Skatteutskottets betänkande 1978/79:54

med anledning av propositionen 1978/79:204 om omläggning av skogsbeskattningen jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:204 atl riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

2. lag om ändring i skogskonlolagen (1954:142).

Förslaget innebär en relativt genomgripande omläggning av reglerna för beskatining av skogsinkomster. Vad gäller reglernas principiella uppbyggnad föreslås dock inga större ändringar. Sålunda skall liksom hittills intäkter på grund av avyttring av skog under innehavstiden, dvs. upplåtelse av avverkningsrätt (rotposlförsäljning) och försäljning eller uttag av skogsprodukter (leveransiimmer), beskattas som intäkt av skogsbruk. Enligt såväl de nuvarande som de föreslagna reglerna skall vidare beskattningskonsekvenserna på grund av avyttring av fastighet med skog prövas inom ramen för realisationsvinstreglerna. Någon egentlig skogsbeskattning skall således inte förekomma vid försäljning av en skogsfaslighet.

Skillnaden mellan de regler som nu gäller och de i propositionen föreslagna reglerna hänför sig i första hand lill beräkningen av avdrag på grund av avverkningar under innehavsiiden. F. n. kan sådant avdrag i princip medges endast om och i den mån skogsägaren kan visa alt avverkningen medfört en förrådsminskning eller att det verkliga värdet på skogen efter avverkningen understiger skogens skattemässiga restvärde. Atl uppskatta volymen eller värdet på skogen vid olika tidpunkter är emellertid ofta ytterst svårt. Vid tillämpning av de föreslagna reglerna undviks värderingsproblem av detta slag. Beräkningen av avdrag baseras i stället på beskattningsårets intäkter på grund av avyttring av skog. Avdragskall enligt förslaget normall medges med ett belopp motsvarande 50 96 av summan av beskattningsårets intäkter till följd av rotposlförsäljning och 30 % av intäkterna till följd av försäljning eller uttag av skogsprodukter. Har fysisk person förvärvat en fastighet höjs dock, såvida förvärvet medfört mer ändamålsenliga brukningsenheter (rationaliseringsförvärv), avdragsnivån under viss tid till del dubbla. Avdrag kan således i dessa fall medges med ett belopp motsvarande hela intäkten till följd av en rotposlförsäljning och med 60 % av intäkten till följd av försäljning eller uttag av skogsprodukter.

Det sammanlagda avdragsbeloppei under innehavsiiden för, såvitt gäller fysiska personers skogsinnehav, enligt förslaget uppgå till högst 50 % av skogens anskaffningsvärde. För juridiska personer föreslås att avdragsulrym-

1 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 54

SkU 1978/79:54

SkU 1978/79:54 2

mel skall begränsas till 25 96 av anskaffningsvärdet. Med anskaffningsvärde avses i princip den del av vederiagel för en skogsfaslighet som kan anses belöpa på skog och skogsmark. Den som förvärvat en skogsfastighet genom arv, gåva eller annat benefikt fäng föreslås få samma möjligheter till avdrag som den tidigare ägaren skulle ha haft om denne alltjämt hade innehaft fastigheten.

1 propositionen behandlas åtskilliga frågor som inte har någon direkt anknytning lill avdragssyslemets utformning. Propositionen innehåller t. ex. förslag om hur realisationsvinsten skall beräknas vid avyttring av del av en skogsfaslighet och vilka regler som skall gälla om säljaren av en skogsfaslighet förbehåller sig räll till avverkning på den sålda fastigheten. Andra förslag gäller rätten till avdrag för lantmälerikostnader och möjligheten för en skogsägare atl - ulan skatteeffekt - efter framställning från skogsvårds-styrelse reservera medel, som betalats in på skogskonto, för framtida åierväxiålgärder.

De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas i huvudsak fr. o. m. 1981 års laxering. 1 fråga orh fasligheter som förvärvals före övergången lill det nya avdragssystemel skall i princip gälla att det nuvarande ingångsvärdet blir anskaffningsvärde vid tillämpning av de nya reglerna och atl det nuvarande gällande ingångsvärdet (skogens skattemässiga restvärde) blir gällande ingångsvärde i det nya systemet. För fastigheter som förvärvals före år 1952 beräknas dock inte något anskaffningsvärde. 1 syfte att underiälla införandet av del nya systemet föreslås särskilda regler för fastigheter som förvärvals genom köp, byte eller liknande fäng under de närmaste åren före övergång-

SkU 1978/79:54 3

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att punkt 11 av anvisningarna till 21 § skall upphöra atl gälla, dels att punkt 1 av anvisningarna till 18 §, punkterna 3 och 5 av anvisningarna till 21 §, punkterna I och 7 av anvisningarna till 22 §, punkt 5 av anvisningarna till 28 §, punkt 4 av anvisningarna till 35 §, punkt 2. a. av anvisningarna lill 36 § samt punkt 1 av anvisningama till 41 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att lill anvisningarna till 22 § skall fogas en ny punkt, 8, av nedan angivna lydelse.

Anvisningar

lill 18 § . I allmänhet torde - vad angår jordbruksfastighet

sammanfalla med taxeringsenhet.

Men detta är icke alltid fallel, utan kunna understundom flera taxeringsenheter i innehavarens hand bilda en förvärvskälla. Detta inträffar exempelvis, om fastigheter brukas tillsammans såsom en förvaltningsenhet, något som jämförelsevis ofta inträffar i fråga om skogsfastigheter. För att fastigheter skola tillsammans bilda en förvaltningsenhet fordras icke blott att de hava gemensam innehavare och slå under överinseende av innehavaren eller dennes representant, utan jämväl all de stå under gemensam förvaltning och drift på sådanl sätt, all de framträda, ekonomiskt sett, såsom en naturiig enhet. I enlighet härmed få exempelvis de statens skogar, som tillhöra olika revir, icke anses titthöra en och samma förvärvskälla.

Även är au märka, alt, om olika skattskyldiga draga inkomst av sam-

förvärvskälla

Men detta är inte alltid fallet, utan ibland kan flera taxeringsenheter i innehavarens hand bilda en förvärvskälla. Delta inträffar exempelvis om fastigheter brukas tillsammans som en förvaltningsenhet, något som jämförelsevis ofta inträffar i fråga om skogsfastigheter. För att fastigheter s/ca//tillsammans bilda en förvaltningsenhet fordras inte bara att de Aör gemensam innehavare och Slår under överinseende av innehavaren eller dennes representant utan även att de står under gemensam förvaltning och drift på sådant sätt att de framträder, ekonomiskt sett, som en naturlig enhet.

Vidare är att märka att om olika skattskyldiga har inkomst av samma

Nuvarande lydelse

ma fastighet, så kan denna fastighet för den ene skauskyldige vara att anse som särskild förvärvskälla men för den andre som ingående i en mera omfattande förvärvskälla. Om sålunda ägaren av ett större gods har vissa därunder lydande hemman eller hemmansdelar utarrenderade men en del under eget bruk, så är varje sålunda utarrenderat område att för arrendatorns del räkna som särskild förvärvskälla, under del att för ägaren godset i dess helhet kan bli en enda förvärvskälla. Härförerford-ras emellertid, att fastigheterna i ägarens hand bilda elt verkligt driftkomplex, som har ej blott gemensam central ledning utan även gemensam förvaltning eller andra gemensamma driftkostnader.

Om flera fastigheter, som utgöra en förvaltningsenhet, ligga till en del inom en kommun och till annan del inom annan kommun, skall inkomsten av sådan förvärvskälla fördelas till beskattning inom de olika kommunerna enligt bestämmelserna i 56 §.

Föreslagen lydelse

fastighet, så kan denna fastighet för den ene skatlskyldige vara atl anse som särskild förvärvskälla men för den andre som ingående i en mera omfattande förvärvskälla. Om ägaren av ett större gods har vissa därunder lydande hemman eller hemmansdelar utarrenderade men en del under eget bruk, så är varje utarrenderat område all för arrendatorns del räkna som särskild förvärvskälla under del alt för ägaren godset i dess helhet kan bli en enda förvärvskälla. Härför erfordras emellertid att fastigheterna i ägarens hand bildar ett verkligt drifikomplex som inte bara har gemensam central ledning ulan även gemensam förvaltning eller andra gemensamma driftkostnader.

Om flera fastigheter, som utgör en förvaltningsenhet, ligger till en del inom en kommun och till annan del inom annan kommun, skall inkomsten av sådan förvärvskälla fördelas till beskattning inom de olika kommunerna enligt bestämmelserna i 56 §.

3. Skogsbruk, varmed avses egen eller arrenderad fastighets utnyttjande för skogshantering, anses såsom ett särskilt sätt au utnyttja fastigheten och räknas förty icke såsom binäring till jordbruk.

Under skogsbruk inbegripes skogsavverkning på grund av avverkningsrätt, som skattskyldig vid avyttring

3. 7"/// s k o g s b r u k hänförs egen eller arrenderad fastighets utnyttjande för skogshantering. Skogsbruk anses som ett särskilt sätt att utnyttja fastigheten och räknas därför inte som binäring till jordbruk.

Avverkning av skog på grund av avverkningsrätt, som den skattskyldige vid överlåtelse av fastighet etter

Nuvarande lydelse

etter annan överlålelse av fastighet förbehållit sig på fastigheten, och avyttring av sålunda förbehållen skogsavverkningsrätt. Skogsavverkning på annans mark på grund av särskild upplåtelse av avverkningsrätt och avyttring av skogsavverkningsrätt när skogsavverkningen eller avyttringen icke ingår i skogsbruk är att hänföra lill rörelse.

Övergår skogsavverkningsrätt till annan genom bodelning etter eljest på grund av giftorätt etter genom arv, testamente, fördel av oskift bo etter gåva, skatt anses som om avverknings-rätlen avyttrats mol vedertag motsvarande dess allmänna saluvärde vid övergången och som om vedertaget erlagts kontant.

