Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

SkU 1978/79:34

Skatteutskottets betänkande

1978/79:34

med anledning av propositionen 1978/79:44 såvitt avser förslag till ny jordbruksbokföringslag m. m., jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:44 alt riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.   jordbruksbokföringslag

2.   lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

3.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

4.   lag om ändring i förordningen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) behandlas i detta betänkande endast såvitt avser ändring av 56 §. Övriga i propositionen framlagda författningsförslag har behandlats i utskottets betänkande SkU 1978/79:21.

Propositionen innehåller i nu aktuella delar förslag till en ny jordbruks- ' bokföringslag. Lagen är avsedd för enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk, dvs. samma kategorier näringsidkare som omfattas av den nu gällande jordbruksbokföringslagen. Redovisningen enligt jordbruksbokför­ingslagen är avsedd att tjäna som underlag för taxeringen. Detta har påverkat utformningen av åtskilliga bestämmelser. I övrigt är regelsystemet i huvudsak uppbyggt enligt samma mönster som i den nya bokföringslagen. Det innebär att lagen ger utföriiga bestämmelser om både löpande bokföring och årsbokslut. Bestämmelserna om årsbokslut behöver dock inte tillämpas om den åriiga bruttoomsättningssumman normalt understiger 20 basbelopp. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

De nu ifrågavarande författningsförslagen har - med den ändring som föranleds av att taxeringslagen till viss del redan behandlats - följande lydelse.

1 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 34

 

SkU 1978/79:34

1    Förslag till Jordbruksbokföringslag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att
som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten
på sätt nedan sägs. Delsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruks­
fastighet.

Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger elt gränsbelopp som motsvarar 20 gånger del enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av räkenskaps­året.

Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125).

2 § Redovisningsskyldigheten skall fullgöras på sätt som - med iakttagande
av vad som är allmänt brukligt inom jordbruks- och skogsbruksnäringarna -
överensstämmer med god redovisningssed. Regeringen eller efter rege­
ringens bemyndigande riksskatteverket meddelar anvisningar för hur redo­
visningsskyldigheten skall fullgöras.

Redovisningsskyldigheten innefattar att

1.  till upplysning om verksamhetens förlopp löpande bokföra uppkomna affärshändelser saml i samband härmed tillse att verifikationer finns till alla bokföringsposter,

2.  med undantag i fall varom föreskrivs i 1 § andra stycket till upplysning om verksamhetens ekonomiska resultat och ställning vid räkenskapsårets utgång avsluta räkenskaperna med årsbokslut,

3.  arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmate­rial.

Löpande bokföring

3 § I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla föränd­
ringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in- och utbetal­
ningar i jordbruket, dess binäringar och skogsbruket samt i verksamheten
uppkomna fordringar och skulder. Som affärshändelse räknas också närings­
idkarens tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat.
Vid räkenskapsårets utgång skall bokföringen härutöver tillföras fordrings-
och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som
rätteligen hör till räkenskapsåret.

 

SkU 1978/79:34                                                        3

4 § Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling som
härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om denna
(verifikation). Har näringsidkaren tagit emot handling om affärshändelsen,
skall denna handling användas som verifikation. Om det är påkallat med
hänsyn till arten av mottagen handling, får bokföringen i stället grundas på
särskilt upprättad hänvisningsverifikalion.

Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka handlingar som legat till grund för affärshändelsen och var originalhandling förvaras.

För likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas, om den innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt andra stycket i fråga om de affärshändelser som verifikationen omfattar. Gemensam verifikation (år även användas för inbetalningarna under en dag vid kontant försäljning av varor och tjänster, oni försäljningen sker under sådana förhållanden att enskild verifikation med uppgifter enligt andra stycket ej kan upprättas utan svårighet. I sådant fall får gemensam verifikation utgöras av kontrollremsa från kassaapparat, kassarapport eller annan handling som anger summan av erhållna betalningar.

Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med verifikations­nummer eller andra identifieringstecken och i övrigt erforderiiga uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet kan fastställas. Verifikationerna skall både före och efter bokföring förvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rättelse i verifikation, skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den.

5 § Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och betryggande
system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Vad som bokförts fSr
ej utplånas eller göras oläsligt.

Vid rättelse av felförd post skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den. Sker rättelsen genom särskild rättelseposl, skall verifikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom anteckning på den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas alt man vid granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet kan fl kännedom om rättelsen.

6 § Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för post efter
verifikationsnummer eller andra identifieringsiecken som åsatts verifikatio­
nerna (grundbokföring). Verifikationer, som avser likartade affärshändelser,
får bokföras i sammandrag i en post, om det utan svårighet kan klarläggas
vilka affärshändelser som ingår i sådan post.

Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras så snart del kan ske. I fråga om fordringar och skulder gäller att de skall bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan handling, som tillkännager anspråk på vederlag,

I* Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 34

 

SkU 1978/79:34                                                        4

utfärdats eller mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed.

Bokföringen av fordringar och skulder får dock dröja tills betalning sker. Som förutsättning härför gäller alt verifikationerna för obetalda fordringar och skulder ordnas och förvaras för sig så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.

7 § Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så alt bokför­
ingen gördel möjligt att överblicka verksamhetens gång och dess resultat och
ställning (huvudbokföring). Huvudbokföringen kan vara förenad med grund­
bokföringen.

Konton över tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen förs i sammandrag, skall ytterligare specificeras i sidoordnad redovisning i den mån det behövs för att ge tillfredsställande överblick och kontroll.

Huvudbokföringen skall hållas aktuell och avstämmas efter vad som med hänsyn till verksamhetens förhållanden överensstämmer med god redovis­ningssed.

8 § Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. Annat räkenskapsår än
kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfatta tiden den 1 maj - den 30 april,
den 1 juli - den 30 juni eller den 1 september - den 31 augusti.

När redovisningsskyldighet inträder eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret avse kortare lid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret fSr också göras om redovisningsskyldigheten upphör.

Tillämpas brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av länsstyrelsen.

Den som är skyldig att föra räkenskaper i fråga om flera verksamheter av sådant slag som avses i denna lag eller som samtidigt med skyldighet att föra räkenskaper för sådan verksamhet är bokföringsskyldig för annan närings­verksamhet skall använda samma räkenskapsår för de olika verksamheterna. Föreligger synneriiga skäl, kan riksskatteverket medge undantag härifrån. För atl få samma räkenskapsår för flera verksamheter får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.

