunkterna och undviker den betydande skatieläilnad som eu förverkligande av regeringsförslaget skulle medföra för de berörda grupperna.

dels ansett atl utskottet bort hemställa

under mom. 5

all riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:2662 yrkandel 5 avslår proposilionen 1978/79:210 i motsvarande del och hos regeringen begär förslag till nya regler för värdering av djur i enlighel med vad i molionen anförts;

under mom. 6

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:415, 1978/79:1723 och 1978/79:2660;

beträffande samrådsförfärande i fråga om allmän investeringsfond (mom. 8 i ulskollets hemslällan)

4. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein,
Olle Weslberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

I propositionen föreslås atl man genomför det socialdemokratiska förslagel att förelag, som ansöker om all la allmän investeringsfond i anspråk, skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle alt avge yttrande över ansökningen. Enligt vår mening bör della förslag även utvidgas lill att omfatta en rätt förarbetsiagarorganisaiionerall hos arbetsmarknadsstyrelsen väcka förslag om alt ett visst företags investeringsfond skall få las i anspråk. Arbetsmarknadsstyrelsen har sedan att bereda denna fråga med hänsyn lill bl. a. behovel av att långsiktigt stärka sysselsättningen inom del berörda förelaget.

dels ansett att utskottet under mom. 8 bon hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen i molsvarande del och med avslag på molionen 1978/79:2661 yrkandel 2 bifaller motionen 1978/79:2662 yrkandel 1;

beträffande allmän investeringsreserv, ianspråktagande av sådan reseiv m. m. (mom. 9, 10 och 12 i utskottets hemslällan)

5. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein,
Olle Weslberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anförl följande:

Ulskottsmajoriieten föreslår all elt investeringsfondsliknande system skall införas även för egenföretagare. Enligt förslagel skall dessa kunna sälta av

SkU 1978/79:57 119

hälften av inkomsten av rörelse eller jordbruk till en s. k. allmän investeringsreserv. För att avdrag skall medges för avsättningen krävs att egenföreiagaren betalar in ett belopp motsvarande hela avsättningen på en enskild bankräkning (allmänt investeringskonto). Denna reserv fär enligt förslaget endast utnyttjas till invesleringsändamål dvs. anskaffning av maskiner och andra inventarier samt arbeten på byggnader och markanläggningar m. m. Under de första två åren efter avsättningen får inte reserven utnyttjas utan tillstånd av regeringen eller annan myndighet. Sedan denna tvåårsperiod gått till ända får reserven utnyttjas utan tillstånd för investeringsändamål under en femårsperiod. Sju år efter avsättningen skall eventuellt kvarvarande del av reserven tas upp till beskattning.

Det grundläggande syftet med det nuvarande investeringsfondssystemet är att det skall stimulera till ökade investeringar och en ökad sysselsättning. Enligt vår mening kan det finnas skäl att med bibehållande av detta grundläggande syfte undersöka möjligheterna att utvidga detta system så att det även inbegriper egenföretagarna. Skulle man kunna hitta ett effektivt system även för denna grupp så skulle samhällets möjligheter att påverka investeringsutvecklingen förbättras. Detta är angeläget mot bakgmnd av behovet av att bättre kunna stabilisera kapitalbildningen i vårt land.

I propositionen föreslås vidare att investeringsreservsystemet utformas på ett sådant sätt att det ökar möjligheterna för yrkesfiskare att använda systemet i inkomstutjämnande syfte. Om en yrkesfiskare under ett höginkomstår har gjort en avsättning till investeringsreserv och om fiskeinkomsterna under ett följande år sjunker bör han kunna ta ut medel från investeringskontot och disponera dem även för annat ändamål än investering.

Yrkesfiskarnas bruttoinkomster kan variera avsevärt mellan olika år, beroende bl. a. på tillgången på fisk, fångslbegränsningar av olika slag och avsättningsmöjligheter. Vidare kan bruttoinkomsten påverkas av att fiskefartygen blir stillaliggande på gmnd av otjänlig väderlek eller reparationer.

Även i utgifterna kan det bli stora variationer mellan olika år. Omfattande reparationer på båtar, motorer och redskap kan bli nödvändiga och blir de dessutom tidskrävande kan de tvinga till långvarigt stillaliggande.

Variationerna i bruttoinkomster och utgifter kan medföra att en yrkesfiskare ett år kan ha stora bruttoinkomster och små utgifter. Ett annat år kan han ha små bruttoinkomster och stora utgifter. Differenserna i nettoinkomsten kan på så sätt bli betydande mellan olika år.

Genom de av utskottet förordade, lönebaserade utjämningsfonderna öppnas en möjlighet till skattemässig resultatutjämning mellan olika år som självfallet även yrkesfiskarna kommer att kunna tillgodogöra sig. Deras speciella situation motiverar emellertid att man bör öppna en alternativ möjlighet.

