SkU 1978/79:34

Skatteutskottets betänkande
1978/79:34

med anledning av propositionen 1978/79:44 såvitt avser Förslag till
ny jordbruksbokföringslag m. m., jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:44 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. jordbruksbokföringslag

2. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

4. lag om ändring i förordningen (1955:257) om inventering av varulager
för inkomsttaxeringen.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) behandlas i detta
betänkande endast såvitt avser ändring av 56 §. Övriga i propositionen
framlagda författningsförslag har behandlats i utskottets betänkande SkU
1978/79:21.

Propositionen innehåller i nu aktuella delar förslag till en ny jordbruks- '
bokföringslag. Lagen är avsedd för enskild person som driver jordbruk eller
skogsbruk, dvs. samma kategorier näringsidkare som omfattas av den nu
gällande jordbruksbokföringslagen. Redovisningen enligt jordbruksbokföringslagen
är avsedd att tjäna som underlag för taxeringen. Detta har påverkat
utformningen av åtskilliga bestämmelser. I övrigt är regelsystemet i
huvudsak uppbyggt enligt samma mönster som i den nya bokföringslagen.
Det innebär att lagen ger utförliga bestämmelser om både löpande bokföring
och årsbokslut. Bestämmelserna om årsbokslut behöver dock inte tillämpas
om den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger 20 basbelopp.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

De nu ifrågavarande författningsförslagen har - med den ändring som
föranleds av att taxeringslagen till viss del redan behandlats - följande
lydelse.

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 34

SkU 1978/79:34

1 Förslag till
Jordbruksbokföringslag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att
som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten
på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver ej tillämpas av näringsidkare i vars
verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett
gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret.

Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av
annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig enligt
bokföringslagen (1976:125).

2 § Redovisningsskyldigheten skall fullgöras på sätt som - med iakttagande
av vad som är allmänt brukligt inom jordbruks- och skogsbruksnäringarna -överensstämmer med god redovisningssed. Regeringen eller efter regeringens
bemyndigande riksskatteverket meddelar anvisningar för hur redovisningsskyldigheten
skall fullgöras.

Redovisningsskyldigheten innefattar att

1. till upplysning om verksamhetens förlopp löpande bokföra uppkomna
affärshändelser samt i samband härmed tillse att verifikationer finns till alla
bokföringsposter,

2. med undantag i fall varom föreskrivs i 1 § andra stycket till upplysning
om verksamhetens ekonomiska resultat och ställning vid räkenskapsårets
utgång avsluta räkenskaperna med årsbokslut,

3. arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial.

Löpande bokföring

3 § I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla förändringar
i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in- och utbetalningar
i jordbruket, dess binäringar och skogsbruket samt i verksamheten
uppkomna fordringar och skulder. Som affärshändelse räknas också näringsidkarens
tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat.
Vid räkenskapsårets utgång skall bokföringen härutöver tillföras fordringsoch
skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som
rätteligen hör till räkenskapsåret.

SkU 1978/79:34

4 § Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling som
härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om denna
(verifikation). Har näringsidkaren tagit emot handling om affärshändelsen,
skall denna handling användas som verifikation. Om det är påkallat med
hänsyn till arten av mottagen handling, får bokföringen i stället grundas på
särskilt upprättad hänvisningsverifikation.

Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den
upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den
gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka handlingar
som legat till grund för affärshändelsen och var originalhandling förvaras.

För likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas, om den
innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt andra stycket i fråga om de
affärshändelser som verifikationen omfattar. Gemensam verifikation får
även användas för inbetalningarna under en dag vid kontant försäljning av
varor och tjänster, om försäljningen sker under sådana förhållanden att
enskild verifikation med uppgifter enligt andra stycket ej kan upprättas utan
svårighet. I sådant fall får gemensam verifikation utgöras av kontrollremsa
från kassaapparat, kassarapport eller annan handling som anger summan av
erhållna betalningar.

Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med verifikationsnummer
eller andra identifieringstecken och i övrigt erforderliga uppgifter så
att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet kan
fastställas. Verifikationerna skall både före och efter bokföring förvaras
ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rättelse i verifikation,
skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den.

5 § Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och betryggande
system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Vad som bokförts får
ej utplånas eller göras oläsligt.

Vid rättelse av felförd post skall anges när rättelsen skett och vem som
företagit den. Sker rättelsen genom särskild rättelsepost, skall verifikation om
rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom anteckning på den tidigare
verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid granskning av den
tidigare bokförda posten utan svårighet kan få kännedom om rättelsen.

6 § Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för post efter
verifikationsnummer eller andra identifieringstecken som åsatts verifikationerna
(grundbokföring). Verifikationer, som avser likartade affärshändelser,
får bokföras i sammandrag i en post, om det utan svårighet kan klarläggas
vilka affärshändelser som ingår i sådan post.

Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag
(kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. 1
fråga om fordringar och skulder gäller att de skall bokföras så snart det kan ske
sedan faktura eller annan handling, som tillkännager anspråk på vederlag,

1* Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 34

SkU 1978/79:34

utfärdats eller mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god
affärssed.

Bokföringen av fordringar och skulder får dock dröja tills betalning sker.
Som förutsättning härför gäller att verifikationerna för obetalda fordringar
och skulder ordnas och förvaras för sig så att betryggande överblick
fortlöpande finns över dem. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga
då obetalda fordringar och skulder bokföras.

7 § Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så att bokföringen
gör det möjligt att överblicka verksamhetens gång och dess resultat och
ställning (huvudbokföring). Huvudbokföringen kan vara förenad med grundbokföringen.

Konton över tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen förs i
sammandrag, skall ytterligare specificeras i sidoordnad redovisning i den mån
det behövs för att ge tillfredsställande överblick och kontroll.

Huvudbokföringen skall hållas aktuell och avstämmas efter vad som med
hänsyn till verksamhetens förhållanden överensstämmer med god redovisningssed.

8 § Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. Annat räkenskapsår än
kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfatta tiden den 1 maj - den 30 april,
den 1 juli - den 30 juni eller den 1 september - den 31 augusti.

När redovisningsskyldighet inträder eller räkenskapsåret läggs om, får
räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta
högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också göras om
redovisningsskyldigheten upphör.

Tillämpas brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske till
kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med mindre
tillstånd därtill ges av länsstyrelsen.

