Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande 1978/79:50

med anledning av propositionen 1978/79:161 om ändring i uppbörds­förfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m. m. Jämte motioner


SkU 1978/79:50


Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:161 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.    lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

2.    lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

3.    lag om ändring i kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från arlistersättning,

4.    lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar.

I propositionen föreslås en enhetlig ordning för inbetalning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272; UBL). Sådan skatt skall i fortsättningen alltid betalas till länsstyrelsens skattepostgirokonlo senast den 18 i var och en av de månader under vilka nuvarande uppbördslerminer infaller. Ar­betsgivarnas redovisning av innehållen skatt förenklas samtidigt. Bl. a. slopas systemet med skatteanvisningar. Inbetalning skall i stället göras med särkilt inbetalningskort. På detta finns utrymme för att lämna en s. k. uppbördsdeklaralion. I denna skall arbetsgivaren lämna uppgift om redo­visningsperiod, lönesumma m.m. Har arbetsgivaren regelmässigt högst fyra anställda skall han också ange personnummer och namn på de arbets­tagare för vilka skatteavdrag har verkställts. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen ålägga annan arbetsgivare att lämna sådana uppgifter. Också skattskyldig skall betala sin skatt med särskilt inbetalningskort. I uppbörden av skatt förutsätts bankerna medverka. Uppgiflslämnandet enligt taxeringslagen (1956: 623; TL) förenklas i fråga om vissa räntor som betalas ut genom värdepapperscentralen, VPC Aktiebolag.

F. n. kan vissa arbetsgivare tillämpa s. k. summarisk redovisning. Den innehållna preliminära A-skatten krediteras enligt detta förfarande för varje arbetstagare först efter inkomstårels utgång. Denna ordning för kre­diteringen utvidgas att gälla i fråga om all innehållen preliminär A-skatt. Kreditering skall nämligen enligt förslaget verkställas på grundval av de uppgifter om preliminär skatt, som arbetsgivarna lämnar för varje arbetsta­gare på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning ef­fektiviseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade skattebelopp.

En arbetsgivare som underlåter att lämna uppbördsdeklaralion i rätt lid skall enligt propositionen erlägga förseningsavgift. Sådan avgift föreslås också beträffande de meddelanden som skall lämnas till länsstyrelsen 1    Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 50


 


SkU 1978/79:50                                                                       2

enligt kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersätt­ning (Ask) när innehållen skatt inte betalas i rätt tid.

En justering görs av de beloppsgränser som gäller i fråga om skatteav­drag på ersättningar från försäkringsanstalter och vid preliminär taxering för eller jämkning av preliminär B-skatt.

UBL:s bestämmelser om anstånd och restavgift jämkas i överenssstäm-melse med ändringarna i uppbördsförfarandet. Några jämkningar görs också för att skattebelopp, som omfattas av anstånd, skall kunna undantas från restlängderna. Vidare öppnas möjlighet för regeringen och riksskatte­verket (RSV) att meddela anstånd med inbetalning av skatt i samband med att tillämpningen av ett dubbelbeskattningsavtal prövas.

Någon särskild inkomstlängd, förmögenhetslängd eller debiteringslängd skall enligt propositionen inte längre framställas. Uppgifterna i dessa längder skall i stället föras in i en gemensam handling, kallad skattelängd.

Förfarandet med förtryckta deklarationsblanketter utvidgas. Mot bak­grund härav föreslås att deklarationsskyldig, som inte har deklarerat i rätt lid, skall kunna anmanas alt lämna deklaration, utan att först ha erinrats om sin skyldighet. Vidare föreslås vissa jämkningar i TL som samman­hänger med ändringar som har vilagits tidigare i enlighet med propositio­nen 1977/78:181.

Arbetsgivare som underiåter att verkställa skatteavdrag är enligt 75 § UBL solidariskt ansvarig med arbetstagaren för skattebeloppet. För att betalningsskyldighet skall kunna åläggas arbetsgivaren förutsätts dock att arbetstagaren är känd. Enligt propositionen ändras bestämmelserna så att beslut om betalningsskyldighet kan meddelas också när lön har betalats till arbetstagare som inte kan identifieras.

Författningsförslagen har följande lydelse:


 


SkU 1978/79:50

1    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)»

dels att 23 § och punkt 4 av anvisningarna till 45 § skall upphöra att gälla,

dels att i rubriken närmast före 22 §, i 34—36 §§, 40 §, 43 § 2 mom., 46, 78 och 84 §§ samt i anvisningarna till 40 och 46 §§ ordet "debet­sedel" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skattsedel" i motsva­rande form,

dels att 2 § 2 mom., 10 och 13 §§, 17 § 1 mom,, 24 § 2 mom., 26 §, 27 § 1 mom,, 28, 31, 33, 37 och 38 §§, 39 § 1 mom., 42 §, 43 § 1 mom., 45 § 1 och 2 mom., 47 §, 48 § 1 och 2 mom., 49 § 3 mom., 50—57 §§, 58 § 1 mom,, 59 §, 68 § 4 mom,, 69 § 2 mom., 75, 77, 83 och 86 §§ samt punkt 4 av anvisningarna till 39 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 49 § skall införas ett nytt moment, 2 a mom., av nedan an­givna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

2                                                §

2 mom. I denna lag förstås med

slutlig skatt: skatt som                       slutlig skatt: skatt som
påförts vid den årliga debiteringen
har påförts vid den årliga debite-
pä grund av taxeringsnämnds be-
ringen på grund av taxerings­
slut eller på grund av annat beslut,
nämnds beslut eller på grund av
som enligt gällande föreskrifter
annat beslut, som enligt gällande
skall beaktas vid sådan debitering,
föreskrifter skall beaktas vid så-
och återstår efter iakttagande av
dan debitering, och återstår efter
bestämmelserna om nedsättning av
iakttagande av bestämmelserna
skatt enligt 4 och 5 mom, samt
om nedsättning av skatt enligt 4
2 § lagen (1978: 423) om skatte-
och 5 mom, samt 2 § lagen (1978:
lättnader för vissa sparformer;
423) om skattelättnader för vissa

sparformer;

preliminär  skatt:   i3§                              preliminär skatt:   i3§

omförmäld skatt,  som  erlägges i nämnd skatt, som betalas i avräk-

avräkning å slutlig skatt;                           ning på slutlig skatt;

kvarstående skatt:                                   kvarstående skatt:
skatt, som återstår att erlägga, se-
skatt, som återstår att betala, se­
dan preliminär skatt avräknats
dan prehminär skatt har avräk-
från slutlig skatt;
                                     näts från slutlig skatt;

1 Lagen omtryckt 1972: 75, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.  Senaste lydelse 1978: 426.


 


SkU 1978/79:50


Före.ttagen lydelse

tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats;

Nuvarande lydelse

tillkommande skatt: skatt som skall erläggas på grund av eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt avslutats;

kvurskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom,;

respitränta: ränta enligt 32 §;

unståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom,;

ö-skaiteränla: ränta enligt 69 § I mom,;

restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom,;

skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom,;

särskild skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5 mom,;

inkomstår:    det   kalender

år, som närmast har föregått tax­eringsåret; mars månad ett år till och med

inkomstår: det kalenderår, som närmast föregått taxerings­året;

uppbördsår:  liden  från och med februari månad nästföljande år;

u p p b ö r d s m å n a d :    mars,

maj, juli, .september, november och

januari;

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 §

1 mom, kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 § I mom, lagen (1947:

576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: an-                     ogift skattskyldig:  an-

nan skattskyldig fysisk person än     nan skattskyldig fysisk person än
nyss sagts,
                                  nyss har sagts.

10 §a


Preliminär A-skatt skall icke be­räknas å ersättning, som vid kom­munal tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader, éj hel­ler å ersättning, som vid enskild tjänst anvisas för sådana kostna­der, därest icke ersättningen vä­sentligen överstiger vad som skä­ligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke ut­gå för:

a) folkpension och tilläggspen­sion enligt lagen om allmän för­säkring, där ej annat följer av för­ordnande enligt 3 § 3 mom, eller


Preliminär A-skatt skall inte be­räknas på ersättning, som vid kom­munal tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller på ersättning, som vid enskild tjänst lämnas för sådana kostnader, om inte ersättningen väsentligen överstiger vad som skä­ligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte ut­gå för:

a) folkpension och tilläggspen­sion enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3 § 3


3 Senaste lydelse 1977: 281.


 


SkU 1978/79:50


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


mom. eller den skattskyldige begär att  avdrag  för sådan  skatt  skall göras; c) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946: 99); eller

den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock att vad nu sagts ej skall tillämpas på pension och vårdbi­drag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1975:380) om del­pensionsförsäkring och på yrkes-skadclivränta eller livränta enligt lagen (1976: 380) om arbetsskade­försäkring eller lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd.


d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det bas­belopp som enligt lagen om all­män försäkring gällde för decem­ber månad året före det år under vilket ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock ej tillämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om all­män försäkring, delpension enligt lagen (1975: 380) om delpensions­försäkring och på yrkesskadeliv­ränta eller livränta enligt lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäk­ring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.


13 §*


Preliminär B-skatt skall, där ne­dan icke annoriedes stadgas eller särskilda omständigheter ej till an­nat föranleda, utgå med belopp motsvarande den slutliga skatt, som påförts den skattskyldige året näst före inkomståret, till den del sistnämnda skatt avser annat än ut-skiftningsskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen eller sådan i denna lag icke omnämnd skatt eller avgift, vilken påförts jämlikt bestämmelse i annan författning. Vid beräkning av preliminär B-skatt skall hänsyn tagas till preli­minär A-skatt som den skattskyl­dige kan ha att erlägga på grund av förordnande enligt 3 § 3 mom. andra stycket.

Har skattskyldig enligt den årli­ga taxeringen året näst före in­komståret icke påförts slutlig skatt


Preliminär B-skatt skall, om inte annat sägs nedan eller föranleds av särskilda omständigheter, utgå med belopp motsvarande den slutliga skatt, som har påförts den skatl­skyldige året före inkomståret, till den del sistnämnda skatt avser an­nat än utskiftningsskatt, ersätt­ningsskatt, skattetillägg eller för­seningsavgift enligt taxeringslagen {1956: 623) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestäm­melse i annan författning. Vid be­räkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tagas till preliminär A-skatt som den skatt­skyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt 3 § 3 mom. andra stycket.

Har skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den årliga tax­eringen året före inkomståret, men


< Senaste lydelse 1978: 201,


 


SkU 1978/79:50


Nuvarande lydelse

i den kommun där den preliminä­ra B-skatten skall debiteras, men kan han antagas komma att vid årlig taxering året näst efter in­komståret där taxeras till statlig eller kommunal inkomstskatt, skall preliminär B-skatt beräknas med ledning av särskild taxering till sådan skatt (preliminär tax­ering). Äger nu nämnd skatt­skyldig förmögenhet, för vilken skattskyldighet till statlig förmö­genhetsskatt föreligger, skall preli­minär B-skatt även för förmögen­heten beräknas med ledning av så­dan taxering.

Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas med ledning av prelimi­när taxering, därest det med san­nolikhet är att antaga, att vid årlig taxering året näst efter inkomst­året till statlig eller kommunal in­komstskatt taxerad inkomst kom­mer att avvika från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst sexhundra kronor. Preliminär B-skatt må be­räknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda omstän­digheter därtill föranleda. Sådana omständigheter kunna föreligga exempelvis då fråga är om nedsatt skatteförmåga eller om mer bety­dande skillnad mellan eljest ut­gående preliminär skatt och påräk-nelig slutlig skatt.


Föreslagen lydelse

kan han antagas bli påförd sådan skatt enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret, skall preli­minär B-skatt beräknas med led­ning av särskild taxering till stat­lig inkomstskatt, kommunal in­komstskatt och statlig förmögen­hetsskatt (preliminär taxe­ring).

Preliminär B-skatt skall också beräknas med ledning av prelimi­när taxering, om det med sannolik­het kan antagas, att vid årlig taxe­ring året efter inkomståret till stat­lig eller kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att av­vika från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femte­del av sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor.

Preliminär B-skatt får beräknas på grundval av preliminär taxe­ring även i annat fall än som sägs i andra eller tredje stycket, om särskilda omständigheter föranle­der det. Sådana omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om nedsatt skatteförmåga eller om mer betydande skillnad mellan annars utgående preliminär skatt och påräknelig slutlig skatt.


17 §


1 m o m. Skattskyldig, som har att erlägga preliminär B-skatt, år pliktig att utan anmaning avgiva preliminär självdeklaration:

1) därest han under året näst före inkomståret icke taxerats till statlig eller kommunal inkomst­skatt i den kommun inom vilken preliminär B-skatt skall erläggas;


1 m o m. Skattskyldig, som har att betala preliminär B-skatt, skall utan anmaning avge preliminär självdeklaration:

1) om han inte har påförts slut­lig skatt enligt den årliga taxe­ringen året före inkomståret;


 


SkU 1978/79:50


Nuvarande lydelse

2)    därest i vederbörande kom­mun hans vid årlig taxering året näst efter inkomståret till statlig el­ler kommunal inkomstskatt taxera­de inkomst, såvitt senast den 1 de­cember året näst före inkomståret kan bedömas, kommer att över­stiga motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året näst före in­komståret / kommunen med minst en femtedel av sistnämnda in­komst, dock minst sexhundra kro­nor; samt

3)    därest han året näst före in­komståret haft att erlägga prelimi­när A-skatt,


Föreslagen lydelse

2) om hans vid årlig taxering året efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxe­rade inkomst, såvitt senast den 1 december året före inkomståret kan bedömas, kommer att över­stiga motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året före in­komståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor; samt

3) om han året före inkomståret har haft att betala preliminär A-skatt.


23 §

Skatt skall förfalla till betalning under uppbördstermin.

Uppbördsterminerna under upp­bördsåret äro sex och infalla un­der tiden från och med den 6 till och med den 13 i månaderna mars, maj, juli, september, novem­ber och januari; dock att uppbörd icke förrättas å sön- eller helgdag. Skulle uppbördstermin med till-lämpning av nyss angivna regel börja å sön- eller helgdag, skall uppbördsterminen i stället taga sin början å nästföljande vardag, där­vid slutdagen i motsvarande mån förskjutes.

Riksskatteverket må om sär­skilda omständigheter därtill för­anleda, efter poststyrelsens höran­de, föreskriva att uppbördstermin under viss månad skall infalla un­der annan tid än nyss sagts.


24 2 mom. Preliminär A-skatt, som innehållits genom skatteav­drag varom i 39 eller 40 § förmä­les, skall förfalla till betalning un­der den uppbördstermin, som in­faller närmast efter utgången av den månad, under vilken skatte­avdraget verkställts.


2 mom. Preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatte­avdrag som avses i 39 eller 40 §, skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad, som infaller när­mast efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjordes.


 


SkU 1978/79:50


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


26 §


Preliminär B-skatt skall debite­ras i en gemensam post. Skattebe­loppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt del­bart med antalet av de uppbörds­terminer under vilka skatten för­faller till betalning. Skatt som icke uppgår till trehundra kronor på­föres icke.

Preliminär B-skatt skall förfalla till betalning med lika belopp un­der envar uppbördstermin under uppbördsåret eller, vid debitering under inkomståret, under envar av de återstående uppbördsterminer­na under uppbördsåret.


Preliminär B-skatt skall debite­ras i en gemensam post. Skattebe­loppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt del­bart med antalet uppbördsmåna­der under vilka skatten skall be­talas. Skatt som inte uppgår till 600 kronor påförs ej.

Preliminär B-skatt skall betalas med lika stora belopp senast den 18 i var och en av uppbördsmåna­derna under uppbördsåret eller, vid debitering under inkomståret, /' var och en av de uppbördsmåna­der som återstår efter utgången av den  månad då skatten  debiteras.


27 §


1 m o m.''' Uträkning av de sär­skilda skatteposter som ingå i slut­lig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgif­ter i taxcringslängd eller annat be­slut om taxeringen. I övrigt iakt­ta ges:

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom, lagen om statlig in­komstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrå­gavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med led­ning av den utdebitering för skat­tekrona och skatteöre som för in­komståret gäller i beskattningsor­ten;

att kommunal inkomstskatt och landsiingsmedel uträknas i en ge­mensam post, därvid skattebelop­pet vid öretal över femtio avrun­das uppåt och vid annat öretal av­rundas nedåt till helt krontal;


1 m o m. Vid debitering av slut­lig skatt skall iakttagas:

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som har fastställt» att gälla för den preliminära skatt, vilken skall av­räknas mot den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt ut­räknas med ledning av den skatte­sats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt ut­räknas i en post, varvid skattebe­loppet vid öretal över 50 avrun­das uppåt och vid annat öretal av­rundas nedåt till helt krontal;


"' Senaste lydelse 1979: 88,


 


SkU 1978/79:50


att tilläggspensionsavgift uträk­nas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procent­satsen för avgiftsuttaget, varvid öretal bortfaller;

att kommunal inkomstskatt de­biteras med belopp som har uträk­nats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

att i 1 § nämnd sjukförsäkrings­avgift debiteras enligt 19 kap. la­gen  (1962:381) om   allmän   för­säkring på grundval av uppgifter om   försäkringsförhållanden   som lämnas av allmän försäkringskas­sa; att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med till-lämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring;

Nuvarande lydelse

att skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promille­tal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga skatten debiteras;

att tilläggspensionsavgift uträk­nas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsat­sen för avgiftsuttaget, därvid öre­tal bortfaller;

att kommunal inkomstskatt och tandstingsmedel debiteras med be­lopp som uträknats av lokal skat­temyndighet i det fögderi där be­skattningsorten är belägen;

att i 1 § omförmäld sjukför­säkringsavgift debiteras enligt 19 kap, lagen om allmän försäkring på grundval av uppgifter om för­säkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;

att i 1 § omförmäld arbetsska­deförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring;

att i 1 § omförmäld delpensions­försäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring;

att i 1 § omförmälda arbetsgi­varavgifter debiteras i en gemen­sam post; samt

att i 1 § omförmäld annuitet el­ler, därest skattskyldig har att er­lägga flera annuiteter, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal bortfaller.


Föreslagen lydelse

att' skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i 1 § lagen (1946: 324)   om   skogsvårdsavgift;

att i 1 § nämnd arbetsskadeför­säkringsavgift debiteras med led­ning av bestämmelserna i 7 kap, 2 § tredje stycket lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring;

att i 1 § nämnd delpensionsför­säkringsavgift debiteras med led­ning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring;

att i 1 § nämnda arbetsgivarav­gifter debiteras i en gemensam post; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.


28 §8

Kvarstående skatt under tjugo-      Kvarstående skatt under 25 kro-

fem kronor uttages icke.                nor uttages ej.

8 Senaste lydelse 1974: 853.


 


SkU 1978/79:50


10


 


Nuvarande lydelse

Kvarstående skatt förfaller till betalning:

under den första uppbördster­minen under uppbördsåret näst ef­ler taxeringsåret, om skatten upp­går till högst tvåhundra kronor; samt

med lika belopp under vardera av de båda första uppbördstermi­nerna under nämnda uppbördsår, om skatten överstiger tvåhundra kronor, dock att belopp, som för­faller under den förra terminen avrundas till närmast lägre hela antal kronor, varvid återstoden förfaller under den senare termi­nen.


Föreslagen lydelse

Kvarstående skatt, som uppgår till högst 200 kronor, skall betalas senast den 18 i uppbördsmånaden mars året efter taxeringsåret. An­nan kvarstående skatt skall beta­las med lika belopp senast den 18 i var och en av uppbördsmånader­na mars och maj året efter taxe­ringsåret. Om öretal uppkommer skall dock det belopp som skall betalas under uppbördsmånaden mars bestämmas till närmast lägre och det andra beloppet till när­mast högre hela antal kronor.


31 r


Uträkning av de särskilda skat­teposter som ingå i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt sker efter samma grunder, som gällt för debitering av mot­svarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid änd­rad debitering avräknas mot höj­ning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under tjugofem kronor uttages icke.

Tillkommande skatt skall för­falla till betalning under uppbörds­termin eller två på varandra föl­jande uppbördsterminer, som lo­kal skattemyndighet bestämmer. Därvid skall skatten fördelas efter samma grunder som i 28 § sägs.


Uträkning av de särskilda skat­teposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grun­der, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid änd­rad debitering avräknas mot höj­ning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej.

Tillkommande skatt skall beta­las senast den 18 i den uppbörds­månad eller de två på varandra följande uppbördsmånader, som lokal skattemyndighet bestämmer. 7 sistnämnda fall skall skatten för­delas enligt de grunder som anges i28§.