Årsbokslut

9 § För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med elt
årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Till dessa kan
bilagor upprättas. Årsbokslutet och därtill hörande bilagor skall avfattas på
svenska i vanlig läsbar form.

När redovisningsskyldigheten inträder eller när grunden för sådan skyl­dighet ändras, skall balansräkning också utan dröjsmål uppgöras.

 

SkU 1978/79:34                                                        5

10 § Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadigva­
rande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås
annan tillgång. Djur är att anse som omsättningstillgång.

Med en tillgångs anskaffningsvärde förslås, med nedan angivna undantag, utgiften för dess förvärv eller tillverkning och med återanskaffningsvärde motsvarande utgift om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång (balansdagen).

Med anskaffningsvärde för djur förstås av riksskatteverket fastställt värde eller, om dylikt värde ej fastställts, allmänna saluvärdet. För driftbyggnad och inventarier, som anskaffats före övergång till bokföringsmässig redovisning, förstås med anskaffningsvärde det ingångsvärde som fastställts vid över­gången till sådan redovisning. För tillgång, som efter övergången förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämföriigt fång, förslås med anskaffningsvärde det anskaffningsvärde (avskrivningsunderlag) som enligt kommunalskattelagens (1928:370) regler beräknas vid förvärvet.

11 § Omsättningstillgång läges upp till högst anskaffningsvärdet. Djur,
jordbruks- och skogsprodukter samt annat varulager flr icke upptagas till
lägre värde än som överensstämmer med de vid taxeringen gällande lägsta
värdena.

Om varulager upptages till lägre värde än anskaffningsvärdet eller, i fråga om andra inköpta varor än djur, anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet i förekommande fall med avdrag för inkurans, skall skillnaden upptagas som lagerreserv.

12    § Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Fast egendom, som åsätts taxeringsvärde, får dock upptagas till detta värde även om taxeringsvärdet överstiger anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdehöjande förbättringar av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare räkenskapsår. Om anläggningstillgång upptages till högre värde än det, vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning med tillägg för utgifter för värdehöjande förbättring av tillgången under räkenskapsåret, skall anges med vilket belopp höjning skett.

13    § Fordran som är osäker, tages upp till belopp, varmed den beräknas inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång.

14    § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader i verksamheten under räkenskapsåret samt lämna en med hänsyn till verksamhetens förhållanden tillfredsställande redovisning för hur räken­skapsårets resultat uppkommit.

För resultaträkningen används med de avvikelser som betingas av verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Annan

 

SkU 1978/79:34                                                        6

uppställningsform för användas om den uppfyller de krav som anges i första stycket.

Verksamhetens intäkter Försäljningssumman växtprodukter

djur och djurprodukter skogsprodukter Övriga intäkter

-   Verksamhetens kostnader Resultat före avskrivningar

-   Avskrivningar Resultat efter avskrivningar

+ Finansiella intäkter

Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter

- Finansiella kostnader

Räntekostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

+ Extraordinära intäkter

- Extraordinära kostnader
Resultat före bokslutsdispositioner

± Bokslutsdispositioner

Förändringar i lagerreserv

Förändringar i investeringsfonder

Övriga bokslutsdispositioner, var för sig Redovisat årsresultat

Vinster och föduster på avyttring av anläggningstillgångar samt avskriv­ningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen. Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till sin art.

15 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa verksamhetens till­gångar och skulder samt eget kapital i verksamheten på balansdagen.

För balansräkningen används med de avvikelser som betingas av verk­samhetens art och omfattning nedan intagna schema eller annan uppställ­ningsform som ger en likvärdig överblick över verksamhetens ställning.

I schemat angivna poster skall upptagas var för sig. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. För varje sammandragen post i balansräkningen skall i specificerad bilaga upptagas de belopp som ingår i posten, om icke postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt.

 

SkU 1978/79:34                                                        7

A    Tillgångar

I    Omsättningstillgångar

1.             Kassa-och banktillgodohavanden

2.             Aktier och andra andelar

3.             Obligationer och andra värdepapper

4.             Växelfordringar

5.             Kundfordringar

6.             Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

7.             Övriga fordringar

8.             Lager av

Djur

Produkter och förnödenheter

9.         Förskott till leverantörer

II         Skogskonto och liknande konton, var för sig

III       Anläggningstillgångar

 

1.             Insatser i ekonomiska föreningar

2.             Lösa inventarier

3.             Markinventarier

4.             Byggnadsinventarier

5.             Driftbyggnader

6.             Olika slag av markanläggningar

7.             Övriga anläggningstillgångar B     Skulder och eget kapital

I    Kortfristiga skulder

1.             Växelskulder

2.             Leverantörsskulder

3.             Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

4.             Övriga kortfristiga skulder

5.             Förskott från kunder

II   Långfristiga skulder

1.             Avsatt till pensioner

2.             Andra långfristiga skulder

III  Obeskattade reserver

1.             Lagerreserv

2.             Investeringsfonder

3.             Övriga obeskattade reserver, var för sig

IV  Eget kapital, med angivande av ingående belopp, insättningar eller uttag
under räkenskapsåret, redovisat årsresultat samt utgående belopp

1** Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 34

 

SkU 1978/79:34                                                        8

Övriga bestämmelser

16 § Om det behövs för att ge en överblick över tillämpat bokföringssystem,
skall beskrivning upprättas över bokföringens organisation och uppbyggnad,
över använda hjälpmedel och deras funktion samt över bokföringens konton
och deras användning (kontoplan).

Används automatisk databehandling i bokföringssystemet, skall beskriv­ning enligt första stycket kompletteras med systemdokumentation och behandlingshistorik i den mån det behövs för att man utan svårighet i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas behandling och företagna bearbetningar inom systemet.

All beskrivning och dokumentation som avses i första och andra styckena är räkenskapsmaterial.

17 § Verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial kan
utgöras av

1.  material i vanlig läsbar form,

2.  film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel,

3.  hålkort, hålremsa, magnetband eller annat material med registreringar som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i 1 och 2.

Material som avses i första stycket 3 får ej användas för sammanfattningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och grundbok­föring.