I motionen 1978/79:1740 av Kari-Erik Svartberg m. fl. yrkas att riksdagen beslutar att införa en skattemässig resultatutjämning för yrkesfiskare enligt

SkU 1978/79:57 120

skogskontometoden. Enligt vår mening vore det mest logiskt alt - om man vill öppna ytteriigare utjämningsmöjligheter för denna gmpp - välja skogskontometoden. Den av utskotlsmajoriteten förordade metoden är administrativt krånglig och svår att överblicka. Enligt vår mening blir yrkesfiskarnas speciella problem bättre tillgodosedda genom motionens förslag. Vi föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär ett förslag i huvudsak i överenstämmelse med vad som förordats i motionen i sådan lid alt det kan träda i kraft och tillämpas vid 1981 års taxering. En utgångspunkt bör därvid vara att denna utjämningsmetod inte bör kunna användas samtidigt med den lönebaserade resuUatutjämningen.

dels ansett att utskottet bort hemställa

under mom. 9

alt riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2662 yrkandena 4 och 9 och 1978/79:2665 yrkandet 5 b i motsvarande del avslår proposilionen 1978/79:210 i motsvarande del;

under mom. 10

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2658 yrkandet 2 och 1978/79:2661 yrkandet 1;

under mom. 12

aU riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:348, 1978/ 79:413 och 1978/79:1740 hos regeringen begär elt förslag till resultatutjämning för fiskare enligt skogskontometoden;

beträffande representation (mom. 22 i utskottets hemställan)

6. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m), som anser

atl del avsnitt av utskottets betänkande som mitt på s. 102 börjar med "De uppgifter" och slutar med "inte påkallad." bort ha följande lydelse:

Frågan om avdrag för representationskostnader behandlas inte i propositionen. Enligt vad utskottet erfarit är emellertid denna fråga föremål för överväganden inom regeringens kansli. Utskottet anser därför någon riksdagens åtgärd med anledning av de nu aktuella motionerna inte påkallad.

beträffande forskning och produktutveckling (mom. 23 i utskottets hemställan)

7. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

I den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:2020 om vissa näringspolitiska åtgärder har vi bl. a. lagt fram ett program för en kraftigt ökad forsknings- och utvecklingsverksamhet inom den svenska industrin. 1 detta

SkU 1978/79:57 121

program ingår ett förslag om tillfällig omläggning av förelagsbeskattningen.

Således föreslås företagen under en tvåårsperiod få göra ett extra avdrag med 100 procent för den del av forsknings- och utvecklingskostnaderna som översliger den genomsnittliga nivån för godkända sådana avdrag under åren 1977 och 1978. Vid beräkningen av den ökade forskningsvolymen bör en schablonmässig reducering med hänsyn till inflationen göras, så att det hundraproceniiga avdraget endasl kommer all gälla volymmässiga ökningar. De föreslagna reglerna bör träda i kraft så snart som möjligl. Vidare föreslås alt det nu gällande tioproceniiga avdragel fördubblas lill ett ijugoprocentigl avdrag. Även denna höjning bör gälla under en Ivåårsperiod.

Det inkomstbortfall som de ökade avdragen beräknas medföra i fråga om skalleinkomster bör kompenseras genom molsvarande höjning av inkomsiskatten för förelag. För atl finansiera den föreslagna ökningen av forsknings- och utvecklingsavdragen bör därför den statliga inkomstskatten för aktiebolag m. fl. höjas från 40 lill 45 procent och för ekonomiska föreningar m. fl. från 32 lill 36 procenl.

För de företag som helt eller delvis inie kan utnyttja avdragsmöjlighelerna bör - i likhet med vad som gäller för de särskilda investeringsavdragen -särskilda bidrag kunna utgå. Bidraget bör utformas med hänsyn till skatteeffekten, dvs. utgå med 45 resp. 36 procent av de godkända kostnaderna. Den totala bidragssumman bör begränsas till 200 000 kr. per företag och år och endast utgå till företag som haft avdragsgilla kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete under 1977 och 1978.

Yrkandet 4 i motionen 1155 är genom förslagel i propositionen tillgodosett.

dels anseU att utskottet under mom. 23 bort hemställa att riksdagen

a. bifaller motionen 1978/79:1155 yrkandena 1 och 3 och avslår
motionerna 1978/79:1624 och 1978/79:2657;

b. med bifall till motionen 1155 yrkandet 2 till Särskilda bidrag
till företagens forsknings- och utvecklingsarbete för budgetåret
1979/80 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
I 000 kr.;

c. lämnar motionen 1978/79:1155 yrkandel 4 utan åtgärd;

beträffande/d/Ma/Jx/(J>e/ag (mom. 24 i utskottets hemslällan)

8. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein, Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

1 vår partimotion 1978/79:1734 pekar vi på all de över lag gynnsamma företagsbeskatiningsreglerna på senare tid har ändrats på en rad områden, så atl vissa företagare fått omotiverade skattelättnader. Det gäller fördelningen

SkU 1978/79:57 122

av inkomst mellan makar m. m., kapitalbeskattningen och reglerna för beskattning av bilförmån för flmansbolagsdelägare. Vi föreslår i dessa fall en återgång till tidigare gällande regler fr. o. m. den 1 juli 1979.

dels ansett att utskottet under mom. 24 a bort hemställa

atl riksdagen bifaller motionen 1978/79:1734 yrkandena 1 och 3;

beträffande markspekulation m. m. (mom. 36 i utskottets hemställan)

9. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

I motionen 1150 yrkas en utredning av frågan om ändringar i skattelagstiftningen inom jord-och skogsbrukeli syfte att hindra markspekulalion och öka utbudet av jord- och skogsbmksfastigheter. Motionärerna anser alt det arbete som pågår för atl inom jordförvärvslagstiftningens och arrendelagstiftningens ram komma till rätn med spekulationsbetingad efterfrågan på sådana fastigheter och olämpliga ägandeförhållanden förfelar sin verkan så länge skattelagstiftningen innebär ej avsedda fördelar för den som äger sådana fastigheter. Dessa frågor bör utredas.

dels ansett att utskottet under mom. 36 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1150 hos regeringen begär en utredning med uppdrag att se över skattelagstiftningen inom jord- och skogsbruket i syfte att stoppa markspekulationen och öka utbudet av skogs- och jordbruksfastigheter saml i anslutning härtill som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningens inriktning och syfte;

belräffande enhettig företagsskatt m. m. (mom. 38 i utskottets hemställan)

10. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

Företagsskatteberedningens majoritet föreslog att den kommunala taxeringen av aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska personer skulle avskaffas. I den nu föreliggande propositionen går emellertid regeringen inte fram med detta förslag utan hänskjuter det till ett kommande utredningsarbete inom budgetdepartementet.