Har den, som idkat skogsbruk, till-lika drivit virkesförädling eller utvinning av biprodukter av skogsbruket såsom tjära o. dyt., anses denna verksamhet som skogsbruk, där den varit av mindre omfattning eller väsentligen avsett husbehov. Har dylik verksamhet däremot varit av större omfattning och bedrivits med särskilda anordningar av stadigvarande art, t. ex. fasta kolugnar, fasta tjärugnar eller dyt., anses särskild rörelse föreligga.

5.'' Till intäkt av skogsbruk hänföres intäkt genom avyttring av skogsprodukter, därunder inbegripna produkter av sådan förädlingsverksamhet, som ingår i skogsbruket, samt intäkt genom upplåtelse av avverkningsrätt till skog. Likaledes hänföres till intäkt av skogsbruk värdet av

Föreslagen lydelse

vid fastighetsbildning har förbehållit sig på fastigheten, och avyttring av sådan avverkningsrätt hänförs till skogsbruk. Avverkning på annans mark på grund av särskilt förvärvad avverkningsrätt och avyttring av sådan avverkningsrätt hänförs däremot till rörelse (jfr punkt 5 av anvisningarna till 28 §).

Bedriver skattskyldig, vid sidan av skogsbruk, i större omfattning virkesförädling eller utvinning av biprodukter av skogsbruk, hänförs denna verksamhet titt rörelse. År verksamheten av mindre omfattning hänförs den till skogsbruk.

5. Till intäkt av skogsbruk hänförs ersättning för avyttrade skogsprodukter samt ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt till skog. Vidare hänförs till intäkt av skogsbruk värdet av skogsprodukter, som den skattskyldige har tillgodogjort sig för ny-, till- eller

Nuvarande lydelse

skogsprodukter, som den skattskyldige tillgodogjort sig för ny-, till- eller ombyggnad eller för reparation och underhåll av byggnader, markanläggningar och inventarier på fastigheten eller för sitt hushåll eller eljest för sin, sin familjs och sina persontiga tjänares räkning, dock ej vedbränsle, eller för arbetspersonalens behov eller på annan av den skattskyldige innehavd fastighet eller i rörelse, som av honom drivits.

Vinst genom avyttring av växande skog i samband med avyttring av marken skall, om icke vinsten i dess helhet skall beskattas enligt 27 § som inkomst av rörelse, beskattas som realisationsvinst (jfr punkt 2. a. av anvisningarna lill 36 §).

Föreslagen lydelse

ombyggnad eller för reparation och underhåll av byggnader, markanläggningar och inventarier på fastigheten eller / övrigt för sin eller sin familjs räkning, dock ej vedbränsle, eller för arbetspersonalens behov eller / annan av den skatlskyldige bedriven verksamhet.

Ersättning på grund avfastighetsav-yttring utgör inte i något fall intäkt av skogsbruk (ifr 27 § och punkt 2.a. av anvisningarna till 36 §). Vad nu sagts gäller även ersättning på grund av sådan marköverföring som avses i punkt 4 första stycket av anvisningarna titt 35 § och engångsersättning på grund av attframtidsupplåielse enligt andra stycket sistnämnda anvisningspunkt.

Ersättning för avyttrade skogsprodukter samt ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt ulgör inte intäkt av skogsbruk till den det ersättningsbeloppet behandlas som engångsersättning på grund av att-framtidsupptåtetse (jfr punkt 4 tredje stycket av anvisningarna titt 35 §f

Övergår avverkningsrätt till skog till ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång skall anses som om avverkningsrätten avytt-raisför elt vedertag motsvarande dess marknadspris vid övergången och som om vedertaget betalats kontant.

till 22 §

1. Till driftkostnader hänföres lön eller liknande vederiag liksom underhåll ål personal, som använts för jordbruket eller dess binäringar; undantagsförmåner, pensioner, periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning på fastigheten; arrendeavgift; avgäld, som skolat utgå av fastigheten; ränta på lånat kapital som nedlagts i fastigheten eller använts för dess drift; kostnader för inköp av djur, utsäde, foder, gödselmedel och dylikt; kostnader för reparation och underhåll av drift-byggnader, markanläggningar och inventarier; kostnader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skydds-dikning, skogsindelning m. m.,samt vid skogsavverkning kostnader för virkets huggning, tillredning, uldriv-ning, floltning m. m.; kostnader for försäkring av personal, byggnader, skog, gröda, djur, förråd och inventarier som ej äro atl hänföra till personlig lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll hänföras vid tillämpning av första stycket kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som äro

1. Till driftkostnader hänförs lön eller liknande vederiag liksom underhåll åt personal, som använts för jordbruket eller dess binäringar; undanlagsförmåner, pensioner, periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning på fastigheten; arrendeavgift; avgäld, som hänför sig titt fastigheten; ränla på lånat kapital som nedlagts i fastigheten eller använts för dess drift; kostnader för inköp av djur, utsäde, foder, gödselmedel och dylikt; kostnader för reparation och underhåll av driftbyggnader, markanläggningar och inventarier; kostnader för anläggning av ny skog; kostnader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skyddsdikning, skogsindelning m, m,, samt vid skogsavverkning kostnader för virkets huggning, tillredning, utdrivning, floltning m. m,; kostnader för försäkring av personal, byggnader, skog, gröda, djur, förråd och inventarier som inte är atl hänföra lill personlig lösegendom, m, m. Skallersättningföravyttrade skogsprodukter behandlas som engångsersättning på grund av atl-framtidsupplålelse (jfr punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 §), är kosinaderna.för avverkningen ändå alt anse som driftkostnader i skogsbruket.

Till reparation och underhåll hänförs vid tillämpning av första stycket kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som nor-

Nuvarande lydelse

normall påräkneliga i jordbruksdrift, såsom upplagande av nya fönster-eller dörröppningar samt flyttning av innerväggar eller inredning i samband med omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med omläggning av driften från en animalieproduklion lill en annan. Åtgärd som innebär en väsentlig ändring av byggnaden, såsom när ell djurstall ombygges för all i stället användas för helt annat ändamål,/täw/oresdock e/till reparation och underhåll.

Som driftkostnad skall anses även anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum som ha värde endast från civil-försvarssynpunkl, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservulgångar, luftrenare och tillhörande fördel-ningsledningar.

Kostnad för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skaltskyldiges eget val dragas av antingen i sin helhet för det år kostnaden uppkommit eller enligt avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning fördelas kostnaderna på ett antal år i följd så att de kunna i sin helhet dragas av under den tidrymd odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte stycket äga motsvarande till-lämpning.

Värdet av fastighetens egna produkter, som användas för fastighetens fortsatta drift, lär avföras som driftkostnad men skall då samtidigt

Föreslagen lydelse

malt kan påräknas i jordbruksdrift, såsom upptagande av nya fönster-eller dörröppningar sam t flyttning a v innerväggar eller inredning i samband med omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med omläggning av driften från en animalieproduklion till en annan. Åtgärd som innebär en väsentlig ändring av byggnaden, såsom när ett djurstall byggs om för atl i stället användas för helt annal ändamål, hänförs dock inte lill reparation och underhåll.

Som driftkostnad skall anses även anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum som har värde endast från civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfäng vid ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.

Kostnad för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling fär efter den skallskyldiges egel val dras av antingen i sin helhet för del år kostnaden uppkommit eller enligt avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning fördelas kostnaderna på ett antal år i följd så att de i sin helhet kan dras av under den lidrymd odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte stycket skatt tillämpas.

Värdet av fastighetens egna produkter, som används för fastighetens fortsatta drifl, färföras av som driftkostnad men skall då samtidigt las

upptagas som intäkt. upp som inläkt.

Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse och kostnad för pensionsförsäkring fär ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av anvisningarna till 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äger punkt 2 av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

barnet.

Punkt 18 av anvisningarna lill 29 § äger motsvarande tillämpning belräffande inkomst av jordbruksfastighet.

Skatlskyldigs barn, som fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete på fasligheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat, dock högsl för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För lön och underhåll till den skaltskyldiges barn, som ej fyllt 16 år, fär avdrag icke göras. Lönen och underhållet skall då ej heller upptagas som inkomst för

Skatlskyldigs barn, som fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Motsvarande belopp fär dras av som driftkostnad. För lön och underhåll till skatlskyldigs barn, som ej fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall då inte heller tas upp som inkomst för barnet.

7. Har skog avverkats eller avyttrats utan samband med avyttring av marken, får ägaren efter egel val njuta avdrag antingen för minskning av skogens för honom gällande ingående virkesförråd etter för minskning i skogens för honom gällande ingångsvärde.

Med skogs ingångsvärde .förstås det värde, varmed växande skog kan anses hava ingått i fastighetens värde vidden lidpunkt, då ägaren.förvärvade fastigheten. Har egendom, som skatlskyldig erhållit såsom gåva av make

1. Avdrag på grund av avyttring av skog medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedömningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Med a n -s k a.ffn ingsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jordbruksfastighet. Med gällande ingångsvärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisningspunkt. I punkt 8 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och del gallan-

Nuvarande lydelse

eller skyldeman, av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall i berörda hänseende sistnämnda fång vara avgörande. Motsvarande skatt gälla, om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående etter under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående etter under äktenskapet jörvärvat genom köp, byte etter därmed jämförligt fång. Har även den skaltskyldiges .fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make etter skyldeman etter vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen av skogens ingångsvärde ske, som om avverkningen eller avyttringen av skogen verkställts av den som närmast före den skattskyldiges fångesman förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning. Dock får ingångsvärdet härigenom icke bestämmas till lägre belopp än det värde, varmed växande skog kan anses ha ingått i del taxeringsvärde som gällde för fastigheten tjugo år före avyttringen.