Material som avses i första stycket 2 och 3 fSr användas endast om det kan anses säkerställt, att registreringarna är varaktiga, att registrerade uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet bevaras på betryggande sätt.

18 § Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick inom landet under
minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.
Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för
att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden.

Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 17 § första stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt förs över till vanlig läsbar form eller till film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.

Om särskilda skäl föreligger, får länsstyrelsen för visst fall tillåta, att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstörs före utgången av den i första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under betryggande former mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt. Kopiorna skall ordnas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas samt bevaras under den tid som återstår av den i första stycket angivna tiden.

19 § Mot myndighets beslut enligt denna lag förs talan hos regeringen
genom besvär.

 

SkU 1978/79:34

1.   Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Länsstyrelsen får dock före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd enligt 8 § tredje stycket eller 18 § tredje stycket, såvitt avser tid efter utgången av år 1979. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning på medgivande enligt 8 § fjärde stycket.

2.   Genom lagen upphävs jordbruksbokföringslagen (1951:793). Före­kommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmel­sen.

3.   Den som är redovisningsskyldig enligt den äldre lagen får för räken­skapsår som börjat före den nya lagens ikraftträdande fullgöra sin skyldighet i enlighet med den äldre lagen,

4.   Tillämpas räkenskapsår som avviker från 8 § första stycket, skall det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter lagens ikraftträdande avkortas eller föriängas så att därefter följande räkenskapsår kommer att överens­stämma med föreskrifterna i nämnda paragraf

 

SkU 1978/79:34

10

2 Förslag till

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk är ej på grund därav bokföringsskyldig enligt denna lag. Hyr enskild person ut byggnad eller del av byggnad föreligger bok­föringsplikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än tvä lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.

Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening, även om bolaget eller föreningen ej utövar näringsverksamhet.

Den som är skyldig att för inkomst a vjordbruksfastigh et föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1978:000) är ej bokföringssky Idigyö/-inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person, dödsbo, stiftelse eller ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokföringsplikt på grund därav endast om verksam­heten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad. Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling och

kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag. Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§        Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§

idkare som driver sin verksamhet utan biträde av flera än två årsanställda personer och i vars rörelse den årliga bruttoomsättningssumman understi­ger 200 000 kronor.

äger ej tillämpning på enskild närings-     behöver ej tillämpas av näringsidkare

i vars verksamhet den årliga bruttoom­sättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbe­loppet för den sista månaden av räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

' Senaste lydelse 1976:991,

 

SkU 1978/79:34                                                                      11

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 56 § I mom, taxeringslagen (1956:623)' skall nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

56 §

1 mom. För kontroll av att deklarations- och uppgiflsskyldighet enligt denna lag riktigt och fullständigt fullgjorts eller för att eljest bereda beskatlningsmyndighet upplysning till ledning vid beslut om taxering eller efterlaxering må taxeringsrevision äga rum hos envar deklarations- eller uppgiflsskyldig, dock att sådan revision ej må äga rum hos myndighet eller annat organ, som avses i 46 S första stycket.

Taxeringsrevision må jämväl verkställas hos den som bedriver förmed­lingsverksamhet eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet,att uppgifter av betydelse för laxeringskontrollen kunna hämtas ur anteckningar eller andra handlingar, som föras vid verksamhetens bedrivande.

Vid taxeringsrevision må granskning ske av räkenskaper och anteckningar med därtill hörande verifikationer ävensom av korrespondens, protokoll och andra handlingar rörande verksamheten.

Taxeringsrevision får verkställas för kontroll även av det löpande beskatt­ningsårets räkenskaper och handlingar.

Vid taxeringsrevision hos hokjör-   Vid taxeringsrevision hos skall-

ingspliktig skattskyldig må även skyldig.soniärbok/öringsskyldigenligt
verkställas kassainventering och hoklöringslagen (1976:125) eller skyl-
granskning av varulager samt maski- dig att /öra räkenskaper enligt jord-
ner och andra för stadigvarande bruk bruksbokföringslagen (1978:000) må
avsedda inventarier,                   även   verkställas   kassainventering

och granskning av varulager samt maskiner och andra för stadigva­rande bruk avsedda inventarier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980,

'Lagen omtryckt 1971:399, Senaste lydelse av lagens mbrik 1974:733, 2 Senaste lydelse 1974:773,

 

SkU 1978/79:34                                                                  12

4 Förslag till

Lag om  ändring  i förordningen (1955:257) om  inventering av

varulager för inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (1955:257) om inven­tering av varulager för inkomsttaxeringen samt 1 § förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om inventering av varulager för inkomsttaxeringen

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §

Skattskyldig, som är pliktig föra Skattskyldig, som är bokförings-

handelsböcker, skall i inventariet för skyldig enligt bokföringslagen
varje i lagret ingående post av till- (1976:125), skall i inventariet för
gångar, avsedda för omsättning eller varje i lagret ingående post av till­
förbrukning i rörelse, angiva an- gångar, avsedda för omsättning eller
skaffningsvärdet eller dagspriset å förbrukning i rörelse, angiva an-
balansdagen (återanskaffningsvär- skaffningsvärdet eller dagspriset å
det); dock atl skattskyldig som så balansdagen (återanskaffningsvär-
önskar i stället må angiva utförsälj- det); dock att skattskyldig som så
ningspriset, under förutsättning att önskar i stället må angiva utförsälj-
anskaffnings-eller återanskaffnings- ningspriset, under förutsättning att
värdet kan på godtagbart sätt anskaffnings-eller återanskaffnings-
framräknas med utgångspunkt från värdet kan på godtagbart sätt fram-
det sålunda angivna priset,     räknas med utgångspunkt från det

sålunda angivna priset.