De socialdemokratiska ledamöterna i företagsskatleberedningen reserverade sig på denna punkt och föreslog en alternativ lösning. Denna innebar atl nu gällande avdragsrält för kommunalskatt vid den statliga beskattningen skulle upphöra. För att undvika atl detta gav upphov till en förstärkt olikhet i fråga om företagsbeskattningen mellan olika kommuner föreslog reservan-

SkU 1978/79:57 123

terna alt man skulle införa en över hela landet likartad skatt på företagen. Denna borde konstrueras så alt man i botten lägger en 30-procentig statlig skatt, vilken i stort sett motsvararden nuvarande skatten sedan hänsyn tagils till avdragsräitens upphörande. Ovanpå denna skulle man sedan lägga den genomsnittliga kommunala utdebiteringen, vilken borde beslutas av regeringen med ulgångspunkl i de beslutade kommunala utdebiteringarna.

Samtidigt skulle de särskilda kommunala taxeringarna bibehållas. Detta var nödvändigt för att man på ett rättvist sätt skulle kunna fördela de skatteinkomster som skapas inom företagssektorn. Varje enskild kommun skulle alltså erhålla de skatteinkomster från företagsinkomsterna som svarade mol den i kommunen gällande utdebiteringen. De olika företagen däremot skulle debiteras en för hela landet likartad skatt.

Enligt vår mening är det angeläget att della förslag nu genom förs. Det finns ingen anledning atl ytteriigare skjuta på delta ställningstagande. De nu existerande skillnaderna mellan olika utdebiteringar utövar en påverkan på företagets val av lokalisering, som skapar ytterligare problem inom regionalpolitiken.

Vi vill samtidigt peka på behovet av all man utreder möjligheterna alt kraftigt förenkla den nuvarande kommunala taxeringen av förelagen. Vi finner del exempelvis vara en alltför långt gående ambition all medelst ett komplicerat taxeringsförfarande fördela företagsinkomsterna ner på de enskilda församlingarna. Här borde med fördel elt schablonmässigt fördelningsförfarande kunna användas.

Med det anförda hemställer vi atl riksdagen nu fattar principbeslut om en för hela landet likformig företagsskatt utformad i enlighet med vad vi ovan anförl. Vi förutsätter att förslag till erforderliga författningsändringar så snart som möjligl föreläggs riksdagen.

dels ansett atl utskottet under moment 38 bort hemställa

all riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2662 yrkandet 7 fattar principbeslut om en för hela landet likformig företagsbeskattning i enlighet med vad i motionen anförls och hos regeringen begär förslag till erforderiiga författningsändringar utformade i överensstämmelse med motionärernas förslag;

beträffande.föifattningsförslagen (mom. 39 i utskottets hemställan)

11. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein, Olle Westberg i Hofors, Curt Boströni och Bo Forslund (alla s), som anser all utskottet under mom. 39 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av vad som anförts och hemställts i motionerna 1978/79:1155 yrkandena 1 och 3 (reservation 7), 1978/79:1734 yrkandena 1 och 3 (reservation 8) saml 1978/ 79:2662 yrkandel 1 (reservation 4), yrkandet 2 (reservation 1), yrkandel 4 (reservation 5) och yrkandet 5 (reservation 3)

A. antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om allmän investeringsfond, med den ändringen atl 4 S
erhåller följande såsom reseiyanternås förslag beiecknade lydel
se:

Utskottets.förslag Reservanternas förslag

Regeringen eller------------------ vissa förelag.

Allmän investeringsfond---------- annan faslighel.

Förelag, som---------------------- lill ansökningen.

Arbetstagaroiganisaiion har rätt all hos arbetsmarknadsstyrelsen väcka förslag om att visst företags investeringsfond skall tas i anspråk för ändamål som är ägnat att främja sysselsättningen vid företaget.

b. lag om upphovsmannakonto,

c. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar att

dels ingressen erhåller följande såsom reservanternas förslag beiecknade lydelse:

Härigenom föreskrivs i fråga om Härigenom föreskrivs i fråga om

kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370)

dels att 29 S 1 mom., 35 S 3 mom., dels att 20 . 29 S 1 mom., 35 §

39 S 1 mom..43 S 2och 3 mom.,54 S, 3 mom., 39 S 1 mom., 42 §, 43 2

punkt 10 av anvisningarna till 24 S, och 3 mom., 54 S, punkt 1 av anvis-

punkl 8 av anvisningarna till 25 S. ningarna ull22 §, punkt lOavanvis-

piinkt 4 av anvisningarna lill 29 S, ningarna lill 24 S, punkt 8 av anvis-

punkt 1 av anvisningarna lill 39 S, ningarna tiW 25 .punkterna 4 och 11

punkt 1 av anvisningarna till 41 S av anvisningarna till 29 S,/"'///c//J av

samt punkt 1 av anvisningarna lill anvisningarna till 32 §, punkt 1 av

54 S skall ha nedan angivna lydel- anvisningama lill 39 S, punkt 1 av

se, anvisningarna lill 41 .anvisningarna

dels Ull nuvarande punkterna 2 //// 42 och 52 .H samt punkt 1 av

och 3 av anvisningarna till 41 S skall anvisningarna lill 54 S skall ha nedan

betecknas punkterna 4 och 5 av angivna lydelse,

anvisningarna lill 41 S, dels alt nuvarande punkterna 2

dels all nuvarande anvisningar lill och 3 av anvisningarna lill 41 S skall

43 S skall betecknas punkt 1 av betecknas punkterna 4 och 5 av

anvisningama till 43 S, anvisningarna till 41 S,

dels all nuvarande anvisningar lill dels all nuvarande anvisningar lill

43 S skall betecknas punkt 1 av 43 S skall betecknas punkt 1 av

anvisningarna till 43 S, anvisningama till 43 S,

dels all i lagen skall införas en ny dels au i lagen skall införas en ny

Utskottets förslag

paragraf, 41 d S, av nedan angivna lydelse,

dels alt i anvisningarna lill 41 S skall införas två nya punkter, 2 och 3, samt till anvisningarna till 43 S två nya punkter, 2 och 3, och lill anvisningarna lill 54 S en ny punkt, 5, av nedan angivna lydelse.

