Skatteutskottets betänkande

1978/79:52

med anledning av propositionen 1978/79:141 om redovisning av mervärdeskatt, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartemeniet) föreslår i propositionen 1978/79:141 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lagom ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

2. lagom ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt och lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon. Ändringarna innebär bl. a. följande.

Uthyrning av fastighet eller lokaler för användning i verksamhet som medför skattskyldighet skall, om fastighetsägaren vill det, kunna medföra skattskyldighet. Ingående skatt som hänför sig till förvärv m. m. av sådan fastighet eller lokal blir avdragsgill och skyldighet föreligger att redovisa skatt på hyrorna. Motsvarande föreslås gälla vid upplåtelse av rörleselokaler med bostadsrätt. Förslaget undanröjer den skillnad i mervärdeskattehänseende som föreligger mellan den som driver verksamhet i egna lokaler och den som driver verksamhet i hyrda lokaler.

Den som är skattskyldig skall, om han förvärvar vara frän någon som inte är skattskyldig, få tillgodoföra sig avdrag för ingående mervärdeskatt med belopp som skulle ha utgjort mervärdeskatt om säljaren hade varit skattskyldig. Härigenom kommer endast det mervärde som skapas hos den skattskyldige att beskattas. Den dubbelbeskattning som nu kan uppkomma vid omsättning av begagnade varor undanröjs därmed. Reglerna skaU omfatta även de nu skattefria begagnade personbilarna och begagnade motorcyklarna. Åtgärden kompletteras på detta område med förslag om viss sänkning av den s. k. bilaccisen på personbilar och motorcyklar. Genom ett särskilt s. k. lagerskatteavdrag undanröjs en dubbelbeskattningseffekt på fordon som finns i lager vid ikraftträdandet.

Ränta skall inte längre räknas in i beskattningsvärdet vid kredittransaktioner.

Deklaration som enligt nu gällande bestämmelser skall lämnas den 5 augusti får enligt förslaget lämnas den 20 augusti. Deklaration som avser helt kalenderår eller andra halvåret för den som redovisar skatt två gånger per år får lämnas den 5 april året därpå i stället för den 5 februari.

1 Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 52

SkU 1978/79:52

SkU 1978/79:52 2

De nu avsedda ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

Vidare föreslås ändringar som berör avdragsrälten bl. a. i koncerner och när det gäller hyra av personbil, beskattningsvärdets bestämmande när det gäller viss kopiering och anstånd. Även dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

I propositionen föreslås även ändringar som avser skattskyldighetens inträde m. m. Skattskyldighet skall inträda när vara levereras eller tjänst tillhandahålls. De vid den tidpunkten gällande bestämmelserna om skatteplikt, skattesats m, m, avgör om och med vilket belopp mervärdeskatt skall redovisas.

Redovisning av mervärdeskatt, som nu kan ske enligt kontantmetoden eller faktureringsmeloden, skall enligt förslaget i princip ske när affärshändelse bokförs, dvs. enligt faktureringsmetoden. Avbetalningshandeln föreslås dock få redovisa skatt i takt med avbetalningarna. Vidare får länsstyrelsen möjlighet att, om synnerliga skäl föreligger, medge att redovisning av skatt även fortsättningsvis skall ske enligt kontantmetoden. En bibehållen kontantmetod skall kunna få användas av skattskyldiga för vilka övergång till redovisning enligt faktureringsmetoden skulle leda till kraftiga likviditetspäfrestningar. Skattskyldiga som har rätt att tillämpa förenklad bokföring enligt den s, k, pärmmetoden föreslås få rätt att under löpande år tillämpa kontantmetoden för sin redovisning av mervärdeskatt. Fordringar och skulder skall dock för dessa företag medräknas vid beskattningsårets utgång.

Skattskyldiga med en årsomsättning om högst 100 000 kr, föreslås få redovisa skatt endast en gång per år och skattskyldiga med en årsomsättning mellan 100 000 kr. och 200 000 kr. två gånger per år. Förslaget innebär att ca 350 000 deklarationer per år faller bort.

Förskott och a conto-betalningar föreslås bli beskattade när de tas emot utom när det gäller byggnads- eller anläggningsarbeten.

Tjänster som tas ut ur verksamhet för den skattskyldiges eller annans räkning föreslås bli beskattade.

Den nuvarande beskattningen av byggnader i vissa fall ersätts med beskattning av tjänst på fast egendom. Är det fråga om yrkesmässig byggnadsverksamhet i egen regi kommer beskattningen att avse uttag av tjänst.

Bestämmelserna om bl. a, tidpunkten för skattskyldighetens och redovisningsskyldighetens inträde skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1981,

SkU 1978/79:52

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968: 430) om mervärdeskatt' dels att 9 och 31 §§ samt anvisningarna till 9 § skall upphöra atl gälla, dels att 2—4, 6, 8, 10, 14—19, 22, 24, 25, 27, 32—36, 38—40, 46, 49, 51, 55 och 73 §§, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 2 § samt anvisningarna till 5, 8, 10, 11, 14, 15, 17 och 19 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att rubriken närmast före 65 § skall lyda "Tystnadsplikt m. m.", dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 5 b §§, och nya anvisningar, anvisningar till 4, 5 a och 22 §§. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §' Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter

1) skattepliktig vara, byggnad 1) skattepliktig vara eller tjänst, eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1—5, tjänst som anges i 10 § första stycket och avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 § 1, 3, 4 eller 5 i vad sistnämnda punkt avser annonsering eller annan reklam för utländsk uppdragsgivares räkning eller tjänst som anges ill § 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter

sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom utförsel

(export).

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare

för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 § första stycket

eller 11 §.

Länsstyrelsen kan efter ansökan av fastighetsägare besluta alt denne titts vidare skatt vara skaitskyldig för uthyrning helt eller delvis av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag för användning i verksamhet som medför skattskyldighet. Vad nu har sagts tillämpas även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

' Lagen omtryckt 1969: 237.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974: 885

anvisningarna till 9 § 1970: 183. - Senaste lydelse 1976: 928.

SkU 1978/79:52 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

3 §''

Delägare i enkelt bolag, s. k. gruvbolag eller partrederi är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. Efter ansökan av samtliga delägare kan länsstyrelsen besluta att den av delägarna som dessa föreslår tills vidare skall anses som skattskyldig för bolagets eller rederiets hela skattepliktiga verksamhet.

1 fråga om kommanditbolag och annat handelsbolag är bolaget skatt-skyldigt. Har skatlskyldig avlidit är dödsboet skattskyldigt. Har skatt-skyldig försatts i konkurs är konkursboet skallskyldigt.

Den som överlager skattskyldigs verksamhet eller del av sådan verksamhet är skattskyldig för affärshändelser som inträffar efler övertagandet, i den mån skattskyldighet ej inträtt för den tidigare ägaren.

4 §
Skattskyldighet inträder när ve- Skattskyldighet inträder när vara
derlag inflyter kontant eller i form levereras, tjänst tillhandahålls eller
av varor eller på annat sätt kom- uttag sker. Erhålls dessförinnan ve-
mer den skatlskyldige till godo och derlag helt eller delvis för be-
när uttag sker. ställd vara eller tjänst inträder

skattskyldighet för vederlaget när
del inflyter kontant eller på annat
sätt kommer den skattskyldige till
godo.   Vid upplåtelse av avverk
ningsrätt till skog inträder skatt
skyldighet, i de falt som avses i
punkt 1 fjortonde stycket av an
visningarna till 41   § kommunal
skallelagen (1928: 370), när betal
ning tas emot.
Länsstyrelsen kan efler ansökan
besluta att skaitskyldig vid redo
visning för mervärdeskatt skall in
räkna uppkomna fordringar i om
sättningen.                                               (Se vidare anvisningarna.)

5a§

Redovisningsskyldighet inträder när affärshändelse, genom vilken skattskyldighet har inträtt, enligt

:' Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts, om ej annat följer av andra—fjärde styckena eller av 5 b §. Är den skatlskyldige ej bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) etter ej skyldig all föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1951: 793) inträder dock redovisningsskyldighet när skattskyldighet inträder enligt 4 §.

Vid kreditförsäljning med förbehåll om ålertaganderätt får redovisningsskyldigheten anstå till dess betalning inflyter från köparen. Om fordringen diskonteras eller överlåts utan samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav inträder dock redovisningsskyldighet vid diskonteringen eller överlåtelsen. I fråga om annat tillhandahållande mot kredit kan länsstyrelsen, när principerna för den skattskyldiges bokföring föranleder det, medge att redovisningsskyldigheten inträder först vid beskattningsårets utgång, dock senast när betalning inflyter eller fordringen diskonteras eller överlåts.

Länsstyrelsen får, när synnerliga skäl föreligger, medge att vad som sägs i andra stycket om redovisningsskyldighetens inträde vid kredilförsäljning med förbehåll om ålertaganderätt skall tillämpas tills vidare av viss skattskyldig även i annat fall.

Försätts skaitskyldig i konkurs inträder redovisningsskyldighet för konkursgäldenären för alla affärshändelser för vilka skattskyldighet men ej redovisningsskyldighet har inträtt före konkursutbrottet. Den som övertar skattskyldigs verksamhet eller del därav är redovisningsskyldig för affärshändelse som inträffar efter övertagandet, i den mån redovisningsskyldighet ej har inträtt för den tidigare ägaren.

(Se vidare anvisningarna.) 5 h§

Vid uttag av tjänst .som sträcker sig över mer än en redovisnings-

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse period skatt, om ej annat framgår av andra etter tredje stycket, till varje redovisningsperiod hänföras den del av tjänsten som har utförts under perioden.

Utför den som hedriver yrkesmässig byggnadsverksamhet tjänst som till större delen avser ny-, till-etter ombyggnad av fastighet i egen regi inträder redovisningsskyldig-hel för skatt som hänför sig till uttag av tjänst senast två månader efter det att den fastighet eller del därav som uttaget avser har kunnat tas i bruk.

Har den som utför byggnads-etter anläggningsentreprenad uppburit betalning i förskott eller a conto inträder redovisningsskyldighet för skall som belöper på sådan betalning senast två månader efter slutbesiktning eller därmed jämförtig åtgärd, om ej annat följer av 5 a § fjärde stycket. IWot-svarande gäller i fråga om betalning i förskott eller a conto för vad som enligt denna lag räknas som leverans av vara och som tillhandahålls enligt avtal som avser byggnads- eller anläggningsentreprenad.

Redovisningsskyldighet föreligger icke för kalenderår under vilket den skattepliktiga omsättningen ej överstigit 10 000 kronor eller, i fråga om kalenderår under vilket skattepliktig verksamhet påbörjats eller upphört, elt häremot svarande belopp för den tid verk-.samheien bedrivits. För verksamhet som upphört under samma kalenderår som den påbörjats etter nästföljande kalenderår föreligger icke redovisningsskyldighet om den skattepliktiga omsättningen ej överstiger 10 000 kronor under den lid verksamheten bedrivits.

När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen medge att skatlskyldig tills vidare skall vara ■> Senaste lydelse 1973:928.

Redovisningsskyldighet föreligger om den skattepliktiga omsättningen för beskattningsåret överstiger 10 000 kronor. När särskilda skäl föreligger kan dock länsstyrelsen medge att skattskyldig skatt vara redovisningsskyldig även i annat falt.

Sedan redovisningsskyldighet har inträtt kvarstår den till dess länsstyrelsen beslutar all den skall

SkU 1978/79:52 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

redovisningsskyldig, trots att den upphöra. Har redovisningsskyl-

skalteptikliga omsättningen är av digheten inträtt på grund av atl

den mindre omfattning som sägs i omsättningen har överstigit 10 000

första stycket. Sådant medgivande kronor för beskattningsår, skall så-

gäller tills vidare, dock minst lill dant beslut meddelas när det kan

utgången av kalenderåret närmast antas atl den skattepliktiga omsätt-

efter del då redovisningsskyldighet ningen varaktigt kommer atl upp-

inträtt. gå till högst 10 000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §•-■

Från skatteplikt undantages

1) skepp för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljes eller uthyres till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införes till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

8) konstverk, som är hänförligt till tulltaxenummer 99.01-99.03 och som äges av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9) vatten från vattenverk,

10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet,
när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller
del därav, fusion eller liknande förfarande,

//) begagnad personbil och begagnad motorcykel, när sådant fordon omsattes inom landet,

12) tullfri trycksak och fram- 12) trycksak som är tullfri en-

kallad eller enbart exponerad mik- ligt tulltaxan (1977: 975) och rofilm, när varan införes lill lan- framkallad eller enbart exponerad det som gåva eller annars utan ve- mikrofilm, när varan införes till

•'I Senaste lydelse 1974: 888 jfr 1975: 923.

SkU 1978/79:52 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

derlag, samt rusdryck, tobaksvara, landet som gåva eller annars utan

cigarrettpapper och cigarretthyl- vederlag, samt spritdryck, vin,

sa vid införsel till landet i den ord- starköl, lobaksvara, cigarrettpap-

ning som avses i 12 § 4 mom. h) per och cigarretthylsa vid införsel

rusdrycksförsäljningsförordningen lill landet i den ordning som av-

(1954: 521) eller 1 § andra styc- ses i 18 § 4 tagen (1977: 293) om

ket förordningen (1961:394) om handel med drycker eller i 1 §

tobaksskatt, andra stycket lagen (1961:394)

om tobaksskatt,

13) frimärke, dock icke vid omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning,

14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dental-tekniker eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §" Tjänst är skattepliktig, om ej annat följer av 11 §, när tjänsten avser

1) skattepliktig vara och innefattar tillverkning på beställning, uthyrning, servering, formgivning, förmedling, lagring, montering, reparation, kontroll, analys, underhåll, ändring, rengöring eller omhändertagande och förstöring,

2) mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning, jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning eller ytbeläggning,

3) växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning, sådd, plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring, skörd, avverkning eller växtskydd,

4) byggnad, annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag, stängsel eller dylikt och innefattar uppförande, anläggande, rivning, reparation, ändring eller underhåll,

5) projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst beträffande mark, byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag,

6) transport som ej utgör personbefordran eller förmedling av sådan transport,

7) rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet,

8) automatisk databehandling,

9) reklam eller annonsering,

10) upplåtelse av rättighet som avses i 7 § fjärde stycket.
Skatteplikt föreligger också, i den mån regeringen förordnar därom,

för tjänst som omfattas av förordnande enligt 2 § tredje stycket.

Har länsstyrelsen enligt 2 § fjärde stycket beslutat om skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse som där avses är tjänsten skattepliktig.

(Se vidare anvisningarna.)

"Senaste lydelse 1974: 885.