33 §8


För skattskyldig skall utfärdas debetsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för till­kommande skatt. Vid debetsedel skola fogas skatteanvisningar av­sedda för inbetalning av skatt och,


För skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för till­kommande skatt. Vid skattsedel på preliminär A-skatt skall fogas skat­tekort och skattetabell. Vid skatt-


T Senaste lydelse 1974: 853. 8 Senaste lydelse 1974: 771.


 


SkU 1978/79:50


11


 


Nuvarande lydelse

om så är påkallat, skattekort, upp­tagande å debetsedeln angivna uppgifter om den skattskyldige, och skattetabell.

Närmare föreskrifter om debet­sedel och handlingar som skola fogas till debetsedel meddelas av regeringen.

Debetsedel med tillhörande skat­teanvisningar och skattekort skall upprättas i enlighet med formulär som riksskatteverket fastställer.


Föreslagen lydelse

.sedel på preliminär B-skatt eller tillkommande skatt samt vid sådan skattsedel pä slutlig skatt enligt vilken kvarstående skatt skall be­talas skall fogas inbetalningskort. Vid skattsedel på preliminär B-skatt skall också fogas skattekort.

Närmare föreskrifter om skatt­sedel och handlingar som skall fo­gas till skattsedel meddelas av re­geringen eller myndighet som re­geringen bestämmer.

Skattsedel, skattekort och in­betalningskort skall upprättas i en­lighet med formulär som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.


37 §


Anmäler skattskyldig hos lokal skattemyndighet, att han icke er­hållit vederbörlig debetsedel sedan fem dagar förflutit efter den tid­punkt som angives i 35 § första eller andra stycket eller i 36 § första stycket, skall myndigheten ofördröjligen tillställa den skatt­skyldige sådan debetsedel som bort utfärdas. Anmälan, som här av­ses, bör göras senast tio dagar ef­ter nyssnämnda tidpunkt.


Anmäler skattskyldig hos lokal skattemyndighet sedan fem dagar har förflutit efter den tidpunkt som anges i 35 § första eller andra stycket eller i 36 § första stycket att han inte har fått den skattse­del som han skall ha, skall sådan skattsedel, som hade bort utfärdas, ofördröjligen tillställas den skatt­skyldige. Anmälan, som här av­ses, bör göras senast tio dagar ef­ter nyssnämnda tidpunkt.


 


38 Skattskyldig äger hos vederbö­rande lokala skattemyndighet utfå duplettdebelsedel, då behov av yt­terligare skatteanvisningar förelig­ger eller anledning eljest uppkom­mit. Duplettdebetsedel skall skynd­samt sändas till den skattskyldige.


Skattskyldig har rätt att hos lo­kal skattemyndighet få duplett-skaltsedel och ytterligare inbetal­ningskort. Begärda handlingar skall skyndsamt tillställas den skattskyldige.


39 §


1 mom. Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottaga­ren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom, under 1 första och andra styckena avses (I ö n), skall den som utbetalar beloppet (arbets­givaren) verkställa avdrag för


1 mom. Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottaga­ren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom. under 1 första och andra styckena avses (I ö n), skall den som utbetalar beloppet (arbets­givaren)  göra avdrag  för be-


 


SkU 1978/79:50


12


 


Nuvarande lydelse

gäldande av preliminär A-skatt som arbetstagaren har att erlägga (skatteavdrag).

Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preli­minär A-skatt, att erlägga kvar­stående skatt, som påförts i hans hemortskommun för året näst före taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön verkställa skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet fö­religger dock icke, därest anställ­ningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För betalning av den kvarstående skatten skall ar­betsgivaren vid varje utbetalnings­tillfälle avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den un­der nästföljande uppbördstermin förfallande skatten, som belöper å utbetalningstillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av den månad, då uppbördsterminen infaller. Belopp, som avdrages vid annat utbetal­ningstillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och återstoden avdragas vid det första utbetal­ningstillfället.


Föreslagen lydelse

talning av preliminär A-skatt som arbetstagaren har att betala (skatteavdrag).

Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preli­minär A-skatt, att erlägga kvar­stående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyl­dig att vid utbetalning av lön göra skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock inte, om anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfällc avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den skatt som skall betalas under nästföljande uppbördsmå­nad som belöper på utbetalnings­tillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av nämnda uppbördsmånad. Be­lopp, som dras av vid annat ut­betalningstillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och åter­stoden dras av vid det första ut-betalningstillfällct.


42 §


Är utbetald lön icke av den stor­lek, att därå kan verkställas skatte­avdrag motsvarande för lönen ut­gående preliminär skatt jämte den kvarstående skatt, som belöper å utbetalningstillfället, skall genom skatteavdraget innehållet belopp anses i första hand avse preliminär skatt.

Kan vid visst utbetalningstillfäl­le skatteavdrag icke verkställas med belopp, som motsvarar å ut­betalningstillfället belöpande skatt, skall vid senare utbetalningstillfäl­le före ingången av den månad, då nästföljande    uppbördstermin    in-


Om utbetald lön inte är så stor, att skatteavdrag kan göras för bå­de utgående preliminär skatt och den kvarstående skatt, som belöper på utbetalningstillfället, skall ge­nom skatteavdraget innehållet be­lopp anses i första hand avse pre­liminär skatt.

Kan vid visst utbetalningstill­fälle skatteavdrag för kvarstående skatt inte göras med belopp, som motsvarar på utbetalningstillfället belöpande skatt, skall vid senare utbetalningstillfälle före ingången av   nästföljande    uppbördsmånad


 


SkU 1978/79:50


13


 


Nuvarande lydelse

faller, avdragas så stort belopp att de innehållna beloppen tillhopa förslå att gälda under nämnda uppbördstermin förfallande skatt. Kan så icke ske och inbetalar icke arbetstagaren efter anmodan från arbetsgivaren felande belopp .se­nast den II i den månad, då upp­hördsterminen infaller, skola de innehållna beloppen av arbetsgiva­ren inbetalas på sätt i 56 § 2 mom. omförmäles.


Föreslagen lydelse

avdragas så stort belopp att de innehållna beloppen tillsammans förslår till den skatt som skall be­talas under nämnda uppbördsmå­nad.


43 §


I m o m. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle genom sär­skilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp, som genom skatteav­drag innehållits å lönen. Skyldig­het att lämna sådan uppgift före­ligger dock icke, om lönen kvitte­ras å avlöningslista, vara skatteav­draget angivits.

Efter utgången av den sista upp­hördstermin, under vilken skatt enligt debetsedel skall erläggas, el­ler, om arbetstagare tidigare slutat sin anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren till arbetstaga­ren återställa debetsedeln. Därvid skall arbetsgivaren lämna arbets­tagaren skriftlig, uppgift om sum­man av verkställda skatteavdrag och den tid av inkomståret som avdragen av.se. Dylik uppgift, som skall vara av arbetsgivaren eller någon hos honom anställd under­tecknad eller signerad, skall till-lika omfatta arbetsgivarens namn


1 mom. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle genom sär­skilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp, som genom skatteav­drag har innehållits på lönen. Skyldighet att lämna sådan upp­gift föreligger dock inte, om lönen kvitteras på avlöningslista, där skatteavdraget har angivits.

Har skatteavdrag för kvarståen­de skatt inte kunnat göras med .så stort belopp, som skall betalas un­der viss uppbördsmånad, skall ar­betsgivaren vid det avlöningstill­fälle, som närmast föregår denna uppbördsmånad, underrätta ar­betstagaren om storleken av felan­de belopp.

Efter den 18 i den sista upp­bördsmånad, under vilken skatt enligt skattsedel skall erläggas, el­ler, om arbetstagare tidigare har slutat sin anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln till arbetstagaren. Har arbetstagaren slutat sin anställning under tid då avdrag för kvarståen­de skatt skall göras, skall arbets­givaren lämna arbetstagaren skrift­lig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som skall vara underteck­nad eller signerad av arbetsgivaren


 


SkU 1978/79:50


14


 


Nuvarande lydelse

och adress. Uppgift som nu sagts skall tecknas å debetsedeln, om ar­betstagaren slutat sin anställning före utgången av månaden när­mast före den sista uppbördster­min, under vilken skatt enligt de­betsedeln skall erläggas.

Har debetsedel icke överläm­nats, skall arbetsgivaren efter ut­gången av den sista uppbördster­min, vid vilken genom skatteav­drag innehållen preliminär eller kvarstående skatt skall inbetalas, eller, om arbetstagaren tidigare slutat sin anställning, vid dennas slut till arbetstagaren överlämna skriftlig uppgift i enlighet med vad i föregående stycke sägs. Har skat­teavdrag verkställts för såväl preli­minär som kvarstående skatt, skall uppgift lämnas särskilt för den preliminära och särskilt för den kvarstående skatten.

Riksskatteverket kan befria ar­betsgivare från skyldigheten att underskriva eller signera uppgift om avdragen skatt liksom från skyldigheten att lämna sådan upp­gift på debetsedel i fall som avses i andra stycket såvitt fråga ej är om kvarstående skatt och arbets­tagaren slutat sin anställning före utgången av sista avdragsperioden.

Riksskatteverket fastställer for­mulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skola kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.


Föreslagen lydelse

eller någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgivarens namn och adress.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till blanketter för upp­gifter enligt detta moment. Blan­ketterna skall kostnadsfritt tillhan­dahållas arbetsgivare.


45 §


1 mom. Sedan debetsedel å preliminär skatt utfärdats, må, därest bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten där­igenom kan antagas uppkomma, genom jämkning föreskrivas änd­rade grunder för uttagande av den


1 mom. Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om bättre överensstämmelse mel­lan den preliminära och den mot­svarande slutliga skatten därige­nom kan antagas uppkomma, ge­nom jämkning föreskrivas ändrade grunder för uttagande av den pre-


 


SkU 1978/79:50


15


 


5) då genom ändring i inkomstförhållandéna eller av annat skäl änd­rad skatteform synes påkallad.


Nuvarande lydelse

preliminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i följande fall, nämligen

1)   då skattskyldig har att erläg­ga preliminär A-skatt och enligt underrättelse från länsstyrelsen så­dan ändring skett i den skattskyl­diges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debi­tering under året näst efter in­komståret;

2)   då skattskyldig visar eller, så­vitt gäller sambandet mellan ho­nom tillkommande skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt att preliminär A-skatt skall erläg­gas efter annan kolumn i skatteta­bellen än som tidigare fastställts;

3)   då skattskyldig gör sannolikt eller det eljest för myndigheten framstår såsom troligt, att den pre­liminära skatten till följd av änd­ring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt;

4)  då skattskyldig visar eller
myndigheten eljest erhåller kän­
nedom om att den skattskyldiges
skatteförmåga blivit väsentligen
nedsatt av anledning, varom i 50 §
2 mom. kommunalskattelagen för­
mötes, dock att jämkning av skäl,
som angivas i tredje stycket nämn­
da moment, icke skall ske, om den
skattskyldige har att utgöra preli­
minär A-skatt och således bestäm­
melserna i 41 § 2 mom, äro till­
lämpliga; eller

1 fall, som under 3) sägs, bör så­vitt angår preliminär A-skatt jämk­ning vidtagas allenast då på grund av jämkningen preliminär skatt komme att uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp


Föreslagen lydelse

liminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i följande fall, nämligen

1)   då skattskyldig har att erläg­ga preliminär A-skatt och enligt underrättelse från länsstyrelsen så­dan ändring har skett i den skatt­skyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debi­tering under året efter inkomst­året;

2)   då skattskyldig visar eller, så­vitt gäller sambandet mellan ho­nom tillkommande skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt att preliminär A-skatt skall erläg­gas efter annan kolumn i skatte­tabellen än som tidigare har fast­ställts;

3)   då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt, att den preliminära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt;

4)  då skattskyldig visar eller
myndigheten annars får kännedom
om att den skattskyldiges skatte­
förmåga har blivit väsentligt ned­
satt av anledning, som anges i 50 §
2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370). Jämkning av skäl,
som anges i tredje stycket nämnda
moment, skall dock inte ske, om
den skattskyldige skall betala pre­
liminär A-skatt och således be­
stämmelserna i 41 § 2 mom. är
tUlämpliga; eller

1 fall, som avses i första stycket under 3), bör såvitt angår prelimi­när A-skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller


 


SkU 1978/79:50


16


 


Nuvarande lydelse

än som utan jämkning skulle er­läggas, dock att jämkning icke skall ske då ändringen i den preli­minära skatten understiger tjugu­fem kronor. Jämkning av prelimi­när B-skatt i nyss angivna fall bör göras allenast då påräknelig in­komst med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med minst sexhundra kronor.

Oaktat vad i föregående stycke sägs, må jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och eljest utgående preliminär skatt komme att bliva mer betydande eller fråga är om nedsatt skatteförmåga eller annan särskild omständighet.

Erhåller lokal skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig el­ler eljest vetskap om att preliminär skatt blivit obehörigen eller med oriktigt belopp påförd eller att felaktighet ägt rum vid utskrivan­det av debetsedel, skall myndig­heten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som i följd härav må erfordras.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, där detta icke uppen­barligen är obehövligt.

Jämkning må icke verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten därigenom nedsättes. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyl­dig ingivas före utgången av april månad året näst efter inkomståret.

2 m o m. Har skattskyldig inbe­talt preliminär skatt med belopp, som beräknas överskjuta motsva­rande slutliga skatt med minst en femtedel av sistnämnda skatt, dock minst etthundra kronor, skall efter beslut av den lokala skattemyndig­heten i samband med jämkning det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige på sätt i 68 §


Föreslagen lydelse

lägre belopp än som utan jämk­ning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med minst 2 000 kronor.

Oavsett vad som sägs i före­gående stycke, får jämkning verk­ställas om skillnaden mellan slut­lig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande el­ler det är fråga om nedsatt skatte­förmåga eller annan särskild om­ständighet.

Får lokal skattemyndighet ge­nom anmälan av skattskyldig eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskri­vandet av skatt.sedel, skall myn­digheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som kan behövas.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, om detta inte uppen­barligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas ef­ter inkomstårets utgång med mind­re den preliminära skatten däri­genom nedsätts. Ansökan om så­dan jämkning skall av skattskyl­dig inges före utgången av april månad året efter inkomståret.

2 m o m. Har skattskyldig inbe­talt preliminär skatt med belopp, som beräknas överskjuta motsva­rande slutliga skatt med minst en femtedel av sistnämnda skatt, dock minst 500 kronor, skall efter be­slut av den lokala skattemyndig­heten i samband med jämkning det överskjutande beloppet åter­betalas  till  den  skattskyldige  på


 


SkU 1978/79:50


17


 


Nuvarande lydelse

1 mom. sägs utan avvaktan å debi­tering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må lokal skattemyndig­het besluta om återbetalning av för mycket eriagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminär-skaltcn icke överstiger den beräk­nade slutliga skatten på sätt nyss angivits.


Föreslagen lydelse

det sätt som anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter föranleder del, får lokal skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket eriagd preliminär skatt, även om den in­betalda preliminärskatten inte överstiger den beräknade slutliga skatten på det sätt som nyss har angivits.


47 §


Har genom skatteavdrag inne­hållits större belopp än som enligt meddelat beslut om jämkning skall under den närmast följande upp­bördsterminen inbetalas, skall ar­betsgivaren skyndsamt mot kvitto tillhandahålla arbetstegtft-en vad sålunda för mycket innehållits.


Har genom skatteavdrag inne­hållits större belopp än som enligt meddelat beslut om jämkning skall inbetalas under den närmast följande uppbördsmånaden, skall arbetsgivaren skyndsamt mot kvit­to tillhandahålla arbetstagaren vad som hc.r innehållits för mycket.


48 §


1 m o m. Skattskyldig, vars skat­tebetalningsförmåga blivit på grund av arbetslöshet eller sjuk­dom eller eljest oförvållat nedsatt, må av lokal skattemyndighet er­hålla anstånd med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som förfaller till betalning under högst två flv de uppbördsterminer, vilka utlöpa närmast efter det an­sökan om anstånd gjorts. Anstån­det må avse hela skatten eller del därav. Anståndstiden må bestäm­mas till längst ett år efter utgång­en av den månad, under vilken den första av nyssnäi7inda termi­ner infaller.


1 m o m. Skattskyldig, vars skat­tebetalningsförmåga har blivit ned­satt på grund av arbetslöshet eller sjukdom eller annars oförvållat, får av lokal skattemyndighet be­viljas anstånd med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt. An­sökan om anstånd skall för att kunna prövas ha kommit in senast den dag då den skatt, som ansök­ningen avser, senast skall betalas. Beslut om anstånd får meddelas i fråga om skatt som skall betalas under de två uppbördsmånader, vilka utlöper närmast efter det an­sökan om anstånd har gjorts.

Anståndet får avse hela skatten eller en del av den. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år. Avser anståndet skatt, som skall betalas under två uppbördsmåna­der, skall anståndstiden rähtas från utgången av den först in-faltcnde itppbördsmånaden.


2   Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 50


 


SkU 1978/79:50


18


 


Nuvarande lydelse

2 mom. Värnpliktig, som /'«-ryckt till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga till följd härav blivit nedsatt, må av lokal skattemyndighet erhålla an­stånd med erläggande av prelimi­när B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som förfaller till betalning under uppbördster­min, vilken helt eller delvis infaller under tiden för militärtjänstgö­ringen eller under tiden därefter, dock senast under tredje kalender­månaden efter den då tjänstgö­ringen upphör. Anståndet må avse hela skatten eller del därav. An­ståndstiden må bestämmas till längst ett år efter utgången av den nuinad, varunder den uppbördster-inin infaller som anståndet avser, dock att anstånd därutöver må beviljas för tiden intill dess den värnpliktige efter beviljad ledighet för återgång till civil verksamhet (hempermittering) eller hemförlov­ning varit fri från tjänstgöring tre kalendermånader i följd.


Föreslagen lydelse

2 mom. Värnpliktig, som har ryckt in till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga till följd härav har blivit nedsatt, får av lokal skattemyndighet beviljas anstånd med erläggande av preli­minär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, gom skuli betalas under uppbördsmånad, vil­ken helt eller delvis infaller under tiden för militärtjänstgöringen eller under tiden däreftc dock senast under tredje kalendermåna­den efter den då tjänstgöringen upphör. Anståndet får avse hela skatten eller en del av den. An­ståndstiden får bestämmas till längst ett år. Anstånd får dock därutöver beviljas för tiden intill dess den värnpliktige efter bevil­jad ledighet för återgång till civil verksamhet (hempermittering) el­ler hcmförlovning har varit fri från tjänstgöring tre kalendermå­nader i följd.


49 §


3 m o m. Anstånd må, utom i fall som avses i 1 mom. vid 7), iTicddelas att gälla längst intill dess två månader förflutit från dagen för beslut med anledning av an­sökningen eller besvären. Medde­lat anstånd må omedelbart åter­kallas, när skäl föreligger.


2      a m o m. Regeringen och myn­
dighet som regeringen har förord­
nat att handlägga ärenden angåen­
de tillämpning av avtal för und­
vikande av dubbelbeskattning får
vid handläggningen av sådant
ärende medge skattskyldig anstånd
med inbetalning av skatt, kvar-
skatteavgift eller ränta.

3  m o m. Anstånd får, utom i
fall som avses i 1 mom. vid 7),
meddelas att gälla längst intill dess
tre månader har förflutit från da­
gen för beslut med anledning av
ansökningen eller besvären. Med­
delat anstånd får omedelbart åter­
kallas, när skäl föreligger.


 


SkU 1978/79:50


19


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


50 §


Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.


Beslut om anstånd enligt 48 § och 49 § 1 mom. meddelas av den lokala skattemyndighet, som utfär­dat debetsedel å den skatt som anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt 48 § 2 niom. skall ställas till den lokala skatiernyndighet, varom i första stycket förmäles, samt /;igivfl5 eller insändas till familjebidragsnämn­den i den kommun, som har att utgiva familjebidrag enligt famil­jebidragsförordningen den 29 mars 1946. Sådan ansökan bor av den värnpliktige göras så snart ske kan och senast inom en månad efter utgången av först infallande upp-bördstennin, som anståndet skall avse. Har ansökan icke inkommit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgö­ringens slut, må ansökningen icke upptagas till prövning.

I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skola bestäm­melserna i 46 § 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 § äga mot­svarande tdlämpning.


Beslut om anstånd enligt 48 § eller 49 § 1 mom. meddelas av den lokala skattemyndighet, som har utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt 48 § 2 mom. skall ställas till den loka­la tikattcmyndighet, som avses i första stycket, samt inges eller in­sändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som har att utge familjebidrag enUgt familjebi­dragslagen (1946: 99). Sådan an­sökan bör av den värnpliktige gö­ras snarast möjligt och senast in­om en månad efter utgången av först infallande uppbördsmånad, som anståndet skall avse. Har an­sökan inte inkommit till familje­bidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgöringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning.