Tillämpar skattskyldig regelmässigt annan tillföriitlig värderingsmetod än i första stycket sägs, må den skattskyldige angiva värdena enligt nämnda metod, under förutsättning att anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet å inneliggande varulager kan på tillföriitligt sätt framräknas med utgångspunkt från de i inventariet angivna värdena,

(Se vidare anvisningarna,)

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

 

SkU 1978/79:34                                                       13

Motionerna

I detta sammanhang behandlas

dels de med anledning av prop, 1978/79:44 väckta motionerna

1978/79:54 av Johan Olsson m. fi, (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1,   alt gränsen för befrielse från upprättande av årsbokslut för jordbrukare sätts vid 25 basbelopp,

2,   alt bokföringslagen ändras så att gränsen för befrielse från upprättande av årsbokslut jämställs med den gräns som kommer att gälla i den nya jordbruksbokföringslagen,

3,   all hos regeringen begära att en kommitté tillsätts med uppgift att se över bokföringslagen och bokföringsnämndens arbete i enlighet med vad som anförts i rnolionen;

1978/79:65 av Rune Torwald (c) vari hemställs alt riksdagen beslutar atl de i propositionen föreslagna reglerna skall tillämpas fr, o. m, 1980 års taxering även för näringsidkare med kalenderår som bokföringsår;

1978/79:160 av Erik Wärnberg m.fl, (s) vari hemställs all riksdagen beslutar

1,   att bestämmelserna i 9-15 §§ i den föreslagna jordbruksbokföringslagen ej behöver tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den åriiga brutto-omsättningen normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 10 gånger det enligt lagen om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret,

2,   alt jordbrukares förmåner av det nya socialförsäkringsskyddet endast är skattefria i den mån försäkringen inte är förmånligare än den kollekliva grupplivförsäkringen för statliga befattningshavare.

dels den vid riksmötet 1977/78 väckta motionen

1977/78:964 av Karl-Eric Norrby (c) och Bertil Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förslag till bestämmelser angående bokföringsmässig redovisning för jordbrukare som medger undantag för de i motionen angivna kategorierna.

Yrkandet 3 i motionen 1978/79:54 har överiämnats till lagutskottet och behandlas av detta utskott, medan yrkandet 2 i motionen 1978/79:160 behandlats av skatteutskottet i betänkandet SkU 1978/79:21.

Yttrande

Av lagutskottet avgivet yttrande har fogats som bilaga till betänkandet.

 

SkU 1978/79:34                                                                  14

Utskottet

Propositionen innehåller i de delar som behandlas i förevarande betän­kande förslag till ny jordbruksbokföringslag. Denna skall ersätta den nu gällande jordbruksbokföringslagen av 1951, vilken i allt väsentligt bygger på de regler som tidigare gällde för handelsbokföringen enligt 1929 års bokfö­ringslag. Den nya lagen är avsedd för enskild person och dödsbo som äger eller brukar jordbruksfastighet och skall vara tillämplig även i det fallet att verksamheten bedrivs gemensamt av två makar. Jordbruk som drivs i andra former omfattas redan nu av den allmänna bokföringslagen.

Lagförslaget bygger på betänkandet (Ds B 1977:8) En ny jordbruksbokfö­ringslag av utredningen om bokföringen inom jordbt uket och är så utformat, att det i första hand tillgodoser de krav som från taxeringsmässiga utgångs­punkter kan ställas på ett redovisningssystem inom jordbruks- och skogs­bruksnäringarna. Det knyter emellertid i betydande utsträckning an till vad som gäller enligt den av riksdagen år 1976 antagna bokföringslagen (1976:125). Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har från åtskil­liga håll uttalats den uppfattningen att det inte finns skäl att reglera bokföringsskyldigheten inom jord- och skogsbruket i en särskild lag. Departementschefen har emellertid ansett sig böra godta utredningens förslag med hänsyn bl. a. till de speciella driftsförhållandena inom dessa båda näringsgrenar och till att borgenärsintresset här inte gör sig gällande på samma sätt som på andra områden.

Den nuvarande redovisningsskyldigheten för jordbrukare är som tidigare nämnts utformad med utgångspunkt i bestämmelser från 1929. Som lagutskottet framhåller i sitt yttrande till skatteutskottet finns det därför ett behov av ett m.odernare system för redovisningen. När det gäller formen för skyldigheten att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen vill utskottet erinra om att sådan skyldighet av ålder inte medfört de civilrättsliga verkningar som följer av redovisningsskyldighet enligt allmän bokföringslag. Dess syfte har i första hand varit att tillgodose taxeringsmässiga aspekter. Mot bakgrund härav och av vad departementschefen i övrigt anfört anser utskottet sig böra - i likhet med lagutskottet - godta att de nya reglerna om redovisningsplikt sammanförs i en särskild lag.

Enligt propositionen skall för varje räkenskapsår den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut bestående av resultat- och balansräkning. I syfte att undanta mindre näringsidkare från skyldigheten att upprätta årsbokslut har föreslagits en undantagsbestämmelse, enligt vilken sådan skyldighet skall inträda först då den åriiga bruttoomsättningssumman i verksamheten överstiger 20 basbelopp. Motsvarande bestämmelse har intagits i förslaget till ändring av bokföringslagen.

I motionen 1978/79:54 av Johan Olsson m. fl. begär motionärerna att gränsen för befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut höjs till 25 basbelopp enligt såväl jordbruksbokförings- som bokföringslagen. Motionä-

 

SkU 1978/79:34                                                       15

rerna menar atl flertalet familjejordbruk härigenom skulle slippa kravet på att upprätta årsbokslut. Motionärerna i motionen 1978/79:160, Erik Wärnberg m. fl., anser däremot att undantagsregeln är för vidsträckt och yrkar att gränsen sätts vid 10 basbelopp för den som äger och brukar jordbruksfastig­het.

Gränsen för skyldighet att upprätta årsbokslut kommer med nuvarande basbelopp om 13 100 kr. att uppgå till 262 000 kr. Ett bifall till yrkandet i motionen 1978/79:54 skulle innebära alt gränsen sattes vid 327 500 kr., medan gränsen vid ett bifall till yrkandet i motionen 1978/79:I60skulle ligga så lågt som vid 131 000 kr. Av dessa tre gränsvärden anser utskottet sig böra välja det som föreslås i propositionen och som också förordas av lagutskottet. Utskottet har härvid beaktat att gränsvärdet i vissa fall skall kunna överskridas utan att detta medför skyldighet alt upprätta årsbokslut och att vissa poster som ligger utanför räkenskaperna men som skall behandlas som intäkter i skattehänseende - exempelvis värdet av bostadsförmån och av bilförmån - inte omfattas av bruttoomsättningssumman och alltså inte påverkar skyldigheten att upprätta årsbokslut. Som departementschefen anfört torde med propositionens förslag endast en mindre del av näringsid­karna inom jord- och skogsbruk komma alt omfattas av årsbokslutsbestäm­melserna, medan antalet sådana näringsidkare vid ett bifall till motionen 1978/79:160 kan beräknas bli betydande, vilket enligt utskottets mening skulle vara till nackdel för såväl berörda skattskyldiga som skattemyndighe­terna. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1978/79:54 yrkandena 1 och 2 och motionen 1978/79:160 yrkandet 1.