Reseiyaniernas förslag

paragaraf, 41 d S, av nedan angivna lydelse,

dels alt i anvisningarna lill 20 p. skall införas en ny punkt 2 av nedan angiven lydelse,

dels all i anvisningarna lill 41 S skall införas två nya punkter, 2 och 3, samt lill anvisningarna lill 43 S två nya punkter, 2 och 3, och till anvisningarna till 54 S en ny punkt, 5, av nedan angivna lydelse.

dels20 S,41 d S,42 S,punkt 2 av anvisningarna lill 20 S, punkt 1 av anvisningarna till 22 S, punkt 11 av anvisningarna till 29 S, punkt 13 av anvisningarna lill 32 S, punkt 2 av anvisningarna lill 41 S samt anvisningarna lill 42 och 52 SS skall ha nedan som reseiyaniernas Jörslag beiecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

om skattskyldig, som är fysisk om skallskyldig, som är fysisk
person, får avdraget uppgå till högst person, får avdraget uppgå lill högst
summan av tjugo procent av löne- summan av tio procenl av lönekosi-
koslnaden och femton procenl av nåden och femton procenl av den vid
den vid taxeringen lill statlig in- taxeringen till statlig inkomstskatt
komslskait beräknade inkomsten av beräknade inkomsten av för-
förvärvskällan efter avdrag för den värvskällan efter avdrag för den
lönebaserade men före avdrag för lönebaserade men före avdrag lor
den inkomslbaserade fondavsätt- den inkomstbaserade fondavsätt
ningen och - i förekommande fall - ningen och - i förekommande fall -
före avdrag för avsättning till allmän före avdrag för avsättning lill allmän
invesieringsreserv enligt lagen investeringsreserv enligt lagen
(1979:00) om allmän investeringsre- (1979:00) om allmän investeringsre
serv och före uppskov enligt lagen serv och före uppskov enligt lagen
(1979:000) om upphovsmannakonto (1979:000) om upphovsmannakonto
samt före schablonavdrag för samt före schablonavdrag för
egenavgifier. egenavgifter.

Avdrag för------------------------ liknande tillgångar.

Med lön----------------------- nämnda lag).

I fråga----------------- dödsboets inkomster.

Avdrag för--------------- nästföljande beskattningsår.

Av punkt------------------- lagernedskrivning begränsas.

42 S

Värdet av bostadsförmån--------- finnas lämplig.

Värdet av produkter---------- ortens pris.

Regeringen eller efter regeringens Vid beräkning av värde av förmån

bemyndigande riksskatteverket fast- av au fÖr privat bruk fa uinyllja arbeis-siällcr för varje kalenderår föreskrifter givaren tillhörig bil skall, såvill gäller för värdering av bilförmån enligt de företagsledare i fåmansförelag eller grunder som anges i anvisningarna. honom närslående person, anses som Med bilförmån förstås sådan förmån om bilen i privat bruk körts minst I 000 au för privat bruk få utnyttja bil som mil. tillkommer skallskyldig på grund av anställning eller uppdragsförhållande eller av annan liknande grund.

Anvisningar

till 20 S

2. Barn under 16 år anses ej tillhöra arbetspersonalen.

Barn, som fjjii 16 år och .som

SkU 1978/79:57 127

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

deltagit i den skattskyldiges förvars-verksamhet, anses tillhöra arbetspersonalen. Detta gäller dock icke barn som på heltid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller anm uppehåll av minst en månads varaktighet. Har barnet ef fyllt 18 år, anses det tillhöra arbeispersonalen endast om dess inkomst av arbete i den skaltskyldiges förvärsverksamhet är så stor, atl den som sådan föranleder .skatlef)likt för barnet enligt 51 §.

Frågan om------- taxeringsåret (se 65 S)-

Avdrag för------- för arbetsinsatsen.

lill 22 S

1. Till driftkostnader-- lösegendom, m. m.

Till reparation---------- och underhåll.

Som driftkostnad-- tillhörande fördelningsledningar.

Koslnad för---- motsvarande tillämpning.

Värdet av--------------- som intäkt.

Avdrag för--------------- lill 29 S.

Redovisar arbetsgivare- om jordbruksfastighet.

Skattskyldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen i de.fäll som anges i punkt 2 av anvisningarna lill 20 §.

Skattskyldigs barn, som.fyllt 16 år, Barn laxeras självt för den

taxeras självt för den inkomst av inkomst av arbete på fastigheten
arbete på fasligheten som barnet kan som barnet kan ha haft i form av
ha haft i form av pengar, naturaför- pengar, naturaförmåner eller annat
maner eller annat, dock högst för vad under tid då barnet tillhön arbelsper-
som motsvarar marknadsmässigt sonalen, dock högst för vad som
vederiag för barnets arbetsinsats, motsvarar marknadsmässigt veder-
Molsvarande belopp far dragas av lag för barnets arbetsinsats. Moisva-
som driftkostnad. För lön och under- rande belopp får dragas av som drift
håll till den skallskyldiges barn, som kostnad. För lön och underhåll till
ej fyllt 16 år, får avdrag icke göras. barn som deltagit i arbetet men däiyid
Lönen och underhållet skall då ej icke tillhört arbetspersonalen fär av-
heller upptagas som inkomst för drag icke göras. Lönen och underhål-
barnet, let skall då ej heller upptagas som

lill 32 S
13. Är skatlskyldig---- andra slycket.