I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestäm­melserna i 46 § 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 § tillämpas.


51 §


Sedan anstånd meddelats, må den av anståndet omfattade skat­ten icke indrivas under tiden för anståndet, ej heller må restavgift varom i 58 § sägs uttagas för skat­ten.

Är skattskyldig berättigad utfå för mycket eriagd skatt, må denna tagas i anspråk för gäldande av restförd skatt, som med anståndet avses.

Har anståndstiden gått till ända utan att skatten till fullo guldits, skall den skattskyldige erlägga restavgift å den del av skatten, som då återstod ogulden.


Sedan anstånd har meddelats, får den av anståndet omfattade skatten inte indrivas under tiden för anståndet, ej heller får restav­gift uttagas för skatten.

Är skattskyldig berättigad att få tillbaka för mycket eriagd skatt, får denna tagas i anspråk för be­talning av skatt, som avses med anståndet.

Har anståndstiden gått till ända utan att skatten till fullo har be­talats, skall den skattskyldige er­lägga restavgift på den del av skat­ten, som då var obetald.


 


SkU 1978/79:50


20


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


52 §s


Uppbörd av skatt verkställes ge­nom postverket samt de penning­inrättningar, med vilka regeringen därom träffat avtal.

Arbetsgivare skall för arbetsta­gare ombesörja inbetalning av skatt, som innehållits å dennes lön.

Skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos länsstyrelsen i det län där ar­betsgivaren är registrerad för in­betalning och redovisning av ar­betstagares skatt. Ar arbetsgivaren ej registrerad, skall skatten betalas till länsstyrelsen i det län där ar­betsgivaren är bosatt.

Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som ej har in­nehållits genom skatteavdrag, pre­liminär B-skatt samt tillkommande skatt skall betalas genom insätt­ning på skattepostgirokonto hos den länsstyrelse till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också ge­nom inbetalning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.

Om arbetsgivare eller skattskyl­dig ej vet till vilken länsstyrelse in­betalning skall göras, skall skatten sättas in på ett särskilt skattepost­girokonto (centrala skatte­kontot).

Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara inbetald den dag då gireringshandlingarna kom iti till postanstalt. Statlig myndighet, som använder det centrala redovis-tungssystemet (system S) för be­talning av skatt, skall anses ha be­talt den dag då uppdrag att be­tala skatten sändes till redovis-ningscentral i systemet. Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

53 §


1 mom. Debiterad skatt samt sådan preliminär A-skatt, som av arbetsgivare innehållits med led­ning av debetsedel, skall, där ej nedan i denna paragraf eller i 56 §


1 mom. Vid inbetalning av skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall på inbetalnings­handlingen anges arbetsgivarens namn och postadress.


8 Senaste lydelse 1974: 771.


 


SkU 1978/79:50


21


 


Nuvarande lydelse

annorlunda stadgas, senast under den uppbördstermin, då skatten förfaller till betalning, medelst skatteanvisning inbetalas å post­anstalt inom riket eller hos sådan penninginrättning, varom i 52 § sägs.

Inbetalning, som icke skall ske på sätt i nästföljande stycke sägs, må ock kunna fullgöras sålunda, att skattebeloppet medelst girering överföres till postgirokontorets skatteavdelning. För att dylik in­betalning, avseende viss uppbörds­termin, skall anses fullgjord un­der denna termin, skall försändelse innehållande gireringskort jämte skatteanvisning eller skatteanvis­ningar ävensom, i sistnämnda fall, summerad förteckning över de olika skattebeloppen hava inkom­mit till postanstalt senast å termi­nens sista dag.

Arbetsgivare med minst två ar­betstagare så ock annan arbetsgi­vare, beträffande vilken den loka­la skattemyndigheten så förordnat, skall inbetala under uppbördster-niin förfallande skatt, som in­nehållits å arbetstagares lön och som skall redovisas med skattean­visning enligt vad som föreskrives i 55 §, sålunda, att det sammanlag­da skattebeloppet medelst inbetal­ningskort eller gireringskort inbe­talas eller överföres till särskilt skattepostgirokonto för länssty­relsen i länet. Arbetsgivare, varom i detta stycke förmäles, må samti­digt med inbetalning av arbetstaga­res skatt inbetala jämväl arbetsgi­varen själv påförd preliminär och kvarstående skatt. För att inbetal­ning skall anses verkställd under uppbördsterminen, skall inbetal­ningskortet eller gireringskortet hava inkommit till postanstalt se­nast den 18 i den månad, under vilken terminen infaller.

Skattskyldig, som önskar före utgången av sista uppbördstermi-


Föreslagen lydelse

Länsstyrelsen får på ansökan av arbetsgivare eller när särskilda skäl föreligger besluta att skatt, som innehålls genom skatteavdrag, skall redovisas till länsstyrelsen under särskilt redovisningsnum­mer. Beslutet meddelas av den länsstyrelse till vilken redovisning skall lämnas under det särskilda redovisningsnumret.

Vid inbetalning av skatt, som avses i 52 § andra stycket, skall på inbetalningshandlingen anges den skattskyldiges namn och post­adress, person- eller organisations­nummer, skattens beteckning samt det år som skatten avser.


 


SkU 1978/79:50


Nuvarande lydelse

nen under uppbördsåret erlägga preliminär skatt med belopp ut­över vad som debiteras, må göra detta medelst skatteanvisning, där­vid beloppet antecknas å därför avsedd plats å anvisningen. Sådant belopp skall, därest skattskyldig icke inbetalar vid senare tillfälle under uppbördsåret förfallande skatt, avräknas härå.

2  mom. Sker inbetalning av
skatt medelst skatteanvisning å
postanstalt eller hos penninginrätt­
ning, skall kvitto lämnas i över­
ensstämmelse med anvisningar å
debetsedeln.

Vad nu sagts skall även gälla, då skatt inbetalats i den ordning, som i 1 mom. andra stycket sägs, därvid det ankommer å postgiro­kontorets skatteavdelning att till den, som verkställt inbetalningen eller gireringen, översända särskilt kvitto beträffande varje skattean­visning.

Kvitto, meddelat i annan ord­ning än i överensstämmelse med anvisningarna å debetsedeln, gäller icke.

3  mo m.io Då särskilda skäl
därtill äro må regeringen eller, ef­
ter regeringens bemyndigande,
riksskatteverket medgiva dels att
viss arbetsgivare eller viss grupp
av arbetsgivare må, utan att er­
lägga sådan särskild avgift eller
restavgift som avses i 54 eller 58 §,
inbetala arbetstagares under upp­
bördstermin förfallande skatt efter
utgången av samma termin eller,
beträffande arbetsgivare, som i 1
mom. tredje stycket sägs, efter den
18 i den månad, uppbördstcrminen
infaller, dels ock att viss arbetsgi­
vare eller viss grupp av arbetsgi­
vare må inbetala skatt för arbets­
tagare i annan ordning än i denna
lag sägs.


Föreslagen lydelse

2 m o m. Länsstyrelsen får om särskilda skäl föreligger medge att arbetsgivare betalar och redovisar skatt, som avses i 1 mom. första stycket, inom viss tid efter den dag då skatten rätteligen skall betalas. På skatt som betalas inom den tiden utgår ej restavgift.


JO Senaste lydelse 1974; 771.


 


SkU 1978/79:50


23


 


54 §'

Nuvarande lydelse

Har skaitskyldig eller annan ar­betsgivare än i 53 § 1 mom. tredje stycket sägs försummat att inbe­tala skatt under rätt uppbördster­min, äger han att senast den 18 i den månad, under vilken terminen infallit, på postanstalt inom riket betala skatten med skatteanvis­ning, varvid han skall erlägga sär­skild avgift, utgörande för skatte­belopp om

högst 20 kronor . . 20 öre

över 20 men icke över 50 kro­nor .. 50 öre

över 50 men icke över 100 kro­nor . . 1 krona samt

över 100 kronor . . 1 krona för varje påbörjat hundratal kronor.

Oavsett om inbetalning av skatt avser en eller flera skatteposter, vare högsta avgift etthimdra kro­nor.

Sådan särskild avgift skall dock icke erläggas av skattskyldig som uppbär pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Inbetalas skatt i den ordning, som i första stycket sägs, skall postanstalt lämna kvitto i enlighet med vad i 53 § 2 mom. första stycket finnes föreskrivet samt på kvittot ange den erlagda särskilda avgiften.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må länsstyrelse förordna om återbetalning, helt el­ler delvis, av avgift, som erlagts enligt bestämmelserna i denna pa­ragraf.


Föreslagen lydelse

1 mom. Arbetsgivare, som har
gjort skatteavdrag, skall utan an­
maning lämna uppgift (u p p-
bördsdeklaration)
                 om
detta till länsstyrelse som avses i
52 § första stycket. Sådan dekla­
ration skall lämnas senast den 18
i den uppbördsmånad som infaller
närmast efter utgången av den må­
nad under vilken skatteavdraget
gjordes.

Efter anmaning av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet är också den, som inte är deklara­tionsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklara­tion.

Uppbördsdeklaration skall av­ges på heder och samvete samt av­fattas på blankett enligt fastställt formidär.

Uppbördsdeklaration skall upp­taga

1)   arbetsgivarens personnum­
mer, organisationsnummer eller
särskilda redovisningsnummer;

2)   uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;

3)   summan av de belopp som har dragits av för skatt samt för­delning av denna summa på preli­minär A-skatt och kvarstående skatt;

4)   summan av de lönebelopp på vilka skatteavdrag för preliminär A-skatt har beräknats.

 

2   m o m. Underlåter den som är deklarationsskyldig enligt 1 mom. första stycket att lämna uppbörds­deklaration eller är deklaration ofullständig, kan länsstyrelsen el­ler lokal skattemyndighet anmana den deklarationsskyldige att lämna deklaration eller komplettera den.

3   m o m. Har arbetsgivare, som skall lämna uppbördsdeklaration utan anmaning, underlåtit att full­göra denna skyldighet inom före-


1'Senaste lydelse 1977: 119.


 


SkU 1978/79:50 Nuvarande lydelse


24

Föreslagen lydelse

skriven tid, påförs honom förse­ningsavgift med 300 kronor.

Har den som anmanats att läm­na uppbördsdeklaration inte full­gjort denna skyldighet inom tid, som har angivits i anmaningen, skall förseningsavgift påföras med 600 kronor.

Förseningsavgift får helt efter­ges av länsstyrelsen om särskilda skäl föreligger. Närmare föreskrif­ter härom meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.


55 §12


Arbetsgivare, som har att inbe­tala innehållen skatt i den ordning som föreskrives i 53 § 1 mom. första eller andra stycket, skall på skatteanvisning för preliminär A-skatt, som användes för inbetal­ningen, ha angivit storleken av den preliminära skatt som han har att erlägga vid betalningstillfället för den arbetstagare, som skatteanvis­ningen avser. Inbetalar arbetsgiva­ren icke innehållen skatt inom fö­reskriven tid, skall han inom tid som gäller för inbetalningen läm­na länsstyrelsen meddelande om storleken av den innehållna skatt som han sålunda bort inbetala.

Arbetsgivare, som har att inbe­tala innehållen skatt i den ordning som föreskrives i 53 § 1 mom. tredje stycket, skall inom tid som gäller för inbetalningen till läns­styrelsen insända de skatteanvis­ningar, som avse den till inbetal­ning förfallna och innehållna skat­ten i den mån sådana anvisningar är tillgängliga för arbetsgivaren. På varje skattcanvisning avseende pre­liminär skatt skall arbetsgivaren ha angivit storleken av den preli­minära skatt som såluitda skall in­betalas för arbetstagaren.

Oavsett  vad som  föreskrives  i


1   mom. Arbetsgivare med
högst fyra arbetstagare skall i upp­
bördsdeklaration också för varje
arbetstagare ange namn och per­
sonnummer samt skatteavdrag för
preliminär A-skatt. Länsstyrelsen
får när särskilda skäl föreligger
besluta att annan arbetsgivare skall
lämna sådana uppgifter för varje
arbetstagare vid redovisning enligt
54 § 1 mom. första stycket. Så­
dant beslut skall upphävas av läns­
styrelsen när skäl för att vidhålla
det inte längre finns.

Bestämmelserna i denna lag om uppbördsdeklaration gäller i till­lämpliga delar uppgifter enligt första stycket.

2  mom. Arbetsgivare skall för
varje arbetstagare med inbetal­
ningskort som anges i 33 § eller på
blankett enligt fastställt formulär
redovisa hur mycket som har dra­
gits av för kvarstående skatt. Där­
vid gäller bestämmelserna om upp­
bördsdeklaration i tillämpliga de­
lar.

Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetal­ningskort användas förteckning enligt formulär, som länsstyrelsen har godkänt efter förslag av ar­betsgivaren.


12 Senaste lydelse 1974: 771.


 


SkU 1978/79:50


25


 


Nuvarande lydelse

föregående stycke äger statlig eller kommunal myndighet samt hus­hållningssällskap med stadgar, som fastställts av regeringen eller myn­dighet som regeringen bestämmer, och skogsvårdsstyrelse efter anmä­lan till länsstyrelsen, så ock an­nan arbetsgivare, om han har minst femtio arbetstagare, efter tillstånd av länsstyrelsen insända skatteanvisningar avseende preli­minär A-skatt endast en gång om året inom tid som gäller för inbe­talning av skatt förfallande till be­talning under uppbördsterminen i januari månad. Därvid skall ar­betsgivaren för varje arbetstagare insända endast en skatteanvisning, på vilken angivits det sammanlag­da beloppet av den preliminära A-skatt som innehållits för arbetsta­garen och som skall inbetalas i den ordning som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket. Arbetsgivare skall dessutom inom tid som gäller för inbetalningen lämna länsstyrelsen skriftligt meddelande om summan innehållen preliminär skatt som det åligger honom att inbetala i nämnda ordning.

Då särskilda skäl äro därtill må regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksskatteverket lämna viss arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgivare tillstånd att redovisa skatt för arbetstagare i annan ordning än i andra eller tredje stycket sägs.


Föreslagen lydelse

Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatte­avdrag för kvarstående skatt redo­visas i annan ordning än som an­ges i första eller andra stycket.


56 §


1 mom. Inbetalas i annat fall än i 53 § 1 mom. tredje stycket eller 54 § sägs skatt medelst skat­teanvisning under tiden mellan två uppbördsterminer, skall skatten an.ses vara inbetald under den se­nare av dessa terminer, såvida icke av anteckning å inbetalningskort eller gireringskort eller eljest fram-


Preliminär B-skatt, som skatt­skyldig har inbetalt utöver debite­rat belopp, skall avräknas på se­nare under uppbördsåret förfallan­de B-skatt i den mån den inte er­läggs.


 


SkU 1978/79:50                                                                      26

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

går att inbetalningen avser skatt, som förfallit lill betalning under en tidigare uppbördstermin.

2  mom. Till särskilt postgiro­
konto (centrala skatte­
kontot) skall inbetalas eller
medelst girering överföras:

a)   preliminär A-skatt, som ar­betstagare erlägger utöver vad som innehållits genom skatteavdrag å hans lön, eller preliminär B-skatt, som skattskyldig utöver debiterat belopp inbetalar efter utgången av den sista uppbördsterminen under uppbördsåret;

b)   annan skatt än sådan som skall inbetalas enligt 53 § 1 mom. tredje stycket, därest inbetalning sker av allenast en del av den skatt, som förfallit till betalning under uppbördstermin;

c)   skatt, som icke kan inbetalas på eljest föreskrivet sätt på grund av att debetsedel eller för inbetal­ningen erforderlig skatteanvisning .saknas; samt

d)  annan skatt än sådan som
skall inbetalas enligt 53 § 1 mom.
tredje stycket, om den icke inbe­
talats inom föreskriven tid men er­
lägges innan indrivning sker.

Även om arbetstagare vid an­ställning, avsedd att vara kortare tid än en vecka, överlämnat de­betsedel å preliminär A-skal t, må arbetsgivaren till centrala skatte­kontot inbetala för arbetslagaren innehållen preliminär A-skatt.

Vid inbetalning av skatt som un­der d) sägs skall samtidigt inbeta­las restavgift, varom i 58 § för­mäles.

3  m o tn. I fall som avses i 2
mom. första stycket b) eller c)
samt andra stycket skall följande
gälla.

Avser inbetalningen skatt, som innehållits för arbetstagare, vars anställning upphört före ingången av  månad,  varunder nästföljande


 


SkU 1978/79:50                                                                      27

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

uppbördstermin inträffar, skall in­betalningen göras inom fjorton da­gar från det anställningen upphör­de, dock att annan arbetsgivare än som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket icke må verkställa inbetal­ningen senare än å nämnda upp­bördstermin. Länsstyrelsen må medgiva anstånd med inbetalning­en till uppbördsterminens sista dag eller, beträffande arbetsgivare som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket, till den 18 i den månad under vil­ken terminen infaller.

I annat fall än i föregående stycke sägs skall inbetalningen verkställas senast under den upp-bördstermiii, då skatten förfaller till betalning, eller, såvitt angår inbetalning från arbetsgivare som avses i 53 § 1 mom. tredje styc­ket, senast den 18 i den månad under vilken terminen infaller.

Arbetsgivare, som icke inbetalat skatt som nu avses inom tid som föreskrives i andra eller tredje stycket, skall inom en vecka efter utgången av denna tid till läns­styrelsen lämna skriftlig uppgift om det skattebelopp som sålunda hade bort inbetalas till det centra­la skattekontot.

4 mo m. Skatt, som inbetalas till centrala skattekontot, skall an­ses vara inbetald den dag då in­betalningskort eller försändelse innehållande gireringskort inkom­mit till postanstall.

Vid inbetalningen skall å inbe­talningskortet eller gireringskortet angivas den skattskyldiges namn, debetsedelsnummer och postadress ävensom skatteslag, uppbördsår och uppbördstermin. Saknas upp­gift otn debetsedelsnummer be­träffande fysisk person angives den skattskyldiges mantalsskriv­ningsadress och personnummer el­ler födelsetid. Då arbetsgivare in­betalar genom skatteavdrag inne-


 


SkU 1978/79:50


28


 


Nuvarande lydelse hållen skatt, skall även arbetsgiva­rens namn och adress angivas. In­betalnings- eller gireringskort får ej avse mer än en skattskyldig och en skattepost.

Då arbetsgivare lill centrala skattekontot kar att vid samma tillfälle inbetala skatt för flera ar­betstagare, må, oaktat vad nyss sagts, inbetalningen ske i en post, därest samtidigt insändes förteck­ning över arbetstagarna utvisande på envar av dem belöpande skatte­belopp. Till förteckningen, som jämväl skall innehålla uppgifter i enlighet med vad i nästföregående stycke sägs, skall användas av postverket tillhandahållen blan­kett.

Om arbetsgivare inbetalar en­dast en del av innehållen skatt som det ålegat honom att inbetala till centrala skattekontot vid betal­ningstillfället, skall på motlagar-delen av inbetalningskort eller gi­reringskort som avses i första styc­ket eller på förteckning enligt tred­je stycket lämnas skriftlig uppgift om storleken av hela skattebelop­pet.

5 mo m. Har till centrala skat­tekontot inbetalt belopp på grund av bristfälliga identifieringsuppgif­ter icke kunnat tillgodoföras skatt­skyldig inom sju år efter utgången av det uppbördsår, under vilket in­betalningen skedde, skall beloppet tillfalla statsverket.


Föreslagen lydelse

Har inbetalt skattebelopp på grund av bristfälliga identifierings­uppgifter inte kunnat tillgodoföras skattskyldig inom sju år efter ut­gången av det uppbördsår, under vilket inbetalningen skedde, skall beloppet tillfalla statsverket.


 


57 §13

Postverket    redovisar skatt till länsstyrelsen.

Penninginrättning, som avses i 52 §, postanstalt och poslgirokon-torets skatteavdelning skola redo­visa inbetald skatt till länsstyrel­sen.

Länsstyrelsen skall i den ord­ning regeringen bestämmer an­teckna inbetald skatt för varje skattskyldig samt upprätta rest-längd.

13 Senaste lydelse 1974:771.


inbetald

Länstyrelsen skall i den ord­ning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer anteckna inbetald skatt för varje skattskyldig samt upp­rätta restlängd.


