SkU 1978/79:44

Skatteutskottets betänkande
1978/79:44

med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för
energipolitiken såvitt avser budgetdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:115
bilaga 4 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

I propositionen läggs bl. a. fram förslag om höjning av skatten på vissa
oljeprodukter med 40 kr. per m3. Skatten på motoralkoholer föreslås bli sänkt.
Ökning av energiskatten för mycket energikrävande industrier aviseras.
Ökningen sker genom att nedsättningsgränsen höjs från 1,3 till 1,8 % av
produkternas försäljningsvärde. Utredning om beskattningen av energi
redovisas.

Författningsförslagen har följande lydelse

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 44

SkU 1978/79:44

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:372) om bensinskatt1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock
icke inräknas smörjolja som tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten
icke beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt
vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för
beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skatten utgår med sextioåtta öre
för liter.

Skatten utgår med sextioåtta öre
per liter för vara sani avses i I § a)
och med sjutton öre per liter för
metanol, etanol, propylalkoliol och
isopropylalkohol. Blandas alkohol
som nu har sagts i bensin eller annan
vara utgår skatt med sjutton
öre per liter för den inblandade alkoholen
och med sextioåtta öre per
liter för blandningen i övrigt.

' Lagen omtryckt 1975:274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274.

2 Senaste lydelse 1978:117.

SkU 1978/79:44

2 Förslag till

I.ag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt
1 skall ha nedan angivna lydelse.

bilaga till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Fulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter

och liknande fasta bränslen, framställda
av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

drift av snabbgående dieselmotor 40 kr. förm3

ur 27.10 Motorbrännoljor. eldningsoljor och

bunkeroljor 40 kr. för m3

Anm. Skatten på oljor beräknas efter

varans fakturerade volym. Kan skatten
icke beräknas på sådant sätt eller
sker fakturering annorledes än enligt
vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten
fastställa grunder för beräkning
av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter

och liknande fasta bränslen, framställda
av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

drift av snabbgående dieselmotor 50 kr. förm3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor 50 kr. för m3

Anm. Skatten på oljor beräknas efter

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

1 Lagen omtryckt 1975:272. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

I* Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 44

SkU 1978/79:44

Motionerna

I detta sammanhang behandlas

dels de med anledning av prop. 1978/79:115 bilaga 4 väckta motionerna

1978/79:2317 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari under
yrkandet 6 hemställs att riksdagen uttalar sig för att avslå budgetministerns
hemställan om en fördubbling av skatten på mineraloljor;

1978/79:2357 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - yrkandena 8 och 9 -hemställs

8. att riksdagen avslår regeringens förslag angående lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om beskattningen av mottryckskraft;

1978/79:2406 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari under yrkandet 1 begärs
uppskov med behandlingen av propositionen och under yrkandet 11 b
hemställs att riksdagen beslutar att höja den allmänna energiskatten på el
motsvarande de 40 kr./m3 som föreslås i skattehöjning för olja;

yrkandet 1 i motionen 1978/79:2406 har överlämnats till skatteutskottet
såvitt det avser bilaga 4 i propositionen.

1978/79:2413 av Olof Palme m. fl. (s) vari under yrkandet 5 hemställs att
riksdagen avslår regeringens förslag angående lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt vad avser beskattningen av mineraloljor;

1978/79:2422 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari under yrkandet 6 hemställs
att riksdagen avslår propositionen i den del som gäller höjningen av skatten
på oljeprodukter;

dels de vid riksmötet 1978/79 väckta motionerna

1978/79:1139 av Arne Fransson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning av frågan angående befrielse från skatt för
elektrisk kraft som förbrukas i egen rörelse;

1978/79:1147 av Marianne Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen låter utreda en omläggning av fastighetsbeskattningen
till energiskatt och fastighetsanvändningsskatt i enlighet med motionens
förslag;

1978/79:1719 av Olof Johansson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag angående skattebefrielse för metanol som
drivmedel.

SkU 1978/79:44

Utskottet

Energibeskattningens roll som styrmedel för energipolitiken skall enligt
direktiven för den i propositionen aviserade utredningen om beskattningen
av energi vara en av denna utrednings huvuduppgifter. De förslag som nu
läggs fram i propositionen och motionerna får därför ses som temporära
lösningar i avvaktan på en mera genomgripande översyn av detta beskattningsområde.
Att utskottet nu tar upp propositionen (i den del som hänvisats
till utskottet) till behandling innebär att utskottet anser sig inte kunna biträda
det i motionen 1978/79:2406 framställda förstahandsyrkandet om uppskov
med behandlingen i avvaktan på utgången av en folkomröstning i kärnkraftsfrågan.

