SkU 1978/79:52

Skatteutskottets betänkande
1978/79:52

med anledning av propositionen 1978/79:141 om redovisning av mervärdeskatt,
m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:141
att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt
och lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon. Ändringarna
innebär bl. a. följande.

Uthyrning av fastighet eller lokaler för användning i verksamhet som
medför skattskyldighet skall, om fastighetsägaren vill det, kunna medföra
skattskyldighet. Ingående skatt som hänför sig till förvärv m. m.
av sådan fastighet eller lokal blir avdragsgill och skyldighet föreligger
att redovisa skatt på hyrorna. Motsvarande föreslås gälla vid upplåtelse
av rörleselokaler med bostadsrätt. Förslaget undanröjer den skillnad i
mervärdeskattehänseende som föreligger mellan den som driver verksamhet
i egna lokaler och den som driver verksamhet i hyrda lokaler.

Den som är skattskyldig skall, om han förvärvar vara från någon som
inte är skattskyldig, få tillgodoföra sig avdrag för ingående mervärdeskatt
med belopp som skulle ha utgjort mervärdeskatt om säljaren hade
varit skattskyldig. Härigenom kommer endast det mervärde som skapas
hos den skattskyldige att beskattas. Den dubbelbeskattning som nu kan
uppkomma vid omsättning av begagnade varor undanröjs därmed. Reglerna
skall omfatta även de nu skattefria begagnade personbilarna och
begagnade motorcyklarna. Åtgärden kompletteras på detta område
med förslag om viss sänkning av den s. k. bilaccisen på personbilar och
motorcyklar. Genom ett särskilt s. k. lagerskatteavdrag undanröjs en
dubbelbeskattningseffekt på fordon som finns i lager vid ikraftträdandet.

Ränta skall inte längre räknas in i beskattningsvärdet vid kredittransaktioner.

Deklaration som enligt nu gällande bestämmelser skall lämnas den 5
augusti får enligt förslaget lämnas den 20 augusti. Deklaration som avser
helt kalenderår eller andra halvåret för den som redovisar skatt två
gånger per år får lämnas den 5 april året därpå i stället för den 5 februari.

1 Riksdagen 1978179. 6 sami. Nr 52

SkU 1978/79:52

De nu avsedda ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

Vidare föreslås ändringar sorn berör avdragsrätten bl. a. i koncerner
och när det gäller hyra av personbil, beskattningsvärdets bestämmande
när det gäller viss kopiering och anstånd. Även dessa ändringar föreslås
träda i kraft den 1 juli 1979.

I propositionen föreslås även ändringar som avser skattskyldighetens
inträde m. m. Skattskyldighet skall inträda när vara levereras eller tjänst
tillhandahålls. De vid den tidpunkten gällande bestämmelserna om skatteplikt,
skattesats m. m. avgör om och med vilket belopp mervärdeskatt
skall redovisas.

Redovisning av mervärdeskatt, som nu kan ske enligt kontantmetoden
eller faktureringsmetoden, skall enligt förslaget i princip ske när affärshändelse
bokförs, dvs. enligt faktureringsmetoden. Avbetalningshandeln
föreslås dock få redovisa skatt i takt med avbetalningarna. Vidare får
länsstyrelsen möjlighet att, om synnerliga skäl föreligger, medge att redovisning
av skatt även fortsättningsvis skall ske enligt kontantmetoden.
En bibehållen kontantmetod skall kunna få användas av skattskyldiga
för vilka övergång till redovisning enligt faktureringsmetoden skulle
leda till kraftiga likviditetspåfrestningar. Skattskyldiga som har rätt
att tillämpa förenklad bokföring enligt den s. k. pärmmetoden föreslås
få rätt att under löpande år tillämpa kontantmetoden för sin redovisning
av mervärdeskatt. Fordringar och skulder skall dock för dessa företag
medräknas vid beskattningsårets utgång.

Skattskyldiga med en årsomsättning om högst 100 000 kr. föreslås få
redovisa skatt endast en gång per år och skattskyldiga med en årsomsättning
mellan 100 000 kr. och 200 000 kr. två gånger per år. Förslaget
innebär att ca 350 000 deklarationer per år faller bort.

Förskott och a conto-betalningar föreslås bli beskattade när de tas
emot utom när det gäller byggnads- eller anläggningsarbeten.

Tjänster som tas ut ur verksamhet för den skattskyldiges eller annans
räkning föreslås bli beskattade.

Den nuvarande beskattningen av byggnader i vissa fall ersätts med
beskattning av tjänst på fast egendom. Är det fråga om yrkesmässig
byggnadsverksamhet i egen regi kommer beskattningen att avse uttag av
tjänst.

Bestämmelserna om bl. a. tidpunkten för skattskyldighetens och redovisningsskyldighetens
inträde skall enligt förslaget träda i kraft den
1 januari 1981.

SkU 1978/79:52

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968: 430) om mervärdeskatt1
dels att 9 och 31 §§ samt anvisningarna till 9 § skall upphöra att gälla,
dels att 2—4, 6, 8, 10, 14—19, 22, 24, 25, 27, 32—36, 38—40, 46,
49, 51, 55 och 73 §§, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 2 § samt
anvisningarna till 5, 8, 10, 11, 14, 15, 17 och 19 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att rubriken närmast före 65 § skall lyda ”Tystnadsplikt m. m.”,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 5 b §§, och
nya anvisningar, anvisningar till 4, 5 a och 22 §§, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §-*

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter 1)

skattepliktig vara, byggnad 1) skattepliktig vara eller tjänst,
eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1—5, tjänst som anges i 10 § första stycket
och avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 § 1, 3, 4 eller
5 i vad sistnämnda punkt avser annonsering eller annan reklam för utländsk
uppdragsgivares räkning eller tjänst som anges ill § 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter
sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom utförsel
(export).

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare
för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 § första stycket
eller 11 §.

Länsstyrelsen kan efter ansökan
av fastighetsägare besluta att denne
tills vidare skall vara skattskyldig
för uthyrning helt eller delvis av
sådan byggnad eller annan anläggning
sorn utgör fastighet enligt
denna lag för användning i verksamhet
som medför skattskyldighet.
Vad nu har sagts tillämpas
även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

' Lagen omtryckt 1969: 237.

Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974: 885
anvisningarna till 9 § 1970: 183.

- Senaste lydelse 1976: 928.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som
påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan
skattskyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

3 8*

Delägare i enkelt bolag, s. k. gruvbolag eller partrederi är skattskyldig
i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. Efter ansökan av samtliga
delägare kan länsstyrelsen besluta att den av delägarna som dessa
föreslår tills vidare skall anses som skattskyldig för bolagets eller rederiets
hela skattepliktiga verksamhet.

I fråga om kommanditbolag och annat handelsbolag är bolaget skattskyldigt.
Har skattskyldig avlidit är dödsboet skattskyldig!. Har skattskyldig
försatts i konkurs är konkursboet skattskyldigt.

Den sorn övertager skattskyldigs
verksamhet eller del av sådan verksamhet
är skattskyldig för affärshändelser
som inträffar efter övertagandet,
i den mån skattskyldighet
ej inträtt för den tidigare
ägaren.

Skattskyldighet inträder när vederlag
inflyter kontant eller i form
av varor eller på annat sätt kommer
den skattskyldige till godo och
när uttag sker.

Länsstyrelsen kan efter ansökan
besluta att skattskyldig vid redovisning
för mervärdeskatt skall inräkna
uppkomna fordringar i omsättningen.

Skattskyldighet inträder när vara
levereras, tjänst tillhandahålls eller
uttag sker. Erhålls dessförinnan vederlag
helt eller delvis för beställd
vara eller tjänst inträder
skattskyldighet för vederlaget när
det inflyter kontant eller på annat
sätt kommer den skattskyldige till
godo. Vid upplåtelse av avverkningsrätt
till skog inträder skattskyldighet,
i de fall som avses i
punkt 1 fjortonde stycket av anvisningarna
till 41 § kommunalskattelagen
(1928: 370), när betalning
tas emot.

(Se vidare anvisningarna.)

5 a§

Redovisningsskyldighet inträder
när affärshändelse, genom vilken
skattskyldighet har inträtt, enligt

3 Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

god redovisningssed bokförs eller
borde ha bokförts, om ej annat
följer av andra—fjärde styckena
eller av 5 b §. Är den skattskyldige
ej bokföringsskyldig enligt bokföringslagen
(1976:125) eller ej
skyldig att föra räkenskaper enligt
jordbruksbokföringslagen (1951:
793) inträder dock redovisningsskyldighet
när skattskyldighet inträder
enligt 4 §.

Vid kreditförsäljning med förbehåll
om återtaganderätt får redovisningsskyldigheten
anstå till
dess betalning inflyter från köparen.
Om fordringen diskonteras eller
överlåts utan samband med
överlåtelse av verksamheten eller
del därav inträder dock redovisningsskyldighet
vid diskonteringen
eller överlåtelsen. I fråga om
annat tillhandahållande mot kredit
kan länsstyrelsen, när principerna
för den skattskyldiges bokföring
föranleder det, medge att
redovisningsskyldigheten inträder
först vid beskattningsårets utgång,
dock senast när betalning inflyter
eller fordringen diskonteras eller
överlåts.

Länsstyrelsen får, när synnerliga
skäl föreligger, medge att vad
som sägs i andra stycket om redovisningsskyldighetens
inträde vid
kreditförsäljning med förbehåll
om återtaganderätt skall tillämpas
tills vidare av viss skattskyldig
även i annat fall.

Försätts skattskyldig i konkurs
inträder redovisningsskyldighet för
konkursgäldenären för alla affärshändelser
för vilka skattskyldighet
men ej redovisningsskyldighet har
inträtt före konkursutbrottet. Den
som övertar skattskyldigs verksamhet
eller del därav är redovisningsskyldig
för affärshändelse som inträffar
efter övertagandet, i den
mån redovisningsskyldighet ej har
inträtt för den tidigare ägaren.

(Se vidare anvisningarna.)

5 b §

Vid uttag av tjänst som sträcker
sig över mer än en redovisnings -

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Redovisningsskyldighet föreligger
icke för kalenderår under vilket
den skattepliktiga omsättningen
ej överstigit 10 000 kronor eller,
i fråga om kalenderår under
vilket skattepliktig verksamhet påbörjats
eller upphört, ett häremot
svarande belopp för den tid verksamheten
bedrivits. För verksamhet
som upphört under samma kalenderår
som den påbörjats eller
nästföljande kalenderår föreligger
icke redovisningsskyldighet om
den skattepliktiga omsättningen
ej överstiger 10 000 kronor under
den tid verksamheten bedrivits.

När särskilda skäl föreligger
kan länsstyrelsen medge att skattskyldig
tills vidare skall vara
4 Senaste lydelse 1973: 928.

Föreslagen lydelse
period skall, om ej annat framgår
av andra eller tredje stycket, till
varje redovisningsperiod hänföras
den de! av tjänsten som har utförts
under perioden.

Utför den som bedriver yrkesmässig
byggnadsverksamhet tjänst
som till större delen avser ny-, tilleller
ombyggnad av fastighet i egen
regi inträder redovisningsskyldighet
för skatt som hänför sig till uttag
av tjänst senast två månader
efter det att den fastighet eller del
därav som uttaget avser har kunnat
tas i bruk.

Har den som utför byggnadseller
anläggningsentreprenad uppburit
betalning i förskott eller
a conto inträder redovisningsskyldighet
för skatt som belöper
på sådan betalning senast två månader
efter slutbesiktning eller därmed
jämförlig åtgärd, om ej annat
följer av 5 a § fjärde stycket. Motsvarande
gäller i fråga om betalning
i förskott eller a conto för
vad som enligt denna lag räknas
som leverans av vara och som tillhandahålls
enligt avtal som avser
byggnads- eller anläggningsentreprenad.

Redovisningsskyldighet föreligger
om den skattepliktiga omsättningen
för beskattningsåret
överstiger 10 000 kronor. När särskilda
skäl föreligger kan dock
länsstyrelsen medge att skattskyldig
skall vara redovisningsskyldig
även i annat fall.

Sedan redovisningsskyldighet
har inträtt kvarstår den till dess
länsstyrelsen beslutar att den skall

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

redovisningsskyldig, trots att den upphöra. Har redovisningsskyl skattepliktiga

omsättningen är av digheten inträtt på grund av att

den mindre omfattning som sägs i omsättningen har överstigit 10 000

första stycket. Sådant medgivande kronor för beskattningsår, skall så gäller

tills vidare, dock minst till dant beslut meddelas när det kan

utgången av kalenderåret närmast antas att den skattepliktiga omsätt efter

det då redovisningsskyldighet ningen varaktigt kommer att upp inträtt.

gå till högst 10 000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §r'

Från skatteplikt undantages

1) skepp för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller
för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person-
eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant
fartyg eller luftfartyg, när varan säljes eller uthyres till den som äger
fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt
avtal med ägaren eller när varan införes till landet för ägarens eller
nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan
krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för
detta ändamål införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller
införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning
eller energialstring, dock icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen
än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan
tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd
eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk
publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning
med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande,
politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål
eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt
utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på
sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare
eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

8) konstverk, som är hänförligt till tulltaxenummer 99.01-99.03 och
som äges av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9) vatten från vattenverk,

10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet,
när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller
del därav, fusion eller liknande förfarande,

11) begagnad personbil och begagnad
motorcykel, när sådant
fordon omsättes inom landet,

12) tullfri trycksak och fram- 12) trycksak som är tullfri enkallad
eller enbart exponerad mik- ligt tulltaxan (1977: 975) och

rofilm, när varan införes till lan- framkallad eller enbart exponerad

det som gåva eller annars utan ve- mikrofilm, när varan införes till

" Senaste lydelse 1974: 888 jfr 1975: 923.

SkU 1978/79:52

Föreslagen lydelse
landet som gåva eller annars utan
vederlag, samt spritdryck, vin,
starköl, tobaksvara, cigarrettpapper
och cigarretthylsa vid införsel
till landet i den ordning som avses
i 18 § 4 lagen (1977: 293) om
handel med drycker eller i 1 §
andra stycket lagen (1961:394)
om tobaksskatt,

13) frimärke, dock icke vid omsättning eller införsel i särskild för
butiksförsäljning avsedd förpackning,

14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dentaltekniker
eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

Nuvarande lydelse
derlag, samt rusdryck, tobaksvara,
cigarrettpapper och cigarretthylsa
vid införsel till landet i den ordning
som avses i 12 § 4 mom. h)
rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954:521) eller 1 § andra stycket
förordningen (1961: 394) om
tobaksskatt,

10 §«

Tjänst är skattepliktig, om ej annat följer av 11 §, när tjänsten avser

1) skattepliktig vara och innefattar tillverkning på beställning, uthyrning,
servering, formgivning, förmedling, lagring, montering, reparation,
kontroll, analys, underhåll, ändring, rengöring eller omhändertagande
och förstöring,

2) mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning,
jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning
eller ytbeläggning,

3) växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning,
sådd, plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring,
skörd, avverkning eller växtskydd,

4) byggnad, annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag,
stängsel eller dylikt och innefattar uppförande, anläggande, rivning, reparation,
ändring eller underhåll,

5) projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst
beträffande mark, byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet
enligt denna lag,

6) transport som ej utgör personbefordran eller förmedling av sådan
transport,

7) rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet,

8) automatisk databehandling,

9) reklam eller annonsering,

10) upplåtelse av rättighet som avses i 7 § fjärde stycket.

Skatteplikt föreligger också, i den mån regeringen förordnar därom,

för tjänst som omfattas av förordnande enligt 2 § tredje stycket.

Har länsstyrelsen enligt 2 § fjärde
stycket beslutat om skattskyldighet
för uthyrning eller upplåtelse
som där avses är tjänsten
skattepliktig.

(Se vidare anvisningarna.)

Senaste lydelse 1974: 885.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §7

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad
eller monteringsfärdigt hus samt
vid servering eller rumsuthyrning
60 procent av vederlaget inräknat
skatt och, vid uttag, 60 procent av
saluvärdet inräknat skatt,

2) vid omsättning av byggnadseller
anläggningsentreprenad eller
annan tjänst som avser fastighet
60 procent av vederlaget inräknat
skatt, om ej annat följer av andra
stycket,

3) vid annan omsättning vederlaget
inräknat skatt och, vid uttag,
saluvärdet inräknat skatt.

Beskattningsvärdet utgör 20 procent
av vederlaget vid omsättning
av tjänst som avses i 10 § 5 och
för tjänst som avser

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av monteringsfärdigt
hus samt vid servering,
rumsuthyrning eller sådan uthyrning
eller upplåtelse som avses i
10 § tredje stycket 60 procent av
vederlaget och, vid uttag, 60 procent
av saluvärdet,

2) vid omsättning av byggnadseller
anläggningsentreprenad eller
annan tjänst som avser fastighet
60 procent av vederlaget och, vid
uttag, 60 procent av saluvärdet,
om ej annat följer av andra stycket,

3) vid annan omsättning vederlaget
och, vid uttag, saluvärdet,
om ej annat följer av tredje stycket.

Vid omsättning av tjänst som
avses i 10 § första stycket 5 utgör
beskattningsvärdet 20 procent av
vederlaget och, vid uttag, 20 procent
av saluvärdet. Motsvarande
gäller vid omsättning av tjänst som
avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet,
teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4) mark för idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning.