 


SkU 1978/79:50


29


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


58 §


1 m o m.i* Har skattskyldig el­ler arbetsgivare som verkställt skatteavdrag underlåtit att inbe­tala skatt i tid och ordning, som j 53 eller 54 § eller 56 § 3 mom. sägs, skall restavgift utgå, beräk­nad efter fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som sålunda icke erlagts, dock ej mind­re än tio kronor. Öretal som upp­kommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal.

Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift er­lägga tilläggsavgift för varje på­börjad tidrymd av sex månader ut­över den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller ock fastställes till betalning av den lokala skattemyndigheten. Till-läggsavgift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skat­ten, som icke erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestäm­melserna i denna lag om restav­gift tillämpas även i fråga om till-läggsavgift.

Vad i första och andra styckena sägs skall i fall, som avses i 56 § 3 mom. andra stycket, gälla en­dast om där angiven inbetalning icke verkställts senast under den uppbördstermin, som infaller när­mast efter utgången av den må­nad, under vilken skatteavdraget verkställts, eller, såvitt gäller inbe­talning från arbetsgivare som av­ses i 53 § 1 mom. tredje stycket, senast den 18 i den månad under vilken nämnda uppbördstermin in­faller.

Restavgift utgår även i fall då arbetsgivare icke behörigen läm­nat uppgift om innehållen skatt enligt 55 § eller 56 % 3 eller 4


1 m o m. Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteav­drag underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskri­ven i denna lag, skall restavgift utgå. Denna skall beräknas efter fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som sålunda inte har erlagts, dock ej mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall rundas av till närmast högre hela krontal.

Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift er­lägga tilläggsavgift för varje på­börjad tidrymd av sex månader ut­över den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller av den lokala skattemyndigheten fastställs till betalning. Tilläggsav­gift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som inte har erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestäm­melserna i denna lag om restav­gift tillämpas även i fråga om till-läggsavgift.


1* Senaste lydelse 1978:896.


 


SkU 1978/79:50


30


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


mom. Avgiften utgår med två öre för varje hel krona av skattebe­lopp, för vilket uppgift sålunda icke lämnats, dock ej med mindre än tio kronor. Öretal som upp­kommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal. I fall som avses i 56 § 3 mom. fjärde stycket utgår nu av­sedda restavgift endast om upp­giftsskyldigheten icke fullgjorts se­nast under den uppbördstermin som avses i tredje stycket ovan.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.


59 §15 Det åligger utmätningsman att verkställa indrivning av skatt. Därvid får utmätning och införsel äga rum enligt vad som sägs i 60 §.

Bestämmelserna om indrivning av skatt äga motsvarande tillämp­ning på indrivning av kvarskatte-avgift, restavgift, tilläggsavgift el­ler ränta enligt denna lag.


Bestämmelserna om indrivning av skatt skall också tillämpas på indrivning av kvarskatteavgift, restavgift, tilläggsavgift, förse­ningsavgift eller ränta enligt den­na lag.


68 §


4 m o m.i8 Häftar den, som en­ligt 1 eller 2 mom. är berättigad återbekomma eriagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 § 1 mom. för restförd skatt, äger han utfå allenast vad som överstiger det oguldna belop­pet jämte därå belöpande restav­gift. Återstoden skall gottskrivas honom till gäldande av den oguld­na skatten jämte restavgift och i förekommande fall tillställas an­nan länsstyrelse med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.


4 m o m. Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillbaka eriagt skattebelopp el­ler som är berättigad till ränta en­ligt 69 § I mom., inte betalt ho­nom påförd skatt inom i denna lag föreskriven tid, äger han utfå en­ dast vad som överstiger det obe­talda beloppet och den restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betal­ning av den obetalda skatten och restavgiften samt i förekommande fall tillställas annan länsstyrelse med tillämpning av bestämmelser­na i 3 mom.


!•'Senaste lydelse 1974: 853. 16 Senaste lydelse 1978:201.


 


SkU 1978/79:50


31


 


Nuvarande lydelse

Vad i föregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad återbekomma eriagd preliminär skatt eller ränta enligt 69 § 1 mom., har att gälda tillkommande skatt, som debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år var­till den preliminära skatten hänför sig eller pä grund av sådant beslut om skattetillägg eller försenings­avgift enligt taxeringslagen som avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten icke påförts men kan med fog an­tagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av skat­terätt om höjd taxering eller om eftertaxering eller avgift som nyss sagts eller av länsstyrelse om höjd debitering eller av lokal skatte­myndighet om rättelse av taxe­ringslängd eller höjd debitering, må den preliminära skatten eller räntan innehållas i avbidan på att tillkommande skatt påföres.


Föreslagen lydelse

Vad i föregående stycke stadgas skall ocliså tillämpas då skattskyl­dig, vilken enligt I mom. är be­rättigad få tillbaka eriagd prelimi­när skatt eller ränta enligt 69 § 1 mom., har att betala tillkom­mande skatt, som har debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år var­till den preliminära skatten hän­för sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller förse­ningsavgift enligt taxeringslagen (1956: 623) som avser samma taxe­ring. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkomman­de skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av skatterätt om höjd taxe­ring eller om eftertaxering eller avgift som nyss har sagts eller av länsstyrelse eller av lokal skatte­myndighet om höjd debitering el­ler om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten eller rän­tan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.


69 §


2 m o m.iT På skatt, kvarskat­teavgift, respitränta och anstånds­ränta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som innehållits med stöd av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår ränta (restitu­tionsränta). Vid ränteberäk­ningen gälla i tillämpliga delar be­stämmelserna i 32 § första stycket.

Vid beräkning av restitutionsränta att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret erlagts som preliminär skatt, från utgång­en av taxeringsåret och på annat


2 mom. På skatt, kvarskatte­avgift, respitränta och anstånds­ränta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehål­lits med stöd av 68 § 4 mom. and­ra stycket, utgår ränta (resti­tutionsränta). Vid räntebe­räkningen gäller i tillämpliga de­lar bestämmelserna i 32 § första stycket. gäller i övrigt,

att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret har be­talts som preliminär skatt, från ut­gången av taxeringsåret och på an-


17 Senaste lydelse 1975: 1179.


 


SkU 1978/79:50


32


 


talts; att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas; samt att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Nuvarande lydelse

belopp från utgången av den må­nad, då det betalats;

att, därest skatt betalts före uppbördstermin, då skatten förfal­lit till betalning, skatten anses som eriagd under nämnda uppbörds­termin;

att, därest skatten betalts i flera poster och restitutionen avser alle­nast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket er-lagda beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist guldits;

Har beslut som föranlett resti­tutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle ha utgått el­ler utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet beaktats vid rän­teberäkningen, är den skattskyl­dige pliktig återbetala vad han så­lunda uppburit för mycket. Be­stämmelserna i denna lag om till­kommande skatt äga motsvarande tillämpning beträffande restitu­tionsränta.

Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrives i 75 § femte styc­ket.

(Se vidare anvisningarna.)


Föreslagen lydelse

nat belopp från utgången av den månad, då det har betalts;

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;

att, om skatten har betalts i fle­ra poster och restitutionen avser endast viss del av det sammanlag­da skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist har be-

Har beslut som föranlett restitu­tionsränta ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått el­ler utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skatt­skyldige skyldig att återbetala vad han sålunda har uppburit för myc­ket. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrivs i 75 a § fjärde styc­ket,

(Se vidare anvisningarna.)


 


75 § första stycket

Underlåter arbetsgivare utan skälig anledning att vederbörligen fullgöra sin skyldighet att verk­ställa skatteavdrag, är han jämte arbetstagaren ansvarig för skatt, vilken skatteavdraget skolat avse, till belopp som svarar mot vad han underlåtit att avdraga. Lokal skat­temyndighet som utfärdat eller haft att utfärda arbetstagarens de­betsedel beslutar om arbetsgiva­rens ansvarighet i nämnda fall.


75 §

Om arbetsgivare utan skälig an­ledning underlåter att göra avdrag för preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som skatteavdraget skulle ha av­sett, till belopp som svarar mot vad han har underlåtit att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är känd, skall vad arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40 pro­cent av den lön på vilken skatte­avdrag skulle ha gjorts.


 


SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse


33

Föreslagen lydelse

Fråga om arbetsgivares betal­ningsskyldighet enligt första styc­ket skall prövas av den lokala skattemyndighet som har eller skulle ha utfärdat arbetstagarens skattsedel. Om arbetstagaren ej är känd, skall dock frågan prövas av den lokala skattemyndighet som skall debitera slutlig skatt för ar­betsgivaren för det inkomstår un­der vilket skatteavdraget skulle ha gjorts.

Åläggs betalningsskyldighet ar­betsgivare på grund av underlå­tenhet ått göra avdrag för preli­minär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår un­der vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om han är känd. Beloppet får indrivas hes arbets­tagaren i samma ordning som gäl­ler för restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts arbetsgivaren, men före de­biteringen av slutlig skatt som av­ses I tredje stycket, skall betal­ningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstagaren. Blir arbets­tagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur stor del ev arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av arbetsgiva­rens betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde styck­et åläggas arbetstagaren också ef­ter det att slutlig skatt har debite­rats, om det med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.


 


75 § andra—sjätte styckenai

Sedan beslut fattats enligt första stycket må krav på erläggande av


75 a §

Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och


18 Senaste lydelse av 75 § femte stycket 1974: 853.

3    Riksdagen 1978/79 6 .saml. Nr 50


 


SkU 1978/79:50


34


 


Nuvarande lydelse

skattebeloppet riktas mot såväl ar­betsgivaren som arbetstagaren. Vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, må arbetsgivaren krä­vas endast om det kan antagas att arbetstagaren underrättats om sin skyldighet att erlägga skattebelop­pet. Beloppet må indrivas hos ar­betstagaren I samma ordning som gäller för restförd skatt.

Efterkommer arbetsgivaren icke anmodan att erlägga beloppet, må detsamma uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt, dock att införsel ej må beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som har att erlägga mot underlä­tet skatteavdrag svarande belopp, är tillika skyldig att å beloppet er­lägga restavgift.

Därest arbetsgivare efter besvär över lokal skattemyndighets beslut funnits icke vara ansvarig för ar­betstagares skatt, skall länsstyrel­sen till arbetsgivaren återbetala skatt, som denne eriagt för arbets­tagaren, samt eriagd restavgift. På skattebeloppet utgår restitutions­ränta. Häftar arbetsgivare för rest­förd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken han funnits ansvarig, äger han dock utfå endast vad som överstiger det obetalda skattebe­loppet och restavgift. I fråga om ränteberäkningen gälla i tillämp­liga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indriv­ningskvitto överlämnas till arbets­givaren, nämnda förhållande an­märkas d indrivningskvittot.


Föreslagen lydelse

arbetstagare och vistas arbetstaga­ren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det uttagas i den ordning som stad­gas i fråga om indrivning av skatt. Införsel får dock ej beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot un­derlätet skatteavdrag svarande be­lopp, skall också betala restavgift på beloppet.

Om arbetsgivare efter besvär över lokal skattemyndighets beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall länssty­relsen till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för ar­betstagaren, samt betald restav­gift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. Står arbetsgivare j skuld för restförd skatt eller ar­betstagares skatt, för vilken betal­ningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få Ut endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indriv­ningskvitto överlämnas till arbets­givaren, nämnda förhållande an­märkas på indrivningskvittot.


77 §


Har arbetsgivare verkställt skat­teavdrag men icke inbetalat det in­nehållna beloppet i tid och ord-


Har arbetsgivare gjort skatteav­drag men inte inbetalat det inne­hållna beloppet i tid och ordning,


 


SkU 1978/79:50                                                       35

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

ning, som i 53 eller 54 § eller 56 §  som är föreskriven i denna lag, får

3 mom. sägs, må beloppet indrivas  beloppet indrivas hos arbetsgivaren

hos arbetsgivaren i samma ordning  i samma ordning som gäller för

som gäller för restförd skatt.  restförd skatt.

Arbetstagaren är fri frän betalningsansvar för motsvarande skatte­belopp.

83 §19

Hörsammar icke skattskyldig Hörsammar inte skattskyldig an-
anmaning att avlämna preliminär maning att avlämna preliminär
självdeklaration eller att fullstän- självdeklaration eller att komplet-
diga sådan deklaration eller att för tera sådan deklaration eller att för
jämkning inkomma med för den jämkning inkomma med för den
skattskyldige utfärdad debetsedel skattskyldige utfärdad skattsedel
på preliminär skatt, eller
         på preliminär skatt, eller

underlåter någon att hörsamma underlåter någon att hörsamma
anmaning enligt 19 §, eller
      anmaning enligt 19 eller 54 §, eller

underlåter arbetsgivare, som är underlåter arbetsgivare, som är
skyldig verkställa skatteavdrag, att skyldig att göra skatteavdrag, att
fullgöra sådan skyldighet eller fullgöra sådan skyldighet eller gör
verkställer han skatteavdrag med han skatteavdrag med för lågt be­
for lågt belopp, eller
               lopp, eller

fullgör arbetsgivare icke vad ho- fullgör arbetsgivare inte vad nom åligger enligt 43 eller 78 §, som åligger eller åläggs honom en­ligt 43 %, 55 % 1 mom. första styc­ket eller 78 §,

äger den lokala skattemyndig- får den lokala skattemyndighe-heten eller länsstyrelsen förelägga ten eller länsstyrelsen förelägga den försumlige vite. Vite får ej be- den försumlige vite. Vite får ej be­stämmas under femhundra kronor,     stämmas under femhundra kronor.

Vite får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej heller tjänsteman i tjänsten.

Om uttagande av förelagt vite förordnar länsskatterätten efter anmälan av riksskatteverket, länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten.

Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1956: 623) prövas fråga om uttagande av den skatterätt som är behörig enligt nämnda lag.

Har ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdöman­de därav, får vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt tredje stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava förfallit därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömas frå­ga, huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas.

19 Senaste lydelse 1978: 318.


 


SkU 1978/79:50


36


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


86 §


1 m o m.20 Talan får ej föras mot länsstyrelses beslut enligt 85 § 1 mom. andra stycket. Ej heller får talan föras mot annat beslut av länsstyrelse i fråga om anstånd med inbetalning av skatt eller mot länsstyrelses beslut rörande fram­ställning om försättande i konkurs, ackordsförslag, avskrivning av skatt, revision enligt 78 § 1 mom. eller föreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsstyrelse än som avses i första stycket föres talan hos kammarrätten genom besvär.

2 mom,21 Mot riksskattever­kets beslut enligt 78 § 1 mom. om revision eller varigenom vite har förelagts får talan ej föras.


1 m o m. Talan får ej föras mot
länsstyrelses beslut enligt 55 § 1
mom. första stycket, 55 § 2 mom.
andra stycket eller 85 § 1 mom.
andra stycket. Ej heller får talan
föras mot annat beslut av läns­
styrelse i fråga om anstånd med
inbetalning av skatt eller mot läns­
styrelses beslut rörande framställ­
ning om försättande i konkurs,
ackordsförslag, avskrivning av
skatt, revision enligt 78 § 1 mom,
eller föreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsstyrelse än som avses i första stycket förs talan hos kammarrätten genom besvär.

2 m o m. Har riksskatteverket
beslutat om revision eller föreläg-
gcmde av vite får talan ej föras
mot beslutet. Talan får ej heller
föras mot beslut enligt 49 § 2 a
mom. eller 55 § 2 mom. tredje
stycket.


Anvisningar

till 39 §


4. Föreligga särskilda svårighe­ter för arbetsgivare att göra skat­teavdrag för kvarstående skatt, äger den lokala skattemyndigheten medgiva, att dylikt avdrag icke verkställes. Svårighet att göra skatteavdrag för sådan skatt kan vara för handen, om lön utbetalas för kvartal eller halvår eller eljest vid sådana tidpunkter, att genom skatteavdrag innehållna medel icke förslå att gälda kvarstående skatt under vederbörlig uppbörds­termin.

Såväl arbetsgivare som arbets­tagare  kunna  göra  framställning


4, Föreligger särskilda svårighe­ter för arbetsgivare att göra skat­teavdrag för kvarstående skatt, får den lokala skattemyndigheten medge, att sådant avdrag inte görs. Svårighet att göra skatteavdrag för sådan skatt kan vara för han­den, om lön utbetalas för kvartal eller halvår eller annars vid sådana tidpunkter, att genom skatteav­drag innehållna medel inte förslår att betala kvarstående skatt under vederbörlig uppbördsmånad.

Såväl arbetsgivare som arbets­tagare kan göra framställning om


20Senaste lydelse 1978:318,

21Senaste lydelse 1978: 318.


 


SkU 1978/79:50                                                      37

Nuvarande lydelse                              Föreslagen lydelse

om   befrielse   från   skatteavdrag, befrielse  från  skatteavdrag.   Har

Har arbetsgivare begärt befrielse arbetsgivare begärt befrielse frän

från  att  verkställa skatteavdrag, att göra skatteavdrag, skall arbets-

skall arbetstagare, som beröres av tagare,  som berörs av framställ-

framställningen, eller ombud för ningen, eller ombud för denne hö-

denne höras däröver.                                 ras i frågan.

Vid prövning av arbetsgivares Vid prövning av arbetsgivares
ansökan om befrielse från skyldig-
ansökan om befrielse från skyldig­
het att verkställa skatteavdrag
het att göra skatteavdrag skall sär-
skall särskilt beaktas intresset för
skilt beaktas intresset för arbets-
arbetstagare att erhålla en bekväm
tagare att få en bekväm skattebe-
skattebetalningsform och för det
talningsform och för det allmänna
allmänna att ernå en effektiv ut-
att få en effektiv skattebetalning,
skyldsbe talning.

till 45 §

4. Med inkomst, varom i 45 § 1 mom. andra stycket sägs, bör vid jämkning i hemortskommunen som regel förstås den sammanräknade nettoinkomsten vid taxering till statlig inkomstskatt, i förekom­mande fall minskad med utgift för periodiskt understöd och pensions­försäkringspremie.

Denna lag träder i kraft

två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkom­mit från trycket i Svensk författningssamling såvitt gäller 13 §, 17 §

1 mom., 27 § 1 mom., 49 § 2 a och 3 mom. samt 75 och 75 a §§,

den 1 januari 1980 såvitt gäller 2 § 2 mom., 10 §, rubriken närmast före 22 §, 23 §, 24 § 2 mom., 26 och 28 §§, 31 §, 33—38 §§, 39 § 1 mom,, 40 och 42 §§, 43 §, 45 § 1 och 2 mom., 46 och 47 §§, 48 § 1 och

2 mom,, 50—57 §§, 58 § 1 mom., 59 §, 68 § 4 mom., 69 § 2 mom., 77,
78, 83, 84 och 86 §§, punkt 4 av anvisningarna till 39 §, anvisningarna
till 40 §, punkt 4 av anvisningarna till 45 § samt anvisningarna till 46 §.

I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

1.    Äldre bestämmelser i 13 §, 17 § 1 mom., 24 § 2 mom., 26 §, 43 § 1 mom,, 45 § 1 mom., 47 §, 53 § 3 mom., 55 §, 56 § 3 mom., 58 § 1 mom. tredje och fjärde styckena samt punkt 4 av anvisningarna till 45 § gäller fortfarande när fråga är om preliminär skatt som skall av­räknas på slutlig skatt vid den ärliga debiteringen är 1980 eller tidigare.

2.    Äldre bestämmelser i 23,31,33 och 38 §§, 48 § 1 och 2 mom., 50 och 52 §§, 53 § 1 och 2 mom., 54 §, 56 § 1, 2 och 4 mom. samt 69 § 2 mom. gäller fortfarande dels när fråga är om preliminär skatt som skall av-


 


SkU 1978/79:50                                                       38

räknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare, dels när fråga är om tillkommande skatt som enligt fördelning förfal­ler till betalning under november 1979 och januari 1980. Äldre bestäm­melser i 56 § 2 mom. gäller dock ej i fråga om skatt som betalas efter den 18 januari 1980.

3.    Äldre bestämmelser i 56 § 5 mom. gäller fortfarande i fråga om belopp som har inbetalts under år 1979 eller tidigare.

4.    Äldre bestämmelser i 75 § gäller fortfarande i stället för de nya bestämmelserna i 75 och 75 a §§ såvitt gäller skatt för vilken skatte­avdrag skulle ha verkställts före lagens ikraftträdande i denna del.


 


SkU 1978/79:50                                                                      39

2    Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)i

dels att 129 § 6 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 1 mom., 16 § 4 mom., 35 och 36 §§, 43 § 1 och 2 mom., 68 och 72 a §§, 129 § 1 och 5 mom., 130 §, 174 § 4 mom. samt 184, 185 och 189 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 §

/ mom. I denna lag förstås med

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig inkomstskatt;

förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 § kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt

särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighets­taxering innefattas under benämningen årlig taxering.

