SkU 1978/79:54

Skatteutskottets betänkande
1978/79:54

med anledning av propositionen 1978/79:204 om omläggning av
skogsbeskattningen jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:204 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142).

förslaget innebär en relativt genomgripande omläggning av reglerna för
beskattning av skogsinkomster. Vad gäller reglernas principiella uppbyggnad
föreslås dock inga större ändringar. Sålunda skall liksom hittills intäkter på
grund av avyttring av skog under innehavstiden, dvs. upplåtelse av
avverkningsrätt (rotpostförsäljning) och försäljning eller uttag av skogsprodukter
(leveranstimmer), beskattas som intäkt av skogsbruk. Enligt såväl de
nuvarande som de föreslagna reglerna skall vidare beskattningskonsekvenserna
på grund av avyttring av fastighet med skog prövas inom ramen för
realisationsvinstreglerna. Någon egentlig skogsbeskattning skall således inte
förekomma vid försäljning av en skogsfastighet.

Skillnaden mellan de regler som nu gäller och de i propositionen föreslagna
reglerna hänför sig i första hand till beräkningen av avdrag på grund av
avverkningar under innehavstiden. F. n. kan sådant avdrag i princip medges
endast om och i den mån skogsägaren kan visa att avverkningen medfört en
förrådsminskning eller att det verkliga värdet på skogen efter avverkningen
understiger skogens skattemässiga restvärde. Att uppskatta volymen eller
värdet på skogen vid olika tidpunkter är emellertid ofta ytterst svårt. Vid
tillämpning av de föreslagna reglerna undviks värderingsproblem av detta
slag. Beräkningen av avdrag baseras i stället på beskattningsårets intäkter på
grund av avyttring av skog. Avdrag skall enligt förslaget normalt medges med
ett belopp motsvarande 50 % av summan av beskattningsårets intäkter till
följd av rotpostförsäljning och 30 % av intäkterna till följd av försäljning eller
uttag av skogsprodukter. Har fysisk person förvärvat en fastighet höjs dock,
såvida förvärvet medfört mer ändamålsenliga brukningsenheter(rationaliseringsförvärv),
avdragsnivån under viss tid till det dubbla. Avdrag kan således
i dessa fall medges med ett belopp motsvarande hela intäkten till följd av en
rotpostförsäljning och med 60 % av intäkten till följd av försäljning eller uttag
av skogsprodukter.

Det sammanlagda avdragsbeloppet under innehavstiden får, såvitt gäller
fysiska personers skogsinnehav, enligt förslaget uppgå till högst 50 % av
skogens anskaffningsvärde. För juridiska personer föreslås att avdragsutrym 1

Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 54

SkU 1978/79:54

met skall begränsas till 25 % av anskaffningsvärdet. Med anskaffningsvärde
avses i princip den del av vederlaget för en skogsfastighet som kan anses
belöpa på skog och skogsmark. Den som förvärvat en skogsfastighet genom
arv, gåva eller annat benefikt fång föreslås få samma möjligheter till avdrag
som den tidigare ägaren skulle ha haft om denne alltjämt hade innehaft
fastigheten.

I propositionen behandlas åtskilliga frågor som inte har någon direkt
anknytning till avdragssystemets utformning. Propositionen innehåller t. ex.
förslag om hur realisationsvinsten skall beräknas vid avyttring av del av en
skogsfastighet och vilka regler som skall gälla om säljaren av en skogsfastighet
förbehåller sig rätt till avverkning på den sålda fastigheten. Andra
förslag gäller rätten till avdrag för lantmäterikostnader och möjligheten för en
skogsägare att - utan skatteeffekt - efter framställning från skogsvårdsstyrelse
reservera medel, som betalats in på skogskonto, för framtida
återväxtåtgärder.

De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas i huvudsak fr. o. m. 1981 års
taxering. I fråga om fastigheter som förvärvats före övergången till det nya
avdragssystemet skall i princip gälla att det nuvarande ingångsvärdet blir
anskaffningsvärde vid tillämpning av de nya reglerna och att det nuvarande
gällande ingångsvärdet (skogens skattemässiga restvärde) blir gällande
ingångsvärde i det nya systemet. För fastigheter som förvärvats före år 1952
beräknas dock inte något anskaffningsvärde. I syfte att underlätta införandet
av det nya systemet föreslås särskilda regler för fastigheter som förvärvats
genom köp, byte eller liknande fång under de närmaste åren före övergången.

SkU 1978/79:54

1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att punkt 11 av anvisningarna till 21 § skall upphöra att gälla,
dels att punkt 1 av anvisningarna till 18 §, punkterna 3 och 5 av
anvisningarna till 21 §, punkterna 1 och 7 av anvisningarna till 22 §, punkt 5
av anvisningarna till 28 §, punkt 4 av anvisningarna till 35 §, punkt 2. a. av
anvisningarna till 36 § samt punkt 1 av anvisningarna till 41 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att till anvisningarna till 22 § skall fogas en ny punkt, 8, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 18 §

l.2 I allmänhet torde - vad angår jordbruksfastighet - förvärvskälla

sammanfalla med taxeringsenhet.

Men detta är icke alltid fallet, utan
kunna understundom flera taxeringsenheter
i innehavarens hand bilda en
förvärvskälla. Detta inträffar exempelvis,
om fastigheter brukas tillsammans
såsom en förvaltningsenhet,
något som jämförelsevis ofta inträffar
i fråga om skogsfastigheter. För
att fastigheter skola tillsammans
bilda en förvaltningsenhet fordras
icke blott att de hava gemensam
innehavare och stå under överinseende
av innehavaren eller dennes
representant, utan jämväl att de stå
under gemensam förvaltning och
drift på sådant sätt, att de framträda,
ekonomiskt sett, såsom en naturlig
enhet. / enlighet härmed få exempelvis
de statens skogar, som tillhöra olika
revir, icke anses tillhöra en och samma
förvärvskälla.

Även är att märka, att, om olika
skattskyldiga draga inkomst av sam -

Men detta är inte alltid fallet, utan
ibland kan flera taxeringsenheter i
innehavarens hand bilda en förvärvskälla.
Detta inträffar exempelvis
om fastigheter brukas tillsammans
som en förvaltningsenhet,
något som jämförelsevis ofta inträffar
i fråga om skogsfastigheter. För
att fastigheter skall tillsammans bilda
en förvaltningsenhet fordras inte
bara att de har gemensam innehavare
och står under överinseende av
innehavaren eller dennes representant
utan även att de står under
gemensam förvaltning och drift på
sådant sätt att de framträder,
ekonomiskt sett, som en naturlig
enhet.

Vidare är att märka att om olika
skattskyldiga har inkomst av samma

1 Senaste lydelse av punkt 11 av anvisningarna till 21 § 1972:741.

2 Senaste lydelse 1951:790.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

ma fastighet, så kan denna fastighet
för den ene skattskyldige vara att
anse som särskild förvärvskälla men
för den andre som ingående i en
mera omfattande förvärvskälla. Om
sålunda ägaren av ett större gods har
vissa därunder lydande hemman
eller hemmansdelar utarrenderade
men en del under eget bruk, så är
varje sålunda utarrenderat område
att för arrendatorns del räkna som
särskild förvärvskälla, under det att
för ägaren godset i dess helhet kan bli
en enda förvärvskälla. Härför erfordras
emellertid, att fastigheterna i
ägarens hand bilda ett verkligt driftkomplex,
som har ej blott gemensam
central ledning utan även gemensam
förvaltning ellerandra gemensamma
driftkostnader.

Om flera fastigheter, som utgöra
en förvaltningsenhet, ligga till en del
inom en kommun och till annan del
inom annan kommun, skall inkomsten
av sådan förvärvskälla fördelas
till beskattning inom de olika
kommunerna enligt bestämmelserna
i 56 §.

till

3.3 Skogsbruk, varmed avses
egen eller arrenderad fastighets utnyttjande
för skogshantering, anses
såsom ett särskilt sätt att utnyttja
fastigheten och räknas förty icke
såsom binäring till jordbruk.

Under skogsbruk inbegripes skogsavverkning
på grund av avverkningsrätt,
som skattskyldig vid avyttring

Föreslagen lydelse

fastighet, så kan denna fastighet för
den ene skattskyldige vara att anse
som särskild förvärvskälla men för
den andre som ingående i en mera
omfattande förvärvskälla. Om ägaren
av ett större gods har vissa
därunder lydande hemman eller
hemmansdelar utarrenderade men
en del under eget bruk, så är varje
utarrenderat område att för arrendatorns
del räkna som särskild förvärvskälla
under det att för ägaren
godset i dess helhet kan bli en enda
förvärvskälla. Härför erfordras emellertid
att fastigheterna i ägarens hand
bildar ett verkligt driftkomplex som
inte bara har gemensam central
ledning utan även gemensam förvaltning
eller andra gemensamma
driftkostnader.

Om flera fastigheter, som utgör en
förvaltningsenhet, ligger till en del
inom en kommun och till annan del
inom annan kommun, skall inkomsten
av sådan förvärvskälla fördelas
till beskattning inom de olika
kommunerna enligt bestämmelserna
i 56 §.

1§

3. Till s k o g s b r u k hänförs egen
eller arrenderad fastighets utnyttjande
för skogshantering. Skogsbruk
anses som ett särskilt sätt att utnyttja
fastigheten och räknas därför inte
som binäring till jordbruk.

Avverkning av skog på grund av
avverkningsrätt, som den skattskyldige
vid överlåtelse av fastighet eller

3 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

eller annan överlåtelse av fastighet
förbehållit sig på fastigheten, och
avyttring av sålunda förbehållen
skogsavverkningsrätt. Skogsavverkning
på annans mark på grund av
särskild upplåtelse av avverkningsrätt
och avyttring av skogsavverkningsrätt
när skogsavverkningen eller avyttringen
icke ingår i skogsbruk är att hänföra
till rörelse.

Övergår skogsavverkningsrätt till
annan genom bodelning eller eljest på
grund av giftorätt eller genom arv,
testamente, fördel av oskift bo eller
gåva, skall anses som om avverkningsrätten
avyttrats mot vedertag motsvarande
dess allmänna saluvärde vid
övergången och som om vederlaget
erlagts kontant.

Har den, som idkat skogsbruk, tilllika
drivit virkesförädling eller utvinning
av biprodukter av skogsbruket
såsom tjära o. dyl., anses denna verksamhet
som skogsbruk, där den varit
av mindre omfattning eller väsentligen
avsett husbehov. Har dylik verksamhet
däremot varit av större omfattning och
bedrivits med särskilda anordningar av
stadigvarande art, t. ex. fasta kolugnar,
fasta tjärugnar eller dyl., anses
särskild rörelse föreligga.

5.4 Till intäkt av skogsbruk
hänföres intäkt genom avyttring av
skogsprodukter, därunder inbegripna
produkter av sådan förädlingsverksamhet,
som ingår i skogsbruket, samt
intäkt genom upplåtelse av avverkningsrätt
till skog. Likaledes hänföres
till intäkt av skogsbruk värdet av

Föreslagen lydelse

vid fastighetsbildning har förbehållit
sig på fastigheten, och avyttring av
sådan avverkningsrätt hänförs till
skogsbruk. Avverkning på annans
mark på grund av särskilt förvärvad
avverkningsrätt och avyttring av
sådan avverkningsrätt hänförs däremot
till rörelse (jfr punkt 5 av anvisningarna
till 28 §).