SkU 1978/79:52 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §'
Beskattningsvärdet utgör Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad 1) vid omsättning av monte-
elter monieringsfärdigt hus samt ringsfärdigt hus samt vid servering,
vid servering eller rumsuthyrning rumsuthyrning eller sådan uthyr-
60 procent av vederlaget inräknat ning eller upplåtelse som avses i
skatt och, vid uttag, 60 procent av 10 § tredje stycket 60 procent av
saluvärdet inräknat skatt, vederlaget och, vid uttag, 60 pro
cent av saluvärdet,

2) vid omsättning av byggnads- 2) vid omsättning av byggnads-eller anläggningsentreprenad eller eller anläggningsentreprenad eller annan tjänst som avser fastighet annan tjänst som avser fastighet 60 procent av vederlaget inräknat 60 procent av vederlaget och, vid skatt, om ej annat följer av andra uttag, 60 procent av saluvärdet, stycket, om ej annat följer av andra stycket,

3) vid annan omsättning veder- 3) vid annan omsättning vederlaget inräknat skatt och, vid uttag, laget och, vid uttag, saluvärdet, saluvärdet inräknat skatt. om ej annat följer av tredje stycket.

Beskattningsvärdet utgör 20 pro- Vid omsättning av tjänst som

cent av vederlaget vid omsättning avses i 10 § första stycket 5 utgör
av tjänst som avses i 10 § 5 och beskattningsvärdet 20 procent av
för tjänst .som avser vederlaget och, vid uttag, 20 pro-

cent av saluvärdet. Motsvarande gäller vid omsättning av tjänst som avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet, teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4) mark för idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning.

Vid omsättning av kopior av ritningar etter motsvarande handlingar, vilka u-•rättats genom tjänst enligt 10 y, första stycket 5 i samband med planerat eller pågående byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet.

(Se vidare anvisningarna,)

15 §«

Vederlag hänföres tdl den redo- Redovisning av skatt för viss

visningsperiod då vederlaget erhål- redovisningsperiod skatt omfatta lits. Har beslut enligt 4 § andra affärshändelser genom vilka redo-

~ Senaste lydelse 1974: 885. »* Senaste lydelse 1970: 166.

Förestagen lydelse

visningsskyldighel har inträtt en-l\'gt 5 a§.

Nuvarande lydelse

stycket meddelats, hänföres till redovisningsperiod kontant vederlag som erhåttes under perioden och fordran som uppkommer under perioden.

Värde av uttag hänföres lill den redovisningsperiod då uttaget sker. Uttag av byggnad eller del av byggnad hänföres till den period då den i huvudsak tages i bruk.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats, får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran skall beloppet åter upplagas i redovisningen.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken den skattskyldige redovisat utgående skatt, får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran skall beloppet åter upptagas i redovisningen.

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke ulgör s. k. villkorlig rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för vilken utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges förmånen lill skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå minskningen av både vederlag och skatt.

Handling som avses i fjärde Handling som avses i tredje

stycket skall ligga till grund även stycket skall ligga till grund även

för avdrag för annan kundkredi-tering som avser skattepliktig omsättning.

Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket, inom Ire år från utgången av det kalenderår under vilket beslut om skattskyldighet har meddelats, fastigheten eller del därav titt någon som ej bedriver verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag, skall beloppet av åtnjutna avdrag för ingående skatt för ifrågavarande fastighet eller det därav återföras. Sker sådan uthyrning eller upplåtelse .sedan tre men ej sex år har förflutit från utgången av del kalenderår under vilket beslut om skattskyldighet har meddelats skall återföring göras med hälften av det belopp som nu sagts.

Skattskyldig skall, om ej annat följer av andra stycket, utfärda faktura eller därmed jämförlig handling för varje omsätlning för vilken skall utgår. Av handlingen skall framgå vederlaget, skattens belopp och övrigt som har betydelse för skattskyldighet och avdragsräti enligt 17 §.

Skattskyldig skall, om ej annat följer av andra stycket, utfärda faktura eller därmed jämförlig handling för varje omsättning för vilken skatt utgår. Av handlingen skall framgå vederlaget, skattens belopp och övrigt som har betydelse för skattskyldighet och avdragsrätt enligt 17 §. Bestämmelserna i detta stycke gäller även den som enligt 6 § första stycket är undantagen från redovisningsskyldighet.

Första stycket gäller icke för detaljhandel eller därmed jämförlig verksamhet och ej heller omsättning, för vilken avräkning mellan köpare och säljare sker enligt avräkningsnota som upprättas av köparen.

På frankeringsmärke eller liknande kvitto behöver skattens belopp icke anges.

Faktura skatt, om köparen begär det, utfärdas vid försäljning till skatlskyldig köpare av fastighet, som utgör lagertiltgång i byggnadsverksamhet och däri har tillförts skattepliktig tjänst utan att därefter ha tagils i bruk av säljaren. Av fakturan skall framgå utgående skatt som säljaren redovisat etter har all redovisa för gjorda uttag av skattepliktiga tjänster för fastigheten.

Säljer den som är skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket fastighet skall han, om köparen begär det, utfärda intyg om storleken av den

Skattskyldig får med de begränsningar som anges i 18 § vid redovisning av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel för verksamhet som medför skattskyldighet. Avdrag får göras även för ingående skall som hänför sig lill framställning för utgivares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation som är undantagen från skatteplikt enligt 8 § 6. Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod då betalning erlagts. Har medgivande enligt 4 § undra stycket lämnats föreligger avdragsräti för period då betalning erlagts eller skuld dessförinnan uppkommit.

Skattskyldig som är redovisningsskyldig får med de begränsningar som anges i 18 § vid redovisning av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel för verksamhet som medför skattskyldighet. Avdrag får göras även för ingående skatt som hänför sig till framställning för utgivares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation som är undantagen från skatteplikt enligt 8 § 6. Rän till avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts, om ej annat följer av andra stycket. Har medgivande enligt 5 a § andra stycket erhållits får avdrag göras först vid beskattningsårets utgång eller när betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför sig till förskotts-elter a conto-likvid får göras under den redovisningsperiod då betalning har erlagts eller, i fråga om byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdrags-rätt senast vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som hänför sig till förvärv, införsel eller förskotts- etter a conto-likvid före konkursutbroltet.

Vid kreditköp med förbehåll om ålertaganderätt får avdrag för ingående skatt göras endast för skall som belöper på vad som har betalats under redovisningsperioden. Motsvarande gäller när medgivande enligt 5 a § tredje stycket lämnats och vid förvärv av avverk-

Nuvarande lydelse

Bedrives verksamhet, som medför skattskyldighet, i faslighet som helt eller delvis äges direkt av den skaitskyldige eller av ett av honom helägt fastigheisförvattande företag eller av den som direkt eller indirekt hett äger det företag som hedriver verksamheten, får den skatlskyldige avdraga ingående skatt som belöper på förvärv för fasligheten som han själv eller det fastigheisförvattande företaget gör med så stor del av skatten som faller på faslighetens användning för den verksamhet som medför skattskyldighet. Motsvarande gäller delägare i samfällighet för vat-tenregtering, väghållning eller liknande ändamål.

Skatlskyldig som bedriver handel med bilar etter motorcyklar får avdraga ingående skatt på förvärv och införsel för verksamheten med undantag dock för ingående skatt på vara till etter tjänst på sådan begagnad personbil eller begagnad motorcykel som ulgör omsättningsvara i verksamheten.

Föreslagen Ivdelse

ningsrätt till skog. Har skattskyldig övertagit annan skattskyldigs verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för verksamheten, i den mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade helalats av honom.

Delägare i samfällighet för val-tenreglering, väghållning etter liknande ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv med vad som belöper på hans andel i samfalligheten. Vad som nu har sagts gäller endast i den mån i samfalligheten deltagande fastighet används i verksamhet .som medför skattskyldighet.

Tillhandahåller koncernföretag som avses i 43 § 3 mom. kommunalskattetagen (1928: 370) annat företag inom samma koncern tjänst som icke är skattepliktig får del andra företaget göra avdrag för den skatt som belöper på det förstnämnda företagets förvärv eller införsel för lilthaiidahållande av tjänsten, i den mån avdragsräti hade förelegat om förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga förelaget.

Förvärvar skaitskyldig mot vederlag skattepliktig vara från den som ej är skattskyldig för omsättning av varan skall .som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige anses det belopp som skulle ha utgjort utgående mervärdeskall för säljaren om denne hade varii skattskyldig för omsättningen. Vad nu har sagts gäller även den som är skatlskyldig för förmedling som

Nuvarande lydelse

Överstiger den ingående skallen för viss redovisningsperiod den ingående skallen för samma period, får det överskjutande beloppet avdragas i redovisningen för närmast följande redovisningsperiod eller perioder. Redovisar skatt-skyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat avdragas eller kvittas föreskrives i 49 §.

Föreslagen lydelse

avses i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2 §.

Skattskyldig, som i annan verksamhet än serveringsrörelse tillhandahåller kost ål personal, äger rält lill avdrag för ingående skall som hänför sig lill andra förvärv för detta tillhandahällande än .sådana som avser livsmedel eller andra förhnikningsvaror, / den mån ej annat följer av andra stycket av anvisningarna.

Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas föreskrivs i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

SkU 1978/79:52 15

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

etter motorcykel för annat ända
mål än yrkesmässig återuthyrning.
Medför verksamhet skattskyldig- Medför verksamhet endast del-
het i endast ringa omfattning, har vis skattskyldighet, får ingående
den skatlskyldige rält all avdraga skatt vilken hänför sig till förvärv
dels ingående skall som hänför sig eller införsel som till mer än 95
till förvärv eller införsel som helt procent avser den del av verksam-
avser den del av verksamheten heten som medför skattskyldighet
som medför skattskyldighet, dels avdragas utan uppdelning efter
skälig andel av ingående skatt som skälig grund. Föreligger skattskyl-
belöper på mera kostnadskrävande dighet för mer än 95 procent av
anskaffningar som huvudsakligen omsättningen, får ingående skatt
avser den verksamhet som medför som ej överstiger 1 000 kronor för
skattskyldighet. I fråga om verk- visst förvärv eller viss införsel av-
samhet som i endast ringa omfaii- dragas utan uppdelning efter skä-
ning icke medför skattskyldighet lig grund.
får avdrag göras för ingående skatt
utan uppdelning av denna efter
skälig grund.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsräti för ingående skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt förordnande som avses i 1 §.

19 §
Skatlskyldig som icke är un- Den som är redovisningsskyldig

dantagen från redovisningsskyldig- skall anmäla sig för registrering het enligt 6 § första stycket skall hos länsstyrelsen i det län, där anmäla sig för registrering hos den verksamhet drivs som anmä-länssiyrelsen i det län, där den lan avser, verksamhet drives som anmälan avser.

Anmälan för registrering göres på blankett enligt fastställt formulär. Driver någon flera verksamheter lämnas anmälan för varje särskild verksamhet.

Anmälan göres senast två veckor innan verksamhet som medför skattskyldighet börjar eller övertages. Vid ändring i förhållande som upptagits i anmälningshandling skall länsstyrelsen underrättas inom två veckor.

Om verkställd registrering utfärdar länsstyrelsen särskilt bevis som sändes lill den skattskyldige.

För att avgöra om skattskyldighet föreligger kan länsstyrelsen infordra uppgift frän näringsidkare som icke anmält sig för registrering.

(Se vidare anvisningarna.) 22 S"

Skaitskyldig som icke ar undan- Den som är redovisningsskyldig

lagen från redovisningsskyldighet skall utan anmaning iämna upp-enligt 6 § första stycket skall ulan gift (deklaration) för mervärde-

u Senaste lydelse 1974: 885.

Nuvarande lydelse

anmaning lämna uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske enligt 19 §. Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod under vilken verksamheten bedrives. Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningsperioder är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti, september och oktober samt november och december.

Kan det antagas atl ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt kommer alt överstiga utgående skatt med minst 1 000 kronor varje månad kan länsstyrelsen besluta atl redovisningsperiod lills vidare skall vara en kalendermånad. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen för viss skatlskyldig besluta atl redovisningsperioderna tills vidare skall vara perioderna janiuiri—april, maj—augusti och september—december eller all redovisningsperiod tills vidare skall utgöra halvt eller helt kalenderår.

Deklaration skall lämnas till länsstyrelsen i del län, där den skattskyldige registrerats, senast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som deklarationen avser. Sker inbetalning av skatt enligt 42 § andra stycket i behörig ordning, anses deklarationen ha lämnats till länsstyrelsen den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gircringshandling kommit in till postanstalt. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att skatlskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än som nu nämnts.

Deklaration skall avges på heder kett enligt fastställt formulär.

Föreslagen lydelse

skatt för varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske enligt 19 §. Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod .så länge redovisningsskyldighet föreligger. Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningsperioder är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti, september och oktober samt november och december.

Kan det antas atl ingående skatt för viss skatlskyldig regelmässigt kommer alt översliga utgående skatt med minst 1 000 kronor varje månad kan länsstyrelsen besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara en kalendermånad. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen för viss skallskyldig besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara halvt eller helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas till länsstyrelsen i det län, där den skatlskyldige registrerats, senast den 5 i andra månaden efler utgången av den redovisningsperiod som deklarationen avser, om ej annat följer av anvisningarna. Sker inbetalning av skatt enligt 42 S andra stycket i behörig ordning, anses deklarationen ha lämnats till länsstyrelsen den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gircringshandling kommit in till poslanslalt. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge all skallskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än som nu närnnts, och samvete saml avfattas på blan-

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen (1956: 623) äger motsvarande tillämpning i fråga om rätt att taga del av deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt. Deklarationen skall förvaras hos länsstyrelsen titt utgången av sjunde året efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända, då deklarationerna, om icke regeringen föreskriver annat, skall förstöras. Vad nu sagts gäller även beträffande andra uppgifter som avlämnats till ledning för faslställelse av skatt samt av myndighet vid skattekontroll upprättade handlingar.

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen (1956: 623) äger motsvarande tillämpning i fråga om rätt att taga del av deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt. Deklarationen skall förvaras hos länsstyrelsen under sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända, då deklarationerna, om icke regeringen föreskriver annat, skall förstöras. Vad nu sagts gäller även beträffande andra uppgifter som avlämnats till ledning för faslställelse av skatt samt av myndighet vid skattekontroll upprättade handlingar.

Slutligt beslut om faslställelse

av skatt skall meddelas, om den skattskyldige begär sådant beslut inom två månader från den dag då han fått del av preliminärt beslut. Föreligger särskilda skäl får slutligt beslut meddelas även om den skattskyldige ej begärt det.

Slutligt beslut skall innehålla uppgift om den skatt som skall betalas, avräknas etter återbetalas.

Har slutligt beslut enligt första stycket varken begärts eller meddelats och har tre år förflutit efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända, anses skatten fastställd genom slutligt beslut i enlighet med senasie meddelade preliminära beslut eller, om preliminärt beslut icke meddelats, i enlighet med deklaration. Motsvarande gäller när varken deklaration lämnats eller preliminärt beslut meddelats, varvid skatten anses fastställd till noll kronor. Slutligt be-

Slutligl beslut om faslställelse av skatt skall meddelas, om den skattskyldige begär sådant beslut inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått titt ända. Har preliminärt beslut meddelats skall dock slutligt beslut meddelas, om den skattskyldige begär sådant beslut inom två månader från den dag då han fått del av det preliminära beslutet. Föreligger särskilda skäl får slutligt beslut meddelas Även om den skattskyldige ej begärt det.