Till den årliga taxeringen hän- Till den årliga taxeringen hän­
föres varje beslut som skall an- förs också vad som enligt 68 §
tecknas i taxeringslängd enligt vad skall antecknas i skattelängden i
därom föreskrivits.
                        fråga om annat än inkomsttaxe-

ring eller förmögenhetstaxering.

16 §
4 m o m,3 För varje person som 4 m o m. I de fall som före­
kan antagas bliva taxerad upprat- skrivs av regeringen eller myndig-
tar länsstyrelsen särskild handling het som regeringen bestämmer
(taxeringsavi) enligt fast- upprättar länsstyrelsen eller lokal
ställt formulär.
                             skattemyndighet   för   skattskyldig

särskild handling   (taxerings­avi) enligt fastställt formulär.

35                                                 §«
Självdeklaration, som avgives
     Självdeklaration, som skall av-
utan anmaning, skall, jämte tillhö-
ges utan anmaning, och därtill hö­
rande handlingar, avlämnas till
rande handlingar skatt lämnas till
länsstyrelse eller till lokal skatte-
länsstyrelse eller lokal skattemyn-
myndighet eller ock till ordföran-
                                     dighet,

1    Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

2 Senaste lydelse 1974: 773.

3 Senaste lydelse 1977: 118. Senaste lydelse 1972: 83.


 


SkU 1978/79:50


40


 


Nuvarande lydelse

den    i    vederbörande    taxerings­nämnd.

Har på föranstaltande av eller i samråd med länsstyrelsen i kom­mun vidtagits särskild anordning för mottagande av deklarationer, må deklaration till ledning för taxering inom länet i enlighet där­med avlämnas.


Föreslagen lydelse

Har i kommun för mottagande av deklarationer vidtagits särskild anordning, som har godkänts av länsstyrelsen, får deklaration läm­nas i enlighet därmed.


36 §5


Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke inkommit in­om föreskriven tid, må anmanas att avgiva självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag föreskrives, må den deklarations­skyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där de­klarationen är i väsentliga avseen­den bristfällig, med ny, på behö­rigt sätt upprättad deklaration.

Innan anmaning utfärdas, bör den deklarationsskyldige, om det­ta kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om deklara­tionsskyldigheten. Sådan erinran erfordras ej om den deklarations­skyldige före den dag då han rät­teligen skulle ha lämnat deklara­tion tillställts förtryckt deklara­tionsblankett eller särskild skrivel­se om deklarationsskyldigheten.


Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke har inkom­mit inom föreskriven tid, får an­manas att avge självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag föreskrivs, får den deklarations-skyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där de­klarationen är i väsentliga avseen­den bristfällig, med ny, på behö­rigt sätt upprättad deklaration.


43 §


1 m o m.8 Envar, som utbe­kommit utdelning å aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenk­lad aktiehantering icke är tillämp­lig, så ock envar, som här i riket utbekommit

a) utdelning å andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie-


1 mom. Envar, som har utbe­kommit utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, pä vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenk­lad aktiehantering icke är tillämp­lig, så ock envar, som här i riket har utbekommit

a) utdelning pä andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie-


5   Senaste lydelse 1974: 997,

6   Senaste lydelse 1975: 1382.


 


SkU 1978/79:50


Föreslagen lydelse

fond, för vilken register ej förs enligt 31 § aktiefondslagen (1974: 931), eller från utländsk juridisk person eller

b) ränta, vilken har erlagts mot avlämnande av kup>ong eller kvit­to och icke har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Ak­tiebolag (värdepapperscen trålen), på obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning,

är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen eller räntan avge sär­skild uppgift härom. Lyfts belop­pet för annans räkning, och över­lämnas ej därvid en av denne av­given vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den, som lyfter beloppet, och därvid uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Utbekom­mer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvär­vat utan det värdepapper kupong­en tillhör, skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvats.

Nuvarande lydelse

fond, för vilken register ej föres enligt 31 § aktiefondslagen (1974: 931), eller frän utländsk juridisk person eller

b) ränta, vilken erlagts mot av­lämnande av kupong eller kvitto, å obligation, förlagsbevis eller an­nan för den allmänna rörelsen av­sedd förskrivning.

är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen eller räntan avgiva särskild uppgift härom. Lyftes be­loppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avgivas av den, som lyfter beloppet, och därvid uppgivas namn och hemvist d den, för vars räkning beloppet lyftes. Utbekommer någon utdelning el­ler ränta mot kupong, som han förvärvat utan det värdepapper ku­pongen tillhör, skall jämväl uppgi­vas namn och hemvist å den, från vilken kupongen förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas, innan betalning sker.

Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av värde­papper som avses i första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvist på den, för vilkens räkning räntan skall lyftas. Ändras förhållande om vilket så­dan uppgift har lämnats, skall den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål anmäla detta skriftligen till värdepapperscentralen. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av ak­tier enligt lagen om förenklad ak­tiehantering, är skyldig att lämna sådan uppgift efter anmodan från värdepapperscentralen. Sådan an­modan får ej göras senare än fem år efter utbetalningen av räntan.


 


SkU 1978/79:50


42


 


Nuvarande lydelse

2 m o m. Med uppgifter, som avgivits enligt 1 mom. och röra utdelning pä svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall förfaras enligt kupongskattelagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse utdelning, sko­la för varje år senast den 31 ja­nuari nästföljande år av den som mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande av kontrolluppgifter, varom i 37 § 1 mom, punkterna 1—4 förmäles. Har i något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörli­gen fullgjorts, skall vid uppgifter­nas avlämnande lämnas upplysning härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgif­ter, som avse ränta, skola avläm­nas i den omfattning och ordning riksskatteverket bestämmer. Hava avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats, må de förstöras.


Föreslagen lydelse

2 m o m. Med uppgifter, som har avgivits enligt 1 mom. och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall förfaras enligt kupongskatte­lagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avser utdelning, skall för varje år senast den 31 ja­nuari nästföljande år av den som har mottagit uppgifterna avläm­nas i enahanda ordning som gäl­ler för avlämnande av kontroll­uppgifter, som avses i 37 § 1 mom. punkterna 1—4. Har i något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet veder­börligen har fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgif­ter, som avser ränta, skall avläm­nas i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer. Har avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats får de förstöras.

Värdepapperscentralen skall läm­na uppgift angående utbetalning av ränta på sådan förskrivning, som anges i 1 mom. första stycket b), i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen el­ler myndighet som regeringen be­stämmer. Uppgift angående sådan utbetalning skall bevaras av värde­papperscentralen under fem år.


A v taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skatt­skyldig införas i skattelängd.

68 §8 Följande taxeringslängder skola föras, nämligen inkomst­längd och förmögenhets­längd, vari av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skola införas med angivande av taxeringens be­lopp och den skattskyldiges namn.

t Senaste lydelse 1974: 997.

»Lydelse enligt prop, 1978/79:111 bilaga 7.


 


SkU 1978/79:50


43


 


dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 och 3 mom, kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953: 272),

dels beslut, som avser förutsättning för sparskattereduktion enligt 2 § lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser enligt avtal för undvikcmde av dubbelbe­skattning,

dels uppgift om de värden på skogsmark och växande skog, var­på skogsvårdsavgift skall beräk­nas,

dels skattepliktig och beskatt­ningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.


Nuvarande lydelse

I inkomstlängden antecknas sär­skilt

dels i avseende å statlig in­komstskatt inkomst av olika för­värvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida in­komsten utgör A-inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för un­derskott a förvärvskälla, samman­räknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskäl­lor, minskad med avdrag för un­derskott), medgivna allmänna av­drag som icke avse underskott å förvärvskälla, taxerad och beskatt­ningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpen­ning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt­skyldige uppburit sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjö­mansskattenämndens beslut om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt,

dels ock uppgift om de vär­den å skogsmark och växande skog, vara skogsvårdsavgift skall beräknas.


dels i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad och beskatt­ningsbar inkomst.


Föreslagen lydelse

I skattelängden antecknas sär­skilt

dels i avseende på statlig in­komstskatt inkomst av olika för­värvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som av­ses i 9 § 3 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott / förvärvskälla, sam­manräknad nettoinkomst (sum­man av inkomsterna av olika för­värvskällor, minskad med avdrag för underskott), medgivna allmän­na avdrag som inte avser under­skott / förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpen­ning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt­skyldige har uppburit sådan in­komst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens be­slut om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskatt­ningsbar inkomst,


 


SkU 1978/79:50


44


 


Nuvarande lydelse

Uppgår den enligt lagen om stat­lig inkomstskatt beräknade taxera­de inkomsten till minst 6 000 kro­nor för ensamstående och till sam­manlagt minst 6 000 kronor för makar, som varit gifta vid ingång­en av beskattningsåret och under detta är levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

/ förmögenhetslängden anteck­nas den till statlig förmögenhets­skatt skattepliktiga och beskatt­ningsbara förmögenheten.

Närmare föreskrifter om taxe­ringslängds upprättande meddelas av regeringen.

Taxeringslängd underskrives av lokal skattemyndighet eller annan längdförare. Taxeringslängd skall därefter anses innefatta taxerings­nämndens beslut.


Föreslagen lydelse

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6 000 kronor för makar, som har varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år har levt tillsam­mans, skall den beräknade taxera­de inkomsten införas, även om be­skattningsbar inkomst icke upp­kommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den år­liga taxeringen med undantag av särskild fastighetstaxering anses innefatta taxeringsnämndens be­slut.


72 a §9


Har taxering för inkomst eller förmögenhet som beslutats av taxeringsnämnd icke införts i taxe­ringslängd inom föreskriven tid el­ler har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet som ombesörjt längd-föringen besluta om rättelse av taxeringslängden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio da­gar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myn­digheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.


Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen av­sett eller eljest uppenbarligen in­förts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skat­temyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har be­skattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio da­gar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myn­digheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.


»Senaste lydelse 1974:773.


 


SkU 1978/79:50


45


 


Föreslagen lydelse

Har taxering av fysisk person
eller dödsbo för inkomst eller för­
mögenhet   som   har  beslutats   av
taxeringsnämnd blivit  oriktig till
av
                                      följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration.


Nuvarande lydelse

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst eller för­mögenhet som beslutats av taxe­ringsnämnd blivit oriktig till följd


2)    uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påfö­rande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller av­drag som medgives skattskyldig utan särskild utredning,

3)   uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta be­lopp framgår av debitering, eller avdrag for premier och andra av­gifter, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskatte­lagen, eller motsvarande avdrag enligt 4 § 1 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt el­ler avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen eller 4 § 2 mom. lagen om statlig inkomst­skatt eller i fråga om grundav­drag eller uppenbar felaktighet till den skattskyldiges nackdel i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion eller särskild skat­tereduktion som enligt 68 § skall antecknas i inkomstlängd,

4)    uppenbar felaktighet, varige­nom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt be­tecknats som B-inkomst,

5)    uppenbarligen för lågt av­drag enligt 50 § 2 mom. kommu­nalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig in­komstskatt i fall då den skattskyl­diges inkomst eller, vad angår ma­kar som båda taxerats, de skatt­skyldigas inkomster helt eller del­vis utgjorts av folkpension,

må den myndighet som har att ombesörja längdföring av taxe­ringen, om ej särskilda skäl föran-


2)    uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påfö­rande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller av­drag som medges skattskyldig utan särskild utredning,

3)   uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta be­lopp framgår av debitering, eller avdrag för premier och andra av­gifter, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskatte­lagen (1928:370), eller motsvaran­de avdrag enligt 4 § 1 mom. andra stycket lagen (1947:576) om stat­lig inkomstskatt eller avdrag en­ligt 46 § 3 mom. kommunalskatte­lagen eller 4 § 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller i fråga om grundavdrag eller uppenbar felaktighet till den skattskyldiges nackdel i fråga om sådana förut­sättningar för skattereduktion el­ler särskild skattereduktion som enligt 68 § skall antecknas i skat­telängd,

4)    uppenbar felaktighet, varige­nom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst,

5)    uppenbarligen för lågt av­drag enligt 50 § 2 mom. kommu­nalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig in­komstskatt i fall då den skattskyl­diges inkomst eller, vad angår ma­kar som båda har taxerats, de skattskyldigas inkomster helt eller delvis har utgjorts av folkpension,

får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten, om ej särskil­da skäl föranleder att skatterätten


 


SkU 1978/79:50


46


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


leda att skatterätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse i den­na del.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.


bör avgöra frågan, besluta om rät­telse i denna del.


Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret må rättel­se enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutats skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordföran­de. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rät­telse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rät­telse som den skattskyldige yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två vec­kor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. andra stycket föreskrives i fråga om underrättelse beträffande taxe­ringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rät­telse enligt denna paragraf må ej föras särskilt. Talan mot taxering­en må även i den del beslutet av­ser föras hos skatterätten i den ordning som föreskrives i 74, 76, 100 och 101 §§.

Närmare föreskrifter om förfa­randet vid rättelse enligt denna pa­ragraf meddelas av regeringen.


Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret får rättel­se enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordföran­de. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyl­dige beredas tillfälle yttra sig in­nan rättelse sker, om hinder här­för ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rät­telse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppen­bart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättel­se beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rät­telse enligt denna paragraf får ej föras särskilt. Talan mot taxering­en får även i den del beslutet av­ser föras hos skatterätten i den ordning som föreskrivs i 74, 76, 100 och 101 §§,


129 §


1 m o m. Av statsmedel bestri­das:

1) ersättning åt ordförandena och kronoombuden i taxerings­nämnderna.


1 mom. Av statsmedel beta­las:

1) ersättning åt ordförandena i taxeringsnämnderna,


 


SkU 1978/79:50


47


 


Nuvarande lydelse

2)    bidrag till kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet ge­nom tillhandahållande av tjänste­män enligt 16 § 2 mom. eller an­noriedes, därest dessa anstalter finnas äga särskilt värde för det allmänna, samt

3)    kostnader för taxeringen, vi7-ka omförmälas i 3, 5 och 6 mom. här nedan.

5 m o m.i" De personer, som
jämlikt 60 § inkallats av länssty­
relsen för meddelande av upplys­
ningar eller för överläggningar rö­
rande taxeringsarbetet,

de ordförande och andra leda­möter i taxeringsnämnd, som in­ställt sig efter kallelse jämlikt 17 § tredje stycket, samt

de ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, som på veder­börlig kallelse inställt sig vid in­struktionssammanträde, som an­ordnats genom länsstyrelsens för­sorg,

äga att för inställelsen åtnjuta ersättning av statsmedel enligt be­stämmelser som meddelas av re­geringen.

Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl sak­kunnig, som biträtt i taxeringsfrå­gor.

6   mom. Ersättning till förste
konsulent inom lappväsendet för
inställelse vid sammcmträde med
taxeringsnämnd enligt 61 % 3 mom.
utgår enligt allmänna reseregle­
mentet.


Föreslagen lydelse

2)   bidrag till kostnader, som kommun har åtagit sig för särskil­da åtgärder för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjäns­temän enligt 13 § eller på annat sätt, om dessa åtgärder bedöms ha särskilt värde för det allmänna, samt

3)   utgifter för taxeringen, som anges i 3 och 5 mom.

5 mom. De ordförande och andra ledamöter i taxerings­nämnd, som har inställt sig efter kallelse av skattechefen eller läns­styrelsen för att lämna upplysning­ar eller för överläggningar röran­de taxeringsarbetet har rätt att för inställelsen få ersättning av stats­medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.


130 §


Av kommun valda ledamöter i taxeringsnämnd äga, därest sådant beslutas av kommunen, att av dess medel åtnjuta arvode, traktamente och resekostnadsersättning efter de grunder, som / kommunallagen


Kommunfullmäktige får besluta att av kommunens medel till de kommunvalda ledamöterna i taxe­ringsnämnd skall utgå arvode, traktamente och resekostnadser­sättning enligt de grunder, som en-


10 Senaste lydelse 1974: 773.


 


SkU 1978/79:50


48


 


Nuvarande lydelse

stadgas angående sådan gottgörel­se till ledamöter i kommunala nämnder. Ersättning efter enahan­da grunder må av kommunens me­del utgå jämväl till ordningsman i lappby för inställelse vid sam­manträde enligt 61 § 3 mom.

De av landstingskommunens förvaltningsutskott valda ledamö­ter i särskild taxeringsnämnd äga, därest sådant beslutas av lands­tinget, för sin inställelse vid nämn­dens sammanträden åtnjuta arvo­de, traktamente och resekostnads­ersättning av landstingskommu­nens medel efter de för landstings­män stadgade grunder.


Föreslagen lydelse

ligt kommunallagen (7977; 779) gäller för ersättning till ledamöter i kommunala nämnder. Landsting­et har motsvarande rätt i fråga om de landstingsvalda ledamöterna.


 


174 §

4 mom.' Särskild fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare lägst fyra och högst åtta ledamöter.

Ordförande och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i samband med förordnande om särskilda fastighetstaxeringsdistrikt.

Övriga ledamöter väljas av kom,-    Övriga ledamöter väljs av kom-

munfullmäktige. Länsstyrelsen be-     munfullmäktige. Länsstyrelsen be-

Val av ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd jämte supplean­ter, en för varje ledamot, skall förrättas senast den 31 december året näst före taxeringsåret. Den som därvid fört ordet har att underrätta länsstyrelsen, ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden och de valda om utgången av valet.

stämmer antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda fastighets­taxeringsdistriktets omfattning. Består särskilt fastighetstaxerings-distrikt av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen hur många ledamöter som skola väljas inom de olika kommunerna.

De bestämmelser, som enligt 13 § gälla i fråga om ledamöter och Suppleanter i lokal taxerings­nämnd, skola gälla även beträffan­de ledamöter och suppleanter i särskild fastighetstaxeringsnämnd.

Bestämmelserna i 133 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning på särskild fastighetstaxeringsnämnd.


stämmer antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda fastighets­taxeringsdistriktets omfattning. Består särskilt fastighetstaxerings­distrikt av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen hur många ledamöter som skall väljas inom de olika kommunerna.

De bestämmelser, som enligt 8 och 9 §§ gäller i fråga om leda­möter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd, skall gälla även beträffande ledamöter och supp­leanter i, särskild fastighststaxe-ringsnämnd.

Bestämmelserna i 133 § 3 mom. tillämpas i fråga om särskild fas­tighetstaxeringsnämnd.


"Senaste lydelse 1973:1106,


 


SkU 1978/79:50


49


 


Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller ordfö­rande i taxeringsnämnd gälla även särskild fastighetstaxerings-nämnd eller ordförande i ,sådan fdstighetstaxeringsnämnd, om ej annat föreskrives.


Förestagen lydelse

Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller ordfö­rande i taxeringsnämnd gäller även särskild fastighetstaxerings­nämnd eller ordförande i sådan fastighetstaxeringsnämnd, om ej annat föreskrivs.


184 §12


Bestämmelserna / 7 §, 76 § i mom. samt 17 och 59 §S äga mot­svarande tillämpning vid särskild fastigh c ts taxering.

Samtliga ledamöter i taxerings­nämnden må deltaga i granskning­en av särskilda fastighetsdeklara-tioner samt uppgifter och andra handlingar som ingivits till ledning för den särskilda fastighetstaxe­ringen.

För avgivande av yttrande i be­svärsmål, som är anhängigt i fas­tighetstaxeringsrätten, må ordfö­randen rådgöra med ledamot i taxeringsnämnden. Ordföranden må för ändamålet även kalla leda­möterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.


Samtliga ledamöter i taxerings­nämnden får deltaga i granskning­en av särskilda fastighetsdeklara­tioner samt uppgifter och andra handlingar som har ingivits till ledning för den särskilda fastig­hetstaxeringen.

För avgivande av yttrande i be­svärsmål, som är anhängigt i fas­tighetstaxeringsrätten, får ordfö­randen rådgöra med ledamot i taxeringsnämnden. Ordföranden får för ändamålet även kalla leda­möterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.


185 §1


Bestämmelserna i 61 §, 1,4 och 5 mom, 62 och 64 §§ samt 151 § fjärde—sjunde styckena gälla i tillämpliga delar särskild fastig­hetstaxering.

Beslut om taxering må icke fat­tas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst tvä eller, i taxeringsnämnd vars distrikt om­fattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter äro tillstädes. Den omständigheten att ledamot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att beslut fat­tas om denna taxering.


Bestämmelserna i 74 §, 61 § 1, 2 och 4 mom,, 62 och 64 §§ samt 151 § fjärde—sjunde styckena till-lämpas i fråga om särskild fastig­hetstaxering.

