SkU 1978/79:50

Skatteutskottets betänkande
1978/79:50

med anledning av propositionen 1978/79:161 om ändring i uppbördsförfarandet
enligt uppbördslagen (1953:272), m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:161
att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

3. lag om ändring i kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall
från artistersättning,

4. lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av
aktiebolags tillgångar.

I propositionen föreslås en enhetlig ordning för inbetalning av skatt
enligt uppbördslagen (1953:272; UBL). Sådan skatt skall i fortsättningen
alltid betalas till länsstyrelsens skattepostgirokonto senast den 18 i var och
en av de månader under vilka nuvarande uppbördsterminer infaller. Arbetsgivarnas
redovisning av innehållen skatt förenklas samtidigt. Bl. a.
slopas systemet med skatteanvisningar. Inbetalning skall i stället göras
med särkilt inbetalningskort. På detta finns utrymme för att lämna en s. k.
uppbördsdeklaration. I denna skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod,
lönesumma m. m. Har arbetsgivaren regelmässigt högst
fyra anställda skall han också ange personnummer och namn på de arbetstagare
för vilka skatteavdrag har verkställts. När särskilda skäl föreligger
kan länsstyrelsen ålägga annan arbetsgivare att lämna sådana uppgifter.
Också skattskyldig skall betala sin skatt med särskilt inbetalningskort. I
uppbörden av skatt förutsätts bankerna medverka. Uppgiftslämnandet
enligt taxeringslagen (1956:623; TL) förenklas i fråga om vissa räntor som
betalas ut genom värdepapperscentralen, VPC Aktiebolag.

F. n. kan vissa arbetsgivare tillämpa s.k. summarisk redovisning. Den
innehållna preliminära A-skatten krediteras enligt detta förfarande för
varje arbetstagare först efter inkomstårets utgång. Denna ordning för krediteringen
utvidgas att gälla i fråga om all innehållen preliminär A-skatt.
Kreditering skall nämligen enligt förslaget verkställas på grundval av de
uppgifter om preliminär skatt, som arbetsgivarna lämnar för varje arbetstagare
på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras
genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och
redovisade skattebelopp.

En arbetsgivare som underlåter att lämna uppbördsdeklaration i rätt tid
skall enligt propositionen erlägga förseningsavgift. Sådan avgift föreslås
också beträffande de meddelanden som skall lämnas till länsstyrelsen
1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 50

SkU 1978/79:50

enligt kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning
(Ask) när innehållen skatt inte betalas i rätt tid.

En justering görs av de beloppsgränser som gäller i fråga om skatteavdrag
på ersättningar från försäkringsanstalter och vid preliminär taxering
för eller jämkning av preliminär B-skatt.

UBL:s bestämmelser om anstånd och restavgift jämkas i överenssstämmelse
med ändringarna i uppbördsförfarandet. Några jämkningar görs
också för att skattebelopp, som omfattas av anstånd, skall kunna undantas
från restlängderna. Vidare öppnas möjlighet för regeringen och riksskatteverket
(RSV) att meddela anstånd med inbetalning av skatt i samband med
att tillämpningen av ett dubbelbeskattningsavtal prövas.

Någon särskild inkomstlängd, förmögenhetslängd eller debiteringslängd
skall enligt propositionen inte längre framställas. Uppgifterna i dessa
längder skall i stället föras in i en gemensam handling, kallad skattelängd.

Förfarandet med förtryckta deklarationsblanketter utvidgas. Mot bakgrund
härav föreslås att deklarationsskyldig, som inte har deklarerat i rätt
tid, skall kunna anmanas att lämna deklaration, utan att först ha erinrats
om sin skyldighet. Vidare föreslås vissa jämkningar i TL som sammanhänger
med ändringar som har vitagits tidigare i enlighet med propositionen
1977/78: 181.

Arbetsgivare som underlåter att verkställa skatteavdrag är enligt 75 §
UBL solidariskt ansvarig med arbetstagaren för skattebeloppet. För att
betalningsskyldighet skall kunna åläggas arbetsgivaren förutsätts dock att
arbetstagaren är känd. Enligt propositionen ändras bestämmelserna så att
beslut om betalningsskyldighet kan meddelas också när lön har betalats till
arbetstagare som inte kan identifieras.

Författningsförslagen har följande lydelse:

SkU 1978/79:50

1 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)1
dels att 23 § och punkt 4 av anvisningarna till 45 § skall upphöra att
gälla,

dels att i rubriken närmast före 22 §, i 34—36 §§, 40 §, 43 § 2 morn.,
46, 78 och 84 §§ samt i anvisningarna till 40 och 46 §§ ordet ”debetsedel”
i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattsedel” i motsvarande
form,

dels att 2 § 2 morn., 10 och 13 §§, 17 § 1 morn., 24 § 2 morn., 26 §,
27 § 1 morn., 28, 31, 33, 37 och 38 §§, 39 § 1 morn., 42 §, 43 § 1 morn.,
45 § 1 och 2 morn., 47 §, 48 § 1 och 2 morn., 49 § 3 morn., 50—57 §§,
58 § 1 morn., 59 §, 68 § 4 morn., 69 § 2 morn., 75, 77, 83 och 86 §§
samt punkt 4 av anvisningarna till 39 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 49 § skall införas ett nytt moment, 2 a morn., av nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

2 morn.2 I denna lag förstås med
slutlig skatt: skatt som
påförts vid den årliga debiteringen
på grund av taxeringsnämnds beslut
eller på grund av annat beslut,
som enligt gällande föreskrifter
skall beaktas vid sådan debitering,
och återstår efter iakttagande av
bestämmelserna om nedsättning av
skatt enligt 4 och 5 mom. samt
2 § lagen (1978: 423) om skattelättnader
för vissa sparformer;

preliminär skatt: i 3 §
omförmäld skatt, som erlägges i
avräkning å slutlig skatt;

kvarstående skatt:
skatt, som återstår att erlägga, sedan
preliminär skatt avräknats
från slutlig skatt;

Föreslagen lydelse
§

slutlig skatt: skatt som
har påförts vid den årliga debiteringen
på grund av taxeringsnämnds
beslut eller på grund av
annat beslut, som enligt gällande
föreskrifter skall beaktas vid sådan
debitering, och återstår efter
iakttagande av bestämmelserna
om nedsättning av skatt enligt 4
och 5 mom. samt 2 § lagen (1978:
423) om skattelättnader för vissa
sparformer;

preliminär skatt: i 3 §
nämnd skatt, som betalas i avräkning
på slutlig skatt;

kvarstående skatt:
skatt, som återstår att betala, sedan
preliminär skatt har avräknats
från slutlig skatt;

1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.

2 Senaste lydelse 1978: 426.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillkommande skatt: tillkommande skatt:

skatt som skall erläggas på grund skatt som skall betalas på grund

av eftertaxering eller enligt beslut av eftertaxering eller enligt beslut

om debitering sedan påföringen om debitering sedan påföringen av

av slutlig skatt avslutats; slutlig skatt har avslutats;

kvurskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 morn.;
respitränta: ränta enligt 32 §;
anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 morn.;
ö-skaiteränta: ränta enligt 69 § 1 morn.;
restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 morn.;
skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 morn.;
särskild skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5 morn.;
inkomstår: det kalenderår, inkomstår: det kalendcr som

närmast föregått taxerings- år, som närmast har föregått taxåret;
eringsåret;

uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och med

februari månad nästföljande år;

uppbörds månad: mars,

maj, juli, september, november och
januari;

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 §
1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: an- ogift skattskyldig: annan
skattskyldig fysisk person än nan skattskyldig fysisk person än

nyss sagts. nyss har sagts.

10 §*

Preliminär A-skatt skall icke beräknas
å ersättning, som vid kommunal
tjänst anvisas för vissa med
tjänsten förenade kostnader, éj heller
å ersättning, som vid enskild
tjänst anvisas för sådana kostnader,
därest icke ersättningen väsentligen
överstiger vad som skäligen
kan anses vara erforderligt
för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå
för:

a) folkpension och tilläggspension
enligt lagen om allmän försäkring,
där ej annat följer av förordnande
enligt 3 § 3 mom. eller

Preliminär A-skatt skall inte beräknas
på ersättning, som vid kommunal
tjänst lämnas för vissa
med tjänsten förenade kostnader,
ej heller på ersättning, som vid
enskild tjänst lämnas för sådana
kostnader, om inte ersättningen
väsentligen överstiger vad som skäligen
kan anses vara erforderligt
för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte utgå
för:

a) folkpension och tilläggspension
enligt lagen (.1962: 381) om
allmän försäkring, där ej annat
följer av förordnande enligt 3 § 3

3 Senaste lydelse 1977: 281.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den skattskyldige begär att avdrag morn. eller den skattskyldige begär

för sådan skatt skall göras; att avdrag för sådan skatt skall

göras;

c) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946: 99); eller

d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanstalt utgående
annan skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst 3 000 kronor för
år; dock att vad nu sagts ej skall
tillämpas på pension och vårdbidrag.
som utgår på grund av lagen
om allmän försäkring, delpension
enligt lagen (1975: 380) om delpensionsförsäkring
och på yrkesskadelivränta
eller livränta enligt
lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring
eller lagen (1977: 265)
om statligt personskadeskydd.

d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanstalt utgående
annan skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst hälften av det basbelopp
som enligt lagen om allmän
försäkring gällde för december
månad året före det år under
vilket ersättningen utges. Vad nu
har sagts skall dock ej tillämpas
på pension och vårdbidrag, som
utgår på grund av lagen om allmän
försäkring, delpension enligt
lagen (1975: 380) om delpensionsförsäkring
och på yrkesskadelivränta
eller livränta enligt lagen
(1976: 380) om arbetsskadeförsäkring
eller lagen (1977: 265) om
statligt personskadeskydd.

13 §<

Preliminär B-skatt skall, där nedan
icke annorledes stadgas eller
särskilda omständigheter ej till annat
föranleda, utgå med belopp
motsvarande den slutliga skatt,
som påförts den skattskyldige året
näst före inkomståret, till den del
sistnämnda skatt avser annat än utskiftningsskatt,
ersättningsskatt,
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen eller sådan i
denna lag icke omnämnd skatt
eller avgift, vilken påförts jämlikt
bestämmelse i annan författning.
Vid beräkning av preliminär Bskatt
skall hänsyn tagas till preliminär
A-skatt som den skattskyldige
kan ha att erlägga på grund
av förordnande enligt 3 § 3 mom.
andra stycket.

Har skattskyldig enligt den årliga
taxeringen året näst före inkomståret
icke påförts slutlig skatt

Preliminär B-skatt skall, om inte
annat sägs nedan eller föranleds av
särskilda omständigheter, utgå med
belopp motsvarande den slutliga
skatt, som har påförts den skattskyldige
året före inkomståret, till
den del sistnämnda skatt avser annat
än utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen
(1956: 623) eller sådan i denna lag
inte omnämnd skatt eller avgift,
vilken har påförts enligt bestämmelse
i annan författning. Vid beräkning
av preliminär B-skatt
skall, om möjligt, hänsyn tagas till
preliminär A-skatt som den skattskyldige
kan ha att betala på grund
av förordnande enligt 3 § 3 mom.
andra stycket.

Har skattskyldig inte påförts
slutlig skatt enligt den årliga taxeringen
året före inkomståret, men

4 Senaste lydelse 1978: 201.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

i den kommun där den preliminära
B-skatten skall debiteras, men
kan han antagas komma att vid
årlig taxering året näst efter inkomståret
där taxeras till statlig
eller kommunal inkomstskatt, skall
preliminär B-skatt beräknas med
ledning av särskild taxering till
sådan skatt (preliminär taxering).
Åger nu nämnd skattskyldig
förmögenhet, för vilken
skattskyldighet till statlig förmögenhetsskatt
föreligger, skall preliminär
B-skatt även för förmögenheten
beräknas med ledning av sådan
taxering.

Preliminär B-skatt skall jämväl
beräknas med ledning av preliminär
taxering, därest det med sannolikhet
är att antaga, att vid årlig
taxering året näst efter inkomståret
till statlig eller kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst kommer
att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med
minst en femtedel av sistnämnda
inkomst, dock minst sexhundra
kronor. Preliminär B-skatt må beräknas
på grundval av preliminär
taxering även i annat fall än nyss
är sagt, därest särskilda omständigheter
därtill föranleda. Sådana
omständigheter kunna föreligga
exempelvis då fråga är om nedsatt
skatteförmåga eller om mer betydande
skillnad mellan eljest utgående
preliminär skatt och påräknelig
slutlig skatt.

Föreslagen lydelse

kan han antagas bli påförd sådan
skatt enligt den årliga taxeringen
året efter inkomståret, skall preliminär
B-skatt beräknas med ledning
av särskild taxering till statlig
inkomstskatt, kommunal inkomstskatt
och statlig förmögenhetsskatt
(preliminär taxering).

Preliminär B-skatt skall också
beräknas med ledning av preliminär
taxering, om det med sannolikhet
kan antagas, att vid årlig taxering
året efter inkomståret till statlig
eller kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst kommer att avvika
från motsvarande inkomst
vid den årliga taxeringen året före
inkomståret med minst en femtedel
av sistnämnda inkomst, dock
minst 2 000 kronor.

Preliminär B-skatt får beräknas
på grundval av preliminär taxering
även i annat fall än som sägs
i andra eller tredje stycket, om
särskilda omständigheter föranleder
det. Sådana omständigheter
kan föreligga exempelvis när det
är fråga om nedsatt skatteförmåga
eller om mer betydande skillnad
mellan annars utgående preliminär
skatt och påräknelig slutlig skatt.

17 §

1 m o m. Skattskyldig, som har 1 m o m. Skattskyldig, som har

att erlägga preliminär B-skatt, är att betala preliminär B-skatt, skall

pliktig att utan anmaning avgiva utan anmaning avge preliminär

preliminär självdeklaration: självdeklaration:

1) därest han under året näst 1) om han inte har påförts slut före

inkomståret icke taxerats till lig skatt enligt den årliga taxe statlig

eller kommunal inkomst- ringen året före inkomståret;

skatt i den kommun inom vilken
preliminär B-skatt skall erläggas;

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

2) därest i vederbörande kommun
hans vid årlig taxering året
näst efter inkomståret till statlig eller
kommunal inkomstskatt taxerade
inkomst, såvitt senast den 1 december
året näst före inkomståret
kan bedömas, kommer att överstiga
motsvarande inkomst vid den
årliga taxeringen året näst före inkomståret
i kommunen med minst
en femtedel av sistnämnda inkomst,
dock minst sexhundra kronor;
samt

3) därest han året näst före inkomståret
haft att erlägga preliminär
A-skatt.

Föreslagen lydelse

2) om hans vid årlig taxering
året efter inkomståret till statlig
eller kommunal inkomstskatt taxerade
inkomst, såvitt senast den 1
december året före inkomståret
kan bedömas, kommer att överstiga
motsvarande inkomst vid den
årliga taxeringen året före inkomståret
med minst en femtedel
av sistnämnda inkomst, dock minst
2 000 kronor; samt

3) om han året före inkomståret
har haft att betala preliminär Askatt.

23 §

Skatt skall förfalla till betalning
under uppbördstermin.

Uppbördsterminerna under uppbördsåret
äro sex och infalla under
tiden från och med den 6 till
och med den 13 i månaderna
mars, maj, juli, september, november
och januari; dock att uppbörd
icke förrättas å sön- eller helgdag.
Skulle uppbördstermin med tilllämpning
av nyss angivna regel
börja å sön- eller helgdag, skall
uppbördsterminen i stället taga sin
början å nästföljande vardag, därvid
slutdagen i motsvarande män
förskjutes.

Riksskatteverket må om särskilda
omständigheter därtill föranleda,
efter poststyrelsens hörande,
föreskriva att uppbördstermin
under viss månad skall infalla under
annan tid än nyss sagts.

2 mom. Preliminär A-skatt,
som innehållits genom skatteavdrag
varom i 39 eller 40 § förmäles,
skall förfalla till betalning under
den uppbördstermin, som infaller
närmast efter utgången av
den månad, under vilken skatteavdraget
verkställts.

2 mom. Preliminär A-skatt,
som har innehållits genom skatteavdrag
som avses i 39 eller 40 §,
skall betalas senast den 18 i den
uppbördsmånad, som infaller närmast
efter utgången av den månad,
då skatteavdraget gjordes.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

Preliminär B-skatt skall debiteras
i en gemensam post. Skattebeloppet
avrundas till det närmast
lägre hela krontal, som utan att
öretal uppkommer är jämnt delbart
med antalet av de uppbördsterminer
under vilka skatten förfaller
till betalning. Skatt som icke
uppgår till trehundra kronor påföres
icke.

Preliminär B-skatt skall förfalla
till betalning med lika belopp under
envar uppbördstermin under
uppbördsåret eller, vid debitering
under inkomståret, under envar av
de återstående uppbördsterminerua
under uppbördsåret.

Föreslagen lydelse
§

Preliminär B-skatt skall debiteras
i en gemensam post. Skattebeloppet
avrundas till det närmast
lägre hela krontal, som utan att
öretal uppkommer är jämnt delbart
med antalet uppbördsmånader
under vilka skatten skall betalas.
Skatt som inte uppgår till
600 kronor påförs ej.

Preliminär B-skatt skall betalas
med lika stora belopp senast den
18 i var och en av uppbördsmånaderna
under uppbördsåret eller,
vid debitering under inkomståret,
i var och en av de uppbördsmånader
som återstår efter utgången av
den månad då skatten debiteras.

1 m o m.® Uträkning av de särskilda
skatteposter som ingå i slutlig
skatt samt debitering av sådan
skatt sker med ledning av uppgifter
i taxeringslängd eller annat beslut
om taxeringen. I övrigt iakttages: att

för skattskyldiga, som avses
i 10 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt,
sådan skatt uträknas
med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som fastställts
att gälla för den preliminära skatt,
vilken skall avräknas mot den ifrågavarande
slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt och
landstingsmedel uträknas med ledning
av den utdebitering för skattekrona
och skatteöre som för inkomståret
gäller i beskattningsorten; att

kommunal inkomstskatt och
landstingsmedel uträknas i en gemensam
post, därvid skattebeloppet
vid öretal över femtio avrundas
uppåt och vid annat öretal avrundas
nedåt till helt krontal;

1 m o m. Vid debitering av slutlig
skatt skall iakttagas:

att för skattskyldiga, som avses
i 10 § 1 mom. lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt, sådan
skatt uträknas med tillämpning av
det procenttal av grundbeloppet,
som har fastställts- att gälla för den
preliminära skatt, vilken skall avräknas
mot den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt uträknas
med ledning av den skattesats
som för inkomståret gäller i
beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt uträknas
i en post, varvid skattebeloppet
vid öretal över 50 avrundas
uppåt och vid annat öretal avrundas
nedåt till helt krontal;

Senaste lydelse 1979: 88.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

att skogsvårdsavgift uträknas
med tillämpning av det promilletal,
som enligt vad därom särskilt
är stadgat bestämts för det år då
den slutliga skatten debiteras;

att tilläggspensionsavgift uträknas
med tillämpning av den för
inkomståret fastställda procentsatsen
för avgiftsuttaget, därvid öretal
bortfaller;

att kommunal inkomstskatt och
landstingsmedel debiteras med belopp
som uträknats av lokal skattemyndighet
i det fögderi där beskattningsorten
är belägen;

att i 1 § omförmäld sjukförsäkringsavgift
debiteras enligt 19
kap. lagen om allmän försäkring
på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas
av allmän försäkringskassa;

Föreslagen lydelse

att skogsvårdsavgift uträknas
enligt bestämmelserna i 1 § lagen
(1946: 324) om skogsvårdsavgift;

att tilläggspensionsavgift uträknas
med tillämpning av den för
inkomståret fastställda procentsatsen
för avgiftsuttaget, varvid
örctal bortfaller;

att kommunal inkomstskatt debiteras
med belopp som har uträknats
av lokal skattemyndighet i
det fögderi där beskattningsorten
är belägen;

att i 1 § nämnd sjukförsäkringsavgift
debiteras enligt 19 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring
på grundval av uppgifter
om försäkringsförhållanden som
lämnas av allmän försäkringskas -

sa;

att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt gäller person
med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med tilllämpning
av bestämmelserna i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§
lagen om allmän försäkring;

att i 1 § omförmäld arbetsskadeförsäkringsavgift
debiteras med
ledning av bestämmelserna i 7 kap.
2 § tredje stycket lagen (1976:
380) om arbetsskadeförsäkring;

att i 1 § omförmäld delpensionsförsäkringsavgift
debiteras med
ledning av bestämmelserna i 21 §
andra stycket lagen (1979: 84)
om delpensionsförsäkring;

att i 1 § omförmälda arbetsgivaravgifter
debiteras i en gemensam
post; samt

att i 1 § omförmäld annuitet eller,
därest skattskyldig har att erlägga
flera annuiteter, summan av
dessa påföres i helt antal kronor,
därvid öretal bortfaller.

att i 1 § nämnd arbetsskadeförsäkringsavgift
debiteras med ledning
av bestämmelserna i 7 kap.
2 § tredje stycket lagen (1976:

380) om arbetsskadeförsäkring;

att i 1 § nämnd delpensionsförsäkringsavgift
debiteras med ledning
av bestämmelserna i 21 §
andra stycket lagen (1979: 84)
om delpensionsförsäkring;

att i 1 § nämnda arbetsgivaravgifter
debiteras i en gemensam
post; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller,
om skattskyldig har att erlägga
flera annuiteter, summan av dessa
påförs i helt antal kronor, varvid
öretal bortfaller.

28 §«

Kvarstående skatt under tjugo- Kvarstående skatt under 25 krofem
kronor uttages icke. nor uttages ej.

6 Senaste lydelse 1974: 853.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

Kvarstående skatt förfaller till
betalningunder
den första uppbördsterminen
under uppbördsåret näst efter
taxeringsåret, om skatten uppgår
till högst tvåhundra kronor;
samt

med lika belopp under vardera
av de båda första uppbördsterminerna
under nämnda uppbördsår,
om skatten överstiger tvåhundra
kronor, dock att belopp, som förfaller
under den förra terminen
avrundas till närmast lägre hela
antal kronor, varvid återstoden
förfaller under den senare terminen.

Uträkning av de särskilda skatteposter
sorn ingå i tillkommande
skatt samt debitering av sådan
skatt sker efter samma grunder,
som gällt för debitering av motsvarande
slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad
debitering avräknas mot höjning
av annan skatt till följd av
ändringen. Tillkommande skatt
under tjugofem kronor uttages
icke.

Tillkommande skatt skall förfalla
till betalning under uppbördstermin
eller två på varandra följande
uppbördsterminer, som lokal
skattemyndighet bestämmer.
Därvid skall skatten fördelas efter
samma grunder som i 28 § sägs.