Har slutligt beslut meddelats får fråga om nytt sådant beslut icke prövas.

Beslut om efterbeskattning skall innehålla uppgift om den skatt som skall betalas.

Utan hinder av bestämmelserna i 55—57 §§ äger länsstyrelsen från skatt som skall betalas enligt första stycket för viss redovisningsperiod avräkna skatt som den skattskyldige kan återfå för annan redovisningsperiod under samma kalenderår. Som förutsättning härför gäller att det belopp som den skattskyldige kan återfå understiger det belopp som lian skall betala och atl allmänna ombudet tillstyrkt att avräkning får ske.

i« Senaste lydelse 1978: 197. "'Senaste lydelse 1973:928.

Utan hinder av bestämmelserna i 55—57 §§ äger länsstyrelsen från skatt som skall betalas enligt beslut om efterbeskattning för viss redovisningsperiod avräkna skatt som den skattskyldige kan återfå för annan redovisningsperiod under samma beskattningsår.

Efterbeskattning får ske först sedan slutligt beslut om faslställelse meddelats eller sådant beslut föreligger enligt 36 § tredje stycket och endast om fråga om efterbeskattning prövats senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända. Efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

Efterbeskattning får ske först sedan slutligt beslut om faslställelse av skatt meddelats eller när fråga om preliminärt beslut icke längre enligt 35 § får väckas. Efterbeskattning får icke ske med mindre fråga därom prövats senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

Har den skattskyldige avlidit, påföres efterbeskattning hans dödsbo. Sådan efterbeskattning får ske endast om fråga därom prövats senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket bouppteckning efter den skattskyldige lämnats in för registrering.

Har skattskyldig åtalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för honom får, även efter utgången av den i första eller andra stycket angivna tiden, efterbeskattning ske för det år som brottet avser. Detsamma gäller, om efterbeskattning medför att den skattskyldige enligt 12 § skattebrottslagen (1971: 69) är fri från ansvar för sådant brott, Efterbeskattning som har sagts nu får dock ske endast om fråga därom prövats före utgången av kalenderåret efter det under vilket åtalet väcktes eller åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige avlidit, skall fråga om efterbeskattning av dödsboet prövas inom sex månader från dödsfallet. Efterbeskattning som har åsatts efter åtal mot den skatlskyldige skall undanröjas av länsstyrelsen, om åtalet ej bifalls till någon del. Detta gäller dock ej, om åtalet ogillas med stöd av 12 § skattebrottslagen.

Tredje stycket skall tillämpas också i fall då den som har företrätt juridisk person åtalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för den juridiske personen eller är fri från ansvar för sådant brott på grund av 12 § skaltebrotlslagen.

46 §'

Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den utgående skatten, återbetalar länsstyrelsen det överskjutande beloppet / den mån kvittning icke skett enligt 17 § sjunde stycket.

Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den utgående skatten med minst 1 000 kronor, återbetalar länsstyrelsen det överskjutande beloppet.

Understiger skillnaden mellan ingående skatt och utgående skatt 1 000 kronor, återbetalar länsstyrelsen skillnadsbeloppet när det icke kan avdragas eller kvittas enligt 17 § fjärde stycket. Föreligger särskilda skäl, kan länsstyrelsen även i annat fall besluta om återbetalning av belopp under I 000 kronor.

Skatlskyldig som är undantagen från redovisningsskyldighet enligt 6 § första stycket har icke rätt till återbetalning av ingående skatt.

Överstiger skatt som skattskyl- Överstiger skatt som skatlskyl-

dig betalat för viss redovisnings-     dig betalat för viss redovisnings
period   skatten   enligt   beslut   om     period skatt som fastställts eller
faslställelse, återbetalar länsstyrel-     anses fastställd,   återbetalar   läns-.
sen det överskjutande beloppet.        styrelsen det överskjutande belop-

pet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som avkrävts honom, återfår av länsstyrelsen vad han betalat för mycket.

SkU 1978/79:52 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt överlåtas eller utmätas,

I övrigt gäller uppbördslagens 1 övrigt gäller uppbördslagens

bestämmelser om restitution av (/955.-272) bestämmelser om resti-skatt i tillämpliga delar beträffan- tution av skatt i tillämpliga delar de återbetalning av mervärdeskatt, beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

51 §2

Talan mot meddelat slutligt be- Talan mot meddelat slutligt be
slut eller mot beslut att icke med- slut eller mot beslut att icke med
dela slutligt beslut eller mol beslut dela preliminärt eller slutligt be-
om efterbeskattning, skatlskyldig- slut eller mot beslut om efterbe-
het, redovisningsskyldighet eller skattning, skattskyldighet, redovis-
restavgift förs hos länsrätten genom ningsskyldighet eller restavgift förs
besvär. hos länsrätten genom besvär.

Mot beslut om skatterevision el- Mol preliminärt beslut eller mot

ler mot länsstyrelses beslut i fråga beslut om skallerevision eller mol

om registrering eller föreläggande länsstyrelses beslut i fråga om re-

av vite får talan ej föras. gislrering eller föreläggande av vite

får talan ej föras.

Talan mot länsstyrelses beslut i övrigt enligt denna lag föres hos riksskatteverket genom besvär. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

55 §2-' Skallskyldig får anföra besvär i särskild ordning om

1) skatt fastställts i strid med bestämmelserna om vem som är skattskyldig eller om vad som är skattepliktigt,

2) skatt fastställts mer än en gång för samma omsättning,

3) beskatiningen blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4) någon till följd av underlåtenhet att lämna deklaration eller infordrad uppgift, felaktighet i deklaration eller annan uppgift som han lämnat eller i uppgift eller handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgifl fått skatten för viss redovisningsperiod fastställd lill belopp som väsentligt avviker från vad som rätteligen bort fastställas för perioden,

5) någon i annat fall kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda att skatten fastställts till belopp som väsentligt avviker från vad som fastställts.

Besvär enligt första stycket 4 och 5 får upptagas till prövning endast om besvären kan grundas på omständighet eller bevis, varom kännedom saknats när skatten fastställts, och det framstår som ursäktligt att den som söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheterna eller beviset för att få rättelse.

3 Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1978/79:86 föreslagna lydelsen. 2 Senaste lydelse 1971:400.

Nuvarande lydelse

Besvär som avses i första stycket får anföras senast under sjätte året efter utgången av del kalenderår under vilket redovisningsperioden gått lill ända.

Allmänt ombud får enligt första till den skaltskyldiges förmån och även till den skattskyldiges nackdel.

Föreslagen lydelse

Besvär som avses i första stycket får anföras senast under sjätte året efler utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända.

och tredje styckena anföra besvär I fall som avses i första stycket 3

Bestämmelserna i 34 § gäller i tillämpliga delar vid prövning av besvär i särskild ordning.

73 §

Utgående mervärdeskatt räknas icke som intäkt och ingående sådan skatt icke som kostnad vid inkomsttaxeringen.

Har mervärdeskatt likväl medräknats vid inkomstredovisningen anses skatten i den mån den betalats till staten som sådan speciell skatt, för vilken avdrag får åtnjutas vid inkomsttaxeringen enligt kommunalskattelagen. Till följd härav utgör återbetalad, avkortad eller avskriven mervärdeskatt, för vilken avdrag medgivits vid inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen. För skattskyldig som icke är redovisningsskyldig utgör dock utgående mervärdeskatt intäkt och ingående sådan skatt kostnad vid inkomstredovisningen enligt kommunalskattelagen.

Har återföring av mervärdeskatt gjorts enligt 15 § femte eller sjätte stycket räknas det återförda beloppet, i den mån det har betalats till staten, som driftkostnad vid beräkning av inkomst av fastighet eller rörelse enligt kommunalskattelagen.

Anvisningar

till 2 §

1 .-'•"' Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet, av annan faslighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370). Som yrkesmässig verksamhet räknas även realisation av levande och döda inventarier i jordbruksfastighet, även om intäkten därav icke är skattepliktig enligt kommunalskallelagen. Som yrkesmässig räknas även annan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsattes under rörelseliknande former.

1. Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav ulgör skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse enligt kommunalskallelagen (1928:370). Som yrkesmässig verksamhel räknas även rea-lisalion av levande och döda in-venlarier i jordbruksfaslighet, även om intäkten därav icke är skattepliktig enligt kommunalskattelagen. Som yrkesmässig räknas även omsättning av vara från fastighet som avses i 24 § 2 etter 3 mom. kommunalskallelagen och iithyr-

Nuvarande Ivdelse

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses som yrkesmässig endast om den sker under butiksmässiga former. Utan hinder härav anses alltid som yrkesmässig försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering, finansieringsföretags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget samt omsättning av fartyg eller luftfartyg som utgör anläggningstillgång och varit undantaget från skatteplikt vid förvärvet eller införseln.

Föreslagen lydelse

ning enligt 2 § fjärde stycket av sådan fastighet samt annan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsätts under rörelseliknande former.

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 10 § första stycket 2 eller 4 anses hedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skatlskyldige utför eller låter ulföra på fastighet som för honom ulgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskallelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskallelagen och som av den skatlskyldige stadigvarande brukas .som hostad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varit undantager 'rån skatteplikt enligt 8 § 1. Tillnandahåtlande av kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i serveringsrörelse. Skatlskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel anses .som yrkesmässig endast om rätt lill avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegal.

SkU 1978/79:52 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske förelagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhel som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, all säkerhet skall ställas for skattens betalning. Underlag för kontroll av skalteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten, när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig till den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig verksamhel anses alltid statens järnvägars befordran av varor, postverkets befordran av varor i diligensrörelsen samt postverkets befordran av postpaket och gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kommuns omsättning av vara som avses i 8 § 4, transport i samband med renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger Om särskilda skäl föreligger kan
kan regeringen förordna att stal- regeringen förordna att statlig
lig verksamhet, som avser eget be- verksamhet, som avser eget behov
hov och som ej enligt andra eller och som ej enligt sjunde eller
tredje stycket är att anse som yr- åttonde stycket är alt anse som
kesmässig, lills vidare skall anses yrkesmässig, lills vidare skall an-
utgöra yrkesmässig verksamhet. ses utgöra yrkesmässig verksamhel.

Verksamhel som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen (1971: 437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

2.28 led omsättning av vara, 2. Med omsättning förstås en-

byggnad eller tjänst förstås enligt ligt denna lag att vara levereras i
denna lag alt vara eller byggnad samband med försäljmng, att
.säljes och att tjänst utföres eller tjänst utförs eller förmedlas (/;//-
förmedlas (lilthandahåtles) mot handahåtts) mot vederlag, att be-
vederlag. Med försäljning likställes talning uppbärs i förskott eller a
byte, conto för beställd vara eller tjänst

saml atl vara eller tjänst uttas. Med försäljning eller tillhandahållande likställs byte. Med uttag förstås att " Senaste lydelse 1978: 73.

Nuvarande Ivdelse

Med omsättning förslås vidare uttag av vara ur verksamhel för annat ändamål än för försäljning, när rätt titt avdrag för ingående skatt föreligger enligt 17 §. Som omsättning anses i enlighet härmed uttag av vara för den skallskyldiges eller hans anställdas personliga bruk. Utför den som bedriver byggnadsrörelse reparations-, underhålls- eller förbättringsarbete på

Föreslagen lydelse

a) vara las i anspråk av den skattskyldige eller överlåts utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, när rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig lill den skattskyldiges förvärv av varan har förelegat,

b) vara överförs från verksamhetsgren som medför skattskyldighet till verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet,

c) skepp, fartyg eller luftfartyg eller det, tillbehör eller utrustning därtill, som vid förvärvet eller införseln har undantagits från skatteplikt enligt 8 § 1, tas i anspråk för ändamål som ej berättigar titt sådant undanlag,

d) tjänst, som även på annat
sätt yrkesmässigt omsätts i verk
samhet, utförs eller tillhandahålls
av den skattskyldige för egen eller
annans räkning utan vederlag eller
mol vederlag som understiger del
allmänna saluvärdet, om ej annat
följer av andra stycket,

e) tjänst / yrkesmässig bygg
nadsverksamhet av annan än den
skatlskyldige tillförs fastighet som
innehas etter nyttjas av den skatl
skyldige för annat ändamål än sta
digvarande bruk i byggnadsverk
samheten,

f) vara, som utgör omsättnings
tillgång i skattskyldigs verksamhel,
utnyttjas av den skattskyldige eller
annan för privat bruk, när värdet
av det privata utnyttjandet är mer
än ringa.

Omsättning enligt första stycket d) anses ej föreligga, om tjänst som uttas avser nyttjande av förhyrt fordon och rätt till avdrag för ingående skatt som belöper på hyran inte alts etter endast delvis föreligger enligt 18 § andra stycket. Utför skattskyldig själv tjänst för egen räkning anses omsätlning enligt första .stycket d) föreligga endast om han i samband med tjäns-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

egen fastighet, som icke användes ten tar ut vara av mer än ringa i rörel:, -n och ej heller utgör lager- värde. tillgång i denna, anses uttag av byggnadsmaterial och annat material för arbetet som omsättning. Omsättning föreligger även när den som hedriver handel med begagnade personbilar eller begagnade luolorcyklar i förening med verksladsrörelse uttager vara ur verksladsrörelsen för atl tillföras begagnad personbil eller begagnad motorcykel som utgör omsättnings-vara i handeln med begagnade så-dana fordon.

Uttag av byggnad anses som omsättning när uttaget sker nr byggnadsrörelse. Andra stycket äger därvid motsvarande tillämpning. Byggnad anses som uttagen även om den behålles av den som driver byggnadsrörelsen utan att användas för stadigvarande bruk i denna.

Som omsättning anses ej uttag av vara, som utgör omsättningstillgång, för användning i verksamhet som medför skattskyldighet.

Som omsättning anses icke uttag av maskin eller annan skattepliktig vara med undantag av skattepliktig personbil eller motorcykel från tager av omsätlningsvaror för användning som anläggningstillgång eller material i den skaltskyldiges skattepliktiga verksamhel.

Som omsättning anses icke heller skadevållandes avhjälpande av skada. Ersättning som erhälles för annat omhändertagande än sådant som avses i 11 § 3 anses icke som omsättning för mottagaren.

Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 000 kilogram.

tdl 4 §

Med leverans av vara förslås ull varan avlämnas till köparen eller avsänds till köparen mot postförskott eller efterkrav.

titt 5 a §

Beskattningsår enligt denna tag utgörs av beskattningsåret enligt kommunalskallelagen (1928: 370). Om den verksamhet redovisningen avser inte medför skattskyldighet enligt den tagen, utgörs beskattningsåret av kalenderåret. Förs i verksamheten räkenskaper som avslutas med årsbokslut, får dock räkenskapsåret utgöra beskattningsår om det sammanfaller med räkenskapsår som är tillåtet enligt bokföringslagen (1976: 125).

till 8 §2'

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget gods. Undantaget för skepp gäller icke sådan farkost, för vilken förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande lill huvuduppgiften. Flodspruta, pontonkran, flytdocka och annan till tulllaxenummer 89.03 hänföriig farkost än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för yrkesmässigt fiske gäller alla fartyg, som säljes eller införes för att användas vid sådant fiske, oavsett om fartyget är särskilt anordnat för detta ändamål.

Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endast sådant fartyg som ställes lill förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara, som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

Undanlaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

Undantaget för periodisk publi kation under 6 gäller svenskt och utländskt alster av angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer med normall minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporations-idrottsförbundet eller är represen-

•-f Senaste lydelse 1974: 888 jfr 1975: 923

Undanlaget för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och utländskt alster av angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporations-idrottsförbundet eller är represen-

Föreslagen lydelse

terad inom Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sammanslutning som anges i I § kungörelsen (1970: 301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgifl att stödja hemvärnels verksamhel.

Nuvarande lydelse

terad inom Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sammanslutning som anges i 1 § punkt 1 kungörelsen den 11 december 1953 (nr 737) angående frivillig försvarsverksamhet eller som har t'" uppgifl alt stödja hemvärnets veri-.,s;imhet.

Fordon under 11 anses som begagnat endast om det tidigare för annat ändamåt än yrkesmässig återförsäljning sålts eller uttagits inom landet eller införts lill landet. Har ny personbil eller ny motorcykel anskaffats för yrkesmässig uthyrning anses fordonet icke som begagnat när del säljes etter uttages av ulhyraren.

10 §2>-

Skatteplikt föreligger icke för lagring av vara åt annan än skattskyldig eller för tvätt av utrustning till icke skattepliktigt fartyg eller luftfartyg. Tjänst under 1 som avser sådan krigsmateriel, som anges i 8 § under 2 och som äges av staten, är skattefri.

till

Tjänst under 1 är icke skattepliktig om den avser annan sådan vara som är undantagen från skatteplikt enligt 8 § än begagnad personbil eller begagnad motorcykel. Skatteplikt föreligger ej heller för lagring av vara åt annan än skatt-skyldig eller för tvätt av utrustning till icke skattepliktigt fartyg eller luftfartyg. Tjänst som avser sådan krigsmateriel, som anges i 8 § under 2 och som äges av staten, är skattefri.

Med tillverkning på beställning avses förfärdigande av vara av material som huvudsakligen tillhandahålles av beställaren.

Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande av mätare, apparat eller dylikt vid abonnemang pä gas, vatten, värme, elektrisk kraft, teletjänst eller liknande.

Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck eller annan serveringsvara för förtäring på stället inom därför iordningställd lokal eller plats.

Förmedling under 1 är skattepliktig endast när den sker av den som är handelsagent enligt lagen (1914: 45) om kommission, handelsagentur och handelsresande.

Som skattepliktig anses icke rengöring av möbler och annan lös egendom i samband med rengöring av bostäder och andra lokaler.

Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande av sopor och avfall.

-" Senaste lydelse 1973: 928.

Till skattepliktig tjänst under 5 hänföres även tjänst som avser inredning av byggnad eller anläggning.

Tjänst som innebär bärgning räknas som iransportljänst.

Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons samt införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller annan publikation eller i s. k. ljustidning.

till 11 §21.

Med resgodsbefordran avses även transport av personbil eller motorcykel med fartyg i inrikes trafik, när transporten utföres i samband med befordran av fordonels förare med samma transportmedel.

Undantaget under 3 för transporter lill eller från utlandet gäller direkta sådana transporter. Sker särskild transport av export- eller importgods helt inom landet, föreligger skattepliktig transporttjänst.

Med transport i samband med renhållning förstås även bortforsling av sopor, avfall eller liknande från faslighet enligt avtal som icke endast gäller tillfälligl transportuppdrag.

Undantaget under 3 för tjänst för utländsk uppdragsgivares räkning gäller endast när tjänsten har avseende på verksamhet som uppdragsgivaren bedriver och som skulle ha medfört skattskyldighet till mervärdeskatt, om den bedrivits här i landet.

Undantaget under 9 gäller ej när fråga är om djursjukvård.

till 14 1 beskattningsvärdet ingår i förekommande fall även annan statlig skatt eller avgift än mervärdeskatt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid annan omsättning det pris som övercnskommits vid avtalels ingående enligt då utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget skall inräknas avbetalningstillägg, finansieringslillägg, ränta och annat pristillägg sorn skall erläggas av köparen enligt avtalet. Utslälles i samhand med avtalet växel eller annat skuldebrev för betalningen, utgöres det avtalade priset av belopp enligt sådan handling med tillägg av kontant likvid som därutöver erlagts. Delta gäller även om lägre pris (inges i faknira eller liknande lunidling.

-'■' Senaste lydelse 1973: 928. •"' Senaste lydelse 1974: 885.

I vederlaget eller saluvärdet inräknas mervärdeskatt och annan statlig skatt eller avgift.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhällna likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid annan omsättning det pris som övercnskommits vid avtalets ingående enligt utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget skall inräknas avbetal-ningstillägg och varje annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet mom ränta.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig oinsättning får avdrag icke göras för s. k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kiindväxcl.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas lill bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som föreskrives i kommunalskallelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som ej ulgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen, bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller saluvärdet eller, i fråga om monieringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag för såväl skattepliktig som icke skattepliktig omsättning bestämmes beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig crund.

Vid (inisältning av byggnad anses särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 som vederlag för sådan tjänst.

Vid försäljning av byggnad och mark bestämmes del på byggnaden belöpande vederlaget till skillnaden mellan hela vederlaget minskat med särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 och saluvärdet av marken vid försäljningstillfället. Ingår i saluvärdet av marken värde som enligt anvisningarna lill 9 § skatt anses som omsättning av skattepliktig tjänst, bestämmes beskattningsvärdet härför enligt 14 § andra stycket. Motsvarande gäller vid annan omsält-

Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster, för vilka olika regler för heskatl-ningsvärdels bestämmande gäller eller av vilka en del icke är skattepliktiga, bestäms beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller saluvärde vid uttag.

Vid uttag av tjänst som avser faslighet anses saluvärdet motsvara summan av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet av den skaltskyldiges eget arbete.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

ning av byggnad eller mark som utgör lagertiltgång i byggnadsrörelse. Uttages del av byggnad bestämmes beskattningsvärdet titt skälig del av beräknat saluvärde för hela byggnaden. Vad nu sagts gäller även ifråga om sådant värde som avses i anvisningarna till 9 !f, när mark uttages för att delvis användas för annat ändamål än för stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen.

.Med monieringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk, som för uppförande på fast grund levereras antingen i form av färdigställda byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner, även med tillhörande beklädnads- och isoleringsmaterial, samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt färdigmonterat.

till 15 S'"

till 17 !;■'-Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skaltedebitering på inköps-faktura, avräkningsnota eller motsvarande handling om icke säljaren enligi 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet all pl sådan handling ange skattens belopp.

Bestämmelserna i 17 § andra stycket gäller oberoende av till vilken förvärvskälla enligt kommunalskattelagen (1928:370) den fastighets förvaltande verksamheten är att hänföra.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i vcrk-

Avdragsrälten för ingående skatt [)å driftkostnader för personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skatlskyldigs verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis användes i verksamheten. A\ser ingående skatt i annat

•'" Senaste lydelse 1970: 166. •'-Senaste lydelse 1973:928.

3 Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 52

SkU 1978/79:52 34

Nuvarande hdelse Föreslagen Ivdelse

lull eiulasl delvis sådant förvärv samhelen. Avser ingående skatt i
som onifattas av avdragsrätten el- annat fall endast delvis sådant för-
Icr entlasi delvis verksamhet som värv som omfattas av avdragsrät-
omjdtUis av skyldighet alt erlägga ten eller endast delvis verksamhet
ntervärdeskatt, skall beloppet av som medför skattskyldighet el
den avdiagsgilhi ingående skatten ler verksamhel som endast delvis
bestämmas genom uppdelning ef- medför skattskyldighet, skall be
ter skälig grund när annat ej föl- loppet av den avdragsgilla ingäen-
jer av I S § tredje stycket. de skatten bestämmas genom upp-

delning efter skälig grund när annat ej följer av 18 § tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara lill skattskyldig här i landet skatt erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsräti förelegat om kiiparen själv eriagt skatten,

Avdragsrälten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela skatten, även om i arrendet ingår värdet av boslad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget.

Skattskykligs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skatlskyldigs kostnad härför bestridcs av skadevållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom Ire år från utgången av del kalenderår under vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 § fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som upplåts för verksamhel som medför skattskyldighet enligt denna lag.

till 19 S'" Skattskyldig anses driva verksamhet i det län, där verksamhetens styrelse har sitt säte eller, om säte för verksamheten ej bestämls eller styrelse ej finnes, där verksamheten drives från fast driftställe eller, om sådant driftställe ej finnes, där den skatlskyldige är bosall.

Utländsk företagare, som enligt Utländsk företagare, som enligt
punkt I femte stycket av anvis- punkt 1 sjätte stycket av anvis
ningarna till 2 § skall företrädas    ningarna till 2 § skall företrädas
av representant, anses driva verk-     av representant, anses driva verk
samhet i det län. där represenlan-      samhet i del län, där representan-

■'■■ Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:52 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tens verksamhet anses bedriven en- tens verksamhet anses bedriven en
ligt första stycket. ligt första stycket.

till 22 §

Om skattskyldig regelmässigt upprättar kortperiodiska bokslut kan länsstyrelsen medge att redovisningsperiod om en eller två månader får förkortas eller förlängas med ett mindre antal dagar. Deklaration skall dock även i sådant falt lämnas inom den för perioden fö reskrivna ordinarie liden.

Deklaration som avser redovisningsperioden juli—december eller helt kalenderår får lämnas senast den 5 april året därpå.

Deklaration för redovisningsperiod som går lill ända den 30 juni får lämnas senast den 20 luigusti.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979 såvitt avser 2, 8, 10, 14, 16, 18 och 73 §§, punkt 1 av anvisningarna till 2 § samt anvisningarna till 5,8. 10, II, 14, 17, 19 och 22 SS och i övrigt den 1 ianuari 1981. I samband med ikraftträdandet skall följande iakttas.

1. Om ej annat följer av 2—16 gäller de äldre bestämmelserna fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till liden före ikraft-trädanilet och i fråga om tillhandahållande före ikraftträdantlet.

2. Har skriftligt avtal om leverans av vara eller byggnad eller tillhandahållande av tjänst träffats före den I januari 1981 gäller de äldre bcslärnmclserna i fråga om tidpunkten för inträde av skattskyklighet. redovisningsskyldighet och rätt till avdrag för ingående skall.

3. De äldre bestämmelserna i 18 § andra stycket 2 tillämpas till utgången av år 1980.

4. De nya bestämmelserna i 2 S första stycket, i 14 S om uttag av tjänst, i 16 S fjärde stycket, i punkt I andra stycket av anvisningarna till 2 §. i punkt 1 tredje stycket av an\ isningarna till 2 S om kost ät personal, i anvisningarna till 5 S om skatt som har upptagits i faktura enligt 16 S fjärde stycket samt i första sucket av anvisningarna till 22 S tillämpas först efter utgången av år 1980.

5. De äldre bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 2 § om uttag av vara ur verkstadsrörelse och i 17 § tredje stycket tillämpas ej efter utgången av juni månad 1979.

6. De nya bestämmelserna i anvisningarna till 14 S om att ränta ej skall inräknas i beskattningsvärdet tillämpas i fråga om ränta som erläggs efter utgången av juni månad 1979 och avser leverans efter denna tidpunkt.

7. De nya bestämmelserna i åttonde stycket av anvisningarna till 17 S gäller endast om slutbesiktning eller motsvarande åtgärd har vidtagits efter utgången av februari månad 1979.

SkU 1978/79:52 3,,

S De äldre bestiimmelscrna gäller fortfarande vid omsättning av byggnad, som vid utgången av år 1980 utgör lagertillgång i byggnadsrörelse, samt värde enligt anvisningarna till 9 § som har tillförts mark som vid denna tidpunkt utgör lagerlillgång i sådan rörelse. Motsvarande gäller för vad som därefter tillförs sådan byggnad eller mark som ett led i färdigställande av vid utgången av år 1980 pågående arbeten.

9. De nya bestämmelserna i 15 § femte—sjunde styckena, i 17 §
fjärde och femte styckena och i 46 § första stycket tillämpas från in
gången av juli månad 1979.

10. Skatlskyldig som efler utgången av år 1980 skall lämna redovisning enligt 22 § för helt beskattningsår får, om beskattningsåret ej sammanfaller med kalenderår, lämna en deklaration för tiden från ingången av år 1981 till ingången av närmast följande beskattningsår.

11. De nya bestämmelserna i 24, 25, 34, 38 och 55 §§ tillämpas i fråga om beskattningsår som börjar efler utgången av år 1980. De äldre bestämmelserna i 24 och 25 §§ tillämpas i fråga om underlag eller deklaration som avser tid dessförinnan. De äldre bestämmelserna i 38 § törsta stycket tillämpas i fråga om efterbeskattning för redovisningsperiod före ingången av år 1981.

12. De nya bestämmelserna i 33, 35, 36, 40 och 51 §§ tillämpas pä beslut som meddelas efter ikraftträdandet,

13. De nya bestämmelserna i anvisningarna till 5 a § tillämpas även löre ikraftträdandet vid beräkning av tid enligt 35. 36, 39, 40 eller 55 §.

14. Skattskyldig som bedriver yrkesmässig återförsäljning av personbilar eller motorcyklar får, beträffande sådant fordon som vid ingången av juli månad 1979 finns i lager och som har varit undantaget från skatteplikt enligt 8 § 11 vid förvärvet, tillgodoföra sig avdrag för ingående skall med belopp som skulle ha utgjort ingående skatt om förvärvet skett den I juli 1979 eller senare. Motsvarande gäller personbil eller motorcykel, som vid ikraftträdandet utgör anläggningstillgång i verksamheten och som enligt den äldre bestämmelsen i 8 § 11 skulle ha varit undantagen från skatteplikt vid omsättning före ikraftträdandet. Avdraget skall i detta fall beräknas med ledning av fordonets värde vid utgången av närmast föregående beskattningsår eller, om fordonet då inte ägdes av den skattskyldige, anskaffningskostnaden. Har skatt redovisats för uttag för fordon som avses i denna punkt eller har avdragsrätt ej förelegat för ingående skatt. Som hänför sig till förvärv för sådana fordon omfattar avdragsrätten enligt denna punkt även redovisad utgående skatt eller ej avdragsgill ingående skatt som nu har sagts. Avdrag får göras vid redovisningen av skall för den första redovisningsperiod som går till ända efter ikraftlrädandel.