Beslut om taxering får icke fat­tas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt om­fattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter är närvaran­de. Den omständigheten att leda­mot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att be­slut fattas om denna taxering.


12 Senaste lydelse 1973: 1106, "Senaste lydelse 1973: 1106.

4   Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 50


 


SkU 1978/79:50


50


 


Nuvarande lydelse

Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket må fattas av ordföranden ensam.


Föreslagen lydelse

Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket får fattas av ordföranden ensam.


189 §1


Den lokala skattemyndigheten skall så snart det kan ske sända underrättelse pä blankett enligt fastställt formulär till den som var ägare av fastighet vid ingången av taxeringsåret samt den som där­efter blivit ägare och som hos myndigheten anmält att han ön­skar erhålla sådan underrättelse, om ny taxering skett eller ny taxe­ring icke skett i det fall särskild fastighetsdeklaration avgivits eller framställning om ny taxering gjorts.

Vidare skall den lokala skatte­myndigheten så snart det kan ske sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxe­ringsvärdet enligt 8 § 3 mom. sis­ta stycket kommunalskattelagen (1928:370).

I underrättelsen skall lämnas upplysning om innehållet i taxe-ring.snämndens beslut samt, i före­kommande fall, de enligt 10 § kommunalskattelagen (1928:370) redovisade delvärden som be­stämts. Underrättelsen skall vidare innehålla upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär över taxeringsnämndens be­slut samt om skiljaktig mening, reservation eller särskild mening som antecknats i protokoll eller annan handling.

1 övrigt äga bestämmelserna i 69 § 4 mom, andra stycket mot­svarande tillämpning beträffande underrättelse som nu sagts.


Den lokala skattemyndigheten skall så snart det kan ske sända underrättelse på blankett enligt fastställt formulär till den som var ägare av fastighet vid ingången av taxeringsåret samt den som däref­ter har blivit ägare och som hos myndigheten har anmält att han önskar erhålla sådan underrättel­se, om ny taxering har skett eller ny taxering inte har skett i det fall särskild fastighetsdeklaration har avgivits eller framställning om ny taxering har gjorts.

Vidare skall den lokala skatte­myndigheten så snart det kan ske sända underrättelse till sökande som har begärt fördelning av taxe­ringsvärdet enligt 8 § 3 mom. sis­ta stycket kommunalskattelagen (1928: 370),

I underrättelsen skall lämnas upplysning om innehållet i taxe­ringsnämndens beslut samt, i före­kommande fall, de enligt 10 § kommunalskattelagen redovisade delvärden som har bestämts. Un­derrättelsen skall vidare innehålla upplysning om vad som skall iakt­tagas vid anförande av besvär över taxeringsnämndens beslut samt om skiljaktig mening, reservation eller särskild mening som har anteck­nats i protokoll eller annan hand­ling,

I övrigt tillätnpas bestämmelser­na i 69 § 4 mom. beträffande' un­derrättelse som nu har sagts.


Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

"Senaste lydelse 1973: 1106,


 


SkU 1978/79:50                                                                  51

1,   Äldre bestämmelser i 72 a § gäller fortfarande i fråga om rättelse i taxeringslängd,

2,   Till dess taxeringsnämnd erhåller erforderligt biträde av tjänste­man hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet får länsstyrelsen med­ge att ordföranden anlitar skrivbiträde. I sådant fall gäller äldre be­stämmelser om skrivbiträde i sin lydelse före den 1 januari 1979.

3,   Förekommer i annan författning än taxeringslagen ordet "taxe­ringslängd", "inkomstlängd" eller "förmögenhetslängd" i olika böj­ningsformer, skall detta efter ikraftträdandet av denna lag avse "skatte­längd" i motsvarande form när fråga är om uppgifter enligt taxeringen år 1979 eller senare.


 


SkU 1978/79:50


52


3   Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning

H.iriuenom föreskrivs att 6 och 7 §§ kungörelsen (1969: 5) om skatte-avdiag i vissa fall frän artistersättningi skall ha nedan angivna lydelse.


i\inariiiiilc hd/he


Föreslagen lydelse


6 §


(nhetalas icke innehallen skatt inom föreskriven tid, skall inom tid som gäller för inbetalningen skrililigt meddelande lämnas till länsstyrelsen i Örebro län om stor­leken av den innehållna skatt som sålunda bort inbetalas.


Inbetalas icke innehållen skatt inom föreskriven tid, skall inom tid som gäller för inbetalningen skriftligt meddelande lämnas till länsstyrelsen i Örebro län om stor­leken av den innehållna skatt som sålunda hade bort inbetalas. Vid underlåtenhet att lämna medde­lande inom föreskriven tid påförs förseningsavgift enligt 54 § 3 mom. uppbördslagen (1953: 272).


7 §


Vid tillämpning av bestämmel­serna i 58 § uppbördslagen i fall som avses i 5 ocli 6 §§ beräknas restavgift från utgången av den för inbetalning eller meddelande före­skrivna tiden och tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex må­nader utöver den första efter ut­gången av den månad under vil­ken inbetalningen skulle ha skett.


Vid tillämpning av bestämmel­serna i 58 § uppbördslagen (1953: 272) i fall som avses i 5 S beräk­nas restavgift från utgången av" den för inbetalning föreskrivna ti­den och tilläggsavgift för varje på­börjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den månad under vilken inbe­talningen skulle ha skett.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om meddelande om skatt som har inne­hållits före lagens ikraftträdande.

1 Kungörelsen omtryckt 1971: 780,


 


SkU 1978/79:50                                                                     53

4    Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar

Härigenom föreskrivs att 9 § förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångari skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

9 §2

Uppgift   till   ledning   för   egen    Uppgift   till   ledning   för   egen

taxering (deklaration) till utskift- taxering (deklaration) till utskift­
ningsskatt skall i enlighet med av ningsskatt skall i enlighet med for-
riksskatteverket fastställt formulär mulär, som fastställs av regeringen
innehålla upplysning angående så- eller myndighet som regeringen
väl vad i bolaget tillskjutits som bestämmer, innehålla upplysning
vad därifrån utskiftats.
                angående såväl vad i bolaget till-

skjutits som vad därifrån  utskif­tats.

Deklaration för taxering enligt Deklaration för taxering enligt 6 § andra stycket skall, efter an- 6 § andra stycket skall lämnas ef-maning av ordförande i taxerings- ter anmaning. Härvid gäller be­nämnd eller kronans ombud hos stämmelserna i 51 § första stycket prövningsnämnd, avgivas inom taxeringslagen (1956:623) om an­den tid och i den ordning, som i maning att lämna självdeklaration, anmaningen angives.

Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bolags deklaration för statlig inkomstskatt finnes stadgad, utan anmaning av­lämnas under det år, då taxeringen skall äga rum.

Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration avgivas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden må av moderbolaget övertagas, skall deklara­tionen innehålla uppgifter för beräkning av det belopp varmed moder­bolagets tillskjutna belopp skall minskas.

I övrigt skola de uti gällande taxeringslag rörande taxering till statlig inkomstskatt givna bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrät­telse även med avseende å taxering till utskiftningsskatt.

Över riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i 1 § 2 mom, andra stycket, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift pä den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

1 Förordningen omtryckt 1950: 587, Senaste lydelse av förordningens rubrik 1950:587, - Senaste lydelse 1953: 108,


 


SkU 1978/79:50                                                                  54

Motionerna

1 delta betänkande behandlas                                               '

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:2480 av Knut Wachtmeister (m) och Göthe Knutson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1,   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförls om större hänsyn till arbetsgivares medverkan i uppbördsförfaran­det,

2,   att förseningsavgift vid försenad uppbördsdeklaration skall fastställas till 100 kr, samt till 200 kr, om deklaration ej inges inom tid som angetts i anmaning;

1978/79:2481 av Erik Wärnberg m,fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en förstärkning av uppbördsorganisationen;

dels de under den allmänna motionstiden 1978 och 1979 väckta motio­nerna

1977/78:417 av Lars Ulander m,fl, (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om en skärpt skattekontroll av icke-seriösa företag;

1977/78:515 av Erik Wärnberg m,fl, (s) vari hemställs atl riksdagen i skrivelse lill regeringen måtte hemställa alt regeringen vid framläggande av förslag om ändrade skatteregler med anledning av 1972 års skalteutred­nings belänkande också måtte överväga införandet av en obligatorisk källskatt på biinkomster av lönekaraklär i huvudsaklig överensstämmelse med RS-ulredningens förslag;

1977/78:963 av andre vice talmannen Tage Magnusson m.fl, (m) vari hemställs alt riksdagen beslutar atl återinföra den gemensamma räntebe­räkningen för makar och barn vid för mycket eller för litet eriagd prelimi­närskatt;

1977/78:975 av Sven-Olof Träff (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller

1,  atl frågan om atl utveckla alternativa system för arbetsgivarnas med­
verkan i skatleuppbörden m,m, tas upp till övervägande av den inom
riksskatteverket nu pågående RS-utredningen eller av en annan särskild
utredning,

2,  atl RS-utredningen ges tilläggsdirektiv med innebörd att arbetsgivar­
nas uppbördsmedverkan skall särskilt omfattas av rationaliseringssträvan­
dena och all den pågående omorganisationen av den centrala skatte­
administrationen utformas för alternativa och successivt enklare lösningar
för arbetsgivarnas vidkommande;


 


SkU 1978/79:50                                                                     55

1977/78:979 av Sven-Eric Åkerfeldl (c) vari hemställs all riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för inbetalning av skatter, avgifter och avsättningar så att en viss respiltid alllid ges för inbetalning efter fastställt datum mol en lämpligt avvägd avgift;

1978/79:497 av Knut Wachtmeister (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en ändring i uppbördslagen beträffande förtidsålerbetal-ning av överskjutande skatt enligt vad som i motionen anförts;

1978/79: 829 av Eric Marcusson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändringar i gällande uppbördsregler i enlighet med vad i motionen anförls;

1978/79:1138 av Gösta Bohman m,fl, (m) vari hemställs all riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen 1978/79: 1108 hos regeringen begär en översyn av RS-projektet och folkbokföringens centrala organisation;

1978/79: 1711 av Fritz Börjesson (c) vari hemställs all riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder för att beloppen på de delar av skatten som går lill landsting och församling återinförs på debetsedeln på slutlig skatt enligt senaste taxering;

1978/79:1729 av Martin Olsson (c) och Bertil Johansson (c) vari hem­ställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om att kvarskatt på grund av ändrad taxering, vilken ej gett anledning lill påfö­rande av skattetillägg, inte skall föranleda kvarskatteavgift, därest inbetal­ning sker inom en månad efter meddelandet om taxeringsmyndighetens beslut.

Utskottet

Redovisningssystemets allmänna uppläggning m. m.

Propositionen innehåller bl, a, förslag till nya regler för inbetalning och redovisning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272) - UBL, Med skatt enligt UBL förslås inkomstskatt saml andra skatter och avgifter som er­läggs i samband med inkomstskatten i form av preliminär skatt (A-skatt eller B-skatt), kvarstående skatt (K-skall) eller tillkommande skatt (T-skatt). Propositionen grundar sig på RS-ulredningens förslag och avser framför alll atl la lill vara de möjligheter till rationalisering och förenkling som det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning erbjuder.

Nuvarande ordning innebär i korthet atl preliminärskatten skall betalas under de sex uppbördslerminer som infaller den 6—13 varannan månad fr, o, m. mars. Inbetalningarna sker med de skatteanvisningar som med­följer skattsedlarna, K-skalten skall betalas under uppbördslerminerna i mars och maj efter laxeringsåret. Även T-skatl, som bl. a. utgår efter taxeringshöjningar som inte har iakttagits vid den årliga debiteringen, delas i allmänhet upp på två terminer.


 


SkU 1978/79:50                                                                      56

Det anförda gäller framför alll beträffande skatt som betalas av den skattskyldige själv eller av arbetsgivare med högst en anställd (ca 195000), Arbetsgivare med två eller flera arbetstagare (registrerade arbetsgivare -ca 100000) får betala arbetstagarnas A-skall och K-skatt och sina egna skaller senast den 18 i uppbördsmånaden. Dessa arbetsgivare betalar in hela skallebeloppet för den senasie tvåmånadersperioden i en klump­summa på länsstyrelsens skattepostgirokonlo. Samtidigt skall skatleanvis-ningarna fyllas i och översändas lill länsstyrelsen tillsammans med en summerad förteckning över skattebeloppen. Ett förenklat system med summarisk redovisning får tillämpas av statliga och kommunala myndighe­ter och i regel också av andra arbetsgivare med minst 50 anställda. Detta syslem tillämpas av 2 300 arbetsgivare med sammanlagt 3.5 milj. arbetsta­gare och innebär atl skattebeloppen för de fem första uppbörderna betalas in ulan skalteanvisningar tillsammans med en särskild uppgift om summan av den innehållna preliminärskatten. Först vid den sista inbetalningen i januari året efler inkomståret lämnas en specificerad redovisning över den innehållna skatten för varje arbetstagare.

Förslaget i propositionen innebär atl uppbördslerminerna slopas och att den 18 i uppbördsmånaden blir sista inbetalningsdag för alla. Om särskilda skäl föreligger kan en arbetsgivare få rätt all betala viss tid efter den 18:e.

Det nya för arbetsgivarna är framför alll alt skatteanvisningarna för A-skatt slopas och all inbetalningarna i stället skall göras med ett särskilt inbetalningskort på vilket arbetsgivaren också skall lämna en uppbördsde­klaralion. Uppgift skall samtidigt lämnas om skattesummorna för avdragen A-skatt och K-skatt samt om den lönesumma på vilken A-skatten har beräknats. Arbetsgivare med högst fyra anställda skall på inbetalningskor­tet dessutom specificera arbetstagarnas namn, personnummer och skatte­belopp. Den som har mer än fyra anställda skall däremot i regel inte behöva specificera inbetalningarna,

I del nya systemet kommer inbetalningarna att gottskrivas arbetstagarna med ledning av de uppgifter om innehållen skatt som arbetsgivarna sedan gammalt skall lämna på kontrolluppgifterna lill taxeringsmyndigheterna. Denna rationalisering har nu blivit möjlig all genomföra eftersom samtliga kontrolluppgifter fr, o, m, i år skall registreras i del nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning.

Avsikten är atl de föreslagna reglerna skall tillämpas fr, o, m, 1980,

I en del av de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande riktas bl. a, kritik mol RS-projektet och det nya ADB-systemet och mol vissa detaljer i del nu utarbetade förslaget. Utskottet återkommer lill dessa detaljer och andra frågor i del följande. Kritiken är emellertid enligt vad utskottet kan finna inte av sådan art atl den bör inverka på ställningstagan­det till del nyss skisserade redovisningsförfarandet. Enligt utskottets upp­fattning innebär förslaget i propositionen väsentliga rationaliseringsvinster för de myndigheter som handhar uppbörden och förenklingar och förbält-


 


SkU 1978/79:50                                                       57

ringar också för arbetsgivarna, utan alt säkerheten i det nuvarande syste­met behöver sättas åt sidan. Utskottet ansluter sig därför i princip lill att redovisningssystemet ändras så som föreslås i propositionen,

1 motionen 1978/79: 2480 yrkas bl. a, elt uttalande av innebörd att större hänsyn bör tas till arbetsgivarnas medverkan i skatteuppbörden. Motionä­rerna anför bl, a, att förslaget medför en kraftig omställning för arbetsgi­varna och att alla som så önskar bör få redovisa individuella uppgifter vid varje inbelalningslillfälle. Enligt deras mening bör skattemyndigheterna hålla en sådan beredskap atl den anställde kan tillgodoräknas den inne­hållna skallen enligt nuvarande förfarande. Motionärerna framhåller också att liden för information om de nya reglerna är alltför knapp för att del nya systemet skall kunna genomföras fr, o, m, 1980 utan onödiga besvär och kostnader för företagen.

Utskottet vill inte bestrida att de nya reglerna kommer alt medföra en viss omställning för företagen. Särskilt för dem som har fem eller fler anställda - ca hälften av de arbetsgivare som har minst två anställda -innebär emellertid det nya systemet förenklingar, eftersom inbetalningarna inte längre behöver specificeras. Med anledning av vad som anförs i motionen bör också framhållas att ingenting hindrar att den som av vissa skäl vill lämna specificerade uppgifter gör detta även i fortsättningen. Kontrolluppgifterna kommer dock under alla förhållanden i första hand all läggas lill grund för kredileringen av skatten, och den specificerade redo­visningen skall endast användas som underlag för kontroll och avstämning.

Del kan framhållas atl frågan på vilket sätt och i vilken utsträckning de specificerade uppgifterna bör registreras framför allt torde ha betydelse i fråga om de mindre arbetsgivarna och för säkerheten i det nya systemet, Ulskoitet vill för sin del inte la ställning härtill utan anser i likhet med departementschefen att riksskatteverket (RSV) lämpligen bör lämna anvis­ningar i frågan.

En annan åtgärd som enligt motionärernas uppfattning kan medföra vissa problem för företagen är emellertid all lägga om redovisningen i vissa andra hänseenden. Enligt propositionen bör företagen i fortsättningen som huvudregel lämna uppbördsdeklaration för företaget i dess helhet. Läns­styrelsen skall på ansökan av företaget kunna medge undantag från denna huvudregel men också om särskilda skäl föreligger genom eget initiativ kunna ålägga företaget atl fördela redovisningen på särskilda verksamhets­grenar eller regioner. Nuvarande ordning innebär att företagen i stort sett har valfrihet i delta hänseende.

Utskottet har förståelse för de kontrollskäl som ligger bakom förslaget men instämmer i motionärernas uppfattning att länsstyrelserna bör ta hänsyn till de motiv som ligger bakom företagens val av redovisningsnivå och beakta de svårigheter företagen kan ha att anpassa sina rutiner i detta avseende till eventuella önskemål från länsstyrelsens sida. De bestämmel­ser i detta hänseende som föreslås i 53§ 1 mom. UBL lämnar utrymme


 


SkU 1978/79:50                                                       58

härför. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del men utgår från alt regeringen och RSV noga följer utvecklingen på delta område.

När det gäller den i motionen berörda informationsfrågan utgår utskottet från all RSV så snart som möjligt informerar arbetsgivarna om de nya reglerna och atl de aktuella ändringarna även i övrigt genomförs på sådant sätt all omställningsproblem undviks så långt som möjligt.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79: 2480 yrkandet I i den mån yrkandet inte är tillgodosett genom vad ulskoitet anfört,

I motionen 1977/78: 975 begär motionären atl RS-utredningen eller en särskild utredning får i uppdrag alt utarbeta allernafiva syslem för arbetsgi­varnas medverkan med enklare lösningar för arbetsgivarnas vidkommande än f, n. Motionären anser all arbetsgivarna med modern administrativ teknik och med rationella betalningsformer för löner och skaller m, m. i alll väsentligt skulle kunna frikopplas från sina nuvarande uppgifter i fråga om uppbörd och information,

Utskotiei kan i och för sig vitsorda all RS-utredningen inte har haft ell så genomgripande syfte som motionären önskar. Av propositionen framgår emellertid att avsikten är att så långt som möjligt utforma uppbördssysle-met så alt arbetsgivarna och de skallskyldiga kan använda del betalnings­sätt som de finner mest lämpligt. Även uppgiflslämnandet förenklas som redan nämnts i viss utsträckning genom del nya förfarandet, och i proposi­tionen framhålls också betydelsen av att man i olika sammanhang beaktar möjligheterna all underiälla företagens uppgiflsskyldighet genom samord­ning av uppgiflslämnandet. Så t, ex, bör uppgifterna om lönesummorna i uppbördsdeklaralionerna enligt departementschefens uppfallning också kunna användas som underlag för slatistikproduktionen. Dessa deklaratio­ner och kontrolluppgifter torde - som framgår av propositionen - under vissa förutsättningar också kunna samordnas med socialförsäkringen och de särskilda arbelsgivaruppgiflerna. som i så fall kan slopas.

Del är givelvis angeläget atl möjligheterna lill förenklingar för arbetsgi­varna las till vara. Av del anförda framgår också atl möjligheterna härtill kommer alt uppmärksammas av slalsmaklerna även i fortsättningen. Det syslem som nu föreslås torde lätt kunna anpassas lill de ändrade betal­ningssystem som kan bli aktuella i framtiden. Med hänvisning härtill och till atl RS-utredningen nu kommer att avvecklas avstyrker utskottet motio­nen 1977/78:975,

1 della sammanhang lar utskottet upp motionen 1978/79: 1138, där mo­tionärerna åberopar den kritik som från deras håll riktas mot datorisering­en av statsförvaltningen och begär en översyn av RS-projektet och folk­bokföringens centrala organisation. Motionärerna hänvisar till motionen 1978/79: 1108 enligt vilken RS-projektet inte i något avseende uppfyller de löften och förväntningar som ursprungligen angavs.