För skattskyldig skall utfärdas
debetsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för tillkommande
skatt. Vid debetsedel
skola fogas skatteanvisningar avsedda
för inbetalning av skatt och.

Föreslagen lydelse

Kvarstående skatt, som uppgår
till högst 200 kronor, skall betalas
senast den 18 i uppbördsmånaden
mars äret efter taxeringsåret. Annan
kvarstående skatt skall betalas
med lika belopp senast den 18
i var och en av uppbördsmånaderna
mars och maj året efter taxeringsåret.
Om öretal uppkommer
skall dock det belopp som skall
betalas under uppbördsmånaden
mars bestämmas till närmast lägre
och det andra beloppet till närmast
högre hela antal kronor.

§7

Uträkning av de särskilda skatteposter
som ingår i tillkommande
skatt samt debitering av sådan
skatt verkställs efter samma grunder,
som har gällt för debitering
av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad
debitering avräknas mot höjning
av annan skatt till följd av
ändringen. Tillkommande skatt
under 25 kronor uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
eller de två på varandra
följande uppbördsmånader, som
lokal skattemyndighet bestämmer.
I sistnämnda fall skall skatten fördelas
enligt de grunder som anges
i 28 §.

§8

För skattskyldig skall utfärdas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för tillkommande
skatt. Vid skattsedel på
preliminär A-skatt skall fogas skattekort
och skattetabell. Vid skatt -

t Senaste lydelse 1974: 853.
8 Senaste lydelse 1974: 771.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

om så är påkallat, skattekort, upptagande
å debetsedeln angivna
uppgifter om den skattskyldige,
och skattetabell.

Närmare föreskrifter om debetsedel
och handlingar som skola
fogas till debetsedel meddelas av
regeringen.

Debetsedel med tillhörande skatteanvisningar
och skattekort skall
upprättas i enlighet med formulär
som riksskatteverket fastställer.

Anmäler skattskyldig hos lokal
skattemyndighet, att han icke erhållit
vederbörlig debetsedel sedan
fem dagar förflutit efter den tidpunkt
som angives i 35 § första
eller andra stycket eller i 36 §
första stycket, skall myndigheten
ofördröjligen tillställa den skattskyldige
sådan debetsedel som bort
utfärdas. Anmälan, som här avses,
bör göras senast tio dagar efter
nyssnämnda tidpunkt.

Skattskyldig äger hos vederbörande
lokala skattemyndighet utfå
duplettdebetsedel, då behov av ytterligare
skatteanvisningar föreligger
eller anledning eljest uppkommit.
Duplettdebetsedel skall skyndsamt
sändas till den skattskyldige.

1 mom. Vid utbetalning av
kontant belopp, som för mottagaren
(arbetstagaren) utgör
sådan inkomst av tjänst som i 3 §

2 mom. under 1 första och andra
styckena avses (1 ö n), skall den
som utbetalar beloppet (arbetsgivaren)
verkställa avdrag för

Föreslagen lydelse

sedel på preliminär B-skatt eller
tillkommande skatt samt vid sådan
skattsedel pä slutlig skatt enligt
vilken kvarstående skatt skall betalas
skall fogas inbetalningskort.
Vid skattsedel på preliminär Bskatt
skall också fogas skattekort.

Närmare föreskrifter om skattsedel
och handlingar som skall fogas
till skattsedel meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.

Skattsedel, skattekort och inbetalningskort
skall upprättas i enlighet
med formulär som fastställs
av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.

Anmäler skattskyldig hos lokal
skattemyndighet sedan fem dagar
har förflutit efter den tidpunkt
som anges i 35 § första eller andra
stycket eller i 36 § första stycket
att han inte har fått den skattsedel
som han skall ha, skall sådan
skattsedel, som hade bort utfärdas,
ofördröjligen tillställas den skattskyldige.
Anmälan, som här avses,
bör göras senast tio dagar efter
nyssnämnda tidpunkt.

Skattskyldig har rätt att hos lokal
skattemyndighet få duplettskattsedel
och ytterligare inbetalningskort.
Begärda handlingar
skall skyndsamt tillställas den
skattskyldige.

1 mom. Vid utbetalning av
kontant belopp, som för mottagaren
(arbetstagaren) utgör
sådan inkomst av tjänst som i 3 §
2 mom. under 1 första och andra
styckena avses (1 ö n), skall den
som utbetalar beloppet (arbetsgivaren)
göra avdrag för be -

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

gäldande av preliminär A-skatt
som arbetstagaren har att erlägga
(skatteavdrag).

Har arbetstagare, vilken har att
vidkännas skatteavdrag för preliminär
A-skatt, att erlägga kvarstående
skatt, som påförts i hans
hemortskommun för året näst före
taxeringsåret, är arbetsgivaren
skyldig att vid utbetalning av lön
verkställa skatteavdrag även för
sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger
dock icke, därest anställningen
är avsedd att vara kortare
tid än en vecka. För betalning av
den kvarstående skatten skall arbetsgivaren
vid varje utbetalningstillfälle
avdraga det belopp, som
motsvarar så stor del av den under
nästföljande uppbördstermin
förfallande skatten, som belöper å
utbetalningstillfället med hänsyn
till antalet utbetalningstillfällen
före ingången av den månad, då
uppbördsterminen infaller. Belopp,
som avdrages vid annat utbetalningstillfälle
än det första, skall
dock avrundas till närmast lägre
hela antal kronor och återstoden
avdragas vid det första utbetalningstillfället.

Föreslagen lydelse

talning av preliminär A-skatt som
arbetstagaren har att betala
(skatteavdrag).

Har arbetstagare, vilken har att
vidkännas skatteavdrag för preliminär
A-skatt, att erlägga kvarstående
skatt, som har debiterats
året före det år skatteavdraget
skall göras, är arbetsgivaren skyldig
att vid utbetalning av lön göra
skatteavdrag även för sådan skatt.
Avdragsskyldighet föreligger dock
inte, om anställningen är avsedd
att vara kortare tid än en vecka.
För betalning av den kvarstående
skatten skall arbetsgivaren vid
varje utbetalningstillfälle avdraga
det belopp, som motsvarar så stor
del av den skatt som skall betalas
under nästföljande uppbördsmånad
som belöper på utbetalningstillfället
med hänsyn till antalet
utbetalningstillfällen före ingången
av nämnda uppbördsmånad. Belopp,
som dras av vid annat utbetalningstillfälle
än det första,
skall dock avrundas till närmast
lägre hela antal kronor och återstoden
dras av vid det första utbetalningstillfällct.

Är utbetald lön icke av den storlek,
att därå kan verkställas skatteavdrag
motsvarande för lönen utgående
preliminär skatt jämte den
kvarstående skatt, som belöper å
utbetalningstillfället, skall genom
skatteavdraget innehållet belopp
anses i första hand avse preliminär
skatt.

Kan vid visst utbetalningstillfälle
skatteavdrag icke verkställas
med belopp, som motsvarar å utbetalningstillfället
belöpande skatt,
skall vid senare utbetalningstillfälle
före ingången av den månad, då
nästföljande uppbördstermin in -

Om utbetald lön inte är så stor,
att skatteavdrag kan göras för både
utgående preliminär skatt och
den kvarstående skatt, som belöper
på utbetalningstillfället, skall genom
skatteavdraget innehållet belopp
anses i första hand avse preliminär
skatt.

Kan vid visst utbetalningstillfälle
skatteavdrag för kvarstående
skatt inte göras med belopp, som
motsvarar på utbetalningstillfället
belöpande skatt, skall vid senare
utbetalningstillfälle före ingången
av nästföljande uppbördsmånad

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

faller, avdragas så stort belopp att
de innehållna beloppen tillhopa
förslå att gälda under nämnda
uppbördstermin förfallande skatt.
Kan så icke ske och inbetalar icke
arbetstagaren efter anmodan från
arbetsgivaren felande belopp senast
den lii den månad, då uppbördsterminen
infaller, skola de
innehållna beloppen av arbetsgivaren
inbetalas på sätt i 56 § 2 mom.
omförmäles.

1 m o m. Arbetsgivare skall vid
varje avlöningstillfälle genom särskilt
kvitto eller på annat lämpligt
sätt lämna arbetstagare uppgift om
det belopp, som genom skatteavdrag
innehållits å lönen. Skyldighet
att lämna sådan uppgift föreligger
dock icke, om lönen kvitteras
å avlöningslista, varå skatteavdraget
angivits.

Efter utgången av den sista uppbördstermin,
under vilken skatt
enligt debetsedel skall erläggas, eller,
om arbetstagare tidigare slutat
sin anställning, vid dennas slut
skall arbetsgivaren till arbetstagaren
återställa debetsedeln. Därvid
skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren
skriftlig uppgift om summan
av verkställda skatteavdrag
och den tid av inkomståret som
avdragen avse. Dylik uppgift, som
skall vara av arbetsgivaren eller
någon hos honom anställd undertecknad
eller signerad, skall tilllika
omfatta arbetsgivarens namn

Föreslagen lydelse

avdragas så stort belopp att de
innehållna beloppen tillsammans
förslår tilt den skatt som skall betalas
under nämnda uppbördsmånad.

1 m o m. Arbetsgivare skall vid
varje avlöningstillfälle genom särskilt
kvitto eller på annat lämpligt
sätt lämna arbetstagare uppgift om
det belopp, som genom skatteavdrag
har innehållits på lönen.
Skyldighet att lämna sådan uppgift
föreligger dock inte, om lönen
kvitteras på avlöningslista, där
skatteavdraget har angivits.

Har skatteavdrag för kvarstående
skatt inte kunnat göras med så
stort belopp, som skall betalas under
viss uppbördsmånad, skall arbetsgivaren
vid det avlöningstillfälle,
som närmast föregår denna
uppbördsmånad, underrätta arbetstagaren
om storleken av felande
belopp.

Efter den 18 i den sista uppbördsmånad,
under vilken skatt
enligt skattsedel skall erläggas, eller,
om arbetstagare tidigare har
slutat sin anställning, vid dennas
slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln till arbetstagaren. Har
arbetstagaren slutat sin anställning
under tid då avdrag för kvarstående
skatt skall göras, skall arbetsgivaren
lämna arbetstagaren skriftlig
uppgift om summan av gjorda
skatteavdrag för sådan skatt och
den tid som avdragen avser. Sådan
uppgift, som skall vara undertecknad
eller signerad av arbetsgivaren

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

och adress. Uppgift sorn nu sagts
skall tecknas å debetsedeln, om arbetstagaren
slutat sin anställning
före utgången av månaden närmast
före den sista uppbördstermin,
under vilken skatt enligt debetsedeln
skall erläggas.

Har debetsedel icke överlämnats,
skall arbetsgivaren efter utgången
av den sista uppbördstermin,
vid vilken genom skatteavdrag
innehållen preliminär eller
kvarstående skatt skall inbetalas,
eller, om arbetstagaren tidigare
slutat sin anställning, vid dennas
slut till arbetstagaren överlämna
skriftlig uppgift i enlighet med vad
i föregående stycke sägs. Har skatteavdrag
verkställts för såväl preliminär
som kvarstående skatt, skall
uppgift lämnas särskilt för den
preliminära och särskilt för den
kvarstående skatten.

Riksskatteverket kan befria arbetsgivare
från skyldigheten att
underskriva eller signera uppgift
om avdragen skatt liksom från
skyldigheten att lämna sådan uppgift
på debetsedel i fall som avses
i andra stycket såvitt fråga ej är
om kvarstående skatt och arbetstagaren
slutat sin anställning före
utgången av sista avdragsperioden.

Riksskatteverket fastställer formulär
till blanketter för uppgifter
enligt detta moment. Blanketterna
skola kostnadsfritt tillhandahållas
arbetsgivare.

1 mom. Sedan debetsedel å
preliminär skatt utfärdats, må,
därest bättre överensstämmelse
mellan den preliminära och den
motsvarande slutliga skatten därigenom
kan antagas uppkomma,
genom jämkning föreskrivas ändrade
grunder för uttagande av den

Föreslagen lydelse

eller någon hos honom anställd,
skall också omfatta arbetsgivarens
namn och adress.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer fastställer
formulär till blanketter för uppgifter
enligt detta moment. Blanketterna
skall kostnadsfritt tillhandahållas
arbetsgivare.

1 mom. Sedan skattsedel på
preliminär skatt har utfärdats, får,
om bättre överensstämmelse mellan
den preliminära och den motsvarande
slutliga skatten därigenom
kan antagas uppkomma, genom
jämkning föreskrivas ändrade
grunder för uttagande av den pre -

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

preliminära skatten. Jämkning
skall göras bland annat i följande
fall, nämligen

1) då skattskyldig har att erlägga
preliminär A-skatt och enligt
underrättelse från länsstyrelsen sådan
ändring skett i den skattskyldiges
civilstånd, vartill hänsyn
skall tagas vid taxering eller debitering
under året näst efter inkomståret; 2)

då skattskyldig visar eller, såvitt
gäller sambandet mellan honom
tillkommande skattereduktion
och makes inkomst, gör sannolikt
att preliminär A-skatt skall erläggas
efter annan kolumn i skattetabellen
än som tidigare fastställts;

3) då skattskyldig gör sannolikt
eller det eljest för myndigheten
framstår såsom troligt, att den preliminära
skatten till följd av ändring
i inkomst eller i avdrag för
omkostnader i förvärvskälla eller
beträffande allmänna avdrag eller
av annan anledning kommer att
avvika från motsvarande slutliga
skatt;

4) då skattskyldig visar eller
myndigheten eljest erhåller kännedom
om att den skattskyldiges
skatteförmåga blivit väsentligen
nedsatt av anledning, varom i 50 §

2 mom. kommunalskattelagen förmäles,
dock att jämkning av skäl,
som angivas i tredje stycket nämnda
moment, icke skall ske, om den
skattskyldige har att utgöra preliminär
A-skatt och således bestämmelserna
i 41 § 2 mom. äro tilllämpliga;
eller

5) då genom ändring i inkomstförhållandena eller av annat skäl ändrad
skatteform synes påkallad.

Föreslagen lydelse

liminära skatten. Jämkning skall
göras bland annat i följande fall,
nämligen

1) då skattskyldig har att erlägga
preliminär A-skatt och enligt
underrättelse från länsstyrelsen sådan
ändring har skett i den skattskyldiges
civilstånd, vartill hänsyn
skall tagas vid taxering eller debitering
under året efter inkomståret; 2)

då skattskyldig gör sannolikt
eller det annars för myndigheten
framstår såsom troligt, att den
preliminära skatten till följd av
ändring i inkomst eller i avdrag för
omkostnader i förvärvskälla eller
beträffande allmänna avdrag eller
av annan anledning kommer att
avvika från motsvarande slutliga
skatt;

4) då skattskyldig visar eller
myndigheten annars får kännedom
om att den skattskyldiges skatteförmåga
har blivit väsentligt nedsatt
av anledning, som anges i 50 §
2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370). Jämkning av skäl,
som anges i tredje stycket nämnda
moment, skall dock inte ske, om
den skattskyldige skall betala preliminär
A-skatt och således bestämmelserna
i 41 § 2 mom. är
tillämpliga; eller

I fall, som under 3) sägs, bör såvitt
angår preliminär A-skatt jämkning
vidtagas allenast då på grund
av jämkningen preliminär skatt
komme att uttagas med minst en
femtedel högre eller lägre belopp

1 fall, som avses i första stycket
under 3), bör såvitt angår preliminär
A-skatt jämkning vidtagas
bara då på grund av jämkningen
preliminär skatt skulle uttagas
med minst en femtedel högre eller

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

än som utan jämkning skulle erläggas,
dock att jämkning icke
skall ske då ändringen i den preliminära
skatten understiger tjugufem
kronor. Jämkning av preliminär
B-skatt i nyss angivna fall bör
göras allenast då påräknelig inkomst
med minst en femtedel
över- eller understiger den tidigare
antagna inkomsten, dock med
minst sexhundra kronor.

Oaktat vad i föregående stycke
sägs, må jämkning verkställas om
skillnaden mellan slutlig och eljest
utgående preliminär skatt komme
att hliva mer betydande eller fråga
är om nedsatt skatteförmåga eller
annan särskild omständighet.

Erhåller lokal skattemyndighet
genom anmälan av skattskyldig eller
eljest vetskap om att preliminär
skatt blivit obehörigen eller med
oriktigt belopp påförd eller att
felaktighet ägt rum vid utskrivandet
av debetsedel, skall myndigheten
vidtaga den jämkning av
nämnda skatt, som i följd härav
må erfordras.

Innan jämkning äger rum, skall
den skattskyldige beredas tillfälle
att yttra sig, där detta icke uppenbarligen
är obehövligt.

Jämkning må icke verkställas
efter inkomstårets utgång med
mindre den preliminära skatten
därigenom nedsättes. Ansökan om
sådan jämkning skall av skattskyldig
ingivas före utgången av april
månad året näst efter inkomståret.

2 m o m. Har skattskyldig inbetalt
preliminär skatt med belopp,
som beräknas överskjuta motsvarande
slutliga skatt med minst en
femtedel av sistnämnda skatt, dock
minst etthundra kronor, skall efter
beslut av den lokala skattemyndigheten
i samband med jämkning det
överskjutande beloppet återbetalas
till den skattskyldige på sätt i 68 §

Föreslagen lydelse

lägre belopp än som utan jämkning
skulle erläggas. Jämkning av
preliminär B-skatt i nyss angivna
fall bör göras bara då påräknelig
taxerad inkomst med minst en
femtedel över- eller understiger
den tidigare antagna inkomsten,
dock med minst 2 000 kronor.

Oavsett vad som sägs i föregående
stycke, får jämkning verkställas
om skillnaden mellan slutlig
och annars utgående preliminär
skatt skulle bli mer betydande eller
det är fråga om nedsatt skatteförmåga
eller annan särskild omständighet.

Får lokal skattemyndighet genom
anmälan av skattskyldig eller
annars vetskap om att preliminär
skatt har blivit påförd obehörigen
eller med oriktigt belopp eller att
felaktighet har ägt rum vid utskrivandet
av skattsedel, skall myndigheten
vidtaga den jämkning av
nämnda skatt, som kan behövas.

Innan jämkning äger rum, skall
den skattskyldige beredas tillfälle
att yttra sig, om detta inte uppenbarligen
är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas efter
inkomstårets utgång med mindre
den preliminära skatten därigenom
nedsätts. Ansökan om sådan
jämkning skall av skattskyldig
inges före utgången av april
månad året efter inkomståret.

2 m o m. Har skattskyldig inbetalt
preliminär skatt med belopp,
som beräknas överskjuta motsvarande
slutliga skatt med minst en
femtedel av sistnämnda skatt, dock
minst 500 kronor, skall efter beslut
av den lokala skattemyndigheten
i samband med jämkning
det överskjutande beloppet återbetalas
till den skattskyldige på

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

1 mom. sägs utan avvaktan ä debitering
av den slutliga skatten. Då
särskilda omständigheter därtill
föranleda, må lokal skattemyndighet
besluta om återbetalning av för
mycket crlagd preliminär skatt,
även om den inbetalda preliminärskattcn
icke överstiger den beräknade
slutliga skatten på sätt nyss
angivits.

Har genom skatteavdrag innehållits
större belopp än som enligt
meddelat beslut om jämkning skall
under den närmast följande uppbördstermincn
inbetalas, skall arbetsgivaren
skyndsamt mot kvitto
tillhandahålla arbetstagAen vad
sålunda för mycket innehållits.

1 m o m. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga
blivit på
grund av arbetslöshet eller sjukdom
eller eljest oförvållat nedsatt,
må av lokal skattemyndighet erhålla
anstånd med erläggande av
preliminär B-skatt, kvarstående
skatt eller tillkommande skatt,
som förfaller till betalning under
högst två av de uppbördsterminer,
vilka utlöpa närmast efter det ansökan
om anstånd gjorts. Anståndet
må avse hela skatten eller del
därav. Anståndstiden må bestämmas
till längst ett år efter utgången
av den månad, under vilken
den första av nyssnämnda terminer
infaller.

Föreslagen lydelse

det sätt som anges i 68 § 1 mom.
utan avvaktan på debitering av
den slutliga skatten. Då särskilda
omständigheter föranleder det, får
lokal skattemyndighet besluta om
återbetalning av för mycket erlagd
preliminär skatt, även om den inbetalda
preliminärskatten inte
överstiger den beräknade slutliga
skatten på det sätt som nyss har
angivits.

Har genom skatteavdrag innehållits
större belopp än som enligt
meddelat beslut om jämkning
skall inbetalas under den närmast
följande uppbördsmånaden, skall
arbetsgivaren skyndsamt mot kvitto
tillhandahålla arbetstagaren vad
som har innehållits för mycket.

1 m o m. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga
har blivit nedsatt
på grund av arbetslöshet eller
sjukdom eller annars oförvållat,
får av lokal skattemyndighet beviljas
anstånd med erläggande av
preliminär B-skatt, kvarstående
skatt eller tillkommande skatt. Ansökan
om anstånd skall för att
kunna prövas ha kommit in senast
den dag då den skatt, som ansökningen
avser, senast skall betalas.
Beslut om anstånd får meddelas i
fråga om skatt som skall betalas
under de två uppbördsmånader,
vilka utlöper närmast efter det ansökan
om anstånd har gjorts.

Anståndet får avse hela skatten
eller en del av den. Anståndstiden
får bestämmas till längst ett år.
Avser anståndet skatt, som skall
betalas under två uppbördsmånader,
skall anståndstiden räknas
från utgången av den först infallande
uppbördsmånaden.

2 Riksdagen 1978179. 6 sami. Nr 50

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

2 m o m. Värnpliktig, sorn inryckt
till militärtjänstgöring och
vars skattebetalningsförmåga till
följd härav blivit nedsatt, må av
lokal skattemyndighet erhålla anstånd
med erläggande av preliminär
B-skatt, kvarstående skatt eller
tillkommande skatt, som förfaller
till betalning under uppbördstermin,
vilken helt eller delvis infaller
under tiden för militärtjänstgöringen
eller under tiden därefter,
dock senast under tredje kalendermånaden
efter den då tjänstgöringen
upphör. Anståndet må avse
hela skatten eller del därav. Anståndstiden
må bestämmas till
längst ett år efter utgången av den
månad, varunder den uppbördstermin
infaller som anståndet avser,
dock att anstånd därutöver må
beviljas för tiden intill dess den
värnpliktige efter beviljad ledighet
för återgång till civil verksamhet
(hempermittering) eller hemförlovning
varit fri från tjänstgöring tre
kalendermånader i följd.