I motionen 1978/79:65 framhåller Rune Torwald att det förhållandet att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den I januari 1980 innebär att företagare som har kalenderår som bokföringsår inte kommer att kunna utnyttja årsbokslutsbestämmelserna vid 1980 års taxering, avseende inkomståret 1979. Han anser därför att den i bokföringslagen föreslagna gränsen för skyldighet att upprätta årsbokslut bör genomföras så, atl den blir tillämplig vid 1980 års taxering även för sådana företagare.

I likhet med lagutskottet anser skatteutskottet alt man så långt möjligt bör undvika tröskeleffekter i samband med övergången till nya bestämmelser i bokföringslagen. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen 1978/79:65. Detta föranleder ett tillägg till övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i bokföringslagen.

Vad slutligen angår det i motionen 1977/78:964 av Kari-Eric Norrby och Bertil Jonasson framförda yrkandet om att vissa jordbrukare skall vara berättigade att behålla kontantprincipen i inkomstslaget jordbruksfastighet vidhåller utskottet sin tidigare uttalade uppfattning att det av principiella och praktiska skäl är olämpligt alt ha två skilda system för redovisning av inkomst av jordbruksfastighet. Utskottet avstyrker därför bifall till denna motion.

 

SkU 1978/79:34                                                       16

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1.   beträffande gräns för skyldighet att upprätta årsbokslut enligt jordbruksbokföringslagen att riksdagen med bifall till proposi­tionen 1978/79:44 samt med avslag på motionen 1978/79:54 yrkandet 1 och motionen 1978/79:160 yrkandet 1 antar det i propositionen intagna förslaget till jordbruksbokföringslag;

2.   beträffande gräns för skyldighet att upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1978/79:54 yrkandet 2 antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 1 § bokföringslagen (1976:125);

3. beträffande ikraftträdandet av lagen om ändring i bokförings­
lagen

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:65 och med anledning av propositionen antar de delar av det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) som icke behandlats under 2 ovan med den ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse                 Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den  1   Denna lag träder i  kraft den  1

januari 1980.                        januari 1980.

Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ behöver ej tillämpas år 1979 av näringsidkare i vars verksamhet kalen­deråret är räkenskapsår och brutto­omsättningssumman för räkenskaps­året 1979 understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret.

4. att riksdagen antar

a.              det här ovan s. II angivna förslaget till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623)

b.              det i propositionen intagna förslaget till lag om ändring i
förordningen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen;

 

SkU 1978/79:34                                                        17

5.  beträffande kontantmässig redovisning i inkomstslaget jordbruks­fastighet att riksdagen avslår motionen 1977/78:964.

Stockholm den 6 mars 1979

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s). Stig Josefson* (c), Nils Hörberg (fp), Rune Caristein (s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors* (s), Kurt Söderström (m). Hagar Normark (s), Margit Odelsparr* (c), Wilhelm Gustafsson (fp), Eric Marcusson (s) och Catarina Rönnung* (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Caristein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Eric Marcusson och Catarina Rönnung (alla s) har avgivit följande två reservationer till betänkandet

1. Gräns för skyldighet att upprätta årsbokslut enligt jordbruksbokföringslagen Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Gränsen för" och slutar med "yrkandet 1" bort ha följande lydelse:

Gränsen för skyldighet att upprätta årsbokslut kommer vid ett bifall till propositionens förslag och med nuvarande basbelopp om 13 100 kr. alt uppgå till 262 000 kr. Ett bifall till yrkandet i motionen 1978/79:54 skulle innebära att gränsen sattes vid 327 500 kr,, medan gränsen enligt förslaget i motionen 1978/79:160 skulle ligga på 131 000 kr. Av dessa tre gränsvärden anser utskottet sig böra välja det sistnämnda.

Den ursprungliga undantagsregeln i bokföringslagen om att företag med en bruttoomsättningssumma understigande 200 000 kr. skulle vara undantagna från skyldighet att upprätta årsbokslut tillkom vid riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till ny bokföringslag och saknade motsvarighet i propositionen. Lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande med anledning av propositionen den meningen, att några generella undantag från bokföringsskyldigheten inte var motiverade men att det kunde vara befogat med vissa lättnader när det gällde reglerna om den löpande

 

SkU 1978/79:34                                                       18

bokföringen och årsbokslut.

Syftet med undantagsregeln är således att undanta de rena småföretagen från skyldighet att upprätta årsbokslut. Med denna utgångspunkt är enligt utskottets uppfattning den i propositionen föreslagna undantagsregeln för vidsträckt. Utskottet vill erinra om att gränsvärdet i vissa fall skall kunna överskridas utan att detta medför skyldighet att upprätta årsbokslut och att vissa poster som ligger utanför räkenskaperna men som skall behandlas som intäkter i skattehänseende - exempelvis värdet av bostadsförmån och av bilförmån - inte omfattas av bruttoomsättningssumman och alltså inte kommer att påverka skyldigheten atl upprätta årsbokslut. Enligt utskottets mening finns det, särskilt mot bakgrund av att gränsvärdet anknutits till basbeloppet, anledning att i inledningsskedet gå fram med viss försiktighet när det gäller att medge undantag från årsbokslutsreglerna i jordbruksbokfö­ringslagen. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 1 i motionen 160. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1978/79:54 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:44 samt med bifall till motionen 1978/79:160 yrkandet 1 och med avslag på motionen 1978/79:54 yrkandet 1 beslutar att gränsen för befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut enligt jord­bruksbokföringslagen sätts vid 10 basbelopp och att riksdagen med anledning härav antar det i propositionen intagna förslaget till jordbruksbokföringslag med den ändringen att 1 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse                Reservanternas förslag

1 §

Enskild person------- brukar jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver
ej tillämpas av näringsidkare i vars ej tillämpas av näringsidkare i vars
verksamhet den årliga bruttoomsätt- verksamhet den åriiga bmttoomsätt-
ningssumman normalt understiger ningsumman normalt understiger
elt gränsbelopp som motsvarar 20 ett gränsbelopp som motsvarar 10
gånger det enligt lagen (1962:381) om gångerdet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämda basbe- allmän försäkring bestämda basbe­
loppet för den sista månaden av loppet för den sista månaden av
räkenskapsåret,                    räkenskapsåret.

