SkU 1978/79:57

Skatteutskottets betänkande
1978/79:57

med anledning av propositionen 1978/79:210 om ändrad företagsbeskattning
jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:210 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1 lag om allmän investeringsfond,

2 lag om allmän investeringsreserv,

3 lag om upphovsmannakonto,

4 lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5 lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6 lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt,

7 lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

8 lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst,

9 lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering
för inkomst,

10 lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss
aktieutdelning.

I propositionen läggs fram förslag om ändrade regler för beskattning av
företag. Förslaget, som bygger på företagsskatteberedningens slutbetänkande
(SOU 1977:86 och 87) Beskattning av företag, berör två huvudområden inom
företagsbeskattningen. Det första området gäller möjligheten för olika
kategorier av rörelseidkare att bygga upp obeskattade reserver(skattekrediter)
och att skattemässigt fördela inkomster mellan olika år. Det andra huvudområdet
avser frågor rörande s. k. kedjebeskattning inom bolagssektorn samt
koncernbeskattning.

Enligt nuvarande regler kan obeskattade reserver byggas upp i första hand
genom nedskrivning av lager och - såvitt gäller aktiebolag och ekonomiska
föreningar - genom avsättning till investeringsfond för konjunkturutjämning.
I propositionen föreslås att de nuvarande allmänna lagernedskrivningsreglerna
skall kompletteras med en möjlighet till lönebaserad reservering.
Syftet med denna nya bas för bildande av skattekrediter är bl. a. att ge
löneintensiva företag ökade möjligheter att hålla sysselsättningen uppe även
under förlustperioder. Förslaget innebär närmare bestämt att den som
bedriver rörelse eller jordbruk kan fä avdrag för belopp som avsätts till en s. k.
resultatutjämningsfond. Avsättningen får uppgå till högst 20 % av beskattningsårets
lönesumma. I fråga om fysiska personer som bedriver rörelse eller

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 57

SkU 1978/79:57

jordbruk (egenföretagare) får avsättning göras med - förutom 20 % av lönen
till anställda-högst 15 % av egenföretagarens inkomst före fondavsättningen.

Avsättningen till resultatutjämningsfond utgör ett alternativ till lagernedskrivning.
Ett företag som yrkat avdrag för sådan avsättning har därför inte
rätt att till någon del utnyttja de allmänna reglerna för lagernedskrivning. För
att förhindra obehöriga skatteförmåner genom uppdelning av verksamhet på
flera formellt fristående företag föreslås vidare att lagernedskrivningsrätten
skall gå förlorad även om ett närstående företag har gjort avsättning till
resultatutjämningsfond.

F. n. får högst 40 % av årsvinsten sättas av till investeringsfond. En
förutsättning för att avsättningen skall vara avdragsgill är att 46 % - för
ekonomiska föreningar 40 % - av det avsatta beloppet betalas in på ett
räntelöst konto i riksbanken. I propositionen föreslås att utrymmet för
fondavsättningen ökas från 40 % till 50 % av årsvinsten samt att det belopp
som skall betalas in till riksbanken höjs från 40 % resp. 46 % till 50 %.
Samtidigt föreslås att den relativt sällan utnyttjade möjligheten att göra
avsättning till investeringsfond för skogsbruk avskaffas genom att skogsfonder
och rörelsefonder slås samman.

I propositionen föreslås vidare att ett investeringsfondsliknande system
skall införas för egenföretagare. En egenföretagare skall enligt förslaget
kunna sätta av högst hälften av inkomsten av rörelsen eller jordbruket till en
s. k. allmän investeringsreserv. För att avdrag skall medges för avsättningen
krävs att egen företagaren betalar in ett belopp motsvarande hela avsättningen
på en särskild bankräkning (allmänt investeringskonto). Den allmänna
investeringsreserven får enligt förslaget i princip utnyttjas endast för
investeringsändamål, dvs. för anskaffning av maskiner och andra inventarier
samt förarbeten på byggnader och markanläggningar m. m. Under de första
fem åren efter avsättningen är investeringsreserven bunden, vilket innebär
att reserven inte får utnyttjas utan tillstånd av regeringen eller annan
myndighet. Sedan denna femårsperiod har gått till ända får reserven utnyttjas
utan tillstånd för investeringsändamål under en ny femårsperiod. Tio år efter
avsättningen skall eventuellt kvarvarande del av reserven tas upp till
beskattning. Om en egenföretagare tar ut medel från investeringskonto utan
att använda motsvarande del av reserven för ett tillåtet investeringsändamål
återförs reserven till beskattnmg. Samtidigt beskattas egenföretagaren i regel
för ett särskilt tilläggsbelopp.

De föreslagna bestämmelserna om allmän investeringsreserv innehåller
särskilda regler för yrkesfiskare. En yrkesfiskare skall sålunda kunna använda
investeringsreserven fritt under hela tioårsperioden. Dessutom föreslås att
kravet att investeringsreserven skall utnyttjas för investeringsändamål inte
skall gälla idet fall då en yrkesfiskare har drabbats av en inkomstminskning. I
en sådan situation skall yrkesfiskaren utan tillägg kunna återföra reserven

SkU 1978/79:57

t. ex. för bestridande av löpande driftkostnader.

För kulturarbetare föreslås ett inkomstutjämningssystem av skogskontomodell.
Förslaget innebär i huvudsak att en kulturarbetare, som visst år har
fått en ovanligt hög inkomst, kan fördela beskattningen av en del av
inkomsten på de därpå följande sex beskattningsåren. Tekniskt sett görs
denna inkomstutjämning på det sättet att kulturarbetaren får avdrag för
belopp som betalas in på ett särskilt bankkonto (upphovsmannakonto).
Beloppet beskattas när det, senast efter sex år, betalas ut från banken. Den
föreslagna inkomstutjämningen knyts till ersättningar som den skattskyldige
uppbär i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk och som skattemässigt skall redovisas som
intäkt av rörelse.

Propositionen innehåller också förslag om en tekniskt inriktad översyn av
reglerna för nedskrivning av lager. För att förhindra missbruk genom förvärv
av s. k. bokslutslager föreslås att de allmänna lagernedskrivningsreglerna inte
skall gälla om det är uppenbart att den skattskyldige har förvärvat visst
varuparti för annat ändamål än den vanliga verksamheten. Vidare föreslås att
lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse skall värderas med
utgångspunkt i en uppskattad genomsnittlig produktionskostnad för djuren
och inte - som f. n. - på grundval av djurens genomsnittliga marknadsvärde.

Det i Sverige tillämpade systemet för beskattning av bolagsinkomster
innebär bl. a. att aktiebolagen först beskattas för sina vinster och att
beskattning därefter också sker hos aktieägarna när vinstmedlen delas ut
(dubbelbeskattning). 1 ett sådant system kan vinstmedel, som slussas mellan
två eller flera bolag innan de delas ut till de slutliga bolagsägarna, bli
beskattade i tre eller flera led (kedjebeskattning). När medlen förs mellan
svenska bolag, är kedjebeskattningen i stor utsträckning upphävd. 1 propositionen
föreslås viss ytterligare inskränkning av kedjebeskattningen i dessa
fall.

Kedjebeskattning kan också uppkomma när ett svenskt moderbolag
uppbär utdelning från utländskt dotterbolag. Genom de dubbelbeskattningsavtal
som Sverige har ingått med andra länder har denna form av
kedjebeskattning reducerats eller eliminerats. Vi saknar dock avtal med vissa
länder där svenska företag gör betydande investeringar. 1 propositionen
föreslås att en möjlighet skall öppnas att medge dispens från kedjebeskattningen
i de fall då avtal saknas.

Propositionen innehåller också förslag om ändring i koncernbidragsreglerna.
F. n. kan ett företag få avdrag för koncernbidrag som lämnas till vissa
närstående företag inom samma koncern men däremot i regel inte för bidrag
som lämnas direkt till koncernföretag som inte är på samma sätt närstående.
Det är dock möjligt att med bibehållen avdragsrätt föra koncernbidrag
etappvis genom en koncern till sådana företag. När koncernbidrag på detta
sätt går i flera led genom koncernen, uppkommer särskilda problem vid den

SkU 1978/79:57

kommunala beskattningen. För att komma till rätta med dessa problem
föreslås i propositionen att avdrag i betydligt större utsträckning än hittills
skall kunna medges för koncernbidrag som lämnas direkt till företag utanför
närståendekretsen. Samtidigt upphävs möjligheterna att med avdragsrätt
föra koncernbidrag genom flera led.

Inom näringslivet förekommer inte sällan att ett företag bedriver verksamhet
genom s. k. kommissionärsföretag. Enligt nuvarande regler får kommissionärsföretagets
vinst redovisas hos huvudföretaget även om motsvarande
vinstöverflyttning genom koncernbidrag inte skulle ha tillåtits. I propositionen
föreslås att sådan vinstöverflyttning till huvudföretaget i fortsättningen
skall godkännas bara i de fall då förutsättningarna för avdrag för koncernbidrag
är uppfyllda.

I propositionen läggs slutligen fram förslag om vissa ändringar i bestämmelserna
om aktiebolagens rätt till avdrag på nyemitterade aktier, det s. k.
Annell-avdraget. Syftet med ändringarna är att bättre än hittills anpassa
avdragsreglerna till bestämmelserna om dubbel- och kedjebeskattning.

De nya reglerna avses i huvudsak bli tillämpliga första gången vid 1981 års
taxering. Det föreslås dock att avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv
och uppskov med beskattning för insättning på upphovsmannakonto
skall kunna medges redan vid 1980 års taxering. Den nya dispensregel som
avser utdelning från utländskt dotterbolag föreslås bli tillämplig på utdelning
som har blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1978.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1978/79:57

1 Förslag till

Lag om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet ellerav rörelse enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk
sparbank rätt till avdrag enligt denna lag för belopp som i räkenskaperna har
avsatts till allmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp
allmän investeringsfond under benämningen investeringskonto.

Har ett företag under beskattningsåret haft nettointäkt av såväl jordbruksfastighet
som rörelse eller har företaget bedrivit flera jordbruk eller flera
rörelser, skall avdraget göras i den förvärvskälla vars vid taxering till statlig
inkomstskatt beräknade nettointäkt före avdraget är högst.

2 § Avdrag för avsättning till allmän investeringsfond medges med högst
hälften av den justerade årsvinsten. Med justerad årsvinst avses årsvinsten
enligt fastställd balansräkning sedan årsvinsten, i den mån den påverkats av
nedan angivna poster,

a) ökats med erlagda eller beräknade allmänna svenska skatter,

b) ökats med belopp som har avsatts till allmän investeringsfond och annan
liknande fond,

c) ökats med belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål,

d) minskats med restituerade allmänna svenska skatter,

e) minskats med belopp som enligt 6 § har återförts från lagerinvesteringskonto
jämte tillägg på sådant belopp samt

0 minskats med belopp som har föranlett höjning av årsvinsten på grund av
övertagande av allmän investeringsfond enligt 13 §.

Har belopp på lagerinvesteringskonto återförts till beskattning medges,
utöver vad som följer av första stycket, avdrag för avsättning till allmän
investeringsfond med högst belopp som svarar mot det återförda beloppet, i
förekommande fall ökat med tillägg på det återförda beloppet.

3 § Avdrag medges inte med högre belopp än två gånger det belopp som har
inbetalats på räntelöst konto i riksbanken (konto för investering). För att
medföra rätt till avdrag skall inbetalningen ha kommit riksbankskontor till
handa under det beskattningsår som avsättningen avser eller därefter men
senast den dag, då företaget enligt 34 § 1 mom. eller 34 § 2 mom.
taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för
beskattningsåret.

Inbetalning som har gjorts senare än vad som sägs i första stycket men
senast den 30 juni under taxeringsåret skall, om företaget begär det, medföra
samma rätt till avdrag. I nu avsedda fall skall företaget betala en särskild avgift

SkU 1978/79:57

till statsverket. Avgiften är fyra procent eller - om inbetalning har gjorts
senast en vecka efter den i första stycket angivna dagen - en procent av det för
sent inbetalade beloppet.

Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsstyrelsen
bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt
58 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet.
Den särskilda avgiften och restavgiften får drivas in i den ordning som gäller
för indrivning av restförd skatt enligt uppbördslagen.

Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
kan besluta att allmän investeringsfond skall eller får tas i anspråk för
ändamål som avses i 5 § första stycket. Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan vidare besluta att belopp som
framdeles avsätts till allmän investeringsfond får tas i anspråk. Beslut som nu
sagts får avse endast den tid och skall förses med de villkor i övrigt som läget
på arbetsmarknaden eller andra förhållanden motiverar. Beslut kan gälla
samtliga företag, företag av viss beskaffenhet eller visst eller vissa företag.

Allmän investeringsfond som har avsatts i viss förvärvskälla får tas i
anspråk i samma förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan dock, om särskilda skäl föreligger,
medge att allmän investeringsfond tas i anspråk i förvärvskälla i
inkomstslaget annan fastighet.

Företag, som ansöker om att ta allmän investeringsfond i anspråk, skall ha
berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle att avge yttrande över
ansökningen. Saknas sådana organisationer, skall i stället de anställda på
lämpligt sätt beredas tillfälle att avge yttrande. Yttrandena skall fogas till
ansökningen.

5 § Allmän investeringsfond får tas i anspråk för följande ändamål,
nämligen för

a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket
belägen byggnad, som inte utgör lagertillgång eller är avsedd att användas
som bostad, och för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan
byggnad,

b) avskrivning av inventarier som, om de inte utgör transportmedel i
internationell trafik, är avsedda att användas i här i riket bedriven verksamhet,
samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för reparation av
fartyg eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller underhåll av markanläggning
här i riket och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillred -

SkU 1978/79:57

ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget,

0 kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som tillverkas
här i riket.

Belopp, som har avsatts till allmän investeringsfond, får tas i anspråk
endast förarbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader
som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

lanspråktagande av allmän investeringsfond för ändamål som anges i
första stycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell
tillverkning. lanspråktagande enligt första stycket e) och 0 får göras endast
efter medgivande av regeringen.

lanspråktagande av allmän investeringsfond får inte avse begagnade
inventarier. I fråga om inventarier som företaget har anskaffat från näringsidkare
med vilken företaget är förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap
får fonden tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats
under beskattningsåret.

Om allmän investeringsfond enligt beslut enligt 4 § får tas i anspråk för
arbete som avses i första stycket a) eller c), får företaget, såvida arbetet hänför
sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett,
under det sista året ta investeringsfonden i anspråk för avskrivning av
tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst ett belopp som
svarar mot uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts
gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i
fråga om tillgångar som avses i punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje
stycket av anvisningarna till 22 § samt i punkt 7 andra och tredje styckena och
punkt 16 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid tillämpning
av första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de
bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Som inventarier
anses inte tillgångar som avses i punkt 5 av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen.

6 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
kan besluta att allmän investeringsfond får tas i anspråk för överföring
till lagerinvesteringskonto. Belopp, som har överförts till sådant konto, skall
återföras till beskattning senast vid taxeringen för det tredje beskattningsåret
efter det under vilket överföringen gjordes. Regeringen kan, om särskilda skäl
föreligger, medge att återföringen får ske forst vid senare taxering. I sådant fall
skall som skattepliktig intäkt också tas upp ett tilläggsbelopp som svarar mot
viss, av regeringen bestämd andel av det återförda beloppet.

SkU 1978/79:57

7 § Beslut enligt 4 och 6 §§ kan förenas med rätt för företaget att göra ett extra
avdrag vid beräkningen av nettointäkten av förvärvskällan (investeringsavdrag).

1 fråga om beslut enligt 4 § beräknas investeringsavdraget på den del av den
allmänna investeringsfonden som har tagits i anspråk med stöd av beslutet.
Avdraget utgör tio procent av det ianspråktagna beloppet om investeringsfonden
tas i anspråk för ändamål som avses i 5 § första stycket a) eller c)-f) och
tjugo procent om investeringsfonden tas i anspråk för ändamål som avses i 5 §
första stycket b).

I fråga om beslut enligt 6 § medges investeringsavdrag för det eller de
beskattningsår som den beslutande myndigheten bestämmer. Avdraget
utgör tio procent av det belopp varmed värdet av lagret har ökat under
beskattningsåret. Avdraget, eller i förekommande fall summan av avdragen,
får dock inte överstiga tio procent av det belopp som har överförts till
lageri n vesteri ngs konto.

8 § Har beslut enligt 4 eller 6 § meddelats får företaget från konto för
investering ta ut medel som svarar mot hälften av den del av den allmänna
investeringsfonden som skall eller får tas i anspråk. Utbetalning får inte göras
före utgången av november månad det år då den mot inbetalningen svarande
avsättningen har prövats vid taxeringen i första instans.

Har utbetalning skett skall ett belopp som svarar mot två gånger det
utbetalade beloppet tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden i
enlighet med beslutet.

9 § Sedan fem år har förflutit från ingången av det kalenderår under vilket
inbetalning till konto för investering har gjorts, får företaget utan särskilt
tillstånd ta ut medel som svarar mot trettio procent av de inbetalade medlen
minskat med medel som under femårsperioden har betalats ut enligt 14 §
första stycket (fria sektorn). Med inbetalade medel avses inte medel som
företaget enligt 13 § fjärde stycket har övertagit från annat företag.

Har företaget tagit ut den fria sektorn eller del av denna, skall ett belopp
som svarar mot två gånger de utbetalade medlen tas i anspråk av den
allmänna investeringfonden för ändamål som avses i 5 § första stycket

a)-d).

10 § Har allmän investeringsfond eller del av sådan fond tagits i anspråk
enligt denna lag, utgör det ianspråktagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Å
andra sidan får sådana utgifter, för vilka investeringsfonden har tagits i
anspråk, vid taxeringen inte dras av som driftkostnad. Har investeringsfonden
tagits i anspråk för anskaffning av anläggningstillgång, skall vid
beräkning av värdeminskningsavdrag som anskaffningsvärde för tillgången
räknas endast den del av kostnaden som inte har täckts av det ianspråktagna
beloppet.

SkU 1978/79:57

11 § Allmän investeringsfond skall återföras till beskattning om

a) fonden har tagits i anspråk utan tillstånd och det inte är fråga om fall som
avses i 9 § andra stycket,

b) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av beslut enligt
4 § och en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden inte har tagits i
anspråk i enlighet med beslutet,

c) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av 9 § första
stycket och fonden inte har tagits i anspråk i enlighet med 9 § andra
stycket,

d) företaget har träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel på
konto för investering,

e) företaget vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk eller rörelse,

0 företaget genom fusion enligt 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385)
eller 96 § 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall anses
upplöst och fonden inte enligt fjärde stycket har övertagits av det övertagande
företaget eller

g) företaget har beslutat träda i likvidation.

Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen
har gjorts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
kan,om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investeringsfond, som
skall återföras till beskattning enligt första stycket e), får behållas under viss
tid. Efter utgången av denna tid skall den kvarstående fonden återföras till
beskattning i enlighet med vad nyss sagts.

Vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen (1928:370), får moderbolaget eller den övertagande
föreningen i beskattningsavseende överta allmän investeringsfond. Har
fonden övertagits skall det anses som om moderbolaget eller den övertagande
föreningen gjort inbetalning till riksbanken den dag då dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen gjorde inbetalningen.

Vad i forsta-fjärde styckena sägs om allmän investeringsfond skall i
förekommande fall gälla del av sådan fond.

12 § Om allmän investeringsfond skall återföras till beskattning enligt 11 §
skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla, vari avsättningen har gjorts,
tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot tjugo procent av det återförda
beloppet.

Regeringen kan, om synnerliga skäl föreligger, medge befrielse från
tillägget.

13 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
kan, om särskilda skäl föreligger, medge att ett företags allmänna
investeringsfond helt eller delvis övertas av ett annat företag. För sådant

SkU 1978/79:57

medgivande krävs

a) att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget dess helägda
dotterföretag, eller

b) att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,
eller

c) att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio
procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av
ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är
ett annat sådant aktiebolag eller också moderföretaget eller dess helägda
dotterföretag.

Vid tillämpningen av det föregående stycket avses med moderföretag
svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank och
med helägt dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio
procent ägs av moderföretaget.

1 beslut om övertagande av allmän investeringsfond skall anges i vilken
förvärvskälla hos det övertagande företaget som fonden skall anses avsatt.
Har det övertagande företaget förvärvskälla i inkomstslaget annan fastighet
men inte i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse, skall beslutet
innehålla medgivande enligt 11 § tredje stycket att fonden får behållas viss
tid.

Riksbanken skall på framställning av det överlåtande företaget överföra
medel, som svarar mot den allmänna investeringsfond som skall övertas med
stöd av beslutet, från företagets konto för investering till ett motsvarande
konto för det övertagande företaget.

Har allmän investeringsfond övertagits skall det anses som om moderföretaget
gjort avsättning till fonden och inbetalning till riksbanken vid den
tidpunkt då det överlåtande företaget gjorde avsättningen och inbetalningen.

14 § Medel, som har inbetalats till konto för investering, får utbetalas
endast

a) i fall som avses i 8 8 första stycket,

b) i fall som avses i 9 § första stycket,

c) om allmän investeringsfond helt eller delvis har återförts till beskattning,

d) om allmän investeringsfond helt eller delvis har överförts till annat
företag och medlen därför skall överföras till annat företags konto för
investering eller

e) om företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än hälften av det
belopp som förelaget avser att avsätta till allmän investeringsfond eller för
vilket avdrag vid taxeringen har medgetts enligt bestämmelserna i 2 8.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade
medel.

I fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen på framställning av

SkU 1978/79:57

företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot hälften av den
återförda fonden i den mån medlen inte tidigare har återgått till företaget.
Sådant beslut får inte utan medgivande av taxeringsintendent fattas förrän
taxeringen för det beskattningsår, då återföringen har skett, har vunnit laga
kraft.

I fall som avses i första stycket e) skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.

15 § Företag som vid beskattningsårets utgång har allmän investeringsfond
eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investeringsfond
skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek,
användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på
blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen
skall fogas besked från riksbanken rörande insättning på konto för investering.

16 § Allmänna investeringsfonder skall stå under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen.
Företag med allmän investeringsfond skall på anmaning till
styrelsen lämna de uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling
som styrelsen behöver.

Hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över
allmänna investeringsfonder.

Hos riksbankens huvudkontor i Stockholm skall föras register över
samtliga konton för investering.

17 § Besvär över arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag förs hos
regeringen.

Mot beslut av länsstyrelsen enligt denna lag förs talan hos kammarrätt
genom besvär. Mot kammarrätts beslut får talan inte förås.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. I samband med
ikraftträdandet iakttas följande.

1. Den nya lagen tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för
vilket taxering i första instans sker år 1981.

2. Utbetalning enligt 8 och 9 §§ får inte ske till företag som har medel på
konto för investering enligt lagen (1955:256) om investeringsfonder för
konjunkturutjämning.

3. Genom denna lag upphävs med verkan fr. o. m. 1981 års taxering lagen
om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Avsättning till investeringsfond
enligt nämnda lag får göras sista gången i bokslut till ledning för
1980 års taxering. Bestämmelserna i nämnda lag gäller dock alltjämt i fråga
om belopp som har avsatts i bokslut till ledning för 1980 och tidigare års

SkU 1978/79:57

laxeringar. Utan hinder därav får dock beslut efter ikraftträdandet meddelas
enligt bestämmelserna i 4, 5 och 7 §§ i den nya lagen.

4. Bestämmelserna i punkt 3 tredje och fjärde meningarna tillämpas på
motsvarande sätt i fråga om belopp som har avsatts till investeringsfond
enligt förordningen (1947:174) om investeringsfonder eller till investeringsfond
enligt motsvarande tidigare förordning. Investeringsfonder som nu
sagts skall återföras till beskattning vid 1982 års taxering eller-om företaget
inte taxeras detta år- vid 1983 års taxering. Ränta eller tillägg skall inte utgå
vid återföringen.

SkU 1978/79:57

2 Förslag till

Lag om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs (oljande.

1 § Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet och nettointäkt av
rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt har fysisk person rätt till avdrag enligt denna lag för
belopp som i räkenskaperna haravsatts till allmän investeringsreserv. Avdrag
medges endast under förutsättning att den skattskyldige vid utgången av det
beskattningsår som avsättningen avser är bosatt här i riket.

1 fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget. Avdrag medges
endast under förutsättning att andelarna i bolaget vid utgången av beskattningsåret
ägs av här i riket bosatta fysiska personer.

Avlider skattskyldig, som vid tiden för dödsfallet var bosatt här i riket, skall
dödsboet för det beskattningsår då dödsfallet inträffade likställas med här i
riket bosatt fysisk person.

Delägare i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag,
har inte rätt till avdrag för avsättning som görs på grundval av
dödsboets inkomst.

2 § Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskattningsår
inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade nettointäkten av förvärvskällan, före avsättningen och före
schablonavdrag för egenavgifter. Avdrag medges med helt tusental kronor,
dock inte för avsättning som understiger 10 000 kronor.

3 § Avdrag medges inte med högre belopp än som har betalats in på särskilt
konto i bank (allmänt investeringskonto). För att medföra rätt till avdrag skall
inbetalning ha gjorts senast den dag, då den skattskyldige enligt 34 $ 1 mom.
eller 34 § 2 mom. taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän
självdeklaration för det beskattningsår som avsättningen avser eller, om
avsättningen görs av handelsbolag, senast den 31 mars det år då taxering i
första instans sker för beskattningsåret i fråga.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och
föreningsbank.

4 § Avdrag medges inte, om den skattskyldige

a) vid utgången av det beskattningsår som avsättningen avser har medel
insatta på upphovsmannakonto enligt lagen (1979:000) om upphovsmannakonto
och uppskov för insättningen har erhållits, eller

b) för det beskattningsår och den förvärvskälla som avsättningen avser
yrkar uppskov med taxering enligt skogskontolagen (1954:142).

SkU 1978/79:57

5 § På medel som har inbetalats på allmänt investeringskonto utgår ränta
efter räntesats som bestäms av den bank hos vilken insättningen har gjorts.
Förfallen ränta, som inte betalas ut på förfallodagen, förs över till annat
konto.

6 § Uttag av medel från allmänt investeringskonto får göras efter utgången
av november månad det år då den mot insättningen svarande avsättningen
har prövats vid taxeringen i första instans. Uttag får avse beloppet i dess
helhet eller del av detta, dock att deluttag inte får understiga 10 000 kronor.
Har insättning till kontot gjorts vid två eller flera tillfällen, skall tidigare gjord
insättning anses utbetald före senare gjord insättning.

Sedan nio år har förflutit från utgången av det år då visst belopp enligt 3 §
senast skall ha betalats in, skall banken betala ut kvarstående del av
beloppet.

Har skattskyldig fått ut medel från allmänt investeringskonto enligt första
eller andra stycket, skall den mot utbetalningen svarande delen av den
allmänna investeringsreserven återföras till beskattning enligt 11 $ om den
inte har tagits i anspråk under tid och på sätt som där anges.

7 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
kan besluta att allmän investeringsreserv får tas i anspråk för ändamål
som avses i 8 $ första stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen kan vidare besluta att belopp som framdeles
avsätts till allmän investeringsreserv får tas i anspråk. Beslut som nu sagts får
avse endast den tid och skall förses med de villkor i övrigt som läget på
arbetsmarknaden eller andra förhållanden påkallar. Beslut kan gälla samtliga
skattskyldiga eller skattskyldiga som bedriver viss typ av näringsverksamhet
eller också viss eller vissa skattskyldiga.

Utan beslut enligt första stycket får allmän investeringsreserv inte tas i
anspråk i annat fall än då

a) den skattskyldige har redovisat intäkt av yrkesmässigt fiske i
förvärvskällan under det eller de beskattningsår då den avsättning gjordes
som svarar mot ianspråktaget belopp, eller

b) ianspråktagandet görs sedan minst fyra år har förflutit från utgången av
det år då inbetalning som svarar mot ianspråktaget belopp senast skall ha
gjorts enligt 3 §.

Med yrkesmässigt fiske avses i denna lag fiske bedrivet av den, som har
licens enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiske eller som är
medlem i fiskelag som har sådan licens.

8 § Allmän investeringsreserv får tas i anspråk för följande ändamål,
nämligen för

a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket
belägen byggnad, som inte utgör lagertillgång eller är avsedd att användas

SkU 1978/79:57

som bostad, och för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan
byggnad,

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillredningsarbete
i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos den skattskyldige,

0 kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som häri riket
tillverkas.

Belopp, sorn har avsatts till allmän investeringsreserv, får tas i anspråk
endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader
som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän investeringsreserv för ändamål som anges i
första stycket e) får göras endast av skattskyldig som bedriver industriell
tillverkning. Ianspråktagande enligt första stycket d) - 0 får göras endast efter
särskilt medgivande av regeringen.

Ianspråktagande av allmän investeringsreserv får inte avse begagnade
inventarier och föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. I fråga
om inventarier som den skattskyldige har förvärvat från näringsidkare med
vilken han är förbunden i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får allmän
investeringsreserv tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under
beskattningsåret.

1 fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972:603) får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om bilen är
avsedd för yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse.

I fråga om anskaffning av båt som avses i 2 $ sjölagen (1891:35 s. 1) får
allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om båten är avsedd för
yrkesmässigt bedrivet fiske.

9 § Allmän investeringsreserv får tas i anspråk endast för avskrivning eller
kostnad i den förvärvskälla till vilken avsättningen hänför sig. Regeringen

SkU 1978/79:57

kan dock, om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investeringsreserv,
som har avsatts i viss förvärvskälla, får tas i anspråk för investering eller
kostnad i annan förvärvskälla.

10 § Har allmän investeringsreserv eller del av sådan reserv tagits i anspråk
enligt 7-9 SS och har ianspråktagandet skett under sådan tid att återföring inte
skall ske enligt 11 S, utgör det ianspråktagna beloppet inte skattepliktig intäkt.
Å andra sidan får sådana utgifter, för vilka investeringsreserven har tagits i
anspråk, vid taxeringen inte dras av som driftkostnad. Har investeringsreserven
tagits i anspråk för anskaffning av anläggningstillgång, skall vid
beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde för tillgången
räknas endast den del av kostnaden som inte har täckts av ianspråktaget
belopp.

11 § Allmän investeringsreserv eller vederbörlig del av investeringsreserven
skall återföras till beskattning om

a) medel under beskattningsåret har tagits ut från allmänt investeringskonto
enligt 6 $ första stycket och den mot medlen svarande delen av
investeringsreserven inte har tagits i anspråk enligt 7—9 under det
beskattningsår då uttaget gjordes eller under tidigare beskattningsår,

b) banken under beskattningsåret har betalat ut eller skolat betala ut medel
från allmänt investeringskonto enligt 6 5 andra stycket och den mot medlen
svarande delen av investeringsreserven inte har tagits i anspråk enligt 7-9 SS
under tidigare beskattningsår,

c) investeringsreserven under beskattningsåret har tagits i anspråk i strid
med 7-9 SS,

d) hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, vari avsättningen
till investeringsreserv har gjorts, under beskattningsåret haröverlåtitseller
verksamheten har upphört,

e) avtal under beskattningsåret har träffats om överlåtelse eller pantsättning
av medel på allmänt investeringskonto,

0 skattskyldig, som har gjort avsättning till investeringsreserv, eller
delägare i handelsbolag, som har gjort sådan avsättning, vid utgången av
beskattningsåret är bosatt utom riket, eller

g) andel i handelsbolag, som har gjort avsättning till investeringsreserv,
har överlåtits till juridisk person.

Med överlåtelse som avses i första stycket d) och e) likställs bodelning
mellan makar.

Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen
har gjorts.

12 § Avlider skattskyldig, som har gjort avsättning till allmän investeringsreserv,
eller har dödsbo gjort sådan avsättning med stöd av 1 § tredje stycket,
gäller 6-11 SS och 14 S för dödsboet. Därvid skall med överlåtelse som avses i

SkU 1978/79:57

11 § forsta stycket d) och e) likställas bodelning eller arvskifte som omfattar
hela eller del av den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts. Med
överlåtelse enligt g) skall likställas arvskifte som omfattar andel i handelsbolag
som har gjort avsättning.

Investeringsreserv skall, om reserven inte har tagits i anspråk enligt 7-9 §§,
återföras till beskattning i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts
senast vid den taxering som sker närmast efter det fjärde kalenderåret efter
det kalenderår då dödsfallet inträffade.

13 § Har allmän investeringsreserv eller del av sådan reserv återförts till
beskattning enligt 11 Seller 12 § andra stycket, skall som skattepliktig intäkt i
den förvärvskälla, vari avsättningen har gjorts, tas upp ett särskilt tillägg som
svarar mot trettio procent av det återförda beloppet.

Tillägg enligt första stycket görs dock inte på belopp som återförs enligt 11 §
första stycket a), om det återförda beloppet är hänförligt till förvärvskälla, vari
den skattskyldige det beskattningsår då avsättningen gjordes har redovisat
intäkt av yrkesmässigt fiske, och om hans intäkt av yrkesmässigt fiske under
det beskattningsår då återföring sker understiger hans intäkt av yrkesmässigt
fiske under något av de två föregående beskattningsåren.

Dödsbo påförs tillägg enligt första stycket endast under förutsättning att
återföringen antingen avser avsättning som dödsboet har gjort med stöd av

1 § tredje stycket eller föranleds av omständighet som har inträffat före
dödsfallet.

Riksskatteverket kan, om synnerliga skäl föreligger, medge befrielse helt
eller delvis från särskilt tillägg. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får
talan inte föras.

14 § Skattskyldig som vid beskattningsårets utgång har allmän investeringsreserv
eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investeringsreserv
skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om reservens
storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar
på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen
skall fogas besked från banken rörande insättning på allmänt
investeringskonto.

Harden skattskyldige under beskattningsåret haft intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse från mer än en förvärvskälla, skall uppgifter som avses i
första stycket lämnas särskilt för varje förvärvskälla vari avsättning har
gjorts.

15 § Hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över
allmänna investeringsreserver.

16 § Regeringen kan förordna att affärsbank, sparbank eller föreningsbank,
som inte följer bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som har utfärdats

2 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 57

SkU 1978/79:57

med stöd av lagen, inte vidare skall få ta emot medel på allmänt investeringskonto.

17 § Besvär över arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag förs hos
regeringen.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker
år 1980.

SkU 1978/79:57

3 Förslag till
Lag om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt kan fysisk person, på
de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med
beskattning av sådan intäkt av rörelse som tillkommit honom i egenskap av
upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt). Uppskov medges inte om den
skattskyldige har avlidit under beskattningsåret.

Delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag
skall tillämpas, har inte rätt till uppskov för bolagets eller dödsboets
inkomst.

2§ Uppskov medges endast för den del av upphovsmannaintäkten, dock
lägst 10 000 kronor, som har inbetalats på särskilt konto i bank (upphovsmannakonto).
För att medföra rätt till uppskov skall inbetalning ha gjorts
senast den dag då den skattskyldige enligt 34 § 1 mom. eller 34 § 2 mom.
taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för det
beskattningsår som inbetalningen avser.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och
föreningsbank.

