Skatteutskottets betänkande 1978/79:50
med anledning av propositionen 1978/79:161 om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m. m. Jämte motioner
SkU 1978/79:50
Propositionen
Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:161 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),
2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),
3. lag om ändring i kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från arlistersättning,
4. lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar.
I propositionen föreslås en enhetlig ordning för inbetalning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272; UBL). Sådan skatt skall i fortsättningen alltid betalas till länsstyrelsens skattepostgirokonlo senast den 18 i var och en av de månader under vilka nuvarande uppbördslerminer infaller. Arbetsgivarnas redovisning av innehållen skatt förenklas samtidigt. Bl. a. slopas systemet med skatteanvisningar. Inbetalning skall i stället göras med särkilt inbetalningskort. På detta finns utrymme för att lämna en s. k. uppbördsdeklaralion. I denna skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod, lönesumma m.m. Har arbetsgivaren regelmässigt högst fyra anställda skall han också ange personnummer och namn på de arbetstagare för vilka skatteavdrag har verkställts. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen ålägga annan arbetsgivare att lämna sådana uppgifter. Också skattskyldig skall betala sin skatt med särskilt inbetalningskort. I uppbörden av skatt förutsätts bankerna medverka. Uppgiflslämnandet enligt taxeringslagen (1956: 623; TL) förenklas i fråga om vissa räntor som betalas ut genom värdepapperscentralen, VPC Aktiebolag.
F. n. kan vissa arbetsgivare tillämpa s. k. summarisk redovisning. Den innehållna preliminära A-skatten krediteras enligt detta förfarande för varje arbetstagare först efter inkomstårels utgång. Denna ordning för krediteringen utvidgas att gälla i fråga om all innehållen preliminär A-skatt. Kreditering skall nämligen enligt förslaget verkställas på grundval av de uppgifter om preliminär skatt, som arbetsgivarna lämnar för varje arbetstagare på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade skattebelopp.
En arbetsgivare som underlåter att lämna uppbördsdeklaralion i rätt lid skall enligt propositionen erlägga förseningsavgift. Sådan avgift föreslås också beträffande de meddelanden som skall lämnas till länsstyrelsen 1 Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 50
SkU 1978/79:50 2
enligt kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning (Ask) när innehållen skatt inte betalas i rätt tid.
En justering görs av de beloppsgränser som gäller i fråga om skatteavdrag på ersättningar från försäkringsanstalter och vid preliminär taxering för eller jämkning av preliminär B-skatt.
UBL:s bestämmelser om anstånd och restavgift jämkas i överenssstäm-melse med ändringarna i uppbördsförfarandet. Några jämkningar görs också för att skattebelopp, som omfattas av anstånd, skall kunna undantas från restlängderna. Vidare öppnas möjlighet för regeringen och riksskatteverket (RSV) att meddela anstånd med inbetalning av skatt i samband med att tillämpningen av ett dubbelbeskattningsavtal prövas.
Någon särskild inkomstlängd, förmögenhetslängd eller debiteringslängd skall enligt propositionen inte längre framställas. Uppgifterna i dessa längder skall i stället föras in i en gemensam handling, kallad skattelängd.
Förfarandet med förtryckta deklarationsblanketter utvidgas. Mot bakgrund härav föreslås att deklarationsskyldig, som inte har deklarerat i rätt lid, skall kunna anmanas alt lämna deklaration, utan att först ha erinrats om sin skyldighet. Vidare föreslås vissa jämkningar i TL som sammanhänger med ändringar som har vilagits tidigare i enlighet med propositionen 1977/78:181.
Arbetsgivare som underiåter att verkställa skatteavdrag är enligt 75 § UBL solidariskt ansvarig med arbetstagaren för skattebeloppet. För att betalningsskyldighet skall kunna åläggas arbetsgivaren förutsätts dock att arbetstagaren är känd. Enligt propositionen ändras bestämmelserna så att beslut om betalningsskyldighet kan meddelas också när lön har betalats till arbetstagare som inte kan identifieras.
Författningsförslagen har följande lydelse:
SkU 1978/79:50
1 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)»
dels att 23 § och punkt 4 av anvisningarna till 45 § skall upphöra att gälla,
dels att i rubriken närmast före 22 §, i 34—36 §§, 40 §, 43 § 2 mom., 46, 78 och 84 §§ samt i anvisningarna till 40 och 46 §§ ordet "debetsedel" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skattsedel" i motsvarande form,
dels att 2 § 2 mom., 10 och 13 §§, 17 § 1 mom,, 24 § 2 mom., 26 §, 27 § 1 mom,, 28, 31, 33, 37 och 38 §§, 39 § 1 mom., 42 §, 43 § 1 mom., 45 § 1 och 2 mom., 47 §, 48 § 1 och 2 mom., 49 § 3 mom., 50—57 §§, 58 § 1 mom,, 59 §, 68 § 4 mom,, 69 § 2 mom., 75, 77, 83 och 86 §§ samt punkt 4 av anvisningarna till 39 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 49 § skall införas ett nytt moment, 2 a mom., av nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
2 mom. I denna lag förstås med
slutlig skatt: skatt som slutlig skatt: skatt som
påförts vid den årliga debiteringen har
påförts vid den årliga debite-
pä grund av taxeringsnämnds be- ringen på
grund av taxerings
slut eller på grund av annat beslut, nämnds
beslut eller på grund av
som enligt gällande föreskrifter annat
beslut, som enligt gällande
skall beaktas vid sådan debitering, föreskrifter
skall beaktas vid så-
och återstår efter iakttagande av dan
debitering, och återstår efter
bestämmelserna om nedsättning av iakttagande
av bestämmelserna
skatt enligt 4 och 5 mom, samt om
nedsättning av skatt enligt 4
2 § lagen (1978: 423) om skatte- och 5 mom,
samt 2 § lagen (1978:
lättnader för vissa sparformer; 423) om
skattelättnader för vissa
sparformer;
preliminär skatt: i3§ preliminär skatt: i3§
omförmäld skatt, som erlägges i nämnd skatt, som betalas i avräk-
avräkning å slutlig skatt; ning på slutlig skatt;
kvarstående skatt: kvarstående skatt:
skatt, som återstår att erlägga, se- skatt,
som återstår att betala, se
dan preliminär skatt avräknats dan
prehminär skatt har avräk-
från slutlig skatt; näts från slutlig skatt;
1 Lagen omtryckt 1972: 75, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. Senaste lydelse 1978: 426.
SkU 1978/79:50
Före.ttagen lydelse tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats; |
Nuvarande lydelse
tillkommande skatt: skatt som skall erläggas på grund av eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt avslutats;
kvurskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom,;
respitränta: ränta enligt 32 §;
unståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom,;
ö-skaiteränla: ränta enligt 69 § I mom,;
restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom,;
skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom,;
särskild skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5 mom,;
inkomstår: det kalender
år, som närmast har föregått taxeringsåret; mars månad ett år till och med |
inkomstår: det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret;
uppbördsår: liden från och med februari månad nästföljande år;
u p p b ö r d s m å n a d : mars,
maj, juli, .september, november och
januari;
gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 §
1 mom, kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 § I mom, lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt;
ogift skattskyldig: an- ogift skattskyldig: an-
nan
skattskyldig fysisk person än nan skattskyldig fysisk person än
nyss sagts, nyss har sagts.
10 §a
Preliminär A-skatt skall icke beräknas å ersättning, som vid kommunal tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader, éj heller å ersättning, som vid enskild tjänst anvisas för sådana kostnader, därest icke ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.
Preliminär A-skatt skall icke utgå för:
a) folkpension och tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3 § 3 mom, eller
Preliminär A-skatt skall inte beräknas på ersättning, som vid kommunal tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller på ersättning, som vid enskild tjänst lämnas för sådana kostnader, om inte ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.
Preliminär A-skatt skall inte utgå för:
a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3 § 3
3 Senaste lydelse 1977: 281.
SkU 1978/79:50
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
mom. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras; c) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946: 99); eller |
den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;
d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock att vad nu sagts ej skall tillämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring och på yrkes-skadclivränta eller livränta enligt lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd.
d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för december månad året före det år under vilket ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock ej tillämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1975: 380) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta eller livränta enligt lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.
13 §*
Preliminär B-skatt skall, där nedan icke annoriedes stadgas eller särskilda omständigheter ej till annat föranleda, utgå med belopp motsvarande den slutliga skatt, som påförts den skattskyldige året näst före inkomståret, till den del sistnämnda skatt avser annat än ut-skiftningsskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen eller sådan i denna lag icke omnämnd skatt eller avgift, vilken påförts jämlikt bestämmelse i annan författning. Vid beräkning av preliminär B-skatt skall hänsyn tagas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att erlägga på grund av förordnande enligt 3 § 3 mom. andra stycket.
Har skattskyldig enligt den årliga taxeringen året näst före inkomståret icke påförts slutlig skatt
Preliminär B-skatt skall, om inte annat sägs nedan eller föranleds av särskilda omständigheter, utgå med belopp motsvarande den slutliga skatt, som har påförts den skatlskyldige året före inkomståret, till den del sistnämnda skatt avser annat än utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen {1956: 623) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författning. Vid beräkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tagas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt 3 § 3 mom. andra stycket.
Har skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret, men
< Senaste lydelse 1978: 201,
SkU 1978/79:50
Nuvarande lydelse
i den kommun där den preliminära B-skatten skall debiteras, men kan han antagas komma att vid årlig taxering året näst efter inkomståret där taxeras till statlig eller kommunal inkomstskatt, skall preliminär B-skatt beräknas med ledning av särskild taxering till sådan skatt (preliminär taxering). Äger nu nämnd skattskyldig förmögenhet, för vilken skattskyldighet till statlig förmögenhetsskatt föreligger, skall preliminär B-skatt även för förmögenheten beräknas med ledning av sådan taxering.
Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas med ledning av preliminär taxering, därest det med sannolikhet är att antaga, att vid årlig taxering året näst efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att avvika från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst sexhundra kronor. Preliminär B-skatt må beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda omständigheter därtill föranleda. Sådana omständigheter kunna föreligga exempelvis då fråga är om nedsatt skatteförmåga eller om mer betydande skillnad mellan eljest utgående preliminär skatt och påräk-nelig slutlig skatt.
Föreslagen lydelse
kan han antagas bli påförd sådan skatt enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret, skall preliminär B-skatt beräknas med ledning av särskild taxering till statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt (preliminär taxering).
Preliminär B-skatt skall också beräknas med ledning av preliminär taxering, om det med sannolikhet kan antagas, att vid årlig taxering året efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att avvika från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor.
Preliminär B-skatt får beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs i andra eller tredje stycket, om särskilda omständigheter föranleder det. Sådana omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om nedsatt skatteförmåga eller om mer betydande skillnad mellan annars utgående preliminär skatt och påräknelig slutlig skatt.
17 §
1 m o m. Skattskyldig, som har att erlägga preliminär B-skatt, år pliktig att utan anmaning avgiva preliminär självdeklaration:
1) därest han under året näst före inkomståret icke taxerats till statlig eller kommunal inkomstskatt i den kommun inom vilken preliminär B-skatt skall erläggas;
1 m o m. Skattskyldig, som har att betala preliminär B-skatt, skall utan anmaning avge preliminär självdeklaration:
1) om han inte har påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret;
SkU 1978/79:50
Nuvarande lydelse
2) därest i vederbörande kommun hans vid årlig taxering året näst efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerade inkomst, såvitt senast den 1 december året näst före inkomståret kan bedömas, kommer att överstiga motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret / kommunen med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst sexhundra kronor; samt
3) därest han året näst före inkomståret haft att erlägga preliminär A-skatt,
Föreslagen lydelse
2) om hans vid årlig taxering året efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerade inkomst, såvitt senast den 1 december året före inkomståret kan bedömas, kommer att överstiga motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor; samt
3) om han året före inkomståret har haft att betala preliminär A-skatt.
23 §
Skatt skall förfalla till betalning under uppbördstermin.
Uppbördsterminerna under uppbördsåret äro sex och infalla under tiden från och med den 6 till och med den 13 i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari; dock att uppbörd icke förrättas å sön- eller helgdag. Skulle uppbördstermin med till-lämpning av nyss angivna regel börja å sön- eller helgdag, skall uppbördsterminen i stället taga sin början å nästföljande vardag, därvid slutdagen i motsvarande mån förskjutes.
Riksskatteverket må om särskilda omständigheter därtill föranleda, efter poststyrelsens hörande, föreskriva att uppbördstermin under viss månad skall infalla under annan tid än nyss sagts.
24 2 mom. Preliminär A-skatt, som innehållits genom skatteavdrag varom i 39 eller 40 § förmäles, skall förfalla till betalning under den uppbördstermin, som infaller närmast efter utgången av den månad, under vilken skatteavdraget verkställts.
2 mom. Preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag som avses i 39 eller 40 §, skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad, som infaller närmast efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjordes.
SkU 1978/79:50
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 §
Preliminär B-skatt skall debiteras i en gemensam post. Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet av de uppbördsterminer under vilka skatten förfaller till betalning. Skatt som icke uppgår till trehundra kronor påföres icke.
Preliminär B-skatt skall förfalla till betalning med lika belopp under envar uppbördstermin under uppbördsåret eller, vid debitering under inkomståret, under envar av de återstående uppbördsterminerna under uppbördsåret.
Preliminär B-skatt skall debiteras i en gemensam post. Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under vilka skatten skall betalas. Skatt som inte uppgår till 600 kronor påförs ej.
Preliminär B-skatt skall betalas med lika stora belopp senast den 18 i var och en av uppbördsmånaderna under uppbördsåret eller, vid debitering under inkomståret, /' var och en av de uppbördsmånader som återstår efter utgången av den månad då skatten debiteras.
27 §
1 m o m.''' Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i slutlig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgifter i taxcringslängd eller annat beslut om taxeringen. I övrigt iaktta ges:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom, lagen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för inkomståret gäller i beskattningsorten;
att kommunal inkomstskatt och landsiingsmedel uträknas i en gemensam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;
1 m o m. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som har fastställt» att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;
att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;
"' Senaste lydelse 1979: 88,
SkU 1978/79:50
att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, varvid öretal bortfaller; att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen; att i 1 § nämnd sjukförsäkringsavgift debiteras enligt 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa; att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med till-lämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring; |
Nuvarande lydelse
att skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga skatten debiteras;
att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid öretal bortfaller;
att kommunal inkomstskatt och tandstingsmedel debiteras med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;
att i 1 § omförmäld sjukförsäkringsavgift debiteras enligt 19 kap, lagen om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;
att i 1 § omförmäld arbetsskadeförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring;
att i 1 § omförmäld delpensionsförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring;
att i 1 § omförmälda arbetsgivaravgifter debiteras i en gemensam post; samt
att i 1 § omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal bortfaller.
Föreslagen lydelse
att' skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i 1 § lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift;
att i 1 § nämnd arbetsskadeförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap, 2 § tredje stycket lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring;
att i 1 § nämnd delpensionsförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring;
att i 1 § nämnda arbetsgivaravgifter debiteras i en gemensam post; samt
att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.
28 §8
Kvarstående skatt under tjugo- Kvarstående skatt under 25 kro-
fem kronor uttages icke. nor uttages ej.
8 Senaste lydelse 1974: 853.
SkU 1978/79:50
10
Nuvarande lydelse
Kvarstående skatt förfaller till betalning:
under den första uppbördsterminen under uppbördsåret näst efler taxeringsåret, om skatten uppgår till högst tvåhundra kronor; samt
med lika belopp under vardera av de båda första uppbördsterminerna under nämnda uppbördsår, om skatten överstiger tvåhundra kronor, dock att belopp, som förfaller under den förra terminen avrundas till närmast lägre hela antal kronor, varvid återstoden förfaller under den senare terminen.
Föreslagen lydelse
Kvarstående skatt, som uppgår till högst 200 kronor, skall betalas senast den 18 i uppbördsmånaden mars året efter taxeringsåret. Annan kvarstående skatt skall betalas med lika belopp senast den 18 i var och en av uppbördsmånaderna mars och maj året efter taxeringsåret. Om öretal uppkommer skall dock det belopp som skall betalas under uppbördsmånaden mars bestämmas till närmast lägre och det andra beloppet till närmast högre hela antal kronor.
31 r
Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt sker efter samma grunder, som gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.
Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under tjugofem kronor uttages icke.
Tillkommande skatt skall förfalla till betalning under uppbördstermin eller två på varandra följande uppbördsterminer, som lokal skattemyndighet bestämmer. Därvid skall skatten fördelas efter samma grunder som i 28 § sägs.
Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.
Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej.
Tillkommande skatt skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad eller de två på varandra följande uppbördsmånader, som lokal skattemyndighet bestämmer. 7 sistnämnda fall skall skatten fördelas enligt de grunder som anges i28§.
33 §8
För skattskyldig skall utfärdas debetsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för tillkommande skatt. Vid debetsedel skola fogas skatteanvisningar avsedda för inbetalning av skatt och,
För skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för tillkommande skatt. Vid skattsedel på preliminär A-skatt skall fogas skattekort och skattetabell. Vid skatt-
T Senaste lydelse 1974: 853. 8 Senaste lydelse 1974: 771.
SkU 1978/79:50
11
Nuvarande lydelse
om så är påkallat, skattekort, upptagande å debetsedeln angivna uppgifter om den skattskyldige, och skattetabell.
Närmare föreskrifter om debetsedel och handlingar som skola fogas till debetsedel meddelas av regeringen.
Debetsedel med tillhörande skatteanvisningar och skattekort skall upprättas i enlighet med formulär som riksskatteverket fastställer.
Föreslagen lydelse
.sedel på preliminär B-skatt eller tillkommande skatt samt vid sådan skattsedel pä slutlig skatt enligt vilken kvarstående skatt skall betalas skall fogas inbetalningskort. Vid skattsedel på preliminär B-skatt skall också fogas skattekort.
Närmare föreskrifter om skattsedel och handlingar som skall fogas till skattsedel meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Skattsedel, skattekort och inbetalningskort skall upprättas i enlighet med formulär som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
37 §
Anmäler skattskyldig hos lokal skattemyndighet, att han icke erhållit vederbörlig debetsedel sedan fem dagar förflutit efter den tidpunkt som angives i 35 § första eller andra stycket eller i 36 § första stycket, skall myndigheten ofördröjligen tillställa den skattskyldige sådan debetsedel som bort utfärdas. Anmälan, som här avses, bör göras senast tio dagar efter nyssnämnda tidpunkt.