Uppgår makens arbetsinsats i företaget lill minst 400 limmar under beskattningsåret, beskatias maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning all ersättningen är all anse som marknadsmässig. Om maken lill följd av all företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagls under förutsättning atl arbetsinsatsen uppgår lill minst 200 limmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller översliger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsledaren beskatias för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässi-ga. Arbetsinsats i makarnas gemen-satnina bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn lill rörelsens art och andra sådana omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses alt

Uppgår makens arbetsinsats i förelagel lill minst 600 timmar under beskallningsårel, beskallas maken själv för del vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning atl ersättningen är atl anse som marknadsmässig. Om maken lill följd av alt förelagel påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnal arbeta i förelagel under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagls under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 300 limmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivitselleröversti-ger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsledaren beskallas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässi-ga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme flr medräknas om med hänsyn lill rörelsens art och andra sådana omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses alt han under tid.

Nuvarande lydelse

han under lid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligi lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersäUning enligt annan förfatlning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

Ersättning för ulförl arbete från famansföretag lill förelagsledares eller dennes makes barn, som ej uppnått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomslen frän förelagel, eller, om makarna har lika stor inkomst från förelagel, hos den äldste maken. Detta gäller också ersättning till barn, som har. fyllt 16 år, till den del ersättningen översliger marknadsmässigt vederlag.för barnets arbetsinsats.

Reservanternas förslag

då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381)oni allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den lid, då sådan ersättning uppburits. Såsom marknadsmässig ersättning anses ej i något fåll den del, som översliger en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomster från företaget.

Ersättning för ulförl arbete från famansföretag till företagsledares eller dennes makes barn, som ej uppnått 16 års ålder, beskatias hos den av makarna som har den högsta inkomslen från företagel, eller, om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos den äldste maken. Denna föreskrift tillämpas härjämte i fråga om ersättning till barn som fyUt 16 år om barnet på heltid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annal uppehåll av minst en månads varaktighet. Detsamma gäller även för ersättning till barn, som.fyllt 16 men ej 18 år, såvida barnets inkomst på grund av arbetet i företaget icke är så stor att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet etiligt 51 § samt för den del av ersättningen för barnets arbete som överstiger marknadsmässigt vederlag för arbetsinsatsen.

SkU 1978/79:57 130

Utskouets .förslag Reseiyaniernas förslag

Lagrei vid------------ egel kapital.

Avdrag för----------- av skallskyldiga.

Lager av djur på jordbmksfastig- Lager av djur på jordbruksfastig-

het eller i renskölselrörelse får inte het eller i renskölselrörelse får inte tas upp till lägre belopp än fyrtio tas upp lill lägre belopp än fyrtio procenl av den genomsnittliga pro- procent av de värden som riksskatte-dukiionskosi nåden för djur av del slag verket fastställer för olika slag av djur i och den ålderssammansättning varom skilda åldersgrupper på grundval av fråga är. Regeringen eller efter rege- genomsnittspriserna på dessa djurslag ringens bemyndigande tiksskatiever- under en period av tolv månader ket fastställer for varje laxeringsår närmast före den 1 oktober beskatt-föreskrifter för beräkning av produk- ningsåret. öm sådant värde icke läsi-tionskosinaden. Har denna kostnad ställts, t. ex. i fråga om särskilt inte faslslällts, l.ex. i fråga om dyrbara avelsdjur, får djuret las upp särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret lägst lill fyrtio procenl av allmänna tas upp lägst lill fyrtio procent av det saluvärdet. /a'.i;s/a av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

Uppgår värdel-------- bestämmelserna ovan.

Skatlskyldig, som------ enda förelag.

Ingår råvaror-------- sjätte slycket.

Är det----------------- för inkurans.

Har den---------------- angivna fall.

Vad som---------------- enda förelag.

Utan hinder-------------- vara påkallat.

Nedskrivning av------------- tillgångarna levereras.

lill 42 S

Stundom inträffar------- lill ledning.

Värdet av--------------- molsvarande kvantiteter.

1 fråga------------------- som skäligt.

Värdet av bilförmån skall bestämmas enligt schablon på grundval av genomsnittliga faktiska kostnader för innehav av bilar i olika pris- och årsklasser vid olika årliga körsträckor. Bilen skall anses ha körts minst I 000 mil i privat bruk under årel, om icke den skatlskyldige kan göra sannolikt alt den ptlvata körsträckan har varil mindre. Har företagsledare i.famansföretag eller honom närstående person

SkU 1978/79:57 131

Utskottets förslag Reservaternas förslag

fått uinyllja bil som är betydligt dyrare än vad som kan anses erforderligt med hänsyn lillfÖretagels verksamhet, skall lill del enligt schablon beräknade värdet av bilförmån läggas ett belopp som kan anses motsvara skillnaden mellan de faktiska kostnaderna .for bilens användning i vei-ksamheten och de.för verksamheten erforderliga kostnaderna. Kan bil antagas ha anskaffats hett eller huvudsakligen for den skattskyldiges privata bruk, skall värdel av förmånen bestämmas lill ett belopp motsvarande hela eller den huvudsakliga delen av de bilkostnader som har påförts företaget, dock alt värdet icke på grund härav får bestämmas till lägre belopp än det som framkommer vid en värdering enligt schablon.