3 § Som förutsättning för uppskov gäller

a) att den skattskyldige vid utgången av det beskattningsår som inbetalningen
avser är bosatt här i riket och

b) att den skattskyldiges sammanlagda upphovsmannaintäkter under
beskattningsåret av en eller flera förvärvskällor med minst femtio procent
överstiger hans sammanlagda upphovsmannaintäkter under något av de två
närmast föregående beskattningsåren.

4 § Uppskov medges inte, om den skattskyldige

a) vid utgången av det beskattningsår som inbetalningen avser har medel
insatta på allmänt investeringskonto enligt lagen (1979:000) om allmän
investeringsreserv och avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv
har erhållits för medlen eller

b) vid taxeringen för det beskattningsår som inbetalningen avser yrkar
avdrag för sådan avsättning.

5 § Skattskyldig har för ett och samma beskattningsår rätt till uppskov endast
i fråga om en förvärvskälla och för inbetalning på upphovsmannakonto i en
bank. Harden skattskyldige för visst beskattningsår gjort inbetalning till mer
än en bank, föreligger rätt till uppskov endast för inbetalning till den först
anlitade banken.

SkU 1978/79:57

6 § Uppskov medges för visst beskattningsår högst med ett belopp uppgående
till två tredjedelar av den vid taxering till statlig inkomstskatt beräknade
nettointäkten av förvärvskällan före uppskov och schablonavdrag för
egenavgifter och högst med sådant belopp att nämnda nettointäkt, efter
uppskov men före schablonavdrag för egenavgifter, uppgår till minst 30 000
kronor.

Uppskov medges med belopp som avrundas nedåt till helt tusental
kronor.

7 § Räntesatsen för medel på upphovsmannakonto bestäms av banken.

8 § Uttag av medel från upphovsmannakonto får göras efter utgången av
november månad det år då frågan om uppskov har prövats vid taxeringen i
första instans. Uttag får avse beloppet i dess helhet eller viss del av detta, dock
att deluttag inte får understiga 1 000 kronor.

9 § Sedan fem år har förflutit från utgången av det år då inbetalning avseende
visst beskattningsår senast skulle ha gjorts enligt 2 §, skall banken betala ut de
till beskattningsåret i fråga hänförliga medel, häri inbegripet upplupen ränta,
som fortfarande innestår på upphovsmannakonto.

10 § Belopp för vilket uppskov med beskattning har erhållits samt ränta på
sådant belopp skall tas upp som intäkt av rörelse för det beskattningsår då
utbetalning från upphovsmannakontot sker eller skulle ha skett enligt 9 §.

Utbetalat belopp skall inte anses som upphovsmannaintäkt.

11 § Medel som innestår på upphovsmannakonto skall tas upp som intäkt av
rörelse om

a) avtal under beskattningsåret har träffats om överlåtelse eller pantsättning
av medlen,

b) medlen under beskattningsåret har tillagts den skattskyldiges make
genom bodelning eller

c) den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är bosatt här i
riket.

Avlider den skattskyldige, skall på upphovsmannakonto innestående
medel tas upp som intäkt av rörelse senast vid taxeringen för det beskattningsår
då dödsboet skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än vid
den taxering som sker det tredje kalenderåret efter det kalenderår då
dödsfallet inträffade.

12 § Skattskyldig som yrkar uppskov med beskattning skall till självdeklarationen
foga utredning på blankett enligt av riksskatteverket fastställt
formulär samt besked från banken om insättningen.

Skattskyldig skall i självdeklaration lämna uppgift om tillgodohavande på
upphovsmannakonto vid beskattningsårets utgång.

SkU 1978/79:57

13 § Regeringen kan förordna att affärsbank, sparbank eller föreningsbank,
som inte följer bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som har utfärdats
med stöd av lagen, inte vidare skall fä ta emot medel på upphovsmannakonto.

Denna lag träder i kraft fy ra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker
år 1980.

SkU 1978/79:57

4 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 29 § 1 morn., 35 § 3 morn., 39 § 1 morn., 43 § 2 och 3 morn., 54 §,
punkt 10 av anvisningarna till 24 §, punkt 8 av anvisningarna till 25 §, punkt 4
av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna till 39 §, punkt 1 av
anvisningarna till 41 § samt punkt 1 av anvisningarna till 54 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att nuvarande punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 41 § skall
betecknas punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 41 §,
dels att nuvarande anvisningar till 43 § skall betecknas punkt 1 av
anvisningarna till 43 §,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 41 d §, av nedan angivna
lydelse,

dels att i anvisningarna till 41 § skall införas två nya punkter, 2 och 3, samt i
anvisningarna till 43 § två nya punkter, 2 och 3, och i anvisningarna till 54 §
en ny punkt, 5, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 §

I mom.1 Från bruttointäkten av rörelse må avdrag göras för allt, som är att
anse som driftkostnad. Hit räknas, bland annat:
hyra för annan tillhörig fastighet eller del därav, som använts i rörelsen; kostnad

för anskaffning av råämnen och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen; skolande - där vad sålunda förädlats eller eljest
kommit till användning utgjorts av produkter eller råämnen från fastighet,
som av den skattskyldige ägts eller brukats, eller från annan av honom idkad
rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla - värdet av samma
produkter eller råämnen upptagas till det belopp, varmed de redovisas såsom
intäkt av fastigheten eller av den särskilda förvärvskällan, samt - där
moderbolag eller övertagande förening övertagit dessa råämnen eller varor
från dotterbolag eller överlåtande förening vid sådan fusion som i 28 § 3 mom.
första eller andra stycket avses - värdet av samma råämnen eller varor
upptagas till belopp, motsvarande det hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen i beskattningsavseende gällande värdet å dessa tillgångar vid
fusionstillfället;

avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga
periodiska utbetalningar och andra kostnader för personal, som är eller varit
anställd i rörelsen;
kostnad för reparation och underhåll av till driften hörande byggnader,

•Senaste lydelse 1969:363.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inrättningar, maskiner, inventarier och dylikt;

värdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av rörelseidkaren
tillhöriga maskiner och andra inventarier eller, om dylik tillgång är underkastad
hastig förbrukning, kostnad för anskaffning av tillgången;
värdeminskning å patenträtt och annan liknande rättighet;
värdeminskning genom slitning och därmed jämförlig orsak, som byggnad,
vilken är avsedd för användning i ägarens rörelse, är underkastad;

värdeminskning å naturtillgångar såsom gruvor, stenbrott och dylikt
genom deras tillgodogörande;

ränta å lånat kapital, som nedlagts i rörelsen, så ock å gäld, som den
skattskyldige ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
utövande av vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet; speciella

för rörelsen utgående skatter eller avgifter till det allmänna;
förlust, som uppstått i rörelsen och ej är att hänföra till kapitalförlust;
förlust,som uppstått i rörelsen och förlust,som uppstått i rörelsen och

ej är av sådan natur som avses i ej är av sådan natur som avses i

punkt 1 nionde stycket av anvisning- punkt 3 andra stycket av anvisningarna
till 41 §; arna till 41 §;

kostnad för anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i
skyddsrum, vilka endast hava värde ur civilförsvarssynpunkt, såsom speciella
dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfång
vid ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.

Har skattskyldig tillgodoräknat sig avdrag för värdeminskning å tillgång,
skall avdraget anses i beskattningsavseende åtnjutet i den mån det medfört
att den taxerade inkomsten beräknats till lägre belopp än eljest skolat ske eller
ock medfört ökning av förlustbelopp som må utnyttjas för avdrag enligt de
särskilda bestämmelserna om rätt till förlustutjämning. Tillgångens anskaffningsvärde
minskat med åtnjutna värdeminskningsavdrag utgör tillgångens i
beskattningsavseende oavskrivna värde.

35 §

3 morn.2 Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andeli aktiefond,
delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eder i
handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i bostadsförening
som avses i 24 § 3 morn., är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige
innehaft egendomen mindre än två år.

2Senaste lydelse 1978:971.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år
eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett
beskattningsår, minskat med förlust
vid avyttring samma år av egendom
som avses i detta stycke, äger skattskyldig
åtnjuta avdrag med 1 000
kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt
tillsammans med sin make, får
sådant avdrag åtnjutas för dem båda
gemensamt med 1 000 kronor. I intet
fall får dock skattskyldig åtnjuta
avdrag med högre belopp än som
svarar mot sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke minskat med förlust
som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående
stycke antagas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från
allmän synpunkt, äger regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer medgiva befrielse därifrån
helt eller delvis,om företag som
beröres av strukturrationaliseringen
gör framställning därom senast den
dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970)om uppskov med
beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet -endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på
egendom som avses i detta moment.

Överlåtes aktie i aktiebolag eller Överlåts aktie i aktiebolag eller
andel i handelsbolag, ekonomisk andel i handelsbolag, ekonomisk

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år
eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett
beskattningsår, minskat med avdragsgill
del av förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i
detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta
avdrag med 1 000 kronor. Har den
skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans
med sin make, får sådant avdrag
åtnjutas för dem båda gemensamt
med 1 000 kronor. I intet fall får dock
skattskyldig åtnjuta avdrag med
högre belopp än som svarar mot
sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta
stycke minskat med avdragsgill det av
förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående
stycke antas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän
synpunkt, kan regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer
medge befrielse därifrån helt eller
delvis, om företag som berörs av
strukturrationaliseringen gör framställning
om detta senast den dag
avyttringen sker.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

förening eller utländskt bolag till
svenskt företag inom samma koncern,
skall - där ej annat följer av
nionde stycket - beskattning av
realisationsvinst icke äga rum, om
moderföretaget i koncernen är aktiebolag
eller ekonomisk förening och
den överlåtna aktien eller andelen
innehaves som ett led i annan koncernens
verksamhet än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom. I fall
som nu avses skall den överlåtna
aktien eller andelen anses förvärvad
av det övertagande företaget vid den
tidpunkt och för den anskaffningskostnad
som gällt för det överlåtande
företaget. Om överlåtelsen sker till
utländskt företag, äger regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer medgiva befrielse från
realisationsvinstbeskattningen. Ansökan
om befrielse skall göras av del
överlåtande företaget senast den dag
överlåtelsen sker.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart
sökts efter den 8 november 1967 av
någon som har ett bestämmande
inflytande över bolaget eller föreningen,
beräknas realisationsvinst
vid hans avyttring av aktie eller
andel i bolaget eller föreningen som
om avyttringen avsett mot aktien
eller andelen svarande andel av
fastigheten. Vad nu sagts får icke
föranleda att realisationsvinst beräk -

Föreslagen lydelse

förening eller utländskt bolag till
svenskt företag inom samma koncern,
skall - där ej annat följer av
nionde stycket - beskattning av
realisationsvinst inte äga rum, om
moderföretaget i koncernen är aktiebolag
eller ekonomisk förening och
den överlåtna aktien eller andelen
innehas som ett led i annan koncernens
verksamhet än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom. 1 fall
som nu avses skall den överlåtna
aktien eller andelen anses förvärvad
av det övertagande företaget vid den
tidpunkt och för den anskaffningskostnad
som gällt för det överlåtande
företaget. Om överlåtelsen sker till
utländskt företag, kan regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen.
Bestämmelserna
i detta stycke om
beskattning av realisationsvinst tillämpas
även ifråga om avdrag för realisationsförlust.
Avdrag för realisationsförlustfår
dock inte i något fall göras
på grund av avyttring av aktier eller
andelar till utländskt koncernföretag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart
sökts efter den 8 november 1967 av
någon som har ett bestämmande
inflytande över bolaget eller föreningen,
beräknas skattepliktig realisationsvinst
vid hans avyttring av
aktie eller andel i bolaget eller
föreningen som om avyttringen
avsett mot aktien eller andelen
svarande andel av fastigheten. Vad
nu sagts får inte föranleda att skatte -

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

nas lägre eller att realisationsförlust
beräknas högre än enligt reglerna i
detta moment. Bestämmelserna i
detta stycke gälla endast om sådan
fastighet utgör bolagets eller föreningens
väsentliga tillgång. De
gälla dock icke vid avyttring av aktie i
sådant bostadsaktiebolag eller andel i
sådan bostadsförening som avses i
24 § 3 morn., om avyttringen avser
endast rätt till viss eller vissa men ej
alla bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses
annan ansökan hos myndighet om
viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen.
Om vinsten vid försäljning
av aktie eller andel på grund
av bestämmelserna i detta stycke
beräknas enligt de regler, som gälla
för beräkning av vinst vid avyttring
av fastighet, skall avyttringen anses
ha avsett den mot aktien eller andelen
svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag
och finnes vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget till
följd av att större delen av dess
tillgångar före avyttringen av aktien
överlåtits på den skattskyldige eller
annan, skall som skattepliktig realisationsvinst
räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Vid
bedömande av frågan om överlåtelse
av större delen av bolagets tillgångar
ägt rum skall även beaktas tillgång i
bolaget som inom två år efter avyttringen
av aktien, direkt eller genom
förmedling av annan, överlåtes på
den skattskyldige eller honom närstående
person eller på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk för -

Föreslagen lydelse

pliktig realisationsvinst beräknas lägre
eller att avdragsgill realisationsförlust
beräknas högre än enligt reglerna
i detta moment. Bestämmelserna
i detta stycke galler endast om sådan
fastighet utgör bolagets eller föreningens
väsentliga tillgång. De
galler dock inte vid avyttring av aktie
i sådant bostadsaktiebolag eller andel
i sådan bostadsförening som avses i
24 § 3 morn., om avyttringen avser
endast rätt till viss eller vissa men ej
alla bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses
annan ansökan hos myndighet om
viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen.
Om vinsten vid försäljning
av aktie eller andel på grund
av bestämmelserna i detta stycke
beräknas enligt de regler, som gäller
för beräkning av vinst vid avyttring
av fastighet, skall avyttringen anses
ha avsett den mot aktien eller andelen
svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag
och finns vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget till
följd av att större delen av dess
tillgångar före avyttringen av aktien
överlåtits på den skattskyldige eller
annan, skall som skattepliktig realisationsvinst
räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Vid
bedömande av frågan om överlåtelse
av större delen av bolagets tillgångar
ägt rum skall även beaktas tillgång i
bolaget som inom två år efter avyttringen
av aktien, direkt eller genom
förmedling av annan, överlåts på den
skattskyldige eller honom närstående
person eller på aktiebolag, handelsbolag
eller ekonomisk förening,

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

ening, vari den skattskyldige eller
honom närstående person har ett
bestämmande inflytande. Har överlåtelse
av tillgång i bolaget ägt rum
efter utgången av det beskattningsår
då skattskyldighet för realisationsvinst
vid avyttringen av aktie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst
enligt detta stycke upptagas till
beskattning på samma sätt som vid
eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu sagts äger motsvarande
tillämpning vid avyttring av
andel i handelsbolag eller ekonomisk
förening. Riksskatteverket får medgiva
undantag från detta stycke, om
det kan antagas att avyttringen av
aktien eller andelen skett i annat
syfte än att erhålla obehörig förmån
vid beskattningen. Mot beslut av
verket i sådan fråga får talan icke
föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett
aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
del ägas eller på därmed
jämförligt sätt innehavas - direkt
eller genom förmedling av juridisk
person - av en fysisk person eller ett
fåtal fysiska personer (fåmansbolag),
till ett annat fåmansbolag, vari aktie
- direkt eller genom förmedling av
annan - äges eller inom två år efter
avyttringen vid något tillfälle kommer
att ägas av den skattskyldige
eller honom närstående person, skall
som skattepliktig realisationsvinst
räknas vad den skattskyldige erhåller
för aktien. Lika med aktieinnehav
i det bolag, som förvärvat aktien,
anses den skattskyldiges aktieinnehav
i ett annat fåmansbolag, som
inom två år efter avyttringen förvär -

Föreslagen lydelse

vari den skattskyldige eller honom
närstående person har ett bestämmande
inflytande. Har överlåtelse av
tillgång i bolaget ägt rum efter
utgången av det beskattningsår då
skattskyldighet för realisationsvinst
vid avyttringen av aktie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt
detta stycke tas till beskattning
på samma sätt som vid eftertaxering
för nämnda beskattningsår. Vad nu
sagts äger motsvarande tillämpning
vid avyttring av andel i handelsbolag
eller ekonomisk förening. Riksskatteverket
får medge undantag från
detta stycke, om det kan antas att
avyttringen av aktien eller andelen
skett i annat syfte än att erhålla
obehörig förmån vid beskattningen.
Mot beslut av verket i sådan fråga får
talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett
aktiebolag, vari aktierna till huvudsakligdel
ägs eller på därmed jämförligt
sätt innehas - direkt eller genom
förmedling av juridisk person-av en
fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer (fåmansbolag), till ett annat
fåmansbolag, vari aktie - direkt eller
genom förmedling av annan - ägs
eller inom två år efter avyttringen
vid något tillfälle kommer att ägas av
den skattskyldige eller honom närstående
person, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien.
Lika med aktieinnehav i det bolag,
som förvärvat aktien, anses den
skattskyldiges aktieinnehav i ett
annat fåmansbolag, som inom två år
efter avyttringen förvärvar större

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

var större delen av tillgångarna i
något av fåmansbolagen. Har överlåtelse
av aktie i det förvärvande bolaget
eller i bolag, som förvärvat större
delen av tillgångarna i något av
fåmansbolagen, ägt rum efter utgången
av det beskattningsår då
skattskyldighet för realisationsvinst
enligt detta stycke uppkom, får realisationsvinsten
upplagas till beskattning
på samma sätt som vid eftertaxering
för nämnda beskattningsår.
Vad nu föreskrivits äger motsvarande
tillämpning i fråga om handelsbolag
eller ekonomisk förening eller
andel i sådant bolag eller förening
liksom teckningsrätt till aktie eller
annan rättighet jämförlig med aktie.
Sker avyttringen av organisatoriska
eller marknadstekniska skäl eller
föreligger andra synnerliga skäl, äger
regeringen eller myndighet, som
regeringen bestämmer, för särskilt
fall medge undantag från tillämpning
av detta stycke.

Som närstående person räknas
morföräldrar, make, avkomling eller
make eller avkomling samt dödsbo
nämnda personer är delägare. Med
fosterbarn.

delen av tillgångarna i något av
fåmansbolagen. Har överlåtelse av
aktie i det förvärvande bolaget eller i
bolag, som förvärvat större delen av
tillgångarna i något av fåmansbolagen,
ägt rum efter utgången av det
beskattningsårdå skattskyldighet för
realisationsvinst enligt detta stycke
uppkom, får realisationsvinsten las
till beskattning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu föreskrivits
äger motsvarande tillämpning i fråga
om handelsbolag eller ekonomisk
förening eller andel i sådant bolag
eller förening liksom teckningsrätt
till aktie eller annan rättighet jämförlig
med aktie. Sker avyttringen av
organisatoriska eller marknadstekniska
skäl eller föreligger andra
synnerliga skäl, kan regeringen eller
myndighet, som regeringen bestämmer,
för särskilt fall medge undantag
från tillämpning av detta stycke.

i detta moment föräldrar, far- eller
avkomlings make, syskon eller syskons
vari den skattskyldige eller någon av
avkomling avses jämväl styvbarn och

39 §

1 morn.3 Från bruttointäkt, varom
i 38 § 1 mom. förmå les, trid
a v d r a g göras för förvaltningskostnad
ävensom för ränta å gäld, som
icke skolat avdragas enligt bestämmelserna
i 22, 25, 29, 33 och 36 Si
samt i 2 mom. av denna paragraf.
Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening, som icke är förvalt -

1 mom. Från bruttointäkt som
avses i 38 S 1 mom. får avdrag
göras för förvaltningskostnad samt
för gäldränta, som inte skall dras av
enligt bestämmelserna i 22,25,29,33
och 36 Si samt i 2 mom. av denna
paragraf.

3Senaste lydelse 1967:95.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsföretag enligt 54 § fjärde stycket
och som åtnjutit inkomst genom sådan
utdelning å aktier ellerföreningsandelar,
för vilken jämlikt 54 § skatteplikt
icke föreligger, må likväl ej njuta
avdrag för ränta å gäld som belöper å
nämnda värdehandlingar, i vidare
mån än som räntan överstiger utdelningen.
Oaktat vad sist sagts må bolaget
eller föreningen åtnjuta avdrag för
ränta å gäld som belöper å aktier eller
foreningsandelar, vilka innehavas såsom
ett ted i oiganisationen av annan
verksamhet än förvaltning av fastighet,
värdepapper eller annan därmed
likartad lös egendom, ävensom för
ränta å gäld som belöper å andra
innehavda aktier i bolag eller andelar i
ekonomisk förening såvida detta innehav
motsvarar mer än nio tiondelar av
aktie- eller andelskapitalet i sistnämnda
bolag eller förening samt under
förutsättning tillika att samma bolag
eller förening icke - direkt eller genom
förmedling av juridisk person - under
beskattningsåret ägt aktier eller föreningsandelar.

41 d §

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
och rörelse medges
avdrag för belopp som i räkenskaperna
har avsatts till resultatutjämningsfond.
Avdraget får uppgå till högst tjugo
procent av summan av de belopp som
den skattskyldige under beskattningsåret
har erlagt som lön till arbetstagare
hos honom i föi~värvskällan (lönekostnad).
I fråga om skattskyldig, som är
fysisk person, får avdraget uppgå till
högst summan av tjugo procent av
lönekostnaden och femton procent av
den vid taxeringen till statlig inkomst -

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skall beräknade inkomsten av förvärvskällan
efter avdrag.för den lönebaserade
men före avdrag för den
inkomstbaserade fondavsättningen
och - i förekommande fall - före
avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv
enligt lagen (1979:000)
om allmän investeringsreserv och före
uppskov enligt lagen (1979:000) om
upphovsmannakonto samt före schablonavdrag
för egenavgifter.

Avdrag.för avsättning till resultatutjämningsfond
medges inte i fråga om
förväivskälla vari ingår lager av värdepapper,
fastigheter eller liknande tillgångar.

Med lön avses sådana ersättningar i
penningar som anges i 19 kap. 1 §
andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Hänsyn skall dock
inte tas till lön till arbetstagare för
vilken avgiftsskyldighet enligt fjärde
stycket första meningen nämnda paragraf
inte föreligger och inte heller till
ersättning till arbetstagare, som varit
bosatt utomlands och utfört arbete
utom riket, såvida ersättningen avsett
arbete som utförts.för annans räkning
utan att anställning förelegat (jfr 19
kap. 1 § fjärde stycket andra meningen
nämnda lag).

1 fråga om handelsbolag och dödsbo,
som i beskattningshänseende behandlas
som handelsbolag, beräknas
avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond
för bolaget respektive
dödsboet. Ägs andel i handelsbolag
eller i dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som handelsbolag,
av annan än här i riket bosatt .fysisk
person, får avdrag för avsättning inte
beräknas på grundval av bolagets eller

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dödsboets inkomster.

A vdrag för avsättning till resultatutjämningsfond
skall återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår.

A v punkt 2 tionde och elfte styckena
av anvisningarna till 41 § framgår att
avsättning till resultatutjämningsfond
kan medföra att rätten till lagernedskrivning
upphör.

43 5

2 m o m .4 Har svenskt aktiebolag
eller förening som avses i I $ lagen om
ekonomiska föreningar drivit rörelse i
eget namn uteslutande för annat
sådant bolags eller annan sådan
förenings räkning, utan ali i övrigt
driva verksamhet i nämnvärd omfattning,
och redovisas därför inkomsten
av den rörelse, sorn förstnämnda bolag
eller förening (s. k. kommissionärsbolag
eller -förening) drivit, hos det
andra bolaget eller den andra föreningen,
skall sistnämnda bolag eller
förening anses hava drivit kommissionärsbolagets
eller -föreningens rörelse,
under förutsättning dels att rörelsen
drivits på det angivna sättet under
hela beskattningsåret för båda skattskyldiga
eller sedan kommissionärsbolaget
eller -föreningen böljade driva
verksamhet av något slag, dels att
beskattningsåren för de skattskyldiga
utgått vid samma tidpunkt.

3 morn.5 Ager svenskt aktiebolag
eller förening som avses i 1 § lagen om
ekonomiska föreningar (moderföretag)
mer än nio tiondelar av aktierna i

2 mom. Inkomst av rörelse som
kommissionärsJÖretag bedriver för
kommittent företags räkning får under
de förutsättningar som anges i punkt 2
av anvisningarna redovisas hos sistnämnda
företag.

3 mom. Koncernbidrag, som
svenskt aktiebolag lämnar annat
s\'enskt aktiebolag eller svensk ekonomiskförening
eller som sådan förening

4Senaste lydelse 1965:573.

5Senaste lydelse 1973:422.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

ett eller flera svenska aktiebolag (dotterbolag),
skall koncernbidrag, som
något av bolagen lämnar ett annat av
bolagen eller föreningen eller som
denna lämnar något av bolagen, anses
såsom avdragsgill omkostnad för den
som lämnat bidraget och skattepliktig
intäkt för den som mottagit detta, även
om bidraget icke för bidragsgivaren
utgör omkostnad för intäkternas förvärvande
eller bibehållande. Som villkor
härför gäller

att den huvudsakliga verksamheten
för bolag eller förening, som
lämnar eller mottager koncernbidrag,
avser jordbruksfastighet, annan fastighet
eller annan rörelse än.försäkringsrörelse
som drives av livförsäkringsanstalt,

a 11 såväl givaren som mottagaren
av bidraget redovisar detta till samma
års taxering öppet i självdeklaration
eller därvid fogad bilaga,
att, om bidraget lämnats av
moderföretag till dotterbolag eller av
dotterbolag till moderföretaget, detta
ägt mer än nio tiondelar av aktierna i
dotterbolaget under hela beskattningsåret
för båda skattskyldiga eller sedan
dotterbolaget började driva verksamhet
av något slag,
att, om bidraget lämnats av
dotterbolag till moderföretaget, detta
är frikallat från skattskyldighet för
utdelning från dotterbolaget, oavsett
den omfattning i vilken moderföretaget
utdelat vinstmedel till delägarna,
och att, om bidraget lämnats av
ett dotterbolag till annat dotterbolag
hos samma moderföretag, moderföretaget
dels ägt mer än nio tiondelar av
aktierna i dotterbolagen under hela

Föreslagen lydelse

lämnar svenskt aktiebolag, skall under
de förutsättningar som anges i punkt 3
av anvisningarna anses som avdragsgill
omkostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren, även om
bidraget inte för givaren utgör omkostnad
för intäkternas förvärvande eller
bibehållande.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

beskattningsåret för båda dotterbolagen
eller sedan dessa började driva
verksamhet av något slag, dels antingen
är skattskyldigt eller frikallat från
skattskyldighet för utdelning/rån båda
dotterbolagen eller är frikallat från
skattskyldighet för utdelning från det
bidrags/ämnande dotterbolaget, oavsett
den omfattning i vilken moderföretaget
utdelat vinstmedel till delägarna.

Lämnar svenskt aktiebolag eller
förening som avses i 1 § lagen om
ekonomiska föreningar koncernbidrag
till aktiebolag som icke enligt forsta
stycket är att anse som dotterbolag till
bidragsgivaren, äga bestämmelserna i
första stycket likväl tillämpning på
bidraget, om under hela beskattningsåret
för båda skattskyldiga eller sedan
det bolag som mottagit bidraget
började driva verksamhet av något slag
det senare bolaget kunnat med
tillämpning av 174 § I och 2 mom.
lagen om aktiebolag genom fusioner
bringas att uppgå i det bolag som
lämnat bidraget eller, om bidraget
lämnats av förening, i bolag som enligt
första stycket är att anse som dotterbolag
till föreningen. Därvid skall
anses som om nämnda bestämmelser i
lagen om aktiebolag varit tillämpliga
även på bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Koncernbidrag som avses i första
eller andra stycket skall anses utgöra
omkostnad för bidragsgivaren och
intäkt för bidragstagaren i den
förvärvskälla som utgör bidragsgivarens
eller bi dragst aga rens huvudsakliga
verksamhet, om det icke med
hänsyn till bidragets syfte är uppenbart

Föreslagen lydelse

3 Riksdagen 1978179. 6 sami. Nr 57

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

att bidraget bör hänföras till annan
förvärvskälla.

Avdrag för koncernbidrag enligt
första, andra eller tredje stycket må
åtnjutas endast av den som visar att
förutsättningar för sådant avdragföreligga.

Lämnas bidrag från ett företag till
ett annat, med vilket givaren är i
intressegemenskap, för verksamhet
av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk
synpunkt och redovisas
bidraget öppet, kan regeringen medgiva
att bidraget skall anses såsom
avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för mottagaren
även om de i första-tredje styckena
angivna förutsättningarna för
avdragsrätt ej föreligga.

Vidare kan regeringen förklara att,
om förlust på aktier eller andelar i
svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening eller utländskt
bolag med uppgift att driva verksamhet
av det slag som sägs i femte
stycket framkommer vid avyttring
av aktierna eller andelarna eller vid
företagets upplösning, förlusten
skall utgöra avdragsgill omkostnad
för ägaren av aktierna eller andelarna.
Detsamma gäller i fråga om
långivare beträffande förlust på lån
eller dylikt som han lämnat företaget.

Bestämmelserna i sjätte stycket
om förlust äga motsvarande tillämpning
på förlust, som beräknas skola
framkomma. Regeringen bestämmer
därvid hur avdraget i det särskilda
fallet skall beräknas. Har skattskyldig
åtnjutit avdrag, som avses i
detta stycke, skall avdraget frånräk -

Föreslagen lydelse

Lämnas bidrag från svenskt företag
till annat svenskt företag, med vilket
givaren är i intressegemenskap, för
verksamhet av väsentlig betydelse
från samhällsekonomisk synpunkt
och redovisas bidraget öppet, kan
regeringen medge att bidraget skall
anses som avdragsgill omkostnad för
givaren och skattepliktig intäkt för
mottagaren även om en eller flera av
de. förutsättningar som anges i punkt 3
av anvisningarna inte är uppfyllda.

Vidare kan regeringen förklara att,
om förlust på aktier eller andelar i
svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening eller utländskt
bolag med uppgift att driva verksamhet
av det slag som sägs i andra
stycket framkommer vid avyttring
av aktierna eller andelarna eller vid
företagets upplösning, förlusten
skall utgöra avdragsgill omkostnad
för ägaren av aktierna eller andelarna.
Detsamma gäller i fråga om
långivare beträffande förlust på lån
eller dylikt som han lämnat företaget.

Bestämmelserna i tredje stycket
om förlust tillämpas även på förlust,
som beräknas skola framkomma.
Regeringen bestämmer därvid hur
avdraget i det särskilda fallet skall
beräknas. Har skattskyldig fått avdrag,
som avses i detta stycke, skall
avdraget frånräknas avdragsgill för -

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

nas avdragsgill förlust, som sedermera
uppkommer vid avyttring av
aktierna eller andelarna eller vid
upplösning av företaget. Uppkommer
vinst genom att aktierna eller
andelarna avyttras eller genom att
tillskjutet kapital återfås, skall vinsten
upptagas som skattepliktig intäkt
av rörelse hos den som haft
vinsten.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

lust, som sedermera uppkommer vid
avyttring av aktierna eller andelarna
eller vid upplösning av företaget.
Uppkommer vinst genom att aktierna
eller andelarna avyttras eller
genom att tillskjutet kapital återfås,
skall vinsten tas upp som skattepliktig
intäkt av rörelse hos den som haft
vinsten.

(Se vidare anvisningarna.)

54 §6

Från skattskyldighet f r i k a 1 -

las:

a) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar med undantag
och inskränkningar som nedan i
denna paragraf sägs:
för utdelning på sådan aktie i
svenskt aktiebolag och sådan andel i
svensk ekonomisk förening som icke
innehaves i kapitalplaceringssyfte;

Från skattskyldighet f r i k a 1 -las:

a) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar:

för utdelning på aktie i svenskt
aktiebolag och andel i svensk ekonomisk
förening i den omfattning som
anges i punkt 1 av anvisningarna;

b) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och utländskt bolag:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken
befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma
lag;

d) ägare av sådan fastighet, varom
förmötes i 5 § 1 mom. a)-f) och
hH):

för inkomst av fastigheten genom
dess begagnande för de i nämnda
mom. avsedda ändamål;

d) ägare av sådan fastighet, som
avses i 5 § 1 mom. a)-f) och h)—i):

för inkomst av fastigheten genom
dess användning för ändamål som
avses i nämnda morn.;

e) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle
icke varit här i riket bosatt:

6Senaste lydelse 1977:1090.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet
skall utgöra kommunal inkomstskatt;

0 understödsföreningar, som bedriver
sävä\ till livförsäkring hänförlig
verksamhet som annan verksamhet: för

annan inkomst än inkomst av
fastighet, dock att skattskyldighet
föreligger även för förstnämnda
inkomst till den del inkomsten belöper
på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka
enligt sina stadgar inte får meddela
annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd på
högst 1 000 kronor per medlem:
för all inkomst, som belöper på
verksamhet, hänförlig till livförsäkring; h)

här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där
annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och
vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på
annan grund kan antagas komma att vara minst ett år;

i) ideell förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e):

för inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i punkt 4
av anvisningarna;

j) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av
egendom som avses i 35 § 3 morn., om den avyttrade egendomen innehafts
två år eller mera.

0 understödsföreningar, som bedriva
såväl till livförsäkring hänförlig
verksamhet som annan verksamhet: för

annan inkomst än inkomst av
fastighet, dock att skattskyldighet
föreligger jämväl för förstnämnda
inkomst till den del inkomsten belöper
på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka
enligt sina stadgar ej äga meddela
annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd ä
högst 1 000 kronor ./or medlem:
för all inkomst, som belöper på
verksamhet, hänförlig till livförsäkring; -

Aktiebolag och ekonomiska föreningar,
vilka driva bank- eller annan
penningrörelse eller försäkringsrörelse,
äga icke åtnjuta vid a) omförmäld
skattefrihet. Dock äro aktiebolag och
ekonomiska föreningar, som driva
bank- eller annan penningrörelse eller
sådan rörelse jämte annan verksamhet,
frikaUade från skattskyldighet för
utdelning å aktier och andelar, vilka

Svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk
förening kan under de förutsättningar
som anges i punkt 5 av
anvisningarna frikallas från skattskyldighet
för utdelning på ande! i
utländskt företag.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

innehavas som ett led i organisationen
av bolagens eller föreningarnas verksamhet
till den de! denna avser annat
än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad
lös egendom. Vidare äga aktiebolag,
som äro skadeförsäkringsanstalter, åtnjuta
skattefrihet för utdelning å aktier
och andelar, vilka innehavas som ett
led i organisationen av hotagens
försäkringsrörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk förening,
som driver byggnadsrörelse,
tomtrörelse eller yrkesmässig handel
med fastigheter, åtnjuter icke skattefrihet
enligt första stycket a) för utdelning
på aktie eller andel som utgör
lagertillgång i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk förening,
som uteslutande eller så gott
som uteslutande förvaltar värdepapper
eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag),
åtnjuter icke skattefrihet
enligt första stycket a). Förvaltningsföretag
är dock frikalla! från
skattskyldighet för utdelning från
svenskt aktiebolag eller svensk ekonomiskförening
i den mån sammanlagda
beloppet av den utdelningfrån sådana
bolag och föreningar, som företaget
uppburit under beskattningsåret, motsvaras
av utdelning som företaget
beslutat för samma beskattningsår
eller, i fråga om investmentföretag, av
beslutad utdelning ökad med en fjärdedel.

Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag
eller andelarna i sådan svensk
ekonomisk förening, som icke är
förvaltningsföretag, till huvudsaklig
del ägas eller på därmed jämförligt sätt
innehavas - direkt eller genom

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

förmedling av juridisk person - av en
fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer och om bolaget eller föreningen
icke visar att dess vinstmedel i
skälig omfattning använts för utdelning
till delägarna, gäller frikallelse
från skattskyldighet enligt första stycket
vid a) allenast såvitt avser utdelning
å aktier eller andelar, vilka innehavas
av bolaget eller föreningen såsom ett
led i organisationen av annan verksamhet
än förvaltning av fastighet,
värdepapper eller annan därmed
likartad lös egendom.

Om särskilda skäl föreligga, kan
riksskatteverket medgiva dels att bolag
eller ekonomisk förening, som icke är
förvaltningsföretag enligt fjärde stycket
men vars verksamhet till icke
oväsentlig del består i föiyaltning av
värdepapper eller därmed likartad lös
egendom, skaili beskattningsavseende
behandlas som sådant förvaltningsföretag,
dels att förvaltningsföretag, som
är moderföretag i en koncern och som
ombesörjer vissa gemensamma uppgifter
för koncernens räkning, icke
skall i beskattningsavseende behandlas
som föivaltningsföretag. Mot beslut,
som riksskatteverket meddelat i
sådant ärende, får talan icke förås.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening aktie i
sådant bolag eller andel i sådan
förening och är det icke uppenbart att
det bolag eller den förening som gör
förvärvet därigenom erhåller tillgång
av verkligt och särskilt värde med
hänsyn till förvärvarens rörelse eller
kapitaföivaltning, åtnjutes icke skattefrihet
enligt första stycket vid a) för
utdelning å aktien eller andelen av

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

sådana medelsom vidförvätyet fun nos
hos det utdelande bolaget eller den
utdelande föreningen och som icke
motsvara tillskjutet belopp eller inbetald
insats. Utdelning anses i första
hand gälla andra medel än sådana
som motsvara tillskjutet belopp eller
inbetald insats.

Att personer, om vilka i 70 § förmötes,
äro frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster, framgår av
bestämmelserna i samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

Av 70 § framgår att personer som
där avses är frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 24 §

10.7 Har skattskyldig för året före beskattningsåret beräknat inkomst av
annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 § andra stycket men
beräknar den skattskyldige inkomsten för beskattningsåret enligt bokföringsmässiga
grunder, följer av punkt 1 första stycket av anvisningarna till 41 § att
den skattskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret inte
skall upptaga värde av ingående skulder. Som ingående skuld skall dock
upptagas

a) inkomst som har uppburits i a) inkomst som har uppburits i

slutet av det föregående året men, slutet av det föregående året men,

med stöd av bestämmelserna i punkt med stöd av bestämmelserna i punkt

2 första stycket av anvisningarna till 4 första stycket av anvisningarna till

41 §, inte tagits till beskattning för 41 §, inte tagits till beskattning för

det året, och det året, och

b) utgift som är obetald vid beskattningsårets ingång men, med stöd av
bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, dragits av vid
beräkning av nettointäkten för det föregående året.

Beräknar skattskyldig intäkt av annan fastighet enligt 2 eller 3 mom. men
har den skattskyldige för året före beskattningsåret beräknat intäkten enligt 1
mom. med tillämpning av bokföringsmässiga grunder, skall som intäkt för
beskattningsåret - utöver vad i 2 mom. anges - upptagas ett belopp
motsvarande skillnaden mellan anskaffningsvärdet av fastighetens lager vid
ingången av beskattningsåret och det bokförda värdet av lagret enligt senaste
balansräkning.

7 Senaste lydelse 1978:942.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 25 §

8.8 Har skattskyldig för året före beskattningsåret beräknat inkomst av
annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 § andra stycket men
beräknar den skattskyldige inkomsten för beskattningsåret enligt bokföringsmässiga
grunder, följer av punkt 1 första stycket av anvisningarna till 41 § att
den skattskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret inte
skall upptaga värde av ingående lager och fordringar. Som ingående fordran
skall dock upptagas

a) inkomst som blir tillgänglig för a) inkomst som blir tillgänglig för
lyftning i början av beskattningsåret lyftning i början av beskattningsåret
men, med stöd av bestämmelserna i men, med stöd av bestämmelserna i
punkt 2 första stycket av anvisning- punkt 4 första stycket av anvisningarna
till 41 §, tagits till beskattning arna till 41 §, tagits till beskattning
för det föregående året, och för det föregående året, och

b) utgift som har betalats i slutet av det föregående året men, med stöd av
bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, inte dragits av vid
beräkning av nettointäkten för det året.

Beräknar skattskyldig intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. men har
den skattskyldige för året före beskattningsåret beräknat intäkten enligt 24 § 1
eller 3 mom. med tillämpning av bokföringsmässiga grunder, skall avdrag för
beskattningsåret medges för gäldränta, som har betalats det föregående året
men upptagits som utgående fordran för det året, medan å andra sidan avdrag
inte skall medges för gäldränta som betalas under beskattningsåret men har
redovisats som utgående skuld för det föregående året.

till 29 §

4.9 Skattskyldig må, efter därom hos taxeringsnämnd eller, om besvär
anförts, skatterätt framställt yrkande, berättigas att under förutsättning av
motsvarande avskrivning i räkenskaperna tills vidare åtnjuta avdrag för
avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
i enlighet med bestämmelserna nedan i denna punkt för räkenskapsenlig
avskrivning. Såsom förutsättning härför skall gälla att den skattskyldige haft
ordnad bokföring, som avslutas medelst vinst- och förlustkonto, samt att
tillfredsställande utredning föreligger om vad som återstår i beskattningsavseende
oavskrivet av anskaffningsvärdet å ifrågavarande tillgångar samt
dessa ävensom avskrivningar å desamma i den skattskyldiges räkenskaper
och i företedd utredning redovisas på sådant sätt, att trygghet föreligger att vid
avyttring av tillgångarna framdeles möjligen uppkommande vinster ej skola
undgå taxering.

8 Senaste lydelse 1978:942.

9 Senaste lydelse 1971:407.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag för avskrivning å här ifrågavarande tillgångar må för visst
beskattningsår åtnjutas med högst trettio procent för år räknat av summan av
bokfört värde å tillgångarna enligt balansräkningen för närmast föregående
räkenskapsår och anskaffningsvärdet å sådana under beskattningsåret
anskaffade tillgångar, vilka vid utgången av beskattningsåret fortfarande
tillhörde rörelsen. Vad sålunda stadgats skall gälla oavsett när under
beskattningsåret tillgångarna anskaffats.

Hava under beskattningsåret tillgångar av nu ifrågavarande slag, som
anskaffats före ingången av samma år, avyttrats eller hava dylika tillgångar
gått förlorade, därvid för sistnämnda fall försäkringsersättning avtalats, må
särskilt avdrag för avskrivning åtnjutas med belopp motsvarande den i
anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Därest
skattskyldig erhållit avdrag i enlighet med bestämmelserna i detta stycke,
skall underlaget för beräkning av avdrag enligt nästföregående stycke
fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög kostnad för tillgång
betingats därav, att den skolat utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för
en konjunktur, som väntas bliva allenast tillfällig, eller av annan liknande
omständighet, må för det beskattningsår, varunder tillgången anskaffats,
avdrag göras vid inkomstberäkningen för sådant överpris eller sådan
merkostnad. Därest avdrag som nu sagts medgivits, skall avdrag enligt
bestämmelserna i andra stycket beräknas å därefter återstående del av
anskaffningsvärdet.

Har skattskyldig beträffande un- Har skattskyldig beträffande under
beskattningsåret anskaffade till- der beskattningsåret anskaffade tillgångar
tidigare åtnjutit i punkt I av gångar tidigare åtnjutit i punkt 2 av

anvisningarna till 41 § kommunal- anvisningarna till 41 § omförmält

skattelagen omförmält avdrag å vär- avdrag å värdet av rättighet till leve det

av rättighet till leverans av till- rans av tillgångar enligt ej fullgjorda

gångar enligt ej fullgjorda köpekon- köpekontrakt, skall vid beräkning av

trakt, skall vid beräkning av avdrag avdrag för värdeminskning med 30

för värdeminskning med 30 procent procent av anskaffningsvärdet sääv
anskaffningsvärdet såsom an- som anskaffningsvärde anses den

skaffningsvärde anses den verkliga verkliga kostnaden minskad med det

kostnaden minskad med det tidigare tidigare jämlikt nyssnämnda stad jämlikt

nyssnämnda stadgande åt- gande åtnjutna avdraget. Vad nu

njutna avdraget. Vad nu sagts skall sagts skall äga motsvarande tillämp äga

motsvarande tillämpning, om ning, om investeringsfond i enlighet

investeringsfond i enlighet med vad med vad för sådan fond finnes stad för

sådan fond finnes stadgat tagits i gat tagits i anspråk för avskrivning

anspråk för avskrivning av under av under beskattningsåret anskaf beskattningsåret

anskaffade till- fade tillgångar,

gångar.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Oaktat vad ovan stadgas må avdrag medgivas för avskrivning med belopp
som erfordras för att det bokförda värdet icke skall överstiga anskaffningsvärdet
å samtliga nu ifrågavarande tillgångar, vilka vid utgången av
beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen, sedan å detta värde avräknats
en beräknad årlig avskrivning av tjugu procent. Visar skattskyldig att
nämnda tillgångars verkliga värde understiger även sålunda beräknat värde,
må avdrag medgivas jämväl för härav betingad ytterligare avskrivning. Vid
tillämpning av bestämmelserna i detta stycke skola i fråga om anskaffningsvärde
och anskaffningsår för tillgångar, som övertagits genom sådan fusion,
som i 28 § 3 mom. avses, de i fusionen deltagande företagen anses som en
skattskyldig.

Då tillgångar, som anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras
eller såsom för rörelsen obrukbara utrangeras under samma år, må avdrag
åtnjutas för anskaffningsvärdet eller oavskriven del därav. Med avyttring
likställes det fall, att tillgång uttages ur rörelsen för att tillföras annan rörelse,
som utgör särskild förvärvskälla, eller för att nyttjas för annat ändamål. Att
belopp, som erhålles vid avyttring av tillgång, i sin helhet skall upptagas
såsom intäkt av rörelse, därom stadgas i punkt 1 andra stycket av
anvisningarna till 28 §.

Finnes skattskyldig hava i räkenskaperna verkställt avskrivning med större
belopp än det, varmed han äger åtnjuta avdrag vid taxeringen, må den
omständigheten att avdrag för avskrivning medgives med lägre belopp än vad
i räkenskaperna avskrivits icke föranleda ändring av det värde, varå
räkenskapsenlig avskrivning beräknas. Avdrag för belopp, med vilket den
skattskyldige i räkenskaperna verkställt avskrivning utöver vad vid taxering
blivit godkänt, må åtnjutas först sedan taxeringen i fråga blivit slutligt avgjord
och enligt särskild av taxeringsnämnd eller, om besvär anförts, skatterätt
godkänd avskrivningsplan, avseende en tid av minst fem år, räknat från och
med beskattningsåret efter det varunder avskrivningen i fråga
verkställdes.

Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag
vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna
utgör ej hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig
avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig från tiden
före övergången resterande, i räkenskaperna gjorda men ej vid beskattningen
åtnjutna avdrag antingen inom ramen för avskrivningsplan som avses i punkt
3 eller, med taxeringsnämnds eller, om besvär anförts, skatterätts särskilda
medgivande, på en gång eller enligt särskild av vederbörande nämnd
godkänd avskrivningsplan avseende en tid av högst tio år. Efter övergång till
räkenskapsenlig avskrivning må dock i intet fall sådant avdrag tillgodonjutas,
som avses i punkt 3 c tredje stycket.

Har före övergång till räkenskapsenlig avskrivning skattskyldig vid

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxeringen tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag än enligt räkenskaperna,
skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan tillgångens
återstående värden enligt räkenskaperna och i beskattningsavseende, det
belopp, varmed tillgångens värde sålunda i beskattningsavseende understiger
värdet enligt räkenskaperna, upptagas såsom intäkt under det forsta beskattningsår,
för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige
hellre vill, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och ett vart
av de två närmast följande åren. Vid tillämpning av detta stycke skall även
sådant på tidigare år enligt avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdrag,
som den skattskyldige ej kunnat utnyttja, anses hava
tillgodoräknats honom.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening, som åtnjuter avdrag för avskrivning
å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i
enlighet med bestämmelserna för räkenskapsenlig avskrivning, övertagit
dylika tillgångar genom sådan fusion, som i 28 § 3 mom. avses, och ha dessa
tillgångar i räkenskaperna upptagits till högre värde än vad som enligt
bestämmelserna i punkt 3 b sista stycket är att anse som anskaffningsvärde
för bolaget eller föreningen må företaget efter därom hos taxeringsnämnd
eller, om besvär anförts, skatterätt framställt yrkande berättigas att även efter
fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning, under förutsättning att
skillnaden mellan värdet enligt räkenskaperna och anskaffningsvärdet,
beräknat på sätt i punkt 3 b sista stycket sägs, upptages som intäkt under det
beskattningsår, då fusionen genomföres, eller, om företaget hellre vill, med
en tredjedel för nämnda beskattningsår och ett vart av de två närmast följande
åren.

Angående avdrag för nedskriv- Angående avdrag för nedskrivning
av värdet å rättigheter till leve- ning av värdet å rättigheter till leverans
av maskiner och andra för rans av maskiner och andra för

stadigvarande bruk avsedda inven- stadigvarande bruk avsedda inventarier
enligt ej fullgjorda köpekon- tarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt
stadgas i punkt I av anvisning- trakt stadgas i punkt 2 av anvisningarna
till 41 §. arna till 41 §.

till 39 §

l.10 Vid beräkningen av inkomst- 1. Vid beräkningen av inkomsten
en av kapital får avdrag göras för all av kapital får avdrag göras för all

gäldränta, som icke skall avdragas gäldränta, som inte skall dras av från

från intäkterna av andra förvärvs- intäkterna av andra förvärvskällor,

källor. Härav följer, att, om den Härav följer att, om den skattskyldi skattskyldige

utbetalt dylik gäldränta ge betalar ut sådan gäldränta men

10 Senaste lydelse 1953:109.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

men icke åtnjutit intäkt av kapital
eller han haft sådan intäkt till lägre
belopp än gäldräntan, förvärvskällan
kapital kommer att utvisa underskott.
För sådant underskott./a/- den
skattskyldige sedermera åtnjuta avdrag
på sätt och i den ordning, som i
46 § stadgas. Belöper på annan
förvärvskälla så stor gäldränta, att
intäkten av förvärvskällan icke förslår
till täckande av räntan, får den
överskjutande gäldräntan icke avdragas
vid beräkningen av inkomsten
av kapital. Det underskott, som
på grund av gäldräntan kan uppstå i
förvärvskällan i fråga, får avdragas
endast uti den i 46 § föreskrivna
ordning.

Sorn framgår av 39 sv I mom. galler,
att svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar icke äga njuta
avdrag för ränta eller del av ränta å
gäld, som belöper å vissa aktier eller
andelar. Vid tillämpningen av dessa
bestämmelser iakttages, att, därest
icke annat framgår avförebragt utredning,
å ifrågavarande värdehandlingar
skall järn likt 44 sv och anvisningarna till
samma paragraf i regel anses belöpa
lika stor del av bolagets eller föreningens
hela gäld, som värdehandlingarnas
bokförda värde utgör
utav bokförda värdet av bolagets eller
föreningens samtliga tillgångar Qfr
punkt 3 av anvisningarna till 44 $).

Föreslagen lydelse

inte haft intäkt av kapital eller han
haft sådan intäkt till lägre belopp än
gäldräntan, förvärvskällan kapital
kommer att utvisa underskott. För
sådant underskott har den skattskyldige
sedermera rätt till avdrag på sätt
och i den ordning, som anges i 46 §.
Belöper på annan förvärvskälla så
stor gäldränta, att intäkten av
förvärvskällan inte räcker till för att
täcka räntan, får den överskjutande
gäldräntan inte dras av vid beräkningen
av inkomsten av kapital. Det
underskott, som på grund av gäldräntan
kan uppstå i förvärvskällan i
fråga, får dras av endast i den ordning
som anges i 46 §.

till 41 §

1." Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder. För skattskyldig, som haft ordnad bokföring,
skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med
iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstbe 11

Lydelse enligt prop. 1978/79:204.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

räkning enligt bokföringsmässiga grunder tages hänsyn till in- och utgående
lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m. m.,
samt till fordringar och skulder. Som värde av ingående lager, fordringar och
skulderskall därvid upptagas värdet av närmast föregående beskattningsårs
utgående lager, fordringar och skulder. Bestämmelserna i 41 § om lager få i
varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den
skattskyldige utfört eller avser att utföra arbete i icke oväsentlig omfattning,
utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu
föreskrivits gäller dock endast intill dessskeppetellerskeppsbygget levererats
till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s.
1).

Inkomst av annan fastighet som avses i 24 § 1 eller 3 mom. får beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. Har
skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet
enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande
beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder om bestämmelserna
i 24 § 1 eller 3 mom. är tillämpliga det året. 1 fråga om fastighet som
avses i 24 § 3 mom. gäller dock vad som sagts i föregående stycke endast i den
mån annat inte följer av 24 § 3 mom. och 25 § 3 mom.

Därest vinstresultatet påverkats Har det bokförda resultatet påverdärav,
att bland intäkter upptagits kats av att bland intäkterna tagits upp

sådana intäkter, vilka icke skola
beskattas såsom inkomst, eller uteslutits
intäkt, som skolat medräknas,
eller bland utgifterna avförts sådana
poster, för vilka vid inkomstberäkningen
avdrag icke får ske. skall
företagas erforderlig justering av det
bokföringsmässiga vinstresultatet till
överensstämmelse med en inkomstberäkning
enligt de i denna lag stadgade
grunder.

Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen
å tillgångar avsedda för
omsättning eller förbrukning (lager)
skall vid inkomstberäkningen godtagas.
därest denna värdesättning icke
slår i strid med vad nedan sägs.

Lagret vid beskattningsårets utgång
får icke upptagas till lägre belopp än
fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde
eller, om äteranska/fningsvär -

belopp, som inte skall beskattas
såsom inkomst, eller uteslutits belopp.
som bort medräknas, eller
bland kostnaderna tagits upp belopp
som inte är avdragsgilla vid

inkomstberäkningen, skall resultatet
justeras så att det kan läggas till grund
för inkomstberäkningen enligt denna
lag.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

det pä balansdagen är lägre, sistnämnda
värde, i förekommande fall
efter avdrag för inkurans. Dock får
lager av djur pä jordbruksfastighet
eller i renskötselrörelse icke upptagas
till lägre belopp än.fyrtio procent av de
värden som riksskatteverket fastställer
för olika slag av djur i skilda åldersgrupper
på grundval av genomsnittspriserna
på dessa djurslag under en
period av tolv månader närmast före
den I oktober beskattningsåret. Om
sådant värde icke fastställts, t. ex. i
fråga om särskilt dyrbara avelsdjur,
får djuret upptagas lägst till fyrtio
procent av allmänna saluvärdet.

Därest värde å lägret, beräknat till
anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet
och i förekommande fall efter
avdrag för inkurans, uppgår till lägre
belopp än som motsvarar medeltalet
av värdena å lagren vid utgången av de
två närmast föregående beskattningsåren
(jämförelseåren). må lagret vid
beskattningsårets utgång i stället upptagas
till lägst ett belopp motsvarande
förstnämnda värde å detta lager efter
avdrag med sextio procent av sagda
medeltalsvärde. Därvid skola såsom
värden å lagren vid jämförelseårens
utgång hava upptagits anskaffningsvärdena
eller, därest äteranskaffningsvärdena
å balansdagarna i fråga
varit lägre, sistnämnda värden, i.förekommande
fall efter avdrag för inkurans.
I fråga om djur på jordbruksfastighet
eller i renskötselrörelse gäller
dock att värdet av djuren skall hava
upptagits till filia det värde som riksskatteverket
fastställt enligt föregående
stycke eller till Julla allmänna saluvärdet.
Föreligger sådant fall att sextio

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

procent av nyssnämnda medeltalsvärde
överstiger värdet av lagret vid
beskattningsårets utgång, må avdrag
åtnjutas jämväl lör det överskjutande
beloppet, därest en häremot svarande
avsättning i räkenskaperna gjorts till
lagerregleringskonto. Då avdrag för
sådan avsättning medgivits, skall avsättningen
återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår, därvid
frågan om avdrag .för förnyad avsättning
till dylikt konto får prövas enligt
bestämmelserna ovan. Ingå i lagret
råvaror eller stapelvaror, må lagret av
sådana varor eller del därav upptagas
till lägst sjuttio procent av värdet å
tillgångarna i fråga beräknat efter
lägsta marknadspris under beskattningsåret
eller under något av de
närmast föregående nio beskattningsåren.
Därest sist angivna grund för
värdering av varulagret eller del därav
tillämpats, skall vad ovan sägs om
värdering med hänsyn tagen till
medeltalet av värdena å lagren vid
utgången av de två närmast föregående
beskattningsåren icke gälla.

Utan avseende å vad.font t stadgats
angående den lägsta värdesättning å
lägret, som vid inkomstberäkningen
kan godtagas, må det lägre värde å
lagret godtagas som skattskyldig med
hänsyn till föreliggande risk för prisfall
visar vara påkallat.

Vad i.femte och sjätte styckena här
ovan sägs angående det lägsta värde å
skattskvldigs varulager, som må vid
inkomstberäkningen godtagas, har
icke avseende å penning/örvaltande
företags och försäkringsföretags placeringar
av föiyaltade medel i aktier,
obligationer, lånefördringar m. m. eller
å skattskyldigs lager av fastigheter

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

och liknande tillgångar beträffande
vilka en sådan värdesättning /innes
icke vara godtagbar. Värdet å lager av
nu avsedda tillgångar skall upptagas
till vad som med hänsyn till risk för
förlust, prisfall m. m. framstår såsom
skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag
av skattskyldig, som driver bank- eller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,
eller av annan skattskyldig,
för vilken aktien utgör varulagertillgång,
och är det icke uppenbart att
den skattskyldige därigenom erhåller
tillgång av verkligt och särskilt värde
för honom med hänsyn till hans rörelse,
må sådan nedgång i aktiens värde
som beror pä utdelning till den skattskyldige
av medel, vilka vid förvärvet
funnos hos det utdelande bolaget och
icke motsvara tillskjutet belopp, ej
föranleda att aktien vid inkomstberäkningen
för den skattskyldige upptages
till lägre belopp än som motsvarar hans
anskaffningskostnad för aktien. Har
denna, innan sådan utdelning skett,
upptagits till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningkostnad. må aktien
vid utgången av det beskattningsår.
varunder utdelningen äger rum,
icke upptagas till lägre belopp än aktiens
värde i beskattningshänseende vid
ingången av samma år med tillägg av
ett belopp, som motsvarar skillnaden
mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad
för aktien och nämnda
värde, dock högst av det utdelade
beloppet. Sker utdelning utan att det
värde för aktien, som ligger till grund
för beräkningen av den skattskyldiges
inkomst, påverkas och medför detta
att den skattskyldige efter överlåtelse

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

av aktien eller upplösning av bolaget
redovisar förlust, skall därifrån avräknas
det belopp som motsvarar utdelningen.
Utdelning som avses i detta
stycke anses i första hand gälla andra
medel än sådana som motsvara tillskjutet
belopp. Vad som sägs om aktie i
detta stycke äger motsvarande tilllämpning
på andel i ekonomisk
förening. Med tillskjutet belopp avses
därvid inbetald insats.

A vdrag för inkurans må icke medgivas
med större belopp än vad den
skattskyldige enligt vid självdeklarationen
fogad utredning visar svara mot
den konstaterade värdenedgången å
lagret å balansdagen. Oaktat vad nu
sagts må dock avdrag för inkurans
medgivas med fern procent av det
lägsta utav lagrets anskaffnings- och
återanskaffningsvärden, därest detta
ej framstår såsom uppenbart opåkallat,
eller med det högre procenttal
därav som riksskatteverket kan hava
för lagren inom vissa branscher eller
hos vissa grupper av skattskyldiga
angivit.

Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde
skall så anses som om
de lagertillgångar, vilka kvarligga i
lagret vid beskattningsårets utgång,
äro de senaste av den skattskyldige
anskaffade eller av honom tillverkade.
För tillgångar, som den skattskyldige
framställt eller bearbetat, skola såsom
anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader
(materialkostnader
och arbetslöner) ökade med ett
tillägg som motsvarar vad som av de
indirekta tillverkningskostnaderna
skäligen belöper å nu ifrågavarande
tillgångar, därvid hänsyn dock icke

Föreslagen lydelse

4 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 57

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

behöver lagas lill ränta å eget kapital.

Nedskrivning av värdet ä rättigheter
till leverans av lagertillgångar enligt ej
fullgjorda köpekontrakt md godkännas
endast i den mån det visas, att
inköpspriset för tillgångar av samma
slag å balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det göres
sannolikt, att dylikt prisfall kommer
att inträffa innan tillgångarna levereras
eller av den skattskyldige i oförändrat
eller förädlat skick försäljas.
Beträffande värdet å rättigheter till
leverans av maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier
enligt ej fullgjorda köpekontrakt må
nedskrivning av värdet därå godkännas
endast i den män den skattskyldige
visar, att inköpspriset för tillgångar av
samma slag å balansdagen understiger
det kontraherade priset, eller det göres
sannolikt, att dylikt prisfall kommer
att inträffa innan tillgångarna levereras.

Vad här är stadgat gäller särskilt då
fråga är om bestämmandet av det år,
varunder en inkomst skall anses hava
åtnjutits eller en utgift skall anses hava
ägt rum. I sistnämnda avseende gäller
alltså, att inkomst skall anses hava
åtnjutits under det år, då densamma
enligt allmänt vedertagen köpmannased
eller enligt vad som beträffande
jordbruk är allmänt brukligt bör i
räkenskaperna uppföras såsom inkomstpost,
även om den ännu icke av
den skattskyldige uppburits i kontanta
penningar eller eljest kommit honom
tillhanda t. ex. i form av levererade
varor, fullgjorda prestationer eller på
annat härmed jämförligt sätt. Vad
sålunda gäller i fråga om inkomst -

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av inkomst enligt
bokföringsmässiga grunder skall iakttas,
att en inkomst skall anses ha
åtnjutits under det år, då den enligt
vedertagen redovisningssed eller enligt
vad som beträffande jordbruk är
allmänt brukligt bör tas upp som
intäkt i räkenskaperna, även om
inkomsten ännu inte uppburits kontant
eller eljest kommit den skattskvldige
tillhanda t. ex. i form av levererade
varor, fullgjorda prestationer
eller på annat härmed jämförligt sätt.
Vad som gäller i fråga om inkomstposterna
har motsvarande tillämpning
i fråga om utgiftsposterna.
Avdrag för tantiem eller liknande
ersättning från fåmansföretag till

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

posterna har motsvarande tillämpning
i fråga om utgiftsposterna.

Avdrag för tantiem eller liknande
ersättning från fåmansföretag till
företagsledare eller honom närstående
person får dock åtnjutas först
under det år då ersättningen har
utbetalats eller blivit tillgänglig för
lyftning. I fråga om tiden för
inkomst- och utgiftsposters upptagande
enligt bokföringsmässiga
grunder tillämpas i allmänhet det
förfaringssättet, att fordringar uppföras
såsom inkomst under det år, då de
uppkomma, och att ränteintäkter
hänföras till inkomsten för det år, på
vilket de belöpa, i bägge fallen oberoende
av huruvida de verkligen influtit
under nämnda år eller icke. Å
andra sidan lärer det vara vedertaget,
att förskottsvis influtna räntor, som
till större eller mindre del belöpa å
ett kommande år, till denna del
bokföringsmässigt hänföras till det
sistnämnda årets inkomst. Avdrag
för ränta på lån ur statens lånefond
för lån med uppskjuten ränta åtnjutes
för det år då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående
stycke skall iakttas bl. a. att värdet av
avyttrade varor skall - även om fakturering
inte skett - redovisas sorn fordran,
såvida varorna levererats till den
nye ägaren före årets utgång.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av
köpeskillingen som influtit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet
varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. gäller även punkt 7 av
anvisningarna till 25 §.

företagsledare eller honom närstående
person får dock åtnjutas först
under det år då ersättningen har
betalats ut eller blivit tillgänglig för
lyftning. 1 fråga om tiden för
inkomst- och utgiftsposters upptagande
enligt bokföringsmässiga
grunder tillämpas i allmänhet det
förfaringssättet, att fordringar tas upp
som inkomst under det år, då de
uppkommer, och att räntor hänförs
till inkomsten för det år, på vilket de
belöper, i bägge fallen oberoende av
om de verkligen influtit under nämnda
år eller inte. Å andra sidan bör
förskottsvis influtna räntor, som till
större eller mindre del belöper på ett
kommande år, till denna del bokföringsmässigt
hänföras till det sistnämnda
årets inkomst. Avdrag för
ränta på lån ur statens lånefond för
lån med uppskjuten ränta åtnjuts för
det år då räntan har betalats.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Om beskattningsmyndighet, med
frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning,
såsom inkomst för
ett år beskattat vinst, som enligt de
vid bokföringen tillämpade grunderna
först ett senare kr framkommer såsom
bokföringsmässig vinst, skall vid
inkomstberäkningen för det följande
år, då vinsten i bokföringen kommer
till synes, det sistnämnda årets i
bokföringen redovisade vinstresultat
med hänsyn härtill justeras på sådant
sätt, att den redan beskattade
vinsten icke för det året ånyo tages till
beskattning.

Motsvarande gäller för det fall, att
beskattningsmyndighet ansett förlust,
av beskaffenhet att avdrag därför
får ske, icke böra beaktas vid
inkomstberäkningen för det år, under
vilket den kommit till synes i
räkenskaperna, eller beskattningsmyndighet
eljest något år frångått
den skattskyldiges bokföring i avseende,
som kan hava inflytande pä
följande års inkomstberäkning.

Föreslagen lydelse

Om beskattningsmyndighet, med
frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning,
som inkomst för ett
år beskattat vinst, som i bokföringen
framkommer som vinst först ett senare
år, skall vid inkomstberäkningen
för det följande år, då vinsten redovisas
i bokföringen, det sistnämnda
årets bokförda resultat justeras på
sådant sätt att den redan beskattade
vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att
beskattningsmyndighet ansett att en
förlust, som är i ochförsig avdragsgill,
inte får beaktas vid inkomstberäkningen
för det år då den redovisats i
räkenskaperna eller beskattningsmyndighet
i annat Jäll visst år frångått
den skattskyldiges bokföring på
sådant sätt att det påverkar följande
års inkomstberäkning.

2. Den i räkenskaperna gjorda
värdesättningen på tillgångar avsedda
för omsättning eller förbrukning (lager)
skall godtas vid inkomstberäkningen,
om värdesättningen inte står i strid
med vad nedan i denna punkt eller i
punkt 3 sägs.

Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde
skall de lagertillgångar,
som ligger kvar i den skattskyldiges
lager vid beskattningsårets utgång,
anses som de av honom senast anskaffade
eller tillverkade.

Lagret vid beskattningsårets utgång
får inte tas upp till lägre belopp än

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

.fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde
eller, om återanskaffningsvärdet
på balansdagen är lägre, sistnämnda
värde, i förekommande fall
efter avdrag för inkurans. För tillgångar,
som den skattskyldige framställt
eller bearbetat, skall som anskaffningsvärde
anses direkta tillverkningskostnader
(materialkostnader och arbetslöner)
ökade med ett tillägg som
svarar mot den del av de indirekta
tillverkningskostnaderna som skäligen
belöper på tillgångarna, därvid hänsyn
dock inte behöver tas till ränta på eget
kapital.

Avdrag för inkurans medges inte
med större belopp än vad den skattskyldige
enligt vid självdeklarationen
fogad utredning visar svara mot den
konstaterade värdenedgången på lägret
på balansdagen. Oaktat vad nu
sagts medges dock avdrag.för inkurans
med fern procent av det lägsta av
lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden
om detta inte framstår
såsom uppenbart opåkallat, eller med
det högre procenttal som riksskatteverket
kan ha änget t för lagren inom
vissa branscher eller hos vissa grupper
av skattskyldiga.

Lager av djur på jordbruksfastighet
eller i renskötselrörelse får inte tas upp
till lägre belopp än fyrtio procent av
den genomsnittliga produktionskostnaden
för djur av det slag och den
ålderssammansättning varom fråga
är. Regeringen eller efter regeringens
bemyndigande riksskatteverket fastst
äller för varje taxeringsår föreskrifter
för beräkning av produktionskostnaden.
Har denna kostnad inte fastställts,
t. ex. ifråga om särskilt dyrba -

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ra avelsdjur, får djuret tas upp lägst till
fyrtio procent av det lägsta av anskaffningsvärdet
och allmänna saluvärdet.

Uppgår värdet på lagret, beräknat
till anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet
och i förekommande fall
efter avdrag för inkurans, till lägre
belopp än som motsvarar medeltalet
av värdena pä lagren vid utgången av
de två närmast föregående beskattningsåren
(jämförelseåren), får lägret
vid beskattningsårets utgång i ställel
tas upp till lägst ett belopp motsvarande
förstnämnda värde på detta lager
efter avdrag med sextio procent av
sagda medeltalsvärde. Därvid skall
lagren vid jämförelseårens utgång tas
upp till anskaffningsvärdena eller, om
återanskaffningsvärdena på balansdagarna
i fråga varit lägre, sistnämnda
värden, i förekommande fall efter
avdrag, för inkurans. I fråga om djur på
jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse
gäller dock att värdet av djuren
skall tas upp till den genomsnittliga
produktionskostnaden eller till det
allmänna saluvärdet eller-iförekommande
fall - till anskaffningsvärdet.
Föreligger sådant fall att sextio
procent av nyssnämnda medeltalsvärde
överstiger värdet av lagret vid
beskattningsårets utgång medges avdrag
även för det överskjutande beloppet
om den skattskyldige avsatt
motsvarande belopp i räkenskaperna
till lagerregleringskonto. Har avdrag
medgivits för sådan avsättning skall
avsättningen återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår, därvid
frågan om avdrag för förnyad avsättning
till lagerregleringskonto får prövas
enligt bestämmelserna ovan.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skallskyldig, som ingår i en grupp
näringsidkare mellan vilka intressegemenskap
räder (moder- och dotterföretag
eller foretag under i huvudsak
gemensam ledning), får tillämpa reglerna
i föregående stycke endast under
förutsättning att dessa tillämpas av
samtliga företag som tillhör gruppen.
Vad nu har sagts gäller dock endast i
fråga om verksamhet i förvärvskälla
som har sådant samband med verksamheten
i den skattskyldiges förvärvskälla
att verksamheterna skulle
ha ansetts utgöra en förvärvskälla om
de hade bedrivits av ett enda företag.