Vid omsättning av kopior av
ritningar eller motsvarande handlingar,
vilka u-'•rät lats genom
tjänst enligt 10 j, järsta stycket 5
i samband med planerat eller pågående
byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet
20 procent av vederlaget
och, vid uttag, 20 procent
av saluvärdet.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §*•

Vederlag hänföres till den redovisningsperiod
då vederlaget erhållits.
Har beslut enligt 4 § andra

Redovisning av skatt för viss
redovisningsperiod skall omfatta
affärshändelser genom vilka redo -

7 Senaste lydelse 1974: 885.

"Senaste lydelse 1970: 166.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stycket meddelats, hänföres till redovisningsperiod
kontant vederlag
som erhålles under perioden och
fordran som uppkommer under
perioden.

Värde av uttag hänföres till den
redovisningsperiod då uttaget sker.
Uttag av byggnad eller del av
byggnad hänföres till den period
då den i huvudsak tages i bruk.

Uppkommer förlust på fordran,
för vilken den skattskyldige redovisat
utgående skatt, får ett mot
denna skatt svarande belopp avdragas
i redovisningen för den period
då förlusten uppkommer. Inflyter
därefter betalning för sådan
fordran skall beloppet åter upptagas
i redovisningen.

visningsskyldighet har inträtt enligt
5 a §.

Uppkommer förlust på fordran,
för vilken utgående skatt har redovisats,
får ett mot denna skatt svarande
belopp avdragas i redovisningen
för den period då förlusten
uppkommer. Inflyter därefter betalning
för sådan fordran skall beloppet
åter upptagas i redovisningen.

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgör s. k. villkorlig
rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning,
för vilken utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av
den tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas
i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av
utgående skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas
på kreditnota eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå
minskningen av både vederlag och skatt.

Handling som avses i fjärde
stycket skall ligga till grund även
för avdrag för annan kundkreditering
som avser skattepliktig omsättning.

Handling som avses i tredje
stycket skall ligga till grund även
för avdrag för annan kundkreditering
som avser skattepliktig omsättning.

Uthyr eller upplåter den som är
skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket,
inom tre år från utgången av
det kalenderår under vilket beslut
om skattskyldighet har meddelats,
fastigheten eller del därav till någon
som ej bedriver verksamhet
som medför skattskyldighet enligt
denna lag, skall beloppet av åtnjutna
avdrag för ingående skatt
för ifrågavarande fastighet eller
del därav återföras. Sker sådan uthyrning
eller upplåtelse sedan tre
men ej sex år har förflutit från utgången
av det kalenderår under
vilket beslut om skattskyldighet
har meddelats skall återföring göras
med hälften av det belopp som
nu sagts.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Skattskyldig skall, om ej annat
följer av andra stycket, utfärda
faktura eller därmed jämförlig
handling för varje omsättning för
vilken skatt utgår. Av handlingen
skall framgå vederlaget, skattens
belopp och övrigt som har betydelse
för skattskyldighet och avdragsrätt
enligt 17 §. Bestämmelserna
i detta stycke gäller även
den som enligt 6 § första stycket
är undantagen från redovisningsskyldighet.

Första stycket gäller icke för detaljhandel eller därmed jämförlig
verksamhet och ej heller omsättning, för vilken avräkning mellan köpare
och säljare sker enligt avräkningsnota som upprättas av köparen.

På frankeringsmärke eller liknande kvitto behöver skattens belopp
icke anges.

Faktura skall, om köparen begär
det, utfärdas vid försäljning
till skattskyldig köpare av fastighet,
som utgör lagertillgång i byggnadsverksamhet
och däri har tillförts
skattepliktig tjänst utan att
därefter ha tagits i bruk av säljaren.
Av fakturan skall framgå utgående
skatt som säljaren redovisat
eller har att redovisa för gjorda
uttag av skattepliktiga tjänster
för fastigheten.

Säljer den som är skattskyldig
enligt 2 § fjärde stycket fastighet
skall han, om köparen begär det,
utfärda intyg om storleken av den

Föreslagen lydelse

Vad som sägs i femte stycket
tillämpas även när fastighetsägaren
tar uthyrd eller upplåten fastighet
eller del därav i anspråk för
användning i verksamhet som ej
medför skattskyldighet samt när
uthyrd eller upplåten fastighet
säljs.

Återföring skall ske i deklarationen
för den redovisningsperiod
under vilken den skattepliktiga uthyrningen
eller upplåtelsen har
upphört eller fastigheten har sålts.

(Se vidare anvisningarna.)

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Skattskyldig får med de begränsningar
som anges i 18 § vid redovisning
av skatt avdraga ingående
skatt som hänför sig till förvärv
eller införsel för verksamhet som
medför skattskyldighet. Avdrag
får göras även för ingående skatt
som hänför sig till framställning
för utgivares räkning av tryckt
upplaga av sådan publikation som
är undantagen från skatteplikt enligt
8 § 6. Rätt till avdrag föreligger
för den redovisningsperiod
då betalning erlagts. Har medgivande
enligt 4 § andra stycket
lämnats föreligger avdragsrätt för
period då betalning erlagts eller
skuld dessförinnan uppkommit.

Föreslagen lydelse

ingående skatt som han enligt 15 §
femte stycket återfört på grund av
fastighetsförsäljningen.

(Se vidare anvisningarna.)

§'*

Skattskyldig som är redovisningsskyldig
får med de begränsningar
som anges i 18 § vid redovisning
av skatt avdraga ingående
skatt som hänför sig till förvärv
eller införsel för verksamhet som
medför skattskyldighet. Avdrag
får göras även för ingående skatt
som hänför sig till framställning
för utgivares räkning av tryckt
upplaga av sådan publikation som
är undantagen från skatteplikt enligt
8 § 6. Rätt till avdrag föreligger
för den redovisningsperiod
då förvärvet eller införseln enligt
god redovisningssed har bokförts
eller borde ha bokförts, om ej annat
följer av andra stycket. Har
medgivande enligt 5 a § andra
stycket erhållits får avdrag göras
först vid beskattningsårets utgång
eller när betalning dessförinnan
har erlagts. Avdrag för ingående
skatt som hänför sig till förskottseller
a conto-likvid får göras under
den redovisningsperiod då betalning
har erlagts eller, i fråga
om byggnads- eller anläggningsentre
pre nåd, när faktura med
uppgift om skattens belopp har
mottagits. Har skattskyldig försatts
i konkurs inträder avdragsrätt
senast vid konkursutbrottet i
fråga om ingående skatt, som hänför
sig till förvärv, införsel eller
förskotts- eller a conto-likvid före
konkursutbrottet.

Vid kreditköp med förbehåll om
återtaganderätt får avdrag för ingående
skatt göras endast för skatt
som belöper på vad som har betalats
under redovisningsperioden.
Motsvarande gäller när medgivande
enligt 5 a § tredje stycket lämnats
och vid förvärv av avverk -

" Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bedrives verksamhet, som medför
skattskyldighet, i fastighet som
helt eller delvis äges direkt av den
skattskyldige eller av ett av honom
helägt fastighetsförvaltande företag
eller av den som direkt eller
indirekt helt äger det företag som
bedriver verksamheten, får den
skattskyldige avdraga ingående
skatt som belöper på förvärv för
fastigheten som han själv eller det
fastighetsförvaltande företaget gör
med så stor del av skatten som
faller på fastighetens användning
för den verksamhet som medför
skattskyldighet. Motsvarande gäller
delägare i samfällighet för vattenreglering,
väghållning eller liknande
ändamål.

Skattskyldig som bedriver handel
med bilar eller motorcyklar
får avdraga ingående skatt på förvärv
och införsel för verksamheten
med undantag dock för ingående
skatt på vara till eller tjänst på
sådan begagnad personbil eller begagnad
motorcykel som utgör omsättningsvara
i verksamheten.

ningsrätt till skog. Har skattskyldig
övertagit annan skattskyldigs verksamhet
eller del därav äger han
rätt till avdrag för ingående skatt
sorn hänför sig till den tidigare
ägarens förvärv för verksamheten,
i den mån denne skulle haft rätt
till avdrag om skatten hade betalats
av honom.

Delägare i samfällighet för vattenreglering,
väghållning eller liknande
ändamål får avdraga ingående
skatt som hänför sig till samfällighetens
förvärv med vad som
belöper på hans andel i samfält igheten.
Vad som nu har sagts gäller
endast i den mån i samfälligheten
deltagande fastighet används i
verksamhet sorn medför skattskyldighet.

Tillhandahåller koncernföretag
sorn avses i 43 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928: 370) annat
företag inom samma koncern
tjänst som icke är skattepliktig får
det andra företaget göra avdrag för
den skatt som belöper på det förstnämnda
förelagets förvärv eller införsel
för tillhandahållande av
tjänsten, i den mån avdrugsrätt
hade förelegat om förvärvet eller
införseln hade gjorts av det skattskyldiga
företaget.

Förvärvar skattskyldig mot vederlag
skattepliktig vara från den
sorn ej är skattskyldig för omsättning
av varan skall som ingående
mervärdeskatt för den skattskyldige
anses det belopp som skulle
ha utgjort utgående mervärdeskatt
för säljaren om denne hade varit
skattskyldig för omsättningen. Vad
nu har sagts gäller även den som
är skattskyldig för förmedling som

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Överstiger den ingående skatten
för viss redovisningsperiod den åtgående
skatten för samma period,
får det överskjutande beloppet avdragas
i redovisningen för närmast
följande redovisningsperiod
eller perioder. Redovisar skattskyldig
olika verksamheter var för
sig får överskjutande ingående
skatt i en verksamhet kvittas mot
utgående skatt i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande
ingående skatt som ej kunnat
avdragas eller kvittas föreskrives
i 49 §.

avses i punkt 3 första stycket av
anvisningarna till 2 §.

Skattskyldig, sorn i annan verksamhet
än serveringsrörelse tillhandahåller
kost åt personal, äger
rätt till avdrag för ingående skatt
sorn hänför sig lill andra förvärv
för detta tillhandahållande än sådana
som avser livsmedel eller
andra förhrukningsvaror, t den
mån ej annat föijer av andra stycket
av anvisningarna.

Redovisar skattskyldig olika
verksamheter var för sig får överskjutande
ingående skatt i en verksamhet
kvittas mot utgående skatt
i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskji
tande ingående skatt som ej kui
nät kvittas föreskrivs i 49 §.

(Se vidare anvisningarna

Skattskyldig som är undantagen
från redovisningsskyldighet enligt
6 § första stycket har icke rätt att
avdraga ingående skatt.

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på

1) stadigvarande bostad,

2) byggnad som förvärvas för
annat ändamål än för stadigvarande
bruk i skattepliktig verksamhet,

3) anskaffning av personbil eller
motorcykel från säljare som
innehaft fordonet för yrkesmässig
uthyrning och annan anskaffning
av sådant fordon för ändamål som
ej avser yrkesmässig återförsäljning
eller uthyrning.

10 Senaste lydelse 1974: 885.

I) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller
motorcykel för annan verksamhet
än sådan som avser yrkesmässig
återförsäljning eller uthyrning.

A vdragsrätt föreligger endast för
högst 50 procent av ingående skall
sorn belöper på hyra av personbil

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Medför verksamhet skattskyldighet
i endast ringa omfattning, har
den skattskyldige rätt att avdraga
dels ingående skatt som hänför sig
till förvärv eller införsel som helt
avser den del av verksamheten
som medför skattskyldighet, dels
skälig andel av ingående skatt som
belöper på mera kostnadskrävande
anskaffningar som huvudsakligen
avser den verksamhet som medför
skattskyldighet. I fråga om verksamhet
som i endast ringa omfattning
icke medför skattskyldighet
får avdrag göras för ingående skatt
utan uppdelning av denna efter
skälig grund.

Föreslagen lydelse

eller motorcykel för annat ändamål
än yrkesmässig återuthyrning.

Medför verksamhet endast delvis
skattskyldighet, får ingående
skatt vilken hänför sig till förvärv
eller införsel som till mer än 95
procent avser den del av verksamheten
som medför skattskyldighet
avdragas utan uppdelning efter
skälig grund. Föreligger skattskyldighet
för mer än 95 procent av
omsättningen, får ingående skatt
som ej överstiger 1 OOO kronor för
visst förvärv eller viss införsel avdragas
utan uppdelning efter skälig
grund.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för ingående
skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt förordnande
som avses i 1 §.

19 §

Skattskyldig som icke är un- Den som är redovisningsskyldig
dantagen från redovisningsskyldig- skall anmäla sig för registrering

het enligt 6 § första stycket skall hos länsstyrelsen i det län, där

anmäla sig för registrering hos den verksamhet drivs som anmä länsstyrelsen

i det län, där den lan avser,

verksamhet drives som anmälan
avser.

Anmälan för registrering göres på blankett enligt fastställt formulär.
Driver någon flera verksamheter lämnas anmälan för varje särskild verksamhet.

Anmälan göres senast två veckor innan verksamhet som medför
skattskyldighet börjar eller övertages. Vid ändring i förhållande som
upptagits i anmälningshandling skall länsstyrelsen underrättas inom två
veckor.

Om verkställd registrering utfärdar länsstyrelsen särskilt bevis som
sändes till den skattskyldige.

För att avgöra om skattskyldighet föreligger kan länsstyrelsen infordra
uppgift från näringsidkare som icke anmält sig för registrering.

(Se vidare anvisningarna.)

22 8"

Skattskyldig som icke är undan- Den som är redovisningsskyldig
tagen från redovisningsskyldighet skall utan anmaning lämna upp enligt

6 § första stycket skall utan gift (deklaration) för mervärde -

11 Senaste lydelse 1974: 885.

SkU 1978/79:52

N uvarunde lydelse

anmaning lämna uppgift (deklaration)
för mervärdeskatt för varje
verksamhet för vilken särskild registrering
skall ske enligt 19 §.
Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod
under vilken
verksamheten bedrives. Redovisningsperiod
omfattar två kalendermånader.
Redovisningsperioder är
januari och februari, mars och
april, maj och juni, juli och augusti,
september och oktober samt
november och december.

Kan det antagas att ingående
skatt för viss skattskyldig regelmässigt
kommer att överstiga utgående
skatt med minst 1 000 kronor
varje månad kan länsstyrelsen
besluta att redovisningsperiod tills
vidare skall vara en kalendermånad.
När särskilda skäl föreligger
kan länsstyrelsen för viss skattskyldig
besluta att redovisningsperioderna
tills vidare skall vara perioderna
januari—april, maj—au gusti

och september—december
eller att redovisningsperiod tills
vidare skall utgöra halvt eller helt
kalenderår.

Deklaration skall lämnas till
länsstyrelsen i det län, där den
skattskyldige registrerats, senast
den 5 i andra månaden efter utgången
av den redovisningsperiod
som deklarationen avser. Sker inbetalning
av skatt enligt 42 § andra
stycket i behörig ordning, anses
deklarationen ha lämnats till
länsstyrelsen den dag inbetalningskort
eller försändelse som innehåller
gireringshandling kommit in
till postanstalt. Om synnerliga skäl
föreligger kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
medge att skattskyldig eller
grupp av skattskyldiga får lämna
deklaration senare än som nu
nämnts.

Föreslagen lydelse

skatt för varje verksamhet för vilken
särskild registrering skall ske
enligt 19 §. Deklaration lämnas
för varje redovisningsperiod så
länge redovisningsskyldighet föreligger.
Redovisningsperiod omfattar
två kalendermånader. Redovisningsperioder
är januari och februari,
mars och april, maj och
juni, juli och augusti, september
och oktober samt november och
december.

Kan det antas att ingående skatt
för viss skattskyldig regelmässigt
kommer att överstiga utgående
skatt med minst 1 000 kronor varje
månad kan länsstyrelsen besluta att
redovisningsperiod tills vidare skall
vara en kalendermånad. När särskilda
skäl föreligger kan länsstyrelsen
för viss skattskyldig besluta
att redovisningsperiod tills vidare
skall vara halvt eller helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas till
länsstyrelsen i det län, där den
skattskyldige registrerats, senast
den 5 i andra månaden efter utgången
av den redovisningsperiod
som deklarationen avser, om ej
annat följer av anvisningarna. Sker
inbetalning av skatt enligt 42 §
andra stycket i behörig ordning,
anses deklarationen ha lämnats till
länsstyrelsen den dag inbetalningskort
eller försändelse som innehåller
gireringshandling kommit in
till postanstalt. Om synnerliga skäl
föreligger kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
medge att skattskyldig eller
grupp av skattskyldiga får lämna
deklaration senare än som nu

nämnts.

Deklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett
enligt fastställt formulär.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Efter anmaning skall deklaration lämnas även av den som icke enligt
första stycket är deklarationsskyldig.

Bestämmelserna i 47 § taxeringslagen
den 23 november 1956
(nr 623) gäller i tillämpliga delar
i fråga om deklaration för mervärdeskatt.

Bestämmelserna i 47 § taxeringslagen
(1956: 623) gäller i tilllämpliga
delar i fråga om deklaration
för mervärdeskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

24 §>2

Deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar
eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för
fullgörande av deklarationsskyldigheten, för kontroll av deklaration och
för fastställelse av skatt.

Underlaget skall bevaras under Underlaget skall bevaras under
sju år efter utgången av det kalen- sju år efter utgången av det kalenderår
som underlaget avser. derår under vilket beskattningsåret

gått till ända.

Om skyldighet i vissa fall att föra räkenskaper gäller särskilda bestämmelser.