Nuvarande lydelse

lill 52 S

Ha makar------------ sjätte slyckena.

Verksamhelen anses-- femte stycket.

När verksamhelen bedrivits av När verksamheten bedrivits av
den ena av makarna men den andra den ena av makarna men den andra
maken (medhjälpande make) arbetat maken (medhjälpande make) arbetet
i verksamhelen minst 400 timmar i verksamheten minst 600 timmar
under beskattningsåret,/aV makarna under beskattningsåret, skall makar-
fördela inkomslen sig emellan så all na fördela inkomslen sig emellan så
en del av hela inkomsten av att en del av hela inkomslen av
förvärvskällan, beräknad enligt la- förvärvskällan, beräknad enligt la
gen (1947:576) om statlig inkomst- gen (1947:576) om slallig inkomsl
skall före schablonavdrag för skall före scahblonavdrag för
egenavgifier enligt punkt 2 a av egenavgifter enligt punkt 2 a av
anvisningarna till 22 S och punkt 9 a anvisningarna till 22 S och punkt 9 a
av anvisningarna till 29 S, hänföres av anvisningarna till 29 S, hänföres
lill medhjälpande make. Denna del till medhjälpande make. Denna del
får icke upplagas till högre belopp än upptages lill ett belopp som motsvarar
som kan anses mols\'ara marknads- marknadsmässigt vederiag för med-
mässigt vederlag för medhjälpande hjälpande makes arbete jämte egen

Nuvarande lydelse Reseiyaniernas förslag

makes arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning
sjukpenning eller annan ersäUning som avses i punkt 14 av anvisning-
som avses i punkt 14 av anvisning- arna lill 21 S eller punkt 9 av anvis-
arna till 21 S eller punkt 9 av anvis- ningarna lill 28 S, dock högst en //'gry
ningarna lill 28 S- Omfattar beskatt- jedel av hela inkomslen. Omfattar
ningsåret kortare eller längre tid än beskallningsårel kortare eller längre
12 månader, jämkas antalet arbets- tid än 12 månader, jämkas antalet
timmar med hänsyn härtill. Arbets- arbetstimmar med hänsyn härtill,
insats i makarnas gemensamma Arbetsinsats i makarnas gemen-
bostadsutrymme får medräknas om sammma bostadsutrymme fär med-
med hänsyn till rörelsens art och räknas om med hänsyn lill rörelsens
andra omständigheter skäl därtill art och andra omständigheter skäl
föreligger. Vid bedömande av om därtill föreligger. Vid bedömande av
medhjälpande make under beskall- om medhjälpande make under be-
ningsåret arbetat föreskrivet antal skailningsåret arbetat föreskrivet an-
arbetstimmar skall anses atl han tal arbetstimmar skall anses all han
under tid, då han uppburit under lid, då han uppburit
sjukpenning eller föräldrapenning sjukpenning eller föräldrapenning
enligt lagen (1962:381) om allmän enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller därmed jämföriig försäkring eller därmed jämförlig
ersättning enligt annan författning, ersättning enligt annan författning,
arbetat i samma omfnttning som arbetat i samma omfattning som
närmast före den lid, då sådan ersätt- närmast före den lid, då sådan ersätt
ning uppburits. ning uppburits.

Ide-------------- eller kapitalinsats.

Ha makarna----------- tillkommer honom.

Vad som---------- av förvärvskällan.

Av 65 S----------- leva lillsammans.

d. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomslskall med de ändringar all

dels ingressen erhåller följande som reseiyaniernas förslag
betecknade lydelse:

Utskottets förslag

lOS

2 mom. Den statliga inkomstskatten ulgör:

a) för svenska aktiebolag, sparban
ker, sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som ingå i
jordbrukskasserörelsen, svenska ak
tiefonder, svenska försäkringsan-
stalier som icke äro aktiebolag samt
sådana utländska juridiska personer
som ej beskallas enligt 1 mom.:

.fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skallen icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sådana, som ingå i
jordbrukskasserörelsen, och sam
bruksföreningar ävensom för Sveri
ges allmänna hypoteksbank. Ko
nungariket Sveriges sladshypoieks-
kassa, hypoleksföreningar saml så
dana juridiska personer som enligt
författning eller på därmed jämför
ligt sätt bildals för all förvalta
samfällighet och som skola erlägga
skall för inkomst:

trettiorvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter

2 mom. Den statliga inkomstskatten ulgör:

a) för svenska aktiebolag, sparban
ker, sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som ingå i
jordsbrukskasserörelsen, svenska
aktiefonder, svenska försäkringsan-
slalier som icke äro aktiebolag saml
sådana utländska juridiska personer
som ej beskattas enlig 1 mom.;

fyrtiofem procenl av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skallen icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sådana, som ingå i
jordbrukskasserörelsen, och sam
bruksföreningar ävensom för Sveri
ges allmänna hypoteksbank. Ko
nungariket Sveriges sladshypoieks-
kassa, hypoleksföreningar samt så
dana juridiska personer som enligt
författning eller på därmed jämför
ligt sätt bildals för att förvalla
samfällighet och som skola erlägga
skall för inkomst:

trettiosex procent av den beskatt
ningsbara inkomsten;
--- beskattningsbara inkomsten.