Ingår råvaror eller stapelvaror i
lagret, får dessa varor eller en de! av
dem tas upp till lägst sjuttio procent av
varornas värde beräknat efter lägsta
marknadspris under beskattningsåret
eller under något av de närmast föregående
nio beskattningsåren. Tillämpas
denna regel får lagret inte värderas
enligt bestämmelserna i sjätte stycket.

År det på grund av överenskommelse
om återköp eller annan omständighet
uppenbart att vissa varor anskaffats
för annat ändamål än att ingå i
den skattskyldiges normala verksamhet,
skall bestämmelserna i tredje-åttonde
styckena inte tillämpas i fråga
om dessa varor. Varorna får i sådant
fall inte tas upp till lägre belopp än det
lägsta av varornas anskaffnings- eller
återanskaffningsvärden, i förekommande
fall efter avdrag för inkurans.

Har den skattskyldige vid beräkning
av inkomst av viss förvärvskälla yrkat
avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond,
som avses i 41 d §, är

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bestämmelserna i tredje-åttonde
styckena ovan inte tillämpliga på
förvärvskällans lager. Lagret får i
detta fall inte tas upp lill lägre belopp
än det lägsta av anskaffnings- eller
återanskaffningsvärdet, i förekommande
fall efter avdrag för inkurans.

Vad som föreskrivits i föregående
stycke gäller även i det fall då den
skattskyldige ingår i en grupp näringsidkare
mellan vilka intressegemenskap
råder (moder- och dotterföretag eller
företag under i huvudsak gemensam
ledning) och något av dessa företag
yrkat avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond.
En sådan avsättning
skall dock beaktas endast om den
hänför sig till verksamhet i förvärvskälla
som har sådant samband med
verksamheten i den skattskyldiges
förvärvskälla att verksamheterna skulle
ha ansetts utgöra en förvärvskälla
om de hade bedrivits av ett enda
företag.

Utan hinder av vad som föreskrivits
ovan i denna anvisningspunkt om den
lägsta värdesättning på lagret, som
kan godtas vid inkomstberäkningen,
får det lägre värde på lagret godtas
som den skattskyldige med hänsyn till
föreliggande risk för prisfall visar vara
påkallat.

Nedskrivning av värdet på rättigheter
till leverans av lagertillgångar enligt
ejfullgjorda köpekontrakt får godkännas
endast i den män det visas, att
inköpspriset för tillgångar av samma
slag på balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det görs
sannolikt att sådant prisfall kommer
att inträffa innan tillgångarna levereras
eller säljs vidare av den skattskyl -

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

dige i oförändrat eller förädlat skick.
Beträffande värdet pä rättigheter till
leverans av maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier
enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan
nedskrivning godkännas endast i den
mån den skattskyldige visar, att
inköpspriset för tillgångar av samma
slag på balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det görs
sannolikt att sådant prisfall kommer
att inträffa innan tillgångarna levereras.

3. Vad i punkt 2 tredje, sjätte och
åttonde styckena sägs angående det
lägsta värde pä skattskyldigs varulager,
som får godtas vid
inkomstberäkningen, gäller inte ifråga
om penningförvaltande företags och
försäkringsföretags placeringar av förvaltade
medel i aktier, obligationer,
lånefördringar m. m. eller skattskyldigs
lager av fastigheter och liknande
tillgångar. Tillgångar av detta slag
skall tas upp till det värde som med
hänsyn till risk för förlust, prisfall
m. m. framstår som skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag
av skattskyldig, som driver bank- eller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,
eller av annan skattskyldig,
Jör vilken aktien utgör omsättningstillgång,
och är det inte uppenbart
att den skattskyldige därigenom
erhåller tillgång av verkligt och särskilt
värde för honom med hänsyn till hans
rörelse, får sådan nedgång i aktiens
värde som beror på utdelning till den
skattskyldige av medel, vilka Janns hos
det utdelande bolaget vid förvärvet och
inte motsvarar tillskjutet belopp, inte
föranleda att aktien vid inkomstberäk -

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ningen för den skallskyldige las upp till
lägre belopp än som motsvarar hans
anskaffningskostnad för aktien. Har
denna, innan sådan utdelning skett,
tagits upp till lägre belopp än den
skattskyldiges anskaffningskostnad,
får aktien vid utgången av det beskattningsår,
under vilket utdelningen äger
rum, inte tas upp till lägre belopp än
aktiens värde i beskattningshänseende
vid ingången av samma år med tillägg
av ett belopp, som motsvarar skillnaden
mellan den skattskyldiges anskaff -ningskostnad för aktien och nämnda
värde, dock högst av det utdelade
beloppet. Sker utdelning utan att det
värde för aktien, som ligger till grund
för beräkningen av den skattskyldiges
inkomst, påverkas och medför detta
att den skattskyldige efter överlåtelse
av aktien eller upplösning av bolaget
redovisar förlust, skall därifrån avräknas
det belopp som motsvarar utdelningen.
Utdelning som avses i detta
stycke anses i första hand gälla andra
medel än sådana som motsvarar tillskjutet
belopp. Vadsom sägs om aktie i
detta stycke gäller även beträffande
andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet
belopp avses därvid inbetald
insats.

till 43 §

2. Med kommissionärsföretag förstås
svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening som bedriver
rörelse i eget namn uteslutande för ett
eller flera andra sådana bolags eller
föreningars räkning, och med kommittentföretagförstås
bolag eller förening
för vars räkning rörelsen bedrivs.

Inkomst av rörelse som kommissionärsföretag
har bedrivit för ett kom -

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mitten/företags räkning får redovisas
hos kommin entföretaget under förutsättning
att

a) kommissionärsförhåUandet är
grundat på skriftligt avtal,

b) kommissionärsföretaget inte under
beskattningsåret har bedrivit verksamhet
i nämnvärd omfattning vid
sidan av ifrågavarande rörelse,

cj rörelsen har bedrivits på det
angivna sättet under hela beskattningsåret
för båda företagen eller
sedan kommissionärsföretaget började
bedriva verksamhet av något
slag,

d) beskattningsåren för båda företagen
har utgått vid samma tidpunkt,
och

e) båda företagen skulle ha rätt till
avdrag enligt punkt 3 nedan för
koncernbidrag som under beskattningsåret
hade lämnats till det andra
företaget.

Har kommissionärsföretag under
samma beskattningsår bedrivit rörelse
för tvä eller flera kommittentföretags
räkning, får inkomsten redovisas hos
dessa företag om de förutsättningar
som anges i andra stycket a) och cj-e)
är uppfyllda i förhållande till varje
kommittentföretag och kommissionärsföretaget
inte under beskattningsåret
har bedrivit verksamhet i nämnvärd
omfattning vid sidan av rörelse
som har bedrivits för kommittentföretagens
räkning. Har kommissionärsförhällandet
tillkommit av organisatoriska
eller marknadstekniska skäl eller
föreligger andra synnerliga skäl, kan
riksskatteverket dock på ansökan av
kommittent företagen medge att inkomsten
får redovisas hos dem utan

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

hinder av ari förutsättningar för
avdrag som avses i andra stycket e) inte
föreligger. Mot riksskatteverkets beslut
ifråga som här avses får talan inte
förås.

Inkomst som enligt andra eller tredje
stycket redovisas hos kommittentförelag
skall hos detta företag behandlas
som om företaget självt hade bedrivit
rörelsen.

3. Ager svenskt aktiebolag, svensk
ekonomisk förening eller svensk ömsesidig
skadeförsäkringsanstalt (moderföretag)
mer än nio tiondelar av
aktierna i ett eller Pera svenska aktiebolag
(helägda dotterbolag), skall koncernbidrag
som moderföretaget lämnar
till helägt dotterbolag eller som
sådant bolag lämnar till moderföretaget
eller till annat helägt dotterbolag
hos moderföretaget anses som avdragsgill
omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren.
Som förutsättning för detta gäller

a) att den huvudsakliga verksamheten
för såväl givare som mottagare
avser jordbruksfastighet, annan fastighet
eller annan rörelse än försäkringsrörelse
som bedrivs av livförsäkringsanstalt,

b) att såväl givare som mottagare
redovisar bidraget till samma års
taxering öppet i självdeklaration eller
därvid fogad bilaga,

c) att dotterbolag som lämnar eller
mottar bidrag har varit helägt under
hela beskattningsåret för både givare
och mottagare eller sedan dotterbolaget
började bedriva verksamhet av
något slag,

d) att, om bidrag lämnas mellan
fåmansföretag som avses i 35 § la
mom. och givarens huvudsakliga verk -

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

samhet avser annan fastighet, även
mottagarens huvudsakliga verksamhet
avser sådan fastighet,

e) att, om bidrag lämnas frän
dotterbolag till moderföretag, moderföretaget
skulle vara frikallat frän
skattskyldighet för indelning som under
beskattningsåret hade uppburits
från dotterbolaget, samt
./) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag till annat dotterbolag,
moderföretaget är förvaltningsföretag
som avses i punkt I andra stycket av
anvisningarna till 54 § eller moderföretaget
i annat fall skulle vara antingen
frikalla! frän skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade
uppburits från det givande dotterbolaget
eller skattskyldig! för indelning som
under beskattningsåret hade uppburits
från det mottagande dotterbolaget.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag
till svenskt aktiebolag som
inte är sådant helägt dotterbolag som
avses i första stycket, skall bidraget
ändå anses som avdragsgill omkostnad
för moderföretaget och skattepliktig
intäkt för mottagaren, om de förutsättningar
som anges i första stycket

a), b) och d) är uppfyllda och om
ägarförhållandena under hela beskattningsåret
för både givare och
mottagare eller sedan mottagaren
började bedriva verksamhet av något
slag har varit sådana att mottagaren
genom fusioner mellan moderföretag
och dotterbolag har kunnat bringas att
uppgå i moderföretaget. Därvid skall
fusion anses kunna äga rum när
moderföretag äger mer än nio tiondelar
av aktierna i dotterbolag men inte i
annat fall.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Aven i andra Jall än som avses i
lörsta och andra styckena skall
koncernbidrag som svenskt Jöretag
lämnar till annat svenskt Jöretag anses
som avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för mottagaren
under förutsättning att bidraget med
avdragsrätt för givaren hade kunnat
lämnas till annat Jöretag än mottagaren
och att bidraget därefter, direkt
eller genom Jörmedling av ytterligare
Jöretag, hade kunnat vidarebefordras
till mottagaren pä sådant sätt att varje
förmedlande Jöretag skulle - med
bortseende frän bestämmelserna i
fjärde stycket - ha haft rätt till avdrag
enligt första eller andra stycket för
vidarebefordrat belopp.

Förelag som under ett beskattningsår
har mottagit koncernbidrag, för
vilket givaren har avdragsrätt enligt
första - tredje styckena har inte rätt till
avdrag för koncernbidrag sorn företaget
i sin tur utger linder samma
beskattningsår.

Koncernbidrag som avses i Jörsta-tredje
styckena samt bidrag som
omfattas av medgivande enligt 43 §
3 mom. andra stycket skall anses utgöra
omkostnad för givaren i den
förvärvskälla som utgör givarens huvudsakliga
verksamhet, om det inte
med hänsyn till bidragets syfte är
uppenbart att bidraget bör hänföras till
annan förvärvskälla. Föreligger sådant
samband mellan verksamheten i
den förvärvskälla hos givaren i vilken
bidraget utgör avdragsgill omkostnad
och verksamheten i förvärvskälla hos
mottagaren att en förvärvskälla skulle
anses föreligga om verksamheterna
hade bedrivits av ett enda företag,
skall bidraget redovisas som intäkt i

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mottagarens nyssnämnda förvärvskälla.
Föreligger inte samband av nu
angivet slag, skall mottagaren redovisa
bidraget som inkomst av särskild
förvänskälla. Denna förvärvskälla
skall anses hänförlig till samma inkomstslag
och samma kommun eller
kommuner som den förvärvskälla vari
givaren har fått avdrag för bidraget.

A vdrag för koncernbidrag medges
endast under förutsättning att givaren
företer tillfredsställande utredning om
förhållanden som avses i första-femte
styckena.

till

\.n Den befrielse från skattskyldighet,
för utdelningfrån svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar,
som enligt 54 § a) är medgiven
svenska aktiebolag och svenska ekonomiska
föreningar, har avseende jämväl
å indelning, som uppburits efter
annan grund än i förhållande till
innehavda aktier eller andelar, dock
icke utdelning,,för vilken det utdelande
företaget må njuta avdrag enligt
29 § 2 mom.

Aktie eller andel anses icke innehavd
i kapitalplaceringssyfte (se 54 $
första stycket a)), om det sammanlagda
röstetalet för ägarens aktier i det
utdelande bolaget eller andelar i den
indelande föreningen vid beskattningsårets
utgång motsvarade en,fjärdedel
eller mera av röstetalet,för samtliga
aktier i bolaget eller andelar i
föreningen eller om det göres sannolikt
att innehavet av aktien eller andelen
betingas av den rörelse eller det jord -

54 §

1. / denna anvisningspunkt förstås
med företag svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening samt med
utdelning sådan utdelning på aktie i
svenskt aktiebolag eller ande! i svensk
ekonomiskförening som har uppburits
i,förhållande till innehavda aktier eller
andelar eller som har uppburits efter
annan grund men inte är avdragsgill
för det utdelande företaget enligt 29 8
2 mom.

Företag, som uteslutande eller så
gott som uteslutande förvaltar värdepapper
eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag),
är frikallat från
skattskyldighet för utdelning i den mån
sammanlagda beloppet av den utdelning
sorn företaget har uppburit under
beskattningsåret motsvaras av utdelning
som företaget har beslutat för
samma beskattningsår eller, i fråga
om investmentföretag, av beslutad
utdelning ökad med en fjärdedel. Med

12 Senaste lydelse 1967:95.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

bruk eller skogsbruk, som bedrives av
aktiens eller andelens ägare eller av
aktiebolag eller ekonomisk förening
som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå ägaren
nära. A ktie eller ande! i förvaltningsföretag
anses dock innnehavd i kapitalplaceringssyfte,
när förvaltningsföretaget
äger aktier eller andelar som
skulle anses innehavda i sådant syfte
om de innehaf ts direkt av den som äger
aktien eller andelen ifönaltningsföretaget.

Med investmentföretag enligt 54 §
fjärde stycket förstås förvaltningsföretag,
vars uppgift väsentligen är att
genom ett välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktieägare eller
andelsägare riskfördelning och vars
aktier eller andelar ägas av ett stort
anta! fysiska personer.

Föreslagen lydelse

investmentföretag förstås förvaltningsföretag,
vars uppgift väsentligen är att
genom ett välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktie- eller
andelsägare riskfördelning och vars
aktier eller andelar ägs av ett stort
antal fysiska personer.

Företag, som bedriver bank- eller
annan penningrörelse eller sådan
rörelse vid sidan av annan verksamhet,
är frikalla! från skattskyldighet för
utdelning på sådan aktie eller andel
som innehas som ett ted i organisationen
av företagets verksamhet till den
del denna avser annat än förvaltning
av fastighet, värdepapper eller därmed
likartad lös egendom.

Företag som bedriver försäkringsrörelse
är frikalla! från skattskyldighet
för utdelning under förutsättning att
företaget är skadeförsäkringsanstalt
och utdelningen belöper på sådan
aktie eller andel som innehas som ett
led i organisationen av företagets
försäkringsrörelse.

Företag som inte avses i andra-fjärde
styckena är frikallat från skattskyldighet
för indelning på sådan aktie
eller andel som inte utgör omsättningstillgång
i företagets verksamhet under
förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i det
utdelande företaget vid beskattningsårets
utgång motsvarade en fjärdedel
eller mer av röstetalet för samtliga
aktier eller andelar i det utdelande
företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet
av aktien eller andelen betingas av
jordbruk, skogsbruk eller rörelse som
bedrivs av företaget eller av företag

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som med hänsyn lill äganderättsförhållanden
eller organisatoriska
förhållanden kan anses std det nära.

Skattefrihet enligt femte stycket
föreligger dock inte för utdelning på
aktie eller ande! i förvaltningsföretag,
om förvaltningsföretaget äger mer än
enstaka aktier eller andelar på vilka
utdelning skulle ha varit skattepliktig
om aktierna eller andelarna hade ägts
direkt av det företag som äger aktien
eller andelen i förvaltningsföretaget.

Om särskilda skäl föreligger, kan
riksskatteverket medge dets att företag,
som inte är förvaltningsföretag
enligt andra stycket men vars verksamhet
till inte oväsentlig del består i
förvaltning av värdepapper eller därmed
likartad lös egendom, skall i
beskattningsavseende behandlas som
sådant förvaltningsföretag, dels att
förvaltningsföretag, som är moderföretag
i en koncern och som ombesörjer
vissa gemensamma uppgifter för koncernens
räkning, inte skall i beskattningshänseende
behandlas som förvaltningsföretag.
Mot riksskatteverkets
beslut i fråga som här avses får
talan inte föras.

Förvärvar företag aktie eller andel i
annat företag och är det inte uppenbart
att det företag som gör förvärvet
därigenom erhåller tillgång av verkligt
och särskilt värde med hänsyn till
ägarföretagets rörelse eller kapitalförvaltning,
föreligger inte skattefrihet
enligt första stycket för utdelning
på aktien eller andelen av sådana
medel som vid förvärvet fanns hos det
utdelande företaget och som inte
motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald
insats. Utdelning anses i första

5 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 57

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hand gälla andra medel än sådana
som motsvarar tillskjutet belopp eller
inbetald insats.

5. Med svenskt företag förstås i
denna anvisningspunkt svenskt aktiebolag
och svensk ekonomisk förening.
Med utländskt företag förstås utländskt
aktiebolag och annat utländskt
bolag som i den stat där det är hemmahörande
behandlas som skattskyldig
vid inkomstbeskattningen.

Riksskatteverket kan på ansökan
förklara att svenskt företag skall vara
frikalla! från skattskyldighet för utdelning
på aktie eller andel i utländskt
företag. Som förutsättning för att
sådan förklaring skall lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit
skattefri enligt punkt 1 ovan om det
utdelande företaget hade varit ett
svenskt företag, och

b) att den inkomstbeskattning som
det utländskaföretaget är underkastat
i den stat där det är hemmahörande är
jämförlig med den inkomstbeskattning
som skulle ha skett enligt denna lag
och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt om inkomsten hade förvärvats
i Sverige av svenskt företag.

Förklaring enligt andra stycket får
inte lämnas i de fall då skattebefrielse
eller nedsättning av skatt kan följa av
bestämmelse i överenskommelse enligt
72 §.

Talan mot riksskat teverkets beslut i
fråga som här avses får förås hos
regeringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1981 års taxering om inte annat följer av 1 och 2 nedan.

1. Punkt 5 av anvisningarna till 54 § får tillämpas i fråga om utdelning som

SkU 1978/79:57

har blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1978. Vid 1979 och 1980
års taxeringar skall därvid hänvisningen till punkt 1 av nämnda anvisningar
avse 54 § och punkt 1 av anvisningarna till denna paragraf i den lydelse som
gällde före lagens ikraftträdande.

2. De nya bestämmelserna i 35 § 3 mom. tillämpas i fråga om avyttring
som sker efter utgången av år 1979.

3. Hänvisningen i 20 § lagen (1972:741) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) till punkt 1 av anvisningarna till 41 § skall
fr. o. m. 1981 års taxering avse punkt 2 av anvisningarna till 41 § i dess nya
lydelse.

SkU 1978/79:57

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1947:576)om statlig inkomstskatt1 skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 f

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomst, som avses i 54 § första stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket c)
kommunalskattelagen:

för all inkomst;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000
kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första
stycket d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomst;

f) förening som är hänförlig under 53 § 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen:

för all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är
frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 §
nämnda lag;

g) annan juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen:

för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;

h) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 5
1 mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom.
avsedda ändamål;

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktie- för utdelning från svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska för- bolag, svenska ekonomiska föreningar
i den omfattning som i 54 § eningar och utländska företag i den

kommunalskattelagen sägs; omfattning som i 54 § kommunal skattelagen

sägs;

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1977:1091.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

j) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke var här i riket bosatt:
för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet
skall utgöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000
kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet: för

all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig
verksamhet;

1) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där
annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:
för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;
m) allmänna pensionsfonden:

för sådan inkomst som ej härflutit av medel, som förvaltas av fjärde
fondstyrelsen;
n) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av
egendom som avses i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen, om den avyttrade
egendomen innehafts två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av
denna lag skall anses jämställd med förening eller stiftelse, som ovan i första
stycket vid 0 respektive g) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket
meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Att personer, om vilka i 18 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas på
utdelning som har blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1978.

SkU 1978/79:57

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §2

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av
20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid
upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en
av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk börs eller är
föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade värdet eller, om
detta icke motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under
normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en
sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsättas på
kapitalmarknaden eller vars värde icke skall beräknas med ledning av
bestämmelserna i F nedan, uppskattas enligt sist angivna grund.

C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid,
som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas för
tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör dess
värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen 1.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta.
Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att
gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande
enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, för vilka uppskov med Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning åtnjutes enligt inkomstbeskattning åtnjutes enligt

bestämmelserna om skogskonto el- bestämmelserna om skogskonto,

ler investeringskonto för skog, upp- upphovsmannakonto eller investe tagas

till halva värdet. Har medel ringskonto för skog, upptagas till

avsatts till fond för särskilt ändamål halva värdet. Har medel avsatts till

enligt föreskrift i lag eller annan fond för särskilt ändamål enligt före författning

och har avdrag vid skrift i lag ellerannan författning och

inkomstberäkningen medgivits för har avdrag vid inkomstberäkningen

avsättningen, får halva det avsatta medgivits för avsättningen, får halva

beloppet upptagas som skuld. det avsatta beloppet upptagas som

skuld.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2 Senaste lydelse 1977:1174.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån uppskattas
till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som utgår
under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är
rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas
kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid
denna lag fogade tabellerna II och III. Där rättighet, som belastar viss
egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem
procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att, där
rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan
bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas
skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons
livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av
tabell III, såsom om den skolat utgå förden berättigades livstid, dock högst till
tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör
vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter
den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist
avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke
beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan
antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig
omsorg skedd försäljning.

Vid värderingen av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen
(1928:370) ingår i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse tillämpas
bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen,
punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1978/79:57

7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 3 och 4 (j§
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 3 och 4 §§

2.2 Vid beräkning av förmögenhet, som ingår i förvärvskälla inom
inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, gäller följande.

Sammanfaller icke räkenskapsåret med beskattningsåret, får som värde av
förmögenheten tagas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår som före
den 1 mars taxeringsåret gått till ända närmast intill utgången av beskattningsåret.
Detta värde skall emellertid rättas med belopp som den skattskyldige
satt in i förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller
för annan av honom innehavd förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret före
beskattningsåret, skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas
med uttag som skett intill beskattningsårets utgång. Utgår räkenskapsåret
efter beskattningsåret, skall värdet minskas med insättningar och ökas med
uttag som skett efter utgången av beskattningsåret.

Den värdesättning av tillgångarna Den värdesättning av tillgångarna
i förvärvskällan som sker vid i förvärvskällan som sker vid
inkomsttaxeringen är icke bindande inkomsttaxeringen är icke bindande

vid förmögenhetsberäkningen. Inventarier
som äro avsedda för stadigvarande
bruk i förvärvskällan upptagas
till anskaffningsvärdet efter avdrag
för skälig avskrivning eller
utrangering. Lager värderas som
helhet utan hänsyn till påräknelig
vinst vid försäljning i detalj, varvid
dock fastighet upptages lägst till
taxeringsvärdet. Lager av djur på
jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse
upptages till de värden, som
riksskatteverket enligt punkt I femte
stycket av anvisningarna till 41 §
kommunalskattelagen (1928:370) se -

vid förmögenhetsberäkningen. Inventarier
som äro avsedda för stadigvarande
bruk i förvärvskällan upptagas
till anskaffningsvärdet efter avdrag
för skälig avskrivning eller
utrangering. Lager värderas som
helhet utan hänsyn till påräknelig
vinst vid försäljning i detalj, varvid
dock fastighet upptages lägst till
taxeringsvärdet. Lager av djur på
jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse
upptages till de värden, som
riksskatteverket enligt punkt 2 femte
stycket av anvisningarna till 41 §
kommunalskattelagen (1928:370) se -

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse 1977:1173.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nast har fastställt före utgången av nast har fastställt före utgången av

det år som närmast föregår tax- det år som närmast föregår taxeringsåret,
eller - om sådant värde eringsåret, eller - om sådant värde

icke har fastställts för vissa djur - till icke har fastställts för vissa djur - till

det allmänna saluvärdet. Vid värde- det allmänna saluvärdet. Vid värdering
av lager skall hänsyn tagas till ring av lager skall hänsyn tagas till

inkurans och prisfallsrisk. inkurans och prisfallsrisk.

Skulder och andra avgående poster i förvärvskällan avräknas enligt
bestämmelserna i 5 §. Hänsyn tages icke till annan latent skatteskuld än
utskiftningsskatteskuld, såvida icke annat följer av punkt 3 första stycket av
dessa anvisningar.

Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger beloppet av skulder
och andra avgående poster, får förmögenhetsvärdet av förvärvskällan
nedsättas till trettio procent av det överskjutande värdet. Om förvärvskällan
innehaves med fideikommissrätt, för dock nedsättning ske till tjugo procent
av sistnämnda värde.

Bestämmelserna i femte stycket fö icke leda till att förmögenhetsvärdet av
förvärvskällan sätts lägre än till vad som motsvarar värdet av sådana
fastigheter i förvärvskällan, som tillhöra ägaren av denna, efter avdrag för de
skulder som belöpa på dessa fastigheter. Härvid skall som värde av
jordbruksfastighet upptagas fastighetens taxeringsvärde minskat med den
del av det taxerade byggnadsvärdet som avser ekonomibyggnader och som
värde av fastighet i rörelse det taxerade markvärdet. På fastigheterna skall
anses belöpa så stor del av skulderna i förvärvskällan som nu angivna värde
av fastigheterna utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i
förvärvskällan. Sistnämnda värde beräknas med hänsyn till fastigheternas
hela taxeringsvärde. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på
förvärvskälla som innehaves med fideikommissrätt.

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när
förvärvskällan innehaves indirekt genom förmedling av juridisk person.

3.3 Medel, för vilka uppskov med 3. Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning åtnjutes enligt inkomstbeskattning åtnjutes enligt

bestämmelserna om skogskonto el- bestämmelserna om skogskonto,

ler investeringskonto för skog, upp- upphovsmannakonto eller investe tagas

till halva värdet. Har medel ringskonto för skog, upptagas till

avsatts till fond för särskilt ändamål halva värdet. Har medel avsatts till

enligt föreskrift i lag eller annan fond för särskilt ändamål enligt före författning

och har avdrag vid skrift i lag eller annan författning och

inkomstberäkningen medgivits för har avdrag vid inkomstberäkningen

3 Senaste lydelse 1974:1055.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

avsättningen, får halva det avsatta medgivits för avsättningen, får halva

Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst,
antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda
tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är
säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke
medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan
ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av
dess förhandenvarande värde (4 §).

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1980 års taxering.

beloppet upptagas som skuld.

det avsatta beloppet upptagas som
skuld.

SkU 1978/79:57

8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 3 § 3 och 4 mom. lagen (1951:763) om beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

3 morn.2 1 fråga om inkomst av rörelse skola lagens bestämmelser gälla
endast följande intäkter, nämligen:

1) intäkt genom vetenskaplig, 1) intäkt genom vetenskaplig,

litterär, konstnärlig eller därmed litterär, konstnärlig eller därmed
jämförlig verksamhet; jämförlig verksamhet, under förut sättning

att intäkten inte föranlett
uppskov med beskattning enligt lagen
(1979:000) om upphovsmannakonto;

2) intäkt vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn och
andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3) intäkt i form av engångsersättning, som erhållits på grund av avbrottsförsäkring
eller såsom skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall i rörelsen till
följd av expropriation, rekvisition eller annat liknande förfarande;

4) intäkt i form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller
liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt
under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med
överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse;

5) intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller
nedläggande av rörelse, av för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda
maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföras till byggnad, samt av andra varor och produkter i
rörelsen än ovan vid 4) avses; samt

6) intäkt, som uppkommit därigenom att avsättning till särskilda investeringsfonder
för förlorade inventarier och lagertillgångar eller för avyttrat
fartyg eller till särskild nyanskaffningsfond återförts till beskattning under
sådana förhållanden att, därest det återförda beloppet i stället utgjort
köpeskilling för tillgångarna i fråga, köpeskillingen enligt 5) ovan skulle
ansetts såsom ackumulerad inkomst, dock att ränta som tillägges det
återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.

Vad i denna lag stadgas om överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste lydelse 1974:860.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rörelse skall äga motsvarande tillämpning beträffande rörelsefilial och
rörelsegren.

4 mom.M fråga om inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet gälla lagens
bestämmelser, såvitt avser realisationsvinst,
vid avyttring av aktie
eller andel i bolag vars aktier eller
andelar vid tiden för avyttringen
ägdes eller innehades på säll som
anges i 54 § Jemte stycket
kommunalskattelagen (1928:370) och
förvärvats tidigare än två år före
avyttringen, samt sådan vinst vid
avyttringen av fastighet som avses i
2§ lagen (1978:970) om uppskov
med beskattning av realisationsvinst
eller som till mer än hälften utgöres
av återvunna avdrag för värdeminskning
av den avyttrade fastigheten.

4 m o m . I fråga om inkomst av
till fä Ilig fö r vä r vs ve rk -samhet galler lagens bestämmelser,
såvitt avser realisationsvinst, vid
avyttring av aktie eller andel i bolag
vars aktier eller andelar vid tiden för
avyttringen till huvudsaklig del ägdes
eller pä därmed jämförligt sätt innehades
- direkt eller genom förmedling
av juridisk person - av en fysisk person
eller ett fatal fysiska personer och
förvärvats tidigare än två år före
avyttringen, samt sådan vinst vid
avyttring av fastighet som avses i 2 §
lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst eller
som till mer än hälften utgörs av
återvunna avdrag för värdeminskning
av den avyttrade fastigheten.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

3 Senaste lydelse 1978:973.

SkU 1978/79:57

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid
taxering för inkomst

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 2 ii lagen (1960:63)
om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till

l.2 Förlust, som berättigar till
förlustavdrag, skall beräknas på
grundval av den för förluståret
avgivna självdeklarationen. Om utredningen
det föranleder, må förlusten
likväl bestämmas till större eller
mindre belopp än deklarationen
utvisar. Danid må dock avdrag för
värdeminskning eller dyl., vilka äro
av beskaffenhet att kunna förskjutas
från ett år till ett annat eller vilka avse
tillgång, vid vars försäljning eventuell
vinst skall bedömas enligt reglerna
för skattepliktig realisationsvinst,
ävensom avdrag för värdeminskning
å byggnad, som utgör lagertillgång,
icke tillgodoräknas den skattskyldige
med större belopp än han yrkat i
deklarationen för förluståret. Till
värdeminskningsavdrag av hithörandeslag
räknas bland annat avdrag för
värdeminskning å byggnad, å sådana
maskiner och andra inventarier
vilka avskrivas enligt reglerna för
planenlig avskrivning, å patenträtt
eller liknande tidsbegränsad rättighet
och å varumärke, firmanamn
eller andra rättigheter av goodwills
natur ävensom avdrag för minskning
av skogs ingångsvärde.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:53

2 Senaste lydelse 1967:753.

1. Förlust, som berättigar till förlustavdrag,
skall beräknas på grundval
av den för förluståret avgivna
självdeklarationen men får bestämmas
till större eller mindre belopp än
vad deklarationen utvisar. Avdrag
för sådan värdeminskning eller dyl.
som kan förskjutas från ett år till ett
annat eller som avser tillgång, vid
vars försäljning eventuell vinst skall
bedömas enligt reglerna för skattepliktig
realisationsvinst, och avdrag
för värdeminskning av byggnad,
som utgör lagertillgång,./ar dock inte
tillgodoräknas den skattskyldige
med större belopp än han har yrkat i
deklarationen för förluståret. Till
värdeminskningsavdrag som nu sagts
räknas bl. a. avdrag för värdeminskningav
byggnad, av sådana maskiner
och andra inventarier som avskrivs
enligt reglerna för planenlig avskrivning,
av patenträtt eller liknande
tidsbegränsad rättighet och av varumärke,
firmanamn eller andra
rättigheter av goodwills natur och
även avdrag för minskning av skogs
ingångsvärde.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Har investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond
eller fond foråteranskaffning
av fastighet återförts till
beskattning, skall vid beräkning av
den förlust, som berättigar till förlustavdrag,
bortses från det belopp,
som på grund av återföringen upptagits
såsom skattepliktig intäkt, dock
endast i den mån detta belopp inrymmes
i den för förluståret fastställda
beskattningsbara inkomsten minskad,
i förekommande fall, med
garantibelopp för fastighet.

Föreslagen lydelse

Har särskild nyanskaffningsfond
eller fond för återanskaffning av
fastighet eller annan investeringsfond
än allmän investeringsfond återförts
till beskattning, skall vid beräkning
av den förlust, som berättigar till
förlustavdrag, bortses från det belopp,
som på grund av återföringen
upptagits som skattepliktig intäkt.
Vad nu sagts gäller endast i den mån
det till beskattning återförda beloppet
inryms i den för förluståret fastställda
beskattningsbara inkomsten minskad,
i förekommande fall, med
garantibelopp för fastighet.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1978/79:57

10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Avdrag medges icke, om mer än
hälften av bolagets aktier vid utdelningstillfället
ägdes eller på därmed
jämförligt sätt innehades av svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk förening
eller utländskt bolag.

Vid tillämpning av första stycket
medräknas icke aktie som tillhör
förvaltningsföretag som avses i 54 §
fjärde stycket kommunalskattelagen,
om sådant företag, i förekommande
fall jämte bolag och förening som
med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska förhållanden
kan anses stå företaget nära,
innehade mindre än hälften av samtliga
aktier i bolaget,

utländskt bolag, om skatt enligt
kupongskattelagen (1970:624) skall
erläggas för utdelningen till det
utländska bolaget med helt eller
nedsatt belopp, eller
annat bolag eller annan förening
som är skattskyldig för utdelning på
aktien.

Föreslagen lydelse
7 §2

Avdrag medges inte för utdelning
på aktier som vid utdelningstillfället
ägs av

a) svenskt förvaltningsföretag, om
det sammanlagda röstetalet för företagets
aktier i det utdelande bolaget - i
förekommande fall tillsammans med
aktier tillhöriga bolag och förening
som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå företaget
nära - motsvarar mer än hälften av
röstetalet för samtliga aktier i bolaget,
eller

b) svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening som inte avses
under a), om det sammanlagda röstetalet,
förföretagets aktier i det utdelande
bolaget motsvarar en fjärdedel eller
mer av röstetalet för samtliga aktier i
bolaget och företaget inte visas vara
skattskyldigt för utdelning på aktierna.