Beskattningen av metanol

Som ett led i strävandena mot ett minskat oljeberoende ingår de utökade
prov med syntetiska drivmedel, och främst då metanol, som nu håller på att
genomföras av det halvstatliga Svensk Metanolutveckling AB. Metanol, som
hör till gruppen motoralkoholer, beskattas f. n. på samma sätt som bensin.
Med hänsyn till att metanolens energiinnehåll endast är ungefär hälften av
bensinens föreslås i propositionen att det sammanlagda skatteuttaget -inbegripande även den del som utgår i form av allmän energiskatt - reduceras
i motsvarande mån genom att bensinskatten på metanol sänks från 68 öre til!
17 öre per liter.

I samma syfte och med åberopande även av metanolens miljömässiga
fördelar yrkas i motionen 1978/79:1719 av Olof Johansson m. fl. (c)
fullständig skattebefrielse för metanol.

Svensk Metanolutveckling AB har i skrivelse till utskottet begärt att vissa
andra närstående högre alkoholer och etrar också skall inbegripas i skattenedsättningen,
men bolaget har inte begärt någon skattenedsättning utöver
vad som föreslås i propositionen.

Utskottet finner den föreslagna skattesänkningen för metanol motiverad
och anser att det f. n. saknas skäl att gå längre i skattelättnader. Om
metanoldriften får större omfattning skulle det leda till skatteförluster för
statsverket och därav följande krav på kompenserande åtgärder på andra
områden. Då motionärernas syfte att främja möjligheterna att använda
metanol som motorbränsle i huvudsak torde vara tillgodosett genom
förslaget i propositionen finner utskottet inte skäl tillstyrka bifall till
motionen 1719.

De av Svensk Metanolutveckling AB framförda önskemålen om skattenedsättning
även för vissa högre alkoholer och etrar torde i stort sett sakna
praktisk betydelse eftersom dessa varor blir skattepliktiga endast i de fall de
f. n. - till liten del - ingår i vissa motoralkoholblandningar. Frågan bör
emellertid uppmärksammas om utvecklingen skulle leda fram till ökad

SkU 1978/79:44

användning av sådana produkter. Bensinskattelagens grunddefinitioner är
f. ö. svårtolkade och i behov av en översyn. Utskottet har nyligen i annat
sammanhang forutsatt att punktskatteutredningen skulle se över vissa andra
bestämmelser rörande bensinbeskattningen. Det torde under sådana
förhållanden vara lämpligt att denna utredning ser över även definitionerna
och lagstiftningen i övrigt och därvid närmare prövar frågan om beskattningen
av de högre alkoholerna m. m.

Beskattningen av gasol

Gasolen är i motsats till metanolen huvudsakligen en oljeprodukt, som har
påtagliga fördelar från miljösynpunkt framför bensin och brännolja. När
gasolskatten infördes 1964 anpassades beskattningens höjd till den då
gällande brännoljeskatten, som sedermera ersatts av kilometerskatten. I
samband med de höjningar av bensinbeskattningen som därefter ägt rum har
fram till 1978 en motsvarande uppräkning av gasolskatten skett, vilket
medverkat till att gasoldriften med hänsyn till de extrakostnader den medför
inte utgjort något verkligt alternativ till bensin- och brännoljedriften. När
riksdagen 1978 beslutade om en bensinskattehöjning med 25 öre per liter
ändrades inte gasolbeskattningen, vilket närmast motiverades av att det bara
förekom gasoldrift i försökssammanhang. Företrädarna för de företag som
vill utveckla gasoldriften har begärt en sänkning av gasolskatten eller att nu
gällande relation i beskattningen mellan bensin och gasol behålls. Med
anledning härav uttalar budgetministem i propositionen att enligt hans
mening den nuvarande relationen t. v. i huvudsak bör behållas.

Utskottet ansluter sig till uttalandena i propositionen i denna fråga.
Gasolen erbjuder så påtagliga miljömässiga fördelar att användningen för
motordrift bör stimuleras. Det finns anledning anta att motorgasolen i första
hand kommer att användas inom de största tätorterna och således bidra till
minskade luftföroreningar på de platser där avgasproblemen är mest
påtagliga. De begränsade skatteförluster som kan uppkomma bör enligt
utskottets mening därför anses väl kompenserade genom miljöfördelarna.