25 §»

Den som granskar deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt
får taga del även av självdeklaration eller annan handling
som upprättats till ledning för inkomsttaxeringen.

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen
(1956: 623) äger motsvarande
tillämpning i fråga om
rätt att taga del av deklaration
eller annan handling som avser
mervärdeskatt. Deklarationen skall
förvaras hos länsstyrelsen till utgången
av sjunde året efter utgången
av det kalenderår under
vilket redovisningsperioden gått
till ända, då deklarationerna, om
icke regeringen föreskriver annat,
skall förstöras. Vad nu sagts gäller
även beträffande andra uppgifter
som avlämnats till ledning för
fastställelse av skatt samt av myndighet
vid skattekontroll upprättade
handlingar.

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen
(1956: 623) äger motsvarande
tillämpning i fråga om
rätt att taga del av deklaration
eller annan handling som avser
mervärdeskatt. Deklarationen skall
förvaras hos länsstyrelsen under
sju år efter utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret
gått till ända, då deklarationerna,
om icke regeringen föreskriver annat,
skall förstöras. Vad nu sagts
gäller även beträffande andra uppgifter
som avlämnats till ledning
för fastställelse av skatt samt av
myndighet vid skattekontroll upprättade
handlingar.

12 Senaste lydelse 1974: 885.

13 Senaste lydelse 1974: 885.

2 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 52

SkU 1978/79:52

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

27 §14

Efter anmaning skall näringsidkare
lämna uppgift om skattepliktig
vara, byggnad eller tjänst
som han förvärvat av, sålt till eller
tillhandahållit annan näringsidkare.
Bestämmelserna i 39 § 4 mom.
taxeringslagen om befrielse från
uppgiftsskyldighet gäller i tillämpliga
delar.

Efter anmaning skall näringsidkare
lämna uppgift om skattepliktig
vara eller tjänst som han
förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit
annan näringsidkare. Bestämmelserna
i 39 § 4 mom. taxeringslagen
(1956: 623) om befrielse
från uppgiftsskyldighet gäller i tilllämpliga
delar.

Bestämmelserna i 46 § taxeringslagen gäller i tillämpliga delar i fråga
om kontroll av mervärdeskatt.

32 §

Har den skattskyldige lämnat
deklaration anses skatten fastställd
i enlighet med deklarationen genom
preliminärt beslut.

Har den skattskyldige lämnat
deklaration enligt 22 § anses skatten
fastställd i enlighet med deklarationen.
Har deklaration icke
lämnats anses skatten fastställd till
noll kronor.

Skatt anses fastställd enligt
första stycket utan att beslut meddelas.

33 §

Nytt preliminärt beslut om fastställelse
av skatt meddelas när
framkomna omständigheter föranleder
ändring av tidigare preliminärt
beslut.

Föranleder framkomna omständigheter
omprövning av fastställd
skatt meddelar länsstyrelsen preliminärt
beslut om fastställelse av
skatten. Av beslutet skall framgå
att den skattskyldige kan erhålla
slutligt beslut enligt 36 §.

/ annat fall än som avses i 32 §
skall preliminärt beslut tillställas
den skattskyldige. Beslutet skall
innehålla uppgift om den skatt
som skall betalas, avräknas eller
återbetalas och skälen för beslutet.
Av beslutet skall vidare framgå att
skattskyldig kan erhålla slutligt
beslut om fastställelse av skatt.

§15

Efter utgången av den tid inom
vilken deklaration för den sista
redovisningsperioden under beskattningsåret
skall lämnas enligt
22 § får sådan ändring av fastställd
skatt som berör mer än en
redovisningsperiod under beskattningsåret
hänföras till den sista
redovisningsperioden under beskattningsåret.

Vad som sägs i första stycket
gäller ej om slutligt beslut har
meddelats för någon redovisningsperiod
under beskattningsåret.

14 Senaste lydelse 1974: 773 (övergångsbest.).

13 Senaste lydelse 1971: 400.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Fråga om preliminärt beslut
får icke väckas efter den 30 november
tredje året efter utgången
av det kalenderår under vilket redovisningsperioden
gått till ända.

Preliminärt beslut får icke meddelas
senare än tre år efter utgången
av kalenderår som anges i
första stycket.

Slutligt beslut om fastställelse
av skatt skall meddelas, om den
skattskyldige begär sådant beslut
inom två månader från den dag
då han fått del av preliminärt beslut.
Föreligger särskilda skäl får
slutligt beslut meddelas även om
den skattskyldige ej begärt det.

Slutligt beslut skall innehålla
uppgift om den skatt som skall
betalas, avräknas eller återbetalas.

Har slutligt beslut enligt första
stycket varken begärts eller meddelats
och har tre år förflutit efter
utgången av det kalenderår under
vilket redovisningsperioden gått
till ända, anses skatten fastställd
genom slutligt beslut i enlighet
med senaste meddelade preliminära
beslut eller, om preliminärt
beslut icke meddelats, i enlighet
med deklaration. Motsvarande
gäller när varken deklaration lämnats
eller preliminärt beslut meddelats,
varvid skatten anses fastställd
till noll kronor. Slutligt be 1,

1 Senaste lydelse 1973:928.

17 Senaste lydelse 1974: 885.

Föreslagen lydelse
§ 1(1

Fråga om preliminärt beslut får
icke väckas efter den 30 november
tredje året efter utgången av det
kalenderår under vilket beskattningsåret
gått till ända.

Har slutligt beslut meddelats får
fråga om preliminärt beslut icke
prövas.

§'7

Slutligt beslut om fastställelse av
skatt skall meddelas, om den skattskyldige
begär sådant beslut inom
tre år från utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret
gått till ända. Har preliminärt
beslut meddelats skall
dock slutligt beslut meddelas, om
den skattskyldige begär sådant beslut
inom två månader från den
dag då han fått del av det preliminära
beslutet. Föreligger särskilda
skäl får slutligt beslut meddelas
även om den skattskyldige ej begärt
det.

Har slutligt beslut meddelats får
fråga om nytt sådant beslut icke
prövas.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

slut enligt detta stycke anses dock
icke föreligga tidigare än två månader
efter det att den skattskyldige
fått de! av nytt preliminärt
beslut.

Föreslagen lydelse

38 §

Har skattskyldig i deklaration
eller på annat sätt lämnat oriktig
uppgift till ledning för fastställelse
av skatt eller underlåtit att lämna
deklaration eller infordrad uppgift
samt har detta föranlett att
skatt fastställts till för lågt belopp
eller medfört att skatt återbetalats
med för högt belopp, sker efterbeskattning.
Detsamma gäller när
skattskyldig har lämnat oriktig
uppgift i mål om skatt.

Har skattskyldig i deklaration
eller på annat sätt lämnat oriktig
uppgift till ledning för fastställelse
av skatt eller underlåtit att lämna
deklaration eller infordrad uppgift
samt har detta föranlett att
skatt icke fastställts eller fastställts
till för lågt belopp eller medfört att
skatt återbetalats med för högt belopp,
sker efterbeskattning. Detsamma
gäller när skattskyldig har
lämnat oriktig uppgift i mål om
skatt.

Efterbeskattning får icke ske om det belopp som den skattskyldige
skulle ha att erlägga är att anse som ringa eller det med hänsyn till
omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att efterbeskattning
sker.

Kan uppgift som den skattskyldige lämnat icke läggas till grund för
en tillförlitlig beräkning får efterbeskattning ske efter skälig grund.

Bestämmelserna i 34 § gäller i
tillämpliga delar vid efterbeskattning.

39 §

Beslut om efterbeskattning skall
innehålla uppgift om den skatt
som skall betalas.

Utan hinder av bestämmelserna
i 55—57 §§ äger länsstyrelsen
från skatt som skall betalas enligt
första stycket för viss redovisningsperiod
avräkna skatt som den
skattskyldige kan återfå för annan
redovisningsperiod under samma
kalenderår. Som förutsättning härför
gäller att det belopp som den
skattskyldige kan återfå understiger
det belopp som han skall betala
och att allmänna ombudet tillstyrkt
att avräkning får ske.

Utan hinder av bestämmelserna
i 55—57 §§ äger länsstyrelsen
från skatt som skall betalas enligt
beslut om efterbeskattning för viss
redovisningsperiod avräkna skatt
som den skattskyldige kan återfå
för annan redovisningsperiod under
samma beskattningsår.

ls Senaste lydelse 1978: 197.

,!l Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:52 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 § »'

Efterbeskattning får ske först Efterbeskattning får ske först
sedan slutligt beslut om faststäl- sedan slutligt beslut om fastställel lelse

meddelats eller sådant be- se av skatt meddelats eller när

slut föreligger enligt 36 § tredje fråga om preliminärt beslut icke

stycket och endast om fråga om längre enligt 35 § får väckas. Efter efterbeskattning

prövats senast un- beskattning får icke ske med

der sjätte året efter utgången av mindre fråga därom prövats sedet
kalenderår under vilket redo- nast under sjätte året efter ut visningsperioden

gått till ända. Ef- gången av det kalenderår under

terbeskattning på grund av oriktig vilket beskattningsåret gått till än uppgift

i mål om skatt får dock da. Efterbeskattning på grund av

ske inom ett år efter utgången av oriktig uppgift i mål om skatt

den månad då dom eller slutligt får dock ske inom ett år efter

beslut i målet vunnit laga kraft. utgången av den månad då dom

eller slutligt beslut i målet vunnit
laga kraft.

Har den skattskyldige avlidit, påföres efterbeskattning hans dödsbo.
Sådan efterbeskattning får ske endast om fråga därom prövats senast
under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket bouppteckning
efter den skattskyldige lämnats in för registrering.

Har skattskyldig åtalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för
honom får, även efter utgången av den i första eller andra stycket angivna
tiden, efterbeskattning ske för det år som brottet avser. Detsamma
gäller, om efterbeskattning medför att den skattskyldige enligt 12 §
skattebrottslagen (1971:69) är fri från ansvar för sådant brott. Efterbeskattning
som har sagts nu får dock ske endast om fråga därom prövats
före utgången av kalenderåret efter det under vilket åtalet väcktes
eller åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige
avlidit, skall fråga om efterbeskattning av dödsboet prövas inom
sex månader från dödsfallet. Efterbeskattning som har åsatts efter åtal
mot den skattskyldige skall undanröjas av länsstyrelsen, om åtalet ej
bifalls till någon del. Detta gäller dock ej, om åtalet ogillas med stöd av
12 § skattebrottslagen.

Tredje stycket skall tillämpas också i fall då den som har företrätt
juridisk person åtalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för den
juridiske personen eller är fri från ansvar för sådant brott på grund av
12 § skattebrottslagen.

46 §*>

Har besvär anförts över slutligt Har besvär anförts över slutligt
beslut om fastställelse av skatt el- beslut om fastställelse av skatt eller
beslut om efterbeskattning eller ler beslut om efterbeskattning eller

beslut av länsrätt eller kammarrätt, beslut av länsrätt eller kammarrätt,

kan den skattskyldige av länsstyrel- kan den skattskyldige av länsstyrelsen
få anstånd med betalning av sen få anstånd med betalning av

skatt. Bestämmelserna i 49 § 1 skatt. Bestämmelserna i 49 § 1, 2

mom. uppbördslagen (1953:272) och 3 mom. uppbördslagen

20 Senaste lydelse 1978:197.

21 Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1978/79:86 föreslagna lydelsen.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

om anstånd vid besvär över beslut
rörande taxering äger motsvarande
tillämpning.

Har avräkning enligt 39 § andra
stycket icke skett enbart på den
grunden att belopp som den skattskyldige
kan återfå överstiger vad
han har att betala, får länsstyrelsen,
om besvär anförts enligt 55 §,
medge anstånd med betalningen.

Föreslagen lydelse

(1953:272) om anstånd vid besvär
över beslut rörande taxering äger
motsvarande tillämpning.

Överstiger ingående avdragsgill
skatt enligt deklaration den utgående
skatten, återbetalar länsstyrelsen
det överskjutande beloppet
i den mån kvittning icke skett enligt
17 § sjunde stycket.

överstiger ingående avdragsgill
skatt enligt deklaration den utgående
skatten med minst 1 000 kronor,
återbetalar länsstyrelsen det
överskjutande beloppet.

Understiger skillnaden mellan
ingående skatt och utgående skatt
1 000 kronor, återbetalar länsstyrelsen
skillnadsbeloppet när det
icke kan avdragas eller kvittas enligt
17 § fjärde stycket. Föreligger
särskilda skäl, kan länsstyrelsen
även i annat fall besluta om återbetalning
av belopp under 1 000
kronor.

Skattskyldig som är undantagen
från redovisningsskyldighet enligt
6 § första stycket har icke rätt till
återbetalning av ingående skatt.

överstiger skatt som skattskyl- Överstiger skatt som skattskyldig
betalat för viss redovisnings- dig betalat för viss redovisningsperiod
skatten enligt beslut om period skatt som fastställts eller

fastställelse, återbetalar länsstyrel- anses fastställd, återbetalar läns sen

det överskjutande beloppet. styrelsen det överskjutande belop pet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som
avkrävts honom, återfår av länsstyrelsen vad han betalat för mycket.

Vid återbetalning av överskjutande
ingående skatt som den
skattskyldige är berättigad att återfå
enligt första eller andra stycket
får endast restförd mervärdeskatt
och därå belöpande restavgift avräknas.

Vid återbetalning av överskjutande
ingående skatt som den
skattskyldige är berättigad att återfå
enligt första stycket får endast
restförd mervärdeskatt och därå
belöpande restavgift avräknas.

22 Senaste lydelse 1974: 771 (övergångsbest.).

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt överlåtas eller
utmätas.

I övrigt gäller uppbördslagens
bestämmelser om restitution av
skatt i tillämpliga delar beträffande
återbetalning av mervärdeskatt.

I övrigt gäller uppbördslagens
(1953: 272) bestämmelser om restitution
av skatt i tillämpliga delar
beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

Talan mot meddelat slutligt beslut
eller mot beslut att icke meddela
slutligt beslut eller mot beslut
om efterbeskattning, skattskyldighet,
redovisningsskyldighet eller
restavgift förs hos länsrätten genom
besvär.

Mot beslut om skatterevision eller
mot länsstyrelses beslut i fråga
om registrering eller föreläggande
av vite får talan ej föras.

§23

Talan mot meddelat slutligt beslut
eller mot beslut att icke meddela
preliminärt eller slutligt beslut
eller mot beslut om efterbeskattning,
skattskyldighet, redovisningsskyldighet
eller restavgift förs
hos länsrätten genom besvär.

Mot preliminärt beslut eller mot
beslut om skatterevision eller mot
länsstyrelses beslut i fråga om registrering
eller föreläggande av vite
får talan ej föras.

Talan mot länsstyrelses beslut i övrigt enligt denna lag föres hos riksskatteverket
genom besvär. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej
föras.

55 §«

Skattskyldig får anföra besvär i särskild ordning om

1) skatt fastställts i strid med bestämmelserna om vem som är skattskyldig
eller om vad som är skattepliktigt,

2) skatt fastställts mer än en gång för samma omsättning,

3) beskattningen blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning
eller annat uppenbart förbiseende,

4) någon till följd av underlåtenhet att lämna deklaration eller infordrad
uppgift, felaktighet i deklaration eller annan uppgift som han
lämnat eller i uppgift eller handling som legat till grund för sådan deklaration
eller uppgift fått skatten för viss redovisningsperiod fastställd till
belopp som väsentligt avviker från vad som rätteligen bort fastställas
för perioden,

5) någon i annat fall kan åberopa omständighet eller bevis som bort
föranleda att skatten fastställts till belopp som väsentligt avviker från
vad som fastställts.

Besvär enligt första stycket 4 och 5 får upptagas till prövning endast
om besvären kan grundas på omständighet eller bevis, varom kännedom
saknats när skatten fastställts, och det framstår som ursäktligt att den
som söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheterna eller
beviset för att få rättelse.

23 Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1978/79:86 föreslagna lydelsen.

24 Senaste lydelse 1971:400.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Besvär som avses i första stycket Besvär som avses i första stycket
får anföras senast under sjätte året får anföras senast under sjätte året

efter utgången av det kalenderår efter utgången av det kalenderår

under vilket redovisningsperioden under vilket beskattningsåret gått

gått till ända. till ända.

Allmänt ombud får enligt första och tredje styckena anföra besvär
till den skattskyldiges förmån och i fall som avses i första stycket 3
även till den skattskyldiges nackdel.

Bestämmelserna i 34 § gäller i
tillämpliga delar vid prövning av
besvär i särskild ordning.

73 §

Utgående mervärdeskatt räknas icke som intäkt och ingående sådan
skatt icke som kostnad vid inkomsttaxeringen.

Har mervärdeskatt likväl medräknats vid inkomstredovisningen anses
skatten i den mån den betalats till staten som sådan speciell skatt, för
vilken avdrag får åtnjutas vid inkomsttaxeringen enligt kommunalskattelagen.
Till följd härav utgör återbetalad, avkortad eller avskriven mervärdeskatt,
för vilken avdrag medgivits vid inkomsttaxeringen, skattepliktig
intäkt vid inkomsttaxeringen. För skattskyldig som icke är redovisningsskyldig
utgör dock utgående mervärdeskatt intäkt och ingående
sådan skatt kostnad vid inkomstredovisningen enligt kommunalskattelagen.