Avdrag för utdelning på sådana
aktier i det utdelande bolaget som inte
avses i första stycket medges under
förutsättning alt minst hälften av dessa
aktier ägs av ett eller,flera av följande
slag av aktieägare:

a) annan än svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk förening eller utländskt
bolag,

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:955.

2 Senaste lydelse 1978:955.

SkU 1978/79:57

Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av denna paragraf
anses aktie, som äges av en av bolag
eller förening bildad pensions- eller
annan personalstiftelse, innehavd av
bolaget eller föreningen.

Föreslagen lydelse

b)förvaltningsföretag som inte omfattas
av första stycket a),

c) svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening som visas vara
skattskyldigför utdelning på aktierna,
och

d) utländskt bolag som skall erlägga
skatt enligt kupongskattelagen
(1970:624) för utdelning pä aktierna
med helt eller nedsatt belopp.

Vid tillämpning av denna paragraf
anses aktie, som ägs av en av bolag
eller förening bildad pensions- eller
personalstiftelse, innehavd av bolaget
eller föreningen. Med förvaltningsföretag
förstås sådant företag
som avses i punkt I andra stycket av
anvisningarna till54 § kommunalskattelagen
(1928:370).

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. De nya
bestämmelserna tillämpas i fråga om utdelning på aktie som har utgivits i
samband med bolags bildande, om bolaget har anmälts för registrering efter
utgången av år 1979, och i fråga om utdelning på aktie, som har utgivits i
samband med ökning av aktiekapital, om beslut om ökningen har anmälts för
registrering efter nämnda tidpunkt.

SkU 1978/79:57

Motionerna

1 detta sammanhang behandlas

dels de med anledning av propositionen 1978/79:210 väckta motionerna

1978/79:2656 av Jan Bergqvist (s) och Lennart Pettersson (s) vari
hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inskränkning i avdragsrätten
för representationskostnader i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att stödja sysselsättningen i
hotell- och restaurangbranschen med mervärdeskattereduktion eller andra
åtgärder;

1978/79:2657 av Erik Hovhammar (m) och Marianne Karlsson (c) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag som möjliggör för
mindre företag att utnyttja det särskilda forskningsavdraget även om
FoU-arbetet understiger en halv årsarbetstid;

1978/79:2658 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att medge företag med begränsade lager rätt att välja mellan nuvarande
metod med nedskrivning till 40 96 å varulager och företagsskatteberedningens
förslag om nedskrivning å varulager till 55 96 och avsättning med 20 96 på
lönesumman och 15 96 av egen företagarnas egna inkomster före fondavsättning,

2. att medel avsatta till allmän investeringsreserv skall kunna tas ut för
investering ett år efter utgången av det år insättning verkställts och vara
uttagna senast sex år efter samma tidpunkt;

1978/79:2659 av Göthe Knutson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att uppskov med beskattning genom insättning på upphovsmannakonto
skall medges om upphovsmannaintäkten överstiger motsvarande
intäkt under de två föregående beskattningsåren med 25 96;

1978/79:2660 av Karl Leuchovius m. fl. (m)vari hemställs att riksdagen av
regeringen begär nytt förslag som kan behandlas hösten 1979 innebärande att
den s. k. inflationsbeskattningen av stamdjur undanröjs i enlighet med vad
som anförts i motionen;

1978/79:2661 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att egenföretagare ges rätt att fritt disponera den allmänna investeringsreserven
även under de första åren efter avsättningen utan särskilda krav på
tillståndsgivning,

2. att 4 § tredje stycket i förslaget till Lag om allmän investeringsfond
avslås,

6 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 57

SkU 1978/79:57

3. att punkten 2 sjunde stycket anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen
ges följande såsom Motionärernas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

Skattskyldig, som ingär i en grupp Har värdet av lagret vid beskattnäringsidkare
mellan vilka intressege- ningsårets utgång understigit medeltamenskap
råder (moder- och dotterfö- let av lagervärdena under jämförel retag

eller företag under i huvudsak seåren på grund av att den skattskyl gemensam

ledning), får tillämpa reg- dige avyttrat lagertillgångar till ett

terna i föregående stycke endast under honom närstående företag, skall, vid

förutsättning att dessa tillämpas av tillämpning av bestämmelserna iföre samtliga

företag som tillhör gruppen, gående stycke, lagervärdet vid be Vad

nu har sagts gäller dock endast i skattningsårets utgång ökas med vär fråga

om verksamhet i förvärvskälla det av sålunda överförda tillgångar,

som har sådant samband med verk- Vad nu sagts gäller icke om det

samheten i den skattskyldiges för- närstående företaget avyttrat tillgång värvskälla

att verksamheterna skulle arna före beskattningsårets utgång och

ha ansetts utgöra en förvärvskälla om icke heller om den skattskyldige kan

de hade bedrivits av ett enda före- visa att överföringen ingått som ett led i

tag. det närstående företagets normala

omsättning eller förbrukning av varor.

1978/79:2662 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om arbetstagares rätt
att väcka förslag om användning av investeringsfond,

2. med avslag på propositionens förslag i berörd del beslutar om en
resultatutjämning med lönekostnaderna som bas i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. beslutar om en begränsning av lagernedskrivningen i enlighet med vad
som anförts i motionen,

4. med avslag på propositionens förslag om rätt till avsättning till allmän
investeringsreserv hos regeringen i enlighet med vad som anförts i motionen
begär en utredning om möjligheterna att utvidga rätten att använda
investeringsfondssystemet även till egenföretagare,

5. med avslag på förslagen i propositionen i berörda delar beslutar i
enlighet med vad som anförts i motionen om värderingen av djur,

6. med avslag på propositionens förslag i berörda delar beslutar i enlighet
med vad som i motionen anförts om upphovsmannakonto,

7. beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om företagsskattens
höjd samt den kommunala beskattningen av företagens nettovinster,

8. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om
avdrag för representation,

SkU 1978/79:57

9. beslutar avslå propositionens förslag om särskilda regler för
yrkesfiskarnas användning av investeringsreserver;

1978/79:2663 av Per Olof Sundman (c) och Sven Johansson (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att även fotografer ges möjlighet nyttja upphovsmannakonto,

2. att vid bedömning av inkomstökningens storlek en jämförelse med
inkomsterna under något av de tre närmast föregående åren får ske,

3. att uppskov enligt 6 § medges med 2 basbelopp,

4. att i övrigt beakta vad som i motionen anförts;

1978/79:2664 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att det särskilda tillägget som skall utgå då en allmän investeringsreserv
återförs till beskattning fastställs till 20 procent;

1978/79:2665 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att höja bolagsskatten med 10 procentenheter till 50 procent,

2. att ta ut en allmän arbetsgivaravgift, dock med undantag för kommuner
och landsting, beräknad på företagens omsättning så att den under budgetåret
1979/80 inbringar minst 6 000 000 000 kr.,

3. att hemställa hos regeringen om tilläggsdirektiv till den nyligen tillsatta
kommittén för utredning av olika former av bruttoskatter (Dir 1979:28) i
enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att hemställa hos regeringen om skyndsam utredning av möjligheterna
för en demokratisering av besluten om obeskattade reserveringar inom
företagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att avslå propositionen 1978/79:210 i vad gäller

a) förslaget om lönebaserad reservering genom s. k. resultatutjämningsfond,

b) förslag till lag om allmän investeringsfond och lag om allmän investeringsreserv,

c) förslaget till lag om upphovsmannakonto och hos regeringen hemställa
att denna i stället utarbetar och utfärdar anvisningar i enlighet med vad som
föreslås i motionen,

d)den föreslagna skattefriheten för utdelning från utländskt dotterbolag till
svenskt bolag,

ejden föreslagna utvidgningen av dispensregeln i 43 § 3 mom. kommunalskattelagen,

0 de föreslagna utvidgningarna av möjligheterna till avdrag för koncernbidrag
till företag utanför den s. k. närståendekretsen,

g) den föreslagna dispensregeln avseende tillämpningen av de nya
anvisningarna angående beskattningen av de s. k. kommissionärsbolagen,

6. att hos regeringen hemställa om förslag till begränsning av möjligheterna
till skattefria fonderingar inom företagen via avskrivnings- och

SkU 1978/79:57

nedskrivningsmöjligheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att upphäva lagen om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskatt och lagen om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning
från den 1 juli 1979,

8. att punkt 1 femte stycket anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen
erhåller följande som Motionärernas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Företag som inte avses i andra-fjärde
styckena är frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
sådan aktie ellerandel som inte utgör
omsättningstillgång i företagets
verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i det
utdelande företaget vid beskattningsårets
utgång motsvarade en
fjärdedel eller mer av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar i det
utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet
av aktien eller andelen betingas av
jordbruk, skogsbruk eller rörelse som
bedrivs av företaget eller av företag
som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska föhdllanden
kan anses std det nära.

Motionärernas förslag

Företag som inte avses i andra-fjärde
styckena är frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
sådan aktie eller andel som inte utgör
omsättningstillgång i företagets
verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i det
utdelande företaget vid beskattningsårets
utgång motsvarade 35 %
eller mer av röstetalet för samtliga
aktier eller andelar i det utdelande
företaget, eller

b) ägarföretaget kan visa att innehavet
har direkt anknytning till eller
väsentlig betydelse för den rörelse eder
det jordbruk eller skogsbruk som ägarföretaget
bedriver.

9. att hemställa hos regeringen om förslag till åtgärder för undvikande av
att upplupna vinstmedel undgår beskattning vid etablerandet av organisationsförhållanden
enligt kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt,

10. att mellan sjätte och sjunde styckena i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen
ett nytt stycke införs med följande såsom Motionärernas förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

35 §

3 mom. Realisationsvinst på utländskt koncernföretag.

Har aktie avyttrats till aktiebolag
inom samma koncern (köparbolaget)
och har enligt bestämmelserna i före -

SkU 1978/79:57

Regeringens förslag Motionärernas förslag

gående stycke avyttringen icke föranlett
beskattning av realisationsvinst,
skall, ont aktierna i köparbolaget
avyttrats inom fem år från den tidigare
avyttringen, vid beräkning av realisationsvinst
på grund av avyttring av
aktierna i köparbolaget såsom intäkt
upptagas -förutom köpeskilling eller
dylikt - ett belopp motsvarande den
vinst för vilken beskattning enligt föregående
stycke ej skett.

Har fastighet och fosterbarn.

11. att upphäva förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss
aktieutdelning, den s. k. Annell-lagen, från den 1 juli 1979;

dels de vid allmänna motionstiden väckta motionerna

1978/79:241 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Göthberg (c)
vari hemställs att riksdagen hos RSV begär ändrade anvisningar om avdrag
för representation;

1978/79:348 av Hans Wachtmeister m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag till inkomstutjämning för fiskare
enligt vad i motionen anförts;

1978/79:413 av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar hemställa hos regeringen att yrkesfiskare bereds möjlighet
att skattefritt avsätta medel i speciella resultatutjämningsfonder liknande
skogskonto;

1978/79:415 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
om sådan ändring i jordbruksbeskattningen att djur värderas utifrån sitt
faktiska värde på sätt som angivits i motionen;

1978/79:581 av Gunnar Johansson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att rörelseidkare med en omsättning i rörelse understigande 30 000 kr. skall få
deklarera efter den s. k. kontantprincipen;

1978/79:680 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning om

1. rätt till skattebefrielse vid belöning upp till viss nivå för idéer inom
företag,

2. införandet av motsvarighet till skogskonto för uppfinnare;

1978/79:828 av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Ingegerd
Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i

SkU 1978/79:57

förordningen (1960:63)om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst
att rätten till förlustutjämning kvarstår, om den som övertagit aktier i
fåmansbolag på grund av arv, testamente eller bodelning överlåter dessa till
person som redan tidigare innehar aktier i företaget;

1978/79:833 av Per-Eric Ringaby (m) vari hemställs att riksdagen anhåller
att regeringen låter utreda frågan om möjligheterna att medge avdragsrätt för
premier för kompanjonsförsäkringar;

1978/79:837 av Ingegerd Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att frågan om avdrag vid beskattningen för sådana framtida
kostnader som läkemedelsindustrin iklätt sig enligt sitt åtagande att utge
ersättning för läkemedelsskada skyndsamt ses över;

1978/79:1133 av Margareta Andrén (fp) och Esse Petersson (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar att kostnaden för alkoholhaltiga drycker vid
representation ej skall vara avdragsgilla samt att med anledning härav de
avdragsgilla kostnaderna vid representation skall sänkas;

1978/79:1137 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen ser över skatte- och avgiftsreglerna för kulturskapare i
enlighet med vad som anges i motionen 1978/79:1108;

1978/79:1140 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att Annell-avdrag må åtnjutas för utdelning på nyemitterat Bandelskapital
i ekonomisk förening enligt samma regler som gäller i fråga om
utdelning på nyemitterat aktiekapital i enlighet med vad i motionen
anförts,

2. att lagen om skattelättnader för vissa sparformer må tillämpas i fråga om
sparande i form av B-insats i ekonomisk förening i enlighet med vad i
motionen anförts;

1978/79:1150 av Sven Lindberg m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att se över
skattelagstiftningen inom jord- och skogsbruket i syfte att stoppa markspekulationen
och öka utbudet av skogs- och jordbruksfastigheter,

2. att riksdagen i anslutning härtill som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts beträffande utredningens inriktning och
syfte;

1978/79:1155 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för stimulans av företagens
forsknings- och utvecklingskostnader genom avdrag vid beskattningen och
bidrag vilka föreslås i motionen,

2. att riksdagen till Särskilda bidrag till företagens forsknings- och utvecklingsarbete
för budgetåret 1979/80 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

SkU 1978/79:57

3. att riksdagen beslutar att den statliga bolagsskatten fastställs till 45 %
för aktiebolag m. fl. och 36 % för ekonomiska föreningar m.
januari 1980,

4. att riksdagen beslutar om möjligheten att använda investeringsfonder
för forsknings- och utvecklingsarbete i enlighet med företagsskatteberedningens
förslag;

1978/79:1164 av Margaretha af Ugglas (m) vari - med hänvisning till
motionen 1978/79:1524 - hemställs under yrkandet 2 att riksdagen uttalar att
dubbelbeskattning av företagens utdelningar bör avskaffas;

1978/79:1621 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till
motionen 1978/79:1620 - hemställs att riksdagen beslutar

1. att höja bolagsskatten med 10 procentenheter till 50 % och till följd
härav anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

10 §

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som ingå i jordbrukskasserörelsen, svenska försäkringsanstalter
som icke äro aktiebolag samt sådana utländska juridiska
personer som ej beskattas enligt 1 morn.:

femtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke
skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra beskattningsbara inkomsten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser
gäller vid 1979 års taxering och vid eftertaxering för år 1979 eller tidigare
år.

2. att ta ut en allmän arbetsgivaravgift, dock med undantag för kommuner
och landsting, beräknad på företagens omsättning så att den under budgetåret
1979/80 inbringar minst 6 000 000 000 kr.

1978/79:1624 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till
motionen 1978/79:1108 - hemställs att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om förslag till förlängning av reglerna om
särskilt forskningsavdrag, varvid det s. k. ökningsavdraget skall höjas och
avdrag medges även utanför industrin i enlighet med vad som anförts i
motionen 1978/79:1108,

SkU 1978/79:57

2. hos regeringen anhåller om förslag till sådana lagändringar att skattefria
avsättningar kan ske till produktutvecklingsfonder;

1978/79:1656 av Erik Hovhammar m. fl. (m) vari - med hänvisning till
motionen 1978/79:1654-hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
förslag till nästkommande år om förbättrade konsolideringsmöjligheter för
företag utan varulager och fast egendom i enlighet med vad som anförts i
motionen 1978/79:1654;

1978/79:1709 av Tage Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande införande
av skatteregler syftande till resultatutjämning inom jordbruket;

1978/79:1723 av Karl Leuchovius m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar begära förslag från regeringen om ändrade regler vid stamdjursbeskattning
i enlighet med vad i motionen anförts;

1978/79:1734 av Olof Palme m. fl. (s) vari under yrkandena 1 och 3
hemställs att riksdagen beslutar

1. att spärreglerna i fråga om uppdelning av inkomsterna mellan makar i
gemensamt företag och lön till barn från föräldrars företag får i princip den
lydelse de hade före riksdagens beslut den 17 december 1976 och att de nu
föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979,

3. att reglerna för beskattning av bilförmån för fåmansbolagsdelägare
fr. o. m. den 1 juli 1979 får den lydelse de hade före riksdagens beslut den 17
december 1977;

1978/79:1735 av Lennart Pettersson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att den statliga bolagsskatten fastställs till 45 % för affärsbankerna
för räkenskapsåret 1979;

1978/79:1737 av Gunde Raneskog (c) och Arne Persson (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att riksskatteverket får i
uppdrag att vidta förändringar i avdragsreglerna så att motionens syfte
tillgodoses;

1978/79:1740 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att införa skattemässig resultatutjämning för yrkesfiskare enligt
skogskontomodellen;

1978/79:1741 av Sven-Olov Träff (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att stölder av kontanta medel i butiker etc. skattemässigt betraktas som
avdragsgill kostnad i rörelsen;

1978/79:1743 av Sven-Olov TräfT(m) vari hemställs att riksdagen beslutar
hos regeringen anhålla att regeringen skyndsamt låter se över de särskilda
skattereglerna för fåmansföretagen och deras ägare och snarast lägger fram
förslag till lagändringar som likställer dessa med övriga skattskyldiga.

SkU 1978/79:57

Skrivelser

Svenska bankföreningen har i en till utskottet ingiven skrivelse kommenterat
yrkandet i motionen 1978/79:1735. Skrivelser har också inkommit från
Lantbrukets skattedelegation och Svenska petroleuminstitutet.

Utskottet

Inledning

Den svenska skattelagstiftningen bygger i huvudsak på principen om
beskattningsårets slutenhet, vilket innebär att varje års resultat vid den
skattemässiga inkomstberäkningen bedöms för sig oberoende av resultatet
för andra år. Redan det nuvarande systemet för beskattning av företagens
inkomster erbjuder emellertid möjligheter att bygga upp skattefria reserver
genom nedskrivning av lager, avsättning till investeringsfonder och genom
avskrivningar på byggnader, inventarier och andra anläggningstillgångar.

Företagsskatteberedningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1977:86)
Beskattning av företag lagt fram åtskilliga förslag av såväl principiell som
teknisk natur avseende företagens beskattning. Propositionen, som bygger på
detta betänkande, behandlar två delområden av företagsbeskattningen. Det
ena avser företagens möjligheter till reserveringar och resultatutjämning, det
andra dubbel- och kedjebeskattningen inom bolagssektorn samt koncernbeskattningen.

I fråga om reserveringar och resultatutjämning innebär propositionen att
företag som drivs som enskild firma - i likhet med aktiebolag, ekonomiska
föreningar och sparbanker - får möjlighet att bygga upp obeskattade reserver
genom att sätta av medel till en s. k. allmän investeringsreserv. Denna har
konstruerats med investeringsfondssystemet som förebild. Vidare skall såväl
fysisk som juridisk person med inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse ha
möjlighet att avsätta ett belopp motsvarande viss del av lönekostnaden i
företaget till en s. k. resultatutjämningsfond. Propositionen innehåller också
förslag om ett särskilt inkomstutjämningssystem för fria kulturarbetare
utformat i huvudsaklig överensstämmelse med reglerna om skogskonto.
Uppskovsrätten omfattar i detta fall rörelseintäkter som fysisk person erhåller
i egenskap av upphovsman enligt lagen om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk. I fråga om investeringsfonderna föreslås att investeringsfonden
för rörelse och investeringsfonden för skogsbruk förs samman till en
gemensam fond (allmän investeringsfond) och att avsättning till fonden får
ske med 50 procent av årsvinsten.

Förslaget i propositionen innebär väsentligt förbättrade möjligheter för
framför allt enskilda företagare att fördela inkomster och därmed skattebelastningen
mellan olika beskattningsår. Detta ökar deras motståndskraft mot
konjunkturbetingade påfrestningar och kan bidra till att positivt påverka
företagens tillväxt, effektivitet och konkurrensförmåga och till tryggad

SkU 1978/79:57

sysselsättning. Utskottet anser sig i allt väsentligt kunna biträda de i
propositionen framförda förslagen och motiven härför. Av skäl som redovisas
i det följande föreslår utskottet viss ändring av bestämmelserna om villkoren
för den lönebaserade resultatutjämningen och om den allmänna investeringsreserven.

Lönebaserad avsättning till resultatutjämningsfond

Rätten att göra avsättning till resultatutjämningsfond är enligt förslaget
förbehållen skattskyldiga som redovisar inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.
Lönekostnader hänförliga till inkomst av annan fastighet får inte
räknas in i avsättningsunderlaget och inte heller lönekostnader i förvärvskälla
vari ingår lager av värdepapper, fastigheter eller liknande tillgångar. Såväl
juridiska som fysiska personer skall ha rätt att sätta av medel till resultatutjämningsfond.
Avsättningen får uppgå till högst 20 procent av lönekostnaden
och, för egenföretagare, till 15 procent av den egna inkomsten. Ett företag
skall enligt förslaget inte ha möjlighet att avsätta medel till resultatutjämningsfond
och samtidigt utnyttja rätten till lagernedskrivning. Om företaget
begagnar sig av möjligheten till lönebaserad reservering får det alltså i princip
inte värdera lagret till lägre pris än det lägsta av anskaffningsvärdet eller
återanskaffningsvärdet, i förekommande fall efter avdrag för inkurans.

1 vpk-motionen 2665 yrkas avslag på propositionen i denna del, medan
motionärerna i s-motionen 2662 begär införande av en generell möjlighet för
företag att göra avsättning till resultatutjämningsfond med belopp motsvarande
högst 10 procent av lönekostnaderna och av egenföretagarens inkomst i
förvärvskällan. Denna konsolideringsmöjlighet bör enligt motionärerna
föranleda den ändringen av bestämmelserna om varulagervärdering, att
lagemedskrivningarna successivt begränsas till lägst 55 procent av anskaffningsvärdet.
Stig Josefson m. fl. (c) uttalar i motionen 2658 den meningen att
en reserveringsmöjlighet med 20 procent på lönesumman och 15 procent av
egenföretagarens egen inkomst före fondavsättning torde vara otillräcklig och
att det därför är befogat att även i fortsättningen medge en begränsad
nedskrivning av varulager. Motionärerna begär att företagen skall ha
möjlighet att välja mellan antingen 60-procentig nedskrivning av varulagret
eller 45-procentig nedskrivning av lagret kombinerad med den i propositionen
föreslagna avsättningen till resultatutjämningsfond.

Utskottet har tidigare förklarat sig kunna i allt väsentligt biträda de i
propositionen framlagda förslagen om vidgade möjligheter för fysiska och
juridiska personer att utjämna inkomster mellan olika beskattningsår.
Utskottet avstyrker därför bifall till yrkandet i vpk-motionen 2665 om avslag
på propositionen i denna del.

Syftet med den lönebaserade avsättningen är i första hand att öka
konsolideringsmöjligheterna i företag med begränsad lagerhållning. Enligt
utskottets mening kan det ifrågasättas om den i propositionen föreslagna

SkU 1978/79:57

reserveringsmöjligheten om 20 procent på lönesumman och 15 procent på
egenföretagarens inkomst är till fyllest för att ensam tillgodose detta syfte.
Om man vill beakta olika branschers förutsättningar torde detta bäst ske
genom att bereda företagen möjlighet att välja mellan antingen nuvarande
nedskrivning till lägst 40 procent av lagrets anskaffningsvärde eller nedskrivning
till 55 procent av samma värde och avsättning till resultatutjämningsfond
i enlighet med förslaget i propositionen. Utskottet tillstyrker därför bifall
till motionen 2658 i denna del, vilket innebär att utskottet avstyrker bifall till
s-motionen 2662 såvitt nu är i fråga. Yrkandet i motionen 1709 av Tage
Adolfsson m. fl. (m) om införande av skatteregler avseende resultatutjämning
inom jordbruket är enligt utskottets mening i huvudsak tillgodosett
genom propositionen och utskottets ställningstagande. Någon åtgärd från
riksdagens sida med anledning av denna motion är därför inte påkallad.

Vissa frågor rörande lagernedskrivning m. m.

Supplementärregel I m. m.

De allmänna bestämmelserna om nedskrivning av varulager finns i punkt
1 av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Utgångspunkten
är att det värde på lagret som har angetts i den skattskyldiges
räkenskaper (bokslut) skall godtas vid inkomsttaxeringen. För att förhindra
uppbyggnad av alltför stora skattekrediter gäller dock som huvudregel att
lagret vid beskattningsårets utgång inte för tas upp till lägre belopp än 40 % av
lagrets anskaffningsvärde eller återanskaffningsvärde efter avdrag för inkurans.
Denna huvudregel kompletteras av två särskilda bestämmelser, de s. k.
supplementärreglema I och II. Supplementärregel I, som är avsedd att
förhindra att tillfälliga lagerminskningar framtvingar en upplösning och
beskattning av den dolda reserven i lagret, innebär att lagernedskrivning får
göras med utgångspunkt i lagrets medelvärde vid utgången av de två
föregående beskattningsåren. Supplementärregel II medger lägre värdering
av lagret än huvudregeln i de fall då ett lager består av rå- eller stapelvaror som
har stigit kraftigt i pris.

Supplementärregel I kan missbrukas på det sättet att varupartier i samband
med boksluten förs över mellan koncernföretag eller andra företag i
intressegemenskap. Ett företag kan då utnyttja supplementärregeln, medan
ett närstående företag skriver ned sitt lager enligt huvudregeln. Den
sammanlagda lagernedskrivningen kan härigenom bli större än den skulle
blivit om verksamheten bedrivits av ett enda företag.

För att förhindra sådant missbruk föreslås i propositionen att en skattskyldig
som ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap råder
skall ha rätt att utnyttja supplementärregel I endast under förutsättning att
regeln tillämpas av samtliga skattskyldiga som tillhör gruppen. Denna regel
skall dock gälla uteslutande då den skattskyldiges verksamhet har sådant

SkU 1978/79:57

samband med verksamhet som bedrivs av annan skattskyldig i gruppen att
verksamheterna hade utgjort en förvärvskälla om de bedrivits av ett enda
företag.

Andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m) framhåller i motionen
2661 att den nämnda skatteflyktsregeln innebär en så drastisk begränsning av
möjligheterna att tillämpa supplementärregel I att denna, om propositionen
antas oförändrad, inte längre kommer att tillgodose sitt syfte. Begränsningsregeln
kommer nämligen - menar motionärerna - att drabba inte bara
koncernföretag som vidtagit åtgärder i syfte att erhålla för stor lagernedskrivning
utan alla koncernföretag med likartad verksamhet och således också
företag mellan vilka några interna leveranser över huvud taget inte förekommer.
Motionärerna begär därför att begränsningsregeln - i enlighet med
företagsskatteberedningens förslag - ges den utformningen att - i de fall
supplementärregel I tillämpas - lagrets värde vid beskattningsårets utgång
skall ökas med värdet av sådana lagertillgångar som avyttrats till ett
närstående företag.

I likhet med företagsskatteberedningen och det övervägande antal remissinstanser
som uttalat sig med anledning av beredningens betänkande finner
skatteutskottet en skatteflyktsregel motiverad för att hindra att företag i
intressegemenskap får obehöriga skatteförmåner vid utnyttjande av supplementärregel
I. För att en sådan regel skall utgöra en effektiv spärr mot
missbruk måste den såvitt utskottet kan bedöma utformas i enlighet med
förslaget i propositionen. Utskottet vill erinra om att det förhållandet att ett
företag men inte ett annat inom samma koncern utnyttjar supplementärregeln
inte innebär att skatteflyktsregeln utan vidare blir tillämplig.
Härför krävs sådant samband mellan de inbördes verksamheterna att dessa
skulle ha ansetts utgöra en förvärvskälla om de bedrivits av ett enda företag.
Enligt utskottets mening torde det vara mera sällan förekommande att
verksamhet inom en koncern av den art motionärerna beskriver kan anses
utgöra en förvärvskälla även om den skulle bedrivas av ett företag. Med det
anförda anser utskottet sig böra tillstyrka propositionen och avstyrka
motionen 2661 i denna del.

Svenska petroleuminstitutet har i en till utskottet ingiven skrivelse
framhållit att inköpsorganisationer för olja eller oljeföretag med otillräcklig
cisternkapacitet ofta tvingas låta det lager av olja, som de måste hålla för att
trygga försörjningen av sina kunder, ligga kvar hos den de köpt oljan av.
Äganderätten till sådant oljeparti representeras av ett bevis om inlagringen.
Enligt en nyligen avkunnad dom har regeringsrätten slagit fast att ett oljeparti
som oljehandlande företag låtit mot lagringsbevis kvarligga hos leverantör
inte har karaktär av lagertillgång för det köpande företaget och därför inte kan
bli föremål för avdragsgill nedskrivning hos detta företag. Petroleuminstitutet
anser att genom en uttrycklig bestämmelse bör fastslås att köparen och
inte säljaren skall ha rätt att nedskriva varulager som kvarligger hos säljaren i
enlighet med ett av denne utfardat lagringsbevis.

SkU 1978/79:57

Av propositionen framgår att det i princip är leveransen som skall vara
avgörande för om säljaren eller köparen skall fö utnyttja visst varuparti som
underlag för nedskrivning.

I likhet med departementschefen anser utskottet att man i fråga om rätten
till nedskrivning bör tillämpa samma äganderättsbegrepp som inom civilrätten.
En annan ordning skulle med sannolikhet leda till svåra tillämpningsproblem.
Utskottet anser därför att det av petroleuminstitutet aktualiserade
spörsmålet bör lösas inom ramen för den civilrättsliga lagstiftningen och inte
genom ändrade regler för lagernedskrivning.

Värdering av djur

Lager av djur på jordbruksfastighet för enligt gällande bestämmelser inte
tas upp till lägre belopp än 40 % av de värden som riksskatteverket fastställer
för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna
under en 12-månadersperiod närmast före den 1 oktober året före
taxeringsåret. Särskilt dyrbara avelsdjur får tas upp till lägst 40 % av allmänna
saluvärdet.

Reglerna angående beräkning av intäkt av rörelse och jordbruk verkar så att
den nominella värdetillväxt som lagret är utsatt för på grund av allmän
prisstegring blir föremål för beskattning. Detta sker i samband med
avyttringen av lagertillgångarna. Beträffande lager av djur i jordbruket
beskattas emellertid värdetillväxten successivt även om djuren inte försäljs
eftersom lagervärderingen sker med utgångspunkt i de genomsnittspriser
som riksskatteverket fastställer. I takt med inflationen skrivs således värdet
av djurlagret upp, vilket leder till att orealiserade vinster beskattas, om inte
ytterligare nedskrivning kan göras.

Förslaget i propositionen innebär att värdena skall bestämmas med
utgångspunkt i den genomsnittliga produktionskostnaden för olika slags
djur. Värderingen bör enligt propositionen i första hand ta sikte på djurens
vikt och ålder och baseras på det kostnadsläge - uttryckt i nominella termersom
gällt under den tid djuren fötts upp. Även i det fall den skattskyldige inte
själv svarat för uppfödningen utan köpt djuren från en utomstående skall
värdena baseras på produktionskostnaden. Särskilt dyrbara avelsdjur skall -liksom nu - tas upp till lägst 40 % av djurens allmänna saluvärde.

S yrkar i motionen 2662 avslag på de i propositionen föreslagna värderingsreglerna.
Motivet härför är att en värdering med utgångspunkt i en
uppskattad genomsnittlig produktionskostnad enligt motionärernas mening
skulle kunna leda till omotiverat stora engångsnedskrivningar, större än de
som nu gäller för andra företagsformer. Motionärerna anser att riksdagen bör
begära nytt förslag i frågan. Karl Leuchovius m. fl. (m) begär i motionen 2660
också nytt förslag, så utformat att den s. k. inflationsbeskattningen av
stamdjur undanröjs. Ett yrkande av liknande innebörd återfinns i motionen
1723,också den undertecknad av Karl Leuchovius m. fl. (m). I motionen 415

SkU 1978/79:57

begär Stig Josefson m. fl. (c) lagstiftning av innehåll att djur skall åsättas ett
genomsnittsvärde som motsvarar ett medelvärde mellan slaktvärde och det
pris som erhålls vid livdjursauktioner.

Innebörden av förslaget i propositionen är, som tidigare nämnts, att djurens
värde skall baseras på det kostnadsläge - uttryckt i nominella termer - som
gällt under den tid då djuren fötts upp. Genom att värdena skall baseras på en
genomsnittlig produktionskostnad för djuren kommer någon successiv
beskattning av värdestegringen - utöver vad som motiveras av omsättningen
- i en djurbesättning inte att ske. Värdenivån för lager av djur kommer
härigenom i princip inte att vara högre än den som gäller för lagertillgångar i
allmänhet. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka propositionen och
avstyrka motionen 2662 i denna del. Yrkandena i motionerna 415,1723 och
2660 får genom förslaget i propositionen anses vara i väsentlig mån
tillgodosedda, och någon riksdagens åtgärd med anledning av dessa motioner
är därför inte påkallad.

Avsättning till allmän investerings/ond

I propositionen föreslås som tidigare nämnts att investeringsfonden för
skogsbruk slopas och att den andel av årsvinsten som får sättas av till
investeringsfond höjs från nuvarande 40 till 50 96. Vidare höjs det belopp som
skall betalas in på räntelöst konto hos riksbanken från nuvarande 40 96 för
ekonomiska föreningar och 46 96 för aktiebolag till 50 96 av det avsatta
beloppet. Propositionen innehåller också förslag om ett stort antal ändringar
av teknisk natur. Bl. a. slopas den nuvarande form av tillstånd som får avse
högst 75 96 av fonden och 75 96 av investeringskostnaden. Vidare skall - i
enlighet med företagsskatteberedningens förslag - fonderna få användas för
forsknings- och utvecklingsarbete samt för utbildning av anställda.

Utskottet biträder förslagen och avstyrker följaktligen bifall till vpkmotionen
2665 i denna del.

Enligt propositionen skall företag som ansöker om att få ta allmän
investeringsfond i anspråk ha berett arbetstagarparten tillfälle att avge
yttrande över ansökningen. Detta innebär att en ansökan, i det fall
kollektivavtal finns, normalt skall handläggas vid MBL-förhandlingar med
berörda arbetstagarorganisationer inom företaget eller den berörda driftsenheten.
Är MBL inte tillämplig genom att kollektivavtal saknas bör
arbetsgivaren ta upp frågan med fackklubbar, arbetsplatsombud eller motsvarande,
och saknas även sådan facklig representation bör - menar departementschefen-arbetsgivaren
på lämpligt sätt genom informationsmöten eller
liknande bereda arbetstagarna tillfälle yttra sig i frågan.