Den som är skyldig att föra räkenskaper i fråga om flera verksamheter av
sådant slag som avses i denna lag eller som samtidigt med skyldighet att föra
räkenskaper för sådan verksamhet är bokföringsskyldig för annan näringsverksamhet
skall använda samma räkenskapsår för de olika verksamheterna.
Föreligger synnerliga skäl, kan riksskatteverket medge undantag härifrån.
För att få samma räkenskapsår för flera verksamheter får omläggning av
räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.

Årsbokslut

9 § För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med ett
årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Till dessa kan
bilagor upprättas. Årsbokslutet och därtill hörande bilagor skall avfattas på
svenska i vanlig läsbar form.

När redovisningsskyldigheten inträder eller när grunden för sådan skyldighet
ändras, skall balansräkning också utan dröjsmål uppgöras.

SkU 1978/79:34

10 § Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadigvarande
brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås
annan tillgång. Djur är att anse som omsättningstillgång.

Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås, med nedan angivna undantag,
utgiften för dess förvärv eller tillverkning och med återanskaffningsvärde
motsvarande utgift om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång
(balansdagen).

Med anskaffningsvärde för djur förstås av riksskatteverket fastställt värde
eller, om dylikt värde ej fastställts, allmänna saluvärdet. För driftbyggnad och
inventarier, som anskaffats före övergång till bokföringsmässig redovisning,
förstås med anskaffningsvärde det ingångsvärde som fastställts vid övergången
till sådan redovisning. För tillgång, som efter övergången förvärvats
på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, förstås med
anskaffningsvärde det anskaffningsvärde (avskrivningsunderlag) som enligt
kommunalskattelagens (1928:370) regler beräknas vid förvärvet.

11 § Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Djur,
jordbruks- och skogsprodukter samt annat varulager får icke upptagas till
lägre värde än som överensstämmer med de vid taxeringen gällande lägsta
värdena.

Om varulager upptages till lägre värde än anskaffningsvärdet eller, i fråga
om andra inköpta varor än djur, anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet i
förekommande fall med avdrag för inkurans, skall skillnaden upptagas som
lagerreserv.

12 § Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Fast
egendom, som åsätts taxeringsvärde, får dock upptagas till detta värde även
om taxeringsvärdet överstiger anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet får
inräknas utgifter för värdehöjande förbättringar av tillgången, vilka nedlagts
under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare räkenskapsår. Om
anläggningstillgång upptages till högre värde än det, vartill den är uppförd i
närmast föregående balansräkning med tillägg för utgifter för värdehöjande
förbättring av tillgången under räkenskapsåret, skall anges med vilket belopp
höjning skett.

13 § Fordran som är osäker, tages upp till belopp, varmed den beräknas
inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång.

14 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter och
kostnader i verksamheten under räkenskapsåret samt lämna en med hänsyn
till verksamhetens förhållanden tillfredsställande redovisning för hur räkenskapsårets
resultat uppkommit.

För resultaträkningen används med de avvikelser som betingas av
verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema. Kompletterande
poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Annan

SkU 1978/79:34

uppställningsform får användas om den uppfyller de krav som anges i första
stycket.

Verksamhetens intäkter
Försäljningssumman växtprodukter

djur och djurprodukter
skogsprodukter

Övriga intäkter

- Verksamhetens kostnader
Resultat före avskrivningar

- Avskrivningar
Resultat efter avskrivningar

+ Finansiella intäkter

Utdelning på aktier och andelar
Ränteintäkter

- Finansiella kostnader

Räntekostnader
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

+ Extraordinära intäkter

- Extraordinära kostnader
Resultat före bokslutsdispositioner

± Bokslutsdispositioner

Förändringar i lagerreserv
Förändringar i investeringsfonder
Övriga bokslutsdispositioner, var för sig
Redovisat årsresultat

Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt avskrivningar
och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på samma sätt
som motsvarande tillgångar i balansräkningen. Extraordinära intäkter och
kostnader skall specificeras till sin art.

15 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa verksamhetens tillgångar
och skulder samt eget kapital i verksamheten på balansdagen.

För balansräkningen används med de avvikelser som betingas av verksamhetens
art och omfattning nedan intagna schema eller annan uppställningsform
som ger en likvärdig överblick över verksamhetens ställning.

I schemat angivna poster skall upptagas var för sig. Kompletterande poster
ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. För varje
sammandragen post i balansräkningen skall i specificerad bilaga upptagas de
belopp som ingår i posten, om icke postens sammansättning klart framgår av
bokföringen i övrigt.

SkU 1978/79:34

A Tillgångar

I Omsättningstillgångar

1. Kassa- och banktillgodohavanden

2. Aktier och andra andelar

3. Obligationer och andra värdepapper

4. Växelfordringar

5. Kundfordringar

6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

7. Övriga fordringar

8. Lager av

Djur

Produkter och förnödenheter

9. Förskott till leverantörer

II Skogskonto och liknande konton, var för sig

Anläggningstillgångar
1.	Insatser i ekonomiska föreningar
2.	Lösa inventarier
3.	Markinventarier
4.	Byggnadsinventarier
5.	Driftbyggnader
6.	Olika slag av markanläggningar
7.	Övriga anläggningstillgångar

B Skulder och eget kapital

I Kortfristiga skulder

1. Växelskulder

2. Leverantörsskulder

3. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

4. Övriga kortfristiga skulder

5. Förskott från kunder

II Långfristiga skulder

1. Avsatt till pensioner

2. Andra långfristiga skulder

III Obeskattade reserver

1. Lagerreserv

2. Investeringsfonder

3. Övriga obeskattade reserver, var för sig

IV Eget kapital, med angivande av ingående belopp, insättningar eller uttag
under räkenskapsåret, redovisat årsresultat samt utgående belopp

1** Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 34

SkU 1978/79:34

Övriga bestämmelser

16 § Om det behövs för att ge en överblick över tillämpat bokföringssystem,
skall beskrivning upprättas över bokföringens organisation och uppbyggnad,
över använda hjälpmedel och deras funktion samt över bokföringens konton
och deras användning (kontoplan).

Används automatisk databehandling i bokföringssystemet, skall beskrivning
enligt första stycket kompletteras med systemdokumentation och
behandlingshistorik i den mån det behövs för att man utan svårighet i
efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas behandling
och företagna bearbetningar inom systemet.

All beskrivning och dokumentation som avses i första och andra styckena
är räkenskapsmaterial.

17 § Verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial kan
utgöras av

1. material i vanlig läsbar form,

2. film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas
med förstoringshjälpmedel,

3. hålkort, hålremsa, magnetband eller annat material med registreringar
som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i 1 och 2.