Bedriver skattskyldig, vid sidan av
skogsbruk, i större omfattning virkesförädling
eller utvinning av biprodukter
av skogsbruk, hänförs denna
verksamhet till rörelse. År verksamheten
av mindre omfattning hänförs
den till skogsbruk.

5. Till intäkt av skogsbruk
hänförs ersättning för avyttrade
skogsprodukter samt ersättning på
grund av upplåtelse av avverkningsrätt
till skog. Vidare hänförs till intäkt
av skogsbruk värdet av skogsprodukter,
som den skattskyldige har
tillgodogjort sig för ny-, till- eller

4 Senaste lydelse 1977:80.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

skogsprodukter, som den skattskyldige
tillgodogjort sig för ny-, till- eller
ombyggnad eller för reparation och
underhåll av byggnader, markanläggningar
och inventarier på fastigheten
eller för sitt hushåll eller eljest
för sin, sin familjs och sina personliga
tjänares räkning, dock ej vedbränsle,
eller för arbetspersonalens behov
eller på annan av den skattskyldige
innehavd fastighet eller i rörelse, som
av honom drivits.

Vinst genom avyttring av växande
skog i samband med avyttring av
marken skall, om icke vinsten i dess
helhet skall beskattas enligt 27 § som
inkomst av rörelse, beskattas som
realisationsvinst (jfr punkt 2. a. av
anvisningarna till 36 §).

Föreslagen lydelse

ombyggnad eller för reparation och
underhåll av byggnader, markanläggningar
och inventarier på fastigheten
eller i övrigt för sin eller sin
familjs räkning, dock ej vedbränsle,
eller för arbetspersonalens behov
eller i annan av den skattskyldige
bedriven verksamhet.

Ersättning på grund av fastighetsavyttring
utgör inte i något fall intäkt av
skogsbruk (jfr 27 § och punkt 2.a. av
anvisningarna till 36 §). Vad nu sagts
gäller även ersättning på grund av
sådan marköverföring som avses i
punkt 4första stycket av anvisningarna
till 35 § och engångsersättning på
grund av allframtidsupplåtelse enligt
andra stycket sistnämnda anvisningspunkt.

Ersättning för avyttrade skogsprodukter
samt ersättning på grund av
upplåtelse av avverkningsrätt utgör
inte intäkt av skogsbruk till den del
ersättningsbeloppet behandlas som
engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse
(jfr punkt 4 tredje
stycket av anvisningarna till 35 §).

Övergår avverkningsrätt till skog till
ny ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång skall
anses som om avverkningsrätten avyttrats
för ett vederlag motsvarande dess
marknadspris vid övergången och som
om vederlaget betalats kontant.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 22 §

l.5 Till driftkostnader hänföres
lön eller liknande vederlag liksom
underhåll åt personal, som använts
för jordbruket eller dess binäringar;
undantagsformåner, pensioner, periodiska
utbetalningar på grund av
förutvarande anställning på fastigheten;
arrendeavgift; avgäld, som skolat
utgå av fastigheten; ränta på lånat
kapital som nedlagts i fastigheten
eller använts för dess drift; kostnader
för inköp av djur, utsäde, foder,
gödselmedel och dylikt; kostnader
för reparation och underhåll av driftbyggnader,
markanläggningar och
inventarier; kostnader för vård och
underhåll av skog, såsom förvaltning,
bevakning, väg- och byggnadsunderhåll,
skogskultur, skyddsdikning,
skogsindelning m. m.,samt
vid skogsavverkning kostnader för
virkets huggning, tillredning, utdrivning,
flottning m. m.; kostnader för
försäkring av personal, byggnader,
skog, gröda, djur, förråd och inventarier
som ej äro att hänföra till
personlig lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll hänföras
vid tillämpning av första stycket
kostnader för sådana ändringsarbeten
på ekonomibyggnad som äro

1. Till driftkostnader hänförs lön
eller liknande vederlag liksom underhåll
åt personal, som använts för
jordbruket eller dess binäringar;
undantagsformåner, pensioner, periodiska
utbetalningar på grund av
förutvarande anställning på fastigheten;
arrendeavgift; avgäld, som hänför
sig till fastigheten; ränta på lånat
kapital som nedlagts i fastigheten
eller använts för dess drift; kostnader
för inköp av djur, utsäde, foder,
gödselmedel och dylikt; kostnader
för reparation och underhåll av driftbyggnader,
markanläggningar och
inventarier; kostnader för anläggning
av ny skog; kostnader för vård och
underhåll av skog, såsom förvaltning,
bevakning, väg- och byggnadsunderhåll,
skyddsdikning, skogsindelning
m. m., samt vid skogsavverkning
kostnader för virkets huggning,
tillredning, utdrivning, flottning
m. m.; kostnader för försäkring
av personal, byggnader, skog, gröda,
djur, förråd och inventarier som inte
är att hänföra till personlig lösegendom,
m. m. Skall ersättning/är avyttrade
skogsprodukter behandlas som
engångsersättning pä grund av allframtidsupplätelse
(jfr punkt 4 tredje
stycket av anvisningarna till 35 §), är
kostnaderna för avverkningen ändå att
anse som driftkostnader i skogsbruket.

Till reparation och underhåll hänförs
vid tillämpning av första stycket
kostnader för sådana ändringsarbeten
på ekonomibyggnad som nor -

5 Senaste lydelse 1976:1094.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

normalt pdräkneliga i jordbruksdrift,
såsom upptagande av nya fönstereller
dörröppningar samt flyttning av
innerväggar eller inredning i samband
med omdisponering av ekonomibyggnad,
exempelvis i samband
med omläggning av driften
från en animalieproduktion till en
annan. Åtgärd som innebär en
väsentlig ändring av byggnaden,
såsom när ett djurstall ombygges för
att i stället användas för helt annat
ändamål, hänföres dock ej till reparation
och underhåll.

Som driftkostnad skall anses även
anskaffning och insättning av sådana
utrustningsdetaljer i skyddsrum
som ha värde endast från civilförsvarssynpunkt,
såsom speciella
dörrar, luckor och karmar för dessa,
inre begränsningsväggar för gasfång
vid ingångar och reservutgångar,
luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.

Kostnad för inköp och plantering
av träd och buskar för yrkesmässig
frukt- eller bärodling får efter den
skattskyldiges eget val dragas av
antingen i sin helhet för det år kostnaden
uppkommit eller enligt avskrivningsplan.
Vid planenlig avskrivning
fördelas kostnaderna på ett
antal år i följd så att de kunna i sin
helhet dragas av under den tidrymd
odlingen beräknas vara ekonomiskt
användbar. Föreskrifterna i punkt 4
sjätte stycket äga motsvarande tilllä
mp ning.

Värdet av fastighetens egna produkter,
som användas för fastighetens
fortsatta drift, får avföras som
driftkostnad men skall då samtidigt

Föreslagen lydelse

malt kan påräknas i jordbruksdrift,
såsom upptagande av nya fönstereller
dörröppningar samt flyttning av
innerväggar eller inredning i samband
med omdisponering av ekonomibyggnad,
exempelvis i samband
med omläggning av driften
från en animalieproduktion till en
annan. Åtgärd som innebär en
väsentlig ändring av byggnaden,
såsom när ett djurstall byggs om för
att i stället användas för helt annat
ändamål, hänförs dock inte till reparation
och underhåll.

Som driftkostnad skall anses även
anskaffning och insättning av sådana
utrustningsdetaljer i skyddsrum
som har värde endast från civilförsvarssvnpunkt,
såsom speciella
dörrar, luckor och karmar för dessa,
inre begränsningsväggar för gasfång
vid ingångar och reservutgångar,
luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.

Kostnad för inköp och plantering
av träd och buskar för yrkesmässig
frukt- eller bärodling får efter den
skattskyldiges eget val dras av
antingen i sin helhet för det år kostnaden
uppkommit eller enligt avskrivningsplan.
Vid planenlig avskrivning
fördelas kostnaderna på ett
antal år i följd så att de i sin helhet
kan dras av under den tidrymd
odlingen beräknas vara ekonomiskt
användbar. Föreskrifterna i punkt 4
sjätte stycket skall tillämpas.

Värdet av fastighetens egna produkter,
som används för fastighetens
fortsatta drift, får föras av som driftkostnad
men skall då samtidigt tas

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

upptagas som intäkt. upp som intäkt.

Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse och kostnad för
pensionsförsäkring får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av
anvisningarna till 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. isin balansräkningen post Avsatt till pensioner, äger punkt 2
av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfas -

tighet.

Skattskyldigs barn,som fyllt 16 år,
taxeras självt för den inkomst av
arbete på fastigheten som barnet kan
ha haft i form av pengar, naturaförmåner
eller annat, dock högst för vad
som motsvarar marknadsmässigt
vederlag för barnets arbetsinsats.
Motsvarande belopp får dragas av
som driftkostnad. För lön och underhåll
till den skattskyldiges barn, som
ej fyllt 16 år, får avdrag icke göras.
Lönen och underhållet skall då ej
heller upptagas som inkomst för
barnet.

Punkt 18 av anvisningarna till 29 §
fande inkomst av jordbruksfastighet.

7.6 Har skog avverkats eller avyttrats
utan samband med avyttring
av marken, får ägaren
efter eget val njuta avdrag antingen för
minskning av skogens för honom
gällande ingående virkesförråd eller
för minskning i skogens för honom
gällande ingångsvärde.

Med skogs ingångsvärde förstås det
värde, varmed växande skog kan
anses hava ingått i fastighetens värde
vid den tidpunkt, dä ägaren förvärvade
fastigheten. Har egendom, som skattskyldig
erhållit såsom gåva av make

Skattskyldigs barn, som fyllt 16 år,
taxeras självt för den inkomst av
arbete på fastigheten som barnet kan
ha haft i form av pengar, naturaförmåner
eller annat, dock högst för vad
som motsvarar marknadsmässigt
vederlag för barnets arbetsinsats.
Motsvarande belopp får dras av som
driftkostnad. För lön och underhåll
till skattskyldigs barn, som ej fyllt 16
år, får avdrag inte göras. Lönen och
underhållet skall då inte heller tas
upp som inkomst för barnet.

äger motsvarande tillämpning beträf 7.

A vdrag på grund av avyttring av
skog medges enligt bestämmelserna i
denna anvisningspunkt. Bedömningen
av rätten till avdrag sker med utgångspunkt
i skogens anskaffningsvärde och
gällande ingångsvärde. Med a n -s k affn ingsvärde avses det värde
som belöper på skog och skogsmark vid
förvärv av jordbruksfastighet. Med
gällande ingångsvärde avses
anskaffningsvärdet minskat med avdrag
som har medgetts enligt denna
anvisningspunkt. I punkt 8 föreskrivs
hur anskaffningsvärdet och det gällan -

6 Senaste lydelse 1978:739.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

eller skyldeman, av givaren förvärvats
genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall i berörda hänseende
sistnämnda fång vara avgörande.
Motsvarande skall gälla, om make vid
bodelning i anledning av andra
makens död erhållit egendom, som
förstnämnda make före äktenskapets
ingående eller under äktenskapet
förvärvat genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, eller om make
vid bodelning av annan anledning än
andra makens död erhållit egendom,
som någondera maken före äktenskapets
ingående eller under äktenskapet
förvärvat genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång. Har även den
skattskyldiges fångesman erhållit
egendomen såsom gåva av make eller
skyldeman eller vid sådan bodelning
som nyss nämnts, skall bedömningen
av skogens ingångsvärde ske, som om
avverkningen eller avyttringen av skogen
verkställts av den som närmast
före den skattskyldiges fångesman
förvärvat egendomen på annat sätt än
genom sådan gåva eller bodelning.
Dock får ingångsvärdet härigenom
icke bestämmas till lägre belopp än det
värde, varmed växande skog kan
anses ha ingått i det taxeringsvärde
som gällde för fastigheten tjugo år före
avyttringen.