Föreslagen lydelse

2 mom. Värnpliktig, som har
ryckt in till militärtjänstgöring och
vars skattebetalningsförmåga till
följd härav har blivit nedsatt, får
av lokal skattemyndighet beviljas
anstånd med erläggande av preliminär
B-skatt, kvarstående skatt
eller tillkommande skatt, 50m skall
betalas under uppbördsmånad, vilken
helt eller delvis infaller under
tiden för militärtjänstgöringen
eller under tiden däreftcr dock
senast under tredje kalendermånaden
efter den då tjänstgöringen
upphör. Anståndet får avse hela
skatten eller en del av den. Anståndstiden
får bestämmas till
längst ett år. Anstånd får dock
därutöver beviljas för tiden intill
dess den värnpliktige efter beviljad
ledighet för återgång till civil
verksamhet (hempermittering) eller
hemförlovning har varit fri
från tjänstgöring tre kalendermånader
i följd.

3 m o m. Anstånd må, utom i
fall som avses i 1 mom. vid 7),
meddelas att gälla längst intill dess
två månader förflutit från dagen
för beslut med anledning av ansökningen
eller besvären. Meddelat
anstånd må omedelbart återkallas,
när skäl föreligger.

2 a mo m. Regeringen och myndighet
som regeringen har förordnat
att handlägga ärenden angående
tillämpning av avtal för undvikande
av dubbelbeskattning får
vid handläggningen av sådant
ärende medge skattskyldig anstånd
med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift
eller ränta.

3 mom. Anstånd får, utom i
fall som avses i 1 mom. vid 7),
meddelas att gälla längst intill dess
tre månader har förflutit från dagen
för beslut med anledning av
ansökningen eller besvären. Meddelat
anstånd får omedelbart återkallas,
när skäl föreligger.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

50 §

Beslut om anstånd enligt 48 §
och 49 § 1 mom. meddelas av den
lokala skattemyndighet, sorn utfärdat
debetsedel ä den skatt som
anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt 48 §
2 mom. skall ställas till den lokala
skattemyndighet, varom i första
stycket förmäles, samt ingivas eller
insändas till familjebidragsnämnden
i den kommun, som har att
utgiva familjebidrag enligt familjebidragsförordningen
den 29 mars
1946. Sådan ansökan bör av den
värnpliktige göras sä snart ske kan
och senast inom en månad efter
utgången av först infallande uppbördstermin,
som anståndet skall
avse. Har ansökan icke inkommit
till familjebidragsnämnden inom
tre månader efter militärtjänstgöringens
slut, må ansökningen icke
upptagas till prövning.

Beslut om anstånd enligt 48 §
eller 49 § 1 mom. meddelas av
den lokala skattemyndighet, som
har utfärdat skattsedel på den
skatt som anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt 48 §
2 mom. skall ställas till den lokala
skattemyndighet, som avses i
första stycket, samt inges eller insändas
till familjebidragsnämnden
i den kommun, som har att utge
familjebidrag enligt familjebidragslagen
(1946: 99). Sådan ansökan
bör av den värnpliktige göras
snarast möjligt och senast inom
en månad efter utgången av
först infallande uppbördsmånad,
som anståndet skall avse. Har ansökan
inte inkommit till familjebidragsnämnden
inom tre månader
efter militärtjänstgöringens slut,
får ansökningen inte upptagas till
prövning.

Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan
kostnad för denne.

I fråga om anstånd avseende
kvarstående skatt skola bestämmelserna
i 46 § 3 mom. andra och
tredje styckena samt 47 § äga motsvarande
tillämpning.

I fråga om anstånd avseende
kvarstående skatt skall bestämmelserna
i 46 § 3 mom. andra
och tredje styckena samt 47 §
tillämpas.

Sedan anstånd meddelats, må
den av anståndet omfattade skatten
icke indrivas under tiden för
anståndet, ej heller må restavgift
varom i 58 § sägs uttagas för skatten.

Är skattskyldig berättigad utfå
för mycket erlagd skatt, må denna
tagas i anspråk för gäldande av
restförd skatt, som med anståndet
avses.

Har anståndstiden gått till ända
utan att skatten till fullo guldits,
skall den skattskyldige erlägga
restavgift å den del av skatten,
som då återstod ogulden.

Sedan anstånd har meddelats,
får den av anståndet omfattade
skatten inte indrivas under tiden
för anståndet, ej heller får restavgift
uttagas för skatten.

Är skattskyldig berättigad att få
tillbaka för mycket erlagd skatt,
får denna tagas i anspråk för betalning
av skatt, som avses med
anståndet.

Har anståndstiden gått till ända
utan att skatten till fullo har betalats,
skall den skattskyldige erlägga
restavgift på den del av skatten,
som då var obetald.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

52 §*>

Uppbörd av skatt verkställes genom
postverket samt de penninginrättningar,
med vilka regeringen
därom träffat avtal.

Arbetsgivare skall för arbetstagare
ombesörja inbetalning av
skatt, som innehållits å dennes lön.

Skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall betalas genom
insättning på skattepostgirokonto
hos länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren
är registrerad för inbetalning
och redovisning av arbetstagares
skatt. År arbetsgivaren
ej registrerad, skall skatten betalas
till länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren
är bosatt.

Sådan preliminär A-skatt eller
kvarstående skatt, som ej har innehållits
genom skatteavdrag, preliminär
B-skatt samt tillkommande
skatt skall betalas genom insättning
på skattepostgirokonto hos
den länsstyrelse till vilken skatten
skall betalas enligt skattsedel.

Insättning enligt första eller
andra stycket kan göras också genom
inbetalning hos de banker,
med vilka regeringen har träffat
avtal därom.

Om arbetsgivare eller skattskyldig
ej vet till vilken länsstyrelse inbetalning
skall göras, skall skatten
sättas in på ett särskilt skattepostgirokonto
(centrala skattekontot).

Betalas skatt genom girering
från postgirokonto, skall skatten
anses vara inbetald den dag då
gireringshandlingarna kom in till
postanstalt. Statlig myndighet, som
använder det centrala redovisningssystemet
(system S) för betalning
av skatt, skall anses ha betalt
den dag då uppdrag att betala
skatten sändes till redovisningscentral
i systemet.

Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

53 §

1 m o m. Debiterad skatt samt
sådan preliminär A-skatt, som av
arbetsgivare innehållits med ledning
av debetsedel, skall, där ej
nedan i denna paragraf eller i 56 §

1 mom. Vid inbetalning av
skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall på inbetalningshandlingen
anges arbetsgivarens
namn och postadress.

9 Senaste lydelse 1974: 771.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

annorlunda stadgas, senast under
den uppbördstermin, då skatten
förfaller till betalning, medelst
skatteanvisning inbetalas å postanstalt
inom riket eller hos sådan
penninginrättning, varom i 52 §
sägs.

Inbetalning, som icke skall ske
på sätt i nästföljande stycke sägs,
må ock kunna fullgöras sålunda,
att skattebeloppet medelst girering
överföres till postgirokontorets
skatteavdelning. För att dylik inbetalning,
avseende viss uppbördstermin,
skall anses fullgjord under
denna termin, skall försändelse
innehållande gireringskort jämte
skatteanvisning eller skatteanvisningar
ävensom, i sistnämnda fall,
summerad förteckning över de
olika skattebeloppen hava inkommit
till postanstalt senast å terminens
sista dag.

Arbetsgivare med minst två arbetstagare
så ock annan arbetsgivare,
beträffande vilken den lokala
skattemyndigheten så förordnat,
skall inbetala under uppbördstermin
förfallande skatt, som innehållits
å arbetstagares lön och
som skall redovisas med skatteanvisning
enligt vad som föreskrives
i 55 §, sålunda, att det sammanlagda
skattebeloppet medelst inbetalningskort
eller gireringskort inbetalas
eller överföres till särskilt
skattepostgirokonto för länsstyrelsen
i länet. Arbetsgivare, varom
i detta stycke förmäles, må samtidigt
med inbetalning av arbetstagares
skatt inbetala jämväl arbetsgivaren
själv påförd preliminär och
kvarstående skatt. För att inbetalning
skall anses verkställd under
uppbördsterminen, skall inbetalningskortet
eller gireringskortet
hava inkommit till postanstalt senast
den 18 i den månad, under
vilken terminen infaller.

Skattskyldig, som önskar före
utgången av sista uppbördstermi -

Föreslagen lydelse

Länsstyrelsen får på ansökan av
arbetsgivare eller när särskilda
skäl föreligger besluta att skatt,
som innehålls genom skatteavdrag,
skall redovisas till länsstyrelsen
under särskilt redovisningsnummer.
Beslutet meddelas av den
länsstyrelse till vilken redovisning
skall lämnas under det särskilda
redovisningsnumret.

Vid inbetalning av skatt, som
avses i 52 § andra stycket, skall
på inbetalningshandlingen anges
den skattskyldiges namn och postadress,
person- eller organisationsnummer,
skattens beteckning samt
det år som skatten avser.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

nen under uppbördsåret erlägga
preliminär skatt med belopp utöver
vad som debiteras, må göra
detta medelst skatteanvisning, därvid
beloppet antecknas å därför
avsedd plats å anvisningen. Sådant
belopp skall, därest skattskyldig
icke inbetalar vid senare tillfälle
under uppbördsåret förfallande
skatt, avräknas härå.

2 mom. Sker inbetalning av
skatt medelst skatteanvisning å
postanstalt eller hos penninginrättning,
skall kvitto lämnas i överensstämmelse
med anvisningar ä
debetsedeln.

Vad nu sagts skall även gälla,
då skatt inbetalats i den ordning,
som i 1 mom. andra stycket sägs,
därvid det ankommer å postgirokontorets
skatteavdelning att till
den, som verkställt inbetalningen
eller gireringen, översända särskilt
kvitto beträffande varje skatteanvisning.

Kvitto, meddelat i annan ordning
än i överensstämmelse med
anvisningarna å debetsedeln, gäller
icke.

3 m o m.10 Då särskilda skäl
därtill äro må regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande,
riksskatteverket medgiva dels att
viss arbetsgivare eller viss grupp
av arbetsgivare må, utan att erlägga
sådan särskild avgift eller
restavgift som avses i 54 eller 58 §,
inbetala arbetstagares under uppbördstermin
förfallande skatt efter
utgången av samma termin eller,
beträffande arbetsgivare, som i 1
morn. tredje stycket sägs, efter den
18 i den månad, uppbördstcrminen
infaller, dels ock att viss arbetsgivare
eller viss grupp av arbetsgivare
må inbetala skatt för arbetstagare
i annan ordning än i denna
lag sägs.

Föreslagen lydelse

2 m o m. Länsstyrelsen får om
särskilda skäl föreligger medge att
arbetsgivare betalar och redovisar
skatt, som avses i 1 mom. första
stycket, inom viss tid efter den dag
dä skatten rätteligen skall betalas.
På skatt som betalas inom den
tiden utgår ej restavgift.

10 Senaste lydelse 1974: 771.

SkU 1978/79:50

N liv arande lydelse

Har skattskyldig eller annan arbetsgivare
än i 53 § 1 mom. tredje
stycket sägs försummat att inbetala
skatt under rätt uppbördstermin,
äger han att senast den 18 i
den månad, under vilken terminen
infallit, pä postanstalt inom riket
betala skatten med skatteanvisning,
varvid han skall erlägga särskild
avgift, utgörande för skattebelopp
om

högst 20 kronor .. 20 öre
över 20 men icke över 50 kronor
. . 50 öre

över 50 men icke över 100 kronor
. . 1 krona samt

över 100 kronor .. 1 krona för
varje påbörjat hundratal kronor.

Oavsett om inbetalning av skatt
avser en eller flera skatteposter,
vare högsta avgift etthundra kronor.

Sådan särskild avgift skall dock
icke erläggas av skattskyldig som
uppbär pension enligt lagen (1962:

381) om allmän försäkring.

Inbetalas skatt i den ordning,
som i första stycket sägs, skall
postanstalt lämna kvitto i enlighet
med vad i 53 § 2 mom. första
stycket finnes föreskrivet samt på
kvittot ange den erlagda särskilda
avgiften.

Då särskilda omständigheter
därtill föranleda, må länsstyrelse
förordna om återbetalning, helt eller
delvis, av avgift, som erlagts
enligt bestämmelserna i denna paragraf.

Föreslagen lydelse
§u

1 m o m. Arbetsgivare, som har
gjort skatteavdrag, skall utan anmaning
lämna uppgift (u p pbördsdeklaration)
om
detta till länsstyrelse som avses i
52 § första stycket. Sådan deklaration
skall lämnas senast den 18
i den uppbördsmånad som infaller
närmast efter utgången av den månad
under vilken skatteavdraget
gjordes.

Efter anmaning av länsstyrelsen
eller lokal skattemyndighet är
också den, som inte är deklarationsskyldig
enligt första stycket,
skyldig att avge uppbördsdeklaration.

Uppbördsdeklaration skall avges
på heder och samvete samt avfattas
på blankett enligt fastställt
formulär.

Uppbördsdeklaration skall upptaga 1)

arbetsgivarens personnummer,
organisationsnummer eller
särskilda redovisningsnummer;

2) uppgift om den tid för vilken
redovisning lämnas;

3) summan av de belopp som
har dragits av för skatt samt fördelning
av denna summa på preliminär
A-skatt och kvarstående
skatt;

4) summan av de lönebelopp på
vilka skatteavdrag för preliminär
A-skatt har beräknats.

2 m o m. Underlåter den som är
deklarationsskyldig enligt 1 mom.
första stycket att lämna uppbördsdeklaration
eller är deklaration
ofullständig, kan länsstyrelsen eller
lokal skattemyndighet anmana
den deklarationsskyldige att lämna
deklaration eller komplettera den.

3 mom. Har arbetsgivare, som
skall lämna uppbördsdeklaration
utan anmaning, underlåtit att fullgöra
denna skyldighet inom före -

u Senaste lydelse 1977:119.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skriven tid, påförs honom förseningsavgift
med 300 kronor.

Har den som anmanats att lämna
uppbördsdeklaration inte fullgjort
denna skyldighet inom tid,
som har angivits i anmaningen,
skall förseningsavgift påföras med
600 kronor.

Förseningsavgift får helt efterges
av länsstyrelsen om särskilda
skäl föreligger. Närmare föreskrifter
härom meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.

Arbetsgivare, som har att inbetala
innehållen skatt i den ordning
som föreskrives i 53 § 1 mom.
första eller andra stycket, skall på
skatteanvisning för preliminär Askatt,
som användes för inbetalningen,
ha angivit storleken av den
preliminära skatt som han har att
erlägga vid betalningstillfället för
den arbetstagare, som skatteanvisningen
avser. Inbetalar arbetsgivaren
icke innehållen skatt inom föreskriven
tid, skall han inom tid
som gäller för inbetalningen lämna
länsstyrelsen meddelande om
storleken av den innehållna skatt
som han sålunda bort inbetala.

Arbetsgivare, som har att inbetala
innehållen skatt i den ordning
som föreskrives i 53 § I mom.
tredje stycket, skall inom tid som
gäller för inbetalningen till länsstyrelsen
insända de skatteanvisningar,
som avse den till inbetalning
förfallna och innehållna skatten
i den mån sådana anvisningar
är tillgängliga för arbetsgivaren. På
varje skatteanvisning avseende preliminär
skatt skall arbetsgivaren
ha angivit storleken av den preliminära
skatt som sålunda skall inbetalas
för arbetstagaren.

Oavsett vad sorn föreskrives i

1 mom. Arbetsgivare med
högst fyra arbetstagare skall i uppbördsdeklaration
också för varje
arbetstagare ange namn och personnummer
samt skatteavdrag för
preliminär A-skatt. Länsstyrelsen
får när särskilda skäl föreligger
besluta att annan arbetsgivare skall
lämna sådana uppgifter för varje
arbetstagare vid redovisning enligt
54 § 1 mom. första stycket. Sådant
beslut skall upphävas av länsstyrelsen
när skäl för att vidhålla
det inte längre finns.

Bestämmelserna i denna lag om
uppbördsdeklaration gäller i tilllämpliga
delar uppgifter enligt
första stycket.

2 mom. Arbetsgivare skall för
varje arbetstagare med inbetalningskort
som anges i 33 § eller på
blankett enligt fastställt formulär
redovisa hur mycket som har dragits
av för kvarstående skatt. Därvid
gäller bestämmelserna om uppbördsdeklaration
i tillämpliga delar.

Vid redovisning enligt första
stycket får i stället för inbetalningskort
användas förteckning
enligt formulär, som länsstyrelsen
har godkänt efter förslag av arbetsgivaren.

Senaste lydelse 1974: 771.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

föregående stycke äger statlig eller
kommunal myndighet samt hushållningssällskap
med stadgar, som
fastställts av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer,
och skogsvårdsstyrelse efter anmälan
till länsstyrelsen, så ock annan
arbetsgivare, om han har
minst femtio arbetstagare, efter
tillstånd av länsstyrelsen insända
skatteanvisningar avseende preliminär
A-skatt endast en gång om
året inom tid som gäller för inbetalning
av skatt förfallande till betalning
under uppbördsterminen i
januari månad. Därvid skall arbetsgivaren
för varje arbetstagare
insända endast en skatteanvisning,
på vilken angivits det sammanlagda
beloppet av den preliminära Askatt
som innehållits för arbetstagaren
och som skall inbetalas i den
ordning som avses i 53 § 1 mom.
tredje stycket. Arbetsgivare skall
dessutom inom tid som gäller för
inbetalningen lämna länsstyrelsen
skriftligt meddelande om summan
innehållen preliminär skatt som
det åligger honom att inbetala i
nämnda ordning.

Då särskilda skäl äro därtill må
regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, riksskatteverket
lämna viss arbetsgivare eller viss
grupp av arbetsgivare tillstånd att
redovisa skatt för arbetstagare i
annan ordning än i andra eller
tredje stycket sägs.

1 mom. Inbetalas i annat fall
än i 53 § 1 mom. tredje stycket
eller 54 § sägs skatt medelst skatteanvisning
under tiden mellan två
uppbördsterminer, skall skatten
anses vara inbetald under den senare
av dessa terminer, såvida icke
av anteckning å inbetalningskort
eller gireringskort eller eljest fram -

Föreslagen lydelse

Riksskatteverket får på ansökan
av arbetsgivare medge att skatteavdrag
för kvarstående skatt redovisas
i annan ordning än som anges
i första eller andra stycket.

Preliminär B-skatt, som skattskyldig
har inbetalt utöver debiterat
belopp, skall avräknas på senare
under uppbördsåret förfallande
B-skatt i den mån den inte erläggs.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

går all inbetalningen avser skatt,
som förfallit till betalning under
en tidigare uppbördstermin.

2 mom. Till särskilt postgirokonto
(centrala skattekontot)
skall inbetalas eller
medelst girering överföras:

a) preliminär A-skatt, som arbetstagare
erlägger utöver vad som
innehållits genom skatteavdrag å
hans lön, eller preliminär B-skatt,
som skattskyldig utöver debiterat
belopp inbetalar efter utgången av
den sista uppbördsterminen under
uppbördsåret;

b) annan skatt än sådan som
skall inbetalas enligt 53 § 1 mom.
tredje stycket, därest inbetalning
sker av allenast en del av den
skatt, som förfallit till betalning
under uppbördstermin;

c) skatt, som icke kan inbetalas
på eljest föreskrivet sätt på grund
av att debetsedel eller för inbetalningen
erforderlig skatteanvisning
saknas; samt

d) annan skatt än sådan som
skall inbetalas enligt 53 § 1 mom.
tredje stycket, om den icke inbetalats
inom föreskriven tid men erlägges
innan indrivning sker.

Aven om arbetstagare vid anställning,
avsedd att vara kortare
tid än en vecka, överlämnat debetsedel
å preliminär A-skatt, må
arbetsgivaren till centrala skattekontot
inbetala för arbetstagaren
innehållen preliminär A-skatt.

Vid inbetalning av skatt som under
d) sägs skall samtidigt inbetalas
restavgift, varom i 53 § förmäles.

3 m o m. I fall som avses i 2
mom. första stycket b) eller c)
samt andra stycket skall följande
gälla.

Avser inbetalningen skatt, som
innehållits för arbetstagare, vars
anställning upphört före ingången
av månad, varunder nästföljande

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

uppbördstermin inträffar, skall inbetalningen
göras inom fjorton dagar
från det anställningen upphörde,
dock att annan arbetsgivare än
som avses i 53 § 1 mom. tredje
stycket icke må verkställa inbetalningen
senare än å nämnda uppbördstermin.
Länsstyrelsen må
medgiva anstånd med inbetalningen
till uppbördsterminens sista dag
eller, beträffande arbetsgivare som
avses i 53 § 1 mom. tredje stycket,
till den 18 i den månad under vilken
terminen infaller.

1 annat fall än i föregående
stycke sägs skall inbetalningen
verkställas senast under den uppbördstermin,
då skatten förfaller
till betalning, eller, såvitt angår
inbetalning från arbetsgivare som
avses i 53 § 1 mom. tredje stycket,
senast den 18 i den månad
under vilken terminen infaller.

Arbetsgivare, som icke inbetalat
skatt som nu avses inom tid som
föreskrives i andra eller tredje
stycket, skall inom en vecka efter
utgången av denna tid till länsstyrelsen
lämna skriftlig uppgift
om det skattebelopp som sålunda
hade bort inbetalas till det centrala
skattekontot.

4 mom. Skatt, som inbetalas
till centrala skattekontot, skall anses
vara inbetald den dag då inbetalningskort
eller försändelse
innehållande gireringskort inkommit
till postanstalt.

Vid inbetalningen skall å inbetalningskortet
eller gireringskortet
angivas den skattskyldiges namn,
debetsedelsnummer och postadress
ävensom skalteslag, uppbördsår
och uppbördstermin. Saknas uppgift
om debetsedelsnummer beträffande
fysisk person angives
den skattskyldiges mantalsskrivningsadress
och personnummer eller
födelsetid. Då arbetsgivare inbetalar
genom skatteavdrag inne -

Föreslagen lydelse

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse
hållen skalf, skall även arbetsgivarens
namn och adress angivas. Inbetalnings-
eller gireringskort får
ej avse mer än en skattskyldig och
en skattepost.

Då arbetsgivare till centrala
skattekontot har att vid samma
tillfälle inbetala skatt för flera arbetstagare,
må, oaktat vad nyss
sagts, inbetalningen ske i en post,
därest samtidigt insändes förteckning
över arbetstagarna utvisande
på envar av dem belöpande skattebelopp.
Till förteckningen, som
jämväl skall innehålla uppgifter i
enlighet med vad i nästföregående
stycke sägs, skall användas av
postverket tillhandahållen blankett.

Om arbetsgivare inbetalar endast
en del av innehållen skatt som
det ålegat honom att inbetala till
centrala skattekontot vid betalningstillfället,
skall på mottagardelen
av inbetalningskort eller gireringskort
som avses i första stycket
eller på förteckning enligt tredje
stycket lämnas skriftlig uppgift
om storleken av hela skattebeloppet.

