SkU 1978/79:21

Skatteutskottets betänkande
1978/79:21

med anledning av dels propositionen 1978/79:44 såvitt avser ändrade
beskattningsregler i fråga om försäkringsskydd för jordbrukare,
m. m. jämte motion, dels propositionen 1978/79:50 bil. 2 såvitt avser
ändring i 19 § kommunalskattelagen

Propositionerna

I propositionen 1978/79:44 hemställs bl. a. att riksdagen antar vid propositionen
fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1973:323) om ikraftträdande av lagen (1973:322)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m. m.,

5. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen(1956:623) i vad avser ändring i
56 § samt övriga här ej angivna i propositionen framlagda förslag kommer att
behandlas av utskottet under år 1979.

De nu aktuella förslagen innehåller bl. a. en skatterättslig reglering av det
nyligen införda särskilda försäkringsskyddet för lantbrukare. Detta försäkringsskydd
omfattar tre försäkringsformer, nämligen grupplivförsäkring
genom avtal, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada.
Förslaget innebär att dessa försäkringsformer får samma skattemässiga
behandling som motsvarande kollektiva försäkringar på arbetsmarknaden.
De nya bestämmelserna föreslås i princip bli tillämpliga redan vid 1979
års taxering.

1 propositionen föreslås också vissa ändringar i beskattningsreglerna vid
arrendeförhållanden. I enlighet med riksdagens önskemål läggs förslag fram
om att reglerna för särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst skall få
tillämpas på ersättningar som utgår i samband med förlängning av arrendeavtal.
Vidare föreslås en komplettering av reglerna för inkomstbeskattningen
av en arrendator som uppbär ersättning från jordägaren.

Slutligen föreslås dels att möjligheter öppnas för vissa rennäringsidkare att
justera ingångsvärdet för s. k. stamdjur, dels att ersättning från sameby enligt
44 § rennäringslagen (1971:437) skall undantas från mervärdeskatt.

Även i propositionen 1978/79:50 bil. 2 hemställs att riksdagen antar ett vid
propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370). Propositionen behandlas i denna del i detta betänkande såvitt

1 Riksdagen 1978/79. 6 samt. Nr 21
Omtryckning: S. 20 och 21 är omkastade

SkU 1978/79:21

avser ändring av 19 §. Förslaget innebär att lagrummet anpassas till vissa
ändringar som genomförts i fråga om bostadstillägg och bostadsbidrag.

Förfa ilningsförslagen

De i propositionen 1978/79:44 angivna författningsförslagen har kompletterats
med de i propositionen 1978/79:50 bil. 2 föreslagna ändringarna i 19 §
kommunalskattelagen (1928:370). Med de ändringar som föranleds härav får
författningsförslagen i nu aktuella delar följande lydelse.

SkU 1978/79:21

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha
nedan angivna lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse

1 morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning
uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas
på sätt framgår av följande uppställning:

UppgiftsskyIdig Vern uppgiften Vad uppgiften

skallavse skallavse

3. Försäkringsanstalt
och understödsförening.

Den som från anstalten
eller föreningen uppburit
belopp, ej understigande
200 kronor för hela året, på
grund av försäkring av
den art att skatteplikt för
beloppet föreligger, dock
att om livränta utgivits till
följd av personskada uppgift
skall lämnas även om
livräntebelopp som icke är
av skattepliktig natur.

Utgivet belopp. Har till
följd av personskada utgivits
skattepliktigt engångsbelopp
skall särskilt
anmärkas om skattepliktigt
engångsbelopp utgivits
tidigare på grund av
samma skada. Om så är
fallet skall angivas beloppets
storlek och utbetalningsåret.

Föreslagen lydelse

1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning
uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas
på sätt framgår av följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften
skall avse

Vad uppgiften
skall avse

3. Försäkringsanstalt
och understödsförening.

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1977:280.

SkU 1978/79:21

om ersättning utgått på pets storlek och utbetal grund

av kollektiv sjukför- ningsåret.

säkring, uppgift skall lämnas
även om belopp som
icke är av skattepliktig
natur och som för hela året
överstiger 200 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första gången i
fråga om kontrolluppgift till ledning för 1980 års taxering.