Skyldigheten att----------- bokföringstagen (1976:125),

 

SkU 1978/79:34                                                       19

2, Ikraftträdandet av lagen om ändring i bokföringslagen

Reservanterna anser

delsan det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "I likhet" och slutar med "i bokföringslagen" bort ha följande lydelse:

De skäl som motionären framfört för att tidigarelägga ikraftträdandet finner utskottet inte bärande. Tröskeleffekter kommer att inträda vare sig man bifaller motionärens förslag eller ej. Enligt utskottets mening bör man inte utan mycket tungt vägande skäl bereda enbart dem särskilda förmåner vilkas räkenskapsår avslutas vid kalenderårsskiftet. Några sådana skäl har motionären inte åberopat och har inte heller utskottet kunnat finna

dels att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1978/79:65 antar de delar av det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) som icke behandlats under 2 i utskottels hemstäl­lan.

 

SkU 1978/79:34                                                       20

Lagutskottets yttrande                             Bilaga

1978/79:2 y

över propositionen 1978/79:44 med förslag till en ny jordbruksbok­föringslag, m. m. jämte motioner

Till skatteutskottet

Skalteutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över proposi­tionen 1978/79:44 med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m. jämte motioner. Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, nämligen 1978/79:54 av Johan Olsson m. fl. (c), 1978/79:65 av Rune Torwald (c) och 1978/79:160 av Erik Wärnberg m. fl. (s).

I propositionen läggs fram förslag till en ny jordbruksbokföringslag. Lagen äravsedd för enskild person som driverjordbruk eller skogsbruk,dvs. samma kategorier näringsidkare som omfattas av den nu gällande jordbruksbokfö­ringslagen. Redovisningen enligt jordbruksbokföringslagen är avsedd atl tjäna som underiag för taxeringen. Detta har påverkat utformningen av åtskilliga bestämmelser. I övrigt är regelsystemet i huvudsak uppbyggt enligt samma mönster som i den nya bokföringslagen. Det innebär alt lagen ger utförliga bestämmelser om både löpande bokföring och årsbokslut. Bestäm­melserna om årsbokslut behöver dock inte tillämpas om den åriiga brutto­omsättningssumman normalt understiger 20 basbelopp.

Vidare framläggs förslag till vissa ändringar i bokföringslagen. Bl. a. föreslås alt den nuvarande regeln om undantag från skyldigheten att upprätta årsbokslut ersätts med en bestämmelse motsvarande den ovannämnda undantagsregeln i förslaget till jordbruksbokföringslag.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

I propositionen föreslås också vissa lagändringar på del skaiterättsliga området.

I det följande behandlar utskottet förslagen till jordbruksbokföringslag och till ändringar i bokföringslagen jämte de med anledning av propositionen väckta motionsyrkandena med undanlag för yrkandet 3 i motionen 54 och yrkandet 2 i motionen 160. Motionen 54 såvitt avser yrkandet 3 har av skatteulskotlel överiämnats till lagutskottet och kommer att behandlas i annat sammanhang.

Den 1 januari 1977 trädde en ny bokföringslag i kraft som ersatte tidigare gällande lag från 1929. Den nya lagen skall i princip tillämpas av alla näringsidkare. Enligt ett uttryckligt stadgande undantas emellertid bl. a. enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk från bokföringslagens tillämpningsområde. Sådan näringsidkare omfattas i stället av jordbruksbok­föringslagen från 1951 som i stor utsträckning bygger på vad som gällde enligt 1929 års bokföringslag.

 

SkU 1978/79:34                                                       21

Till skillnad från den redovisningsskyldighet som följer av den allmänna bokföringslagen medför redovisningsskyldighet enligt jordbruksbokförings­lagen inte några civilrätlsliga verkningar. De strängare krav i olika hänse­enden för bokföringsskyldiga, varom finns bestämmelser i bl. a. köplagen, kommissionslagen och konkurslagen, gäller således inte jordbruksbokfö­ringsskyldiga. En annan skillnad mellan de båda bokföringslagarna är att jordbruksbokföringslagen i första hand skall tillgodose taxeringsmässiga behov, medan bokföringslagens bestämmelser utformats med hänsyn också till bl. a. de anställdas och fordringsägarnas intresse.

I likhet med departementschefen anser utskottet att den nuvarande jordbruksbokföringslagen är föråldrad. Behov finns därför av ett modernare system för redovisningsskyldigheten inom jord- och skogsbruksnäringarna. Utskottet delar vidare uppfattningen alt ett sådant system i första hand bör tillgodose de krav som kan uppställas från taxeringssynpunkt. Såsom för närvarande gäller bör redovisningsskyldighet för jord- och skogsbruk inte medföra civilrättsliga verkningar.

En modernisering av jordbruksbokföringen kan komma till stånd antingen genom att jordbrukarna förs in under bokföringslagens regelsystem eller genom att, såsom föreslagits i propositionen, deras redovisningsskyldighet regleras i särskild lag. Under remissbehandlingen av det till grund för propositionen liggande utredningsförslaget har åsikterna om vilken teknik som bör användas gått starkt isär. Skäl kan anföras för båda lösningarna. Enligt utskottets mening får emellertid de i propositionen (s. 32) åberopade omständigheterna för ett bibehållande av en särskild jordbruksbokföringslag anses väga tyngst. Med hänsyn härtill godtar utskottet att bestämmelserna tas upp i en särskild författning.

I likhet med bokföringslagen innehåller förslaget till jordbruksbokfö­ringslag regler om både löpande bokföring och årsbokslut. Från skyldigheten atl upprätta årsbokslut undantas enligt bokföringslagen enskild näringsidkare som driver sin verksamhet utan biträde av flera än två årsanställda personer och i vars rörelse den åriiga bruttoomsättningssumman understiger 200 000 kr. (I § sista stycket). I propositionen föreslås att reglerna om årsbokslut i jordbruksbokföringslagen inte skall behöva tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den åriiga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret. Vidare föreslås att undantagsregeln i 1 § sista stycket bokföringslagen ersätts med en motsvarande bestämmelse.

