Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande

1978/79:55

med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reforme­ring av inkomstskatten, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposilionen 1978/79: 160 alt riksdagen antar vid proposilionen fogade förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

2.    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3.    lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4.    lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5.    lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskall.

6.    lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighels uldebitering av skatt, m. m..

7.    lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

8.    lag om upphävande av förordningen (1972: 140) om skattebortfallsbi­drag,

9.    lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall,

 

10.   lag om skattelättnad för vissa gåvor,

11.   lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskall,

12.   lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308),

13.   lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

14.   lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

15.   lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa spar­former.

Det under 7 angivna förslaget har upprättals i samråd med chefen för kommundepariementet och de under 13 och 14 upptagna förslagen i sam­råd med chefen för socialdepartementet.

I propositionen lämnas förslag om en fortsatt reformering av inkomst-skatlen. Marginalskattesänkningar föreslås för 1980 års inkomster mellan ca 34000 kr. och 114000 kr. Den största sänkningen, med 5 procentenhe­ter, genomförs i skikten mellan 57000 kr. och 74000 kr. Vidare föreslås att en marginalskattespärr införs, enligt vilken den sammanlagda statliga och kommunala marginalskatten inte får överstiga en viss gräns. Denna före­slås utgöra 80% i inkomstskikt upp till 30 basenheter - 171 000 kr, år 1980 - och 85% för inkomstdelar därutöver. Den gällande regeln om begräns­ning av det totala skatteuttaget, den s, k, 80/85-procentregeln, föreslås an­passad till marginalskattetaket, I    Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 55

SkU 1978/79:55

 

SkU 1978/79:55                                                                       2

1 propositionen redovisas den lagtekniska regleringen av den reform av del kommunala skatteunderlaget som ulgör ett led i propositionen om den kommunala ekonomin (prop. 1978/79: 95). Grundavdraget vid den kommu­nala inkomsttaxeringen föreslås i del sammanhanget höjt från 4 500 kr. till 6000 kr., medan det statliga grundavdraget föreslås slopat. Den särskilda skattereduktionens storlek anpassas till de nya reglerna för grundavdragen och en teknisk anpassning av den statliga inkonistskatteskalan genomförs.

Även utformningen av folkpensionärernas skattelättnader behandlas i propositionen. En utredning om dessa frågor aviseras.

Vidare föreslås i propositionen att en begränsad avdragsrätt införs vid inkomstbeskattningen för gåvor till bl. a. internationell biståndsverksam­het. Avdrag föreslås ske i form av skallereduktion.

1 propositionen redovisas att den sammanlagda effekten på statsbudge­ten år 1980 till följd av dels de nu föreslagna inkomstskattelätlnaderna. dels de ökade bidrag som har föreslagits i proposilionen om den kommuna­la ekonomin kan beräknas till ca 4450 milj. kr. Förslag har i propositionen med riktlinjer för energipolitiken (prop. 1978/79:115) lagts om vissa energi-skatteskärpningar som beräknas öka statens inkomster med ca 600 milj. kr. Inom kort kommer också förslag att framläggas om all värdet av an­ställdas bilförmån skall ingå i underiaget för arbetsgivaravgifter och att barnomsorgsavgift skall erläggas också av egenföretagare. Dessa två för­slag beräknas komma atl medföra en förstärkning med ca 700 milj. kr. för statsbudgeten.

Som ytteriigare inkomstförstärkning föreslås i proposilionen en höjning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och av tomträtt samt vid in­teckning. Höjningen beräknas inbringa drygt 550 milj. kr. Ställningstagan­de till hur återstående finansieringsbehov skall läckas föreslås ske i höst. Till dess skall en snabbutredning la fram material som kan belysa olika for­mer av bruttoskalter som är tänkbara som alternativ för finansieringen. Det betonas i propositionen att en finansiering av de föreslagna reformerna är nödvändig.

De nya reglerna föreslås tiäda i kraft den I januari 1980.

De i propositionen intagna föri'aitningsförslagen är följande:

 

SkU 1978/79:55                                                                    3

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt'

dels att 8§, 9§ 2 och 3 mom,, 10§ 1 mom, saml 11 § I mom. skall ha ne­dan angivna lydelse.

dels atl i lagen skall införas en ny paragraf, 10 a S. av nedan angivna ly­delse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse 8 §2

Skattskyldig jysisk person, som varit här i riket bosatt under be­skattningsåret, äger all å den laxe­rade inkomsten åinjuia statligt grundavdrag, varvid 48§ 2 och 3 mom. saml 49 § kommunalskallela­gen skola äga motsvarande till-lam p ning.

Förening, som är hänföriig under 53 § I mom. första stycket e) kommu­nalskattelagen, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta stalligl grund­avdrag med 2000 kronor.

2 mom. Har skatlskyldig varit bosatt här i riket under hela eller någon del av heskaliningsåret och har skatieförmågan varit väsentli­gen nedsatt av sådan anledning, som anges i 50S 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommu­nalskallelagen (1928: 370).,/?//■ efter taxeringsnämndens eller, om be­svär anförts eller särskild framställ­ning därom gjorts senast den 30juni året näst efler taxeringsåret, \äns-yatter\i prövning den skaltskyldiges taxerade inkomst minskas med av­drag enligt bestämmelserna i nämn­da lagrum. Vad härefter återstår avrundas nedål till helt hundratal kronor och utgör beskattningsbar inkomst.

2 ni o ni . För skatlskyldig fy­sisk person, som varit här i riket bosatt tmder hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten, minskad med del statliga grundavdrag, vartill den skaitskyldige är berättigad. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kro­nor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kroiu>r. bortfaller.

Finnes skatlskyldigs skatteför­
måga hava varit väsentligen ned­
satt av anledning, varom i 50 § 2
mom. andra, tredje eller fjärde
stycket        kommunalskallelagen

{\92H: 310).fÖrmäles, må efter taxe­ringsnämndens eller, om besvär an­förts eller ock särskild framställ­ning därom gjorts senast den 30 juni året näst efler taxeringsåret, läns-

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1977:573.

 Lydelse enligt prop. 1978/79: 86.

 

SkU 1978/79:55                                                                        4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

rätlens beprövande den skatlskyl-diges laxerade inkomst minskas. förutom med statligt grundavdrag. med ytterligare avdrag enligt be­stämmelserna i nämnda lagrum.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör jör skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För förening, som äger rätt till grundavdrag enligt 8§, utgöres den be­skattningsbara inkomsten av den laxerade inkomslen minskad med statligt grundavdrag.

3 mom.' Ha makar, som under beskattningsåret levt tillsammans och under någon del därav varit bosatta här i riket, båda haft taxerad inkomst, skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst för dem båda beräknas enligt följande.

Med A-inkomst förslås inkomst av tjänst, dock icke periodiskt under­stöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som avses i 31 § kommunal­skallelagen, samt inkomst av jordbruksfaslighet och rörelse om den skatt­skyldige varit verksam i förvärvskällan i ej bloll ringa omfattning. Med B-inkomst förstås övriga inkomster.

Beskattningsbar A-inkomslM/t,'ö-  Beskattningsbar A-inkomst ui-
res av det sammanlagda beloppet görs av det sammanlagda beloppet
av den skattskyldiges A-inkomst  av den skattskyldiges A-inkomst
minskat med allmänna avdrag, för-  minskat med allmänna avdrag, för­
lustavdrag, grundavdrag och så-   lustavdrag och sådant avdrag som
dant avdrag utöver grundavdrag   avses i 2 mom./iiJrv/fl stycket. Be-
som avses i 2 mom. andra stycket.  skattningsbar A-inkomst avrundas
Beskattningsbar A-inkomst avrun-   nedål till helt hundratal kronor, så
das nedåt till helt hundratal kronor.  aU överskjutande belopp, som icke
så atl överskjutande belopp, som uppgår till helt hundratal kronor,
icke uppgår lill helt hundratal kro- bortfaller,
nor. bortfaller.                              Beskattningsbar   B-inkomst   ut-

Beskattningsbar B-inkomsl uig/i-         görs   av   skillnaden   mellan   den

res av skillnaden mellan den skaU-     skaltskyldiges beskattningsbara in-

skyldiges     beskattningsbara     in-      komst,  beräknad  enligt 2 etter 4

komsl,  beräknad  enligi  2  mom.,       mom.,  och  den  beskailningsbara

och den beskailningsbara A-inkom-     A-inkomslén.
sten.

Nuvarande lydelse 10 § / mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds­bon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

* Senaste lydelse 1970:163.

* Senaste lydelse 1978:912.

 

SkU 1978/79:55

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 3 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt I0§ I mom. lagen (1947: 576) om statlig in­komstskatt:

2 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst översliger

 

3 men

ic

ke

5 basenheter

5   '•

 

 

6

6   "

 

 

7

7   "

 

 

8

8   ••

 

 

9

9   "

 

 

10

10   "

 

 

11

//   "

 

 

12

12   "

 

 

13

13   "

 

 

14

14   "

 

 

16

16   "

 

 

20

20   ••

"

30

30 basen

lete

r

grundbeloppet för

3 basenheter och

5

6

7

8

9 10 11 12 13 14 16 20 30

4% av återstoden:

8%   "

13% '•

16% '•

20% "

25% "

29% "

33% "

35% "

40% "

45% '•

49% "

53% "

55% "

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara in­komsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densam­ma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss fa­miljs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse 10 §

/ mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifla dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger / basenhet enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt I0§ I mom. lagen (1947: 576) om statlig in­komstskatt:

/ procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

grundbeloppet för

 

/ men icke     4 basen

4

.      ..       

5

.     ..        g

6

•     "        7

7

,     „        g

8

9

9

,      „      /

10

,     „      IJ

11

.     „      12

12

.     ..      IJ

13

'     "      14

14

•     "      15

15

'     "      16

16

'     "      17

17

'     "      20

20

•     "      30

30 basenheter

 

'ör        / basenhet och

2% av återstoden;

4 basenheter och    4% "

 

"          5         "

5%  ••

 

"          6        "

8% "

 

"          7        "

■     12% "

 

'■          S        "

■     15% ••

 

'■           9         ■■

■     19 9o "

 

10

•     21% '•

 

11

•     25% "

 

12

•     29% "

 

13

•     33% "

 

14

■     38% "

 

15

'     43% "

 

16

'     45%. "

 

17

'     48% "

 

20

•      53 9a   "

 

30

•     55% "

 

 

SkU 1978/79:55                                                                    6

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara in­komsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomsldel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densam­ma gällande stadgar har lill huvudsakligt ändamål all lillgodose viss fa­miljs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

10 a §

Vid beräkning av statlig inkomst­skatt gäller jöljande i fråga om fy­sisk person, som varit bosatt här i riket under heta eller någon del av beskattningsåret, och Jör oskiftal dödsbo efter den som vid sin död var bosatt här.

Statlig inkomslskalt las inie ni i den mun den tillsammans ined kommunal inkomslskalt överstiger 80 procent av någ(m del av den be­skattningsbara inkomslen upp lill 30 basenheter och 85 procent av någon del av den beskattningsbara inkomsten därutöver.

Har skattskyldig inkomst som enligt kommunalskattelagen (1928: 370) beskattas i annan kommun än hemortskommunen anses inkomst i hemortskommunen utgöra den högsta delen av den sammanlagda inkomslen. Har skattskyldig in­komst i två eller Jlera kommuner utom hemortskommunen skall den största av dessa inkomster anses utgöra den högsta delen av den sammanlagda inkomsten i nämnda kommuner. Uppgår inkomst i två eller flera kommuner till samma be­lopp skall inkomst i den kommun som har den högsta skattesatsen, anses utgöra den högsta delen av den sammanlagda inkomsten. Motsvarande skall gälla vid sådan fördelning som avses i 60§ kommu­nalskallelagen.

Skull makars inkomster läggas samman enligt II § I mom. beräk­nas statlig inkomstskatt med in­gångspunkt i de regler som enligt tredje stycket ovan gäller för make

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som har den högsta A-inkomsten. Bestämmelserna tillämpas därvid som om denne make var skatlskyl­dig även för andra makens B-ink(nnst. Har makarna skilda hem­ortskommuner anses hemortskom­munen Jör maken med den högsta A-inkomsten vara makarnas ge­mensamma. År makarnas inkoms­ter lika stora skall den kommun där skattesatsen är högst anses som hemortskommun.

11  §

/ mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras en var för sin inkomst, varvid anvisningama lill 52§ kommunal­skallelagen (1928: 370) äga motsvarande tillämpning.

Har vid dylik taxering avdrag, varom i 4§ I mom. förmäles. helt eller delvis ej kunnat utnyttjas ä den ena makens inkomst, må bristen avräknas å den andra makens inkomst.

Avdrag, som i 9§ 2 mom, andra stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig, varvid bestämmel­serna i 52 § 1 mom, fjärde och femte styckena kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande lill-lämpning.

Avdrag, som i 9§ 2 mom. första stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig, varvid bestämmel­serna i 52 § I mom, fjärde och femte styckena kommunalskallelagen (1928:370) äga motsvarande till-lämpning.

1 fall då endast ena maken har beskattningsbar inkomst, beräknas skat­ten på hans beskattningsbara inkomst utan uppdelning i beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomsl,

Ha båda makarna beskattnings­bar inkomst, beräknas skatten en­ligt sjätte-/»'o/k/c' styckena.

Har båda makarna beskattnings­bar inkomst, beräknas skallen en­ligt syatte-åttonde styckena.

Skall på beskattningsbar A-inkomst beräknas för vardera maken för sig.

Ha makarna enbart beskatt­ningsbar B-inkomst. beräknas skat­ten på det sammanlagda beloppet av dessa inkomster och fördelas på makarna efter förhållandet mellan de beskattningsbara inkomsterna.

I annat .fall sammanlägges be­skattningsbar B-inkomst hos make,

Beskattningsbar B-inkomst hos make. som har den lägsta beskatt­ningsbara A-inkomsten, samman­läggs med andra makens beskatt­ningsbara inkomst. Därefter beräk­nas skatt med tillämpning av 10 § 1 mom. på summan av nämnda B-inkomsl och andra makens beskatl-

" Senaste lydelse 1976:68.

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande lydelse

som har den lägsta beskattningsba­ra A-inkomsten, med andra makens beskattningsbara inkomst. Därefter beräknas skall med tillämpning av 10 § I mom. på summan av nämnda B-inkomsl och andra makens be­skattningsbara inkomst. Skatten på makamas B-inkomster utgör skill­naden mellan den sålunda beräkna­de skatten och den skatt som belö­per på den i nämnda summa ingåen­de beskattningsbara A-inkomsten. Skatten på B-inkomst fördelas på makarna efter förhållandet mellan deras beskattningsbara B-inkoms­ter, Bestämmelserna i I0§ 3 mom, skola därvid iakttagas.

Om det sammanlagda beloppet av makars B-inkomster icke över­sliger 2000 kronor, skola dessa in­komster vid tillämpning av detta moment anses som A-inkomst.

Föreslagen lydelse

ningsbara inkomst. Skatten på ma­kamas B-inkomster ulgör skillna­den mellan den sålunda beräknade skatten och den skatt som belöper på den i nämnda summa ingående beskattningsbara A-inkomsten, Skatten på B-inkomst fördelas på makarna efter förhållandet mellan deras beskattningsbara B-inkoms­ter, Bestämmelserna i 10§ 3 mom, skola därvid iakttagas.

Vid tillämpning av detta moment skall, om det sammanlagda belop­pet av makars B-inkomster inte överstiger 2000 kronor, dessa in­komster anses som A-inkomst, Vidare skatt minst 4500 kronor av vardera makens beskattningsbara inkomst anses som A-inkomst.

Sammanlagda beloppet av skatt på makes beskattningsbara A-inkomst och B-inkomst utgör makes statliga inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980 och tillämpas första gången vid 1981 års taxering.

2   Förslag tUl

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att I9§, 48§ 2 och 3 mom,, 53§ 1 mom., punkt 14 av anvisningama till 21 §. punkt 9 av anvisningarna till 24 §, punkt 9 av an­visningama till 28 § samt punkt 12 av anvisningarna till 32 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 §'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make el­ler vad som förvärvats genom arv, testamente, fordel av oskift bo eller gå­va;

Senaste lydelse 1978:944.

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som av­ses i 35 § 3 eller 4 mom,:

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår lill högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av för-säkringjämlikt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller la­gen (1976:380) om arbetsskadeför­säkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på för­värvsinkomst av 4500 kronor eller högre belopp för år eller utgör för­äldrapenning, så ock sådan ersätt­ning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annoriedes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om stalligl personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4500 kronor eller högre belopp för år. ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit nå­gon på grund av annan försäkring, som icke lagils i samband med tjänst, dock att till skattepliktig in­komst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § I eller 2 mom,, så ock er­sättning som utgår på grund av tra­fikförsäkring eller, med nedan angi­vel undantag, annan ansvarighets­försäkring eller på grund av skade­ståndsförsäkring och avser föriorad inkomst av skaltepliktig natur;

ersättning, som på grund av för-säkringjämlikt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller la­gen (1976:380) om arbetsskadeför­säkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på för­värvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller ulgör för­äldrapenning, så ock sådan ersätt­ning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annoriedes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersätlning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit nå­gon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig in­komst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § I eller 2 mom,, så ock er­sättning som utgår på grund av tra­fikförsäkring eller, med nedan angi­vet undantag, annan ansvarighets­försäkring eller på grund av skade­ståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast­ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagama av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kro­nor för dag;

 

SkU 1978/79:55                                                                      10

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen ut­gått på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den män köpeskilling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är alt hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagils i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rält till avdrag för premie icke förelegal;

ersättning jämlikt lagen (1956: ersättning jämlikt lagen (1956:
293) om ersättning åt smittbärare 293) om ersättning åt smittbärare
om icke ersättningen grundas på om icke ersättningen grundas på
förvärvsinkomst av 4500 kronor el- förvärvsinkomst av 6 000 kronor el­
ler högre belopp för år;                         ler högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för ulgivet belopp;

stipendier lill sluderande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2. 3 eller 4 kap, studiestödslagen (1973: 349), internalbi-drag, återbetalningsplikiiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap, samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av rege­ringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställ­da, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kost­nader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall eriäggas skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskaU;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap, lagen om allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976: 263) om statliga bostads­bidrag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bo­stadsbidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbi­drag till vissa folkpensionärer m.fl,;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad soni arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen:

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

stiftelsen ej ägt andra medel för atl lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yr­kesmässig användning av motorsåg.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår lill lantbrukare m. fl. gäl­ler särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningama lill 21 §.

(Se vidare anvisningarna.)

48

2   mom.= Skatlskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosalt
under hela beskattningsåret, äger
alt å den i hemortskommunen taxe­
rade inkomslen åtnjuta kommunalt
grundavdrag med 4 500 kronor.

Har skatlskyldig under beskatt­ningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som' utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt­ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skat­tepliktig dagpenning. Det sålunda beräknade grundavdraget avrun­das uppåt till helt tiotal kronor.

3   mom. Skaitskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt
endast under en del av beskatt­
ningsåret, äger i hemortskommu­
nen åtnjuta kommunalt grundav­
drag som för varje kalendermånad
eller del därav, varunder han varit
här i riket bosalt, utgör en tolftedel
av 4500 kronor. Härvid gäller be­
stämmelserna i 2 mom. andra styc­
ket. Det avdragshelopp. som så­
lunda erhåttes, avrundas uppåt till
heh tiotal kronor.

2    mom. Skaitskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt
under hela beskattningsåret, äger
alt å den i hemortskommunen taxe­
rade inkomsten åtnjuta kommunalt
grundavdrag med 6 000 kronor.

Har skatlskyldig under beskatl-ningsårel uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med 500 kronor för varje period om trettio dagar för vilken den skatlskyldige uppburit beskatt­ningsbar inkomst enligt nämnda lag saml enligt 1 § 2 mom. lagen skat­tepliktig dagpenning.

3    mom. Skatlskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt
endast under en del av beskatt­
ningsåret, äger i hemortskommu­
nen åtnjuta kommunalt grundav­
drag med 500 kronor för varje ka­
lendermånad eller del därav, varun­
der han varit här i riket bosatt. Här­
vid gäller bestämmelserna i 2 mom.
andra stycket.

53 §

/ mom.* Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej an­nat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för lid. under vilken han varit här i riket bosatt:

2 Senaste lydelse 1974:769. ' Senaste lydelse 1978:913. ■■ Senaste lydelse 1979:78.

 

SkU 1978/79:55                                                                      12

Nuvarande lydelse                        Förestagen lydelse

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ott förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämföriig förmån, som utgåU av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhel här i riket;

för pension enligt lagen                      för pension enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring till (1962: 381) om allmän försäkring till
den del beloppet överstiger 4500 den del beloppet överstiger 6000
kronor och för annan ersättning en- kronor och för annan ersättning en­
ligt nämnda lag;                                                ligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten el­ler svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste­pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för­säkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller la­gen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersäU-ning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst­göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade­skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersäftning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timsludiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349):

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad in­komst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av faslighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifier överstigit påförda avgifter, saml restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifier, allt i den omfattning, som anges i anvisningama till 41 b §;

b)    staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomt­rätt eller valtenfallsräll upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser atl tillgodose sta­tens egna behov;

c)  landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings­
sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som re­
geringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d)    akademier. Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Min-

 

SkU 1978/79:55                                                                      13

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

nesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikels universilel och högskolor i vilka de sluderande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar saml samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål alt fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslulningama, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundäriånekassa. företagareför­ening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i för­ordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagare­förening lill regional ulvecklingsfond. norrlandsfonden, slalens ulveck-lingsfond. Apolekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins ut­veckling m.m.. Svenska Bibelsällskapels bibelfond. Bokbranschens Finan­sieringsinstitut Aktiebolag, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland. Stiftelsen för produktutvecklings-centrum i Göteborg, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, järnkontoret och SIS-Slandardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets re­spektive kommissionens vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och utdelning icke lämnas lill delägare eller medlemmar, aktiebolaget tips­tjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfon­den, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfäs­telse m, m., allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, un­derstödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänföriig verksam­het, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästel­se m, m, med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisa­tioner av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål atl utgiva avgångser­sättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för ar­betstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av förelags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i la­gen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst­syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än­damål alt under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller be­stämda personer, främja vård och uppfostran av bam eller lämna under­stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk­samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ide­ella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningama angivna villkor:

for inkomst av fastighet och av rörelse;

O svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga alt avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam­fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän­föriig verksamhel. verk, inrättningar och andra inländska juridiska perso­ner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämföriigt sätt bildals för att förvalta samfällighet endast om samfalligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark­samfällighet eller regleringssamfällighet. samtliga här under f) avsedda bo­lag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet:

för inkomst av rörelse, som här bedrivits: samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av faslighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fiärde fondsty­relsen, samt i övrigt för inkomst av faslighet.

Riksskatteverket må. om särskilda skäl därtill äro. efter ansökan förkla­ra, atl stiftelse eller förening, som har lill huvudsakligt ändamål atl främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådanl beslut må, när omständigheterna del föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskattever­ket meddelat enligt cietta stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

lill 21 §

14.'' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskade­försäkring, lagen (1976: 380) om ar­betsskadeförsäkring, lagen (1977: 265) oni statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsska­deersättning till sjömän utgör skat­tepliktig intäkt av jordbruksfastig­het om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till jord­bruksfaslighet och för sig eller till­sammans med annan sjukpenning­grundande inkomst uppgår till 4500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres under nämnda förutsätt­ningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smitt­bärare.

14. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskade­försäkring, lagen (1976: 380) om ar­betsskadeförsäkring, lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsska­deersättning lill sjömän utgör skal­tepliktig intäkt av jordbruksfastig­het om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till jord­bruksfastighet och för sig eller till­sammans med annan sjukpenning­grundande inkomst uppgår lill 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres under nämnda förutsätt­ningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smitt­bärare.

till 24 §

9. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskade­försäkring, lagen (1976:380) om ar­betsskadeförsäkring,   lagen   (1977:

9, Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskade­försäkring, lagen (1976: 380) om ar­betsskadeförsäkring,   lagen   (1977:

= Senaste lydelse 1977: 279, « Senaste lydelse 1977:279,

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande lydelse

265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsska­deersättning till sjömän utgör skat­tepliktig intäkt av annan fastighet om sjukpenningen grundas på in­komst, som hänför sig till annan fastighet och för sig eller tillsam­mans med annan sjukpenninggrun­dande inkomst uppgår tiil-500 kro­nor eller högre belopp för år. Till intäkt av annan faslighet hänföres under nämnda förutsättningar ock­så ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare.

15

Föreslagen lydelse

265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsska­deersätlning till sjömän utgör skat­tepliktig intäkt av annan fastighet om sjukpenningen grundas på in­komst, som hänför sig till annan fastighet och för sig eller tillsam­mans med annan sjtikpenninggrun-dande inkomst uppgår tillöOOO kro­nor eller högre belopp för år. Till inläkt av annan fastighet hänföres under nämnda förutsättningar ock­så ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare.

till 28 §

9." Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskade­försäkring, lagen (1976: 380) om ar-belsskadeförsäkring. lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsska­deersättning till sjömän utgör skat­tepliktig intäkt av rörelse om sjuk­penningen grundas på inkomst, som hänför sig till rörelse och för sig eller lillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av rörelse hänföres under nämnda förutsätt­ningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning ål smitt­bärare.

9. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskade­försäkring, lagen (1976: 380) om ar­betsskadeförsäkring, lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsska­deersättning till sjömän utgör skat­tepliktig intäkt av rörelse om sjuk­penningen grundas på inkomst, som hänför sig till rörelse och för sig eller lillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av rörelse hänföres under nämnda förutsätt­ningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smitt­bärare.

till 32 §

12.* Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskade­försäkring, lagen (1976: 380) om ar-belsskadeförsäkring. lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsska­deersättning till sjömän ulgör skat­lepliktig intäkt av tjänsl om sjuk­penningen   grundas   på   inkomst.

12. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskade­försäkring, lagen (1976: 380) om ar­betsskadeförsäkring, lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsska­deersättning till sjömän utgör skat­tepliktig intäkt av tjänst om sjuk­penningen   grundas   på   inkomst.

Senaste lydelse 1977:279. Senaste lydelse 1977:279.

 

SkU 1978/79:55                                                                      16

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

som hänför sig till tjänst och för sig     som hänför sig till tjänsl och för sig
eller tillsammans med annan sjuk-      eller tillsammans med annan sjuk­
penninggrundande inkomst uppgår     penninggrundande inkomst uppgår
till 4500 kronor eller högre belopp       lill 6000 kronor eller högre belopp
för år. Till intäkt av tjänst hänföres      för år. Till intäkt av tjänst hänföres
under nämnda förutsättningar ock-     under nämnda förutsättningar ock­
så ersättning enligt lagen          så ersättning enligt lagen
(1956:293) om ersättning åt smitt-     (1956:293) om ersäUning åt smitt­
bärare samt annan lag eller författ-    bärare saml annan lag eller författ­
ning, som utgåll annoriedes än på      ning. som ulgåll annoriedes än på
grund av försäkring, som nyss   grund av försäkring, som nyss
sagls, lill någon vid sjukdom eller        sagts, till någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbete eller på grund av     olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.                     militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgö­ra skatlepliktig intäkt av tjänst.

Timsludiestöd. inkomstbidrag och vuxensludiebidrag enligt studieslöds-lagen (1973: 349), utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmark­nadsstöd räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skaltepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av rege­ringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltaga­re i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag lik­ställda.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980 och tillämpas första gången vid 1981 års taxering.

3    Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 68 § taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

68 §2

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skatlskyldig in­föras i skattelängd.

I skattelängden antecknas särskilt

dets"\ avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3 mom, la­gen (1947:576) om statlig'inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-

' Lagen omtryckt 1971: 399, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.  Lydelse enligt prop. 1978/79:161 (ännu ej avlämnad till riksdagen).

 

SkU 1978/79:55                                                                      17

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvs­källor, minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar in­komst.

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömans­skatt och enligt I S 2 mom. nämnda lag skaltepliktig dagpenning saml det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit så­dan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut om jämkning enligt 12 § 4 mom, lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst.

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953: 272),

dels beslut, som avser förutsätt-        dels beslut, som avser förutsätt­
ning för sparskattereduktion enligt     ning för sparskaltereduklion enligt
2 S lagen (1978:423) om skattelätt-     2 § lagen (1978:423) om skattelätt­
nader för vissa sparformer,           nåder för vissa sparformer eller gå­
voreduktion     enligt     3      lagen
(1979:000) om skattelättnad.för vis­
sa gåvor,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progres­sionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

dels uppgifl om de värden på skogsmark och växande skog, vaipå skogs­vårdsavgift skall beräknas,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade in­komsten till minst 6000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6000 kronor för makar, som har varit gifta vid ingången av beskatt­ningsåret och under della år har levt tillsammans, skall den beräknade laxerade inkomslen införas, även om beskattningsbar inkomst icke upp­kommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga laxeringen med undanlag av särskild fastig­hetstaxering anses innefatta taxeringsnämndens beslut.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

Riksdagen 1978/79. 6 samt. Nr 55

 

SkU 1978/79:55                                                                      18

4    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs alt 2 § 2, 4 och 5 mom. saml 4 § 2 mom. upp­bördslagen (1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2                                                §

2   mom.  1   denna  lag  förstås 2 mom.   I denna lag förstås med

med                                                slutlig  skatt:  skatt som har

slutlig  skall:   skatt som har påförts vid den årliga debiteringen

påförts vid den åriiga debiteringen på grund av taxeringsnämnds be-

på grund av taxeringsnämnds be- slut eller på grund av annal beslut,

slut eller på grund av annat beslut. som   enligt   gällande   föreskrifter

som   enligt   gällande   föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering,

skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efler iakttagande av

och återstår efler iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av

bestämmelserna om nedsättning av skall enligt 4 och 5 mom. eller 2 §

skatt enligt 4 och 5 mom. .sflrti? 2 § lagen (1978:423) om  skatlelällna-

lagen (1978:423) om skatlelättna- der för vissa sparformer c/Ze/'i .'7«-

der för vissa sparformer:    gen   (1979:000)   om   skattelättnad

Jör vissa gåvor:

preliminär skatt: i 3 § nämnd skall, som betalas i avräkning på slutlig skatt;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan preliminär skatt har avräknats från slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt som skall betalas pä grund av eftertaxering el­ler enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslu­tats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;

respitränta: ränta enligt 32 §;

ansiåndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;

ö-skaiieränta: ränta enligt 69 § I mom.;

restitutionsränta: ränla enligt 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

särskild skaltereduktion: nedsättning av skatt enligt 5 mom.;

inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;

uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och med februari månad nästföljande år;

upphördsmånad: mars, maj. juli. september, november och januari;

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och II § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt;

ogijt skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.

4 mom.  Skaltereduktion åtnjutes

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Lydelse enligt prop. 1978/79:161 (ännu ej avlämnad till riksdagen).

3 Senaste lydelse 1979:88.

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

19

av ogift skattskyldig, som har hemmavarande bam under 18 år. och av gift skaitskyldig. vars make saknar laxerad inkomst enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, med 1 800 kronor.

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 4500 kronor, med 40 procent av del belopp som motsvarar skillnaden mellan 4500 kronor och den laxerade inkoms­ten.

Ha gifta skallskyldiga var för sig lill slallig inkomstskatt laxerad in­komst, som understiger 4500 kro­nor, åtnjutes skattereduktion en­dast av den som har den högsta taxerade inkomsten. Åro de laxera­de inkomsterna lika stora, tillkom­mer skaltereduktion den äldre av de skattskyldiga.

Skattereduktion enligt första stycket åtnjules endast av skall-skyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattnings­året. För gift skattskyldig gäller dessutom följande. För att skalle-reduktion skall få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket un­der någon del av beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av beskattningsåret, sker skatlereduklionen enligt första stycket. Avser makens bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret. åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst en­ligt lagen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har laxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 2 250 kronor, med 40 procent av det belopp som mot­svarar skillnaden mellan 2250 kro­nor och den taxerade inkomsten.

av gift skatlskyldig. vars make har laxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 6 000 kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 6 000 kronor och den taxerade inkom­sten.

Har gifta skattskyldiga var för sig till slallig inkomstskatt taxerad in­komst, som understiger 6 000 kro­nor, åtnjutes skaltereduktion en­dast av den som har den högsta taxerade inkomsten. År de taxera­de inkomslema lika stora, tillkom­mer skaltereduktion den äldre av de skattskyldiga.

Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av skatt­skyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattnings­året. För gift skattskyldig gäller dessutom följande. För all skatte­reduktion skall få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket un­der någon del av beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av beskattningsåret, sker skattereduktionen enligt första stycket. Avser makens bosättning här i rikel endasl en mindre del av heskaliningsåret, åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst en­ligt lagen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger J 000 kronor, med 30 procent av det belopp som mot­svarar skillnaden mellan i 000 kro­nor och den laxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första, andra och tredje styckena skall som laxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt en­ligt 1 § 2 mom, nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken den skaitskyldige uppburit inkomst som förut nämnts.

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande lydelse

Skattereduktion sker icke ifråga
om statlig förmögenhetsskatt, soci-
al.försäkringsavgift till folkpensio­
neringen enligt 19 kap. 3 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
tilläggspensionsavgifl, sjukförsäk­
ringsavgift,     arbetsskadeförsäk-
ringsavgifi.      delpension.sförsäk-
ringsavgift, arbetsgivaravgift, all­
män arbetsgivaravgift, avgift för
sjöfolks pensionering och .förse­
ningsavgift enligt taxeringslagen
samt annuitet å avdikningslån.

20

Föreslagen lydelse

Skallereduktion   sker  endast   i .fråga    om    statlig    inkomstskall, kommunal    inkomstskatt,    skogs­vårdsavgift och skattetillägg enligt 116 a § taxeringslagen (1956:623).

Bestämmelsema om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt, Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduk­tion bortfaller.

5 mom,'' Skatlskyldig fysisk person, som varit bosatt eller sta­digvarande vistats här i riket under någon del av beskallningsårel ål-njuter särskild skattereduktion med det belopp varmed 0.4 basenheter, enligt lagen (1977:1071) om basen­het enligt 10 § I mom, lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, överstiger / 600 kronor.

5 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt eller sta­digvarande vistals här i riket under någon del av beskattningsåret åt­njuter särskild skattereduktion med del belopp varmed 0,4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basen­het enligt 10 § I mom, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt överstiger 2 000 kronor.