Material som avses i första stycket 3 får ej användas för sammanfattningar
av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och grundbokföring.

Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om det kan
anses säkerställt, att registreringarna är varaktiga, att registrerade uppgifter är
lätt åtkomliga samt att materialet bevaras på betryggande sätt.

18 § Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick inom landet under
minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.
Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för
att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden.

Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 17 § första
stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt förs över till
vanlig läsbar form eller till film eller annat material med registreringar i
mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.

Om särskilda skäl föreligger, får länsstyrelsen för visst fall tillåta, att
räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstörs före utgången av den i första
stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under betryggande former
mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt. Kopiorna skall ordnas så att
sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas samt bevaras under den tid som
återstår av den i första stycket angivna tiden.

19 § Mot myndighets beslut enligt denna lag förs talan hos regeringen
genom besvär.

SkU 1978/79:34

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Länsstyrelsen flir dock före
nämnda dag pröva ansökan om tillstånd enligt 8 § tredje stycket eller 18 §
tredje stycket, såvitt avser tid efter utgången av år 1979. Vad nu sagts äger
motsvarande tillämpning på medgivande enligt 8 § fjärde stycket.

2. Genom lagen upphävs jordbruksbokföringslagen (1951:793). Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som ersatts
genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. Den som är redovisningsskyldig enligt den äldre lagen får för räkenskapsår
som börjat före den nya lagens ikraftträdande fullgöra sin skyldighet i
enlighet med den äldre lagen.

4. Tillämpas räkenskapsår som avviker från 8 § första stycket, skall det
räkenskapsår som börjar löpa närmast efter lagens ikraftträdande avkortas
eller förlängas så att därefter följande räkenskapsår kommer att överensstämma
med föreskrifterna i nämnda paragraf.

SkU 1978/79:34

2 Förslag till

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma gäller
aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening, även om bolaget eller
föreningen ej utövar näringsverksamhet.

Enskild person som driver jordbruk
eller skogsbruk är ej pä grund därav
bokföringsskyldig enligt denna lag.
Hyr enskild person ut byggnad eller
del av byggnad föreligger bokföringsplikt
på grund därav endast
om verksamheten är att anse som
hotell- eller pensionatrörelse eller
omfattar mer än två lägenheter som
regelmässigt uthyres och ej utgör del
av egen bostad.

Den som är skyldig att för inkomst
avjordbruksfastighetföra räkenskaper
enligt jordbruksbokföringslagen
(1978:000)äie) bokföringsskyldig /oV
inkomsten enligt denna lag. Hyr
enskild person, dödsbo, stiftelse eller
ideell förening ut byggnad eller del av
byggnad föreligger bokföringsplikt
på grund därav endast om verksamheten
är att anse som hotell- eller
pensionatrörelse eller omfattar mer
än två lägenheter som regelmässigt
uthyres och ej utgör del av egen
bostad.

Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling och
kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.

Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§
äger ej tillämpning pä enskild närings- behöver ej tillämpas av näringsidkare

idkare som driver sin verksamhet utan
biträde av flera än tvä ärsanställda
personer och i vars rörelse den ärliga
bruttoomsättningssumman understiger
200 000 kronor.

i vars verksamhet den ärliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger
ett gränsbelopp som motsvarar 20
gånger det enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämda basbeloppet
för den sista månaden av
räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

1 Senaste lydelse 1976:991.

SkU 1978/79:34

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 56 § 1 morn. taxeringslagen (1956:623)' skall
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

56 §

1 morn.2 För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt
denna lag riktigt och fullständigt fullgjorts eller för att eljest bereda
beskattningsmyndighet upplysning till ledning vid beslut om taxering eller
eftertaxering må taxeringsrevision äga rum hos envar deklarations- eller
uppgiflsskyldig, dock att sådan revision ej må äga rum hos myndighet eller
annat organ, som avses i 46 § första stycket.

Taxeringsrevision må jämväl verkställas hos den som bedriver förmedlingsverksamhet
eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet,att uppgifter
av betydelse för taxeringskontrollen kunna hämtas ur anteckningar eller
andra handlingar, som föras vid verksamhetens bedrivande.

Vid taxeringsrevision må granskning ske av räkenskaper och anteckningar
med därtill hörande verifikationer ävensom av korrespondens, protokoll och
andra handlingar rörande verksamheten.

Taxeringsrevision får verkställas för kontroll även av det löpande beskattningsårets
räkenskaper och handlingar.

Vid taxeringsrevision hos bokför- Vid taxeringsrevision hos skatt ingspliktig

skattskyldig må även skyldig som är bok/öringsskyldig enligt

verkställas kassainventering och bokföringslagen (1976:125) eller skyl granskningav

varulager samt maski- dig att föra räkenskaper enligt jord ner

och andra för stadigvarande bruk bruksbokföringslagen (IV7N:()()()) må

avsedda inventarier. även verkställas kassainventering

och granskning av varulager samt
maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

'Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:733.

2 Senaste lydelse 1974:773.

SkU 1978/79:34

4 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1955:257) om inventering av
varulager för inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (1955:257) om inventering
av varulager för inkomsttaxeringen samt 1 § förordningen skall ha
nedan angivna lydelse.

Lag om inventering av varulager för inkomsttaxeringen

Nuvarande lydelse

Skattskyldig, som är pliktig föra
handelsböcker, skall i inventariet för
varje i lagret ingående post av tillgångar,
avsedda för omsättning eller
förbrukning i rörelse, angiva anskaffningsvärdet
eller dagspriset å
balansdagen (återanskaffningsvärdet);
dock att skattskyldig som så
önskar i stället må angiva utförsäljningspriset,
under förutsättning att
anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet
kan på godtagbart sätt
framräknas med utgångspunkt från
det sålunda angivna priset.

Föreslagen lydelse

1 §

Skattskyldig, som är bokföringsskyldig
enligt bokföringslagen
(1976:125), skall i inventariet för
varje i lagret ingående post av tillgångar,
avsedda för omsättning eller
förbrukning i rörelse, angiva anskaffningsvärdet
eller dagspriset å
balansdagen (återanskaffningsvärdet);
dock att skattskyldig som så
önskar i stället må angiva utförsäljningspriset,
under förutsättning att
anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet
kan på godtagbart sätt framräknas
med utgångspunkt från det
sålunda angivna priset.