SkU 1978/79:57 134

B. antar följande

a. Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid

taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid laxering lill statlig inkomstskatt

dels all ordet "förordning" i rubriken till förordningen och i 1 S byts ul mol "lag",

dels att 1, 3 och 4 SS erhåller följande såsom reseiyaniernas förslag betecknade lydelse:

Gällande lydelse Reseiyaniernas förslag

IS Denna förordning äger lillämp- Denna förordning äger lillämpning på skatllskyldig, som driver ning på skattskyldig, som driver industriell tillverkning och som un- industriell tillverkning och som underåren 1973-/9(5'0 har kostnader för der åren 1913-1981 har kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete. forsknings- och utvecklingsarbete.

Det särskilda------------------ ett ökningsavdrag.

Basavdraget utgör//o och öknings-        Basavdraget ulgör tjugo och ök-
avdragel tjugo procent av underlaget     ningsavdraget hundra procenl   av
beräknat enligt 4 S   första slycket     underiaget beräknat enligt 4 S första
respeklive 4 S andra stycket.                 stycket respektive 4 S andra styck
et.
Basavd rag och----------------- föregående år.

4S
Underlaget för basavdragel-------- medger det.

Underlaget för ökningsavdraget    Underlaget för ökningsavdragei
beräknas till ökningen för kalender- beräknas till ökningen för kalender
året av den skattskyldiges underiag året av den skattskyldiges underiag
för basavdrag enligt första stycket i         för basavdrag enligt första stycket i
förhållande lill/7(o/sva/'a////ei//;äe/-/ag    förhållande till det genomsnittliga
under närmast föregående kalender-        underlaget i della hänseende under
år.                                     kalenderåren 1976 och 1977.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första gången vid 1981 års taxering.

Förekommer i lag eller annan förfatlning ordet "förordning" i olika böjningsformer och avses därmed förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid laxering till statlig inkomstskall skall della vid ikraftlrädandel av denna lag bytas ut mol "lag"i molsvarande form.

SkU 1978/79:57 135

b. Förslag till

Lag om statligt forskningsbidrag

1 S- Aktiebolag och ekonomisk förening som driver industriell tillverkning och som under åren 1977 och 1978 haft vid inkomsllaxeringen avdragsgilla kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete äger efter ansökan erhålla statligt forskningsbidrag för sådana kostnader under åren 1979-1981 i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

2 S. Forskningsbidrag flr icke utgå för kostnader för vilka sökanden hell eller delviserhållilavdragenligtlagen(1973:421)onisärskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt. Bedömningen av frågan huruvida nämnda avdrag kunnal utnyttjas eller har åtnjutits fär grundas på taxeringsnämndens beslul.

Forskningsbidrag ulgör förakliebolag fyrtiofem procent och för ekonomisk förening trettiosex procent av kostnaderna under året, beräknade enligt 4 S lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid laxering till slallig inkomstskatt, lill den del de översliger sökandens genomsnittliga underiag för basavdrag enligt dessa bestämmelser under åren 1976 och 1977, dock högsl med 200 000 kronor.

3S, Ansökan om forskningsbidrag skall göras skriftligen och prövas av riksskatteverket. Ansökningshandlingen, som skall anges på heder och samvete, skall inges senast en niånad eflerdet taxeringen för beskattningsåret vunnit laga kraft.

Sökanden skall skriftligen medge all riksskatteverket får granska sökandens räkenskaper och inhämta de uppgifter ur sökandens självdeklaration -Som behövs för lillämpningen av denna lag.

Forskningsbidrag utgår endasl om sökanden företer tillfredsställande utredning om förhållande som avses 12 S samt om kostnad som skall ligga till grund för beräkningen av bidraget.

Har sökanden ej lämnat medgivande som avses i andra stycket skall ansökan avslås.

4 §. Efter beslut om forskningsbidrag skall riksskatteverket verkställa utbe
talning i enlighet med beslutet.

Riksskatteverket skall omedelbart efter det all beslut i fråga om forskningsbidrag har meddelats lämna uppgift härom till länsstyrelsen i sökandens hemortskommun.

5 S. Talan mot riksskatteverkets beslul föres hos regeringen genom besvär.

6 S. Den som lill ledning för myndighets beslul i fråga om utbetalning av investeringsbidrag avgivit handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder utbetalning med för högt belopp är skyldig att lill statsverket återbetala vad han har erhållit för myckel.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980.

SkU 1978/79:57 136

12. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m), som anser alt utskotiei under mom. 39 bort hemställa

atl riksdagen med anledning av vad som anförts och hemställts i

reservationen 2 antar de i propositionen framlagda förslagen

lill

a. lag om allmän investeringsfond,

b. lag om allmän investeringsreserv,

c. lag om upphovsmannakonto,

d. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen alt punkt 2 av anvisningarna lill 41 S erhåller följande
såsom reservanternas förslag beiecknade lydelse:

Utskottets .förslag Reseiyaniernas .förslag

Anvisningar

Ull 41 S

2. Den i-------------------------- 3 sägs.

Vid bestämmande---------------- eller tillverkade.

Lagrei vid------------------------- egel kapital.

Avdrag för----------------- av skallskyldiga.

Lager av---------------- allmänna saluvärdet.

Uppgår värdel------------- bestämmelserna ovan.

Skatlskyldig, som ingår i en grupp Har värdet av lagret vid beskatt-
näringsidkare mellan vilka intressege- ningsårets utgång understigit medelta-
menskap råder (moder- och dotlerfö- let av lagervärdena under jämförel-
relag eller företag under i huvudsak seåren på grund av att den skatlskyl-
gemensam ledning), får tillämpa reg- dige avyttrat lagertillgångar till elt
lerna i föregående stycke endast under honom närstående förelag, skall, vid
torutsällning att dessa tillämpas av tillämpning av bestämmelserna iJÖre-
samtliga företag som lilhör gruppen. gående stycke, lageiyärdet vid be-
Vad nu har sagls gäller dock endast i skaiiniitgsårets ulgång ökas med vär-
fråga om verksamhet i föiyärvskälla det av sålunda öveijörda tillgångar,
som har sådant samband med verk- Vad nu sagts gäller icke om det närstå-
samheien i den skaltskyldiges för- ende företaget avytirat tillgångarna
väiyskälla att verksamheterna skulle före beskattningsårets utgång och icke
ha ansetts utgöra en .föiyätvskälta om heller om den skatlskyldige kan visa att
de hade bedrivits av elt enda före- öveijöringen ingått som elt led i det
tag. närstående företagets normala om-

sättning eller förbrukning av varor.