Belopp för vilket avdrag har medgetts skall återföras till beskattning vid taxering lill statlig och kommunal inkomslskalt för det beskattningsår, under vilket avdraget har medgetts.

Har avdrag enligt denna punkt medgetts för visst fordon skall mervärdeskatt alltid redovisas vid omsättning av fordonet.

15. Skattskyldig får vid redovisning av skatt för den första redovisningsperioden efter utgången av år 1980 redovisa utgående skatt som belöper på gjorda tillhandahållanden före den 1 januari 1981 och samtidigt göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel före sistnämnda tidpunkt, under förutsättning att redovisningsskyldighet eller avdragsrätt ej har inträtt dessförinnan.

16. Länsstyrelsen får i fråga om redovisningsperioder som infaller un-

Nuvarande Ivdelse

« §

Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 2 kronor och 30 öre per kilogram tjänstevikt. Överstiger ijänsteviklen 1 600 kilogram, utgår ytterligare skatt med 290 kronor för varje fullt femtiotal kilogram varmed Ijänsteviklen överstiger I 600 kilogram. Skatten beräknas lill helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 420 kronor om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, med 550 kronor om tjänstevikten är högre men ej överstiger 160 kilogram, med 840 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men ej överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 1 400 kronor.

Föreslagen lydelse

Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 1 krona och 90 öre per kilogram tjänstevikt. Överstiger tjänstevikten 1 600 kilogram, utgår ytterligare skatt med 250 kronor för varje fullt femtiotal kilogram varmed tjänstevikten överstiger I 600 kilogram. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 350 kronor om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, med 460 kronor om tjänstevikten är högre men ej överstiger 160 kilogram, med 700 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men ej överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 1 200 kronor.

SkU 1978/79:52 38

Motionerna

1 detta sammanhang behandlas

dels de med anledning av propositionen 1978/79:141 väckta motionerna

1978/79:2586 av Axel Kristiansson (c) och Rolf Rämgård (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar alt sjunde stycket av anvisningarna lill 10 §
mervärdeskatielagen skall ha följande lydelse:

"Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande av sopor och avfall samt rening av avloppsvallen.",

2. all den ändrade lydelsen skall gälla fr. o. m. den I april 1974,

3. att skattskyldig i förekommande fall skall i extraordinär ordning äga anföra besvär över slutligt beslut som innebär, atl rening av avloppsvallen icke ansetts utgöra skattepliktig verksamhet;

1978/79:2587 av Johan Olsson m. fl (c, s, m) vari hemställs all riksdagen beslular

1. all förelag som enligt Bokföringsnämndens anvisningar har räll lill redovisning enligi den s. k. renodlade pärmmeloden får redovisa mervärdeskall enligt kontantmetoden i fråga om samtliga perioder under året,

2. all möjlighet till redovisning för helt år står öppen för skattskyldiga med en årsomsättning motsvarande 10 basbelopp vid räkenskapsårels ingång och all de med årsomsättning motsvarande mellan 10 och 20 basbelopp får redovisa två gånger per år,

3. att uilala all skallemyndigheterna vid lillämpningen av de nya lagbestämmelserna lar stor hänsyn till övergångssvårighelerna särskilt för mindre företag;

1978/79:2594 av Kari Erik Olsson (c) och Anton Fågelsbo (c) vari hemställs att riksdagen avslår den i propositionen 1978/79:141 föreslagna ändringen i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon;

1978/79: 2618 av Blenda Litlmarck (m) vari hemställs att förelag ges rält att även fortsättningsvis tillämpa den s.k. kontantmetoden om de kan påvisa, alt en övergång lill faktureringsmetoden skulle vara förenad med icke obetydliga kostnader;

1978/79:2619 av Lars Werner m.fl (vpk) vari hemställs att riksdagen beslular

1. alt avslå de föreslagna ändringarna rörande beskattningen av begagnade bilar och motorcyklar,

2. all avslå den föreslagna rätten till avdrag för beräknad moms och rätten lill lagerskalteavdrag såvitt avser begagnade bilar och motorcyklar,

3. alt avslå de i propositionen föreslagna ändringarna rörande redovisningsperioderna och uppskov med betalning av mervärdeskatt;

SkU 1978/79:52 39

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1978/79:240 av Gösta Andersson (c) och Arne Fransson (c) vari hemställs att riksdagen beslular atl - med hänsyn till att huvuddelen av energikonsumtionen redan är befriad från mervärdeskatt - hos regeringen hemställa om förslag om atl mervärdeskatten slopas för ved, flis och andra förnyelsebara energislag;

1978/79:682 av Ingegerd Troedsson m.fl, (m) vari hemställs alt riksdagen beslular om skyndsammaste möjliga införande i lagen (1968:430) oin mervärdeskatt, m, m, av de i motionen påkallade ändringarna i reglerna om beskattningsvärdels bestämmande och rätten lill avdrag för ingående skatt;

1978/79:1131 av Arne Andersson i Ljung (m) vari hemställs alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförls rörande omläggning av mervärdeskatleperioden i syfte alt underlätta redovisning för mervärdeskalleskyldiga;

1978/79:1135 av förste vice talmannen Torslen Bengtson m,fl, (c) vari hemställs alt riksdagen beslular att undervisningsfilm framställd på svenska filmlaboratorier befrias från mervärdeskatt;

1978/79:1163 av Sven-Olov Träff (m) och Johan Olsson (c) vari hemställs atl riksdagen beslutar om ändring i mervärdeskattelagen så alt målningsarbete på faslighet hänförs lill 20-procenlsregeln;

1978/79:1722 av Wiggo Komstedt (m) vari hemställs all riksdagen beslutar om skyndsammaste möjliga ändring i lagen om mervärdeskall;

1978/79:1738 av Rune Rydén m,fl. (m, fp) vari hemställs atl riksdagen hos regeringen begär en allsidig översyn av mervärdeskatlelagens regler i vad gäller beskattningen av periodiska publikationer.

Inhämtat yttrande

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle alt yttra sig över motionen 1978/79: 1738, Yttrandet fogas som bilaga till delta belänkande.

SkU 1978/79:52 ' 40

Utskottet

Skalleredovisningen

När riksdagen under hösten 1978 på skatieuiskotiets hemställan beslutade avslå den då framlagda propositionen om redovisning av mervärdeskatt var skälet främst atl de ekonomiska problemen i samband med den föreslagna övergången från kontantmetoden till faktureringsmeloden inte hade fått någon godtagbar lösning. Utskottet log i detta sammanhang inie någon bestämd ställning lill redovisningsmeloderna, eftersom utskottet inte ansåg del meningsfulll all diskulera en reform innan del var klarlagt om den kunde genomföras.

Vad som nu föreslås i propositionen är i likhet med tidigare en principiell övergång från kontantmetoden lill faktureringsmeloden men i förening med ell dispenssyslem, som godtagits av de grupper som reste de tyngsta invändningarna mot del tidigare förslaget. Utskottet finner all det nya förslaget väl kan läggas lill grund för det förordade metodbylel. När del sedan gäller frågan om lämpligaste redovisningsmetod är meningarna nu som tidigare delade och i motionen 1978/79:2587 av Johan Olsson m. fl. (c, s, m) yrkas att kontantmetoden skall få bibehållas av de skallskyldiga som enligt bokföringsnämndens anvisningar har rält alt använda den s, k. renodlade pärmmetoden. Enligt förslaget i propositionen får denna grupp tillämpa kontantmetoden under löpande år men skall i sin slutredovisning för året tillämpa faktureringsmetoden. De invändningar som i motionen och i skrivelser från vissa branschorganisationer riktats mot propositionen i denna del måste vägas mot syftet och vinsterna med omläggningen och mol de klara ekonomiska fördelar som faktureringsmetoden innebär framför alll för den stora del av detaljhandeln som köper sina varor pä kredit men säljer dem mol kontant betalning. Faktureringsmeloden kan i vissa fall förorsaka något merarbele jämfört med kontantmetoden men den har påtagliga fördelar vid ändringar av skattesatserna i samband med överlåtelser och konkurser saml från bokförings- och konlrollsynpunkl.

En avgjord nackdel med de dubbla redovisningsmetoderna är skillnaderna i fråga om skattskyldighetens inträde, som kan och har utnyttjats för alt vinna betydande skallekrediler. Sådana olägenheler skulle kunna kvar-slå i de fall konlantmetoden enligt dispens får tillämpas även i fortsättningen, I propositionen föreslås emellertid en ny regel om alt samma redovisningsmetod skall tillämpas då säljare och köpare ingår i samma koncern eller om intressegemenskap föreligger dem emellan. Det är utskottets förhoppning atl denna bestämmelse skall eliminera möjligheterna all utnyttja de dubbla metoderna på ett inte avsett sätt. Det kan från principiella synpunkter också anses vara riktigare atl skallskyldigheten knyts till det tillfälle då varan levereras och inte lill den lidpunkt då betalningen inflyter. Del föreligger vid kontantmetoden uppenbara risker för all skallen utnyttjas som elt konkurrensmedel. Med de i propositionen föreslagna dispens-

SkU 1978/79:52 41

möjligheterna kan sådan skattekonkurrens i viss mån komma all permanentas. Det är därför av vikt all ansträngningar görs för atl senare avveckla dispensförfarandet och skapa ett enhetligt redovisningssystem ulan några undanlag. Enligt utskottets mening bör mervärdeskatteulredningen pröva denna fråga under sitt fortsatta arbete. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet I i motionen 2587 om bibehållande av kontantmetoden för den som har rält att bokföra enligt den renodlade pärmmetoden.

Med i huvudsak samma motivering anser utskottet sig kunna avstyrka motionen 1978/79:2618 av Blenda Litlmarck (m) om bibehållande av kontantmetoden i de fall övergången skulle skapa likvidiletsproblem. Som tidigare framhållits torde sådana problem i huvudsak vara avhjälpta eller undanröjda genom dispensreglerna.

I den nyss nämnda motionen 2587 föreslås också atl särskild hänsyn skall las till de svårigheter som kan uppkomma för den som tvingas byta redovisningssystem och särskilt då förde mindre företagen. Utskottet kan helt inslämma i della yrkande. Del får enligi uiskoliels mening förulsätlas alt beskattningsmyndigheterna på allt sätt bislår de skattskyldiga som byter redovisningssystem med råd och anvisningar och även visar överseende med felaktigheter som inte kan antas ha skaiieundandragande syfte.

Genom alt de nya redovisningsreglerna inte avses träda i kraft förrän den 1 januari 1981 har såväl de skattskyldiga som beskaltningsmyndighe-lerna god lid på sig atl förbereda övergången, som för de grupper som avses i motionen inte torde medföra några problem under 1981 utan möjligen tidigast under första kvartalet 1982. Därmed anser utskottet sig ha besvarat yrkandet 3 i motionen 2587.

1 samma motion las också upp en annan fråga som direkt berör redovisningsförfarandet, nämligen beloppsgränserna för hel- och halvårsredovisning av mervärdeskatt. 1 den i höstas framlagda propositionen förordades att alla som hade en skatlepliktig omsättning av högst 200000 kr. skulle få redovisa per kalenderår. Utskottet framhöll i sill då avgivna betänkande att det rått viss tvekan inom utskottet om gränsen borde sättas så högt. Budgelministern har i enlighet härmed nu i stället föreslagit alt gränsen för årsredovisning sänks till en omsättning på 100000 kr. och att halvårsredovisning i stället skall få tillämpas vid en omsättning på 200000 kr. Departementschefen uttalar i denna fråga att ingenting hindrar att gränsvärdena i den praktiska tillämpningen bestäms så att de motsvarar visst antal basbelopp enligt lagen om allmän försäkring, vilket i dagens läge skulle innebära all 100000- resp. 200000-kronorsgränserna skulle motsvaras av ca 7,5 resp. 15 basbelopp. 1 motionen 2587 yrkas all gränserna i slällel skall fastställas till 10 resp. 20 basbelopp motsvarande f. n. 131 000 resp. 262 000 kr. Enligt utskottets mening är det tveksamt om en mera fast anknytning lill basbelopp är lämplig i dessa fall. Del är i så fall nödvändigt att fastställa alt det endast är basbeloppet vid viss given tidpunkt som avses, vilket

SkU 1978/79:52 42

innebär atl den skatlskyldige måste informeras härom i särskild ordning. Av betydelse i sammanhanget är också skattesatsen, eftersom de längre perioderna bör tillämpas endast om den härigenom uppkommande skatteskulden inte blir stöne än vad den skallskyldige kan förväntas orka med. Del kan i sammanhanget erinras om all gränsen för redovisningsskyldighet - 10000 kr. — varit oförändrad sedan mervärdeskatten infördes och atl della försvarats med alt del skallebelopp som genom beloppsgränsen undanlagits från beskaltning ökat lill följd av de senare beslutade höjningarna av skattesatsen. I fråga om de nu aktuella beloppsgränserna förtjänar också atl påpekas all 200000-kronorsgränsen anknyter lill bokföringsnämndens anvisningar om atl den renodlade pärmmetoden i princip inte skall tillämpas när omsätlningen översliger nämnda belopp. De angivna omsländighelerna leder enligi uiskoliels mening lill den slutsatsen atl del inte finns lillräckliga skäl för att ange de beloppsgränser som skall bestämma redovisningsperiodernas längd i basbelopp. Utskottet avstyrker således även yrkandet 2 i motionen 2587.

I motionen 1978/79: 2619 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på de föreslagna ändringarna rörande redovisningsperioderna och uppskov med betalning av mervärdeskatt. Enligt utskottets mening kommer den föreslagna utbyggnaden av hel- och halvårsredovisningen alt medföra en betydande minskning av antalet deklarationer och följaktligen också minskat arbete för de skattskyldiga och beskatlningsmyndighelerna. Förlängningen av deklarationstiden och därmed tiden för skatteinbetalning till den 5 april året efler del kalenderår som helårsredovisning eller halvårsredovisning för andra halvåret avser syftar främst till atl göra del möjligt för deklaranterna alt samordna arbetet med självdeklaration och mervärdeskalledeklaration. Utskottet, som anser dessa förslag väl motiverade och i god överensstämmelse med det ändrade redovisningsförfarandet, avstyrker bifall till yrkandet 3 i motionen 2619.

Fiktiv avdragsräti jör begagnade varor ni. m.

Utöver de redovisningstekniska problemen behandlas i propositionen ett flertal frågor som mervärdeskatteulredningen prövat. De förslag lill praktiska förbättringar av mervärdeskattesyslemel som läggs fram har i huvudsak inte mött några invändningar, och vissa branscher har i skrivelser till utskottet uttalat siu stöd för förslagen och betonat angelägenheten av alt de genomförs. Sålunda har från företrädare för båt- och husvagnsbranscherna understrukils viklen av att s. k. fikliv avdragsräti införs.