Såsom fastighetens värde är att
anse vid köp den för fastigheten erlagda
köpeskillingen och vid annat förvärv
det belopp, efter vilket stämpelplikten
med avseende å fastighetsforvärvet
beräknats, eller, därest stämpelplikt
förförvärvet icke förelegat, det belopp,
efter vilket stämpelplikt skulle enligt
eljest gällande grunder beräknats, om

Föreslagen lydelse

de ingångsvärdet beräknas. Med a v -dragsgrundande skogsintäkt
avses ett belopp som motsvarar
summan öv beskattningsårets hela
intäkt på grund av upplåtelse av
avverkningsrätt och 60 procent av
beskattningsårets intäkt på grund av
avyttrade skogsprodukter eller på
grund av att den skattskyldige har
tillgodogjort sig skogsprodukter i förvärvskällan
eller för eget bruk eller i
annan av honom bedriven verksamhet.

Fysisk person får under innehavstiden
avdrag med högst 50 procent av
anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för
visst beskattningsår medges avdrag
med högst halva den avdragsgrundande
skogsintäkten.

Harfysisk person förvärvatfastigheten
genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång eller genom fastighetsreglering
eller klyvning och visar han
genom intyg från lantbruksnämnd
eller på annat sätt att förvärvet utgör
ett ted i jordbrukets eller skogsbrukets
yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv),
medges avdrag med högst
hela den avdragsgrundande skogsintäkten.
Sådant avdrag medges endast
vid taxeringen för det beskattningsår
under vilket fastigheten har förvärvats
och för de därpå följande fem beskattningsåren.
Vid fastighetsreglering och
klyvning räknas som förvärvstidpunkt
den tidpunkt för tillträde som gäller
enligt fastighetsbildningslagen (1970:
988) eller, om den skattskyldige har
yrkat det och fastighetsbildning sökts,
den tidpunkt för tillträde som gäller
enligt skriftligt avtal. Det sammanlagda
avdragsbeloppet enligt detta stycke

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

stämpelplikt förelegat. Skogens för
ägaren gällande ingångsvärde
utgör det sålunda beräknade
ingångsvärdet med avdrag för vad han
må ha fått avdraga vid tidigare
taxeringar. Har efter avverkning av
skog eller upplåtelse av avverkningsrätt
den återstående skogens värde
nedgått under det för ägaren gällande
ingångsvärdet, får avdrag ske med det
belopp, varmed värdet sålunda minskats.
Har skattskyldig ålagts eller skriftligen
åtagit sig att betala sådan likvid
för växande skog som avses i punkt 11
av anvisningarna till 21 § (skogslikvid),
och har avverkning av skog eiler upplåtelse
av avverkningsrätt skett efter den
tidpunkt för tillträde av den skogbärande
marken som gäller enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988) elier en -ligt skriftligt avtal, dock ej före den
tidpunkt då fastighetsbildning har
sökts och ej senare än tre år efter det
att förrättningen har vunnit laga kraft
och registrerats, skall, i den mån den
skattskyldige så yrkar, skogens
ingångsvärde antagas ha nedgått med
belopp motsvarande rotvärdet av den
skog som avverkningen eller upplåtelsen
omfattat. Avdrag må därvid dock
ske högst med skogsiikvidens belopp.
Har för visst beskattningsår avdrag
som nu sagts medgivits, skall, om den
skattskyldige icke åläggs att betala
skogslikvid eller genom ersättningsbeslut
åläggs att betala sådan likvid med
lägre belopp än det medgivna avdraget,
rättelse ske på samma sätt som vid
eftertaxeringför det beskattningsår då
avdraget har medgivits.

Med ingående virkesförråd förstås
den växande skogens kubikmassa i fast

Föreslagen lydelse

får inte överstiga 50 procent av det
anskaffningsvärde som belöper på
rationaliseringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet
som vid dödsfallet ägdes av den avlidne,
avdrag enligt de bestämmelser som
skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juridisk
person medges avdrag under
innehavstiden med högst 25 procent av
anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för
visst beskattningsår medges avdrag
med högst halva den avdragsgrundande
skogsintäkten. Vad som sägs i detta
stycke gäller dock inte dödsbo i sådant
fall som avses i det föregående stycket.

1 fråga om handelsbolag och dödsbo,
för vilket reglerna om handelsbolag
skall tillämpas, beräknas avdraget för
bolaget respektive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte såvitt
gäller intäkt som den skattskyldige tar
upp till beskattning efter det att all
skogsmark, som ingår i förvärvskällan,
har förvärvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen endast
med helt hundratal kronor och
inte med lägre belopp än 5 000 kronor.
Bedrivs skogsbruk i form av enkelt
bolag eller under samäganderätt får
dock, såvida ett för hela den gemensamt
bedrivna verksamheten beräknat
avdrag hade uppgått till minst 5 000
kronor, avdraget för varje delägare
uppgå till lägst 1 000 kronor.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

mått på bark vid den tidpunkt, då
fastigheten förvärvades. Med det för
ägaren gällande ingående
virkesförrådet förstås virkesförrådet
vid ägarens förvärv av fastigheten
med avdrag för det virkesförråd,
för vilket ägaren må hava njutit avdrag
vid tidigare taxeringar. Har avdrag
tidigare skett för minskning i
ingångsvärde, skall ingående virkesförrådet
anses därigenom hava nedgått
i samma proportion som ingångsvärdet.
Har efter avverkning eller
upplåtelse av avverkningsrätt det återstående
virkesförrådet nedgått under
det för ägaren gällande ingående
virkesförrådet, får avdrag ske med den
på minskningen proportionellt belöpande
delen av ingångsvärdet. Föreskriften
i andra stycket äger motsvarande
tillämpning.

Vare sig avdrag sker enligt den ena
eller andra metoden märkes, att det
sammanlagda avdraget för en och
samme ägare ej må överstiga det
ursprungliga ingångsvärdet.

År det vid tiden för den skattskyldiges
förvärv av fastigheten förefintliga
virkesförrådet icke känt, må detsamma
beräknas med utgångspunkt från
nuvarande virkesförråd samt med
ledning dels av den beräknade ungeförliga
tillväxten under den skattskyldiges
innehav av fastigheten, dels av
avverkningen eller försäljningen av
skog under samma tid.

Om avdragför minskning av ingående
virkesförråd uppgått till högre
belopp än bruttointäkten av skogen
och förlust alltså uppstått, får denna
förlust avdragas i vanlig ordning.
Avdrag för minskning i skogens

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

ingångsvärde får ej ske med högre
belopp än bruttointäkten av skogen.

Om moderbolag eller övertagande
förening genom sådan fusion, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
avses, övertager skog från dotterbolag
eller överlåtande förening, skall det för
dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen vidfösionstillföllet gällande
ingångsvärdet och ingående virkesförrådet
anses som ingångsvärde och
ingående virkesförrådför moderbolaget
eller den övertagande föreningen.

Exempel å avdrag för
minskning av ingående virkesförråd: A.

försäljer från sin fastighet 1 000
kubikmeter skog på rot för en köpeskilling
av 8 000 kronor. Vid taxeringen
påföljande år visar han, att virkesförrådet
ä fastigheten före avverkningen
utgjorde 4 400 kubikmeter och alltså
efter avverkningen 3 400 kubikmeter.
Då skogsmarkens areal vid senaste
fastighetstaxering utgjorde 80 hektar,
därå med hänsyn till markens godhetsgrad
och skogens tillstånd den årliga
tillväxten kan beräknas till2 kubikmeter
per hektar, är det sannolikt, att
nämnda tillväxt utgjort sammanlagt
2x80=160 kubikmeter. Under den tid
av 15 år, som A. innehaft fastigheten,
har således tillväxten utgjort 2 400
kubikmeter. A. gör vidare sannolikt,
att han under samma tid uttagit för
husbehov i genomsnitt 40 kubikmeter
om året eller tillhopa 600 kubikmeter
samt att han för försäljning avverkat
1200 kubikmeter. Virkestillväxten
uppgår således till 600 kubikmeter mer
än vad han tidigare avverkat å fastig -

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

heten. Virkesförrådet vid hans förvärv
av fastigheten kan alltså antagas hava
utgjort 4 400-600=3 800 kubikmeter,
vilket är det ingående virkesförrådet.
Då efter den under beskattningsåret
gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort
3 400 kubikmeter, har minskningen
i det för honom gällande ingående
virkesförrådet utgjort 400 kubikmeter.
A. gör vidare genom köpehandling
rörande fastigheten troligt,
att av den av honom erlagda köpeskillingen
d skogen belöpt ett belopp av
11 400 kronor, motsvarande ett pris av
3 kronor per kubikmeter. För minskningen
av ingående virkesförrådet med
400 kubikmeter är han således berättigad
åtnjuta avdrag med 3x400=-1 200 kronor. Detta avdrag får åtnjutas
även om värdet å det efter avverkningen
kvarvarande virkesförrådet
icke understiger den av honom för
skogen erlagda köpeskillingen.

Det för ägaren gällande ingående
virkesförrådet utgör härefter 3 400
kubikmeter och det för honom gällande
ingångsvärdet 10 200 kronor.

Exempel å avdrag för
minskning i ingångsvärde:

B. försäljerfrån sin fastighet skog på
rot för en köpeskilling av 15 000
kronor. Vid taxering påföljande år gör
han genom köpehandling eller på
annat sätt trovärdigt, att av köpeskillingen
för fastigheten, utgörande
100 000 kronor, ett belopp av 40 000
kronor belöpt å den växande skogen
och alltså utgör dennas ingångsvärde,
samt visar därjämte, att skogen efter
upplåtelse av avverkningsrätten har ett
värde av allenast 30 000 kronor. B. är
således berättigad göra avdrag för

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

skillnaden mellan sistnämnda två
belopp eller 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har alltså i detta fall
amorterats med 10000 kronor och
skogens för ägaren gällande
ingångsvärde utgör härefter 30000
kronor och det för honom gällande
ingående virkesförrådet tre fjärdedelar
av det ursprungliga.

Föreslagen lydelse

8. Har fastighet förvärvats genom
köp, byte eller därmed jämförligt fång
anses - om annat ej föijer av detta
stycke eller tredje stycket sista meningen
- som anskaffningsvärde så stor de!
av vederlaget för fastigheten som
fastighetens skogsbruksvärde utgör av
hela taxeringsvärdet vid förvärvstillfället.
Kan detta beräkningssätt inte
tillämpas eller är det uppenbart att det
skulle ge ett värde som avviker från det
verkliga vederlaget för skog och skogsmark,
tas som anskaffningsvärde upp
ett belopp som kan anses svara mot det
verkliga vederlaget. Vad sist sagts
gäller också för vederlag som utgår vid
fastighetsreglering eller klyvning på
grund av att värdet av den skog och
skogsmark som har tillagts den skattskyldige
överstiger värdet av den skog
och skogsmark som har frångått
honom.

I fråga om rationaliseringsförvärv
får i anskaffningsvärdet, förutom
vederlaget för skog och skogsmark,
också inräknas den de! av övriga kostnader
med anledning av förvärvet som
belöper på den förvärvade skogen och
skogsmarken.