Har återföring av mervärdeskatt
gjorts enligt 15 § femte eller
sjätte stycket räknas det återförda
beloppet, i den män det har betalats
till staten, som driftkostnad
vid beräkning av inkomst av fastighet
eller rörelse enligt kommunalskattelagen.

Anvisningar

till 2 §

1.** Verksamhet anses som yr- 1. Verksamhet anses som yrkeskesmässig
när inkomsten därav ut- mässig när inkomsten därav utgör

gör skattepliktig intäkt av jord- skattepliktig intäkt av jordbruks bruksfastighet,

av annan fastighet fastighet, av annan fastighet eller

eller av rörelse enligt kommunal- av rörelse enligt kommunalskatte skattelagen

(1928: 370). Som yr- lagen (1928: 370). Som yrkesmäs kesmässig

verksamhet räknas även sig verksamhet räknas även rea realisation

av levande och döda lisation av levande och döda in inventarier

i jordbruksfastighet, ventaricr i jordbruksfastighet, även

även om intäkten därav icke är om intäkten därav icke är skatte skattepliktig

enligt kommunal- pliktig enligt kommunalskattela skattelagen.

Som yrkesmässig räk- gen. Som yrkesmässig räknas även

nas även annan verksamhet i vil- omsättning av vara från fastighet

ken varor eller tjänster omsättes sorn avses i 24 § 2 eller 3 mom.

under rörelseliknande former. kommunalskattelagen och uthyr 25

Senaste lydelse 1978: 920.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Försäljning av inventarier, material,
avfallsprodukter eller liknande
varor i verksamhet som
icke medför skattskyldighet anses
som yrkesmässig endast om den
sker under butiksmässiga former.
Utan hinder härav anses alltid
som yrkesmässig försäkringsföretags
omsättning av vara som övertagits
i samband med skadereglering,
finansieringsföretags omsättning
av vara som enligt köpeavtal
återtagits av företaget samt omsättning
av fartyg eller luftfartyg
som utgör anläggningstillgång och
varit undantaget från skatteplikt
vid förvärvet eller införseln.

Föreslagen lydelse

ning enligt 2 § fjärde stycket av
sådan fastighet samt annan verksamhet
i vilken varor eller tjänster
omsätts under rörelseliknande
former.

Den som yrkesmässigt omsätter
tjänst som avses i 10 § första
stycket 2 eller 4 anses bedriva
yrkesmässig byggnads verksamhet.
Sådan verksamhet omfattar även
tjänst som den skattskyldige utför
eller låter utföra på fastighet
som för honom utgör lagertillgång
i förvärvskällan rörelse enligt
kommunalskattelagen. Som
lagertillgång i byggnadsverksamhet
skall dock enligt denna lag ej räknas
fastighet som avses i 24 § 2
mom. kommunalskattelagen och
sorn av den skattskyldige stadigvarande
brukas som bostad eller
för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material,
avfallsprodukter eller liknande
varor i verksamhet som
icke medför skattskyldighet anses
ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig
anses dock försäkringsföretags
omsättning av vara som övertagits
i samband med skadereglering och
finansieringsföretags omsättning av
vara som enligt köpeavtal återtagits
av företaget. Som yrkesmässig
anses alltid omsättning av vara som
vid förvärvet eller införseln har
varit undantager ‘rån skatteplikt
enligt 8 § 1. Tillhandahållande av
kost åt personal anses som yrkesmässig
verksamhet endast när det
sker i serveringsrörelse. Skattskvldigs
försäljning av personbil eller
motorcykel anses som yrkesmässig
endast om rätt till avdrag för ingående
skatt som hänför sig till
den skattskyldiges förvärv av fordonet
har förelegat.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför
skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i
landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation
eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad
eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt
eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om
juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren
företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant
skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för
företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som
skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren
i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan
kräva, att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för
kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande
tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i
bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående
mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som
avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt
verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas
verksamheten, när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig
till den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig
verksamhet anses alltid statens järnvägars befordran av varor, postverkets
befordran av varor i diligensrörelsen samt postverkets befordran
av postpaket och gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhet anses
vidare alltid kommuns omsättning av vara som avses i 8 § 4, transport
i samband med renhållning eller omhändertagande och förstöring av
vara.

Om särskilda skäl föreligger Om särskilda skäl föreligger kan
kan regeringen förordna att stat- regeringen förordna att statlig

lig verksamhet, som avser eget be- verksamhet, som avser eget behov

hov och som ej enligt andra eller och som ej enligt sjunde eller

tredje stycket är att anse som yr- åttonde stycket är att anse som

kesmässig, tills vidare skall anses yrkesmässig, tills vidare skall an utgöra

yrkesmässig verksamhet. ses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen (1971:
437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

2.28 Med omsättning av vara, 2. Med omsättning förstås enbyggnad
eller tjänst förstås enligt ligt denna lag att vara levereras i

denna lag att vara eller byggnad samband med försäljning, att

säljes och att tjänst utföres eller tjänst utförs eller förmedlas (till förmedlas

(tillhandahålles) mot handahålls) mot vederlag, att be vederlag.

Med försäljning likställes tätning uppbärs i förskott eller a

byte. conto för beställd vara eller tjänst

samt att vara eller tjänst uttas.
Med försäljning eller tillhandahållande
likställs byte. Med uttag förstås
att

Senaste lydelse 1978: 73.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med omsättning förstås vidare
uttag av vara ur verksamhet för
annat ändamål än för försäljning,
när rätt till avdrag för ingående
skatt föreligger enligt 17 §. Som
omsättning anses i enlighet härmed
uttag av vara för den skattskyldiges
eller hans anställdas personliga
bruk. Utför den som bedriver
byggnadsrörelse reparations-, underhålls-
eller förbättringsarbete på

a) vara tas i anspråk av den
skattskyldige eller överlåts utan
vederlag eller mot vederlag som
understiger det allmänna saluvärdet,
när rätt till avdrag för ingående
skatt som hänför sig till den
skattskyldiges förvärv av varan
har förelegat,

b) vara överförs från verksamhetsgren
som medför skattskyldighet
till verksamhetsgren som ej
medför skattskyldighet,

c) skepp, fartyg eller luftfartyg
eller del, tillbehör eller utrustning
därtill, som vid förvärvet eller införseln
har undantagits från skatteplikt
enligt 8 § 1, tas i anspråk
för ändamål som ej berättigar till
sådant undantag,

d) tjänst, som även på annat
sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet,
utförs eller tillhandahålls
av den skattskyldige för egen eller
annans räkning utan vederlag eller
mot vederlag som understiger det
allmänna saluvärdet, om ej annat
följer av andra stycket,

e) tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhet
av annan än den
skattskyldige tillförs fastighet som
innehas eller nyttjas av den skattskyldige
för annat ändamål än stadigvarande
bruk i byggnadsverksamheten,

f) vara, som utgör omsättningstillgång
i skattskyldigs verksamhet,
utnyttjas av den skattskyldige eller
annan för privat bruk, när värdet
av det privata utnyttjandet är mer
än ringa.

Omsättning enligt första stycket
d) anses ej föreligga, om tjänst
som uttas avser nyttjande av förhyrt
fordon och rätt till avdrag för
ingående skatt som belöper på hyran
inte alls eller endast delvis föreligger
enligt 18 § andra stycket.
Utför skattskyldig själv tjänst för
egen räkning anses omsättning enligt
första stycket d) föreligga endast
om han i samband med tjäns -

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

egen fastighet, som icke användes
i rörel:, 'n och ej heller utgör lagertillgång
i denna, anses uttag av
byggnadsmaterial och annat material
för arbetet som omsättning.
Omsättning föreligger även när
den som bedriver handel med begagnade
personbilar eller begagnade
motorcyklar i förening med
verkstadsrörelse uttager vara ur
verkstadsrörelsen för att tillföras
begagnad personbil eller begagnad
motorcykel som utgör omsättningsvara
i handeln med begagnade sådana
fordon.

Uttag av byggnad anses som
omsättning när uttaget sker ur
byggnadsrörelse. Andra stycket
äger därvid motsvarande tillämpning.
Byggnad anses som uttagen
även om den behålles av den som
driver byggnadsrörelsen utan att
användas för stadigvarande bruk i
denna.

Sorn omsättning anses icke uttag
av maskin eller annan skattepliktig
vara med undantag av skattepliktig
personbil eller motorcykel
från lager av omsättningsvaror för
användning som anläggningstillgång
eller material i den skattskvldiges
skattepliktiga verksamhet.

Föreslagen lydelse

ten tar ut vara av mer än ringa
värde.

Som omsättning anses ej uttag
av vara, som utgör omsättningstillgång,
för användning i verksamhet
som medför skattskyldighet.

Som omsättning anses icke heller skadevållandes avhjälpande av skada.
Ersättning som erhålles för annat omhändertagande än sådant som
avses i 11 § 3 anses icke som omsättning för mottagaren.

Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarosseri
och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 000 kilogram.

till 4 §

Med leverans av vara förstås att
varan avlämnas till köparen eller
avsänds till köparen mot postförskott
eller efterkrav.

till

Med verksamhet förstås förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen.

5 §

Med verksamhet förstås förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen
(1928: 370).

Med ingående skatt avses även

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skatt som enligt 16 § fjärde eller
femte stycket har upptagits i faktura
eller intyg.

till 5a §

Beskattningsår enligt denna lag
utgörs av beskattningsåret enligt
kommunalskattelagen (1928: 370).
Om den verksamhet redovisningen
avser inte medför skattskyldighet
enligt den lagen, utgörs beskattningsåret
av kalenderåret. Förs i
verksamheten räkenskaper som avslutas
med årsbokslut, får dock räkenskapsåret
utgöra beskattningsår
om det sammanfaller med räkenskapsår
som är tillåtet enligt bokföringslagen
(1976: 125).

till 8 §*7

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget
gods. Undantaget för skepp gäller icke sådan farkost, för vilken förflyttningen
är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften.
Flodspruta, pontonkran, flytdocka och annan till tulltaxenummer 89.03
hänförlig farkost än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för yrkesmässigt fiske gäller alla fartyg, som
säljes eller införes för att användas vid sådant fiske, oavsett om fartyget
är särskilt anordnat för detta ändamål.

Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endast sådant fartyg
som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara, som med
hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär
av butiksvara.

Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av
dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje
vecka.

Undantaget för periodisk publi- Undantaget för periodisk publikation
under 6 gäller svenskt och kation under 6 gäller svenskt och

utländskt alster av angivet slag, utländskt alster av angivet slag,

som enligt utgivningsplan utkom- som enligt utgivningsplan utkommer
med normalt minst fyra num- mer med normalt minst fyra nummer
om året. Till sammanslutning mer om året. Till sammanslutning

med huvudsakligt syfte att verka med huvudsakligt syfte att verka

för idrottsligt ändamål hänföres för idrottsligt ändamål hänföres

endast sammanslutning som är an- endast sammanslutning som är ansluten
till Sveriges riksidrottsför- sluten till Sveriges riksidrottsför bund

eller Svenska korporations- bund eller Svenska korporations idrottsförbundet

eller är represen- idrottsförbundet eller är represen -7

Senaste lydelse 1974: 888 jfr 1975: 923.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

terad inom Sveriges olympiska
kommitté. Som försvarsfrämjande
sammanslutning räknas endast
sammanslutning som anges i 1 §
punkt I kungörelsen den 11 december
1953 (nr 737) angående
frivillig försvarsverksamhet eller
som har t'!l uppgift att stödja hemvärnets
verksamhet.

Fordon under 11 anses sorn begagnat
endast om det tidigare för
annat ändamål än yrkesmässig
återförsäljning sålts eller uttagits
inom landet eller införts till landet.
Har ny personbil eller ny motorcykel
anskaffats för yrkesmässig
uthyrning anses fordonet icke som
begagnat när det säljes eller uttages
av uthyraren.

terad inom Sveriges olympiska
kommitté. Som försvarsfrämjande
sammanslutning räknas endast
sammanslutning som anges i 1 §
kungörelsen (1970: 301) om frivillig
försvarsverksamhet eller som
har till uppgift att stödja hemvärnets
verksamhet.

till 10 §2"

Skatteplikt föreligger icke för
lagring av vara åt annan än skattskyldig
eller för tvätt av utrustning
till icke skattepliktigt fartyg
eller luftfartyg. Tjänst under 1
som avser sådan krigsmateriel,
som anges i 8 § under 2 och som
äges av staten, är skattefri.

Tjänst under 1 är icke skattepliktig
om den avser annan sådan
vara som är undantagen från skatteplikt
enligt 8 § än begagnad personbil
eller begagnad motorcykel.

Skatteplikt föreligger ej heller för
lagring av vara åt annan än skattskyldig
eller för tvätt av utrustning
till icke skattepliktigt fartyg
eller luftfartyg. Tjänst som avser
sådan krigsmateriel, som anges i
8 § under 2 och som äges av staten,
är skattefri.

Med tillverkning på beställning avses förfärdigande av vara av material
som huvudsakligen tillhandahålles av beställaren.

Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande av mätare,
apparat eller dylikt vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk
kraft, teletjänst eller liknande.

Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck eller annan
serveringsvara för förtäring på stället inom därför iordningställd lokal
eller plats.

Förmedling under 1 är skattepliktig endast när den sker av den som
är handelsagent enligt lagen (1914: 45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande.

Som skattepliktig anses icke rengöring av möbler och annan lös egendom
i samband med rengöring av bostäder och andra lokaler.

Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande
av sopor och avfall.

-H Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Till skattepliktig tjänst under 5 hänföres även tjänst som avser inredning
av byggnad eller anläggning.

Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst.

Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons samt
införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller
annan publikation eller i s. k. ljustidning.

till 11 P'

Med resgodsbefordran avses även transport av personbil eller motorcykel
med fartyg i inrikes trafik, när transporten utföres i samband med
befordran av fordonets förare med samma transportmedel.

Undantaget under 3 för transporter till eller från utlandet gäller direkta
sådana transporter. Sker särskild transport av export- eller importgods
helt inom landet, föreligger skattepliktig transporttjänst.

Med transport i samband med renhållning förstås även bortforsling
av sopor, avfall eller liknande från fastighet enligt avtal som icke endast
gäller tillfälligt transportuppdrag.

Undantaget under 3 för tjänst för utländsk uppdragsgivares räkning
gäller endast när tjänsten har avseende på verksamhet som uppdragsgivaren
bedriver och som skulle ha medfört skattskyldighet till mervärdeskatt,
om den bedrivits här i landet.

Undantaget under 9 gäller ej
när fråga är om djursjukvård.

till 14 §»

1 beskattningsvärdet ingår i förekommande
fall även annan statlig
skatt eller avgift än mervärdeskatt.

Med vederlag avses vid omsättning
mot kontant betalning den
erhållna likviden minskad med rabatt
som direkt avgår från likviden
och vid annan omsättning det
pris som överenskommits vid avtalets
ingående enligt då utfärdad
faktura eller annan handling. I
vederlaget skall inräknas avbetalningstillägg,
finansieringstillägg,
ränta och annat pristillägg som
skall erläggas av köparen enligt
avtalet. Utställes i samband med
avtalet växel eller annat skuldebrev
för betalningen, utgöres det
avtalade priset av belopp enligt
sådan handling med tillägg av
kontant likvid som därutöver erlagts.
Detta gäller även om lägre
pris anges i faktura eller liknande
handling.

Senaste lydelse 1973: 928.

:l° Senaste lydelse 1974: 885.

I vederlaget eller saluvärdet inräknas
mervärdeskatt och annan
statlig skatt eller avgift.

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av beskattningsvärde eiler skattepliktig omsättning får
avdrag icke göras för s. k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom
viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av
kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas
till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages
i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas
något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan
jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder
som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i
fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej
ingår såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening
med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet
av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen,
bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt
vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som
tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller
saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget
eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag för
såväl skattepliktig sorn icke skattepliktig
omsättning bestämmes beskattningsvärdet
genom uppdelning
av vederlaget efter skälig
grund.

Vid omsättning av byggnad anses
särskild ersättning för tjänst
som avses i 10 § 5 som vederlag
för sådan tjänst.

Vid försäljning av byggnad och
mark bestämmes det på byggnaden
belöpande vederlaget till skillnaden
mellan hela vederlaget
minskat med särskild ersättning
för tjänst som avses i 10 § 5 och
saluvärdet av marken vid försäljningstillfället.
Ingår i saluvärdet
av marken värde som enligt anvisningarna
till 9 § skall anses som
omsättning av skattepliktig tjänst,
bestämmes beskattningsvärdet härför
enligt 14 § andra stycket. Motsvarande
gäder vid annan omsätt -

Utgår gemensamt vederlag vid
omsättning av varor eller tjänster,
för vilka olika regler för beskattningsvärdets
bestämmande gäder
eder av vilka en del icke är skattepliktiga,
bestäms beskattningsvärdet
genom uppdelning av vederlaget
efter skälig grund. Motsvarande
gäder saluvärde vid uttag.

Vid uttag av tjänst som avser
fastighet anses saluvärdet motsvara
summan av nedlagda kostnader
jämte ränta på eget kapital och
värdet av den skattskyldiges eget
arbete.

SkU 1978/79:52

Nuvarande l v eleise

Föreslagen lydelse

ning av byggnad eller mark som
utgör lagertillgång i byggnadsrörelse.
Uttages del av byggnad bestämmes
beskattningsvärdet till
skälig del av beräknat saluvärde
för hela byggnaden. Vad nu sagts
gäller även ifråga om sådant värde
sorn avses i anvisningarna till
9 §, när mark uttages för att delvis
användas för annat ändamål
än för stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen.