1 fråga om särskild skattereduktion äga bestämmelserna i 4 mom, fjärde,
femte och sjätte styckena motsvarande tillämpning,

4 §

2 mom.  I skattetabellerna skola i särskilda kolumner upptagas skattebe­
lopp för följande grupper av skattskyldiga, nämligen

1)   ogift inkomsttagare, som icke avses under 4). och gift inkomstta­gare, vars make har en sammanräk­nad nettoinkomst på minst tvåtusen kronor;

2)   gift inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoin­komst eller har sådan inkomst un­derstigande tvåtusen kronor;

3)   gift inkomsttagare, som är be kommunalskattelagen;

1)   ogift inkomsttagare, som icke avses under 4), och gift inkomstta­gare, vars make haren sammanräk­nad nettoinkomst på minst 3000 kronor;

2)   gift inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoin­komst eller har sådan inkomst un­derstigande i 000 kronor;

rätligad till avdrag enligt 46 § 3 mom.

" Senaste lydelse 1978:915,

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

4) ogift inkomsttagare, som är berättigad lill avdrag enligt 46 § 3 mom, kommunalskallelagen.

Ogift inkomsttagare, som har hemmavarande bam och som icke är hän­föriig till under 4) upptagen grupp av skattskyldiga, skall likställas med in­komsttagare som under 2) avses.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skall för år 1980 saml slullig och tillkommande skall pågrund av 1981 års taxering.

5    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 12 § 4 mom, och anvisningama till 12 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

4 mom," Sjömansskall enligt 7 § får genom beslut om jämkning ned­sättas i den mån förutsättningarna för skattereduktion enligt lagen (1978:423) om skaUelätlnader för vissa sparformer är uppfyllda. Bo­sättning eller stadigvarande vistelse här i riket krävs inte för jämkning enligt detta moment.

4 mom. Sjömansskatt enligt 7§ får genom beslut om jämkning ned­sättas i den mån förutsättningarna för skaltereduktion enligt lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller enligt tagen (1979:000) om skattelättnad Jör vis­sa gåvor är uppfyllda. Bosättning eller stadigvarande vistelse här i ri­kel krävs inte för jämkning enligt detta moment.

Anvisningar

till 12 P

Jämkning i fall som avses i 12 § I mom. vid e) må för år räknat med­givas med högst ett belopp, som motsvarar summan av icke utnytt­jat grundavdrag och det belopp, med vilket avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga högsl skulle hava kunnat medgivas vid taxering till slallig inkomslskalt.

Jämkning i fall som avses i 12 § I mom. vid e).får för år räknat medgi­vas med högsl ell belopp, som motsvarar summan av 6 000 kronor och del belopp, med vilket avdrag för väsentligen nedsatt skatteför­måga högsl skulle/;« kunnat medgi­vas vid taxering till statlig inkomst­skatt.

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

2 Senaste lydelse 1978:424.

3 Senasie lydelse 1978:916.

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

I fråga om sjöman, som utan att vara bosatt i Sverige har att betala sjö­mansskatt enligt 7 §, må vid jämkning enligt 12 § I mom. hänsyn tagas lill sådana i sistnämnda förfallningsrum omförmälda avdrag, vilka sjömannen med lillämpning av grundema för lagen om slallig inkomslskall skulle hava kunnal påräkna vid taxering i del land, där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda laxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall jämkning dock ej medgivas.

Vid jämkning enligt 12 § 3 och 5 mom. för i Sverige icke bosatt sjöman skall slutlig skatt beräknas med lillämpning av svenska beskattningsregler.

Med deltidstjänstgöring enligt 12 § 5 mom. förstås tjänstgöring som en­ligt anställningsavtal skall fullgöras på kortare tid än heltid.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

6   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965: 269) med särskilda bestäm­melser om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt, m, m,' dels att 2 § skall upphöra all gälla. dels att 1. 3 och 4 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

I Kommuns och annan menighets utdebitering av skall skall besläm-mas i förhällande till det antal skat­tekronor och skatteören, som vid närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, justerat enligt 2 § och ökat med det antal skattekronor, som staten skall till­skjuta enligt lagen (1973:433) om skatleuljämningsbidrag och med bi­dragsunderlag enligt bestämmel­serna om skailebortfaltsbidrag.

Föreslagen lydelse

§"

Skattesatsen för kommuns och annan menighets tillag av skall skall bestämmas i förhållande till del antal skattekronor och skalte-ören. som enligt länsstyrelsens be­räkning kommer att påföras de skattskyldiga vid taxeringen del år skattesatsen skall fastställas, ökat med del antal skattekronor, som staten uppskattas skola tillskjuta enligt lagen (/979.-000) om skalteut-jämningsbidrag.

Om enligt 4 kap. 4§ andra styc­ket kommunaltagen (1977:179) an­nan skattesats slutligt fastställs än den som har bestämts lidigare. skall den nya skattesatsen om möj­ligt bestämmas med hänsyn titt del

Lagen omtryckt 1973: 437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191 2 S 1977:1096. Senaste lydelse 1976:198.

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

23

antal skattekronor och skatieören som har påförts de skatiskyldiga vid taxeringen del år skattesatsen skall fastställas.

Länsstyrelsen skall senast den 10 september varje år lämna kommun, landstingskommun och församling uppgift om det skatteunderlag, som enligt 2 § skall beaktas vid bestäm­mande av utdebitering.

Länsstyrelsen skall senast den 10 september varje år lämna kommun, landstingskommun och församling uppgifl om det beräknade antalet skattekronor och skatteören som avses i I § första stycket.

4 §

Kommun är berättigad alt för visst år av staten uppbära kommu­nalskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatteören i kommunen/ö/- året, beräknat ef­ter den skattesats som har bestämls för det föregående året. Vid beräk­ningen av antalet skattekronor och skatteören beaktas bestämmelser­na 12 §.

Kommun är berättigad alt under visst år av staten uppbära kommu­nalskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatieören i kommunen vid det föregående årets (taxeringsåret) taxering, be­räknat efter den skattesats som har bestämts för året före taxerings­året .

Har enligt 4 kap, 4 § kommunallagen (1977:179) annan skattesals slutligt fastställts än den som har bestämls lidigare. skall till grund för utbetalning­en läggas den utdebitering som har bestämls i samband med all budgelen faslställdes.

Kommun är berättigad alt av sta­ten såsom förskott uppbära del be­lopp som på grundval av taxerings­nämnds beslut visst år (taxerings­år) rörande taxering till kommunal inkomstskatt har beslutats titt utde­bitering för det kommande året. Vid beräkningen av förskottsbelop­pet justeras antalet skattekronor och skatteören enligt 2 §. Vad som har beslutats till uldebitering ingår i kommunens fordran hos staten vid ingången av året näst efler del år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den kommunalskatt, som kommunen har rätt att uppbä-

3 Senaste lydelse 1976:198. ' Senaste lydelse 1977:191.

Kommun är berättigad att under visst år av staten såsom förskott uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skallesals som har beslutats för året («;/t det antal skattekronor och skatteören, som enligt taxeringsnämnds beslut rö­rande det föregående årets laxe­ring till kommunal inkomstskatt har påförts de skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i kom­munens fordran hos staten vid in­gången av året näst efter det år, då beslutet fattades. Förskottet avräk­nas mot den kommunalskatt, som kommunen har räll att uppbära av

 

SkU 1978/79:55

24

 

Nuvarande lydelse

ra av staten på grundval av taxe­ringen under året efter det år. då förskottet ulanordnas enligt be­stämmelserna i femte stycket.

Är antalet hos länsstyrelsen re­gistrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än del var vid mitten av augusti månad två år tidigare, skall förskott, beräknat enligt tredje stycket, ökas i förhål­lande lill ökningen i kommunens in­vånarantal mellan de angivna tid­punkterna. Sådant ökat förskott in­går i kommunens fordran hos sta­ten och avräknas enligt tredje stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna kommu­nen uppgift om det invånarantal och del däremot svarande uppräk­nade skatteunderlag, som skall lig­ga lill grund för beräkningen.

Föreslagen lydelse

staten på grundval av taxeringen under året efler det år, då förskol-tet ulanordnas enligt bestämmel­serna i femte stycket.

Är antalet hos länsstyrelsen re­gistrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad två år lidigare. skall förskott, beräknat enligt tredje stycket, ökas i förhål­lande lill ökningen i kommunens in­vånarantal mellan de angivna tid­punkterna. Sådanl ökat förskott in­går i kommunens fordran hos sta­ten och avräknas enligt tredje stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna kommu­nen uppgift om det invånarantal och det däremot svarande beräkna­de antalet skattekronor och skatte­ören, som skall ligga till grund för ökningen av förskoltet.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos staten enligt denna paragraf skall länsstyrelsen under samma år ulanordna till kommunen med en sjättedel på åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars. maj. juli. september och november. Är kommunens fordran icke uträknad vid utbetalningslillfållel i januari månad, skall vid detta till­fälle utbetalas samma belopp som har utbetalats i november månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder det får länsstyrelsen dock förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Om det belopp som utbetalades i januari månad icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall den jämkning som föranledes härav ske i fråga om det be­lopp, som utbetalas i mars månad.

Vad som har sagts om kommunalskatt tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landstingsskatt. I fråga om församlingsskatl gäller däremot be­stämmelserna i 84 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser om be­stämmande av uldebitering samt förskottsutbetalning av allmän kommu­nalskatt gäller fortfarande i fråga om åren 1980 och 1981. De nya bestäm­melserna i 3 § och 4 § fjärde stycket tillämpas från och med den 1 juli 1979.

 

SkU 1978/79:55                                                                   25

7    Förslag till

Lag om ändring I lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom föreskrivs alt 83. 84 och 86 §§ lagen (1961:436) om försam­lingsstyrelse' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

83 §

Kyrkorådet åligger att, sedan församlingens utgifts- och inkomst­slat fastställts, ofördröjligen giva kommun, i vilken församlingen är belägen, del av beslutet. På sätt i kommunallagen (1953:753) är stad­gat har kommunstyrelsen därefter all underrätta riksskatteverket. länsstyrelsen och vederbörande lo­kala skattemyndighet för debitering och uppbörd av församlingsskatt.

Kyrkorådet skatt, sedan försam­lingens utgifts- och inkomststat fastställts, genast underrätta kom­mun, i vilken församlingen är belä­gen, om beslutet. På sätt i kommu­nallagen (1977:179) är stadgat skall kommunstyrelsen därefter under­rätta den lokala skattemyndigheten och statistiska centralbyrån.

84

Församling äger av statsverket uppbära församlingsskatt med be­lopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skat­tekronor och skatieören. som vid laxering/ö/- visst år påföras de lill församlingen skattskyldiga, efter det belopp Jör skattekrona och skalleöre, som bestämls //// utdebi­tering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekro­nor och skatieören beaktas be­stämmelserna i 2 § lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har skatl­skyldig enligt lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyr­kan åtnjutit lindring i skattskyldig­heten till församlingen, skall be­lopp, som församlingen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsällas i molsvarande mån.

Församling är berättigad att un­der visst år av staten uppbära för-samlingsskalt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatieören / församlingen vid det föregående årets (laxerings­året) taxering, beräknat efter den skattesats som har bestämls för året före laxeringsåret. Har skatt­skyldig enligt lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen, skall belopp, som församlingen annars skulle ha varit berättigad att uppbära av staten, nedsättas i motsvarande mån.

Lagen omtryckt 1976:500.

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande lydelse

Församlingen äger av statsver­ket såsom förskott uppbära det be­lopp, som på grundval av taxe­ringsnämnds beslut visst år rörande taxering till kommunal inkomst­skatt beslutats //// utdebitering för nästkommande år. Vid beräkning­en av Jörskotlsheloppel justeras antalet skattekronor och skatte-ären enligt 2 § lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets uldebitering av skall. Vad sålunda beslutats lill ut­debitering ingår i församlingens fordran hos statsverket vid ingång­en av året näst efter det, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mol den församlingsskatl. som försam­lingen äger uppbära av statsverket på grundval av laxeringen under året efler det, då förskottet enligt bestämmelsema i nästföljande stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos statsverket enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommun, i vilken församlingen är belägen, med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars. maj. juli, september och no­vember. Är församlingens fordran icke uträknad vid ulbetalningstill-fällel i januari månad, skall vid det­ta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalades i november månad nästföregående år; dock må läns­styrelsen, Jc/ särskilda sk'a\förante-da därtill, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest del i januari månad utbetalade be­loppet icke motsvarar en sjättedel av församlingens fordran, skaW här­av betingad jåmkningske av det be­lopp, som utbetalas i mars månad. Kommunen skall därefter avlämna medlen till kyrkorådet.

26

Förestagen lydelse

Församling är berättigad atl un­der visst år av staten såsom för­skott uppbära ett belopp som mot­svarar produkten av den skattesals som har beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt taxeringsnämnds beslut rörande det föregående årets laxe­ring lill kommunal inkomstskatt har påförts de skattskyldiga. Del nu nämnda beloppet ingår i försam­lingens fordran hos staten vid in­gången av året efter det cir, då be­slutet fattades. Förskottet avräknas mot den församlingsskatl, som för­samlingen har rätt att uppbära av staten på grundval av taxeringen under året efler del, då förskoltet enligt bestämmelserna i nästföljan­de stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos staten enligt första och andra styc­kena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommun, i vilken församlingen är belägen, med en sjättedel p« åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och no­vember. Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetalningstill­fället i januari månad, skall vid del­ta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalades i november månad föregående år. När särskilda skäl föranleder det får länsstyrelsen dock förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Om det be­lopp som utbetalades i januari må­nad inte motsvarar en sjättedel av församlingens fordran, skall den jämkning som föranleds härav ske i fråga om det belopp, som utbetalas i mars månad. Kommunen skall därefter avlämna medlen till kyrko­rådet.

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande Ivdelse

Förestagen lydelse

27

Länsstyrelsen skall senast den 8 mars till församlingen överiämna för nästföregående år upprättad redovisning över församlingen tillkommande och till församlingen utanordnad församlingsskatt.

Närmare föreskrifter angående dylik redovisning meddelas av regering­en eller den myndighet regeringen förordnar.

86

Beträffande församling i Stock­holm och Stockholms kyrkliga samfällighet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

a)    Del åligger samfällighetens kyrkoråd och varje församlings kyrkoråd alt. sedan utgifts- och in­komststat fastställts, ofördröjligen underrätta länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten om del belopp för skattekrona och skatte­öre. som bestämts till utdebitering för nästkommande år. Samtidigt skall länsstyrelsen underrättas om det sammanlagda belopp, som för nämnda år beslutats lill uldebite­ring på grundval av del löpande årets laxering till kommunal in­komslskall. Om debitering och uppbörd av församlingsskall gäller vad därom särskilt är stadgat.

b)   Belopp, som avses i 84 § tredje stycket. iA-o/(7 utanordnas direkt till församlingen eller samfalligheten.

Beträffande församling i Stock­holm och Stockholms kyrkliga samfällighet gäller följande särskil­da bestämmelser.

a) Samfällighetens kyrkoråd och
varje församlings kyrkoråd skall.
sedan utgifts- och inkomststal har
fastställts, genast underrätta den
lokala skattemyndigheten och sta­
tistiska centralbyrån om den skat­
tesats, som har bestämls för det
följande året. Om debitering och

uppbörd av församlingsskatl gäller vad därom särskilt är stadgat.

b) Belopp, som avses i 84 § tred­
je stycket, skall utanordnas direkt
till församlingen eller samfallighe­
ten.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980. Äldre bestämmelser om be-räkningav skatteunderlag gäller fortfarande ifråga om åren 1980 och 1981.

8   Förslag till

Lag om upphävande av förordningen (1972:140) om skattebortfalls­bidrag

Härigenom föreskrivs att förordningen (1972:140) om skattebortfallsbi­drag' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1979. Äldre beslämmelser skall fortfarande gälla för skattebortfallsbidrag som skall utgå på grundval av 1979 och 1980 års taxeringar samt i fråga om förskottsbetalning till och

' Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975:284.

 

SkU 1978/79:55                                                                      28

med år 1981. Avräkning av erhållna förskott åren 1980 och 1981 skall ske mot allmän kommunalskatt.

Länsstyrelse får dock fastställa bidragsunderlaget senast den 25 januari året efter taxeringsåret och senast samma dag tillställa bidragskommun uppgift om underiagets storlek. Till ledning för bidragskommuns budgetar­bete åren 1979 och 1980 skall länsstyrelsen senast den 10 september lämna kommunen uppgifl om bidragsunderiagels uppskattade sloriek.

9    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1970:172) om begränsning av skall i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 §2 Vid prövning av skallebegränsningen faslslälles elt spärrbelopp med hänsyn lill den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyl­dige enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt för det år vartill skat­ten hänför sig.

Den beskattningsbara inkomslen   Den   beskattningsbara   inkoms-

skall                                             len,  minskad  med 4500  kronor.

skall

ökas med avdrag enligt lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid laxering lill slallig inkomslskall eller därmed jämförlig förfatlning.

ökas med sådant schablonavdrag för egenavgifier som avses i punkt 2 a av anvisningama till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna lill 29 § kommu­nalskattelagen (1928: 370). samt

ökas med avdrag och minskas med inläkt som avses i andra och tredje styckena av anvisningarna lill 41 b § nämnda lag.

allt under förutsättning att den skatlskyldige vid beräkningen av den be­skattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för intäkt av här angivet slag.

Om den skattskyldige eriagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskall beskatt­ningsbara inkomsten och enligt 1 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömans­skatt skattepliktig dagpenning.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. ' Senaste lydelse 1976:1095.

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande lydelse

Spärrbeloppet ulgör 80 procent av den del av den skattskyldiges enligt första stycket beskattnings­bara inkomst, ökad eller minskad enligt andra och tredje styckena, som ej överstiger 200000 kronor och 85 procent av överskjutande belopp.

29

Förestagen lydelse

Spärrbeloppet ulgör 80 procenl av den del av den skaltskyldiges enligt första stycket beskattnings­bara inkomst, ökad eller minskad enligt andra och tredje styckena, som ej överstiger JO basenheter en­ligt lagen (1977:1071) om basenhe­ter enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 85 procenl av överskjutande belopp.

4 §3

Spärrbelopp enligt 3 § jämföres med sammanlagda beloppet av statlig in­komstskatt, förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt, landsiingsmedel och egenavgifier som beräknats för den skattskyldige på grund av taxe­ringen (skattebeloppet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skatlskyldige eriagt sådan skall under beskallningsårel.

Med egenavgifier förstås avgifter som avses i första stycket av anvis­ningama till 41 b§ kommunalskattelagen (1928: 370).

Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomst­skatt eller förmögenhetsskatt ge­nom skattereduktion som avses i 2 § 4 eller 5 mom. uppbördslagen (1953:272) eller sparskattereduk­tion enligt 2§ lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparfor­mer eller genom avräkning av ut­ländsk skall enligt särskilda före­skrifter, skall skallebelopp enligt förslå slycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skatt icke skett.

Är den skatlskyldige berätligad till nedsätlning av statlig inkomst­skatt eller förmögenhetsskatt ge­nom skattereduktion som avses i 2§ 4 eller 5 mom. uppbördslagen (1953:272) eller sparskatlereduk-lion enligt 2§ lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparfor­mer eller gåvoreduktion enligt 3 § lagen (1979:000) om skattelättnad för vissa gåvor eller genom avräk­ning av utländsk skatt enligt sär­skilda föreskrifter, skall skattebe­lopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller av­räkning av skatt icke skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1981 års taxering.

Senaste lydelse 1978:427,

 

SkU 1978/79:55                                                                  30

10   Förslag till

Lag om skattelättnad för vissa gåvor

Härigenom föreskrivs följande.

1   § Skallelätlnad enligt denna lag medges fysisk person som har varit bo­satt eller har vistals stadigvarande här i rikel under någon del av beskatt­ningsåret eller som under denna lid har haft inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.

2   § Skattelättnad medges i form av skattereduktion (gåvoreduklion) en­ligt 3 § för gåva i form av kontanter som under beskattningsåret har läm­nats lill svensk stiftelse eller förening som i överensstämmelse med sina stadgar huvudsakligen utövar internationell biståndsverksamhet eller verkar för internationellt samförstånd eller internationellt verkar för re­spekt för mänskliga rättigheter.

Riksskatteverket upprättar årligen förteckning över organisationer till vilka gåvor anses kunna ges med rätt till gåvoreduktion för givaren. I för­teckningen upptas bara organisationer som har gjort framställning därom.

3 § Gåvoreduktionen utgör 50 % av det belopp som under beskattnings­
året har givits till organisation som avses i 2 §. Gåvoreduklion får dock in­
te beräknas på högre sammanlagt belopp än 2000 kronor. Är det samman­
lagda beloppet av gåvor lill en organisation lägre än 200 kronor medges in­
te gåvoreduktion. Öretal som uppkommer vid beräkning av gåvoreduklion
bortfaller,

1 fråga om gåvoreduktion tillämpas 2 § 4 mom, femte och sjätte styckena uppbördslagen (1953: 272),

4 § Skatlskyldig, som vill åtnjuta gåvoreduktion enligt 3 §, skall till den
allmänna självdeklarationen foga intyg av den mottagande organisationen
eller annal skriftligt bevis som visar gåvans sloriek och organisationens
namn, 1 fråga om gåva lill organisation som inte upptagils i den förteckning
som anges i 2 § andra stycket skall dessutom utredning lämnas om organi­
sationens verksamhetsinriklning.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas på gåvor som har lämnats efter ikraftträdandet.

11    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs alt 3. 28 och 38§§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857,

 

SkU 1978/79:55                                                                      31

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 §" Från skattskyldighet enligt denna lag äro befriade staten;

trossamfund eller församling som regelbundet anordnar offentlig gudstjänst, kyrka, samarbelsorgan för sådana juridiska personer samt stiftelse eller sammanslutning som är anknuten till sådant trossam­fund eller sådan församling och vars verksamhel kan anses utgöra ett led i samfundets eller försam­lingens:

stiftelse eller sammanslutning med huvudsakligt ändamål all under sam­verkan med mililär eller annan myndighet stärka rikets försvar;

siiflelse eller sammanslulning. som har till huvudsakligt ändamål att främja barns eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller atl främja vård av behövande ålderstigna, sjuka eller lylia. dock icke där ändamålet är atl sålunda lillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter;

akademi och sådan stiftelse eller sammanslutning, som har till huvud-sakligi ändamål att främja vetenskaplig undervisning eller forskning.

Skattebefrielse enligt denna paragraf tillkommer icke sammanslulning, som har till syfte atl i sin verksamhet lillgodose medlemmarnas ekonomis­ka intressen, och ej heller utländsk akademi, stiftelse eller sammanslut­ning.

28 §

Till klass I hänföras efterievande make. barn, avkomling till bam. ma­ke till barn och efterievande make till avlidet bam, DeUa gäller även om barnet eller avkomlingen lill följd av adoption föriorat sin arvsrätt efter arvlålaren.

Såsom skattefritt avdragas från lott som tillkommer den avlidnes efterle­vande make 30000 kronor, från vad som tillkommer annan i klass I 15000 kronor och från loU, som beskattas enligt klass II eller klass 111, 3000 kro­nor. Har barn eller avkomling till avlidet bam vid skallskyldighelens inträ­de ej fylll 18 år. avdragas yiteriigare 3 000 kronor för varje helt år eller del därav, som då återstod lill dess sagda ålder uppnås.

Med make jämställes den som vid tiden för dödsfallet sammanlevde med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i förhållande till den avlidnes bam. beträffande den som sammanlevt med bamet, Styvbarns-och foslerbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn av­ses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.

 Senaste lydelse 1964:20 och 1974:857 (ingressen). ' Senaste lydelse 1974: 240 och 1974: 857 (ingressen).

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

32

Högre avdrag än enligt andra slycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller tesiator. även om det erhålles vid skilda lillfällen.

Till klass 11 hänföres annan arvinge eller lestamentstagare än sådan som avses i klass I eller III,

Till klass III hänföras

kyrka, landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushåll­ningssällskap med stadgar som faslslällts av regeringen eller myn-dighel som regeringen bestämmer:

landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushållnings­sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

stiftelse med huvudsakligt syfte atl främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnäriiga. idrottsliga eller andra därmed jämföriiga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål alt främja landets näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, utan alt hava lill syfte alt i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer ovan angivel ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande samman­slutning, som har lill främsta syfte alt anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal.

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 §,

För skattelolt, som i 11 § 2 mom, sägs, beräknas skallen efter den klass, gällande för arvinge eller universell lestamentstagare i dödsboet eller för mottagaren av det legat varom fråga är. som medför lägst skatt. Från skat­telolt medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjoris, utgör skat­tepliktig lott. Denna skall jämnas lill närmast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten jämnas nedåt till närmast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Skattepliktig lott, kr,

-    25 000

25000-    50000

50000-    75 000

75000-   100000

100000-           150000

150000-           250000

250000-           350000

350000-           500000

500000-1000000 1000000-2000000 2000000-5000000 5000000-

Klass I Arvsskatt, kr.

5 % inom skiktet 1250-1-10%" 3 750-1-15 %" 7500-1-22 % ••

13 000-1-28%" 27000-1-33 % " 60000-F38 %" 98000-1-44% "

164000-1-49 %"■

409000-1-53 % "

939000-1-58 %"

2679000-1-65 % "

 

SkU 1978/79:55

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

33

Klass II

Skattepliktig lott, kr.

Arvsskatt. kr.

-     10000

8 % inom skiktet:

10000-    20000

800-I-16 %"       "         ;

20000-    30000

2400-1-24%"       "         :

30000-    50 000

4800-f32%"       "         ;

.WOOO-    70000

11 200-1-40 % "       "         ;

70000-   100000

19200-1-45%"

100000-   150000

32 700-1-50%"       "         :

150000-   200000

.S7 700-i-56%"       "         :

200000-   500000

85 700-1-61 %"

500000-1000000

268 7004-67%"       "         :

1000000-

603700-f72%"

 

Klass 111

Skattepliktiglott, kr.

Arvsskatt, kr.

-     10000

8 % inom skiktet;

10000-    20000

800-1-16%"       "         :

20000-    30000

2400-1-24%"

30000-

4800-1-30%"

38 § Från gåvoskatt äro. förutom i 3 § omförmälda juridiska personer, befria-

de:

kyrka, landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushåll­ningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myn­dighet som regeringen bestämmer;

landstingskommun, kommun el­ler annan menighet ävensom hus­hållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myn­dighet som regeringen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte atl främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;

registrerad understödsförening eller sådan sammanslutning, som, ulan att hava till syfte alt i sin verksamhel tillgodose medlemmarnas ekonomis­ka intressen, huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål;

folketshusförening. bygdegårdsförening eller annan liknande samman­slulning, som har lill främsta syfte alt anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal.

Skattebefrielse enligt denna paragraf tillkommer endast svensk juridisk person och äger icke rum, där givaren för sin livstid eller för viss tid förbe­hållit sig nyltjanderäli lill eller rätt till ränta, avkomsl eller annan förmån av den bortgivna egendomen eller del därav.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1980 men tillämpas icke om skatt­skyldighet inträtt dessförinnan.

" Senaste lydelse 1967: 389 och 1974: 857 (ingressen). 3    Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 55

 

SkU 1978/79:55                                                                   34

12    Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs att 7 och 11 §§ stämpelskaltelagen (1964:308)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1 r-

Skalten utgår med en krona för   Skatten utgår med en krona och

varje   fullt   hundratal   kronor   av femtio öre för varje fullt hundratal

egendomens värde, dock lägst med kronor av egendomens värde, dock

tio kronor.                                                  lägst med tio kronor.

Förvärvas egendomen av juridisk person, utgår skatten med dubbelt be­lopp utom i fall. då förvärvaren

1) om han erhållit egendomen såsom gåva skulle ha varit befriad från gå­
voskatt:

2)   är bostadsrättsförening eller av bosladsstyrelsen eller länsbostads­nämnd erkänd som allmännyttigt bostadsföretag enligt de bestämmelser om lån av statsmedel lill främjande av bostadsbyggandet, som gällde vid li­den för förvärvet;

3)   är kreditinrättning och enligt lag eller enligt reglemente eller bolags­ordning, som regeringen fastställt, skyldig all åter avyttra egendomen; el­ler

4)   är dödsbo.

11 §" Beviljas inteckning eller förklaras ansökan om inteckning vilande, skall stämpelskatt erläggas. Med beviljande av inteckning likställes i denna lag atl inteckning överföres från skeppsbyggnadsregistret lill skeppsregistret.

Skatten  utgår med J\'ra  kronor    Skatten utgår med tio kronor för

för varje fullt tusental kronor av det varje fullt tusental kronor av del
kapitalbelopp, för vilkel inteckning kapitalbelopp, för vilket inteckning
beviljas eller ansökan om inteck- beviljas eller ansökan om inteck­
ning förklaras vilande, dock lägst ning förklaras vilande, dock lägst
med tio kronor.                            med tio kronor. För inteckning i

skepp utgår dock skatten med fyra kronor för varje fullt tusental kro­nor av motsvarande kapitalbelopp.

Skatteplikt föreligger icke, när

1)    inteckning meddelas i järnväg för allmän trafik;

2)   vilandeförklarad ansökan om inteckning fullföljes;

3)   inteckning meddelas på grund av 4§ lagen (1927: 79) om rätt för bor­genär lill betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal;

' Lagen omtryckt 1971: 454. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 864.

2 Senaste lydelse 1974: 864.

3 Senaste lydelse 1977: 161.

 

SkU 1978/79:55

35

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

4)    sammanföring av inteckningar eller utbyte av pantbrev, vilandebevis eller intecknad fordringshandling äger rum;

5)    inteckning utsträckes till att avse ytteriigare en eller flera fastigheter eller ytterligare ett eller flera luftfartyg;

6)    nytt pantbrev eller vilandebevis utfärdas i fall som avses i 22 kap. 5§ tredje slycket jordabalken och i 10§ andra slycket lagen (1927: 85) om dö­dande av förkommen handling;

7)    sådan åtgärd vidtages belräffande inteckning i luftfartyg som avses i 29 eller 30 § lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt lill luftfartyg; eller

8)    inteckning meddelas i skeppsbygge.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1980.

13    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs alt 3 kap. I § lagen (1962: 381) om allmän försäk­ring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Hos allmän försäkringskassa in­skriven försäkrad äger enligt vad nedan sägs rätt lill sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande in­komst uppgår till minst/>'/a(//.yc/i-Jemhundra kronor.

Försäkrad, som är inskriven i all­män försäkringskassa men som icke har sjukpenninggrundande in­komst uppgående tiW fyratiisenfem-hundra kronor, skall ändå vara be­rättigad till sjukpenning enligt vad nedan sägs. förutsatt att han är gift och stadigvarande sammanbor med sin make eller, i annat fall, stadig­varande sammanbor med barn un­der sexton år till honom eller hans make eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

Föreslagen lydelse

kap.

I  §

Hos allmän försäkringskassa in­skriven försäkrad äger enligt vad nedan sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande in­komst uppgår till minst sextusen kronor.

Försäkrad, som är inskriven i all­män försäkringskassa men som icke har sjukpenninggrundande in­komst uppgående till sextusen kro­nor, skall ändå vara berättigad lill sjukpenning enligi vad nedan sägs. förulsatl alt han är gift och stadig­varande sammanbor med sin make eller, i annal fall, stadigvarande sammanbor med barn under sexton år till honom eller hans make eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1980.

Den som vid utgången av år 1979 är inskriven vid allmän försäkringskas­sa, men vars sjukpenninggrundande inkomst då icke uppgår till sextusen kronor, skall vid sjukdom uppbära sjukpenning enligt äldre beslämmelser så länge hans inkomst av förvärvsarbete uppgår till fyratusenfemhundra kronor men ej till sextusen kronor.

'Lagen omtryckt 1977:630.

 

SkU 1978/79:55                                                                  36

14    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6§ och 4 kap. 6§ lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Förestagen lydelse

3          kap.

6 § Sjukpenningunderlag utgöres av

1. för den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381)
om allmän försäkring:

hans sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2§ nämnda lag,

2. för den som ej är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen om allmän
försäkring men likväl har inkomst av förvärvsarbete:

den inkomst som skulle ha ul-   den inkomst som skulle ha ut­
gjort sjukpenninggrundande in- gjort sjukpenninggrundande in­
komst för honom enligt 3 kap. 2§ komst för honom enligt 3 kap. 2§
nämnda lag. om han hade varit nämnda lag, om han hade varit
sjukpenningförsäkrad, dock lägst sjukpenningförsäkrad. dock lägst
4500 kronor,                                                          6000 kronor.

3. för försäkrad som avses i I kap. I § andra stycket eller som i annat fall
genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade:

hans livränteunderlag enligt 4 kap.

Bestämmelsema i 4 kap. 8§ äger motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenningunderiag. Sjukpenningunderiaget får ej beräknas till högre be­lopp än som motsvarar sju och en halv gånger det basbelopp enligt I kap. 6§ lagen om allmän försäkring som gällde vid årets början.

4                                             kap.
6 §

För den som ej är sjukpenning- För den som ej är sjukpenning­
försäkrad enligt 3 kap. lagen        försäkrad enligt 3 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring (1962:381) om allmän försäkring
men likväl har inkomst av förvärvs- men likväl har inkomst av förvärvs­
arbete utgöres livränteunderiaget arbete utgöres livränteunderiaget
av den inkomst som skulle ha ul- av den inkomst som skulle ha ut­
gjort sjukpenninggrundande in- gjort sjukpenninggrundande in-
komsl för honom enligi 3 kap. 2§ komst för honom enligt 3 kap. 2§
nämnda lag. om han hade varit nämnda lag, om han hade varit
sjukpenningförsäkrad, dock lägst sjukpenningförsäkrad, dock lägst
4500 kronor.                                                         6 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

Beträffande sjukpenning till skadad vars sjukpenningunderiag vid ut­gången av år 1979 ej uppgår till 6000 kronor skall äldre beslämmelser allt­jämt äga tillämpning.

' Lagen omtryckt 1977:264.

 

SkU 1978/79:55                                                                  37

15    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa spar­former

Härigenom föreskrivs atl 2 § lagen (1978: 423) om skattelättnader för vis­sa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Förestagen lydelse

Sparskattereduktion åtnjuts med 20% av belopp som under inkomståret har insatts på särskilt lönsparkonlo och som vid årets utgång innestår på kontot. Delsamma gäller i fråga om belopp som under inkomståret har in­satts på aktiesparkonlo och som vid årets utgång motsvaras av andelar i akliesparfond enligt lagen (1978:428) om aktiesparfonder eller innestår på kontot för inköp av sådana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under för­utsättning alt insättningar på lönsparkonlo eller aktiesparkonto har gjorts på kontot under minst sex av inkomstårets månader. Varje insättning skall uppgå lill lägst 75 kronor och högst 400 kronor. Sparskattereduktion får in­te beräknas på högre sammanlagt belopp än 4 800 kronor om ej annat följer av andra stycket. Sparskattereduktion får inte heller beräknas på högre be­lopp än som motsvaras av sådan inkomst som anges i I §. Öretal som upp­kommer vid beräkning av sparskattereduktion bortfaller.