Såsom fastighetens värde är att anse vid köp den.för.fastigheten erlagda köpeskillingen och vid annal. förvän' del belopp, efter vilkel siämpelplikten med avseende å fåsiighetsförväivet beräknats, eller, därest siämpelpliki Jör förvärvet icke /örelegal, det belopp, efter vilkel siämpelpliki skulle enligt eljest gällande grunder beräknats, om

Föreslagen lydelse

de ingångsvärdet beräknas. Med a v -dragsgrundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskattningsårets heta intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skaitskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter i förvärvskällan eller för eget bruk etter i annan av honom bedriven verksamhel.

Fysisk person får under innehavsiiden avdrag med högsl 50 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten.

Har.fysisk person.förvärvat.fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång etter genom fastighetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruksnämnd eller på annal sätt att.förvärvet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv), medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsin-läkien. Sådanl avdrag medges endast vid taxeringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärrats och för de därpå följande fem beskattningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som fö/vänstidpimkl den tidpunkt for tillträde som gäller enligt fasiigheisbildningslagen (1970: 988) eller, om den skatlskyldige har yrkat del och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skiiftligt avtal. Det sammanlagda avdragsbeloppei enligt detta stycke

Nuvarande lydelse

siämpelpliki förelegat. Skogens för ägaren gällande ingångsvärde utgör det sålunda beräknade ingångsvärdet med avdragför vad han må ha fått avdraga vid tidigare taxeringar. Har efter avverkning av skog eller upplåtelse av avverkningsrätt den återstående skogens värde nedgått under det för ägaren gällande ingångsvärdet, får avdrag ske med det belopp, varmed värdet sålunda minskats. Har skattskyldig ålagts etter skriftligen åtagit sig att betala sådan likvid för växande skog som avses i punkt 11 av anvisningarna 111121 § (skogslikvid), och har avverkning av skog etter upplåtelse av avverkningsrätt skett efler den tidpunkt för tillträde av den skogbärande marken som gäller enligt fastig-heisbildningslagen (1970:988) etter enligt skriftligt avtal, dock ej före den tidpunkt då fastighetsbildning har sökts och ej senare än tre år efter del atl förrättningen har vunnit laga kraft och registrerats, skall, i den mån den skattskyldige så yrkar, skogens ingångsvärde antagas ha nedgått med belopp motsvarande rotvärdei av den skog som avverkningen etter upplåtelsen omfattat. Avdrag må därvid dock ske högsl med skogslikvidens belopp. Har för visst beskattningsår avdrag som nu sagts medgivits, skatt, om den skatlskyldige icke åläggs att betala skogslikvid etter genom ersättningsbeslut åläggs all betala sådan likvid med lägre belopp än del medgivna avdraget, rättelse ske på samma sätt som vid eftertaxeringför det beskattningsår då avdraget har medgivits.

Med ingående virkesförråd förstås den växande skogens kubikmassa i. fast

Föreslagen lydelse

får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som belöper på rationaliseringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den avlidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt.för den avlidne.

Har .fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under innehavsiiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i delta stycke gäller dock Inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

Ifråga om handelsbolag och dödsbo,för vilkel reglerna om handelsbolag skall tillämpas, beräknas avdraget.för bolaget respektive boet.

Rätt lill avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skatlskyldige tar upp titt beskatining efter det atl atl skogsmark, som ingår i förvärvskällan, har förvärvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 5 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i .form av enkelt bolag eller under samäganderäit får dock, såvida ett för hela den gemensamt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått lill minst 5 000 kronor, avdraget .för varje delägare uppgå till lägst 1 000 kronor.

SkU 1978/79:54 12

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

mått på bark vid den tidpunkt, då fastigheten förvärvades. Med det för ägaren gällande ingående virke sfö r rå de t förstås virkesförrådet vid ägarens förvärv av.fastigheten med avdragför del virkesförråd, .för vilket ägaren må hava njutit avdrag vid tidigare taxeringar. Har avdrag tidigare skett för minskning ingångsvärde, skall ingående virkesförrådet anses därigenom hava nedgått i samma proportion som ingångsvärdet. Har efter avverkning eller upplåtelse av avverkningsrätt det återstående virkesförrådet nedgått under det for ägaren gällande ingående virkesförrådet, får avdrag ske med den på minskningen proportionellt belöpande delen av ingångsvärdet. Föreskriften i andra stycket äger motsvarande tdlämpning.

Vare sig avdrag sker enligt den ena etter andra metoden märkes, att det sammanlagda avdraget för en och samme ägare ej må överstiga det ursprungtiga ingångsvärdet.

År det vid liden för den skaltskyldiges .forvärv av fastigheten förefintliga virkesförrådet icke känt, må detsamma beräknas med utgångspunkt från nuvarande virkesförråd samt med ledning dels av den beräknade unge-förliga tillväxten under den skaltskyldiges innehav av fastigheten, dels av avverkningen eller försäljningen av skog under samma lid.

Om avdragför minskning av ingående virkesförråd uppgått titt högre belopp än bruttointäkten av skogen och förlust alltså uppstått, får denna förlust avdragas i vantig ordning. Avdrag för minskning i skogens

SkU 1978/79:54 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ingångsvärde får ej ske med högre belopp än bruttointäkten av skogen.

Om moderbolag eller övertagande .förening genom sådan fusion, som i 28 § 3 mom. första eller andra stycket avses, övertager skog från dotterbolag eller överlåtandeförening, skall det för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen vidfusionstillfdllet gällande ingångsvärdet och ingående virkesförrådet anses som ingångsvärde och ingående virkesförråd for moderbolaget eller den övertagande .föreningen.

Exempel d avdrag för minskning av ingående vir-k e sfö rråd:

A. försäljer från sin fastighet 1 000 kubikmeter skog på rot för en köpeskilling av 8 000 kronor. Vid taxeringen påföljande år visar han, att virkesförrådet å fastigheten före avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och alltså efter avverkningen 3 400 kubikmeter. Då skogsmarkens areal vid senaste fastighetstaxering utgjorde 80 hektar, därå med hänsyn titt markens godhetsgrad och skogens tillstånd den årliga tillväxten kan beräknas till 2 kubikmeter per hektar, är det sannolikt, att nämnda tillväxt utgjort sammanlagt 2x80=160 kubikmeter. Under den tid av 15 år, som A. innehaft fastigheten, har således tillväxten utgjort 2 400 kubikmeter. A. gör vidare sannolikt, att han under samma tid uttagit för husbehov i genomsnitt 40 kubikmeter om året eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han för försäljning avverkat 1200 kubikmeter. Virkestillväxten uppgår således titt 600 kubikmeter mer än vad han tidigare avverkat å.fastig-

SkU 1978/79:54 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

heten. Virkesförrådet vid hans.förvärv av fastigheten kan alltså antagas hava utgjort 4 400-600=3 800 kubikmeter, vilket är det ingående virkesförrådet. Då efter den under beskattningsåret gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort 3 400 kubikmeter, har minskningen i det för honom gällande ingående virkesförrådet utgjort 400 kubikmeter. A. gör vidare genom köpehandling rörande .fastigheten troligt, all av den av honom erlagda köpeskit-tingen å skogen belöpt ett belopp av 11 400 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per kubikmeter. För minskningen av ingående virkesförrådet med 400 kubikmeter är han således berättigad åtnjuta avdrag med 3x400=-1 200 kronor. Detta avdrag.får ålnju-las även om värdet å det efter avverkningen kvarvarande virkesförrådet icke understiger den av honom för skogen erlagda köpeskillingen.

Det för ägaren gällande ingående virkesförrådet utgör härefter 3 400 kubikmeter och det för honom gällande ingångsvärdet 10 200 kronor.

Exempel å avdrag för minskning i ingångsvärde:

B. försäljer från sin fastighet skog på rot för en köpeskilling av 15 000 kronor. Vid taxering påföljande år gör han genom köpehandling eller på annat sä/t trovärdigt, att av köpeskd-tingen för fastigheten, utgörande 100 000 kronor, ett belopp av 40 000 kronor belöpt å den växande skogen och alltså ulgör dennas ingångsvärde, samt visar därjämte, att skogen efter upplåtelse av avverkningsrätten har ett värde av allenast 30 000 kronor. B. är således berättigad göra avdrag för

Nuvarande lydelse

skillnaden mellan sistnämnda två belopp eller 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har alltså i della falt amorterats med 10 000 kronor och skogens för ägaren gällande ingångsvärde utgör härefter 30 000 kronor och det for honom gällande ingående virkesförrådet tre fjärdedelar av det ursprungliga.

Förestagen lydelse

8. Har fastighet förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt.fång anses - om annat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista meningen - som anskaffningsvärde så stor det av vederlaget för fastigheten som faslighetens skogsbruksvärde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvstillfället. Kan detta beräkningssätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som avviker.från del verkliga vederlaget för skog och skogsmark, las som anskaffningsvärde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkliga vedertaget. Vad sist sagts gäller också för vedertag som utgår vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skatlskyldige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått honom.

I fråga om raiionaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom vedertaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning avförvärvet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken.

Har fastighet .förvärvats genom annat fång än som sägs i.första stycket gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående ägarens

.föivärvskätta, övertar den nye ägaren den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast en del av skogsmarken, anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde for den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfallet. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett .företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har .förvärvat fastighet på sätt som anges i det föregående stycket, skall vid tillämpning av punkt 7 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället överstigit hans gällande ingångsvärde.