Skatteutskottet har tidigare i olika sammanhang uttalat sig för ell sådant syslem och då i första hand med den motiveringen all utskottet ansett del otillfredsställande alt en ekonomiskt så viktig sektor som handeln med begagnade bilar ställts utanför mervärdeskattesyslemel. Problemet med de begagnade konsumlionskapilalvarorna har varit all en skatlskyldig som

SkU 1978/79:52 43

säljer nya sådana varor och därvid lar emot begagnade varor som dellikvid blir skallskyldig när han säljer den begagnade varan utan räll lill avdrag för någon ingående skatt, eftersom säljaren inte är skatlskyldig.

Begagnade personbilar och motorcyklar undanlogs därför från beskaltning. varvid staten kompenserades för skattebortfallet genom en höjning av accisen på nya sådana motorfordon. I fråga om bålar, husvagnar, cyklar, barnvagnar och många andra varor kvarstod emellertid problemet med avdragsrälten. På grund härav torde handeln i många fall ha ansett sig tvungen atl tillgripa olika former av skentransaktioner. Den som tagit emot begagnade varor har låtit transaktionen gå vid sidan av bokföringen och ansett sig endast vara förmedlare av en affär mellan en säljare och den senare köparen av den begagnade varan. Den begagnade varan har alltså inte ingått i lagret, utan först när likvid influtit för vidareförsäljningen har den förste säljarens skuld för den nya varan blivit reglerad. Det var mot denna bakgrund som utskotiei ansåg del angeläget alt systemet med fiktiv avdragsräti. som i viss omfattning tillämpas inom EG. borde prövas mera ingående. Metoden innebär atl den som i yrkesmässig verksamhel köper en begagnad vara från någon som inte är skattskyldig skall ha rält atl göra avdrag med belopp som skulle ha utgjort mervärdeskatt om säljaren varit skallskyldig. Härigenom begränsas beskallningseffeklen lill del mervärde som köparen lar ul vid sin vidareförsäljning av varan, I proposilionen föreslås all en generell fikliv avdragsräti införs och atl de nu gällande undanlagen för begagnade bilar och motorcyklar slopas. Eftersom dessa undanlag tidigare tillkommit i samband med en höjning av den s. k, bilaccisen föreslås all denna skall sänks i motsvarande mån. Bilhandeln föreslås få göra ell särkill skalleavdrag för lagrei av begagnade bilar vid ikraftträdandet,

I motionen 1978/79: 2619 av Lars Werner m, fl, (vpk) yrkas avslag pä de föreslagna ändringarna rörande begagnade personbilar och motorcyklar och följaktligen också på förslagen om bilaccissänkning och lagerskalteavdrag, Molionärerna anser förslagen gynna den som har råd att köpa ny bil eller motorcykel men däremot missgynna den som är hänvisad lill atl köpa begagnade fordon, eftersom dessa blir dyrare i samband med att de beskattas,

Utskotiei vill inte förneka att beskattningen av begagnade bilar och motorcyklar kan medföra viss prishöjning, men skatteeffekten blir genom den fiktiva avdragsrälten i huvudsak begränsad lill försäljarens handelsvinst. Vid bedömningen av denna fråga bör också observeras att del rått allmän enighet om ett annat förslag i proposilionen som innebär att tjänster som tas ul ur verksamhel för den skaltskyldiges eller annans räkning beskallas, I fråga om de begagnade bilarna skulle denna regel vid oförändrad skattefrihet medföra all bilhandeln ändå fick redovisa skall på alla reparationer och förbättringar på sådana fordon. Såväl för branschens del som för beskatlningsmyndighelerna måsle del anses vara en klar fördel atl

SkU 1978/79:52 44

skallen i slällel redovisas vid försäljningen av fordonen. Den nu föreslagna uividgningen av beskaltningen kommer självfallet atl kräva ökade kontrollinsatser framför allt i storstadslänen, och utskottet förutsätter all de bei"örda myndigheterna kommer att bevaka della inlresse i sina kommande anslagsframslällningar liksom all budgelminislern i skälig omfallning föreslår erforderliga personalförstärkningar härför,

Ulskoliet finner under de angivna förulsällningarna övervägande skäl lala för en beskaltning av de begagnade bilarna och motorcyklarna, och i enlighet härmed avstyrker utskottet bifall till yrkandena I och 2 i motionen 2619 utom i vad det förstnämnda yrkandet avser avslag på förslaget om sänkning av bilaccisen. Beträffande denna åtgärd uttalade utskottet redan under hösten viss tvekan med hänsyn till atl accisbeloppen, som utgår i fasta krontal, varit oförändrade en längre tid och således "sänkts" genom inflationen, Avslagsyrkandel i vpk-molionen torde i första hand få ses som en konsekvens av motionärernas invändningar mot beskatiningen av de begagnade bilarna, I motionen 1978/79: 2594 av Karl Erik Olsson (c) och Anton Fågelsbo (c) yrkas avslag på bilaccissänkningen från andra utgångspunkter.

Mot en bilaccissänkning talar enligt utskottets mening inte enbart de av utskotiei tidigare anförda invändningarna utan också del nuvarande statsfinansiella läget, Accissänkningen skulle kosta statsverket närmare 120 milj, kr. om året om hänsyn las också lill mervärdeskalteeffeklerna. Enligt utskottet bör en sådan ytterligare försvagning av budgeten inte genomföras. Med del anförda avstyrker utskottet alltså bifall till propostionen i denna del, vilket samtidigt innebär alt utskotiei tillstyrker bifall lill motionen 2594 och motionen 2619 yrkandet I i vad del avser avslag på förslaget om ändrad bilaccis.

Ränta

Till de frågor i proposilionen som lilldragil sig del största intresset hör förslaget alt ränta inte skall räknas in i beskattningsvärdet. Några delade meningar om denna åtgärd synes inte föreligga, och förslagels positiva värde har understrukils i framställningar från motor-, bål- och husvagnsbranscherna och i de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1978/79:682 av Ingegerd Troedsson m,fl. (m) och 1978/79: 1722 av Wiggo Komstedt (m). Förslaget i propositionen avser skallebefrielse för ränla soiTi erläggs efter juni 1979 och avser leverans efler denna tidpunkt. I motionen och i skrivelserna behandlas också möjligheterna atl räkna bort räntan i de fall leverans skett under våren. Särskilt båtbranschen befarar svårigheter om en sådan regel inte införs, 1 sammanhanget föreslås olika tidpunkter för en skattelättnad. Frågan är enligt utskottets mening av begränsad räckvidd och skäl kan från rättvisesynpunkt anföras för regeringens ståndpunkt. Det kan emellertid för vissa mera säsongbeionade branscher framstå som olyckligt med åtgärder som verkar hämmande på

SkU 1978/79:52 45

försäljningen under den tid då den normall når sin höjdpunkt. Med hänsyn härtill finner ulskoitet det skäligt medge befrielse frän skatt på avbetal-ningsränta som skall eriäggas efter juni 1979 om leverans skelt efter utgången av april. Härigenom får yrkandena beträffande ränta i motionerna 682 och 1722 anses vara tillgodosedda, medan yrkandena i den förstnämnda motionen i övrigt har tillgodosells genom utskottets tillstyrkande av förslaget om fiktiv avdragsrätt.

Övriga förstag

Förslagen i propositionen kan delas upp i två huvudområden som skiljer sig ål såväl innehållsmässigt som i fråga om tidpunkten för ikraftträdandet. Utskottet har redan nämnt alt de nya redovisningsreglerna är avsedda att gälla fr. o.m. den 1 januari 1981. En därmed sammanhängande ändring gäller frågan om när förskottsbetalningar för beställd vara eller tjänst skall beskattas. För närvarande bestäms delta av redovisningsmetoden men för all få enhetlighet föreslås att betalning - utom när del gäller byggnadsverksamhet - skall beskattas vid mottagandet, varvid samtidigt avdragsrätt skall inträda. Vid avbelalningsförsäljning med förbehåll om ålertaganderätt skall i princip kontantmetoden få tillämpas. Även vissa ändringar av de materiella reglerna har ansetts kräva en längre förberedelsetid och avses träda i kraft samtidigt med de nya redovisningsreglerna. Hit hör beskaltningen av uttag av ijänsl som ulskotlel något berört i samband med den fiktiva avdragsrälten liksom ullagsbeskallningen av mellanskillnad vid försäljning till underpris. Vid tillhandahållande av kost lill personal skall avdragsrätt för livsmedel och förbrukningsvaror endast föreligga för den som yrkesmässigt bedriver serveringsrörelse. Bland förslagen med det senare ikraftträdandet kan slutligen också nämnas vissa förhållandevis komplicerade ändringar i fråga om beskattningen av byggnadsverksamhet, som bl. a. innebär all en byggnad inie blir skattepliktig som sådan utan att skatten las ut på tjänster på fast egendom. Denna åtgärd bör föranleda viss komplettering av ikraflträdandebestämmelserna på sätt utskottet kommer alt visa i det följande. De här redovisade förslagen har i huvudsak godtagits av remissinstanser och branschorganisationer och inte heller föranlett några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslagen.

Av de förslag i propositionen som är avsedda atl träda i kraft den 1 juli 1979 har utskottet tidigare behandlat den fiktiva avdragsrätten, bilaccisen och räntan. Bland övriga förslag med samma ikraftträdandelid bör kanske främst nämnas de ändringar som gör del möjligt alt avlyfta den ingående skatten på skattskyldigs förhyrda rörelselokaler. Den föreslagna åtgärden har hälsats med tillfredsställelse av näringslivet och bör främst ses som ell uttryck för strävandena efler konkurrensneutralitet,

I fråga om avdragsrätlen föreslås också vissa ändringar. Inom koncerner förbällras avdragsmöjlighelerna när det gäller tjänster mellan koncernbolag, men i fråga om billeasing föreslås begränsningar av avdragsmöjlighe-

5 Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 52

SkU 1978/79:52 46

terna och en maximering av avdraget till högst 50 % av hyreskostnaderna. I sistnämnda del innebär förslaget ett beaktande av de invändningar som vissa leasingföretag anförde mot utformningen av dessa regler i den av riksdagen i höstas avslagna mervärdeskatleproposilionen. Nya avdragsregler föreslås också för företag med såväl skattepliktig som icke skattepliktig omsätlning.

Även i fråga om beskatiningsförfarandel träder ell par ändringar i kraft vid det kommande halvårsskiftet och del gäller bl. a. den tidigare nämnda förlängningen av redovisningstiden för hel- och halvårsdeklaranler saml en mera begränsad sådan förlängning under semesterperioden. Till sistnämnda fråga återkommer utskottet i samband med behandlingen av ell motionsyrkande frän den allmänna motionstiden. Vidare kan nämnas atl överskjutande avdragsgill ingående skall i fortsättningen alllid skall återbetalas. Därutöver föreslås vissa smärre ändringar avseende skattskyldigheten och tillämpning av reduceringsregel för kopiering. Beträffande de nu nämnda förslagen har inte heller framförts några vägande invändningar, och ulskotlel finner inte anledning till några erinringar utan tillstyrker propositionen i här behandlade delar med de smärre kompletteringar som redovisas i del följande.

Författningsförslaget

I och med atl utskottet avstyrker förslaget lill lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon återstår all behandla de omfattande ändringsförslagen avseende mervärdeskatielagen. De författningsrum utskottet behandlar i del följande avser alltså denna lag. Enligt den nytillkommande 5a § avseende redovisningsreglerna får länsstyrelsen medge dispens från skyldigheten att använda faktureringsmeloden endast om synnerliga skäl föreligger. Denna formulering brukar i lagtext främst användas i fråga om dispenser som avser extraordinära förhållanden. I förevarande fall kan förutses att dispens bör kunna lämnas vissa grupper av företag, och det synes därför lämpligare att knyta dispensen till särskilda skäl.

I punkt 2 av anvisningarna lill 2*) regleras uttag av varor och tjänster. Enligt d) och e) beskattas uttag av tjänst som i sig kan inbegripa uttag av vara. Utskottet vill beträffande dessa bestämmelser i förtydligande syfte uttala alt om tjänst omfattar uttag av vara skall sådan vara inte beskattas som uttagen enligt a) i samma anvisningspunkt.

I fråga om de nya reglerna om begränsad eller avskuren avdragsräti för leasingbilar finner ulskotlel all lagförslaget inte till fullo korresponderar med de syften som redovisas i propositionen. 18 § andra stycket och anvisningarna till 2 och 17 §§ bör därför ändras på sätt framgår av utskottets hemställan. Därutöver och ulan samband med proposilionen föreslås en ändring av anvisningarna till 10 § på de grunder som redovisas i närmast följande avsnitt.

SkU 1978/79:52 47

I övrigt föreslår utskottet vissa ändringar av ikraflträdandebestämmelserna. Den ändring ulskoitet förordat i fråga om avbetalningsränla föranleder en komplettering av punkten 6. Punkten 7 kräver ett tillägg för alt undvika vissa komplikationer i fråga om treårsregeln vid frivillig skattskyldighet för fastighet under liden fram lill 1981. då skatteplikten för byggnad upphör all gälla. Vidare föreslås en ändring av andra stycket av punkten 14 i syfte att undvika att det där sladgade återförandet till beskaltning av bilhandelns lagerskalteavdrag skall kunna ske under annat beskattningsår än det till vilket avdraget är hänförligt. De ändrade anvisningarna till 10 S påkallar slutligen särskilda ikraftträdanderegler i en ny punkt 17.

Skattskyldigheten vid rening av avloppsvatten

1 den med anledning av proposilionen väckta motionen 1978/79: 2586 av Axel Krislansson (c) och Rolf Rämgård (c) tas upp en fråga som inte berörs i proposilionen men som aktualiserats genom elt nyligen publicerat rege-ringsrättsutslag. Enligt tidigare lagakraflvunna förhandsbesked, som inte prövats av regeringsrätten, skulle rening av avloppsvatten anses medföra skattskyldighet, och en kommun som byggde ett reningsverk fick på denna grund rätt alt bl. a. lyfta av mervärdeskallen för anläggnings- och driftkostnaderna. Enligt det nya regeringsrätlsulslaget anses rening av avloppsvatten inte som skattepliktig verksamhel. Delta innebär alt kommunerna i fortsättningen kommer all belastas med mervärdeskall inte enbart vid byggandet av reningsverk utan även vid den fortsatta driften. Yrkandet i motionen går ul på alt rening av avloppsvallen skall medföra skattskyldighet och att de ändrade bestämmelserna ges retroaktiv verkan med extraordinär besvärsrätt. Enligt utskottets mening är det ett uppenbart rättvise-krav atl kommunerna i beskattningssammanhang behandlas likformigt, och den enda möjligheten att i förevarande fall nå ett sådant resultat torde vara alt acceptera den av molionärerna förordade lösningen. Alt i delta sammanhang ge bestämmelserna retroaktiv verkan torde inte heller kunna kritiseras, eftersom ändringen är i kommunernas eget intresse. Ulskoitet tillstyrker alltså bifall till motionen 2586, vilket föranleder den tidigare nämnda ändringen av anvisningarna till 10 S och komplettering av ikraftirä-dandebestämmelserna.