Har fastighet förvärvats genom
annat fång än som sägs i första stycket
gäller följande. Omfattar förvärvet all
skogsmark i den föregående ägarens

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

förvärvskälla, övertar den nye ägaren
den föregående ägarens anskaffningsvärde
och gällande ingångsvärde.
Omfattar förvärvet endast en del av
skogsmarken, anses som anskaffningsvärde
och gällande ingångsvärde
för den nye ägaren så stor de! av den
föregående ägarens anskaffningsvärde
och gällande ingångsvärde som värdet
av den förvärvade skogen och skogsmarken
utgör av värdet av ali skog och
skogsmark i förvärvskällan vid
förvärvstillfället. Omfattar förvärvet
mindre än 20 procent av värdet av all
skog och skogsmark i förvärvskällan,
och är inte fråga om ideell andel av
fastighet, får den nye ägaren dock inte
något anskaffningsvärde eller gällande
ingångsvärde. Vad som sägs i detta
stycke gäller också om ett företag har
förvärvat fastigheten från ett annat
företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat
fastighet på sätt som anges i det föregående
stycket, skall vid tillämpning av
punkt 7 anses ha medgetts avdrag med
det belopp varmed hans anskaffningsvärde
vid förvärvstillfället överstigit
hans gällande ingångsvärde.

Har de! av den skattskyldiges skogsmarkförvärvats
av ny ägare, anses den
skattskyldiges anskaffningsvärde och
gällande ingångsvärde ha minskat i
samma proportion som minskningen
av värdet av förvärvskällans skog och
skogsmark. Omfattar förvärvet mindre
än 20 procent av värdet av förvärvskällans
skog och skogsmark, och är
inte fråga om ideell andelav fastighet,
reduceras dock inte den skattskyldiges
anskaffningsvärde och gällande
ingångsvärde. Vad som sägs i detta

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stycke gäller också om värdet av fastighetens
skog och skogsmark minskas på
grund av fastighetsreglering eller klyvning.

Skall ersättning för skog och skogsmark
beskattas enligt punkt 4 andra
eller tredje stycket av anvisningarna till
35 §, anses vid tillämpningen av det
föregående stycket som om den ifrågavarande
skogen och skogsmarken har
förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gällande
ingångsvärde beräknas inte för
fastighet som utgör omsättningstillgång
i rörelse. Bestämmelserna ifemte
stycket gäller också i fall då fastighet
enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna
till 27 § har blivit omsättningstillgång
i en av den skattskyldige
bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet
skall därvid anses ha förvärvats av ny
ägare.

till 28 8

5.7 Till intäkt av rörelse hänföres
all intäkt genom skogsavverkning på
annans mark på grund av särskild
upplåtelse av avverkningsrätt eller
genom avyttring av sådan rätt när
skogsavverkningen eller avyttringen
icke ingår i skogsbruk. Bestämmelsen i
punkt 3 tredje stycket av anvisningarna
till 21 § äger motsvarande tillämpning
när rätt till avverkning på annans
mark överlåtes genom fång som avses
där.

5. Till intäkt av rörelse hänförs
intäkt genom avverkning av skog på
annans mark på grund av särskilt
förvärvad avverkningsrätt eller
genom avyttring av sådan rätt (jfr
punkt 3 andra stycket av anvisningarna
till 21 §).

Övergår särskilt förvärvad avverkningsrätt
till ny ägare på annat sätt än
genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång skall anses som om avverkningsrätten
avyttrats för ett vederlag
motsvarande dess marknadspris vid
övergången och som om vederlaget
betalats kontant.

7 Senaste lydelse 1972:741.

2 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 54

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 35 §

4.8 Lika med avyttring av fastighet anses sådan marköverföring genom
fastighetsreglering enligt 5 kap. eller genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen
(1970:988) som sker mot ersättning helt eller delvis i
pengar samt marköverföring på grund av inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har
skattskyldig avstått mark genom fastighetsreglering enligt 5 kap. eller genom
klyvning enligt 11 kap. nämnda lag, skall såsom skattepliktig inkomst
upptagas så stor del av hela realisationsvinsten, som ersättningen i pengar,
minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala vederlaget för fastigheten,
minskat med 5 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare
föreligga när ägare av fastighet fått
engångsersättning på grund av sådan
inskränkning i förfoganderätt till
fastigheten som skett enligt naturvårdslagen
(1964:822) eller på grund
av motsvarande inskränkningar enligt
andra författningar eller när han
fått sådan ersättning på grund av
upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt
till fastigheten för obegränsad
tid (jfr punkt 8 andra meningen
av anvisningarna till 21 §). Engångsersättningen
är i dessa fall att betrakta
som köpeskilling, varvid så stor
del av fastigheten anses avyttrad
som ersättningsbeloppet utgör av
fastighetens hela värde vid tiden för
beslutet om inskränkningen i förfoganderätten
eller för upplåtelsen av
nyttjanderätten eller servitutsrätten.
Vid vinstberäkningen får den skattskyldige
från sammanlagda beloppet
av den eller de engångsersättningar
han erhållit under ett beskattningsår,
om han icke visar att han haft avdragsgilla
omkostnader enligt 36 § till
samma eller högre belopp, i stället
åtnjuta avdrag med 2 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare
föreligga när ägare av fastighet fått
engångsersättning på grund av allframtidsupplätelse.
Härmed avses ersättning
på grund av sådan inskränkning
i förfoganderätt till fastigheten
som skett enligt naturvårdslagen
(1964:822) eller på grund av motsvarande
inskränkningar enligt andra
författningar eller på grund av upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitutsrätt
till fastigheten för obegränsad tid
(jfr punkt 8 av anvisningarna till
21 §). Engångsersättningen är i dessa
fall att betrakta som köpeskilling,
varvid så stor del av fastigheten
anses avyttrad som ersättningsbeloppet
utgör av fastighetens hela
värde vid tiden för beslutet om
inskränkningen i förfoganderätten
eller för upplåtelsen av nyttjanderätten
eller servitutsrätten.

8 Senaste lydelse 1976:343.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Detta avdrag får dock icke överstiga
det sammanlagda ersättningsbeloppet.

Har den skattskyldige i samband
med allframtidsuppldtelse fått ersättning
på grund av upplåtelse av avverkningsrätt
skall ersättningen, om den
skattskyldige yrkar det, anses som
engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen
(jfr punkt 5 tredje
stycket av anvisningarna till 21 §). Har
den skattskyldige i nu avsett fall fått
ersättning för avyttrade skogsprodukter,
får 60 procent av ersättningen
behandlas som engångsersättning på
grund av allframtidsuppldtelse. Vad
som sägs i detta stycke gäller dock
endast om skatteplikt för ersättningen
för avverkningsrätten eder skogsprodukterna
inträtt under samma beskattningsår
som ersättningen på
grund av allframtidsupplåtelsen.

Vid vinstberäkningen får den skattskyldige
frän sammanlagda beloppet
av den eller de engångsersättningar
han fått under ett beskattningsår, om
han inte visar att han haft avdragsgilla
omkostnader enligt anvisningarna till
36 § till samma eller högre belopp,
avdrag med 2 000 kronor. Detta
avdrag får dock inte överstiga det
sammanlagda ersättningsbeloppet.

till 36 §

2. a.9 Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av
fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som intäkt av
jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får i
omkostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan del av
fastigheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligt reglerna för

9 Senaste lydelse 1976:343.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under
tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav
beräknats enligt 24 § 2 eller 3 morn., har nedlagts på reparation och underhåll
av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på
grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet.
Förbättringskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med
förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock
inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna
uppgått till minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall
normalt anses nedlagd det år då kostnaden uppförts på planen. I andra fall
skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits,
varav framgår vilket arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall mins- Omkostnadsbeloppet skall minskas
med värdeminskningsavdrag, kas med värdeminskningsavdrag

som belöper på tid före avyttringen
av fastigheten, såsom avdrag för
värdeminskning av skog eller annan
naturtillgång eller för värdeminskning
av täckdiken eller andra
markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte
styckena av anvisningarna
till 22 § samt punkt 16 femte och
sjätte styckena av anvisningarna till
29 §). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet
minskas med avdrag
för värdeminskning av byggnad
m. m. (jfr punkt 3 tredje stycket och
punkt 4 tredje stycket av anvisningarna
till 22 §, punkt 2 och punkt 3
andra stycket av anvisningarna till
25 § och punkt 16 fjärde stycket av
anvisningarna till 29 §), dock icke för
år då avdraget understigit 3 000
kronor. Omkostnadsbeloppet skall
minskas även med belopp varmed
fastigheten avskrivits i samband
med ianspråktagande av investeringsfond
e. d.

m. m., som belöper på tid före avyttringen
av fastigheten, såsom avdrag
pä grund av avyttring av skog, avdrag
för värdeminskning av annan naturtillgång
eller för värdeminskning av
täckdiken eller andra markanläggningar
(jfr punkt 4 fjärde-sjätte
styckena och punkt 7 av anvisningarna
till 22 §, punkt 16 femte och sjätte
styckena av anvisningarna till 29 §).
På samma sätt skall omkostnadsbeloppet
minskas med avdrag för värdeminskning
av byggnad m. m. (jfr
punkt 3 tredje stycket och punkt 4
tredje stycket av anvisningarna till
22 §, punkt 2 och punkt 3 andra
stycket av anvisningarna till 25 § och
punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna
till 29 §), dock inte för år då
avdraget understigit 3 000 kronor.
Omkostnadsbeloppet skall minskas
även med belopp varmed fastigheten
avskrivits i samband med ianspråktagande
av investeringsfond e. d.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före
år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses
utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall
vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid
före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten
upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen
överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej
åsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av
taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller
närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige
vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande
150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har
taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller
senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet.
Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som
gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas
till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före
avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen, får
motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom
bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för
köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående
köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av
föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent
av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller
motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet
ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som
ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt
året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på
sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits
med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen
icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före
dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss
del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till
maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av
anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som
kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall
dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade

3 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 54

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande.
Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall
taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom,
som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och
andra inventarier, utgör av hela vederlaget förden avyttrade fastigheten. Vad
nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock att
vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som
belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen från skatteplikt.
Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses
belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres
till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget
för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet
slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid
fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpeskillingen
vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet
för år 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande
värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparations- och
underhållskostnader, för vilka avdrag får ske och de värdeminskningsavdrag
m. m., vilka skola minska omkostnadsbeloppet, skola omräknas till de
belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under det år då
avyttringen skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att
användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort
vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages
ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före
taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten.
Om det taxerade byggnadsvärdet icke uppgått eller bort uppgå till
10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under
innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medgives icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en
bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet
tjugo år före avvttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet
året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får
avdrag enligt deta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller
året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand
eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas även för tid då denna

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnad funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt
arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under
mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än
bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då
byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring
av del av fastighet skall grundas
på förhållandena på den avyttrade
fastighetsdelen. Om den skattskyldige
så önskar skall dock så stor del av
det för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppet - i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - anses
belöpa på den avyttrade delen som
vederlaget för fastighetsdelen utgör
av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället.
Om den avyttrade
delen avser en eller ett fåtal tomter
avsedda att bebyggas med bostadshus
och vederlaget är mindre än 10
procent av fastighetens taxeringsvärde,
får vidare ingångsvärdet på den
avyttrade fastighetsdelen utan särskild
utredning beräknas till 1 krona
per kvadratmeter, dock ej till högre
belopp än köpeskillingen.