Beskattningen av mineraloljor m. m.

Med hänsyn till att skatten i förhållande till energiinnehållet är väsentligt
lägre på oljor än på elektrisk kraft föreslås i propositionen att energiskatten på
oljor fördubblas, dvs. ökas från 40 kr. till 80 kr. per m3 fr. o. m. nästa år.
Åtgärden motiveras med att den på sikt bör kunna bidra till ett minskat
oljeberoende. Även statsfinansiella skäl åberopas eftersom höjningen beräknas
inbringa drygt 500 milj. kr. per år.

1 partimotioner från s, m, vpk och apk yrkas avslag på skattehöjningen med
hänsyn till dess effekter för bl. a. industrin, villaägarna och hyresgästerna. I
centerns partimotion godtas höjningen av oljeskatten, men motionärerna

SkU 1978/79:44

begär samtidigt en motsvarande höjning av skatten på elektrisk kraft för att
dämpa energikonsumtionen och för att öka statsinkomsterna med ca 600
milj. kr. per år.

Regeringen har funnit att energiinnehållet bör vara avgörande för energibeskattningens
avvägning. Mycket talar enligt utskottets mening för att man
bestämmer beskattningen i enlighet härmed men med hänsyn tagen även till
energikällornas art och kostnadsläge och de miljömässiga aspekterna. Mot
denna bakgrund skulle den föreslagna höjningen av oljebeskattningen i
princip kunna godtas. Att utskottet ändå avstyrker denna åtgärd motiveras
främst av de under senare tid kraftigt stigande oljepriserna som i sig inneburit
väsentligt större kostnadsökningar för uppvärmningen av bostäder och för
industrins energiförsörjning än vad den föreslagna skattehöjningen skulle
medföra. Utskottet finner det inte förenligt med samhällsintressena att nu
fördubbla beskattningen, särskilt som oljepriset kan väntas stiga ytterligare
under det närmaste halvåret. Avstyrkandet skall emellertid inte tolkas som
ett uttryck för att utskottet skulle anse sig kunna bortse från de
statsfinansiella aspekterna. Utskottet finner emellertid att statens inkomstbehov
och vad som i övrigt krävs i nuvarande ekonomiska läge i första hand
bör tillgodoses genom bredare lösningar.

Samma invändningar kan i princip riktas mot centerförslaget att skärpa
skatten på elkraft, men mot detta yrkande kan dessutom anföras att därvid
helt bortses från energivärdet. Den föreslagna höjningen av elskatten skulle i
förening med förslaget till skärpt oljebeskattning förorsaka det svenska
näringslivet betydande merkostnader. Även enskilda förbrukare skulle i
åtskilliga fall drabbas av väsentliga merutgiftersom de inte haft anledning att
räkna med. Utskottet kan således inte biträda detta yrkande i c-motionen.

1 enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 2317,2357,2413
och 2422 och avstyrker propositionen i denna del liksom yrkandet 11 B i
motionen 2406.

Nedsättningsregierna för industrin

Enligt den särskilda lagen om nedsättning av allmän energiskatt skall
sådan skatt utgå med högst 3 % av de tillverkade varornas försäljningsvärde
fritt fabrik. Regeringen får sätta ned denna procentsats för enskilda företag,
dock inte under 1 % enligt vad som framgår av förarbetena till lagen. För år
1979 har regeringen fastställt procentsatsen till 1,3 % och i propositionen
aviseras att regeringen har för avsikt att höja procentsatsen till 1,8 % fr. o. m.
nästa år. Åtgärden skulle medföra en inkomstförstärkning på ca 90 milj. kr.
och innebära att den övervägande delen av de företag som nu åtnjuter
nedsättning skall förlora denna förmån.

1 princip kan göras gällande att riksdagen inte borde uttala sig i en fråga där
regeringen fått fullmakt att inom vissa gränser fastställa beskattningens höjd.
Utskottet anser emellertid att frågan är av sådan vikt att det enda alternativet

SkU 1978/79:44

till ett uttalande om lagens tillämpning hade varit att föreslå riksdagen att
återkalla fullmakten och i stället fastställa procentsatsen i lagen för varje år.
Eftersom utskottet finner att systemet med regeringens prövning av dessa
frågor innebär påtagliga fördelar, vill utskottet inte förorda en dylik lagändring.