5 mom. Har till centrala skattekontot
inbetalt belopp på grund
av bristfälliga identifieringsuppgifter
icke kunnat tillgodoföras skattskyldig
inom sju år efter utgången
av det uppbördsår, under vilket inbetalningen
skedde, skall beloppet
tillfalla statsverket.

Penninginrättning, som avses i
52 §, postanstalt och postgirokontorets
skatteavdelning skola redovisa
inbetald skatt till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall i den ordning
regeringen bestämmer anteckna
inbetald skatt för varje
skattskyldig samt upprätta restlängd.

Föreslagen lydelse

Har inbetalt skattebelopp på
grund av bristfälliga identifieringsuppgifter
inte kunnat tillgodoföras
skattskyldig inom sju år efter utgången
av det uppbördsår, under
vilket inbetalningen skedde, skall
beloppet tillfalla statsverket.

§13

Postverket redovisar inbetald
skatt till länsstyrelsen.

Länstyrelsen skall i den ordning
som föreskrivs av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer anteckna inbetald skatt
för varje skattskyldig samt upprätta
restlängd.

!3 Senaste lydelse 1974:771.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

1 m o m.14 Har skattskyldig eller
arbetsgivare som verkställt
skatteavdrag underlåtit att inbetala
skatt i tid och ordning, som
i 53 eller 54 § eller 56 § 3 mom.
sägs, skall restavgift utgå, beräknad
efter fyra öre för varje hel
krona av den del av skatten, som
sålunda icke erlagts, dock ej mindre
än tio kronor. Öretal som uppkommer
vid denna beräkning skall
jämnas till närmast högre hela
krontal.

Arbetsgivare, som avses i första
stycket, skall utöver restavgift erlägga
tilläggsavgift för varje påbörjad
tidrymd av sex månader utöver
den första efter utgången av
den uppbördsmånad, under vilken
skatten rätteligen skolat erläggas,
intill dess skatten inbetalas eller
ock fastställes till betalning av den
lokala skattemyndigheten. Tillläggsavgift
skall för varje sådan
tidrymd beräknas till fyra öre för
varje hel krona av den del av skatten,
som icke erlagts, dock ej mer
än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna
i denna lag om restavgift
tillämpas även i fråga om tillläggsavgift.

Vad i första och andra styckena
sägs skall i fall, som avses i 56 §

3 mom. andra stycket, gälla endast
om där angiven inbetalning
icke verkställts senast under den
uppbördstermin, som infaller närmast
efter utgången av den månad,
under vilken skatteavdraget
verkställts, eller, såvitt gäller inbetalning
från arbetsgivare som avses
i 53 § 1 mom. tredje stycket,
senast den 18 i den månad under
vilken nämnda uppbördstermin infaller.

Restavgift utgår även i fall då
arbetsgivare icke behörigen lämnat
uppgift om innehållen skatt
enligt 55 § eller 56 § 3 eller 4

Föreslagen lydelse
§

1 m o m. Har skattskyldig eller
arbetsgivare som gjort skatteavdrag
underlåtit att inbetala skatt i
tid och ordning, som är föreskriven
i denna lag, skall restavgift
utgå. Denna skall beräknas efter
fyra öre för varje hel krona av den
del av skatten, som sålunda inte
har erlagts, dock ej mindre än tio
kronor. Öretal som uppkommer
vid denna beräkning skall rundas
av till närmast högre hela krontal.

Arbetsgivare, som avses i första
stycket, skall utöver restavgift erlägga
tilläggsavgift för varje påbörjad
tidrymd av sex månader utöver
den första efter utgången av
den uppbördsmånad, under vilken
skatten rätteligen skolat erläggas,
intill dess skatten inbetalas eller
av den lokala skattemyndigheten
fastställs till betalning. Tilläggsavgift
skall för varje sådan tidrymd
beräknas till fyra öre för varje hel
krona av den del av skatten, som
inte har erlagts, dock ej mer än
tolv öre för hel krona. Bestämmelserna
i denna lag om restavgift
tillämpas även i fråga om tillläggsa
vgift.

44 Senaste lydelse 1978: 896.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mom. Avgiften utgår med två öre
för varje hel krona av skattebelopp,
för vilket uppgift sålunda
icke lämnats, dock ej med mindre
än tio kronor. Öre tal som uppkommer
vid denna beräkning skall
jämnas till närmast högre hela
krontal. I fall som avses i 56 § 3
mom. fjärde stycket utgår nu avsedda
restavgift endast om uppgiftsskyldigheten
icke fullgjorts senast
under den uppbördstermin
som avses i tredje stycket ovan.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med
inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits
emot enligt lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter.

59 §«

Det åligger utmätningsman att verkställa indrivning av skatt. Därvid
får utmätning och införsel äga rum enligt vad som sägs i 60 §.

Bestämmelserna om indrivning Bestämmelserna om indrivning
av skatt äga motsvarande tillämp- av skatt skall också tillämpas på

ning på indrivning av kvarskatte- indrivning av kvarskatteavgift,

avgift, restavgift, tilläggsavgift el- restavgift, tilläggsavgift, förse ler

ränta enligt denna lag. ningsavgift eller ränta enligt den na

lag.

68 §

4 m o m.16 Häftar den, som enligt
1 eller 2 mom. är berättigad

återbekomma erlagt skattebelopp

eller som är berättigad till ränta

enligt 69 § 1 mom. för restförd

skatt, äger han utfå allenast vad

som överstiger det oguldna belop pet

jämte därå belöpande restav gift.

Återstoden skall gottskrivas

honom till gäldande av den oguld na

skatten jämte restavgift och i

förekommande fall tillställas annan
länsstyrelse med motsvarande

tillämpning av bestämmelserna i 3

mom.

4 m o m. Har skattskyldig, som
enligt 1 eller 2 mom. är berättigad
få tillbaka erlagt skattebelopp eller
som är berättigad till ränta enligt
69 § 1 morn., inte betalt honom
påförd skatt inom i denna lag
föreskriven tid, äger han utfå endast
vad som överstiger det obetalda
beloppet och den restavgift
som belöper på detta. Återstoden
skall gottskrivas honom till betalning
av den obetalda skatten och
restavgiften samt i förekommande
fall tillställas annan länsstyrelse
med tillämpning av bestämmelserna
i 3 mom.

is Senaste lydelse 1974: 853.
16 Senaste lydelse 1978:201.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

Vad i föregående stycke stadgas
skall äga motsvarande tillämpning
då skattskyldig, vilken enligt 1
mom. är berättigad återbekomma
erlagd preliminär skatt eller ränta
enligt 69 § 1 morn., har att gälda
tillkommande skatt, som debiterats
på grund av taxering för inkomst
eller förmögenhet för det år vartill
den preliminära skatten hänför
sig eller på grund av sådant beslut
om skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen som
avser samma taxering. Har, då
återbetalning enligt 1 mom. skall
ske, den tillkommande skatten
icke påförts men kan med fog antagas,
att sådan skatt kommer att
påföras på grund av beslut av skatterätt
om höjd taxering eller om
eftertaxering eller avgift som nyss
sagts eller av länsstyrelse om höjd
debitering eller av lokal skattemyndighet
om rättelse av taxeringslängd
eller höjd debitering,
må den preliminära skatten eller
räntan innehållas i avbidan på att
tillkommande skatt påföres.

2 m o m.17 På skatt, kvarskatteavgift,
respitränta och anståndsränta,
som återbetalas enligt 68 §

2 morn., och vid utbetalning av
skatt eller ränta, som innehållits
med stöd av 68 § 4 mom. andra
stycket, utgår ränta (r e s t i t utionsränta).
Vid ränteberäkningen
gälla i tillämpliga delar bestämmelserna
i 32 § första stycket.

Vid beräkning av restitutionsränta
att ränta utgår på belopp, som
senast under taxeringsåret erlagts
som preliminär skatt, från utgången
av taxeringsåret och på annat

Föreslagen lydelse

Vad i föregående stycke stadgas
skall också tillämpas då skattskyldig,
vilken enligt 1 mom. är berättigad
få tillbaka erlagd preliminär
skatt eller ränta enligt 69 §
1 morn., har att betala tillkommande
skatt, som har debiterats
på grund av taxering för inkomst
eller förmögenhet för det år vartill
den preliminära skatten hänför
sig eller på grund av sådant
beslut om skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen
(1956: 623) som avser samma taxering.
Har, då återbetalning enligt
1 mom. skall ske, den tillkommande
skatten inte påförts men kan
med fog antagas, att sådan skatt
kommer att påföras på grund av
beslut av skatterätt om höjd taxering
eller om eftertaxering eller
avgift som nyss har sagts eller av
länsstyrelse eller av lokal skattemyndighet
om höjd debitering eller
om rättelse av skattelängd, får
den preliminära skatten eller räntan
innehållas i avvaktan på att
tillkommande skatt påförs.

2 mom. På skatt, kvarskatteavgift,
respitränta och anståndsränta,
som återbetalas enligt 68 §
2 morn., och vid utbetalning av
skatt eller ränta, som har innehållits
med stöd av 68 § 4 mom. andra
stycket, utgår ränta (restitutionsränta).
Vid ränteberäkningen
gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 32 § första
stycket,
gäller i övrigt,

att ränta utgår på belopp, som
senast under taxeringsåret har betalts
som preliminär skatt, från utgången
av taxeringsåret och på an -

*7 Senaste lydelse 1975: 1179.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

belopp från utgången av den månad,
då det betalats;

att, därest skatt betalts före
uppbördstermin, då skatten förfallit
till betalning, skatten anses som
erlagd under nämnda uppbördstermin; att,

därest skatten betalts i flera
poster och restitutionen avser allenast
viss del av det sammanlagda
skattebeloppet, det för mycket erlagda
beloppet avräknas mot det
eller de belopp som sist guldits;

Föreslagen lydelse

nät belopp från utgången av den
månad, då det har betalts;

att, om skatt har betalts före
den uppbördsmånad, då skatten
har förfallit till betalning, skatten
anses som betald under nämnda
uppbördsmånad;

att, om skatten har betalts i flera
poster och restitutionen avser
endast viss del av det sammanlagda
skattebeloppet, det för mycket
betalda beloppet avräknas mot det
eller de belopp som sist har be -

talts;

att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas; samt
att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Har beslut som föranlett restitutionsränta
ändrats på sådant sätt
att ränta icke skulle ha utgått eller
utgått med lägre belopp, om
ändringsbeslutet beaktats vid ränteberäkningen,
är den skattskyldige
pliktig återbetala vad han sålunda
uppburit för mycket. Bestämmelserna
i denna lag om tillkommande
skatt äga motsvarande
tillämpning beträffande restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilt
fall föreskrivas i 75 § femte stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

Har beslut som föranlett restitutionsränta
ändrats på sådant sätt
att ränta inte skulle ha utgått eller
utgått med lägre belopp, om
ändringsbeslutet hade beaktats vid
ränteberäkningen, är den skattskyldige
skyldig att återbetala vad
han sålunda har uppburit för mycket.
Bestämmelserna i denna lag
om tillkommande skatt skall också
tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilt
fall föreskrivs i 75 a § fjärde stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

75 § första stycket
Underlåter arbetsgivare utan
skälig anledning att vederbörligen
fullgöra sin skyldighet att verkställa
skatteavdrag, är han jämte
arbetstagaren ansvarig för skatt,
vilken skatteavdraget skolat avse,
till belopp som svarar mot vad han
underlåtit att avdraga. Lokal skattemyndighet
som utfärdat eller
haft att utfärda arbetstagarens debetsedel
beslutar om arbetsgivarens
ansvarighet i nämnda fall.

75 §

Om arbetsgivare utan skälig anledning
underlåter att göra avdrag
för preliminär eller kvarstående
skatt, är han ansvarig för skatt,
som skatteavdraget skulle ha avsett,
till belopp som svarar mot
vad han har underlåtit att avdraga.
Gäller arbetsgivarens ansvarighet
på grund av underlåtenhet att
göra avdrag för preliminär skatt
arbetstagare, som ej är känd, skall
vad arbetsgivaren har underlåtit
att avdraga anses utgöra 40 procent
av den lön på vilken skatteavdrag
skulle ha gjorts.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fråga om arbetsgivares betalningsskyldighet
enligt första stycket
skall prövas av den lokala
skattemyndighet som har eller
skulle ha utfärdat arbetstagarens
skattsedel. Om arbetstagaren ej är
känd, skall dock frågan prövas av
den lokala skattemyndighet som
skall debitera slutlig skatt för arbetsgivaren
för det inkomstår under
vilket skatteavdraget skulle ha
gjorts.

Aläggs betalningsskyldighet arbetsgivare
på grund av underlåtenhet
att göra avdrag för preliminär
skatt, innan slutlig skatt har
debiterats för det inkomstår under
vilket skatteavdraget skulle ha
gjorts, skall betalningsskyldighet
för skattebeloppet åläggas också
arbetstagaren, om han är känd.
Beloppet får indrivas hes arbetstagaren
i samma ordning som gäller
för rest förd skatt.

Om arbetstagare blir känd först
sedan betalningsskyldighet har
ålagts arbetsgivaren, men före debiteringen
av slutlig skatt som avses
i tredje stycket, skall betalningsskyldighet
för skattebeloppet
åläggas arbetstagaren. Blir arbetstagaren
känd senare än som har
sagts nu skall beslut meddelas om
hur stor del av arbetstagarens
kvarstående eller tillkommande
skatt som omfattas av arbetsgivarens
betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall
som avses i tredje eller fjärde stycket
åläggas arbetstagaren också efter
det att slutlig skatt har debiterats,
om det med fog kan antagas
att tillkommande skatt kommer
att påföras honom.

75 § andra—sjätte styckena18 75 a §

Sedan beslut fattats enligt första Har betalningsskyldighet enligt
stycket må krav på erläggande av 75 § ålagts både arbetsgivare och

18 Senaste lydelse av 75 § femte stycket 1974: 853.

3 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 50

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

skattebeloppet riktas mot såväl arbetsgivaren
som arbetstagaren.
Vistas arbetstagaren på känd ort
inom riket, må arbetsgivaren krävas
endast om det kan antagas att
arbetstagaren underrättats om sin
skyldighet att erlägga skattebeloppet.
Beloppet må indrivas hos arbetstagaren
i samma ordning som
gäller för restförd skatt.

Efterkommer arbetsgivaren icke
anmodan att erlägga beloppet, må
detsamma uttagas i den ordning
som stadgas i fråga om indrivning
av skatt, dock att införsel ej må
beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare,
som har att erlägga mot underlätet
skatteavdrag svarande belopp,
är tillika skyldig att å beloppet erlägga
restavgift.

Därest arbetsgivare efter besvär
över lokal skattemyndighets beslut
funnits icke vara ansvarig för arbetstagares
skatt, skall länsstyrelsen
till arbetsgivaren återbetala
skatt, som denne erlagt för arbetstagaren,
samt erlagd restavgift. På
skattebeloppet utgår restitutionsränta.
Häftar arbetsgivare för restförd
skatt eller arbetstagares skatt,
för vilken han funnits ansvarig,
äger han dock utfå endast vad som
överstiger det obetalda skattebeloppet
och restavgift. I fråga om
ränteberäkningen gälla i tillämpliga
delar bestämmelserna i 69 §
2 mom.

Har arbetstagares skatt uttagits
hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto
överlämnas till arbetsgivaren,
nämnda förhållande anmärkas
å indrivningskvittot.

Föreslagen lydelse

arbetstagare och vistas arbetstagaren
på känd ort inom riket, får
arbetsgivaren krävas endast om
det kan antagas att arbetstagaren
har underrättats om sin skyldighet
att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren inte
anmodan att betala beloppet, får
det uttagas i den ordning som stadgas
i fråga om indrivning av skatt.
Införsel får dock ej beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare,
som är skyldig att betala mot underlätet
skatteavdrag svarande belopp,
skall också betala restavgift
på beloppet.

Om arbetsgivare efter besvär
över lokal skattemyndighets beslut
har funnits inte vara ansvarig för
arbetstagares skatt, skall länsstyrelsen
till arbetsgivaren återbetala
skatt, som han har betalat för arbetstagaren,
samt betald restavgift.
På skattebeloppet beräknas
restitutionsränta. Står arbetsgivare
i skuld för restförd skatt eller arbetstagares
skatt, för vilken betalningsskyldighet
har ålagts honom,
har han dock rätt att få Ut endast
vad som överstiger det obetalda
skattebeloppet och restavgift. I
fråga om ränteberäkningen gäller
i tillämpliga delar bestämmelserna
i 69 § 2 mom.

Har arbetstagares skatt uttagits
hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto
överlämnas till arbetsgivaren,
nämnda förhållande anmärkas
på indrivningskvittot.

77 §

Har arbetsgivare verkställt skat- Har arbetsgivare gjort skatteavteavdrag
men icke inbetalat det in- drag men inte inbetalat det inne nehållna

beloppet i tid och ord- hållna beloppet i tid och ordning,

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

ning, sorn i 53 eller 54 § eller 56 §
3 mom. sägs, må beloppet indrivas
hos arbetsgivaren i samma ordning
som gäller för restförd skatt.

Föreslagen lydelse

som är föreskriven i denna lag, får
beloppet indrivas hos arbetsgivaren
i samma ordning som gäller för
restförd skatt.

Arbetstagaren är fri från betalningsansvar för motsvarande skattebelopp.

83 §»

Hörsammar icke skattskyldig
anmaning att avlämna preliminär
självdeklaration eller att fullständiga
sådan deklaration eller att för
jämkning inkomma med för den
skattskyldige utfärdad debetsedel
på preliminär skatt, eller
underlåter någon att hörsamma
anmaning enligt 19 §, eller

underlåter arbetsgivare, som är
skyldig verkställa skatteavdrag, att
fullgöra sådan skyldighet eller
verkställer han skatteavdrag med
för lågt belopp, eller
fullgör arbetsgivare icke vad honom
åligger enligt 43 eller 78 §,

äger den lokala skattemyndigheten
eller länsstyrelsen förelägga
den försumlige vite. Vite får ej bestämmas
under femhundra kronor.

Hörsammar inte skattskyldig anmaning
att avlämna preliminär
självdeklaration eller att komplettera
sådan deklaration eller att för
jämkning inkomma med för den
skattskyldige utfärdad skattsedel
på preliminär skatt, eller
underlåter någon att hörsamma
anmaning enligt 19 eller 54 §, eller
underlåter arbetsgivare, som är
skyldig att göra skatteavdrag, att
fullgöra sådan skyldighet eller gör
han skatteavdrag med för lågt belopp,
eller

fullgör arbetsgivare inte vad
som åligger eller åläggs honom enligt
43 §, 55 § / mom. första stycket
eller 78 §,
får den lokala skattemyndigheten
eller länsstyrelsen förelägga
den försumlige vite. Vite får ej bestämmas
under femhundra kronor.

Vite får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej
heller tjänsteman i tjänsten.

Om uttagande av förelagt vite förordnar länsskatterätten efter anmälan
av riksskatteverket, länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten.

Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen
(1956: 623) prövas fråga om uttagande av den skatterätt som är behörig
enligt nämnda lag.

Har ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdömande
därav, får vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter
det anmälan enligt tredje stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet
icke anses hava förfallit därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömas fråga,
huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas.

»Senaste lydelse 1978:318.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

86 S

1 morn.20 Talan får ej föras
mot länsstyrelses beslut enligt 85 §
1 mom. andra stycket. Ej heller
får talan förås mot annat beslut av
länsstyrelse i fråga om anstånd
med inbetalning av skatt eller mot
länsstyrelses beslut rörande framställning
om försättande i konkurs,
ackordsförslag, avskrivning av
skatt, revision enligt 78 § 1 mom.
eller föreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsstyrelse
än som avses i första stycket föres
talan hos kammarrätten genom
besvär.

2 morn.21 Mot riksskatteverkets
beslut enligt 78 § 1 mom. om
revision eller varigenom vite har
förelagts får talan ej förås.

1 m o m. Talan får ej föras mot
länsstyrelses beslut enligt 55 § 1
mom. första stycket, 55 § 2 mom.
andra stycket eller 85 § 1 mom.
andra stycket. Ej heller får talan
förås mot annat beslut av länsstyrelse
i fråga om anstånd med
inbetalning av skatt eller mot länsstyrelses
beslut rörande framställning
om försättande i konkurs,
ackordsförslag, avskrivning av
skatt, revision enligt 78 § 1 mom.
eller föreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsstyrelse
än som avses i första stycket förs
talan hos kammarrätten genom
besvär.

2 mom. Har riksskatteverket
beslutat om revision eller föreläggande
av vite får talan ej föras
mot beslutet. Talan får ej heller
föras mot beslut enligt 49 § 2 a
mom. eller 55 § 2 mom. tredje
stycket.

Anvisningar

till 39 §

4. Föreligga särskilda svårigheter
för arbetsgivare att göra skatteavdrag
för kvarstående skatt,
äger den lokala skattemyndigheten
medgiva, att dylikt avdrag icke
verkställes. Svårighet att göra
skatteavdrag för sådan skatt kan
vara för handen, om lön utbetalas
för kvartal eller halvår eller eljest
vid sådana tidpunkter, att genom
skatteavdrag innehållna medel
icke förslå att gälda kvarstående
skatt under vederbörlig uppbördstermin.

Såväl arbetsgivare som arbetstagare
kunna göra framställning

4. Föreligger särskilda svårigheter
för arbetsgivare att göra skatteavdrag
för kvarstående skatt, får
den lokala skattemyndigheten
medge, att sådant avdrag inte görs.
Svårighet att göra skatteavdrag
för sådan skatt kan vara för handen,
om lön utbetalas för kvartal
eller halvår eller annars vid sådana
tidpunkter, att genom skatteavdrag
innehållna medel inte förslår
att betala kvarstående skatt under
vederbörlig uppbördsmånad.

Såväl arbetsgivare som arbetstagare
kan göra framställning om

20 Senaste lydelse 1978: 318.

21 Senaste lydelse 1978:318.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

om befrielse från skatteavdrag.
Har arbetsgivare begärt befrielse
från att verkställa skatteavdrag,
skall arbetstagare, som beröres av
framställningen, eller ombud för
denne höras däröver.

Vid prövning av arbetsgivares
ansökan om befrielse från skyldighet
att verkställa skatteavdrag
skall särskilt beaktas intresset för
arbetstagare att erhålla en bekväm
skattebetalningsform och för det
allmänna att ernå en effektiv utskyldsbetalning.

till 45 §

4. Med inkomst, varom i 45 §

1 mom. andra stycket sägs, bör vid
jämkning i hemortskommunen som
regel förstås den sammanräknade
nettoinkomsten vid taxering till
statlig inkomstskatt, i förekommande
fall minskad med utgift för
periodiskt understöd och pensionsförsäkringspremie.