SkU 1978/79:21

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 19 § samt punkt 6 av anvisningarna till 22 § och punkt 1 av
anvisningarna till 50 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att till anvisningarna till 21 § skall fogas en ny punkt, 16, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses
i 35 § 3 eller 4 morn.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år eller
utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år,
ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på
grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till
skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av
livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 morn., så ock
ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av an- ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring
enligt grunder svarighetsförsäkring enligt grunder

som fastställts i kollektivavtal mel- som fastställts i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorgani- lan arbetsmarknadens huvudorganisationer
till den del ersättningen sationer eller enligt avtal som träffats

1 Senaste lydelse 1977:279.

1* Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 21

SkU 1978/79:21

Föreslagen lydelse

mellan Lantbrukarnas riksförbund
och försäkringsanstalt samt godkänts
av statens jordbruksnämnd, i båda
fallen till den del ersättningen utgår
under de första trettio dagarna av
den tid den skadade är arbetsoförmögen
och beräknas så att ersättningen
uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga
dagar till högst 6 kronor för dag;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling,
som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att
hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse
eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller
motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av
nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått
på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring,
för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp
för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån
givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till
avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för
mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6
och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader
som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

Nuvarande lydelse

utgår under de första trettio dagarna
av den tid den skadade är arbetsoförmögen
och beräknas så att ersättningen
uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga
dagar till högst 6 kronor för dag;

SkU 1978/79:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock

hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala

medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadstillägg som avses i kungörel- bostadsbidrag som avses iförordserna
(1968:425) om statliga bostads- ningen (1976:263) om statliga bostadstillägg
till barnfamiljer och (1973:379) bidrag till barnfamiljer, förordningen

om statskommunala bostadstillägg; (1976:262) om statskommunala bo stadsbidrag

eller förordningen
(1977:392) om statskommunala bostadsbidrag
till vissa folkpensionärer
m. fl. ;la

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid
yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 21 §

16. Förmän av fri grupplivförsäkring,
avtalsgruppsjukförsäkring och
trygghetsförsäkring vid arbetsskada
enligt grunder som fastställts i avtal
mellan Lantbrukarnas riksförbund
och försäkringsanstalt och som godkänts
av statens jordbruksnämnd utgör
inte skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet.

till 22 §

62. Avdrag för värdeminskning av tillgång som avses i punkterna 3-5
åtnjutes endast av skattskyldig ägare av tillgången, om ej annat följer av andra
och tredje styckena.

la Prop 1978/79:50 bilaga 2.

2 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1978/79:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har arrendator eller annan nyttjanderättshavare haft kostnad för ny-, tilleller
ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring av fastighet, som
han innehaft med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad
som utförts, får nyttjanderättshavaren åtnjuta avdrag enligt avskrivningsplan
med 10 procent av hela anskaffningskostnaden för täckdike och med 5
procent av hela anskaffningskostnaden för annan tillgång än som avses i
tredje stycket. Dessutom äger nyttjanderättshavaren rätt till avdrag enligt
punkt 3 nionde stycket i enlighet med vad där föreskrives.

Har arrendator eller annan nyttjanderättshavare haft kostnad för anskaffande
av tillgång, som enligt punkt 3 tredje stycket eller punkt 4 tredje stycket
ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnad eller markanläggning, eller av
maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som han
innehar med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som
anskaffats, får nyttjanderättshavaren åtnjuta avdrag enligt bestämmelserna i
punkt 5.