I motionen 54 yrkas att gränsen för befrielse från skyldigheten att upprätta årsbokslut för jordbrukare sätts vid 25 basbelopp (yrkandet 1) och att bokföringslagen ändras så att samma gränsbelopp kommer att gälla vid tillämpningen av reglerna om årsbokslut som enligt jordbruksbokförings­lagen (yrkandet 2). Till stöd för yrkandena framhåller motionärerna att det finns starka skäl som talar för att man inte i onödan försvårar för jordbrukarna när det gäller de ekonomiska rutinerna. Motionärerna förordar att gränsen

 

SkU 1978/79:34                                                       22

sätts till 25 basbelopp i enlighet med vad som föreslagils i LRF:s remissytt­rande. Genom en sådan avgränsning skulle fiertalet familjejordbruk slippa att upprätta årsbokslut och även i fortsättningen kunna i huvudsak klara sin bokföring själva.

En motsatt ståndpunkt hävdas i motionen 160. Motionärerna anser atl den i propositionen föreslagna undantagsregeln är för långtgående och yrkar (yrkandet I) alt gränsbeloppet i jordbruksbokföringslagen bestäms till 10 basbelopp.

Utskottet vill erinra om att den nuvarande undantagsregeln i bokförings­lagen tillkom vid riksdagsbehandlingen av propositionen 1975:104 med förslag till ny bokföringslag m. m. och saknade motsvarighet i propositionen. Med anledning av propositionen hade väckts flera motioner som syftade till att enskilda näringsidkare, som drev mindre rörelser, helt skulle undantas från bokföringsskyldighet, bl. a. en motion vari föreslogs att gränsen för bokföringsskyldighet skulle dras vid företag med högst två helårsanställda och med en omslutning på högst 20 gånger basbeloppet. I sitt av riksdagen godkända belänkande med anledning av propositionen (LU 1975/76:15) fann sig lagutskottet inte kunna förorda några generella undantag från bokförings­skyldigheten. Utskottet ansåg del däremot befogat att beträffande småföre­tagarna tillstyrka vissa lättnader när det gällde reglerna om den löpande bokföringen och årsbokslut. Beträffande skyldigheten att upprätta årsbokslut ansåg utskottet att en undantagslös regel skulle komma att innebära en väsentligt ökad börda för småföretagen. De skulle också i stor utsträckning komma att bli tvungna att anlita hjälp av bokföringsbyråer för att kunna upprätta årsbokslut. Enligt utskottet skulle detta komma att medföra en kostnadsökning för de mindre näringsidkarna. Dessutom ansåg utskottet att det inte torde finnas lämpliga bokföringsbyråer i erforderlig utsträckning. Utskottet föreslog därför alt från reglerna om årsbokslut borde undantas enskilda näringsidkare som drev sin verksamhet utan biträde av flera än två årsanställda personer och i vars rörelse bruttoomsättningssumman understeg 200 000 kr.

Frågan om undantagsregelns tillämpningsområde blev åter föremål för överväganden i samband med att riksdagen hösten 1976 förelades förslag till vissa smärre ändringar i bokföringslagen (prop. 1976/77:18, LU 1976/77:12). Under remissbehandlingen av de förslag som låg till grund för propositionen hade förordats att omsältningsgränsen i undantagsregeln skulle anknytas till basbeloppet. Med anledning härav framhöll departementschefen i proposi­tionen att regeln införts sedan riksdagen ingående hade prövat frågan om hur man skulle tillgodose de mindre företagens önskemål om lättnader i bokföringsskyldigheten. Departementschefen var emellertid beredd att, om de praktiska erfarenheterna av lagens tillämpning så motiverade, återkomma med förslag om en modifiering av undantagsregeln.

Vid 1977/78 års riksmöte väcktes en motion vari yrkades att gränsen för undantagsregelns tillämpningsområde skulle bestämmas till 20 gånger

 

SkU 1978/79:34                                                       23

basbeloppet. I sitt av riksdagen godkända belänkande LU 1977/78:16 ansåg lagutskottet - på grund av närmare redovisade skäl - alt ett slutligt ställningstagande till den fråga som tagils upp i motionen borde anstå. Med hänsyn till vad som uttalats i propositionen 1976/77:18 utgick utskottet från att regeringen med uppmärksamhet följde utvecklingen på området och tog de initiativ som erfarenheterna kunde föranleda. Någon åtgärd från riksda­gens sida med anledning av motionen var inte påkallad.

De skäl som vid riksdagsbehandlingen av bokföringslagen våren 1976 åberopades för att de mindre näringsidkarna bör vara befriade från skyldig­heten att upprätta årsbokslut är enligt utskottels mening alltjämt bärkraftiga. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning att även i jordbruks­bokföringslagen bör tas in en undantagsregel. I likhet med vad som gäller enligt bokföringslagen bör undantagsregeln anknyta till bruttoomsättningen i rörelsen.

Vad härefter gäller frågan om vid vilket gränsvärde befrielse från skyldighet alt upprätta årsbokslut skall inträda enligt såväl bokföringslagen som jordbruksbokföringslagen vill utskottet erinra om att sedan bokförings­lagen antogs av riksdagen i mars 1976 har penningvärdet fallit i inte obetydlig utsträckning. Basbeloppet för mars 1976 uppgick sålunda till 9 700 kr. och utgör för januari 1979 13 100 kr. Åtskilliga näringsidkare vilka tidigare legat under 200 000-kronorsgränsen har otvivelaktigt enbart på grund av penning­värdets fall fått en ökning av omsättningen till 200 000 kr. eller mer och därigenom orsakats en mer omfattande redovisningsskyldighet. Enligt utskottets mening visar utvecklingen att en anknytning av gränsvärdet till basbeloppet är motiverad. Den föreslagna gränsen, 20 gånger basbeloppet, finner utskottet väl avvägd. Utskottet har ingen erinran mot att anknyt­ningen av undantagsregeln i bokföringslagen till antalet årsanställda slopas.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet således propositionen i nu aktuell del och avstyrker bifall till motionen 160 (yrkandet Ijsamt motionen 54 (yrkandena 1 och 2).