Tillämpar skattskyldig regelmässigt annan tillförlitlig värderingsmetod än i
första stycket sägs, må den skattskyldige angiva värdena enligt nämnda
metod, under förutsättning att anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet å
inneliggande varulager kan på tillförlitligt sätt framräknas med utgångspunkt
från de i inventariet angivna värdena.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1978/79:34

Motionerna

I detta sammanhang behandlas

dels de med anledning av prop. 1978/79:44 väckta motionerna

1978/79:54 av Johan Olsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att gränsen för befrielse från upprättande av årsbokslut för jordbrukare
sätts vid 25 basbelopp,

2. att bokföringslagen ändras så att gränsen för befrielse från upprättande
av årsbokslut jämställs med den gräns som kommer att gälla i den nya
jordbruksbokföringslagen,

3. att hos regeringen begära att en kommitté tillsätts med uppgift att se
över bokföringslagen och bokföringsnämndens arbete i enlighet med vad
som anförts i motionen;

1978/79:65 av Rune Torwald (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att de
i propositionen föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1980 års taxering
även för näringsidkare med kalenderår som bokföringsår;

1978/79:160 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att bestämmelserna i 9—15 §§ i den föreslagna jordbruksbokföringslagen
ej behöver tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningen
normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 10 gånger
det enligt lagen om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista
månaden av räkenskapsåret,

2. att jordbrukares förmåner av det nya socialförsäkringsskyddet endast är
skattefria i den mån försäkringen inte är förmånligare än den kollektiva
grupplivförsäkringen för statliga befattningshavare.

dels den vid riksmötet 1977/78 väckta motionen

1977/78:964 av Karl-Eric Norrby (c) och Bertil Jonasson (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förslag till bestämmelser
angående bokföringsmässig redovisning för jordbrukare som medger
undantag för de i motionen angivna kategorierna.

Yrkandet 3 i motionen 1978/79:54 har överlämnats till lagutskottet och
behandlas av detta utskott, medan yrkandet 2 i motionen 1978/79:160
behandlats av skatteutskottet i betänkandet SkU 1978/79:21.

Yttrande

Av lagutskottet avgivet yttrande har fogats som bilaga till betänkandet.

SkU 1978/79:34

Utskottet

Propositionen innehåller i de delar som behandlas i förevarande betänkande
förslag till ny jordbruksbokföringslag. Denna skall ersätta den nu
gällande jordbruksbokföringslagen av 1951, vilken i allt väsentligt bygger på
de regler som tidigare gällde för handelsbokföringen enligt 1929 års bokföringslag.
Den nya lagen är avsedd för enskild person och dödsbo som äger
eller brukar jordbruksfastighet och skall vara tillämplig även i det fallet att
verksamheten bedrivs gemensamt av två makar. Jordbruk som drivs i andra
former omfattas redan nu av den allmänna bokföringslagen.

Lagförslaget bygger på betänkandet (Ds B 1977:8) En ny jordbruksbokföringslag
av utredningen om bokföringen inom jordbi uket och är så utformat,
att det i första hand tillgodoser de krav som från taxeringsmässiga utgångspunkter
kan ställas på ett redovisningssystem inom jordbruks- och skogsbruksnäringarna.
Det knyter emellertid i betydande utsträckning an till vad
som gäller enligt den av riksdagen år 1976 antagna bokföringslagen
(1976:125). Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har från åtskilliga
håll uttalats den uppfattningen att det inte finns skäl att reglera
bokföringsskyldigheten inom jord- och skogsbruket i en särskild lag.
Departementschefen har emellertid ansett sig böra godta utredningens
förslag med hänsyn bl. a. till de speciella driftsförhållandena inom dessa båda
näringsgrenar och till att borgenärsintresset här inte gör sig gällande på
samma sätt som på andra områden.

Den nuvarande redovisningsskyldigheten för jordbrukare är som tidigare
nämnts utformad med utgångspunkt i bestämmelser från 1929. Som
lagutskottet framhåller i sitt yttrande till skatteutskottet finns det därför ett
behov av ett modernare system för redovisningen. När det gäller formen för
skyldigheten att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen vill
utskottet erinra om att sådan skyldighet av ålder inte medfört de civilrättsliga
verkningar som följer av redovisningsskyldighet enligt allmän bokföringslag.
Dess syfte har i första hand varit att tillgodose taxeringsmässiga aspekter. Mot
bakgrund härav och av vad departementschefen i övrigt anfört anser
utskottet sig böra - i likhet med lagutskottet - godta att de nya reglerna om
redovisningsplikt sammanförs i en särskild lag.

Enligt propositionen skall för varje räkenskapsår den löpande bokföringen
avslutas med ett årsbokslut bestående av resultat- och balansräkning. I syfte
att undanta mindre näringsidkare från skyldigheten att upprätta årsbokslut
har föreslagits en undantagsbestämmelse, enligt vilken sådan skyldighet skall
inträda först då den årliga bruttoomsättningssumman i verksamheten
överstiger 20 basbelopp. Motsvarande bestämmelse har intagits i förslaget till
ändring av bokföringslagen.

I motionen 1978/79:54 av Johan Olsson m. fl. begär motionärerna att
gränsen för befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut höjs till 25
basbelopp enligt såväl jordbruksbokförings- som bokföringslagen. Motionä -

SkU 1978/79:34

rerna menar att flertalet familjejordbruk härigenom skulle slippa kravet på att
upprätta årsbokslut. Motionärerna i motionen 1978/79:160, Erik Wärnberg
m. fl., anser däremot att undantagsregeln är för vidsträckt och yrkar att
gränsen sätts vid 10 basbelopp för den som äger och brukar jordbruksfastighet.

Gränsen för skyldighet att upprätta årsbokslut kommer med nuvarande
basbelopp om 13 100 kr. att uppgå till 262 000 kr. Ett bifall till yrkandet i
motionen 1978/79:54 skulle innebära att gränsen sattes vid 327 500 kr.,
medan gränsen vid ett bifall till yrkandet i motionen 1978/79:160 skulle ligga
så lågt som vid 131 000 kr. Av dessa tre gränsvärden anser utskottet sig böra
välja det som föreslås i propositionen och som också förordas av lagutskottet.
Utskottet har härvid beaktat att gränsvärdet i vissa fall skall kunna
överskridas utan att detta medför skyldighet att upprätta årsbokslut och att
vissa poster som ligger utanför räkenskaperna men som skall behandlas som
intäkter i skattehänseende - exempelvis värdet av bostadsförmån och av
bilförmån - inte omfattas av bruttoomsättningssumman och alltså inte
påverkar skyldigheten att upprätta årsbokslut. Som departementschefen
anfört torde med propositionens förslag endast en mindre del av näringsidkarna
inom jord- och skogsbruk komma att omfattas av årsbokslutsbestämmelserna,
medan antalet sådana näringsidkare vid ett bifall till motionen
1978/79:160 kan beräknas bli betydande, vilket enligt utskottets mening
skulle vara till nackdel för såväl berörda skattskyldiga som skattemyndigheterna.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1978/79:54 yrkandena 1
och 2 och motionen 1978/79:160 yrkandet 1.