För det beskattningsår då nyttjan- Har nyttjanderättshavaren erhållit

derätten upphör får nyttjanderätts- ersättning av jordägaren för vad som

havaren göra avdrag för den del av anskaffats, får nyttjanderättshavaren

anskaffningskostnaden för vilken han pä en gäng göra avdrag för den del av

icke tidigare åtnjutit avdrag. anskaffningskostnaden för vilken han

icke tidigare åtnjutit avdrag, dock icke
med högre belopp än ersättningen. För
det beskattningsår då nyttjanderätten
upphör får nyttjanderättshavaren
göra avdrag för vad som återstår
oavskrivet av anskaffningskostnaden.

till 50 §

l.3 Den skattskyldiges skatteförmåga bedömes med hänsyn, å ena sidan,
till hans inkomst och förmögenhet samt, å andra sidan, till vad han kan anses
hava behövt till nödigt underhåll för sig själv och för make och oförsörjda
barn (existensminimum). Såvida icke särskilda förhållanden till annat föranleda,
skall existensminimum bedömas med hänsyn till förhållandena under
hela beskattningsåret. Särskilda förhållanden varom nyss sagts få anses
föreligga t. ex. i det fall att en skattskyldig under året börjat i förvärvsarbete
eller upphört med sådant arbete, i följd varav inkomsten utslagen på hela året
understigit existensminimibeloppet; i sådana fall bör existensminimum
bedömas med hänsyn till den tid inkomsten åtnjutits.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare

3 Senaste lydelse 1977:41.

SkU 1978/79:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föreskrifter om bestämmande av existensminimum enligt de grunder som
anges i det följande.

Existensminimum i det särskilda fallet bestäms med ledning av normalbelopp
för existensminimum. Normalbeloppen utgöra för ensamstående
skattskyldig nittiofem (95) procent, för sammanlevande makar etthundrasextiofem
(165) procent och för varje barn fyrtio (40) procent av basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för december månad året före det
kalenderår som föregår taxeringsåret. Normalbeloppen skola anses innefatta
alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt
och lägges till normalbeloppen.

Normalbeloppen för existensminimum äro i första hand avsedda för
skattskyldiga, vilkas inkomst huvudsakligen härflutit av förvärvskällan

tjänst.

Vid bestämning av avdrag för
nedsatt skatteförmåga vid existensminimum
skall såsom inkomst av
tjänst upptagas den skattskyldiges
bruttointäkter - inklusive de biinkomster
den skattskyldige må
hava åtnjutit - i förekommande fall
minskade med sådana nödiga utgifter
för inkomstens förvärvande, för
vilka den skattskyldige vid taxering
äger åtnjuta avdrag, t. ex. avgifter,
som den skattskyldige erlagt för
sådan pensionsförsäkring eller sjukeller
olycksfallsförsäkring, som tagits
i samband med tjänst, eller
avgifter, som den skattskyldige i
samband med tjänsten erlagt för
egen eller efterlevandes pensionering
annorledes än genom försäkring,
eller kostnader för resor till och från
arbetet. Utgöres inkomsten av livränta,
varom i 32 § 2 mom. förmäles,
skall livräntan inräknas i inkomsten
med oreducerat belopp. Även sådan
livränta till följd av personskada som
icke är av skattepliktig natur skall
inräknas i inkomsten. Barnbidrag
medräknas icke i inkomsten.

SkU 1978/79:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

syn vidare tagas till om den skattskyldige
uppburit skattefri ersättning pä
grund av kollektiv sjukförsäkring.
Barnbidrag medräknas icke i inkomsten.

Fråga om avdrag i andra fall för nedsatt skatteförmåga vid existensminimum
får bedömas med särskilt beaktande av att en riktig uppskattning
verkställes av inkomstförhållandena, speciellt med hänsyn till den omfattning,
vari naturaförmåner må hava åtnjutits, och dessa förmåners värde.

Har den skattskyldige haft lägre levnadskostnader än normalt skall den
skattskyldiges existensminimum anses hava i motsvarande mån understigit
normalbeloppet, t. ex. om en ogift skattskyldig haft gemensamt hushåll med
anhöriga eller andra eller om en skattskyldig åtnjutit särskild förmån i form av
billiga livsförnödenheter eller andra liknande förmåner. I regel torde
anledning överhuvud icke föreligga att bevilja avdrag för nedsatt skatteförmåga
vid existensminimum åt s. k. hemmasöner eller hemmadöttrar. Icke
heller må avdrag medgivas, om den skattskyldige ägt tillgångar; dock att
härvid bortses från sedvanliga husgeråd, möbler och kläder, arbetsredskap,
mindre bostadsfastighet av enklaste beskaffenhet osv. Å andra sidan må
existensminimum beräknas hava överstigit normalbeloppet, om den skattskyldige
haft utgifter för underhåll av make och barn, med vilka han icke levt
tillsammans under beskattningsåret. Existensminimum för den skattskyldige
må jämväl i annat fall bestämmas högre än normalbeloppet, om särskilda
skäl därtill föranleda.