Med monleringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk,
som för uppförande på fast grund levereras antingen i form av färdigställda
byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-,
vägg- och takkonstruktioner, även med tillhörande beklädnads- och
isoleringsmaterial, samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt
färdigmonterat.

till 15 S:l

Kreditnota som avses i fjärde
och femte styckena och som medför
rätt till minskning av utgående
skatt för säljaren, medför motsvarande
minskning av ingående skatt
för köparen.

Kreditnota som avses i tredje
och fjärde styckena och som medför
rätt till minskning av utgående
skatt för säljaren, medför motsvarande
minskning av ingående skatt
för köparen eller, om denne har
överlåtit verksamheten, för den
som tar emot förmånen.

till 17 §»-'

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura,
avräkningsnota eller motsvarande handling om icke säljaren
enligt 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan
handling ange skattens belopp.

Bestämmelserna i 17 § andra
stycket gäller oberoende av till
vilken förvärvskälla enligt kommunalskattelagen
(1928: 370) den
fastighets)orva Ilande verksamheten
är att hänföra.

Avdragsrätten för ingående skatt
pa driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium
i skattskyldigs verksamhet
omfattar alla sådana kostnader
oavsett om fordonet helt eller endast
delvis användes i verksamheten.
Avser ingående skatt i annat

Senaste lydelse 1970: 166.

:l- Senaste lydelse 1973: 928.

Avdragsrätten för ingående skall
pa driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium
i skattskyldigs verksamhet
eller som förhyrs för bruk i sådan
verksamhet omfattar alla sådana
kostnader oavsett om fordonet helt
eller endast delvis används i verk -

3 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 52

Skll 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lull endast delvis sådant förvärv samheten. Avser ingående skatt i

som omfattas av avdragsrätten el- annat fall endast delvis sådant förler
endast delvis verksamhet som värv som omfattas av avdragsrät omfaiias

av skyldighet alt erlägga ten eller endast delvis verksamhet

mervärdeskatt, skall beloppet av som medför skattskyldighet eldert
avdragsgilla ingående skatten ler verksamhet sam endast delvis

bestämmas genom uppdelning ef- medför skattskyldighet, skall beter
skälig grund när annat ej föl- loppet av den avdragsgilla ingåen jer

av 18 § tredje stycket. de skatten bestämmas genom upp delning

efter skälig grund när annat
ej följer av 18 § tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet
skatt erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans
införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande
den av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om
köparen själv erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela
skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför
sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig
till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs
kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år
från utgången av det kalenderår
under vilket utförts ny-, till- eller
ombyggnad av fastighet medgivits
skattskyldighet för uthyrning eller
upplåtelse av fastigheten eller del
därav enligt 2 § fjärde stycket får
han vid redovisningen av skatt
avdraga ingående skatt sorn hänför
sig till byggnadsarbetena till
den del de avser lokaler, som upplåts
för verksamhet som medför
skattskyldighet enligt denna lag.

till 19 §:,:t

Skattskyldig anses driva verksamhet i det län, där verksamhetens
styrelse har sitt säte eller, om säte för verksamheten ej bestämts eller
styrelse ej finnes, där verksamheten drives från fast driftställe eller, om
sådant driftställe ej finnes, där den skattskyldige är bosatt.

Utländsk företagare, som enligt Utländsk företagare, som enligt
punkt I femte stycket av anvis- punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna
till 2 § skall företrädas ningarna till 2 § skall företrädas

av representant, anses driva verk- av representant, anses driva verksamhet
i det län, där representan- samhet i det län, där representan -

:,:l Senaste lydelse 1973:928..

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tens verksamhet anses bedriven en- tens verksamhet anses bedriven enligt
lörsta stycket. ligt första stycket.

till 22 §

Om skattskyldig regelmässigt
upprättar kortperiodiska bokslut
kan länsstyrelsen medge att redovisningsperiod
om en eller två månader
får förkortas eller förlängas
med ett mindre antal dagar. Deklaration
skall dock även i sådant fall
lämnas inom den för perioden föreskrivna
ordinarie tiden.

Deklaration som avser redovisningsperioden
juli—december eller
helt kalenderår får lämnas senast
den 5 april året därpå.

Deklaration för redovisningsperiod
som går till ända den 30 juni
får lämnas senast den 20 augusti.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979 såvitt avser 2, 8, 10, 14, 16,
18 och 73 §§, punkt 1 av anvisningarna till 2 § samt anvisningarna till

5. 8, 10, 11, 14, 17, 19 och 22 §§ och i övrigt den 1 januari 1981. I samband
med ikraftträdandet skall följande iakttas.

1. Om ej annat följer av 2—16 gäller de äldre bestämmelserna fortfarande
i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet
och i fråga om tillhandahållande före ikraftträdandet.

2. Har skriftligt avtal om leverans av vara eller byggnad eller tillhandahållande
av tjänst träffats före den I januari 1981 gäller de äldre
bestämmelserna i fråga om tidpunkten för inträde av skattskyldighet,
redovisningsskyldighet och rätt till avdrag för ingående skatt.

3. De äldre bestämmelserna i 18 § andra stycket 2 tillämpas till utgången
av år 1980.

4. De nya bestämmelserna i 2 Ji första stycket, i 14 S om uttag av
tjänst, i 16 § fjärde stycket, i punkt I andra stycket av anvisningarna
till 2 S. * punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 2 $ om kost ät
personal, i anvisningarna till 5 S om skatt som har upptagits i faktura
enligt 16 § fjärde stycket samt i första stycket av anvisningarna till 22 §
tillämpas först efter utgången av år 1980.

5. De äldre bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 2 § om
uttag av vara ur verkstadsrörelse och i 17 § tredje stycket tillämpas ej
efter utgången av juni månad 1979.

6. De nya bestämmelserna i anvisningarna till 14 § om att ränta ej
skall inräknas i beskattningsvärdet tillämpas i fråga om ränta som erläggs
efter utgången av juni månad 1979 och avser leverans efter denna
tidpunkt.

7. De nya bestämmelserna i åttonde stycket av anvisningarna till 17 §
gäller endast om slutbesiktning eller motsvarande åtgärd har vidtagits
efter utgången av februari månad 1979.

Sk U 1978/79:52

X. De äldre bestämmelserna gäller fortfarande vid omsättning av
byggnad, som vid utgången av år 1980 utgör lagertillgång i byggnadsrörelse.
samt värde enligt anvisningarna till 9 § som har tillförts mark som
vid denna tidpunkt utgör lagertillgång i sådan rörelse. Motsvarande
gäller för vad som därefter tillförs sådan byggnad eller mark som ett
led i färdigställande av vid utgången av år 1980 pågående arbeten.

9. Dc nya bestämmelserna i 15 § femte—sjunde styckena, i 17 §
fjärde och femte styckena och i 46 § första stycket tillämpas från ingången
av juli månad 1979.

10. Skattskyldig som efter utgången av år 1980 skall lämna redovisning
enligt 22 § för helt beskattningsår får, om beskattningsåret ej sammanfaller
med kalenderår, lämna en deklaration för tiden från ingången
av år 1981 till ingången av närmast följande beskattningsår.

11. De nya bestämmelserna i 24, 25, 34, 38 och 55 §§ tillämpas i
fråga om beskattningsår som börjar efter utgången av år 1980. De äldre
bestämmelserna i 24 och 25 §§ tillämpas i fråga om underlag eller
deklaration som avser tid dessförinnan. De äldre bestämmelserna i 38 §
första stycket tillämpas i fråga om efterbeskattning för redovisningsperiod
före ingången av år 1981.

12. De nya bestämmelserna i 33, 35, 36, 40 och 51 §§ tillämpas på
beslut som meddelas efter ikraftträdandet.

13. De nya bestämmelserna i anvisningarna till 5 a § tillämpas även
före ikraftträdandet vid beräkning av tid enligt 35, 36, 39, 40 eller 55 §.

14. Skattskyldig som bedriver yrkesmässig återförsäljning av personbilar
eller motorcyklar får, beträffande sådant fordon som vid ingången
av juli månad 1979 finns i lager och som har varit undantaget från skatteplikt
enligt 8 § 11 vid förvärvet, tillgodoföra sig avdrag för ingående
skatt med belopp som skulle ha utgjort ingående skatt om förvärvet skett
den 1 juli 1979 eller senare. Motsvarande gäller personbil eller motorcykel,
som vid ikraftträdandet utgör anläggningstillgång i verksamheten
och som enligt den äldre bestämmelsen i 8 § 11 skulle ha varit undantagen
från skatteplikt vid omsättning före ikraftträdandet. Avdraget
skall i detta fall beräknas med ledning av fordonets värde vid utgången
av närmast föregående beskattningsår eller, om fordonet då inte ägdes
av den skattskyldige, anskaffningskostnaden. Har skatt redovisats för
uttag för fordon som avses i denna punkt eller har avdragsrätt ej förelegat
för ingående skatt, Som hänför sig till förvärv för sådana fordon
omfattar avdragsrätten enligt denna punkt även redovisad utgående
skatt eller ej avdragsgill ingående skatt som nu har sagts. Avdrag får
göras vid redovisningen av skatt för den första redovisningsperiod som
går till ända efter ikraftträdandet.

Belopp för vilket avdrag har medgetts skall återföras till beskattning
vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt för det beskattningsår,
under vilket avdraget har medgetts.

Har avdrag enligt denna punkt medgetts för visst fordon skall mervärdeskatt
alltid redovisas vid omsättning av fordonet.

15. Skattskyldig får vid redovisning av skatt för den första redovisningsperioden
efter utgången av år 1980 redovisa utgående skatt som
belöper på gjorda tillhandahållanden före den 1 januari 1981 och samtidigt
göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller
införsel före sistnämnda tidpunkt, under förutsättning att redovisningsskyldighet
eller avdragsrätt ej har inträtt dessförinnan.

16. Länsstyrelsen får i fråga om redovisningsperioder som infaller un -

SkU 1978/79:52

der år 1981 eller 1982 för viss skattskyldig medge anstånd med redovisning
av skatt längst till utgången av andra månaden efter redovisningsperiodens
slut. Sådant anstånd får medges skattskyldig för vilken de nya
bestämmelserna i 5 a § första stycket innebär väsentlig likviditetspåfrestning.
I fråga om länsstyrelsens beslut i sådan fråga gäller bestämmelserna
i 51 § tredje stycket.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon Härigenom

föreskrivs att 8 § lagen (1978: 69) om försäljningsskatt
på motorfordon skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatten utgår för personbil, buss
och lastbil med 2 kronor och 30
öre per kilogram tjänstevikt. Överstiger
tjänstevikten 1 600 kilogram,
utgår ytterligare skatt med 290
kronor för varje fullt femtiotal
kilogram varmed tjänstevikten
överstiger 1 600 kilogram. Skatten
beräknas till helt tiotal kronor så
att överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel
med 420 kronor om tjänstevikten
ej överstiger 75 kilogram, med
550 kronor om tjänstevikten är
högre men ej överstiger 160 kilogram,
med 840 kronor om tjänstevikten
är högre än 160 kilogram
men ej överstiger 210 kilogram,
samt i annat fall med 1 400 kronor.

Skatten utgår för personbil, buss
och lastbil med 1 krona och 90
öre per kilogram tjänstevikt. Överstiger
tjänstevikten 1 600 kilogram,
utgår ytterligare skatt med 250
kronor för varje fullt femtiotal
kilogram varmed tjänstevikten
överstiger 1 600 kilogram. Skatten
beräknas till helt tiotal kronor så
att överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel
med 350 kronor om tjänstevikten
ej överstiger 75 kilogram, med
460 kronor om tjänstevikten är
högre men ej överstiger 160 kilogram,
med 700 kronor om tjänstevikten
är högre än 160 kilogram
men ej överstiger 210 kilogram,
samt i annat fall med 1 200 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

4 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 52

SkU 1978/79:52

Motionerna

I detta sammanhang behandlas

dels de med anledning av propositionen 1978/79:141 väckta motionerna

1978/79:2586 av Axel Kristiansson (c) och Rolf Rämgård (c) vari hemställs 1.

att riksdagen beslutar att sjunde stycket av anvisningarna till 10 §
mervärdeskattelagen skall ha följande lydelse:

”Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande av
sopor och avfall samt rening av avloppsvatten.”,

2. att den ändrade lydelsen skall gälla fr. o. m. den 1 april 1974,

3. att skattskyldig i förekommande fall skall i extraordinär ordning äga
anföra besvär över slutligt beslut som innebär, att rening av avloppsvatten
icke ansetts utgöra skattepliktig verksamhet;

1978/79:2587 av Johan Olsson m. fl (c, s, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att foretag som enligt Bokföringsnämndens anvisningar har rätt till
redovisning enligt den s. k. renodlade pärmmetoden får redovisa mervärdeskatt
enligt kontantmetoden i fråga om samtliga perioder under året,

2. att möjlighet till redovisning för helt år står öppen för skattskyldiga
med en årsomsättning motsvarande 10 basbelopp vid räkenskapsårets
ingång och att de med årsomsättning motsvarande mellan 10 och 20 basbelopp
får redovisa två gånger per år,

3. att uttala att skattemyndigheterna vid tillämpningen av de nya lagbestämmelserna
tar stor hänsyn till övergångssvårigheterna särskilt för mindre
företag;

1978/79:2594 av Karl Erik Olsson (c) och Anton Fågelsbo (c) vari
hemställs att riksdagen avslår den i propositionen 1978/79:141 föreslagna
ändringen i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon;

1978/79:2618 av Blenda Littmarck (m) vari hemställs att företag ges rätt
att även fortsättningsvis tillämpa den s.k. kontantmetoden om de kan
påvisa, att en övergång till faktureringsmetoden skulle vara förenad med
icke obetydliga kostnader;

1978/79:2619 av Lars Werner m.fl (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att avslå de föreslagna ändringarna rörande beskattningen av begagnade
bilar och motorcyklar,

2. att avslå den föreslagna rätten till avdrag för beräknad moms och
rätten till lagerskatteavdrag såvitt avser begagnade bilar och motorcyklar,

3. att avslå de i propositionen föreslagna ändringarna rörande redovisningsperioderna
och uppskov med betalning av mervärdeskatt;

SkU 1978/79:52

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1978/79:240 av Gösta Andersson (c) och Arne Fransson (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att - med hänsyn till att huvuddelen av
energikonsumtionen redan är befriad från mervärdeskatt - hos regeringen
hemställa om förslag om att mervärdeskatten slopas för ved, flis och andra
förnyelsebara energislag;

1978/79:682 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar om skyndsammaste möjliga införande i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, m. m. av de i motionen påkallade ändringarna i reglerna om
beskattningsvärdets bestämmande och rätten till avdrag för ingående
skatt;

1978/79:1131 av Arne Andersson i Ljung (m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
omläggning av mervärdeskatteperioden i syfte att underlätta redovisning
för mervärdeskatteskyldiga;

1978/79:1135 av förste vice talmannen Torsten Bengtson m.fl. (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar att undervisningsfilm framställd på svenska
filmlaboratorier befrias från mervärdeskatt;

1978/79:1163 av Sven-Olov Träff (m) och Johan Olsson (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar om ändring i mervärdeskattelagen så att målningsarbete
på fastighet hänförs till 20-procentsregeln;

1978/79:1722 av Wiggo Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
om skyndsammaste möjliga ändring i lagen om mervärdeskatt;

1978/79:1738 av Rune Rydén m.fl. (m, fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en allsidig översyn av mervärdeskattelagens regler i
vad gäller beskattningen av periodiska publikationer.

Inhämtat yttrande

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig
över motionen 1978/79:1738. Yttrandet fogas som bilaga till detta betänkande.

SkU 1978/79:52

Utskottet

Skalteredovisningen

När riksdagen under hösten 1978 på skatteutskottets hemställan beslutade
avslå den då framlagda propositionen om redovisning av mervärdeskatt
var skälet främst att de ekonomiska problemen i samband med den föreslagna
övergången från kontantmetoden till faktureringsmetoden inte hade
fått någon godtagbar lösning. Utskottet tog i detta sammanhang inte någon
bestämd ställning till redovisningsmetoderna. eftersom utskottet inte ansåg
det meningsfullt att diskutera en reform innan det var klarlagt om den
kunde genomföras.

Vad som nu föreslås i propositionen är i likhet med tidigare en principiell
övergång från kontantmetoden till faktureringsmetoden men i förening
med ett dispenssystem, som godtagits av de grupper som reste de tyngsta
invändningarna mot det tidigare förslaget. Utskottet finner att det nya
förslaget väl kan läggas till grund för det förordade metodbytet. När det
sedan gäller frågan om lämpligaste redovisningsmetod är meningarna nu
som tidigare delade och i motionen 1978/79: 2587 av Johan Olsson m. fl. (c,
s, m) yrkas att kontantmetoden skall få bibehållas av de skattskyldiga som
enligt bokföringsnämndens anvisningar har rätt att använda den s. k. renodlade
pärmmetoden. Enligt förslaget i propositionen får denna grupp
tillämpa kontantmetoden under löpande år men skall i sin slutredovisning
för året tillämpa faktureringsmetoden. De invändningar som i motionen
och i skrivelser från vissa branschorganisationer riktats mot propositionen
i denna del måste vägas mot syftet och vinsterna med omläggningen och
mot de klara ekonomiska fördelar som faktureringsmetoden innebär framför
allt för den stora del av detaljhandeln som köper sina varor på kredit
men säljer dem mot kontant betalning. Faktureringsmetoden kan i vissa
fall förorsaka något merarbete jämfört med kontantmetoden men den har
påtagliga fördelar vid ändringar av skattesatserna i samband med överlåtelser
och konkurser samt från bokförings- och kontrollsynpunkt.