Har sparande enligt första stycket påbörjats under senare delen av året men har inte insättningar skett under sex månader, åtnjuts sparskattere­duktion för sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för det närmast följande inkomståret. Sparskattereduktion enligt detta stycke medges en­dasl om sparandel under det sistnämnda inkomståret uppfyller de förut­sättningar som anges i första stycket. Sparskattereduktion får med tillämp­ning av detta stycke beräknas på ett sammanlagt belopp av högst 6 800 kro-

1 fråga om sparskattereduktion 1 fråga om sparskattereduktion
tillämpas 2 § 4 mom. femte och själ- tillämpas 2 § 4 mom. femte och sjät­
te styckena uppbördslagen                   le slyckena uppbördslagen
(1953:272). Sparskattereduktion (1953:272). Sparskattereduktion
skall tillgodoräknas den skattskyl- skall tillgodoräknas den skatlskyl­
dige före skattereduktion och sär- dige före gåvoreduklion enligt ta-
skild skattereduktion.         gen   (1979:000)   om   skattelättnad

för   vissa   gåvor,   skattereduktion

och särskild skattereduktion.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

 

SkU 1978/79:55                                                                   38

Motionerna

1 detta sammanhang behandlas

dels de med anledning av propositionen 1978/79: 160 väckta motionerna

1978/79:2349 av Gösta Bohman m.fl. (m) vari hemställs alt riksdagen beslular

1.  alt som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförls om behovet av ytterligare marginalskallesänkningar efter 1980 i syfte att få ner marginalskallen lill högsl 50 procent i normala inkomstlägen,

2.  all som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförls om en successiv sänkning av marginalskaltespärren till 70 procent,

3.  alt hos regeringen hemställa om tillsättande av en utredning i syfte alt begränsa marginaleffekterna till följd av skalleskalans utformning, existensminimiregler samt avtrappade sociala förmåner,

4.  alt hos regeringen hemställa att det i motionen föreslagna systemet med skatterabatt för folkpensionärer utreds av den aviserade utredningen om pensionärernas beskatining,

5.  alt vid beskailning av B-inkomst ett fribelopp på 5 000 kronor införs så att B-inkomster till den del de understiger 5 000 kronor beskattas hos den som har inkomslen,

6.  alt avslå förslaget om avdragsräti för gåvor lill internationell bistånds­verksamhet samt att hos regeringen begära nytt förslag om rätt till avdrag för gåvor till ideella organisationer,

7.  att avslå förslaget om höjd stämpelskatt,   '

8.  alt hos regeringen hemställa om åtgärder i syfte alt ytterligare stimule­ra enskilt sparande,

9.  alt som sin mening ge regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts om nödvändigheten alt begränsa den offentliga utgiftsexpansionen;

1978/79:2365 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari hem­ställs att riksdagen avslår propositionen;

1978/79:2366 av Nils Hörberg (fp) vari hemställs all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna atl åtgärder i enlighet med motionens tankegångar bör övervägas;

1978/79:2432 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1.      att hos regeringen begära alt en parlamentarisk utredning tillsätts med
uppgift atl pröva de samlade marginaleffekterna i den enskildes ekonomi
av progressiv skatt och inkomstrelaterade bidrag och avgifter, däri inbegri­
pet alt regeringens förslag om tak för marginaleffekterna inte begränsas
enbart till inkomster över 114000 kronor utan kommer alla lill del,

2.  all avslå regeringens förslag till avdrag för gåva,

3.  att fastställa 1980-års skatteskala då förslag föreligger om skatteom­läggningens finansiering och tidsmässigt samordnat med lönerörelsen i enlighet med vad som anförs i motionen.

 

SkU 1978/79:55

39

4. all, om yrkandet 3 avvisas, anta följande förslag till statlig skatteskala för 1980:

 

basenheter

statlig

 

inkomstskatt

0-  1

1%

1- 4

2%

4- 5

4%

5- 6

5%

6- 7

8%

7- 8

12%

8- 9

15%

9-10

19%

10-11

24%

11-12

27%

12-13

31%

13-14

35%

14-15

40%

15-16

44%

16-17

46%

17-20

49%

20-30

53%

30-

58%

1978/79: 2433 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen 1. med avslag på yrkandet 1 i propositionen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs alt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

10§

/ mom. Slallig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger /6 200 kr.:

2 procenl av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst översliger

 

16200 men ic

ke   27000 kr

27000    '•

•     32400 "

32400    "

'     37800 "

37800    "

'     43200 "

43200    "

'     45600 "

45600    '•

'     54000 "

54000    •'

'     59400 "

59400    "

'     64800 "

64500    "

'     70200 "

70200    "

•     75600 "

75600    "

'     86400 "

86400    "

'    108000 '•

108000    "

'    162000 "

/62000 kr.

 

grundbeloppet för

/6200 kr. och 4% av Återstoden;

27000 " "         8%

32400 " "       13%

37800 " "       16%

43200 " "        /9%

45600 " "      22 9o

54000 " "       26%

59400 " "       30Vo

64800 " "       35%

70200 " "       40%

75600 " "       45%

56400 " "       49%

108000 " "     53%

162000 " "     58%

 

SkU 1978/79:55                                                                     40

Ändå att slallig inkomslskalt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå lill högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomsldel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densam­ma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål all tillgodose viss fa­miljs, vissa familjers eller beslämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1980 och tillämpas första gången i fråga om 1981 års laxering.

2.  beslular avslå hemslällan nr 2 i prop. 1978/79: 160 om lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3.  beslular avslå hemställan nr 3 i prop. 1978/79: 160 om lag om ändring av taxeringslagen (1956:623),

4.  med avslag på hemställan nr 4 i prop.  1978/79: 160 beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953:272) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2§
5 mom. Skallskyldig fysisk per-     5 mom. Skattskyldig fysisk per­
son, som varit bosall eller sladigva- son, som varit bosall eller sladigva-
rande vislats här i rikel under nå- rande vistats här i rikel under nå­
gon del av beskallningsårel, ålnju- gon del av beskattningsåret, åtnju­
ter  särskild   skallereduklion   med ler  särskild   skallereduklion   med
det belopp varmed 0,4 basenheter, belopp molsvarande tio procenl av
eldigt lagen (1977:1071) om basen- påförd   kommunalskatt    -    dock
het   enligt   10§   I    mom.    lagen lägst 700 och högst 2400 kronor.
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
översliger 1600 kronor.

1 fråga om särskild skattereduktion äga bestämmelserna i 4 mom. fjärde, femte och sjätte slyckena motsvarande lillämpning.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1980 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skall för år 1980 samt slutlig och tillkommande skall på gmnd av 1981 års laxering.

 

SkU 1978/79:55                                                                     41

5.  beslutar avslå hemställan nr 5 i prop. 1978/79: 160 om lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6.  beslutar avslå hemställan nr 6 i prop. 1978/79: 160 om lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

7.  beslular avslå hemställan nr 7 i prop. 1978/79:160 om lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

8.  beslutar avslå hemslällan nr 8 i prop. 1978/79: 160 om lag om upphä­vande av förordningen (1972: 140) om skaltebortfallsbidrag,

9.  beslular avslå hemslällan nr 9 i prop. 1978/79: 160 om lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

 

10.   beslutar avslå hemslällan nr 10 i prop. 1978/79: 160 om lag om skattelättnad för vissa gåvor,

11.   med avslag på hemställan nr 11 i prop. 1978/79:160 om lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt beslutar befrielse från arvsskatt i vissa fall i enlighet med vad som i motionen anförts,

12.   beslutar avslå hemställan nr 13 i prop. 1978/79:160 om lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

13.   beslutar avslå hemställan nr 14 i prop. 1978/79:160 om lag om ändring i lagen (1976; 380) om arbetsskadeförsäkring,

14.   beslutar avslå hemställan nr 15 i prop. 1978/79:160 om lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer,

 

19.  beslutar uttala atl kostnaderna för skatteomläggningen 1980 och övriga nu aktuella åtgärder inklusive dem som aktualiseras av prop. 1978/ 79:95 om kommunernas ekonomi finansieras genom ett skatte- eller avgiftsuttag på produktionen som för 1980 ger staten full täckning för kostnaderna, dvs. 7,5 miljarder kronor,

20.  beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om avdrag för fackföreningsavgifter,

21.  beslutar hemställa hos regeringen om en undersökning om arten och omfattningen av de frivilliga periodiska understöden i enlighet med vad som anförts i motionen;

1978/79: 2434 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari hemställs atl riksda­gen av regeringen begär förslag till ändring av den s.k. 80/85 procentsre­geln enligt vad som anförls i motionen;

1978/79:2435 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs all riksdagen beslutar

1. atl hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om avskaffande av
den hittillsvarande rätten till avdrag vid den kommunala och statliga taxe­
ringen för frivilligt utgivet periodiskt understöd,

2. att hos regeringen begära åtgärder för att förutsättningarna för rätt till
avdrag vid den kommunala och statliga taxeringen för utgivet s. k. legalt
periodiskt understöd skärps.

 

SkU 1978/79:55                                                                      42

3,   atl hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om slopande av den hittillsvarande rätten till avdrag vid den kommunala och statliga taxe­ringen för utgivna avgifter lill arbelsgivareorganisationer,

4,   alt hos regeringen hemställa om förslag till ett stöd till de fackliga organisationernas verksamhet enligt de i motionen angivna linjerna,

5,   alt hos regeringen begära förslag till införande av skyldighet för banker m.fl, kreditgivare och sparinstitul att lämna kontrolluppgift till taxeringsmyndigheterna,

6,   att hos regeringen begära förslag lill kontroll över innehav av obliga­tioner och aktier m, fl, värdepapper,

7,   att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om slopande av indexregleringen i skattesystemet,

8,   atl avslå regeringens förslag till sänkning av marginalskaltesatserna förår 1980,

9,   att avslå regeringens förslag om marginalskattespärrar, m, m,,

 

10,   atl hemställa hos regeringen om skyndsam utredning av de samlade marginaleffekterna av ökade inkomster, bidragsbortfall och avgiftshöjning­ar, vilken bör följas av skyndsamt förslag i frågan,

11,   all hos regeringen hemställa om förslag i enlighet med vad i motio­nen anförts rörande folkpensionärernas beskattning med innebörden att folkpension och pensionstillskott jämte en sidoinkomsl om 1 000 kronor skall vara befriade från beskaltning,

12,   all avslå regeringens förslag lill lag om skattelättnad för vissa gåvor m, m,,

13,   alt avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt,

14,   att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om slopande av hela momseffekten på livsmedel,

15,   atl hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om en extra skattereduktion om I 000 kronor vid beskattningsbara inkomster mellan 30000 kronor och 80000 kronor samt med avlrappning i övriga inkomst­skikt enligt i motionen angivna regler,

16,   atl höja bolagsskatten med 10 procentenheter till 50%,

17,   all Ulla en allmän arbetsgivareavgift, dock med undanlag för kom­muner och landsting, beräknad på förelagens omsättning så alt den under budgetåret 1979/80 inbringar minst 6000000000 kronor,

18,   att hos regeringen hemställa om skynd.saml förslag om en radikal förändring av avdragssystemet i beskatiningen, innebärande

 

a)    slopande av sparavdraget,

b)   slopande av representationsavdraget,

c)    slopande av rätten att göra avdrag för underskott i en förvärvskälla från inkomsten i en annan förvärvskälla,

d) begränsning av ränteavdragen så att sådana medges för räntor på ett
skuldbelopp om maximalt 200000 kr, men ej däröver.

 

SkU 1978/79:55                                                                     43

e) begränsning av avdragsrälten när det gäller utgifter för upprustning och ombyggnad av hyresfastigheter,

O förändring av avdragsreglerna, sä alt medgivet avdrag ej sker som nu från inkomsten utan från skallen med viss procentuell andel av beloppet,

19,   att hos regeringen begära skyndsamt förslag om höjning av skatten på stora förmögenheter enligt i motionen angiven skala,

20,   alt hos regeringen begära skyndsamt förslag om slopande av 80/85-procentsregeln,

21,   atl hos regeringen begära skyndsamt förslag om höjning av skatten på arv och gåvor med i genomsnitt 50%,

22,   att hos regeringen begära skyndsamt förslag om skärpning av reali­sationsvinstbeskattningen genom atl den grundas på följande principer:

 

a)    hela realisationsvinsten bör vara skattepliktig,

b)   även realisationsvinst från avyttring av lös egendom avsedd för per­sonligt bruk bör vara skattepliktig,

c)    beskatiningen av realisationsvinsten bör vara av minst samma skärpa som beskatiningen av arbetsinkomster,

 

23,   att hos regeringen begära skyndsamt förslag om beskatining av stiftelser,

24,   all hos regeringen begära skyndsaml förslag om en plan för bekäm­pande av skalleflykt och skattefusk;

dels de vid allmänna motionstiden väckta motionerna

1978/79:220 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari hemställs att riksda­gen beslular alt vid beräkning av extra avdrag vid inkomstbeskattning för pensionärer vardera maken antas inneha hälften av den gemensamma förmögenheten;

1978/79:305 av Ingrid Sundberg (m) och Ingegerd Troedsson (m) vari hemställs all riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas att 1 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhets­skatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1  §

Till staten------------------- givna beslämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter--------- i taxeringslagen.

Vid laxeringen till förmögenhels-    Vid laxeringen lill förmögenhets-

skatt skola bestämmelserna i 3 och     skatt skola bestämmelserna i 3 och 4 §§, 64 § 2 mom. och 65 § kom-     4 §§, 64 S 2 mom. och 65 § kom-

 

SkU 1978/79:55                                                                     44

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

munalskattelagen (1928:370) äga munalskattelagen (1928:370) äga
motsvarande tillämpning. Beskatt- motsvarande lillämpning, dock att
ningsår är dock alltid del kålen- med barn avses endast egna barn
derår som närmast föregått taxe- och styvbarn. Beskattningsår är
ringsåret. 1 den män bestämmelser- dock alllid del kalenderår som när-
na i kommunalskallelagen eller i mast föregått taxeringsåret. 1 den
denna lag meddelade, med stadgan- mån bestämmelserna i kommunai­
den i kommunalskattelagen likarta- skattelagen eller i denna lag medde-
de bestämmelser äga tillämpning lade, med stadganden i kommunal-
vid taxeringen till förmögenhets- skattelagen likartade beslämmelser
skall, skola likaledes anvisningarna äga lillämpning vid laxeringen lill
lill kommunalskallelagen i molsva- förmögenhelsskail, skola likaledes
rande delar lända till efterrättelse. anvisningarna till kommunalskatte­
lagen i motsvarande delar lända lill
efterrältelse.

Denna lag tillämpas första gången vid 1980 års laxering.

1978/79:306 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari hemställs alt riksda­gen beslutar hos regeringen anhålla

1.    atl möjligheterna att åstadkomma en individuell beskatining av ma­kars och jämställdas förmögenhet snarast utreds,

2.    atl i avvaktan på resultaten härav förslag till en rättvisare beskaltning av makars och jämställdas förmögenhet snarast framläggs;

1978/79:308 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs all riksdagen uttalar sig för slopande av inflationsskyddet för inkomslskalteskalan och hos regeringen begär all förslag härom snarast föreläggs riksdagen;

1978/79:309 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs atl riksdagen ullalar sig för slopande av hela momseffeklen på livsmedel och hos rege­ringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen;

1978/79: 310 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari under yrkandet 1 hemställs att riksdagen uttalar sig för en genomgripande skattereform enligt i motio­nen anförda huvudlinjer;

1978/79:337 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs alt riksdagen beslutar alt hos regeringen begära atl en parlamentarisk utredning lillsälls för att utreda frågan om övergång till en progressiv statskommunal en-hetsskall;

1978/79:346 av Ingegerd Troedsson (m) och andre vice lalmannen Tage Magnusson (m) vari hemslälls

1.    all riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande lill all inläkt av annan fastighet skall utgöra A-inkomst lill den del den härrör från eget arbete,

2.    att riksdagen i avvaktan därpå beslular alt riksskatteverket får medge dispens för rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie pä den del av inkomsten av annan fastighet som kan hänföras till arbetsinkomst;

 

SkU 1978/79:55                                                                     45

1978/79:347 av Ingegerd Troedsson (m) vari hemställs alt riksdagen - i avvaktan pä utredning om en mer individuell beskailning av makars förmö­genhet och B-inkomster - beslutar om en sådan ändring av lagen om statlig inkomstskatt all makes B-inkomst lill den del den understiger 3 000 kr. alltid särbeskattas;

1978/79:400 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari - med hänvisning till motionen 399 - hemställs all riksdagen beslular uttala att folkpensionen görs reellt skattefri genom all den vid taxering särskiljs från övriga inkomster;

1978/79:494 av Tage Adolfsson m.fl. (m) vari hemslälls att riksdagen begär att regeringen skyndsaml tillsätter en utredning, som skall utarbeta regler för en specialbeskattning av extra arbetsinsatser i syfte alt stimulera arbetsviljan;

1978/79:495 av Karin Ahrland (fp) och Bonnie Bernslröm (fp) vari hem­ställs att riksdagen beslutar all hos regeringen begära en utredning an­gående möjligheterna alt införa fullständig särbeskaltning av förmögenhet och inkomst av förmögenhet m. m.;

1978/79:822 av Holger Bergqvist (fp) och Esse Petersson (fp) vari hem­slälls att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan om en statskommunal enhetsskalt med ramfördelning av skatlemedel lill kom­muneroch landsling i enlighel med molionen;

1978/79:824 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari under yrkandet 2 hemställs alt riksdagen uttalar sig för mervärdeskattens avskaf­fande;

1978/79:827 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av beskattningsreglerna för svenska medbor­gare bosatta utomlands;

1978/79: 1136 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari hemställs atl riksdagen i enlighet med det anförda i molionen 1978/79: 1108 anhåller hos regeringen om förslag om avdragsrätt för styrkta och nödvändiga barntillsynskost­nader;

1978/79: 1144 av Sven Johansson (c) vari hemställs atl riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsaml förslag från 1972 års skalteutredning om lindrigare beskailning av exlrainkomster;

 

SkU 1978/79:55                                                                      46

1978/79: 1158 av Rune Rydén m.fl. (m) vari hemslälls all riksdagen hos regeringen anhåller om förslag alt försäkringsavdragels realvärde återställs till 1963 års penningvärde och uppräknas lill 600 kr. för ensamslående och I 200 kr. för gifta och därmed jämställda;

1978/79: 1159 av Rune Rydén m. fl. (m) vari hemslälls all riksdagen hos regeringen anhåller om förslag all inkomst av fastighet skall grunda räll lill avdrag för pensionsförsäkringspremie i det fallet den skattskyldige är verksam med fasiigheisförvallning i ej ringa omfallning;

1978/79: 1166 av Håkan Winberg (m) vari hemslälls all riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande alt i motionen angivna värdegränser uppjusleras så alt de motsvarar samma reella värde som när resp. nomi­nella belopp faslställdes;

1978/79: 1613 av Gösta Bohman m.fl. (m) vari - med hänvisning till molionen 1978/79: 1108 - hemslälls atl riksdagen

1.    hos regeringen anhåller om förslag om atl stämpelskatten på aktier avskaffas,

2.    uttalar alt fribeloppen för kapitalinkomster bör anpassas lill penning-värdesut vecklingen;

1978/79: 1622 av Gösta Bohman m.fl. (m) vari - med hänvisning lill molionen 1108 - hemslälls atl riksdagen måtte besluta

1.   atl en planmässig sänkning av marginalskatterna skall genomföras syftande lill att marginalskatterna i vanliga inkomstlägen inte skall över­stiga 50% samt att detta mål bör vara uppnått år 1982,

2.   atl i skrivelse lill regeringen hemställa om förslag lill marginalskatte­sänkningar avseende år 1980 av en storleksordning motsvarande resten av steg I saml åtminstone hälften av steg 2 i 1972 års skatteulredningsförslag,

3.   alt införa ett marginalskallelak, som i ett första steg bör sättas till 85%,

4.   alt i skrivelse till regeringen hemställa om tillsättandet av en utred­ning med uppdrag atl studera barnfamiljernas speciella skatlesilualion saml lägga förslag lill åtgärder syftande till all bättre anpassa beskattning­en till skalleförmågan saml alt motverka nuvaraiide i många fall helt orimliga marginaleffekter för sådana familjer,

5.   atl i skrivelse till regeringen hemställa om tillsättandel av en utred­ning för all utarbeta ell förslag lill skatterabatt för pensionärer i enlighet med vad som i motionen 1978/79: 1108 anförts;

1978/79: 1716 av Filip Fridolfsson m. fl. (m) vari hemställs all riksdagen hos regeringen begär att proposition om rätt till avdrag vid beskattningen för gåvor lill religiösa m.fl. ändamål skyndsaml läggs fram;

1978/79:1717 av Per Gahrton (fp) vari hemställs atl riksdagen hos rege­ringen begär en allsidig översyn av beskaltningen av utlandssvenska pen­sionärer;

 

SkU 1978/79:55                                                                     47

1978/79: 1721 av Göthe Knutson (m) och Georg Danell (m) vari hemställs att riskdagen hos regeringen anhåller om förslag syftande till

1.    att högsta avdragsgilla belopp för underhållsbidrag till barn minst skall motsvara beloppet för det under ifrågavarande inkomstår gällande bidragsförskottet,

2.    alt underhållsbidrag och bidragsförskott till barn i fråga om förmåns­mottagare och skatteplikt jämställs med barnpension;

1978/79:1726 av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Inge­gerd Troedsson (m) vari hemslälls atl riksdagen som sin mening ger rege­ringen lill känna vad i molionen anförts om rält lill s. k. sparavdrag också för den som investerat sitt sparkapital i rörelse, jordbmk eller annan faslighet;

1978/79: 1730 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs atl riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom förordnas om stämpelskaltelagen (1964:308) att 7 och 11 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

7§
Skatten utgår med en krona för       Skatten utgår med en krona och

vaije fullt hundratal kronor av femtio öre för varje fullt hundratal
egendomens värde, dock lägst med kronor av egendomens värde, dock
tio kronor.                                    lägst med tio kronor.

Förvärvas egendomen av juridisk person, utgår skatten med dubbelt belopp utom i fall, då förvärvaren

1)  om han erhållit egendomen såsom gåva skulle ha varit befriad från gåvoskatt;

2)  är bostadsrättsförening eller av bosladsstyrelsen eller länsbostads­nämnd erkänd som allmännyttigt bostadsföretag enligt de bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bosiadsbyggandel, som gällde vid liden för förvärvet;

3)  är kreditinrättning och enligt lag eller enligt reglemente eller bolags­ordning, som regeringen fastställt, skyldig alt åter avyttra egendomen; eller

4)  är dödsbo.

 

SkU 1978/79:55                                                                     48

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

IIS Beviljas inteckning eller förklaras ansökan om inteckning vilande, skall stämpelskatt erläggas. Med beviljande av inteckning likställes i denna lag att inteckning överföres frän skeppsbyggnadsregistret lill skeppsregistret.

Skatten utgår med Jy'ra kronor Skatten utgår med tio kronor för
för varje fullt tusental kronor av det varje fullt lusental kronor av det
kapitalbelopp, för vilket inteckning kapitalbelopp, för vilkel inteckning
beviljas eller ansökan om inteck- beviljas eller ansökan om inteck­
ning förklaras vilande, dock lägst ning förklaras vilande, dock lägst
med tio kronor.                                                  med lio kronor.

Skatteplikt föreligger icke, när

1)  inteckning meddelas i järnväg för allmän trafik;

2)  vilandeförklarad ansökan om inteckning fullföljes;

3)  inteckning meddelas på grund av 4 S lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal;

4)  sammanföring av inteckningar eller utbyte av pantbrev, vilandebevis eller intecknad fordringshandling äger rum;

5)  inteckning utsträckes till alt avse ytterligare en eller flera fastigheter eller ytterligare ett eller flera luftfartyg;

6)  nytt pantbrev eller vilandebevis utfärdas i fall som avses i 22 kap. 5 § tredje stycket jordabalken och i 10 § andra stycket lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling;

7)  sådan åtgärd vidtages beträffande inteckning i luftfartyg som aves i 29 eller 30§ lagen (1955:227) om inskrivning av rält till luftfartyg; eller

8)  inteckning meddelas i skeppsbygge.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

1978/79: 1742 av Sven-Olov Träff (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär atl en helt individuell beskattning snarast genomförs;

1978/79: 2118 av Yvonne Hedvall (m) och BirgiUa Rydle (m) vari - med hänvisning till morionen 1978/79:2117 - hemställs att riksdagen hos rege­ringen anhåller om förslag lill avdrag vid inkomsllaxeringen för barnlill-synskostnader.

Ulskotlel behandlar i detta sammanhang också följande av finansutskot­tet till utskottet överlämnade motionsyrkanden, nämligen

1978/79:2307 (yrkandet 5) av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari hemställs alt den i motionen 1978/79: 824 förordade omläggningen till produktionsbeskattning läggs till grund för en genomgripande förändring av nuvarande beskatlningssystem;

1978/79:2371 (yrkandet 6) av Olof Palme m.fl. (s) vari hemställs atl riksdagen hos regeringen anhåller om förslag lill förenklad beräkning av det kommunala skalleunderlaget i enlighet med vad som i molionen an­förls;

1978/79: 2373 (yrkandet 2) av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs att

 

SkU 1978/79:55                                                                     49

riksdagen hos regeringen begär alt en parlamentarisk utredning tillsätts för att utreda frågan om övergång till en progressiv statskommunal enhets­skall.

Yrkandena 15 och 16 i molionen 1978/79:2433 har hänvisats till social-utskoltel och yrkandena 17 och 18 lill socialförsäkringsutskotlet.

Yttranden

Skalteutskottet har berett finans-, socialförsäkrings- och arbetsmark­nadsutskotten tillfälle yttra sig över delar av propositionen och vissa motioner. Yttrandena jämte avvikande meningar är fogade som bilagor (1-3) lill della belänkande.

Ulskoliet har vidare under hand berett riksskatteverket och länsstyrel­sen i Stockholms län tillfälle atl frän tekniska utgångspunkter yttra sig över de förslag i propositionen som gäller grundavdraget och del kommunala skatteunderlaget. Yttrande har inkommit från riksskatteverket och fogals som bilaga 4 till betänkandet.

Skrivelse

Svenska arbetsgivareföreningen har i en skrivelse till utskottet tagit upp frågan om avdrag för avgifter lill arbetsgivareorganisationer.

Utskottet

Skallen på 1980 års inkomster m. m.

Under hösten 1978 genomförde riksdagen skallelättnader för 1979 års inkomster på ca 2,1 miljarder kr., huvudsakligen beslående av lättnader i marginalskatten och en uppräkning av den särskilda skatlereduklionen från 400 kr. till 560 kr. 1 propositionen 160 lämnas förslag om en fortsatt reformering av inkomsiskatten. Förslaget, som avser 1981 års taxering eller 1980 års inkomster, innebär, förutom marginalskallesänkningar för skattskyldiga med inkomster mellan ca 34000 kr. och 114000 kr., alt en marginalskaltespäir införs, enligt vilken den sammanlagda statliga och kommunala marginalskatten inte får översliga en viss gräns. Denna skall uigöra 80 % i inkomslskikl upp till elt belopp molsvarande 30 basenheter -eller 171 000 kr. vid en uppskattad basenhet för taxeringsåret 1981 om 5700 kr. - och 85 % för inkomstdelar däröver.

Proposilionen innehåller också den lagtekniska regleringen av den om­läggning av det kommunala skatteunderiaget varom förslag väckts i den till finansutskottet hänvisade proposilionen 1978/79: 95 och som bl. a. innebär atl ett .flertal skattepliktiga förmåner, exempelvis sjukpenning, föräldra­penning och arbetslöshetsersättning, i fortsättningen skall inräknas i del 4   Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 55

 

SkU 1978/79:55                                                                      50

kommunala skatteunderlaget. 1 del sammanhängd föreslås i proposilionen 160 atl del statliga grundavdraget slopas och atl del kommunala grundav­draget höjs från 4 500 kr. lill 6000 kr. Den särskilda skattereduktionen (f. n. 560 kr.) har beloppsmässigt anpassats lill de nya bestämmelserna om grundavdragen. Likaså har skattesatserna omräknats för att undvika de höjningar av marginalskatten som ett slopande av det statliga grundavdra­get eljest skulle innebära.

I proposilionen föreslås slutligen alt fysisk person skall ha rätt lill avdrag - i form av skattereduktion ("gåvoreduktion") - för gåvor till bl. a. internationell biståndsverksamhet och atl de fria trossamfunden - i likhet med svenska kyrkan - befrias från arvsskatt.

Kostnaderna för de i proposilionen föreslagna ändringarna i fråga om inkomstskallen harberäknals lill sammanlagt 2 750 milj. kr. Härav belöper 2650 milj. kr. på marginalskallesänkningar, därvid hänsyn också lagils lill effekten av grundavdragsreformen och den tekniska anpassningen av skat­teskalan. Skattebortfallet till följd av marginalskaltespärren har - med hänsyn tagen också till 80/85-procenlregelns inverkan - uppskattats till 80 milj. kr. och kostnaden' för rätten lill avdrag för gåvor lill 20 milj. kr. Neltoökningen av statens kostnader förden i propositionen 95 föreslagna överföringen till kommunsektorn har för år 1980 beräknats till ca 1 700 milj. kr. Sammanlagt innebär förslagen i propositionerna 95 och 160 en försvag­ning av statsbudgeten - genom minskade inkomster och ökade utgifter -med ca 4450 milj. kr.

Departementschefen framhåller i proposilionen att de föreslagna refor­merna i nuvarande samhällsekonomiska och statsfinansiella läge i allt väsentligt måste finansieras genom skaltehöjningar på andra områden. Han föreslår i proposilionen 160 en höjning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtt samt vid inteckning. Ändringarna beräknas ge en inkomstförstärkning under år 1980 med drygt 550 milj. kr. I proposi­tionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken har föreslagits åtgärder på energiskalteområdel som beräknas komma att öka skatteinkomsterna med ca 600 milj. kr. Slutligen föreslås i proposilionen 202 om avgiftsuttaget lill .försäkringen för lilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980- 1984 m. m. att skyldigheten atl erlägga avgift för finansieringen av samhällets barnomsorg fr.o.m. år 1980 utsträcks till att gälla även egenföretagare och all underlaget för arbetsgivarnas avgifter lill socialför­säkringarna och näraliggande ändamål skall omfalia även naluraförmån i form av fri bil. Deparlemenlschefen anser all dessa båda åtgärder kommer atl innebära ökade statsinkomster om sammanlagt ca 700 milj. kr. Åter­stående finansieringsbehov vid en totalfinansiering uppgår således till ca (4450-1850) =2600 milj. kr. Valet av finansieringskälla för alt läcka denna kostnad bör enligt deparlemenlschefen anslå lill hösten 1979.

Yrkandena i parlimotionen 2433 från s innebär bl. a. all den indexregle­ring av skatteskalan som gäller fr. o.m. 1979 års taxering slopas, liksom

 

SkU 1978/79:55                                                                      51

den i propositionen föreslagna marginalskattespärren, och atl fysiska per­soner - i stället för skattereduktion - skall ha rätt lill särskilt avdrag från slutskalten med ett belopp molsvarande tio procent av den påförda koni-munalskatlen, dock lägst 700 och högst 2 400 kr. S-förslaget medför något större sänkningar av lolalskallen än enligt proposilionen för inkomster upp lill drygt 70000 kr. men mindre för inkomster däröver. Med hänsyn lill alt regeringen enligt motionärernas mening inte presenterat en tillfredsställan­de lösning på den framtida kostnadsfördelningen mellan staten och kom­munerna lill följd av att dessa skall tillföras skatteunderlag från beskattade förmåner, där skatten f. n. i sin helhet tillfaller staten, yrkar motionärerna atl såväl del statliga som del kommunala grundavdraget bibehålls vid 4 500 kr. I konsekvens härmed yrkar motionärerna avslag på alla de förslag till nya beloppsgränser, gällande bl. a. skatlepliktig sjukpenning och den nedre gränsen för tillhörighet lill sjukpenning- och arbeisskadeförsäkringarna. som läggs fram i propositionen liksom på de bestämmelser som reglerar det kommunala skatteunderlaget.

1 en till finansutskottet hänvisad parlimotion (2371) har s yrkat att riksdagen föreläggs ett nytt förslag till lösning av frågan om beräkning av del kommunala skatteunderlaget. Förslaget bör enligt motionärernas me­ning vara så utformat att det uppfyller kravet på kostnadsmässig neutralitet inte bara för det år då omläggningen sker utan också, så långt möjligt, för tiden därefter. Molionen 2371 har i nu angiven del av finansutskottet överlämnats till skatleutskottet förbehandling.

Molionärerna anser slutligen att riksdagen bör göra ett uttalande av innebörd alt kostnaderna till följd av skatteomläggningen 1980 och övriga i molionen 2433 aktualiserade åtgärder — vari ingår uppräkning fr. o. m. den I januari 1980 av det allmänna barnbidraget saml studiebidraget och del förlängda barnbidraget - saml de kostnader som följer av förslaget i propositionen 95 om den kommunala ekonomin bör finansieras genom ett skatte- och avgiftsuttag som ger staten full täckning för kostnaderna.

C uttalar i sin parlimotion (2432) den meningen atl förslagen i proposi­tionerna 95 och 160 lill vissa delar är väl genomtänkta och balanserade men anser det rimligt att beslutet om statsskatten för 1980 års inkomster anstår till dess finansieringsfrågan lösts. Beslutet bör, menar motionärerna, tids­mässigt samordnas med avtalsförhandlingarna och då inbegripa en priori­tering av barnfamiljerna genom en vårdnadsersättning, och de begär därför i första hand uppskov med behandlingen av proposilionen i denna del lill i höst. I andra hand yrkas andra och - genom alt utrymme reserveras för vårdnadsersätlning - lägre marginalskallesänkningar än enligt proposilio­nen.

M har i sin molion 2349 godtagit förslagen i propositionen avseende den statliga skatteskalan för inkomståret 1980 och marginalskatlespärr för sam­ma år. Härigenom får yrkandena i m-motionen 1622 från den allmänna motionstiden i år avseende samma frågor anses ha förfallit. I motsats lill s

 

SkU 1978/79:55                                                                      52

och c anser m inte att marginalskattesänkningarna i nuvarande samhälls­ekonomiska och statsfinansiella läge måsle finansieras genom skattehöj­ningar på andra områden. Något underlag för ett ställningslagande lill förmån för skattehöjningar 1980 finns enligt motionärernas mening inte i dagsläget. I stället bör den ekonomiska politiken inriktas på atl söka undvika sådana åtgärder genom begränsningar av den offentliga utgiftsex­pansionen och genom sparslimulerande åtgärder.