Har det av den skattskyldiges skogs-markförvärvals av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha minskat i samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet avförvärvs-källans skog och skogsmark, och är inte.fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta

till 5,' Till intäkt av rörelse hänföres all intäkt genom skogsavverkning på annans mark på grund av särskild upplåtelse av avverkningsrätt eller genom avyttring av sådan rätt när skogsavverkningen eller avyttringen icke ingår i skogsbruk. Bestämmelsen i punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 21 § äger motsvarande tdlämpning när rätt dit avverkning på annans mark överlåtes genomfång som avses där.

stycke gäller också om värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas på grund av fastighetsreglering eller klyvning

Skall ersättningför skog och skogsmark beskattas enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvisningarna titt 35 §, anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde etter gällande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse. Bestämmelserna ifemle stycket gäller också i falt då fastighet enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna lill 27 § har blivit omsättningstillgång i en av den skatlskyldige bedriven tomirörelse. Sådan fastighet skatt därvid anses ha förvärvals av ny ägare.

28 §

5, Till intäkt av rörelse hänförs intäkt genom avverkning av skog på annans mark på grund av särskilt förvärvad avverkningsrätt eller genom avyttring av sådan rätt Qfr punkt 3 andra stycket av anvisningarna titt 21 §f

Övergår särskilt förvärvad avverkningsrätt till ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång skall anses som om avverkningsrätten avyttrats för ett vederlag motsvarande dess marknadspris vid övergången och som om vederlaget betalats kontant.

till 35 § 4.* Lika med avyttring av fastighet anses sådan marköverföring genom fastighetsreglering enligt 5 kap. eller genom klyvning enligt 11 kap. fasiigheisbildningslagen (1970:988) som sker mot ersättning helt eller delvis i pengar sa ml marköverföring pågrund av inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har skaitskyldig avstått mark genom fastighetsreglering enligt 5 kap. eller genom klyvning enligt 11 kap. nämnda lag, skall såsom skattepliktig inkomst upplagas så stor del av hela realisationsvinsten, som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av del totala vederlaget för fastigheten, minskal med 5 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av sådan inskränkning i lorfoganderäll lill läsiigheien som skett enligt naturvårdslagen (1964:822) eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller när han fåll sådan ersättning på grund av upplåtelse av nyltjanderäli eller ser-viiutsrälitill fastigheten för obegränsad tid (jfr punkt 8 andra meningen av anvisningarna till 21 §), Engångsersättningen är i dessa fall all betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet ulgör av fastighetens hela värde vid liden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyiijanderälten eller servitutsrätten. Vid vinstberäkningen får den skaitskyldige från samtnanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar han eihållit under elt beskattningsår, om lian icke visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt 36 § till samma eller högre belopp, i stället åtnjuta avdrag med 2 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av all-framtidsupplåtelse. Härmed avses ersättning på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som skett enligt naturvårdslagen (1964:822) eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller serviiuls-räli till fastigheten för obegränsad tid (jfr punkt 8 av anvisningarna lill 21 §). Engårigsersäliningen är i dessa fall atl betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad som ersäliningsbe-loppei ulgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyiijanderälten eller servitutsrätten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Detta avdrag får dock icke överstiga del sammanlagda ersättningsbeloppet.

Har den skatlskyldige i samband med altframtidsupplåtetse fått ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den skallskyldige yrkar del, anses som engångsersättning på grund av all-framtidsupplåtetsen (ifr punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till21 §). Har den skattskyldige i nu avsett fatt fått ersättning för avyttrade skogsprodukter, får 60 procent av ersättningen behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtetse. Vad som sägs i detta stycke gäller dock endast om skatteplikt för ersättningen för avverkningsrätten etter skogsprodukterna inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund av atlframtidsupptålelsen.

Vid vinstberäkningen får den skattskyldige från sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar han fått under ett beskattningsår, om han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt anvisningarna till 36 § till samma eller högre belopp, avdrag med 2 000 kronor. Detta avdrag får dock inte överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet.

till 36 § 2. a.' Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederiagel för viss del av fastigheten upptagas som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får i omkoslnadsbeloppel icke inräknas kostnad som hänför sig lill sådan del av fastigheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligt reglerna för

' Senaste lydelse 1976:343.

maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3 mom., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämföriig reparations- eller underhållskostnad fär dock inräknas i omkoslnadsbeloppel endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått lill minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd del år då kostnaden uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normall anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits, varav framgår vilkel arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall mins- Omkoslnadsbeloppel skall minskas med värdeminskningsavdrag, kas med värdeminskningsavdrag

som belöper på lid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag för värdeminskning av skog eller annan naturtillgång eller för värdeminskning av läckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte styckena av anvisningarna lill 22 § saml punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna till 29 §). På samma sätt skall omkoslnadsbeloppel minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 §, punkt 2 och punkt 3 andra stycket av anvisningarna lill 25 § och punkt 16 Oärde stycket av anvisningarna till 29 §), dock icke för år då avdraget understigit 3 0(X) kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas även med belopp varmed fastigheten avskrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d.

m. m., som belöper på tid före avyttringen av fasligheten, såsom avdrag på grund av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av läckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte styckena och punkt 7 av anvisningarna till 22 §, punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna till 29 §). På samma sätt skall omkoslnadsbeloppel minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 §, punkt 2 och punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 25 § och punkt 16 Ijärde stycket av anvisningarna till 29 §), dock inte för år då avdraget understigit 3 000 kronor. Omkoslnadsbeloppel skall minskas även med belopp varmed fastigheten avskrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d.

SkU 1978/79:54 21

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

Vid beräkning av ornkoslnadsbeloppel skall fastighet, som förvärvats före år 1952, anses förvärvad den I januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952. Dock får del vid förvärvet erlagda vederiagel för fasligheten upptagas som ingångsvärde, om den skaitskyldige kan visa all köpeskillingen överstiger ISOprocentav taxeringsvärdet förår 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsätt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år lar den skallskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts är 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upplagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av del taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på lidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsätt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skatlskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i slällel för ell med stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upplaga 150 procent av faslighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskallehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upplagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskallehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsätt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagils med stöd av bestämmelserna i delta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på lidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §), laxeringsvärdel reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av ny.ss angivel slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget förden avytirade

3 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 54

SkU 1978/79:54 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakiiages följande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederiagel för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres lill maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederiagel för den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undanlagen från skatteplikt. Kan den skallskyldige visa att den andel av laxeringsvärdel som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederiagel förden avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock laxeringsvärdel reduceras på grundval av förhållandena vid fasiighelslaxeringen.

Del för fasligheten gällande ingångsvärdet - antingen detta ulgör köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet för år 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämföriiga reparations- och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske och de värdeminskningsavdrag m. m., vilka skola minska omkoslnadsbeloppel, skola omräknas lill de belopp, vartill de skulle ha uppgåu efter del allmänna prisläget under del år då avyttringen skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer åriigen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd all användas för bostadsändamål och som vid avyllringslilirällel varit eller bort vara åsätt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet icke uppgått eller bon uppgå lill 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavsiiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medgives icke för lidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med ulgångspunkl från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligi dela stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsft.Uet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas även för tid då denna

byggnad funnits på fastigheten, om den skatlskyldige inom ell år igångsatt arbete med alt uppföra ersätiningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ell år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avytl- Vinstberäkning på grund av avytt-

ring av del av faslighet skall grundas ring av del av faslighet skall grundas

på förhållandena på den avytirade fastighetsdelen. Om den skaitskyldige så önskar skall dock så stor del av del för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen som vedertaget för fastighetsdelen ulgör av fastighetens hela värde vid avyit-ringstilirället. Om den avyttrade delen avser en eller elt fåtal tomter avsedda atl bebyggas med bostadshus och vedertaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de två första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fasiigheisbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i

på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skattskyldige så önskar skall dock så stor del av del för hela fasligheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskal med varde-minskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen som vederiagel för fastighetsdelen ulgör av fastighetens hela värde vid avyllringslilirällel. I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige önskar det och värdet av skogen och skogsmarken på den avytirade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogstnark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåial tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärde! på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas lill 1 krona per kvadratmeter, dock ej lill högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fasiigheisbildningslagen (1970:988).

Har den skaitskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i

SkU 1978/79:54 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

punkt 4 andra stycket av anvisning- punkt 4 andra stycket av anvisning
arna lill 35 §, skall så stor del av del arna lill 35 §, skall så stor del av det
för hela fastigheten beräknade om- för hela fastigheten beräknade om
kostnadsbeloppet - i förekommande kostnadsbeloppet - i förekommande
fall minskat med värdeminsknings- fall minskat med värdeminsknings
avdrag m. m. - anses belöpa på den avdrag m. m. - anses belöpa på den
del av fastigheten som ersättningen del av fasligheten som ersättningen
avser, som engångsersättningen ut- avser, som engångsersättningen ut
gör av fastighetens hela värde vid gör av fastighetens hela värde vid
tiden för upplåtelsen eller inskränk- tiden för upplåtelsen eller inskränk
ningen i förfoganderätten. ningen i förfoganderätten. Vid be
dömningen av om omkostnadsbelop
pet skall minskas med avdrag på grund
av avyttring av skog gäller vad som är
föresktivei i fråga om del av fastig
het.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall hänsyn tagas härlill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m. m. - för fastigheten, som belöpt på den avytirade fastighetsdelen, skall denna andel anse.s ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den skaitskyldige under innehavsiiden erhållit engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna lill 35 §. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fasiigheisbildningslagen (1970:988), skall omkoslnadsbeloppel på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkoslnadsbeloppel för den lidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederiagel för marken.