Anmäler skattskyldig hos lokal skattemyndighet sedan fem dagar har förflutit efter den tidpunkt som anges i 35 § första eller andra stycket eller i 36 § första stycket att han inte har fått den skattsedel som han skall ha, skall sådan skattsedel, som hade bort utfärdas, ofördröjligen tillställas den skattskyldige. Anmälan, som här avses, bör göras senast tio dagar efter nyssnämnda tidpunkt.
38 Skattskyldig äger hos vederbörande lokala skattemyndighet utfå duplettdebelsedel, då behov av ytterligare skatteanvisningar föreligger eller anledning eljest uppkommit. Duplettdebetsedel skall skyndsamt sändas till den skattskyldige.
Skattskyldig har rätt att hos lokal skattemyndighet få duplett-skaltsedel och ytterligare inbetalningskort. Begärda handlingar skall skyndsamt tillställas den skattskyldige.
39 §
1 mom. Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom, under 1 första och andra styckena avses (I ö n), skall den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren) verkställa avdrag för
1 mom. Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom. under 1 första och andra styckena avses (I ö n), skall den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren) göra avdrag för be-
SkU 1978/79:50
12
Nuvarande lydelse
gäldande av preliminär A-skatt som arbetstagaren har att erlägga (skatteavdrag).
Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt, att erlägga kvarstående skatt, som påförts i hans hemortskommun för året näst före taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön verkställa skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock icke, därest anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den under nästföljande uppbördstermin förfallande skatten, som belöper å utbetalningstillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av den månad, då uppbördsterminen infaller. Belopp, som avdrages vid annat utbetalningstillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och återstoden avdragas vid det första utbetalningstillfället.
Föreslagen lydelse
talning av preliminär A-skatt som arbetstagaren har att betala (skatteavdrag).
Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt, att erlägga kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön göra skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock inte, om anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfällc avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den skatt som skall betalas under nästföljande uppbördsmånad som belöper på utbetalningstillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av nämnda uppbördsmånad. Belopp, som dras av vid annat utbetalningstillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och återstoden dras av vid det första ut-betalningstillfällct.
42 §
Är utbetald lön icke av den storlek, att därå kan verkställas skatteavdrag motsvarande för lönen utgående preliminär skatt jämte den kvarstående skatt, som belöper å utbetalningstillfället, skall genom skatteavdraget innehållet belopp anses i första hand avse preliminär skatt.
Kan vid visst utbetalningstillfälle skatteavdrag icke verkställas med belopp, som motsvarar å utbetalningstillfället belöpande skatt, skall vid senare utbetalningstillfälle före ingången av den månad, då nästföljande uppbördstermin in-
Om utbetald lön inte är så stor, att skatteavdrag kan göras för både utgående preliminär skatt och den kvarstående skatt, som belöper på utbetalningstillfället, skall genom skatteavdraget innehållet belopp anses i första hand avse preliminär skatt.
Kan vid visst utbetalningstillfälle skatteavdrag för kvarstående skatt inte göras med belopp, som motsvarar på utbetalningstillfället belöpande skatt, skall vid senare utbetalningstillfälle före ingången av nästföljande uppbördsmånad
SkU 1978/79:50
13
Nuvarande lydelse
faller, avdragas så stort belopp att de innehållna beloppen tillhopa förslå att gälda under nämnda uppbördstermin förfallande skatt. Kan så icke ske och inbetalar icke arbetstagaren efter anmodan från arbetsgivaren felande belopp .senast den II i den månad, då upphördsterminen infaller, skola de innehållna beloppen av arbetsgivaren inbetalas på sätt i 56 § 2 mom. omförmäles.
Föreslagen lydelse
avdragas så stort belopp att de innehållna beloppen tillsammans förslår till den skatt som skall betalas under nämnda uppbördsmånad.
43 §
I m o m. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag innehållits å lönen. Skyldighet att lämna sådan uppgift föreligger dock icke, om lönen kvitteras å avlöningslista, vara skatteavdraget angivits.
Efter utgången av den sista upphördstermin, under vilken skatt enligt debetsedel skall erläggas, eller, om arbetstagare tidigare slutat sin anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren till arbetstagaren återställa debetsedeln. Därvid skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig, uppgift om summan av verkställda skatteavdrag och den tid av inkomståret som avdragen av.se. Dylik uppgift, som skall vara av arbetsgivaren eller någon hos honom anställd undertecknad eller signerad, skall till-lika omfatta arbetsgivarens namn
1 mom. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har innehållits på lönen. Skyldighet att lämna sådan uppgift föreligger dock inte, om lönen kvitteras på avlöningslista, där skatteavdraget har angivits.
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med .så stort belopp, som skall betalas under viss uppbördsmånad, skall arbetsgivaren vid det avlöningstillfälle, som närmast föregår denna uppbördsmånad, underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i den sista uppbördsmånad, under vilken skatt enligt skattsedel skall erläggas, eller, om arbetstagare tidigare har slutat sin anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln till arbetstagaren. Har arbetstagaren slutat sin anställning under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som skall vara undertecknad eller signerad av arbetsgivaren
SkU 1978/79:50
14
Nuvarande lydelse
och adress. Uppgift som nu sagts skall tecknas å debetsedeln, om arbetstagaren slutat sin anställning före utgången av månaden närmast före den sista uppbördstermin, under vilken skatt enligt debetsedeln skall erläggas.
Har debetsedel icke överlämnats, skall arbetsgivaren efter utgången av den sista uppbördstermin, vid vilken genom skatteavdrag innehållen preliminär eller kvarstående skatt skall inbetalas, eller, om arbetstagaren tidigare slutat sin anställning, vid dennas slut till arbetstagaren överlämna skriftlig uppgift i enlighet med vad i föregående stycke sägs. Har skatteavdrag verkställts för såväl preliminär som kvarstående skatt, skall uppgift lämnas särskilt för den preliminära och särskilt för den kvarstående skatten.
Riksskatteverket kan befria arbetsgivare från skyldigheten att underskriva eller signera uppgift om avdragen skatt liksom från skyldigheten att lämna sådan uppgift på debetsedel i fall som avses i andra stycket såvitt fråga ej är om kvarstående skatt och arbetstagaren slutat sin anställning före utgången av sista avdragsperioden.
Riksskatteverket fastställer formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skola kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.
Föreslagen lydelse
eller någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgivarens namn och adress.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.
45 §
1 mom. Sedan debetsedel å preliminär skatt utfärdats, må, därest bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning föreskrivas ändrade grunder för uttagande av den
1 mom. Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning föreskrivas ändrade grunder för uttagande av den pre-
SkU 1978/79:50
15
5) då genom ändring i inkomstförhållandéna eller av annat skäl ändrad skatteform synes påkallad. |
Nuvarande lydelse
preliminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i följande fall, nämligen
1) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och enligt underrättelse från länsstyrelsen sådan ändring skett i den skattskyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debitering under året näst efter inkomståret;
2) då skattskyldig visar eller, såvitt gäller sambandet mellan honom tillkommande skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt att preliminär A-skatt skall erläggas efter annan kolumn i skattetabellen än som tidigare fastställts;
3) då skattskyldig gör sannolikt eller det eljest för myndigheten framstår såsom troligt, att den preliminära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt;
4) då skattskyldig visar eller
myndigheten eljest erhåller kän
nedom om att den skattskyldiges
skatteförmåga blivit väsentligen
nedsatt av anledning, varom i 50 §
2 mom. kommunalskattelagen för
mötes, dock att jämkning av skäl,
som angivas i tredje stycket nämn
da moment, icke skall ske, om den
skattskyldige har att utgöra preli
minär A-skatt och således bestäm
melserna i 41 § 2 mom, äro till
lämpliga; eller
1 fall, som under 3) sägs, bör såvitt angår preliminär A-skatt jämkning vidtagas allenast då på grund av jämkningen preliminär skatt komme att uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp
Föreslagen lydelse
liminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i följande fall, nämligen
1) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och enligt underrättelse från länsstyrelsen sådan ändring har skett i den skattskyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debitering under året efter inkomståret;
2) då skattskyldig visar eller, såvitt gäller sambandet mellan honom tillkommande skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt att preliminär A-skatt skall erläggas efter annan kolumn i skattetabellen än som tidigare har fastställts;
3) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt, att den preliminära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt;
4) då skattskyldig visar eller
myndigheten annars får kännedom
om att den skattskyldiges skatte
förmåga har blivit väsentligt ned
satt av anledning, som anges i 50 §
2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370). Jämkning av skäl,
som anges i tredje stycket nämnda
moment, skall dock inte ske, om
den skattskyldige skall betala pre
liminär A-skatt och således be
stämmelserna i 41 § 2 mom. är
tUlämpliga; eller
1 fall, som avses i första stycket under 3), bör såvitt angår preliminär A-skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller
SkU 1978/79:50
16
Nuvarande lydelse
än som utan jämkning skulle erläggas, dock att jämkning icke skall ske då ändringen i den preliminära skatten understiger tjugufem kronor. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras allenast då påräknelig inkomst med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med minst sexhundra kronor.
Oaktat vad i föregående stycke sägs, må jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och eljest utgående preliminär skatt komme att bliva mer betydande eller fråga är om nedsatt skatteförmåga eller annan särskild omständighet.
Erhåller lokal skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig eller eljest vetskap om att preliminär skatt blivit obehörigen eller med oriktigt belopp påförd eller att felaktighet ägt rum vid utskrivandet av debetsedel, skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som i följd härav må erfordras.
Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, där detta icke uppenbarligen är obehövligt.
Jämkning må icke verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten därigenom nedsättes. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyldig ingivas före utgången av april månad året näst efter inkomståret.
2 m o m. Har skattskyldig inbetalt preliminär skatt med belopp, som beräknas överskjuta motsvarande slutliga skatt med minst en femtedel av sistnämnda skatt, dock minst etthundra kronor, skall efter beslut av den lokala skattemyndigheten i samband med jämkning det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige på sätt i 68 §
Föreslagen lydelse
lägre belopp än som utan jämkning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med minst 2 000 kronor.
Oavsett vad som sägs i föregående stycke, får jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande eller det är fråga om nedsatt skatteförmåga eller annan särskild omständighet.
Får lokal skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskrivandet av skatt.sedel, skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som kan behövas.
Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, om detta inte uppenbarligen är obehövligt.
Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomståret.
2 m o m. Har skattskyldig inbetalt preliminär skatt med belopp, som beräknas överskjuta motsvarande slutliga skatt med minst en femtedel av sistnämnda skatt, dock minst 500 kronor, skall efter beslut av den lokala skattemyndigheten i samband med jämkning det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige på
SkU 1978/79:50
17
Nuvarande lydelse
1 mom. sägs utan avvaktan å debitering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må lokal skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket eriagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminär-skaltcn icke överstiger den beräknade slutliga skatten på sätt nyss angivits.
Föreslagen lydelse
det sätt som anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter föranleder del, får lokal skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket eriagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminärskatten inte överstiger den beräknade slutliga skatten på det sätt som nyss har angivits.
47 §
Har genom skatteavdrag innehållits större belopp än som enligt meddelat beslut om jämkning skall under den närmast följande uppbördsterminen inbetalas, skall arbetsgivaren skyndsamt mot kvitto tillhandahålla arbetstegtft-en vad sålunda för mycket innehållits.
Har genom skatteavdrag innehållits större belopp än som enligt meddelat beslut om jämkning skall inbetalas under den närmast följande uppbördsmånaden, skall arbetsgivaren skyndsamt mot kvitto tillhandahålla arbetstagaren vad som hc.r innehållits för mycket.
48 §
1 m o m. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga blivit på grund av arbetslöshet eller sjukdom eller eljest oförvållat nedsatt, må av lokal skattemyndighet erhålla anstånd med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som förfaller till betalning under högst två flv de uppbördsterminer, vilka utlöpa närmast efter det ansökan om anstånd gjorts. Anståndet må avse hela skatten eller del därav. Anståndstiden må bestämmas till längst ett år efter utgången av den månad, under vilken den första av nyssnäi7inda terminer infaller.
1 m o m. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga har blivit nedsatt på grund av arbetslöshet eller sjukdom eller annars oförvållat, får av lokal skattemyndighet beviljas anstånd med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt. Ansökan om anstånd skall för att kunna prövas ha kommit in senast den dag då den skatt, som ansökningen avser, senast skall betalas. Beslut om anstånd får meddelas i fråga om skatt som skall betalas under de två uppbördsmånader, vilka utlöper närmast efter det ansökan om anstånd har gjorts.
Anståndet får avse hela skatten eller en del av den. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år. Avser anståndet skatt, som skall betalas under två uppbördsmånader, skall anståndstiden rähtas från utgången av den först in-faltcnde itppbördsmånaden.
2 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 50
SkU 1978/79:50
18
Nuvarande lydelse
2 mom. Värnpliktig, som /'«-ryckt till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga till följd härav blivit nedsatt, må av lokal skattemyndighet erhålla anstånd med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som förfaller till betalning under uppbördstermin, vilken helt eller delvis infaller under tiden för militärtjänstgöringen eller under tiden därefter, dock senast under tredje kalendermånaden efter den då tjänstgöringen upphör. Anståndet må avse hela skatten eller del därav. Anståndstiden må bestämmas till längst ett år efter utgången av den nuinad, varunder den uppbördster-inin infaller som anståndet avser, dock att anstånd därutöver må beviljas för tiden intill dess den värnpliktige efter beviljad ledighet för återgång till civil verksamhet (hempermittering) eller hemförlovning varit fri från tjänstgöring tre kalendermånader i följd.
Föreslagen lydelse
2 mom. Värnpliktig, som har ryckt in till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga till följd härav har blivit nedsatt, får av lokal skattemyndighet beviljas anstånd med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, gom skuli betalas under uppbördsmånad, vilken helt eller delvis infaller under tiden för militärtjänstgöringen eller under tiden däreftc dock senast under tredje kalendermånaden efter den då tjänstgöringen upphör. Anståndet får avse hela skatten eller en del av den. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år. Anstånd får dock därutöver beviljas för tiden intill dess den värnpliktige efter beviljad ledighet för återgång till civil verksamhet (hempermittering) eller hcmförlovning har varit fri från tjänstgöring tre kalendermånader i följd.
49 §
3 m o m. Anstånd må, utom i fall som avses i 1 mom. vid 7), iTicddelas att gälla längst intill dess två månader förflutit från dagen för beslut med anledning av ansökningen eller besvären. Meddelat anstånd må omedelbart återkallas, när skäl föreligger.
2 a m o m. Regeringen och myn
dighet som regeringen har förord
nat att handlägga ärenden angåen
de tillämpning av avtal för und
vikande av dubbelbeskattning får
vid handläggningen av sådant
ärende medge skattskyldig anstånd
med inbetalning av skatt, kvar-
skatteavgift eller ränta.
3 m o m. Anstånd får, utom i
fall som avses i 1 mom. vid 7),
meddelas att gälla längst intill dess
tre månader har förflutit från da
gen för beslut med anledning av
ansökningen eller besvären. Med
delat anstånd får omedelbart åter
kallas, när skäl föreligger.
SkU 1978/79:50
19
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
50 §
Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne. |
Beslut om anstånd enligt 48 § och 49 § 1 mom. meddelas av den lokala skattemyndighet, som utfärdat debetsedel å den skatt som anståndet avser.
Ansökan om anstånd enligt 48 § 2 niom. skall ställas till den lokala skatiernyndighet, varom i första stycket förmäles, samt /;igivfl5 eller insändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som har att utgiva familjebidrag enligt familjebidragsförordningen den 29 mars 1946. Sådan ansökan bor av den värnpliktige göras så snart ske kan och senast inom en månad efter utgången av först infallande upp-bördstennin, som anståndet skall avse. Har ansökan icke inkommit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgöringens slut, må ansökningen icke upptagas till prövning.
I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skola bestämmelserna i 46 § 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 § äga motsvarande tdlämpning.
Beslut om anstånd enligt 48 § eller 49 § 1 mom. meddelas av den lokala skattemyndighet, som har utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet avser.
Ansökan om anstånd enligt 48 § 2 mom. skall ställas till den lokala tikattcmyndighet, som avses i första stycket, samt inges eller insändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som har att utge familjebidrag enUgt familjebidragslagen (1946: 99). Sådan ansökan bör av den värnpliktige göras snarast möjligt och senast inom en månad efter utgången av först infallande uppbördsmånad, som anståndet skall avse. Har ansökan inte inkommit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgöringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning.
I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna i 46 § 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 § tillämpas.
51 §
Sedan anstånd meddelats, må den av anståndet omfattade skatten icke indrivas under tiden för anståndet, ej heller må restavgift varom i 58 § sägs uttagas för skatten.
Är skattskyldig berättigad utfå för mycket eriagd skatt, må denna tagas i anspråk för gäldande av restförd skatt, som med anståndet avses.
Har anståndstiden gått till ända utan att skatten till fullo guldits, skall den skattskyldige erlägga restavgift å den del av skatten, som då återstod ogulden.
Sedan anstånd har meddelats, får den av anståndet omfattade skatten inte indrivas under tiden för anståndet, ej heller får restavgift uttagas för skatten.
Är skattskyldig berättigad att få tillbaka för mycket eriagd skatt, får denna tagas i anspråk för betalning av skatt, som avses med anståndet.
Har anståndstiden gått till ända utan att skatten till fullo har betalats, skall den skattskyldige erlägga restavgift på den del av skatten, som då var obetald.
SkU 1978/79:50
20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
52 §s
Uppbörd av skatt verkställes genom postverket samt de penninginrättningar, med vilka regeringen därom träffat avtal. Arbetsgivare skall för arbetstagare ombesörja inbetalning av skatt, som innehållits å dennes lön. |
Skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Ar arbetsgivaren ej registrerad, skall skatten betalas till länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är bosatt.
Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som ej har innehållits genom skatteavdrag, preliminär B-skatt samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos den länsstyrelse till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel.
Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbetalning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.
Om arbetsgivare eller skattskyldig ej vet till vilken länsstyrelse inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett särskilt skattepostgirokonto (centrala skattekontot).
Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara inbetald den dag då gireringshandlingarna kom iti till postanstalt. Statlig myndighet, som använder det centrala redovis-tungssystemet (system S) för betalning av skatt, skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala skatten sändes till redovis-ningscentral i systemet. Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.
53 §
1 mom. Debiterad skatt samt sådan preliminär A-skatt, som av arbetsgivare innehållits med ledning av debetsedel, skall, där ej nedan i denna paragraf eller i 56 §
1 mom. Vid inbetalning av skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall på inbetalningshandlingen anges arbetsgivarens namn och postadress.
8 Senaste lydelse 1974: 771.
SkU 1978/79:50
21
Nuvarande lydelse
annorlunda stadgas, senast under den uppbördstermin, då skatten förfaller till betalning, medelst skatteanvisning inbetalas å postanstalt inom riket eller hos sådan penninginrättning, varom i 52 § sägs.
Inbetalning, som icke skall ske på sätt i nästföljande stycke sägs, må ock kunna fullgöras sålunda, att skattebeloppet medelst girering överföres till postgirokontorets skatteavdelning. För att dylik inbetalning, avseende viss uppbördstermin, skall anses fullgjord under denna termin, skall försändelse innehållande gireringskort jämte skatteanvisning eller skatteanvisningar ävensom, i sistnämnda fall, summerad förteckning över de olika skattebeloppen hava inkommit till postanstalt senast å terminens sista dag.
Arbetsgivare med minst två arbetstagare så ock annan arbetsgivare, beträffande vilken den lokala skattemyndigheten så förordnat, skall inbetala under uppbördster-niin förfallande skatt, som innehållits å arbetstagares lön och som skall redovisas med skatteanvisning enligt vad som föreskrives i 55 §, sålunda, att det sammanlagda skattebeloppet medelst inbetalningskort eller gireringskort inbetalas eller överföres till särskilt skattepostgirokonto för länsstyrelsen i länet. Arbetsgivare, varom i detta stycke förmäles, må samtidigt med inbetalning av arbetstagares skatt inbetala jämväl arbetsgivaren själv påförd preliminär och kvarstående skatt. För att inbetalning skall anses verkställd under uppbördsterminen, skall inbetalningskortet eller gireringskortet hava inkommit till postanstalt senast den 18 i den månad, under vilken terminen infaller.
Skattskyldig, som önskar före utgången av sista uppbördstermi-
Föreslagen lydelse
Länsstyrelsen får på ansökan av arbetsgivare eller när särskilda skäl föreligger besluta att skatt, som innehålls genom skatteavdrag, skall redovisas till länsstyrelsen under särskilt redovisningsnummer. Beslutet meddelas av den länsstyrelse till vilken redovisning skall lämnas under det särskilda redovisningsnumret.
Vid inbetalning av skatt, som avses i 52 § andra stycket, skall på inbetalningshandlingen anges den skattskyldiges namn och postadress, person- eller organisationsnummer, skattens beteckning samt det år som skatten avser.
SkU 1978/79:50
Nuvarande lydelse
nen under uppbördsåret erlägga preliminär skatt med belopp utöver vad som debiteras, må göra detta medelst skatteanvisning, därvid beloppet antecknas å därför avsedd plats å anvisningen. Sådant belopp skall, därest skattskyldig icke inbetalar vid senare tillfälle under uppbördsåret förfallande skatt, avräknas härå.
2 mom. Sker inbetalning av
skatt medelst skatteanvisning å
postanstalt eller hos penninginrätt
ning, skall kvitto lämnas i över
ensstämmelse med anvisningar å
debetsedeln.
Vad nu sagts skall även gälla, då skatt inbetalats i den ordning, som i 1 mom. andra stycket sägs, därvid det ankommer å postgirokontorets skatteavdelning att till den, som verkställt inbetalningen eller gireringen, översända särskilt kvitto beträffande varje skatteanvisning.
Kvitto, meddelat i annan ordning än i överensstämmelse med anvisningarna å debetsedeln, gäller icke.
3 mo m.io Då särskilda skäl
därtill äro må regeringen eller, ef
ter regeringens bemyndigande,
riksskatteverket medgiva dels att
viss arbetsgivare eller viss grupp
av arbetsgivare må, utan att er
lägga sådan särskild avgift eller
restavgift som avses i 54 eller 58 §,
inbetala arbetstagares under upp
bördstermin förfallande skatt efter
utgången av samma termin eller,
beträffande arbetsgivare, som i 1
mom. tredje stycket sägs, efter den
18 i den månad, uppbördstcrminen
infaller, dels ock att viss arbetsgi
vare eller viss grupp av arbetsgi
vare må inbetala skatt för arbets
tagare i annan ordning än i denna
lag sägs.
Föreslagen lydelse
2 m o m. Länsstyrelsen får om särskilda skäl föreligger medge att arbetsgivare betalar och redovisar skatt, som avses i 1 mom. första stycket, inom viss tid efter den dag då skatten rätteligen skall betalas. På skatt som betalas inom den tiden utgår ej restavgift.
JO Senaste lydelse 1974; 771.
SkU 1978/79:50
23
54 §' |
Nuvarande lydelse
Har skaitskyldig eller annan arbetsgivare än i 53 § 1 mom. tredje stycket sägs försummat att inbetala skatt under rätt uppbördstermin, äger han att senast den 18 i den månad, under vilken terminen infallit, på postanstalt inom riket betala skatten med skatteanvisning, varvid han skall erlägga särskild avgift, utgörande för skattebelopp om
högst 20 kronor . . 20 öre
över 20 men icke över 50 kronor .. 50 öre
över 50 men icke över 100 kronor . . 1 krona samt
över 100 kronor . . 1 krona för varje påbörjat hundratal kronor.
Oavsett om inbetalning av skatt avser en eller flera skatteposter, vare högsta avgift etthimdra kronor.
Sådan särskild avgift skall dock icke erläggas av skattskyldig som uppbär pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Inbetalas skatt i den ordning, som i första stycket sägs, skall postanstalt lämna kvitto i enlighet med vad i 53 § 2 mom. första stycket finnes föreskrivet samt på kvittot ange den erlagda särskilda avgiften.
Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må länsstyrelse förordna om återbetalning, helt eller delvis, av avgift, som erlagts enligt bestämmelserna i denna paragraf.
Föreslagen lydelse
1 mom. Arbetsgivare, som har
gjort skatteavdrag, skall utan an
maning lämna uppgift (u p p-
bördsdeklaration) om
detta till länsstyrelse som avses i
52 § första stycket. Sådan dekla
ration skall lämnas senast den 18
i den uppbördsmånad som infaller
närmast efter utgången av den må
nad under vilken skatteavdraget
gjordes.
Efter anmaning av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet är också den, som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.
Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formidär.
Uppbördsdeklaration skall upptaga
1) arbetsgivarens personnum
mer, organisationsnummer eller
särskilda redovisningsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) summan av de belopp som har dragits av för skatt samt fördelning av denna summa på preliminär A-skatt och kvarstående skatt;
4) summan av de lönebelopp på vilka skatteavdrag för preliminär A-skatt har beräknats.
2 m o m. Underlåter den som är deklarationsskyldig enligt 1 mom. första stycket att lämna uppbördsdeklaration eller är deklaration ofullständig, kan länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet anmana den deklarationsskyldige att lämna deklaration eller komplettera den.
3 m o m. Har arbetsgivare, som skall lämna uppbördsdeklaration utan anmaning, underlåtit att fullgöra denna skyldighet inom före-
1'Senaste lydelse 1977: 119.
SkU 1978/79:50 Nuvarande lydelse
24
Föreslagen lydelse
skriven tid, påförs honom förseningsavgift med 300 kronor.
Har den som anmanats att lämna uppbördsdeklaration inte fullgjort denna skyldighet inom tid, som har angivits i anmaningen, skall förseningsavgift påföras med 600 kronor.
Förseningsavgift får helt efterges av länsstyrelsen om särskilda skäl föreligger. Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
55 §12
Arbetsgivare, som har att inbetala innehållen skatt i den ordning som föreskrives i 53 § 1 mom. första eller andra stycket, skall på skatteanvisning för preliminär A-skatt, som användes för inbetalningen, ha angivit storleken av den preliminära skatt som han har att erlägga vid betalningstillfället för den arbetstagare, som skatteanvisningen avser. Inbetalar arbetsgivaren icke innehållen skatt inom föreskriven tid, skall han inom tid som gäller för inbetalningen lämna länsstyrelsen meddelande om storleken av den innehållna skatt som han sålunda bort inbetala.
Arbetsgivare, som har att inbetala innehållen skatt i den ordning som föreskrives i 53 § 1 mom. tredje stycket, skall inom tid som gäller för inbetalningen till länsstyrelsen insända de skatteanvisningar, som avse den till inbetalning förfallna och innehållna skatten i den mån sådana anvisningar är tillgängliga för arbetsgivaren. På varje skattcanvisning avseende preliminär skatt skall arbetsgivaren ha angivit storleken av den preliminära skatt som såluitda skall inbetalas för arbetstagaren.
Oavsett vad som föreskrives i
1 mom. Arbetsgivare med
högst fyra arbetstagare skall i upp
bördsdeklaration också för varje
arbetstagare ange namn och per
sonnummer samt skatteavdrag för
preliminär A-skatt. Länsstyrelsen
får när särskilda skäl föreligger
besluta att annan arbetsgivare skall
lämna sådana uppgifter för varje
arbetstagare vid redovisning enligt
54 § 1 mom. första stycket. Så
dant beslut skall upphävas av läns
styrelsen när skäl för att vidhålla
det inte längre finns.
Bestämmelserna i denna lag om uppbördsdeklaration gäller i tilllämpliga delar uppgifter enligt första stycket.
2 mom. Arbetsgivare skall för
varje arbetstagare med inbetal
ningskort som anges i 33 § eller på
blankett enligt fastställt formulär
redovisa hur mycket som har dra
gits av för kvarstående skatt. Där
vid gäller bestämmelserna om upp
bördsdeklaration i tillämpliga de
lar.
Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetalningskort användas förteckning enligt formulär, som länsstyrelsen har godkänt efter förslag av arbetsgivaren.
12 Senaste lydelse 1974: 771.
SkU 1978/79:50
25
Nuvarande lydelse
föregående stycke äger statlig eller kommunal myndighet samt hushållningssällskap med stadgar, som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, och skogsvårdsstyrelse efter anmälan till länsstyrelsen, så ock annan arbetsgivare, om han har minst femtio arbetstagare, efter tillstånd av länsstyrelsen insända skatteanvisningar avseende preliminär A-skatt endast en gång om året inom tid som gäller för inbetalning av skatt förfallande till betalning under uppbördsterminen i januari månad. Därvid skall arbetsgivaren för varje arbetstagare insända endast en skatteanvisning, på vilken angivits det sammanlagda beloppet av den preliminära A-skatt som innehållits för arbetstagaren och som skall inbetalas i den ordning som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket. Arbetsgivare skall dessutom inom tid som gäller för inbetalningen lämna länsstyrelsen skriftligt meddelande om summan innehållen preliminär skatt som det åligger honom att inbetala i nämnda ordning.
Då särskilda skäl äro därtill må regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksskatteverket lämna viss arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgivare tillstånd att redovisa skatt för arbetstagare i annan ordning än i andra eller tredje stycket sägs.
Föreslagen lydelse
Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatteavdrag för kvarstående skatt redovisas i annan ordning än som anges i första eller andra stycket.
56 §
1 mom. Inbetalas i annat fall än i 53 § 1 mom. tredje stycket eller 54 § sägs skatt medelst skatteanvisning under tiden mellan två uppbördsterminer, skall skatten an.ses vara inbetald under den senare av dessa terminer, såvida icke av anteckning å inbetalningskort eller gireringskort eller eljest fram-
Preliminär B-skatt, som skattskyldig har inbetalt utöver debiterat belopp, skall avräknas på senare under uppbördsåret förfallande B-skatt i den mån den inte erläggs.
SkU 1978/79:50 26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
går att inbetalningen avser skatt, som förfallit lill betalning under en tidigare uppbördstermin.
2 mom. Till särskilt postgiro
konto (centrala skatte
kontot) skall inbetalas eller
medelst girering överföras:
a) preliminär A-skatt, som arbetstagare erlägger utöver vad som innehållits genom skatteavdrag å hans lön, eller preliminär B-skatt, som skattskyldig utöver debiterat belopp inbetalar efter utgången av den sista uppbördsterminen under uppbördsåret;
b) annan skatt än sådan som skall inbetalas enligt 53 § 1 mom. tredje stycket, därest inbetalning sker av allenast en del av den skatt, som förfallit till betalning under uppbördstermin;
c) skatt, som icke kan inbetalas på eljest föreskrivet sätt på grund av att debetsedel eller för inbetalningen erforderlig skatteanvisning .saknas; samt
d) annan skatt än sådan som
skall inbetalas enligt 53 § 1 mom.
tredje stycket, om den icke inbe
talats inom föreskriven tid men er
lägges innan indrivning sker.
Även om arbetstagare vid anställning, avsedd att vara kortare tid än en vecka, överlämnat debetsedel å preliminär A-skal t, må arbetsgivaren till centrala skattekontot inbetala för arbetslagaren innehållen preliminär A-skatt.
Vid inbetalning av skatt som under d) sägs skall samtidigt inbetalas restavgift, varom i 58 § förmäles.
3 m o tn. I fall som avses i 2
mom. första stycket b) eller c)
samt andra stycket skall följande
gälla.
Avser inbetalningen skatt, som innehållits för arbetstagare, vars anställning upphört före ingången av månad, varunder nästföljande
SkU 1978/79:50 27
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
uppbördstermin inträffar, skall inbetalningen göras inom fjorton dagar från det anställningen upphörde, dock att annan arbetsgivare än som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket icke må verkställa inbetalningen senare än å nämnda uppbördstermin. Länsstyrelsen må medgiva anstånd med inbetalningen till uppbördsterminens sista dag eller, beträffande arbetsgivare som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket, till den 18 i den månad under vilken terminen infaller.
I annat fall än i föregående stycke sägs skall inbetalningen verkställas senast under den upp-bördstermiii, då skatten förfaller till betalning, eller, såvitt angår inbetalning från arbetsgivare som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket, senast den 18 i den månad under vilken terminen infaller.
Arbetsgivare, som icke inbetalat skatt som nu avses inom tid som föreskrives i andra eller tredje stycket, skall inom en vecka efter utgången av denna tid till länsstyrelsen lämna skriftlig uppgift om det skattebelopp som sålunda hade bort inbetalas till det centrala skattekontot.
4 mo m. Skatt, som inbetalas till centrala skattekontot, skall anses vara inbetald den dag då inbetalningskort eller försändelse innehållande gireringskort inkommit till postanstall.
Vid inbetalningen skall å inbetalningskortet eller gireringskortet angivas den skattskyldiges namn, debetsedelsnummer och postadress ävensom skatteslag, uppbördsår och uppbördstermin. Saknas uppgift otn debetsedelsnummer beträffande fysisk person angives den skattskyldiges mantalsskrivningsadress och personnummer eller födelsetid. Då arbetsgivare inbetalar genom skatteavdrag inne-
SkU 1978/79:50
28
Nuvarande lydelse hållen skatt, skall även arbetsgivarens namn och adress angivas. Inbetalnings- eller gireringskort får ej avse mer än en skattskyldig och en skattepost.
Då arbetsgivare lill centrala skattekontot kar att vid samma tillfälle inbetala skatt för flera arbetstagare, må, oaktat vad nyss sagts, inbetalningen ske i en post, därest samtidigt insändes förteckning över arbetstagarna utvisande på envar av dem belöpande skattebelopp. Till förteckningen, som jämväl skall innehålla uppgifter i enlighet med vad i nästföregående stycke sägs, skall användas av postverket tillhandahållen blankett.
Om arbetsgivare inbetalar endast en del av innehållen skatt som det ålegat honom att inbetala till centrala skattekontot vid betalningstillfället, skall på motlagar-delen av inbetalningskort eller gireringskort som avses i första stycket eller på förteckning enligt tredje stycket lämnas skriftlig uppgift om storleken av hela skattebeloppet.
5 mo m. Har till centrala skattekontot inbetalt belopp på grund av bristfälliga identifieringsuppgifter icke kunnat tillgodoföras skattskyldig inom sju år efter utgången av det uppbördsår, under vilket inbetalningen skedde, skall beloppet tillfalla statsverket.
Föreslagen lydelse
Har inbetalt skattebelopp på grund av bristfälliga identifieringsuppgifter inte kunnat tillgodoföras skattskyldig inom sju år efter utgången av det uppbördsår, under vilket inbetalningen skedde, skall beloppet tillfalla statsverket.
57 §13 Postverket redovisar skatt till länsstyrelsen. |
Penninginrättning, som avses i 52 §, postanstalt och poslgirokon-torets skatteavdelning skola redovisa inbetald skatt till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen skall i den ordning regeringen bestämmer anteckna inbetald skatt för varje skattskyldig samt upprätta rest-längd.
13 Senaste lydelse 1974:771.
inbetald
Länstyrelsen skall i den ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer anteckna inbetald skatt för varje skattskyldig samt upprätta restlängd.
SkU 1978/79:50
29
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
58 §
1 m o m.i* Har skattskyldig eller arbetsgivare som verkställt skatteavdrag underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som j 53 eller 54 § eller 56 § 3 mom. sägs, skall restavgift utgå, beräknad efter fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som sålunda icke erlagts, dock ej mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal.
Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift erlägga tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller ock fastställes till betalning av den lokala skattemyndigheten. Till-läggsavgift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som icke erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i denna lag om restavgift tillämpas även i fråga om till-läggsavgift.
Vad i första och andra styckena sägs skall i fall, som avses i 56 § 3 mom. andra stycket, gälla endast om där angiven inbetalning icke verkställts senast under den uppbördstermin, som infaller närmast efter utgången av den månad, under vilken skatteavdraget verkställts, eller, såvitt gäller inbetalning från arbetsgivare som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket, senast den 18 i den månad under vilken nämnda uppbördstermin infaller.
Restavgift utgår även i fall då arbetsgivare icke behörigen lämnat uppgift om innehållen skatt enligt 55 § eller 56 % 3 eller 4
1 m o m. Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna lag, skall restavgift utgå. Denna skall beräknas efter fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som sålunda inte har erlagts, dock ej mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall rundas av till närmast högre hela krontal.
Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift erlägga tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller av den lokala skattemyndigheten fastställs till betalning. Tilläggsavgift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som inte har erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i denna lag om restavgift tillämpas även i fråga om till-läggsavgift.
1* Senaste lydelse 1978:896.
SkU 1978/79:50
30
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
mom. Avgiften utgår med två öre för varje hel krona av skattebelopp, för vilket uppgift sålunda icke lämnats, dock ej med mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal. I fall som avses i 56 § 3 mom. fjärde stycket utgår nu avsedda restavgift endast om uppgiftsskyldigheten icke fullgjorts senast under den uppbördstermin som avses i tredje stycket ovan.
Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.
59 §15 Det åligger utmätningsman att verkställa indrivning av skatt. Därvid får utmätning och införsel äga rum enligt vad som sägs i 60 §. |
Bestämmelserna om indrivning av skatt äga motsvarande tillämpning på indrivning av kvarskatte-avgift, restavgift, tilläggsavgift eller ränta enligt denna lag.
Bestämmelserna om indrivning av skatt skall också tillämpas på indrivning av kvarskatteavgift, restavgift, tilläggsavgift, förseningsavgift eller ränta enligt denna lag.
68 §
4 m o m.i8 Häftar den, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad återbekomma eriagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 § 1 mom. för restförd skatt, äger han utfå allenast vad som överstiger det oguldna beloppet jämte därå belöpande restavgift. Återstoden skall gottskrivas honom till gäldande av den oguldna skatten jämte restavgift och i förekommande fall tillställas annan länsstyrelse med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.
4 m o m. Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillbaka eriagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 § I mom., inte betalt honom påförd skatt inom i denna lag föreskriven tid, äger han utfå en dast vad som överstiger det obetalda beloppet och den restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av den obetalda skatten och restavgiften samt i förekommande fall tillställas annan länsstyrelse med tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.
!•'Senaste lydelse 1974: 853. 16 Senaste lydelse 1978:201.
SkU 1978/79:50
31
Nuvarande lydelse
Vad i föregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad återbekomma eriagd preliminär skatt eller ränta enligt 69 § 1 mom., har att gälda tillkommande skatt, som debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år vartill den preliminära skatten hänför sig eller pä grund av sådant beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen som avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten icke påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av skatterätt om höjd taxering eller om eftertaxering eller avgift som nyss sagts eller av länsstyrelse om höjd debitering eller av lokal skattemyndighet om rättelse av taxeringslängd eller höjd debitering, må den preliminära skatten eller räntan innehållas i avbidan på att tillkommande skatt påföres.
Föreslagen lydelse
Vad i föregående stycke stadgas skall ocliså tillämpas då skattskyldig, vilken enligt I mom. är berättigad få tillbaka eriagd preliminär skatt eller ränta enligt 69 § 1 mom., har att betala tillkommande skatt, som har debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år vartill den preliminära skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956: 623) som avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av skatterätt om höjd taxering eller om eftertaxering eller avgift som nyss har sagts eller av länsstyrelse eller av lokal skattemyndighet om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten eller räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.
69 §
2 m o m.iT På skatt, kvarskatteavgift, respitränta och anståndsränta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som innehållits med stöd av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår ränta (restitutionsränta). Vid ränteberäkningen gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i 32 § första stycket.
Vid beräkning av restitutionsränta att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret erlagts som preliminär skatt, från utgången av taxeringsåret och på annat
2 mom. På skatt, kvarskatteavgift, respitränta och anståndsränta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits med stöd av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår ränta (restitutionsränta). Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 32 § första stycket. gäller i övrigt,
att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret har betalts som preliminär skatt, från utgången av taxeringsåret och på an-
17 Senaste lydelse 1975: 1179.
SkU 1978/79:50
32
talts; att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas; samt att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller. |
Nuvarande lydelse
belopp från utgången av den månad, då det betalats;
att, därest skatt betalts före uppbördstermin, då skatten förfallit till betalning, skatten anses som eriagd under nämnda uppbördstermin;
att, därest skatten betalts i flera poster och restitutionen avser allenast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket er-lagda beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist guldits;
Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige pliktig återbetala vad han sålunda uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äga motsvarande tillämpning beträffande restitutionsränta.
Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrives i 75 § femte stycket.
(Se vidare anvisningarna.)
Föreslagen lydelse
nat belopp från utgången av den månad, då det har betalts;
att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;
att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist har be-
Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.
Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrivs i 75 a § fjärde stycket,
(Se vidare anvisningarna.)
75 § första stycket
Underlåter arbetsgivare utan skälig anledning att vederbörligen fullgöra sin skyldighet att verkställa skatteavdrag, är han jämte arbetstagaren ansvarig för skatt, vilken skatteavdraget skolat avse, till belopp som svarar mot vad han underlåtit att avdraga. Lokal skattemyndighet som utfärdat eller haft att utfärda arbetstagarens debetsedel beslutar om arbetsgivarens ansvarighet i nämnda fall.
75 §
Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra avdrag för preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som skatteavdraget skulle ha avsett, till belopp som svarar mot vad han har underlåtit att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är känd, skall vad arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40 procent av den lön på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.
SkU 1978/79:50
Nuvarande lydelse
33
Föreslagen lydelse
Fråga om arbetsgivares betalningsskyldighet enligt första stycket skall prövas av den lokala skattemyndighet som har eller skulle ha utfärdat arbetstagarens skattsedel. Om arbetstagaren ej är känd, skall dock frågan prövas av den lokala skattemyndighet som skall debitera slutlig skatt för arbetsgivaren för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts.
Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet ått göra avdrag för preliminär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om han är känd. Beloppet får indrivas hes arbetstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.
Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses I tredje stycket, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstagaren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur stor del ev arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.
Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.
75 § andra—sjätte styckenai
Sedan beslut fattats enligt första stycket må krav på erläggande av
75 a §
Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och
18 Senaste lydelse av 75 § femte stycket 1974: 853.
3 Riksdagen 1978/79 6 .saml. Nr 50
SkU 1978/79:50
34
Nuvarande lydelse
skattebeloppet riktas mot såväl arbetsgivaren som arbetstagaren. Vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, må arbetsgivaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren underrättats om sin skyldighet att erlägga skattebeloppet. Beloppet må indrivas hos arbetstagaren I samma ordning som gäller för restförd skatt.
Efterkommer arbetsgivaren icke anmodan att erlägga beloppet, må detsamma uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt, dock att införsel ej må beviljas.
Arbetsgivare eller arbetstagare, som har att erlägga mot underlätet skatteavdrag svarande belopp, är tillika skyldig att å beloppet erlägga restavgift.
Därest arbetsgivare efter besvär över lokal skattemyndighets beslut funnits icke vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall länsstyrelsen till arbetsgivaren återbetala skatt, som denne eriagt för arbetstagaren, samt eriagd restavgift. På skattebeloppet utgår restitutionsränta. Häftar arbetsgivare för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken han funnits ansvarig, äger han dock utfå endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I fråga om ränteberäkningen gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.
Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållande anmärkas d indrivningskvittot.
Föreslagen lydelse
arbetstagare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.
Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt. Införsel får dock ej beviljas.
Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot underlätet skatteavdrag svarande belopp, skall också betala restavgift på beloppet.
Om arbetsgivare efter besvär över lokal skattemyndighets beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall länsstyrelsen till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för arbetstagaren, samt betald restavgift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. Står arbetsgivare j skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få Ut endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.
Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållande anmärkas på indrivningskvittot.
77 §
Har arbetsgivare verkställt skatteavdrag men icke inbetalat det innehållna beloppet i tid och ord-
Har arbetsgivare gjort skatteavdrag men inte inbetalat det innehållna beloppet i tid och ordning,
SkU 1978/79:50 35
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ning, som i 53 eller 54 § eller 56 § som är föreskriven i denna lag, får
3 mom. sägs, må beloppet indrivas beloppet indrivas hos arbetsgivaren
hos arbetsgivaren i samma ordning i samma ordning som gäller för
som gäller för restförd skatt. restförd skatt.
Arbetstagaren är fri frän betalningsansvar för motsvarande skattebelopp.
83 §19
Hörsammar icke skattskyldig Hörsammar inte
skattskyldig an-
anmaning att avlämna preliminär maning att avlämna preliminär
självdeklaration eller att fullstän- självdeklaration eller att komplet-
diga sådan deklaration eller att för tera sådan deklaration eller att för
jämkning inkomma med för den jämkning inkomma med för den
skattskyldige utfärdad debetsedel skattskyldige utfärdad skattsedel
på preliminär skatt, eller på preliminär skatt, eller
underlåter
någon att hörsamma underlåter någon att hörsamma
anmaning enligt 19 §, eller anmaning enligt 19 eller 54 §, eller
underlåter
arbetsgivare, som är underlåter arbetsgivare, som är
skyldig verkställa skatteavdrag, att skyldig att göra skatteavdrag, att
fullgöra sådan skyldighet eller fullgöra sådan skyldighet eller gör
verkställer han skatteavdrag med han skatteavdrag med för lågt be
for lågt belopp, eller lopp, eller
fullgör arbetsgivare icke vad ho- fullgör arbetsgivare inte vad nom åligger enligt 43 eller 78 §, som åligger eller åläggs honom enligt 43 %, 55 % 1 mom. första stycket eller 78 §,
äger den lokala skattemyndig- får den lokala skattemyndighe-heten eller länsstyrelsen förelägga ten eller länsstyrelsen förelägga den försumlige vite. Vite får ej be- den försumlige vite. Vite får ej bestämmas under femhundra kronor, stämmas under femhundra kronor.
Vite får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej heller tjänsteman i tjänsten.
Om uttagande av förelagt vite förordnar länsskatterätten efter anmälan av riksskatteverket, länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten.
Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1956: 623) prövas fråga om uttagande av den skatterätt som är behörig enligt nämnda lag.
Har ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdömande därav, får vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt tredje stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava förfallit därigenom.
Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömas fråga, huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas.
19 Senaste lydelse 1978: 318.
SkU 1978/79:50
36
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
86 §
1 m o m.20 Talan får ej föras mot länsstyrelses beslut enligt 85 § 1 mom. andra stycket. Ej heller får talan föras mot annat beslut av länsstyrelse i fråga om anstånd med inbetalning av skatt eller mot länsstyrelses beslut rörande framställning om försättande i konkurs, ackordsförslag, avskrivning av skatt, revision enligt 78 § 1 mom. eller föreläggande av vite.
Mot annat beslut av länsstyrelse än som avses i första stycket föres talan hos kammarrätten genom besvär.
2 mom,21 Mot riksskatteverkets beslut enligt 78 § 1 mom. om revision eller varigenom vite har förelagts får talan ej föras.
1 m
o m. Talan får ej föras mot
länsstyrelses beslut enligt 55 § 1
mom. första stycket, 55 § 2 mom.
andra stycket eller 85 § 1 mom.
andra stycket. Ej heller får talan
föras mot annat beslut av läns
styrelse i fråga om anstånd med
inbetalning av skatt eller mot läns
styrelses beslut rörande framställ
ning om försättande i konkurs,
ackordsförslag, avskrivning av
skatt, revision enligt 78 § 1 mom,
eller föreläggande av vite.
Mot annat beslut av länsstyrelse än som avses i första stycket förs talan hos kammarrätten genom besvär.
2 m
o m. Har riksskatteverket
beslutat om revision eller föreläg-
gcmde av vite får talan ej föras
mot beslutet. Talan får ej heller
föras mot beslut enligt 49 § 2 a
mom. eller 55 § 2 mom. tredje
stycket.
Anvisningar
till 39 §
4. Föreligga särskilda svårigheter för arbetsgivare att göra skatteavdrag för kvarstående skatt, äger den lokala skattemyndigheten medgiva, att dylikt avdrag icke verkställes. Svårighet att göra skatteavdrag för sådan skatt kan vara för handen, om lön utbetalas för kvartal eller halvår eller eljest vid sådana tidpunkter, att genom skatteavdrag innehållna medel icke förslå att gälda kvarstående skatt under vederbörlig uppbördstermin.
Såväl arbetsgivare som arbetstagare kunna göra framställning
4, Föreligger särskilda svårigheter för arbetsgivare att göra skatteavdrag för kvarstående skatt, får den lokala skattemyndigheten medge, att sådant avdrag inte görs. Svårighet att göra skatteavdrag för sådan skatt kan vara för handen, om lön utbetalas för kvartal eller halvår eller annars vid sådana tidpunkter, att genom skatteavdrag innehållna medel inte förslår att betala kvarstående skatt under vederbörlig uppbördsmånad.
Såväl arbetsgivare som arbetstagare kan göra framställning om
20Senaste lydelse 1978:318,
21Senaste lydelse 1978: 318.
SkU 1978/79:50 37
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
om befrielse från skatteavdrag, befrielse från skatteavdrag. Har
Har arbetsgivare begärt befrielse arbetsgivare begärt befrielse frän
från att verkställa skatteavdrag, att göra skatteavdrag, skall arbets-
skall arbetstagare, som beröres av tagare, som berörs av framställ-
framställningen, eller ombud för ningen, eller ombud för denne hö-
denne höras däröver. ras i frågan.
Vid
prövning av arbetsgivares Vid prövning av arbetsgivares
ansökan om befrielse från skyldig- ansökan om befrielse från skyldig
het att verkställa skatteavdrag het att göra skatteavdrag skall sär-
skall särskilt beaktas intresset för skilt beaktas
intresset för arbets-
arbetstagare att erhålla en bekväm tagare att få en bekväm skattebe-
skattebetalningsform och för det talningsform och för det allmänna
allmänna att ernå en effektiv ut- att få en effektiv skattebetalning,
skyldsbe talning.
till 45 §
4. Med inkomst, varom i 45 § 1 mom. andra stycket sägs, bör vid jämkning i hemortskommunen som regel förstås den sammanräknade nettoinkomsten vid taxering till statlig inkomstskatt, i förekommande fall minskad med utgift för periodiskt understöd och pensionsförsäkringspremie.
Denna lag träder i kraft
två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling såvitt gäller 13 §, 17 §
1 mom., 27 § 1 mom., 49 § 2 a och 3 mom. samt 75 och 75 a §§,
den 1 januari 1980 såvitt gäller 2 § 2 mom., 10 §, rubriken närmast före 22 §, 23 §, 24 § 2 mom., 26 och 28 §§, 31 §, 33—38 §§, 39 § 1 mom,, 40 och 42 §§, 43 §, 45 § 1 och 2 mom., 46 och 47 §§, 48 § 1 och
2 mom,, 50—57 §§, 58 § 1
mom., 59 §, 68 § 4 mom., 69 § 2 mom., 77,
78, 83, 84 och 86 §§, punkt 4 av anvisningarna till 39 §, anvisningarna
till 40 §, punkt 4 av anvisningarna till 45 § samt anvisningarna till 46 §.
I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.
1. Äldre bestämmelser i 13 §, 17 § 1 mom., 24 § 2 mom., 26 §, 43 § 1 mom,, 45 § 1 mom., 47 §, 53 § 3 mom., 55 §, 56 § 3 mom., 58 § 1 mom. tredje och fjärde styckena samt punkt 4 av anvisningarna till 45 § gäller fortfarande när fråga är om preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt vid den ärliga debiteringen är 1980 eller tidigare.
2. Äldre bestämmelser i 23,31,33 och 38 §§, 48 § 1 och 2 mom., 50 och 52 §§, 53 § 1 och 2 mom., 54 §, 56 § 1, 2 och 4 mom. samt 69 § 2 mom. gäller fortfarande dels när fråga är om preliminär skatt som skall av-
SkU 1978/79:50 38
räknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare, dels när fråga är om tillkommande skatt som enligt fördelning förfaller till betalning under november 1979 och januari 1980. Äldre bestämmelser i 56 § 2 mom. gäller dock ej i fråga om skatt som betalas efter den 18 januari 1980.
3. Äldre bestämmelser i 56 § 5 mom. gäller fortfarande i fråga om belopp som har inbetalts under år 1979 eller tidigare.
4. Äldre bestämmelser i 75 § gäller fortfarande i stället för de nya bestämmelserna i 75 och 75 a §§ såvitt gäller skatt för vilken skatteavdrag skulle ha verkställts före lagens ikraftträdande i denna del.
SkU 1978/79:50 39
2 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)i
dels att 129 § 6 mom. skall upphöra att gälla,
dels att 2 § 1 mom., 16 § 4 mom., 35 och 36 §§, 43 § 1 och 2 mom., 68 och 72 a §§, 129 § 1 och 5 mom., 130 §, 174 § 4 mom. samt 184, 185 och 189 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
/ mom. I denna lag förstås med
inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig inkomstskatt;
förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt;
allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 § kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt
särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.
Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering innefattas under benämningen årlig taxering.
Till den årliga taxeringen hän- Till den årliga taxeringen
hän
föres varje beslut som skall an- förs också vad som enligt 68 §
tecknas i taxeringslängd enligt vad skall antecknas i skattelängden i
därom föreskrivits. fråga om annat än inkomsttaxe-
ring eller förmögenhetstaxering.
16 §
4 m o m,3 För varje person som 4 m o m. I de fall som före
kan antagas bliva taxerad upprat- skrivs av regeringen eller myndig-
tar länsstyrelsen särskild handling het som regeringen bestämmer
(taxeringsavi) enligt fast- upprättar länsstyrelsen eller lokal
ställt formulär. skattemyndighet för
skattskyldig
särskild handling (taxeringsavi) enligt fastställt formulär.
35 §«
Självdeklaration, som avgives Självdeklaration,
som skall av-
utan anmaning, skall, jämte tillhö- ges
utan anmaning, och därtill hö
rande handlingar, avlämnas till rande
handlingar skatt lämnas till
länsstyrelse eller till lokal skatte- länsstyrelse
eller lokal skattemyn-
myndighet eller ock till ordföran- dighet,
1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.
2 Senaste lydelse 1974: 773.
3 Senaste lydelse 1977: 118. ♦ Senaste lydelse 1972: 83.
SkU 1978/79:50
40
Nuvarande lydelse
den i vederbörande taxeringsnämnd.
Har på föranstaltande av eller i samråd med länsstyrelsen i kommun vidtagits särskild anordning för mottagande av deklarationer, må deklaration till ledning för taxering inom länet i enlighet därmed avlämnas.
Föreslagen lydelse
Har i kommun för mottagande av deklarationer vidtagits särskild anordning, som har godkänts av länsstyrelsen, får deklaration lämnas i enlighet därmed.
36 §5
Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke inkommit inom föreskriven tid, må anmanas att avgiva självdeklaration.
Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag föreskrives, må den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny, på behörigt sätt upprättad deklaration.
Innan anmaning utfärdas, bör den deklarationsskyldige, om detta kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om deklarationsskyldigheten. Sådan erinran erfordras ej om den deklarationsskyldige före den dag då han rätteligen skulle ha lämnat deklaration tillställts förtryckt deklarationsblankett eller särskild skrivelse om deklarationsskyldigheten.
Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke har inkommit inom föreskriven tid, får anmanas att avge självdeklaration.
Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag föreskrivs, får den deklarations-skyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny, på behörigt sätt upprättad deklaration.
43 §
1 m o m.8 Envar, som utbekommit utdelning å aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering icke är tillämplig, så ock envar, som här i riket utbekommit
a) utdelning å andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie-
1 mom. Envar, som har utbekommit utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, pä vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering icke är tillämplig, så ock envar, som här i riket har utbekommit
a) utdelning pä andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie-
5 Senaste lydelse 1974: 997,
6 Senaste lydelse 1975: 1382.
SkU 1978/79:50
Föreslagen lydelse fond, för vilken register ej förs enligt 31 § aktiefondslagen (1974: 931), eller från utländsk juridisk person eller b) ränta, vilken har erlagts mot avlämnande av kup>ong eller kvitto och icke har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscen trålen), på obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning, är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den, som lyfter beloppet, och därvid uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvats. |
Nuvarande lydelse
fond, för vilken register ej föres enligt 31 § aktiefondslagen (1974: 931), eller frän utländsk juridisk person eller
b) ränta, vilken erlagts mot avlämnande av kupong eller kvitto, å obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.
är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen eller räntan avgiva särskild uppgift härom. Lyftes beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avgivas av den, som lyfter beloppet, och därvid uppgivas namn och hemvist d den, för vars räkning beloppet lyftes. Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall jämväl uppgivas namn och hemvist å den, från vilken kupongen förvärvats.
Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas, innan betalning sker.
Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av värdepapper som avses i första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvist på den, för vilkens räkning räntan skall lyftas. Ändras förhållande om vilket sådan uppgift har lämnats, skall den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål anmäla detta skriftligen till värdepapperscentralen. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligt lagen om förenklad aktiehantering, är skyldig att lämna sådan uppgift efter anmodan från värdepapperscentralen. Sådan anmodan får ej göras senare än fem år efter utbetalningen av räntan.
SkU 1978/79:50
42
Nuvarande lydelse
2 m o m. Med uppgifter, som avgivits enligt 1 mom. och röra utdelning pä svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall förfaras enligt kupongskattelagen.
Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse utdelning, skola för varje år senast den 31 januari nästföljande år av den som mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande av kontrolluppgifter, varom i 37 § 1 mom, punkterna 1—4 förmäles. Har i något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning härom.
Enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse ränta, skola avlämnas i den omfattning och ordning riksskatteverket bestämmer. Hava avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats, må de förstöras.
Föreslagen lydelse
2 m o m. Med uppgifter, som har avgivits enligt 1 mom. och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall förfaras enligt kupongskattelagen.
Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avser utdelning, skall för varje år senast den 31 januari nästföljande år av den som har mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande av kontrolluppgifter, som avses i 37 § 1 mom. punkterna 1—4. Har i något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen har fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning härom.
Enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avser ränta, skall avlämnas i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Har avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats får de förstöras.
Värdepapperscentralen skall lämna uppgift angående utbetalning av ränta på sådan förskrivning, som anges i 1 mom. första stycket b), i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Uppgift angående sådan utbetalning skall bevaras av värdepapperscentralen under fem år.
A v taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig införas i skattelängd. |
68 §8 Följande taxeringslängder skola föras, nämligen inkomstlängd och förmögenhetslängd, vari av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skola införas med angivande av taxeringens belopp och den skattskyldiges namn.
t Senaste lydelse 1974: 997.
»Lydelse enligt prop, 1978/79:111 bilaga 7.
SkU 1978/79:50
43
dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 och 3 mom, kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953: 272), dels beslut, som avser förutsättning för sparskattereduktion enligt 2 § lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer, dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser enligt avtal för undvikcmde av dubbelbeskattning, dels uppgift om de värden på skogsmark och växande skog, varpå skogsvårdsavgift skall beräknas, dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. |
Nuvarande lydelse
I inkomstlängden antecknas särskilt
dels i avseende å statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott a förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som icke avse underskott å förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,
dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt,
dels ock uppgift om de värden å skogsmark och växande skog, vara skogsvårdsavgift skall beräknas. |
dels i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst.
Föreslagen lydelse
I skattelängden antecknas särskilt
dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott / förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott / förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,
dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,
dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst,
SkU 1978/79:50
44
Nuvarande lydelse
Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6 000 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta är levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.
/ förmögenhetslängden antecknas den till statlig förmögenhetsskatt skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten.
Närmare föreskrifter om taxeringslängds upprättande meddelas av regeringen.
Taxeringslängd underskrives av lokal skattemyndighet eller annan längdförare. Taxeringslängd skall därefter anses innefatta taxeringsnämndens beslut.
Föreslagen lydelse
Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6 000 kronor för makar, som har varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år har levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.
Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen med undantag av särskild fastighetstaxering anses innefatta taxeringsnämndens beslut.
72 a §9
Har taxering för inkomst eller förmögenhet som beslutats av taxeringsnämnd icke införts i taxeringslängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet som ombesörjt längd-föringen besluta om rättelse av taxeringslängden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.
Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.
»Senaste lydelse 1974:773.
SkU 1978/79:50
45
Föreslagen lydelse Har taxering av fysisk person 1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration. |
Nuvarande lydelse Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst eller förmögenhet som beslutats av taxeringsnämnd blivit oriktig till följd |
2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller avdrag som medgives skattskyldig utan särskild utredning,
3) uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, eller avdrag for premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskattelagen, eller motsvarande avdrag enligt 4 § 1 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt eller avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen eller 4 § 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller i fråga om grundavdrag eller uppenbar felaktighet till den skattskyldiges nackdel i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion eller särskild skattereduktion som enligt 68 § skall antecknas i inkomstlängd,
4) uppenbar felaktighet, varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt betecknats som B-inkomst,
5) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt i fall då den skattskyldiges inkomst eller, vad angår makar som båda taxerats, de skattskyldigas inkomster helt eller delvis utgjorts av folkpension,
må den myndighet som har att ombesörja längdföring av taxeringen, om ej särskilda skäl föran-
2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller avdrag som medges skattskyldig utan särskild utredning,
3) uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, eller avdrag för premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskattelagen (1928:370), eller motsvarande avdrag enligt 4 § 1 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen eller 4 § 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller i fråga om grundavdrag eller uppenbar felaktighet till den skattskyldiges nackdel i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion eller särskild skattereduktion som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,
4) uppenbar felaktighet, varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst,
5) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt i fall då den skattskyldiges inkomst eller, vad angår makar som båda har taxerats, de skattskyldigas inkomster helt eller delvis har utgjorts av folkpension,
får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten, om ej särskilda skäl föranleder att skatterätten
SkU 1978/79:50
46
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
leda att skatterätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse i denna del. Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden. |
bör avgöra frågan, besluta om rättelse i denna del. |
Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret må rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.
Innan rättelse beslutats skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.
Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. andra stycket föreskrives i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.
Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf må ej föras särskilt. Talan mot taxeringen må även i den del beslutet avser föras hos skatterätten i den ordning som föreskrives i 74, 76, 100 och 101 §§.
Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt denna paragraf meddelas av regeringen.
Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.
Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.
Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.
Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf får ej föras särskilt. Talan mot taxeringen får även i den del beslutet avser föras hos skatterätten i den ordning som föreskrivs i 74, 76, 100 och 101 §§,
129 §
1 m o m. Av statsmedel bestridas:
1) ersättning åt ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna.
1 mom. Av statsmedel betalas:
1) ersättning åt ordförandena i taxeringsnämnderna,
SkU 1978/79:50
47
Nuvarande lydelse
2) bidrag till kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjänstemän enligt 16 § 2 mom. eller annoriedes, därest dessa anstalter finnas äga särskilt värde för det allmänna, samt
3) kostnader för taxeringen, vi7-ka omförmälas i 3, 5 och 6 mom. här nedan.
5 m o m.i" De personer, som
jämlikt 60 § inkallats av länssty
relsen för meddelande av upplys
ningar eller för överläggningar rö
rande taxeringsarbetet,
de ordförande och andra ledamöter i taxeringsnämnd, som inställt sig efter kallelse jämlikt 17 § tredje stycket, samt
de ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, som på vederbörlig kallelse inställt sig vid instruktionssammanträde, som anordnats genom länsstyrelsens försorg,
äga att för inställelsen åtnjuta ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl sakkunnig, som biträtt i taxeringsfrågor.
6 mom. Ersättning till förste
konsulent inom lappväsendet för
inställelse vid sammcmträde med
taxeringsnämnd enligt 61 % 3 mom.
utgår enligt allmänna reseregle
mentet.
Föreslagen lydelse
2) bidrag till kostnader, som kommun har åtagit sig för särskilda åtgärder för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjänstemän enligt 13 § eller på annat sätt, om dessa åtgärder bedöms ha särskilt värde för det allmänna, samt
3) utgifter för taxeringen, som anges i 3 och 5 mom.
5 mom. De ordförande och andra ledamöter i taxeringsnämnd, som har inställt sig efter kallelse av skattechefen eller länsstyrelsen för att lämna upplysningar eller för överläggningar rörande taxeringsarbetet har rätt att för inställelsen få ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
130 §
Av kommun valda ledamöter i taxeringsnämnd äga, därest sådant beslutas av kommunen, att av dess medel åtnjuta arvode, traktamente och resekostnadsersättning efter de grunder, som / kommunallagen
Kommunfullmäktige får besluta att av kommunens medel till de kommunvalda ledamöterna i taxeringsnämnd skall utgå arvode, traktamente och resekostnadsersättning enligt de grunder, som en-
10 Senaste lydelse 1974: 773.
SkU 1978/79:50
48
Nuvarande lydelse
stadgas angående sådan gottgörelse till ledamöter i kommunala nämnder. Ersättning efter enahanda grunder må av kommunens medel utgå jämväl till ordningsman i lappby för inställelse vid sammanträde enligt 61 § 3 mom.
De av landstingskommunens förvaltningsutskott valda ledamöter i särskild taxeringsnämnd äga, därest sådant beslutas av landstinget, för sin inställelse vid nämndens sammanträden åtnjuta arvode, traktamente och resekostnadsersättning av landstingskommunens medel efter de för landstingsmän stadgade grunder.
Föreslagen lydelse
ligt kommunallagen (7977; 779) gäller för ersättning till ledamöter i kommunala nämnder. Landstinget har motsvarande rätt i fråga om de landstingsvalda ledamöterna.
174 § 4 mom.' Särskild fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare lägst fyra och högst åtta ledamöter. Ordförande och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i samband med förordnande om särskilda fastighetstaxeringsdistrikt. Övriga ledamöter väljas av kom,- Övriga ledamöter väljs av kom- munfullmäktige. Länsstyrelsen be- munfullmäktige. Länsstyrelsen be- |
Val av ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en för varje ledamot, skall förrättas senast den 31 december året näst före taxeringsåret. Den som därvid fört ordet har att underrätta länsstyrelsen, ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden och de valda om utgången av valet. |
stämmer antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda fastighetstaxeringsdistriktets omfattning. Består särskilt fastighetstaxerings-distrikt av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen hur många ledamöter som skola väljas inom de olika kommunerna.
De bestämmelser, som enligt 13 § gälla i fråga om ledamöter och Suppleanter i lokal taxeringsnämnd, skola gälla även beträffande ledamöter och suppleanter i särskild fastighetstaxeringsnämnd.
Bestämmelserna i 133 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning på särskild fastighetstaxeringsnämnd.
stämmer antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda fastighetstaxeringsdistriktets omfattning. Består särskilt fastighetstaxeringsdistrikt av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen hur många ledamöter som skall väljas inom de olika kommunerna.
De bestämmelser, som enligt 8 och 9 §§ gäller i fråga om ledamöter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd, skall gälla även beträffande ledamöter och suppleanter i, särskild fastighststaxe-ringsnämnd.
Bestämmelserna i 133 § 3 mom. tillämpas i fråga om särskild fastighetstaxeringsnämnd.
"Senaste lydelse 1973:1106,
SkU 1978/79:50
49
Nuvarande lydelse
Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller ordförande i taxeringsnämnd gälla även särskild fastighetstaxerings-nämnd eller ordförande i ,sådan fdstighetstaxeringsnämnd, om ej annat föreskrives.
Förestagen lydelse
Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller ordförande i taxeringsnämnd gäller även särskild fastighetstaxeringsnämnd eller ordförande i sådan fastighetstaxeringsnämnd, om ej annat föreskrivs.
184 §12
Bestämmelserna / 7 §, 76 § i mom. samt 17 och 59 §S äga motsvarande tillämpning vid särskild fastigh c ts taxering.
Samtliga ledamöter i taxeringsnämnden må deltaga i granskningen av särskilda fastighetsdeklara-tioner samt uppgifter och andra handlingar som ingivits till ledning för den särskilda fastighetstaxeringen.
För avgivande av yttrande i besvärsmål, som är anhängigt i fastighetstaxeringsrätten, må ordföranden rådgöra med ledamot i taxeringsnämnden. Ordföranden må för ändamålet även kalla ledamöterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.
Samtliga ledamöter i taxeringsnämnden får deltaga i granskningen av särskilda fastighetsdeklarationer samt uppgifter och andra handlingar som har ingivits till ledning för den särskilda fastighetstaxeringen.
För avgivande av yttrande i besvärsmål, som är anhängigt i fastighetstaxeringsrätten, får ordföranden rådgöra med ledamot i taxeringsnämnden. Ordföranden får för ändamålet även kalla ledamöterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.
185 §1
Bestämmelserna i 61 §, 1,4 och 5 mom, 62 och 64 §§ samt 151 § fjärde—sjunde styckena gälla i tillämpliga delar särskild fastighetstaxering.
Beslut om taxering må icke fattas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst tvä eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter äro tillstädes. Den omständigheten att ledamot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att beslut fattas om denna taxering.
Bestämmelserna i 74 §, 61 § 1, 2 och 4 mom,, 62 och 64 §§ samt 151 § fjärde—sjunde styckena till-lämpas i fråga om särskild fastighetstaxering.
Beslut om taxering får icke fattas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter är närvarande. Den omständigheten att ledamot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att beslut fattas om denna taxering.
12 Senaste lydelse 1973: 1106, "Senaste lydelse 1973: 1106.
4 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 50
SkU 1978/79:50
50
Nuvarande lydelse
Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket må fattas av ordföranden ensam.
Föreslagen lydelse
Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket får fattas av ordföranden ensam.
189 §1
Den lokala skattemyndigheten skall så snart det kan ske sända underrättelse pä blankett enligt fastställt formulär till den som var ägare av fastighet vid ingången av taxeringsåret samt den som därefter blivit ägare och som hos myndigheten anmält att han önskar erhålla sådan underrättelse, om ny taxering skett eller ny taxering icke skett i det fall särskild fastighetsdeklaration avgivits eller framställning om ny taxering gjorts.
Vidare skall den lokala skattemyndigheten så snart det kan ske sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 8 § 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).
I underrättelsen skall lämnas upplysning om innehållet i taxe-ring.snämndens beslut samt, i förekommande fall, de enligt 10 § kommunalskattelagen (1928:370) redovisade delvärden som bestämts. Underrättelsen skall vidare innehålla upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär över taxeringsnämndens beslut samt om skiljaktig mening, reservation eller särskild mening som antecknats i protokoll eller annan handling.
1 övrigt äga bestämmelserna i 69 § 4 mom, andra stycket motsvarande tillämpning beträffande underrättelse som nu sagts.
Den lokala skattemyndigheten skall så snart det kan ske sända underrättelse på blankett enligt fastställt formulär till den som var ägare av fastighet vid ingången av taxeringsåret samt den som därefter har blivit ägare och som hos myndigheten har anmält att han önskar erhålla sådan underrättelse, om ny taxering har skett eller ny taxering inte har skett i det fall särskild fastighetsdeklaration har avgivits eller framställning om ny taxering har gjorts.
Vidare skall den lokala skattemyndigheten så snart det kan ske sända underrättelse till sökande som har begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 8 § 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928: 370),
I underrättelsen skall lämnas upplysning om innehållet i taxeringsnämndens beslut samt, i förekommande fall, de enligt 10 § kommunalskattelagen redovisade delvärden som har bestämts. Underrättelsen skall vidare innehålla upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär över taxeringsnämndens beslut samt om skiljaktig mening, reservation eller särskild mening som har antecknats i protokoll eller annan handling,
I övrigt tillätnpas bestämmelserna i 69 § 4 mom. beträffande' underrättelse som nu har sagts.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.
"Senaste lydelse 1973: 1106,
SkU 1978/79:50 51
1, Äldre bestämmelser i 72 a § gäller fortfarande i fråga om rättelse i taxeringslängd,
2, Till dess taxeringsnämnd erhåller erforderligt biträde av tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet får länsstyrelsen medge att ordföranden anlitar skrivbiträde. I sådant fall gäller äldre bestämmelser om skrivbiträde i sin lydelse före den 1 januari 1979.
3, Förekommer i annan författning än taxeringslagen ordet "taxeringslängd", "inkomstlängd" eller "förmögenhetslängd" i olika böjningsformer, skall detta efter ikraftträdandet av denna lag avse "skattelängd" i motsvarande form när fråga är om uppgifter enligt taxeringen år 1979 eller senare.
SkU 1978/79:50
52
3 Förslag till
Lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning
H.iriuenom föreskrivs att 6 och 7 §§ kungörelsen (1969: 5) om skatte-avdiag i vissa fall frän artistersättningi skall ha nedan angivna lydelse.
i\inariiiiilc hd/he
Föreslagen lydelse
6 §
(nhetalas icke innehallen skatt inom föreskriven tid, skall inom tid som gäller för inbetalningen skrililigt meddelande lämnas till länsstyrelsen i Örebro län om storleken av den innehållna skatt som sålunda bort inbetalas.
Inbetalas icke innehållen skatt inom föreskriven tid, skall inom tid som gäller för inbetalningen skriftligt meddelande lämnas till länsstyrelsen i Örebro län om storleken av den innehållna skatt som sålunda hade bort inbetalas. Vid underlåtenhet att lämna meddelande inom föreskriven tid påförs förseningsavgift enligt 54 § 3 mom. uppbördslagen (1953: 272).
7 §
Vid tillämpning av bestämmelserna i 58 § uppbördslagen i fall som avses i 5 ocli 6 §§ beräknas restavgift från utgången av den för inbetalning eller meddelande föreskrivna tiden och tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den månad under vilken inbetalningen skulle ha skett.
Vid tillämpning av bestämmelserna i 58 § uppbördslagen (1953: 272) i fall som avses i 5 S beräknas restavgift från utgången av" den för inbetalning föreskrivna tiden och tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den månad under vilken inbetalningen skulle ha skett.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om meddelande om skatt som har innehållits före lagens ikraftträdande.
1 Kungörelsen omtryckt 1971: 780,
SkU 1978/79:50 53
4 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar
Härigenom föreskrivs att 9 § förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångari skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §2
Uppgift till ledning för egen Uppgift till ledning för egen
taxering
(deklaration) till utskift- taxering (deklaration) till utskift
ningsskatt skall i enlighet med av ningsskatt skall i enlighet med for-
riksskatteverket fastställt formulär mulär, som fastställs av regeringen
innehålla upplysning angående så- eller myndighet som regeringen
väl vad i bolaget tillskjutits som bestämmer, innehålla upplysning
vad därifrån utskiftats. angående såväl vad i bolaget till-
skjutits som vad därifrån utskiftats.
Deklaration för taxering enligt Deklaration för taxering enligt 6 § andra stycket skall, efter an- 6 § andra stycket skall lämnas ef-maning av ordförande i taxerings- ter anmaning. Härvid gäller benämnd eller kronans ombud hos stämmelserna i 51 § första stycket prövningsnämnd, avgivas inom taxeringslagen (1956:623) om anden tid och i den ordning, som i maning att lämna självdeklaration, anmaningen angives.
Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bolags deklaration för statlig inkomstskatt finnes stadgad, utan anmaning avlämnas under det år, då taxeringen skall äga rum.
Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration avgivas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden må av moderbolaget övertagas, skall deklarationen innehålla uppgifter för beräkning av det belopp varmed moderbolagets tillskjutna belopp skall minskas.
I övrigt skola de uti gällande taxeringslag rörande taxering till statlig inkomstskatt givna bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse även med avseende å taxering till utskiftningsskatt.
Över riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i 1 § 2 mom, andra stycket, må klagan icke föras.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift pä den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
1 Förordningen omtryckt 1950: 587, Senaste lydelse av förordningens rubrik 1950:587, - Senaste lydelse 1953: 108,
SkU 1978/79:50 54
Motionerna
1 delta betänkande behandlas '
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1978/79:2480 av Knut Wachtmeister (m) och Göthe Knutson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
1, att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförls om större hänsyn till arbetsgivares medverkan i uppbördsförfarandet,
2, att förseningsavgift vid försenad uppbördsdeklaration skall fastställas till 100 kr, samt till 200 kr, om deklaration ej inges inom tid som angetts i anmaning;
1978/79:2481 av Erik Wärnberg m,fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en förstärkning av uppbördsorganisationen;
dels de under den allmänna motionstiden 1978 och 1979 väckta motionerna
1977/78:417 av Lars Ulander m,fl, (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om en skärpt skattekontroll av icke-seriösa företag;
1977/78:515 av Erik Wärnberg m,fl, (s) vari hemställs atl riksdagen i skrivelse lill regeringen måtte hemställa alt regeringen vid framläggande av förslag om ändrade skatteregler med anledning av 1972 års skalteutrednings belänkande också måtte överväga införandet av en obligatorisk källskatt på biinkomster av lönekaraklär i huvudsaklig överensstämmelse med RS-ulredningens förslag;
1977/78:963 av andre vice talmannen Tage Magnusson m.fl, (m) vari hemställs alt riksdagen beslutar atl återinföra den gemensamma ränteberäkningen för makar och barn vid för mycket eller för litet eriagd preliminärskatt;
1977/78:975 av Sven-Olof Träff (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
1, atl frågan om atl utveckla alternativa system för
arbetsgivarnas med
verkan i skatleuppbörden m,m, tas upp till övervägande av den inom
riksskatteverket nu pågående RS-utredningen eller av en annan särskild
utredning,
2, atl RS-utredningen ges tilläggsdirektiv med innebörd
att arbetsgivar
nas uppbördsmedverkan skall särskilt omfattas av rationaliseringssträvan
dena och all den pågående omorganisationen av den centrala skatte
administrationen utformas för alternativa och successivt enklare lösningar
för arbetsgivarnas vidkommande;
SkU 1978/79:50 55
1977/78:979 av Sven-Eric Åkerfeldl (c) vari hemställs all riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för inbetalning av skatter, avgifter och avsättningar så att en viss respiltid alllid ges för inbetalning efter fastställt datum mol en lämpligt avvägd avgift;
1978/79:497 av Knut Wachtmeister (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en ändring i uppbördslagen beträffande förtidsålerbetal-ning av överskjutande skatt enligt vad som i motionen anförts;
1978/79: 829 av Eric Marcusson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändringar i gällande uppbördsregler i enlighet med vad i motionen anförls;
1978/79:1138 av Gösta Bohman m,fl, (m) vari hemställs all riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen 1978/79: 1108 hos regeringen begär en översyn av RS-projektet och folkbokföringens centrala organisation;
1978/79: 1711 av Fritz Börjesson (c) vari hemställs all riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder för att beloppen på de delar av skatten som går lill landsting och församling återinförs på debetsedeln på slutlig skatt enligt senaste taxering;
1978/79:1729 av Martin Olsson (c) och Bertil Johansson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om att kvarskatt på grund av ändrad taxering, vilken ej gett anledning lill påförande av skattetillägg, inte skall föranleda kvarskatteavgift, därest inbetalning sker inom en månad efter meddelandet om taxeringsmyndighetens beslut.
Utskottet
Redovisningssystemets allmänna uppläggning m. m.
Propositionen innehåller bl, a, förslag till nya regler för inbetalning och redovisning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272) - UBL, Med skatt enligt UBL förslås inkomstskatt saml andra skatter och avgifter som erläggs i samband med inkomstskatten i form av preliminär skatt (A-skatt eller B-skatt), kvarstående skatt (K-skall) eller tillkommande skatt (T-skatt). Propositionen grundar sig på RS-ulredningens förslag och avser framför alll atl la lill vara de möjligheter till rationalisering och förenkling som det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning erbjuder.
Nuvarande ordning innebär i korthet atl preliminärskatten skall betalas under de sex uppbördslerminer som infaller den 6—13 varannan månad fr, o, m. mars. Inbetalningarna sker med de skatteanvisningar som medföljer skattsedlarna, K-skalten skall betalas under uppbördslerminerna i mars och maj efter laxeringsåret. Även T-skatl, som bl. a. utgår efter taxeringshöjningar som inte har iakttagits vid den årliga debiteringen, delas i allmänhet upp på två terminer.
SkU 1978/79:50 56
Det anförda gäller framför alll beträffande skatt som betalas av den skattskyldige själv eller av arbetsgivare med högst en anställd (ca 195000), Arbetsgivare med två eller flera arbetstagare (registrerade arbetsgivare -ca 100000) får betala arbetstagarnas A-skall och K-skatt och sina egna skaller senast den 18 i uppbördsmånaden. Dessa arbetsgivare betalar in hela skallebeloppet för den senasie tvåmånadersperioden i en klumpsumma på länsstyrelsens skattepostgirokonlo. Samtidigt skall skatleanvis-ningarna fyllas i och översändas lill länsstyrelsen tillsammans med en summerad förteckning över skattebeloppen. Ett förenklat system med summarisk redovisning får tillämpas av statliga och kommunala myndigheter och i regel också av andra arbetsgivare med minst 50 anställda. Detta syslem tillämpas av 2 300 arbetsgivare med sammanlagt 3.5 milj. arbetstagare och innebär atl skattebeloppen för de fem första uppbörderna betalas in ulan skalteanvisningar tillsammans med en särskild uppgift om summan av den innehållna preliminärskatten. Först vid den sista inbetalningen i januari året efler inkomståret lämnas en specificerad redovisning över den innehållna skatten för varje arbetstagare.
Förslaget i propositionen innebär atl uppbördslerminerna slopas och att den 18 i uppbördsmånaden blir sista inbetalningsdag för alla. Om särskilda skäl föreligger kan en arbetsgivare få rätt all betala viss tid efter den 18:e.
Det nya för arbetsgivarna är framför alll alt skatteanvisningarna för A-skatt slopas och all inbetalningarna i stället skall göras med ett särskilt inbetalningskort på vilket arbetsgivaren också skall lämna en uppbördsdeklaralion. Uppgift skall samtidigt lämnas om skattesummorna för avdragen A-skatt och K-skatt samt om den lönesumma på vilken A-skatten har beräknats. Arbetsgivare med högst fyra anställda skall på inbetalningskortet dessutom specificera arbetstagarnas namn, personnummer och skattebelopp. Den som har mer än fyra anställda skall däremot i regel inte behöva specificera inbetalningarna,
I del nya systemet kommer inbetalningarna att gottskrivas arbetstagarna med ledning av de uppgifter om innehållen skatt som arbetsgivarna sedan gammalt skall lämna på kontrolluppgifterna lill taxeringsmyndigheterna. Denna rationalisering har nu blivit möjlig all genomföra eftersom samtliga kontrolluppgifter fr, o, m, i år skall registreras i del nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning.
Avsikten är atl de föreslagna reglerna skall tillämpas fr, o, m, 1980,
I en del av de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande riktas bl. a, kritik mol RS-projektet och det nya ADB-systemet och mol vissa detaljer i del nu utarbetade förslaget. Utskottet återkommer lill dessa detaljer och andra frågor i del följande. Kritiken är emellertid enligt vad utskottet kan finna inte av sådan art atl den bör inverka på ställningstagandet till del nyss skisserade redovisningsförfarandet. Enligt utskottets uppfattning innebär förslaget i propositionen väsentliga rationaliseringsvinster för de myndigheter som handhar uppbörden och förenklingar och förbält-
SkU 1978/79:50 57
ringar också för arbetsgivarna, utan alt säkerheten i det nuvarande systemet behöver sättas åt sidan. Utskottet ansluter sig därför i princip lill att redovisningssystemet ändras så som föreslås i propositionen,
1 motionen 1978/79: 2480 yrkas bl. a, elt uttalande av innebörd att större hänsyn bör tas till arbetsgivarnas medverkan i skatteuppbörden. Motionärerna anför bl, a, att förslaget medför en kraftig omställning för arbetsgivarna och att alla som så önskar bör få redovisa individuella uppgifter vid varje inbelalningslillfälle. Enligt deras mening bör skattemyndigheterna hålla en sådan beredskap atl den anställde kan tillgodoräknas den innehållna skallen enligt nuvarande förfarande. Motionärerna framhåller också att liden för information om de nya reglerna är alltför knapp för att del nya systemet skall kunna genomföras fr, o, m, 1980 utan onödiga besvär och kostnader för företagen.
Utskottet vill inte bestrida att de nya reglerna kommer alt medföra en viss omställning för företagen. Särskilt för dem som har fem eller fler anställda - ca hälften av de arbetsgivare som har minst två anställda -innebär emellertid det nya systemet förenklingar, eftersom inbetalningarna inte längre behöver specificeras. Med anledning av vad som anförs i motionen bör också framhållas att ingenting hindrar att den som av vissa skäl vill lämna specificerade uppgifter gör detta även i fortsättningen. Kontrolluppgifterna kommer dock under alla förhållanden i första hand all läggas lill grund för kredileringen av skatten, och den specificerade redovisningen skall endast användas som underlag för kontroll och avstämning.
Del kan framhållas atl frågan på vilket sätt och i vilken utsträckning de specificerade uppgifterna bör registreras framför allt torde ha betydelse i fråga om de mindre arbetsgivarna och för säkerheten i det nya systemet, Ulskoitet vill för sin del inte la ställning härtill utan anser i likhet med departementschefen att riksskatteverket (RSV) lämpligen bör lämna anvisningar i frågan.
En annan åtgärd som enligt motionärernas uppfattning kan medföra vissa problem för företagen är emellertid all lägga om redovisningen i vissa andra hänseenden. Enligt propositionen bör företagen i fortsättningen som huvudregel lämna uppbördsdeklaration för företaget i dess helhet. Länsstyrelsen skall på ansökan av företaget kunna medge undantag från denna huvudregel men också om särskilda skäl föreligger genom eget initiativ kunna ålägga företaget atl fördela redovisningen på särskilda verksamhetsgrenar eller regioner. Nuvarande ordning innebär att företagen i stort sett har valfrihet i delta hänseende.
Utskottet har förståelse för de kontrollskäl som ligger bakom förslaget men instämmer i motionärernas uppfattning att länsstyrelserna bör ta hänsyn till de motiv som ligger bakom företagens val av redovisningsnivå och beakta de svårigheter företagen kan ha att anpassa sina rutiner i detta avseende till eventuella önskemål från länsstyrelsens sida. De bestämmelser i detta hänseende som föreslås i 53§ 1 mom. UBL lämnar utrymme
SkU 1978/79:50 58
härför. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del men utgår från alt regeringen och RSV noga följer utvecklingen på delta område.
När det gäller den i motionen berörda informationsfrågan utgår utskottet från all RSV så snart som möjligt informerar arbetsgivarna om de nya reglerna och atl de aktuella ändringarna även i övrigt genomförs på sådant sätt all omställningsproblem undviks så långt som möjligt.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79: 2480 yrkandet I i den mån yrkandet inte är tillgodosett genom vad ulskoitet anfört,
I motionen 1977/78: 975 begär motionären atl RS-utredningen eller en särskild utredning får i uppdrag alt utarbeta allernafiva syslem för arbetsgivarnas medverkan med enklare lösningar för arbetsgivarnas vidkommande än f, n. Motionären anser all arbetsgivarna med modern administrativ teknik och med rationella betalningsformer för löner och skaller m, m. i alll väsentligt skulle kunna frikopplas från sina nuvarande uppgifter i fråga om uppbörd och information,
Utskotiei kan i och för sig vitsorda all RS-utredningen inte har haft ell så genomgripande syfte som motionären önskar. Av propositionen framgår emellertid att avsikten är att så långt som möjligt utforma uppbördssysle-met så alt arbetsgivarna och de skallskyldiga kan använda del betalningssätt som de finner mest lämpligt. Även uppgiflslämnandet förenklas som redan nämnts i viss utsträckning genom del nya förfarandet, och i propositionen framhålls också betydelsen av att man i olika sammanhang beaktar möjligheterna all underiälla företagens uppgiflsskyldighet genom samordning av uppgiflslämnandet. Så t, ex, bör uppgifterna om lönesummorna i uppbördsdeklaralionerna enligt departementschefens uppfallning också kunna användas som underlag för slatistikproduktionen. Dessa deklarationer och kontrolluppgifter torde - som framgår av propositionen - under vissa förutsättningar också kunna samordnas med socialförsäkringen och de särskilda arbelsgivaruppgiflerna. som i så fall kan slopas.
Del är givelvis angeläget atl möjligheterna lill förenklingar för arbetsgivarna las till vara. Av del anförda framgår också atl möjligheterna härtill kommer alt uppmärksammas av slalsmaklerna även i fortsättningen. Det syslem som nu föreslås torde lätt kunna anpassas lill de ändrade betalningssystem som kan bli aktuella i framtiden. Med hänvisning härtill och till atl RS-utredningen nu kommer att avvecklas avstyrker utskottet motionen 1977/78:975,
1 della sammanhang lar utskottet upp motionen 1978/79: 1138, där motionärerna åberopar den kritik som från deras håll riktas mot datoriseringen av statsförvaltningen och begär en översyn av RS-projektet och folkbokföringens centrala organisation. Motionärerna hänvisar till motionen 1978/79: 1108 enligt vilken RS-projektet inte i något avseende uppfyller de löften och förväntningar som ursprungligen angavs.
Med anledning av vad som anförs i sislnämnda molion bör framhållas alt
SkU 1978/79:50 59
RS-utredningens huvuduppgift har varit att utforma en ny, förstärkt organisation för laxeringen i första instans. Denna organisation - som försetts med elt modernt dalasystem för folkbokföring och beskattning - genomförs i stort sett enligt de ursprungliga planerna fr, o. m, 1979 års taxering på grundval av en serie beslut som riksdagen faltal under åren 1975-1978. Av naturliga skäl kan en så omfattande omorganisation inte genomföras helt utan problem. Enligt utskottets uppfattning finns det emellertid hittills ingenting som tyder på alt de positiva förväntningarna på det nya systemet inte kommer atl infrias. Utskottet avstyrker således motionen 1978/ 79: 1138,
Restavgift — förseningsavgift
Den som betalar skatten för sent är enligt gällande bestämmelser skyldig att erlägga restavgift med 4% eller - vid obetydliga förseningar mellan uppbördstcrminen och den I8:e i uppbördsmånaden - en särskild avgift med I % av skallebeloppet.
Vid betalningsförsummelse i fråga om anställdas A-skall och K-skatt skall arbetsgivaren betala restavgift och tilläggsavgift med 4% för varje sexmånadersperiod lill dess skatten har betalats. Sådana avgifter utgår dock med sammanlagt högst 16%, Vidare skall arbetsgivare som försummat alt lämna föreskrivna uppgifter om skatteavdragen betala en särskild restavgift med 2% av skattebeloppet, även om skallen eriagls i lid.
Genom förslaget atl slopa uppbördslerminerna försvinner också den enprocentiga avgiften vid försenad betalning kort lid efter uppbördslermi-nens utgång, I propositionen föreslås också atl den Ivåprocentiga avgiften skall slopas för arbetsgivare som försummar alt lämna föreskrivna uppgifter om innehållen skatt. I stället föreslås att en förseningsavgift på 300 kr, i fortsättningen skall utgå för arbetsgivare som inte avger uppbördsdeklaration i tid. Om uppbördsdeklaration inte avlämnas inom den lid som angivits i anmaning all deklarera utgår enligt förslaget förseningsavgift med 600 kr,
I motionen 1978/79: 2480 yrkas alt förseningsavgiften fastställs lill 100 resp. 200 kr. så som föreslagits av RS-ulredningen i enlighet med reglerna i fråga om försenad mervärdeskalledeklaration.
Till grund för propositionen ligger en jämförelse med vad som gäller på angränsande områden. Som redan nämnts uppgår förseningsavgiften i fråga om mervärdeskatledeklaralioner normalt till 100 kr. Beträffande arbetsgivaravgiften är förseningsavgiften 5% av den fastställda arbetsgivaravgiften, dock högst 300 kr. När det gäller allmän självdeklaration är förseningsavgiften för aktiebolag 500 kr. För annan skallskyldig ulgör förseningsavgiften 1 % av den beskailningsbara inkomslen och 0.3 % av den skaltpliktiga förmögenheten, dock högst 300 kr. Generellt gäller att förseningsavgifterna fördubblas om anmaning utgått. Vidare kan nämnas att skatte- och avgiftstillägg i allmänhet utgår för den som lämnat oriktiga
SkU 1978/79:50 60
uppgifter men att sådana tillägg inte utgår när det gäller uppbördsredovisningen. För den som genom oriktiga uppgifter gör sig skyldig lill mer allvarliga brott inträder straffansvar enligt skaltebrotlslagen (1971:69), Straffsatserna varierar mellan böter och fängelse i högst sex år (2-6§§), När det gäller uppbördsredovisningen är maximistraffet dock fängelse i ett år eller i vissa fall två år (7- 10 §§),
lOO-kronorsnivån för försenade mervärdeskatledeklaralioner är låg och har stått kvar oförändrad sedan bestämmelsernas tillkomst 1971. Samtidigt vill utskottet framhålla önskvärdheten av en större enhetlighet i fråga om de sanktioner som förekommer på skalle- och avgiftsområdet. Utskottet utgår från alt regeringen i lämpligt sammanhang kommer atl ta upp denna fråga till en mer allsidig bedömning än vad som f, n, är möjligt. Mol denna bakgrund tillstyrker ulskoitet att reglerna om förseningsavgift beträffande uppbördsdeklaralioner samordnas med vad som gäller i fråga om mervärdeskatledeklaralioner och föreslår således att den nu aktuella förseningsavgiften lills vidare bestäms till 100 kr, eller - om anmaning utgått - 200 kr, i överensstämmelse med yrkandet 2 i motionen 1978/79: 2480,
Konlrottfrågor in. m.
I propositionen diskuteras utförligt vissa tekniska och administrativa frågor om kontrollen av källskatleuppbörden och förslag läggs också fram lill fiera lekniska delaljförbättringar. Samtidigt tar departementschefen upp den kritik som från olika håll riktas mol atl uppbördskonlrollen f. n, i stor utsträckning begränsar sig till skrivbordsgranskning. Departementschefen uttalar sammanfattningsvis att det inte ännu är möjligt alt mer bestämt ange i vilken utsträckning taxeringsrevisioner eller annan granskning i samband med taxeringsarbelel också kan tillgodose behovel av kontroll beträffande källskatt m, m. Erfarenheter behöver först vinnas av den nya taxeringsorganisationen. Vidare bedriver RSV f. n. ett utvecklingsarbete för att klarlägga hur de olika skatterna och avgifterna bör ses i förhållande lill varandra med tanke på möjligheterna alt åstadkomma en lämplig fördelning och avvägning av kontrollinsatserna. Del är enligt departementschefen självfallet önskvärt alt elt sådant klarläggande och en bedömning av kontrollförfarandet sker så snart del blir möjligt. Han avser därför all återkomma till dessa frågor.
1 motionen 1978/79:2481 framhålls att summan restförda skatter ökat kraftigt under senare år och atl indrivningsresullatel samtidigt försämrats. Mol denna bakgrund anser motionärerna alt uppbördsorganisalionen bör förstärkas på samma sätt som laxeringsorganisalionen. Enligt deras uppfattning bör åtgärder genomföras fr, o, m, budgetåret 1980/81 i syfte att i tid avslöja för låga preliminärskattebelalningar och atl effektivisera indrivningen.
Även motionärerna i motionen 1977/78:417 tar upp vissa konlrollfrågor. De lägger fram olika förslag lill förbättringar av kontrollen av icke-seriösa
SkU 1978/79:50 61
företag och deras skattebetalningar och begär en skyndsam utredning om dessa frågor.
Utskottet vill framhålla atl arbetsgivarna i allmänhet sköter sin redovisning på ett tillfredsställande sätt och att uppbördsförfarandet i regel löper friktionsfritt. Ett begränsat antal kända och okända arbetsgivare underlåter emellertid systematiskt alt betala in sina egna och arbetstagarens skatter, arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt, och de belopp som det rör sig om uppgår ofta till uppseendeväckande summor. Som anförs i den sistnämnda motionen har del också blivit vanligl alt vissa arbeten organiseras så, att arbetstagare i vanlig bemärkelse betecknas som egna företagare i avsikt bl, a, atl kringgå uppbördsreglerna, undvika arbetsgivaravgifter och uppnå andra ej avsedda fördelar.
Enighet råder om alt dessa och andra ej acceptabla förhållanden i fråga om skatteuppbörden delvis skulle kunna lösas genom ökade personalresurser. Samtidigt vill utskottet erinra om atl problemen delvis grundlagts i utformningen av olika detaljer i skallelagsliflningen och även i annan lagsliflning ulanför skalteutskoltels ämnesområde, exempelvis aktiebolagslagen, giflermålsbalken och konkurslagsliflningen. Även om ålskilliga sådana frågor kvarslår alt lösa. kan i detta sammanhang nämnas all slalsmaklerna under senare år intensifierat sina ansträngningar all försvåra skaileundandraganden och annan ekonomisk brottslighet bl. a, genom successiva förbättringar av lagstiftningen. Beträffande det pågående arbetet med dessa frågor hänvisar utskottet lill de nyligen lämnade redogörelserna i betänkandena SkU 1978/79:2 och JuU 1978/79:28, Del kan tilläggas alt riksdagen nu beslutat om en ny konkurslagsliftning med vissa skärpningar gentemot konkursgäldenärer (prop, 1978/79: 105, LU 1978/ 79: 19). Utskottet återkommer nedan lill två nu aktuella lagstiftningsfrågor som har betydelse för uppbördskonlrollen.
Det är givet atl dessa och andra ansträngningar i kampen mot skaileundandraganden i olika former delvis förlorar sin verkan om inte berörda myndigheter får tillräckliga personalresurser för att kunna fullgöra uppbördskontrollen på ett tillfredsställande sätt. Som anförs i motionen 1978/ 79:2481 bör angelägna personalförstärkningar skyndsamt genomföras för att uppnå erforderliga förbättringar i della hänseende. Som framgår av propositionen torde emellertid det angivna syftet i viss utsträckning kunna uppnås genom en förbättrad samordning mellan berörda myndigheter, bl. a. RSV, länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna, exekutionsväsendet och polisväsendet. Härtill kommer all den nya laxeringsorganisalionen innefattar förstärkningar i form av granskningspersonal som skall kunna utnyttjas för s,k, integrerade revisioner, dvs, en samtidig kontroll av såväl inkomsttaxeringen som källskatlen, mervärdeskatten och arbetsgivaravgifterna. Del bör framhållas att denna granskningspersonal i första hand är avsedd för kontroll av taxeringen, men revisionerna bör enligt utskottets uppfattning givetvis kunna initieras också genom impulser från de lokala skattemyndigheterna.
SkU 1978/79:50 62
Av del anförda framgår att utskottet instämmer i del i motionen 1978/ 79: 2481 angivna syftet att skyndsamt förbättra uppbördskontrollen. Vilka personalförstärkningar som behövs och var dessa förstärkningar lämpligen bör sättas in bör emellertid bedömas närmare mot bakgrund av erfarenheterna av den nya taxeringsorganisationen och resultatet av det arbete som f, n, bedrivs inom RSV för att klargöra hithörande frågor. Med hänsyn till vad som anförls i propositionen i denna del utgår utskottet från att regeringen snarast möjligt kommer all redovisa resullalel av dessa överväganden med förslag lill lämpliga åtgärder. Den aktuella översynen torde enligt vad utskottet kan bedöma omfatta också de frågor som behandlas i motionen 1977/78:417.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1977/78:417 och 1978/ 79: 2481 i den mån de inte är tillgodosedda.
Som nyss har anförts behandlar utskottet i detta sammanhang två lagstiftningsfrågor som har direkt betydelse för uppbördskontrollen. En av dessa frågor gäller arbetsgivaransvaret och den s, k. grå arbetskraften. En arbetsgivare som inte fullgör sin skyldighet alt göra skatteavdrag är tillsammans med arbetslagaren ansvarig för skatten. Gällande regler innebär emellertid atl arbetsgivaren kan åläggas all betala skatten endast om arbetstagaren är känd. 1 praktiken har detta i många fall medfört alt skattebeloppen inte kan utkrävas vare sig av arbetstagarna eller av arbetsgivarna, Della ulgör ett av de problem som behandlats i promemorian (Ds Fi 1976: 4) Ansvar vid entreprenad m, m. Frågan tas nu upp i propositionen. Del förslag som läggs fram innebär atl betalningsskyldighet skall kunna åläggas arbetsgivare som underlåtit alt göra skatteavdrag, även om arbetslagarna inte är kända. Betalningsskyldigheten skall enligt propositionen beräknas schablonmässigt till 40% av lönebeloppen. Av det anförda framgår atl förslaget avser alt täppa lill en lucka i UBL,
Utskotiei ansluter sig till del framlagda förslaget och vill samtidigt framhålla viklen av alt frågor av denna art löses skyndsamt. Med det anförda tillstyrker ulskoitet propositionen i denna del.
En annan fråga aktualiseras i motionen 1977/78: 515 och gäller obligatorisk källskatt även på extrainkomster, RS-utredningen förslog 1974 en s, k, E-skatl som skulle innehållas av arbetsgivare i samtliga fall där skyldighet f, n, saknas alt göra skatteavdrag, dvs, framför allt i fråga om extrainkomster och anställda med B-skatt, E-skatten skulle enligt förslaget, som på grund av vissa praktiska svårigheter inte föranlett lagsliflning (jfr prop, 1975:87). utgå på årsinkomsler över 500 kr. och beräknas lill 40% av inkomslen,
1 motionen yrkas att regeringen får i uppdrag att överväga införandet av en E-skalt i huvudsaklig överensstämmelse med RS-uiredningens förslag.
Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att argumenten för en obligatorisk källskatt på extrainkomster m, m, ökat i styrka sedan utred-
SkU 1978/79:50 63
ningen lade fram sitt förslag, samtidigt som de administrativa skälen mot förslaget inte är lika kraftiga som tidigare. Antalet inkomsttagare med extrainkomster har ökat och även skattebelastningen på sådana inkomster, vilket medför stigande kvarskatleproblem. Därtill kommer att en sådan obligatorisk källskatt som utredningen föreslagit torde kunna underlätta uppbördskonlrollen och bidra till atl begränsa möjligheterna alt kringgå uppbördsreglerna med hjälp av B-skattesedlar. Utskotiei inslämmer således i syftet med motionen och anser all förslaget bör tas upp lill fortsatta överväganden inom budgetdepariementet. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan att uppmärksammas i det fortsatta arbetet med vissa frågor rörande den grå arbetskraften, och någon särskild framställning i ärendet från riksdagens sida kan därför inte anses påkallad. Med del anförda avstyrker utskotiei motionen 1977/78:515 i den mån den inte är tillgodosedd,
Kvarskatteavgift, respitränta m. m.
Nuvarande regler om kvarskatleavgifl, respitränta och restitutionsränta fick sin nuvarande utformning 1974.
Kvarskalleavgiften, som inte är avdragsgill vid taxeringen, är väsentligen alt se som ett påtryckningsmedel för alt uppnå tillräckliga inbetalningar av preliminär skatt. Den infördes 1974 i stället för den dåvarande 12-procenliga kvarskalleränlan (prop, 1974: 159. SkU 57), Avgiften utgår med 8% om K-skatten överstiger 5000 kr, och annars med 6%. Avgiftsbelopp under 50 kr. debiteras inte. Avgiften kan nedsättas till 3% om den kvarstående skatten beror på förhållanden varöver den skattskyldige inte kunnat råda (85 § 2 mom, UBL), Atl en begränsad avgift skall utgå i sådana fall har motiverats med att den inkluderar ränta. Kvarskatleavgifl skall påföras även i samband med taxeringshöjning, ändrad preliminär skatt eller rättelse av debitering, och avgiften skall då bestämmas till belopp som skulle ha utgått om beräkningen gjoris vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt (27 § 3 mom. UBL).
Respitränta utgår på tillkommande skall och beräknas för en tid av högst ivå år räknat fr, o, m. april året efter taxeringsåret. Även vid återbetalning av skatt utgår ränta (ö-skalleränla och restitutionsränta). Räntesatsen för respitränta, ö-skatleränla och reslilulionsränla faslslälls årligen i december med ulgångspunkl i den då gällande inlåningsränlan i bank.
Kvarskatteavgift och ränta beräknas individuellt för makar och barn.
1 motionen 1977/78: 963 yrkas att kvarskatleavgifl och ränta skall beräknas gemensamt för makar på motsvarande sätt som gällde enligt äldre bestämmelser och även gemensamt för makar och barn.
Bakgrunden till att tidigare regler ändrats i delta hänseende är önskemålet att förenkla reglerna och att skälet för en särbehandling av makar minskat i styrka eftersom inkomstbeskattningen numera i allt väsentligt är individuell. Med hänvisning till de skäl som legat lill grund för gällande regler avstyrker utskottet motionen 1977/78: 963,
SkU 1978/79:50 64
1 motionen 1978/79:829 begär motionären förslag till sådan ändring av reglerna atl kvarskatteavgift och respitränta inte skall utgå på grund av felaktigheter från myndigheternas sida. Bakgrunden till motionen är ett aktuellt fall, där den skatlskyldige flyttal från en ort till en annan och felaktigt taxerats i sin förra hemortskommun. Sedan den skatlskyldige påtalat felaktigheten undanröjdes denna taxering och den överskjutande skall som då uppkom återbetalades. Först mer än två år senare - våren 1978 - påfördes taxeringen i rätt kommun, och i samband härmed påfördes kvarskatteavgift med 8% och respitränta med 7,5 % av den tillkommande skallen. Den skaitskyldige har klagat över belulel alt påföra honom respitränta. men besvären har lämnats ulan bifall.
Det bör framhållas att det vanliga förfarandet i liknande fall när en taxering överförs från en kommun till en annan är all preliminärskalten innehålls i avvaktan på atl åtgärden genomförts. Resultatet härav blir att den skatlskyldige inte i onödan behöver besväras och alt sådana otillfredsställande konsekvenser som i del aktuella fallet inte behöver uppkomma. När del gäller utformningen av reglerna om kvarskatteavgift och respitränta kan ulskoitet instämma i motionärens uppfattning att den skatlskyldige inte bör drabbas av felaktiga åtgöranden från myndigheternas sida, Utskotiei vill samtidigt erinra om atl reglerna om kvarskatteavgift, respitränta och ränta på överskjutande skall utformats med skäligt hänsynslagande lill de ränleaspekier som bör läggas även på skallekrediter. Som framgår av den lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser bör kvarskalleavgiften i fall som delta i vart fall kunna nedsättas till 3%, och möjligheterna att hos länsstyrelsen ansöka om sådan nedsättning står öppna t, o, m, utgången av 1979 (85 § 2 mom, UBL), Om hänsyn tas till att kvarskalleavgiften inte är avdragsgill och lill att ränta på överskjutande • skatt är skattepliktig, kan en kvarskatteavgift på 3% sägas motsvara den ränta på överskjutande skatt som den skatlskyldige enligt gällande bestämmelser varit berättigad till i samband med återbäringen. Vidare bör framhållas all respilränlan torde motsvara den ränta som den skattskyldige skulle ha åtnjutit om han satt in återbetalningen på bank. Även om utskottet i och för sig har förståelse för de skäl som ligger bakom motionen, vill utskottet med det anförda framhålla all lillräckliga skäl enligt utskottets uppfattning inte föreligger för ändring av bestämmelserna.
Samtidigt bör nämnas all reglerna är något oklart utformade. I samband med debileringshöjningar skall enligt 27 § 3 mom, UBL ny beräkning ske av kvarskalleavgiften. Avgiften skall därvid bestämmas till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skall. Eftersom man vid den årliga debiteringen skulle ha lillgodoräknal den skattskyldige hela den ännu ej återbetalade preliminärskalten, är det enligt vad utskotiei inhämtat från RSV tveksamt om kvarskatteavgift mol ordalydelsen i lagrummet över huvud taget bort påföras i det aktuella fallet. Denna fråga bör emellertid rätteligen prövas
SkU 1978/79:50 65
genom omprövning av debiteringen hos den lokala skattemyndigheten eller genom besvär hos länsskatterätten.
Enligt utskottets uppfallning bör RSV lämpligen övervaka att handläggningen särskilt av sådana taxeringsändringar som del här är fråga om handläggs enligt mer smidiga rutiner, som inte godtyckligt sätter den skattskyldiges intressen åt sidan. Med hänvisning lill att gällande regler torde lämna utrymme häiför och till atl den skattskyldige i det aktuella fallet torde ha vissa möjligheter till rättelse avstyrker utskottet bifall till motionen 1978/79:829.
1 motionen 1978/79: 1729 yrkas att kvarskatteavgift i regel ej skall utgå på grund av avvikelse från självdeklaration, om fyllnadsbetalning sker inom en månad från taxeringsnämndens beslut.
Gällande bestämmelser är - som redan nämnts - utformade så, att kvarskalleavgiften får nedsättas till 3 % om den kvarstående skatten beror på förhållanden varöver den skallskyldige inte kunnat råda. Enligt utskottets uppfattning har syftet med motionen därigenom beaktats i tillräcklig utsträckning. Utskottet avstyrker således motionen 1978/79: 1729,
Ell yrkande, som i viss mån har samma innebörd som den sislnämnda motionen men som också gäller restavgift m.m.. framställs i motionen 1977/78:979. Motionärerna yrkar en översyn av inbetalningsreglerna som skall gå ut på att den skattskyldige mot en lämpligt avvägd avgift skall kunna få en viss respit med sina inbetalningar.
Utöver vad ulskoitet nyss anfört vill utskottet erinra om sitt ställningstagande 1974 vid behandlingen av ett likartal yrkande (SkU 1974:57). Utskottet ansåg då att uppbördssysiemet i princip skall bygga på klart uttalade lidsgränser utan undanlag och anförde bl. a följande. Detta utesluter självfallet inte alt del samtidigt måste vara möjligt att i vissa fall kunna befria från eller nedsätta reslavgiften. Bestämmelser härom är meddelade i 58 § UF. och med stöd därav har riksskatteverket i meddelande RSV Du 1972:8 bl. a. föfeskrivit att delbefrielse från restavgift kan komma i fråga om förseningen beror på tillfälligl förbiseende och skatten inbetalats eller redovisats före utgången av uppbördsmånaden samt anledning saknas att anta att del rör sig om elt uppsåtligt dröjsmål. Delbefrielsen kan enligt RSV lämpligen avvägas så alt reslavgiften på 4% begränsas lill I % av den för sent erlagda skatten, dock inte lill lägre belopp än 100 kr. Vid engångsför-summelse med några dagars försening kan dock resiagiflen nedsättas till lägst 50 kr. Om avgiften inte uppgår till 50 kr. bör delbefrielse inte komma i fråga.
Utskottet anser nu liksom tidigare alt det saknas skäl all medge längre gående lättnader än som redan tillämpas och avstyrker bifall till motionen 1977/78:979.
En fråga som också sammanhänger med kvarskalleavgiften är tillämpningen av reglerna om jämkning av preliminär skatt. En ej ovanlig situation 5 RiLsdagen 1978179. 6 saml. Nr 50
Kartong, S. 70. 68 S tillkommer. S. 71. rad 4 nerifrån står: Uppbördslagen (1953:272) Rättat till: Ta.xeringslasen 11956:623)
SkU 1978/79:50 66
som behandlas i motionen 1978/79:497 är atl den skatlskyldige i samband med självdeklarationen i februari konstaterar all han eriagt för mycket i preliminär skatt och begär jämkning av skallen. Det överskjutande beloppet skall i så fall under vissa förutsättningar återbetalas till den skallskyldige utan dröjsmål (45 S 2 mom. och 68 S 1 mom. UBL). 1 motionen begär motionären att reglerna ändras så alt deklarationen förtursgranskas innan återbetalning medges.
Gällande bestämmelser förutsätter givelvis alt den lokala skattemyndigheten granskar uppgifterna från den skallskyldige innan beslut fattas om jämkning av skatten. Så sker också i praktiken, och i de nu aktuella fallen jämförs regelmässigt uppgifterna i deklarationen med fjolårets deklaration och taxering. Denna granskning skall leda fram lill en förhandsbedömning av taxeringsnämndens kommande beslut, och i tveksamma fall kan yttrande inhämtas från taxeringsnämnden. Såvitt utskottet kan bedöma tillgodoser reglerna och den praktiska tillämpningen därmed så långt som möjligt syftet med motionen. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1978/79:497.
Skattsedlarna på slutlig skatt
1 motionen 1978/79: 1711 konstaterar motionären att endast slutsumman för den kommunala utdebiteringen numera anges på slutskatlesedlarna och yrkar atl uppgifterna om landstingsskatten och församlingsskatten återinförs.
Ulskoitet vill framhålla all frågan om vad som bör slå på skattsedlarna bedöms av RSV bl. a. med ulgångspunkl i all den skallskyldige med ledning av dessa uppgifter såvitt möjligt skall kunna räkna ut sin skatt själv. Uppgifterna om den totala kommunala utdebiteringen är lillräckliga för detta ändamål. Utskottet har viss förståelse för syftet med motionen, men bakgrunden till att uppgifterna om landstingsskatten och församlingsskatten numera har utgått är utrymmesbrist. Enligt vad utskottet inhämtat är det inte heller möjligt alt bereda plats för dessa uppgifter på den nya skattsedel som nu håller pä atl utarbetas av RSV. Orsaken härtill är bl. a. atl del under årens lopp tillkommit ett fierial uppgifter som enligt verkels uppfattning i första hand bör las in på blanketten.
Utskottet finner inte anledning lill någon annan bedömning av denna avvägningsfråga än RSV och avstyrker följaktligen bifall till motionen 1978/79: 1711.
Värdepapperscentralen VPC AB
_ jSom framgår av propositionen avser VPC att inordna konvertibla skuldebrev och förlagsbevis i det s, k, VPC-syslemet, VPC räknar också med all på längre sikt ta med obligationer. Med anledning härav föreslås i propositionen vissa lättnader i uppgiftsskyldigheien för den som tar emot ränta på obligationer eller andra liknande värdehandlingar i VPC-syslemet.
SkU 1978/79:50 67
Mottagaren bör dock enligt propositionen fortfarande vara skyldig alt uppge om han lyfter räntan för egen del eller för annans räkning. Utskottet instämmer i denna uppfattning men vill med anledning av vad som anförs i propositionen framhålla atl VPC givetvis bör tillse all dessa uppgifter också lämnas innan räntan utbetalas. Undantag härifrån bör enligt utskottets uppfattning medges endast om mottagaren är en bank eller annan inrättning som i sin lur är skyldig atl inhämta motsvarande uppgifter innan räntan betalas vidare. Utskottet vill samtidigt erinra om att betydelsen av atl dessa uppgifter inhämtas i vederbörlig ordning kommer atl öka väsentligt om skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till ledning för taxeringen som planerat kommer atl utvidgas till räntor av detta slag.
Utskottet förutsätter att VPC kommer att tillämpa de nya reglerna pä sätt som utskottet här anfört och har med denna utgångspunkt inte något att erinra mot de i propositionen föreslagna ändringarna av reglerna.
Ikraftträdandet m. m.
Avsikten är att de nya reglerna skall tillämpas fr. o.m. uppbördsåret 1980/81. Beträffande vissa detaljer föreslås dock att reglerna skall träda i kraft redan i samband med kungörandet i Svensk författningssamling. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del med den ändringen alt angivna detaljbestämmelser skall träda i kraft den 1 juli 1979. Utskottets förslag motiveras av den rent författningslekniska samordning som erfordras med förvaltningsdomstolsreformen, som också träder i kraft den I juli 1979, och med ett förslag till ändring i UBL som läggs fram i prop, 1978/ 79:202 och behandlas i socialutskottets betänkande SoU 1978/79:38, 1 anslutning härtill bör vissa redaktionella ändringar införas på sätt som framgår av utskottets hemställan,
Mol de delar av propositionen i övrigt, som utskottet inte behandlat ovan, har utskottet inte något att erinra.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande
redovisningssystemets allmänna uppläggning m. m.
att riksdagen
a. bifaller propositionen 1978/79: 161 i denna del;
b. avslår följande motioner, nämligen
1, motionen \91111:915.
2, motionen 1978/79: 1138.
3, motionen 1978/79: 2480 yrkandet I;
2, beträffande förseningsavgift
atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2480 yrkandet 2 antar propositionen i denna del med den ändring att förseningsavgiften i fråga om uppbördsdeklaration bestäms till 100 kr, och i vissa fall 200 kr,:
t5 Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 50
SkU 1978/79: 50 68
3. beträffande kontrollfrågor
atl riksdagen avslår motionerna 1977/78:417 och 1978/79:2481 i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört;
4. beträffande källskatt på extrainkomster
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 515 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad ulskoitet anfört;
5. beträffande kvarskatteavgift,
respitränta m. m.
alt riksdagen avslår följande motioner, nämligen
a. motionen 1977/78:963,
b. motionen 1977/78:979,
c. motionen 1978/79:497,
d. motionen 1978/79:829,
e. motionen 1978/79: 1729;
6. beträffande skattsedlarna på slutlig skatt att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1711;
7. beträffande Värdepapperscentralen VPC AB, ikraftträdandet in. m.
alt riksdagen antar propositionen i dessa delar med de ändringar utskottet i betänkandet förordat;
8. heträfjande jörfattningsförslagen
all riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt och i betänkandet anfört antar vid propositionen fogade förslag till
a. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) med de ändringar atl 10 §, 27 § I mom., 54S 3 mom., 83 S och ikrafllrädandebe-stämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens fiirslag Utskottets förslag
lOS Preliminär A-skatt- ----- kostnadernas bestridande.
Preliminär A-skatt skall inte utgå för:
a) folkpension och------------ familjebidragslagen (1946: 99); eller
d) sådan pension, livränta eller d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanslalt utgående från
försäkringsanslall utgående
annan skattepliktig ersättning, som annan
skattepliktig ersättning, som
uppgår lill högst hälften av del bas- uppgår
lill högst hälften av det bas
belopp som enligt lagen om allmän belopp
som enligt lagen om allmän
försäkring gällde för december må- försäkring
gällde för december må
nad året före del år under vilket nad
året före del år under vilket
ersättningen utges. Vad nu har ersättningen
utges. Vad nu har
sagts skall dock ej tillämpas på pen- sagts
skall dock ej tillämpas på pen
sion och vårdbidrag, som utgår på sion
och vårdbidrag, som utgår på
grund av lagen om allmän försäk- grund av
lagen om allmän försäk
ring, delpension enligt lagen ring,
delpension enligt lagen
(1975:380) om delpensionsförsäk- (1979:84) om
delpensionsförsäk
ring och på yrkesskadelivränla eller ring
och på yrkesskadelivränta eller
SkU 1978/79:50
69
Regeringens förslag livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.
Utskottets förstag
livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.
27 §
/ mom. Vid debitering |
- om delpensionsförsäkring;
att i I S nämnd socialavgift debileras med ledning av bestämmelserna i 16 § lagen (1976:381) om barnomsorg;'
---------------------------------------------- öretal bortfaller.
att i 1 S nämnda arbetsgivaravgifter
54 S
3 mom. Har arbetsgivare, som skall lämna uppbördsdeklaration ulan anmaning, underlåtit att fullgöra denna skyldighet inom föreskriven tid, påförs honom förseningsavgift med 300 kronor.
Har den som anmanats att lämna uppbördsdeklaration inte fullgjort denna skyldighet inom tid. som har angivits i anmaningen, skall förseningsavgift påföras med 600 kronor.
.? mom. Har arbetsgivare, som skall lämna uppbördsdeklaration ulan anmaning, underlåtit alt fullgöra denna skyldighet inom föreskriven tid, påförs honom förseningsavgift med 100 kronor.
Har den som anmanats att lämna uppbördsdeklaralion inte fullgjoit denna skyldighet inom tid. som har angivits i anmaningen. skall förseningsavgift påföras med 200 kronor.
Förseningsavgift får - - - - - regeringen bestämmer.
83 S
Hörsammar inte ----------- femhundra kronor.
Vite fär--------------------i tjänsten.
Om uttagande av förelagt vite Om uttagande av förelagt vite
förordnar länsskatlerätlen efter an- förordnar länsrätten efter anmälan
mälan av riksskatteverket, länssty- av riksskatteverket, länsstyrelsen
relsen
eller den lokala skattemyn- eller den
lokala skattemyndigheten,
digheten.
Har vitet förelagts också med Har vitet förelagts också med
stöd av bestämmelse i taxeringsla- stöd
av bestämmelse i taxeringsla
gen (1956:623) prövas fråga om ut- gen
(1956:623) prövas fråga om ut
tagande av den skatterätt som är lagande av
den länsrätt som är be-
behörig enligt nämnda lag. hörig enligt nämnda lag.
Har ändamålet------------ förfallit därigenom.
Vid prövning-------- _ - bort föreläggas.
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
'Jfr SoU 1978/79:38. ' Lydelse enligt 1979: 174.
SkU 1978/79: '5
70
mom.. 50-57 SS. 58 S I mom.. 59S. 68 S 4 mom., 69S 2 mom.. 77. 78, 68 S 4 mom.. 69S 2 mom.. 77 och 83, 84
och 86 SS. punkt 4 av anvis- 78. ningarna till 39 S. anvisningarna till punkt 4 av anvisningarna till 39 S, 40 S. punkt 4 av anvisningarna till anvisningarna till 40 S, punkt 4 av 45 S samt anvisningarna till 46
S. anvisningarna till 45 S samt
anvis I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas. 1. Äldre bestämmelser ----- eller tidigare. 2. ,4ldre bestämmelser - - - - -januari 1980. 3. Äldre bestämmelser ---------- eller tidigare. 4. Äldre bestämmelser ---------- denna del. |
Regeringens förstag
två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk för-fattningssainling såvitt gäller 13 §, 17 S I mom., 27!) I mom., 49S 2 a och 3 mom. samt 75 och 75 a SS.
den I januari 1980 såvitt gäller 2 S 2 mom., los. rubriken närmast före 22 S, 23 S, 24 S 2 mom.. 26 och 28 SS, 31 S, 33-38 SS, 39S 1 mom., 40 och 42 SS. 43 S, 45 S I och 2 mom.. 46 och 47 SS. 48 S I och 2
Utskottets förslag
den t juli 1979 såvitt gäller 13 S. I7S 1 mom.. 27 S 1 mom., 49S 2 a och 3 mom., 75 och 75 a SS samt 83 § fjärde stycket.
den 1 januari 1980 såvitt gäller
2S
2 mom.. 10 S, rubriken närmast före 22 S. 23 S. 24 S 2 mom., 26 och 28SS, 31 S, 33-38 SS, 39 S 1 mom.. 40 och 42 SS, 43 S. 45 S I och 2 mom.. 46 och 47 SS, 48 S 1 och 2 mom., 50-57 SS. 58S 1 mom.,59S,
b. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar att 2, 68, 72 a och 184 SS saml ikraflträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
2S / mom. 1 denna ----- äger rum. Inkomsttaxering och - - - - - årlig ta.vering. Till den ----- eller förmögenhetstaxering.
Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommiinala skatterätten om inte annat framgår av omslåndigheterna.'
68 S
Av taxeringsnämnd------ i skattelängd.
I skattelängden----- statlig förmögenhetsskatt.
Uppgår den enligt lagen om stat- Uppgår den enligt lagen om stat
lig inkomstskatt beräknade taxe- lig
inkomstskatt beräknade taxe
rade inkomsten till minst 6 000 kro- rade
inkomsten till minst 4 500 kro
nor för ensamstående och lill sam- nor
för ensamstående och till sam
manlagt minst 6 000 kronor för ma- manlagt
minst 4500 kronor för nia-
' Lydelse enligt 1979: 175.
SkU 1978/79: 50
71
Regeringens förslag
kar, som har varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år har levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomslen införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.
Utskottets förslag
kar. som har varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år har levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomslen införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.
Skattelängden skall
taxeringsnämndens beslut.
72 aS
Har taxering------------- av längden.
Har taxering------------- av folkpension,
får länsstyrelsen eller den lokala får länsstyrelsen eller den lokala
skattemyndigheten, om ej särskilda skattemyndigheten, om ej särskilda
skäl föranleder att .vA(/»('ra//(/i bör skäl föranleder att länsrätten' bör
avgöra frågan, besluta om rättelse i avgöra frågan, besluta om rättelse i
denna del. denna del.
Föreligger felaktighet ----- angivna hänseenden.
Efter utgången - --------- om rättelsen.
Innan rättelse ----- ej möter.
Beslutas rättelse ----- taxeringsnämnds beslut.
Talan mot beslut i fråga om rät- Talan mot beslut i fråga om rät
telse enligt denna paragraf får ej telse
enligt denna paragraf får ej
föras särskilt. Talan mot taxeringen föras
särskilt. Talan mol taxeringen
får även i den del beslutet avser får
även i den del beslutet avser
föras ho skatterätten i den ordning föras
hos länsrätten' i den ordning
som föreskrivs i 74. 76. 100 och som
föreskrivs i 74. 76. 100 och
101 SS. 101 SS.
184 S
Samtliga ledamöter...... särskilda fastighetstaxeringen.
För avgivande av yttrande i besvärsmål, som är anhängigt i fastighetslaxeringsrötien. får ordföranden rådgöra med ledaniot i taxeringsnämnden. Ordföranden får för ändiimålet även kalla ledamöterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.
För avgivande av yttrande i besvärsmål. som är anhängigt i länsrätten.' får ordföranden rådgöra med ledamot i taxeringsnämnden. Ordföranden får för ändamålet även kalla ledamöterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.
Denna lag träder i kraft den I juli 1979 varvid lagen (1979:175) om ändring i taxeringslagen (1956:623) upphävs såvitt avser 2 § I mom. I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas. |
Denna lag triider i kraft två veckor
efter den dag då lagen enligt uppgift på den har iitk
' Lydelse enligt 1979: 175.
= Jfr. 1978:425 och prop. 1978/79: 111 til. 7.
SkU 1978/79: 50 72
1. Äldre bestämmelser--- - - i taxeringslängd.
2. Till dess----------- januari 1979.
3. Förekommeri ----- eller senare.
c. lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om
skatteavdrag i vissa
fall från artistersättning.
d. lagom
ändring i förordningen (1927: 321) om skall vid utskift
ning av aktiebolags tillgångar.
Stockholm den 10 maj 1979
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c). Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune Caristein (s). Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (ni). Hagar Normark (s), Curt Boström (s). Margit Odelsparr (c), Bo Lundgren (ni) och Wilhelm Gustafsson (fp).
Reservationer
1. av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren (m) som
dels anför följande:
1975 beslöt riksdagen om ett A DB-regisler för folkbokföring och beskattning. Det beslutade systemet, som blev hårt kritiserat bl. a, för atl vissa av länsstyrelsernas traditionella uppgifter fördes till riksskatteverket, moti-verailes med effektivitetsvinster inom taxerings- och uppbördsfunktionerna samt rationaliseringsvinster i skatteadministrationen.
Kritiken mol systemet har senare visat sig befogad i flera avseenden. Utvecklingen motiverar enligt vår uppfattning att det s, k, RS-projektet blir föremal för en översyn. Denna översyn bör kunna leda lill alt värdefulla erfarenheter vinns om hur felbedömningar skall kunna undvikas i fortsättningen. Det är vidare väsentligt atl riksdagens möjligheter till kontroll av och insyn i den statliga dalauppbyggnaden förstärks väsentligt.
Vid översynen av RS-projektet bör också övervägas om folkbokföringen också i framtiden bör vara knuten till riksskatteverket. Del finns skäl som Uilar för atl en särskild central myndighet borde finnas med ansvar för folkbokföring och därmed sammanhängande frågor.
Våra synpunkter på dessa frågor utvecklas närmare i motionen 1978/ 79:1108.
dels anser att utskottet under mom. 1 b 2 bort hemställa
atl riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 1138 hos regeringen begär en översyn av RS-projektet och folkbokföringens centrala organisation i enlighet med vad som anförs i motionen 1978/79: 1108.
SkU 1978/79:50 73
2. av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren (m) som
dels anför följande:
Tidigare kunde man begära gemensam ränleberäkning i de fall en make debiterades kvarskatt och den andre fick återbäring. Den rätten slopades i samband med övergången lill icke avdragsgill kvarskalleavgifi. Detta kan innebära all en familj, irols alt den gemensamt inlevererat tillräcklig eller för stor skatt till staten kan komma all drabbas av en neltoförlust. När detta gäller i fråga om sambeskatlad B-inkomsl eller förmögenhet blir orättvisan än mer uppenbar.
dels anser atl utskottet under mom. 5 a bort hemställa
atl riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:963 hos regeringen begär förslag till återinförande av den s.k. gemensamma ränteberäkningen för makar och barn vid för mycket eller för litet eriagd preliminärskatl.
Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979