Har den skattskyldige under beskattningsåret enligt beslut av den lokala
skattemyndigheten åtnjutit befrielse från eller nedsättning av den preliminära
skatten på grund av nedsatt skatteförmåga vid existensminimum, bör
vid prövning av frågan om avdrag vid taxeringen för nedsatt skatteförmåga
avvikelse icke ske från det av förstnämnda myndighet fastställda existensminimibeloppet,
såvida icke nya omständigheter framkommit; såsom
exempel å dylika omständigheter må nämnas att den skattskyldige äger
tillgångar, varom den lokala skattemyndigheten saknat kännedom, eller att
den skattskyldiges ekonomiska ställning påtagligt förbättrats efter den lokala
skattemyndighetens beslut.

Har den skattskyldige icke haft högre inkomst än det för honom beräknade
existensminimibeloppet och har detta befunnits bero av förhållande, varom i
50 § 2 mom. tredje stycket förmäles, bör avdrag för nedsatt skatteförmåga
medgivas med så stort belopp, att den skattskyldige icke påföres beskattningsbar
inkomst. Har den skattskyldige rätt att åtnjuta skattereduktion
enligt 2 § 4 eller 5 mom. uppbördslagen (1953:272), skall avdrag för nedsatt
skatteförmåga beräknas med beaktande härav.

Är inkomsten högre än nyss sagts men icke så stor, att inkomsten minskad

SkU 1978/79:21

med skatten därå uppgår till existensminimum, bör avdrag för nedsatt
skatteförmåga beviljas med så stort belopp, att större skatt icke kommer att
uttagas än att inkomsten, minskad med skatten, uppgår till beloppet av
existensminimum.

Nedsatt arbetsförmåga skall anses föreligga jämväl i det fall att den
skattskyldige på grund av arbetsskygghet eller missanpassning eller eljest av
psykiska skäl har svårt att förvärva normal arbetsinkomst.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1. De nya bestämmelserna i 19 § om ersättning på grund av
ansvarighetsförsäkring och om statskommunala bostadsbidrag till vissa
folkpensionärer m. fl. samt punkt 16 av anvisningarna till 21 § tillämpas
första gången vid 1979 års taxering. Övriga bestämmelser i 19 § äger
tillämpning redan vid 1978 års taxering, dock att äldre lydelse av 19 § alltjämt
skall tillämpas i fråga om bostadstillägg som har utgått enligt de regler som
gällde intill den 1 januari 1977.

2. De nya bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 22 § och punkt 1
av anvisningarna till 50 § tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

3. De nya bestämmelserna i punkt 16 av anvisningarna till 21 § äger
tillämpning även beträffande skattskyldig, som enligt lagen (1972:742) om
ikraftträdande av lagen (1972:741) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) alltjämt redovisar inkomst av jordbruksfastighet enligt kontantmässiga
grunder. Därvid skall punkten 1 ovan äga motsvarande tillämpning.

SkU 1978/79:21

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 3 § 2 mom. lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

2 moni.2 I fråga om inkomst av jordbruksfastighet skola lagens bestämmelser
gälla endast följande intäkter, nämligen:

1) intäkt genom ersättning för skada å växande skog på grund av brand
eller annan därmed jämförlig av den skattskyldiges åtgöranden oberoende
anledning samt intäkt genom avyttring av skog och skogsprodukter, om
avverkningen framtvingats av brand, stormfällning, torka, insektsskador
eller dylikt eller av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning,
allt under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å
skogskonto;

2) intäkt i form av engångsersätt- 2) intäkt i form av engångsersättning
vid upplåtelse eller upphörande ning vid upplåtelse eller upphörande

av nyttjanderätt eller servitutsrätt av nyttjanderätt eller servitutsrätt

och vid överlåtelse av nyttjande- och vid överlåtelse av nyttjanderätt,

rätt; intäkt i form av ersättning som utgår

vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken
samt intäkt för jordägare avseende
värde av förbättring som nyttjanderättshavare
bekostat;