I motionen 1978/79:65 framhåller Rune Torwald att det förhållandet att de
nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1980 innebär att
företagare som har kalenderår som bokföringsår inte kommer att kunna
utnyttja årsbokslutsbestämmelserna vid 1980 års taxering, avseende
inkomståret 1979. Han anser därför att den i bokföringslagen föreslagna
gränsen för skyldighet att upprätta årsbokslut bör genomföras så, att den blir
tillämplig vid 1980 års taxering även för sådana företagare.

I likhet med lagutskottet anser skatteutskottet att man så långt möjligt bör
undvika tröskeleffekter i samband med övergången till nya bestämmelser i
bokföringslagen. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen 1978/79:65.
Detta föranleder ett tillägg till övergångsbestämmelserna till lagen om
ändring i bokföringslagen.

Vad slutligen angår det i motionen 1977/78:964 av Karl-Eric Norrby och
Bertil Jonasson framförda yrkandet om att vissa jordbrukare skall vara
berättigade att behålla kontantprincipen i inkomstslaget jordbruksfastighet
vidhåller utskottet sin tidigare uttalade uppfattning att det av principiella och
praktiska skäl är olämpligt att ha två skilda system för redovisning av inkomst
av jordbruksfastighet. Utskottet avstyrker därför bifall till denna motion.

SkU 1978/79:34

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. beträffande gräns för skyldighet att upprätta årsbokslut enligt
jordbruksbokföringslagen att riksdagen med bifall till propositionen
1978/79:44 samt med avslag på motionen 1978/79:54
yrkandet 1 och motionen 1978/79:160 yrkandet 1 antar det i
propositionen intagna förslaget till jordbruksbokföringslag;

2. beträffande gräns för skyldighet att upprätta årsbokslut enligt
bokföringslagen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1978/79:54 yrkandet 2 antar den i propositionen
föreslagna lydelsen av 1 § bokföringslagen (1976:125);

3. beträffande ikraftträdandet av lagen om ändring i bokföringslagen att

riksdagen med bifall till motionen 1978/79:65 och med
anledning av propositionen antar de delar av det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i bokföringslagen
(1976:125) som icke behandlats under 2 ovan med den
ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1980.

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1980.

Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§
behöver ej tillämpas år 1979 av
näringsidkare i vars verksamhet kalenderåret
är räkenskapsår och bruttoomsättningssumman
för räkenskapsåret
1979 understiger ett gränsbelopp
som motsvarar 20 gånger det enligt
lagen (1962:381jorn allmän försäkring
bestämda basbeloppet för den sista
månaden av räkenskapsåret.

4. att riksdagen antar

a. det här ovan s. 11 angivna förslaget till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623)

b. det i propositionen intagna förslaget till lag om ändring i
förordningen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen;

SkU 1978/79:34

5. beträffande kontantmässig redovisning i inkomstslaget jordbruksfastighet att

riksdagen avslår motionen 1977/78:964.

Stockholm den 6 mars 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson* (c), Nils Hörberg
(fp), Rune Carlstein (s). Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors* (s), Kurt
Söderström (m), Hagar Normark (s), Margit Odelsparr* (c). Wilhelm
Gustafsson (fp), Eric Marcusson (s) och Catarina Rönnung* (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors,
Hagar Normark, Eric Marcusson och Catarina Rönnung (alla s) har avgivit
följande två reservationer till betänkandet

1. Gräns för skyldighet att upprätta årsbokslut enligt jordbruksbokföringslagen
Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Gränsen
för” och slutar med ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Gränsen för skyldighet att upprätta årsbokslut kommer vid ett bifall till
propositionens förslag och med nuvarande basbelopp om 13 100 kr. att uppgå
till 262 000 kr. Ett bifall till yrkandet i motionen 1978/79:54 skulle innebära
att gränsen sattes vid 327 500 kr., medan gränsen enligt förslaget i motionen
1978/79:160 skulle ligga på 131 000 kr. Av dessa tre gränsvärden anser
utskottet sig böra välja det sistnämnda.

Den ursprungliga undantagsregeln i bokföringslagen om att företag med en
bruttoomsättningssumma understigande 200 000 kr. skulle vara undantagna
från skyldighet att upprätta årsbokslut tillkom vid riksdagsbehandlingen av
propositionen med förslag till ny bokföringslag och saknade motsvarighet i
propositionen. Lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande
med anledning av propositionen den meningen, att några generella undantag
från bokföringsskyldigheten inte var motiverade men att det kunde vara
befogat med vissa lättnader när det gällde reglerna om den löpande

SkU 1978/79:34

bokföringen och årsbokslut.

Syftet med undantagsregeln är således att undanta de rena småföretagen
från skyldighet att upprätta årsbokslut. Med denna utgångspunkt är enligt
utskottets uppfattning den i propositionen föreslagna undantagsregeln för
vidsträckt. Utskottet vill erinra om att gränsvärdet i vissa fall skall kunna
överskridas utan att detta medför skyldighet att upprätta årsbokslut och att
vissa poster som ligger utanför räkenskaperna men som skall behandlas som
intäkter i skattehänseende - exempelvis värdet av bostadsförmån och av
bilförmån - inte omfattas av bruttoomsättningssumman och alltså inte
kommer att påverka skyldigheten att upprätta årsbokslut. Enligt utskottets
mening finns det, särskilt mot bakgrund av att gränsvärdet anknutits till
basbeloppet, anledning att i inledningsskedet gå fram med viss försiktighet
när det gäller att medge undantag från årsbokslutsreglerna i jordbruksbokföringslagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 1 i
motionen 160. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1978/79:54
yrkandena 1 och 2.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:44 samt
med bifall till motionen 1978/79:160 yrkandet 1 och med avslag
på motionen 1978/79:54 yrkandet 1 beslutar att gränsen för
befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut enligt jordbruksbokföringslagen
sätts vid 10 basbelopp och att riksdagen
med anledning härav antar det i propositionen intagna förslaget
till jordbruksbokföringslag med den ändringen att 1 § erhåller
följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse

Reservanternas förslag

Enskild person

1 §

• brukar jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver
ej tillämpas av näringsidkare i vars
verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger
ett gränsbelopp som motsvarar 20
gånger det enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämda basbeloppet
för den sista månaden av
räkenskapsåret.