Den föreslagna höjningen av procentsatsen kan främst försvaras med
hänvisning till den statsfinansiella situationen och det därigenom uppkommande
behovet av inkomstförstärkningar. Vad som enligt utskottets uppfattning
framför allt talar mot en sådan åtgärd är att den tyngst skulle drabba vissa
av de branscher som haft de största svårigheterna under den senaste
lågkonjunkturen.

I vissa fall kan en ökad beskattning leda till krav på ökat statligt stöd,
medan en sådan åtgärd för andra företag betyder minskade investeringar. En
generell skattehöjning framstår därför för utskottet som en mindre lämplig
åtgärd f. n. Utskottet förordar därför att regeringen under nu gällande
förutsättningar behåller nuvarande beskattningsnivå för industrins del.
Skulle en allmän höjning eller höjningar för vissa branscher eller företag
framstå som motiverade av konjunkturpolitiska eller därmed jämförliga skäl
bör regeringen emellertid inte vara förhindrad att ändra procentsatsen för
skattened sättningen.

Beskattningen av mottryckskraft

Bland de frågor som enligt propositionen bör prövas av den nyligen tillsatta
utredningen om beskattningen av energi m. m. hör mottryckskraftens
skattemässiga behandling. I c- och m-motioner begärs också utredning av
denna fråga i syfte att genom skattebefrielse underlätta utbyggnaden av
mottryckskraftsanläggningar. Frågan har tidigare behandlats av de utredningar
på energiskatteområdet som föregick den nu tillsatta och resulterat i
förslag om skattebefrielse, som remissbehandlats. Riksskatteverket har
därvid inte funnit den avsedda befrielsen förenad med några svårigheter.
Sveriges industriförbund har med anledning härav i skrivelse till utskottet
framhållit att förbundet inte anser ytterligare utredning nödvändig.

Utskottet finner i likhet med Industriförbundet att någon ytterligare
utredning av frågan om mottryckskraftens beskattning inte erfordras. En
utbyggnad av mottryckskraftsanläggningar gör det möjligt att utnyttja
värmeöverskottet inom industrin. Från både nationalekonomisk och
energipolitisk synpunkt finns därför skäl att stimulera denna utbyggnad som
är förenad med särskilda anläggnings- och driftkostnader. Med hänsyn till att
en mottrycksanläggning i exempelvis en cellulosafabrik måste projekteras i
samband med ångmaskineriet, som är avsett att vara i drift avsevärd tid, är
det angeläget att eventuella stimulansåtgärder inte fördröjs i onödan. Mot
denna bakgrund förordar utskottet att skattefrihet skall gälla fr. o. m. den 1
juli 1979 för mottryckskraft som förbrukats i egen industriell verksamhet.

SkU 1978/79:44

Författningstekniskt bör frågan lösas genom att avdragsrätt för sådan kraft
fors in i energiskattelagen. F. n. gäller endast den skattelättnaden för sådan
elkraft att producenten får göra avdrag för energiskatten på 0,15 1 olja per
kWh. Vid skattefrihet för elkraften bör i stället denna avdragsrätt slopas. Idet
fall mottryckskraften säljs bör den emellertid beskattas enligt nu gällande
regler.

Genom den sålunda förordade ändringen av energiskattelagen får yrkandena
i motionerna 1139 och 2357 om mottryckskraft anses vara tillgodosedda.

Energiskatt i stället för fastighetsskatt

Utskottet behandlar i detta sammanhang slutligen också motionen 1147 av
Marianne Karlsson (c) angående utredning av en omläggning av fastighetsbeskattningen
till energiskatt och fastighetsanvändningsskatt. Ett sådant
system skulle enligt motionärens mening bidra till en utjämning av
hyreskostnaderna. En fastighetsanvändningsskatt skulle vidare vara att
föredra framför nuvarande system med fastighetstaxering eftersom den
skulle anknyta till bruksvärde och beskattningsförmåga.

Utskottet har tidigare behandlat ett likartat yrkande från samma motionär
och därvid framhållit att fastighetsbeskattningen ingår som ett led i hela
beskattningssystemet med återverkningar på inkomstskatt, förmögenhetsskatt,
arvs- och gåvoskatt m. m. Utskottet har med hänvisning härtill inte
ansett sig kunna tillstyrka motionärens förslag. Den nu behandlade motionen
föranleder inte utskottet till något ändrat ställningstagande, varför utskottet
avstyrker motionen 1147.