Denna lag träder i kraft

två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit
från trycket i Svensk författningssamling såvitt gäller 13 §, 17 §

1 morn., 27 § 1 morn., 49 § 2 a och 3 mom. samt 75 och 75 a §§,

den 1 januari 1980 såvitt gäller 2 § 2 morn., 10 §, rubriken närmast
före 22 §, 23 §, 24 § 2 morn., 26 och 28 §§, 31 §, 33—38 §§, 39 § 1
morn., 40 och 42 §§, 43 §, 45 § 1 och 2 morn., 46 och 47 §§, 48 § 1 och

2 morn., 50—57 §§, 58 § 1 morn., 59 §, 68 § 4 morn., 69 § 2 morn., 77,
78, 83, 84 och 86 §§, punkt 4 av anvisningarna till 39 §, anvisningarna
till 40 §, punkt 4 av anvisningarna till 45 § samt anvisningarna till 46 §.

I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

1. Äldre bestämmelser i 13 §, 17 § 1 morn., 24 § 2 morn., 26 §, 43 §
1 morn., 45 § 1 morn., 47 §, 53 § 3 morn., 55 §, 56 § 3 morn., 58 § 1
mom. tredje och fjärde styckena samt punkt 4 av anvisningarna till
45 § gäller fortfarande när fråga är om preliminär skatt som skall avräknas
på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare.

2. Äldre bestämmelser i 23,31,33 och 38 §§, 48 § 1 och 2 morn., 50 och
52 §§, 53 § 1 och 2 morn., 54 §, 56 § 1, 2 och 4 mom. samt 69 § 2 mom.
gäller fortfarande dels när fråga är om preliminär skatt som skall av -

Föreslagen lydelse

befrielse från skatteavdrag. Har
arbetsgivare begärt befrielse från
att göra skatteavdrag, skall arbetstagare,
som berörs av framställningen,
eller ombud för denne höras
i frågan.

Vid prövning av arbetsgivares
ansökan om befrielse från skyldighet
att göra skatteavdrag skall särskilt
beaktas intresset för arbetstagare
att få en bekväm skattebetalningsform
och för det allmänna
att få en effektiv skattebetalning.

SkU 1978/79:50

räknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare,
dels när fråga är om tillkommande skatt som enligt fördelning förfaller
till betalning under november 1979 och januari 1980. Äldre bestämmelser
i 56 § 2 mom. gäller dock ej i fråga om skatt som betalas efter
den 18 januari 1980.

3. Äldre bestämmelser i 56 § 5 mom. gäller fortfarande i fråga om
belopp som har inbetalts under år 1979 eller tidigare.

4. Äldre bestämmelser i 75 § gäller fortfarande i stället för de nya
bestämmelserna i 75 och 75 a §§ såvitt gäller skatt för vilken skatteavdrag
skulle ha verkställts före lagens ikraftträdande i denna del.

SkU 1978/79:50

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)1
dels att 129 § 6 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 1 morn., 16 § 4 morn., 35 och 36 §§, 43 § 1 och 2 morn.,
68 och 72 a §§, 129 § 1 och 5 morn., 130 §, 174 § 4 mom. samt 184, 185
och 189 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1 morn.2 I denna lag förstås med

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig
inkomstskatt;

förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 §
kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt

särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall
verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering
innefattas under benämningen årlig taxering.

Till den årliga taxeringen hän- Till den årliga taxeringen hänför
es varje beslut som skall an- förs också vad som enligt 68 §

tecknas i taxeringslängd enligt vad skall antecknas i skattelängden i

därom föreskrivits. fråga om annat än inkomsttaxe ring

eller förmögenhetstaxering.

16 §

4 m o m.3 För varje person som 4 m o m. I de fall som förekan
antagas bliva taxerad upprät- skrivs av regeringen eller myndig tar

länsstyrelsen särskild handling het som regeringen bestämmer

(taxeringsavi) enligt fast- upprättar länsstyrelsen eller lokal

ställt formulär. skattemyndighet för skattskyldig

särskild handling (taxeringsavi)
enligt fastställt formulär.

35 §*

Självdeklaration, som avgives Självdeklaration, som skall avulan
anmaning, skall, jämte tillhö- ges utan anmaning, och därtill hörande
handlingar, avlämnas till rande handlingar skall lämnas till

länsstyrelse eller till lokal skatte- länsstyrelse eller lokal skattemyn myndighet

eller ock till ordföran- dighet.

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

2 Senaste lydelse 1974: 773.

3 Senaste lydelse 1977:118.

4 Senaste lydelse 1972: 83.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

den i vederbörande taxeringsnämnd.

Har på föranstaltande av eller i
samråd med länsstyrelsen i kommun
vidtagits särskild anordning
för mottagande av deklarationer,
må deklaration till ledning för
taxering inom länet i enlighet därmed
avlämnas.

Deklarationsskyldig, från vilken
självdeklaration icke inkommit inom
föreskriven tid, må anmanas
att avgiva självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration
icke så upprättad, som i denna lag
föreskrives, må den deklarationsskyldige
anmanas att inkomma
med felande uppgift eller, där deklarationen
är i väsentliga avseenden
bristfällig, med ny, på behörigt
sätt upprättad deklaration.

Innan anmaning utfärdas, bör
den deklarationsskyldige, om detta
kan ske utan olägenhet, på
lämpligt sätt erinras om deklarationsskyldigheten.
Sådan erinran
erfordras ej om den deklarationsskyldige
före den dag då han rätteligen
skulle ha lämnat deklaration
tillställts förtryckt deklarationsblankett
eller särskild skrivelse
om deklarationsskyldigheten.

1 morn.8 Envar, som utbekommit
utdelning å aktier i
svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap.

8 § aktiebolagslagen (1975: 1385)
eller lagen (1970: 596) om förenklad
aktiehantering icke är tillämplig,
så ock envar, som här i riket
utbekommit

a) utdelning å andelar i svensk
ekonomisk förening, svensk aktie -

Föreslagen lydelse

Har i kommun för mottagande
av deklarationer vidtagits särskild
anordning, som har godkänts av
länsstyrelsen, får deklaration lämnas
i enlighet därmed.

§5

Deklarationsskyldig, från vilken
självdeklaration icke har inkommit
inom föreskriven tid, får anmanas
att avge självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration
icke så upprättad, som i denna lag
föreskrivs, får den deklarationsskyldige
anmanas att inkomma
med felande uppgift eller, där deklarationen
är i väsentliga avseenden
bristfällig, med ny, på behörigt
sätt upprättad deklaration.

1 m o m. Envar, som har utbekommit
utdelning på aktier i
svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap.
8 § aktiebolagslagen (1975: 1385)
eller lagen (1970: 596) om förenklad
aktiehantering icke är tillämplig,
så ock envar, som här i riket
har utbekommit

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, svensk aktie -

8 Senaste lydelse 1974: 997.

8 Senaste lydelse 1975: 1382.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

fond, för vilken register ej föres
enligt 31 § aktiefondslagen (1974:
931), eller från utländsk juridisk
person eller

b) ränta, vilken erlagts mot avlämnande
av kupong eller kvitto,
å obligation, förlagsbevis eller annan
för den allmänna rörelsen avsedd
förskrivning,

Föreslagen lydelse

fond, för vilken register ej förs
enligt 31 § aktiefondslagen (1974:
931), eller från utländsk juridisk
person eller
b) ränta, vilken har erlagts mot
avlämnande av kupong eller kvitto
och icke har betalts ut genom
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
( värdepapperscentralen),
på obligation, förlagsbevis eller
annan för den allmänna rörelsen
avsedd förskrivning,

är skyldig att till ledning för
egen taxering vid mottagandet av
utdelningen eller räntan avge särskild
uppgift härom. Lyfts beloppet
för annans räkning, och överlämnas
ej därvid en av denne avgiven
vederbörlig uppgift, skall
uppgift i stället avges av den, som
lyfter beloppet, och därvid uppges
namn och hemvist på den, för vars
räkning beloppet lyfts. Utbekommer
någon utdelning eller ränta
mot kupong, som han har förvärvat
utan det värdepapper kupongen
tillhör, skall också uppges namn
och hemvist på den, från vilken
kupongen har förvärvats.

är skyldig att till ledning för
egen taxering vid mottagandet av
utdelningen eller räntan avgiva
särskild uppgift härom. Lyftes beloppet
för annans räkning, och
överlämnas ej därvid en av denne
avgiven vederbörlig uppgift, skall
uppgift i stället avgivas av den,
som lyfter beloppet, och därvid
uppgivas namn och hemvist å den,
för vars räkning beloppet lyftes.

Utbekommer någon utdelning eller
ränta mot kupong, som han
förvärvat utan det värdepapper kupongen
tillhör, skall jämväl uppgivas
namn och hemvist å den, från
vilken kupongen förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som
utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas,
innan betalning sker.

Den som begär registrering hos
värdepapperscentralen av värdepapper
som avses i första stycket

b) skall samtidigt lämna uppgift
om namn och hemvist på den, för
vilkens räkning räntan skall lyftas.
Ändras förhållande om vilket sådan
uppgift har lämnats, skall den
som har lämnat uppgiften utan
dröjsmål anmäla detta skriftligen
till värdepapperscentralen. Bank
eller fondkommissionär, som är
auktoriserad som förvaltare av aktier
enligt lagen om förenklad aktiehantering,
är skyldig att lämna
sådan uppgift efter anmodan från
värdepapperscentralen. Sådan anmodan
får ej göras senare än feni
år efter utbetalningen av räntan.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

2 morn.7 Med uppgifter, som
avgivits enligt 1 mom. och röra
utdelning på svenska aktier eller
andelar i svensk aktiefond, skall
förfaras enligt kupongskattelagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna
uppgifter, som avse utdelning, skola
för varje år senast den 31 januari
nästföljande år av den som
mottagit uppgifterna avlämnas i
enahanda ordning som gäller för
avlämnande av kontrolluppgifter,
varom i 37 § 1 mom. punkterna
1—4 förmäles. Har i något fall
utbetalning av utdelning skett utan
att uppgiftsskyldighet vederbörligen
fullgjorts, skall vid uppgifternas
avlämnande lämnas upplysning
härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgifter,
som avse ränta, skola avlämnas
i den omfattning och ordning
riksskalteverket bestämmer. Hava
avlämnade uppgifter icke inom
fem år infordrats, må de förstöras.

Föreslagen lydelse

2 mom. Med uppgifter, som
har avgivits enligt 1 mom. och
rör utdelning på svenska aktier
eller andelar i svensk aktiefond,
skall förfaras enligt kupongskattelagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna
uppgifter, som avser utdelning,
skall för varje år senast den 31 januari
nästföljande år av den som
har mottagit uppgifterna avlämnas
i enahanda ordning som gäller
för avlämnande av kontrolluppgifter,
som avses i 37 § 1 mom.
punkterna 1—4. Har i något fall
utbetalning av utdelning skett
utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen
har fullgjorts, skall vid
uppgifternas avlämnande lämnas
upplysning härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgifter,
som avser ränta, skall avlämnas
i den omfattning och ordning
som föreskrivs av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.
Har avlämnade uppgifter
icke inom fem år infordrats får
de förstöras.

Värdepapperscentralen skall lämna
uppgift angående utbetalning
av ränta på sådan förskrivning,
som anges i 1 mom. första stycket

b), i den omfattning och ordning
som föreskrivs av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.
Uppgift angående sådan
utbetalning skall bevaras av värdepapperscentralen
under fem år.

68 §«

Följande taxeringslängder skola Av taxeringsnämnd beslutade
föras, nämligen inkomst- taxeringar skall för varje skattlän
g d och förmögenhets- skyldig införas « skattelängd,

längd, vari av taxeringsnämnd
beslutade taxeringar skola införas
med angivande av taxeringens belopp
och den skattskyldiges namn.

7 Senaste lydelse 1974: 997.

8 Lydelse enligt prop. 1978/79: lil bilaga 7.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

I inkomstlängden antecknas särskilt dels

i avseende d statlig inkomstskatt
inkomst av olika förvärvskällor
med angivande tillika i
fråga om skattskyldiga som avses
i 9 § 3 mom. lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt huruvida inkomsten
utgör A-inkomst eller Binkomst,
medgivet avdrag för underskott
d förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan av
inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott),
medgivna allmänna avdrag
som icke avse underskott å
förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar
inkomst,
dels beskattningsbar inkomst
enligt 2 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning
samt det antal perioder om
trettio dagar för vilka den skattskyldige
uppburit sådan inkomst
under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens
beslut om
jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
dels i avseende å kommunal
inkomstskatt taxerad och beskattningsbar
inkomst,
dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2

och 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion

enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953: 272),
dels beslut, som avser förutsättning för sparskattereduktion enligt 2 §
lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer,

dels beslut om avräkning av

utländsk skatt eller tillämpning av

progressionsbestämmelser enligt
avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

dels uppgift om de värden pd
skogsmark och växande skog, varpd
skogsvårdsavgift skall beräknas,

dels skattepliktig och beskattningsbar
förmögenhet, om skatt
skall utgå enligt 11 § lagen (1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt.

Föreslagen lydelse

I skattelängden antecknas särskilt dels

i avseende på statlig inkomstskatt
inkomst av olika förvärvskällor
med angivande tillika
i fråga om skattskyldiga som avses
i 9 § 3 mom. lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt huruvida
inkomsten utgör A-inkomst eller
B-inkomst, medgivet avdrag för
underskott i förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan
av inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag
för underskott), medgivna allmänna
avdrag som inte avser underskott
i förvärvskälla, taxerad och
beskattningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst
enligt 2 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning
samt det antal perioder om
trettio dagar för vilka den skattskyldige
har uppburit sådan inkomst
under beskattningsåret,
samt sjömansskattenämndens beslut
om jämkning enligt 12 § 4
mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal
inkomstskatt taxerad och beskattningsbar
inkomst,

dels ock uppgift om de värden
å skogsmark och växande
skog, varå skogsvårdsavgift skall
beräknas.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

Uppgår den enligt lagen om statlig
inkomstskatt beräknade taxerade
inkomsten till minst 6 000 kronor
för ensamstående och till sammanlagt
minst 6 000 kronor för
makar, som varit gifta vid ingången
av beskattningsåret och under
detta år levt tillsammans, skall
den beräknade taxerade inkomsten
införas, även om beskattningsbar
inkomst icke uppkommer.

I förmögenhetslängden antecknas
den till statlig förmögenhetsskatt
skattepliktiga och beskattningsbara
förmögenheten.

Närmare föreskrifter om taxeringslängds
upprättande meddelas
av regeringen.

Taxeringslängd underskrives av
lokal skattemyndighet eller annan
längdförare. Taxeringslängd skall
därefter anses innefatta taxeringsnämndens
beslut.

72 a

Har taxering för inkomst eller
förmögenhet som beslutats av
taxeringsnämnd icke införts i taxeringslängd
inom föreskriven tid eller
har sådan taxering införts för
annan än den taxeringen avsett
eller eljest uppenbarligen införts
felaktigt i taxeringslängd, må den
myndighet som ombesörjt längdföringen
besluta om rättelse av
taxeringslängden i denna del. Har
beskattningsbar inkomst enligt 2 §
lagen (195S: 295) om sjömansskatt
eller enligt 1 § 2 mom. nämnda
lag skattepliktig dagpenning eller
det antal perioder om trettio dagar
för vilka skattskyldig uppburit
sådan inkomst ändrats, skall myndigheten
vidtaga härav betingad
rättelse av längden.

Föreslagen lydelse

Uppgår den enligt lagen om
statlig inkomstskatt beräknade
taxerade inkomsten till minst 6 000
kronor för ensamstående och till
sammanlagt minst 6 000 kronor
för makar, som har varit gifta vid
ingången av beskattningsåret och
under detta år har levt tillsammans,
skall den beräknade taxerade
inkomsten införas, även om beskattningsbar
inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas
av lokal skattemyndighet. Den
skall därefter såvitt gäller den årliga
taxeringen med undantag av
särskild fastighetstaxering anses
innefatta taxeringsnämndens beslut.

§9

Har taxering för inkomst eller
förmögenhet som har beslutats av
taxeringsnämnd icke införts i
skattelängd inom föreskriven tid
eller har sådan taxering införts
för annan än den taxeringen avsett
eller eljest uppenbarligen införts
felaktigt i sådan längd, får
länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse
av längden i denna del. Har beskattningsbar
inkomst enligt 2 §
lagen (1958: 295) om sjömansskatt
eller enligt 1 § 2 mom. nämnda
lag skattepliktig dagpenning eller
det antal perioder om trettio dagar
för vilka skattskyldig uppburit
sådan inkomst ändrats, skall myndigheten
vidtaga härav betingad
rättelse av längden.

9 Senaste lydelse 1974: 773.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

Har taxering av fysisk person
eller dödsbo för inkomst eller förmögenhet
som beslutats av taxeringsnämnd
blivit oriktig till följd
av

Föreslagen lydelse

Har taxering av fysisk person
eller dödsbo för inkomst eller förmögenhet
som har beslutats av
taxeringsnämnd blivit oriktig till
följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp
i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga
om uppgift till ledning för påförande
av skogsvårdsavgift eller om
fastighets taxeringsvärde eller avdrag
som medgives skattskyldig
utan särskild utredning,

3) uppenbar felaktighet i fråga
om allmänt avdrag, vars rätta belopp
framgår av debitering, eller
avdrag för premier och andra avgifter,
som avses i 46 § 2 mom.
första stycket 3) kommunalskattelagen,
eller motsvarande avdrag
enligt 4 § 1 mom. andra stycket
lagen om statlig inkomstskatt eller
avdrag enligt 46 § 3 mom.
kommunalskattelagen eller 4 § 2
mom. lagen om statlig inkomstskatt
eller i fråga om grundavdrag
eller uppenbar felaktighet till
den skattskyldiges nackdel i fråga
om sådana förutsättningar för
skattereduktion eller särskild skattereduktion
som enligt 68 § skall
antecknas i inkomstlängd,

4) uppenbar felaktighet, varigenom
A-inkomst enligt 9 § 3 mom.
lagen om statlig inkomstskatt betecknats
som B-inkomst,

5) uppenbarligen för lågt avdrag
enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen
eller motsvarande
avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt
i fall då den skattskyldiges
inkomst eller, vad angår makar
som båda taxerats, de skattskyldigas
inkomster helt eller delvis
utgjorts av folkpension,

må den myndighet som har att
ombesörja längdföring av taxeringen,
om ej särskilda skäl föran -

2) uppenbar felaktighet i fråga
om uppgift till ledning för påförande
av skogsvårdsavgift eller om
fastighets taxeringsvärde eller avdrag
som medges skattskyldig
utan särskild utredning,

3) uppenbar felaktighet i fråga
om allmänt avdrag, vars rätta belopp
framgår av debitering, eller
avdrag för premier och andra avgifter,
som avses i 46 § 2 mom.
första stycket 3) kommunalskattelagen
(1928:370), eller motsvarande
avdrag enligt 4 § 1 mom. andra
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt eller avdrag enligt
46 § 3 mom. kommunalskattelagen
eller 4 § 2 mom. lagen om
statlig inkomstskatt eller i fråga
om grundavdrag eller uppenbar
felaktighet till den skattskyldiges
nackdel i fråga om sådana förutsättningar
för skattereduktion eller
särskild skattereduktion som
enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

4) uppenbar felaktighet, varigenom
A-inkomst enligt 9 § 3 mom.
lagen om statlig inkomstskatt har
betecknats som B-inkomst,

5) uppenbarligen för lågt avdrag
enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen
eller motsvarande
avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt
i fall då den skattskyldiges
inkomst eller, vad angår makar
som båda har taxerats, de
skattskyldigas inkomster helt eller
delvis har utgjorts av folkpension,

får länsstyrelsen eller den lokala
skattemyndigheten, om ej särskilda
skäl föranleder att skatterätten

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

leda att skatterätten bör avgöra bör avgöra frågan, besluta om rät -

frågan, besluta om rättelse i denna
del.

Föreligger felaktighet av angivna
om därav föranledd ändring av den
i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av mars månad
året efter taxeringsåret md rättelse
enligt denna paragraf beslutas
endast om anmärkning i fråga om
felaktighet av den art som denna
paragraf avser dessförinnan gjorts
hos den som har att besluta om
rättelsen.

Innan rättelse beslutats skall,
om det behövs, yttrande inhämtas
från taxeringsnämndens ordförande.
Innebär ifrågasatt åtgärd enligt
andra eller tredje stycket höjning
av taxering, skall den skattskyldige
beredas tillfälle yttra sig innan rättelse
sker, om hinder härför ej
möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse
som den skattskyldige yrkat,
skall, om detta ej är uppenbart
överflödigt, beslutet inom två veckor
tillställas den skattskyldige i
den ordning som i 69 § 4 mom.
andra stycket föreskrives i fråga
om underrättelse beträffande taxeringsnämnds
beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse
enligt denna paragraf må ej
föras särskilt. Talan mot taxeringen
må även i den del beslutet avser
föras hos skatterätten i den
ordning som föreskrives i 74, 76,
100 och 101 §§.

Närmare föreskrifter om förfarandet
vid rättelse enligt denna paragraf
meddelas av regeringen.

telse i denna del.

slag får myndigheten även besluta
skattskyldiges eller makens taxering

Efter utgången av mars månad
året efter taxeringsåret får rättelse
enligt denna paragraf beslutas
endast om anmärkning i fråga om
felaktighet av den art som denna
paragraf avser dessförinnan har
gjorts hos den som har att besluta
om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall,
om det behövs, yttrande inhämtas
från taxeringsnämndens ordförande.
Innebär ifrågasatt åtgärd enligt
andra eller tredje stycket höjning
av taxering, skall den skattskyldige
beredas tillfälle yttra sig innan
rättelse sker, om hinder härför
ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse
som den skattskyldige har
yrkat, skall, om detta ej är uppenbart
överflödigt, beslutet inom två
veckor tillställas den skattskyldige
i den ordning som i 69 § 4 mom.
föreskrivs i fråga om underrättelse
beträffande taxeringsnämnds
beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse
enligt denna paragraf får ej
föras särskilt. Talan mot taxeringen
får även i den del beslutet avser
förås hos skatterätten i den
ordning som föreskrivs i 74, 76,
100 och 101 §§.

129 §

1 mom. Av statsmedel bestri- 1 mom. Av statsmedel be tådås:
las:

1) ersättning åt ordförandena 1) ersättning åt ordförandena i

och kronoombuden i taxerings- taxeringsnämnderna,
nämnderna,

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

2) bidrag till kostnader, som
kommun åtagit sig för särskilda
anstalter för taxeringsarbetet genom
tillhandahållande av tjänstemän
enligt 16 § 2 mom. eller annorledes,
därest dessa anstalter
finnas äga särskilt värde för det
allmänna, samt

3) kostnader för taxeringen, vilka
omförmälas i 3, 5 och 6 mom.
här nedan.