Med anledning av vad som anförs i sislnämnda molion bör framhållas alt


 


SkU 1978/79:50                                                                      59

RS-utredningens huvuduppgift har varit att utforma en ny, förstärkt orga­nisation för laxeringen i första instans. Denna organisation - som försetts med elt modernt dalasystem för folkbokföring och beskattning - genom­förs i stort sett enligt de ursprungliga planerna fr, o. m, 1979 års taxering på grundval av en serie beslut som riksdagen faltal under åren 1975-1978. Av naturliga skäl kan en så omfattande omorganisation inte genomföras helt utan problem. Enligt utskottets uppfattning finns det emellertid hittills ingenting som tyder på alt de positiva förväntningarna på det nya systemet inte kommer atl infrias. Utskottet avstyrker således motionen 1978/ 79: 1138,

Restavgift — förseningsavgift

Den som betalar skatten för sent är enligt gällande bestämmelser skyldig att erlägga restavgift med 4% eller - vid obetydliga förseningar mellan uppbördstcrminen och den I8:e i uppbördsmånaden - en särskild avgift med I % av skallebeloppet.

Vid betalningsförsummelse i fråga om anställdas A-skall och K-skatt skall arbetsgivaren betala restavgift och tilläggsavgift med 4% för varje sexmånadersperiod lill dess skatten har betalats. Sådana avgifter utgår dock med sammanlagt högst 16%, Vidare skall arbetsgivare som försum­mat alt lämna föreskrivna uppgifter om skatteavdragen betala en särskild restavgift med 2% av skattebeloppet, även om skallen eriagls i lid.

Genom förslaget atl slopa uppbördslerminerna försvinner också den enprocentiga avgiften vid försenad betalning kort lid efter uppbördslermi-nens utgång, I propositionen föreslås också atl den Ivåprocentiga avgiften skall slopas för arbetsgivare som försummar alt lämna föreskrivna upp­gifter om innehållen skatt. I stället föreslås att en förseningsavgift på 300 kr, i fortsättningen skall utgå för arbetsgivare som inte avger uppbördsde­klaration i tid. Om uppbördsdeklaration inte avlämnas inom den lid som angivits i anmaning all deklarera utgår enligt förslaget förseningsavgift med 600 kr,

I motionen 1978/79: 2480 yrkas alt förseningsavgiften fastställs lill 100 resp. 200 kr. så som föreslagits av RS-ulredningen i enlighet med reglerna i fråga om försenad mervärdeskalledeklaration.

Till grund för propositionen ligger en jämförelse med vad som gäller på angränsande områden. Som redan nämnts uppgår förseningsavgiften i fråga om mervärdeskatledeklaralioner normalt till 100 kr. Beträffande ar­betsgivaravgiften är förseningsavgiften 5% av den fastställda arbetsgivar­avgiften, dock högst 300 kr. När det gäller allmän självdeklaration är förse­ningsavgiften för aktiebolag 500 kr. För annan skallskyldig ulgör förse­ningsavgiften 1 % av den beskailningsbara inkomslen och 0.3 % av den skaltpliktiga förmögenheten, dock högst 300 kr. Generellt gäller att för­seningsavgifterna fördubblas om anmaning utgått. Vidare kan nämnas att skatte- och avgiftstillägg i allmänhet utgår för den som lämnat oriktiga


 


SkU 1978/79:50                                                       60

uppgifter men att sådana tillägg inte utgår när det gäller uppbördsredovis­ningen. För den som genom oriktiga uppgifter gör sig skyldig lill mer allvarliga brott inträder straffansvar enligt skaltebrotlslagen (1971:69), Straffsatserna varierar mellan böter och fängelse i högst sex år (2-6§§), När det gäller uppbördsredovisningen är maximistraffet dock fängelse i ett år eller i vissa fall två år (7- 10 §§),

lOO-kronorsnivån för försenade mervärdeskatledeklaralioner är låg och har stått kvar oförändrad sedan bestämmelsernas tillkomst 1971. Samtidigt vill utskottet framhålla önskvärdheten av en större enhetlighet i fråga om de sanktioner som förekommer på skalle- och avgiftsområdet. Utskottet utgår från alt regeringen i lämpligt sammanhang kommer atl ta upp denna fråga till en mer allsidig bedömning än vad som f, n, är möjligt. Mol denna bakgrund tillstyrker ulskoitet att reglerna om förseningsavgift beträffande uppbördsdeklaralioner samordnas med vad som gäller i fråga om mervärdeskatledeklaralioner och föreslår således att den nu aktuella för­seningsavgiften lills vidare bestäms till 100 kr, eller - om anmaning utgått - 200 kr, i överensstämmelse med yrkandet 2 i motionen 1978/79: 2480,

Konlrottfrågor in. m.

I propositionen diskuteras utförligt vissa tekniska och administrativa frågor om kontrollen av källskatleuppbörden och förslag läggs också fram lill fiera lekniska delaljförbättringar. Samtidigt tar departementschefen upp den kritik som från olika håll riktas mol atl uppbördskonlrollen f. n, i stor utsträckning begränsar sig till skrivbordsgranskning. Departements­chefen uttalar sammanfattningsvis att det inte ännu är möjligt alt mer bestämt ange i vilken utsträckning taxeringsrevisioner eller annan gransk­ning i samband med taxeringsarbelel också kan tillgodose behovel av kontroll beträffande källskatt m, m. Erfarenheter behöver först vinnas av den nya taxeringsorganisationen. Vidare bedriver RSV f. n. ett utveck­lingsarbete för att klarlägga hur de olika skatterna och avgifterna bör ses i förhållande lill varandra med tanke på möjligheterna alt åstadkomma en lämplig fördelning och avvägning av kontrollinsatserna. Del är enligt de­partementschefen självfallet önskvärt alt elt sådant klarläggande och en bedömning av kontrollförfarandet sker så snart del blir möjligt. Han avser därför all återkomma till dessa frågor.

1 motionen 1978/79:2481 framhålls att summan restförda skatter ökat kraftigt under senare år och atl indrivningsresullatel samtidigt försämrats. Mol denna bakgrund anser motionärerna alt uppbördsorganisalionen bör förstärkas på samma sätt som laxeringsorganisalionen. Enligt deras upp­fattning bör åtgärder genomföras fr, o, m, budgetåret 1980/81 i syfte att i tid avslöja för låga preliminärskattebelalningar och atl effektivisera indriv­ningen.

Även motionärerna i motionen 1977/78:417 tar upp vissa konlrollfrågor. De lägger fram olika förslag lill förbättringar av kontrollen av icke-seriösa


 


SkU 1978/79:50                                                                      61

företag och deras skattebetalningar och begär en skyndsam utredning om dessa frågor.

Utskottet vill framhålla atl arbetsgivarna i allmänhet sköter sin redovis­ning på ett tillfredsställande sätt och att uppbördsförfarandet i regel löper friktionsfritt. Ett begränsat antal kända och okända arbetsgivare under­låter emellertid systematiskt alt betala in sina egna och arbetstagarens skatter, arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt, och de belopp som det rör sig om uppgår ofta till uppseendeväckande summor. Som anförs i den sistnämnda motionen har del också blivit vanligl alt vissa arbeten organi­seras så, att arbetstagare i vanlig bemärkelse betecknas som egna företaga­re i avsikt bl, a, atl kringgå uppbördsreglerna, undvika arbetsgivaravgifter och uppnå andra ej avsedda fördelar.

Enighet råder om alt dessa och andra ej acceptabla förhållanden i fråga om skatteuppbörden delvis skulle kunna lösas genom ökade personalre­surser. Samtidigt vill utskottet erinra om atl problemen delvis grundlagts i utformningen av olika detaljer i skallelagsliflningen och även i annan lagsliflning ulanför skalteutskoltels ämnesområde, exempelvis aktiebo­lagslagen, giflermålsbalken och konkurslagsliflningen. Även om ålskilliga sådana frågor kvarslår alt lösa. kan i detta sammanhang nämnas all slals­maklerna under senare år intensifierat sina ansträngningar all försvåra skaileundandraganden och annan ekonomisk brottslighet bl. a, genom successiva förbättringar av lagstiftningen. Beträffande det pågående arbe­tet med dessa frågor hänvisar utskottet lill de nyligen lämnade redogörel­serna i betänkandena SkU 1978/79:2 och JuU 1978/79:28, Del kan tilläg­gas alt riksdagen nu beslutat om en ny konkurslagsliftning med vissa skärpningar gentemot konkursgäldenärer (prop, 1978/79: 105, LU 1978/ 79: 19). Utskottet återkommer nedan lill två nu aktuella lagstiftningsfrågor som har betydelse för uppbördskonlrollen.

Det är givet atl dessa och andra ansträngningar i kampen mot skaileun­dandraganden i olika former delvis förlorar sin verkan om inte berörda myndigheter får tillräckliga personalresurser för att kunna fullgöra upp­bördskontrollen på ett tillfredsställande sätt. Som anförs i motionen 1978/ 79:2481 bör angelägna personalförstärkningar skyndsamt genomföras för att uppnå erforderliga förbättringar i della hänseende. Som framgår av propositionen torde emellertid det angivna syftet i viss utsträckning kunna uppnås genom en förbättrad samordning mellan berörda myndigheter, bl. a. RSV, länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna, exekutionsvä­sendet och polisväsendet. Härtill kommer all den nya laxeringsorganisa­lionen innefattar förstärkningar i form av granskningspersonal som skall kunna utnyttjas för s,k, integrerade revisioner, dvs, en samtidig kontroll av såväl inkomsttaxeringen som källskatlen, mervärdeskatten och arbets­givaravgifterna. Del bör framhållas att denna granskningspersonal i första hand är avsedd för kontroll av taxeringen, men revisionerna bör enligt utskottets uppfattning givetvis kunna initieras också genom impulser från de lokala skattemyndigheterna.


 


SkU 1978/79:50                                                                      62

Av del anförda framgår att utskottet instämmer i del i motionen 1978/ 79: 2481 angivna syftet att skyndsamt förbättra uppbördskontrollen. Vilka personalförstärkningar som behövs och var dessa förstärkningar lämpligen bör sättas in bör emellertid bedömas närmare mot bakgrund av erfarenhe­terna av den nya taxeringsorganisationen och resultatet av det arbete som f, n, bedrivs inom RSV för att klargöra hithörande frågor. Med hänsyn till vad som anförls i propositionen i denna del utgår utskottet från att rege­ringen snarast möjligt kommer all redovisa resullalel av dessa övervägan­den med förslag lill lämpliga åtgärder. Den aktuella översynen torde enligt vad utskottet kan bedöma omfatta också de frågor som behandlas i motio­nen 1977/78:417.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1977/78:417 och 1978/ 79: 2481 i den mån de inte är tillgodosedda.

Som nyss har anförts behandlar utskottet i detta sammanhang två lag­stiftningsfrågor som har direkt betydelse för uppbördskontrollen. En av dessa frågor gäller arbetsgivaransvaret och den s, k. grå arbetskraften. En arbetsgivare som inte fullgör sin skyldighet alt göra skatteavdrag är till­sammans med arbetslagaren ansvarig för skatten. Gällande regler innebär emellertid atl arbetsgivaren kan åläggas all betala skatten endast om ar­betstagaren är känd. 1 praktiken har detta i många fall medfört alt skattebe­loppen inte kan utkrävas vare sig av arbetstagarna eller av arbetsgivarna, Della ulgör ett av de problem som behandlats i promemorian (Ds Fi 1976: 4) Ansvar vid entreprenad m, m. Frågan tas nu upp i propositionen. Del förslag som läggs fram innebär atl betalningsskyldighet skall kunna åläggas arbetsgivare som underlåtit alt göra skatteavdrag, även om arbets­lagarna inte är kända. Betalningsskyldigheten skall enligt propositionen beräknas schablonmässigt till 40% av lönebeloppen. Av det anförda fram­går atl förslaget avser alt täppa lill en lucka i UBL,

Utskotiei ansluter sig till del framlagda förslaget och vill samtidigt framhålla viklen av alt frågor av denna art löses skyndsamt. Med det anförda tillstyrker ulskoitet propositionen i denna del.

En annan fråga aktualiseras i motionen 1977/78: 515 och gäller obligato­risk källskatt även på extrainkomster, RS-utredningen förslog 1974 en s, k, E-skatl som skulle innehållas av arbetsgivare i samtliga fall där skyldighet f, n, saknas alt göra skatteavdrag, dvs, framför allt i fråga om extrainkoms­ter och anställda med B-skatt, E-skatten skulle enligt förslaget, som på grund av vissa praktiska svårigheter inte föranlett lagsliflning (jfr prop, 1975:87). utgå på årsinkomsler över 500 kr. och beräknas lill 40% av inkomslen,

1 motionen yrkas att regeringen får i uppdrag att överväga införandet av en E-skalt i huvudsaklig överensstämmelse med RS-uiredningens förslag.

Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att argumenten för en obligatorisk källskatt på extrainkomster m, m, ökat i styrka sedan utred-


 


SkU 1978/79:50                                                                      63

ningen lade fram sitt förslag, samtidigt som de administrativa skälen mot förslaget inte är lika kraftiga som tidigare. Antalet inkomsttagare med extrainkomster har ökat och även skattebelastningen på sådana inkomster, vilket medför stigande kvarskatleproblem. Därtill kommer att en sådan obligatorisk källskatt som utredningen föreslagit torde kunna underlätta uppbördskonlrollen och bidra till atl begränsa möjligheterna alt kringgå uppbördsreglerna med hjälp av B-skattesedlar. Utskotiei inslämmer såle­des i syftet med motionen och anser all förslaget bör tas upp lill fortsatta överväganden inom budgetdepariementet. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan att uppmärksammas i det fortsatta arbetet med vissa frågor rörande den grå arbetskraften, och någon särskild framställning i ärendet från riksdagens sida kan därför inte anses påkallad. Med del anförda avstyrker utskotiei motionen 1977/78:515 i den mån den inte är tillgodo­sedd,

Kvarskatteavgift, respitränta m. m.

Nuvarande regler om kvarskatleavgifl, respitränta och restitutionsränta fick sin nuvarande utformning 1974.

Kvarskalleavgiften, som inte är avdragsgill vid taxeringen, är väsentli­gen alt se som ett påtryckningsmedel för alt uppnå tillräckliga inbetalning­ar av preliminär skatt. Den infördes 1974 i stället för den dåvarande 12-procenliga kvarskalleränlan (prop, 1974: 159. SkU 57), Avgiften utgår med 8% om K-skatten överstiger 5000 kr, och annars med 6%. Avgiftsbelopp under 50 kr. debiteras inte. Avgiften kan nedsättas till 3% om den kvar­stående skatten beror på förhållanden varöver den skattskyldige inte kun­nat råda (85 § 2 mom, UBL), Atl en begränsad avgift skall utgå i sådana fall har motiverats med att den inkluderar ränta. Kvarskatleavgifl skall påföras även i samband med taxeringshöjning, ändrad preliminär skatt eller rät­telse av debitering, och avgiften skall då bestämmas till belopp som skulle ha utgått om beräkningen gjoris vid den årliga debiteringen av motsvaran­de slutliga skatt (27 § 3 mom. UBL).

Respitränta utgår på tillkommande skall och beräknas för en tid av högst ivå år räknat fr, o, m. april året efter taxeringsåret. Även vid återbetalning av skatt utgår ränta (ö-skalleränla och restitutionsränta). Räntesatsen för respitränta, ö-skatleränla och reslilulionsränla faslslälls årligen i decem­ber med ulgångspunkl i den då gällande inlåningsränlan i bank.

Kvarskatteavgift och ränta beräknas individuellt för makar och barn.

1 motionen 1977/78: 963 yrkas att kvarskatleavgifl och ränta skall beräk­nas gemensamt för makar på motsvarande sätt som gällde enligt äldre bestämmelser och även gemensamt för makar och barn.

Bakgrunden till att tidigare regler ändrats i delta hänseende är önskemå­let att förenkla reglerna och att skälet för en särbehandling av makar minskat i styrka eftersom inkomstbeskattningen numera i allt väsentligt är individuell. Med hänvisning till de skäl som legat lill grund för gällande regler avstyrker utskottet motionen 1977/78: 963,


 


SkU 1978/79:50                                                        64

1 motionen 1978/79:829 begär motionären förslag till sådan ändring av reglerna atl kvarskatteavgift och respitränta inte skall utgå på grund av felaktigheter från myndigheternas sida. Bakgrunden till motionen är ett aktuellt fall, där den skatlskyldige flyttal från en ort till en annan och felaktigt taxerats i sin förra hemortskommun. Sedan den skatlskyldige påtalat felaktigheten undanröjdes denna taxering och den överskjutande skall som då uppkom återbetalades. Först mer än två år senare - våren 1978 - påfördes taxeringen i rätt kommun, och i samband härmed på­fördes kvarskatteavgift med 8% och respitränta med 7,5 % av den tillkom­mande skallen. Den skaitskyldige har klagat över belulel alt påföra honom respitränta. men besvären har lämnats ulan bifall.

Det bör framhållas att det vanliga förfarandet i liknande fall när en taxering överförs från en kommun till en annan är all preliminärskalten innehålls i avvaktan på atl åtgärden genomförts. Resultatet härav blir att den skatlskyldige inte i onödan behöver besväras och alt sådana otillfreds­ställande konsekvenser som i del aktuella fallet inte behöver uppkomma. När del gäller utformningen av reglerna om kvarskatteavgift och respit­ränta kan ulskoitet instämma i motionärens uppfattning att den skatlskyl­dige inte bör drabbas av felaktiga åtgöranden från myndigheternas sida, Utskotiei vill samtidigt erinra om atl reglerna om kvarskatteavgift, respit­ränta och ränta på överskjutande skall utformats med skäligt hänsynsla­gande lill de ränleaspekier som bör läggas även på skallekrediter. Som framgår av den lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser bör kvarskalleavgiften i fall som delta i vart fall kunna nedsättas till 3%, och möjligheterna att hos länsstyrelsen ansöka om sådan nedsättning står öppna t, o, m, utgången av 1979 (85 § 2 mom, UBL), Om hänsyn tas till att kvarskalleavgiften inte är avdragsgill och lill att ränta på överskjutande • skatt är skattepliktig, kan en kvarskatteavgift på 3% sägas motsvara den ränta på överskjutande skatt som den skatlskyldige enligt gällande bestäm­melser varit berättigad till i samband med återbäringen. Vidare bör fram­hållas all respilränlan torde motsvara den ränta som den skattskyldige skulle ha åtnjutit om han satt in återbetalningen på bank. Även om utskot­tet i och för sig har förståelse för de skäl som ligger bakom motionen, vill utskottet med det anförda framhålla all lillräckliga skäl enligt utskottets uppfattning inte föreligger för ändring av bestämmelserna.

Samtidigt bör nämnas all reglerna är något oklart utformade. I samband med debileringshöjningar skall enligt 27 § 3 mom, UBL ny beräkning ske av kvarskalleavgiften. Avgiften skall därvid bestämmas till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skall. Eftersom man vid den årliga debiteringen skul­le ha lillgodoräknal den skattskyldige hela den ännu ej återbetalade preli­minärskalten, är det enligt vad utskotiei inhämtat från RSV tveksamt om kvarskatteavgift mol ordalydelsen i lagrummet över huvud taget bort på­föras i det aktuella fallet. Denna fråga bör emellertid rätteligen prövas


 


SkU 1978/79:50                                                                      65

genom omprövning av debiteringen hos den lokala skattemyndigheten eller genom besvär hos länsskatterätten.

Enligt utskottets uppfallning bör RSV lämpligen övervaka att handlägg­ningen särskilt av sådana taxeringsändringar som del här är fråga om handläggs enligt mer smidiga rutiner, som inte godtyckligt sätter den skattskyldiges intressen åt sidan. Med hänvisning lill att gällande regler torde lämna utrymme häiför och till atl den skattskyldige i det aktuella fallet torde ha vissa möjligheter till rättelse avstyrker utskottet bifall till motionen 1978/79:829.

1 motionen 1978/79: 1729 yrkas att kvarskatteavgift i regel ej skall utgå på grund av avvikelse från självdeklaration, om fyllnadsbetalning sker inom en månad från taxeringsnämndens beslut.