Utskottet hemställer

1. beträffande uppskov med behandlingen av propositionen 1978/
79:115

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet I, såvitt
yrkandet avser bilaga 4 i propositionen;

2. beträffande beskattningen av metanol

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:1719 och med
bifall till propositionen i denna del sänker skatten på metanol
med 51 öre per liter;

3. beträffande beskattningen av gasol

att riksdagen godkänner vad i propositionen och av utskottet
uttalats härom;

4. beträffande beskattningen av mineraloljor m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2317, 2357,
2413 och 2422 såvitt avser denna fråga och med avslag på
propositionen i motsvarande del avslår förslaget om höjd
oljebeskattning;

SkU 1978/79:44

5. beträffande en mot den höjda oljebeskattningen svarande höjning
av skatten på elkraft

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 i denna del;

6. beträffande nedsättningsreglerna för industrin

att riksdagen godkänner vad utskottet uttalat i denna del;

7. beträffande beskattningen av mottryckskraft

att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:1139 och
1978/79:2357 yrkandet 9 beslutar att införa avdragsrätt för
mottryckskraft som förbrukas i egen verksamhet och att slopa
avdragsrätten för olja som förbrukas vid produktion av sådan
kraft;

8. beträffande energiskatt i stället för fastighetsskatt
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1147;

9. beträffande författningsförslagen
att riksdagen

a. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

b. avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

c. antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrives att 24 och 25 §§ lagen (1957:262) om allmän
energiskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

24 § I deklaration som avses i 23 § 1
mom. må avdrag göras för bränsle,
som

a) i beskattat skick förvärvats för
återförsäljning eller förbrukning i
egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång
av köp,

c) förbrukats av eller försålts till
kommunikationsföretag för bandrift
eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
i fartyg eller luftfartyg,

e)av den shans räkning utförts ur riket eller

Föreslagen lydelse

24 § I deklaration som avses i 23 § 1
mom. må avdrag göras för bränsle,
som

a) i beskattat skick förvärvats för
återförsäljning eller förbrukning i
egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång
av köp,

c) förbrukats av eller försålts till
kommunikationsföretag för bandrift
eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
i fartyg eller luftfartyg,

e)av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller

SkU 1978/79:44

Nuvarande lydelse

förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

0 förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat ändamål än
energialstring eller för förbrukning, i
samband med fabriksmässig tillverkning
av motorer, för avprovning
av motorer å provbädd eller å annan
dylik anordning utan att transportmedel
därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av
bensin eller i förteckningen angivet
bränsle eller för produktion av skattepliktig
elektrisk kraft,

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare.

25 § I deklaration som avses i 23 § 2
mom. får avdrag göras för elektrisk
kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag
för bandrift eller därmed
likartat ändamål eller överförts till
annat land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat ändamål än
energialstring eller för användning i
omedelbart samband med sådan
förbrukning eller vid framställning
av bensin eller i förteckningen angivet
skattepliktigt bränsle,

c) försålts med förlust för den
redovisningsskyldige, i den mån
förlusten hänför sig till bristande
betalning från förbrukare eller icke
registrerad distributör av elektrisk
kraft.

Föreslagen lydelse

förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

g) förbrukats för framställning av
bensin eller i förteckningen angivet
bränsle eller för produktion av annan
skattepliktig elektrisk kraft än sådan
som avses i 25 § första stycket d),

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare.

25 § I deklaration som avses i 23 § 2
mom. får avdrag göras för elektrisk
kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag
för bandrift eller därmed
likartat ändamål eller överförts till
annat land,

c) försålts med förlust för den
redovisningsskyldige, i den mån
förlusten hänför sig till bristande
betalning från förbrukare eller icke
registrerad distributör av elektrisk
kraft,

d) producerats i mottrycksanläggning
och förbrukats i egen industriell
verksamhet.

SkU 1978/79:44

Nuvarande lydelse

Avdrag får även göras för skatt för
bensin eller annat bränsle, som
förbrukats vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft, i den mån
avdrag icke gjorts enligt 24 § g) eller
enligt 7 § 1 mom. i) lagen (1961:372)
om bensinskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

Stockholm den 22 maj 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Föreslagen lydelse

Avdrag får även göras för skatt för
bensin eller annat bränsle, som
förbrukats vid produktion av annan
skattepliktig elektrisk kraft än sådan
som avses i forsta stycket d), i den mån
avdrag icke gjorts enligt 24 § g) eller
enligt 7 § 1 mom. i) lagen (1961:372)
om bensinskatt.