5 m o m.10 De personer, som
jämlikt 60 § inkallats av länsstyrelsen
för meddelande av upplysningar
eller för överläggningar rörande
taxeringsarbetet,

de ordförande och andra ledamöter
i taxeringsnämnd, som inställt
sig efter kallelse jämlikt 17 §
tredje stycket, samt

de ordförande och kronoombud
i taxeringsnämnd, som på vederbörlig
kallelse inställt sig vid instruktionssammanträde,
som anordnats
genom länsstyrelsens försorg,

äga att för inställelsen åtnjuta
ersättning av statsmedel enligt bestämmelser
som meddelas av regeringen.

Ersättning efter ovannämnda
grunder tillkommer jämväl sakkunnig,
som biträtt i taxeringsfrågor.

6 mom. Ersättning till förste
konsulent inom lappväsendet för
inställelse vid sammanträde med
taxeringsnämnd enligt 61 § 3 mom.
utgår enligt allmänna resereglementet.

Föreslagen lydelse

2) bidrag till kostnader, som
kommun har åtagit sig för särskilda
åtgärder för taxeringsarbetet
genom tillhandahållande av tjänstemän
enligt 13 § eller på annat
sätt, om dessa åtgärder bedöms ha
särskilt värde för det allmänna,
samt

3) utgifter för taxeringen, som
anges i 3 och 5 mom.

5 mom. De ordförande och
andra ledamöter i taxeringsnämnd,
som har inställt sig efter
kallelse av skattechefen eller länsstyrelsen
för att lämna upplysningar
eller för överläggningar rörande
taxeringsarbetet har rätt att för
inställelsen få ersättning av statsmedel
enligt bestämmelser som
meddelas av regeringen.

130

Av kommun valda ledamöter i
taxeringsnämnd äga, därest sådant
beslutas av kommunen, att av dess
medel åtnjuta arvode, traktamente
och resekostnadsersättning efter
de grunder, som i kommunallagen

Kommunfullmäktige får besluta
att av kommunens medel till de
kommunvalda ledamöterna i taxeringsnämnd
skall utgå arvode,
traktamente och resekostnadsersättning
enligt de grunder, som en -

io Senaste lydelse 1974: 773.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

stadgas angående sådan gottgörelse
till ledamöter i kommunala
nämnder. Ersättning efter enahanda
grunder må av kommunens medel
utgå jämväl till ordningsman
i lappby för inställelse vid sammanträde
enligt 61 § 3 mom.

De av landstingskommunens
förvaltningsutskott valda ledamöter
i särskild taxeringsnämnd äga,
därest sådant beslutas av landstinget,
för sin inställelse vid nämndens
sammanträden åtnjuta arvode,
traktamente och resekostnadsersättning
av landstingskommunens
medel efter de för landstingsman
stadgade grunder.

Föreslagen lydelse

ligt kommunallagen (1977: 179)
gäller för ersättning till ledamöter
i kommunala nämnder. Landstinget
har motsvarande rätt i fråga om
de landstingsvalda ledamöterna.

174 §

4 morn.11 Särskild fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande
samt ytterligare lägst fyra och högst åtta ledamöter.

Ordförande och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i
samband med förordnande om särskilda fastighetstaxeringsdistrikt.

övriga ledamöter väljas av kommunfullmäktige.
Länsstyrelsen bestämmer
antalet ledamöter med
hänsyn till det särskilda fastighetstaxeringsdistriktets
omfattning.
Består särskilt fastighetstaxeringsdistrikt
av mer än en kommun,
bestämmer länsstyrelsen hur
många ledamöter som skola väljas
inom de olika kommunerna.

Övriga ledamöter väljs av kommunfullmäktige.
Länsstyrelsen bestämmer
antalet ledamöter med
hänsyn till det särskilda fastighetstaxeringsdistriktets
omfattning.
Består särskilt fastighetstaxeringsdistrikt
av mer än en kommun,
bestämmer länsstyrelsen hur
många ledamöter som skall väljas
inom de olika kommunerna.

Val av ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter,
en för varje ledamot, skall förrättas senast den 31 december året
näst före taxeringsåret. Den som därvid fört ordet har att underrätta
länsstyrelsen, ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden
och de valda om utgången av valet.

De bestämmelser, som enligt 13
§ gälla i fråga om ledamöter och
suppleanter i lokal taxeringsnämnd,
skola gälla även beträffande
ledamöter och suppleanter i
särskild fastighetstaxeringsnämnd.

Bestämmelserna i 133 § 3 mom.
äga motsvarande tillämpning på
särskild fastighetstaxeringsnämnd.

De bestämmelser, som enligt 8
och 9 §§ gäller i fråga om ledamöter
och suppleanter i lokal
taxeringsnämnd, skall gälla även
beträffande ledamöter och suppleanter
i särskild fastighetstaxeringsnämnd.

Bestämmelserna i 133 § 3 mom.
tillämpas i fråga om särskild fastighetstaxeringsnämnd.

11 Senaste lydelse 1973:1106.

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i det följande
om taxeringsnämnd eller ordförande
i taxeringsnämnd gälla
även särskild fastighetstaxeringsnämnd
eller ordförande i sådan
fastighetstaxeringsnämnd, om ej
annat föreskrives.

184

Bestämmelserna i 7 §. 16 § 3
mom. samt 17 och 59 §§ äga motsvarande
tillämpning vid särskild
fastighetstaxering.

Samtliga ledamöter i taxeringsnämnden
må deltaga i granskningen
av särskilda fastighetsdeklarationer
samt uppgifter och andra
handlingar som ingivits till ledning
för den särskilda fastighetstaxeringen.

För avgivande av yttrande i besvärsmål,
som är anhängigt i fastighetstaxeringsrätten,
må ordföranden
rådgöra med ledamot i
taxeringsnämnden. Ordföranden
må för ändamålet även kalla ledamöterna
till sammanträde utan
hinder av att nämndens arbete i
övrigt är avslutat.

185

Bestämmelserna i 61 §, 1,4 och
5 mom. 62 och 64 §§ samt 151 §
fjärde—sjunde styckena gälla i
tillämpliga delar särskild fastighetstaxering.

Beslut om taxering må icke fattas
av taxeringsnämnd såvida icke
ordföranden och minst två eller, i
taxeringsnämnd vars distrikt omfattar
mer än en kommun, minst
tre andra ledamöter äro tillstädes.
Den omständigheten att ledamot
av nämnden har att avträda vid
behandling av viss taxering, utgör
dock ej hinder mot att beslut fattas
om denna taxering.

12 Senaste lydelse 1973: 1106.

13 Senaste lydelse 1973: 1106.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i det följande
om taxeringsnämnd eller ordförande
i taxeringsnämnd gäller
även särskild fastighetstaxeringsnämnd
eller ordförande i sådan
fastighetstaxeringsnämnd, om ej
annat föreskrivs.

§12

Samtliga ledamöter i taxeringsnämnden
får deltaga i granskningen
av särskilda fastighetsdeklarationer
samt uppgifter och andra
handlingar som har ingivits till
ledning för den särskilda fastighetstaxeringen.

För avgivande av yttrande i besvärsmål,
som är anhängigt i fastighetstaxeringsrätten,
får ordföranden
rådgöra med ledamot i
taxeringsnämnden. Ordföranden
får för ändamålet även kalla ledamöterna
till sammanträde utan
hinder av att nämndens arbete i
övrigt är avslutat.

§13

Bestämmelserna i 14 §, 61 § 1,
2 och 4 morn., 62 och 64 §§ samt
151 § fjärde—sjunde styckena tilllämpas
i fråga om särskild fastighetstaxering.

Beslut om taxering får icke fattas
av taxeringsnämnd såvida icke
ordföranden och minst två eller, i
taxeringsnämnd vars distrikt omfattar
mer än en kommun, minst
tre andra ledamöter är närvarande.
Den omständigheten att ledamot
av nämnden har att avträda
vid behandling av viss taxering,
utgör dock ej hinder mot att beslut
fattas om denna taxering.

4 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 50

SkU 1978/79:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Annat nämndens beslut än som Annat nämndens beslut än som
avses i andra stycket må fattas av avses i andra stycket får fattas av
ordföranden ensam. ordföranden ensam.

189

Den lokala skattemyndigheten
skall så snart det kan ske sända
underrättelse på blankett enligt
fastställt formulär till den som var
ägare av fastighet vid ingången av
taxeringsåret samt den som därefter
blivit ägare och som hos
myndigheten anmält att han önskar
erhålla sådan underrättelse,
om ny taxering skett eller ny taxering
icke skett i det fall särskild
fastighetsdeklaration avgivits eller
framställning om ny taxering
gjorts.

Vidare skall den lokala skattemyndigheten
så snart det kan ske
sända underrättelse till sökande
som begärt fördelning av taxeringsvärdet
enligt 8 § 3 mom. sista
stycket kommunalskattelagen
(1928: 370).

I underrättelsen skall lämnas
upplysning om innehållet i taxeringsnämndens
beslut samt, i förekommande
fall, de enligt 10 §
kommunalskattelagen (1928: 370)
redovisade delvärden som bestämts.
Underrättelsen skall vidare
innehålla upplysning om vad som
skall iakttagas vid anförande av
besvär över taxeringsnämndens beslut
samt om skiljaktig mening,
reservation eller särskild mening
som antecknats i protokoll eller
annan handling.

1 övrigt äga bestämmelserna i
69 § 4 mom. andra stycket motsvarande
tillämpning beträffande
underrättelse som nu sagts.

§14

Den lokala skattemyndigheten
skall så snart det kan ske sända
underrättelse på blankett enligt
fastställt formulär till den som var
ägare av fastighet vid ingången av
taxeringsåret samt den som därefter
har blivit ägare och som hos
myndigheten har anmält att han
önskar erhålla sådan underrättelse,
om ny taxering har skett eller
ny taxering inte har skett i det
fall särskild fastighetsdeklaration
har avgivits eller framställning om
ny taxering har gjorts.

Vidare skall den lokala skattemyndigheten
så snart det kan ske
sända underrättelse till sökande
som har begärt fördelning av taxeringsvärdet
enligt 8 § 3 mom. sista
stycket kommunalskattelagen
(1928: 370).

I underrättelsen skall lämnas
upplysning om innehållet i taxeringsnämndens
beslut samt, i förekommande
fall, de enligt 10 §
kommunalskattelagen redovisade
delvärden som har bestämts. Underrättelsen
skall vidare innehålla
upplysning om vad som skall iakttagas
vid anförande av besvär över
taxeringsnämndens beslut samt om
skiljaktig mening, reservation eller
särskild mening som har antecknats
i protokoll eller annan handling.

I övrigt tillämpas bestämmelserna
i 69 § 4 mom. beträffande underrättelse
som nu har sagts.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

14 Senaste lydelse 1973: 1106.

SkU 1978/79:50

!. Äldre bestämmelser i 72 a § gäller fortfarande i fråga om rättelse
i taxeringslängd.

2. Till dess taxeringsnämnd erhåller erforderligt biträde av tjänsteman
hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet får länsstyrelsen medge
att ordföranden anlitar skrivbiträde. 1 sådant fall gäller äldre bestämmelser
om skrivbiträde i sin lydelse före den 1 januari 1979.

3. Förekommer i annan författning än taxeringslagen ordet ”taxeringslängd”,
”inkomstlängd” eller ”förmögenhetslängd” i olika böjningsformer,
skall detta efter ikraftträdandet av denna lag avse ”skattelängd”
i motsvarande form när fråga är om uppgifter enligt taxeringen
år 1979 eller senare.

SkU 1978/79:50

3 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall
från artistersättning

Härigenom föreskrivs att 6 och 7 §§ kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag
i vissa fall fran artistersättning1 skall ha nedan angivna lydelse.

/V hy uran il e lydelse

Inbetalas icke innehallen skatt
inom föreskriven tid, skall inom
tid som gäller för inbetalningen
skriftligt meddelande lämnas till
länsstyrelsen i Örebro län om storleken
av den innehalina skatt som
sålunda hort inbetalas.

Vid tillämpning av bestämmelserna
i 58 S uppbördslagen i fall
som avses i 5 och 6 §§ beräknas
resta v gift från utgången av den för
inbetalning eller meddelande föreskrivna
tiden och tilläggsavgift för
varje påbörjad tidrymd av sex månader
utöver den första efter utgången
av den månad under vilken
inbetalningen skulle ha skett.

Föreslagen lydelse

Inbetalas icke innehållen skatt
inom föreskriven tid, skall inom
tid som gäller för inbetalningen
skriftligt meddelande lämnas till
länsstyrelsen i Örebro län om storleken
av den innehållna skatt som
sålunda hade bort inbetalas. Vid
underlåtenhet att lämna meddelande
inom föreskriven tid påförs
förseningsavgift enligt 54 § 3 mom.
uppbördslagen (1953: 272).

Vid tillämpning av bestämmelserna
i 58 § uppbördslagen (1953:
272) i fall som avses i 5 § beräknas
restavgift från utgången av
den för inbetalning föreskrivna tiden
och tilläggsavgift för varje påbörjad
tidrymd av sex månader
utöver den första efter utgången
av den månad under vilken inbetalningen
skulle ha skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser
gäller dock fortfarande i fråga om meddelande om skatt som har innehållits
före lagens ikraftträdande.

1 Kungörelsen omtryckt 1971: 780.

SkU 1978/79:50

4 Förslag till

Fag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar

Härigenom föreskrivs att 9 § förordningen (1927: 321) om skatt vid
utskiftning av aktiebolags tillgångar1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §i

Uppgift till ledning för egen Uppgift till ledning för egen

taxering (deklaration) till utskift- taxering (deklaration) till utskift ningsskatt

skall i enlighet med av ningsskatt skall i enlighet med for riksskatteverket

fastställt formulär mulär, som fastställs av regeringen

innehålla upplysning angående så- eller myndighet som regeringen

väl vad i bolaget tillskjutits som bestämmer, innehålla upplysning

vad därifrån utskiftats. angående såväl vad i bolaget till skjutits

som vad därifrån utskiftats.

Deklaration för taxering enligt Deklaration för taxering enligt

6 § andra stycket skall, efter an- 6 § andra stycket skall lämnas ef maning

av ordförande i taxerings- ter anmaning. Härvid gäller benämnd
eller kronans ombud hos stämmelserna i 51 § första stycket

prövningsnämnd, avgivas inom taxeringslagen (1956:623) om anden
tid och i den ordning, som i maning att lämna självdeklaration,

anmaningen angives.

Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i andra
stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bolags
deklaration för statlig inkomstskatt finnes stadgad, utan anmaning avlämnas
under det år, då taxeringen skall äga rum.

Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration avgivas av
det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgivits, att
utskiftningsskatteskulden må av moderbolaget övertagas, skall deklarationen
innehålla uppgifter för beräkning av det belopp varmed moderbolagets
tillskjutna belopp skall minskas.

I övrigt skola de uti gällande taxeringslag rörande taxering till statlig
inkomstskatt givna bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse
även med avseende å taxering till utskiftningsskatt.

Över riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i 1 § 2 mom. andra
stycket, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt
uppgift pä den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Förordningen omtryckt 1950: 587. Senaste lydelse av förordningens rubrik

1950:587.

2 Senaste lydelse 1953: 108.

SkU 1978/79:50

Motionerna

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79: 2480 av Knut Wachtmeister (m) och Göthe Knutson (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om större hänsyn till arbetsgivares medverkan i uppbördsförfarandet,

2. att förseningsavgift vid försenad uppbördsdeklaration skall fastställas
till 100 kr. samt till 200 kr. om deklaration ej inges inom tid som angetts i
anmaning;

1978/79:2481 av Erik Wärnberg m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en förstärkning av uppbördsorganisationen;

dels de under den allmänna motionstiden 1978 och 1979 väckta motionerna 1977/78:417

av Lars Ulander m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam utredning om en skärpt skattekontroll av
icke-seriösa företag;

1977/78:515 av Erik Wärnberg m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen i
skrivelse till regeringen måtte hemställa att regeringen vid framläggande av
förslag om ändrade skatteregler med anledning av 1972 års skatteutrednings
betänkande också måtte överväga införandet av en obligatorisk
källskatt på biinkomster av lönekaraktär i huvudsaklig överensstämmelse
med RS-utredningens förslag;

1977/78:963 av andre vice talmannen Tage Magnusson m.fl. (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att återinföra den gemensamma ränteberäkningen
för makar och barn vid för mycket eller för litet erlagd preliminärskatt; 1977/78:975

av Sven-Olof Träff (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller

1. att frågan om att utveckla alternativa system för arbetsgivarnas medverkan
i skatteuppbörden m. m. tas upp till övervägande av den inom
riksskatteverket nu pågående RS-utredningen eller av en annan särskild
utredning,

2. att RS-utredningen ges tilläggsdirektiv med innebörd att arbetsgivarnas
uppbördsmedverkan skall särskilt omfattas av rationaliseringssträvandena
och att den pågående omorganisationen av den centrala skatteadministrationen
utformas för alternativa och successivt enklare lösningar
för arbetsgivarnas vidkommande;

SkU 1978/79:50

1977/78:979 av Sven-Eric Åkerfeldt (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för inbetalning av skatter, avgifter
och avsättningar så att en viss respittid alltid ges för inbetalning efter
fastställt datum mot en lämpligt avvägd avgift;

1978/79:497 av Knut Wachtmeister (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en ändring i uppbördslagen beträffande förtidsåterbetalning
av överskjutande skatt enligt vad som i motionen anförts;

1978/79:829 av Eric Marcusson (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till ändringar i gällande uppbördsregler i
enlighet med vad i motionen anförts;

1978/79:1138 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen i
enlighet med vad som anförs i motionen 1978/79:1108 hos regeringen begär
en översyn av RS-projektet och folkbokföringens centrala organisation;

1978/79:1711 av Fritz Börjesson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära åtgärder för att beloppen på de delar av skatten
som går till landsting och församling återinförs på debetsedeln på slutlig
skatt enligt senaste taxering;

1978/79:1729 av Martin Olsson (c) och Bertil Johansson (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om att
kvarskatt på grund av ändrad taxering, vilken ej gett anledning till påförande
av skattetillägg, inte skall föranleda kvarskatteavgift, därest inbetalning
sker inom en månad efter meddelandet om taxeringsmyndighetens
beslut.

Utskottet

Redovisningssystemets allmänna uppläggning m. m.

Propositionen innehåller bl. a. förslag till nya regler för inbetalning och
redovisning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272) - UBL. Med skatt
enligt UBL förstås inkomstskatt samt andra skatter och avgifter som erläggs
i samband med inkomstskatten i form av preliminär skatt (A-skatt
eller B-skatt), kvarstående skatt (K-skatt) eller tillkommande skatt (Tskatt).
Propositionen grundar sig på RS-utredningens förslag och avser
framför allt att ta till vara de möjligheter till rationalisering och förenkling
som det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning erbjuder.

Nuvarande ordning innebär i korthet att preliminärskatten skall betalas
under de sex uppbördsterminer som infaller den 6—13 varannan månad
fr. o. m. mars. Inbetalningarna sker med de skatteanvisningar som medföljer
skattsedlarna. K-skatten skall betalas under uppbördsterminerna i
mars och maj efter taxeringsåret. Även T-skatt, som bl. a. utgår efter
taxeringshöjningar som inte har iakttagits vid den årliga debiteringen, delas
i allmänhet upp på två terminer.

SkU 1978/79:50

Det anförda gäller framför allt beträffande skatt som betalas av den
skattskyldige själv eller av arbetsgivare med högst en anställd (ca 195 000).
Arbetsgivare med två eller flera arbetstagare (registrerade arbetsgivare —
ca 100000) får betala arbetstagarnas A-skatt och K-skatt och sina egna
skatter senast den 18 i uppbördsmånaden. Dessa arbetsgivare betalar in
hela skattebeloppet för den senaste tvåmånadersperioden i en klumpsumma
på länsstyrelsens skattepostgirokonto. Samtidigt skall skatteanvisningarna
fyllas i och översändas till länsstyrelsen tillsammans med en
summerad förteckning över skattebeloppen. Ett förenklat system med
summarisk redovisning får tillämpas av statliga och kommunala myndigheter
och i regel också av andra arbetsgivare med minst 50 anställda. Detta
system tillämpas av 2 300 arbetsgivare med sammanlagt 3,5 milj. arbetstagare
och innebär att skattebeloppen för de fem första uppbörderna betalas
in utan skatteanvisningar tillsammans med en särskild uppgift om summan
av den innehållna preliminärskatten. Först vid den sista inbetalningen i
januari året efter inkomståret lämnas en specificerad redovisning över den
innehållna skatten för varje arbetstagare.

Förslaget i propositionen innebär att uppbördsterminerna slopas och att
den 18 i uppbördsmånaden blir sista inbetalningsdag för alla. Om särskilda
skäl föreligger kan en arbetsgivare få rätt att betala viss tid efter den 18:e.

Det nya för arbetsgivarna är framför allt att skatteanvisningarna för Askatt
slopas och att inbetalningarna i stället skall göras med ett särskilt
inbetalningskort på vilket arbetsgivaren också skall lämna en uppbördsdeklaration.
Uppgift skall samtidigt lämnas om skattesummorna för avdragen
A-skatt och K-skatt samt om den lönesumma på vilken A-skatten har
beräknats. Arbetsgivare med högst fyra anställda skall på inbetalningskortet
dessutom specificera arbetstagarnas namn, personnummer och skattebelopp.
Den som har mer än fyra anställda skall däremot i regel inte
behöva specificera inbetalningarna.

I det nya systemet kommer inbetalningarna att gottskrivas arbetstagarna
med ledning av de uppgifter om innehållen skatt som arbetsgivarna sedan
gammalt skall lämna på kontrolluppgifterna till taxeringsmyndigheterna.
Denna rationalisering har nu blivit möjlig att genomföra eftersom samtliga
kontrolluppgifter fr. o. m. i år skall registreras i det nya ADB-systemet för
folkbokföring och beskattning.

Avsikten är att de föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1980.

1 en del av de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande
riktas bl. a. kritik mot RS-projektet och det nya ADB-systemet och mot
vissa detaljer i det nu utarbetade förslaget. Utskottet återkommer till dessa
detaljer och andra frågor i det följande. Kritiken är emellertid enligt vad
utskottet kan finna inte av sådan art att den bör inverka på ställningstagandet
till det nyss skisserade redovisningsförfarandet. Enligt utskottets uppfattning
innebär förslaget i propositionen väsentliga rationaliseringsvinster
för de myndigheter som handhar uppbörden och förenklingar och förbätt -

SkU 1978/79:50

ringar också för arbetsgivarna, utan att säkerheten i det nuvarande systemet
behöver sättas åt sidan. Utskottet ansluter sig därför i princip till att
redovisningssystemet ändras så som föreslås i propositionen.

1 motionen 1978/79:2480 yrkas bl. a. ett uttalande av innebörd att större
hänsyn bör tas till arbetsgivarnas medverkan i skatteuppbörden. Motionärerna
anför bl. a. att förslaget medför en kraftig omställning för arbetsgivarna
och att alla som så önskar bör få redovisa individuella uppgifter vid
varje inbetalningstillfälle. Enligt deras mening bör skattemyndigheterna
hålla en sådan beredskap att den anställde kan tillgodoräknas den innehållna
skatten enligt nuvarande förfarande. Motionärerna framhåller också
att tiden för information om de nya reglerna är alltför knapp för att det nya
systemet skall kunna genomföras fr. o. m. 1980 utan onödiga besvär och
kostnader för företagen.

Utskottet vill inte bestrida att de nya reglerna kommer att medföra en
viss omställning för företagen. Särskilt för dem som har fem eller fler
anställda — ca hälften av de arbetsgivare som har minst två anställda -innebär emellertid det nya systemet förenklingar, eftersom inbetalningarna
inte längre behöver specificeras. Med anledning av vad som anförs i
motionen bör också framhållas att ingenting hindrar att den som av vissa
skäl vill lämna specificerade uppgifter gör detta även i fortsättningen.
Kontrolluppgifterna kommer dock under alla förhållanden i första hand att
läggas till grund för krediteringen av skatten, och den specificerade redovisningen
skall endast användas som underlag för kontroll och avstämning.

Det kan framhållas att frågan på vilket sätt och i vilken utsträckning de
specificerade uppgifterna bör registreras framför allt torde ha betydelse i
fråga om de mindre arbetsgivarna och för säkerheten i det nya systemet.
Utskottet vill för sin del inte ta ställning härtill utan anser i likhet med
departementschefen att riksskatteverket (RSV) lämpligen bör lämna anvisningar
i frågan.

En annan åtgärd som enligt motionärernas uppfattning kan medföra
vissa problem för företagen är emellertid att lägga om redovisningen i vissa
andra hänseenden. Enligt propositionen bör företagen i fortsättningen som
huvudregel lämna uppbördsdeklaration för företaget i dess helhet. Länsstyrelsen
skall på ansökan av företaget kunna medge undantag från denna
huvudregel men också om särskilda skäl föreligger genom eget initiativ
kunna ålägga företaget att fördela redovisningen på särskilda verksamhetsgrenar
eller regioner. Nuvarande ordning innebär att företagen i stort sett
har valfrihet i detta hänseende.

Utskottet har förståelse för de kontrollskäl som ligger bakom förslaget
men instämmer i motionärernas uppfattning att länsstyrelserna bör ta
hänsyn till de motiv som ligger bakom företagens val av redovisningsnivå
och beakta de svårigheter företagen kan ha att anpassa sina rutiner i detta
avseende till eventuella önskemål från länsstyrelsens sida. De bestämmelser
i detta hänseende som föreslås i 53 § 1 mom. UBL lämnar utrymme

SkU 1978/79:50

härför. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del men utgår
från att regeringen och RSV noga följer utvecklingen på detta område.

När det gäller den i motionen berörda informationsfrågan utgår utskottet
från att RSV så snart som möjligt informerar arbetsgivarna om de nya
reglerna och att de aktuella ändringarna även i övrigt genomförs på sådant
sätt att omställningsproblem undviks så långt som möjligt.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:2480 yrkandet 1 i
den mån yrkandet inte är tillgodosett genom vad utskottet anfört.

I motionen 1977/78:975 begär motionären att RS-utredningen eller en
särskild utredning får i uppdrag att utarbeta alternativa system för arbetsgivarnas
medverkan med enklare lösningar för arbetsgivarnas vidkommande
än f. n. Motionären anser att arbetsgivarna med modern administrativ
teknik och med rationella betalningsformer för löner och skatter m. m. i allt
väsentligt skulle kunna frikopplas från sina nuvarande uppgifter i fråga om
uppbörd och information.

Utskottet kan i och för sig vitsorda att RS-utredningen inte har haft ett så
genomgripande syfte som motionären önskar. Av propositionen framgår
emellertid att avsikten är att så långt som möjligt utforma uppbördssystemet
så att arbetsgivarna och de skattskyldiga kan använda det betalningssätt
som de finner mest lämpligt. Även uppgiftslämnandet förenklas som
redan nämnts i viss utsträckning genom det nya förfarandet, och i propositionen
framhålls också betydelsen av att man i olika sammanhang beaktar
möjligheterna att underlätta företagens uppgiftsskyldighet genom samordning
av uppgiftslämnandet. Så t. ex. bör uppgifterna om lönesummorna i
uppbördsdeklarationerna enligt departementschefens uppfattning också
kunna användas som underlag för statistikproduktionen. Dessa deklarationer
och kontrolluppgifter torde - som framgår av propositionen - under
vissa förutsättningar också kunna samordnas med socialförsäkringen och
de särskilda arbetsgivaruppgifterna, som i så fall kan slopas.

Det är givetvis angeläget att möjligheterna till förenklingar för arbetsgivarna
tas till vara. Av det anförda framgår också att möjligheterna härtill
kommer att uppmärksammas av statsmakterna även i fortsättningen. Det
system som nu föreslås torde lätt kunna anpassas till de ändrade betalningssystem
som kan bli aktuella i framtiden. Med hänvisning härtill och
till att RS-utredningen nu kommer att avvecklas avstyrker utskottet motionen
1977/78:975.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 1978/79: 1138, där motionärerna
åberopar den kritik som från deras håll riktas mot datoriseringen
av statsförvaltningen och begär en översyn av RS-projektet och folkbokföringens
centrala organisation. Motionärerna hänvisar till motionen
1978/79: 1108 enligt vilken RS-projektet inte i något avseende uppfyller de
löften och förväntningar som ursprungligen angavs.

Med anledning av vad som anförs i sistnämnda motion bör framhållas att

SkU 1978/79:50

RS-utredningens huvuduppgift har varit att utforma en ny, förstärkt organisation
för taxeringen i första instans. Denna organisation - som försetts
med ett modernt datasystem för folkbokföring och beskattning - genomförs
i stort sett enligt de ursprungliga planerna fr. o. m. 1979 års taxering på
grundval av en serie beslut som riksdagen fattat under åren 1975-1978. Av
naturliga skäl kan en så omfattande omorganisation inte genomföras helt
utan problem. Enligt utskottets uppfattning finns det emellertid hittills
ingenting som tyder på att de positiva förväntningarna på det nya systemet
inte kommer att infrias. Utskottet avstyrker således motionen 1978/
79: 1138.

Restavgift - förseningsavgift

Den som betalar skatten för sent är enligt gällande bestämmelser skyldig
att erlägga restavgift med 4% eller — vid obetydliga förseningar mellan
uppbördsterminen och den 18:e i uppbördsmånaden - en särskild avgift
med 1 % av skattebeloppet.

Vid betalningsförsummelse i fråga om anställdas A-skatt och K-skatt
skall arbetsgivaren betala restavgift och tilläggsavgift med 4% för varje
sexmånadersperiod till dess skatten har betalats. Sådana avgifter utgår
dock med sammanlagt högst 16%. Vidare skall arbetsgivare som försummat
att lämna föreskrivna uppgifter om skatteavdragen betala en särskild
restavgift med 2% av skattebeloppet, även om skatten erlagts i tid.

Genom förslaget att slopa uppbördsterminerna försvinner också den
enprocentiga avgiften vid försenad betalning kort tid efter uppbördsterminens
utgång. 1 propositionen föreslås också att den tvåprocentiga avgiften
skall slopas för arbetsgivare som försummar att lämna föreskrivna uppgifter
om innehållen skatt. 1 stället föreslås att en förseningsavgift på 300
kr. i fortsättningen skall utgå för arbetsgivare som inte avger uppbördsdeklaration
i tid. Om uppbördsdeklaration inte avlämnas inom den tid som
angivits i anmaning att deklarera utgår enligt förslaget förseningsavgift
med 600 kr.

I motionen 1978/79:2480 yrkas att förseningsavgiften fastställs till 100
resp. 200 kr. så som föreslagits av RS-utredningen i enlighet med reglerna i
fråga om försenad mervärdeskattedeklaration.

Till grund för propositionen ligger en jämförelse med vad som gäller på
angränsande områden. Som redan nämnts uppgår förseningsavgiften i
fråga om mervärdeskattedeklarationer normalt till 100 kr. Beträffande arbetsgivaravgiften
är förseningsavgiften 5 % av den fastställda arbetsgivaravgiften,
dock högst 300 kr. När det gäller allmän självdeklaration är förseningsavgiften
för aktiebolag 500 kr. För annan skattskyldig utgör förseningsavgiften
1 % av den beskattningsbara inkomsten och 0,3 % av den
skattpliktiga förmögenheten, dock högst 300 kr. Generellt gäller att förseningsavgifterna
fördubblas om anmaning utgått. Vidare kan nämnas att
skatte- och avgiftstillägg i allmänhet utgår för den som lämnat oriktiga

SkU 1978/79:50

uppgifter men att sådana tillägg inte utgår när det gäller uppbördsredovisningen.
För den som genom oriktiga uppgifter gör sig skyldig till mer
allvarliga brott inträder straffansvar enligt skattebrottslagen (1971:69).
Straffsatserna varierar mellan böter och fängelse i högst sex år (2 —6 §§).
När det gäller uppbördsredovisningen är maximistraffet dock fängelse i ett
år eller i vissa fall två år (7-10 §§).

100-kronorsnivån för försenade mervärdeskattedeklarationer är låg och
har stått kvar oförändrad sedan bestämmelsernas tillkomst 1971. Samtidigt
vill utskottet framhålla önskvärdheten av en större enhetlighet i fråga om
de sanktioner som förekommer på skatte- och avgiftsområdet. Utskottet
utgår från att regeringen i lämpligt sammanhang kommer att ta upp denna
fråga till en mer allsidig bedömning än vad som f. n. är möjligt. Mot denna
bakgrund tillstyrker utskottet att reglerna om förseningsavgift beträffande
uppbördsdeklarationer samordnas med vad som gäller i fråga om
mervärdeskattedeklarationer och föreslår således att den nu aktuella förseningsavgiften
tills vidare bestäms till 100 kr. eller - om anmaning utgått
- 200 kr. i överensstämmelse med yrkandet 2 i motionen 1978/79: 2480.

Kontrollfrågor m. m.

I propositionen diskuteras utförligt vissa tekniska och administrativa
frågor om kontrollen av källskatteuppbörden och förslag läggs också fram
till flera tekniska detaljförbättringar. Samtidigt tar departementschefen
upp den kritik som från olika håll riktas mot att uppbördskontrollen f. n. i
stor utsträckning begränsar sig till skrivbordsgranskning. Departementschefen
uttalar sammanfattningsvis att det inte ännu är möjligt att mer
bestämt ange i vilken utsträckning taxeringsrevisioner eller annan granskning
i samband med taxeringsarbetet också kan tillgodose behovet av
kontroll beträffande källskatt m. m. Erfarenheter behöver först vinnas av
den nya taxeringsorganisationen. Vidare bedriver RSV f. n. ett utvecklingsarbete
för att klarlägga hur de olika skatterna och avgifterna bör ses i
förhållande till varandra med tanke på möjligheterna att åstadkomma en
lämplig fördelning och avvägning av kontrollinsatserna. Det är enligt departementschefen
självfallet önskvärt att ett sådant klarläggande och en
bedömning av kontrollförfarandet sker så snart det blir möjligt. Han avser
därför att återkomma till dessa frågor.

I motionen 1978/79:2481 framhålls att summan restförda skatter ökat
kraftigt under senare år och att indrivningsresultatet samtidigt försämrats.
Mot denna bakgrund anser motionärerna att uppbördsorganisationen bör
förstärkas på samma sätt som taxeringsorganisationen. Enligt deras uppfattning
bör åtgärder genomföras fr. o. m. budgetåret 1980/81 i syfte att i tid
avslöja för låga preliminärskattebetalningar och att effektivisera indrivningen.

Även motionärerna i motionen 1977/78:417 tar upp vissa kontrollfrågor.
De lägger fram olika förslag till förbättringar av kontrollen av icke-seriösa

SkU 1978/79:50

företag och deras skattebetalningar och begär en skyndsam utredning om
dessa frågor.

Utskottet vill framhålla att arbetsgivarna i allmänhet sköter sin redovisning
på ett tillfredsställande sätt och att uppbördsförfarandet i regel löper
friktionsfritt. Ett begränsat antal kända och okända arbetsgivare underlåter
emellertid systematiskt att betala in sina egna och arbetstagarens
skatter, arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt, och de belopp som det rör
sig om uppgår ofta till uppseendeväckande summor. Som anförs i den
sistnämnda motionen har det också blivit vanligt att vissa arbeten organiseras
så, att arbetstagare i vanlig bemärkelse betecknas som egna företagare
i avsikt bl. a. att kringgå uppbördsreglerna, undvika arbetsgivaravgifter
och uppnå andra ej avsedda fördelar.

Enighet råder om att dessa och andra ej acceptabla förhållanden i fråga
om skatteuppbörden delvis skulle kunna lösas genom ökade personalresurser.
Samtidigt vill utskottet erinra om att problemen delvis grundlagts i
utformningen av olika detaljer i skattelagstiftningen och även i annan
lagstiftning utanför skatteutskottets ämnesområde, exempelvis aktiebolagslagen,
giftermålsbalken och konkurslagstiftningen. Även om åtskilliga
sådana frågor kvarstår att lösa, kan i detta sammanhang nämnas att statsmakterna
under senare år intensifierat sina ansträngningar att försvåra
skatteundandraganden och annan ekonomisk brottslighet bl. a. genom
successiva förbättringar av lagstiftningen. Beträffande det pågående arbetet
med dessa frågor hänvisar utskottet till de nyligen lämnade redogörelserna
i betänkandena SkU 1978/79: 2 och JuU 1978/79:28. Det kan tilläggas
att riksdagen nu beslutat om en ny konkurslagstiftning med vissa
skärpningar gentemot konkursgäldenärer (prop. 1978/79: 105, LU 1978/
79: 19). Utskottet återkommer nedan till två nu aktuella lagstiftningsfrågor
som har betydelse för uppbördskontrollen.

Det är givet att dessa och andra ansträngningar i kampen mot skatteundandraganden
i olika former delvis förlorar sin verkan om inte berörda
myndigheter får tillräckliga personalresurser för att kunna fullgöra uppbördskontrollen
på ett tillfredsställande sätt. Som anförs i motionen 1978/
79: 2481 bör angelägna personalförstärkningar skyndsamt genomföras för
att uppnå erforderliga förbättringar i detta hänseende. Som framgår av
propositionen torde emellertid det angivna syftet i viss utsträckning kunna
uppnås genom en förbättrad samordning mellan berörda myndigheter,
bl. a. RSV, länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna, exekutionsväsendet
och polisväsendet. Härtill kommer att den nya taxeringsorganisationen
innefattar förstärkningar i form av granskningspersonal som skall
kunna utnyttjas för s. k. integrerade revisioner, dvs. en samtidig kontroll
av såväl inkomsttaxeringen som källskatten, mervärdeskatten och arbetsgivaravgifterna.
Det bör framhållas att denna granskningspersonal i första
hand är avsedd för kontroll av taxeringen, men revisionerna bör enligt
utskottets uppfattning givetvis kunna initieras också genom impulser från
de lokala skattemyndigheterna.

SkU 1978/79:50

Av det anförda framgår att utskottet instämmer i det i motionen 1978/
79: 2481 angivna syftet att skyndsamt förbättra uppbördskontrollen. Vilka
personalförstärkningar som behövs och var dessa förstärkningar lämpligen
bör sättas in bör emellertid bedömas närmare mot bakgrund av erfarenheterna
av den nya taxeringsorganisationen och resultatet av det arbete som
f. n. bedrivs inom RSV för att klargöra hithörande frågor. Med hänsyn till
vad som anförts i propositionen i denna del utgår utskottet från att regeringen
snarast möjligt kommer att redovisa resultatet av dessa överväganden
med förslag till lämpliga åtgärder. Den aktuella översynen torde enligt
vad utskottet kan bedöma omfatta också de frågor som behandlas i motionen
1977/78:417.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1977/78:417 och 1978/
79:2481 i den mån de inte är tillgodosedda.

Som nyss har anförts behandlar utskottet i detta sammanhang två lagstiftningsfrågor
som har direkt betydelse för uppbördskontrollen. En av
dessa frågor gäller arbetsgivaransvaret och den s. k. grå arbetskraften. En
arbetsgivare som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag är tillsammans
med arbetstagaren ansvarig för skatten. Gällande regler innebär
emellertid att arbetsgivaren kan åläggas att betala skatten endast om arbetstagaren
är känd. I praktiken har detta i många fall medfört att skattebeloppen
inte kan utkrävas vare sig av arbetstagarna eller av arbetsgivarna.
Detta utgör ett av de problem som behandlats i promemorian (Ds Fi
1976:4) Ansvar vid entreprenad m. m. Frågan tas nu upp i propositionen.
Det förslag som läggs fram innebär att betalningsskyldighet skall kunna
åläggas arbetsgivare som underlåtit att göra skatteavdrag, även om arbetstagarna
inte är kända. Betalningsskyldigheten skall enligt propositionen
beräknas schablonmässigt till 40% av lönebeloppen. Av det anförda framgår
att förslaget avser att täppa till en lucka i UBL.

Utskottet ansluter sig till det framlagda förslaget och vill samtidigt
framhålla vikten av att frågor av denna art löses skyndsamt. Med det
anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

En annan fråga aktualiseras i motionen 1977/78:515 och gäller obligatorisk
källskatt även på extrainkomster. RS-utredningen förslog 1974 en s. k.
E-skatt som skulle innehållas av arbetsgivare i samtliga fall där skyldighet
f. n. saknas att göra skatteavdrag, dvs. framför allt i fråga om extrainkomster
och anställda med B-skatt. E-skatten skulle enligt förslaget, som på
grund av vissa praktiska svårigheter inte föranlett lagstiftning (jfr prop.
1975:87), utgå på årsinkomster över 500 kr. och beräknas till 40% av
inkomsten.

1 motionen yrkas att regeringen får i uppdrag att överväga införandet av
en E-skatt i huvudsaklig överensstämmelse med RS-utredningens förslag.

Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att argumenten för en
obligatorisk källskatt på extrainkomster m. m. ökat i styrka sedan utred -

SkU 1978/79:50

ningen lade fram sitt förslag, samtidigt som de administrativa skälen mot
förslaget inte är lika kraftiga som tidigare. Antalet inkomsttagare med
extrainkomster har ökat och även skattebelastningen på sådana inkomster,
vilket medför stigande kvarskatteproblem. Därtill kommer att en sådan
obligatorisk källskatt som utredningen föreslagit torde kunna underlätta
uppbördskontrollen och bidra till att begränsa möjligheterna att kringgå
uppbördsreglerna med hjälp av B-skattesedlar. Utskottet instämmer således
i syftet med motionen och anser att förslaget bör tas upp till fortsatta
överväganden inom budgetdepartementet. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer frågan att uppmärksammas i det fortsatta arbetet med vissa frågor
rörande den grå arbetskraften, och någon särskild framställning i ärendet
från riksdagens sida kan därför inte anses påkallad. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 1977/78:515 i den mån den inte är tillgodosedd.

Kvarskatteavgift, respitränta m.m.

Nuvarande regler om kvarskatteavgift, respitränta och restitutionsränta
fick sin nuvarande utformning 1974.

Kvarskatteavgiften, som inte är avdragsgill vid taxeringen, är väsentligen
att se som ett påtryckningsmedel för att uppnå tillräckliga inbetalningar
av preliminär skatt. Den infördes 1974 i stället för den dåvarande 12-procentiga kvarskatteräntan (prop. 1974: 159, SkU 57). Avgiften utgår med
8% om K-skatten överstiger 5000 kr. och annars med 6%. Avgiftsbelopp
under 50 kr. debiteras inte. Avgiften kan nedsättas till 3% om den kvarstående
skatten beror på förhållanden varöver den skattskyldige inte kunnat
råda (85 § 2 mom. UBL). Att en begränsad avgift skall utgå i sådana fall
har motiverats med att den inkluderar ränta. Kvarskatteavgift skall påföras
även i samband med taxeringshöjning, ändrad preliminär skatt eller rättelse
av debitering, och avgiften skall då bestämmas till belopp som skulle
ha utgått om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande
slutliga skatt (27 § 3 mom. UBL).

Respitränta utgår på tillkommande skatt och beräknas för en tid av högst
två år räknat fr. o. m. april året efter taxeringsåret. Även vid återbetalning
av skatt utgår ränta (ö-skatteränta och restitutionsränta). Räntesatsen för
respitränta, ö-skatteränta och restitutionsränta fastställs årligen i december
med utgångspunkt i den då gällande inlåningsräntan i bank.

Kvarskatteavgift och ränta beräknas individuellt för makar och barn.

I motionen 1977/78:963 yrkas att kvarskatteavgift och ränta skall beräknas
gemensamt för makar på motsvarande sätt som gällde enligt äldre
bestämmelser och även gemensamt för makar och barn.

Bakgrunden till att tidigare regler ändrats i detta hänseende är önskemålet
att förenkla reglerna och att skälet för en särbehandling av makar
minskat i styrka eftersom inkomstbeskattningen numera i allt väsentligt är
individuell. Med hänvisning till de skäl som legat till grund för gällande
regler avstyrker utskottet motionen 1977/78:963.

SkU 1978/79:50

I motionen 1978/79:829 begär motionären förslag till sådan ändring av
reglerna att kvarskatteavgift och respitränta inte skall utgå på grund av
felaktigheter från myndigheternas sida. Bakgrunden till motionen är ett
aktuellt fall, där den skattskyldige flyttat från en ort till en annan och
felaktigt taxerats i sin förra hemortskommun. Sedan den skattskyldige
påtalat felaktigheten undanröjdes denna taxering och den överskjutande
skatt som då uppkom återbetalades. Först mer än två år senare — våren
1978 — påfördes taxeringen i rätt kommun, och i samband härmed påfördes
kvarskatteavgift med 8 % och respitränta med 7,5 % av den tillkommande
skatten. Den skattskyldige har klagat över belutet att påföra honom
respitränta, men besvären har lämnats utan bifall.