Gällande bestämmelser är - som redan nämnts - utformade så, att kvarskalleavgiften får nedsättas till 3 % om den kvarstående skatten beror på förhållanden varöver den skallskyldige inte kunnat råda. Enligt utskot­tets uppfattning har syftet med motionen därigenom beaktats i tillräcklig utsträckning. Utskottet avstyrker således motionen 1978/79: 1729,

Ell yrkande, som i viss mån har samma innebörd som den sislnämnda motionen men som också gäller restavgift m.m.. framställs i motionen 1977/78:979. Motionärerna yrkar en översyn av inbetalningsreglerna som skall gå ut på att den skattskyldige mot en lämpligt avvägd avgift skall kunna få en viss respit med sina inbetalningar.

Utöver vad ulskoitet nyss anfört vill utskottet erinra om sitt ställningsta­gande 1974 vid behandlingen av ett likartal yrkande (SkU 1974:57). Ut­skottet ansåg då att uppbördssysiemet i princip skall bygga på klart utta­lade lidsgränser utan undanlag och anförde bl. a följande. Detta utesluter självfallet inte alt del samtidigt måste vara möjligt att i vissa fall kunna befria från eller nedsätta reslavgiften. Bestämmelser härom är meddelade i 58 § UF. och med stöd därav har riksskatteverket i meddelande RSV Du 1972:8 bl. a. föfeskrivit att delbefrielse från restavgift kan komma i fråga om förseningen beror på tillfälligl förbiseende och skatten inbetalats eller redovisats före utgången av uppbördsmånaden samt anledning saknas att anta att del rör sig om elt uppsåtligt dröjsmål. Delbefrielsen kan enligt RSV lämpligen avvägas så alt reslavgiften på 4% begränsas lill I % av den för sent erlagda skatten, dock inte lill lägre belopp än 100 kr. Vid engångsför-summelse med några dagars försening kan dock resiagiflen nedsättas till lägst 50 kr. Om avgiften inte uppgår till 50 kr. bör delbefrielse inte komma i fråga.

Utskottet anser nu liksom tidigare alt det saknas skäl all medge längre gående lättnader än som redan tillämpas och avstyrker bifall till motionen 1977/78:979.

En fråga som också sammanhänger med kvarskalleavgiften är tillämp­ningen av reglerna om jämkning av preliminär skatt. En ej ovanlig situation 5    RiLsdagen 1978179. 6 saml. Nr 50

Kartong, S. 70. 68 S tillkommer. S. 71. rad 4 nerifrån står: Uppbördslagen (1953:272) Rättat till: Ta.xeringslasen 11956:623)


SkU 1978/79:50                                                                      66

som behandlas i motionen 1978/79:497 är atl den skatlskyldige i samband med självdeklarationen i februari konstaterar all han eriagt för mycket i preliminär skatt och begär jämkning av skallen. Det överskjutande belop­pet skall i så fall under vissa förutsättningar återbetalas till den skallskyldi­ge utan dröjsmål (45 S 2 mom. och 68 S 1 mom. UBL). 1 motionen begär motionären att reglerna ändras så alt deklarationen förtursgranskas innan återbetalning medges.

Gällande bestämmelser förutsätter givelvis alt den lokala skattemyn­digheten granskar uppgifterna från den skallskyldige innan beslut fattas om jämkning av skatten. Så sker också i praktiken, och i de nu aktuella fallen jämförs regelmässigt uppgifterna i deklarationen med fjolårets dekla­ration och taxering. Denna granskning skall leda fram lill en förhandsbe­dömning av taxeringsnämndens kommande beslut, och i tveksamma fall kan yttrande inhämtas från taxeringsnämnden. Såvitt utskottet kan bedö­ma tillgodoser reglerna och den praktiska tillämpningen därmed så långt som möjligt syftet med motionen. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1978/79:497.

Skattsedlarna på slutlig skatt

1 motionen 1978/79: 1711 konstaterar motionären att endast slutsumman för den kommunala utdebiteringen numera anges på slutskatlesedlarna och yrkar atl uppgifterna om landstingsskatten och församlingsskatten åter­införs.

Ulskoitet vill framhålla all frågan om vad som bör slå på skattsedlarna bedöms av RSV bl. a. med ulgångspunkl i all den skallskyldige med ledning av dessa uppgifter såvitt möjligt skall kunna räkna ut sin skatt själv. Uppgifterna om den totala kommunala utdebiteringen är lillräckliga för detta ändamål. Utskottet har viss förståelse för syftet med motionen, men bakgrunden till att uppgifterna om landstingsskatten och försam­lingsskatten numera har utgått är utrymmesbrist. Enligt vad utskottet inhämtat är det inte heller möjligt alt bereda plats för dessa uppgifter på den nya skattsedel som nu håller pä atl utarbetas av RSV. Orsaken härtill är bl. a. atl del under årens lopp tillkommit ett fierial uppgifter som enligt verkels uppfattning i första hand bör las in på blanketten.

Utskottet finner inte anledning lill någon annan bedömning av denna avvägningsfråga än RSV och avstyrker följaktligen bifall till motionen 1978/79: 1711.

Värdepapperscentralen VPC AB

_ jSom framgår av propositionen avser VPC att inordna konvertibla skul­debrev och förlagsbevis i det s, k, VPC-syslemet, VPC räknar också med all på längre sikt ta med obligationer. Med anledning härav föreslås i propositionen vissa lättnader i uppgiftsskyldigheien för den som tar emot ränta på obligationer eller andra liknande värdehandlingar i VPC-syslemet.


 


SkU 1978/79:50                                                                      67

Mottagaren bör dock enligt propositionen fortfarande vara skyldig alt uppge om han lyfter räntan för egen del eller för annans räkning. Utskottet instämmer i denna uppfattning men vill med anledning av vad som anförs i propositionen framhålla atl VPC givetvis bör tillse all dessa uppgifter också lämnas innan räntan utbetalas. Undantag härifrån bör enligt utskot­tets uppfattning medges endast om mottagaren är en bank eller annan inrättning som i sin lur är skyldig atl inhämta motsvarande uppgifter innan räntan betalas vidare. Utskottet vill samtidigt erinra om att betydelsen av atl dessa uppgifter inhämtas i vederbörlig ordning kommer atl öka väsent­ligt om skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till ledning för taxeringen som planerat kommer atl utvidgas till räntor av detta slag.

Utskottet förutsätter att VPC kommer att tillämpa de nya reglerna pä sätt som utskottet här anfört och har med denna utgångspunkt inte något att erinra mot de i propositionen föreslagna ändringarna av reglerna.

Ikraftträdandet m. m.

Avsikten är att de nya reglerna skall tillämpas fr. o.m. uppbördsåret 1980/81. Beträffande vissa detaljer föreslås dock att reglerna skall träda i kraft redan i samband med kungörandet i Svensk författningssamling. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del med den ändringen alt angivna detaljbestämmelser skall träda i kraft den 1 juli 1979. Utskottets förslag motiveras av den rent författningslekniska samordning som erford­ras med förvaltningsdomstolsreformen, som också träder i kraft den I juli 1979, och med ett förslag till ändring i UBL som läggs fram i prop, 1978/ 79:202 och behandlas i socialutskottets betänkande SoU 1978/79:38, 1 anslutning härtill bör vissa redaktionella ändringar införas på sätt som framgår av utskottets hemställan,

Mol de delar av propositionen i övrigt, som utskottet inte behandlat ovan, har utskottet inte något att erinra.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisningssystemets allmänna uppläggning m. m.
att riksdagen

a.              bifaller propositionen 1978/79: 161 i denna del;

b.              avslår följande motioner, nämligen

1,    motionen \91111:915.

2,    motionen 1978/79: 1138.

3,    motionen 1978/79: 2480 yrkandet I;

2,          beträffande förseningsavgift

atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2480 yrkandet 2 antar propositionen i denna del med den ändring att försenings­avgiften i fråga om uppbördsdeklaration bestäms till 100 kr, och i vissa fall 200 kr,:

t5    Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 50


 


SkU 1978/79: 50                                                                     68

3.          beträffande kontrollfrågor

atl riksdagen avslår motionerna 1977/78:417 och 1978/79:2481 i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört;

4.          beträffande källskatt på extrainkomster

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 515 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad ulskoitet anfört;

5. beträffande kvarskatteavgift, respitränta m. m.
alt riksdagen avslår följande motioner, nämligen

a.              motionen 1977/78:963,

b.              motionen 1977/78:979,

c.               motionen 1978/79:497,

d.              motionen 1978/79:829,

e.              motionen 1978/79: 1729;

6.    beträffande skattsedlarna på slutlig skatt att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1711;

7.    beträffande  Värdepapperscentralen   VPC AB,  ikraftträdandet in. m.

alt riksdagen antar propositionen i dessa delar med de ändringar utskottet i betänkandet förordat;

8.          heträfjande jörfattningsförslagen

all riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt och i betänkandet anfört antar vid propositionen fogade förslag till

a. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) med de ändringar atl 10 §, 27 § I mom., 54S 3 mom., 83 S och ikrafllrädandebe-stämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag beteck­nade lydelse:

Regeringens fiirslag                      Utskottets förslag

lOS Preliminär A-skatt- ----- kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och------------ familjebidragslagen (1946: 99); eller

d) sådan pension, livränta eller d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanslalt utgående
från försäkringsanslall utgående
annan skattepliktig ersättning, som
annan skattepliktig ersättning, som
uppgår lill högst hälften av del bas-
uppgår lill högst hälften av det bas­
belopp som enligt lagen om allmän
belopp som enligt lagen om allmän
försäkring gällde för december må-
försäkring gällde för december må­
nad året före del år under vilket
nad året före del år under vilket
ersättningen utges. Vad nu har
ersättningen utges. Vad nu har
sagts skall dock ej tillämpas på pen-
sagts skall dock ej tillämpas på pen­
sion och vårdbidrag, som utgår på
sion och vårdbidrag, som utgår på
grund av lagen om allmän försäk-
grund av lagen om allmän försäk­
ring, delpension enligt lagen
         ring, delpension enligt lagen
(1975:380) om delpensionsförsäk-
(1979:84) om delpensionsförsäk­
ring och på yrkesskadelivränla eller
ring och på yrkesskadelivränta eller


 


SkU 1978/79:50


69


 


Regeringens förslag livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring   eller   lagen (1977:265) om  statligt personska­deskydd.


Utskottets förstag

livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:265) om statligt personska­deskydd.


27 §

/ mom. Vid debitering

- om delpensionsförsäkring;

att i I S nämnd socialavgift debi­leras med ledning av bestämmel­serna i 16 § lagen (1976:381) om barnomsorg;'

---------------------------------------------- öretal bortfaller.

att i 1 S nämnda arbetsgivaravgifter

54 S


3 mom. Har arbetsgivare, som skall lämna uppbördsdeklaration ulan anmaning, underlåtit att full­göra denna skyldighet inom före­skriven tid, påförs honom förse­ningsavgift med 300 kronor.

Har den som anmanats att lämna uppbördsdeklaration inte fullgjort denna skyldighet inom tid. som har angivits i anmaningen, skall förse­ningsavgift påföras med 600 kro­nor.


.? mom. Har arbetsgivare, som skall lämna uppbördsdeklaration ulan anmaning, underlåtit alt full­göra denna skyldighet inom före­skriven tid, påförs honom förse­ningsavgift med 100 kronor.

Har den som anmanats att lämna uppbördsdeklaralion inte fullgjoit denna skyldighet inom tid. som har angivits i anmaningen. skall förse­ningsavgift påföras med 200 kro­nor.


Förseningsavgift får - - - - - regeringen bestämmer.

83 S

Hörsammar inte ----------- femhundra kronor.

Vite fär--------------------i tjänsten.

Om  uttagande  av  förelagt   vite Om   uttagande  av  förelagt   vite

förordnar länsskatlerätlen efter an- förordnar länsrätten efter anmälan

mälan av riksskatteverket, länssty- av   riksskatteverket,   länsstyrelsen

relsen eller den lokala skattemyn- eller den lokala skattemyndigheten,
digheten.

Har vitet förelagts också med   Har vitet förelagts också med
stöd av bestämmelse i taxeringsla-
stöd av bestämmelse i taxeringsla­
gen (1956:623) prövas fråga om ut-
gen (1956:623) prövas fråga om ut­
tagande av den skatterätt som är
lagande av den länsrätt som är be-
behörig enligt nämnda lag.
                  hörig enligt nämnda lag.

Har ändamålet------------ förfallit därigenom.

Vid prövning-------- _ - bort föreläggas.

Denna lag träder i kraft                  Denna lag träder i kraft

'Jfr SoU 1978/79:38. ' Lydelse enligt 1979: 174.


 


SkU 1978/79: '5


70


 


mom.. 50-57 SS. 58 S I mom.. 59S.

68 S 4 mom., 69S 2 mom.. 77. 78,       68 S 4 mom.. 69S 2 mom.. 77 och

83, 84 och 86 SS. punkt 4 av anvis-    78.

ningarna till 39 S. anvisningarna till     punkt 4 av anvisningarna till 39 S,

40 S. punkt 4 av anvisningarna till       anvisningarna till 40 S, punkt 4 av

45 S samt anvisningarna till 46 S.        anvisningarna till 45 S samt anvis­
ningarna till 46 S.

I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

1.    Äldre bestämmelser ----- eller tidigare.

2.    ,4ldre bestämmelser - - - - -januari 1980.

3.    Äldre bestämmelser ---------- eller tidigare.

4.    Äldre bestämmelser ---------- denna del.

Regeringens förstag

två veckor efter den dag, då la­gen enligt uppgift på den har ut­kommit från trycket i Svensk för-fattningssainling såvitt gäller 13 §, 17 S I mom., 27!) I mom., 49S 2 a och 3 mom. samt 75 och 75 a SS.

den I januari 1980 såvitt gäller 2 S 2 mom., los. rubriken närmast före 22 S, 23 S, 24 S 2 mom.. 26 och 28 SS, 31 S, 33-38 SS, 39S 1 mom., 40 och 42 SS. 43 S, 45 S I och 2 mom.. 46 och 47 SS. 48 S  I och 2


Utskottets förslag

den t juli 1979 såvitt gäller 13 S. I7S 1 mom.. 27 S 1 mom., 49S 2 a och 3 mom., 75 och 75 a SS samt 83 § fjärde stycket.

den 1 januari 1980 såvitt gäller

2S

2 mom.. 10 S, rubriken närmast före 22 S. 23 S. 24 S 2 mom., 26 och 28SS, 31 S, 33-38 SS, 39 S 1 mom.. 40 och 42 SS, 43 S. 45 S I och 2 mom.. 46 och 47 SS, 48 S 1 och 2 mom., 50-57 SS. 58S 1 mom.,59S,


b. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar att 2, 68, 72 a och 184 SS saml ikraflträdandebestämmelserna er­håller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag                      Utskottets förslag

2S / mom. 1 denna ----- äger rum. Inkomsttaxering och -  - - - - årlig ta.vering. Till den ----- eller förmögenhetstaxering.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommiinala skat­terätten om inte annat framgår av omslåndigheterna.'

68 S

Av taxeringsnämnd------ i skattelängd.

I skattelängden----- statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om stat- Uppgår den enligt lagen om stat­
lig inkomstskatt beräknade taxe-
lig inkomstskatt beräknade taxe­
rade inkomsten till minst 6 000 kro-
rade inkomsten till minst 4 500 kro­
nor för ensamstående och lill sam-
nor för ensamstående och till sam­
manlagt minst 6 000 kronor för ma-
manlagt minst 4500 kronor för nia-

' Lydelse enligt 1979: 175.


 


SkU 1978/79: 50


71


 


Regeringens förslag

kar, som har varit gifta vid ingång­en av beskattningsåret och under detta år har levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomslen införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.


Utskottets förslag

kar. som har varit gifta vid ingång­en av beskattningsåret och under detta år har levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomslen införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.


 


Skattelängden skall


taxeringsnämndens beslut.


72 aS

Har taxering------------- av längden.

Har taxering------------- av folkpension,

får länsstyrelsen eller den lokala får länsstyrelsen eller den lokala

skattemyndigheten, om ej särskilda skattemyndigheten, om ej särskilda

skäl föranleder att .vA(/»('ra//(/i bör skäl föranleder att länsrätten' bör

avgöra frågan, besluta om rättelse i avgöra frågan, besluta om rättelse i

denna del.                                                                 denna del.

Föreligger felaktighet ----- angivna hänseenden.

Efter utgången - --------- om rättelsen.

Innan rättelse ----- ej möter.

Beslutas rättelse ----- taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rät- Talan mot beslut i fråga om rät­
telse enligt denna paragraf får ej
telse enligt denna paragraf får ej
föras särskilt. Talan mot taxeringen
föras särskilt. Talan mol taxeringen
får även i den del beslutet avser
får även i den del beslutet avser
föras ho skatterätten i den ordning
föras hos länsrätten' i den ordning
som föreskrivs i 74. 76. 100 och
som föreskrivs i 74. 76. 100 och
101 SS.
                                                                           101 SS.

184 S
Samtliga ledamöter...... särskilda fastighetstaxeringen.


För avgivande av yttrande i be­svärsmål, som är anhängigt i fastighetslaxeringsrötien. får ord­föranden rådgöra med ledaniot i taxeringsnämnden. Ordföranden får för ändiimålet även kalla leda­möterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i öv­rigt är avslutat.


För avgivande av yttrande i be­svärsmål. som är anhängigt i läns­rätten.' får ordföranden rådgöra med ledamot i taxeringsnämnden. Ordföranden får för ändamålet även kalla ledamöterna till sam­manträde utan hinder av att nämn­dens arbete i övrigt är avslutat.


Denna lag träder i kraft den I juli 1979 varvid lagen (1979:175) om ändring i taxeringslagen (1956:623) upphävs såvitt avser 2 § I mom. I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

Denna lag triider i kraft två vec­kor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har iitk

' Lydelse enligt 1979: 175.

= Jfr. 1978:425 och prop. 1978/79: 111 til. 7.


 


SkU 1978/79: 50                                                                     72

1.    Äldre bestämmelser--- - - i taxeringslängd.

2.    Till dess----------- januari 1979.

3.    Förekommeri ----- eller senare.

c.              lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa
fall från artistersättning.

d.             lagom ändring i förordningen (1927: 321) om skall vid utskift­
ning av aktiebolags tillgångar.

Stockholm den 10 maj 1979

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c). Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune Cari­stein (s). Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (ni). Hagar Normark (s), Curt Boström (s). Margit Odelsparr (c), Bo Lund­gren (ni) och Wilhelm Gustafsson (fp).

Reservationer

1. av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren (m) som

dels anför följande:

1975 beslöt riksdagen om ett A DB-regisler för folkbokföring och beskatt­ning. Det beslutade systemet, som blev hårt kritiserat bl. a, för atl vissa av länsstyrelsernas traditionella uppgifter fördes till riksskatteverket, moti-verailes med effektivitetsvinster inom taxerings- och uppbördsfunktio­nerna samt rationaliseringsvinster i skatteadministrationen.

Kritiken mol systemet har senare visat sig befogad i flera avseenden. Utvecklingen motiverar enligt vår uppfattning att det s, k, RS-projektet blir föremal för en översyn. Denna översyn bör kunna leda lill alt värdefulla erfarenheter vinns om hur felbedömningar skall kunna undvikas i fortsätt­ningen. Det är vidare väsentligt atl riksdagens möjligheter till kontroll av och insyn i den statliga dalauppbyggnaden förstärks väsentligt.

Vid översynen av RS-projektet bör också övervägas om folkbokföringen också i framtiden bör vara knuten till riksskatteverket. Del finns skäl som Uilar för atl en särskild central myndighet borde finnas med ansvar för folkbokföring och därmed sammanhängande frågor.

Våra synpunkter på dessa frågor utvecklas närmare i motionen 1978/ 79:1108.

dels anser att utskottet under mom. 1 b 2 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 1138 hos regeringen begär en översyn av RS-projektet och folkbokföringens cen­trala organisation i enlighet med vad som anförs i motionen 1978/79: 1108.


 


SkU 1978/79:50                                                                      73

2. av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren (m) som

dels anför följande:

Tidigare kunde man begära gemensam ränleberäkning i de fall en make debiterades kvarskatt och den andre fick återbäring. Den rätten slopades i samband med övergången lill icke avdragsgill kvarskalleavgifi. Detta kan innebära all en familj, irols alt den gemensamt inlevererat tillräcklig eller för stor skatt till staten kan komma all drabbas av en neltoförlust. När detta gäller i fråga om sambeskatlad B-inkomsl eller förmögenhet blir orättvisan än mer uppenbar.

dels anser atl utskottet under mom. 5 a bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:963 hos regeringen begär förslag till återinförande av den s.k. gemensamma ränteberäkningen för makar och barn vid för mycket eller för litet eriagd preliminärskatl.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979