En avgjord nackdel med de dubbla redovisningsmetoderna är skillnaderna
i fråga om skattskyldighetens inträde, som kan och har utnyttjats för
att vinna betydande skattekrediter. Sådana olägenheter skulle kunna kvarstå
i de fall kontantmetoden enligt dispens får tillämpas även i fortsättningen.
I propositionen föreslås emellertid en ny regel om att samma redovisningsmetod
skall tillämpas då säljare och köpare ingår i samma koncern
eller om intressegemenskap föreligger dem emellan. Det är utskottets
förhoppning att denna bestämmelse skall eliminera möjligheterna att utnyttja
de dubbla metoderna på ett inte avsett sätt. Det kan från principiella
synpunkter också anses vara riktigare att skattskyldigheten knyts till det
tillfälle då varan levereras och inte till den tidpunkt då betalningen inflyter.
Det föreligger vid kontantmetoden uppenbara risker för att skatten utnyttjas
som ett konkurrensmedel. Med de i propositionen föreslagna dispens -

SkU 1978/79:52

möjligheterna kan sådan skattekonkurrens i viss mån komma att permanentas.
Det är därför av vikt att ansträngningar görs för att senare avveckla
dispensförfarandet och skapa ett enhetligt redovisningssystem utan några
undantag. Enligt utskottets mening bör mervärdeskatteutredningen pröva
denna fråga under sitt fortsatta arbete. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till yrkandet 1 i motionen 2587 om bibehållande av kontantmetoden
för den som har rätt att bokföra enligt den renodlade pärmmetoden.

Med i huvudsak samma motivering anser utskottet sig kunna avstyrka
motionen 1978/79:2618 av Blenda Littmarck (m) om bibehållande av kontantmetoden
i de fall övergången skulle skapa likviditetsproblem. Som
tidigare framhållits torde sådana problem i huvudsak vara avhjälpta eller
undanröjda genom dispensreglerna.

I den nyss nämnda motionen 2587 föreslås också att särskild hänsyn
skall tas till de svårigheter som kan uppkomma för den som tvingas byta
redovisningssystem och särskilt då för de mindre företagen. Utskottet kan
helt instämma i detta yrkande. Det får enligt utskottets mening förutsättas
att beskattningsmyndigheterna på allt sätt bistår de skattskyldiga som
byter redovisningssystem med råd och anvisningar och även visar överseende
med felaktigheter som inte kan antas ha skatteundandragande
syfte.

Genom att de nya redovisningsreglerna inte avses träda i kraft förrän
den 1 januari 1981 har såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheterna
god tid på sig att förbereda övergången, som för de grupper som
avses i motionen inte torde medföra några problem under 1981 utan möjligen
tidigast under första kvartalet 1982. Därmed anser utskottet sig ha
besvarat yrkandet 3 i motionen 2587.

I samma motion tas också upp en annan fråga som direkt berör redovisningsförfarandet,
nämligen beloppsgränserna för hel- och halvårsredovisning
av mervärdeskatt. I den i höstas framlagda propositionen förordades
att alla som hade en skattepliktig omsättning av högst 200000 kr. skulle få
redovisa per kalenderår. Utskottet framhöll i sitt då avgivna betänkande
att det rått viss tvekan inom utskottet om gränsen borde sättas så högt.
Budgetministern har i enlighet härmed nu i stället föreslagit att gränsen för
årsredovisning sänks till en omsättning på 100000 kr. och att halvårsredovisning
i stället skall få tillämpas vid en omsättning på 200000 kr. Departementschefen
uttalar i denna fråga att ingenting hindrar att gränsvärdena i
den praktiska tillämpningen bestäms så att de motsvarar visst antal basbelopp
enligt lagen om allmän försäkring, vilket i dagens läge skulle innebära
att 100000- resp. 200000-kronorsgränserna skulle motsvaras av ca 7,5
resp. 15 basbelopp. I motionen 2587 yrkas att gränserna i stället skall
fastställas till 10 resp. 20 basbelopp motsvarande f. n. 131 000 resp. 262 000
kr. Enligt utskottets mening är det tveksamt om en mera fast anknytning
till basbelopp är lämplig i dessa fall. Det är i så fall nödvändigt att fastställa
att det endast är basbeloppet vid viss given tidpunkt som avses, vilket

SkU 1978/79:52

innebär att den skattskyldige måste informeras härom i särskild ordning.
Av betydelse i sammanhanget är också skattesatsen, eftersom de längre
perioderna bör tillämpas endast om den härigenom uppkommande skatteskulden
inte blir större än vad den skattskyldige kan förväntas orka med.
Det kan i sammanhanget erinras om att gränsen för redovisningsskyldighet
- 10000 kr. - varit oförändrad sedan mervärdeskatten infördes och att
detta försvarats med att det skattebelopp som genom beloppsgränsen
undantagits från beskattning ökat till följd av de senare beslutade höjningarna
av skattesatsen. I fråga om de nu aktuella beloppsgränserna förtjänar
också att påpekas att 200 000-kronorsgränsen anknyter till bokföringsnämndens
anvisningar om att den renodlade pärmmetoden i princip inte
skall tillämpas när omsättningen överstiger nämnda belopp. De angivna
omständigheterna leder enligt utskottets mening till den slutsatsen att det
inte finns tillräckliga skäl för att ange de beloppsgränser som skall bestämma
redovisningsperiodernas längd i basbelopp. Utskottet avstyrker således
även yrkandet 2 i motionen 2587.

I motionen 1978/79:2619 av Lars Wemer m. fl. (vpk) yrkas avslag på de
föreslagna ändringarna rörande redovisningsperioderna och uppskov med
betalning av mervärdeskatt. Enligt utskottets mening kommer den föreslagna
utbyggnaden av hel- och halvårsredovisningen att medföra en betydande
minskning av antalet deklarationer och följaktligen också minskat
arbete förde skattskyldiga och beskattningsmyndighetema. Förlängningen
av deklarationstiden och därmed tiden för skatteinbetalning till den 5 april
året efter det kalenderår som helårsredovisning eller halvårsredovisning
för andra halvåret avser syftar främst till att göra det möjligt för deklaranterna
att samordna arbetet med självdeklaration och mervärdeskattedeklaration.
Utskottet, som anser dessa förslag väl motiverade och i god
överensstämmelse med det ändrade redovisningsförfarandet, avstyrker
bifall till yrkandet 3 i motionen 2619.

Fiktiv avdragsrätt för begagnade varor m. m.

Utöver de redovisningstekniska problemen behandlas i propositionen
ett flertal frågor som mervärdeskatteutredningen prövat. De förslag till
praktiska förbättringar av mervärdeskattesystemet som läggs fram har i
huvudsak inte mött några invändningar, och vissa branscher har i skrivelser
till utskottet uttalat sitt stöd för förslagen och betonat angelägenheten
av att de genomförs. Sålunda har från företrädare för båt- och
husvagnsbranscherna understrukits vikten av att s. k. fiktiv avdragsrätt
införs.

Skatteutskottet har tidigare i olika sammanhang uttalat sig för ett sådant
system och då i första hand med den motiveringen att utskottet ansett det
otillfredsställande att en ekonomiskt så viktig sektor som handeln med
begagnade bilar ställts utanför mervärdeskattesystemet. Problemet med de
begagnade konsumtionskapitalvarorna har varit att en skattskyldig som

SkU 1978/79:52

säljer nya sådana varor och därvid tar emot begagnade varor som dellikvid
blir skattskyldig när han säljer den begagnade varan utan rätt till avdrag för
någon ingående skatt, eftersom säljaren inte är skattskyldig.

Begagnade personbilar och motorcyklar undantogs därför från beskattning,
varvid staten kompenserades för skattebortfallet genom en höjning
av accisen på nya sådana motorfordon. I fråga om båtar, husvagnar,
cyklar, barnvagnar och många andra varor kvarstod emellertid problemet
med avdragsrätten. På grund härav torde handeln i många fall ha ansett sig
tvungen att tillgripa olika former av skentransaktioner. Den som tagit emot
begagnade varor har låtit transaktionen gå vid sidan av bokföringen och
ansett sig endast vara förmedlare av en affär mellan en säljare och den
senare köparen av den begagnade varan. Den begagnade varan har alltså
inte ingått i lagret, utan först när likvid influtit för vidareförsäljningen har
den förste säljarens skuld för den nya varan blivit reglerad. Det var mot
denna bakgrund som utskottet ansåg det angeläget att systemet med fiktiv
avdragsrätt, som i viss omfattning tillämpas inom EG, borde prövas mera
ingående. Metoden innebär att den som i yrkesmässig verksamhet köper
en begagnad vara från någon som inte är skattskyldig skall ha rätt att göra
avdrag med belopp som skulle ha utgjort mervärdeskatt om säljaren varit
skattskyldig. Härigenom begränsas beskattningseffekten till det mervärde
som köparen tar ut vid sin vidareförsäljning av varan. I propositionen
föreslås att en generell fiktiv avdragsrätt införs och att de nu gällande
undantagen för begagnade bilar och motorcyklar slopas. Eftersom dessa
undantag tidigare tillkommit i samband med en höjning av den s. k. bilaccisen
föreslås att denna skatt sänks i motsvarande mån. Bilhandeln föreslås
få göra ett särkilt skatteavdrag för lagret av begagnade bilar vid ikraftträdandet.

1 motionen 1978/79:2619 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på de
föreslagna ändringarna rörande begagnade personbilar och motorcyklar
och följaktligen också på förslagen om bilacci ssänkning och lagerskatteavdrag.
Motionärerna anser förslagen gynna den som har råd att köpa ny bil
eller motorcykel men däremot missgynna den som är hänvisad till att köpa
begagnade fordon, eftersom dessa blir dyrare i samband med att de beskattas.

Utskottet vill inte förneka att beskattningen av begagnade bilar och
motorcyklar kan medföra viss prishöjning, men skatteeffekten blir genom
den fiktiva avdragsrätten i huvudsak begränsad till försäljarens handelsvinst.
Vid bedömningen av denna fråga bör också observeras att det rått
allmän enighet om ett annat förslag i propositionen som innebära» tjänster
som tas ut ur verksamhet för den skattskyldiges eller annans räkning
beskattas. 1 fråga om de begagnade bilarna skulle denna regel vid oförändrad
skattefrihet medföra att bilhandeln ändå fick redovisa skatt på alla
reparationer och förbättringar på sådana fordon. Såväl för branschens del
som för beskattningsmyndigheterna måste det anses vara en klar fördel att

SkU 1978/79:52

skatten i stället redovisas vid försäljningen av fordonen. Den nu föreslagna
utvidgningen av beskattningen kommer självfallet att kräva ökade kontrollinsatser
framför allt i storstadslänen, och utskottet förutsätter att de
berörda myndigheterna kommer att bevaka detta intresse i sina kommande
anslagsframställningar liksom att budgetministern i skälig omfattning föreslår
erforderliga personalförstärkningar härför.

Utskottet finner under de angivna förutsättningarna övervägande skäl
tala för en beskattning av de begagnade bilarna och motorcyklarna, och i
enlighet härmed avstyrker utskottet bifall till yrkandena 1 och 2 i motionen
2619 utom i vad det förstnämnda yrkandet avser avslag på förslaget om
sänkning av bilaccisen. Beträffande denna åtgärd uttalade utskottet redan
under hösten viss tvekan med hänsyn till att accisbeloppen, som utgår i
fasta krontal, varit oförändrade en längre tid och således ”sänkts" genom
inflationen. Avslagsyrkandet i vpk-motionen torde i första hand få ses som
en konsekvens av motionärernas invändningar mot beskattningen av de
begagnade bilarna. I motionen 1978/79:2594 av Karl Erik Olsson (c) och
Anton Fågelsbo (c) yrkas avslag på bilaccissänkningen från andra utgångspunkter.

Mot en bilaccissänkning talar enligt utskottets mening inte enbart de av
utskottet tidigare anförda invändningarna utan också det nuvarande statsfinansiella
läget. Accissänkningen skulle kosta statsverket närmare 120
milj. kr. om året om hänsyn tas också till mervärdeskatteeffekterna. Enligt
utskottet bör en sådan ytterligare försvagning av budgeten inte genomföras.
Med det anförda avstyrker utskottet alltså bifall till propostionen i
denna del, vilket samtidigt innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionen
2594 och motionen 2619 yrkandet 1 i vad det avser avslag på förslaget
om ändrad bilaccis.

Ränta

Till de frågor i propositionen som tilldragit sig det största intresset hör
förslaget att ränta inte skall räknas in i beskattningsvärdet. Några delade
meningar om denna åtgärd synes inte föreligga, och förslagets positiva
värde har understrukits i framställningar från motor-, båt- och husvagnsbranscherna
och i de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1978/79: 682 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) och 1978/79: 1722 av Wiggo
Komstedt (m). Förslaget i propositionen avser skattebefrielse för ränta
som erläggs efter juni 1979 och avser leverans efter denna tidpunkt. I
motionen och i skrivelserna behandlas också möjligheterna att räkna bort
räntan i de fall leverans skett under våren. Särskilt båtbranschen befarar
svårigheter om en sådan regel inte införs. I sammanhanget föreslås olika
tidpunkter för en skattelättnad. Frågan är enligt utskottets mening av
begränsad räckvidd och skäl kan från rättvisesynpunkt anföras för regeringens
ståndpunkt. Det kan emellertid för vissa mera säsongbetonade
branscher framstå som olyckligt med åtgärder som verkar hämmande på

SkU 1978/79:52

försäljningen under den tid då den normalt når sin höjdpunkt. Med hänsyn
härtill finnér utskottet det skäligt medge befrielse från skatt på avbetalningsränta
som skall erläggas efter juni 1979 om leverans skett efter utgången
av april. Härigenom får yrkandena beträffande ränta i motionerna
682 och 1722 anses vara tillgodosedda, medan yrkandena i den förstnämnda
motionen i övrigt har tillgodosetts genom utskottets tillstyrkande av
förslaget om fiktiv avdragsrätt.

Övriga förslag

Förslagen i propositionen kan delas upp i två huvudområden som skiljer
sig åt såväl innehållsmässigt som i fråga om tidpunkten för ikraftträdandet.
Utskottet har redan nämnt att de nya redovisningsreglerna är avsedda att
gälla fr. o. m. den 1 januari 1981. En därmed sammanhängande ändring
gäller frågan om när förskottsbetalningar för beställd vara eller tjänst skall
beskattas. För närvarande bestäms detta av redovisningsmetoden men för
att få enhetlighet föreslås att betalning — utom när det gäller byggnadsverksamhet
- skall beskattas vid mottagandet, varvid samtidigt avdragsrätt
skall inträda. Vid avbetalningsförsäljning med förbehåll om återtaganderätt
skall i princip kontantmetoden få tillämpas. Även vissa ändringar av
de materiella reglerna har ansetts kräva en längre förberedelsetid och
avses träda i kraft samtidigt med de nya redovisningsreglerna. Hit hör
beskattningen av uttag av tjänst som utskottet något berört i samband med
den fiktiva avdragsrätten liksom uttagsbeskattningen av mellanskillnad vid
försäljning till underpris. Vid tillhandahållande av kost till personal skall
avdragsrätt för livsmedel och förbrukningsvaror endast föreligga för den
som yrkesmässigt bedriver serveringsrörelse. Bland förslagen med det
senare ikraftträdandet kan slutligen också nämnas vissa förhållandevis
komplicerade ändringar i fråga om beskattningen av byggnadsverksamhet,
som bl. a. innebär att en byggnad inte blir skattepliktig som sådan utan att
skatten tas ut på tjänster på fast egendom. Denna åtgärd bör föranleda viss
komplettering av ikraftträdandebestämmelserna på sätt utskottet kommer
att visa i det följande. De här redovisade förslagen har i huvudsak godtagits
av remissinstanser och branschorganisationer och inte heller föranlett
några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslagen.

Av de förslag i propositionen som är avsedda att träda i kraft den 1 juli
1979 har utskottet tidigare behandlat den fiktiva avdragsrätten, bilaccisen
och räntan. Bland övriga förslag med samma ikraftträdandetid bör kanske
främst nämnas de ändringar som gör det möjligt att avlyfta den ingående
skatten på skattskyldigs förhyrda rörelselokaler. Den föreslagna åtgärden
har hälsats med tillfredsställelse av näringslivet och bör främst ses som ett
uttryck för strävandena efter konkurrensneutralitet.

1 fråga om avdragsrätten föreslås också vissa ändringar. Inom koncerner
förbättras avdragsmöjligheterna när det gäller tjänster mellan koncernbolag,
men i fråga om billeasing föreslås begränsningar av avdragsmöjlighe 5

Riksdagen 1978179. 6 sami Nr 52

SkU 1978/79:52

terna och en maximering av avdraget till högst 50 % av hyreskostnaderna. !
sistnämnda del innebär förslaget ett beaktande av de invändningar som
vissa leasingföretag anförde mot utformningen av dessa regler i den av
riksdagen i höstas avslagna mervärdeskattepropositionen. Nya avdragsregler
föreslås också för företag med såväl skattepliktig som icke skattepliktig
omsättning.