Det bör framhållas att det vanliga förfarandet i liknande fall när en
taxering överförs från en kommun till en annan är att preliminärskatten
innehålls i avvaktan på att åtgärden genomförts. Resultatet härav blir att
den skattskyldige inte i onödan behöver besväras och att sådana otillfredsställande
konsekvenser som i det aktuella fallet inte behöver uppkomma.
När det gäller utformningen av reglerna om kvarskatteavgift och respitränta
kan utskottet instämma i motionärens uppfattning att den skattskyldige
inte bör drabbas av felaktiga åtgöranden från myndigheternas sida.
Utskottet vill samtidigt erinra om att reglerna om kvarskatteavgift, respitränta
och ränta på överskjutande skatt utformats med skäligt hänsynstagande
till de ränteaspekter som bör läggas även på skattekrediter. Som
framgår av den lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser bör
kvarskatteavgiften i fall som detta i vart fall kunna nedsättas till 3 %, och
möjligheterna att hos länsstyrelsen ansöka om sådan nedsättning står
öppna t. o. m. utgången av 1979 (85 § 2 mom. UBL). Om hänsyn tas till att
kvarskatteavgiften inte är avdragsgill och till att ränta på överskjutande
skatt är skattepliktig, kan en kvarskatteavgift på 3 % sägas motsvara den
ränta på överskjutande skatt som den skattskyldige enligt gällande bestämmelser
varit berättigad till i samband med återbäringen. Vidare bör framhållas
att respiträntan torde motsvara den ränta som den skattskyldige
skulle ha åtnjutit om han satt in återbetalningen på bank. Även om utskottet
i och för sig har förståelse för de skäl som ligger bakom motionen, vill
utskottet med det anförda framhålla att tillräckliga skäl enligt utskottets
uppfattning inte föreligger för ändring av bestämmelserna.

Samtidigt bör nämnas att reglerna är något oklart utformade. I samband
med debiteringshöjningar skall enligt 27 § 3 mom. UBL ny beräkning ske
av kvarskatteavgiften. Avgiften skall därvid bestämmas till belopp som
skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av
motsvarande slutliga skatt. Eftersom man vid den årliga debiteringen skulle
ha tillgodoräknat den skattskyldige hela den ännu ej återbetalade preliminärskatten,
är det enligt vad utskottet inhämtat från RSV tveksamt om
kvarskatteavgift mot ordalydelsen i lagrummet över huvud taget bort påföras
i det aktuella fallet. Denna fråga bör emellertid rätteligen prövas

SkU 1978/79:50

genom omprövning av debiteringen hos den lokala skattemyndigheten eller
genom besvär hos länsskatterätten.

Enligt utskottets uppfattning bör RSV lämpligen övervaka att handläggningen
särskilt av sådana taxeringsändringar som det här är fråga om
handläggs enligt mer smidiga rutiner, som inte godtyckligt sätter den
skattskyldiges intressen åt sidan. Med hänvisning till att gällande regler
torde lämna utrymme härför och till att den skattskyldige i det aktuella
fallet torde ha vissa möjligheter till rättelse avstyrker utskottet bifall till
motionen 1978/79:829.

I motionen 1978/79: 1729 yrkas att kvarskatteavgift i regel ej skall utgå
på grund av avvikelse från självdeklaration, om fyllnadsbetalning sker
inom en månad från taxeringsnämndens beslut.

Gällande bestämmelser är - som redan nämnts - utformade så, att
kvarskatteavgiften får nedsättas till 3 % om den kvarstående skatten beror
på förhållanden varöver den skattskyldige inte kunnat råda. Enligt utskottets
uppfattning har syftet med motionen därigenom beaktats i tillräcklig
utsträckning. Utskottet avstyrker således motionen 1978/79: 1729.

Ett yrkande, som i viss mån har samma innebörd som den sistnämnda
motionen men som också gäller restavgift m.m.. framställs i motionen
1977/78:979. Motionärerna yrkar en översyn av inbetalningsreglerna som
skall gå ut på att den skattskyldige mot en lämpligt avvägd avgift skall
kunna få en viss respit med sina inbetalningar.

Utöver vad utskottet nyss anfört vill utskottet erinra om sitt ställningstagande
1974 vid behandlingen av ett likartat yrkande (SkU 1974:57). Utskottet
ansåg då att uppbördssystemet i princip skall bygga på klart uttalade
tidsgränser utan undantag och anförde bl. a följande. Detta utesluter
självfallet inte att det samtidigt måste vara möjligt att i vissa fall kunna
befria från eller nedsätta restavgiften. Bestämmelser härom är meddelade i
58 § UF, och med stöd därav har riksskatteverket i meddelande RSV Du
1972:8 bl. a. föfeskrivit att delbefrielse från restavgift kan komma i fråga
om förseningen beror på tillfälligt förbiseende och skatten inbetalats eller
redovisats före utgången av uppbördsmånaden samt anledning saknas att
anta att det rör sig om ett uppsåtligt dröjsmål. Delbefrielsen kan enligt RSV
lämpligen avvägas så att restavgiften på 4% begränsas till 1 % av den för
sent erlagda skatten, dock inte till lägre belopp än 100 kr. Vid engångsförsummelse
med några dagars försening kan dock restagiften nedsättas till
lägst 50 kr. Om avgiften inte uppgår till 50 kr. bör delbefrielse inte komma i
fråga.

Utskottet anser nu liksom tidigare att det saknas skäl att medge längre
gående lättnader än som redan tillämpas och avstyrker bifall till motionen
1977/78: 979.

En fråga som också sammanhänger med kvarskatteavgiften är tillämpningen
av reglerna om jämkning av preliminär skatt. En ej ovanlig situation
5 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 50

Kartong. S. 70, 68 § tillkommer. S. 71, rad 4 nerifrån står: Uppbördslagen (1953:272)
Rättat till: Taxeringslagen (1956:623)

SkU 1978/79:50

som behandlas i motionen 1978/79:497 är att den skattskyldige i samband
med självdeklarationen i februari konstaterar att han erlagt för mycket i
preliminär skatt och begär jämkning av skatten. Det överskjutande beloppet
skall i så fall under vissa förutsättningar återbetalas till den skattskyldige
utan dröjsmål (45 $ 2 mom. och 68 § 1 mom. UBL). I motionen begär
motionären att reglerna ändras så att deklarationen förtursgranskas innan
återbetalning medges.

Gällande bestämmelser förutsätter givetvis att den lokala skattemyndigheten
granskar uppgifterna från den skattskyldige innan beslut fattas
om jämkning av skatten. Så sker också i praktiken, och i de nu aktuella
fallen jämförs regelmässigt uppgifterna i deklarationen med fjolårets deklaration
och taxering. Denna granskning skall leda fram till en förhandsbedömning
av taxeringsnämndens kommande beslut, och i tveksamma fall
kan yttrande inhämtas från taxeringsnämnden. Såvitt utskottet kan bedöma
tillgodoser reglerna och den praktiska tillämpningen därmed så långt
som möjligt syftet med motionen. Utskottet avstyrker således bifall till
motionen 1978/79:497.

Skattsedlarna på slutlig skatt

I motionen 1978/79: 1711 konstaterar motionären att endast slutsumman
för den kommunala utdebiteringen numera anges på slutskattesedlarna och
yrkar att uppgifterna om landstingsskatten och församlingsskatten återinförs.

Utskottet vill framhålla att frågan om vad som bör stå på skattsedlarna
bedöms av RSV bl. a. med utgångspunkt i att den skattskyldige med
ledning av dessa uppgifter såvitt möjligt skall kunna räkna ut sin skatt
själv. Uppgifterna om den totala kommunala utdebiteringen är tillräckliga
för detta ändamål. Utskottet har viss förståelse för syftet med motionen,
men bakgrunden till att uppgifterna om landstingsskatten och församlingsskatten
numera har utgått är utrymmesbrist. Enligt vad utskottet
inhämtat är det inte heller möjligt att bereda plats för dessa uppgifter på
den nya skattsedel som nu håller på att utarbetas av RSV. Orsaken härtill
är bl. a. att det under årens lopp tillkommit ett flertal uppgifter som enligt
verkets uppfattning i första hand bör tas in på blanketten.

Utskottet finner inte anledning till någon annan bedömning av denna
avvägningsfråga än RSV och avstyrker följaktligen bifall till motionen
1978/79: 1711.

Värdepapperscentralen VPC AB

Som framgår av propositionen avser VPC att inordna konvertibla skuldebrev
och förlagsbevis i det s. k. VPC-systemet. VPC räknar också med
att på längre sikt ta med obligationer. Med anledning härav föreslås i
propositionen vissa lättnader i uppgiftsskyldigheten för den som tar emot
ränta på obligationer eller andra liknande värdehandlingar i VPC-systemet.

SkU 1978/79:50

Mottagaren bör dock enligt propositionen fortfarande vara skyldig att
uppge om han lyfter räntan för egen del eller för annans räkning. Utskottet
instämmer i denna uppfattning men vill med anledning av vad som anförs i
propositionen framhålla att VPC givetvis bör tillse att dessa uppgifter
också lämnas innan räntan utbetalas. Undantag härifrån bör enligt utskottets
uppfattning medges endast om mottagaren är en bank eller annan
inrättning som i sin tur är skyldig att inhämta motsvarande uppgifter innan
räntan betalas vidare. Utskottet vill samtidigt erinra om att betydelsen av
att dessa uppgifter inhämtas i vederbörlig ordning kommer att öka väsentligt
om skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till ledning för taxeringen
som planerat kommer att utvidgas till räntor av detta slag.

Utskottet förutsätter att VPC kommer att tillämpa de nya reglerna pa
sätt som utskottet här anfört och har med denna utgångspunkt inte något
att erinra mot de i propositionen föreslagna ändringarna av reglerna.

Ikraftträdandet m. m.

Avsikten är att de nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. uppbördsåret
1980/81. Beträffande vissa detaljer föreslås dock att reglerna skall träda i
kraft redan i samband med kungörandet i Svensk författningssamling.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del med den ändringen att
angivna detaljbestämmelser skall träda i kraft den 1 juli 1979. Utskottets
förslag motiveras av den rent författningstekniska samordning som erfordras
med förvaltningsdomstolsreformen, som också träder i kraft den 1 juli
1979, och med ett förslag till ändring i UBL som läggs fram i prop. 1978/
79:202 och behandlas i socialutskottets betänkande SoU 1978/79:38. I
anslutning härtill bör vissa redaktionella ändringar införas på sätt som
framgår av utskottets hemställan.

Mot de delar av propositionen i övrigt, som utskottet inte behandlat
ovan, har utskottet inte något att erinra.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisningssystemets allmänna uppläggning m. m.
att riksdagen

a. bifaller propositionen 1978/79: 161 i denna del;

b. avslår följande motioner, nämligen

1. motionen 1977/78:975,

2. motionen 1978/79: 1138.

3. motionen 1978/79: 2480 yrkandet I;

2. beträffande förseningsavgift

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2480 yrkandet 2
antar propositionen i denna del med den ändring att förseningsavgiften
i fråga om uppbördsdeklaration bestäms till 100 kr. och i
vissa fall 200 kr.;

+5 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 50

SkU 1978/79:50

3. beträffande kontrollfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1977/78:417 och 1978/79:2481 i
den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört;

4. beträffande källskatt på extrainkomster

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 515 i den mån den inte är
tillgodosedd genom vad utskottet anfört;

5. beträffande kvarskatteavgift, respitränta m.m.
att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

a. motionen 1977/78: 963.

b. motionen 1977/78:979,

c. motionen 1978/79:497,

d. motionen 1978/79:829,

e. motionen 1978/79: 1729;

6. beträffande skattsedlarna på slutlig skatt
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1711;

7. beträffande Värdepapperscentralen VPC AB, ikraftträdandet
m. m.

att riksdagen antar propositionen i dessa delar med de ändringar
utskottet i betänkandet förordat;

8. beträffande författningsfärslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt och i
betänkandet anfört antar vid propositionen fogade förslag till

a. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) med de ändringar
att 10 S, 27 § I morn., 54 S 3 morn., 83 § och ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 §

Preliminär A-skatt kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och familjebidragslagen (1946: 99); eller

d) sådan pension, livränta eller d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanstalt utgående från försäkringsanstalt utgående

annan skattepliktig ersättning, som annan skattepliktig ersättning, som

uppgår till högst hälften av det bas- uppgår till högst hälften av det basbelopp
som enligt lagen om allmän belopp som enligt lagen om allmän

försäkring gällde för december må- försäkring gällde för december månad
året före det år under vilket nåd året före det år under vilket

ersättningen utges. Vad nu har ersättningen utges. Vad nu har

sagts skall dock ej tillämpas på pen- sagts skall dock ej tillämpas på pension
och vårdbidrag, som utgår på sion och vårdbidrag, som utgår på

grund av lagen om allmän försäk- grund av lagen om allmän försäkring,
delpension enligt lagen ring, delpension enligt lagen

(1975:380) om delpensionsförsäk- (1979:84) om delpensionsförsäkring
och på yrkesskadelivränta eller ring och på yrkesskadelivränta eller

SkU 1978/79:50

Regeringens förslag
livränta enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd.

Utskottets förslag

livränta enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd.

27 §

I mom. Vid debitering

om delpensionsförsäkring;

att i I § nämnd socialavgift debiteras
med ledning av bestämmelserna
i 16 § lagen (1976:381) om
barnomsorg

att i 1 § nämnda arbetsgivaravgifter

öretal bortfaller.

54 8

3 mom. Har arbetsgivare, som
skall lämna uppbördsdeklaration
utan anmaning, underlåtit att fullgöra
denna skyldighet inom föreskriven
tid, påförs honom förseningsavgift
med 300 kronor.

Har den som anmanats att lämna
uppbördsdeklaration inte fullgjort
denna skyldighet inom tid, som har
angivits i anmaningen, skall förseningsavgift
påföras med 600 kronor.

3 mom. Har arbetsgivare, som
skall lämna uppbördsdeklaration
utan anmaning, underlåtit att fullgöra
denna skyldighet inom föreskriven
tid, påförs honom förseningsavgift
med 100 kronor.

Har den som anmanats att lämna
uppbördsdeklaration inte fullgjort
denna skyldighet inom tid, som har
angivits i anmaningen, skall förseningsavgift
påföras med 200 kro -

Förseningsavgift får

regeringen bestämmer.

Hörsammar inte

Vite får

Om uttagande av förelagt vite
förordnar länsskatterätten efter anmälan
av riksskatteverket, länsstyrelsen
eller den lokala skattemyndigheten.

Har vitet förelagts också med
stöd av bestämmelse i taxeringslagen
(1956:623) prövas fråga om uttagande
av den skatterätt som är
behörig enligt nämnda lag.

i tjänsten.

Om uttagande av förelagt vite
förordnar länsrätten2 efter anmälan
av riksskatteverket, länsstyrelsen
eller den lokala skattemyndigheten.

Har vitet förelagts också med
stöd av bestämmelse i taxeringslagen
(1956:623) prövas fråga om uttagande
av den länsrätt som är behörig
enligt nämnda lag.

83 §

femhundra kronor.

Har ändamålet förfallit därigenom.

Vid prövning bort föreläggas.

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

' Jfr SoU 1978/79:38.

1 Lydelse enligt 1979: 174.

SkU 1978/79: 50

Regeringens förslag

Iva veckor efter Jen Jag, Jå lagen
enligt uppgift på Jen har utkommit
från trycket i Svensk författningssamling
såvitt gäller 13 8,
17 8 1 morn., 27§ 1 morn., 498 2 a
och 3 mom. samt 75 och 75 a 88,

den 1 januari 1980 såvitt gäller 2 §
2 morn., 10 8, rubriken närmast före
22 8, 23 8, 24 § 2 morn., 26 och
28 88, 318, 33-38 88, 398 1 morn.,
40 och 42 88, 43 8, 45 8 1 och 2
morn., 46 och 47 88, 48 8 I och 2
morn., 50-57 88, 58 8 1 morn., 59 8,
68 8 4 morn., 69 8 2 morn., 77, 78,
83, 84 och 86 88, punkt 4 av anvisningarna
till 39 8, anvisningarna till
40 8, punkt 4 av anvisningarna till
45 8 samt anvisningarna till 46 8.

Utskottets förslag

Jen I juli 1979 såvitt gäller 13 8,
17 8 1 morn.. 27 8 I morn., 498 2 a
och 3 morn., 75 och 75 a 88 samt
83 § fjärJe stycket,

den I januari 1980 såvitt gäller 2 8
2 morn., 10 8, rubriken närmast före
22 8, 23 8, 24 8 2 morn., 26 och
28 88, 31 8, 33-38 88, 398 1 morn.,
40 och 42 88, 43 8, 45 8 1 och 2
morn., 46 och 47 88, 48 8 I och 2
morn., 50-57 88, 58 8 1 morn., 59 8,
68 8 4 morn., 69 8 2 morn.. 77 och
78.8.8, 83 8 i övrigt, 84 och 86 88,
punkt 4 av anvisningarna till 39 8,
anvisningarna till 40 8, punkt 4 av
anvisningarna till 45 8 samt anvisningarna
till 46 8.

1 samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

1. Äldre bestämmelser eller tidigare.

2. Äldre bestämmelser januari 1980.

3. Äldre bestämmelser eller tidigare.

4. Äldre bestämmelser denna del.

b. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar
att 2, 68, 72 a och 184 88 samt ikraftträdandebestämmelserna erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

I moni. 1 denna äger rum.

Inkomsttaxering och årlig taxering.

Till den eller förmögenhetstaxering.

Med länsrått förstås i Jenna lag
även Jen mellankommunalu skatterätten
om inte annat framgår av
omständigheterna.1

68 8

Av taxeringsnämnd i skattelängd.

I skattelängden statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om stat- Uppgår den enligt lagen om statlig
inkomstskatt beräknade taxe- lig inkomstskatt beräknade taxerade
inkomsten till minst 6 000 kro- rade inkomsten till minst 4500 kronor
för ensamstående och till sam- nor för ensamstående och till sam manlagt

minst 6000 kronor för ma- manlagt minst 4500 kronor för ma -

1 Lydelse enligt 1979: 175.

SkU 1978/79:50

Regeringens förslå)!

kar, som har varit gifta vid ingången
av beskattningsåret och under
detta år har levt tillsammans, skall
den beräknade taxerade inkomsten
införas, även om beskattningsbar
inkomst icke uppkommer.

Utskottets förslug

Skattelängden skall taxeringsnämndens beslut.

72 a §

Har taxering av längden.

Har taxering av folkpension,

får länsstyrelsen eller den lokala får länsstyrelsen eller den lokala

skattemyndigheten, om ej särskilda skattemyndigheten, om ej särskilda

skäl föranleder att skatterätten bör skäl föranleder att länsrätten' bör

avgöra frågan, besluta om rättelse i avgöra frågan, besluta om rättelse i

denna del. denna del.

Föreligger felaktighet angivna hänseenden.

Efter utgången om rättelsen.

Innan rättelse ej möter.

Beslutas rättelse taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rät- Talan mot beslut i fråga om rättelse
enligt denna paragraf får ej telse enligt denna paragraf får ej

föras särskilt. Talan mot taxeringen föras särskilt. Talan mot taxeringen

får även i den del beslutet avser får även i den del beslutet avser

föras hos skatterätten i den ordning föras hos länsrätten' i den ordning

som föreskrivs i 74, 76, KM) och som föreskrivs i 74, 76, 100 och

101 SS. 101 §8.

184 §

Samtliga ledamöter särskilda fastighetstaxeringen.

För avgivande av yttrande i besvärsmål,
som är anhängigt i
fa s tighet staxering s rätten, får ordföranden
rådgöra med ledamot i
taxeringsnämnden. Ordföranden
får för ändamålet även kalla ledamöterna
till sammanträde utan
hinder av att nämndens arbete i övrigt
är avslutat.

Denna lag träder i kraft två veckor
efter ilen tlag då lagen enligt
uppgift på den har utkommit från
trycket i Svensk författningssamling.
I samband med ikraftträdandet
skall följande iakttagas.

För avgivande av yttrande i besvärsmål,
som är anhängigt i länsrätten,
' får ordföranden rådgöra
med ledamot i taxeringsnämnden.
Ordföranden får för ändamålet
även kalla ledamöterna till sammanträde
utan hinder av att nämndens
arbete i övrigt är avslutat.

Denna lag träder i kraft den I juli
1979 varvid lagen (1979:175) om
ändring i taxeringslagen (1956:623)
upphävs såvitt avser 2 § I mom. I
samband med ikraftträdandet skall
följande iakttagas.

' Lydelse enligt 1979: 175.

2 Jfr. 1978:425 och prop. 1978/79: 111 bil. 7.

SkU 1978/79:50

1. Äldre bestämmelser i taxeringslängd.

2. Till dess januari 1979.

3. Förekommer i eller senare.

c. lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa
fall från artistersättning,

d. lag om ändring i förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar.

Stockholm den 10 maj 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson
(s). Stig Josefson (c). Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein
(s), Tage Sundkvist (c). Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström
(m). Hagar Normark (s), Curt Boström (s), Margit Odelsparr (c), Bo Lundgren
(m) och Wilhelm Gustafsson (fp).

Reservationer

1. av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren (m) som
dels anför följande:

1975 beslöt riksdagen om ett ADB-register för folkbokföring och beskattning.
Det beslutade systemet, som blev hårt kritiserat bl. a. för att vissa av
länsstyrelsernas traditionella uppgifter fördes till riksskatteverket, motiverades
med effektivitetsvinster inom taxerings- och uppbördsfunktionerna
samt rationaliseringsvinster i skatteadministrationen.

Kritiken mot systemet har senare visat sig befogad i flera avseenden.
Utvecklingen motiverar enligt vår uppfattning att det s. k. RS-projektet blir
föremål för en översyn. Denna översyn bör kunna leda till att värdefulla
erfarenheter vinns om hur felbedömningar skall kunna undvikas i fortsättningen.
Det är vidare väsentligt att riksdagens möjligheter till kontroll av
och insyn i den statliga datauppbyggnaden förstärks väsentligt.

Vid översynen av RS-projektet bör också övervägas om folkbokföringen
också i framtiden bör vara knuten till riksskatteverket. Det finns skäl som
talar för att en särskild central myndighet borde finnas med ansvar för
folkbokföring och därmed sammanhängande frågor.

Våra synpunkter på dessa frågor utvecklas närmare i motionen 1978/
79: 1108.

dels anser att utskottet under mom. I b 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 1138 hos regeringen
begär en översyn av RS-projektet och folkbokföringens centrala
organisation i enlighet med vad som anförs i motionen
1978/79: 1108.

SkU 1978/79:50

2. av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren (m) som
dels anför följande:

Tidigare kunde man begära gemensam ränteberäkning i de fall en make
debiterades kvarskatt och den andre fick återbäring. Den rätten slopades i
samband med övergången till icke avdragsgill kvarskatteavgift. Detta kan
innebära att en familj, trots att den gemensamt inlevererat tillräcklig eller
för stor skatt till staten kan komma att drabbas av en nettoförlust. När
detta gäller i fråga om sambeskattad B-inkomst eller förmögenhet blir
orättvisan än mer uppenbar.

dels anser att utskottet under mom. 5 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:963 hos regeringen
begär förslag till återinförande av den s. k. gemensamma
ränteberäkningen för makar och barn vid för mycket eller för litet
erlagd preliminärskatt.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979