Ingår råvaror------------- sjätte stycket.

Är del------------------------- för inkurans.

Har den------------------------ angivna fall.

Vad som------------------------ enda förelag.

SkU 1978/79:57 137

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Ulan hinder------------ vara påkallat.

Nedskrivning av-------- tillgångarna levereras.

e. lag om ändring i lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt, f lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt,

g. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskall,

h. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av slallig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, i. lag om ändring i lagen (1960:63) om räll lill förluslutjämning vid taxering för inkomst,

j. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsllaxeringen för viss aktieutdelning;

Särskilda yttranden

belräffande upphovsmannakontois utformning (mom. 14 i utskottets hemslällan)

1. av Kurt Söderslröm och Ingegerd Troedsson (båda m), som anför:

I molionen 1978/79:2659 av Göthe Knutson m. fl. (m) föreslås atl kulturarbetarna skall kunna få uppskov med beskattningen om inkomsten under avsältningsårei översliger inkomslen underde två lidigare åren med 25 procenl mol i proposilionen föreslagna 50 procenl.

Utskottet framhåller atl det med hänsyn till att lagstiftningen om upphovsmannakonto utgör en nyhet i svensk skattelagstiftning finns anledning alt, särskilt i inledningsskedet, gå fram med viss försiktighet. Vi förutsätter att de nya reglerna noga följs upp och all procentsatsen om behov visar sig föreligga justeras nedål.

belräffande dubbelbeskattning av aktieutdelning (mom. 17 i utskottets hemställan)

2. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m), som anför:

1 betänkandet erinrar utskottet om att departementschefen diskuterar möjligheten all lindra dubbelbeskattningen av aktieutdelning genom övergång till ett avräkningssystem. Han utlalar därvid den meningen au del inte är möjligl atl ta ställning lill en sådan övergång förrän frågan utretts från både materiella och lekniska utgångspunkter. En sådan utredning bör-säger han-komma lill stånd och i del utredningsarbetet finns del anledning alt bl. a. kartlägga effekterna av det komplicerade system för dubbel- och kedjebe-

SkU 1978/79:57 139

Innehållsförteckning

Sida

Propositionen................................................ ....... 1-4

Förfatiningsförslagen...................................... ...... 5-80

Lag om allmän investeringsfond........................ 5-12

Lag om allmän invesieringsreserv...................... 13-18

Lag om upphovsmannakonto............................ 19-21

Lag om ändring i kommunalskattelagen.............. 22-67

Lag om ändring i lagen om slallig inkomslskalt...... 68-69

Lag om ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt 70-71

Lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt 72-74

Lag om ändring i lagen om beräkning av slallig inkomst-Skall

för ackumulerad inkomst................................. .... 75-76

Lag om ändring i lagen om rätl lill förluslutjämning

vid taxering för inkomst.................................. 77-78

Lag om ändring i lagen om avdrag vid inkomsllaxeringen

för viss aktieutdelning.................................... ..... 79-80

Motionerna.................................................. ..... 81-88

Skrivelser.................................................... ......... 89

Utskotiei..................................................... 89-115

Inledning..................................................... 89-90

Lönebaserad avsällning till resullalutjämningsfond m. m 90-91

Vissa frågor rörande lagernedrivning m. m.......... ..... 91-94

Värdering av djur.......................................... ..... 93-94

Avsättning till allmän investeringsfond............... ..... 94-95

Avsällning lill allmän invesieringsreserv............... 95-97

Upphovsmannakonto...................................... 97-99

Utdelning från svenskt förelag m.m................... 99-101

Koncernbidrag.............................................. , 100-101

Kommissionärsförelag..................................... ........ 101

Representation............................................. .. 101-102

Forskning.................................................... .. 102-104

Familjebeskattningen av egenföretagare m. m.... .. 104-105

Förluslutjämning i llmansbolag.......................... .. 105-106

Avdrag för framlida kostnader.......................... ........ 106

Realisationsvinslbeskattning............................ 107

Annell-lagstiftningen m. m.............................. 107

Kompanjonsförsäkringar.................................. 108

Övriga frågor............................................... 108-110

Hemslällan................................................... 110-115

Reservationer............................................... 115-134

Utformningen av lönebaserad resultaluljämning m. m. (s) .. 115-116

Supplemenlärregel I (m)................................. .. 116-117

SkU 1978/79:57 140

Sida

Värdering av djur m. m. (s)............................. . 117-118

Samrådsförfärande i fråga om allmän investeringsfond 118

Allmän invesieringsreserv m. m. (s).................. . 118-120

Representation (m)........................................ 120

Forskning och produktutveckling (s).................. . 120-121

Famansföretag (s)......................................... 121-122

Markspekulation m. m. (s)............................... 122

Enhetlig förelagsskall ni. m. (s)......................... 122-123

Förfatiningsförslagen (s)................................. 123-135

Förfatiningsförslagen (m)................................ 136

Särskilda yttranden........................................ 137-138

Upphovsmannakontois utformning (m)............... 137

Dubbelbeskattning av aktieutdelning (m)............ 137

GOTAB Slockholm 1<)79