Även i fråga om beskattningsförfarandet träder ett par ändringar i kraft
vid det kommande halvårsskiftet och det gäller bl. a. den tidigare nämnda
förlängningen av redovisningstiden för hel- och halvårsdeklaranter samt en
mera begränsad sådan förlängning under semesterperioden. Till sistnämnda
fråga återkommer utskottet i samband med behandlingen av ett
motionsyrkande frän den allmänna motionstiden. Vidare kan nämnas att
överskjutande avdragsgill ingående skatt i fortsättningen alltid skall återbetalas.
Därutöver föreslås vissa smärre ändringar avseende skattskyldigheten
och tillämpning av reduceringsregel för kopiering. Beträffande de nu
nämnda förslagen har inte heller framförts några vägande invändningar,
och utskottet finner inte anledning till några erinringar utan tillstyrker
propositionen i här behandlade delar med de smärre kompletteringar som
redovisas i det följande.

Författningsförslaget

1 och med att utskottet avstyrker förslaget till lag om ändring i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon återstår att behandla de
omfattande ändringsförslagen avseende mervärdeskattelagen. De författningsrum
utskottet behandlar i det följande avser alltså denna lag. Enligt
den nytillkommande 5a§ avseende redovisningsreglerna får länsstyrelsen
medge dispens från skyldigheten att använda faktureringsmetoden endast
om synnerliga skäl föreligger. Denna formulering brukar i lagtext främst
användas i fråga om dispenser som avser extraordinära förhållanden. I
förevarande fall kan förutses att dispens bör kunna lämnas vissa grupper
av företag, och det synes därför lämpligare att knyta dispensen till särskilda
skäl.

I punkt 2 av anvisningarna till 2 § regleras uttag av varor och tjänster.
Enligt d) och e) beskattas uttag av tjänst som i sig kan inbegripa uttag av
vara. Utskottet vill beträffande dessa bestämmelser i förtydligande syfte
uttala att om tjänst omfattar uttag av vara skall sådan vara inte beskattas
som uttagen enligt a) i samma anvisningspunkt.

I fråga om de nya reglerna om begränsad eller avskuren avdragsrätt för
leasingbilar finner utskottet att lagförslaget inte till fullo korresponderar
med de syften som redovisas i propositionen. 18 § andra stycket och
anvisningarna till 2 och 17 §§ bör därför ändras på sätt framgår av utskottets
hemställan. Därutöver och utan samband med propositionen föreslås
en ändring av anvisningarna till 10 § på de grunder som redovisas i närmast
följande avsnitt.

SkU 1978/79:52

I övrigt föreslår utskottet vissa ändringar av ikraftträdandebestämmelserna.
Den ändring utskottet förordat i fråga om avbetalningsränta föranleder
en komplettering av punkten 6. Punkten 7 kräver ett tillägg för att
undvika vissa komplikationer i fråga om treårsregeln vid frivillig skattskyldighet
för fastighet under tiden fram till 1981, då skatteplikten för byggnad
upphör att gälla. Vidare föreslås en ändring av andra stycket av punkten 14
i syfte att undvika att det där stadgade återförandet till beskattning av
bilhandelns lagerskatteavdrag skall kunna ske under annat beskattningsår
än det till vilket avdraget är hänförligt. De ändrade anvisningarna till 10 §
påkallar slutligen särskilda ikraftträdanderegler i en ny punkt 17.

Skattskyldigheten vid rening av avloppsvatten

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1978/79:2586 av
Axel Kristansson (c) och Rolf Rämgård (c) tas upp en fråga som inte berörs
i propositionen men som aktualiserats genom ett nyligen publicerat regeringsrättsutslag.
Enligt tidigare lagakraftvunna förhandsbesked, som inte
prövats av regeringsrätten, skulle rening av avloppsvatten anses medföra
skattskyldighet, och en kommun som byggde ett reningsverk fick på denna
grund rätt att bl. a. lyfta av mervärdeskatten för anläggnings- och driftkostnaderna.
Enligt det nya regeringsrättsutslaget anses rening av avloppsvatten
inte som skattepliktig verksamhet. Detta innebär att kommunerna i
fortsättningen kommer att belastas med mervärdeskatt inte enbart vid
byggandet av reningsverk utan även vid den fortsatta driften. Yrkandet i
motionen går ut på att rening av avloppsvatten skall medföra skattskyldighet
och att de ändrade bestämmelserna ges retroaktiv verkan med extraordinär
besvärsrätt. Enligt utskottets mening är det ett uppenbart rättvisekrav
att kommunerna i beskattningssammanhang behandlas likformigt,
och den enda möjligheten att i förevarande fall nå ett sådant resultat torde
vara att acceptera den av motionärerna förordade lösningen. Att i detta
sammanhang ge bestämmelserna retroaktiv verkan torde inte heller kunna
kritiseras, eftersom ändringen är i kommunernas eget intresse. Utskottet
tillstyrker alltså bifall till motionen 2586, vilket föranleder den tidigare
nämnda ändringen av anvisningarna till 10 § och komplettering av ikraftträdandebestämmelserna.

Mervärdeskattemotioner under den allmänna motionstiden Yrkanden

som helt eller delvis tillgodses genom propositionen
Som utskottet tidigare redovisat kan de i motionen 1978/79:682 av
Ingegerd Troedsson (m) framställda yrkandena om fiktiv avdragsrätt och
om borträknande av ränta från beskattningsvärdet anses vara helt tillgodosedda
genom förslagen i propositionen och den av utskottet i samband
därmed förordade ändringen avseende räntan. Samma yrkande i fråga om
räntan framställs också i motionen 1978/79: 1722 av Wiggo Komstedt (m),

SkU 1978/79:52

vars önskemål följaktligen också är tillgodosett. Till viss del kan detsamma
sägas gälla motionen 1978/79: 1131 av Arne Andersson i Ljung (m). Motionären
föreslår att redovisningsperioderna maj-juni och juli-augusti slås
samman för att undvika att redovisningen sammanfaller med semesterperioden.
1 propositionen föreslås i stället att frågan löses genom att de
deklarationer som skall lämnas den 5 augusti, alltså de som avser perioden
maj-juni och första halvåret, skall få lämnas den 20 augusti. Utskottet
anser övervägande skäl tala för att man väljer den i propositionen föreslagna
lösningen. En sammanslagning av två tvåmånadersperioder skulle innebära
flera månaders uppskov med inbetalningen av miljardbelopp och
därav följande räntevinster för de skattskyldiga och förluster för statsverket.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1131 i den mån
den inte är tillgodosedd genom förslaget i propositionen.

Skattebefrielse för ved

Ett yrkande att mervärdeskatten slopas för ved, flis och andra förnyelsebara
bränslen förs fram i motionen 1978/79:240 av Gösta Andersson (c)
och Arne Fransson (c). Förslaget har närmast energipolitisk bakgrund och
motiveras bl. a. med att huvuddelen av energikonsumtionen är befriad från
mervärdeskatt. Även om denna motivering rent formellt är riktig är den
enligt utskottets mening vilseledande. Mervärdeskatt utgår i huvudsak
endast på de bränslen som inte är belagda med allmän energiskatt. Sistnämnda
skatt fyller i princip samma funktion som mervärdeskatten, alltså
som en allmän konsumtionsskatt på elkraft och bränslen. Vad som f. n.
skall övervägas enligt de nyligen utfärdade direktiven för en utredning om
energibeskattningen är att låta mervärdeskatten ersätta energiskatten och
att samtidigt finna nya former för beskattning av den industriella energiförbrukningen.
Med hänsyn till nu pågående utredningsarbete avstyrker utskottet
bifall till motionen 240.

Skattebefrielse för undervisningsfilm

En betydligt mera komplicerad skattefråga tas upp i motionen 1978/
79: 1135 av förste vice talmannen Torsten Bengtson m.fl. (c). Yrkandet i
motionen går ut på att undervisningsfilm framställd på svenska filmlaboratorier
skall befrias från mervärdeskatt. Motionärerna hänvisar till att utländsk
undervisningsfilm i enlighet med en UNESCO-konvention är tullfri
och inte belagd med mervärdeskatt, medan motsvarande film som kopieras
inom landet är mervärdebeskattad, vilket belastar AV-centralerna, som
inte är skattskyldiga och till följd därav ej har avdragsrätt. Utskottet, som i
olika sammanhang uttalat sig för att mervärdeskatten bör vara konkurrensneutral,
finner att skattereglerna i det avsedda fallet uppenbarligen missgynnar
den inhemska verksamheten. Med hänsyn härtill förutsätter utskottet
att mervärdeskatteutredningen utan dröjsmål tar upp det i motionen
påtalade problemet till behandling. Med det anförda anser utskottet motionen
1135 besvarad.

SkU 1978/79:52

Rednceringsregeln vid målningsarbete på fastighet

I motionen 1978/79: 1163 av Sven-Olov Träff (m) och Johan Olsson (c)
begärs att 20-procentsregeln skall tillämpas vid målningsarbete på fastighet
i stället för den nuvarande 60-procentsregeln. Motionärerna hänvisar till
att materialkostnadsdelen för sådant arbete är väsentligt lägre än 60% och
att nuvarande bestämmelser medför en allvarlig konkurrensstörning till
förmån för den egenregiverksamhet som främst bedrivs av de fastighetsförvaltande
företagen.

De problem som uppkommer genom att den som inte är skattskyldig
slipper betala mervärdeskatt på tjänster som utförs i egen regi är praktiskt
taget olösliga om man eftersträvar en fullständig neutralitet vid beskattningen.
Villaägaren som själv målar om sitt hus betalar bara skatt på
färgen, medan den som anlitar en målare får betala skatt också på arbetet.
Vid fastställandet av nu gällande reduceringsregler utgick man inte från
materialkostnaderna vid vissa underhållsarbeten utan från de totala materialkostnaderna
vid produktionen av byggnader. Med denna utgångspunkt
kan man hävda att 60-procentsregeln sannolikt inte slår exakt rätt i fråga
om någon enskild tjänst som utförs på en byggnad, men regeln kan ändå
anses alltjämt svara mot de genomsnittliga materialkostnaderna. Börjar
man, som motionärerna vill, införa särskilda regler för en viss tjänst med
hänsyn till de låga materialkostnaderna bör alla tjänster differentieras i
motsvarande mån vilket skulle leda till ett ohanterligt system. Det kan i
och för sig diskuteras om man inte på längre sikt bör söka finna andra
vägar att beskatta byggnadsverksamheten än genom reduceringsreglerna,
men så länge dessa regler tillämpas bör de i princip bygga på totalkostnaderna.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1163.

Beskattningen av periodiska publikationer

Ett mycket vittsyftande utredningsyrkande framförs i motionen 1978/
79: 1738 av Rune Rydén m. fl. (m, fp) rörande beskattningen av periodiska
publikationer. Motionärerna begär en allsidig översyn av dessa beskattningsfrågor
och förordar i motiveringen en skattereducering med hänvisning
bl. a. till att de nu föreliggande skillnaderna i beskattningen mellan
olika slag av publikationer är betänkliga från tryckfrihetsrättslig synpunkt.
Utskottet har med anledning av dessa synpunkter inhämtat yttrande över
motionen från konstitutionsutskottet, som därvid framhållit att mervärdeskattereglerna
för olika tidskrifter i första hand bör behandlas från skatteteknisk
utgångspunkt. Konstitutionsutskottet har vidare påpekat att slopande
av mervärdeskattebefrielsen för stödberättigade organisationstidskrifter
i enlighet med vad skatteutskottet i annat sammanhang förordat
måste följas upp med motsvarande förstärkningar av stödet. Avvikande
mening har anförts av företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet,
som funnit den i motionen begärda utredningen väl motiverad, inte
minst från tryckfrihetssynpunkt.

SkU 1978/79:52

Enligt skatteutskottets mening är beskattningen av de periodiska publikationerna
inte helt tillfredsställande om målet främst är att nå konkurrensneutralitet
i fråga om beskattningseffekterna. Det är emellertid omöjligt att
i detta fall helt bortse från verkningarna av det komplicerade statliga stöd
som utgår till denna sektor när man bedömer beskattningens verkan från
konkurrenssynpunkt. Även om man delar motionärernas uppfattning att
den lågperiodiska pressen är oförmånligt behandlad i skattehänseende i
förhållande till dagspressen kan det knappast göras gällande att någon
omfattande tidskriftsdöd uppkommit på grund av beskattningen. Om den
begärda utredningen skall kunna göra någon meningsfull bedömning av de
periodiska publikationernas inbördes relationer måste den få i uppdrag att
granska inte bara mervärdesskattereglerna utan även annonsskattens och
presstödets verkningar. Enligt utskottets mening är det inte sannolikt att
ett sådant utredningsarbete skulle kunna resultera i några politiskt genomförbara
förslag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1738.

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisningsmetoderna för mervärdeskatt

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2587 yrkandet 1,
motionen 1978/79:2618 och motionen 1978/79:2619 yrkandet 3
bifaller propositionen 1978/79:141 i denna del;

2. beträffande beloppsgränserna för hel- och halvårsredovisning
att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2587 yrkandet 2
bifaller propositionen i denna del med godkännande av vad utskottet
uttalat;

3. beträffande övergångsproblemen i samband med ändrad redovisningsmetod att

riksdagen anser yrkandet 3 i motionen 1978/79: 2587 besvarat
genom vad utskottet anfört härom;

4. beträffande den fiktiva avdragsrätten och beskattningen av begagnade
bilar m.m.

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2619 yrkandena 1
och 2 såvitt här är i fråga bifaller motionen 1978/79:682 och
propositionen i motsvarande del;

5. beträffande sänkning av bilaccisen

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2594 och motionen
1978/79: 2619 yrkandet 1 till den del yrkandet avser denna fråga
avslår propositionen i denna del;

6. beträffande beskattningen av ränta

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 1722 och med
bifall till motionen 1978/79: 682 såvitt den avser ränta godkänner
propositionen i denna del med den ändring utskottet förordat;

SkU 1978/79:52

7. beträffande skal te redovis ningen under semesterperioden

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79: 1131 bifaller propositionen
i denna del;

8. beträffande skattskyldigheten för rening av avloppsvatten
att riksdagen bifaller motionen 1978/79:2586;

9. beträffandeförfattningsförslagen
att riksdagen

a. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med de ändringar att 5 a och
18 §§, punkten 2 av anvisningarna till 2 § och anvisningarna till
10 och 17 §§ samt övergångsbestämmelserna punkterna 6, 7 och
14 och en tillkommande punkt 17 skall ha följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

5 a §

Regeringens förslag U t skot tets förslag

Redovisningsskyldighet inträder enligt 4 §.

Vid kreditförsäljning eller överlåts.

Länsstyrelsen får, när synnerliga Länsstyrelsen får, när särskilda

skäl föreligger, medge att vad som skäl föreligger, medge att vad som

sägs i andra stycket om redovis- sägs i andra stycket om redovisningsskyldighetens
inträde vid kre- ningsskyldighetens inträde vid kre ditförsäljning

med förbehåll om ditförsäljning med förbehåll om

återtaganderätt skall tillämpas tills återtaganderätt skall tillämpas tills

vidare av viss skattskyldig även i vidare av viss skattskyldig även i

annat fall. annat fall.

Försätts skattskyldig tidigare ägaren.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §

Avdragsrätt föreligger eller uthyrning.

Avdragsrätt föreligger endast för Avdragsrätt föreligger ej för ingå högst

50 procent av ingående skatt ende skatt som belöper på hyra av

som belöper på hyra av personbil personbil eller motorcykel för aneher
motorcykel för annat ändamål nät ändamål än yrkesmässig åter än

yrkesmässig återuthyrning. uthyrning i det fall fordonet endast

i ringa omfattning används i verk samhet

som medför skattskyldighet.

Medför verksamhet skälig grund.

Regeringen kan i 1 §.

Anvisningar
till 2 §

2. Med omsättning än ringa.

Omsättning enligt första stycket Omsättning enligt första stycket

d) anses ej föreligga, om tjänst som d) anses ej föreligga, om tjänst som

SkU 1978/79:52

Regeringens förslag
uttas avser nyttjande av förhyrt fordon
och rätt till avdrag för ingående
skatt som belöper på hyran inte
alls eller endast delvis föreligger
enligt 18 § andra stycket. Utför
skattskyldig själv tjänst för egen
räkning anses omsättning enligt första
stycket d) föreligga endast om
han i samband med tjänsten tar ut
vara av mer än ringa värde.

Som omsättning. medför skattskyldighet.

Som omsättning för mottagaren.

Med personbil 3 000 kilogram.

till 10 §

Skatteplikt föreligger är skattefri.

Med tillverkning av beställaren.

Som skattepliktig eller liknande.

Med servering elier plats.

Förmedling under och handelsresande.

Som skattepliktig andra lokaler.

Utskottets förslag
uttas avser nyttjande av personbil
eller motorcykel, som har förhyrts
för annat ändamål än yrkesmässig
återuthyrning. Utför skattskyldig
själv tjänst för egen räkning anses
omsättning enligt första stycket d)
föreligga endast om han i samband
med tjänsten tar ut vara av mer än
ringa värde.

Med omhändertagande och förstöring
avses även omhändertagande
av sopor och avfall.

Med omhändertagande och förstöring
avses även omhändertagande
av sopor och avfall samt rening
av avloppsvatten.

Till skattepliktig eller anläggning.

Tjänst som som transporttjänst.