3) intäkt, som uppkommit genom att egendom tagits i anspråk genom
expropriation eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under sådana
förhållanden att dylik tvångsförsäljning måste anses vara för handen, under
förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto
eller för avsättning till särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier
och lagertillgångar;

4) intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomstbortfall
till följd av skador och intrång å fastigheten, som föranletts av
industriell eller därmed jämförlig verksamhet;

5) intäkt vid avyttring av djur i samband med upphörande av djurskötsel; 6)

intäkt vid avyttring i samband med upphörande av jordbruksdrift av för
stadigvarande bruk i jordbruksfastigheten avsedda maskiner eller andra

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste lydelse 1976:346.

SkU 1978/79:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag äro att
hänföra till byggnad, ävensom av varor och produkter i jordbruksfastigheten;
samt

7) intäkt, som uppkommit därigenom att avsättning till särskilda investeringsfonder
för förlorade inventarier och lagertillgångar återförts till beskattning
under sådana förhållanden att, därest det återförda beloppet i stället
utgjort köpeskilling förde förlorade tillgångarna, köpeskillingen enligt 5)eller

6) ovan skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst, dock att ränta som
tillägges det återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången i fråga om 1978 års taxering.

SkU 1978/79:21

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:323) om ikraftträdande av lagen
(1973:322) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973:323) om ikraftträdande av lagen
(1973:322) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m. m. skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Har vid den taxering till kommunal inkomstskatt eller till statlig inkomstskatt
som skett år 1973 eller tidigare år skattskyldigs inkomst av rörelse
beräknats på annat sätt än enligt bokföringsmässiga grunder, gäller 3 § denna
lag.

Inkomst av rörelse skall anses ha beräknats på annat sätt än enligt
bokföringsmässiga grunder, i den mån hänsyn icke tagits till in- och utgående
lager, fordringar eller skulder, och underlåtenheten i detta avseende kan
antagas vara hänförlig till sedvänja inom näringsgren, särskild ovana vid
bokföringsmässig redovisning eller annan liknande omständighet.

Har inkomsten av rörelse vid Har inkomsten av rörelse vid

taxering som skett efter är 1973 men taxering som skett senast år 1978

senast år 1978 beräknats på annat beräknats på annat sätt än enligt

sätt än enligt bokföringsmässiga bokföringsmässiga grunder och avgrunder
och avser inkomsten ren- ser inkomsten renskötselrörelse,

skötselrörelse, äger den som övergår äger den som övergår till bokförings till

bokföringsmässig redovisning mässig redovisning tillämpa bestäm tillämpa

bestämmelserna i 3 a §. melserna i 3 a §.

Skattskyldig, som vid övergången redan beräknar inkomst av renskötselrörelse
enligt bokföringsmässiga grunder, skall upptaga ingående lager,
fordringar och skulder med ledning av närmast föregående balansräkning.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1976:925.

SkU 1978/79:21

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 2 § lagen (1968:430)
om mervärdeskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Anvisningar

till 2 §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l.2 Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse
enligt kommunalskattelagen (1928:370). Som yrkesmässig verksamhet
räknas även realisation av levande och döda inventarier i jordbruksfastighet,
även om intäkten därav icke är skattepliktig enligt kommunalskattelagen.
Som yrkesmässig räknas även annan verksamhet i vilken varor eller tjänster
omsättes under rörelseliknande former.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande varor i
verksamhet som icke medför skattskyldighet anses som yrkesmässig endast
om den sker under butiksmässiga former. Utan hinder härav anses alltid som
yrkesmässig försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i
samband med skadereglering, finansieringsföretags omsättning av vara som
enligt köpeavtal återtagits av företaget samt omsättning av fartyg eller
luftfartyg som utgör anläggningstillgång och varit undantaget från skatteplikt
vid förvärvet eller införseln.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför
skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet
även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller
infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst
eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller
icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person,
icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av en av
länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt
av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen
av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i
övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt
denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för skattens
betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt
hos representanten.