I s-motionen 2662 begär motionärerna lagstiftning av innebörd att
arbetstagarorganisation hos arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skall ha rätt att
väcka förslag om användning av visst företags investeringsfond, medan
andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m) i mohonen 2661 yrkar

SkU 1978/79:57

avslag på propositionen i denna del med motiveringen att det inte kan vara
rimligt att i en lagstiftning som berör företagsbeskattningen behandla frågor
som hör hemma inom arbetsrätten.

Eftersom beslut om investeringsfondsfrisläpp ofta kan ha sysselsättningspolitisk
bakgrund är det enligt utskottets mening rimligt att sådana beslut
föregås av ett samrådsförfarande mellan företaget och de anställda. Med
hänsyn härtill och till att arbetstagarparten redan nu torde ha möjligheter att
hos AMS aktualisera frågor om ianspråktagande av investeringsfond avstyrker
utskottet bifall till båda motionerna i denna del.

Avsättning till allmän investeringsreserv

Fysisk person, bosatt i Sverige, som redovisar inkomst av jordbruksfastighet
eller av rörelse skall enligt förslaget i propositionen vara berättigad till
avdrag för belopp som i räkenskaperna sätts av till allmän investeringsreserv.
Avdrag medges med lägst 10 000 kr. och högst 50 96 av nettointäkten av
förvärvskällan före avsättningen m. m. En förutsättning för att den skattskyldige
skall erhålla avdrag för avsättningen är att han senast den dag han
skall lämna allmän självdeklaration sätter in ett mot avsättningen svarande
belopp på ett särskilt räntebärande konto i bank. Uttag får inte ske före
utgången av november månad taxeringsåret. Investeringsreserverna skall
vara bundna i fyra år från utgången av det år då den mot avsättningen
svarande bankinbetalningen senast skall ha gjorts. Att investeringsreserven
är bunden innebär att den får tas i anspråk bara om regeringen eller AMS
meddelat inviduellt eller generellt tillstånd. I fråga om yrkesfiskare gäller
dock att de utan beslut av regeringen eller annan myndighet får ta
investeringsreserv i anspråk även under den första femårsperioden. En
yrkesfiskare kan också i vissa fall disponera medel från kontot för annat
ändamål än investering. Skattekrediten, som avsättningen till allmän investeringsreserv
innebär, skall upphöra sedan nio år förflutit från utgången av
det år då återbetalning på kontot senast skall ha gjorts.

När avdrag medges för avsättning till allmän investeringsreserv är det
förutsatt att reserven skall tas i anspråk på de villkor och för de ändamål som
är särskilt angivna i lagen och att uttag från kontot skall ske bara i samband
med ett sådant ianspråktagande. Sker ianspråktagande eller uttag i annan
ordning blir påföljden att investeringsreserven återförs till beskattning, i regel
efter tillägg med 30 96 av det återförda beloppet. När en fiskare tar ut medel
från investeringskontot och disponerar dem för annat ändamål än investering
skall reserven enligt huvudregeln återföras till beskattning. 1 detta fall utgår
emellertid inte något tillägg under förutsättning att hans fiskeintäkter under
uttagsåret understiger hans fiskeintäkter under något av de två föregående
åren.

I vpk-motionen 2665 yrkas avslag på propositionen i denna del. Även s
yrkar i motionen 2662 avslag på förslaget om allmän investeringsreserv och

SkU 1978/79:57

på de särskilda regler för yrkesfiskares användning av sådan reserv som skall
gälla enligt propositionen. Motionärerna anser att riksdagen i stället bör
begära en utredning i syfte att utvidga investeringsfondssystemet till att gälla
även egenföretagare.

Utskottet har tidigare i princip tillstyrkt förslaget om en allmän investeringsreserv
för egenföretagare. Utskottet anser att starka praktiska skäl talar
för att ett fondsystem för egenföretagare tas in i en fristående författning i
stället för att arbetas in i de fondbestämmelser som gäller för juridiska
personer. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall
till de yrkanden is-och vpk-motionerna som innebäravslag på propositionen
i denna del. Med hänsyn till fiskerinäringens särskilda förhållanden anser
utskottet sig också böra biträda förslaget i propositionen om att de investeringsreserver
som skapas inom fiskerinäringen skall kunna utnyttjas kontinuerligt.
Utskottet avstyrker följaktligen också yrkandet i motionen 2662 om
avslag på de bestämmelser som gäller yrkesfiskares användning av allmän
investeringsreserv. Härigenom får enligt utskottets mening motionerna 348
av Hans Wachtmeister m. fl. (m), 413 av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c)
och 1740 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s), som alla innehåller yrkanden om
resultatutjämning för fiskare, anses vara i huvudsak tillgodosedda.

I två motioner tar motionärerna upp frågor om ianspråktagande av den
allmänna investeringsreserven. Stig Josefson m. fl. (c) erinrar i motionen 2658
om att företagsskatteberedningens förslag till investeringsreserv gav egenföretagarna
möjlighet att fritt utnyttja reserven under en femårsperiod efter
avsättningen. I likhet med beredningen anser motionärerna att investeringsreserven
för egenföretagarna främst bör ta sikte på de mer kortsiktiga
variationerna i resultat och investeringsbehov. De yrkar därför att medel
insatta på allmän investeringsreserv skall utnyttjas senast sex år efter
utgången av det år då medlen insatts på konto och att de skall fritt få
disponeras efter ett år från utgången av det år då den mot avsättningen gjorda
inbetalningen gjorts. Liknande synpunkter framförs i motionen 2661 av
andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m). Motionärerna menar att de
positiva effekterna av den allmänna investeringsreserven kommer att minska
betydligt om medlen får utnyttjas först efter fem år. De yrkar därför att
egenföretagare skall ha rätt att fritt disponera investeringsreserven även
under de första åren efter avsättningen.

Utskottet finner de i motionerna framförda synpunkterna värda beaktande.
Om avsättning till allmän investeringsreserv skall kunna få en stimulanseffekt
på investeringarna även på kort sikt bör medlen inte vara spärrade
alltför länge. De bör också utnyttjas inom rimlig tid. Utskottet anser sig så till
vida kunna biträda motionärernas förslag att medlen skall kunna fritt
disponeras för investeringsändamål efter två år från utgången av det år då
insättning senast skulle ha verkställts och att medlen skall vara uttagna senast
sju år efter samma tidpunkt. Med det anförda anser utskottet sig ha delvis
tillgodosett motionerna 2658 och 2661 såvitt nu är i fråga.

SkU 1978/79:57

Lantbrukarnas skattedelegation har i en till utskottet ingiven skrivelse
framhållit bl. a. att bestämmelserna om allmän investeringsreserv förutsätter
att reserven återförs till beskattning i och med att dödsboet skiftas eller blir
taxerat som handelsbolag. Detta innebär att dödsboet - med förslaget i
propositionen - bara har tre år på sig att fullgöra de investeringar för vilka
avsättningen är avsedd. Delegationen hemställer att bestämmelserna ändras
så att det blir möjligt för dödsboet att göra avsättningar intill den tidpunkt då
det skall taxeras som handelsbolag.

Utskottets ställningstagande innebär att dödsbo får möjlighet att disponera
investeringsreserven två år tidigare än enligt förslaget i propositionen, vilket i
praktiken innebär att dödsboet i vart fall har ett år på sig att utnyttja den
avlidnes avsättningar till investeringsreserv. Utskottet, som inte är berett att
biträda delegationens yrkande om senareläggning av avsättningarna, anser
att man bör kunna lösa den av delegationen aktualiserade frågan inom ramen
för de bestämmelser som reglerar beslut om ianspråktagande av investeringsreserven.
Är fråga om en särskilt angelägen investering bör enligt utskottets
mening den tillståndsgivande myndigheten kunna vara generös i sin
bedömning när det gäller att göra avsteg från bestämmelserna i 7 § lagen om
allmän investeringsreserv.

Ingegerd Troedsson m. fl. (m) tar i motionen 2664 upp frågan om det
särskilda tillägget vid återförande till beskattning av investeringsreserv.
Sådant tillägg skall, som tidigare nämnts, utgå med 30 procent av det
återförda beloppet. Motionärerna pekar på att tillägget, då investeringsfond
återförs till beskattning, utgör 20 procent. De skäl som i propositionen
åberopas för ett högre tillägg när det gäller den allmänna investeringsreserven
är enligt motionärernas mening inte bärande och de begär därför att särskilt
tillägg skall utgå med 20 procent också då investeringsreserv återförs till
beskattning.

Skälet till att särskilt tillägg satts något högre för investeringsreserv än för
investeringsfondsmedel är bl. a. de gynnsammare regler som gäller i fråga om
egenföretagarens rätt att utnyttja de avsatta medlen. Utskottets ställningstagande
innebär att egenföretagarens möjligheter att utnyttja till investeringsreserv
avsatta medel ytterligare förbättras. Utskottet anser sig därför böra
tillstyrka propositionen i denna del. Utskottet avstyrker således bifall till
motionen 2664.

Upphovsmannakonto

Förslaget om upphovsmannakonto innebär att kulturarbetare skall kunna
få uppskov med beskattning av den del av inkomsten som sätts in på ett
särskilt bankkonto (upphovsmannakonto). Reglerna anknyter tekniskt sett
till lagstiftningen om skogskonto. Uppskovsrätten omfattar enligt förslaget
bara rörelseintäkter som fysisk person erhåller i egenskap av upphovsman

7 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 57

SkU 1978/79:57

enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
(upphovsmannalagen). Utanför lagen faller alltså bl. a. upphovsmannainkomst
som uppbärs på grund av anställning.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att utskottet i princip biträder de i
propositionen framlagda förslagen om resultatutjämning. Utskottet avstyrker
följaktligen avslagsyrkandet i vpk-motionen 2665 också i denna del.

Som förutsättning för rätt till uppskov med beskattning av medel som
inbetalas på upphovsmannakonto skall enligt propositionen gälla att den
skattskyldige varit bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång. Uppskovsbeloppet,
som kan uppgå till lägst 10 000 kr. och avse högst två tredjedelar av
nettointäkten före uppskov och schablonavdrag, skall i sin helhet sättas in på
konto i bank senast vid deklarationstillfället. Vidare skall den skattskyldiges
inkomst under det år avsättning till konto skall ske ha ökat med minst 50
procent jämfört med inkomsten under något av de två närmast föregående
åren. Uppskov får aldrig medges med högre belopp än att nettointäkten efter
uppskov uppgår till 30 000 kr.

I s-motionen 2662 yrkar motionärerna att jämförelsen med tidigare
inkomst skall avse uteslutande det närmast föregående året och att uppskov
skall kunna medges med högst hälften av nettointäkten, dock aldrig med
större belopp än att denna efter uppskov uppgår till 50 000 kr. och beloppet på
upphovsmannakonto till högst 200 000 kr. Göthe Knutson m. fl. (m) anser att
uppskov bör kunna medges om inkomsten under avsättningsåret överstiger
inkomsten under de två tidigare åren med 25 procent och begär i motionen
2659 lagstiftning av sådan innebörd. Per Olof Sundman och Sven Johansson
(båda c) yrkar i motionen 2663 att även fotografer skall ha möjlighet att
utnyttja upphovsmannakonto, att jämförelsen med tidigare inkomst skall
avse de tre närmast föregående åren och att uppskov inte skall medges med
högre belopp än att nettointäkten efter uppskov motsvarar två basbelopp.
Motionärerna begär också ett förtydligande av begreppet förvärvskälla.

Som framhålls i propositionen utgör de fria kulturarbetarna en mycket
heterogen yrkesgrupp med i många fall kraftiga inkomstvariationer mellan
olika år. De omfattas i princip av de skatte- och avgiftsregler som gäller för
rörelseidkare i allmänhet men saknar oftast den vanlige rörelseidkarens
möjligheter till skattemässig konsolidering och resultatutjämning. Förslagen
i propositionen kan därför sägas tillgodose ett angeläget rättvisekrav.
Utskottet finner förslagen väl avvägda och vill med anledning av motionerna
2659 och 2663 endast framhålla att det med hänsyn till att lagstiftningen om
upphovsmannakonto utgör en nyhet i svensk skattelagstiftning finns
anledning att, särskilt i inledningsskedet, gå fram med viss försiktighet. Vad
angår den i motionen 2663 aktualiserade frågan om fotografer kan det - som
också framhålls i propositionen - inte anses lämpligt att låta uppskovsrätten
generellt omfatta denna yrkesgrupp. Motionärerna torde emellertid ha fel när
de antar att fotografer skulle vara helt uteslutna från möjligheten att erhålla
uppskov. I den mån en fotograf i egenskap av upphovsman enligt lagen om

SkU 1978/79:57

upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk uppbär inkomst hänförlig till
inkomstslaget rörelse torde han omfattas av uppskovsreglerna.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att riksdagen på förslag av
kulturutskottet i dess betänkande KrU 1978/79:26 nyligen begärt en allsidig
utredning av kulturarbetarnas ställning i skatte- och avgiftshänseende.
Departementschefen framhåller också i propositionen att förslaget om
upphovsmannakonto inte fårses som en definitiv lösning på kulturarbetarnas
skatteproblem. När resultatet av den nya utredningens arbete så småningom
föreligger får - menar han - frågan om skattemässig inkomstutjämning för
kulturarbetarna prövas på nytt. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet bifall till samtliga nu berörda motionsyrkanden. Härigenom anser
utskottet sig också ha besvarat yrkandet i motionen 680 av Birgitta
Hambraeus m. fl. (c) om ett kontosystem för uppfinnare och yrkandet i
m-motionen 1137 om översyn av skatte- och avgiftsreglerna för kulturskapare.
Vad särskilt angår frågan om inkomstutjämning för uppfinnare vill
utskottet erinra om att departementschefen i propositionen framhållit att det
enligt hans uppfattning finns anledning att - inom ramen för den aviserade
utredningen om kulturarbetarnas ställning - också uppmärksamma de
skatteproblem som kan uppkomma för uppfinnare. Även denna grupp utövar
- menar departementschefen - ofta sin verksamhet under förhållanden som
kan motivera särskilda åtgärder från skattelagstiftarens sida.

Utdelning frän svenskt företag m. m.

Det i Sverige tillämpade systemet för beskattning av bolagsinkomster
innebär bl. a. att aktiebolagen först beskattas för sina vinster och att
beskattning därefter också sker hos aktieägarna sedan vinstmedlen delats ut.
När medlen förs mellan svenska bolag är kedjebeskattningen i stor utsträckning
upphävd. I propositionen föreslås viss ytterligare inskränkning av
kedjebeskattningen. Förslaget avser de s. k. svarta fåmansbolagen, dvs.
fåmansbolag som inte delar ut vinstmedel i skälig omfattning, och innebär att
särreglerna om sådana bolagsutdelningsinkomster helt slopas. I syfte att
förhindra att utdelning till fåmansbolag från fastighetsförvaltande dotterföretag
skall undandras dubbelbeskattning föreslås emellertid en regel om
förbud mot koncernbidrag som kan få den effekten att dubbelbeskattningen
upphävs i detta fall. Propositionen innebär också att riksskatteverket får
möjlighet att dispensvägen eliminera kedjebeskattning av utdelning från
utländskt dotterföretag till svenskt moderföretag och att begränsningen i
avdragsrätten för ränta på lån som använts för finansiering av aktieförvärv
slopas.

Vpk yrkar i motionen 2665 avslag på förslaget om skattefrihet för utdelning
från utländskt dotterföretag. 1 motionen yrkas också att för skattefrihet för
utdelning på aktier från dotterföretag skall krävas att moderföretagets
innehav av aktier i dotterföretaget motsvarar 35 % eller mer av röstetalet för

SkU 1978/79:57

100

samtliga aktier i det utdelande företaget eller att ägarföretaget kan visa att
innehavet har direkt anknytning till eller väsentlig betydelse för ägarföretagets
verksamhet. Margaretha af Ugglas (m) begär i motionen 1164 ett
riksdagsuttalande av innehåll att dubbelbeskattningen av utdelning bör
avskaffas.

Med anledning av sistnämnda yrkande vill utskottet erinra om att
departementschefen diskuterar möjligheten att lindra dubbelbeskattningen
av aktieutdelning genom övergång lill ett avräkningssystem. Han uttalar
därvid den meningen att det inte är möjligt att ta ställning till en sådan
övergång förrän frågan utretts från både materiella och tekniska utgångspunkter.
En sådan utredning bör - säger han - komma till stånd, och i det
utredningsarbetet finns det anledning att bl. a. kartlägga effekterna av det
komplicerade system för dubbel- och kedjebeskattning av aktiebolagens
vinster som tillämpas f. n. och samordningen av detta system med koncernbeskattningsreglerna
och andra delar av företagsbeskattningen.

Med hänsyn till dessa uttalanden i propositionen kan det enligt utskottets
mening inte anses motiverat att f. n. ta ställning till de frågor rörande
aktieutdelning som aktualiserats i motionerna 1164 och 2665. Utskottet, som
biträder yrkandet om skattefrihet för utdelning från utländska företag,
avstyrker därför bifall till dessa yrkanden. Utskottet tillstyrker således bifall
till propositionen i denna del.

Koncernbidrag

I propositionen föreslås bl. a. en regel av innebörd att regeringen skall
kunna medge rätt till avdrag för koncernbidrag trots att alla förutsättningar
för avdrag inte är uppfyllda. Dispensregeln skall vara tillämplig endast under
särskilt kvalificerade omständigheter, nämligen när bidraget lämnas för
verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt.

I vpk-motionen 2665 yrkas avslag på förslaget. Utskottet anser sig med
hänsyn till syftet med den föreslagna bestämmelsen böra biträda propositionen
på denna punkt och avstyrker således bifall till motionen 2665 i
motsvarande del.

I propositionen föreslås vidare att ett företag skall få göra avdrag för
koncernbidrag som lämnas direkt till annat företag än moder-, dotter- eller
systerföretag. Som förutsättning härför skall gälla att det varit möjligt att föra
bidraget etappvis till den slutliga mottagaren på ett sådant sätt att förutsättningarna
för avdrag varit uppfyllda i varje särskilt led.

Även på detta förslag yrkas avslag i vpk-motionen 2665. Utskottet
tillstyrker förslaget med hänsyn bl. a. till de praktiska fördelarsom måste vara
förknippade med det föreslagna systemet. Utskottet avstyrker således
motionen 2665 även i denna del.

SkU 1978/79:57

101

Korn missionärsföretag

F. n. gäller att kommissionärsföretags vinst får redovisas hos huvudföretaget
(kommittentföretaget) även om motsvarande vinstöverflyttning inte
skulle ha varit möjlig genom koncernbidrag. Förslaget i propositionen
innebär att en motsvarande vinstöverflyttning i fortsättningen kommer att
godkännas bara i sådana fall då förutsättningarna för avdrag för koncernbidrag
är uppfyllda. I särskilda fall skall dock finnas möjlighet att genom
dispens godta ett kommissionärsförhållande trots att alla förutsättningar för
avdrag för koncernbidrag inte är uppfyllda. Detta skall kunna ske då de
samverkande företagen kan visa att valet av kommissionärsförhållande som
form för samverkan bestämts av organisatoriska eller marknadstekniska skäl
eller att andra synnerliga skäl föreligger för godtagande av konstruktionen.

Utskottet tillstyrker även detta förslag i propositionen och anser sig också
kunna godta dispensregeln. Som departementschefen framhåller bör vid
dispensprövningen särskilt beaktas att kommissionärsförhållandet inte
uttnyttjas för att uppnå obehöriga skatteförmåner. Utskottets tillstyrkande
innebär att utskottet avstyrker yrkandet i vpk-motionen 2665 om avslag på
den föreslagna dispensregeln.

Representation

Utgifter för representation är att hänföra till omkostnader i förvärvskälla
endast om de har omedelbart samband med verksamheten. Sådant samband
skall enligt gällande bestämmelser anses föreligga då fråga uteslutande är om
att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna
avser företagsjubileum, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten
, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att
hänföra till personalvård. Avdrag får inte åtnjutas med större belopp än som
kan anses skäligt.

Företagsskatteberedningen har i sitt slutbetänkande föreslagit betydande
begränsningar i rätten till avdrag för representation. Enligt beredningen bör
avdragsrätten begränsas till representation som äger rum under normal
arbetstid och till sådana utgifter som kan hänföras till särskild merkostnad för
representation.

Frågan om avdrag för representationskostnader har tagits upp i motioner
väckta såväl med anledning av propositionen som under den allmänna
motionstiden i år. Sålunda begär s i motionen 2662 att regeringen - med
beaktande av hotell-och restaurangbranschens speciella problem -överväger
möjligheterna att begränsa de avdragsgilla kostnaderna för representation i
enlighet med företagsskatteberedningens förslag. Yrkanden om begränsningar
av avdragsrätten framställs också i motionen 2656 av Jan Bergqvist
och Lennart Pettersson (båda s), som också begär förslag om stöd åt

SkU 1978/79:57

102

sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen genom reduktion av
mervärdeskatten eller andra åtgärder. Även motionerna 241 av Kerstin
Andersson i Hjärtum och Kerstin Göthberg (båda c), 1133 av Margareta
Andrén och Esse Petersson (båda fp) och 1737 av Gunde Raneskogoch Arne
Persson (båda c) syftar till begränsningar i avdragsrätten. Enligt motionärerna
i de båda sistnämnda motionerna bör detta syfte tillgodoses genom att
kostnader för alkoholhaltiga drycker i samband med representation blir icke
avdragsgilla vid taxeringen.

I samband med att skatteutskottet år 1972 begärde den översyn av
representationskostnaders behandling i skattehänseende som numera slutförts
av företagsskatteberedningen framhöll utskottet som sin mening bl. a.
att en tillfredsställande kontroll av ett företags representationskostnader -med hänsyn till kostnadernas speciella karaktär - i praktiken torde bereda
såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna stora svårigheter. De
uppgifter som lämnats av företagsskatteberedningen i dess betänkande ger
stöd för uppfattningen att bestämmelserna om representationsavdrag i sin
nuvarande utformning - trots effektiviserad kontroll i form av bl. a. en
omfattande uppgiftsskyldighet och utförliga anvisningar av RSV - inbjuder
till missbruk. En förutsättning för att så långt möjligt förhindra obehöriga
avdrag torde vara att införa begränsningar i den nuvarande avdragsrätten.
Även allmänna rättvise- och likformighetsskäl liksom kravet på enkelhet i
den praktiska tillämpningen av bestämmelserna talar för sådana begränsningar.

Frågan om avdrag för representationskostnader behandlas inte i propositionen.
Enligt vad utskottet erfarit är emellertid denna fråga föremål för
överväganden inom regeringens kansli. Utskottet förutsätter att riksdagen
utan onödigt dröjsmål kommer att föreläggas förslag till nya regler om
representationsavdrag och anser därför någon riksdagens åtgärd med anledning
av de nu aktuella motionerna inte påkallad.

Forskning och produktutveckling

Företagens forsknings- och utvecklingskostnader beaktas f. n. på två olika
sätt vid inkomstbeskattningen, dels genom omkostnadsavdrag vid statlig och
kommunal taxering, dels genom ett extra avdrag vid den statliga taxeringen.
Omkostnadsavdraget får göras för sådana forsknings- och utvecklingskostnader
som har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges rörelse
liksom för kostnader för information om sådan forskning och sådant
utvecklingsarbete. Det särskilda forskningsavdraget, vars syfte är att genom
en generell skattestimulans mer långsiktigt stödja den svenska industrins
förmåga till utveckling och förnyelse, medges skattskyldig som driver
industriell tillverkning och som under åren 1973-1980 har kostnader för
forsknings- och utvecklingsarbete. Avdraget medges i form av ett basavdrag,
som utgör 10 procent av ett på visst sätt fastställt underlag, och ett

SkU 1978/79:57

103

ökningsavdrag, som utgår med 20 procent av den ökning av basavdragsunderlaget
som sker mellan två kalenderår. I detta underlag skall inräknas bl. a.
fem tredjedelar av lönekostnaden för sådana anställda som till övervägande
del utfört forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för förvärv av
forsknings- och utvecklingsresultat.

Erik Hovhammar (m) och Marianne Karlsson (c) framhåller i motionen
2657 att det normalt endast är större företag som kan anställa personal med
uppgift att under hela eller större delen av sin arbetstid ägna sig åt forskningsoch
utvecklingsarbete. Motionärerna anser en förändring på detta område
viktig och begär förslag till regler som ger mindre företag möjlighet att
utnyttja det särskilda forskningsavdraget även om forsknings- och utvecklingsarbetet
i företaget understiger en halv årsarbetstid. I s-motionen 1155
yrkas att företagen under en tvåårsperiod skall få göra ett extra avdrag
motsvarande 100 procent av den del av forsknings- och utvecklingskostnaderna
som överstiger den genomsnittliga nivån för godkända sådana avdrag
under åren 1977 och 1978. Motionärerna anser också att basavdraget under en
tvåårsperiod bör fördubblas till 20 procent av underlaget och att de allmänna
investeringsfonderna - i enlighet med företagsskatteberedningens förslag -skall kunna tas i anspråk för forsknings- och utvecklingsarbete och för
utbildning av anställda. De begär att riksdagen till särskilda bidrag till
företagens forsknings- och utvecklingsarbete för nästa budgetår skall anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kr. och att den statliga inkomstskatten, för att täcka
den föreslagna ökningen av forsknings- och utvecklingsavdragen, höjs från
40 till 45 procent för aktiebolag och från 32 till 36 procent för ekonomiska
föreningar. Företag som inte har möjlighet att utnyttja avdragsmöjligheterna
bör enligt motionärerna - under förutsättning att de haft avdragsgilla
kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete under 1977 och 1978- ha rätt
till särskilda bidrag maximerade till 200 000 kr. per företag och år. I
m-motionen 1624 begär motionärerna förslag om förlängning av reglerna om
särskilt forskningsavdrag och att därvid ökningsavdraget höjs och avdrag
även medges företag utanför industrin. Motionärerna begär också att
skattefria avsättningar skall kunna ske till produktionsutvecklingsfonder.

Det särskilda forskningsavdraget är f. n. föremål för översyn inom
forskningsskattekommittén. Dess uppgift är bl. a. att belysa hur genom
generella åtgärder på skatteområdet företagens forsknings- och utvecklingsarbete
kan stimuleras. En viktig utgångspunkt för utredningsarbetet är enligt
direktiven att åstadkomma regler som i större utsträckning än det särskilda
forskningsavdraget tillgodoser mindre och medelstora företags behov av
forskning och utveckling. En fråga som utredningen därvid bör överväga är
om lönekostnaden för dem som arbetar med forsknings- och utvecklingsarbete
utgör det lämpligaste måttet på forsknings- eller utvecklingsinsatsens
storlek, och utredningen skall också pröva om den nuvarande begränsningen
av forskningsavdraget till skattskyldiga som driver industriell tillverkning är
lämplig eller om även annan verksamhet, exempelvis inom transport och

SkU 1978/79:57

104

distribution, bör kunna komma i fråga för avdrag. Utredningen, som erhållit
mycket vida direktiv, kan enligt vad utskottet erfarit väntas redovisa
resultatet av sitt arbete under innevarande år.

Av det anförda framgår att frågor rörande stimulans av företagens
forsknings- och utvecklingsarbete f. n. prövas inom forskningsskattekommittén.
Härtill kommer att de i propositionen föreslagna bestämmelserna om
allmän investeringsfond och om allmän investeringsreserv ger såväl företag
som fysiska personer med inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse
möjlighet att till fonden/reserven avsätta upp till 50 procent av årsvinsten
resp. nettointäkten i förvärvskällan. Investeringsfonden och investeringsreserven,
vilkas syfte bl. a. är att stimulera företagens allmänna tillväxt och
konsolidering, får tas i anspråk också för att bestrida kostnader för tekniskt
och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete. Enligt utskottets
mening kan yrkandena i de förevarande motionerna genom vad utskottet
sålunda anfört anses vara i huvudsak tillgodosedda. Med hänsyn härtill och
då utskottet inte är berett att i detta sammanhang medverka till en höjning av
den statliga bolagsskatten avstyrker utskottet bifall till motionerna 1155,1624
och 2657 i den mån de inte kan anses besvarade med vad utskottet
anfört.

Familjebeskattningen av egenföretagare m. m.

Enligt regler som riksdagen antog 1976 avskaffades den s. k. faktiska
sambeskattningen vid inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Samtidigt
begränsades möjligheterna till uppdelning mellan familjemedlemmarna av
inkomster från fåmansföretag. Reglerna, som har samma innebörd oavsett
företagsform och som tillämpats fr. o. m. 1977 års taxering med vissa
ändringar som beslutades hösten 1976, innebär i princip att den av makarna
som haft den ledande ställningen i företaget beskattas för hela inkomsten.
Medhjälpande make får dock deklarera och beskattas forsin del av inkomsten
om han eller hon utfört arbete i förvärvskällan minst 400 timmar. För
medhjälpande make får tas upp högst så stort belopp som svarar mot värdet
av arbetsinsatsen. Vidare medges avdrag för marknadsmässig lön till barn
som fyllt 16 år.

I s-motionen 1734 yrkas återgång till vad som gällde före ändringarna
hösten 1976. Detta innebär att timgränsen höjs till 600 timmar. För
egenföretagare tillkommeratt medhjälpande make,som uppnått timgränsen,
obligatoriskt skall beskattas för värdet av sin arbetsinsats, dock för högst en
tredjedel av den gemensamma inkomsten. Vidare medges avdrag för lön till
barn som fyllt 16 men ej 18 år endast om lönen är så stor att den som sådan
föranleder skatteplikt. För lön till barn som studerar på heltid medges avdrag
endast om arbetet utförts under sommarferier eller annat studieuppehåll på
minst en månad.

Fr. o. m. 1978 års taxering gäller också nya regler för värdering av

SkU 1978/79:57

105

bilförmån i fåmansföretag. Tidigare skulle sådan förmån alltid värderas med
utgångspunkt i en privat körsträcka av minst 1 000 mil, oavsett om den
verkliga körsträckan varit kortare. Enligt de nya reglerna bestäms det årliga
värdet av förmånen enligt en schablon på grundval av den genomsnittliga
faktiska kostnaden för bilar i skilda pris- och årsklasser vid olika körsträckor.
Därvid skall den privata körsträckan tas upp till minst 1 000 mil om inte den
skattskyldige kan göra sannolikt att denna varit mindre.

Även i fråga om bilförmån i familjeföretag yrkas i s-motionen 1734
återgång till tidigare gällande regler.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden nu liksom upprepade
gånger tidigare uttala den meningen att den som utfört ett förvärvsarbete
också skall beskattas för inkomsten därav enligt regler som i möjligaste mån
ger lika resultat oavsett företagsform. Bakgrunden till de detaljändringar i
fråga om beskattningen av familjeinkomster i egenföretag och fåmansföretag
som riksdagen genomförde 1976 var bl. a. att den s. k. tredjedelsregeln,
600-timmarsregeln och begränsningarna i fråga om avdragsrätten för lön till
barn över 16 år medförde att detta syfte inte kunde uppnås i ett stort antal fall.
Vad särskilt angår värdet av bilförmån i fåmansföretag vidhåller utskottet sin
uppfattning att det måste anses rimligt att en företagsledare - liksom andra -skall ha möjlighet att bryta presumtionen om minst 1 000 mils privatkörning.

Utskottet kan således inte dela den i motionen 1734 framförda uppfattningen
att de nu aktuella bestämmelserna skulle leda till omotiverade
skattelättnader. På grund härav och då motionen 1743 av Sven-Olov Träff
avseende översyn av de särskilda skattereglerna för fåmansföretagen och
deras ägare får anses tillgodosedd genom departementschefens uttalande att
han inom kort ämnar återkomma till denna fråga avstyrker utskottet bifall till
motionen 1734 såvitt nu är i fråga och till motionen 1743.

Förlustutjämning i fåmansbolag

Genom förlustutjämningsförordningen har en skattskyldig möjlighet att
under en sexårsperiod kvitta underskott i en förvärvskälla vid ett visst års
taxering mot inkomster vid taxeringen för ett senare år. I syfte att förhindra
missbruk av bestämmelserna har i fråga om fåmansbolag föreskrivits att
förlustavdrag får medges endast om samtliga eller så gott som samtliga aktier
eller andelar vid såväl ingången av förluståret som utgången av kvittningsåret
ägdes eller innehades av samma fysiska person eller personer och delägarna
dessutom ägde eller innehade ungefär lika stor andel i aktie- eller andelskapitalet
vid det ena som vid det andra tillfället. Rätten till förlustutjämning
skall dock bestå om ändring i ägarförhållandet betingas av att aktier övergått
till någon på grund av arv, testamente eller bodelning.

Andre vice talmannen Tage Magnusson och Ingegerd Troedsson (båda m)
framhåller i motionen 828 att bestämmelserna i sin nuvarande utformning

SkU 1978/79:57

106

kan leda till uppenbart obilliga resultat. Om exempelvis änka eller barn efter
någon som varit hälftendelägare i bolag saknar ekonomiska möjligheter att
behålla aktierna och därför överlåter dem till den andre hälftendelägaren har
denne ingen möjlighet att tillgodoföra sig avdrag för förlust som uppkommit
innan aktierna övertogs. Motionärerna begär därför att förlustutjämningsförordningen
skall kompletteras med en bestämmelse om att rätten till
förlustutjämning skall kvarstå om den som på grund av arv, testamente eller
bodelning övertagit aktier i fåmansbolag överlåter dessa till någon som redan
tidigare innehar aktier i företaget.

Av vad utskottet tidigare anfört framgåratt frågorsom rörde mindre och de
fåmansägda företagens beskattning inom kort kommer att bli föremål för en
samlad översyn. Såväl vid remissbehandlingen av företagsskatteberedningens
slutbetänkande som i riksdagen har väckts frågor som rör företagens
möjligheter att utnyttja förlustavdrag efter ägarskifte, och departementschefen
säger sig i propositionen ha för avsikt att i annat sammanhang återkomma
till formerna för behandlingen av denna och andra hithörande frågor. Den i
motionen aktualiserade frågan är således redan föremål för uppmärksamhet
inom regeringen. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen är
enligt utskottets mening därför inte påkallad. Utskottet avstyrker följaktligen
bifall till motionen 828.

A vdrag för fram tida kostnader

Ingegerd Troedsson (m) tar i motionen 837 upp frågan om avdrag vid
beskattningen för sådana framtida kostnader som företag inom läkemedelsindustrin
iklätt sig enligt åtagande att utge ersättning för läkemedelsskada.
Frågan om avdrag för framtida kostnader har uppmärksammats av företagsskatteberedningen
i samband med dess behandling av exploateringsföretagens
beskattning. Den har också varit föremål för riksdagens prövning i
samband med behandlingen i höstas av propositionen 1978/79:39 om avdrag
för framtida avgifter för hantering av kärnbränsle. I samband därmed uttalade
utskottet (jfr SkU 1978/79:18) att frågan om framtida kostnaders behandling i
skattehänseende borde tas upp till en mer allsidig prövning i samband med att
man tog ställning till företagsbeskattningens framtida utformning. Departementschefen
har i propositionen bland de många frågor på företagsskatteområdet
som enligt hans mening kan behöva utredas ytterligare också angett
reserveringar för olika slags framtida utgifter. Utskottet förutsätter att den
fråga Ingegerd Troedsson aktualiserat blir föremål för utredning och anser
därför någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 837 inte
påkallad.