Vad i de två första meningarna av
föregående stycke föreskrivits gäller
i tillämpliga delar även vid marköverföring
enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988).

Har den skattskyldige erhållit
sådan engångsersättning som avses i

Vinstberäkning på grund av avyttring
av del av fastighet skall grundas
på förhållandena på den avyttrade
fastighetsdelen. Om den skattskyldige
så önskar skall dock så stor del av
det för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppet - i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - anses
belöpa på den avyttrade delen som
vederlaget för fastighetsdelen utgör
av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället.
/ sist avsedda fall skall,
om den skattskyldige önskar det och
värdet av skogen och skogsmarken på
den avyttrade fastighetsdelen är mindre
än 20 procent av värdet av hela
fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet
inte minskas med
avdrag på grund av avyttring av skog.
Om den avyttrade delen avser en
eller ett fåtal tomter avsedda att
bebyggas med bostadshus och vederlaget
är mindre än 10 procent av
fastighetens taxeringsvärde, får
vidare ingångsvärdet på den avyttrade
fastighetsdelen utan särskild
utredning beräknas till 1 krona per
kvadratmeter, dock ej till högre
belopp än köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av
föregående stycke föreskrivits gäller
i tillämpliga delar även vid marköverföring
enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988).

Har den skattskyldige erhållit
sådan engångsersättning som avses i

SkU 1978/79:54

Föreslagen lydelse

punkt 4 andra stycket av anvisningarna
till 35 §, skall så stor del av det
för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet
- i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - anses belöpa på den
del av fastigheten som ersättningen
avser, som engångsersättningen utgör
av fastighetens hela värde vid
tiden för upplåtelsen eller inskränkningen
i förfoganderätten. Vid bedömningen
av om omkostnadsbeloppet
skall minskas med avdrag på grund
av avyttring av skog galler vad som är
föreskrivet i fråga om del av fastighet.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall
hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdragas
vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten.
Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i
förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för
fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel
anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen.
Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i
förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela
fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den
skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skattskyldige under
innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten
anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare
avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget
för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av
ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, markupplåtelsen
eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de två
föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och
underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått,
beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden
överstigit ersättningen. Harersättning på grund av skadeförsäkring uppburits

Nuvarande lydelse

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande.
Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tionde stycket till tiden för
skadetillfallet, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden
för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfallet ligger återstoden av det
uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fämansföretag eller honom närstående person fastighet
till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas
på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller
får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte
stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta
stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra
synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke
föras.

till 41 §

l.10 Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder. För skattskyldig, som haft ordnad bokföring,
skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med
iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkning
enligt bokföringsmässiga grunder tages hänsyn till in- och utgående
lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m. m.,
samt till fordringar och skulder. Som värde av ingående lager, fordringar och
skulder skall därvid upptagas värdet av närmast föregående beskattningsårs
utgående lager, fordringar och skulder. Bestämmelserna i 41 § om lager få i
varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den
skattskyldige utfört eller avser att utföra arbete i icke oväsentlig omfattning,
utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu
föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats
till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s.
1).

Inkomst av annan fastighet som avses i 24 § 1 eller 3 mom. får beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. Har
skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet
enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande
beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder om bestämmelserna
i 24 § 1 eller 3 mom. är tillämpliga det året. I fråga om fastighet som
avses i 24 § 3 mom. gäller dock vad som sagts i föregående stycke endast i den
mån annat inte följer av 24 § 3 mom. och 25 § 3 mom.

Därest vinstresultatet påverkats därav, att bland intäkter upptagits sådana
intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst, eller uteslutits intäkt, som
skolat medräknas, eller bland utgifterna avförts sådana poster, för vilka vid

10 Senaste lydelse 1978:942.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomstberäkningen avdrag icke för ske, skall företagas erforderlig justering
av det bokföringsmässiga vinstresultatet till överensstämmelse med en
inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade grunder.

Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å tillgångar avsedda för
omsättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen godtagas,
därest denna värdesättning icke står i strid med vad nedan sägs.

Lagret vid beskattningsårets utgång för icke upptagas till lägre belopp än
fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om återanskaffningsvärdet
på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande fall efter avdrag
för inkurans. Dock för lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse
icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procent av de värden som
riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på
grundval av genomsnittspriserna på dessa djurslag under en period av tolv
månader närmast före den 1 oktober beskattningsåret. Om sådant värde icke
fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, för djuret upptagas lägst
till fyrtio procent av allmänna saluvärdet.

Därest värdet å lagret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet
och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, uppgår till lägre
belopp än som motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de
två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), må lagret vid
beskattningsårets utgång i stället upptagas till lägst ett belopp motsvarande
förstnämnda värde å detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda
medeltalsvärde. Därvid skola såsom värden å lagren vid jämförelseårens
utgång hava upptagits anskaffningsvärdena eller, därest återanskaffningsvärdena
å balansdagarna i fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande
fall efter avdrag för inkurans. I fråga om djur på jordbruksfastighet eller i
renskötselrörelse gäller dock att värdet av djuren skall hava upptagits till fulla
det värde som riksskatteverket fastställt enligt föregående stycke eller till
fulla allmänna saluvärdet. Föreligger sådant fall att sextio procent av
nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets
utgång, må avdrag åtnjutas jämväl för det överskjutande beloppet, därest en
häremot svarande avsättning i räkenskaperna gjorts till lagerregleringskonto.
Då avdrag för sådan avsättning medgivits, skall avsättningen återföras till
beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad
avsättning till dylikt konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå i
lagret råvaror eller stapelvaror, må lagret av sådana varor eller del därav
upptagas till lägst sjuttio procent av värdet å tillgångarna i fråga beräknat efter
lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under något av de närmast
föregående nio beskattningsåren. Därest sist angivna grund för värdering av
varulagret eller del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering med
hänsyn tagen till medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två
närmast föregående beskattningsåren icke gälla.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan avseende å vad förut stadgats angående den lägsta värdesättning å
lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, må det lägre värde å lagret
godtagas som skattskyldig med hänsyn till föreliggande risk för prisfall visar
vara påkallat.

Vad i femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det lägsta värde å
skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godtagas, har icke
avseende å penningförvaltande företags och försäkringsföretags placeringar
av förvaltade medel i aktier, obligationer, lånefordringar m. m. eller å
skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar beträffande vilka en
sådan värdesättning finnes icke vara godtagbar. Värdet å lager av nu avsedda
tillgångar skall upptagas till vad som med hänsyn till risk för förlust, prisfall
m. m. framstår såsom skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för
vilken aktien utgör varulagertillgång, och är det icke uppenbart att den
skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för
honom med hänsyn till hans rörelse, må sådan nedgång i aktiens värde som
beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid förvärvet funnos
hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet belopp, ej föranleda att
aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige upptages till lägre
belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna,
innan sådan utdelning skett, upptagits till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningskostnad, må aktien vid utgången av det beskattningsår,
varunder utdelningen äger rum, icke upptagas till lägre belopp än aktiens
värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett
belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad
för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet.
Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för
beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att
den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget
redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen.
Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra
medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i
detta stycke äger motsvarande tillämpning på andel i ekonomisk förening.
Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

Avdrag för inkurans må icke medgivas med större belopp än vad den
skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot
den konstaterade värdenedgången å lagret å balansdagen. Oaktat vad nu sagts
må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent av det lägsta utav
lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden, därest detta ej framstår
såsom uppenbart opåkallat, eller med det högre procenttal därav som
riksskatteverket kan hava för lagren inom viss branscher eller hos vissa

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

grupper av skattskyldiga angivit.

Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så anses som om de
lagertillgångar, vilka kvarligga i lagret vid beskattningsårets utgång, äro de
senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. För
tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat, skola såsom
anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader
och arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar vad som av de indirekta
tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu ifrågavarande tillgångar,
därvid hänsyn dock icke behöver tagas till ränta å eget kapital.

Nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt ej
fullgjorda köpekontrakt må godkännas endast i den mån det visas, att
inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer att
inträffa innan tillgångarna levereras eller av den skattskyldige i oförändrat
eller förädlat skick försäljas. Beträffande värdet å rättigheter till leverans av
maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej
fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning av värdet därå godkännas endast i
den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag
å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt,
att dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

Vad här är stadgat gäller särskilt då fråga är om bestämmandet av det år,
varunder en inkomst skall anses hava åtnjutits eller en utgift skall anses hava
ägt rum. I sistnämnda avseende gäller alltså, att inkomst skall anses hava
åtnjutits under det år, då densamma enligt allmänt vedertagen köpmannased
eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör i räkenskaperna
uppföras såsom inkomstpost, även om den ännu icke av den
skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom
tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på
annat härmed jämförligt sätt. Vad sålunda gäller i fråga om inkomstposterna
har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem
eller liknande ersättning från fåmansföretag till företagsledare eller honom
närstående person får dock åtnjutas först under det år då ersättningen har
utbetalats eller blivit tillgänglig för lyftning. I fråga om tiden för inkomst- och
utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i
allmänhet det förfaringssättet, att fordringar uppföras såsom inkomst under
det år, då de uppkomma, och att ränteintäkter hänföras till inkomsten för det
år, på vilket de belöpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen
influtit under nämnda år eller icke. Å andra sidan lärer det vara vedertaget, att
förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöpa å ett
kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda
årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med
uppskjuten ränta åtnjutes för det år då räntan har betalats.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

Har avverkningsrätt till skog upplåtits
mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, må
såsom intäkt för varje år upptagas den
del av köpeskillingen, som under
samma år influtit. Avdrag för minskning
i ingående virkesförråd m. m.,
vartill upplåtaren kan vara berättigad,
fördelas därvid på de särskilda åren i
förhållande till den under varje år
influtna likviden.

1 fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet
varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. gäller även punkt 7 av
anvisningarna till 25 §.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för ett år
beskattat vinst, som enligt de vid bokföringen tillämpade grunderna först ett
senare år framkommer såsom bokföringsmässig vinst, skall vid
inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten i bokföringen kommer till
synes, det sistnämnda årets i bokföringen redovisade vinstresultat med
hänsyn härtill justeras på sådant sätt, att den redan beskattade vinsten icke för
det året ånyo tages till beskattning.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett förlust,
av beskaffenhet att avdrag därför får ske, icke böra beaktas vid
inkomstberäkningen för det år, under vilket den kommit till synes i
räkenskaperna, eller beskattningsmyndighet eljest något år frångått den
skattskyldiges bokföring i avseende, som kan hava inflytande på följande års
inkomstberäkning.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Därvid iakttas
följande.

1. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1981 års
taxering.

2. Punkt 10 av övergångsbestämmelserna till lagen (1976:343)om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas sista gången vid 1980 års
taxering.

3. I fråga om skog som finns på fastigheten vid ingången av det
beskattningsår för vilket taxering sker första gången enligt de nya bestämmelserna
(övergångstillfället), bestäms anskaffningsvärdet och det gällande
ingångsvärdet med utgångspunkt i skogens ingångsvärde enligt äldre
bestämmelser.

Föreslagen lydelse

Har avverkningsrätt till skog upplåtits
mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år,/ar som
intäkt för varje år tas upp den del av
köpeskillingen som influtit under
samma år.

4 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 54

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Som anskaffningsvärde anses ingångsvärdet vid övergångstillfället till den
del sistnämnda värde grundar sig på vederlag vid köp, byte eller därmed
jämförligt fång efter år 1951 och, i fråga om förvärv genom annat fång, på
taxeringsvärde för år 1952 eller senare år. I intet fall får anskaffningsvärdet
eller del av detta beräknas med stöd av äldre bestämmelser i punkt 7 andra
stycket sista meningen av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
(20-årsregeln).

Som gällande ingångsvärde anses anskaffningsvärdet, beräknat enligt det
föregående stycket, minskat med avdrag som den skattskyldige vid taxering
år 1952 eller senare år har medgetts för minskning i skogens ingångsvärde

o. d. Är enligt äldre lydelse av punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen makes eller skyldemans förvärv avgörande för beräkningen
av ingångsvärdet, skall avdrag som förvärvaren, eller i förekommande
fall senare ägare, har medgetts, anses som avdrag som den skattskyldige själv
har erhållit. Kan den skattskyldige göra sannolikt att belopp, varmed avdrag
medgetts, hänför sig till fastighet för vilken något anskaffningsvärde inte
skall beräknas enligt de nya bestämmelserna, skall vid tillämpning av detta
stycke hänsyn inte tas till beloppet.

4. Har, med anledning av förvärv genom fastighetsbildning, den i äldre
lydelse av punkt 7 tredje stycket fjärde meningen av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen angivna perioden inletts men inte gått till ända vid
övergångstillfället, får den skattskyldige, om han yrkar det, avdrag enligt
nämnda mening även efter 1980 års taxering, dock sist vid taxering för det
beskattningsår under vilket perioden utgår. De äldre bestämmelserna i femte
och sjätte meningarna nämnda stycke gäller i fråga om sådana avdrag.

5. Har fysisk person förvärvat fastighet genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång under år 1978 eller senare men före övergångstillfället, medges
avdrag vid 1981-1983 års taxeringar enligt de nya bestämmelserna i punkt 7
tredje stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.

SkU 1978/79:54

2 Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs i fråga om skogskontolagen (1954:142)'

dels att 11 § skall upphöra att gälla,

dels att 1-10 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Fysisk person, oskift dödsbo eller
familjestiftelse, som i självdeklaration
till ledning för taxering för inkomst har
att uppgiva intäkt av skogsbruk, md
under de förutsättningar och i den
utsträckning nedan stadgas erhålla
uppskov med taxering till kommunal
och statlig inkomstskatt för den del av
intäkten, som insatts å särskilt konto i
bank (skogskonto). Rätt att erhålla
uppskov, som nu sagts, tillkommer icke
delägare i handelsbolag eller kommanditbolag
för någon del av den
inkomst, han åtnjutit av bolagets verksamhet.
Ej heller tillkommer sådan
rätt delägare i oskiftat dödsbo, på
vilket 53 § 3 mom. fjärde stycket
kommunalskattelagen (1928:370) tilllämpas,
för någon del av den inkomst
han åtnjutit av dödsboets verksamhet.

Med bank avses i denna lag riksbanken,
affärsbank, sparbank samt
centralkassa för jordbrukskredit.

Skattskyldig må för ett och samma
beskattningsår och för en och samma
förvärvskälla endast göra insättning
å ett skogskonto. Har skattskyldig i
strid mot denna bestämmelse upplagt
skogskonto i mer än en bank må

Föreslagen lydelse

1§2

Vid taxering till kommunal och statlig
inkomstskatt kan fysisk person,
dödsbo och familjestiftelse, på de villkor
och i den omfattning som anges i
denna lag, få uppskov med beskattning
av intäkt av skogsbruk för belopp som
sätts in på särskilt konto i bank (skogskonto).
Uppskov medges inte delägare
i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket
reglerna om handelsbolag skall tillämpas,
för inkomst av bolagets eller dödsboets
verksamhet.

Med bank avses i denna lag riksbanken,
affärsbank, sparbank samt
föreningsbank.

Skattskyldig får för visst beskattningsår
och viss förvärvskälla göra
insättning på endast ett skogskonto.
Har skattskyldig i strid mot denna
bestämmelse lagt upp skogskonto i
mer än en bank medges uppskov

' Senaste lydelse av
lagens rubrik 1975:263
11 § 1975:263.

2 Senaste lydelse 1976:1096.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppskov med taxering erhållas alle- endast för insättning pä det forst

nast för insättning å det först öppnade kontot,

öppnade kontot.

2§3

Beträffande viss förvärvskälla fär uppskovet för ett och samma beskattningsår,
om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse högst ett belopp
motsvarande summan av

a) sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse att en
betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som
annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han med intyg
från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att intäkt hänför sig
till avverkning som nu har sagts, uppskov med högst ett belopp motsvarande
summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter samt

c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Skattskyldig som skall betala sådan Uppskov med belopp som anges i
likvid för växande skog som avses i andra stycket medges också i fråga om

punkt 11 av anvisningarna till 21 § sådan ersättning för skog eller skogs kommunalskattelagen

(1928:370), produkter som avses i punkt 4 tredje

skogslikvid, och som efter den tidpunkt stycket av anvisningarna till 35 §

för tillträde av den skogbärande kommunalskattelagen (1928:370).

marken som gäller enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988) eller enligt
skriftligt avtal, dock ej före den
tidpunkt då fastighetsbildning har
sökts, har tagit ut skog för att erhålla
medel till betalning av skogslikviden,
får, för beskattningsår, under vilket
likviden ännu ej förfallit till betalning,

3 Senaste lydelse 1979:77.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

erhålla uppskov med högst ett belopp
motsvarande summan av

a) hela köpeskillingen för skog, som
har avyttrats genom upplåtelse av
avverkningsrätt och

b) sjuttio procent av köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter.

Vad iförsta-tredje styckena sägs om
köpeskilling gäller även försäkringsersättning
för skog och skogsprodukter.

Uppskov får ej åtnjutas för högre
belopp än som motsvarar den beräknade
nettointäkten av den förvärvskälla,
varifrån intäkten av skogsbruk
härrör.

Har i förvärvskällan redovisats
utdelning från samfällighet, som
avses i 53 § 1 mom. första stycket 0
kommunalskattelagen (1928:370),
får uppskov åtnjutas till den del
utdelningen härrör från intäkt av
skogsbruk i samfälligheten under det
beskattningsår vartill utdelningen
hänför sig på samma sätt som om
denna del utgjort intäkt av skogsbruk,
som den skattskyldige drivit
själv.

Insättning avseende viss förvärvskälla
må för ett och samma beskattningsår
ej understiga 2 000 kronor.

Belopp, som insattes å skogskonto,
skall avrundas nedåt till jämna hundratal
kronor.

Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av första-tredje
styckena avses med köpeskilling även
försäkringsersättning för skog och
skogsprodukter.

Uppskov medges inte med så stort
belopp att underskott i förvärvskällan
uppkommer vid beräkning av nettointäkt
enligt kommunalskattelagen.

Har i förvärvskällan redovisats
utdelning från samfällighet, som
avses i 53 § 1 mom. första stycket 0
kommunalskattelagen, medges uppskov
för den del av utdelningen som
härrör från intäkt av skogsbruk i
samfälligheten under det beskattningsår
som utdelningen hänför sig
till på samma sätt som om denna del
utgjort intäkt av skogsbruk, som den
skattskyldige drivit själv.

Uppskov för visst beskattningsår och
viss förvärvskälla medges inte med
belopp som understiger 5 000 kronor.
Uppskovsbeloppet avrundas nedåt till
helt hundratal kronor.

4 §4

Till ledning för bestämmande av Skattskyldig som yrkar uppskov
belopp, för vilket uppskov med tax- skall till självdeklarationen foga utred -

4 Senaste lydelse 1975:263.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

ering yrkas, skall den skattskyldige vid
självdeklaration foga utredning enligt
av riksskattenämnden fastställt formulär
ävensom besked från banken
rörande verkställd insättning å skogskonto.

Har den skattskyldige under beskattningsåret
haft intäkt av skogsbruk
från mer än en förvärvskälla, skall
utredning, som i forsta stycket sägs,
förebringas särskilt för varje förvärvskälla
beträffande vilken uppskov med
taxering yrkas.

Det åligger skattskyldig, som åtnjuter
uppskov med taxering enligt denna
förordning, att i självdeklaration avseende
den förvärvskälla beträffande
vilken uppskov åtnjutes, varje år
lämna uppgift rörande storleken vid
beskattningsårets utgång av hans tillgodohavande
å skogskontot.

Belopp, för vilket uppskov med
taxeringen yrkas, skall vara inbetalt
till banken senast den dag den skattskyldige
enligt 34 § taxeringslagen
(1956:623) har att avlämna självdeklaration.

Skattskyldig, som vill disponera å
skogskonto innestående medel, äger
att fyra månader efter dagen för
insättning återfå det insatta beloppet.
Uttag må avse beloppet i dess helhet
eller del av detsamma, dock att deluttag
ej må understiga 1 000 kronor.
Om särskilda förhållanden detföran -

Föreslagen lydelse

ning på blankett enligt av riksskatteverket
fastställt formulär samt besked
från banken om insättningen. Iförekommande
fall skall utredning och
besked lämnas för samtliga de förvärvskällor
för vilka den skattskyldige
yrkar uppskov.

Skattskyldig skall i självdeklaration
lämna uppgift om tillgodohavande på
skogskonto vid beskattningsårets utgång.

§5

Uppskov medges endast om det ifrå -gavarande beloppet har betalats in till
banken senast den dag som den
skattskyldige enligt 34 § taxeringslagen
(1956:623) skall avlämna allmän
självdeklaration.

§6

Skattskyldig får ta ut det insatta
beloppet tidigast fyra månader efter
insättning. Uttag får avse hela det
innestående beloppet eller del av
detta, dock inte lägre belopp än 1 000
kronor. Om särskilda förhållanden
föranleder det, får regeringen medge
att innestående medel tas ut tidigare

5 Senaste lydelse 1979:77.

6 Senaste lydelse 1975:263.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

leda, äger regeringen medgiva, att å
skogskonto innestående medel må
uttagas utan att föreskriven tid för
medlens innestående iakttages.

Efter det att tio år förflutit från
ingången av det år inbetalning enligt
5 § senast skolat verkställas, skall
banken återbetala kvarstående medel.

Å medel, som insatts å skogskonto,
skall utgå ränta efter räntefot, som
bestämmes av banken, hos vilken
insättning skett.

Belopp, för vilket uppskov med
taxeringen erhållits, skall upptagas
såsom bruttointäkt av skogsbruk för
det beskattningsår, då uttag från
skogskontot sker. I intäkten inräknas
jämväl uppburen ränta å kontot,
vilken sålunda icke skall upptagas
såsom intäkt dessförinnan.

Överlåter skattskyldig fastighet,
som utgör den väsentliga delen av
förvärvskälla, för vilken insättning å
skogskonto verkställts, skola innestående
medel upptagas såsom bruttointäkt
av skogsbrukför det beskattningsår,
under vilket överlåtelsen ägt
rum.

Har oskiftat dödsbo medel innestående
å skogskonto skola medlen
upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk
för det beskattningsår, under
vilket dödsboet skiftas, eller, om 53 §3
mom. fjärde stycket kommunalskatte -

Föreslagen lydelse
än som nu har sagts.

Sedan tio år förflutit från ingången
av det år dä inbetalning enligt 5 §
senast skall ha gjorts, skall banken
betala ut kvarstående medel.

7 §

Räntesatsen för medel på skogskonto
bestäms av banken.

8 §

Medel på skogskonto, inklusive
ränta, tas upp som intäkt av skogsbruk
först för det beskattningsår då utbetalning
sker.

9 §7

Övergår skattskyldigs fastighet till
annan skall, såvida fastigheten utgör
den väsentliga delen av förvärvskälla
för vilken insättning pä skogskonto har
gjorts, innestående medel genast tas
upp som intäkt av skogsbruk.

Har dödsbo innestående medelskall
beskattning äga rum för det beskattningsår
då reglerna om handelsbolag
tillämpas första gången på dödsboet.

7 Senaste lydelse 1969:199.

SkU 1978/79:54

Nuvarande lydelse

lagen tillämpas pä dödsboet, för det
beskattningsår då nämnda stycke
första gången tillämpas.

Har vid bodelning make tillagts
fastighet, som förut tillhört andra
maken och som ingår i förvärvskälla,
för vilken insättning å skogskonto
verkställts, skola innestående medel
upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk
för det beskattningsår, under
vilket bodelningen ägt rum.

Har avtal träffats om överlåtelse
eller pantsättning av ä skogskonto
innestående medel, skola medlen
upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk
för det beskattningsår, under
vilket avtalet träffats.

Föreslagen lydelse

Har avtal träffats om överlåtelse
eller pantsättning av medel på skogskonto,
skall medlen genast tas upp
som intäkt av skogsbruk. Beskattning
skall inte ske av den anledningen att
den ska 11 skyld ige efter framställning
från skogsvårdsstyrelse har förbundit
sig att inte utan styrelsens tillstånd
förfoga över medel som står inne på
skogskonto.

10 §8

Regeringen äger förordna, att
affärsbank, sparbank eller centralkassa
för jordbrukskredit, som icke
foijer i denna lag meddelade bestämmelser
eller med stöd av densamma
utfärdade föreskrifter, icke vidare
skall få mottaga medel å skogskonto.

Regeringen kan förordna att affärsbank,
sparbank eller föreningsbank
som inte följer bestämmelserna i
denna lag eller med stöd av lagen
meddelade föreskrifter inte längre
skall få ta emot medel på skogskonto.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1980 års taxering. Vid 1980 års taxering medges dock
uppskov med lägst 2 000 kronor.

8 Senaste lydelse 1975:263.

SkU 1978/79:54

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen 1978/79:2647

av Hans Wachtmeister m. fl. (m) vari hemställs att för en
fastighet som förvärvats före år 1952 skall 1952 års taxerade skogsvärde
utgöra ingångsvärde i skogsbeskattningshänseende såvitt inte skogsägaren i
fråga önskar använda det för honom 1/1 1952 gällande ingångsvärdet som
ingångsvärde vid övergången till de nya reglerna;

1978/79:2648 av Knut Wachtmeister(m) vari hemställs att frågan om olika
avdragsprocent för fysiska och juridiska personers förvärv, främst sådana
som sker i rationaliseringssyfte, bör bli föremål för förnyad prövning;

1978/79:2649 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om att en utredning om
skogsbeskattningen snarast tillsätts i enlighet med vad som anförs i
motionen;

1978/79:2650 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen,

2. hos regeringen begär en utredning om alternativa metoder för skogsbeskattning
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Under den tid en skogsägare innehar fastigheten beskattas han för sin
inkomst av skogsbruket enligt principer som i stora drag står kvar sedan
kommunalskattelagens tillkomst 1928. Samtliga försäljningsinkomster och
värdet av privata skogsuttag - frånsett vedbrand - skall tas upp som inkomst
efter avdrag för omkostnaderna för avverkningen. Om det värde som skogen
hade vid förvärvet av fastigheten minskat på grund av avverkningarna, får
avdrag också göras med ett belopp som motsvarar denna värdeminskning.
Motsvarande gäller också om den ursprungliga virkesvolymen på fastigheten
har minskat, och avdraget beräknas då med hänsyn till förändringen av
virkesvolymen och skogens värde vid förvärvet, räknat per volymsenhet. För
att avdrag skall medges enligt någon av dessa båda metoder krävs i regel
ingående utredningar som visar att en del av ingångsvärdet eller av den
ingående virkesvolymen tagits i anspråk genom avverkningarna.

I fråga om avverkningar i samband med vissa tillskottsförvärv har särskilda
regler tillkommit för att underlätta finansieringen av åtgärder som syftar till
att åstadkomma mer rationella brukningsenheter. Reglerna tillämpas i den
situationen att en skogsägare i samband med en lantmäteriförrättning
förvärvar ytterligare ett skogsområde som sammanläggs med hans tidigare

SkU 1978/79:54

fastighet. Om skogsägaren i samband med detta förvärv avyttrar skog, får
avdrag för värdeminskning medges utan särskild utredning med ett belopp
som motsvarar värdet av den avyttrade skogen, dock högst med ett belopp
som motsvarar priset på den skog som förvärvats genom lantmäteriförrättningen.

Vid försäljning av en skogsfastighet skulle ursprungligen den del av
försäljningspriset som hänförde sig till skogen i regel tas upp som inkomst av
skogsbruk, men de särskilda regler om värdeminskningsavdrag som gällde i
denna situation innebar bl. a. att endast tillväxten av virkesvolymen under
innehavstiden träffades av denna beskattning. Numera innebär reglerna -efter vissa ändringar av realisationsvinstbeskattningen 1976 - att inkomsten
av fastighetsförsäljningen i sin helhet skall bedömas enligt realisationsvinstreglerna.
Någon beskattning såsom för inkomst av skogsbruk inträder således
inte längre i denna situation.

Förslagen i propositionen innebär framför allt att reglerna om avdrag för
värdeminskning av skog ändras. Avdraget skall inte längre grundas på
förändringarna i virkesförrådets värde eller volym utan skall normalt
beräknas till 50 96 av intäkterna av försålda avverkningsrätter och 30 % av
intäkterna av försålda skogsprodukter. Vid rationaliseringsförvärv höjs
avdragsnivån för fysiska personer till det dubbla. Sammanlagt får
värdeminskningsavdragen under innehavstiden uppgå till 50 % av anskaffningsvärdet
för skogen och skogsmarken, för bolag dock till högst 25 % av
anskaffningsvärdet. I förenklingssyfte föreslås en 5 000-kronorsgräns så att
mindre betydande avdragsbelopp inte beaktas.

Även reglerna om vad som skall anses såsom anskaffningsvärde ändras i
väsentliga hänseenden. Vid arv godtas f. n. taxeringsvärdet vid förvärvet som
anskaffningsvärde, och detsamma gäller också då någon erhållit fastigheten
såsom gåva om givaren inte är nära anhörig till gåvotagaren. Enligt
propositionen genomförs hären kontinuitetsprincip, som innebär att arvtagaren
eller gåvotagaren övertar föregående ägares kvarstående anskaffningsvärde
såsom ingångsvärde. I fråga om köpskall liksom hittills köpeskillingen
för skogen läggas till grund för beräkning av ingångsvärdet. En nyhet är dock
att värdet på skogsmark enligt propositionen skall inräknas i värdet på
skogen. Det bör också nämnas att ingångsvärde som hänför sig till förvärv
före 1952 enligt propositionen inte skall medföra rätt till värdeminskningsavdrag.

I övrigt innebär förslaget en genomgripande teknisk översyn av de regler
som gäller under innehavstiden. Bland de förslag som läggs fram i detta
hänseende kan nämnas att överlåtelse av en del av en fastighet liksom hittills
skall medföra att ingångsvärdet på skogen sätts ned i motsvarande mån enligt
den huvudregel som föreslås i propositionen. Smärre avyttringar som avser
en mindre del än 20 % av värdet av skog och skogsmark skall emellertid
enligt förslaget inte påverka ingångsvärdet.

Nuvarande beskattningsregler vid försäljning av en fastighet med skog

SkU 1978/79:54

kvarstår enligt propositionen i sin nuvarande utformning.

Det framlagda förslaget bör inte ses som ett slutligt ställningstagande till
skogsbeskattningens framtida utformning. I propositionen framhålls att det
utredningsarbete som legat till grund för förslagen i huvudsak haft teknisk
inriktning och bör åtföljas av en ny utredning med uppgift bl. a. att göra en
mer djupgående analys av de samhällsekonomiska effekterna av skattereglerna
och av frågan hur inflationsvinster på skog bör behandlas.

I motionerna 2649 (vpk) och 2650 (s) yrkas avslag på propositionen och en
ny utredning om alternativa metoder för skogsbeskattningen. Motionärerna i
den sistnämnda motionen anför bl. a. att de föreslagna reglerna leder till stora
skattelättnader,som ter sig utmanande från fördelningspolitisk synpunkt och
som till stor del kommer att drabba kommunerna. Reglerna kommer enligt
deras uppfattning också att medföra ryckighet i fråga om avverkningarna och
en på längre sikt växande brist på skogsråvara. Den nya utredning som de
förordar bör sikta på att inom ramen för ett oförändrat skatteuttag infoga
beskattningen som ett medel i de skogspolitiska målsättningarna. I den
förstnämnda motionen åberopas liknande synpunkter, och motionärerna
anför också att spärregeln mot avdrag under 5 000 kr. missgynnar ägare till
små skogsfastigheter.

Som framgår av propositionen har skogsbeskattningen alltsedan 1964 varit
föremål för ingående överväganden i syfte framför allt att skapa regler som är
lätta att tillämpa och som ger ett materiellt sett mer tillfredsställande resultat
än f. n. Anmärkningarna mot gällande regler riktar sig framförallt mot att de
är allt för svårtillgängliga och att avdragsreglerna fordrar kostnadskrävande
utredningar om tillväxt, virkesförråd och andra osäkra faktorer. Som
framhållits i utredningsarbetet slår reglerna ojämnt i flera situationer och
leder även i övrigt ofta till materiellt sett otillfredsställande resultat. Så t. ex.
är det ofta möjligt att erhålla betydande värdeminskningsavdrag vid begränsade
avverkningar efter kort tids innehav, medan däremot avdragsmöjligheter
helt kan saknas även vid stora avverkningar som sker efter en längre tids
innehav. Detta förhållande medför inte endast orättvisa mellan olika
skogsägare utan medför också betydande nackdelar från skogspolitisk
synpunkt. Att skogsuttagen efter de första innehavsåren normalt beskattas
fullt ut även till den del avverkningen kan anses utgöra kapitaluttag medför
givetvis en avverkningshämmande effekt. Som framhålls i propositionen
förstärks denna effekt av att en arvtagare i allmänhet får ett betydligt större
ingångsvärde på skogen än vad arvlåtaren hade vid dödsfallet. Den bristande
kontinuiteten vid arv strider också mot de principer som tillämpas på andra
områden av beskattningen.

Med anledning av vad som anförs i de nämnda motionerna kan framhållas
att de teoretiska avdragsmöjligheter som föreligger enligt nuvarande regler av
utredningsskäl och andra orsaker i allmänhet inte kan utnyttjas i avsedd
omfattning. I vissa situationer^ramstår emellertid reglerna som alltför

SkU 1978/79:54

generösa. Ett exempel härpå har redan nämnts, nämligen att nytt
ingångsvärde beräknas i samband med arv. Ett annat exempel är de regler
som är avsedda för tillskottsförvärv i samband med skogsbrukets rationalisering
men som i viss utsträckning kunnat utnyttjas även för att finansiera
förvärv som har annat syfte.