1 Lagen omtryckt 1969:237.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2 Senaste lydelse 1974:885.

SkU 1978/79:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande
tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i
bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående
mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som
avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt
verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten,
när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig till den
del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig verksamhet anses alltid
statens järnvägars befordran av varor, postverkets befordran av varor i
diligensrörelsen samt postverkets befordran av postpaket och gruppkorsband.
Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kommuns omsättning
av vara som avses i 8 § 4, transport i samband med renhållning eller
omhändertagande och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksamhet,
som avser eget behov och som ej enligt andra eller tredje stycket är att
anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby
utför enligt rennäringslagen
(1971:437) för samebyns räkning anses
ej som yrkesmässig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. De nya bestämmelserna
tillämpas på tillhandahållande som sker efter ikraftträdandet.

SkU 1978/79:21

Motionen

Med anledning av propositionen har bl. a. väckts motionen

1978/79:160 av Erik Wärnberg m. fl. (s)vari bl. a. hemställs (yrkandet 2) att
riksdagen beslutar att jordbrukares förmåner av det nya socialförsäkringsskyddet
endast blir skattefria i den mån försäkringen inte är förmånligare än
den kollektiva grupplivförsäkringen för statliga befattningshavare.

Övriga motionsyrkanden som framställts med anledning av propositionen
kommer - liksom propositionen i motsvarande delar - att behandlas under år
1979.

Utskottet

På arbetsmarknaden gäller numera i allmänhet vissa kollektiva försäkringar,
som arbetsgivaren bekostar till förmån för de anställda, i form av
gruppsjukförsäkring, grupplivförsäkring och ansvarighetsförsäkring mot
skador i samband med arbetet. För de ersättningar som kan utgå enligt dessa
försäkringar gäller vissa begränsningar. Med denna förutsättning har beskattningsreglerna
utformats så, att arbetstagarna inte beskattas för förmånen av
avgiftsfri försäkring och att de försäkringsbelopp som utfaller i allmänhet är
skattefria. Beträffande ansvarighetsförsäkringen gäller att utfallande försäkringsbelopp
är skattefria endast till den del som avser ersättning för de första
30 dagarna av den tid som den anställde på grund av den inträffade skadan
inte kan arbeta. Skattefriheten under denna period är också beloppsmässigt
begränsad till 30 kr. för den första dagen och 6 kr. per dag för de följande 29
dagarna.

1 propositionen 1978/79:44 föreslås bl. a. att beskattningsfrågorna beträffande
ett nyligen genomfört kollektivt försäkringsskydd för lantbrukare
regleras så att skattekonsekvenserna blir desamma som för de kollektiva
försäkringarna på arbetsmarknaden i övrigt.

Det nya försäkringsskyddet grundar sig på ett avtal mellan Lantbrukarnas
riksförbund och vissa försäkringsbolag. Avtalet omfattar grupplivförsäkring,
gruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada för lantbrukare.
Skyddet kompletterar det skydd som tillhandahålls genom lagen (1962:381)
om allmän försäkring, AFL, och lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
LAF.

Även yrkandet 2 i motionen 1978/79:160 innebär att jordbrukares
förmåner på grund av det nya socialförsäkringsskyddet skall behandlas på
samma sätt som motsvarande förmåner för anställda men att reglerna även i
formellt hänseende får samma innehåll.

Utskottet instämmer i syftet med motionen, som för övrigt överensstämmer
med propositionens. Förmånen av fri försäkring bör alltså - i likhet
med vad som gäller för den anställde - behandlas som en icke skattepliktig