SkU 1978/79:57

107

Realisationsvinstbeskattning,

Det yrkande avseende beskattning av realisationsvinst vid aktieförsäljning
som framställts i motionen 2665 överensstämmer med ett av företagsskatteberedningen
i dess slutbetänkande framfört förslag. Det måste enligt
utskottets mening därför antas att den fråga som aktualiserats i motionen
kommer att uppmärksammas antingen inom den nu tillsatta utredningen om
aktievinstbeskattning eller i samband med regeringens beredning av företagsskatteberedningens
betänkande. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionen 2665 i denna del.

Annei!-lagstiftningen m. m.

Enligt de principer som gäller för företagsbeskattningen är avdrag i
allmänhet inte medgivet för utdelning på aktier. Avdrag medges dock för
utdelning på aktier som emitterats efter den 30 juni 1966. Avdraget har
genom beslut av riksdagen i höstas (prop. 1978/79:50, SkU 19) höjts från
högst 5 till högst 10 procent av aktiekapitalet per år under en 20-årsperiod.
Avdraget har också förstärkts på det sättet att den sammanlagda avdragssumman
får bli 100 procent av aktiekapitalet. De nya reglerna tillämpas på
aktiekapital som emitteras efter årsskiftet 1978/1979.

I motionen 2665 yrkas att Annell-lagen och lagarna om särskilt investeringsavdrag
och statligt investeringsbidrag upphävs. I samma motion och i
motionen 1621, också den från vpk, yrkas att bolagsskatten höjs med 10
procentenheter till 50 procent och att riksdagen beslutar att av andra än
kommuner och landsting ta ut en allmän arbetsgivaravgift baserad på
företagens omsättning och av en storleksordning att den under budgetåret
1978/79 inbringar minst 6 miljarder kr. I motionen 2665 yrkas också bl. a.
begränsningar av möjligheterna till lagernedskrivningar och värdeminskningsavdrag,
att utredningen om olika former av bruttoskatter erhåller
särskilda tilläggsdirektiv avseende bl. a. underlaget för den närmare utformningen
av en produktionsfaktorskatt, att beslut om obeskattade reserveringar
demokratiseras och att åtgärder vidtas i syfte att undvika att vinstmedel
undgår beskattning i samband med att organisationsförhållanden etableras.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att betydelsefulla områden inom
företagsbeskattningen f. n. är föremål för utredning. Inom andra har
utredningsarbete slutförts eller aviserats. Innan resultatet av detta omfattande
arbete föreligger är det enligt utskottets mening inte rimligt att ta ställning
till så vittgående yrkanden på företagsskatteområdet som dem i motionerna
1621 och 2665. Utskottet avstyrker därför alla dessa yrkanden.

SkU 1978/79:57

108

Kompanjonsförsäkhng

I motionen 833 yrkas utredning av frågan om avdragsrätt för premier för
s. k. kompanjonsförsäkringarsom delägare i ett företag i vissa fall tecknar för
varandra i syfte exempelvis att undvika ekonomiska svårigheter i samband
med delägares dödsfall. Avsikten med motionen är att begränsa kostnaderna
för sådana försäkringar.

Premier för försäkringar av detta slag behandlas enligt gällande regler som
kapitalförsäkring, vilket innebär att avdrag i princip inte är medgivet för
försäkringspremierna. Med anledning av vad som anförs i motionen bör
framhållas att utfallande försäkringsbelopp å andra sidan är skattefria.
Premier för pensionsförsäkringar är däremot avdragsgilla och utfallande
försäkringsbelopp skattepliktiga. Enligt de grunder som gäller på detta
område kan sådana försäkringar tecknas endast om ett pensioneringssyfte
föreligger. Motionären har enligt utskottets uppfattning inte åberopat
tillräckliga skäl till stöd för sitt yrkande, men utskottet vill samtidigt
framhålla att frågor av denna art ligger inom ramen för den i propositionen
aviserade utredningen om fåmansföretagens beskattning. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 833.

Övriga frågor

I motionen 2662 för motionärerna fram det förslag beträffande företagsskattens
höjd m. m. som de ställde i en reservation till företagsskatteberedningens
slutbetänkande. Detta förslag innebär att kommunalskatten ersätts
med en statlig inkomstskatt på 30 procent plus den genomsnittliga kommunala
utdebiteringen i landet.

Även utredningsmajoriteten föreslog att kommunalbeskattningen skulle
slopas för företagens del. Frågan om den kommunala beskattningens
utformning för företagen bör emellertid enligt departementschefens uppfattning
lämpligen hänskjutas till ett kommande utredningsarbete. Utskottet är
för sin del inte berett att nu föreslå ändringar av den art motionärerna avser
utan avstyrker med hänvisning till det aviserade utredningsarbetet motionen
2662 i denna del.

Beträffande det i motionen 581 framställda yrkandet att den som driver
rörelse med en omsättning som understiger 30 000 kr. skall beskattas enligt
kontantprincipen vill utskottet erinra om sina ställningstaganden till denna
fråga tidigare år. Dessa ställningstaganden innebära» inkomst av rörelse och
jordbruksfastighet generellt skall beskattas enligt bokförings mässiga grunder
men att redovisningen vid så låg omsättning som det här är fråga om får
förenklas. Enligt utskottets uppfattning är därmed önskemålen om lättnader i
bokföringsreglerna tillgodosedda i den utsträckning som är möjligt utan att
kraven på ett tillfredsställande underlag för beskattningen åsidosätts. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen 581.

SkU 1978/79:57

109

I motionen 1150 yrkas en utredning av frågan om ändringar i skattelagstiftningen
inom jord- och skogsbruket i syfte att hindra markspekulation och
öka utbudet av jord- och skogsbruksfastigheter. Motionärerna anser att det
arbete som pågår för att inom jordförvärvslagstiftningens och arrendelagstiftningens
ram komma till rätta med spekulationsbetingad efterfrågan på
sådana fastigheter och olämpliga ägandeförhållanden förfelar sin verkan så
länge skattelagstiftningen innebär ej avsedda fördelar för dem som äger
sådana fastigheter utan att själva bruka dem.

Utskottet har vid sin behandling av likartade yrkanden tidigare år
framhållit att jordförvärvslagstiftningen kan vara ett verksamt medel för att
hindra att skattelättnader, som är avsedda för dem som är aktiva inom
jordbruk och skogsbruk, medges utanför denna krets. Iden nya jordförvärvslagstiftning
som nyligen antagits av riksdagen (prop. 1978/79:85, JoU 19) har
man så långt möjligt sökt förhindra spekulations- och kapitalplaceringsköp av
jordbruksfastigheter med lagar som strikt riktar sig mot förvärv av detta slag.
De i motionen berörda synpunkterna beaktas i möjligaste mån också i
arrendelagskommitténs (Ju 1975:04) utredningsarbete och vid utformningen
av skattelagstiftningen. Med hänsyn härtill anser utskottet att utredningsbehovet
på detta område f. n. är tillgodosett. Utskottet avstyrker således
motionen 1150.

Utskottet är inte heller berett att - i enlighet med yrkandet i motionen 1735
av Lennart Pettersson m. fl. (s) - medverka till en retroaktiv lagstiftning av
innebörd att bolagsskatten för affärsbankerna avseende räkenskapsåret 1979
höjs med 5 procentenheter till 45 96. Utskottet avstyrker därför även detta
yrkande.

Med anledning av de i c-motionen 1140 framställda yrkandena om att
ekonomisk förening skall vara berättigad till avdrag för nyemitterat andelskapital
enligt regler motsvarande bestämmelserna om Annell-avdrag och att
bestämmelserna om värdesäkert lönsparande skall vara tillämpliga på
sparande i form av B-insats i ekonomisk förening vill utskottet endast erinra
om att kooperationsutredningen enligt tilläggsdirektiv i februari i år erhållit
möjlighet att vid behandlingen av frågor rörande kooperationens kapitalförsörjning
pröva också därmed sammanhängande skattefrågor. Motionen
är således redan i viss mån tillgodosedd och bör enligt utskottets mening
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Genom de möjligheter till resultatutjämning för fysiska och juridiska
personer som föreslås i propositionen kan också motionen 1656 av Erik
Hovhammar m. fl. (m), som innehåller yrkanden om bl. a. förbättrade
konsolideringsmöjligheter för företag utan varulager och fast egendom, sägas
vara i huvudsak tillgodosedd. Utskottet avstyrker därför bifall även till denna
motion.

Vad slutligen angår motionen 1741 av Sven-Olov Träff (m) vill utskottet
framhålla att förlust av kontanta medel i förvärvskällan rörelse normalt är

SkU 1978/79:57

110

avdragsgill då förlusten förorsakats av felväxling. Har förlusten förorsakats
genom brottsligt förfarande av anställd som genom sin tjänst har medel under
sin förvaltning betraktas detta också normalt som driftförlust. Förlust av
kontanta medel genom stöld som förorsakats av utomstående person torde
däremot normalt anses som ej avdragsgill kostnad. Frågan i vad mån
kostnader av sistnämnda slag bör beaktas vid beskattningen bör enligt
utskottets uppfattning lösas i rättstillämpningen. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen 1741.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag pä lönebaserad resultatutjämning m. m. att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2665 yrkandet 5 a;

2. beträffande utformningen av lönebaserad resultatutjämning att
riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2662 yrkandena 2
och 3 och med anledning av propositionen 1978/79:210 i
motsvarande del bifaller motionen 1978/79:2658 yrkandet 1;

3. beträffande resultatutjämning genom foretagskonto att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1709;

4. beträffande supplementärregel I att riksdagen med avslag på
motionen 1978/79:2661 yrkandet 3 bifaller propositionen i
motsvarande del;

5. beträffande avslag pä nya regler för värdering av djur m. m. att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2662 yrkandet 5;

6. beträffande utformningen av värderingsreglerna att riksdagen
med avslag på motionerna 1978/79:415, 1978/79:1723 och
1978/79:2660 i den mån de inte kan anses besvarade med vad
utskottet anfört bifaller propositionen i motsvarande del;

7. beträffande avslag pä allmän investeringsfond att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2665 yrkandet 5 b i motsvarande del;

8. beträffande samrådsförfarande ifråga om allmän investeringsfond
att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2661 yrkandet
2 och 1978/79:2662 yrkandet 1 bifaller propositionen i motsvarande
del;

9. beträffande allmän investeringsreserv m. m. att riksdagen med
avslag på motionerna 1978/79:2665 yrkandet 5 b i motsvarande
del och 1978/79:2662 yrkandena 4 och 9 bifaller propositionen i
motsvarande del;

10. beträffande ianspråktagande av allmän investeringsreserv m. nt.
att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2658
yrkandet 2 och 1978/79:2661 yrkandet 1 samt propositionen
beslutar att medel avsatta till allmän investeringsreserv får -utan beslut av regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen - tas i

SkU 1978/79:57

lil

anspråk sedan minst två år förflutit efter utgången av det år då
inbetalning senast skall ha gjorts och att de skall ha betalats ut
sedan sju år förflutit från utgången av det år då visst belopp
senast skall ha betalats in;

11. beträffande särskilt tillägg vid återförande av investeringsreserv att
riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2664 bifaller propositionen
i motsvarande del;

12. beträffande skattentässig resulta/utjämningför fiskare att riksdagen
med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1978/79:348, 1978/79:413 och 1978/79:1740, samtliga
motioner i den mån de inte är tillgodosedda med vad
utskottet anfört;

13. beträffande avslag på upphovsmannakonto att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2665 yrkandet 5 c;

14. beträffande upphovsmannakontots utformning att riksdagen med
avslag på motionerna 1978/79:2662 yrkandet 6, 1978/79:2659
och 1978/79:2663 bifaller propositionen i motsvarande del;

15. beträffande uppfinnare att riksdagen avslår motionen 1978/
79:680 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd med vad
utskottet anfört;

16. beträffande översyn av skatte- och avgiftsreglerna för kulturskapare
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1137 i den mån
motionen inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet
anfört;

17. beträffande dubbelbeskattning av aktieutdelning att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1164 yrkandet 2;

18. beträffande skattefrihet för aktieutdelning att riksdagen med
avslag på motionen 1978/79:2665 yrkandet 8 bifaller propositionen
i motsvarande del;

19. beträffande utdelning från utländskt företag att riksdagen med
avslag på motionen 1978/79:2665 yrkandet 5 d bifaller propositionen
i motsvarande del;

20. beträffande koncernbidrag att riksdagen med avslag på motionen
1978/79:2665 yrkandena 5 e och 5 f bifaller propositionen i
motsvarande del;

21. beträffande kommissionärsföretag att riksdagen med avslag på
motionen 1978/79:2665 yrkandet 5 g bifaller propositionen i
motsvarande del;

22. beträffande representation att riksdagen avslår

a. motionen 1978/79:241,

b. motionen 1978/79:1133,

c. motionen 1978/79:1737,

d. motionen 1978/79:2656,

e. motionen 1978/79:2662 yrkandet 8;

SkU 1978/79:57

112

23. beträffande forskning och produktutveckling att riksdagen
avslår

a. motionen 1978/79:1155,

b. motionen 1978/79:1624,

c. motionen 1978/79:2657;

24. beträffande fämans/öretag att riksdagen avslår

a. motionen 1978/79:1734 yrkandena 1 och 3,

b. motionen 1978/79:1743;

25. beträffande förlustutjämning att riksdagen avslår motionen
1978/79:828;

26. beträffande avdrag för framtida kostnader
att riksdagen avslår motionen 1978/79:837;

27. beträffande realisationsvinstbeskattning att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2665 yrkandet 10;

28. beträffande bolagsskatt m. m. att riksdagen avslår

a. motionen 1978/79:1621,

b. motionen 1978/79:2665 yrkandena 1 och 2;

29. beträffande höjd bolagsskattJör affärsbanker att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1735;

30. beträffande avdrag för B-andelskapital i ekonomisk förening
m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1140;

31. beträffande Annell-lagen att riksdagen avslår motionen 1978/
79:2665 yrkandet 11;

32. beträffande kontantmässig redovisning i rörelse att riksdagen
avslår motionen 1978/79:581;

33. beträffande konpanjonsförsäkring att riksdagen avslår motionen
1978/79:833;

34. beträffande konsolideringsmöjligheter för vissa företag att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1656;

35. beträffande avdrag på grund av stöld av kontanter att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1741;

36. beträffande markspekulation m. m. att riksdagen avslår motionen
1978/79:1150;

37. beträffande lagernedskrivning m. m. att riksdagen avslår motionen
1978/79:2665 yrkandena 3, 4, 6, 7 och 9;

38. beträffande enhetlig företagsskatt m. m. att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2662 yrkandet 7;

39. beträffande författningsförslagen att riksdagen till följd av vad
utskottet ovan anfört och hemställt antar de i propositionen
framlagda förslagen till

a. lag om allmän investeringsfond,

b. lag om allmän investeringsreserv med de ändringar att 6 och
7 §§ erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade
lydelse:

SkU 1978/79:57

113

Föreslagen lydelse

Utskottets förslag

6 §

Uttag av

Sedan nio år har förflutit från
utgången av det år då visst belopp
enligt 3 § senast skall ha betalats in,
skall banken betala ut kvarstående
del av beloppet.

gjord insättning.

Sedan sju år har förflutit från
utgången av det år då visst belopp
enligt 3 § senast skall ha betalats in,
skall banken betala ut kvarstående
del av beloppet.

Har skattskyldig där anges.

Regeringen eller

Utan beslut enligt första stycket
för allmän investeringsreserv inte tas
i anspråk i annat fall än då

a) den skattskyldige har redovisat
intäkt av yrkesmässigt fiske i
förvärvskällan under det eller de
beskattningsår då den avsättning
gjordes som svarar mot ianspråktaget
belopp, eller

b) ianspråktagandet görs sedan
minst fyra år har förflutit efter
utgången av det år då inbetalning
som svarar mot ianspråktaget belopp
senast skall ha gjorts enligt 3 §.

7 §

- vissa skattskyldiga.

Utan beslut enligt första stycket
får allmän investeringsreserv inte tas
i anspråk i annat fall än då

a) den skattskyldige har redovisat
intäkt av yrkesmässigt fiske i
förvärvskällan under det eller de
beskattningsår då den avsättning
gjordes som svarar mot ianspråktaget
belopp, eller

b) ianspråktagandet görs sedan
minst tvd år har förflutit efter utgången
av det år då inbetalning som
svarar mot ianspråktaget belopp
senast skall ha gjorts enligt 3 §.

Med yrkesmässigt sådan licens.

c. lag om upphovsmannakonto,

d. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), med de
ändringar att 41 d § och punkt 2 av anvisningarna till 41 §
kommunalskattelagen erhåller följande såsom Utskottets förslag
betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse Utskottets förslag

41 d §

Vid beräkning för egenavgifter.

Avdrag för liknande tillgångar.

Med lön nämnda lag).

I fråga dödsboets inkomster.

Avdrag för nästföljande beskattningsår.

Av punkt 2 tionde och elfte styck- Av punkt 2 tionde och elfte styckena
av anvisningarna till 41 § fram- ena av anvisningarna till 41 § fram 8

Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 57

SkU 1978/79:57

114

Föreslagen lydelse

går att avsättning till resultatutjämningsfond
kan medföra att rätten till
lagernedskrivning upphör.

Utskottets förslag

går att avsättning till resultatutjämningsfond
kan medföra att rätten till
lagernedskrivning begränsas.

Anvisningar

till 41 §

2. Den i 3 sägs.

Vid bestämmande eller tillverkade.

Lagret vid eget kapital.

Avdrag för av skattskyldiga.

Lager av allmänna saluvärdet.

Uppgår värdet bestämmelserna ovan.

Skattskyldig, som enda företag.

Ingår råvaror sjätte stycket.

Är det för inkurans.

Har den skattskyldige vid beräk- Har den skattskyldige vid beräkning
av inkomst av viss förvärvs- ning av inkomst av viss förvärvskälla
yrkat avdrag för avsättning till källa yrkat avdrag för avsättning till

resultatutjämningsfond, som avses i resultatutjämningsfond, som avses i

41 d §, är bestämmelserna i tredje-åt- 41 d §,får lagret inte tas upp till lägre

tonde styckena ovan inte tillämpliga på belopp än femtiofem procent av det

förvärvskällans lager. Lagret får i värde som enligt tredje-femte styckdettafall
inte tas upp till lägre belopp ena skall ligga till grund för lagervär än

det lägsta av anskaffnings- eller deringen. Bestämmelserna i sjätte-åt återanskaffningsvärdet,

i förekom- tonde styckena är inte tillämpliga i nu

mande fall efter avdrag för inkurans. angivna fall.

Vad som enda företag.

Utan hinder vara påkallat.

Nedskrivning av tillgångarna levereras.

e. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

f. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt,

g. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

h. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

i. lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlust utjämning
vid taxering för inkomst,

SkU 1978/79:57

115

j. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning.

Stockholm den 15 maj 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s),
Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist* (c),
Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström* (m), Johan Olsson* (c), Curt
Boström (s), Holger Bergqvist (fp), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp)
och Ingegerd Troedsson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

beträffande utformningen av lönebaserad resultatutjämning m. m. (mom. 2 i
utskottets hemställan)

1. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

Företagsskatteberedningens analyser ger klart vid handen att den konsolideringsmöjlighet
som har störst betydelse i det nuvarande företagsskattesystemet
är lagernedskrivningen. Det har sedan länge framhållits att denna
knytning till lagren medför en olikhet företag emellan i fråga om möjligheter
till konsolidering. Företag med en betydande lagerstock har ovedersägligen
större möjligheter att konsolidera sin verksamhet än företag som endast har
obetydliga lager. Det finns väl grundade motiv för detta-ett företag med ett
stort lager behöver en finansiell buffert mot de risker detta medför. Samtidigt
böremellertid av sysselsättningsskäl även de arbetsintensiva företagen ges en
möjlighet att finansiellt konsolidera sin verksamhet genom en öppen
resuitatutjämning. De ökade kraven på trygghet i anställningen motiverar
också detta.

I företagsskatteberedningen väcktes förslag om att skapa en ytterligare
konsolideringsmöjlighet som då skulle ha lönesumman som grund. I
propositionen har föreslagits att en sådan möjlighet införs - dock med den

SkU 1978/79:57

116

begränsningen att företag som utnyttjar lagernedskrivning inte skall ha
möjlighet att skapa en lönebaserad utjämningsfond. Utskottsmajoriteten har
gått ett steg längre genom att föreslå att företagen skall ha möjlighet att välja
antingen nuvarande nedskrivning till lägst 40 procent av lagrets anskaffningsvärde
eller nedskrivning till 55 procent av samma värde och avsättning
till resultatutjämningsfond i enlighet med förslaget i propositionen.

Detta förslag skulle innebära en än större skattelättnad för företagen än vad
propositionen innebär. Vi förordar därför i enlighet med förslaget i den
socialdemokratiska motionen 1978/79:2662 att en generell möjlighet öppnas
för företag att göra avsättning till en resultatutjämningsfond med högst 10
procent av lönekostnaderna och inkomsten i förvärvskällan. Denna nya
resultatutjämning bör för att undvika en skattelättnad åtföljas av kompenserande
förändringar. Detta bör ske genom en ändring av den huvudregel
som hittills gällt för varulagervärderingen - nämligen att lagret vid beskattningsårets
utgång inte får tas upp till lägre belopp än 40 procent av lagrets
anskaffningsvärde eller återanskaffningsvärde efter avdrag för inkurans. Vid
en internationell jämförelse är detta en mycket långt gående konsolideringsmöjlighet.
Enligt vår mening bör de tidigare föreslagna åtgärderna föranleda
den ändringen att det lägsta beloppet sätts till 55 procent av anskaffningsvärdet.

Den föreslagna förändringen i lagernedskrivningen bör ske under en
treårsperiod med början fr. o. m. 1981 års taxering, och vi förutsätter att
riksdagen i god tid dessförinnan föreläggs de förslag till författningsändringar
som föranleds härav.

dels ansett att utskottet under mom. 2 bort hemställa

a. att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2658 yrkandet 1
och med anledning av propositionen 1978/79:210 i motsvarande
del bifaller motionen 1978/79:2662 yrkandet 2,

b. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2662 yrkandet
3 hos regeringen begär förslag om en successiv begränsning
fr. o. m. 1981 års taxering av rätten till nedskrivning av
varulager i enlighet med vad i motionen anförts;

beträffande supplementärregel I (mom. 4 i utskottets hemställan)

2. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m), som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 92 som börjar med "Andre
vice talmannen” och slutar med "denna del.” bort ha följande lydelse:

SkU 1978/79:57

117

koncernföretag som vidtagit åtgärder i syfte att erhålla för stor lagernedskrivning
utan alla koncernföretag med likartad verksamhet och således också
foretag mellan vilka några interna leveranser över huvud taget inte förekommer.
Motionärerna begär därför att begränsningsregeln - i enlighet med
företagsskatteberedningens förslag - ges den utformningen att - i de fall
supplementärregel I tillämpas - lagrets värde vid beskattningsårets utgång
skall ökas med värdet av sådana lagertillgångar som avyttrats till ett
närstående företag.

Utskottet delar denna bedömning och tillstyrker därmed motionen
1978/79:2661 i denna del.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del bifaller
motionen 1978/79:2661 yrkandet 3;

beträffande värdering av djur m. m. (mom. 5 och 6 i utskottets hemställan)

3. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

F. n. gäller beträffande lager av djur i jordbruk att värdetillväxten beskattas
successivt även om djuren inte säljs. Till grund för lagervärderingen ligger
genomsnittspriser som årligen fastställs av RSV.

Företagsskatteberedningen föreslog att såvitt gäller lager av stamdjur
lagervärderingen skall göras så att värdestegringen beskattas i ungefär den
takt som djuren omsätts. Enligt beredningen skulle detta åstadkommas
genom att djuren får tas upp till de av RSV fastställda värdena för det löpande
beskattningsåret eller för något av de fem tidigare beskattningsåren. Från det
av den skattskyldige valda värdet får sedan en generell nedskrivning ske med
45 procent. Den föreslagna regeln företedde likheter med de bestämmelser
som får användas vid värdering av lager av rå- och stapelvaror i rörelse
(supplementärregel II).

Flera remissinstanser har ställt sig negativa till den av företagsskatteberedningen
föreslagna omläggningen på denna punkt. I stället föreslås att lager
av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse skall värderas med
utgångspunkt i en uppskattad genomsnittlig produktionskostnad för djuren
och inte - som f. n. - på grundval av djurens genomsnittliga marknadsvärde.

Enligt vår mening skulle emellertid detta leda till en ytterligare skattelättnad
för de ifrågavarande företagen. Det skulle i vissa fall kunna skapa
möjligheter till omotiverat stora engångsnedskrivningar. Den av regeringen
föreslagna metoden bör därför avslås. Riksdagen bör i stället hemställa om ett
nytt förslag som både tillgodoser de vid remissbehandlingen framkomna

SkU 1978/79:57

118

synpunkterna och undviker den betydande skattelättnad som ett förverkligande
av regeringsförslaget skulle medföra för de berörda grupperna.

dels ansett att utskottet bort hemställa
under mom. 5

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2662 yrkandet 5
avslår propositionen 1978/79:210 i motsvarande del och hos
regeringen begär förslag till nya regler för värdering av djur i
enlighet med vad i motionen anförts;

under mom. 6

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:415, 1978/79:1723 och
1978/79:2660;

beträffande samrådsförfarande i fråga om allmän investeringsfond (mom. 8 i
utskottets hemställan)

4. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

I propositionen föreslås att man genomför det socialdemokratiska förslaget
att företag, som ansöker om att ta allmän investeringsfond i anspråk, skall ha
berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle att avge yttrande över
ansökningen. Enligt vår mening bör detta förslag även utvidgas till att
omfatta en rätt för arbetstagarorganisationer att hos arbetsmarknadsstyrelsen
väcka förslag om att ett visst företags investeringsfond skall få tas i anspråk.
Arbetsmarknadsstyrelsen har sedan att bereda denna fråga med hänsyn till
bl. a. behovet av att långsiktigt stärka sysselsättningen inom det berörda
företaget.

dels ansett att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del
och med avslag på motionen 1978/79:2661 yrkandet 2 bifaller
motionen 1978/79:2662 yrkandet 1;

beträffande allmän investeringsreserv, ianspråktagande av sådan reserv m. m.
(mom. 9, 10 och 12 i utskottets hemställan)

5. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

Utskottsmajoriteten föreslår att ett investeringsfondsliknande system skall
införas även för egenföretagare. Enligt förslaget skall dessa kunna sätta av

SkU 1978/79:57

119

hälften av inkomsten av rörelse eller jordbruk till en s. k. allmän investeringsreserv.
För att avdrag skall medges för avsättningen krävs att egenföretagaren
betalar in ett belopp motsvarande hela avsättningen på en enskild
bankräkning (allmänt investeringskonto). Denna reserv får enligt förslaget
endast utnyttjas till investeringsändamål dvs. anskaffning av maskiner och
andra inventarier samt arbeten på byggnader och markanläggningar m. m.
Under de första två åren efter avsättningen får inte reserven utnyttjas utan
tillstånd av regeringen eller annan myndighet. Sedan denna tvåårsperiod gått
till ända får reserven utnyttjas utan tillstånd för investeringsändamål under
en femårsperiod. Sju år efter avsättningen skall eventuellt kvarvarande del av
reserven tas upp till beskattning.

Det grundläggande syftet med det nuvarande investeringsfondssystemet
är att det skall stimulera till ökade investeringar och en ökad sysselsättning.
Enligt vår mening kan det finnas skäl att med bibehållande av detta
grundläggande syfte undersöka möjligheterna att utvidga detta system så att
det även inbegriper egenföretagarna. Skulle man kunna hitta ett effektivt
system även för denna grupp så skulle samhällets möjligheter att påverka
investeringsutvecklingen förbättras. Detta är angeläget mot bakgrund av
behovet av att bättre kunna stabilisera kapitalbildningen i vårt land.

1 propositionen föreslås vidare att investeringsreservsystemet utformas på
ett sådant sätt att det ökar möjligheterna för yrkesfiskare att använda
systemet i inkomstutjämnande syfte. Om en yrkesfiskare under ett höginkomstår
har gjort en avsättning till investeringsreserv och om fiskeinkomsterna
under ett följande år sjunker bör han kunna ta ut medel från
investeringskontot och disponera dem även för annat ändamål än investering.

Yrkesfiskarnas bruttoinkomster kan variera avsevärt mellan olika år,
beroende bl. a. på tillgången på fisk, fångstbegränsningar av olika slag och
avsättningsmöjligheter. Vidare kan bruttoinkomsten påverkas av att fiskefartygen
blir stillaliggande på grund av otjänlig väderlek eller reparationer.

Även i utgifterna kan det bli stora variationer mellan olika år. Omfattande
reparationer på båtar, motorer och redskap kan bli nödvändiga och blir de
dessutom tidskrävande kan de tvinga till långvarigt stillaliggande.

Variationerna i bruttoinkomster och utgifter kan medföra att en
yrkesfiskare ett år kan ha stora bruttoinkomster och små utgifter. Ett annat år
kan han ha små bruttoinkomster och stora utgifter. Differenserna i nettoinkomsten
kan på så sätt bli betydande mellan olika år.

Genom de av utskottet förordade, lönebaserade utjämningsfonderna
öppnas en möjlighet till skattemässig resultatutjämning mellan olika år som
självfallet även yrkesfiskarna kommer att kunna tillgodogöra sig. Deras
speciella situation motiverar emellertid att man bör öppna en alternativ
möjlighet.

I motionen 1978/79:1740 av Karl-Erik Svartberg m. fl. yrkas att riksdagen
beslutar att införa en skattemässig resultatutjämning för yrkesfiskare enligt

SkU 1978/79:57

120

skogskontometoden. Enligt vår mening vore det mest logiskt att - om man
vill öppna ytterligare utjämningsmöjligheter för denna grupp - välja skogskontometoden.
Den av utskottsmajoriteten förordade metoden är
administrativt krånglig och svår att överblicka. Enligt vår mening blir
yrkesfiskarnas speciella problem bättre tillgodosedda genom motionens
förslag. Vi föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär ett förslag i
huvudsak i överenstämmelse med vad som förordats i motionen i sådan tid
att det kan träda i kraft och tillämpas vid 1981 års taxering. En utgångspunkt
bör därvid vara att denna utjämningsmetod inte bör kunna användas
samtidigt med den lönebaserade resultatutjämningen.

dels ansett att utskottet bort hemställa
under mom. 9

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2662 yrkandena 4
och 9 och 1978/79:2665 yrkandet 5 b i motsvarande del avslår
propositionen 1978/79:210 i motsvarande del;

under mom. 10

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2658 yrkandet 2 och
1978/79:2661 yrkandet 1;

under mom. 12

att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:348, 1978/
79:413 och 1978/79:1740 hos regeringen begär ett förslag till
resultatutjämning för fiskare enligt skogskontometoden;

beträffande representation (mom. 22 i utskottets hemställan)

6. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m), som anser

att det avsnitt av utskottets betänkande som mitt på s. 102 börjar med ”De
uppgifter” och slutar med ”inte påkallad.” bort ha följande lydelse:

beträffande forskning och produktutveckling (mom. 23 i utskottets hemställan) 7.

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

I den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:2020 om vissa näringspolitiska
åtgärder har vi bl. a. lagt fram ett program för en kraftigt ökad
forsknings- och utvecklingsverksamhet inom den svenska industrin. I detta

SkU 1978/79:57

121

program ingår ett förslag om tillfällig omläggning av företagsbeskattningen.

Således föreslås företagen under en tvåårsperiod få göra ett extra avdrag
med 100 procent för den del av forsknings- och utvecklingskostnaderna som
överstiger den genomsnittliga nivån för godkända sådana avdrag under åren
1977 och 1978. Vid beräkningen av den ökade forskningsvolymen bör en
schablonmässig reducering med hänsyn till inflationen göras, så att det
hundraprocentiga avdraget endast kommer att gälla volymmässiga ökningar.
De föreslagna reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt. Vidare föreslås
att det nu gällande tioprocentiga avdraget fördubblas till ett tjugoprocentigt
avdrag. Även denna höjning bör gälla under en tvåårsperiod.

Det inkomstbortfall som de ökade avdragen beräknas medföra i fråga om
skatteinkomster bör kompenseras genom motsvarande höjning av
inkomstskatten för företag. För att finansiera den föreslagna ökningen av
forsknings- och utvecklingsavdragen bör därför den statliga inkomstskatten
för aktiebolag m. fl. höjas från 40 till 45 procent och för ekonomiska
föreningar m. fl. från 32 till 36 procent.

För de företag som helt eller delvis inte kan utnyttja avdragsmöjligheterna
bör - i likhet med vad som gäller för de särskilda investeringsavdragen -särskilda bidrag kunna utgå. Bidraget bör utformas med hänsyn till skatteeffekten,
dvs. utgå med 45 resp. 36 procent av de godkända kostnaderna. Den
totala bidragssumman bör begränsas till 200 000 kr. per företag och år och
endast utgå till företag som haft avdragsgilla kostnader för forsknings- och
utvecklingsarbete under 1977 och 1978.

Yrkandet 4 i motionen 1155 är genom förslaget i propositionen tillgodosett.

dels ansett att utskottet under mom. 23 bort hemställa
att riksdagen

a. bifaller motionen 1978/79:1155 yrkandena 1 och 3 och avslår
motionerna 1978/79:1624 och 1978/79:2657;

b. med bifall till motionen 1155 yrkandet 2 till Särskilda bidrag
till företagens forsknings- och utvecklingsarbete för budgetåret
1979/80 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.;

c. lämnar motionen 1978/79:1155 yrkandet 4 utan åtgärd;

beträffande fåmansföretag (mom. 24 i utskottets hemställan)

8. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

1 vår partimotion 1978/79:1734 pekar vi på att de över lag gynnsamma
företagsbeskattningsreglerna på senare tid har ändrats på en rad områden, så
att vissa företagare fått omotiverade skattelättnader. Det gäller fördelningen

SkU 1978/79:57

122

av inkomst mellan makar m. m., kapitalbeskattningen och reglerna för
beskattning av bilförmån för fåmansbolagsdelägare. Vi föreslår i dessa fall en
återgång till tidigare gällande regler fr. o. m. den 1 juli 1979.

dels ansett att utskottet under mom. 24 a bort hemställa

att riksdagen bifaller motionen 1978/79:1734 yrkandena 1 och 3;

beträffande markspekulation m. m. (mom. 36 i utskottets hemställan)

9. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

I motionen 1150 yrkas en utredning av frågan om ändringar i skattelagstiftningen
inom jord- och skogsbruket i syfte att hindra markspekulation och
öka utbudet av jord- och skogsbruksfastigheter. Motionärerna anser att det
arbete som pågår för att inom jordförvärvslagstiftningens och arrendelagstiftningens
ram komma till rätta med spekulationsbetingad efterfrågan på
sådana fastigheter och olämpliga ägandeförhållanden förfelar sin verkan så
länge skattelagstiftningen innebär ej avsedda fördelar för den som äger
sådana fastigheter. Dessa frågor bör utredas.

dels ansett att utskottet under mom. 36 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1150 hos regeringen
begär en utredning med uppdrag att se över skattelagstiftningen
inom jord- och skogsbruket i syfte att stoppa markspekulationen
och öka utbudet av skogs- och jordbruksfastigheter samt i
anslutning härtill som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredningens inriktning och syfte;

beträffande enhetlig företagsskatt m. m. (mom. 38 i utskottets hemställan)

10. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som

dels anfört följande:

Företagsskatteberedningens majoritet föreslog att den kommunala
taxeringen av aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska personer
skulle avskaffas. I den nu föreliggande propositionen går emellertid
regeringen inte fram med detta förslag utan hänskjuterdet till ett kommande
utredningsarbete inom budgetdepartementet.