Skyldigheten att

Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver
ej tillämpas av näringsidkare i vars
verksamhet den årliga bruttoomsättningsumman
normalt understiger
ett gränsbelopp som motsvarar 10
gånger det enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämda basbeloppet
för den sista månaden av
räkenskapsåret,
bokföringslagen (1976:125).

SkU 1978/79:34

2. Ikraftträdandet av lagen om ändring i bokföringslagen

Reservanterna anser

dets att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”1 likhet”
och slutar med ”i bokföringslagen” bort ha följande lydelse:

De skäl som motionären framfört för att tidigarelägga ikraftträdandet
finner utskottet inte bärande. Tröskeleffekter kommer att inträda vare sig
man bifaller motionärens förslag eller ej. Enligt utskottets mening bör man
inte utan mycket tungt vägande skäl bereda enbart dem särskilda förmåner
vilkas räkenskapsår avslutas vid kalenderårsskiftet. Några sådana skäl har
motionären inte åberopat och har inte heller utskottet kunnat finna

dels att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1978/79:65 antar de delar av det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i bokföringslagen
(1976:125) som icke behandlats under 2 i utskottets hemställan.

SkU 1978/79:34

Lagutskottets yttrande Bilaga

1978/79:2 y

över propositionen 1978/79:44 med förslag till en ny jordbruksbokföringslag,
m. m. jämte motioner

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
1978/79:44 med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m. jämte
motioner. Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, nämligen
1978/79:54 av Johan Olsson m. fl. (c), 1978/79:65 av Rune Torwald (c) och
1978/79:160 av Erik Wärnberg m. fl. (s).

I propositionen läggs fram förslag till en ny jordbruksbokföringslag. Lagen
är avsedd för enskild personsom driver jordbruk eller skogsbruk, dvs. samma
kategorier näringsidkare som omfattas av den nu gällande jordbruksbokföringslagen.
Redovisningen enligt jordbruksbokföringslagen är avsedd att
tjäna som underlag för taxeringen. Detta har påverkat utformningen av
åtskilliga bestämmelser. I övrigt är regelsystemet i huvudsak uppbyggt enligt
samma mönster som i den nya bokföringslagen. Det innebär att lagen ger
utförliga bestämmelser om både löpande bokföring och årsbokslut. Bestämmelserna
om årsbokslut behöver dock inte tillämpas om den årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger 20 basbelopp.

Vidare framläggs förslag till vissa ändringar i bokföringslagen. Bl. a.
föreslås att den nuvarande regeln om undantag från skyldigheten att upprätta
årsbokslut ersätts med en bestämmelse motsvarande den ovannämnda
undantagsregeln i förslaget till jordbruksbokföringslag.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

I propositionen föreslås också vissa lagändringar på det skatterättsliga
området.

I det följande behandlar utskottet förslagen till jordbruksbokföringslag och
till ändringar i bokföringslagen jämte de med anledning av propositionen
väckta motionsyrkandena med undantag för yrkandet 3 i motionen 54 och
yrkandet 2 i motionen 160. Motionen 54 såvitt avser yrkandet 3 har av
skatteutskottet överlämnats till lagutskottet och kommer att behandlas i
annat sammanhang.

Den 1 januari 1977 trädde en ny bokföringslag i kraft som ersatte tidigare
gällande lag från 1929. Den nya lagen skall i princip tillämpas av alla
näringsidkare. Enligt ett uttryckligt stadgande undantas emellertid bl. a.
enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk från bokföringslagens
tillämpningsområde. Sådan näringsidkare omfattas i stället av jordbruksbokföringslagen
från 1951 som i stor utsträckning bygger på vad som gällde enligt
1929 års bokföringslag.

SkU 1978/79:34

Till skillnad från den redovisningsskyldighet som följer av den allmänna
bokföringslagen medför redovisningsskyldighet enligt jordbruksbokföringslagen
inte några civilrättsliga verkningar. De strängare krav i olika hänseenden
för bokföringsskyldiga, varom finns bestämmelser i bl. a. köplagen,
kommissionslagen och konkurslagen, gäller således inte jordbruksbokföringsskyldiga.
En annan skillnad mellan de båda bokföringslagarna är att
jordbruksbokföringslagen i första hand skall tillgodose taxeringsmässiga
behov, medan bokföringslagens bestämmelser utformats med hänsyn också
till bl. a. de anställdas och fordringsägarnas intresse.

1 likhet med departementschefen anser utskottet att den nuvarande
jordbruksbokföringslagen är föråldrad. Behov finns därför av ett modernare
system för redovisningsskyldigheten inom jord- och skogsbruksnäringama.
Utskottet delar vidare uppfattningen att ett sådant system i första hand bör
tillgodose de krav som kan uppställas från taxeringssynpunkt. Såsom för
närvarande gäller bör redovisningsskyldighet för jord- och skogsbruk inte
medföra civilrättsliga verkningar.

En modernisering av jordbruksbokföringen kan komma till stånd antingen
genom att jordbrukarna förs in under bokföringslagens regelsystem eller
genom att, såsom föreslagits i propositionen, deras redovisningsskyldighet
regleras i särskild lag. Under remissbehandlingen av det till grund för
propositionen liggande utredningsförslaget har åsikterna om vilken teknik
som bör användas gått starkt isär. Skäl kan anföras för båda lösningarna.
Enligt utskottets mening får emellertid de i propositionen (s. 32) åberopade
omständigheterna för ett bibehållande av en särskild jordbruksbokföringslag
anses väga tyngst. Med hänsyn härtill godtar utskottet att bestämmelserna tas
upp i en särskild författning.

1 likhet med bokföringslagen innehåller förslaget till jordbruksbokföringslag
regler om både löpande bokföring och årsbokslut. Från skyldigheten
att upprätta årsbokslut undantas enligt bokföringslagen enskild näringsidkare
som driver sin verksamhet utan biträde av flera än två årsanställda personer
och i vars rörelse den årliga bruttoomsättningssumman understiger 200 000
kr. (1 § sista stycket). I propositionen föreslås att reglerna om årsbokslut i
jordbruksbokföringslagen inte skall behöva tillämpas av näringsidkare i vars
verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett
gränsbelopp som motsvarar 20 gånger basbeloppet för den sista månaden av
räkenskapsåret. Vidare föreslås att undantagsregeln i 1 § sista stycket
bokföringslagen ersätts med en motsvarande bestämmelse.