SkU 1978/79:21

förmån, under förutsättning att försäkringsersättningarna inte utgår enligt
förmånligare grunder eller med högre belopp för lantbrukare än för anställda.
Utfallande försäkringsbelopp bör också i allmänhet undantas från beskattning
i enlighet med förslaget i propositionen. När det gäller trygghetsförsäkringen
bör emellertid reglerna rent lagtekniskt konstrueras något olika för de
båda kategorierna. Detta sammanhänger med att trygghetsförsäkringen i de
båda fallen inte vilar på helt identiska grunder. Medan trygghetsförsäkringen
för den anställde i princip gäller arbetsgivarens ansvar för skador som
åsamkats arbetstagaren, torde trygghetsförsäkringen för lantbrukaren mer ha
karaktär av försäkring mot olycksfall för vilka lantbrukaren själv ansvarar.
Denna skillnad, som från praktisk synpunkt torde sakna betydelse, gör
emellertid - såvitt utskottet f. n. kan bedöma - att reglerna bör anknytas
direkt till det avtal som nu träffats för lantbrukarnas del och att beskattningsreglerna
bör få en annan placering än som föreslås i propositionen. Utskottets
förslag på denna punkt framgår av utskottets hemställan beträffande 19 § och
punkt 16 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370) och
innebär att yrkandet 2 i motionen i möjligaste mån är tillgodosett.

Propositionen innehåller vidare förslag till ändringar av beskattningen av
ersättning som utbetalas till arrendator respektive jordägare inom ramen för
ett nyttjanderättsavtal. Sålunda föreslås att arrendator skall få tillgodogöra sig
avdrag för oavskrivna aktiverade kostnader, när han under löpande arrendetid
beskattas för ersättning som han erhåller av jordägaren för tillgång som
han bekostat själv. Dessutom föreslås att reglerna om särskild skatteberäkning
skall kunna tillämpas både beträffande intäkt som arrendator uppbär i
samband med förlängning av nyttjanderättsavtal och i fråga om intäkt för
vilken jordägare vid avtalets upphörande beskattas på grund av arrendators
förbättri ngsarbeten.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionen i denna del.

Vidare föreslås i propositionen att ren näringsidkare som gått över till
bokföringsmässig redovisning före 1975 års taxering skall få möjlighet att
justera ingångsvärdet för stamdjur enligt föreskrifter som motsvarar dem
som riksskatteverket har fastställt för övergång till bokföringsmässig redovisning
vid taxeringarna 1975-1977.

Enligt gällande bestämmelser skall den som bedriver renskötselrörelse
övergå till beräkning av inkomst av rörelsen enligt bokföringsmässiga
principer senast vid taxeringen 1979. I vissa fall får övergången dock ske
senast vid taxeringen 1980. Har den skattskyldige under minst fem år före
övergången haft stamdjur i förvärvskällan får han enligt gällande lagstiftning
beräkna ingångsvärdet av antalet stamdjur vid övergången på grundval av
genomsnittspriser som fastställts av riksskatteverket för beskattningsåret
före övergången. Enligt riksskatteverkets föreskrifter i ämnet (RSV Dt
1977:11) får sådant särskilt ingångsvärde tas upp även för den som har
övergått till bokföringsmässig redovisning vid någon av taxeringarna

SkU 1978/79:21

1975-1977.1 dessa fall får räkenskaperna för 1978 justeras om vid övergången
ingångsvärde inte beräknats för stamdjur eller beräknats med lägre belopp än
som följer av riksskatteverkets föreskrifter.

Enligt propositionen skall motsvarande regler gälla för den som gått över
till bokföringsmässig redovisning tidigare än vid 1975 års taxering.

Utskottet biträder förslaget. Samtidigt vill utskottet framhålla att reglerna
givetvis förutsätter att tillfredsställande utredning förebringas om antalet
stamdjur vid tidpunkten för övergången till bokföringsmässig redovisning
och om de då aktuella värdena för djuren.

Utskottet har inte heller något att erinra mot den ändring som föreslås
beträffande mervärdeskatten och som innebär att arbete som medlem i
sameby utför för byns räkning inte skall anses som yrkesmässigt.

I övrigt har utskottet inte något att erinra mot de nu aktuella förslagen i
propositionen 1978/79:44.