Som departementschefen framhåller är det utredningsförslag som ligger till
grund för propositionen lätt att förstå och tillämpa, något som allmänt
vitsordats under remissbehandlingen. Samtidigt bör nämnas att utredningsförslaget
också på sina håll kritiserats för att utrymme lämnas för avdrag även
om avverkningarna inte medfört att skogen under innehavstiden minskat i
värde eller volym. Dessa invändningar, som nu åter tas upp i motionerna, har
i viss utsträckning beaktats i propositionen genom att avdraget i princip
beräknas till högst 50 96 av rotvärdet förden avyttrade skogen, under det att
utredningen föreslagit att avdrag skulle kunna medges med belopp som
motsvarar hela rotvärdet. Vidare bör framhållas att det totala avdraget under
innehavstiden begränsats till 50 96 av anskaffningsvärdet mot utredningens
förslag 60 96. Utskottet vill inte bestrida att de angivna invändningarna till
viss del fortfarande kan anses kvarstå, men betydelsen härav bör enligt
utskottets mening inte överdrivas.

Som anförs i propositionen medför eventuella från teoretisk utgångspunkt
omotiverade avdrag normalt en ökad skattebelastning om ägaren avyttrar sin
fastighet. Utskottet vill för sin del betona att de föreslagna reglerna också
medför betydande begränsningar av nuvarande avdragsmöjligheter i vissa
situationer, bl. a. genom att avdraget generellt begränsas till totalt 50 96 av
anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärden som baseras på förvärv före 1952
kommer över huvud taget inte att omfattas av någon avdragsrätt i
fortsättningen. Även i arvssituationer innebär förslaget en av principiella och
praktiska skäl motiverad skärpning av nuvarande regler, som bl. a. medgivit
ej acceptabla lättnader i beskattningen av uppskjutna avverkningar. Vidare
kan framhållas att möjligheterna att erhålla värdeminskningsavdrag begränsas
till 50 96 av anskaffningskostnaden även vid tillskottsförvärv och att
möjligheterna att missbruka dessa regler också begränsas genom att de skall
få tillämpas endast vid verkliga rationaliseringsförvärv.

Redan mot denna bakgrund finner utskottet att förslaget i propositionen av
såväl praktiska som principiella skäl är att föredra framför nuvarande regler.
Därtill kommer att förslaget såvitt utskottet kan bedöma också kommer att få
väsentlig betydelse från skogspolitisk synpunkt. Som redan anförts har
gällande regler avverkningshämmande effekter, vilket i stor utsträckning
torde ligga bakom tendenserna i det enskilda skogsbruket att i alltför hög grad
spara skogstillväxten. Det framlagda förslaget eliminerar i stor utsträckning
dessa negativa effekter av skattesystemet och kan därför bidra till att
avverkningarna blir mer jämnt fördelade under innehavstiden.

Med det anförda ansluter utskottet sig i princip till de i propositionen
föreslagna lösningarna.

SkU 1978/79:54

Vad därefter angår de i motionerna 2649 och 2650 framställda utredningsyrkandena
nöjer sig utskottet med att konstatera att departementschefen
aviserat en ny utredning om skogsbeskattningen och att denna utredning
enligt vad som uttalas i propositionen kommer att få en grundläggande och
allsidig karaktär. Utskottet anser att det inte är erforderligt att nu gå in
närmare på innehållet i direktiven för denna utredning.

Utskottet avstyrker således motionerna 2649 och 2650.

Vissa detaljer i propositionen tas upp i motionerna 2647 och 2648.

I den förstnämnda motionen vänder sig motionären mot att förslaget i
propositionen missgynnar vissa äldre fastighetsinnehav och yrkar att ett
avdragsgillt ingångsvärde bör beräknas även för fastigheter som förvärvats
före 1952.

Förslaget i propositionen har motiverats med att inflationen och de med
innehavstidens längd tilltagande utredningsproblemen gjort att avdrag f. n.
regelmässigt medges endast i början av innehavstiden och att det därför finns
skäl att i det nya systemet begränsa avdragsrätten för äldre fastighetsförvärv.
Med hänsyn till dessa förhållanden ansluter utskottet sig till propositionen i
denna del och avstyrker således motionen 2647.

I motionen 2648 anför motionären att så likartade regler som möjligt bör
gälla för olika ägarkategorier och vänder sig därför mot att lägre procentsatser
skall användas för beräkning av värdeminskningsavdrag för bolag än som
föreslås för enskilda personer.

Som redan nämnts innebär propositionen att bolag och vissa andra
juridiska personer endast skall kunna erhålla avdrag med sammanlagt 25 96
av anskaffningsvärdet mot 50 96 för enskilda personer och dödsbon.
Förslaget innebär vidare att de förhöjda procentsatserna för beräkning av
avdragsbeloppet vid rationaliseringsförvärv - 100 96 av rotvärdet - inte gäller
för juridiska personer. Bakgrunden till propositionen i denna del äratt skälen
för en avdragsrätt enligt vad som anförts vid remissbehandlingen inte är lika
starka för juridiska personer som för enskilda personer. Enligt departementschefen
är skogsinnehavet i dessa fall av mer permanent karaktär, varför
avdrag i praktiken ansetts kunna medföra en definitiv skattelättnad.
Likviditetsproblemen i samband med fastighetsförvärv har också ansetts
vara mindre för juridiska personer än för enskilda personer.

Utskottet instämmer i dessa bedömningar och anser att de skäl som
åberopas i motionen inte är tillräckliga för att utvidga avdragsrätten för bolag i
den utsträckning som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker således även
motionen 2648.

Mot de delar av propositionen, som utskottet inte berört närmare i det
föregående, har utskottet inte något att erinra.

SkU 1978/79:54

Utskottet hemställer

1. beträffande den allmänna utformningen av värdeminskningsavdraget
för skog m. m.

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2649 och
1978/79:2650 bifaller propositionen 1978/79:204 i denna del;

2. beträffande vissa äldre skogsinnehav

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2647 bifaller
propositionen i denna del;

3. beträffande värdeminskningsavdrag för juridiska personer

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2648 bifaller
propositionen i denna del;

4. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt och i
betänkandet anfört med bifall till propositionen antar därvid
fogade förslag till

a. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b. lag om ändring i skogskontolagen (1954:152).

Stockholm den 17 maj 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Nä/varande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s),
Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Tage Sundkvist (c)*, Olle Westberg i
Hofors (s), Kurt Söderström (m)*, Hagar Normark (s), Johan Olsson (c)*, Curt
Boström (s), Holger Bergqvist (fp), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s) och
Wilhelm Gustafsson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Curt Boström och Bo Forslund (samtliga s) som
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 39 med ”Sorn
framgår” och slutar på s. 41 med ”att erinra” bort ha följande lydelse:
Propositionen grundar sig på ett förslag, som lagts fram i en departementspromemoria
och som kritiserats vid remissbehandlingen från såväl skattepolitiska
som skogspolitiska utgångspunkter. Promemorieförslaget har
visserligen överarbetats i vissa avseenden, men de framförda anmärkning -

SkU 1978/79:54

arna har enligt utskottets uppfattning samma tyngd som tidigare.

Den avkastning som skogen ger bör givetvis beskattas fullt ut på samma
sätt som annan avkastning. Nu föreslås emellertid en ny princip beträffande
skogsbeskattningen, helt i strid mot vad som gäller på andra områden av
beskattningen. Värdeminskningsavdragen skall i fortsättningen beräknas
med hänsyn till försäljningspriset på försåld skog, och avdrag får medges även
om avverkningarna inte överstiger tillväxten på fastigheten. Reglerna
innebär i realiteten att hälften av inkomsterna av den försålda avverkningsrätten
får undantas från beskattning. Vid försäljning av avverkade skogsprodukter
får avdrag medges med 30 % av bruttoinkomsten, vilket bl. a. innebär
att avdrag får göras från rena arbetsinkomster. Även om avverkningskostnaderna
till följd av klen skog, dåliga avsättningslägen eller andra skäl varit så
höga att nettot på avverkningen blivit lågt, får avdrag fortfarande beräknas på
bruttot. Om dessa nya avdragsregler medför att underskott uppkommer, får
detta underskott t. o. m. dras av från andra inkomster.

I propositionen anförs att alltför stora avdrag normalt medför ökad
skattebelastning när fastigheten säljs. När det gäller fastighetsförsäljningar
innebär förslaget emellertid att realisationsvinstreglerna skall tillämpas även
beträffande skogen. Någon beskattning i samband med en eventuell
försäljning aktualiseras därför endast om en skattepliktig realisationsvinst
uppkommer. De indexregler som gäller vid realisationsvinstberäkningen
medför i själva verket att fastighetsförsäljningar i viss utsträckning tvärtom
kan utnyttjas för att uppnå ytterligare fördelar, t. ex. vid generationsskiften.

Som anförs i motionen 2450 kan de nya skattelättnaderna under de första
åren uppskattas till 600-700 milj. kr. per år, lågt räknat. Dessa skattelättnader
kan inte anses motiverade av sakliga skäl utan framstår som fördelningspolitiskt
utmanande, inte minst mot den bakgrunden att den enskilda
skogsmarken i allt större utsträckning kommit att ägas av personer som har
sin huvudsakliga inkomst från annat håll.

Redan skatte- och fördelningspolitiska skäl motiverar således att propositionen
avslås. Härtill kan emellertid även läggas rent skogspolitiska motiv
som åberopas i motionen 2450. De föreslagna reglerna kan väntas leda till en
ryckighet med stora avverkningar de första åren och på fastigheter som redan
är hårt avverkade. Härefter kan det antas att metoden verkar starkt
avverkningshämmande till dess att fastigheten genom försäljning övergått
till ny ägare. Det föreslagna systemet strider alltså mot skogsvårdslagens
intentioner och riktlinjerna för skogspolitiken.

Skogsnäringen spelaren avgörande roll för sysselsättning och regionalpolitik
i stora delar av vårt land. En ryckighet i avverkningen och en på längre
sikt växande brist på skogsråvara kan därför innebära ett allvarligt hot mot
sysselsättning och trygghet.

De nu gällande reglerna är tekniskt komplicerade och behöver förenklas.
Detta behov är dock inte större än att man under ytterligare några år kan

SkU 1978/79:54

avvakta resultatet av ett nytt utredningsarbete.

Utskottet ansluter sig således till uppfattningen i motionerna 2449 och 2450
att propositionen bör avslås och att en ny utredning bör tillsättas för att utreda
alternativa metoder för skogsbeskattningen. Utgångspunkten för detta
utredningsarbete bör vara ett oförändrat skatteuttag och att skogsbeskattningen
bör infogas som ett medel i förverkligandet av de skogspolitiska
målsättningarna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 2442 och 2450 samt
avstyrker propositionen. Detta innebär att även de yrkanden som framställts i
motionerna 2447 och 2448 om detaljändringar i de i propositionen föreslagna
reglerna bör avslås.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2649 och 2650
avslår propositionen 1978/79:204 och motionerna 1978/79:2647
och 2648.

2. av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren (m) som

dels anför följande:

1 propositionen föreslås regler för beräkning av ingångsvärde som medför
omotiverade skatteskärpningar för äldre fastigheter. Enligt vår mening bör,
för en fastighet förvärvad före 1952, detta års taxerade skogsvärde kunna
utgöra ingångsvärde i det nya systemet. Den som så önskar skall dock kunna
använda det för honom den 1 januari 1952 gällande ingångsvärdet. Vi
ansluter oss således till det yrkande som framställs i motionen 1978/79:2647.
Erforderliga ändringar i lagstiftningen bör genomföras i god tid hösten
1979.

dels anser att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2647 begär
skyndsamt förslag till sådana ändringar i lagstiftningen som
förordas i reservationen.

GOTAB 62157 Stockholm 1979