De socialdemokratiska ledamöterna i företagsskatteberedningen reserverade
sig på denna punkt och föreslog en alternativ lösning. Denna innebar att
nu gällande avdragsrätt för kommunalskatt vid den statliga beskattningen
skulle upphöra. För att undvika att detta gav upphov till en förstärkt olikhet i
fråga om företagsbeskattningen mellan olika kommuner föreslog reservan -

SkU 1978/79:57

123

terna att man skulle införa en över hela landet likartad skatt på företagen.
Denna borde konstrueras så att man i botten lägger en 30-procentig statlig
skatt, vilken i stort sett motsvarar den nuvarande skatten sedan hänsyn tagits
till avdragsrättens upphörande. Ovanpå denna skulle man sedan lägga den
genomsnittliga kommunala utdebiteringen, vilken borde beslutas av regeringen
med utgångspunkt i de beslutade kommunala utdebiteringarna.

Samtidigt skulle de särskilda kommunala taxeringarna bibehållas. Detta
var nödvändigt för att man på ett rättvist sätt skulle kunna fördela de
skatteinkomster som skapas inom företagssektorn. Varje enskild kommun
skulle alltså erhålla de skatteinkomster från företagsinkomsterna som
svarade mot den i kommunen gällande utdebiteringen. De olika företagen
däremot skulle debiteras en för hela landet likartad skatt.

Enligt vår mening är det angeläget att detta förslag nu genomförs. Det finns
ingen anledning att ytterligare skjuta på detta ställningstagande. De nu
existerande skillnaderna mellan olika utdebiteringar utövar en påverkan på
företagets val av lokalisering, som skapar ytterligare problem inom regionalpolitiken.

Vi vill samtidigt peka på behovet av att man utreder möjligheterna att
kraftigt förenkla den nuvarande kommunala taxeringen av företagen. Vi
finner det exempelvis vara en alltför långt gående ambition att medelst ett
komplicerat taxeringsförfarande fördela företagsinkomsterna ner på de
enskilda församlingarna. Här borde med fördel ett schablonmässigt fördelningsförfarande
kunna användas.

Med det anförda hemställer vi att riksdagen nu fattar principbeslut om en
för hela landet likformig företagsskatt utformad i enlighet med vad vi ovan
anfört. Vi förutsätter att förslag till erforderliga författningsändringar så snart
som möjligt föreläggs riksdagen.

dets ansett att utskottet under moment 38 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2662 yrkandet 7
fattar principbeslut om en för hela landet likformig företagsbeskattning
i enlighet med vad i motionen anförts och hos
regeringen begär förslag till erforderliga författningsändringar
utformade i överensstämmelse med motionärernas förslag;

beträffande Jbrfallningsförslagen (mom. 39 i utskottets hemställan)

11. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Curt Boström och Bo Forslund (alla s), som anser att
utskottet under mom. 39 bort hemställa

att riksdagen med anledning av vad som anförts och hemställts i
motionerna 1978/79:1155 yrkandena 1 och 3 (reservation 7),
1978/79:1734 yrkandena 1 och 3 (reservation 8) samt 1978/
79:2662 yrkandet 1 (reservation 4), yrkandet 2 (reservation 1),
yrkandet 4 (reservation 5) och yrkandet 5 (reservation 3)

SkU 1978/79:57

124

A. antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om allmän investeringsfond, med den ändringen att 4 §
erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse: Utskottets

förslag Reservanternas förslag

4 §

Regeringen eller vissa företag.

Allmän investeringsfond annan fastighet.

Företag, som till ansökningen.

Arbetstagaroiganisatiott har rätt att
hos arbetsmarknadsstyrelsen väcka
förslag om att visst företags investeringsfond
skall tas i anspråk för ändamål
som är ägnat att främja sysselsättningen
vid företaget.

b. lag om upphovsmannakonto,

c. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar att

dels ingressen erhåller följande såsom reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Härigenom föreskrivs i fråga om Härigenom föreskrivs i fråga om

kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 29 § 1 morn., 35 § 3 morn., dels att 20 §, 29 § 1 morn., 35 §

39 § 1 morn.,43 §2 och 3 morn., 54 §, 3 morn., 39 § 1 morn., 42 §, 43 § 2

punkt 10 av anvisningarna till 24 §, och 3 morn., 54 §, punkt 1 av anvis punkt

8 av anvisningarna till 25 §, ningarna till22 §, punkt 10 av anvis punkt

4 av anvisningarna till 29 §, ningarna till 24 §, punkt 8 av anvis punkt

1 av anvisningarna till 39 §, ningarna till 25 §, punkterna 4 och 11

punkt 1 av anvisningarna till 41 § av anvisningarna till 29 punkt 13 av

samt punkt 1 av anvisningarna till anvisningarna till 32 §, punkt 1 av

54 § skall ha nedan angivna lydel- anvisningarna till 39 §, punkt 1 av

se, anvisningarna till 41 §, anvisningarna

dels att nuvarande punkterna 2 till 42 och 52 §§ samt punkt 1 av

och 3 av anvisningarna till 41 § skall anvisningarna till 54 § skall ha nedan

betecknas punkterna 4 och 5 av angivna lydelse,

anvisningarna till 41 §, dels att nuvarande punkterna 2

dels att nuvarande anvisningar till och 3 av anvisningarna till 41 § skall

43 § skall betecknas punkt 1 av betecknas punkterna 4 och 5 av

anvisningarna till 43 §, anvisningarna till 41 §,

dels att nuvarande anvisningar till dels att nuvarande anvisningar till

43 § skall betecknas punkt 1 av 43 § skall betecknas punkt 1 av

anvisningarna till 43 §, anvisningarna till 43 §,

dels att i lagen skall införas en ny dets att i lagen skall införas en ny

SkU 1978/79:57

125

Utskottets förslag

paragraf, 41 d §, av nedan angivna
lydelse,

dels att i anvisningarna till 41 §
skall införas två nya punkter, 2 och 3,
samt till anvisningarna till 43 § två
nya punkter, 2 och 3, och till anvisningarna
till 54 § en ny punkt, 5, av
nedan angivna lydelse.

Reservanternas förslag

paragaraf, 41 d §, av nedan angivna
lydelse,

dels att i anvisningarna till 20 p.
skall införas en ny punkt 2 av nedan
angiven lydelse,

dels att i anvisningarna till 41 §
skall inforas två nya punkter, 2 och 3,
samt till anvisningarna till 43 § två
nya punkter, 2 och 3, och till anvisningarna
till 54 § en ny punkt, 5, av
nedan angivna lydelse.

dels 20 §,41 d §,42 §, punkt 2 av anvisningarna till 20 §, punkt 1
av anvisningarna till 22 §, punkt 11 av anvisningarna till 29 §,
punkt 13 av anvisningarna till 32 §, punkt 2 av anvisningarna till
41 § samt anvisningarna till 42 och 52 §§ skall ha nedan som
reseivanternas förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse

20 §

Vid beräkningen 43 § 3 mom.

Avdrag må i c k e ske för: Avdrag må i c k e ske för:

den skattskyldiges sitt hushåll;

värdet av arbete, som i den skatt- värdet av arbete, som i den skattskyldiges
förvärvsverskamhet ut- skyldiges förvärvsverksamhet utförts
av den skattskyldige själv eller förts av den skattskyldige själv eller

andre maken eller av den skattskyldi- andre maken eller av barn som ej

ges barn som ej fyllt 16 år; anses tillhöra arbetspersonalen;

ränta å till kapitalförlust.

Utskottets förslag

SkU 1978/79:57

126

Nuvarande lydelse Reservanternas.förslag

om skattskyldig, som är fysisk om skattskyldig, som är fysisk

person, får avdraget uppgå till högst person, får avdraget uppgå till högst

summan av tjugo procent av löne- summan av tio procent av lönekost kostnaden

och femton procent av naden och femton procent av den vid

den vid taxeringen till statlig in- taxeringen till statlig inkomstskatt

komstskatt beräknade inkomsten av beräknade inkomsten av för förvärvskällan

efter avdrag för den värvskällan efter avdrag för den

lönebaserade men före avdrag för lönebaserade men före avdrag för

den inkomstbaserade fondavsätt- den inkomstbaserade fondavsättningen
och - i förekommande fall - ningen och - i förekommande fall -

före avdrag för avsättning till allmän före avdrag för avsättning till allmän

investeringsreserv enligt lagen investeringsreserv enligt lagen

(1979:00) om allmän investeringsre- (1979:00) om allmän investeringsreserv
och före uppskov enligt lagen serv och före uppskov enligt lagen

(1979:000) om upphovsmannakonto (1979:000) om upphovsmannakonto

samt före schablonavdrag för samt före schablonavdrag för

egenavgifter. egenavgifter.

Avdrag för liknande tillgångar.

Med lön nämnda lag).

I fråga dödsboets inkomster.

Avdrag för nästföljande beskattningsår.

Av punkt lagernedskrivning begränsas.

42 §

Värdet av bostadsförmån finnas lämplig.

Värdet av produkter ortens pris.

Regeringen eller efter regeringens
bemyndigande riksskatteverket fastställer
för varje kalenderår föreskrifter
för värdering av bilförmån enligt de
grunder som anges i anvisningarna.
Med bilförmån förstås sådan förmån
att för privat bruk få utnyttja bil som
tillkommer skattskyldig på grund av
anställning eller uppdragsforhällande
eller av annan liknande grund.

Vid beräkning av värde av förman
av att för privat brukJå utnyttja arbetsgivaren
tillhörig bil skall, såvitt gäller
företagsledare i fämansföretag eller
honom närstående person, anses som
om bilen i privat bruk körts minst / 000
mil.

Anvisningar

till 20 §

2. Barn under 16 år anses ef tillhöra
arbetspersonalen.

Barn, som fyllt 16 år och som

SkU 1978/79:57

127

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

deltagit i den skattskyldiges foivärsverksamhet,
anses tillhöra arbetspersonalen.
Detta gäller dock icke barn
sorn på heltid bedriver studier eller
genomgår annan utbildning, utom
såvitt avser arbete som utförts under
sommarferier eller annt uppehåll av
minst en månads varaktighet. Har
barnet ej fyllt 18 år, anses det tillhöra
arbetspersonalen endast om dess
inkomst av arbete i den skattskyldiges
förvärsverksamhet är så stor, att den
som sådan föranleder skatteplikt för
barnet enligt 51 §.

Frågan om taxeringsåret (se 65 §).

Avdrag för för arbetsinsatsen.

till 22 §

1. Till driftkostnader lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll.

Som driftkostnad tillhörande fördelningsledningar.

Kostnad för motsvarande tillämpning.

Värdet av som intäkt.

Avdrag för till 29 §.

Redovisar arbetsgivare om jordbruksfastighet.

Skattskyldigs barn, sorn fyllt 16 år,
taxeras självt för den inkomst av
arbete på fastigheten som barnet kan
ha haft i form av pengar, naturaförmåner
eller annat, dock högst för vad
som motsvarar marknadsmässigt
vederlag för barnets arbetsinsats.
Motsvarande belopp får dragas av
som driftkostnad. För lön och underhåll
till den skattskyldiges barn, som
ej fyllt 16 år, får avdrag icke göras.
Lönen och underhållet skall då ej
heller upptagas som inkomst för
barnet.

Skattskyldigs barn anses tillhöra
arbetspersonalen i de fall som anges i
punkt 2 av anvisningarna till 20 §.

Barn taxeras självt för den
inkomst av arbete på fastigheten
som barnet kan ha haft i form av
pengar, naturaförmåner eller annat
under tid då barnet tillhört arbetspersonalen,
dock högst för vad som
motsvarar marknadsmässigt vederlag
för barnets arbetsinsats. Motsvarande
belopp får dragas av som driftkostnad.
För lön och underhåll till
barn som deltagit i arbetet men därvid
icke tillhört arbetspersonalen får avdrag
icke göras. Lönen och underhållet
skall då ej heller upptagas som

SkU 1978/79:57

128

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

inkomst för barnet.

Punkt 18 av jordbruksfastighet.

till 29 §

11. Skattskyldigs barn anses tillhöra
arbetspersonalen i de fall som anges i
punkt 2 av anvisningarna till 20 §.

11. Punkt 1 åttonde stycket av Punkt 1 nionde stycket av anvis anvisningarna

till 22 § äger motsva- ningarna till 22 § äger motsvarande

rande tillämpning beträffande in- tillämpning beträffande inkomst av

komst av rörelse. rörelse.

till 3

13. Är skattskyldig andra

Uppgår makens arbetsinsats i företaget
till minst 400 timmar under
beskattningsåret, beskattas maken
själv för det vederlag som han
uppburit från företaget under förutsättning
att ersättningen är att anse
som marknadsmässig. Om maken
till följd av att företaget påbörjat eller
nedlagt sin verksamhet icke kunnat
arbeta i företaget under hela beskattningsåret,
gäller vad nyss sagts
under förutsättning att arbetsinsatsen
uppgår till minst 200 timmar.
Understiger makens arbetsinsats
vad sålunda föreskrivits elleröverstiger
ersättningen vad som kan anses
marknadsmässigt, skall företagsledaren
beskattas för makens ersättning
eller den del av ersättningen
som överstiger den marknadsmässiga.
Arbetsinsats i makarnas gemensamma
bostadsutrymme får
medräknas om med hänsyn till rörelsens
art och andra sådana omständigheter
skäl därtill föreligger. Vid
bedömande av om make under
beskattningsåret arbetat föreskrivet
antal arbetstimmar skall anses att

2§

stycket.

Uppgår makens arbetsinsats i företaget
till minst 600 timmar under
beskattningsåret, beskattas maken
själv för det vederlag som han
uppburit från företaget under förutsättning
att ersättningen är att anse
som marknadsmässig. Om maken
till följd av att företaget påbörjat eller
nedlagt sin verksamhet icke kunnat
arbeta i företaget under hela beskattningsåret,
gäller vad nyss sagts
under förutsättning att arbetsinsatsen
uppgår till minst 300 timmar.
Understiger makens arbetsinsats
vad sålunda föreskrivits eller överstiger
ersättningen vad som kan anses
marknadsmässigt, skall företagsledaren
beskattas för makens ersättning
eller den del av ersättningen
som överstiger den marknadsmässiga.
Arbetsinsats i makamas gemensamma
bostadsutrymme får medräknas
om med hänsyn till rörelsens
art och andra sådana omständigheter
skäl därtill föreligger. Vid bedömande
av om make under beskattningsåret
arbetat föreskrivet antal arbetstimmar
skall anses att han under tid,

SkU 1978/79:57

129

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

han under tid, då han uppburit
sjukpenning eller föräldrapenning
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller därmed jämförlig
ersättning enligt annan författning,
arbetat i samma omfattning som
närmast före den tid, då sådan ersättning
uppburits.

då han uppburit sjukpenning eller
föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller
därmed jämförlig ersättning enligt
annan författning, arbetat i samma
omfattning som närmast före den
tid, då sådan ersättning uppburits.
Såsom marknadsmässig ersättning
anses ej i något fall den del, som
överstiger en tredjedel av makarnas
sammanlagda inkomster från företaget.

Ersättning för utfört arbete från
fåmansföretag till företagsledares eller
dennes makes barn, som ej
uppnått 16 års ålder, beskattas hos
den av makarna som har den högsta
inkomsten från företaget, eller, om
makarna har lika stor inkomst från
företaget, hos den äldste maken.
Denna föreskrift tillämpas härjämte i
fråga om ersättning till barn som.fyllt
16 år om barnet på heltid bedriver
studier eller genomgår annan utbildning,
utom såvitt avser arbete som
utförts under sommarferier eller annat
uppehåll av minst en månads varaktighet.
Detsamma gäller även. för ersättning
till barn, sorn fyllt 16 men ej 18 år,
såvida barnets inkomst på grund av
arbetet i företaget icke är sä stor att
den som sådan föranleder skatteplikt
för barnet enligt 51 § samt för den de!
av ersättningen för barnets arbete som
överstiger marknadsmässigt vederlag
.för arbetsinsatsen.

Vad i

■ hänsyn härtill.

Utskottets förslag

2. Den i

Vid bestämmande

till 41 §

3 sägs.

eller tillverkade.

9 Riksdagen 1978179. 6 sami. Nr 57

SkU 1978/79:57

130

Utskottets förslag Reservan temas förslag

Lagret vid eget kapital.

Avdrag för av skattskyldiga.

Lager av djur på jordbruksfastig- Lager av djur på jordbruksfastighet
eller i renskötsel rörelse får inte het eller i renskötselrörelse får inte

tas upp till lägre belopp än fyrtio tas upp till lägre belopp än fyrtio

procent av den genomsnittliga pro- procent av de värden sorn riksskatte duktionskostnaden

för djur av det slag verket fastställer för olika slag av djur i

och den åldensammansättning varom skilda åldersgrupper på grundval av

fråga är. Regeringen eller efter rege- genomsnittspriserna pä dessa djurslag

ringens bemyndigande riksskattever- under en period av tolv månader

ket fastställer för varje taxeringsår närmast före den 1 oktober beskatt föreskrfterför

beräkning av produk- ningsåret. Om sådant värde icke fast tionskostnaden.

Har denna kostnad ställts, t. ex. i fråga om särskilt

inte fastställts, t. ex. i fråga om dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp

särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret lägst till fyrtio procent av allmänna

tas upp lägst till fyrtio procent av det saluvärdet.

lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna
saluvärdet.

Uppgår värdet bestämmelserna ovan.

Skattskyldig, som enda företag.

Ingår råvaror sjätte stycket.

Är det för inkurans.

Har den angivna fall.

Vad som enda företag.

Utan hinder vara påkallat.

Nedskrivning av tillgångarna levereras.

till 42 §

Stundom inträffar till ledning.

Värdet av motsvarande kvantiteter.

I fråga som skäligt.

Värdet av bilförmån skall bestämmas
enligt schablon på grundval av
genomsnittliga faktiska kostnader för
innehav av bilar i olika pris- och
årsklasser vid olika årliga körsträckor.

Bilen skall anses ha körts minst 1 000
mil i privat bruk under året, om icke
den skattskyldige kan göra sannolikt
att den privata körsträckan har varit
mindre. Har företagsledare ifåmansföretag
eller honom närstående person

SkU 1978/79:57

131

Utskottets förslag Reservaternas förslag

fått utnyttja bil sorn är betydligt dyrare
än vad som kan anses erforderligt med
hänsyn tillföretagets verksamhet, skall
till det enligt schablon beräknade
värdet av bilförmån läggas ett belopp
som kan anses motsvara skillnaden
mellan de faktiska kostnaderna för
bilens användning i verksamheten och
de för verksamheten erforderliga kostnaderna.
Kan bil antagas ha anskaffats
helt eller huvudsakligen för den
skattskyldiges privata bruk, skall värdet
av förmånen bestämmas till ett
belopp motsvarande hela eller den
huvudsakliga delen av de bilkostnader
som har påförts företaget, dock att
värdet icke på grund härav får bestämmas
till lägre belopp än det sorn framkommer
vid en värdering enligt schablon.

Nuvarande lydelse

till 52 §

Ha makar sjätte styckena.

Verksamheten anses femte stycket.

När verksamheten bedrivits av
den ena av makarna men den andra
maken (medhjälpande make) arbetat
i verksamheten minst 400 timmar
under beskattningsåret, får makarna
fördela inkomsten sig emellan så att
en del av hela inkomsten av
förvärvskällan, beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
före schablonavdrag för
egenavgifter enligt punkt 2 a av
anvisningarna till 22 § och punkt 9 a
av anvisningarna till 29 §, hänföres
till medhjälpande make. Denna del
får icke upptagas till högre belopp än
som kan anses motsvara marknadsmässigt
vederlag för medhjälpande

När verksamheten bedrivits av
den ena av makarna men den andra
maken (medhjälpande make) arbetet
i verksamheten minst 600 timmar
under beskattningsåret, skall makarna
fördela inkomsten sig emellan så
att en del av hela inkomsten av
förvärvskällan, beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
före scahblonavdrag för
egenavgifter enligt punkt 2 a av
anvisningarna till 22 § och punkt 9 a
av anvisningarna till 29 §, hänföres
till medhjälpande make. Denna del
upptages till ett belopp som motsvarar
marknadsmässigt vederlag för medhjälpande
makes arbete jämte egen

SkU 1978/79:57

132

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

makes arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning

sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisning som

avses i punkt 14 av anvisning- arna till 21 § eller punkt 9 av anvis arna

till 21 § eller punkt 9 av anvis- ningarna till 28 §, dock högst en tred ningarna

till 28 §. Omfattar beskatt- jedel av hela inkomsten. Omfattar

ningsåret kortare eller längre tid än beskattningsåret kortare eller längre

12 månader, jämkas antalet arbets- tid än 12 månader, jämkas antalet

timmar med hänsyn härtill. Arbets- arbetstimmar med hänsyn härtill,

insats i makarnas gemensamma Arbetsinsats i makarnas gemenbostadsutrymme
får medräknas om sammma bostadsutrymme får med med

hänsyn till rörelsens art och räknas om med hänsyn till rörelsens

andra omständigheter skäl därtill art och andra omständigheter skäl

föreligger. Vid bedömande av om därtill föreligger. Vid bedömande av

medhjälpande make under beskatt- om medhjälpande make under be ningsåret

arbetat föreskrivet antal skattningsåret arbetat föreskrivet an arbetstimmar

skall anses att han tal arbetstimmar skall anses att han

under tid, då han uppburit under tid, då han uppburit

sjukpenning eller föräldrapenning sjukpenning eller föräldrapenning

enligt lagen (1962:381) om allmän enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring eller därmed jämförlig försäkring eller därmed jämförlig

ersättning enligt annan författning, ersättning enligt annan författning,

arbetat i samma omfattning som arbetat i samma omfattning som

närmast före den tid, då sådan ersätt- närmast före den tid, då sådan ersättning
uppburits. ning uppburits.

1 de eller kapitalinsats.

Ha makarna tillkommer honom.

Vad som av förvärvskällan.

Av 65 § leva tillsammans.

d. lagom ändring i lagen (1947:576)om statlig inkomstskatt med
de ändringar att

dels ingressen erhåller följande som reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse:

Härigenom föreskrivs att 7 § och
10 § 2 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha nedan
angivna lydelse:

dels 10 § 2 mom. skall ha nedan som reservanternas förslag
betecknade lydelse:

SkU 1978/79:57

133

Nuvarande lydelse

2 mom. Den statliga inkomstskatten
utgör:

a) försvenska aktiebolag, sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som ingå i
jordbrukskasserörelsen, svenska aktiefonder,
svenska försäkringsanstalter
som icke äro aktiebolag samt
sådana utländska juridiska personer
som ej beskattas enligt 1 morn.:

.fyrtio procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån skatten
icke skall beräknas enligt c) här
nedan;

b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sådana, som ingå i
jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar
ävensom för Sveriges
allmänna hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
hypoteksföreningar samt sådana
juridiska personer som enligt
författning eller på därmed jämförligt
sätt bildats för att förvalta
samfällighet och som skola erlägga
skatt för inkomst:

trettioh’d procent av den beskattningsbara
inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter

R eservanternas förslag

2 mom. Den statliga inkomstskatten
utgör:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som ingå i
jordsbrukskasserörelsen, svenska
aktiefonder, svenska försäkringsanstalter
som icke äro aktiebolag samt
sådana utländska juridiska personer
som ej beskattas enlig 1 morn.:

fyrtiofem procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån
skatten icke skall beräknas enligt c)
här nedan;

trettiosex procent av den beskattningsbara
inkomsten;

beskattningsbara inkomsten.

e. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt,

f. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

g. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

h. lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning
vid taxering för inkomst,

i. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

SkU 1978/79:57

134

B. antar följande

a. Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid
taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1973:421) om särskilt
forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt
dels att ordet ”förordning” i rubriken till förordningen och i 1 § byts ut mot
”lag”,

dels att 1, 3 och 4 §§ erhåller följande såsom reservanternas förstäf’

betecknade lydelse:

Gällande lydelse

Denna förordning äger tillämpning
på skattskyldig, som driver
industriell tillverkning och som under
åren 1973-/9<¥0 har kostnader för
forsknings- och utvecklingsarbete.

Det särskilda

Basavdraget utgör tio och ökningsavdraget
tjugo procent av underlaget
beräknat enligt 4 § första stycket
respektive 4 § andra stycket.

Basavdrag och

Underlaget för basavdraget

Underlaget för ökningsavdraget
beräknas till ökningen för kalenderåret
av den skattskyldiges underlag
för basavdrag enligt första stycket i
förhållande till motsvarande underlag
under närmast föregående kalenderår.

R eservanternas förslag

Denna förordning äger tillämpning
på skattskyldig, som driver
industriell tillverkning och som underåren
1973-/9.?/ har kostnader för
forsknings- och utvecklingsarbete.

ett ökningsavdrag.

Basavdraget utgör tjugo och ökningsavdraget
hundra procent av
underlaget beräknat enligt 4 § första
stycket respektive 4 § andra stycket.

föregående år.

medger det.

Underlaget för ökningsavdraget
beräknas till ökningen för kalenderåret
av den skattskyldiges underlag
för basavdrag enligt första stycket i
förhållande till det genomsnittliga
underlaget i detta hänseende under
kalenderåren 1976 och 1977.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första gången vid
1981 års taxering.

Förekommer i lag eller annan författning ordet ”förordning” i olika
böjningsformer och avses därmed förordningen (1973:421) om särskilt
forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt skall detta vid
ikraftträdandet av denna lag bytas ut mot ”lag”i motsvarande form.

SkU 1978/79:57

135

b. Förslag till

Lag om statligt forskningsbidrag

1 §. Aktiebolag och ekonomisk förening som driver industriell tillverkning
och som under åren 1977 och 1978 haft vid inkomsttaxeringen avdragsgilla
kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete äger efter ansökan erhålla
statligt forskningsbidrag för sådana kostnader under åren 1979-1981 i
enlighet med bestämmelserna i denna lag.

2 S. Forskningsbidrag får icke utgå för kostnader för vilka sökanden helt eller
delvis erhållit avdrag enligt lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid
taxering till statlig inkomstskatt. Bedömningen av frågan huruvida nämnda
avdrag kunnat utnyttjas eller har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens
beslut.

Forskningsbidrag utgör för aktiebolag fyrtiofem procent och för ekonomisk
förening trettiosex procent av kostnaderna under året, beräknade enligt 4 $
lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskatt, till den del de överstiger sökandens genomsnittliga underlag
för basavdrag enligt dessa bestämmelser under åren 1976 och 1977, dock
högst med 200 000 kronor.

3 §. Ansökan om forskningsbidrag skall göras skriftligen och prövas av
riksskatteverket. Ansökningshandlingen, som skall anges på heder och
samvete, skall inges senast en månad efter det taxeringen för beskattningsåret
vunnit laga kraft.

Sökanden skall skriftligen medge att riksskatteverket får granska sökandens
räkenskaper och inhämta de uppgifter ur sökandens självdeklaration
som behövs för tillämpningen av denna lag.

Forskningsbidrag utgår endast om sökanden företer tillfredsställande
utredning om förhållande som avses i 2 § samt om kostnad som skall ligga till
grund för beräkningen av bidraget.

Har sökanden ej lämnat medgivande som avses i andra stycket skall
ansökan avslås.

4 §. Efter beslut om forskningsbidrag skall riksskatteverket verkställa utbetalning
i enlighet med beslutet.

Riksskatteverket skall omedelbart efter det att beslut i fråga om forskningsbidrag
har meddelats lämna uppgift härom till länsstyrelsen i sökandens
hemortskommun.

5 §. Talan mot riksskatteverkets beslut föres hos regeringen genom
besvär.

6§. Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om utbetalning av
investeringsbidrag avgivit handling med oriktig uppgift och därigenom
föranleder utbetalning med för högt belopp är skyldig att till statsverket
återbetala vad han har erhållit för mycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

SkU 1978/79:57

136

12. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m), som anser att
utskottet under mom. 39 bort hemställa

att riksdagen med anledning av vad som anförts och hemställts i
reservationen 2 antar de i propositionen framlagda förslagen
till

a. lag om allmän investeringsfond,

b. lag om allmän investeringsreserv,

c. lag om upphovsmannakonto,

d. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att punkt 2 av anvisningarna till 41 § erhåller följande
såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar

till 41 §

2. Den i 3 sägs.

Vid bestämmande eller tillverkade.

Lagret vid eget kapital.

Avdrag för av skattskyldiga.

Lager av allmänna saluvärdet.

Uppgår värdet bestämmelserna ovan.

Skattskyldig, sorn ingår i en grupp Har värdet av lagret vid beskatt näringsidkare

mellan vilka intressege- ningsårets utgång understigit medeltame
nskap råder (moder- och dotter/o- let av lagervärdena under järn föret retag

eller företag under i huvudsak seåren på grund av att den skattskyl gemensam

ledning), får tillämpa reg- dige avyttrat lagertillgångar till ett

lema i föregående stycke endast under honom närstående företag, skall, vid

förutsättning att dessa tillämpas av tillämpning av bestämmelserna i före santtliga

företag som tilhör gruppen, gående stycke, lagervärdet vid be Vad

nu har sagts gäller dock endast i skattningsårets utgång ökas med vär fråga

om verksamhet i förvärvskälla det av sålunda överförda tillgångar,

som har sådant samband med verk- Vad nu sagts gäller icke om det närsta samheten

i den skattskyldiges för- ende företaget avyttrat tillgångarna

värvskälla att verksamheterna skulle före beskattningsårets utgång och icke

ha ansetts utgöra en förvärvskälla ont heller om den skattskyldige kan visa att

de hade bedrivits av ett enda före- överföringen ingått som ett ted i det

tag. närstående företagets normala om sättning

eller förbrukning av varor.

Ingår råvaror sjätte stycket.

Är det för inkurans.

Har den angivna fall.

Vad som enda företag.

SkU 1978/79:57

137

Utskotiets förslag

Reservanternas förslag

Utan hinder

vara påkallat.

Nedskrivning av

tillgångarna levereras.

e. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

f. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt,

g. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

h. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

i. lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning
vid taxering för inkomst,

j. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning;

Särskilda yttranden

beträffande upphovsmannakontots utformning (mom. 14 i utskottets hemställan) 1.

av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m), som anför:

1 motionen 1978/79:2659 av Göthe Knutson m. fl. (m) föreslås att
kulturarbetarna skall kunna få uppskov med beskattningen om inkomsten
under avsättningsåret överstiger inkomsten under de två tidigare åren med 25
procent mot i propositionen föreslagna 50 procent.

Utskottet framhåller att det med hänsyn till att lagstiftningen om
upphovsmannakonto utgör en nyhet i svensk skattelagstiftning finns
anledning att, särskilt i inledningsskedet, gå fram med viss försiktighet. Vi
förutsätter att de nya reglerna noga följs upp och att procentsatsen om behov
visar sig föreligga justeras nedåt.

beträffande dubbelbeskattning av aktieutdelning (mom. 17 i utskottets
hemställan)

2. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m), som anför:

I betänkandet erinrar utskottet om att departementschefen diskuterar
möjligheten att lindra dubbelbeskattningen av aktieutdelning genom övergång
till ett avräkningssystem. Han uttalar därvid den meningen att det inte
är möjligt att ta ställning till en sådan övergång förrän frågan utretts från både
materiella och tekniska utgångspunkter. En sådan utredning bör-säger han -komma till stånd och i det utredningsarbetet finns det anledning att bl. a.
kartlägga effekterna av det komplicerade system för dubbel- och kedjebe -

SkU 1978/79:57

138

skattning av aktiebolagens vinster som tillämpas f. n. och samordningen av
detta system med koncernbeskattningsreglerna och andra delar av företagsbeskattningen.

Vi förutsätter att en sådan utredning snarast kommer till stånd och inriktas
på att avskaffa dubbelbeskattningen av aktier.

SkU 1978/79:57 139

Innehållsförteckning

Sida

Propositionen 1-4

Författningsförslagen 5-80

Lag om allmän investeringsfond 5-12

Lag om allmän investeringsreserv 13-18

Lag om upphovsmannakonto 19-21

Lag om ändring i kommunalskattelagen 22-67

Lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt 68-69

Lag om ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt 70-71

Lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt 72-74

Lag om ändring i lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst 75-76

Lag om ändring i lagen om rätt till förlustutjämning

vid taxering för inkomst 77-78

Lag om ändring i lagen om avdrag vid inkomsttaxeringen

för viss aktieutdelning 79-80

Motionerna 81-88

Skrivelser 89

Utskottet 89-115

Inledning 89-90

Lönebaserad avsättning till resultatutjämningsfond m. m 90-91

Vissa frågor rörande lagernedrivning m. m 91-94

Värdering av djur 93-94

Avsättning till allmän investeringsfond 94-95

Avsättning till allmän investeringsreserv 95-97

Upphovsmannakonto 97-99

Utdelning från svenskt företag m. m 99-101

Koncernbidrag 100-101

Kommissionärsföretag 101

Representation 101-102

Forskning 102-104

Familjebeskattningen av egenföretagare m. m 104-105

Förlustutjämning i fåmansbolag 105-106

Avdrag för framtida kostnader 106

Realisationsvinstbeskattning 107

Annell-lagstiftningen m. m 107

Kompanjonsförsäkringar 108

Övriga frågor 108-110

Hemställan 110-115

Reservationer 115-134

Utformningen av lönebaserad resultatutjämning m. m. (s) .. 115-116

Supplementärregel I (m) 116-117

SkU 1978/79:57 140

Sida

Värdering av djur m. m. (s) 117-118

Samrådsförfarande i fråga om allmän investeringsfond 118

Allmän investeringsreserv m. m. (s) 118-120

Representation (m) 120

Forskning och produktutveckling (s) 120-121

Fåmansföretag (s) 121-122

Markspekulation m. m. (s) 122

Enhetlig företagsskatt m. m. (s) 122-123

Författningsförslagen (s) 123-135

Författningsförslagen (m) 136

Särskilda yttranden 137-138

Upphovsmannakontots utformning (m) 137

Dubbelbeskattning av aktieutdelning (m) 137

GOTAB Stockholm 1979