Mervärdeskatte motto ner under den allmänna motionstiden

Yrkanden som helt eller delvis tillgodses genom propositionen

Som utskottet tidigare redovisat kan de i motionen 1978/79:682 av Ingegerd Troedsson (m) framställda yrkandena om fikliv avdragsrätt och om borträknande av ränla frän beskattningsvärdet anses vara helt tillgodosedda genom förslagen i propositionen och den av utskottet i samband därmed förordade ändringen avseende räntan. Samma yrkande i fråga om räntan framställs också i motionen 1978/79: 1722 av Wiggo Komstedt (m).

SkU 1978/79:52 48

vars önskemål följaktligen också är tillgodosett. Till viss del kan detsamma sägas gälla motionen 1978/79: 1131 av Arne Andersson i Ljung (m). Motionären föreslåratt redovisningsperioderna maj-juni och juli-augusti slås samman för atl undvika att redovisningen sammanfaller med semesterperioden. I proposilionen föreslås i stället alt frågan löses genom att de deklarationer som skall lämnas den 5 augusti, alltså de som avser perioden maj-juni och första halvåret, skall få lämnas den 20 augusti. Utskottet anser övervägande skäl tala för att man väljer den i propositionen föreslagna lösningen. En sammanslagning av två tvåmånadersperioder skulle innebära flera månaders uppskov med inbetalningen av miljardbelopp och därav följande räntevinster för de skattskyldiga och förluster för statsverket. Med det anförda avstyrker utskottet bifall lill motionen 1131 i den män den inte är tillgodosedd genom förslaget i propositionen.

Skattebefrielse för ved

Elt yrkande atl mervärdeskatten slopas för ved. flis och andra förnyelsebara bränslen förs fram i motionen 1978/79:240 av Gösta Andersson (c) och Arne Fransson (c). Förslaget har närmast energipolitisk bakgrund och motiveras bl. a. med all huvuddelen av energikonsumtionen är befriad från mervärdeskatt. Även om denna motivering rent formellt är riktig är den enligt ulskollets mening vilseledande. Mervärdeskatt utgår i huvudsak endast på de bränslen som inte är belagda med allmän energiskalt. Sislnämnda skatt fyller i princip samma funktion som mervärdeskatten, alltså som en allmän konsumtionsskatt på elkraft och bränslen. Vad som f. n. skall övervägas enligt de nyligen utfärdade direktiven för en utredning om energibeskattningen är atl låta mervärdeskatten ersätta energiskatten och all samlidigl finna nya former för beskailning av den industriella energiförbrukningen. Med hänsyn till nu pågående utredningsarbete avstyrker iil-skottel bifall till motionen 240.

Skattebefrielse för undervisningsfilm

En betydligt mera komplicerad skattefråga tas upp i motionen 1978/ 79: 1135 av förste vice talmannen Torslen Bengtson m.fl. (c). Yrkandet i motionen går ul på alt undervisningsfilm framställd på svenska filmlaboratorier skall befrias från mervärdeskatt. Molionärerna hänvisar till alt utländsk undervisningsfilm i enlighet med en UNESCO-konvenlion är tullfri och inte belagd med mervärdeskall, medan motsvarande film som kopieras inom landet är mervärdebeskallad. vilket belastar AV-centralerna, som inte är skallskyldiga och lill följd därav ej har avdragsräti. Utskottet, som i olika sammanhang uttalat sig för atl mervärdeskallen bör vara konkurrensneutral, finner all skattereglerna i del avsedda fallel uppenbariigen missgynnar den inhemska verksamhelen. Med hänsyn härlill förulsätler ulskotlel all mervärdeskalleuiredningen utan dröjsmål lar upp det i motionen påtalade problemet lill behandling. Med del anförda anser utskottet motionen 1135 besvarad.

SkU 1978/79:52 49

Reduceringsregeln vid målningsarbete på jäsiighet

1 motionen 1978/79: 1163 av Sven-Olov Träff (m) och Johan Olsson (c) begärs atl 20-procenlsregeln skall tillämpas vid målningsarbele på fastighet i stället för den nuvarande 60-procentsregeln. Motionärerna hänvisar till att malerialkostnadsdelen för sådant arbete är väsentligt lägre än 60% och att nuvarande bestämmelser medför en allvarlig konkurrensstörning lill förmän för den egenregiverksamhel som främst bedrivs av de faslighels-förvallande förelagen.

De problem som uppkommer genom all den som inte är skatlskyldig slipper betala mervärdeskatt på tjänster som utförs i egen regi är praktiskt laget olösliga om man eftersträvar en fullständig neutralitet vid beskattningen. Villaägaren som själv målar om sitt hus betalar bara skatt på färgen, medan den som anlitar en målare får betala skall också på arbetet. Vid fastställandet av nu gällande reduceringsregler utgick man inte från materialkostnaderna vid vissa underhållsarbeten utan från de totala materialkostnaderna vid produktionen av byggnader. Med denna utgångspunkt kan man hävda atl 60-procenlsregeln sannolikt inte slår exakt rätt i fråga om någon enskild tjänst som utförs på en byggnad, men regeln kan ändå anses alltjämt svara mol de genomsnittliga materialkostnaderna. Börjar man, som molionärerna vill, införa särskilda regler för en viss ijänsl med hänsyn lill de låga materialkostnaderna bör alla tjänster differentieras i motsvarande mån vilket skulle leda till elt ohanterligt syslem. Det kan i och för sig diskuteras om man inte på längre sikt bör söka finna andra vägar all beskatta byggnadsverksamheten än genom reduceringsreglerna, men så länge dessa regler tillämpas bör de i princip bygga på totalkostnaderna. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1163,

Beskatiningen av periodiska publikationer

Ett mycket vittsyftande utredningsyrkande framförs i motionen 1978/ 79: 1738 av Rune Rydén m.fl. (m. fp) rörande beskaltningen av periodiska publikationer. Molionärerna begär en allsidig översyn av dessa beskalt-ningsfrågor och förordar i motiveringen en skatlereducering med hänvisning bl. a. lill all de nu föreliggande skillnaderna i beskattningen mellan olika slag av publikationer är betänkliga från iryckfrihelsrällslig synpunkt. Ulskoliet har med anledning av dessa synpunkter inhämtat yttrande över motionen från konstitutionsutskottet, som därvid framhållit all mervärde-skallereglerna för olika tidskrifter i första hand bör behandlas från skatteteknisk ulgångspunkl. Konslilulionsutskottel har vidare påpekat att slopande av mervärdeskaltebefrielsen för stöd berättigade organisations-tidskrifter i enlighet med vad skatteutskottet i annat sammanhang förordat måsle följas upp med motsvarande förstärkningar av stödet. Avvikande mening har anförls av företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet, som funnit den i motionen begärda utredningen väl motiverad, inte minst från tryckfrihelssynpunkl.

SkU 1978/79:52 50

Enligt skatteutskottels mening är beskattningen av de periodiska publikationerna inte helt tillfredsställande om målet främst är all nå konkurrensneutralitet i fråga om beskaltningseffekterna. Del är emellertid omöjligl alt i delta fall helt bortse från verkningarna av det komplicerade statliga stöd som utgår lill denna sektor när man bedömer beskattningens verkan från konkurrenssynpunkt. Även om man delar motionärernas uppfattning all den lågperiodiska pressen är oförmånligt behandlad i skattehänseende i förhållande till dagspressen kan det knappast göras gällande alt någon omfattande lidskriftsdöd uppkommit på grund av beskatiningen. Om den begärda utredningen skall kunna göra någon meningsfull bedömning av de periodiska publikationernas inbördes relationer måsle den få i uppdrag att granska inte bara mervärdesskattereglerna ulan även annonsskaltens och presstödets verkningar. Enligt utskottets mening är del inte sannolikt alt ett sådant utredningsarbete skulle kunna resultera i några politiskt genomförbara förslag.

Med hänvisning lill del anförda avstyrker utskottet bifall lill motionen 1738.

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisningsmetoderna för mervärdeskatt

alt riksdagen med avslag pä motionen 1978/79:2587 yrkandet I, motionen 1978/79:2618 och motionen 1978/79:2619 yrkandet 3 bifaller propositionen 1978/79:141 i denna del;

2. beträffande beloppsgränserna för hel- och halvårsredovisning att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2587 yrkandet 2 bifaller propositionen i denna del med godkännande av vad utskottet uttalat;

3. beträffande övergångsproblemen i samband med ändrad redo-visningsmetod

att riksdagen anser yrkandet 3 i motionen 1978/79: 2587 besvarat genom vad utskottet anfört härom;

4. beträffande den fiktiva avdragsrälten och beskattningen av be
gagnade bilar m. m.

alt riksdagen med avslag på motionen 1978/79: 2619 yrkandena 1 och 2 såvitt här är i fråga bifaller motionen 1978/79:682 och propositionen i motsvarande del;

5. beträffande sänkning av bilaccisen

atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79: 2594 och motionen 1978/79: 2619 yrkandet I till den del yrkandet avser denna fråga avslår propositionen i denna del;

6. beträffande beskaltningen av ränta

atl riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 1722 och med bifall lill motionen 1978/79:682 såviil den avser ränla godkänner proposilionen i denna del med den ändring utskottet förordat;

SkU 1978/79:52 51

7. beträffande skalleredovisningen under semesterperioden

alt riksdagen med avslag på motionen 1978/79: 1131 bifaller proposilionen i denna del;

8. beträffande skallskyldigheten för rening av avloppsvatten alt riksdagen bifaller motionen 1978/79:2586;

9. bclräffandeförjättningsjörslagen att riksdagen

a. antar del vid proposilionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med de ändringaratt 5 a och 18 §§, punkten 2 av anvisningarna till 2 § och anvisningarna till 10 och 17 §S saml övergångsbestämmelserna punkterna 6. 7 och 14 och en tillkommande punkt 17 skall ha följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

5 a §
Regeringens förslag Utskottets jörslag

Redovisningsskyldighet inträder---------- enligt 4 S.

Vid kredilförsäljning------------- eller överlåts.

Länsstyrelsen får, när iv/7/!e/-%(/ Länsstyrelsen får, när särskilda
skäl föreligger, medge atl vad som skäl föreligger, medge att vad som
sägs i andra stycket om redovis- sägs i andra stycket om redovis
ningsskyldighetens inträde vid kre- ningsskyldighetens inträde vid kre
dilförsäljning med förbehåll oni ditförsäljning med förbehåll om
ålertaganderätt skall tillämpas tills återtaganderäll skall tillämpas tills
vidare av viss skatlskyldig även i vidare av viss skatlskyldig även i
annat fall. annat fall.

Försätts skatlskyldig----- lidigare ägaren.

(Se vidare anvisningarna.)

18 S
Avdragsrätt föreligger---- eller uthyrning.

Avdragsräti föreligger endast för Avdragsrätt föreligger ej.för ingå-

högst 50 procent av ingående skatt ende skatt som belöper på hyra av
som belöper på hyra av personbil personbil eller motorcykel för an-
eller motorcykel för annat ändamål nal ändamål än yrkesmässig åter-
än yrkesmässig återuthyrning. uthyrning / del fall fordonet endast

i ringa omfattning används i verksamhet som medför skallskyldig-hel.

Medför verksamhet----- skälig grund.

Regeringen kan--------------------------- il§.

Anvisningar

till 2 §
2. Med omsättning------------ än ringa.

Omsättning enligt första stycket Omsätlning enligt första stycket

d) anses ej föreligga, om tjänst som d) anses ej föreligga, om ijänsl som

Utskottets förslag Ullas avser nyttjande av personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamåt än yrkesmässig återuthyrning. Utför skattskyldig själv tjänst för egen räkning anses omsättning enligt första stycket d) föreligga endast om han i samband med tjänsten tar ul vara av mer än ringa värde.

Regeringens fiirslag uttas avser nyttjande av förhyrt jör-don och rätt lill avdrag för ingående skatt som belöper på hyran inte alls eller endast delvis föreligger enligt 18 § andra stycket. Utför skattskyldig själv tjänst för egen räkning anses omsättning enligt första stycket d) föreligga endast om han i samband med tjänsten lar ut vara av mer än ringa värde.

-------------------------- medför skattskyldighet

- för mottagaren. 3 000 kilogram.

Som omsättning Som omsättning Med personbil -

lill 10 §

Skatteplikt föreligger

Med tillverkning----

Som skatlepliktig---

Med servering------

Förmedling under —
Som skatlepliktig---

Med omhändertagande och för störing avses även omhänderta gande av sopor och avfall.

---------------------------- är skattefri.

av beställaren.

- eller liknande. eller plats.

- och handelsresande.

- andra lokaler.

Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande av sopor och avfall samt rening av avloppsvatten.

Till skaltepliktig----- eller anläggning.

Tjänsl som---- som transporltjänst.

Med annonsering--- s. k. Ijuslidning.

lill
Avdrag för-------------- skattens

Avdragsrätlen för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som ulgör inventarium i skatlskyldigs verksamhel eller som förhyrs för bruk i sådan verksamhel omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som omfattas av avdragsrälten eller endast delvis verksamhel som medför skattskyldighet eller verksamhel som endast delvis medför skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas genom uppdelning efler skälig grund när annal ej följer av 18 § tredje stycket.

17 § belopp.

Avdragsrälten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i verksamhelen. Används personbit eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning, i mer än ringa omjällning i verksamhel som medför skattskyldighet föreligger avdragsräti för 50 procent av den ingående skatt som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annal fall endast delvis sådant förvärv som omfattas av avdragsrälten eller endast delvis verk-

SkU 1978/79:52 53

Regeringens förslag Utskottels förslag

samhet som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas genom uppdelning efler skälig grund när annat ej följer av 18 § tredje stycket.

Kan del---------------------- eriagt skallen.

Avdragsrällen för------------- av boslad.

Finansieringsförelag äger--- av förelaget.

Skallskyldigs avdragsrält---- sin verksamhet.

Förvärv eller------- eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare------ denna lag.

Denna lag-------------- följande iaktlas.

6. De nya bestämmelserna i an- 6. De nya bestämmelserna i an-

visningarna lill 14 § om all ränla ej visningarna lill 14 § om atl ränta ej
skall inräknas i beskattningsvärdet skall inräknas i beskattningsvärdet
tillämpas i fråga om ränta som er- tillämpas i fråga om ränla som er
läggs efter utgången av juni månad läggs efler utgången av juni månad
1979 och avser leverans efter c/e«/in 1979 och avser leverans efter ut-
tidpunkt. gången av april månad 1979.

1. De nya bestämmelserna i åt- 7. De nya bestämmelserna i åt-

tonde stycket av anvisningarna till tonde stycket av anvisningarna till
17 § gäller endast om slutbesiktning 17 § gäller endast om slutbesiktning
eller motsvarande åtgärd har vidta- eller motsvarande åtgärd har vidta
gits efter utgången av februari må- gits efter utgången av februari må
nad 1979. nad \919. Föreligger skatteplikt för

byggnad enligt 9 § tillämpas de nya bestämmelserna om byggnadsarbeten även i .fråga om sådan byggnad.