I motionen 54 yrkas att gränsen för befrielse från skyldigheten att upprätta
årsbokslut för jordbrukare sätts vid 25 basbelopp (yrkandet 1) och att
bokföringslagen ändras så att samma gränsbelopp kommer att gälla vid
tillämpningen av reglerna om årsbokslut som enligt jordbruksbokföringslagen
(yrkandet 2). Till stöd för yrkandena framhåller motionärerna att det
finns starka skäl som talar för att man inte i onödan försvårar för jordbrukarna
när det gäller de ekonomiska rutinerna. Motionärerna förordar att gränsen

SkU 1978/79:34

sätts till 25 basbelopp i enlighet med vad som föreslagits i LRF:s remissyttrande.
Genom en sådan avgränsning skulle flertalet familjejordbruk slippa att
upprätta årsbokslut och även i fortsättningen kunna i huvudsak klara sin
bokföring själva.

En motsatt ståndpunkt hävdas i motionen 160. Motionärerna anser att den
i propositionen föreslagna undantagsregeln är för långtgående och yrkar
(yrkandet 1) att gränsbeloppet i jordbruksbokföringslagen bestäms till 10
basbelopp.

Utskottet vill erinra om att den nuvarande undantagsregeln i bokföringslagen
tillkom vid riksdagsbehandlingen av propositionen 1975:104 med
förslag till ny bokföringslag m. m. och saknade motsvarighet i propositionen.
Med anledning av propositionen hade väckts flera motioner som syftade till
att enskilda näringsidkare, som drev mindre rörelser, helt skulle undantas
från bokföringsskyldighet, bl. a. en motion vari föreslogs att gränsen för
bokföringsskyldighet skulle dras vid företag med högst två helårsanställda
och med en omslutning på högst 20 gånger basbeloppet. I sitt av riksdagen
godkända betänkande med anledning av propositionen (LU 1975/76:15) fann
sig lagutskottet inte kunna förorda några generella undantag från bokföringsskyldigheten.
Utskottet ansåg det däremot befogat att beträffande småföretagarna
tillstyrka vissa lättnader när det gällde reglerna om den löpande
bokföringen och årsbokslut. Beträffande skyldigheten att upprätta årsbokslut
ansåg utskottet att en undantagslös regel skulle komma att innebära en
väsentligt ökad börda för småföretagen. De skulle också i stor utsträckning
komma att bli tvungna att anlita hjälp av bokföringsbyråer för att kunna
upprätta årsbokslut. Enligt utskottet skulle detta komma att medföra en
kostnadsökning förde mindre näringsidkarna. Dessutom ansåg utskottet att
det inte torde finnas lämpliga bokföringsbyråer i erforderlig utsträckning.
Utskottet föreslog därför att från reglerna om årsbokslut borde undantas
enskilda näringsidkare som drev sin verksamhet utan biträde av flera än två
årsanställda personer och i vars rörelse bruttoomsättningssumman understeg
200 000 kr.

Frågan om undantagsregelns tillämpningsområde blev åter föremål för
överväganden i samband med att riksdagen hösten 1976 förelädes förslag till
vissa smärre ändringar i bokföringslagen (prop. 1976/77:18, LU 1976/77:12).
Under remissbehandlingen av de förslag som låg till grund för propositionen
hade förordats att omsättningsgränsen i undantagsregeln skulle anknytas till
basbeloppet. Med anledning härav framhöll departementschefen i propositionen
att regeln införts sedan riksdagen ingående hade prövat frågan om hur
man skulle tillgodose de mindre företagens önskemål om lättnader i
bokföringsskyldigheten. Departementschefen var emellertid beredd att, om
de praktiska erfarenheterna av lagens tillämpning så motiverade, återkomma
med förslag om en modifiering av undantagsregeln.

Vid 1977/78 års riksmöte väcktes en motion vari yrkades att gränsen för
undantagsregelns tillämpningsområde skulle bestämmas till 20 gånger

SkU 1978/79:34

basbeloppet. I sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1977/78:16 ansåg
lagutskottet - på grund av närmare redovisade skäl - att ett slutligt
ställningstagande till den fråga som tagits upp i motionen borde anstå. Med
hänsyn till vad som uttalats i propositionen 1976/77:18 utgick utskottet från
att regeringen med uppmärksamhet följde utvecklingen på området och tog
de initiativ som erfarenheterna kunde föranleda. Någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionen var inte påkallad.

De skäl som vid riksdagsbehandlingen av bokföringslagen våren 1976
åberopades för att de mindre näringsidkarna bör vara befriade från skyldigheten
att upprätta årsbokslut är enligt utskottets mening alltjämt bärkraftiga.
Utskottet delar därför departementschefens uppfattning att även i jordbruksbokföringslagen
bör tas in en undantagsregel. I likhet med vad som gäller
enligt bokföringslagen bör undantagsregeln anknyta till bruttoomsättningen i
rörelsen.

Vad härefter gäller frågan om vid vilket gränsvärde befrielse från
skyldighet att upprätta årsbokslut skall inträda enligt såväl bokföringslagen
som jordbruksbokföringslagen vill utskottet erinra om att sedan bokföringslagen
antogs av riksdagen i mars 1976 har penningvärdet fallit i inte obetydlig
utsträckning. Basbeloppet för mars 1976 uppgick sålunda till 9 700 kr. och
utgör för januari 1979 13 100 kr. Åtskilliga näringsidkare vilka tidigare legat
under 200 000-kronorsgränsen har otvivelaktigt enbart på grund av penningvärdets
fall fått en ökning av omsättningen till 200 000 kr. eller mer och
därigenom orsakats en mer omfattande redovisningsskyldighet. Enligt
utskottets mening visar utvecklingen att en anknytning av gränsvärdet till
basbeloppet är motiverad. Den föreslagna gränsen, 20 gånger basbeloppet,
finnér utskottet väl avvägd. Utskottet har ingen erinran mot att anknytningen
av undantagsregeln i bokföringslagen till antalet årsanställda
slopas.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet således propositionen i nu
aktuell del och avstyrker bifall till motionen 160 (yrkandet 1) samt motionen
54 (yrkandena 1 och 2).