Med annonsering s. k. ljustidning.

till 17 §

Avdrag för skattens belopp.

Avdragsrätten för ingående skatt
på driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium
i skattskyldigs verksamhet eller
som förhyrs för bruk i sådan verksamhet
omfattar alla sådana kostnader
oavsett om fordonet helt eller
endast delvis används i verksamheten.
Avser ingående skatt i annat
fall endast delvis sådant förvärv
som omfattas av avdragsrätten eller
endast delvis verksamhet som medför
skattskyldighet eller verksamhet
som endast delvis medför skattskyldighet,
skall beloppet av den
avdragsgilla ingående skatten bestämmas
genom uppdelning efter
skälig grund när annat ej följer av
18 § tredje stycket.

Avdragsrätten för ingående skatt
på driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium
i skattskyldigs verksamhet eller
som förhyrs för bruk i sådan verksamhet
omfattar alla sådana kostnader
oavsett om fordonet helt eller
endast delvis används i verksamheten.
Används personbil eller motorcykel,
som har förhyrts för annat
ändamål än yrkesmässig återuthyrning,
i mer än ringa omfattning
i verksamhet som medför skattskyldighet
föreligger avdragsrätt för 50
procent av den ingående skatt som
belöper på hyran. Avser ingående
skatt i annat fall endast delvis sådant
förvärv som omfattas av avdragsrätten
eller endast delvis verk -

SkU 1978/79:52

Regeringens förslag Utskottets förslag

samhet som medför skattskyldighet
eller verksamhet som endast delvis
medför skattskyldighet, skall beloppet
av den avdragsgilla ingående
skatten bestämmas genom uppdelning
efter skälig grund när annat ej
följer av 18 § tredje stycket.

Kan det erlagt skatten.

Avdragsrätten för av bostad.

Finansieringsföretag äger av företaget.

Skattskyldigs avdragsrätt sin verksamhet.

Förvärv eller eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare denna lag.

Denna lag följande iakttas.

6. De nya bestämmelserna i an- 6. De nya bestämmelserna i anvisningarna
till 14 § om att ränta ej visningarna till 14 § om att ränta ej

skall inräknas i beskattningsvärdet skall inräknas i beskattningsvärdet

tillämpas i fråga om ränta som er- tillämpas i fråga om ränta som erläggs
efter utgången av juni månad läggs efter utgången av juni månad

1979 och avser leverans efter denna 1979 och avser leverans efter ut tidpunkt.

gången av april månad 1979.

7. De nya bestämmelserna i åt- 7. De nya bestämmelserna i åttonde
stycket av anvisningarna till tonde stycket av anvisningarna till

17 § gäller endast om slutbesiktning 17 § gäller endast om slutbesiktning

eller motsvarande åtgärd har vidta- eller motsvarande åtgärd har vidtagits
efter utgången av februari må- gits efter utgången av februari månad
1979. nåd 1919. Föreligger skatteplikt för

byggnad enligt 9 § tillämpas de nya
bestämmelserna om byggnadsarbeten
även i fråga om sådan byggnad.

14. Skattskyldig som efter ikraftträdandet.

Belopp för vilket avdrag har med- Belopp för vilket avdrag har med getts

skall återföras till beskattning getts skall återföras till beskattning

vid taxering till statlig och kommu- vid taxering till statlig och kommunal
inkomstskatt för det beskatt- nal inkomstskatt för det beskattningsår,
under vilket avdraget har ningsår, till vilket avdraget är att

medgetts. hänföra.

Har avdrag av fordonet.

17. Den nya bestämmelsen i
sjunde stycket av anvisningarna till
10 § om rening av avloppsvatten
tillämpas i fråga om förvärv efter
utgången av år 1973. Utan hinder
av 36 § första stycket får slutligt
beslut meddelas om fråga därom
väcks före utgången av år 1980 av

SkU 1978/79:52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldig, som får tillämpa den
nya bestämmelsen. Föreligger slutligt
beslut som avser tid efter utgången
av år 1973 och som har
grundats på den äldre bestämmelsen,
får skattskyldig föra talan mot
beslutet före utgången av år 1980.

b. avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon;

10. beträffande skattebefrielse för ved

att riksdagen avslår motionen 1978/79:240;

11. beträffande skattebefrielse för undervisningsfilm

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1135 begär att
regeringen låter utreda denna fråga i enlighet med vad utskottet
anfört;

12. beträffande reduceringsregeln vid målningsarbete
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1163;

13. beträffande beskattningen av periodiska publikationer
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1738.

Stockholm den 8 maj 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c). Valter Kristenson
(s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg* (fp). Rune Carlstein*
(s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström
(m). Hagar Normark (s), Curt Boström (s), Margit Odelsparr* (c), Bo
Lundgren (m) och Wilhelm Gustafsson (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1978/79:52

Reservationer

1. beträffande redovisningsmetoderna för mervärdesskatt

av Alvar Andersson (c), Stig Josefson (c), Tage Sundkvist (c), Knut
Söderström (m), Margit Odelsparr (c) och Bo Lundgren (m) som

dels anför följande:

Vi kan i princip ansluta oss till förslaget att den s. k. faktureringsmetoden
skall vara huvudmetod för redovisning av mervärdeskatt och att det på
sikt måste vara förenat med uppenbara fördelar att få ett enhetligt system
för skatteredovisningen. Vid bedömningen av den nu föreslagna övergången
måste emellertid hänsyn tas till att kontantmetoden under lång tid varit
helt dominerade och den enda som tillämpats av de mindre företagen och i
synnerhet då av företag med mycket enkel bokföring. Enligt vår uppfattning
har i motionen 2587 övertygande visats att de problem som den
föreslagna övergången skapar för småföretagare bör kunna lösas genom att
alla som enligt bokföringsnämndens anvisning får redovisa enligt den s. k.
renodlade pärmmetoden också bör få möjlighet att även i fortsättningen
redovisa enligt kontantmetoden.

dels anser att utskottet i 1 mom. bort hemställa

1. beträffande redovisningsmetoderna för mervärdeskatt

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2618 och motionen
1978/79: 2619 yrkandet 3 och med bifall till motionen 1978/
79:2587 yrkandet 1 avslår propositionen i denna del och uttalar
att alla skattskyldiga som enligt bokföringsnämndens anvisningar
i sin afTärsbokföring får tillämpa den s. k. renodlade pärmmetoden
även i fortsättningen bör få tillämpa kontantmetoden och
att i enlighet härmed i sådana fall medgivande till förenklad
bokföring skall anses utgöra sådana särskilda skäl som avses i
tredje stycket av den föreslagna nya 5 a § i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt;

2. beträffande beloppsgränserna för hel- och halvårsredovisning

av Alvar Andersson (c), Stig Josefson (c), Tage Sundkvist (c), Knut
Söderström (m), Margit Odelsparr (c) och Bo Lundgren (m) som

dels anför följande:

De i propositionen föreslagna gränserna för hel- och halvårsredovisning
vid en årsomsättning om högst 100000 kr. respektive 200000 kr. bör enligt
departementschefens uttalande ses som riktmärken, och ingenting hindrar
enligt hans mening att gränsvärdena i den praktiska tilllämpningen bestäms
så att de motsvarar visst antal basbelopp. I motionen 2587 yrkandet 2
föreslås att omsättningsgränserna i stället skall fastställas till 10 respektive
20 basbelopp per år, vilket innebär en viss mindre uppräkning av gränsvärdena.
Vi finnér en sådan justering i förening med de fördelar i övrigt som

SkU 1978/79:52

basbeloppsanknytningen innebär vid sjunkande penningvärde välmotiverad
med hänsyn till att den av mervärdeskatteutredningen föreslagna
värdegränsen för helårsredovisning var 200000 kr. Det bör även erinras
om att basbeloppsanknytning införts i bokföringslagen och i förslaget till
jordbruksbokföringslag.

dels anser att utskottet i 2 mom. bort hemställa

2. beträffande beloppsgränserna för hel- och halvårsredovisning
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2587 yrkandet 2
och med avslag på propositionen i denna del uttalar att halvårsredovisning
skall stå öppen för skattskyldiga med en årsomsättning
sorn motsvarar högst 10 basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, medan skattskyldiga med en omsättning som
motsvarar mellan 10 och 20 sådana basbelopp bör få redovisa
skatt två gånger per år, varvid i båda fallen avses det basbelopp
som gällde vid beskattningsårets ingång;

3. beträffande sänkning av bilaccisen

av Kurt Söderström och Bo Lundgren (båda m) som

dels anför följande:

Vi ansluter oss till förslaget att beskatta de begagnade bilarna, men
förutsättningen för denna ståndpunkt är att åtgärden sker inom ramen för
en totalt sett oförändrad beskattning av fordonsförsäljningarna. I sådant
syfte föreslås i propositionen att den utvidgade beskattningen kombineras
med en sänkning av bilaccisen. Vi finner sänkningen väl motiverad med
hänsyn till att statsverket tidigare kompenserades för det skattebortfall
som uppkom när begagnade personbilar och motorcyklar undantogs från
beskattningen genom en särskild bilaccishöjning. Vi tillstyrker alltså propositionen
i denna del och avstyrker följaktligen de motioner som yrkar
avslag på sänkningen.

dels anser att utskottet i mom. 5 och 9 b bort hemställa

5. beträffande sänkning av bilaccisen

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2594 och motionen
1978/79:2619 yrkandet 1 till den del yrkandet avser denna
fråga bifaller propositionen i denna del;

9. beträffandeförfattningsförslagen

b. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69)
om försäljningsskatt på motorfordon.

Särskilt yttrande

av Nils Hörberg (fp), Kurt Söderström (m), Bo Lundgren (m) och Wilhelm
Gustafsson (fp):

SkU 1978/79:52

Beskattningen av periodiska publikationer

Det är väsentligt att stödet till organisationstidskrifter utformas så att det
underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt försvåra för övriga
tidskrifter. Den principen måste gälla även beskattningsreglerna. Som
fallet dock nu är drabbas vissa tidningar och tidskrifter av en mervärdeskatt
på 20,63% medan andra är helt befriade från moms. Denna systematiska
särbehandling av vissa tidskrifter förstärktes då organisationstidskriftema
år 1977 fick ett särskilt statligt stöd. Då särbeskattningen av vissa
tidskrifter infördes var mervärdeskatten 4,2%. När den nu uppgår till en
femdubbel procentsats är det uppenbart att den får betydande konsekvenser
för konkurrensen mellan olika publikationer.

Innan den allmänna varuskatten infördes behandlades tidningar och
tidskrifter av olika slag enligt enahanda regler. Särbehandlingen har i dag
nått en sådan omfattning att det är väl motiverat med en översyn inte minst
från tryckfrihetssynpunkt.

SkU 1978/79:52

Konstitutionsutskottets yttrande Bilaga

1978/79:4 y

över motionen 1978/79:1738 om mervärdeskatten på periodiska
publikationer

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
motionen 1978/79:1738 av Rune Rydén m. fl.(m, fp) om mervärdeskatten på
periodiska publikationer.

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära en allsidig
översyn av mervärdeskattelagens regler i vad gäller beskattningen av
periodiska publikationer. Enligt motionärerna bidrar den beskattade delen av
periodisk press med uppskattningsvis omkring 250 milj. kr. till mervärdeskatten
inom landet. Samtidigt åtnjuter dagspressen genom friheten från
mervärdeskatt ett extra presstöd på omkring 300 milj. kr. om året. Motionärerna
pekar också på att vissa tidskrifter - kultur- och organisationstidskrifterna
- förutom att de är momsbefriade under senare år erhållit ett särskilt
statligt stöd. I motionen anförs att de beskrivna förhållandena inte kan fä
bestå om man ställer några anspråk på rättvisa i beskattningen och vidhåller
de krav på konsumtions- och konkurrensneutralitet, som gäller på mervärdeskatteområdet
i övrigt. Enligt motionärerna är det alldeles uppenbart att
den skattemässiga differentieringen på publikationsområdet aldrig skulle ha
övervägts om det, då den infördes, gällt en skatt på 20,63 % i stället för
dåvarande 4,2 %. Motionärerna framför i första hand kravet att mervärdeskatteutredningen
får i uppdrag att vid sin översyn av beskattningsreglerna
för särskilt undantagna publikationer behandla även tidskriftsområdet i
stort.

Utskottet

Frågan om mervärdeskattelagens regler om beskattningen av tryckta
skrifter har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen under senare år. Enligt
nu gällande regler är dels allmänna nyhetstidningar, dels vissa tidskrifter
befriade från skatteplikt. Enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt undantas
från skatteplikt bl. a. dels medlemsblad, dels tidskrifter "sorn väsentligen
framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för
religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller
försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade
medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när
prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och
utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant”.

SkU 1978/79:52

När riksdagen år 1977(prop. 1976/77:99, KU 1976/77:42, rskr 1976/77:260)
beslöt att införa ett särskilt statligt stöd till organisationstidskrifterna
avgränsades de stödberättigade tidskrifterna efter kriterier som nära anknöt
till reglerna för befrielse från mervärdeskatten. I samband därmed anförde
skatteutskottet i ett yttrande till konstitutionsutskottet (SkU 1976/77:4 y) att
mervärdeskatteutredningen borde få i uppdrag att pröva frågan om en
avveckling av undantagen från mervärdeskatt för organisationstidskrifter.
Vid behandlingen av bl, a. motionen 1978/79:514 (m) under hösten 1978
(SkU 1978/79:14) återkom skatteutskottet till denna fråga och hemställde att
riksdagen skulle begära att regeringen ger mervärdeskatteutredningen i
uppdrag att utreda frågan. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
förslag.

Konstitutionsutskottet anförde för sin del med anledning av skatteutskottets
yttrande (KU 1976/77:42 s. 29) att frågan om en översyn av mervärdeskattesystemet
i denna del gällde en skatteteknisk fråga som borde övervägas
i särskild ordning. Enligt utskottet var regeringen oförhindrad att låta
ytterligare utreda frågeställningen.

Som utskottet sålunda redan tidigare framhållit är mervärdeskattereglerna
för olika tidskrifter i första hand en fråga som bör behandlas från skatteteknisk
utgångspunkt. Riksdagen har också som framhållits begärt en översyn
av vissa periodiska tidskrifters befrielse från mervärdeskatt. Det bör dock
enligt utskottets mening påpekas att ett slopande av mervärdeskattebefrielsen
för de tidskrifter som är berättigade till stöd enligt förordningen
(1977:607) om stöd till organisationstidskrifter måste följas upp med motsvarande
förstärkningar av detta stöd. I annat fall urholkas de statliga stödåtgärderna
på detta område på icke avsett sätt.

Motionen föranleder i övrigt inte några uttalanden av utskottet.

Stockholm den 6 mars 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c). Hilding Johansson (s). Holger Mossberg (s). Bertil
Fiskesjö (c). Torkel Lindahl (fp). Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c). Ove
Karlsson (s). Lars Schött (m). Bengt Kindbom (c). Yngve Nyquist (s). Britta
Hammarbacken (c), Per Unckel (m). Kerstin Nilsson (s) och Marianne
Stålberg (s).

SkU 1978/79:52

Avvikande mening

av Torkel Lindahl (fp), Lars Schött (m) och Per Unckel (m) vilka anfört:

Utskottet har begränsat sitt yttrande till det självklara konstaterandet att en
slopad befrielse från mervärdeskatt för de tidningar som erhåller organisationstidskriftsstöd
innebär att detta stöd urholkas om det inte samtidigt höjs i
motsvarande utsträckning. Detta innebär enligt vår mening att utskottet
undviker den viktiga principiella problemställning som tas upp i motionen.

Dagspressens befrielse från mervärdeskatt har en lång tradition. Innan
mervärdeskatten infördes behandlades också tidningar och tidskrifter av
olika slag enligt enahanda regler. I dag är vissa tidningar och tidskrifter
befriade från moms medan andra drabbas av en mervärdeskatt på 20,63 %.
Denna särbeskattning av vissa tidskrifter var tveksam redan när den infördes.
Då var mervärdeskatten 4,2 %. När den nu uppgår till en femdubbel
procentsats är det uppenbart att den får betydande konsekvenser för
konkurrensen mellan olika publikationer.

Denna systematiska särbehandling av vissa tidskrifter, vilken förstärkts då
organisationstidskrifterna dessutom år 1977 fick ett särskilt statligt stöd, har i
dag nått en sådan omfattning att det är väl motiverat med en översyn inte
minst från tryckfrihetssynpunkt. Att konstitutionsutskottet, som har till
uppgift att bereda frågor rörande tryckfrihetslagstiftningen, kan reducera
detta problem till en skatteteknisk fråga är minst sagt uppseendeväckande.
Stödet till organisationstidskrifterna har motiverats med omtanken om en fri
och mångfaldig debatt. Vi delar utskottets i olika sammanhang framförda
uppfattning att detta är ett viktigt demokratiskt värde. Men enligt vår mening
är det väl så viktigt från demokratisk synpunkt att slå vakt om tryckfrihetslagstiftningens
principer om lika rätt och frihet för olika grupper att utan
statliga hinder publicera och sprida olika tryckta skrifter.

Den utredning som krävs i motionen 1978/79:1738 är angelägen. Som
konstitutionsutskottet framhåller i sitt betänkande angående stödet till
organisationstidskrifterna är det väsentligt att detta utformas så att det
underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt försvåra för övriga
tidskrifter. Den principen måste gälla även beskattningsreglerna.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979