Beräknas omkoslnadsbeloppel vid den slutliga avyttringen med ledning av ell taxeringsvärde som åsatts efter det alt delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämföriigt reparations- och underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Harersättning pågrund av skadeförsäkring uppburits

SkU 1978/79:54 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Faslighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfallel ligger återstoden av det uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning enligt tionde stycket. Avyttrar delägare i famansföretag eller honom närstående person fastighet till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas atl avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga fär talan icke föras.

till 41 §

1.'" Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. För skatlskyldig, som haft ordnad bokföring, skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder tages hänsyn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m. m., samt till fordringar och skulder. Som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall därvid upptagas värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, fordringar och skulder. Bestämmelserna 141 § om lager få i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilkel den skaitskyldige utfört eller avser all utföra arbete i icke oväsentlig omfattning, utan hinder av att den skatlskyldige avytirat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

Inkomst av annan fastighet som avses i 24 § 1 eller 3 mom. får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. Har skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder om bestämmelserna i 24 § 1 eller 3 mom. är tillämpliga det året. 1 fråga om fastighet som avses i 24 § 3 mom. gäller dock vad som sagts i föregående stycke endast i den mån annat inte följer av 24 § 3 mom. och 25 § 3 mom.

Därest vinstresullatet påverkats därav, att bland intäkter upptagits sådana intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst, eller uteslutits intäkt, som skolat medräknas, eller bland utgiftema avförts sådana poster, för vilka vid

'° Senaste lydelse 1978:942.

SkU 1978/79:54 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomstberäkningen avdrag icke fär ske, skall företagas erforderiig justering av det bokföringsmässiga vinstresultatet till överensstämmelse med en inkomstberäkning enligt de i denna lag sladgade grunder.

Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen godtagas, därest denna värdesättning icke slår i strid med vad nedan sägs.

Lagret vid beskattningsårets utgång fär icke upplagas till lägre belopp än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om återanskafTningsvärdet på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande fall efter avdrag för inkurans. Dock får lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procent av de värden som riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna på dessa djurslag under en period av tolv månader närmast före den 1 oktober beskattningsåret. Om sådant värde icke fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret upptagas lägst lill fyrtio procent av allmänna saluvärdet.

Därest värdet å lagret, beräknat lill anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, uppgår till lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), må lagret vid beskattningsårets utgång i stället upptagas till lägst ett belopp motsvarande förstnämnda värde å detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda medeltalsvärde. Därvid skola såsom värden å lagren vid jämförelseårens utgång hava upptagits anskaffningsvärdena eller, därest återanskaffningsvär-dena å balansdagarna i fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efler avdrag för inkurans. 1 fråga om djur på jordbruksfastighet eller i renskölselrörelse gäller dock alt värdet av djuren skall hava upptagits till fulla det värde som riksskatteverket fastställt enligt föregående stycke eller till fulla allmänna saluvärdet. Föreligger sådant fall att sextio procent av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång, må avdrag åtnjutas jämväl för det överskjutande beloppet, därest en häremot svarande avsättning i räkenskaperna gjorts till lagerregleringskonto. Då avdrag för sådan avsättning medgivits, skall avsättningen återföras till beskaltning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till dylikt konto fär prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå i lagret råvaror eller stapelvaror, må lagret av sådana varor eller del därav upptagas till lägst sjuttio procent av värdet å tillgångarna i fråga beräknat efter lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under något av de närmast föregående nio beskattningsåren. Därest sist angivna grund för värdering av varulagret eller del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering med hänsyn tagen till medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren icke gälla.

SkU 1978/79:54 27

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

Utan avseende å vad förut stadgats angående den lägsta värdesältning å lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, må det lägre värde å lagret godtagas som skatlskyldig med hänsyn lill föreliggande risk för prisfall visar vara påkallat.

Vad i femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det lägsta värde å skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godtagas, har icke avseende å penningförvaltande förelags och försäkringsföretags placeringar av förvaltade medel i aktier, obligationer, lånefordringar m. m. eller å skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar belräffande vilka en sådan värdesättning finnes icke vara godtagbar. Värdet å lager av nu avsedda tillgångar skall upplagas till vad som med hänsyn till risk för föriust, prisfall m. m. framstår såsom skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för vilken aktien utgör varulagertillgång, och är det icke uppenbart atl den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörelse, må sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid förvärvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet belopp, ej föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige upptages till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdelning skett, upptagits till lägre belopp än den skattskyldiges anskaffningskostnad, må aktien vid utgången av det beskattningsår, varunder utdelningen äger rum, icke upptagas till lägre belopp än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skauskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjulet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke äger motsvarande tillämpning på andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

Avdrag för inkurans må icke medgivas med större belopp än vad den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot den konstaterade värdenedgången å lagrei å balansdagen. Oaktat vad nu sagts må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent av del lägsta utav lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden, därest detta ej framstår såsom uppenbart opåkallal, eller med det högre procenttal därav som riksskatteverket kan hava för lagren inom viss branscher eller hos vissa

SkU 1978/79:54 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

grupper av skattskyldiga angivit.

Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så anses som om de lagertillgångar, vilka kvariigga i lagret vid beskattningsårets utgång, äro de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. För tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat, skola såsom anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar vad som av de indirekta tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu ifrågavarande tillgångar, därvid hänsyn dock icke behöver lagas till ränta å eget kapital.

Nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt må godkännas endast i den mån del visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt, alt dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras eller av den skatlskyldige i oförändrat eller förädlat skick försäljas. Belräffande värdet å rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning av värdet därå godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt, atl dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

Vad här är stadgat gäller särskilt då fråga är om bestämmandet av det år, varunder en inkomst skall anses hava åtnjutits eller en utgift skall anses hava ägt rum. I sistnämnda avseende gäller alltså, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma enligt allmänt vederlagen köpmannased eller enligt vad som belräffande jordbruk är allmänt brukligt bör i räkenskaperna uppföras såsom inkomstpost, även om den ännu icke av den skatlskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämföriigt sätt. Vad sålunda gäller i fråga om inkomstposterna har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från famansföretag till företagsledare eller honom närstående person får dock åtnjutas först under det år då ersättningen har utbetalats eller blivit tillgänglig för lyftning. 1 fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar uppföras såsom inkomst under det år, då de uppkomma, och att ränteintäkter hänföras till inkomsten för det år, på vilket de belöpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen influtit under nämnda år eller icke. Å andra sidan lärer det vara vedertaget, att förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöpa å ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjutes för det år då räntan har betalats.

SkU 1978/79:54 29

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

Har avverkningsrätt till skog upp- Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall edäg- låtits mot betalning, som skall eriäggas under loppet av flera år, må gas under loppet av flera är, får som såsom intäkt för varje är upptagas den intäkt för varje år tas upp den del av del av köpeskillingen, som under köpeskillingen som influtit under samma år influtit. Avdragför mtnsk- samma år. ning i ingående virkesförråd m. m., vartill upptåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna likviden.

1 fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. gäller även punkt 7 av anvisningarna till 25 §.

Om beskatlningsmyndighet, med frångående av den skallskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för ett år beskattat vinst, som enligt de vid bokföringen tillämpade grunderna först ett senare år framkommer såsom bokföringsmässig vinst, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten i bokföringen kommer lill synes, det sislnämnda årets i bokföringen redovisade vinstresultat med hänsyn härtill justeras på sådant säu, att den redan beskattade vinsten icke för det året ånyo tages till beskattning.

Motsvarande gäller för det fall, att beskatlningsmyndighet ansett föriust, av beskaffenhet att avdrag därför lär ske, icke böra beaktas vid inkomstberäkningen för det år, under vilket den kommit till synes i räkenskaperna, eller beskauningsmyndighet eljest något år frångått den skattskyldiges bokföring i avseende, som kan hava inflytande på följande års inkomstberäkning.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Därvid iakttas följande.

1. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1981 års taxering.

2. Punkt 10 av övergångsbestämmelserna lill lagen (1976:343)om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas sista gången vid 1980 års taxering.

3. I fråga om skog som finns på fastigheten vid ingången av det beskattningsår för vilket taxering sker första gången enligt de nya bestämmelserna (övergångstillfället), bestäms anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet med utgångspunkt i skogens ingångsvärde enligt äldre bestämmelser.

4 Riksdagen 1978/79. 6 samt. Nr 54

SkU 1978/79:54 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Som anskaffningsvärde anses ingångsvärdet vid övergångstillfället lill den del sistnämnda värde grundar sig på vederiag vid köp, byte eller därmed jämföriigt fäng efter år 1951 och, i fråga om förvärv genom annat fäng, på taxeringsvärde för år 1952 eller senare år. I intet fall får anskaffningsvärdet eller del av detta beräknas med stöd av äldre bestämmelser i punkt 7 andra stycket sista meningen av anvisningarna till 22 § kommunalskallelagen (20-års regeln).

Som gällande ingångsvärde anses anskaffningsvärdet, beräknat enligt del föregående stycket, minskat med avdrag som den skauskyldige vid laxering år 1952 eller senare år har medgetts för minskning i skogens ingångsvärde o. d. Är enligt äldre lydelse av punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen makes eller skyldemans förvärv avgörande för beräkningen av ingångsvärdet, skall avdrag som förvärvaren, eller i förekommande fall senare ägare, har medgetis, anses som avdrag som den skattskyldige själv har erhållit. Kan den skattskyldige göra sannolikt atl belopp, varmed avdrag medgetts, hänför sig till fastighet för vilken något anskaffningsvärde inte skall beräknas enligt de nya bestämmelserna, skall vid tillämpning av detta stycke hänsyn inte tas till beloppet.

4. Har, med anledning av fötvärv genom fastighetsbildning, den i äldre lydelse av punkt 7 tredje stycket fjärde meningen av anvisningarna till 22 § kommunalskallelagen angivna perioden inletts men inte gått till ända vid övergångslillfallet, fär den skattskyldige, om han yrkar det, avdrag enligt nämnda mening även efter 1980 års laxering, dock sist vid taxering för det beskattningsår under vilket perioden utgår. De äldre bestämmelserna i femte och sjätte meningarna nämnda stycke gäller i fråga om sådana avdrag.

5. Har fysisk person förvärvat fastighet genom köp, byte eller därmed jämföriigt fäng under år 1978 eller senare men fö re övergångslillfallet, medges avdrag vid 1981-1983 års taxeringar enligt de nya bestämmelserna i punkt 7 tredje stycket av anvisningarna lill 22 § kommunalskallelagen.