Ovan behandlade spörsmål har nära anknytning till den fråga som tagits
upp i motionen 65. Som inledningsvis berörts skall enligt propositionen
ändringarna i bokföringslagen träda i kraft den 1 januari 1980. I motionen
framhålls att förslaget till ikraftträdandetidpunkt medför att de nya bestämmelserna
ej kan utnyttjas vid 1980 års taxering av de företagare som har
kalenderåret som bokföringsår. Enligt motionären kommer därigenom
förhållandevis många företagare att bli tvingade att upprätta årsbokslut för
inkomståret 1979, medan de på grund av lagändringen befrias från kravet på
årsbokslut för efterföljande år. 1 motionen yrkas att de i propositionen
föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1980 års taxering för näringsidkare
med kalenderår som bokföringsår.

Som motionären framhåller uppstår en tröskelefiekt för åtskilliga näringsidkare
genom att de nya reglerna i bokföringslagen får tillämpas först för

SkU 1978/79:34

inkomståret 1980. Skäl talar för att en sådan effekt bör undvikas. Enligt
utskottets mening bör därför den nya regeln om gränsvärdet för bruttoomsättningen
få tillämpas redan 1979 av de bokföringsskyldiga som har
kalenderåret som räkenskapsår. För denna grupp bokföringsskyldiga är det
vidare motiverat att slopa den nuvarande anknytningen till antalet årsanställda.
Däremot anser utskottet att övervägande skäl talar för att den nya
bestämmelsen om att rent tillfälliga bruttoomsättningsökningar inte skall
medföra skyldighet att upprätta årsbokslut skall tillämpas först 1980. Genom
den förordade ordningen får även näringsidkare vars bruttoomsättning för
verksamhetsåret 1979 ligger mellan 200 000 kr. och 20 gånger basbeloppet
befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut. Utskottet föreslår således att
riksdagen med anledning av motionen 65 antar följande övergångsbestämmelse
till lagen om ändring i bokföringslagen: Bestämmelserna i 11 och
13-21 §§ behöver ej tillämpas år 1979 av näringsidkare i vars verksamhet
kalenderåret är räkenskapsår och bruttoomsättningssumman för räkenskapsåret
1979 understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista
månaden av räkenskapsåret.

Utöver det anförda föranleder propositionen och motionerna inte några
uttalanden från lagutskottet sida.

Stockholm den 13 februari 1979

På lagutskottets vägnar
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Ivan Svanström (c)*, Lennart Andersson (s), Stig Olsson (s),
Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Sonja
Fredgardh (c), Åke Gillström (s)*, Bo Siegbahn (m), Ingemar Konradsson (s),
Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Anne-Marie Gustafsson (c),
Margot Håkansson (fp)* och Olle Aulin (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

SkU 1978/79:34

Avvikande mening

av Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i
Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson och Owe Andréasson
(samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med orden
”Utskottet vill” och slutar på s. 4 med orden ”och 2)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill erinra om att den nuvarande undantagsregeln tillkom vid
riksdagsbehandlingen av propositionen 1975:104 med förslag till ny bokföringslag
och saknade motsvarighet i propositionen. Mot lagutskottets
ställningstagande i denna fråga (se LU 1975/76:15) reserverade sig de
socialdemokratiska ledamöterna som ansåg att ingen grupp av de bokföringsskyldiga
borde undantas från tillämpningen av bestämmelserna om
årsbokslut. Utskottsminoriteten pekade bl. a. på att undantagsregeln inte
skulle medföra några egentliga lättnader för småföretagarna samt framhöll
den stora betydelse en tillförlitlig resultatredovisning har från skattesynpunkt.

De skäl som anfördes i reservationen till lagutskottets betänkande
angående bokföringslagen gör sig enligt utskottets mening fortfarande
gällande. Med hänsyn till att enligt bokföringslagen småföretagarna befriats
från skyldigheten att upprätta årsbokslut vill utskottet emellertid inte
motsätta sig att en undantagsregel också förs in i jordbruksbokföringslagen.

Vad gäller den närmare utformningen av förslagen till undantagsregel i
jordbruksbokföringslagen och till ändring i bokföringslagen konstaterar
utskottet att propositionen i tre olika avseenden skiljer sig från vad som f. n.
gäller. För det första slopas kravet att näringsidkaren inte får ha mer än två
årsanställda. För det andra föreslås att skyldighet att upprätta årsbokslut
endast skall inträda när en bruttoomsättningsökning inte är av tillfällig natur.
Slutligen utvidgas tillämpningsområdet också på det sättet att gränsen för
bruttoomsättningen höjs från 200 000 kr. till 20 basbelopp, dvs. 262 000 kr.
med basbeloppet för januari 1979.

Utskottet har ingen erinran mot att tillfälliga bruttoomsättningsökningar
inte skall behöva medföra skyldighet att upprätta årsbokslut eller mot att
anknytningen till antalet anställda slopas. Utskottet vill dock i anslutning
härtill understryka att den nya regeln självfallet måste tillämpas restriktivt
och att det endast vid enstaka rent tillfälliga inkomstökningar kan bli fråga
om att efterge kravet på årsbokslut. Att jämte den nu berörda liberaliseringen
också medge att värdegränsen för bruttoomsättningen höjs skulle, som
framhålls i motionen 160, innebära att undantagsregeln ges ett alltför
vidsträckt tillämpningsområde. Utskottet delar därför den i motionen 160
framförda uppfattningen att rätten till befrielse från skyldighet att upprätta
årsbokslut bör förbehållas näringsidkare vars bruttoomsättning understiger

SkU 1978/79:34

10 basbelopp. Utskottet tillstyrker således bifall till motionen 160 (yrkandet
1). En motsvarande ändring bör ske i förslaget till ändring av bokföringslagen.
Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 54
(yrkandena 1 och 2).

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden "Sorn
motionären” och slutar på s. 5 med orden ”av räkenskapsåret” bort ha
följande lydelse:

Som motionären framhåller innebär propositionens förslag onekligen att en
viss tröskeleffekt kommer att inträda. Utskottet vill emellertid framhålla att
även ett tidigareläggande av ikraftträdandetidpunkten i enlighet med motionärens
förslag kommer att medföra tröskeleffekter, nämligen för dem som
inte har kalenderåret som räkenskapsår. Rättviseskäl talar för att några
särskilda förmåner inte bör ges till dem vars räkenskapsår avslutas vid
kalenderårsskiftet. Inte heller i övrigt finns det några omständigheter som
talar förden av motionären förordade ordningen. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionen 65.