14. Skatlskyldig som------ efler ikraftträdandet.

Belopp för vilket avdrag har med-   Belopp för vilket avdrag har med
getts skall återf-öras till beskaltning gells skall ålerföras lill beskailning
vid laxering till statlig och kommu-   vid taxering lill statlig och kommu
nal inkomstskatt för del beskatt- nal inkomstskatt för del beskatt
ningsår, under vilket avdraget har    ningsår, titt vilket avdraget är all
medgetts.                                    hänföra.

Har avdrag--------------- av fordonet.

17. Den nya bestämmelsen sjunde stycket av anvisningarna till 10 § om rening av avloppsvatten tillämpas i fråga om förvärv efter utgången av år 1973. Ulan hinder av 36 § första stycket får slutligt beslut meddelas om fråga därom väcks före utgången av år 1980 av

SkU 1978/79:52 54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skatlskyldig, som .får tillämpa den nya bestämmelsen. Föreligger slutligt beslut som avser lid efler utgången av år 1973 och som har grundats på den äldre bestämmelsen, får skatlskyldig föra talan mot beslutet före utgången av år 1980.

b. avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon;

10. bXräffand skattebefrielse för ved

alt riksdagen avslår motionen 1978/79: 240;

11.. belräffande skattebefrielse .för undervisningsfilm

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 1135 begär alt regeringen låter utreda denna fråga i enlighet med vad utskottet anfört;

12. belräffande reduceringsregeln vid målningsarbete att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1163;

13. beträffande beskattningen av periodiska publikationer alt riksdagen avslår motionen 1978/79: 1738.

Slockholm den 8 maj 1979

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg* (fp), Rune Caristein* (s), Tage Sundkvist (c), Olle Weslberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark (s), Curt Boström (s), Margit Odelsparr* (c), Bo Lundgren (m) och Wilhelm Gustafsson (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1978/79:52 55

Reservationer

1. beträffande redovisningsmetoderna för mervärdesskatt

av Alvar Andersson (c). Stig Josefson (c), Tage Sundkvist (c), Knut Söderström (m), Margit Odelsparr (c) och Bo Lundgren (m) som

dels anför följande:

Vi kan i princip ansluta oss till förslaget atl den s. k. faktureringsmeloden skall vara huvudmetod för redovisning av mervärdeskatt och att del på sikl måsle vara förenal med uppenbara fördelar all få ett enhetligt syslem för skalleredovisningen. Vid bedömningen av den nu föreslagna övergången måste emellertid hänsyn las till alt kontantmetoden under lång tid varit helt dominerade och den enda som tillämpats av de mindre företagen och i synnerhet då av företag med mycket enkel bokföring. Enligt vår uppfattning har i motionen 2587 övertygande visals alt de problem som den föreslagna övergången skapar för småföretagare bör kunna lösas genom all alla som enligt bokföringsnämndens anvisning får redovisa enligt den s. k. renodlade pärmmetoden också bör få möjlighet all även i fortsättningen redovisa enligt kontantmetoden.

dels anser alt utskottet i 1 mom. bort hemställa

I. belräffande redovisningsmetoderna för mervärdeskatt

alt riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2618 och motionen 1978/79: 2619 yrkandet 3 och med bifall till motionen 1978/ 79:2587 yrkandet 1 avslår proposilionen i denna del och uttalar atl alla skattskyldiga som enligt bokföringsnämndens anvisningar i sin affärsbokföring får tillämpa den s. k. renodlade pärmmetoden även i fortsättningen bör få tillämpa kontantmetoden och att i enlighet härmed i sådana fall medgivande till förenklad bokföring skall anses utgöra sådana särskilda skäl som avses i tredje stycket av den föreslagna nya 5a§ i lagen (1968:430) om mervärdeskatt;

2. belräffande beloppsgränserna för hel- och halvårsredovisning

av Alvar Andersson (c). Stig Josefson (c), Tage Sundkvist (c), Knut Söderslröm (m), Margil Odelsparr (c) och Bo Lundgren (m) som

dels anför följande:

De i proposilionen föreslagna gränserna för hel- och halvårsredovisning vid en årsomsällning om högsl 100000 kr. respektive 200000 kr. bör enligt departementschefens utialande ses som riklmärken, och ingenling hindrar enligi hans mening all gränsvärdena i den prakliska lilllämpningen bestäms så att de motsvarar visst antal basbelopp. 1 motionen 2587 yrkandet 2 föreslås all omsällningsgränserna i slällel skall faslslällas till 10 respeklive 20 basbelopp per år, vilkel innebär en viss mindre uppräkning av gränsvärdena. Vi finner en sådan juslering i förening med de fördelar i övrigl som

SkU 1978/79:52 56

basbeloppsanknylningen innebär vid sjunkande penningvärde välmoli-verad med hänsyn lill atl den av mervärdeskatteulredningen föreslagna värdegränsen för helårsredovisning var 200000 kr. Det bör även erinras om atl basbeloppsanknytning införts i bokföringslagen och i förslaget lill jordbruksbokföringslag.

dels anser all ulskotlel i 2 mom. bort hemställa

2. beträffande hetoppsgränserna för hel- och halvårsredovisning aU riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2587 yrkandet 2 och med avslag på propositionen i denna del uttalar all halvärsre-dovisning skall slå öppen för skattskyldiga med en årsomsättning som motsvarar högst 10 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, medan skattskyldiga med en omsättning som motsvarar mellan 10 och 20 sådana basbelopp bör få redovisa skatt två gånger per år, varvid i båda fallen avses del basbelopp som gällde vid beskattningsårets ingång;

3. belräffande sänkning av bilaccisen

av Kurt Söderslröm och Bo Lundgren (båda m) som

dels anför följande:

Vi ansluter oss lill förslaget all beskatta de begagnade bilarna, men förutsättningen för denna ståndpunkt är all åtgärden sker inom ramen för en totalt sett oförändrad beskailning av fordonsförsäljningarna. 1 sådanl syfte föreslås i proposilionen atl den utvidgade beskattningen kombineras med en sänkning av bilaccisen. Vi finner sänkningen väl motiverad med hänsyn till att statsverket lidigare kompenserades för det skattebortfall som uppkom när begagnade personbilar och motorcyklar undanlogs från beskatiningen genom en särskild bilaccishöjning. Vi tillstyrker alltså proposilionen i denna del och avstyrker följaktligen de motioner som yrkar avslag på sänkningen.

dels anser att utskottet i mom. 5 och 9 b bort hemställa

5. beträffande sänkning av bilaccisen

atl riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2594 och motionen 1978/79:2619 yrkandet 1 lill den del yrkandet avser denna fråga bifaller proposilionen i denna del;

9. belräffandeförfatlning.sförstagen

b. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

Särskilt yttrande

av Nils Hörberg (fp), Kurt Söderström (m), Bo Lundgren (m) och Wilhelm Gustafsson (fp):

SkU 1978/79:52 57

Beskattningen av periodiska publikationer

Det är väsentligt alt stödet lill organisalionstidskrifler utformas så att del underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt försvåra för övriga tidskrifter. Den principen måste gälla även beskattningsreglerna. Som fallet dock nu är drabbas vissa tidningar och tidskrifter av en mervärdeskatt på 20,63% medan andra är helt befriade från moms. Denna systematiska särbehandling av vissa tidskrifter förstärktes då organisalionstidskrif-terna år 1977 fick ett särskilt statligt stöd. Då särbeskaltningen av vissa tidskrifter infördes var mervärdeskatten 4,2%. När den nu uppgår till en femdubbel procentsats är del uppenbart atl den får betydande konsekvenser för konkurrensen mellan olika publikationer.

Innan den allmänna varuskatten infördes behandlades tidningar och tidskrifter av olika slag enligt enahanda regler. Särbehandlingen har i dag nått en sådan omfattning alt det är väl motiverat med en översyn inte minst från tryckfrihelssynpunkl.

SkU 1978/79:52 58

Konstitutionsutskottets yttrande Bilaga

1978/79:4 y

över motionen 1978/79:1738 om mervärdeskatten på periodiska publikationer

Till skalteutskottet

Skaiicutskouet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över niolionen 1978/79:1738 av Rune Rydén m. fl. (m, fp)om niervärdeskatten på periodiska publikationer.

1 niolionen hemställs atl riksdagen hos regeringen skall begära en allsidig översyn av mervärdeskatlelagens regler i vad gäller beskaltningen av periodiska publikationer. Enligi motionärerna bidrar den beskaitade delen av periodisk press med uppskattningsvis omkring 250 milj. kr. till mervärdeskatten inom landet. Samtidigt åtnjuter dagspressen genom friheten från mervärdeskatt ett extra presstöd på omkring 300 milj. kr. om året. Motionärerna pekar också på alt vissa tidskrifter - kultur- och organisationslidskrif-tcrna - förutom att de är momsbefriade under senare år erhållit ett särskilt suiUigl stöd. I motionen anförs atl de beskrivna förhållandena inie kun la bestå om man ställer några anspråk på rättvisa i beskattningen och vidhåller de krav på konsumtions- och konkurrensneutralitet, som gäller på mervär-deskalieområdel i övrigt. Enligt motionärerna är det alldeles uppenbart all den skattemässiga differentieringen på publikalionsområdet aldrig skulle ha övervägts om det, då den infördes, gällt en skatt på 20,63 % i stället lor dåvarande 4.2 %. Motionärerna framför i första hand kravet au mervärde-skaiicutredningen får i uppdrag all vid sin översyn av beskattningsreglerna för särskilt undantagna publikationer behandla även tidskriftsområdet i ston.

Utskottet

Frågan om mervärdeskattelagens regler om beskattningen av tryckta skrifter har behandlats av riksdagen vid flera lillfällen under senare år. Enligt nu gällande regler är dels allniänna nyhetstidningar, dels vissa lidskrifter befriade från skatteplikt. Enligt lagen (1968:430) om mervärdeskall undantas från skatteplikt bl. a. dels medlemsblad, dels tidskrifter "som väsentligen framsiår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte atl verka för religiöst, nykierheisfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar sami utländsk periodisk publikation av annal slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt lill prenumerant".

SkU 1978/79:52 59

Närriksdagenårl977(prop. 1976/77:99, KU 1976/77:42. rskr 1976/77:260) beslöt att införa elt särskilt statligt stöd till organisationsiidskrifterna avgränsades de stödberättigade lidskrifterna efter kriterier som nära anknöt till reglerna för befrielse från mervärdeskatten. I samband därmed anförde skatteutskoltel i ett yttrande lill konstitutionsutskottet (SkU 1976/77:4 ylatt mervärdeskatteulredningen borde få i uppdrag att pröva frågan om en avveckling av undantagen från mervärdeskatt för organisationstidskrifter. Vid behandlingen av bl. a. niolionen 1978/79:514 (ni) under hösten 1978 (SkU 1978/79:14) återkom skalteutskottet till denna fråga och hemställde att riksdagen skulle begära au regeringen ger mervärdeskalleuiredningen i uppdrag au utreda frågan. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Konstitulionsutskottet anförde för sin del med anledning av skatteutskot-leis yttrande (KU 1976/77:42 s. 29) att frågan om en översyn av mervärdeskattesyslemel i denna del gällde en skatteteknisk fråga som borde överviigas i särskild ordning. Enligt utskottet var regeringen oförhindrad atl låta ytterligare utreda frågeställningen.

Som ulskoitet sålunda redan lidigare framhållit är mervärdeskattereglerna tor olika tidskrifter i första hand en fråga som bör behandlas från skatteteknisk ulgångspunkl. Riksdagen har också som framhållits begärt en översyn av vissa periodiska tidskrifters befrielse från mervärdeskall. Del bör dock enligt utskottets mening påpekas all ett slopande av mervärdeskaltebefrielsen för de tidskrifter som är berättigade till stöd enligt förordningen (1977:607)0111 stöd lill organisationstidskrifter måste följas upp med motsvarande förstärkningar av detta stöd. I annat fall urholkas de statliga stödåtgärderna på della område på icke avsett sätt.

Motionen föranleder i övrigl inte några uttalanden av utskottet.

Stockholm den 6 mars 1979

På konstitutionsutskottets vägnar KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c). Torkel Lindahl (fp). Olle Sven.sson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s). Lars Schötl (ni). Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c), Per Unckel (m), Kerstin Nilsson (s) och Marianne Stålberg (s).

SkU 1978/79:52 60

Avvikande mening

av Torkel Lindahl (fp), Lars Schötl (ni) och Per Unckel (m) vilka anfört:

Ulskoitet har begränsat sitt yttrande till del självklara konstaterandet att en slopad befrielse från mervärdeskall för de tidningar som erhåller organisa-lionstidskriftssiöd innebär all detta stöd urholkas om del inte samtidigt höjs i motsvarande utsträckning. Detta innebär enligt vår mening all ulskotlel undviker den vikliga principiella problemsiällning som las upp i motionen.

Dagspressens befrielse från mervärdeskall har en lång tradition. Innan mervärdeskatten infördes behandlades också tidningar och lidskrifter av olika slag enligt enahanda regler. 1 dag är vissa tidningar och tidskrifter befriade från moms medan andra drabbas av en mervärdeskatt på 20,63 96. Denna särbeskaltning av vissa tidskrifter var tveksam redan när den infördes. Då var mervärdeskatten 4,2 96. När den nu uppgår lill en femdubbel procentsats är del uppenbart atl den får betydande konsekvenser för konkurrensen mellan olika publikationer.

Denna systematiska särbehandling av vissa tidskrifter, vilken förstärkts då organisationsiidskrifterna dessutom år 1977 fick ell särskilt statligt stöd, har i dag nått en sådan omfattning all del är väl motiverat med en översyn inte minst från tryckfrihelssynpunkl. Alt konstitutionsutskottet, som har till uppgift all bereda frågor rörande tryckfrihelslagstiflningen, kan reducera detta problem lill en skatteteknisk fråga är minst sagt uppseendeväckande. Slödel lill organisationsiidskrifterna har motiverats med omtanken om en fri och mångfaldig debatt. Vi delar utskottets i olika sammanhang framförda uppfallning atl delta är ell viktigt demokratiskt värde. Men enligt vår mening är det väl så viktigt från demokratisk synpunkt atl slå vakt om tryckfrihetslagstiftningens principer om lika rätt och frihet för olika grupper atl utan statliga hinder publicera och sprida olika tryckta skrifter.

Den utredning som krävs i motionen 1978/79:1738 är angelägen. Som konslitulionsulskollet framhåller i sitt betänkande angående slödel till organisationsiidskrifterna är det väsentligt atl detta utformas så alt det underlättar utgivningen av dessa utan atl samtidigt försvåra för övriga tidskrifter. Den principen måste gälla även beskattningsreglerna.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979