1979.

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson
(s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i
Hofors (s), Kurt Söderström (m), Johan Olsson* (c), Curt Boström (s), Bo
Forslund (s) och Wilhelm Gustafsson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. beträffande beskattningen av mineraloljor m. m.
av Nils Hörberg och Wilhelm Gustafsson (båda fp) som

dels anför följande:

Som ett led i finansieringen av bl. a. den ökade transferering till den
kommunala sektorn som riksdagen beslutat i annat sammanhang föreslås i
propositionen en höjning av oljebeskattningen. Åtgärden har även motiverats
med att oljan är lägre beskattad än elkraften om hänsyn tas till
energiinnehållet. En skattehöjning bör också kunna bidra till en förbättrad
hushållning med olja. Vi är väl medvetna om att oljeprisutvecklingen kan
åberopas mot en höjning, men anser att de statsfinansiella skälen och
energisparskäl i nuvarande läge bör väga tyngre. När riksdagen mot
regeringens förslag om fortsatt reformering av skattesystemet åberopar bl. a.
en bristande finansiering bör enligt vår mening samma riksdag inte avvisa de
finansieringsåtgärder regeringen föreslår.

SkU 1978/79:44

dels anser att utskottet i mom. 4 och 9 b bort hemställa

4. beträffande beskattningen av mineraloljor m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2317, 2357,
2413 och 2422 såvitt avser denna fråga bifaller det i propositionen
framlagda förslaget om höjd oljebeskattning;

9. beträffande författningsförslagen att riksdagen

b. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. beträffande en mot den höjda oljebeskattningen svarande höjning av skatten
på elkraft

av Alvar Andersson, Stig Josefson, Tage Sundkvist och Johan Olsson (alla c)
som

dels anför följande:

Vi ansluter oss till utskottets uppfattning att den aktuella prisutvecklingen
på oljemarknaden medför att den i propositionen föreslagna skattehöjningen
på olja inte lämpligen bör genomföras i nuvarande läge. Samtidigt finnér vi
det angeläget av statsfinansiella skäl att staten tillförs ytterligare inkomster.

Oljeprisutvecklingen torde medföra att priset på elkraft kan bära viss
ytterligare beskattning samtidigt som en sådan skärpning bör bidra till ett
ökat energisparande. Vi anser oss därför kunna biträda yrkandet i motionen
1978/79:2406 om höjd energiskatt på elkraft som kan beräknas tillföra
statsverket en inkomstförstärkning på ca 600 milj. kr. per år. Detta bör ske
genom att skatten per kWh höjs med 0,5 öre för industriell och med 1 öre för
övrig förbrukning.

dels anser att utskottet i mom. 5 och 9 c bort hemställa

5. beträffande en mot den höjda oljebeskattningen svarande höjning
av skatten pä elkraft

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet
11 B beslutar höja energiskatten på elkraft i enlighet med
förslaget i motionen.

9. beträffande författningsförslagen att riksdagen

c. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om
allmän energiskatt med den ändringen att ingressen, 14 § och
ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

SkU 1978/79:44

Utskottets förslag

Härigenom föreskrives att 24 och
25 §§ lagen om allmän energiskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

14 § Skatten utgår för elektrisk kraft
med 3 öre per kilowattimme. För
elektrisk kraft, som förbrukas i industriell
verksamhet, utgör skatten
dock 2 öre per kilowattimme för den
del av förbrukningen under ett år
som överstiger 40 000 kilowattimmar.

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1979.

Reservanternas förslag

Härigenom föreskrives att 14, 24
och 25 §§ lagen om allmän energiskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

14 § Skatten utgår för elektrisk kraft
med 4 öre per kilowattimme. För
elektrisk kraft,som förbrukas i industriell
verksamhet, utgör skatten
dock 2,5 öre per kilowattimme för
den del av förbrukningen under ett
år som överstiger 40 000 kilowattimmar.

Denna lag träder i kraft såvitt avser
24 och 25 §§ den 1 juli 1979 och i
övrigt den 1 januari 1980. De nya
skattesatserna för elektrisk kraft tilllämpas
från och med ikraftträdandet.
Regeringen får meddela bestämmelser
om skattens beräkning efter skälig
grund i de fall mätaravläsning inte
göres vid ikraftträdandet.