Vpk yrkar i motionen 2435 avslag på marginalskatlesänkningarna och på marginalskaltespärren och anser att man i stället bör införa en extra skattereduktion om I 000 kr. för skattskyldiga med en beskattningsbar inkomst mellan 30000 kr. och 80000 kr., med avlrappning i övriga in­komslskikl. 1 samma motion och i partimoiionen 308, väckt under den allmänna motionstiden i år. begär vpk förslag om att inflalionsskyddet för den statliga inkomstskatten avskaffas.

I apk:s parlimotion slutligen yrkas avslag på propositionen 160 i dess helhet. Detta innebär att apk också förkastar förslaget om rält till skattere­duktion för gåvor lill bl. a. internationell biståndsverksamhet. Proposilio­nen i denna del avstyrks också av såväl s och c som m och vpk, av m dock med en begäran om atl regeringen får i uppdrag atl utarbeta ett nytt förslag om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

I samband med att skatteulskotlel i höstas behandlade proposilionen 1978/79: 50 om inriktningen av den ekonomiska politiken m. m. i de delar som avsåg skatteomläggning för inkomståret 1979 erinrade utskotiei om alt progressionen vid beskattningen under 1970-talel successivt skärpts ge­nom påverkan av såväl statlig som kommunal inkomstskatt och atl margi­nalskaltesatserna numera blivit höga redan i mellaninkomstlägena. Enligt utskottets mening är en sänkning av marginalskatterna numera angeläg­nare än någonsin tidigare under 1970-lalet. och utskottet kan därför in­stämma i propositionens syfte all dämpa marginaleffekterna i ett brett skikt av inkomstskalan. Deparlemenlschefen uttalar i propositionen den meningen att kostnaderna för skatteomläggningen och den ökade överfö­ringen till kommunsektorn bör finansieras genom skaltehöjningar på andra områden. Skatleutskottet delar denna uppfattning men anser i likhet med finansutskottet i dess yttrande över proposilionen (se bilaga I) all frågan om skalleskalans närmare utformning har sådanl samband med finansi­eringen av skatteomläggningen atl dessa båda frågor lämpligen bör prövas i ett sammanhang. På grund härav och då ulskotlel inte är berett atl i nuläget utarbeta ett förslag till de ytterligare finansieringsålgärder som elt bifall lill den i propositionen föreslagna skatteomläggningen ger upphov till anser ulskoitet sig böra - i likhet med vad finansutskottel föreslagit - avstyrka bifall lill propositionen och begära atl nytt förslag föreläggs riksdagen för beslut i höst.

Uiskoliels beslut innebär också avslag på m-motionen 2349 och s-motio­nen 2433 i vad de berör frågan om skatteskalan för inkomståret 1980.

 

SkU 1978/79:55                                                       53

Däremot är förstahandsyrkandel i centerns partimotion 2432. avseende uppskov med fastställande av skatteskalor för inkomståret 1980 lill den tidpunkt då förslag om skatteomläggningens finansiering föreligger, tillgo­dosett. Utskottets ställningstagande betyder formellt bifall till de motions­yrkanden som innebär avslag på den statsskalteskala som föreslås i propo­silionen liksom lill de yrkanden som innebär avslag på förslagen om en marginalskatlespärr. om en omläggning av beräkningen av del kommunala skatteunderlaget samt om ändringar i reglerna om statligt och kommunall grundavdrag och de härav föranledda ändringarna i fråga om andra be­loppsgränser med anknytning till grundavdragels sloriek.

Ulskoitet vill i likhet med finansutskottet understryka vikten av atl del förslag lill ny skatteskala som skall föreläggas riksdagen i höst dämpar marginaleffekterna i ett brett skikt av inkomstskalan och all vid utform­ningen av skalan särskilt de lägre inkomstlagarnas situation uppmärksam­mas. Förslaget bör också, så långt möjligt, lillgodose kravet på enkelhet i tillämpningen.

Enligt riksskatteverkets uppfattning skulle ett borttagande av del statliga grundavdraget och en höjning av del kommunala i viss utsträckning kom­plicera bl. a. skalleberäkningen och därigenom medföra merarbele under en ganska betydande övergångstid.

Utskotiei kommer i del följande att inledningsvis uppehålla sig vid frågan om inflalionsskyddet i skatteskalan för all därefter gå in på frågan om marginaleffekterna på längre sikt. Utskotiei kommer därvid alt be­handla de motioner som väckts i anslutning lill proposilionen saml vissa motioner från den allmänna motionstiden i år som med hänsyn till all de har ell direkt eller indirekt samband med de i proposilionen behandlade frågorna ansetts lämpligen böra las upp lill prövning i detta sammanhang. Avslutningsvis behandlar utskottet förslagen om avdragsrätt för gåvor, om arvsskaitefrihet och om stämpelskatt.

Inflalionsskyddet i skatteskalan

Fr. o. m. 1979 års taxering gäller i inkomstskallesyslemel elt aulomaliskl verkande inflalionsskydd genom att skiktgränserna i den statliga inkomst­skatteskalan är anknutna till penningvärdeulvecklingen. Den beskattnings­bara inkomslen uttrycks i basenheter. Basenheten, som fastställs av rege­ringen före utgången av september månad varje år med utgångspunkt i statistiska centralbyråns beräkningar av penningvärdeutvecklingen, ulgör f. n. 5 400 kr. Den antas för inkomståret 1980 komma atl uppgå lill 5 700 kr.

I s-motionen 2433 yrkas all inflationsskyddet avskaffas fr. o. m. 1981 års taxering, medan vpk i motionerna 308 och 2435 begär förslag av liknande innebörd. 1 den socialdemokratiska partimotionen framhåller motionä­rerna som sin mening atl indexregleringen bidrar lill alt öka klyftorna mellan olika skattskyldiga genom att den inte lar hänsyn lill hur myckel lönerna ökar och ännu mindre lill hur löneökningarna fördelas. Liknande

 

SkU 1978/79:55                                                                      54

synpunkter har framförts av vpk som menar att indexregleringen gynnar skattskyldiga med höga inkomster och missgynnar dem med lägre.

Riksdagens beslut 1977 om inflationsskyddad statsskatt tillkom mol bakgrund av de effekter inflationen hade på skatteuttaget. Man ville skapa garantier för atl de fördelningspolitiska avvägningar som uttryckts genom riksdagens beslut om skatteskalan skulle bli bestående lills beslut fattades om ändrad avvägning för alt därigenom kunna bryta den ärliga samman­kopplingen av löneförhandlingar och skaltejusleringsbesltit och ge skatte­skalan en varaktighet som möjliggjorde även fleråriga löneavtal.

Utskottet anser dessa skäl för all ha elt i skatteskalan inbyggt inflations­skydd vara alltjämt bärande och avstyrker följaktligen bifall till molionen 308 samt motionerna 2433 och 2435 i denna del.

Marginalefjekler på längre sikt

I m-motionen 2349 yrkas marginalskallesänkningar efter 1980 i syfte att få ned marginalskatten i normala inkomstlagen lill högsl 50 procent och att maximera den till 70 procent. Yrkande om en planmässig sänkning av marginalskalten till 50 procent i vanliga inkomstlägen återfinns också i m-motionen 1622 från den allmänna motionstiden i år.

Ulskotlel har tidigare i olika sammanhang gett uttryck åt den uppfatt­ningen atl en mer varaktig skattereform måste innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen. Enligt utskottets mening torde del emellertid av stalsfinansiella skäl inie vara möjligl all införa regler som begränsar marginalskatten lill 50 procenl i normala inkomstlägen eller maximerar den till 70 procent. Utskottet avstyrker därför dessa yrkanden i motionerna 1622 och 2349.

Frågan om de samlade marginaleffekterna på den enskildes ekonomi av progressiv skatt och inkomstrelaterade bidrag och avgifter har tagits upp av både c, m och vpk. I c-molionen 2432 betonar molionärerna viklen av att alla människor får en sådan situation all de upplever det som ekono­miskt rimligt att göra en extra insats. 1 propositionen berörs - menar motionärerna - inte alls de marginalskatteeffekler som uppkommer i inkomstlagen mellan 50000 och 80000 kr. när behovsprövade, skattefria bidrag minskar eller faller bort. Motionärerna begär därför all en parla­mentarisk utredning får i uppdrag att pröva frågan om elt tak för marginal­effekterna som inte begränsas lill enbart inkomster över de 114 000 som föreslagils i propositionen utan som kommer alla till del. M pekar i motio­nen 2349 på de orimliga marginaleffekter som gällande regler för skatteska­lans utformning, existensminimum och avirappade sociala förmåner i för­ening kan ge upphov till och begär en utredning i syfte all begränsa sådana effekter. Ett yrkande av liknande innebörd har framställts i m-motionen 1622. där motionärerna särskilt erinrar om barnfamiljernas skatlesilualion. I vpk-motionen 2435 slutligen begär molionärerna, med en liknande moti­vering, all de samlade marginaleffekterna av ökade inkomster, bidrags-

 

SkU 1978/79:55                                                                      55

bortfall och avgiftshöjningar skyndsamt utreds och alt riksdagen föreläggs förslag i frågan.

Utskotiei har lidigare i detta betänkande gett uttryck åt den uppfattning­en alt en sänkning av marginaleffekterna är angelägen i ett brett skikt av inkomstskalan och föreslagit riksdagen atl hos regeringen begära nytt förslag till skatteskalor för inkomståret 1980 där särskilt de lägre inkomst­tagarnas situation uppmärksammas.

De negativa effekter av nuvarande familjepolitiska stödformer i form av bidrag, skaltelindringar och indirekt stöd vilka påtalats i motionerna torde framför alll drabba barnfamiljer och i första hand familjer med flera barn, där Iröskeleffekterna vid inkomstökningar är särskilt markerade. Frågan har uppmärksammats av regeringen som numera tillkallat en utredning med uppgift all göra en allmän kartläggning av barnfamiljernas situation och därvid särskilt studera situationen för flerbarnsfamiljerna. I utredningsuppdraget ingår att undersöka vilken effekt de nuvarande direk­la och indirekta stödformerna har för olika typer av familjer och i olika inkomstlagen och att analysera de tröskel- och marginaleffekter som de nuvarande stödformerna medför. Utredningen skall också överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att på ett tillfredsställande sätt tillgodo­se flerbarnsfamiljernas behov och pröva ändamålsenligheten av nuvarande bidragsregler från flerbarnsfamiljernas synpunkt. Särskilt har utredningen att pröva hur marginaleffekterna påverkar flerbarnsfamiljerna och den är också oförhindrad atl ta upp de olika direkta eller indirekta stödformer som finns för all lillgodose särskilt fierbarnsfamiljernas behov av stöd.

Den 15 mars i år har chefen för bostadsdepartementet av regeringen bemyndigats tillkalla en särskild kommitté för atl göra en översyn av administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljerna m. fl. Denna kom­mitté skall samråda med utredningen om barnfamiljernas ekonomiska situation, studieslödsutredningen, ensamförälderkommitlén och socialpo­litiska samordningsutredningen. Av vad ulskoitet anfört framgår att de i motionerna aktualiserade frågorna numera är föremål för uppmärksamhet inom flera utredningar och all berörda yrkanden i motionerna 2349, 2432 och 2435 således i huvudsak är tillgodosedda. Utskottet vill understryka vikten av att utredningarna, med hänsyn inte minst till marginaleffekternas komplexa karaktär, så långt möjligl samordnar utredningsarbetet och atl arbetet bedrivs skyndsaml. Någon riksdagens åtgärd med anledning av dessa yrkanden är enligt uiskoliels mening inte ertbrderiig, och ulskotlel avstyrker följaktligen bifall lill desamma.

Vad utskottet nu anfört utgör enligt utskottets mening också svar pä molionen 494 av Tage Adolfsson m.fl. (m) och 1144 av Sven Johansson (c). Dessa motioner syftar båda till en lindrigare beskattning av exlrain­komster. De i dessa motioner aktualiserade frågorna bör enligt utskottets mening lösas genom sänkta marginalskatter och inte genom atl extrain­komster beskallas enligt en annan och lägre skattesats.  Utskottet av-

 

SkU 1978/79:55                                                                      56

styrker därför motionerna i den mån de inte kan anses besvarade med vad ulskotlel tidigare anfört.

Heininamakea vdrag

Skattereduktion, s.k. hemmamakeavdrag, med 1800 kr. medges ogift med hemmavarande barn under 18 år och gift, vars make saknar till slallig inkomstskatt taxerad inkomst. Gift, vars make har laxerad inkomst under­stigande 4 500 kr., erhåller skattereduktion med 40 procenl av skillnaden mellan 4500 kr. och den taxerade inkomslen. Om vardera maken har till slallig inkomstskatt taxerad inkomst som understiger 4 500 kr. tillkommer skatlereduklionen den av makarna som har den högsta taxerade inkoms­ten. Om de taxerade inkomsterna är lika stora, medges den äldre maken skattereduktion. Bestämmelserna om skattereduktion tillkom genom 1970 års skattereform för all vid övergången till individuell beskatining elimine­ra eller begränsa skattehöjningen för familjer, där endast en av makarna förvärvsarbetar.

Förslaget i propositionen innebär all skattereduktionen anpassas lill del höjda kommunala grundavdraget så atl avlrappning sker med 30% av skillnaden mellan 6000 kr. och den lägre laxerade inkomslen. Utskottet har lidigare i delta belänkande avstyrkt bifall till della förslag. S-motionen 2433. vari begärs oförändrade regler, är härigenom i denna del formellt tillgodosedd.

Nils Hörberg (fp) yrkar i motionen 2366 utredning och förslag om av­veckling i ire steg fr. o. m. den 1 januari 1980 av hemmamakeavdragel för barnlösa hemmamakar födda efler 1929. Han begär vidare en plan för en successiv avveckling av hemmamakeavdragel för föräldrar och all avdra-get ersätts med barnbidragshöjningar med särskilt stora höjningar för de yngsta barnen.

Frågan om att avskaffa hemmamakereduklionen behandlades av 1972 års skatteutredning i dess slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skal-lesyslemel. Ulredningen ansåg för sin del all skaileredukiionen av princi­piella skäl borde avskaffas men menade all delta - förutom problem för kategorin hushåll med en äldre hemmamake - skulle leda till försämrade ekonomiska förmåner för många skattskyldiga med hemmamake och barn. Eftersom möjligheterna att kompensera dessa barnfamiljer enligt utred­ningen var otillfredsställande ansåg ulredningen del inie rimligl all föreslå ändrade regler.

Vad molionären anförl ulgör enligi uiskoliels mening inie lillräckliga skäl för alt i nuläget slopa rällen till hemmamakeavdrag, och utskottet avstyrker därför molionen 2366 i denna del.

Individuell beskattning av makars inkomst och förmögenhet m. m.

Makar skall laxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden speciella regler för makar, exempelvis för

 

SkU 1978/79:55                                                                      57

beräknande av förvärvsavdrag. Om makar levt tillsammans under beskatt­ningsåret gäller atl endera maken har rätt att tillgodogöra sig allmänna avdrag - och efler medgivande av andra maken - förlustavdrag som denne inte kunnal utnyttja.

Vid skatteberäkningen gäller för makar vid uträkningen av statlig in­komstskatt särskilda regler. Innebörden av dessa är atl vardera maken beskattas individuellt för s. k. A-inkomst (hit räknas inkomst av tjänst med undantag för periodiskt understöd och därmed jämföriig periodisk inläkt saml inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej bloll ringa omfattning), medan däremot s. k. B-inkomsl (dvs. annan inkomst än A-inkomsl) sambeskallas, om den för makarna gemensami översliger 2000 kr. Sambeskallningen av B-inkomsl sker genom alt makarnas sammanlagda B-inkomsl beskatlas på loppen av den slörsla A-inkomsten.

Beräkningen av den skattepliktiga förmögenheten för makarna sker indi­viduellt. Skuld som ena maken inte kunnal utnyttja får avräknas från andra makens förmögenhet. Den beskailningsbara förmögenhelen beräknas för makarna gemensamt. Frågan om skatteplikt avgörs och skatten beräknas med hänsyn till den sammanlagda beskattningsbara förmögenheten, varef­ter skatten fördelas mellan makarna i förhållande lill vars och ens skatte­pliktiga förmögenhet.

I motionen 495 av Karin Ahrland och Bonnie Bernström (båda fp) begärs utredning om övergång lill hell individuell beskaltning av makars inkomst och förmögenhet.

Elt liknande yrkande återfinns i motionen 1742 av Sven-Olov Träff och i motionen 306 av Ingegerd Troedsson. Yrkandet i sistnämnda molion är dock begränsal lill att avse förmögenhetsbeskattningen, och motionären begär också i avvaktan på resultatet av en utredning av frågan att riksda­gen snarast föreläggs förslag om rättvisare beskattning av makars och likställdas förmögenhet.

Ulskotlel vill med anledning av dessa yrkanden erinra om atl 1972 års skalteutredning i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesy­stemet uttalat den meningen att det av principiella skäl skulle vara önsk­värt atl införa hell individuell beskattning men att ulredningen av prakliska skäl - främst av skatteflyktsnalur - inte funnit det möjligt eller lämpligt atl föreslå en sådan förändring. Utredningen anser emellertid att frågan bör aktualiseras inom en nära framtid, dock tidigast i samband med de övervä­ganden angående äktenskapets ekonomiska och civilrätlsliga verkningar som familjelagssakkunnigas utredningsarbete kan väntas leda lill.

Deparlemenlschefen framhåller i proposilionen att man enligt hans me­ning närmare bör undersöka möjligheterna att ge de civilrätlsliga reglerna en sådan form att en övergång lill hell individuell beskailning underlällas. Ulskotlel, som förutsätter alt en sådan undersökning kommer till stånd, avstyrker med det anförda motionerna 306, 495 och 1742, i den mån de inte

 

SkU 1978/79:55                                                                      58

kan anses besvarade med vad utskotiei anförl.

Vid beräkning av beskattningsbar B-inkomsl gäller, som nämnts, f. n. en fiiregel avseende ett belopp om 2 000 kr. Om ena maken inte haft annan inkomst än B-inkomst kan denna uppgå till 4 500 kr. utan att B-inkomsten läggs samman med makens A-inkomsl vid debitering av skatt. I propositio­nen har föreslagils att 4 500 kr. av vardera makens inkomst skall behandlas som A-inkomst. Förslaget, som tillkommit för atl förhindra skärpt beskalt­ning lill följd av all del ställiga grundavdraget föreslås avskaffat, har som tidigare nämnts avstyrkts av utskottet.

Ingegerd Troedsson (m) yrkar i motionen 347 all makes B-inkomst till den del den överstiger 3 000 kr. i avvaktan på utredning om en mer individuell beskattning av sådan inkomst samt förmögenhet, alltid skall särbeskattas och utgöra fribelopp i slällel för frigräns. Ett liknande yr­kande har med anledning av propositionen framställts i m-motionen 2349. Yrkandet avser emellertid i detta fall ell fribelopp om 5 000 kr. Håkan Winberg (m) slutligen begär i molionen 1166 förslag om en uppräkning av fribeloppsgränsen med hänvisning lill den tid som förflulil sedan gränsen fastställdes.

Redan i dag gäller som lidigare nämnts ell fribelopp om 2 000 kr. vilket innebär atl B-inkomsl, som ulgör ena makens enda inkomst, kan uppgå till 4 500 kr. utan atl sammanläggas med andra makens A-inkomst. Med hän­syn härlill och lill vad utskottet lidigare anförl i fråga om individuell beskatining av makar anser utskottet sig böra avstyrka bifall lill molionen 347 samt motionerna 1166 och 2349, sistnämnda båda motioner såvill nu är i fråga.

Fr. o. m. 1979 års taxering gäller att allmänt avdrag för premier för privat pensionsförsäkring i regel medges med högsl 10 procent av inkomst av tjänst och 35 procenl av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, om inkomslen inte överstiger 20 basbelopp. Premie får dock dras av med elt basbelopp ökat med 30 procenl av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse intill tre basbelopp. För den som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse över 20 basbelopp kan ytterligare avdrag medges.

Ingegerd Troedsson och andre vice talmannen Tage Magnusson (båda m) begär i motionen 346 förslag om atl inkomst av annan fastighet skall utgöra A-inkomst lill den del inkomslen hänför sig lill egel arbete och alt riksdagen i avvaktan på sådant förslag beslular att riksskatteverket får medge räll lill avdrag för försäkringspremie på den del av inkomslen av annan faslighel som kan hänföras till arbetsinkomst. Rune Rydén m.fl. (m) har i motionen 1159 framställt ett liknande yrkande. Motionärerna anser all inkomst av annan faslighet bör grunda rätt till avdrag för pensionsför­säkringspremie i del fall den skatlskyldige är verksam med fastighetsför­valtning i ej ringa omfattning.

Den i motionerna aktualiserade frågan behandlas i ett av ulredningen om

 

SkU 1978/79:55                                                                      59

beskattning av tjänstepensioner avlämnat delbetänkande (Ds B 1978: 13) Avdragsrätt för utländska pensionsförsäkringspremier m. m. Utredningen pekar på den särställning som inkomst av fastighetsförvaltning intar bland B-inkomsterna, eftersom inkomsten redovisas i förvärvskällan annan fas­lighet och därmed automatiskt blir B-inkomst, trots att den i princip utgör arbetsinkomst. Utredningen framhåller alt indelningen i A- och B-inkoms­ter har betydelse även för andra beskatlningsfrågor än avdragsrälten för pensionsförsäkringspremier och anser det därför naturligast atl söka lösa den fråga motionärerna tar upp i motionerna genom alt vidga A-inkomstbe­greppet till att omfatta även inkomst av fastighetsförvaltning.

Utredningsförslaget är f. n. föremål för överväganden inom regeringens kansli. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna är därför enligt utskottets mening inte påkallad. Utskottet avstyrker således bifall även lill motionerna 346 och 1159.

Fosterbarn och fosterföräldrar

Förmögenhetsskatt beräknas - liksom för makar - gemensamt för föräldrar och hemmavarande barn. Med barn avses inte endasl egna barn utan också styvbarn och fosterbarn.

Ingrid Sundberg och Ingegerd Troedsson (båda m) begär i motionen 305 alt samlaxeringen av fosterföräldrar och fosterbarn slopas. De gör det med bl.a. den motiveringen att det särskilt för fosterbarn, vilkas biologiska föräldrar inte längre är i livet, måste vara angeläget alt ekonomiska bedöm­ningar inte påverkar fosterhemsplaceringen.

När utskottet senast behandlade ett yrkande av molsvarande innebörd framhöll ulskollel (SkU 1975/76:8) all del var medvelel om atl en sambe-skaltning fosterföräldrar och fosterbarn endast i sällsynta fall kunde anses motiverad. Med hänsyn till att motionärerna enligt utskottets mening inte hade påvisat atl sambeskallningen i dessa fall medförde sådana olägen­heter att omedelbar lagstiftning borde tillgripas avstyrkte ulskoitet emel­lertid bifall till molionen, och riksdagen biföll utskottets hemställan.

Som motionärerna påpekar betraktades fosterbarn före 1972 i beskatt­ningshänseende inte som jämställda med egna barn, adoptivbarn eller styvbarn. Departementschefen föreslog i propositionen 1970: 70 alt foster­barn fr.o.m. 1972 års taxering skulle jämställas med sådana barn i in­komst- och förmögenhelshänseende i de fall då fosterlega eller viss annan ersättning inte utgått. Anledningen till att riksdagen på förslag av bevill­ningsutskottet ändrade förslaget i proposilionen till full jämställdhet var att skallskyldig med barn, för vilkel utgått bl. a. fosterlega, vid ett bifall lill propositionen inte skulle ha blivit berätligad till förvärvsavdrag. Utskottet vill erinra om atl fosterbarn i arvsskallehänseende, utan någon begräns­ning, är jämställda med egna barn. Det finns enligi utskottets mening skäl som talar för att man bör anlägga samma synpunkter när det gäller förmö­genhetsskatten.

 

SkU 1978/79:55                                                                      60

Mot bakgrund av del anförda bör enligi ulskollets mening riksdagen vidhålla sin lidigare ståndpunkl i denna fråga. Ulskollel avslyrker således bifall lill molionen 305.

Underhållsbidrag till barn m. tn.

Enligi gällande bestämmelser föreligger rätt till allmänt avdrag för be­lopp, som skatlskyldig utgivit för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år, eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnels ålder. Avdraget är fr.o.m. 1979 års taxering maximerat till 3 000 kr. för varje barn. Bestämmelserna utgör ett undantag från regeln att avdrag inte medges för vad som utgått till mottagarens undervisning eller uppfostran och skiljer sig från vad som gäller för andra understöd i del avseendet all mottagaren inte beskattas för bidraget.

I motionen 1721 av Göthe Knulsson och Georg Danell (båda m) yrkas förslag om att högsta avdragsgilla belopp för underhållsbidrag lill barn minst skall motsvara beloppet för det under inkomståret gällande bidrags­förskottet. Motionärerna begär vidare atl underhållsbidrag och bidrags­förskott lill barn i fråga om förmånslagare och skalleplikt skall jämställas med barnpension. Innebörden härav är atl bidraget respektive förskottet beskattas hos barnet.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att riksdagen så sent som i december förra året räknade upp avdraget för underhäll av icke hemmavarande barn frän 2 500 lill 3 000 kr. per barn och år och atl i samband därmed också vidtogs vissa ändringar av företrädesvis teknisk natur, bl. a. innebärande att avdrag även medges för belopp som tillgodo­räknats den underhållsskyldige på grund av att barnet vistats hos honom.

Med hänsyn härlill och till att frågan om samhällets stöd lill ensam­slående föräldrar f. n. är föremål för särskild utredning (S 1977: 104) är utskottet inte berett biträda yrkandena i motionen 1721.

I motionerna 1136 av Gösta Bohman m.fl. (m) och 2118 av Yvonne Hedvall och Birgitta Rydle (båda m) begärs förslag om avdrag för styrkta barnlillsynskostnader.

Utskottet har vid upprepade lillfällen ullalat atl samhällets stöd till barnfamiljer i första hand bör lämnas i form av andra åtgärder än skattelätt­nader. Genom förvärvsavdraget, som kan sägas uigöra ett omkostnadsav­drag för barntillsyn, har man vid beskattningen tagit viss hänsyn till för­värvsarbetande förälders särskilda omkostnader för barn. Utskottet av­styrker därför bifall till motionerna 1136 och 2118.

Folkpensionärernas beskattning

Riksdagsbeslutet i höstas avseende skatten för 1979 års inkomster inne­bär för folkpensionärernas del att grundpensionen jämte en sidoinkomst på ca 4 900 kr. inkl. pensionstillskott går fri från skatt.

 

SkU 1978/79:55                                                                      61

I m-motionen 2349 begärs utredning av frågan om en särskild skattera­balt. Motsvarande yrkande finns i m-motionen 1622. Syftet med denna är att folkpension och pensionstillskott för dem som erhåller endasl dessa förmåner skall vara skattefria. 1 partimotionen 2435 från vpk yrkas alt ett belopp motsvarande folkpension och pensionstillskott jämte en sidoin­komst om I 000 kr. skall vara skattefritt, medan Rolf Hagel och Alf Löven­borg (båda apk) i molionen 400 begär elt riksdagsuttalande av innebörd att folkpensionen skall vara skattefri.

Av propositionen framgår att departementschefen har för avsikt att begära regeringens bemyndigande all lillkalla en kommillé för atl se över de problem som är förknippade med de nuvarande reglerna om folkpensio­närernas beskattning och tillämpningen därav. Vidare avser han tillsätta en interdepartemenlal arbetsgrupp för att utreda de tekniska förutsättningar­na för en samordning av de båda systemen för bostadstillägg lill folkpen­sion och slatskommunalt bostadsbidrag. Den närmare utformningen av folkpensionärernas skattelättnader för inkomståret 1980 kommer riksda­gen att få ta ställning till i höst.

Vid angivna förhållanden bör enligt utskottets mening berörda yrkanden i motionerna 400, 1622, 2349 och 2435 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avslyrker följaktligen dessa yrkanden.

Vid beräkning av extra avdrag för gift folkpensionär las inte hänsyn till andra makens inkomst men väl till andra makens förmögenhet. Del exira avdragel jämkas således om värdel av makarnas sammanlagda skalteplik-tiga förmögenhet översliger 75 000 kr. och upphör helt då den samman­lagda förmögenhelen översliger 150000 kr. Förmögenhetsgränsen är den­samma för gifta och ogifta.

Ingegerd Troedsson m.fl, (m) framhåller i molionen 220 atl sambeskatt­ningen vid förmögenhetsprövningen innebär att de båda makarnas extra avdrag trappas av mot en och samma förmögenhet och alt makamas förmögenhelsinnehav således leder till en dubbel avlrappning. Motionärer­na begär därför alt riksdagen skall besluta att vid beräkning av extra avdrag vardera maken skall antas inneha hälften av den gemensamma förmögenheten.

När skatteutskottet 1976 prövade ett motsvarande yrkande framhöll utskottet bl. a. att en regel av den innebörd motionärerna avser kunde leda till en avsevärt förmånligare behandling i fråga om extra avdrag inte bara i förhållande till gällande regler ulan också jämfört med ensamstående pen­sionärer. Konsekvenserna av förmögenhetsinnehavet borde - menade utskottet - också bedömas med hänsyn till de värderingsregler som tilläm­pas i sammanhanget och som innebär atl bostadsfaslighet i princip las upp lill endasl 10 procenl av laxeringsvärdel.

Ulskotlel anser sig böra vidhålla denna av riksdagen godkända stånd­punkt och vill ånyo erinra om den utredning gällande folkpensionärernas beskatining som aviseras i proposilionen. Med del anförda avstyrker ut­skottet bifall till motionen.

 

SkU 1978/79:55                                                                      62

Beskatining av svenska medborgare utomlands

För tid under vilken fysisk person inte varit bosatt i Sverige är han enligt beslämmelser som antogs av riksdagen i höstas skattskyldig här för pen­sion enligt lagen om allmän försäkring (AFL) till den del beloppet över­stiger 4 500 kr, och för annan ersättning enligt nämnda lag,

1 proposilionen föreslås, lill följd av höjningen av del kommunala grund-avdragel, atl beloppsgränsen för skattskyldighet här i riket för pension också räknas upp till 6000 kr.

Motionen 2433, vari yrkas oförändrade regler, är genom ulskollets ställ­ningstagande i huvudfrågan formellt tillgodosedd i denna del,

Bo Lundgren m,fl, (m) yrkar i motionen 827 översyn av de beslämmelser sotn reglerar beskattningen av svenska medborgare utomlands, medan Per Garthon (fp) i molionen 1717 begär en allsidig översyn av uilandssvenska pensionärers beskatining,

1 den proposition (1978/79: 58) som innehöll det ovan redovisade försla­get om beskaltning av pension lill utlandssvensk framhöll departements­chefen att reglerna om skattskyldighetens omfallning i samband med ut­flyttning från Sverige självfallet måste vara så utformade alt de tillgodosåg berättigade svenska skatleanspråk men att de måsle ge rimliga skatteresul-tal för dem som flyttar ut från Sverige, Han sade sig vara medveten om att den nuvarande ordningen för beskattningen av folkpensionärer bosatta utomlands i vissa fall kunde verka hård och alt det därför fanns skäl för vissa lättnader. Förslaget om skattefrihet här i riket för viss del av pension enligt AFL skulle enligt departementschefen ses som en provisorisk lös­ning som relativt snart kunde komma alt fä omprövas.

Av vad utskottet tidigare anfört i fråga om folkpensionärernas beskatt­ning framgår alt chefen för budgetdepartementet avser atl lillkalla en utredning med uppgifl att pröva frågor rörande folkpensionärernas be­skattning. Enligt utskottets mening kan del, mol bakgrund av vad departe­mentschefen anförde i höstas, förutsättas att även den fråga som tas upp i motionerna 827 och 1717 kommer att prövas av den aviserade utredningen. Därför anser utskottet någon riksdagens åtgärd med anledning av dessa motioner inte påkallad.

Periodiskt understöd

Enligt gällande regler medges vid beskatiningen avdrag med utgivet belopp för s, k, legala periodiska understöd. För andra periodiska under­stöd (s,k. frivilliga understöd) medges avdrag med högst 5 000 kr, per år och mottagare.

I parlimotionen 2435 från vpk uttalar motionärerna den meningen atl möjligheten all vid taxeringen erhålla avdrag för frivilligt ulgivet periodiskt understöd återspeglar en föråldrad samhällssyn och att några sociala skäl för atl bibehålla ett sådanl avdrag inte föreligger. Med hänsyn härtill och då avdragsmöjligheterna enligt motionärernas mening numera främst ut-

 

SkU 1978/79:55                                                                     63

nyttjas i syfte att undvika progressionen vid den statliga beskatiningen bör - menar de — rällen till avdrag för frivilligt periodiskt understöd slopas. De anser också all rätten lill avdrag för vissa s. k. legala understöd bör ses över och atl förutsättningarna för sådana avdiag bör begränsas, Nils Hör­berg begär i molionen 2366 med hänvisning främst till missbruksaspeklen atl förslag om slopande av rätlen till avdrag för frivilliga periodiska under-slöd efter departementsutredning skall föreläggas riksdagen. Även i parti­motionen 2433 från s är motionärernas principiella inställning atl rällen till avdrag för frivilliga periodiska understöd bör las bort ur skattesystemet. Innan slutlig ställning tas i frågan kan det dock - menar motionärerna — finnas skäl alt genomföra en undersökning av arten och omfattningen av sådana understöd.

1972 års skalteutrednings förslag alt avskaffa rätten till avdrag för frivil­ligt periodiskt understöd fick vid remissbehandlingen ell blandat mottagan­de. Det avstyrktes av åtskilliga remissinstanser, däribland kammarrätten i Slockholm och riksskatteverket. De mest påtagliga olägenheterna av av­dragsrätlen får anses ha undanröjts genom den maximering av avdraget som riksdagen beslutade år 1973 och som gällt fr, o, m, 1974 års taxering. Vad i motionerna anförts utgör enligt utskottets mening därför inte tillräck­lig anledning att begränsa möjligheterna lill avdrag för frivilliga periodiska understöd ellerför vissa s, k. legala understöd, Ulskoitet avstyrker följakt­ligen bifall lill alla de motionsyrkanden som syftar lill begränsningar av den nuvarande avdragsrälten.

Fackföreningsavgifter

Avgifter till föreningar och sammanslutningar räknas enligt gällande rält till levnadskostnader för vilka avdrag inte medges vid laxeringen. För medlemsavgifter lill arbetsgivarförening medges dock avdrag under förut­sättning all föreningen i händelse av konflikt är skyldig lämna medlem konfliktbidrag. Avgiften anses i detta fall likställd med premie för försäk­ring mol föriust i samband med arbetskonflikt.

Till föreningar influtna medlemsavgifter är att hänföra lill icke skatte­pliktig inkomst, och medlemmarna är inte berättigade till avdrag för avgif­terna. Arbetsgivarföreningar beskattas - trots medlems rätt till avdragför avgift - inte för influtna medlemsavgifter.

Understöd som vid konflikt utgått till i konflikten indragen arbetare från organisation som han tillhör utgör icke skattepliktig intäkt. Konfliklunder-stöd som medlem i arbetsgivarförening uppbär utgör däremot skattepliktig intäkt i rörelse. 1 båda dessa fall föreligger således överensstämmelse mellan avdragsrält och skatteplikt.

1972 års skalteutredning föreslog i sitt slutbetänkande atl medlemsavgift till fackförening skulle vara avdragsgill. Avdraget skulle dock begränsas till 50 procent av den erlagda avgiften och vara maximerat lill 300 kr. per år. Något förslag om avdragsräti för fackföreningsavgifler har inie lagls

 

SkU 1978/79:55                                                                      64

fram i proposilionen. Deparlemenlschefen framhåller emellertid atl den nuvarande skillnaden i den skattemässiga behandlingen av fackförenings-avgifter och avgifter till vissa arbelsgivarorganisalioner enligt hans upp­fattning inte är tillfredsställande och att det ligger nära lill hands att ytterligare begränsa avdragsrätten för sislnämnda avgifter. Denna fråga måste emellertid — menar han - närmare utredas innan förslag kan före­läggas riksdagen.

1 parlimotionen 2435 från vpk yrkas att rätten till avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisatioiTer slopas och att de fackliga organisationernas verksamhel stöds exempelvis genom införandet av ett direkl statligt stöd molsvarande värdet av en avdragsrätt för fackföreningsavgifter. Nils Hör­berg (fp) anser att man - i konsekvens med vad som gäller i fråga om medlemsavgifter - bör överväga förbud mot avdrag för avgifter lill arbels­givarorganisalioner och han begär i motionen 2366 att riksdagen ger rege­ringen detia lill känna. S pekar i sin parlimotion 2433 också på det orätlvisa i all medlemmar i arbelsgivaiförening i viss utsträckning kan dra av med­lemsavgifter som koslnad i produklionen, medan fackföreningsavgifler inie är lill någon del avdragsgilla. Molionärerna underslryker vikten av att den i propositionen aviserade ulredningen arbetar skyndsamt så alt åtgär­der snabbt kan vidtas.

Skalteutskottet delar departementschefens uppfattning att det f. n. inte föreligger tillräcklig anledning alt i skallelagsliflningen införa en räll lill avdrag för fackföreningsavgifler. Ulskoitet anser dock all del kan finnas anledning all göra en översyn av rätlen lill avdrag för avgifter till vissa arbelsgivarorganisalioner. Genom den i proposilionen aviserade utred­ningen får yrkandena i molionen 2366 och 2433 anses vara lill viss del tillgodosedda. Någon anledning atl särskilt påskynda utredningsarbetet eller atl - i enlighet med yrkandet i motionen 2435 - begära skyndsamt förslag i frågan finns enligi uiskoliels mening inie.

Vad särskilt angår yrkandet i molionen 2435 om elt statligt stöd till de fackliga organisationerna vill ulskotlel erinra om alt arbetsmarknadsut-skollet i sill yllrande med anledning av molionen i denna del (se bilaga 3) avslyrkl bifall lill nämnda yrkande. Ulskoitet uttalar atl det saknas under­lag för atl la slällning lill frågan om allmänl organisationsstöd av den typ och storlek molionärerna tänker sig och atl det ter sig naturligare alt i linje med den nuvarande förtroendemannalagen låta produklionen bära kostna­derna för facklig verksamhet.

Med det anförda avstyrker skatteutskottet samtliga i delta avsnitt be­handlade motionsyrkanden.

Refnesentation

Vad härefter angår det i molionen 2366 av Nils Hörberg (fp) aktualisera­de förbudet mot avdrag för representationskostnader är detta i första hand

 

SkU 1978/79:55                                                                      65

en företagsbeskattningsfråga, som utskottet återkommer lill senare i vår vid behandlingen av proposilionen 1978/79:210 om ändrad förelagsbe­skattning. Utskottet avslyrker därför bifall till motionen i denna del.

Begränsning av ränteavdrag m. m.

Nils Hörberg (fp) anser atl del nuvarande ränteavdraget från inkomst successivt bör göras om till en skattereduktion, baserad på samma pro­centsals (exempelvis 50 procent) för alla inkomstnivåer, och framställer i motionen 2366 elt yrkande av den innebörden. Motionären går också in på reglerna om realisationsvinslbeskattning och menar atl man bör begränsa de nuvarande möjligheterna lill avdrag för bl. a. ingångsvärde vid beräk­ning av den skattepliktiga vinsten.

Utskottet, som anser sig sakna anledning atl i förevarande sammanhang gå in på frågan om ränteavdrag och skattepliktig realisationsvinst, är inte berett atl utan särskild utredning föreslå någon ändring av gällande be­stämmelser. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 2366 även i nu nämnda delar.

Försäkrings- och sparavdragen m. m.

Rune Rydén m. fl. (m) yrkar i motionen 1148 en uppräkning av schablon­avdraget för försäkringar lill 600 kr. för ensamslående och lill I 200 kr för gifta. Håkan Winberg (m) begär i motionen 1166 en uppräkning av samma avdrag och av sparavdraget i inkomstslaget kapital. Yrkanden i syfte atl stimulera enskilt sparande återfinns också i parlimolionerna 1613 och 2349 från m. Enligt den förra bör fribeloppen för kapitalinkomster anpassas till penningvärdeulvecklingen och enligt den senare bör regeringen genom olika åtgärder - bl. a. genom ett särskilt sparobligalionslån riklat lill hus­hållen - ytterligare stimulera enskilt sparande. 1 motionen 1726 slutligen av andre vice talmannen Tage Magnusson och Ingegerd Troedsson (båda m) yrkas införande av sparavdrag också i inkomslslagen rörelse, jordbruk och annan fastighet. Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet erinra om att riksdagen 1978 antog en lag om skatlelältnader för vissa sparformer enligt vilken skattskyldig som insätter visst belopp - lägst 75 och högst 400 kr. i månaden - på ett särskilt lönsparkonto i bank medges sparskattere­duktion med 20% av del insatta beloppet. Utskottet hänvisar också till att sparavdraget fördubblats fr. o.m. 1976 års laxering och till att vinstmöj­ligheten för lönsparandet successivt förbättrats under senare år. Vad sär­skilt angår försäkringsavdraget kan erinras om de försäkringsförmåner som anställda i allmänhet åtnjuter och om atl jordbrukare och rörelseid­kare fr.o.m. taxeringsåret 1977 har rätt till avdrag i förvärvskällan för premier för grupplivförsäkring, om förmånerna inte är större än för befatt­ningshavare i statlig tjänst. Finansutskottet har i yttrande lill skalleutskol-lel över molionen 2349 i fråga om ell särskilt till hushållen riklat sparobli­galionslån med kort löptid konstaterat atl dessa frågor fortlöpande prövas 5    Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 55

 

SkU 1978/79:55                                                                -      66

av riksgäldsfullmäklige och alt någon särskild hemställan lill vare sig regeringen eller riksgäldsfullmäktige mot den bakgrunden inte torde vara erforderlig.

Utskottet delar denna uppfattning och vill gärna instämma i finansut­skottets uppfattning om angelägenheten av eU ökat hushållssparande. Ut­skottet är emellertid inte berett atl nu föreslå ytteriigare skattelättnader på spårområdet och avstyrker med del anförda bifall lill samtliga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

80185-procentregeln

Den s.k. 80/85-procenlregeln om begränsning av skatt bygger på en jämförelse mellan ell spärrbelopp och den skallskyldiges lolala inkomsl-och förmögenhelsskail för ell vissl beskallningsår. Spärrbeloppel utgör normalt 80 procenl av den del av den skallskyldiges lill statlig inkomstskall beskattningsbara inkomst som uppgår lill högst 200000 kr. och 85% av överskjutande belopp. Genom riksdagsbeslut 1976 bestämdes att den skaltskyldiges egenavgifier skulle få räknas in i det belopp som jämförs med spärrbeloppel. 1 fråga om skatlskyldig som vid taxeringen lill statlig inkomslskall fåll särskili invesleringsavdrag eller avdrag för egenavgifier bestämdes vidare all spärrbeloppet skulle utgöra 80/85 procent av summan av den beskattningsbara inkomslen och de belopp varmed sådana avdrag medgivils.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) framhåller i motionen 2434 alt en skatt­skyldig som medges investeringsavdrag och som redan tillämpar 80/85-procentregeln till följd av bestämmelsens nuvarande utformning inte kan tillgodogöra sig investeringsavdragel.

Bakgrunden lill 1976 års riksdagsbeslut är all en skatlskyldigs beskatt­ningsbara inkomst - i det fall den skatlskyldige åtnjutit investeringsavdrag

— ofta inte ger någon rättvisande bild av dennes inkomstförhällanden
under året. Baseras spärrbeloppet på den beskattningsbara inkomsten kan
investeringsavdragel - förutom en stimulanseffekt vid inkomsttaxeringen

-   få lill följd bl. a. att en eventuell förmögenhetsskatt nedsätts. Utskottet
anser det inte motiverat atl avdrag av detta slag skall påverka förmögen­
hetsskatten och vidhåller således uppfattningen alt spärrbeloppet bör jäm­
föras med den beskattningsbara inkomsten före invesleringsavdrag. Ul­
skollel avslyrker därför bifall lill motionen 2434.

Bankernas uppgi.flsskyldighet

I partimotionen 2435 från vpk yrkar motionärerna atl riksdagen hos regeringen skall begära förslag om dels skyldighet för banker m.fl. kredit­givare och sparinstitul alt lämna kontrolluppgift till taxeringsmyndighe­terna, dels kontroll av innehav av obligationer, aktier och andra värdepap­per.

Deparlemenlschefen framhåller i proposilionen atl regeringen inom kort

 

SkU 1978/79:55                                                                      67

ämnar uppdra åt riksskatteverket att utreda frågan om skyldighet för banker m.fl. all lämna kontrolluppgift till skattemyndigheterna om insät-larnas ränteinkomster och kapitalbehållning och om ökad kontroll av obli­gationsinnehav saml att redovisa resultatet av sina överväganden. Härav framgår att motionen i denna del redan är tillgodosedd. Utskottet av­styrker därför bifall till motionen 2435 i denna del.

Övriga yrkanden

1 motioner som väckts dels med anledning av propositionen, dels under den allmänna motionstiden i år har aktualiserats långtgående reformer på skatteområdet. Sålunda yrkas i motionen 822 av Holger Bergqvist och Esse Petersson (båda fp) utredning om en statskommunal enhelsskall. 1 molio­nen 824 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (båda apk) yrkas att mervärde­skatten avskaffas. Elt yrkande om slopande av moms på mat återkommer i inte mindre än tre motioner (309, 310 och 2435) från vpk, som också i två motioner från den allmänna motionstiden i år (310 och 337) och i sin partimotion 2435 med anledning av proposilionen ullalar sig för en genom­gripande skattereform omfattande bl. a. övergång lill produklionsbeskatl-ning, progressiv statskommunal enhetsskatt, skärpt progression, skatte­skärpningar för kapital och kapitalvinster, genomgripande förändringar av avdragssystemel, skärpt bolagsskatt och en plan för skärpt lagstiftning mol skatteflykt och skattefusk. Finansutskotlel har lill skalteutskottet över­lämnat två molionsyrkanden, elt i molionen 2307 av apk avseende omlägg­ning till produklionsbeskatlning och elt i motionen 2373 av vpk avseende övergång lill progressiv statskommunal enhetsskatt.

Av uttalanden i proposilionen framgår alt departementschefen tillkallat eller har för avsikt att lillkalla utredningar med uppgifl alt utreda frågor om progressiv ulgiflsskatl, bruttoskalter, underskoltsavdrag samt kontroll av ränteinkomster, kapitalbehållning och obligationsinnehav m.m. Härtill kommer att skatteutskottet i ett nyligen avlämnat belänkande (nr 51), förutsatt att riksdagen redan i höst föreläggs förslag om en generalklausul mol skatteflykt.

Av del anförda framgår alt flera av de motionsyrkanden som framställs i motionerna redan är tillgodosedda. Utskottet anser det inte motiverat att - innan resultatet av slutfört eller pågående utredningsarbete inom bety­delsefulla områden av inkomst- och förelagsbeskattningen föreligger -medverka lill i motionerna avsedda ändringar i gällande beskatlningssys­tem. Med det anförda avslyrker utskottet bifall till motionerna 309 och 822 samt 310, 824, 2307, 2373 och 2435, sistnämnda fem motioner såvitt nu är i fråga.

Avdragför gåvor m. m.

Tanken på att införa en rätt till avdrag vid beskatiningen för gåvor till allmännyttiga ändamål har under en lång följd av år avvisats av riksdagen.

 

SkU 1978/79:55                                                                      68

Därvid har åberopats såväl principiella och konlrolllekniska skäl som svårigheter atl åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan or­ganisationer lill vilka bidrag kan ges med avdragsräti och övriga mottaga­re. Även om förslaget i propositionen begränsats lill att avse organisatio­ner med inriktning på internationell biståndsverksamhet kan enligt utskot­tets mening den kritik som tidigare avhållit riksdagen från att medverka till en avdragsrätt för gåvor riktas också mot förslaget i propositionen. I likhet med s, c, m, vpk och apk anser utskottet därför atl förslaget i propositio­nen i denna del inte bör föranleda lagstiftning. Utskottet anser inte heller all riksdagen bör begära nytt förslag om en avdragsrält som är ägnad att komplicera skattelagstiftningen och dess lillämpning. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till m-motionen 2349 i denna del. Del anförda innebär att utskottet inte heller kan biträda yrkandet i molionen 1716 av Filip Fridolfs­son (m) om atl förslag om rält till avdrag för gåvor lill religiösa m.fl. ändamål skyndsamt skall föreläggas riksdagen.

I propositionen föreslås all de fria trossamfunden, som i dag är befriade från gåvoskatt - i likhet med svenska kyrkan - skall vara helt befriade också från arvsskatt.

1 vpk-motionen 2435 yrkas avslag pä propositionen i denna del. Yrkan­det i apk-motionen 2365 innebär som lidigare nämnts avslag pä proposilio­nen i dess helhet och således också på förslaget om arvsskattebefrielse för trossamfunden. Syftet med s-motionen 2433 synes vara att utvidga arvs-skattebefrielsen till alla de rättssubjekt som i dag är befriade från gåvo­skatt.

Förslaget i proposilionen bygger på ell betänkande (Ds B 1977: 2) av utredningen om avdrag för gåvor vilket i regel tillstyrkts av remissinstan­serna. Även ulskoitet anser sig kunna biträda förslaget. Rättviseskäl talar emellertid enligt utskottets mening för atl man prövar möjligheterna atl utvidga arvsskatlefriheten även lill andra rätlssubjekl än dem som föreslås bli befriade i propositionen. På grund härav anser utskottet sig böra i nuläget avstyrka bifall till propositionen även i denna del. Utskottet förut­sätter emellertid alt nytt förslag i frågan föreläggs riksdagen redan i höst. Med det anförda avslyrker utskottet bifall till motionerna 2365 och 2435 såvitt nu är i fråga. Molionen 2433 får i vad den avser frågan om arvsskai­tefrihet anses besvarad genom vad utskottet anfört.

Stämpelskatt m. m.

I proposilionen föreslås att stämpelskatten - med verkan fr. o. m. den I januari 1980 - höjs vid förvärv av fast egendom och tomträtt för fysiska personer från 1 lill 1.5 procenl och för juridiska personer från 2 lill 3 procent av egendomens värde samt vid inteckning från 0,4 till I procenl av del intecknade beloppet. Förslaget beräknas medföra en inkomstförstärk­ning under 1980 med drygt 550 milj. kr.

 

SkU 1978/79:55                                                                      69

1 s-motionen 1730 i år har yrkats att stämpelskallen redan fr. o. m. den I juli 1979 höjs med i propositionen angivna belopp, medan m i motionen 2349 yrkar avslag på stämpelskattehöjningen.

Som framgår av vad utskottet tidigare anförl är utskottet av den uppfatt­ningen atl beslut som minskar statsinkomsterna liksom nya åtaganden på utgiftssidan i nuvarande samhällsekonomiska läge bör kompenseras fullt ut genom molsvarande inkomstförstärkningar. Vid ett bifall lill utskottets beslut alt avstyrka förslaget till skatteomläggning i propositionen 160 kvar­står ell finansieringsbehov om ca I 700 milj. kr. avseende ökade kostnader till följd av de förslag som läggs i propositionen 95. Därför anser utskottet sig böra tillstyrka förslagel om stämpelskattehöjning. Höjningen bör enligt utskottets mening träda i kraft den I juli 1979. Utskottets beslut innebär bifall lill s-motionen 1730 och avslag på m-motionen 2349 i denna del.

Genom detta ställningslagande och genom alt utskottet förordar atl det förslag lill skatteomläggning som skall föreläggas riksdagen i höst bör vara totalfinansierat anser utskottet sig ha tillgodosett det yrkande i s-motionen 2433 som går ut på att staten bör ges full täckning för kostnaderna för skatteomläggningen inklusive dem som aktualiserats i proposilionen 95. Vad särskilt angår den i motionen aktualiserade finansieringsmetoden bör erinras om alt frågan om olika former av bruttoskatler, således också produktionsfaklorskatl, f. n. är föremål för prövning inom en särskild utredning och all denna skall presentera ett material som kan vara till ledning för stalsmaklernas ställningslagande lill finansieringsfrågan i hösl. Med del anförda avslyrker ulskoitet motionen 2433 i nämnda del i den mån den inte kan anses besvarad med vad utskottet anfört.

Av vad utskottet tidigare sagt framgår atl enligt m:s uppfattning beslut i finansieringsfrågan tills vidare bör anstå. 1 parlimotionen 2349 från m kritiseras de i propositionen föreslagna skattehöjningarna, I stället föreslås i konjunkturpolitiskt syfte olika sparslimulerande åtgärder. Vidare begär motionärerna atl riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att begränsa den offentliga utgiflsexpan-sionen. Yrkandet om sparslimulerande åtgärder har ulskoliet tidigare be­mött. Vad särskilt angår den offentliga utgiflsexpansionen säger sig finans­utskottet i sitt yttrande över motionen i denna del ha anledning återkomma till den frågan vid sin behandling av det reviderade budgetförslaget senare i vår. Med hänsyn härlill anser skatteutskottet - i likhet med finansutskot­tet - något särskilt tillkännagivande inte erforderligt i nu förevarande sammanhang. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till molionen 2349 även i denna del.

Förfatiningsförslagen

Ulskollets ställningstagande i huvudfrågan innebär i sak avslag på samt­liga förfatlningsförslag i propositionen med undanlag av del som rör höjd stämpelskatt. Med hänsyn dels lill all finansulskollel i sill betänkande

 

SkU 1978/79:55                                                       70

tillstyrkt bifall till förslaget i propositionen 95 om nya skatteutjämningsbi-drag till kommunerna, dels till den nya taxeringsorganisationen vid 1979 års taxering måste redan nu ändringar vidtas i lagen (1965:269) med sär­skilda beslämmelser om kommuns och annan kommuns utdebitering av skatt och i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Utskottet förordar således alt sådan ändring sker. Vid utarbetandet av förslag till författnings­ändringar har beaktats att det kommunala skatteunderlaget vid ett bifall till utskottets hemställan skall vara oförändrat.

Hemställan Utskottet hemställer

1.        beträffande stämpelskatten

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1730 samt med anledning av proposilionen 1978/79:160 i denna del och med avslag på motionerna 1978/79:2349 yrkandet 7 och motionen 1978/79:2365 i motsvarande del antar det i propositionen fram­lagda förslaget till lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308) med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förstag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse                 Utskottets förstag

Denna lag träder i kraft den I ja-    Denna lag träder i kraft den I juli

n liar i 1980                         1979;

2. belräffande skatten på 1980 års inkomster och del kommunala
skatteunderlaget m.m.

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2365 i molsvaran­de del, motionen 1978/79:2433 yrkandena 2,4 (delvis), 5 (delvis), 6-8, 9 (delvis), 12 och 13 och morionen 1978/79: 2435 yrkandena 8 och 9 samt med anledning av molionen 1978/79: 2432 yrkan­det 3 avslår propositionen och motionerna 1978/79: 2432 yrkan­det 4, 1978/79: 2433 yrkandet I (delvis), 1978/79: 2435 yrkan­det 15 och 1978/79:1622 yrkandena 2 och 3;

3.        beträffande skattelättnad för vissa gåvor

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2365 i motsva­rande del, 1978/79:2432 yrkandet 2 1978/79:2433 yrkandena 3, 4 i denna del, 5 i denna del, 9 i denna del, 10 och 14 och 1978/ 79:2435 yrkandet 12 samt med anledning av motionen 1978/ 79:2349 yrkandet 6 avslår propositionen i denna del;

4.        beträffande arvsskattefrihet

alt riksdagen med bifall lill motionen 1978/79: 2365 i molsvaran­de del och motionen 1978/79:2435 yrkandet 13 saml med anled­ning av molionen 1978/79:2433 yrkandel 11 avslår proposilionen i denna del;

5. belräffande avdrag för gåvor till religiösa ändamål
all riksdagen avslår motionen 1978/79: 1716;

 

SkU 1978/79:55                                                                      71

6.          belräffande/ö«/« /;// riksdagen

all riksdagen hos regeringen begär alt riksdagen i höst föreläggs förslag till skatteomläggning avseende 1980 års inkomster och lill arvsskattefrihel för fria trossamfund m.fl, i enlighet med vad utskotiei anförl;

7. beträffande inflalionsskyddet i skatteskalan
all riksdagen avslår

a.              motionen 1978/79:308.

b.              molionen 1978/79:2433 yrkandet I (delvis),

c.               molionen 1978/79: 2435 yrkandet 7;

8. beträffande planmässig sänkning av marginalskatterna
atl riksdagen avslår

a.              motionen 1978/79: 1622 yrkandel I,

b.              molionen 1978/79:2349 yrkandena 1 och 2;

9. beträffande utredning om marginalejfekler till följd av avirap­
pade sociala JÖrmåner m. m.

atl riksdagen avslår

a.              motionen 1978/79: 1622 yrkandet 4,

b.              motionen 1978/79: 2349 yrkandet 3,

c.               motionen 1978/79: 2432 yrkandel 1,

d.              motionen 1978/79:2435 yrkandet 10,

samtliga yrkanden i den mån de inte kan anses besvarade med vad utskottet anfört;

10.        belräffande beskattning av extrainkomster
att riksdagen avslår

a.              motionen 1978/79:494,

b.              molionen 1978/79: 1144;

11.        beträffande individuell beskattning av makar m. m.
att riksdagen avslår

a.              motionen 1978/79:306,

b.              motionen 1978/79;495,

c.               motionen 1978/79: 1742;

12.        belräffande hemmamakeavdrag

atl riksdagen avslår molionen 1978/79: 2366 i motsvarande del;

13.        belräffande/n/?e/opp för B-inkomst
att riksdagen avslår

a.              molionen 1978/79:347,

b.              molionen 1978/79: 11661 molsvarande del,

c.               molionen 1978/79: 2349 yrkandet 5;

14.        belräffande inkomst av fastighet.s.förvaltning m. rn.
att riksdagen avslår

a.              molionen 1978/79:346,

b.              motionen 1978/79: 1159;

 

SkU 1978/79:55                                                                      72

15.        beträffande underhållsbidrag

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1721;

16.        beträffande kostnader för barntillsyn
att riksdagen avslår

a.              motionen 1978/79: 1136,

b,              motionen 1978/79:2118;

17.    belräffande samtaxering av fosterföräldrar och Josterbarn att riksdagen avslår motionen 1978/79: 305;

18.    belräffande skatterabatt för fotkpensionärer m. m. alt riksdagen avslår

a,              motionen 1978/79:400,

b,              molionen 1978/79: 1622 yrkandet 5,

c,               molionen 1978/79: 2349 yrkandel 4.

d,              motionen 1978/79: 2435 yrkandel 11;

19.    belräffande extra avdrag för .folkpensionärer atl riksdagen avslår motionen 1978/79: 220;

20.    beträffande utlandssvenskarnas beskatining all riksdagen avslår

a.              molionen 1978/79:827,

b.              motionen 1978/79: 1717,

i den män motionerna inte kan anses besvarade med vad utskot­tet anfört;

21.        beträffande ränteavdrag

alt riksdagen avslår motionen 1978/79:2366 i motsvarande del;

22.        beträffande rea lisa tion svin st be ska 11 ning

all riksdagen avslår motionen 1978/79: 2366 i motsvarande del;

23.        beträffande uppräkning av fribeloppet .för kapitalinkomster
all riksdagen avslår

a.              molionen 1978/79: 1166 i molsvarande del,

b.              motionen 1978/79: 1613 yrkandel 2;

24.    beträffande sparavdrag i andra inkomstslag än kapital all riksdagen avslår motionen 1978/79: 1726;

25.    belräffande åtgärder.för all stimulera enskilt sparande atl riksdagen avslår motionen 1978/79: 2349 yrkandet 8;

26.    beträffandeförsäkringsavdraget all riksdagen avslår

a.              molionen 1978/79: 1158,

b.              molionen 1978/79: 1166 i motsvarande del;

27.        belräffande avgifter lill arbetsgivarorganisationer
atl riksdagen avslår

a.              motionen 1978/79:2366 i molsvarande del,

b.              molionen 1978/79:2433 yrkandel 20,

c.               molionen 1978/79: 2435 yrkandel 3;

28.        belräffande st/kl lill Jåckliga organisationer

all riksdagen avslår molionen 1978/79:2435 yrkandet 4;

 

SkU 1978/79:55                                                                      73

29. beträffande/n'i'////ga periodiska understöd
att riksdagen avslår

a.              molionen 1978/79: 2366 i molsvarande del,

b.              motionen 1978/79:2433 yrkandet 21,

c.               molionen 1978/79:2435 yrkandet 1;

30.        belräffande legala periodiska understöd

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2435 yrkandet 2;

31. beträffande progressiv statskommunal enhetsskatt
all riksdagen avslår

a.              molionen 1978/79:337,

b.              motionen 1978/79:822,

c.               motionen 1978/79:2373 yrkandet 2;

32.        beträffande produktionsbeskattning

all riksdagen avslår motionen 1978/79: 2307 yrkandel 5;

33.        beträffande mervärdeskattens avskaffande

alt riksdagen avslår motionen 1978/79: 824 yrkandet 2;

34. beträffande mervärdeskatt på livsmedel
alt riksdagen avslår

a.              motionen 1978/79:309,

b.              molionen 1978/79:2435 yrkandet 14;

35. belräffande riktlinjer för en genomgripande skattereform
all riksdagen avslår

a.              molionen 1978/79: 310 yrkandel I i motsvarande del;

b.              molionen 1978/79:2435 yrkandena 16-24;

36.        belräffande investeringsavdrag

atl riksdagen avslår molionen 1978/79: 2434;

37.        beträffande uppgiftsskyldighet m. m.

atl riksdagen avslår motionen 1978/79: 2435 yrkandena 5 och 6;

38.        belräffande,///?fl/(Ä/cn'/(i//-«'aH

att riksdagen avslår molionen 1978/79:2433 yrkandel 19 i den mån molionen i denna del inte kan anses besvarad med vad utskottet hemställt under 6 mom.;

39.    beträffande begränsning av den offentliga utgiflsexpansionen alt riksdagen avslår molionen 1978/79: 2349 yrkandel 9;

40.    beträffandeyör/a,? om förenklat skatteunderlag

atl riksdagen avslår molionen 1978/79: 2371 yrkandel 6 i den mån molionen i denna del inte kan anses besvarad med vad utskottet hemställt under 6 mom.;

41. belräffande handläggningen av vissa kommunalskaitefrågor
alt riksdagen tillstyrker propositionen i denna del;

42. beträffande förfatiningsförslagen
att riksdagen

a. antar vid propositionen fogade förslag till

I. lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda beslämmelser

 

SkU 1978/79:55

74

om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt m.m. med de ändringar att ingressen, I och 4§S saml ikraftträdande-bestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag be­tecknade lydelse:

Förestagen Ivdelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269) med särskilda be­slämmelser om kommuns och an­nan menighels utdebitering av skatt m. m.

dels att 2 § skatt upphöra alt gäl­la,

dels atl 1, i och 4 §§ skall ha ne­dan angivna lydelse.

Utskottets .förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om la­gen (1965:269) med särskilda be­stämmelser om kommuns och an­nan menighets utdebitering av skatt m,m, att I och 4SS skall ha nedan angivna lydelse.

I  S

Skattesatsen för kommuns och annan menighets uttag av skall skall bestämmas i förhållande till del antal skattekronor och skat­teören, som enligt länsstyrelsens beräkning kommer alt påföras de skattskyldiga vid taxeringen det är skattesatsen skall fastställas, ökat med det antal skattekronor, som staten uppskattas skola tillskjuta enligt lagen (1979: 000) om skatleul­jämningsbidrag

Skattesatsen för kommuns och an­nan menighets uttag av skall skall bestämmas i förhållande till del an­tal skattekronor och skatteören, som enligt länsstyrelsens beräkning kommer att påföras de skattskyldi­ga vid laxeringen det år skattesat­sen skall fastställas, _///.5/<:'ra/ enligi 2 § och ökat med det antal skatte­kronor, som staten uppskattas sko­la tillskjuta enligt lagen (1979:000) om skatleuljämningsbidrag och med bidragsundertag enligt be­stämmelserna om skatlehorlfallshi-drag.

 

Om enligt-----


skall fastställas.

4 S

Kommun är berättigad atl under vissl år av staten uppbära kommu­nalskall med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skalleören i kommunen vid det föregående årets (taxeringsåret) laxering, be­räknat efter den skallesals som har bestämls för året före taxerings­året.

Kommun är berätligad alt under visst år av staten uppbära kommu­nalskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatieören i kommunen vid del föregående årets (taxeringsåret) laxering, be­räknat efter den skallesats som har beslämts för året före laxerings­året. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skalleören beak­tas besiämnielserna i 2 §.

 

Har enligt

budgeten fastställdes.

 

SkU 1978/79:55                                                                  75

Föreslagen lydelse                                             Utskottets förslag

Kommun är berättigad att under Kommun är berättigad att av sta-
visst år av staten såsom förskott len såsom förskott uppbära det be­
uppbära ett belopp som motsvarar lopp som på grundval av taxerings­
produkten av den skattesats som nämnds beslut vissl år (laxerings-
har beslutats för året och det antal år) rörande laxering till kommunal
skattekronor och skatteören, som inkomstskatt har beslutats //// ulde-
etdigt taxeringsnämnds beslut ro- bitering för det kommande året.
rande del föregående årets taxe- Vid beräkningen av förskoltsbelop-
ring till kommunal inkomstskatt har pet justeras antalet skattekronor
påförts de skattskyldiga. Del nu och skatteören enligt 2 §. Vad som
nämnda beloppet ingår i kommu- har beslutats till utdebitering ingår i
nens fordran hos staten vid ingång- kommunens fordran hos staten vid
en av året näst efter det år, då be- ingången av året näst efter det år,
slutet fattades. Förskottet avräknas då beslutet fattades. Förskottet av-
mot den kommunalskatt, som kom- räknas mot den kommunalskatt,
munen har rätt att uppbära av sta- som kommunen har rätt alt uppbära
ten på grundval av taxeringen un- av staten på grundval av taxeringen
der året efler del år, då förskoltet under året efter det år, då förskottet
utanordnas enligt bestämmelserna i utanordnas enligt bestämmelserna i
femte stycket.                                                       femte slycket.

Är antalet----------------- av förskottet.

Belopp, som----------------- mars månad.

Vad som------------------ om församlingsstyrelse.

Denna lag Iräder i kraft den I ja-  Denna lag Iräder i kraft den \Juli

nuari 1980. Åtdre bestämmelser om                                   1979.
bestämmande av utdebitering samt
förskotlsuibetatning av allmän
kommunalskatt gäller fortfarande i
fråga om åren 1980 och 1981. De
nya bestämmelserna i 3 § och 4 §
fjärde stycket tillämpas från och
med den I juli 1979.

lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsslyrelse med de ändringar att ingressen, 84 § och ikraftträdandebe­stämmelserna erhåller följande såsom utskottets Jörslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse

Härigenom föreskrivs all 83, 84 och 86 §§ lagen (1961:436) om för­samlingsstyrelse skall ha nedan an­givna lydelse.

Utskottels förstag

Härigenom föreskrivs all 84 § la­gen (1961:436) om församlingssty­relse skall ha nedan angivna ly­delse.

84 §

Församling är berätligad att un­der visst år av staten uppbära för­samlingsskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatteören i församlingen vid det föregående årets (taxerings­året) laxering, beräknat efler den

Församling är berättigad att un­der visst år av staten uppbära för­samlingsskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatteören i församlingen vid det föregående årets (taxerings­året) taxering, beräknat efter den

 

SkU 1978/79:55

76

 

Föreslagen lydelse skattesats som har bestämts för året före taxeringsåret. Har skatt­skyldig enligt lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen, skall belopp, som församlingen annars skulle ha varit berättigad att uppbära av staten, nedsättas i motsvarande mån.

Församling är berätligad all tm­der visst år av staten såsom för­skoll uppbära ell belopp som mot­svarar produkten av den skattesats som har beslutals för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt taxeringsnämnds beslut rörande det Jöregående årets laxe­ring lill kommunal inkomstskatt/ia/-påjöris de skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i försam­lingens fordran hos staten vid in­gången av året efter det år, dä be­slutet fattades. Förskottet avräknas mot den församlingsskatt, som för­samlingen har rält alt uppbära av staten på grundval av taxeringen under året efter del, då förskottet enligt bestämmelserna i nästföl­jande stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ell år ulgör församlingens fordran hos statsverket enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen under samma år ulanordna till kommun, i vilken församlingen är belägen, med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj. juli, september och no­vember. Är församlingens fordran icke uträknad vid utbelal-ningstillfällel i januari månad, skall vid delta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalades i november månad nästföregående år; dock må

Utskottets förslag skattesats som har bestämts för året före taxeringsåret. Vid beräk­ningen av antalet skattekronor och skalleören beaktas bestämmelser­na i 2 § tagen (1965:269) med sär­skilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har skattskyldig enligt la­gen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan åtnjufit lind­ring i skaUskyldigheten till försam­lingen, skall belopp, som försam­lingen annars skulle ha varit berät­tigad att uppbära av staten, nedsät­tas i motsvarande mån.

Församling är berättigad alt av staten såsom förskott uppbära del belopp, som på grundval av taxe­ringsnämnds beslut visst år rörande taxering till kommunal inkomst­skatt beslutats lill utdebitering för nästkommande år. Vid beräkning­en av förskoltsbeloppel justeras an­talet skattekronor och skatteören enligt 2§ lagen med särskilda be­slämmelser om kommuns och an­nan menighets utdebitering av skatt. Vad sålunda beslutats till ut­debitering ingår i församligens ford­ran hos statsverket vid ingången av året näst efter del, då beslutet fat­tades. Förskottet avräknas mot den församlingsskatl, som församlingen äger uppbära av statsverket pä grundval av taxeringen under året efter del, då förskottet enligt be­stämmelserna i nästföljande stycke ulanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett är utgör församlingens fordran hos staten enligt första och andra styck­ena, skall länsstyrelsen under sam­ma år utanordna lill kommun, i vil­ken församlingen är belägen, med en sjättedel på åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfället i januari månad, skall vid detta till­fälle utbetalas samma belopp som utbetalades i november månad fö­regående år. När särskilda skäl/ör-

 

SkU 1978/79:55                                                                      77

Förestagen lydelse                        Utskottets förslag

länsstyrelsen, då särskilda skäl/ör- anleder del .får länsstyrelsen dock
anleda därtill, förordna all utbe- förordna att utbetalning skall ske
talning skall ske med annal belopp. med annal belopp. Om det belopp
Därest del i januari månad titbeta- som utbetalades i januari månad
lade beloppet icke motsvarar en inte motsvarar en sjättedel av för­
sjättedel av församlingens fordran, samlingens fordran, skall den
skall härav betingad jämkning ske iämkning som föranleds härav ske i
av det belopp, som utbetalas i mars .fråga om del belopp, som utbetalas
månad. Kommunen skall därefter i mars månad. Kommunen skall
avlämna medlen lill kyrkorådel.   därefter avlämna medlen till kyr-

korådet.

Länsstyrelsen skall — ulanordnad församlingsskatl.

Närmare föreskrifter — regeringen förordnar.

Denna lag träder i kraft den \ ja-       Denna lag träder i kraft den \jiili

nuari 1980. Åtdre bestämmelser om      1979. beräkning av skatteunderlag gäller .fortfarande i .fråga om åren 1980 och 1981.

b. avslår de i propositionen framlagda förslagen lill

1,    lagom ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

2,    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3,    lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

4,    lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

5,    lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

6,    lag om upphävande av förordningen (1972: 140) om skal­tebortfallsbidrag,

7,    lagom ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skall i vissa fall,

8,    lag om skattelättnad för vissa gåvor,

9,    lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvo­skatt,

 

10,   lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

11,   lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäk­ring,

12,   lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer,

Slockholm den 8 maj 1979 På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg* (fp), Rune Cari­stein* (s), Tage Sundkvist (c), Olle Weslberg i Hofors (s). Hagar Normark (s), Curt Boström (s), Margit Odelsparr* (c), Bo Lundgren (m), Wilhelm Gustafsson (fp) och Ingegerd Troedsson (m),

* Ej närvarande vid belänkandels juslering.

 

SkU 1978/79:55                                                                      78

Reservationer

1. av Bo Lundgren (m) och Ingegerd Troedsson (m) som dels anför följande:

Skatlepoliliken och budgetunderskottet

De i proposilionen föreslagna justeringarna av marginalskatterna, lik­ som förslagel om ett marginalskattelak belraklar vi som rikliga och nöd­ vändiga åtgärder i en polilik som syftar lill all skapa elt skallesyslem som slimulerar lill arbete, inilialiv och företagande.

Vi delar däremot inte uppfattningen att i nuvarande samhällsekonomiska och statsfinansiella läge dessa reformer i allt väsentligt måste finansieras genom skaltehöjningar på andra områden. Såsom framhölls i den särskilda näringspolitiska delegationens betänkande "Vägar till ökad välfärd" (Ds Ju 1979: I) kan man på goda grunder anta att den samlade nationalin­komsten påverkas positivt av bättre anpassade ekonomiska incitament. "1 vissa situationer kan man också tänka sig alt de positiva effekterna på nationalinkomsten blir så starka, att skattesänkningen blir helt självfinan­sierande."

Givelvis kan också motsatsen gälla - att de negativa effekterna på nationalinkomsten av skaltehöjningar kan bli så starka atl den avsedda finansieringseffeklen uteblir. Det är inte minst erfarenheten av utveckling­en 1973-1976. Under dessa år höjdes de lagstadgade arbelsgivaravgifterna från 15,6 lill 28,3 procenl. De s. k. inkomslförslärkningarna dessa år kom alt verksamt bidra till den ekonomiska kris för det svenska folkhushället, som vi genomlidit under de senaste åren och som bl. a. lett till de stora underskotlen i statsbudgeten.

Huruvida del kommer att föreligga behov av skattehöjningar under 1980 är hell avhängigl av konjunkturerna och den ekonomiska utvecklingen i stort. Därom går del inte all göra några bestämda uttalanden i dag.

En avgörande faktor blir löneutvecklingen under nästa år. Om löneök­ningarna skulle bli så stora att ramarna för privat konsumtionsulrymme hotar att sprängas, kan det givetvis bli nödvändigt att dra in köpkraft. Enligt vår uppfattning är del emellertid statsmakternas uppgifl att så klart ange detta utrymme, att några köpkraftsindragande skattehöjningar inte blir nödvändiga. Vi anser alltså, all skatteomläggningen för 1980 på samma sätt som för avtalsperioden 1978-1979 bör användas lill all begränsa behovet av nominella löneökningar. Därigenom kan arbetskraftskostnads­ökningen hållas tillbaka, en fortsatt förbättring av Sveriges relativa kost­nadsläge ske, den svenska exportindustrins och den imporlkonkurrerande industrins internationella konkurrensförmåga ytterligare förstärkas och förbättringen av handelsbalansen och bytesbalansen fortsätta. Skattehöj­ningar som ökar koslnadsbelaslningen på näringslivet motverkar en sådan utveckling. 1 ju högre grad vi kan begränsa den inhemska koslnadsulveck-

 

SkU 1978/79:55                                                                      79

lingen i förhållande till omvärlden, desto mer kan vi i själva verket tillåta den privata konsumtionen att öka utan atl behöva ge avkall på centrala balansmål.

Del går inte atl i dag utlova, alt några skallehöjningar inte skall behöva ske 1980. Delta bör emellertid vara målet. Det vore fel alt nu binda sig för skatteskärpningar.

Men om man inte höjer några skaller, leder detta inte till all budgelun-derskottel ökar ytterligare?

Balans i statsbudgeten är inte och bör inte vara något mål för den ekonomiska politiken eller skattepolitiken. Däremot hör samhällsekono­misk balans och jämvikt i bytesbalansen till de ekonomisk-politiska målen. Statsbudgetens saldo är en dålig mätare av den samhällsekonomiska balan­sen.

Definitionsmässigl är bylesbalansen lika med det lolala finansiella spa­randet i samhällsekonomin, dvs. de lolala inkomsterna minus de lolala utgifterna. Ett underskott i bytesbalansen kan sålunda beskrivas som ell sparandeunderskolt i ekonomin. Del skapar ell molsvarande behov av ulländsk upplåning.

Bylesbalansunderskollet eller underskollet i samhällets totala finansiella sparande är lika med summan av del finansiella sparandel inom de olika sektorerna inom samhällsekonomin, dvs. hushållsseklorn, bostadssek­torn, näringslivet och den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn kan i sin tur delas upp på stat, kommuner och socialförsäkringssektor.

Ett ökat underskott inom en sektor av ekonomin leder inte automatiskt lill en försämrad samhällsekonomisk balans, dvs. lill ett ökat bytesbalans-underskott. 1977 uppgick underskottet i statsbudgeten till 17,8 miljarder kronor. 1978 hade det ökat till 33,6 miljarder kronor. Samtidigt som stats­budgetens underskott ökade kraftigt minskade emellertid underskottet i bytesbalansen dramatiskt från 12,5 miljarder kronor lill knappa 4 miljarder kronor. Ett ökat budgetunderskott kan alltså mycket väl vara förenal med en påtagligt förbättrad balans för ekonomin i dess helhet. Motsatsen kan också inträffa. Mellan 1974 och 1976 minskade det statliga budgetunder­skottet från 10,3 lill 6,2 miljarder kronor. Samtidigt ökade emellertid bytesbalansens underskott med ca 7 miljarder kronor, dvs. den ekonomis­ka obalansen förvärrades.

Avgörande för den ekonomiska politiken bör alltså inte i första hand vara huruvida en viss skatlepolilisk åtgärd kan tänkas öka eller minska budgetunderskottet ulan hur den påverkar den totala ekonomiska balan­sen. Enligt vår uppfattning skulle arbetsgivaravgiftshöjningar eller andra åtgärder som driver på kostnadsutvecklingen i samhället vara ägnade all försämra den lolala ekonomiska balansen och att öka underskottet i byles­balansen i förhållande lill vad som annars vore möjligl.

Del bör i delta sammanhang också påpekas, atl det statliga budgetun­derskottet grovt överdriver den offentliga sektorns samlade upplåningsbe-

 

SkU 1978/79:55                                                       80

hov. Det beror på del sparande som samtidigt äger rum inom socialförsäk­ringssektorn. För 1979 uppskattas det statliga budgetunderskottet till 44,3 miljarder kronor. Som framgår av tabellen nedan stannar underskottet i den totala offentliga sektorn vid 18,1 miljarder kronor. Det är mindre än de offentliga investeringarna. 1 själva verket har alltså den offentliga sektorn ell positivt realt sparande. Det reala sparandet är nämligen det finansiella sparandet plus investeringar. Det ger ett något annat perspektiv på talet om de jättelika budgetunderskotten.

Tabell 1: Offentliga sektoms utgifter och inkomster. Löpande priser

 

 

 

 

Milj. kr. 1977

1978

1979

Förändi

ring, %

 

1977-

1978-

 

 

 

 

1978

1979

1       Inkomster

217647

244 531

264 560

12,5

8,0

1.1    Skatter

137691

151012

162670

9,5

7,5

1.2    Socialförsäkrings-

 

 

 

 

 

avgifter

47656

56570

61230

18,5

8,0

1.3    Övriga inkomster

32300

36949

40660

14,5

10,0

2       Utgifter

217331

250845

282640

15,5

12,5

2.1    Transfereringar

99082

116221

134 130

17,5

15,5

2.1.1 Till hushåll

69794

82 328

92 060

18,0

12,0

2.I.2Till företag inkl.

 

 

 

 

 

livsmedels- och

 

 

 

 

 

bostadssubventioner

15994

18 394

22 680

15,0

23,5

2.1.3 Till internationell

 

 

 

 

 

verksamhet

3010

3 315

3 750

10,0

13,0

2.1.4 Övriga trans-

 

 

 

 

 

fereringar

10284

12184

15 640

18,5

28,5

2.2    Konsumtion

100819

114 669

127 320

13,5

11,0

2.3   Realinvestering

16077

18367

20090

14,0

9,5

2.4    Korrigeringspost'

1353

1588

1 100

 

 

3       Finansiellt sparande

316

-6314

-18080

 

 

4       Över statsbudgeten

 

 

 

 

 

finansierad utlåning

5619

9206

9950

 

 

' Inkl. netto av kommunala mark- och fastighetsköp. Källa: Ekonomidepartementet.

Höjer man l.ex. folkpensionsavgiflen leder della lill ett ökat finansiellt sparande i den statliga budgeten. Del ger emellertid inie den inkomstök­ning/ökning av det finansiella sparandel av slorieksordningen 2,3 miljarder kronor per procenlenhets höjning som underslundom anges. Slalens egna arbelsgivaravgiflskoslnader ökar med ca 0,3 miljarder kronor. Staten mås­te vidare öka sina bidrag till kommunerna för alt kompensera dessa för ökade arbetskraftskostnader på drygt 0,5 miljarder kronor. Eventuellt kan man bokföra en ökning av statens finansiella sparande av storleksordning­en 1,5 miljarder kronor.

Samtidigt minskar det finansiella sparandel inom ekonomin i övrigt i motsvarande mån; inom näringslivet, vars koslnadsbelaslning ökar, och inom hushållssektorn som sannolikt får vidkännas prishöjningar till följd av avgiftshöjningen. En avgiftshöjning kan mycket väl leda till en minsk-

 

SkU 1978/79:55                                                                     81

ning av det totala finansiella sparandet i samhället, dvs. till en ökning av bytesbalansens underskoll, genom atl exportföretagen tvingas höja sina priser på utlandsmarknaderna och därigenom får sälja mindre. Det är just härigenom som ett minskat statligt budgetunderskott kan leda lill ökad obalans för ekonomin i dess helhet. Det är av detta skäl - av omtanke om den samhällsekonomiska balansen i stort och nödvändigheten av att be­gränsa den relativa kostnadsutvecklingen i Sverige - som vi kommer alt motsätta oss aviserade arbelsgivaravgiftshöjningar.

Det är möjligl alt en skatteomläggning för 1980 som inte förenas med skallehöjningar på andra områden på kort sikt kan leda lill en smärre ökning av budgetunderskottet i förhållande till vad delta annars skulle ha blivit. 1 ett något längre perspektiv tror vi emellertid alt resultatet blir det direkl motsatta. Det finns återigen anledning all framhålla vad den särskil­da näringspolitiska delegationen i sitt betänkande anfört i detta hänseende:

Delegationen har kommit till den beslämda uppfattningen, att en djupgå­ende översyn och revidering av skattesystemet är oundgängligen nödvän­dig. Det finns en överhängande risk för atl det mångåriga arbelet för ell utvecklat välfärdssamhälle går lill spillo genom atl välfärdssystemets fi­nansiering fräter ner incitamenten till arbete, kapitalbildning och risk­lagande.

Del ovan anförda innebär inie, atl del stora budgetunderskottet enligt vår uppfattning inte skulle vara något problem. Vi anser del emellertid vara ett problem som man inte kan komma till rätta med genom skattehöj­ningar och en ytterligare skärpning av skattetrycket utan genom utomor­dentlig återhållsamhet med nya utgiftsåtaganden. En fortlöpande ompröv­ning av pågående verksamheter inom den offentliga sektorn bör komma till stånd. Möjligheten atl avgiflsbelägga offentliga tjänster bör i ökad ut­sträckning användas.

Vi vill också - liksom 1978 års långtidsutredning - framhålla alt sparan­det inom den offentliga resp. den privata sektorn är kommunicerande käri. Ju större det finansiella sparandel inom den privata sektorn är, desto mindre blir behovet av ell offenlligt sparande. Vi ser det långtifrån som nägol mål atl ha ett stort offentligt sparande på hushållssektorns bekost­nad. Vi anser del tvärtom vara alt föredra, att sparandet i första hand sker hos de enskilda medborgarna. Åtgärder för alt stimulera hushållssparandet är elt alternativ lill skattehöjningar.

Skallen på 1980 års inkomster m. rn.

Förslaget i propositionen 160 till reformerad skatteskala innehåller flera delar. Grundavdraget på 4 500 kr. vid den statliga beskaftningen föreslås slopat. Samtidigt höjs grundavdraget vid den kommunala beskattningen till 6000 kr. Det motiv härför som nämns i propositionen är att det kommunala skatteunderlaget föreslås breddal genom att däri skall ingå de skalteplik-6   Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 55

 

SkU 1978/79:55                                                                      82

tiga förmåner, bl, a, sjukpenning, som för närvarande inte beskattas kom­munalt. Genom höjningen av grundavdraget balanseras ökningen av del kommunala skatteunderlaget.

Såvitt vi kan förstå borde det rimligtvis ha varit möjligt att åstadkomma motsvarande balansering av ett vidgat kornmunall skatteunderlag inom ramen för de ändrade regler för den kommunala skatteuljämningen, som föreslås i propositionen 1978/79:95. Alternativt kan man säga, att om en vidgning av det kommunala skatteunderlaget till att omfatta ifrågavarande skattepliktiga förmåner förutsätter en molsvarande krympning av skat­teunderlaget genom ett höjt kommunalt grundavdrag, så framstår omlägg­ningen i delta hänseende knappast som meningsfull. Principiellt sett är enligt vår uppfattning ett enhetligt grundavdrag att föredra framför den i propositionen föreslagna ordningen, som snarast är ägnad att öka skatte­systemets karaktär av lapptäcke.

Sedda isolerade innebär justeringarna av grundavdraget en skärpning av den statliga inkomstskatten med mellan 90 och 2 610 kr, och vid 29 kronors kommunalskatt en sänkning av den kommunala inkomsiskatten med 435 kr. Det enda motiv vi kan se för att acceptera en åtgärd av detta slag är all den ökar utrymmet för marginalskatlejusteringar i mellaninkomstlägena, utan atl detta är förenat med stora nominella skattesänkningar i de högre inkomslskiklen. Med hänsyn härtill är vi, trots principiella betänkligheter, beredda alt tillstyrka den föreslagna lekniska anpassningen av skalleska­lan.

Förslagel till marginalskaltelätlnader för 1980 innebär, jämfört med den nuvarande skalan i tekniskt justerat tillstånd, icke obetydliga marginalskat­tesänkningar. Vid en kommunal utdebitering på 29 kr. utgår marginal­skatter överstigande 50 procent först på inkomster överstigande 62700 kr. Mellan 57 000 och 74 000 kronors inkomst sänks marginalskalten med hela 5 procentenheter. Marginalskaltenedjusteringar vidtas upp till en inkomst på 114000 kr. Vi tillstyrker förslaget i propositionen 1978/79: 160 till skat­teskala för 1980.

1 propositionen 160 föreslås införandet av ett marginalskallelak. Försla­get har givils en utformning som anknyter till nu gällande 80/85-procents-regel avseende det totala skatteuttaget. Förslaget innebär all den samman­lagda statliga och kommunala marginalskatten i inkomstskikt upp till 30 basenheter - 171 000 kr. år 1980 - inte skall översliga 80 procenl och för inkomstdelar däröver ej överstiga 85 procent.

Vi välkomnar propositionens förslag i detta hänseende, som direkt an­knyter till vad vi från moderat håll sedan lång lid förordat.

Marginaleffekter på längre sikl

Propositionens förslag till skalleskala för 1980 innebär, jämfört med 1972 års skalteutrednings förslag lill marginalskallesänkningar i tre sleg atl man ännu 1980 inte klarat av mer än steg I och ungefär halva sleg 2. Del

 

SkU 1978/79:55                                                                      83

framgår av tabell 2 nedan, där regeringens förslag jämförs med skatteutred­ningens efter en ungefärlig teknisk anpassning.

Tabell2: Jämförelse mellan nu gällande och för 1980 föreslagen skatteskala med steg 2 och 3 enligt 1972 års skatteutrednings förslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatteutredning

Basenheter

Nu

gälU

inde

Förslag

 

 

 

 

 

skatteskala

för 1980

Steg 2

Steg 3

7- 8

14

 

 

12

9

8

8- 9

16

 

 

15

14

13

9-10

21

 

 

19

16

13

10-11

26

 

 

21

18

13

11-12

30

 

 

25

23

18

12-13

34

 

 

29

26

23

13-14

36

 

 

33

30

28

14-15

41

 

 

38

36

33

16-17

46

 

 

45

43

43

Del är enligt vår uppfattning utomordentligt angelägel att arbetet med att reformera skatteskalan i syfte att bringa ner marginalskatterna fortsätter. Yiteriigare marginalskallesänkningar, minst av den storleksordning som föreslagils av 1972 års skalteutredning, måste komma lill stånd under 1981 och 1982. Målet måste vara att marginalskatterna i vanliga inkomstlägen inte överstiger 50 procenl. Molsvarande nerjustering av marginalskatter­na, som detta förutsätter i normala inkomstlägen, måste också komma till stånd i de högre inkomstskikten för atl en markant skärpning av progressi­viteten i skattesystemet skall kunna undvikas. De skattesänkningar som härigenom åstadkoms bör beaktas vid kommande avtalsuppgörelse om lönerna.

1 ett längre perspektiv är del emellertid enligt vår uppfattning nödvändigt att successivt justera ned marginalskattetaket. En riktpunkt bör enligt vår mening vara atl marginalskalten i intet inkomstskikt skall överstiga 70 procent.

I motionen 1978/79: 1108 understryks nödvändigheten av åtgärder som leder till en samordning mellan skattesystem och bidragssystem i syfte att få ner de orimligt höga marginaleffekter som uppkommer på grund av skattesystemet och gällande regler för bostadsbidrag och existensmini­mum i samverkan. Marginaleffekter på över 100 procent kan förekomma i vanliga inkomstlagen.

De orimligheter som bostadsbidragssyslemel ger upphov till har också uppmärksammals av riksrevisionsverket i dess rapport om bostadsbidra­gen. Även i proposilionen 160 medges, alt dessa effekter är ett problem. 1 själva verket har regeringen genom sina förslag till höjda bostadsbidrag medverkat lill atl ytteriigare skärpa dessa marginaleffekter. Från moderat håll har påvisats att marginaleffekterna till följd härav kan komma att uppgå lill hela 106 procent. Del är ett oefterrättligt krav, alt sådana effekter elimineras.

 

SkU 1978/79:55                                                                      84

Möjligheten att inom ramen för skalle- och bidragssystemen minska rundgången genom en bättre anpassning av beskatiningen till familjernas faktiska försörjningsbörda bör samtidigt utredas. De av regeringen tillsatta utredningarna om barnfamiljernas situation och om en översyn av admini­strationen m.m. av bostadsbidragen uppfyller inte delta krav. Den utred­ning som begärts i motionen 1108 bör därför snarast komma till stånd.

Individuell beskattning av makars inkomst och förmögenhet m. in.

Genom 1970 års skattereform infördes i princip särbeskaltning av ma­kars förvärvsinkomster. På förmögenhetsbeskattningens område består emellertid alltjämt en sambeskattning som till sin utformning är ännu mer orättvis än den som gällde inkomstbeskattningen. Det är därför högsl angeläget att regeringen får i uppdrag all snarast låta utreda möjligheterna alt åstadkomma en individuell beskattning av makars och jämställdas förmögenhet och - i avvaktan på della - lägga fram förslag till en rättvi­sare beskattning av dessa förmögenheter.

1 propositionen 160 framhåller departementschefen all man enligt hans mening närmare bör undersöka möjligheterna att ge de civilrättsliga regler­na en sådan form att en övergång lill helt individuell beskaltning underlät­tas. Detta uttalande är inte till fyllest när det gäller all snabbt skapa en rättvisare förmögenhetsbeskattning. 1 motionen 306 anges olika sätt att åstadkomma en sådan utan administrativt merarbele eller risker för förmö­genhetsöverföring i skattenedsältande syfte.

1 propositionen 160 uppmärksammas de problem som uppkommer lill följd av gällande bestämmelser om sambeskattning av B-inkomster. Dessa problem sammanhänger med atl B-inkomsterna vid beräkningen av den statliga inkomstskatten läggs på toppen hos den make, som barden högsta A-inkomsten. 1 många fall leder delta till orimliga skattekonsekvenser.

Föredraganden uttalar i propositionen att principiella skäl talar för en avveckling av denna sambeskattning. Gällande civilrättsliga regler sägs dock lägga hinder i vägen för en övergång. En utredning om möjligheterna att ge de civilrätlsliga reglerna en sådan form atl en övergång till helt individuell beskattning underlättas aviseras.

1 avvaktan därpå bör emellertid redan nu sleg tas mot ökad individuali-sering av beskattningen. Detta bör ske i enlighet med det förslag, som de moderata ledamöterna av 1972 års skalteutredning reservationsvis utveck­lat. Den nuvarande frigränsen på 2000 kr. bör höjas till 5000 kr. och ersättas med elt fribelopp sådanl att för maken med den lägre inkomslen B-inkomsl lill den del den understiger 5000 kr. undantas från sambeskatt­ning. Delta innebär alltså att B-inkomst under 5000 kr. beskattas hos den som har inkomsten.

Nettointäkt av annan faslighet behandlas alltid som B-inkomst, även i de fall då ägaren och/eller dennes make hell eller delvis har sin dagliga gärning förlagd till arbete i och i samband med fasligheten. Della får för de enskilda

 

SkU 1978/79:55                                                                     85

i många avseenden allvarliga konsekvenser. Dels sambeskaltas inläklen genom all skalleberäkningen sker ovanpå högsta makeinkomsten, dels har ägaren (och i förekommande fall dennes make) inte möjlighet till ATP eller sjukpenning för den del av intäkten som härrör sig från arbetet med fastigheten. Avdragsrätten för premie för frivillig pensionsförsäkring är vidare fr. o. m. 1976 begränsad till A-inkomster.

Detta innebär att en ägare av annan fastighet som dessutom ägnar sitt arbete åt skötseln av denna ställs utan sådan möjlighet att trygga sin ålderdom som för övriga grupper yrkesverksamma anses rimlig.

Enligt vår uppfallning bör man därför överväga atl vidga A-inkomslbe-greppet lill all också omfalia inkomst av annan faslighet till den del den härrör från egel arbete. 1 avvaktan på en sådan lösning bör riksskattever­ket få medge dispens för rält till avdrag för pensionsförsäkringspremie på den del av inkomslen av annan faslighet som kan hänföras till arbetsin­komst.

Fosterbarn och fosterföräldrar

Fr.o. m. 1972 års taxering jämställs fosterbarn med egna barn, adoptiv­barn och styvbarn i inkomst- och förmögenhetshänseende.

Även om det torde vara relativt ovanligt att barn som placeras i foster­hem har egna tillgångar av nämnvärd storlek förekommer det dock.

Del är inte ovanligt all fosterhem ofta finns på landsbygden med foster­föräldrar som är lantbrukare. 1 dessa fall, liksom i andra, taxerar fosterför­äldrar ofta för en förmögenhet som närmar sig eller ligger över den gräns vid vilken förmögenhetsskatt utgår.

Enligt vår mening är en samtaxering vid förmögenhetsbeskattningen av fosterföräldrar och fosterbarn helt orimlig. Vi vill i della sammanhang citera ell uttalande av skatteutskottet 1975:

Ulskotlel är liksom lidigare medvetet om alt en sambeskallning med fosterbarn endast i sällsynta fall kan anses motiverad. Motionären har emellertid enligt uiskoliels uppfattning inte påvisat att sambeskattningen när den blir aktuell i dessa fall medfört sådana olägenheter all omedelbar lagsliflning bör tillgripas på denna punkt.

Detta uttalande upprepades sedan i skatteutskottets betänkande våren 1976 då frågan på nytt aktualiserades. Vid båda tillfällena anfördes att 1972 års skalteutrednings pågående arbete ej borde föregripas. Skatteulredning-en, som i december 1977 slutförde sitt arbete, har emellertid inte alls behandlat frågan om sambeskattning fosterföräldrar-fosterbarn. Det är enligt vår mening klart påvisat att en sambeskallning i dessa fall kan medföra sådana olägenheter att det är angeläget med en omedelbar lagstift­ning.

 

SkU 1978/79:55                                                                      86

Underhållsbidrag för barn m. m.

Del förvärvsavdrag som medges vid inkomstbeskattningen är formellt ett allmänt avdrag men kan sägas utgöra ett omkostnadsavdrag för barntill­syn. Det avdragsbelopp som för närvarande medges, 2000 kr., är emeller­tid i många fall helt otillräckligt för att vara eU reellt inslrumenl för alt skapa rättvisa mellan olika barntillsynsformer och mellan inkomsttagare med respektive utan barnlillsynskostnader.

Enligt vår mening bör därför förvärvsavdraget omvandlas till elt avdrag för styrkta och nödvändiga barnlillsynskostnader och det maximala av­dragsbeloppei samtidigt höjas. Sådana barnlillsynskostnader som har elt direkt samband med föräldrarnas förvärvsarbete och är en oundgänglig förutsäuning för deUa bör således betraktas som en avdragsgill utgift för inkomstens förvärvande.

En sådan avdragsrält medverkar till att utjämna de reella kostnadsskill­naderna mellan den starkt subventionerade offentliga barntillsynen och tillsyn i andra former. Därmed främjas valfriheten inom familjepoliliken. En välkommen bieffekt blir dessutom en bättre skattekontroll avseende utbetald ersättning för privat barntillsyn.

Folkpensionärernas beskattning

1 proposilionen 160 föreslås fortsatta skattelättnader för folkpensionärer efler samma mönster som för 1979. Vi tillstyrker detta.

Ett flertal problem i fråga om pensionärernas beskattning kvarslår emel­lertid. Vi har lidigare tagit upp dessa frågor i motionen 1108. Vi har bl. a. begärt all elt syslem med skallerabalt för folkpensionärer skall utredas. Del bör uppdragas ål den i proposilionen aviserade kommittén all genom­föra detta utredningsarbete.

Folkpensionärer beskallas fr. o. m. 1976 individuellt, så till vida all man vid beräkning av del extra avdraget för gift folkpensionär inte längre tar hänsyn till den andre makens inkomst. Den sambeskattning som var in­byggd i tidigare gällande bestämmelser om förmögenhetsprövning av del extra avdragel kvarstår emellertid. Del extra avdraget jämkas således om värdet av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet översliger 75000 kr. Om den sammanlagda förmögenhelen översliger 150000 kr. utgår inga extra skattelättnader. Samma förmögenhelsgränser gäller för ensamslående pensionär vid beräkning av del extra avdraget.

Sambeskallningen vid förmögenhetsprövningen innebär således att ma­kars extra avdrag trappas av mot en och samma förmögenhet. Makarnas förmögenhelsinnehav leder med andra ord till en dubbel avlrappning av avdragen. Del kan i vissa fall innebära atl makarna går miste om extra avdrag på upp till 17000 kr. under år 1979.

Denna situation är enligt vår uppfallning orimlig, i synnerhet som ma­karna dessutom erhåller lägre folkpension än om de varit ensamstående. För atl undvika eventuella förmögenhetsöverföringar mellan pensionerade

 

SkU 1978/79:55                                                                      87

makar och skapa största möjliga rättvisa i förhållande lill ensamstående pensionärer kan man vid beräkningen av det extra avdraget utgå ifrån att vardera maken innehar hälften av den gemensamma förmögenheten. Den dubbla avlrappning av de extra avdragen som nuvarande regler leder till skulle därigenom elimineras.

Beskatining av svenska medborgare utomlands

Svenska medborgare, som är bosatta utomlands, är skattskyldiga för bl. a. pensionsförmåner som utgår på grund av tidigare anställning hos svenska staten eller svensk kommun eller enligt pensionsförsäkring som tagils i Sverige. Vidare har den som är bosalt utomlands inte rätt till allmänna avdrag enligt 46 S 2 och 3 mom. KL, grundavdrag och så kallat extra avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Dessa regler kan för många svenskar, som är främst pensionärer bosatta utomlands, ge stötande resultat. Exempelvis medges inte en svensk med­borgare som är bosatt utomlands och betalar underhäll lill mottagare som är bosatt i Sverige, avdragsräti för detta belopp. Underhållsbeloppet be­skattas i stället två gånger, dels hos ulbetalaren och dels hos mottagaren.

1 proposilionen 1978/79:58 anförde departementschefen:

Jag är emellertid medveten om alt den nuvarande ordningen för beskatt­ningen av folkpensionärer, som är bosatta utomlands, i vissa fall kan verka hård. Jag anser därför att del kan finnas skäl för vissa lättnader. Ytterligare överväganden är emellertid nödvändiga innan några mer genomgripande förändringar kan aktualiseras.

Skatteutskottet anförde i sitt betänkande 1978/79: 15:

Utskottet vill inte bestrida atl beskattningen av den som är bosatt utomlands i vissa fall kan verka hård och att del kan finnas skäl alt genomföra vissa lättnader.

Enligt vår mening är det nödvändigt att en översyn av de regler som gäller beskatining av svenska medborgare bosalla utomlands snarast kom­mer till stånd.

Avdrag Jör gåvor m. m.

I propositionen 160 föreslås vidare att en begränsad avdragsräti införs vid inkomstbeskattningen för gåvor till bl.a. internationell biståndsverk­samhet. Förslaget saknar i allt väsentligt anknytning lill del syslem för avdragsrält för gåvor lill ideella organisationer som lidigare har begärts. Enligt vår uppfattning bör propositionen avslås i ifrågavarande hänseende. Del bör emellertid uppdras ål regeringen att utarbeta ell nytt förslag om avdragsräti för gåvor till ideella organisationer.

 

SkU 1978/79:55                                                                      88

Stämpelskatt m. m.

Vi har i avsnittet om skattepolitiken och budgetunderskottet ovan re­dovisat vår principiella syn på behovet av finansiering av här aktuella åtgärder. Vi begränsar oss i detta avsnitt lill atl kommentera vad som föreslås i propositionen 160.

En höjning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom föreslås. Vi ställer oss i princip positiva till ökad avgiftsfinansiering. Den föreslagna avgiftshöjningen har emellertid inget som helst samband med några kost­nader för samhället för ifrågavarande tjänster ulan är av rent fiskal natur. Den leder lill höjda kostnader i samband med fastighelsförvärv. Påpekas bör också alt stämpelskatten automatiskt har höjts i takt med atl faslig-helspriserna har ökat. Vi avvisar förslagel till höjning.

Enligt proposilionen 160 föreligger utöver här diskuterade förslag elt avsevärt finansieringsbehov. För atl täcka detta skulle del i dagens skatte­system väsentligen endasl finnas två möjligheter, nämligen genom en höjning av mervärdeskatten eller genom en höjning av någon arbetsgivar­avgift. Såsom utvecklats närmare i det föregående avvisar vi inte principi­ellt tanken på eventuella skattehöjningar av delta slag. De kan i vissa situationer vara konjunkturpolitiskt nödvändiga. Något som helst underlag forell ställningstagande lill förmån för skattehöjningar finns emellertid inte i dagsläget. Den ekonomiska politiken bör inriktas på alt söka undvika sådana.

Vi vill också i detta sammanhang erinra om atl moderata samlingspartiet i olika förslag till riksdagen framlagt förslag lill besparingar. Sammanlagt uppgår dessa besparingsförslag hittills i år till ca 2 miljarder kronor.

Vi vill slutligen återkomma lill vad som i det föregående anförls om möjligheterna all i ökad utsträckning använda sparslimulerande åtgärder i konjunkturpolitiskt syfte i stället för skattehöjningar. Vi vill därvid erinra om de förslag till sparslimulerande åtgärder som lidigare behandlats i molionen 1108. Dessa kan kompletteras genom en särskild tillfällig stimu­lans för att öka hushållssparandet. Det kan ske genom alt ett särskilt sparobligalionslån med förmånliga villkor och en löplid på 3-4 år emit­teras. Lånet skall utformas så atl del blir ett komplement lill övriga sparformer och inriktas på atl åstadkomma elt nysparande. 1 informations­verksamheten kring elt sådant lån bör det särkill framhållas atl sparandet är ett för de enskilda medborgarna förmånligt alternativ till skaltehöjning­ar.

1 fråga om de avsnitt av utskottets yttrande som vi inte tagit upp lill särskild behandling delar vi utskottets bedömning.

dels anser att utskottets hemslällan under momenten 1, 2, 3, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 25, 39 och 42 bort ha följande lydelse:

1. beträffande stämpelskatten atl riksdagen med bifall lill motionen

 

SkU 1978/79:55                                                                      89

1978/79:2349 yrkandel 7 och motionen 1978/79:2365 i motsvarande del avslår propositionen 1978/79: 160 i denna del och molionen 1978/79:1730;

2. beträffande skatten på 1980 års inkomster och det kommunala skat­
teunderlaget m. m.

atl riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 1622 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motionerna 1978/79:2365 i motsvarande del, 1978/ 79:2432 yrkandena 3 och 4, 1978/79:2433 yrkandena I (delvis), 2, 4 (del­vis), 5 (delvis), 6-8, 9 (delvis), 12 och 13 och 1978/79:2435 yrkandena 8, 9 och 15 bifaller propositionen i denna del;

3.    beträffande skattelättnad för vissa gåvor

atl riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2349 yrkandet 6 samt med avslag på motionerna 1978/79:2365 i motsvarande del, 1978/79:2432 yr­kandel 2, 1978/79:2433 yrkandena 3, 4 (i denna del), 5 (i denna del), 9 (i denna del), 10 och 14 och 1978/79:2435 yrkandet 12 avslår propositionen i denna del och hos regeringen begär alt riksdagen föreläggs förslag om rätt till avdrag för gåvor till ideella organisationer;

5.    belräffande avdragför gåvor titt religiösa ändamål

alt riksdagen avslår motionen 1978/79: 1716 i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet hemställt under 3;

6.    beträffande/öw/ag //// riksdagen

atl riksdagen hos regeringen begär att riksdagen i hösl föreläggs förslag om arvsskattefrihel för fria trossamfund m. fl. i enlighet med vad utskottet anfört;

8.    beträffande planmässig sänkning av marginalskatterna

alt riksdagen med bifall till motionerna 1978/79: 1622 yrkandet I och 1978/79:2349 yrkandena I och 2 ger regeringen till känna vad i motionerna anförts och yrkats om en successiv sänkning av marginalskattespärren;

9. belräffande utredning om marginaleffekter titt följd av avirappade
sociala förmåner m. rn.

all riksdagen med bifall till molionen 1978/79:2349 yrkandet 3 saml med anledning av motionerna 1978/79: 1622 yrkandet 4, 1978/79: 2432 yrkandet I och motionen 1978/79: 2435 yrkandet 10 hos regeringen begär utredning i syfte atl begränsa marginaleffekterna lill följd av skatteskalans utformning, exislensminimiregler saml avirappade sociala förmåner;

10.   belräffande beskatining av extrainkomster

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:494 och 1978/79: 1144 i den mån de inte är tillgodosedda med vad utskottet hemställt under 2 och 8;

11.   belräffande individuell beskaltning av makar m. rn.

all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:306 och med anledning av motionerna 1978/79:495 och motionen 1978/79:1742 beslutar alt hos rege­ringen anhålla

 

SkU 1978/79:55                                                                      90

a, att möjligheterna atl åstadkomma en individuell beskattning av ma­
kars och jämställdas förmögenhet snarast utreds,

b, att i avvaktan på resultaten härav förslag lill en rättvisare beskattning
av makars och jämställdas förmögenhet snarast framläggs;

13,   belräffande/n7>e/opp/ö/- B-inkomst

att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79: 347, 1978/79: 1166 i motsvarande del och 1978/79: 2349 yrkandet 5 hos regeringen begär förslag om atl vid beskattning av B-inkomsl ett fribelopp på 5 000 kronor införs så att B-inkomster till den del de understiger 5 000 kronor beskattas hos den som har inkomsten;

14,   beträffande inkomst av fastighels.fÖrvallning m. m.

atl riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 346 och med anledning av motionen 1978/79:1159

a.   hos regeringen begär utredning och förslag syftande till alt intäkt av
annan fastighet skall utgöra A-inkomsl lill den del den härrör från eget
arbete,

b.   i avvaktan därpå beslutar att riksskatteverket får medge dispens för
rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie på den del av inkomsten
av annan fastighet som kan hänföras lill arbetsinkomst;

16.   beträffande kostnader för barntillsyn

att riksdagen med bifall lill motionerna 1978/79: 1136 och 1978/79:2118 hos regeringen begär förslag om avdragsräti för styrkta och nödvändiga barnlillsynskostnader;

17.   belräffande samtaxering av fosterföräldrar och fosterbarn
att riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:305 antar följande

Förslag till

Lag om ändring 1 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas att 1 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhets­skall skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

IS

Till staten------------------- givna beslämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter--------- i taxeringslagen.

Vid taxeringen till förmögenhets- Vid taxeringen till förmögenhets­
skatt skola bestämmelserna i 3 och skatt skola bestämmelserna i 3 och
4 §§, 64 § 2 mom. och 65 S kommu- 4 §§, 64 § 2 mom. och 65 S kommu­
nalskattelagen (1928:370) äga mol- nalskaltelagen (1928:370) äga mot­
svarande tillämpning. Beskattnings- svarande tillämpning, dock alt med
år är dock alllid det kalenderår som barn avses endast egna barn och

 

SkU 1978/79:55                                                                    91

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

närmast föregått laxeringsåret. I styvbarn. Beskattningsår är dock
den mån bestämmelserna i kom- alltid del kalenderår som närmast
munalskattelagen eller i denna lag föregått taxeringsåret. 1 den mån
meddelade, med stadganden i kom- bestämmelserna i kommunalskalte-
munalskallelagen likartade bestäm- lagen eller i denna lag meddelade,
melser äga tillämpning vid taxering- med stadganden i kommunalskatle-
en lill förmögenhetsskatt, skola Ii- lagen likartade bestämmelser äga
kaledes anvisningarna till kommu- lillämpning vid taxeringen till för-
nalskaltelagen i molsvarande delar mögenhetsskali, skola likaledes an­
lända till efterrättelse.           visningarna till kommunalskallela­
gen i molsvarande delar lända lill
efterrättelse.

Denna lag tillämpas första gången vid 1980 års taxering;

18.    belräffande skatterabatt för folkpensionärer m. m.

all riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:1622 yrkandet 5 och 1978/79:2349 yrkandel 4 samt med avslag på motionerna 1978/79:400 och 1978/79:2435 yrkandel II hos regeringen hemställer alt det i molionen 2349 föreslagna systemet med skatterabatt för folkpensionärer utreds av den aviserade ulredningen om pensionärernas beskaltning;

19.    beträffande e.v/ra avdrag Jör folkpensionärer

alt riksdagen med bifall till motionen 1978/79:220 hos regeringen begär förslag om alt vid beräkning av extra avdrag vid inkomstbeskattningen för pensionärer vardera maken skall antas inneha hälften av den gemensamma förmögenheten;

20.    beträffande utlandssvenskarnas beskaltning

atl riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:827 och 1978/79: 1717 hos regeringen begären översyn av beskattningsreglerna för svenska med­borgare bosatta utomlands;

25. belräffande åtgärder för alt stimulera enskilt sparande alt riksdagen med bifall till molionen 1978/79: 2349 yrkandet 8 hos rege­ringen hemställer om åtgärder i syfte atl ytterligare stimulera enskilt spa­rande;

39. beträffande begränsning av den offentliga utgiftsexpansionen

alt riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2349 yrkandet 9 som sin mening ger regeringen till känna vad i molionen anförls om nödvändighe­ten alt begränsa den offentliga utgiflsexpansionen;

42. beträffande förfatiningsförslagen

atl riksdagen

a,  avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
stämpelskattelagen (1964:308),

b,  avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskall.

 

SkU 1978/79:55                                                                      92

c, antar de i propositionens hemställan under momenten I - 10 och 13-15 intagna författningsförslagen,

2. av Nils Hörberg (fp) och Wilhelm Gustafsson (fp) som anser

dels att .utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Skatten på---- (=majoritelen s. 49-s. 52)--- ideella organisatio­
ner.

1 samband med att skatteutskottet i höstas behandlade proposilionen 1978/79:50 om inriktningen av den ekonomiska politiken m. m. i de delar som avsåg skatteomläggning för inkomståret 1979 erinrade utskottet om att progressionen vid beskatiningen under 1970-talel successivt skärpts ge­nom påverkan av såväl statlig som kommunal inkomstskatt och atl margi­nalskatteeffekterna numera blivit höga redan i mellaninkomstlägena. En­ligt utskottets mening är en sänkning av marginalskatterna numera ange­lägnare än någonsin lidigare under 1970-talet och utskottet hälsar därför med tillfredsställelse propositionens förslag. Samtidigt vill utskottet under­stryka vad också deparlemenlschefen anförl, nämligen atl en flerårig mål­medveten reformpolitik krävs för alt komma till rätta med de problem som skapats genom många års alltför kortsiktigt inriktade skallepolitik. Även föraren efter 1980 måste alltså marginalskallesänkningar genomföras.

Trepariiregeringen anförde vid sitt tillträde hösten 1976 all "en varaklig skallereform skall innehålla bl. a. sänkla marginalskaller i vanliga inkomsl-lägen". Vid riksmölels öppnande höslen 1978 framhöll dåvarande stalsmi-nislern Fälldin i regeringsförklaringen alt "regeringen kommer under riks­mötet att i etapper lägga fram förslag om ändringar i skattesystemet med anledning av bl. a. förslagen från 1972 års skalteutredning". Del i proposi­tionen 160 nu framlagda förslagel om fortsatt reformering av inkomstskat­ten får ses som ell fullföljande av de intentioner som trepariiregeringen således givit till känna. En första etapp i fråga om marginalskattesänkning-en under detta riksmöte beslöts i december 1978 med giltighet från 1979. Det nu aktuella förslaget utgör den andra elappen under innevarande riksmöte och avser giltighet från 1980.

Den lolala omfaltningen av marginalskallelättnaderna enligt propositio­nens förslag motsvarar ett skaltebortfall om ca 2 650 milj. kr. Därav faller över 90% - ca 2450 milj. kr. - på åtgärder i de skikt av skatteskalan som år 1980 beräknas motsvara årsinkomsler under 80000 kr. Förslaget får således sägas väl svara mol uttalandet om "sänkta marginalskaller i van­liga inkomsllägen". Jusl i de inkomslskikl där huvuddelen av de heltidsar-belande finns ligger också tyngdpunkten i de föreslagna marginalskallelätt­naderna, nämligen 5 procentenheter mellan 57000 och 74000 kr. saml 3 procentenheter från 74000 lill 85 000 kr. Utskottet finner sålunda förslaget till marginalskattesänkningar väl avvägt både i fråga om omfattningen och i fråga om koncentrationen till vanliga inkomsllägen för hellidsarbetande.

Propositionens förslag innebär inga förändringar i skatteskalans båda

 

SkU 1978/79:55                                                                     93

högsta skikt, dvs. för inkomstdelar överstigande 20 basenheter. För att motverka de mest extrema skattebelastningarna till följd av särskilt hög kommunal skattesals i vissa kommuner föreslås emellertid att en marginal­skattespärr införas. Enligt denna får den sammanlagda kommunala och statliga skattesatsen inte överstiga en viss gräns. Denna gräns föreslås bli 80% i inkomslskikl upp lill 30 basenheter, dvs. ca 171 000 kr. år 1980, och 85% för inkomstdelar därutöver. Gällande regel om begränsning av del totala skatteuttaget, den s.k. 80/85-procentsregeln, föreslås bli anpassad lill marginalskaltespärren.

Mot bakgrund av den utveckling som förevarit under 1970-talel, när skattesatserna i de högre skikten ständigt höjts framför alll lill följd av höjda kommunala skaller, är det enligt utskottets mening nu lämpligt alt statsmakterna klart anger en högsta gräns för den sammanlagda marginal­skatten. Den avvägning som därvidlag gjorts i proposilionen finner utskot­tet rimlig. Som departementschefen påpekar fungerar redan i dag den s. k. 80/85-procentsregeln i vissa fall som en marginalskattespärr, och det är naturligt atl länka sig alt även löntagare och andra utan stor förmögenhet garanteras elt netto efter skatt av en inkomstökning som ligger på samma nivå. - De tekniska problem som i vissa fall kan bli följden av kombina­tionen av marginalskatlespärr och inkomster i fiera kommuner bör i ell inledningsskede kunna lösas så som angivits i propositionen. När praktiska erfarenheter vunnits kan en översyn av de föreslagna reglerna bli aktuella i förenklande syfte. - Till de frågor som sammanhänger med sammanlagda marginaleffekter av skatter och inkomslprövade bidrag m. m. återkommer utskottet i det följande.

1 propositionen ges också lagregleringen av de förändringar som krävs för atl åstadkomma den förenkling av det kommunala skalteunderlagel som närmare behandlas i proposilionen 95. Bl. a. innebär detta en höjning av grundavdraget vid den kommunala taxeringen, ett slopande av grundav­draget vid den statliga taxeringen, en omräkning av den särskilda skattere­duktionen och en teknisk anpassning av skattesatserna i den statliga in­komslskalteskalan till de övriga ändringarna. Ett betydande antal följdänd­ringar innebärande ändrade beloppsgränser m.m. föreslås också i olika författningar. Dessa ändringar, som alla har samband med den synnerligen önskvärda förenklingen av det kommunala skalleunderlaget, bör också beslutas tillsammans med marginalskaltelättnaderna och marginalskatte­spärren.

Av vad utskottet framfört framgår all ulskotlel är berett atl tillstyrka proposition 160 i vad den rör skatten på 1980 års inkomster m.m. 1 molionen 2432 finns emellertid ett försiahandsyrkande om uppskov med fastställande av skatteskalor för inkomståret 1980 lill den lidpunkt då förslag om skalleomläggningens finansiering föreligger. Finansieringsfrå­gorna bör därför las upp till behandling i della sammanhang.

1 propositionen framhåller departementschefen atl såväl de föreslagna

 

SkU 1978/79:55                                                                      94

inkomstskattelätlnaderna som de i proposition 95 om den kommunala ekonomin föreslagna ökade överföringarna till kommunsektorn måste fi­nansieras. Totalkostnaden för de olika reformerna beräknas lill ca 4450 milj. kr. I proposilionen redovisas konkreta inkomstförstärkningar om sammanlagt ca 1 850 milj. kr., varom förslag numera i olika propositioner förelagts riksdagen. Beslut om dessa inkomster avses skola fallas redan i vår, medan frågan om hur återstående ca 2 600 milj. kr. skall täckas enligt departementschefen bör hållas öppen lill i höst i avvaktan bl. a. på en snabbutredning som tillsalts om olika former av bruttobeskattning.

Skalteutskottet delar uppfattningen - som också uttryckts såväl av finansutskottets majoritet som av ledamöterna Molin och Wästberg i deras avvikande mening lill finansutskottets yllrande över proposilionen (se bilaga I) - att de aktuella reformerna som helhet bör finansieras genom skattehöjningar på andra områden. Till del konkreta förslag som nu hän-skjulils till utskottet, nämligen en höjning av stämpelskatten i vissa fall, återkommer utskottet längre fram. Utskottet förutsätter vidare all de and­ra utskott som har att behandla regeringens framlagda förslag till inkomst­förstärkningar beaktar vikten av alt den totalfinansiering, som såväl fi­nans- som skatteutskottet förordar, uppnås.

Goda skäl talar enligt utskottets mening för atl riksdagen nu i vår nöjer sig med atl slå fast atl en tolalfinansiering skall ske, men atl beslutet om i vilken form återstående 2600 milj. kr. skall las in får anslå till hösten. Till dess skall ulredningen om olika former av brultobeskaltning ha redovisat elt material som kan belysa de valmöjligheter som finns. Vidare kan beslutet då sältas in i elt mer aktuellt konjunkturpolitiskt sammanhang. För ett sådant uppskov till hösten med finansieringsbeslutet har också finansutskottet uttalat sig.

Frågan är då om detta också bör leda lill all man i enlighel med yrkandel i molionen 2432 väntar med beslutet om skatteskala m. m. Skatteutskoltel inslämmer emellertid på den punkten i det resonemang som förs av leda­möterna Molin och Wästberg i finansutskottets yllrande. De framhåller i sin avvikande mening alt del för arbetsmarknadens parter är viktigt alt förutsättningarna i form av inkomstskaltelättnader är kända när avtalsför­handlingarna skall inledas. Om riksdagens beslut kommer först i november eller december, vilket erfarenhetsmässigt är fallel när skallebeslut fallas under höslen, är detta ett avgjort handikapp. I år gäller också att gällande avtal löper ut redan i slutet av oktober, vilket innebär all det är mer angelägel än någonsin alt förhandlingsstarten inte onödigtvis fördröjs. Utskottet noterar också att ledande företrädare för bl. a. TCO har uttalat alt de i propositionen föreslagna marginalskaltelättnaderna utgör ett lämp­ligt första steg.

Mol denna bakgrund anser inte skatleutskottet att beslutet om skatten på 1980 års inkomster m.m. bör uppskjutas. Som redovisats i del föregåen­de har ulskotlel funnit propositionens förslag i dessa delar väl avvägda och

 

SkU 1978/79:55                                                                     95

tillstyrker dem. Delta innebär samlidigl avslag på de yrkanden i motioner­na som innebär krav på uppskov med. avslag på eller ändring i proposi-lionsförslagen om marginalskaltelätlnader, marginalskatlespärr eller åtgär­der som sammanhänger med förenklingen av del kommunala skatteunder­laget.

Ulskollel kommer-------- (= majoriteten s. 53-s. 55)-- i frågan.

Utskottet har lidigare i della belänkande tillstyrkt propositionens förslag om en sänkning av marginalskatterna i elt brett skikt av inkomslskalan. Därigenom minskar också de sammanlagda marginaleffekterna av skatter och inkomslprövade bidrag m.m. Trots detta torde marginaleffekterna i flera situationer fortfarande kunna bli myckel höga. Åtgärder mol dessa får emellertid i första hand avse de bidragsformer m. m. som ger upphov till dem.

De negativa---- (= majoriteten s. 55-s. 56)-- makarna förvärvs­
arbetar.

Förslagel i propositionen innebär att skatlereduklionen anpassas till del höjda kommunala grundavdraget så alt avlrappning sker med 30% av skillnaden mellan 6000 kr. och den lägre laxerade inkomslen. Utskottet har tidigare i detta betänkande tillstyrkt detta förslag som en del i anpass­ningen till det förenklade kommunala skatteunderlaget. Kravet på oföränd­rade regler i delta hänseende, som framförs i s-motionen 2433, avstyrks därmed.

Nils Hörberg (fp)-------- (= majoriteten s. 56-s. 58)---- utskottet

anfört.

Vid beräkning av beskattningsbar B-inkomst gäller, som nämnts, f. n. en friregel avseende elt belopp om 2000 kr. Om ena maken inte haft annan inkomst än B-inkomsl. Kan denna uppgå lill 4 500 kr. ulan alt B-inkomsten läggs samman med makens A-inkomsl vid debitering av skatt. I propositio­nen föreslås alt 4 500 kr. av vardera makens inkomst alllid skall behandlas som A-inkomsl. Förslagel har tillkommit för atl förhindra skärpt beskatt­ning när det statliga grundavdraget avskaffas, och ulskotlel har tidigare i delta betänkande tillstyrkt del som en del i förenklingen av del kommunala skatteunderiaget.

Ingegerd Troedsson (m)------ (=  majoriteten s. 58-s. 62)------

nämnda lag.

I propositionen föreslås, lill följd av höjningen av det kommunala grund­avdraget till 6000 kr., att beloppsgränsen för skattskyldighet här i riket för pension från den allmänna försäkringen räknas upp lill samma nivå. Ul­skoitet har tidigare i delta betänkande tillstyrkt delta förslag som ett led i anpassningen lill del förenklade kommunala skatteunderiaget. Kravet på oförändrade regler i detta hänseende, som framförs i s-moiionen 2433, avstyrks därmed.

Bo Lundgren m. fl.------ (= majoriteten s.62-s. 67)--- gåvor m.m.

I propositionen framläggs också förslag om en begränsad avdragsrätt för

 

SkU 1978/79:55                                                                      96

gåvor. Avdrag skall enligt detta medges för gåvor till organisationer som antingen utövar internationell biståndsverksamhet eller som verkar för internationellt samförstånd ellerför respekt för de mänskliga rättigheterna. Avdrag medges endast för gåvor om minst 200 kr. och högst 2 000 kr. per givare. Avdragel medges i form av skaltereduktion med 50%' av del avdragsgrundande gåvobeloppet.

Frågan om avdragsrält för gåvor har under en lång följd av år varit uppe till behandling i riksdagen, men först i irepartiregeringens regeringsförkla­ring hösten 1976 preciserades att sådan avdragsrätt skulle införas "för gåvor till ideella och humanitära ändamål". Proposilionen 160 förverkligar alltså på denna punkt irepartiregeringens tankegångar.

Mol avdragsrält för gåvor har lidigare åberopats såväl principiella skäl som svårigheter atl åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan organisationer till vilka bidrag kan ges med avdragsrätt och övriga motta­gare. Genom avgränsningen till organisationer som driver sin ideella eller humanitära verksamhet med internationell inriktning undviks till största delen de gränsdragningsproblem som tidigare påtalats. Genom att utforma avdragsrätten som en reduktion av slutskalten undviks också alt den s. k. avdragsprogressiviteten kommer in i bilden; avdragsrätlen har i proposi-tionsförslagel samma värde oberoende i vilkel inkomslskikl givaren befin­ner sig.

Naturligtvis kan det alltid hävdas atl införande av en ny avdragsräti även om den är begränsad innebär all skatlesysiemel blir ytterligare någol krångligare. Enligi uiskoliels mening får emellertid denna synpunkt inte drivas dithän alt den blir ett absolut hinder för varje reform, hur angelägen den än må vara i övrigl. Ulskotlel menar alt fördelarna av alt ge en stimulans lill den ideella och humanilära verksamhel som del här är fråga om väl uppväger de begränsade nackdelar som förslagel om gåvoskalte-reduklion i propositionens utformning fortfarande kan ha. Med avstyr­kande av de avslagsyrkanden som finns i motionerna tillstyrker utskottet alltså proposilionen i denna del. Eftersom den starka begränsningen av mottagarkretsen utgjort ett av skälen varför utskottet ansett sig kunna tillstyrka förslaget, avstyrker utskottet däremot de krav som framförs i m-motionen 2349 och i molionen 1716 av Filip Fridolfsson (m) om atl förslag om en vidare avdragsrätt skyndsamt skall föreläggas riksdagen.

1 propositionen----- (= majoriteten s. 68)--- från gåvoskatt.

Förslagel i propositionen bygger på ett belänkande (Ds B 1977:2) av ulredningen om avdrag för gåvor och har i regel tillstyrkts av remissinstan­serna. Även utskottet biträder förslagel. De önskemål om en viss vidgning av arvsskatlebefrielsen som kan ligga i molionen 2433 bör få anstå lill dess den närmare innebörden därav kunnat belysas. Detta bör emellertid inte hindra att beslut nu fattas om arvsskattebefrielse för den homogena grupp av trossamfund och församlingar som propositionens förslag lar sikte på. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i detta stycke

 

SkU 1978/79:55                                                                     97

och avstyrker bifall till motionerna 2365 och 2435 såvitt nu är i fråga. Motionen 2433 får i vad den avser frågan om arvsskattefrihel anses besva­rad genom vad utskottet anfört.

I    proposilionen-------- (=    majoriteten    s.    68—s.    69)---

slämpelskattehöjningen.

Ulskoitet har lidigare i betänkandet redovisat sin syn på finansieringen av de aktuella reformerna i propositionerna 160 och 95. Till följd av delta anser sig utskottet nu böra tillstyrka förslaget om slämpelskatlehöjning. Denna bör tiäda i kraft den I juli 1979. Detta innebär också alt utskottet tillstyrker bifall till s-motionen 1730 och avstyrker m-motionen 2349 i denna sistnämnda del.

Genom detta ställningstagande och genom all ulskotlel, i likhet med finansutskottet, förordar att reformpakelet skall lolalfinansieras anser sig ulskotlel ha lillgodosetl det yrkande i s-molionen 2433 som går ul på atl staten bör ges full täckning för kostnaderna för skatteomläggningen inklu­sive de som aktualiserats i propositionen 95. Beslutet om den exakta formen för att täcka det återstående finansieringsbehovet bör emellertid anstå lill i höst. Vad särskilt angår den i s-molionen aktualiserade finan­sieringsmetoden vill utskottet erinra om atl ett av skälen för ett uppskov med finansieringsbeslulel jusl är att frågan om verkningarna av olika former av bruttoskalter, däribland produktionsfaklorskatl, f. n. är föremål för en snabbutredning. Denna utredning skall redovisa ett material som kan vara till ledning för statsmakternas ställningstagande lill finansierings­frågan i höst. Med det anförda avstyrker utskotiei motionen 2433 i nämnda del i den mån den inte kan anses besvarad med vad utskottet anfört.

Av vad-------- (= majoriteten s. 69-s. 70)--- vara oförändrat.

dels atl utskottets hemställan under moment 6 bort utgå,

och dels att utskottets hemställan under momenten 2, 3, 4 och 42 bort ha följande lydelse:

2.  belräffande beskattningen av 1980 års inkomster och det kommunala
skatteunderlaget

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 1622 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motionerna 1978/79:2365 i molsvarande del, 1978/ 79:2432 yrkandena 3 och 4, 1978/79:2433 yrkandena 1 (delvis), 2, 4 (del­vis), 5 (delvis), 6-8, 9 (delvis), 12 och 13 och 1978/79:2435 yrkandena 8, 9 och 15 bifaller propositionen i denna del;

3.     beträffande skattelättnad för vissa gåvor

all riksdagen med avslag på motionerna 1978/79: 2365 i molsvarande del. 1978/79:2349 yrkandet 6, 1978/79:2432 yrkandet 2, 1978/79:2433 yrkan­dena 3. 4 i denna del. 5 i denna del, 9 i denna del, 10 och 14 och 1978/79: 2435 yrkandet 12 bifaller proposilionen i denna del:

4.     beträffande arvsskattejrihet

all riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2365 i motsvarande del.

7    Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 55

 

SkU 1978/79:55                                                                      98

motionen 1978/79:2435 yrkandet 13 och motionen 1978/79:2433 yrkandet 11 bifaller propositionen i denna del;

42. beträffande.författningsförslagen

alt riksdagen antar de i propositionens hemställan under momenten I -11 och 13-15 intagna författningsförslagen.

Särskilda yttranden

1. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark och Curt Boström (samtliga s) som anför följande:

Utfallet av de indexreglerade skatteskalorna för 1979 visar enligt vår uppfattning klart att systemet inte ger ett rättvist inflalionsskydd av skat­teskalan. Indexregleringen beaktar inte omfaltningen av löneökningarna och än mindre hur löneökningarna fördelas på inkomsttagarna. Härigenom får skattskyldiga med större inkomster en överkompensation som bidrar till alt kraftigt öka klyftorna människorna emellan och skärpa de fördel­ningspolitiska orättvisorna. Vi vidhåller således den uppfattning vi tidigare getl ullryck åt, nämligen att den automatiska indexregleringen av skatte­skalorna bör upphävas. Med hänsyn till att frågan om beskattningen av 1980 års inkomster blir föremål för ny riksdagsbehandling i höst har vi ansett oss kunna nu avslå från reservation i denna liksom i andra frågor belräffande vilka vi framfört förslag i motioner.

2. av Bo Lundgren (m) och Ingegerd Troedsson (m) som anför:

I motionen 1721 av Göthe Knutsson och Georg Danell (båda m) yrkas att högsta avdragsgilla belopp för underhållsbidrag till barn minst skall mot­svara beloppet för det under inkomståret gällande bidragsförskottet. Mo­tionärerna begär vidare atl underhållsbidrag och bidragsförskott till barn i fråga om förmånslagare och skatteplikt skall jämställas med barnpension. Innebörden härav är alt bidraget respektive förskottet beskattas hos bar­net.

Utskottet har inte förklarat sig berett biträda yrkandena i motionen med hänvisning lill all frågan om samhällets stöd till ensamstående föräldrar f n, är föremål för särskild utredning. Vi förutsätter att hithörande, för många underhållsskyldiga utomordentligt brännande frågor skyndsamt kommer alt behandlas av denna utredning och att förslag snarast föreläggs riksdagen.

3. av Bo Lundgren (m) och Ingegerd Troedsson (m) som anför:

1 motionsyrkanden framförs krav på uppräkning av fribeloppet för kapi­talinkomster och försäkringsavdraget saml föreslås att sparavdrag även skall medges i andra inkomstslag än kapital.

Yrkandena motiveras i det första fallel av den fortgående inflationens urholkning av medgivna avdrags värde och i det andra av rättviseskäl. Det finns enligt vår mening anledning att se över de avdragsgränser som finns i

 

SkU 1978/79:55                                                                     99

skattesystemet och vidta sådana förändringar som kan vara motiverade med hänsyn till inflationen.

Det utrymme som i nuläget kan användas för förändringar i skattesyste­met måste emellertid i första hand lillgodose nödvändiga justeringar av statskatteskalan i syfte att nedbringa marginalskatterna,

4. av ledamoten Nils Hörberg (fp) som anför: Betr. finansieringen av inkomstskallesänkningar

Finansiering av omfattande sänkningar av marginalskatter m, m. är nöd­vändig. Det går inte att fortsätta belasta budgeten med ytterligare under­skott i det läge vi kommer att befinna oss under de närmaste åren.

När finansiering av inkomstskallesänkningar diskuteras, brukar höjning­ar av andra skatter alltid komma på tal - oftast så som den enda finansie­ringslösningen. Motion 2366 skisserar emellertid andra dellösningar för finansieringen. Det finns inom våra nuvarande beskatlningssystem "orätl­visa" skatteförmåner, som om de borttogs eller minskades skulle betyda icke oväsentliga inläktsökningar för stal och kommun.

Motionen skisserar sju sådana "förmånsregler" som efter snabbutred­ning skull kunna reduceras så, att det första året efter vederbörliga riks­dagsbeslut skulle kunna ge samhället inkomstförstärkning med ca, I mil­jard kronor. En successiv avveckling av vissa av skatteförmånerna blir nödvändig l.ex, under en femårsperiod, varefter samhällets inkomstför­stärkning skulle kunna röra sig om drygt 2,5 miljarder per år. De "förmåns­områden" inom vilka motionen förordar begränsningar är:

Åtgärd                                                          Effekt i miljoner kr,

per är frän första året    efter fem år

Slopande av rätt till avdrag för frivilliga periodiska under­
stöd, netto ca.                                                40           40
Omvandling av ränteavdrag frän inkomsten till reduktion
av skatten med 50%, ca.                                                           340             1700
Avveckling av hemmamakeskattereduktionen för bamlösa
hemmamakar födda efter 1929, ca.                                         50               150
Minskade skatteförmåner vid vinst p. g. a. fastighetsför­
säljning, ca.                                                                           350              350
Förbjuden rätt till avdrag för företagens representations­
kostnader och avgifter till arbetsgivarorg., ca.                     400              400
Total inkomstförstärkning för samhället, ca                       1 180            2640

Avveckling av "orättvisa" skatteförmåner

-      ger staten icke oväsentlig inkomstförstärkning som kompensation för föreslagna sänkningar av inkomstskatten

-      belastar i stort skattebetalare, som kan bära skatleskärpningen

-      kan inte bli inflationsdrivande

-      gör det mindre nödvändigt atl höja allmänna konsumlionsskalier, vilka senare skulle drabba de ekonomiskl sämst ställda i samhället och dra med sig behov av kompenserade insatser.

Som personlig synpunkt vill jag anföra alt del finns anledning atl vid finansieringsdiskussioner i anslutning till sänkla marginalskatter m. m. be­akta den möjlighet som reduktion av vissa skatteförmåner kan ge.

 

SkU 1978/79: 55                                                     100

Finansutskottets yttrande                     fi//fl« /

1978/79:1 y

över propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av in­komstskatten, m. m., jäiiite motioner

TiU skatteutskottet

Skatteutskottet har genom beslut 1979-04-03 berett ' finansutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1978/79: 160 om fortsatt refor­mering av inkomstskatten, m. m., jämte motioner i vad avser finans­utskottets ämnesområde.

Finansutskottet får anföra följande.

När finansutskottet senast i mer samlad form bedömde de ekono­miska perspektiven för vårt land framöver (FiU 1978/79: 20) inskärpte utskottet behovet av att noga följa utvecklingen. Utskottet konstaterade att det rådde osäkerhet i fråga om utvecklingstendenserna på flera vik­tiga områden. Vad som därefter inträffat inskärper ytterligare vikten av vad utskottet då anförde. Den förvärrade oljekrisen kan nu konsta­teras få betydande återverkningar på den internationella ekonomin. I Sverige har den ekonomiska uppgången fortsatt, vilket understryker betydelsen av att den ekonomiska politiken sköts med kraft och skick­lighet. Riskerna för ökande balansproblem och snabbt stigande inflation under loppet av är 1979 kan nu sägas vara än kraftigare markerade än vad utskottet fann i början av året. Det snabbt stigande budgetunder­skottet, vars effekter utskottet varnade för i februari månad, synes nu komma att öka ytterligare, vilket kommer att förvärra de balanspro­blem vi står inför. Utskottet återkommer till avvägningsproblemen på såväl kortare som längre sikt i samband med behandlingen av den revi­derade finansplanen senare i vår.

Den ekonomiska utvecklingen i vårt land framöver är i väsentlig mån beroende av att vi kan åstadkomma en balanserad utveckling av priser och löner. Det är statsmaktemas uppgift att genom en aktiv inflations­bekämpning och väl avvägda skattejusteringar skapa goda förutsätt­ningar för parternas avtalsförhandlingar. Den nu förda regeringspoli­tiken brister emellertid i båda dessa hänseenden. Inflationsbekämp­ningen drivs inte med tillräcklig kraft och konsekvens. Än allvarligare är att det förslag till åtgärder på skatteområdet som regeringen lagt fram i propositionen 160 inte lägger en god grund för en lugn avtals­rörelse.

En sänkning av de direkta skatterna för hushållen utgör enligt ut­skottets mening ett ofrånkomligt led i en politik som syftar till fortsatt balanserad ekonomisk tillväxt. Genom en väl avpassad skatteomlägg-

 

SkU 1978/79: 55   Bilagal                                          101

ning kan vi skapa förutsättningar för att den kommande avtalsrörelsen skall ge ett resultat som bidrar till en sådan balanserad uppgång i vår ekonomi. Genom skattesänkningar kan löntagarna tillförsäkras en viss ökning av sina disponibla inkomster utan att detta behöver leda till så stora avtalsmässiga löneökningar att vår internationella konkurrenskraft försvagas. Man kan dessutom genom sänkningar av direktskatten min­ska de nu så betydande marginaleffekterna i skattesystemet. En förut­sättning för att en skatteomläggning skall ha dessa effekter på avtals­rörelsen är emellertid att den ges en sådan fördelning att den verkligen underlättar parternas arbete. Utskottet nödgas konstatera att den för­delning av skattesänkningarna som följer av förslaget i propositionen inte har denna effekt.

För att ett beslut om skatteomläggning skall ha avsedd verkan, näm­ligen att gynnsamt påverka förutsättningarna för ett nytt avtal, är det vidare av vikt att parterna på arbetsmarknaden vet vilka kompenseran­de finansieringsåtgärder som skatteomläggningen ger upphov till. Denna fråga lämnas emellertid öppen i regeringsförslaget. Man antyder flera olika vägar, varvid effekterna av de skilda alternativen blir klart olika på företagens lönebetalningsförmåga och hushållens realt disponibla in­komster. Enligt utskottets mening bör man därför fatta beslut om sänk­ningar av den direkta skatten samtidigt med att man beslutar om finan­steringen. Detta understryks med kraft i partimotionerna från center­partiet (2432) och socialdemokraterna (2433).

Mot bakgrund av det anförda är det enligt utskottets mening olämp­ligt att riksdagen fattar beslut beträffande viss del av skatteomläggning­en i vår och andra delar i höst. Mot ett sådant förfarande talar såväl behovet av att senare under året bättre kunna bedöma de ekonomiska utsikterna inför 1980 och 1981 som att skatteomläggningen måste kunna bedömas i sin helhet av avtalsparterna. Till saken hör även att frågan om införande av en s. k. produktionsfaktorskatt är föremål för utred­ning med sikte på att tidigt i höst redovisa ett preliminärt material.

Enligt finansutskottets mening bör riksdagen sålunda avvisa förslaget till ny skatteskala i propositionen och hemställa hos regeringen att nytt förslag föreläggs riksdagen för beslut i höst. Därmed skulle yrkandet 3 i motionen 2432 vara tillgodosett.

Riktpunkten vid utarbetandet av ett nytt förslag bör vara en sänk­ning av de direkta skatterna som ges en sådan profil att den verkligen underlättar avtalsrörelsen. Förslaget bör sikta till att dämpa marginal­skatterna i ett brett skikt av inkomstskalan och göra det på ett sådant sätt att särskilt de lägre inkomsttagarnas situation uppmärksammas.

En annan utgångspunkt för arbetet med det nya förslaget till skatte­omläggning bör vara att det totalfinansieras. Det stora underskottet i statens budget utgör i en uppåtgående konjunktur ett starkt orosmo­ment. Det är därför en självklar utgångspunkt att beslut som minskar 8   Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 55

 

SkU 1978/79: 55   Bilaga I                                                     102

statsinkomsterna liksom nya åtaganden på utgiftssidan fullt ul kom­penseras genom molsvarande inkomstförstärkningar.

Finansutskottet har vid sin inledda beredning av propositionen 95 om den kommunala ekonomin och de motioner som väckts med anled­ning av propositionen funnit det nödvändigt atl beslut om reforme­ringens inriktning och omfattning fattas redan nu i vår. Della är nöd­vändigt med hänsyn till kommunernas ekonomiska planering. Rege­ringen har i propositionerna J15, 160 och 202 lagt fram förslag om inkomstförstärkningar som täcker kostnaderna för den kommunaleko­nomiska reformen för år 1980. Förslag om andra inkomstförstärkningar har väckts i motioner. Det tillkommer inte finansutskottet alt bereda de sålunda framlagda förslagen.

Finansutskottet vill i sammanhanget påpeka att regeringen i propo­sitionen 95 redovisar förslag om förenklad beräkning av det kommunala skatteunderlaget. De härav följande lagförslagen läggs fram i proposi­tionen 160. Den lösning av frågan som regeringen föreslagit är direkt knuten till utformningen av skatteomläggningen för 1980. I motionerna 2371 (s) och 2433 (s) yrkas avslag på regeringens förslag. För att få en samlad behandling av frågan överlämnas härmed yrkandet 6 i motio­nen 2371 av finansutskottet till skatteutskottet.

En konsekvens av utskottets ställningstagande att regeringens förslag till skattereform för 1980 bör avvisas blir att beslut i frågan om för­enklad beräkning av det kommunala skatteunderlaget inte heller kan fattas under våren. Ett nytt förslag från regeringen om inkomstskatte­skalor m. m. för 1980 bör således även inkludera den här berörda frå­gan.

I motionen 2349 (m) tas upp möjligheterna att i ökad utsträckning använda sparslimulerande åtgärder i konjunkturpolitiskt syfte i stället för skattehöjningar. Motionärerna erinrar om de förslag som tidigare tagits upp i motionen 1108 och för därutöver nu fram tanken på emis­sion av ett särskilt sparobligalionslån med förmånliga villkor för att öka hushållssparandet.

Utskottet vill instämma med motionärerna i det betydelsefulla i att söka uppnå ett ökat sparande i samhället, inte minst ett ökat hushålls­sparande. Åtgärder i denna riktning torde komma att erfordras fram­över även med en totalfinansiering av den nu aktuella skatteomlägg­ningen, något som finansutskottet i det föregående kraftigt understru­kit behovet av. Vad gäller de konkreta förslag motionärerna hänvisar till har de som väckts i motionerna 1113 och 1612 (med motivering i motionen 1108) på finansutskottets hemställan (FiU 1978/79:27) ny­ligen avvisats av riksdagen. Vad gäller förslaget om ett särskilt till hus­hållen riktat sparobligalionslån med kort löptid prövas dessa frågor fortlöpande av riksgäldsfullmäktige. Någon särskild hemställan till vare

 

SkU 1978/79: 55    Bila.ga l                                       103

sig regeringen eller riksgäldsfullmäktige torde mot denna bakgrund inte vara erforderlig,

I motionen 2349 begärs ett tillkännagivande om nödvändigheten av att begränsa den offentliga utgiftsexpansionen. Finansutskottet under­strök allvaret i det statsfinansiella läget i betänkandet över årets finans­plan och budgetförslag (FiU 1978/79: 20), Det torde finnas anledning återkomma till frågan vid utskottets behandling av det reviderade bud­getförslaget senare i vår. Perspektiven rörande den kommunala ekono­min tar utskottet upp i ett särskilt betänkande med anledning av propo­sitionen 95 med tillhörande motioner. Något särskilt riksdagens tillkän­nagivande erfordras enligt utskottets mening inte i nu förevarande sam­manhang.

Stockholm den 24 april 1979 På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Knut Johansson (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c), Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Rune Rydén (m), Göthe Knutson (m) och Axel Kristiansson (c).

Avvikande meningar

1. av Björn Molin och Olle Wästberg i Stockholm (båda fp) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med "När finans­utskottet" och på s, 3 slutar med "berörda frågan" bort ha följande ly­delse:

I propositionen 1978/79: 160 om fortsatt reformering av inkomst­skatten, m, m,, framhåller föredragande statsrådet att såväl de föreslag­na inkomstskattelättnaderna som de i proposition 95 om den kommu­nala ekonomin föreslagna ökade överföringarna till kommunsektorn måste finansieras. Totalkostnaden för de olika reformerna beräknas till ca 4 450 milj, kr. I propositionen redovisas konkreta inkomstförstärk­ningar om sammanlagt ca 1 850 milj. kr., varom förslag numera också i olika propositioner förelagts riksdagen.

Beträffande det återstående finansieringsbehovet framhåller föredra­ganden att det i dagens skattesystem väsentligen endast finns två möj­ligheter att täcka det, nämligen antingen genom en höjning av mer­värdeskatten eller genom en höjning av någon arbetsgivaravgift, I riks­dagen har emellertid också framförts förslag om införande av en ny skatteform, som kallats allmän produktionsfaktorskatt. En utredning om olika former av bruttoskatten har därför tillkallats, med uppgift att

 

SkU 1978/79: 55   Bilagal                                          104

redovisa de valmöjligheter som finns och konsekvenserna av olika lös­ningar. Utredningen skall arbeta skyndsamt och en preliminär redovis­ning bör föreligga i sådan tid att den kan vara till ledning vid statsmak­ternas ställningstagande till finansieringsfrågan i höst. I denna situation bör, enligt föredraganden, valet av finansieringskälla nu anstå samtidigt som det betonas att omläggningarna i sin helhet bör finansieras.

I motionen 2433 (s) hävdas att de utgiftsökningar som är förenade med skatteomläggningen kräver en inkomstförstärkning på åtminstone samma belopp, I motionen föreslås att riksdagen nu gör ett "uttalande" om att kostnaderna för en skatteomläggning skall finansieras genom ett skatte- och avgiftsuttag på produktionen som ger staten full täckning för de kostnader som är förenade med skatteomläggningen. Också i motionen 2433 förutsätter man att det definitiva beslutet med åtföljan­de lagändringar om finansieringarna av skatteomläggningarna tas av riksdagen i höst.

I motionen 2432 (c) föreslås att hela beslutet om skatteskala i den stadiga inkomstskatten för 1980 skjuts upp Ull hösten och att beslut om finansieringarna av skatteomläggningen då självfallet också skall tas i höst, I motionen framhålls f. ö, att man inte bör finansiera ordinarie statliga utgifter via socialförsäkringssystemet,

I motionen 2349 (m) avvisas uppfattningen att det i nuvarande sam­hällsekonomiska och statsfinansiella läge skulle vara nödvändigt att en skatteomläggning i allt väsentligt måste finansieras genom skattehöj­ningar på andra områden. Man påpekar i motionen att behovet av skattehöjningar under 1980 är helt avhängigt av konjunkturutveckling­en i stort och att några bestämda uttalanden i fråga om finansieringen därför inte kan göras nu.

Enligt finansutskottets mening är del, så som framhållits i proposi­tionen och i några av motionerna, nödvändigt att kompensera statsbud­geten såväl för inkomstbortfallet lill följd av en fortsatt reformering av inkomstskatten som för utgiftsökningarna i fråga om den kommunala skatteuljämningen m, m. En utebliven finansiering leder eljest till en oförsvarlig ökning av det redan stora budgetunderskottet. Utskottet an­ser därför att riksdagen nu bör uttala sig för att de aktuella reformerna i sin helhet finansieras. Om regeringens förslag till höjningar av vissa skatter och avgifter godtas av riksdagen har ett belopp om ca 1 850 milj. kr. täckts in. För att täcka återstående finansieringsbehov torde i dagens skattesystem, så som framhålls i propositionen, endast två skatteformer komma i fråga, nämligen mervärdeskatten eller någon ar­betsgivaravgift. Ett nytt alternativ kan möjligen vara den s. k. allmänna produktionsfaktorskatt som föreslagits i motionerna 1697 och 2433.

Regeringen har tillkallat en särskild utredning om olika former av bruttoskatter. Denna utredning, som redan inlett sitt arbete, skall bl. a. närmare belysa konsekvenserna av införande av en produktionsfaktor-

 

SkU 1978/79: 55   Bilaga I                                        105

skatt och jämföra dess verkningar med nu existerande skatteformcr. Utredningen skall arbeta skyndsamt och ett preliminärt material skall redovisas i sådan tid att det kan vara till ledning för statsmakternas ställningstagande till finansieringsfrågan nu i höst. Med detta underlag bör det då vara möjligt att bättre bedöma vilken form av indirekt be­skattning som skall väljas för att täcka det föreliggande finansierings­behovet.

Mot denna bakgrund delar finansutskottet den bedö.mning som görs såväl i propositionen som i motion 2433, nämligen att det definitiva finansieringsbeslutet bör anstå till i höst. Riksdagen bör inte nu binda sig i fråga om valet av finansieringskälla, utan inskränka sig till utta­landet atl reformerna i fråga om den statliga inkomstskatten och den kommunala ekonomin i sin helhet bör finansieras och att beslut om hur finansieringen skall ske bör fattas i höst.

I motionen 2432 föreslås att inte bara finansieringsbeslutet utan ock­så beslutet om den stafliga inkomstskattens utformning skall uppskjutas till i höst. Finansutskottet vill emellertid erinra om att det för arbets­marknadens parter är viktigt att förutsättningarna i form av inkomst­skattelättnader är kända när avtalsförhandlingarna skall inledas. Om riksdagens beslut kommer först i november eller december, vilket er­farenhetsmässigt är fallet när skattebeslut fattas under hösten, är detta en nackdel. I år gäller också att gällande avtal löper ut redan i slutet av oktober, vilket innebär att det är mer angeläget än någonsin att för­handlingsstarten inte onödigtvis fördröjs. Utskottet vill vidare betona att bl. a. ledande företrädare för TCO uttalat att marginalskattelättna­der av den omfattning propositionen föreslår är ett minimum för att ge en god grundval för löneavtalen. Till sist kan utskottet också konstatera att ett beslut om sänkta marginalskatter nu i vår överensstämmer med Irepartiregeringens regeringsförklaringar såväl hösten 1976 som hösten 1978.

I och för sig kunde det då hävdas att även frågan om reformernas finansiering är ett viktigt inslag i avtalsförhandlingarnas förutsättningar och att ett beslut även på denna punkt borde fattas redan nu i vår. Som utskottet redovisat står det emellertid klart att ytterligare faktamaterial behövs för att riksdagen skall kunna fatta ett väl underbyggt beslut på denna punkt. Inte minst från löntagarorganisationernas sida har man efterlyst den ytterligare belysning av de olika tänkbara alternativen som nu skall ges genom den snabbutredning som tillkallats. Även konjunk­turpolitiska skäl kan anföras för att vänta med ställningstagandet till finansieringsfrågan i de delar bruttoskatter skall utnyttjas.

I debatten efter det att propositionen framlagts har emellertid den åsikten framkommit att ett beslut om inkomstskatteskalan m. m. inte kan fattas i vår därför att finansieringsfrågan inte är i detalj löst. Från regeringens sida har därvid uttalats att man är beredd att medverka till

 

SkU 1978/79: 55   Bilagal                                                      106

ett beslut om finansieringen av hela reformpakelet vid innevarande riksmöte, om det visar sig att majoritet finns för detta. Finansutskottet anser på angivna grunder att finansieringsbeslutet bör anstå och att riksdagen nu endast bör uttala att en fullständig finansiering är nöd­vändig i höst. Finansutskottet förutsätter dock att skatteutskottet prövar en annan lösning i fråga om tidpunkt för finansiering, om en sådan lös­ning trots allt visar sig mest ändamålsenlig för att säkerställa att ett beslut om skatteskalan m, m, fattas nu i vår.

Finansutskottet vill i sammanhanget påpeka alt regeringen i proposi­tionen 95 redovisar förslag om förenklad beräkning av det kommunala skatteunderlaget. De härav följande lagförslagen läggs fram i propositio­nen 160. Den lösning av frågan som regeringen föreslagit är direkt knu­ten till utformningen av skatteomläggningen för 1980, I motionerna 2371 (s) och 2433 (s) yrkas avslag på regeringens förslag. För att få en samlad behandling av frågan överlämnas härmed yrkandet 6 i motio­nen 2371 av finansutskottet till skatteutskottet. Finansutskottet tillstyr­ker från sina utgångspunkter förslaget i propositionen till förenklad skatteberäkning,

2. av Rune Rydén och Göthe Knutson (båda m) som anför:

Finansutskottet kommer senare i samband med sin behandling av komplelteringspropositionen att få tillfälle att mer i detalj behandla utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin på kortare och längre sikt. Att regeringen i propositionen 160 om fortsatt reformering av in­komstskatten m, m, och i propositionen 95 om den kommunala ekono­min inte sökt sätta in där framlagda förslag i ett vidare samhällseko­nomiskt perspektiv är i och för sig att beklaga. En sådan analys finns däremot i moderata samlingspartiets motion 1978/79: 2349,

Enligt vår uppfattning förutsätter en utveckling, som kommer ens i närheten av de förhållandevis optimistiska beräkningarna i 1978 års långtidsutredning, att skattepolitiken ges en sådan utformning, att den möjliggör reala inkomstförbättringar efter skatt för den yrkesverksam­ma delen av befolkningen. Detta förutsätter en långtgående återhåll­samhet med offentliga utgifter för att eliminera behovet av skattehöj­ningar. Det förutsätter vidare en sådan utformning av skattepolitiken att det lönar sig att arbeta och att arbete, företagande, initiativ och spa­rande stimuleras.

Förslagen i proposition 160 i fråga om en nedjustering av marginal­skatterna samt om tillskapandet av ett marginalskattetak kan enligt vår bedömning ses som ytterligare steg i en sådan politik och en fortsättning av den reformering som inleddes av den borgerliga trepariiregeringen genom skatteomläggningarna för 1977 och 1978 samt genom indexreg­leringen av skatteskalan. Riksdagen bör enligt vår uppfattning under

 

SkU 1978/79: 55   Bitagal                                         107

våren fatta beslut i dessa frågor. Att som utskottets majoritet av social­demokrater och centerpartister förordar skjuta upp ett beslut till hösten om utformningen av skatteskalorna för 1980 är enligt vår bedömning inte meningsfullt. Det är tvärt om angeläget att t. ex. parterna på arbets­marknaden på ett så tidigt stadium som möjligt har kännedom om de skatteregler som kommer att gälla under nästa år för att därigenom kunna göra de överväganden som erfordras inför slutandet av nya avtal. Vad gäller finansieringen av en skatteomläggning kan däremot denna fråga med fördel skjutas till hösten, när vi vet mer om den ekonomiska utvecklingen under 1980, Behovet av skatteåtgärder är beroende av så­väl den interna som den externa ekonomiska utvecklingen liksom av löne- och kostnadsutvecklingen i övrigt. Målet bör vara att några skatte­höjningar inte alls skall ske.

 

SkU 1978/79: 55                                                     108

Socialförsäkringsutskottets yttrande      S''"«'' 2

1978/79: 2 y

över viss del av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m. jämte motion

Till skatteutskottet

Genom beslut den 3 april 1979 har skatteutskottet berett socialför­säkringsutskottet tillfälle att yttra sig över dels propositionen 1978/79: 160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m, m,, punkterna 13 och 14 i hemställan, dels den i anledning av propositionen väckta motio­nen 1978/79: 2433 av Olof Palme m, fl, (s) i motsvarande del (yrkan­dena 12 och 13).

Försäkrad, som är inskriven hos försäkringskassa, har rätt till sjuk­penning om han har en årlig förvärvsinkomst som uppgår till minst 4 500 kr, eller är s. k. hemmamake. Med hemmamake avses sådan för­säkrad som har en arbetsinkomst som understiger 4 500 kr. om året men som är gift och stadigvarande sammanbor med sin make eller, i annat fall, stadigvarande sammanbor med barn under 16 år eller med någon som han tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med. För varje sjukpenningförsäkrad förvärvsarbetande fastställer försäk­ringskassan en sjukpenninggrundande inkomst. Härmed avses den in­komst i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad som den försäkrade kan antas komma att få under det närmaste året.

Fr. o, m. år 1974 är sjukpenningen skattepliktig och pensionsgrun­dande. I samband med denna reformering av sjukpenningförsäkringen höjdes den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till försäkringen från 1 800 kr. till 4 500 kr, (prop, 1973: 46, SfU 1973: 21, rskr 197). Före­dragande departementschefen anförde i anslutning härtill att den nedre inkomstgränsen tämligen nära följt deklarationspliktsgränsen alltsedan den obligatoriska sjukpenningförsäkringen infördes och att gränserna för å ena sidan deklarations- och skatteplikt och å andra sidan tillhörig­het till sjukpenningförsäkringen borde överensstämma. För en höjning av inkomstgränsen talade enligt departementschefen också den allmänna löneutvecklingen sedan år 1962 då gränsen om 1 800 kr. bestämdes.

I lagen om arbetsskadeförsäkring, som trädde i kraft den 1 juli 1977, har införts bestämmelser som innebär att den sjukpenninggrundande in­komsten i regel läggs till grund för beräkning av sjukpenning och liv­ränta frän arbetsskadeförsäkringen. Om årsinkomsten är lägre än 4 500 kr,, skall ersättningsunderlaget beräknas till detta belopp. Motiven bakom bestämmelserna var bl. a. att skapa enhetliga beräkningsgrunder för sjukpenning inom socialförsäkringsområdet (prop. 1975/76: 197, SfU 1975/76: 40, rskr 377),

 

SkU 1978/79: 55   Bilaga 2                                        109

I den föreliggande propositionen läggs fram förslag bl. a. om att vissa skattepliktiga förmåner, såsom sjukpenning m. ni., skall inräknas i det kommunala skatteunderlaget. För att balansera den ökning av det nämn­da skatteunderlaget som blir följden av förslaget bör, enligt propositio­nen, grundavdraget vid den kommunala inkomsttaxeringen höjas från 4 500 kr, till 6 000 kr, samtidigt som den av staten finansierade sär­skilda skattereduktionen minskas i motsvarande mån. Enligt uttalanden i propositionen medför det höjda grundavdraget att någon kommunal skatt inte blir aktuell — och i praktiken inte heller någon statsskatt — förrän inkomsten överstiger 6 000 kr. I propositionen erinras om att departementschefen i annat sammanhang (prop. 1978/79: 111, bil, 7) har föreslagit att deklarationspliktsgränsen höjs till 6 000 kr. Motsva­rande beloppshöjning bör enligt propositionen ske även på andra håll i skattelagstiftningen där en anknytning finns till grundavdragets stor­lek, t. ex. beträffande skatteplikten för sjukpenning.

Som en följd av ändrade bestämmelser om kommunalt och statligt grundavdrag i skattelagstiftningen föreslås, med i huvudsak samma mo­tivering som när gränsen senast höjdes, att den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till sjukpenningförsäkringen höjs till 6 000 kr. Detta medför i sin tur, enligt propositionen, motsvarande ändringar i lagen om arbetsskadeförsäkring. För att förebygga att försäkrade, som vid tiden för lagändringens ikraftträdande den 1 januari 1980 har en årlig förvärvsinkomst mellan 4 500 kr. och 6 000 kr., får en försämring i skyddet vid sjukdom föreslås att sådana försäkrade övergångsvis får behålla sin sjukpenningförsäkring enligt nuvarande regler så länge in­komsten uppgår till 4 500 kr. men inte till 6 000 kr. Stiger inkomsten till 6 000 kr. eller däröver blir de nya reglerna tillämpliga.

Motionärerna i motionen 2433, Olof Palme m. fl., begär (yrkandena 12 och 13) att riksdagen avslår förslagen om ändringar i lagen om all­män försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring. De erinrar om att de i en motion med anledning av propositionen 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin yrkar avslag på regeringens förslag om en höj­ning av det kommunala grundavdraget till 6 000 kr. Motivet för motio­närernas avslagsyrkande är att regeringen inte har presenterat en till­fredsställande lösning på hur den framtida kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skall utformas om kommunerna får tillgodoräkna sig skatten på förmånsinkomsterna. Härtill kommer enligt motionärerna att förslagen kommer att skapa byråkratiska följdverkningar av betydande omfattning. Motionärerna finner det också anmärkningsvärt att rege­ringen utan föregående remissbehandling lagt fram förslag som medför administrativa svårigheter. Intill dess ett bättre förslag föreligger om hur man skall kunna bevara neutraliteten mellan stat och kommun i fråga om beskattningsrätten på förmånsinkomsterna bör grundavdragen en­ligt motionärernas mening bibehållas vid 4 500 kr. vid såväl den statliga

 

SkU 1978/79: 55   Bilaga 2                                                    HO

som den kommunala beskattningen. De yrkar till följd härav avslag på samtliga förändringar som förorsakas av regeringsförslaget om de änd­rade grundavdragen.

Utskottet, som ansluter sig till motionärernas överväganden, anser — från de synpunkter utskottet har att företräda — att någon höjning inte bör ske av den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till sjukpenning­försäkringen. Som en följd härav kan utskottet inte heller biträda för­slaget om ändringar i lagen om arbetsskadeförsäkring. Utskottet före­slår således att skatteutskottet tillstyrker bifall till motionen 2433, yr­kandena 12 och 13, och avstyrker bifall till propositionen, punkterna 13 och 14 i hemställan,

Stockholm den 17 april 1979

På socialförsäkringsutskoltets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Gillis Augustsson (s), Arne Magnusson (c), Helge Karlsson (s), Britta Bergström (fp), Eric Marcusson (s), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Elis Andersson (c), Christer Nilsson (s), Blenda Litlmarck (m) och Börje Hörnlund (c).

Avvikande meningar

1.  av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Gösta Andersson, Elis Anders­
son och Börje Hörnlund (alla c), vilka anser att det avsnitt av utskottets
yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "i
hemställan," bort ha följande lydelse:

Såsom framgår ovan av uttalanden i propositionen är den föreslagna höjningen av den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till sjukpen­ningförsäkringen och följdändringarna i lagen om arbetsskadeförsäk­ring en konsekvens av regeringens förslag om bl, a. ändringar beträf­fande det kommunala och det statliga grundavdraget. På grund härav anser utskottet att skatteutskottet endast bör biträda sådana ändringar i lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring som kan följa av skatteutskottels beslut i frågan om grundavdragen vid beskattningen,

2.  av Per-Eric Ringaby (m), Britta Bergström (fp) och Blenda Litl­
marck (m), vilka anser att det avsnitt av utskottets yttrande på s, 3 som
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "i hemställan," bort ha
följande lydelse:

Såsom framgår ovan av uttalanden i propositionen är den föreslagna höjningen av den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till sjukpen­ningförsäkringen och följdändringarna i lagen om arbelsskadeförsäk-

 

SkU 1978/79: 55   Bilaga 2                                        Hl

ring en konsekvens av regeringens förslag om bl. a. ändringar beträf­fande det kommunala och det statliga grundavdraget. Under förutsätt­ning att de i propositionen föreslagna ändringarna beträffande grund­avdragen genomförs anser utskottet — från de synpunkter utskottet har att företräda — att skatteutskottet bör tillstyrka bifall till punkterna 13 och 14 i propositionens hemställan samt avstyrka bifall till motionen 2433, yrkandena 12 och 13,

 

SkU 1978/79:55                                                      112

Arbetsmarknadsutskottets yttrande       Bitaga3

1978/79:4 y

över motionen 1978/79:2435 såvitt angår frågan om stöd till fackliga organisationer

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle atl yttra sig över molionen 1978/79:2435, yrkandet 4, av Lars Werner m, fl, (vpk). Motionen har väckts med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m, m.

Motionen

I molionen anförs under rubriken Avdrag för fackföreningsavgifter:

Del finns bland de fackliga organisationerna ett starkt - och befogal -inlresse av atl en avdragsrält för fackföreningsavgifter införs. Motiven är dels att avdrag medges för avgifter lill arbetsgivarorganisationer, dels ock att det förden enskilde medlemmen inte skall vara alltför ekonomiskl betungande att genom medlemskap delta i och stödja de fackliga organisationernas verksamhet. Dessa skäl bör tillmätas stor vikt vid riksdagsbehandling av frågan.

Samtidigt är det enligt vpk:s mening en illusion atl tro att likställighet på detta sätt kan uppnås mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivaror­ganisationerna. Detta talar för att slopa avdragsrätten för avgifter till arbetsgivarorganisationer. De fackliga organisationernas verksamhel bör i stället stödjas pä annal sätt. Detta kan exempelvis ske genom införandet av ett direkl statligt stöd till de fackliga organisationerna. Detta kan exempelvis utgå med samma belopp som värdet av att avdragsrätt för fackföreningsav­gifterna inte införs. - Däremot bör den hittillsvarande skatteplikten för erhållna konfliktunderstöd frän arbetsgivarorganisation bibehållas. Likaledes bör skattefriheten förerhållet understöd från arbetslöshetskassa bibehållas av principiella skäl.

Molionen mynnar på denna punkt ut i ett yrkande (4) att riksdagen skall besluta att hos regeringen hemställa om förslag till ett stöd till de fackliga organisationernas verksamhet enligt de i motionen angivna linjerna.

Utskottet

Som framgår av molionen är del ell skatlerätlsligt resonemang som ligger bakom motionsyrkandet. Arbetsmarknadsutskottet har inte sett som sin uppgifl att bedöma de aspekterna på frågan.

 

SkU 1978/79:55   Bilaga 3                                         H3

Statligt stöd utgår i viss omfallning lill organisaiioncr pä arbetsmarknaden men då för speciella ändamål främst i samband med utbildning, i. ex. om ny arbeisräiislig lagsliflning. I samband med övervägandena om en ny föriro-cndemannalag har del varil aktuellt med statsbidrag för all stödja viss regional facklig verksamhet.

Del saknas underlag för att ta ställning till frågan om allmäni organisa-tionssiöd av den typ och storiek som motionärerna tänker sig. Motions-yrkandet avstyrks därför. När del gäller att vid sidan av medlemsavgifter finansiera facklig verksamhet vill utskottet peka pä den gällande förtroen­demannalagen som innebär att produktionen direkt fär bära kostnader för facklig verksamhet i anslutning lill arbetsplatserna.

Slockholm den 24 april 1979

På arbeismarknadsuiskoiieis vägnar ELVER JONSSON

Näiyarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fageriund (s), Jan-Ivan Nilsson (c), Alf Wennerfors(m), Birger Nilsson (s),Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson(s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp). Pär Gransledi (c) och Frida Berglund (s).

 

SkU 1978/79:55                                                                     H4

RIKSSKATTEVERKET                         1979-04-24            Bilaga 4

Riksdagens skatieutskoli

Yttrande i anledning av prop. 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, rn. m.

Riksdagens skatteutskott har beslutat att under hand bereda riksskatte­verket (RSV) och någon länsstyrelse tillfälle att från tekniska utgångspunk­ter yttra sig över prop, 1978/79: 160 i vad avser förslagen om ökning av det kommunala skatteunderlaget, höjning av det kommunala grundavdraget och slopande av del statliga grundavdraget,

RSV får i anledning härav anföra följande.

Ökning av det kommunala skatteunderlaget

Genom ändringar i lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighels uldebitering av skatt, m,m, samt i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse föreslås ökning av del kommunala skat­teunderiaget. Del föreslagna systemet medför betydande administrativa förenklingar.

Enhetligt underlag Jör inkomstbeskattningen

Före laxeringsåret 1972 var kommunalskatten avdragsgill vid taxering lill statlig inkomslskalt. De laxerade inkomsterna blev därigenom olika vid den statliga och kommunala taxeringen. Detsamma gällde om den beskatt­ningsbara inkomsten.

Genom 1970 års skattereform blev överensstämmelsen mellan den stat­liga och kommunala taxeringen bättre. Detta var en följd av alt kommu-nalskalteavdraget avskaffades för fysiska personer m.fl. och att möjlighet för ena maken att utnyttja andra makens ortsavdrag logs bort. Del råder inte någon tvekan om att denna reform innebar en förenkling. Exempel på delta är atl

-      informationen lill de skattskyldiga kunde göras mer lättillgänglig,

-      de skallskyldiga fick lättare atl kontrollera sina skatter och

-      myndigheternas arbete med jämkning, omräkning av skatt m. m. under­lättades.

Propositionens förslag om differentierade grundavdrag innebär att arbe­let i viss utsträckning kompliceras. Enligt RSVs mening ligger förslagel inte i linje med senare liders uttalanden om att skattesystemet måsle förenklas.

Under en övergångstid av omkring 10 år kommer de föreslagna ändring­arna att medföra merarbele vid omräkning av skatt, eftersom en sådan omräkning alltid skall göras med utgångspunkt från de regler som gällde del år omräkningen avser. Omräkningen nu måste således göras med anledning av ändringar av taxeringar föranledda av beslut i skatledomstol eller beslut i taxeringsnämnd vad beträffar tillämpningen av reglerna om ackumulerad inkomst.

 

SkU 1978/79:55   Bilaga 4                                                     (15

Extra avdrag för folkpensionärer

Förslaget om grundavdrag enbart vid den kommunala taxeringen torde komma att medföra att RSVs anvisningar blir mer komplicerade och till följd härav svårare att tillämpa exempelvis genom atl extra avdrag måste medges med olika belopp vid taxeringarna till slallig och kommunal in­komstskatt.

Skattereduktionen

Skattereduktionen infördes genom 1970 års skattereform. Den avsäg bl.a. all kompensera bortfallet av ortsavdrag (grundavdrag) för hemma­make. Skaltereduktionens storlek är beroende av andra makens statligt taxerade inkomst.

Nu föreslås alt det statliga grundavdraget avskaffas. Man kan då fråga sig vad skattereduktionen avser att kompensera. Det samspel som finns mellan ena makens grundavdrag och andra makens skattereduktion fram­går av bilagda tablå.

Som nämnts ovan är skattereduktionens storlek beroende av andra makens statligt taxerade inkomst. Detta har varil logiskt så länge de statliga och kommunala taxeringarna sammanfallit eller varit av ungefär lika storlek. 1 det föreslagna systemet finns inte samma logik kvar.

Grundtanken med skaltereduktionen var således atl ersätta grundavdra­get och därvid särskilt det statliga grundavdraget. Då detta nu föreslås avskaffat är del mer logiskt alt ena makens skattereduktion knyts an lill andra makens kommunalt taxerade inkomst. Taxering till kommunal in­komstskall kan emellertid ske inte bara i hemortskommunen ulan också i annan kommun och hänsyn bör därvid tas till summan av de kommunall laxerade inkomsterna. Detta bereder inte några större svårigheter efter­som debitering av skatt för fysiska personer sker enbart i hemortskom­munen, varvid även laxeringar i annan kommun beaktas.

Begränsningsregeln (den s. k. 80/85 9fyregeln)

Avskaffandet av det statliga grundavdraget får vissa följdverkningar vid tillämpning av begränsningsregeln. Utgångspunkt för beräkning av be­gränsningen (spärrbeloppet) är den statligt beskattningsbara inkomsten. Det statliga grundavdraget föreslås emellertid avskaffat och för att skatte­skärpning inte skall uppkomma till följd härav föreslås all utgångspunkten för beräkningen skall vara den statligt beskattningsbara inkomsten mins­kad med 4 500 kr.

Den synneriigen komplicerade beräkningen av begränsningen belastas med ytterligare ett moment, nämligen minskningen med 4 500 kr. Detta kan förefalla harmlöst men varje ytterligare moment kräver ändring av blanket­ter, information till de skattskyldiga och myndigheter.

 

SkU 1978/79:55   Bilaga 4                                         116

Beräkrung av skall på B-inkomsl

Vid beräkning av beskattningsbar B-inkomst gäller en friregel om 2000 kr. Om ena maken inte haft annan inkomst än B-inkomst har denna kunnat uppgå till 4500 kr. utan alt B-inkomsten lagts samman med makens A-inkomst vid debitering av skatt.

För att skatteskärpningar skall undvikas föreslås atl minst 4 500 kr, av den beskattningsbara inkomsten skall vara A-inkomst (i lagtexten har ordet "beskattningsbar" A-inkomsl fallit bort). Vad som sagts ovan om begränsningsregeln gäller också i detta fall.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har därjämte närvarit skattedirektörerna Nils­son och Berglöf samt biträdande skaliedireklören Lundin, föredragande,

Gösta Ekman

Tore Lundin

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979