Förestagen lydelse

Vid taxering till kommunal och statlig Inkomstskatt kan .fysisk person, dödsbo och .familjestiftelse, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med beskattning av intäkt av skogsbruk för belopp som sätts tn på särskilt konto i bank (skogskontof Uppskov medges inte delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skatt tillämpas, för inkomst av botagets eller dödsboets verksamhel.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt föreningsbank.

Skattskyldig får för visst beskattningsår och viss förvärvskälla göra insättning på endast ett skogskonto. Har skattskyldig i strid mot denna bestämmelse lagt upp skogskonto i mer än en bank medges uppskov

Nuvarande lydelse

Fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse, som i självdeklaration till ledningför taxering för inkomst har att uppgiva intäkt av skogsbruk, må under de förutsättningar och i den utsträckning nedan stadgas erhålla uppskov med taxering till kommunal och statlig inkomstskatt för den det av intäkten, som insatts å särskilt konto i bank (skogskontof Räll att erhålla uppskov, som nu sagts, tillkommer icke delägare i handelsbolag eller kommanditbolag för någon det av den inkomst, han åtnjutit av botagets verksamhet. Ej heller tillkommer sådan rätt delägare i oskiftat dödsbo, på vilket 53 § 3 mom. .fjärde stycket kommunalskallelagen (1928:370) till-lämpas, för någon det av den inkomst han åtnjutit av dödsboets verksamhel.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt centralkassa för jordbrukskredit.

Skattskyldig må för ett och samma beskattningsår ochför en och samma förvärvskälla endast göra insättning å ett skogskonto. Har skatlskyldig i strid mot denna bestämmelse upplagt skogskonto i mer än en bank må

' Senaste lydelse av lagens mbrik 1975:263 11 S 1975:263.

2 Senaste lydelse 1976:1096.

SkU 1978/79:54 32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppskov med taxering erhållas alle- endast för insättning på det först nast föT insättning å det först öppnade kontot, öppnade kontot.

2 §3 Beträffande viss förvärvskälla fär uppskovet för ett och samma beskattningsår, om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse högsl ett belopp motsvarande summan av

a) sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagils ut för förädling i egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse att en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, får skaitskyldig, om och i den mån han med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visaratt intäkt hänför sig lill avverkning som nu har sagts, uppskov med högsl ett belopp motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avytirats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avytirade skogsprodukter samt

c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagils ut för förädling i egen rörelse.

Skatlskyldig som skatt betala sådan Uppskov med belopp som anges i

likvid för växande skog som avses i andra stycket medges också ifråga om punkt 11 av anvisningarna till 21 § sådan ersättning för skog eller skogs-kommunalskattetagen (1928:370), produkter som avses i punkt 4 tredje skogslikvid, och som efter den tidpunkt stycket av anvisningarna till 35 § för tillträde av den skogbärande kommunalskattelagen (1928:370). marken som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller enligt skriftligt avtal, dock ej före den ndpunkl då fastighetsbildning har sökts, har tagit ut skog för att erhålla medel till betalning av skogslikviden, får, for beskattningsår, under vilket likviden ännu ej förfallit till betalning,

3 Senasie lydelse 1979:77.

Nuvarande lydelse

erhålla uppskov med högsl ett belopp motsvarande summan av

a) hela köpeskillingenför skog, som har avytirats genom upplåtelse av avverkningsrätt och

b) sjuttio procent av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter.

Vad iförsta-tredje styckena sägs om köpeskilling gäller även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov får ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den beräknade nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån intäkten av skogsbruk härrör.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som avses i 53 § 1 mom. första stycket O kommunalskattelagen (1928:370f får uppskov åtnjutas till den del utdelningen härrör från inläkt av skogsbruk i samfalligheten underdel beskattningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.

Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av försia-tredje styckena avses med köpeskilling även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov medges inte med så stort belopp alt underskott i förvärvskällan uppkommer vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskallelagen.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som avses i 53 § 1 mom. första stycket O kommunalskallelagen, medges upp-skovför den del av utdelningen som härrör från intäkt av skogsbmk i samfalligheten under del beskattningsår som utdelningen hänför sig titt på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.

Nuvarande lydelse

ering yrkas, skall den skattskyldige vid självdeklaration foga utredning enligt av riksskattenämnden fastställt formulär ävensom besked från banken rörande verkställd insättning å skogskonto.

Har den skattskyldige under beskattningsåret haft intäkt av skogsbruk från mer än en förvärvskälla, skatt utredning, som i första stycket sägs, förebringas särskilt.för varje förvärvskälla beträffande vilken uppskov med taxering yrkas.

Det åligger skatlskyldig, som åtnjuter uppskov med taxering enligt denna förordning, att i självdeklaration avseende den förvärvskälla beträffande vilken uppskov åtnjutes, varje år lämna uppgift rörande storleken vid beskattningsårets utgång av hans tillgodohavande å skogskontot.

Föreslagen lydelse

ning på blankett enligt av riksskatteverket faststäWt formulär samt besked från banken om insättningen. I förekommande fall skall utredning och besked lämnas för samtliga de förvärvskällor för vilka den skatlskyldige yrkar uppskov.

Skattskyldig skall i självdeklaration lämna uppgift om tillgodohavande på skogskonto vid beskattningsårets utgång

Föreslagen Ivdelse än som nu har sagts.

Sedan tio år förflutit från ingången av del år då inbetalning enligt 5 § senast skall ha gjorts, skall banken betala ut kvarstående medel.

Räntesatsen.för medel på skogskonto bestäms av banken.

i§

Medel på skogskonto, inklusive ränla, las upp som intäkt av skogsbruk först.för del beskattningsår då utbetalning sker.

Övergår skattskyldigs fastighet till annan skall, såvida fastigheten utgör den väsentliga delen av förvärvskälla för vilken insättning på skogskonto har gjorts, innestående medel genast las upp som intäkt av skogsbruk.

Har dödsbo innestående medel skall beskaltning äga rum för det beskattningsår då reglerna om handelsbolag tillämpas första gången på dödsboet.

Nuvarande lydelse

leda, äger regeringen medgiva, att å skogskonto innestående medel må uttagas utan att föreskriven tid for medlens innestående iakiiages.

Efter del alt tio år förflutit från ingången av del år inbetalning enligt 5 § senast skolat verkställas, skall banken återbetala kvarstående medel.

Å medel, som insatts å skogskonto, skatt utgå ränta efter räntefot, som bestämmes av banken, hos vilken insättning skett.

8 Belopp, för vilket uppskov med taxeringen erhållits, skall upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk för del beskattningsår, då uttag från skogskontot sker. I intäkten inräknas jämväl uppburen ränla å kontot, vilken sålunda icke skall upptagas såsom intäkt dessförinnan.

'§'

Överlåter skattskyldig fastighet, som Ulgör den väsentliga delen av förvärvskälla, for vilken insättning å skogskonto verkställts, skola innestående medel upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk.för det beskattningsår, under vilket överlåtelsen ägt rum.

Har oskiftat dödsbo medel innestående å skogskonto skola medlen upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår, under vilket dödsboet skiftas, eller, om 53 §3 mom..Gärde stycket kommunalskatte-

7 Senaste lydelse 1969:199.

Nuvarande lydelse

lagen tillämpas på dödsboet, för del beskattningsår då nämnda stycke första gången tillämpas.

Har vid bodelning make tillagts fastighet, som förut tillhört andra maken och som ingår i förvärvskälla, för vilken insättning å skogskonto verkställts, skola innestående medel upplagas såsom bruttointäkt av skogsbruk för del beskattningsår, under vilket bodelningen ägt rum.

Har avtal träffals om överlåtelse eller panlsäuning av å skogskonto innestående medel, skola medlen upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk .for det beskattningsår, under vilkel avtalet träffats.

Förestagen lydelse

Har avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogskonto, skall medlen genast tas upp som intäkt av skogsbruk. Beskattning skall inte ske av den anledningen att den skatlskyldige efter framställning från skogsvårdsstyrelse har förbundit sig att inte utan styrelsens tillstånd förfoga över medel som står inne på skogskonto.

SkU 1978/79:54 37

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

1978/79:2647 av Hans Wachtmeister m. fl. (m) vari hemställs atl för en faslighet som förvärvats före år 1952 skall 1952 års laxerade skogsvärde utgöra ingångsvärde i skogsbeskatlningshänseende såvitt inte skogsägaren i fråga önskar använda del för honom 1/1 1952 gällande ingångsvärdet som ingångsvärde vid övergången till de nya reglerna;

1978/79:2648 av Knut Wachtmeister (m) vari hemställs att frågan om olika avdragsprocent för fysiska och juridiska personers förvärv, främst sådana som sker i rationaliseringssyfle, bör bli föremål för förnyad prövning;

1978/79:2649 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. atl riksdagen beslutar avslå propositionen,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om atl en utredning om skogsbeskattningen snarast tillsätts i enlighet med vad som anförs i motionen;

1978/79:2650 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs atl riksdagen

1. avslår propositionen,

2. hos regeringen begär en utredning om alternativa metoder för skogsbeskattning i enlighet med vad som anförls i motionen.

Utskottet

Under den tid en skogsägare innehar fastigheten beskattas han för sin inkomst av skogsbruket enligt principer som i stora drag står kvar sedan kommunalskallelagens tillkomst 1928. Samtliga försäljningsinkomster och värdet av privata skogsutlag - frånsett vedbrand-skall las upp som inkomst efter avdrag för omkostnaderna för avverkningen. Om det värde som skogen hade vid förvärvet av fasligheten minskal på grund av avverkningarna, får avdrag också göras med ell belopp som motsvarar denna värdeminskning. Motsvarande gäller också om den ursprungliga virkesvolymen på fasligheten har minskal, och avdraget beräknas då med hänsyn till förändringen av virkesvolymen och skogens värde vid förvärvet, räknat per volymsenhet. För alt avdrag skall medges enligt någon av dessa båda metoder krävs i regel ingående utredningar som visar all en del av ingångsvärdet eller av den ingående virkesvolymen tagits i anspråk genom avverkningarna.

I fråga om avverkningar i samband med vissa lillskollsförvärv har särskilda regler tillkommit för all underiälla finansieringen av åtgärder som syftar till att åstadkomma mer rationella brukningsenheter. Reglerna tillämpas i den situationen atl en skogsägare i samband med en lantmäteriförrättning förvärvar ytterligare ett skogsområde som sammanläggs med hans tidigare

SkU 1978/79:54 38

fastighet. Om skogsägaren i samband med detta förvärv avyttrar skog, får avdrag för värdeminskning medges ulan särskild utredning med ett belopp som motsvarar värdet av den avyttrade skogen, dock högst med ell belopp som motsvarar priset på den skog som förvärvats genom lanimäleriförräll-ningen.

Vid försäljning av en skogsfaslighet skulle ursprungligen den del av försäljningspriset som hänförde sig lill skogen i regel las upp som inkomst av ' skogsbruk, men de särskilda regler om värdeminskningsavdrag som gällde i denna situation innebar bl. a. att endast tillväxten av virkesvolymen under innehavstiden träffades av denna beskatining. Numera innebär reglerna -efter vissa ändringar av realisationsvinstbeskattningen 1976 - att inkomslen av faslighelsförsäljningen i sin helhet skall bedömas enligt realisationsvinstreglerna. Någon beskattning såsom för inkomst av skogsbruk inträder således inte längre i denna situation.

Förslagen i proposilionen innebär framför alll alt reglerna om avdrag för värdeminskning av skog ändras. Avdraget skall inte längre grundas på förändringarna i virkesförrådets värde eller volym utan skall normall beräknas lill 50 % av intäkterna av försålda avverkningsrätter och 30 % av intäkterna av försålda skogsprodukter. Vid raiionaliseringsförvärv höjs avdragsnivån för fysiska personer lill del dubbla. Sammanlagt får värdeminskningsavdragen under innehavstiden uppgå lill 50 96 av anskaffningsvärdet för skogen och skogsmarken, för bolag dock till högst 25 96 av anskaffningsvärdet. I förenklingssyfte föreslås en 5 000-kronorsgräns så atl mindre betydande avdragsbelopp inte beaktas.

Även reglerna om vad som skall anses såsom anskaffningsvärde ändras i väsentliga hänseenden. Vid arv godtas f n. taxeringsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde, och delsamma gäller också då någon erhållit fastigheten såsom gåva om givaren inte är nära anhörig till gåvotagaren. Enligt proposilionen genomförs hären koniinuitelsprincip, som innebär att arvtagaren eller gåvotagaren övertar föregående ägares kvarstående anskaffningsvärde såsom ingångsvärde. 1 fråga om köp skall liksom hittills köpeskillingen för skogen läggas till grund för beräkning av ingångsvärdet. En nyhet är dock atl värdet på skogsmark enligt proposilionen skall inräknas i värdet på skogen. Del bör också nämnas att ingångsvärde som hänför sig lill förvärv före 1952 enligt propositionen inte skall medföra rätt till värdeminskningsavdrag.

1 övrigl innebär förslaget en genomgripande teknisk översyn av de regler som gäller under innehavsiiden. Bland de förslag som läggs fram i detta hänseende kan nämnas alt överlålelse av en del av en fastighet liksom hittills skall medföra att ingångsvärdet på skogen sätts ned i motsvarande mån enligt den huvudregel som föreslås i propositionen. Smärre avyttringar som avser en mindre del än 20 96 av värdet av skog och skogsmark skall emellertid enligt förslaget inte påverka ingångsvärdet.

Nuvarande beskattningsregler vid försäljning av en fastighet med skog

SkU 1978/79:54 39

kvarstår enligt proposilionen i sin nuvarande utformning.

Del framlagda förslaget bör inte ses som ett slutligt ställningslagande lill skogsbeskattningens framlida utformning. 1 proposilionen framhålls att del utredningsarbete som legat lill grund för förslagen i huvudsak haft teknisk inriktning och bör åtföljas av en ny utredning med uppgift bl. a. all göra en mer djupgående analys av de samhällsekonomiska effekterna av skattereglerna och av frågan hur inflationsvinster på skog bör behandlas.

1 motionerna 2649 (vpk) och 2650 (s) yrkas avslag på proposilionen och en ny utredning om alternativa metoder för skogsbeskattningen. Molionärerna i den sistnämnda motionen anför bl. a. atl de föreslagna reglerna leder till stora skallelätlnader,som ter sig utmanande från fördelningspolilisk synpunkt och som till stor del komnier att drabba kommunerna. Reglerna kommer enligt deras uppfattning också att medföra ryckighet i fråga om avverkningarna och en på längre sikl växande brist på skogsråvara. Den nya utredning som de förordar bör sikta på atl inom ramen för elt oförändrat skatleutlag infoga beskatiningen som ell medel i de skogspoliliska målsättningarna. I den förstnämnda motionen åberopas liknande synpunkter, och motionärerna anför också all spärregeln mol avdrag under 5 000 kr. missgynnar ägare lill små skogsfastigheter.

Som framgår av propositionen har skogsbeskattningen alltsedan 1964 varit föremål för ingående överväganden i syfte framförallt alt skapa regler som är lätta att tillämpa och som ger ell materiellt sett mer tillfredsställande resultat än f. n. Anmärkningarna mot gällande regler riklar sig framför alll mol all de är alll för svårtillgängliga och atl avdragsreglerna fordrar kostnadskrävande utredningar om tillväxt, virkesförråd och andra osäkra faktorer. Som framhållits i utredningsarbetet slår reglerna ojämnt i flera situationer och leder även i övrigt ofta lill materiellt sett otillfredsställande resultat. Så t. ex. är del ofta möjligt all erhålla betydande värdeminskningsavdrag vid begränsade avverkningar efter kort tids innehav, medan däremot avdragsmöjlighe-ler helt kan saknas även vid stora avverkningar som sker efter en längre lids innehav. Delta förhållande medför inte endast orättvisa mellan olika skogsägare utan medför också betydande nackdelar från skogspolilisk synpunkt. Att skogsullagen efter de första innehavsåren normalt beskattas fullt ut även till den del avverkningen kan anses utgöra kapilalutlag medför givelvis en avverkningshämmande effekt. Som framhålls i propositionen förstärks denna effekt av all en arvtagare i allmänhet far ett betydligt större ingångsvärde på skogen än vad arvlålaren hade vid dödsfallet. Den bristande kontinuiteten vid arv strider också mot de principer som tillämpas pä andra områden av beskattningen.

Med anledning av vad som anförs i de nämnda motionerna kan framhållas atl de teoretiska avdragsmöjlighelersom föreligger enligt nuvarande reglerav utredningsskäl och andra orsaker i allmänhet inte kan utnyttjas i avsedd omfattning. I vissa siiuaiionerramsiår emellertid reglerna som alltför

SkU 1978/79:54 40

generösa. Ett exempel härpå har redan nämnts, nämligen all nytt ingångsvärde beräknas i samband med arv. Ell annat exempel är de regler som är avsedda för lillskollsförvärv i samband med skogsbrukels rationalisering men som i viss utsträckning kunnat utnyttjas även för atl finansiera förvärv som har annal syfte.

Som departementschefen framhåller är del utredningsförslag som ligger lill grund för proposilionen lätt alt förslå och tillämpa, något som allmänt vitsordals under remissbehandlingen. Samlidigl bör nämnas atl utredningsförslaget också på sina håll kritiserats för all utrymme lämnas för avdrag även om avverkningarna inte medfört alt skogen under innehavsiiden minskal i värde eller volym. Dessa invändningar, som nu åter las upp i motionerna, har i viss utsträckning beaktats i proposilionen genom all avdraget i princip beräknas lill högst 50 96 av rotvärdet för den avytirade skogen, under det alt utredningen föreslagit all avdrag skulle kunna medges med belopp som motsvarar hela rotvärdet. Vidare bör framhållas atl del totala avdraget under innehavstiden begränsats till 50 96 av anskaffningsvärdet mol utredningens förslag 60 96. Ulskotlel vill inte bestrida att de angivna invändningarna lill viss del fortfarande kan anses kvarstå, men betydelsen härav bör enligt utskottets mening inte överdrivas.

Som anförs i proposilionen medför eventuella från teoretisk utgångspunkt omotiverade avdrag normall en ökad skattebelastning om ägaren avyttrar sin fastighet. Ulskoitet vill för sin del betona atl de föreslagna reglerna också medför betydande begränsningar av nuvarande avdragsmöjligheler i vissa situationer, bl. a. genom att avdraget generellt begränsas lill totalt 50 96 av anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärden som baseras pä förvärv före 1952 kommer över huvud taget inte atl omfattas av någon avdragsrält i forisätiningen. Även i arvssiluaiioner innebär förslaget en av principiella och praktiska skäl motiverad skärpning av nuvarande regler, som bl. a. medgivit ej acceptabla lättnader i beskattningen av uppskjutna avverkningar. Vidare kan framhållas atl möjligheterna all erhålla värdeminskningsavdrag begränsas lill 50 96 av anskaffningskostnaden även vid lillskollsförvärv och att möjligheterna att missbruka dessa regler också begränsas genom atl de skall fa tillämpas endast vid verkliga raiionaliseringsförvärv.

Redan mot denna bakgrund finner utskottet atl förslaget i proposilionen av såväl prakliska som principiella skäl är all föredra framför nuvarande regler. Därtill kommer atl förslaget såvitt ulskoitet kan bedöma också kommer all fa väsentlig betydelse från skogspolilisk synpunkt. Som redan anförts har gällande regler avverkningshämmande effekter, vilkel i stor utsträckning torde ligga bakom tendenserna i det enskilda skogsbruket atl i alltför hög grad spara skogsiillväxlen. Det framlagda förslaget eliminerar i stor utsträckning dessa negativa effekter av skattesystemet och kan därför bidra till att avverkningarna blir mer jämnt fördelade under innehavsiiden.

Med det anförda ansluter utskottet sig i princip till de i proposilionen föreslagna lösningarna.

SkU 1978/79:54 41

Vad därefter angår de i motionerna 2649 och 2650 framställda utredningsyrkandena nöjer sig ulskotlel med att konstatera alt deparlemenlschefen aviserat en ny utredning om skogsbeskattningen och alt denna utredning enligt vad som uttalas i propositionen kommer att fä en grundläggande och allsidig karaktär. Ulskoitet anser att det inte är erforderligt alt nu gå in närmare på innehållet i direktiven för denna utredning.

Utskottet avstyrker således motionerna 2649 och 2650.

Vissa detaljer i propositionen tas upp i motionerna 2647 och 2648.

1 den förstnämnda motionen vänder sig motionären mot att förslaget i proposilionen missgynnar vissa äldre fasiighetsinnehav och yrkar att ett avdragsgillt ingångsvärde bör beräknas även för fastigheter som förvärvats före 1952.

Förslaget i proposilionen har motiverats med all inflationen och de med innehavstidens längd tilllagande utredningsproblemen gjort att avdrag f. n. regelmässigt medges endast i början av innehavstiden och all del därför finns skäl atl i del nya systemet begränsa avdragsrätlen för äldre fastighelsförvärv. Med hänsyn till dessa förhållanden ansluter ulskotlel sig till propositionen i denna del och avstyrker således motionen 2647.

I motionen 2648 anför motionären all så likartade regler som möjligt bör gälla för olika ägarkategorier och vänder sig därför mot att lägre procentsatser skall användas för beräkning av värdeminskningsavdrag för bolag än som föreslås för enskilda personer.

Som redan nämnts innebär propositionen att bolag och vissa andra juridiska personer endast skall kunna erhålla avdrag med sammanlagt 25 96 av anskaffningsvärdet mol 50 % för enskilda personer och dödsbon. Förslaget innebär vidare att de förhöjda procentsatserna för beräkning av avdragsbeloppet vid rationaliseringsförvärv -100 96 av rotvärdei - inte gäller för juridiska personer. Bakgrunden till proposilionen i denna del är att skälen för en avdragsräti enligt vad som anförts vid remissbehandlingen inte är lika starka för juridiska personer som för enskilda personer. Enligt departementschefen är skogsinnehavet i dessa fall av mer permanent karaktär, varför avdrag i praktiken ansetts kunna medföra en definitiv skattelättnad. Likviditelsproblemen i samband med fastighelsförvärv har också anseils vara mindre för juridiska personer än för enskilda personer.

Utskottet instämmer i dessa bedömningar och anser att de skäl som åberopas i motionen inte är lillräckliga för att utvidga avdragsrätlen för bolag i den utsträckning som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker således även motionen 2648.

Mol de delar av proposilionen, som utskotiei inte berört närmare i det föregående, har ulskoitet inte något alt erinra.

SkU 1978/79:54 42

Utskotiei hemställer

1. beträffande den allmänna utformningen av värdeminskningsav
draget för skog m. m.

atl riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2649 och 1978/79:2650 bifaller propositionen 1978/79:204 i denna del;

2. belräffande vissa äldre skogsinnehav

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2647 bifaller propositionen i denna del;

3. belräffande värdeminskningsavdrag för juridiska personer

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2648 bifaller propositionen i denna del;

4. beträffande proposilionen i övrigt

alt riksdagen lill följd av vad utskottet ovan hemställt och i betänkandet anfört med bifall lill propositionen antar därvid fogade förslag lill

a. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

b. lag om ändring i skogskonlolagen (1954:152).

Slockholm den 17 maj 1979

På skatteulskotteis vägnar ERIK WÄRNBERG

Näiyarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Tage Sundkvist (c)*, Olle Weslberg i Hofors(s), Kurt Söderström (ni)*, Hagar Normark (s), Johan Olsson (c)*, Curt Boström (s), Holger Bergqvist (fp), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s) och Wilhelm Gustafsson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Curt Boström och Bo Forslund (samtliga s) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 39 med "Som framgår" och slutar på s. 41 med "att erinra" bort ha följande lydelse:

Propositionen grundar sig på ell förslag, som lagts fram i en departementspromemoria och som kritiserats vid remissbehandlingen från såväl skattepoliliska som skogspoliliska utgångspunkter. Promemorieförslaget har visserligen överarbetats i vissa avseenden, men de framförda anmärkning-

SkU 1978/79:54 43

arna har enligt utskottets uppfattning samma tyngd som lidigare.

Den avkastning som skogen ger bör givetvis beskallas fullt ul på samma sätt som annan avkastning. Nu föreslås emellertid en ny princip beträffande skogsbeskattningen, helt i strid mol vad som gäller på andra områden av beskaltningen. Värdeminskningsavdragen skall i fortsättningen beräknas med hänsyn till försäljningspriset på försåld skog, och avdrag får medges även om avverkningarna inte översliger tillväxten på fastigheten. Reglerna innebär i realiteten att hälften av inkomsterna av den försålda avverkningsrätten får undantas från beskatining. Vid försäljning av avverkade skogsprodukter får avdrag medges med 30 96 av bruttoinkomsten, vilkel bl. a. innebär att avdrag får göras från rena arbetsinkomster. Även om avverkningskostnaderna lill följd av klen skog, dåliga avsäitningslägen eller andra skäl varit så höga att nettot på avverkningen blivit lågt, får avdrag fortfarande beräknas på bruttot. Om dessa nya avdragsregler medför atl underskott uppkommer, får detta underskott t. o. m. dras av från andra inkomster.

I proposilionen anförs atl alltför stora avdrag normalt medför ökad skattebelastning när fastigheten säljs. När det gäller faslighetsförsäljningar innebär förslaget emellertid all realisationsvinslreglerna skall tillämpas även beträffande skogen. Någon beskattning i samband med en eventuell försäljning aktualiseras därför endast om en skatlepliktig realisationsvinst uppkommer. De indexregler som gäller vid realisalionsvinsiberäkningen medför i själva verket atl faslighetsförsäljningar i viss utsträckning tvärtom kan utnyttjas för att uppnå ytterligare fördelar, l.ex. vid generationsskiften.

Som anförs i motionen 2450 kan de nya skallelättnaderna under de första åren uppskattas till 600-700 milj. kr. per år, lågt räknat. Dessa skattelättnader kan inte anses motiverade av sakliga skäl utan framstår som fördelningspolitiskt utmanande, inte minst mot den bakgrunden alt den enskilda skogsmarken i alll större utsträckning kommit au ägas av personer som har sin huvudsakliga inkomst från annat håll.

Redan skatte- och fördelningspolitiska skäl motiverar således atl proposilionen avslås. Härtill kan emellertid även läggas rent skogspolitiska motiv som åberopas i motionen 2450. De föreslagna reglerna kan väntas leda lill en ryckighet med stora avverkningar de första åren och på fastigheter som redan är hårt avverkade. Härefter kan det antas atl metoden verkar starkt avverkningshämmande till dess att fastigheten genom försäljning övergått till ny ägare. Del föreslagna systemet strider alltså mot skogsvårdslagens intentioner och riktlinjerna för skogspolitiken.

Skogsnäringen spelar en avgörande roll för sysselsättning och regionalpolitik i stora delar av vårt land. En ryckighel i avverkningen och en på längre sikt växande brist på skogsråvara kan därför innebära ett allvarligt hot mot sysselsättning och trygghet.

De nu gällande reglerna är tekniskt komplicerade och behöver förenklas. Detta behov är dock inte större än atl man under ytterligare några år kan

SkU 1978/79:54 44

avvakta resultatet av ett nytt utredningsarbete.

Ulskotlel ansluter sig således till uppfattningen i motionerna 2449 och 2450 alt propositionen bör avslås och atl en ny utredning bör tillsältas för att utreda alternativa metoder för skogsbeskattningen. Utgångspunkten för detta utredningsarbete bör vara ett oförändrat skatteuttag och all skogsbeskattningen bör infogas som ett medel i förverkligandet av de skogspoliliska målsättningarna.

Med del anförda tillstyrker utskottet motionerna 2442 och 2450 saml avstyrker propositionen. Detta innebär alt även de yrkanden som framställts i motionerna 2447 och 2448 om detaljändringar i de i propositionen föreslagna reglerna bör avslås.

dels atl ulskotlel bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionerna 1978/79:2649 och 2650 avslår propositionen 1978/79:204 och motionerna 1978/79:2647 och 2648.

2. av Kurt Söderslröm (m) och Bo Lundgren (m) som

dels anför följande:

I propositionen föreslås regler för beräkning av ingångsvärde som medför omotiverade skalteskärpningar för äldre fastigheter. Enligt vår mening bör, för en fastighet förvärvad före 1952, detta års laxerade skogsvärde kunna utgöra ingångsvärde i del nya systemet. Den som så önskar skall dock kunna använda det för honom den 1 januari 1952 gällande ingångsvärdet. Vi ansluter oss således till del yrkande som framställs i motionen 1978/79:2647. Erforderiiga ändringar i lagstiftningen bör genomföras i god tid hösten 1979.

dels anser atl ulskotlel under mom. 2 bort hemställa

all riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2647 begär skyndsamt förslag lill sådana ändringar i lagstiftningen som förordas i reservationen.

GOTAB 62157 Slockholm 1979