Ovan behandlade spörsmål har nära anknytning till den fråga som tagits upp i motionen 65. Som inledningsvis berörts skall enligt propositionen ändringarna i bokföringslagen träda i kraft den 1 januari 1980. I motionen framhålls att förslaget till ikraftträdandetidpunkt medför att de nya bestäm­melserna ej kan utnyttjas vid 1980 års taxering av de företagare som har kalenderåret som bokföringsår. Enligt motionären kommer därigenom förhållandevis många företagare att bli tvingade att upprätta årsbokslut för inkomståret 1979, medan de på grund av lagändringen befrias från kravet på årsbokslut för efterföljande år. I motionen yrkas att de i propositionen föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1980 års taxering för näringsidkare med kalenderår som bokföringsår.

Som motionären framhåller uppstår en tröskeleffekt för åtskilliga närings­idkare genom att de nya reglerna i bokföringslagen får tillämpas först för

 

SkU 1978/79:34                                                        24

inkomståret 1980. Skäl talar för atl en sådan effekt bör undvikas. Enligt utskottets mening bör därför den nya regeln om gränsvärdet för brulioom-sättningen få tillämpas redan 1979 av de bokföringsskyldiga som har kalenderåret som räkenskapsår. För denna grupp bokföringsskyldiga är det vidare motiverat alt slopa den nuvarande anknytningen till antalet årsan­ställda. Däremot anser utskottet att övervägande skäl talar för att den nya bestämmelsen om att rent tillfälliga bruttoomsättningsökningar inte skall medföra skyldighet att upprätta årsbokslut skall tillämpas först 1980. Genom den förordade ordningen får även näringsidkare vars bruttoomsättning för verksamhetsåret 1979 ligger mellan 200 000 kr. och 20 gånger basbeloppet befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut. Utskottet föreslår således att riksdagen med anledning av motionen 65 antar följande övergångsbestäm­melse till lagen om ändring i bokföringslagen: Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ behöver ej tillämpas år 1979 av näringsidkare i vars verksamhet kalenderåret är räkenskapsår och bruttoomsättningssumman för räkenskaps­året 1979 understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret.

Utöver det anförda föranleder propositionen och motionerna inte några uttalanden från lagutskottet sida.

Stockholm den 13 februari 1979

På lagutskottets vägnar LENNART ANDERSSON

Närvarande: Ivan Svanström (c)*, Lennart Andersson (s). Stig Olsson (s), Martin Olsson (c). Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Sonja Fredgardh (c), Åke Gillström (s)*, Bo Siegbahn (m), Ingemar Konradsson (s), Marianne Karisson (c), Owe Andréasson (s), Anne-Marie Gustafsson (c), Margot Håkansson (fp)* och Olle Aulin (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

 

SkU 1978/79:34                                                                    25

Avvikande mening

av Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson och Owe Andréasson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med orden "Utskottet vill" och slutar på s. 4 med orden "och 2)" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om alt den nuvarande undantagsregeln tillkom vid riksdagsbehandlingen av propositionen 1975:104 med förslag till ny bokfö­ringslag och saknade motsvarighet i propositionen. Mot lagutskottets ställningstagande i denna fråga (se LU 1975/76:15) reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna som ansåg att ingen grupp av de bokför­ingsskyldiga borde undantas från tillämpningen av bestämmelserna om årsbokslut. Utskottsminorileten pekade bl. a. på att undantagsregeln inte skulle medföra några egentliga lättnader för småföretagarna samt framhöll den stora betydelse en tillföriitlig resultatredovisning har från skattesyn­punkt.

De skäl som anfördes i reservationen till lagutskottets betänkande angående bokföringslagen gör sig enligt utskottets mening fortfarande gällande. Med hänsyn till att enligt bokföringslagen småföretagarna befriats från skyldigheten att upprätta årsbokslut vill utskottet emellertid inte motsätta sig att en undantagsregel också förs in i jordbruksbokföringsla­gen.

Vad gäller den närmare utformningen av förslagen till undantagsregel i jordbruksbokföringslagen och till ändring i bokföringslagen konstaterar utskottet att propositionen i tre olika avseenden skiljer sig från vad som f. n. gäller. För det första slopas kravet att näringsidkaren inte får ha mer än två årsanställda. För det andra föreslås atl skyldighet atl upprätta årsbokslut endast skall inträda när en bruttoomsättningsökning inte är av tillfällig natur. Slutligen utvidgas tillämpningsområdet också på det sättet att gränsen för bruttoomsäliningen höjs från 200 000 kr. till 20 basbelopp, dvs. 262 000 kr. med basbeloppet för januari 1979.

Utskottet har ingen erinran mot att tillfälliga bruttoomsättningsökningar inte skall behöva medföra skyldighet atl upprätta årsbokslut eller mot att anknytningen till antalet anställda slopas. Utskottet vill dock i anslutning härtill understryka alt den nya regeln självfallet måste tillämpas restriktivt och att det endast vid enstaka rent tillfälliga inkomstökningar kan bli fråga om att efterge kravet på årsbokslut. Att jämte den nu berörda liberaliseringen också medge att värdegränsen för bruttoomsältningen höjs skulle, som framhålls i motionen 160, innebära alt undantagsregeln ges ett alltför vidsträckt tillämpningsområde. Utskottet delar därför den i motionen 160 framförda uppfattningen att rätten till befrielse från skyldighet alt upprätta årsbokslut bör förbehållas näringsidkare vars bruttoomsättning understiger

 

SkU 1978/79:34                                                       26

10 basbelopp. Utskottet tillstyrker således bifall till motionen 160 (yrkandet 1). En motsvarande ändring bör ske i förslaget till ändring av bokföringslagen. Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 54 (yrkandena 1 och 2).

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden "Som motionären" och slutar på s. 5 med orden "av räkenskapsåret" bort ha följande lydelse:

Som motionären framhåller innebär propositionens förslag onekligen att en viss tröskeleffekt kommer att inträda. Utskottet vill emellertid framhålla all även ett tidigareläggande av ikraftirädandetidpunkten i enlighet med motio­närens förslag kommer att medföra iröskeleffekter, nämligen för dem som inte har kaleijderåret som räkenskapsår. Rättviseskäl talar för att några särskilda förmåner inte bör ges till dem vars räkenskapsår avslutas vid kalenderårsskifiet. Inte heller i övrigt finns det några omständigheter som talar för den av motionären förordade ordningen. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 65.