De i propositionen 1978/79:50 föreslagna ändringarna i 19 § KL, som är av
redaktionell karaktär och som tillstyrks av utskottet, har inarbetats i det av
utskottet framlagda förslaget till ändring av samma lagrum.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:160 yrkandet 2, med
anledning av propositionen 1978/79:44 i nu ifrågavarande delar
och vad utskottet i betänkandet anfört samt med bifall till
propositionen 1978/79:50 bilaga 2 i nu ifrågavarande delar antar
här ovan på s. 3-16 angivna förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623);

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar att 19 §, punkten 16 av anvisningarna till 21 § och
punkten 1 av ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

R ege ringens förslag

Utskottets förslag

19 §

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som skattepliktig natur:

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring
enligt grunder
som fastställts i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer
eller enligt avtal som träffats
mellan Lantbrukarnas riksförbund
och försäkringsanstalt samt godkänts
av statens jordbruksnämnd, i båda

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring
enligt grunder
som fastställts i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer
till den del ersättningen
utgår under de första trettio dagarna
av den tid den skadade är arbetsoförmögen
och beräknas så att ersätt -

SkU 1978/79:21

Regeringens förslag

fallen till den del ersättningen utgår
under de första trettio dagarna av
den tid den skadade är arbetsoförmögen
och beräknas så att ersättningen
uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga
dagar till högst 6 kronor för dag;
belopp, som

Utskottets förslag

ningen uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga
dagar till högst 6 kronor för dag;

av motorsåg
Beträffande vissa försäkringsbelopp
som utgår till lantbrukare m. fl. gäller
särskilda bestämmelser i punkt 16 av
anvisningarna till 21 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 21 §

16. Förmån av fri grupplivförsäkring,
avtalsgruppsjukförsäkring och
trygghetsförsäkring vid arbetsskada
enligt grunder som fastställts i avtal
mellan Lantbrukarnas riksförbund
och försäkringsanstalt och som godkänts
av statens jordbruksnämnd
utgör inte skattepliktig intäkt av
jordbruksfastighet.

16. Förmån av sådan fri grupplivförsäkring,
avtalsgruppsjukförsäkring
och trygghetsförsäkring vid
arbetsskada som fastställts enligt
grunderna i ett år 1978 träffat avtal
mellan Lantbrukarnas riksförbund
och vederbörande försäkringsanstalt
utgör inte skattepliktig intäkt. Av
19 § framgår att ej heller ersättning
som - i annan form än pension eller
livränta - utgår på grund av sådan
livförsäkring eller sjukförsäkring räknas
som skattepliktig intäkt. Ersättning
enligt sådan trygghetsförsäkring
som nyss nämnts utgör dock skattepliktig
intäkt av jordbruksfastighet
utom till den de! ersättningen utgår
under de första trettio dagarna av den
tid den skadade är arbetsoförmögen
och inte överstiger för insjuknandedagen
30 kronor och för övriga tjugonio
dagar 6 kronor för dag.

SkU 1978/79:21

Regeringens förslag Utskottets förslag

Ikraftträdandebestämmelser

1. De nya bestämmelserna i 19 §
om ersättning pä grund av ansvarighetsförsäkring
och om statskommunala
bostadsbidrag till vissa
folkpensionärer m. fl. samt punkt 16
av anvisningarna till 21 § tillämpas
forsta gången vid 1979 års taxering.
Övriga bestämmelser i 19 § äger
tillämpning redan vid 1978 års
taxering, dock att äldre lydelse av
19 § alltjämt skall tillämpas i fråga
om bostadstillägg som har utgått
enligt de regler som gällde intill den 1
januari 1977.

1. De nya bestämmelserna i 19 §
om statskommunala bostadsbidrag
till vissa folkpensionärer m. fl. och
om vissa försäkringsbelopp till lantbrukare
samt punkt 16 av anvisningarna
till 21 § tillämpas första gången
vid 1979 års taxering. Övriga bestämmelser
i 19 § äger tillämpning redan
vid 1978 års taxering, dock att äldre
lydelse av 19 § alltjämt skall tillämpas
i fråga om bostadstillägg som har
utgått enligt de regler som gällde
intill den 1 januari 1977.

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst;

4. lag om ändring i lagen (1973:323) om ikraftträdande av lagen
(1973:322) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
m. m.;

5. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Stockholm den 5 december 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson
(s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein* (s), Olle Westberg i Hofors (s), Johan
Olsson (c), Holger Bergqvist (fp), Margit Odelsparr* (c), Bo Lundgren (m), Bo
Forslund* (s) och Eric Marcusson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB