Skatteutskottets betänkande

SkU 1978/79:19

1978/79:19

med anledning av dels propositionen 1978/79: 50 om inriktningen
av den ekonomiska politiken, m. m. såvitt avser budgetdepartementets
arbetsområde (bilaga 2) jämte motioner, dels propositionen
1978/79: 56 om ändring i sjömansbeskattningen, m. m., i viss del

Propositionerna

I propositionen 1978/79: 50 bilaga 2 hemställs att riksdagen antar vid
propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

5. lag om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt,

6. lag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning,

7. lag om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten,

8. lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd,

9. lag om ändring i förordningen (1947: 174) om investeringsfonder,

10. lag om ändring i lagen (1955: 256) om investeringsfonder för
konjunkturutj ämning,

11. lag om ändring i förordningen (1967: 94) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) behandlas
i vad avser ändring i 19 § i betänkandet SkU 1978/79: 21.

I propositionen redovisas huvuddragen i den ekonomiska utvecklingen
fram t. o. m. år 1978 samt ges prognoser för år 1979. Mot denna bakgrund
framläggs förslag om inriktningen av den ekonomiska politiken
och om utformningen av erforderliga ekonomisk-politiska åtgärder.

För att öka kapacitetsutnyttjandet och sysselsättningen föreslås en
förstärkning av hushållens köpkraft med sammanlagt ca 2,5 miljarder
kr. Förslaget tillförsäkrar hushållen en ökning av realinkomsten från
1978 till 1979 med 2,5 %.

I fråga om beskattningen av fysiska personer föreslås att den statliga
inkomstskatten sänks för 1979 års inkomster. Skattesänkningen tar
främst sikte på att mildra marginalskatteeffekterna för de stora grupperna
av heltidsarbetande. Beträffande den särskilda skattereduktionen
om f. n. 400 kr. föreslås en årlig uppräkning.

Det extra avdraget för folkpensionärer föreslås också höjt. Vidare
1 Riksdagen 1978/79. 6 sam!. Nr 19

SkU 1978/79:19

föreslås att det särskilda avdraget för underhåll till icke hemmavarande
barn höjs från 2 500 kr. till 3 000 kr. Den provisoriska lagstiftningen om
avdragsrätt för arbetskläder föreslås förlängd i ytterligare tre år.

Avsikten är att de nya reglerna i angivna delar skall träda i kraft den
1 januari 1979 och tillämpas första gången vid 1980 års taxering. Höjningen
av avdraget för underhållsbidrag liksom förlängningen av avdragsrätten
för arbetskläder skall emellertid tillämpas redan vid 1979
års taxering.

På företagsbeskattningsområdet föreslås att giltighetstiden för det
25-procentiga särskilda investeringsavdraget och det 10-procentiga statliga
investeringsbidraget för maskininvesteringar förlängs från utgången
av år 1978 till utgången av år 1979. Dessutom föreslås att ett nytt 10-procentigt investeringsavdrag införs för byggnadsinvesteringar som
igångsätts under tiden den 1 oktober 1978—den 30 september 1979.
Propositionen innehåller också förslag till vissa ändringar i lagen (1955:
256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning och till förbättringar
av det s. k. Annell-avdraget för nyemissioner efter utgången av år
1978.

Även i propositionen 1978/79: 56 hemställs att riksdagen antar vid
propositionen fogade förslag till ändringar i kommunalskattelagen (1928:
370) och uppbördslagen (1953: 272). Propositionen behandlas i denna
del i detta betänkande och i övrigt i betänkandet SkU 1978/79: 20. De
nu aktuella förslagen innehåller vissa tekniskt betonade ändringar i sjömäns
beskattning av annan inkomst än inkomst ombord.

Författningsförslagen

De i propositionen 1978/79: 50 bilaga 2 angivna författningsförslagen
har i det följande kompletterats med de i propositionen 1978/79: 56
föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen (1928: 370) och uppbördslagen
(1953: 272). Med de ändringar som föranleds härav och av
att den föreslagna ändringen i 19 § kommunalskattelagen behandlas i
annat sammanhang får författningsförslagen följande lydelse.

SkU 1978/79:19

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse
10 §

1 m o m.2 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 3 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt;

2 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger

3 men icke 5 basenheter	grundbeloppet för 3 basenheter och 4 /	£ av återstoden
5	” ” 6	99 99 99	” 8	/ 99 99 o
6	»» »9 y 99	" 6	” 13 5	/ 99 99 O
7	99 99 g 99	99 99 ^ 99	” 16	o ” ”
8	99 99 Q 99	99 99 g 99	" 21	f 99 99
9	” ” 10	99 99 Q 99	" 27	/ »♦ 99 o
10	” ”11	” 10	" 31	O ” ”
11	” ” 12	99 ”11 ”	„ 34 o	/ >» 99 o
12	” ” 13	99 99 Y2 ”	” 35	/ J» J* o
13	>’ >» 14	” 13	” 40 5	/ »» ?» o
14	” ” 16	,4	” 45	/ 99 99 o
16	” ” 20	” 16	” 49	/ 9» »» o
20	” ” 30	” 20	” 53 ?	/ 99 »*
30 basenheter	” 30	” 58;	/ 99 99 o *■

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss
familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse
10 §

1 m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770.

2 Senaste lydelse 1977: 1070.

SkU 1978/79:19

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 3 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt;

2 procent av den beskattningsbara inkomsten ;
när beskattningsbar inkomst överstiger

3	men icke 5 basenheter	grundbeloppet för 3 basenheter	och 4
5	” ” 6	” 5	” 8
6	55 55 >"J 55	” 6	” 13
7	»5 5» g 5»	55 55 "J 55	” 16
8	5» 55 ^ 55	” 8	” 19
9	” ” 10	»5 »» £	” 24
10	5» 55 \| \| 55	” 10	” 28
11	55 55 \|2 *»	55 ”11 ”	” 31
12	” ” 13	” 12 ”	” 33
13	» ” ]4 ”	55 55 13 55	” 40
14	” ” 16	55 55 \|4 55	” 45
16	” ” 20	” 16	» 49
20	” ” 30	” 20	” 53
30	basenheter	” 30	” 58

% av återstoden

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första
gången i fråga om 1980 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 46 § 2 morn., 48 § 3 morn.,1 punkt 5 av anvisningarna
till 33 § samt punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

2 morn.2 I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt
under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i
den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna
till 41 b §;

1 Prop. 1978/79: 56.

2 Senaste lydelse 1978: 187.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar
av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande
fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring,
till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna
till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring
samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen
avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och
som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen om allmän försäkring; 4)

för belopp som den skattskyl- 4) för belopp som den skattskyldige
enligt vid självdeklarationen dige enligt vid självdeklarationen

fogat intyg eller annat skriftligt fogat intyg eller annat skriftligt

bevis utgivit under beskattnings- bevis under beskattningsåret utgi året

för underhåll av icke hemma- vit för eller tillgodoräknats som

varande barn om barnet är under underhåll av icke hemmavarande

18 år eller, såvitt gäller underhåll barn intill dess barnet fyllt 18 år

på grund av dom, oavsett barnets eller intill dess det fyllt 21 år om

ålder, dock högst med 2 500 kro- det genomgår grundskola, gymnanor
för varje barn; sieskola eller därmed jämförlig

grundutbildning, dock högst med
3 000 kronor för varje barn;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges
av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs,
åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke
tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i
riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det
belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3)
här ovan, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor;
dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt
tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt
må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med
högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret
varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild)
och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) får ej överstiga första stycket 6) får ej överstiga

den skattskyldiges A-inkomst för den skattskyldiges A-inkomst för

antingen beskattningsåret eller året antingen beskattningsåret eller året

närmast dessförinnan och beräknas närmast dessförinnan och beräknas

med hänsyn till storleken av sådan med hänsyn till storleken av sådan

inkomst. I fråga om sådan A-in- inkomst. I fråga om sådan A-in komst

som hänför sig till jord- komst som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller bruksfastighet eller rörelse eller

som hänför sig till anställning, om som hänför sig till anställning, om

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

den skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och icke är
anställd i aktiebolag eller ekonomisk
förening vari han har sådant
bestämmande inflytande som avses
i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna
till 29 §, får avdraget
uppgå till sammanlagt högst 35
procent av inkomsten till den del
den icke överstiger tjugo gånger
det basbelopp som enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året
närmast före taxeringsåret samt
högst 25 procent av den del av inkomsten
som överstiger tjugo men
icke trettio gånger nämnda basbelopp.
I fråga om övrig A-inkomst
får avdraget uppgå till högst 10
procent av inkomsten till den del
den tillsammans med A-inkomst
enligt föregående mening icke
överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp. I stället för vad som
angivits i andra och tredje meningarna
av detta stycke får avdraget
beräknas till högst ett belopp motsvarande
angivet basbelopp jämte
30 procent av inkomst som hänför
sig till jordbruksfastighet eller rörelse
intill en sammanlagd A-inkomst
motsvarande tre gånger
samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst
som skall upptagas till beskattning
under beskattningsåret
eller på inkomst året närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses
inkomst som enligt 9 § 3 mom.
andra stycket lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt är att anse
som A-inkomst.

Föreslagen lydelse

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre

Prop. 1978/79: 56.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid
skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som
är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar
pensionsrätt i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat
som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt sorn
föreskrivits i föregående stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas
för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den
skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som drivit
jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3
mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse
som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det
antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller
rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets
storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra
möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget
får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar
tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring
bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan
upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret
redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig
förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av
överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som
avses i detta stycke får talan ej föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har
avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna
i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock
icke åtnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda
år överstiger vad som angives i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift
som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden
mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som
äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna
paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas
i hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats
åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade
inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf
som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat
avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast
vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades.
Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

48 §

3 m o m.4 Skattskyldig fysisk 3 m o m.5 Skattskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt person, som varit här i riket bosatt

4 Senaste lydelse 1974: 769.

s Prop. 1978/79: 56.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

endast under en del av beskattningsåret,
äger i hemortskommunen
åtnjuta kommunalt grundavdrag
som för varje kalendermånad
eller del därav, varunder han varit
här i riket bosatt, utgör en tolftedel
av 4 500 kronor. Det avdragsbelopp,
som sålunda erhålles, avrundas
uppåt till helt tiotal kronor.

Föreslagen lydelse

endast under en del av beskattningsåret,
äger i hemortskommunen
åtnjuta kommunalt grundavdrag
som för varje kalendermånad
eller del därav, varunder han varit
här i riket bosatt, utgör en tolftedel
av 4 500 kronor. Härvid gäller
bestämmelserna i 2 mom. andra
stycket. Det avdragsbelopp, som
sålunda erhålles, avrundas uppåt
till helt tiotal kronor.

Anvisningar

till 33 §

5.® Vid 1976—1978 års taxe- 5. Vid 1979—1981 års taxeringar
ringar gäller följande. gäller följande.

Avdrag medgives skattskyldig för kostnader för skyddsutrustning och
skyddskläder som har varit nödvändiga för arbetets fullgörande. Med
skyddsutrustning avses bland annat hjälm, skyddsglasögon, hörselskydd
och skodon med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder, som
har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen, mekaniska skador
eller mot väta, värme eller kyla som i huvudsak har andra orsaker än
klimatförhållandena.

Skattskyldig som på grund av sitt arbete har haft icke oväsentliga
kostnader utöver det normala för andra arbetskläder än sådana som avses
i andra stycket är i anledning härav berättigad till avdrag med 300
kronor för år räknat. Avdrag medgives endast om de ökade kostnaderna
beror på att arbetskläderna på grund av arbetets beskaffenhet utsättes
för starkt slitage, kraftig nedsmutsning eller annars förbrukas osedvanligt
snabbt.

Riksskatteverket fastställer årligen förteckning över yrkesgrupper som
kan anses ha kostnader enligt tredje stycket.

till 50 §

2.7 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig
del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas
icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension
under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av
att folkpensionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att
medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta
fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort
en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas
även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott
föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare
föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand be- Avdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken stämmas med hänsyn till storleken

6 Senaste lydelse 1975: 332.

7 Senaste lydelse 1977:1073.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst icke visst högsta
belopp, skall avdraget beräknas
till vad som behövs för att den
skattskyldige icke skall påföras
statligt beskattningsbar inkomst.
Detta högsta inkomstbelopp motsvarar
taxerad inkomst för skattskyldig,
som under beskattningsåret
icke haft annan inkomst än ålderspension
enligt 6 kap. 2 § första
stycket lagen (1962: 381) om
allmän försäkring och därutöver
skattepliktiga intäkter av tjänst
om sammanlagt 3 300 kronor samt
åtnjutit avdrag endast med 100
kronor enligt 33 § 2 mom. första
stycket. För gift skattskyldig, som
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension, beräknas det
högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt
från en pension utgörande
77,5 procent av basbeloppet.
För övriga skattskyldiga beräknas
det med utgångspunkt från
en pension utgörande 95 procent
av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift
skattskyldig under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension
med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension,
och under återstoden av året
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
saknar folkpension.

Föreslagen lydelse

av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst icke visst högsta
belopp, skall avdraget beräknas
till vad som behövs för att den
skattskyldige icke skall påföras
statligt beskattningsbar inkomst.
Detta högsta inkomstbelopp motsvarar
taxerad inkomst för skattskyldig,
som under beskattningsåret
icke haft annan inkomst än
ålderspension enligt 6 kap. 2 §
första stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring och därutöver
skattepliktiga intäkter av
tjänst om sammanlagt 3 600 kronor
samt åtnjutit avdrag endast
med 100 kronor enligt 33 § 2
mom. första stycket. För gift
skattskyldig, som uppburit folkpension
med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension,
beräknas det högsta inkomstbeloppet
med utgångspunkt
från en pension utgörande 77,5
procent av basbeloppet. För övriga
skattskyldiga beräknas det
med utgångspunkt från en pension
utgörande 95 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift skattskyldig
under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension, och under
återstoden av året uppburit folkpension
med belopp som tillkommer
gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet
enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp
motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade
inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger
75 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 125 000 kronor, skall
avdrag icke medgivas. Värdet av sådan fastighet som avses i 24 § 2
mom. denna lag och jordbruksfastighet som i huvudsak användes för
bostadsändamål skall inräknas i förmögenhetsvärdet med skäligt belopp.
Har den skattskyldige eller hans make flera fastigheter av sådant slag
gälla bestämmelserna enbart en fastighet. I första hand avses fastighet

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när
särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna
i 52 § 1 mom. sista stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

2. De nya bestämmelserna i 46 § 2 mom. om det högsta belopp varmed
avdrag medges samt punkt 5 av anvisningarna till 33 § tillämpas
första gången vid 1979 års taxering.

3. De nya bestämmelserna i 46 § 2 mom. utom såvitt avser det högsta
belopp varmed avdrag medges, 48 § 3 mom. samt punkt 2 av anvisningarna
till 50 § tillämpas första gången vid 1980 års taxering. Äldre
bestämmelser i 46 § 2 mom. om rätt till avdrag oavsett barnets ålder
gäller fortfarande i fråga om bidrag som utgår på grund av dom i mål
som har prövats enligt de regler om underhållsskyldighet som gällde
intill den 1 juli 1979.

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen

Härigenom föreskrivs att 22 §
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

3 m o m.2 Skattskyldig, som
uppburit folkpension, är med undantag
som anges i andra stycket
skyldig att utan anmaning avlämna
självdeklaration endast om
hans bruttointäkt av en eller flera
förvärvskällor under året uppgått
till minst 14 600 kronor, eller, om
hans make uppburit folkpension,
till minst 12 600 kronor. Med
folkpension avses folkpension i
form av ålderspension, förtidspension,
änkepension och hustrutilllägg.
Som folkpension räknas icke
barnpension eller vårdbidrag.

Bestämmelserna i första stycket
make är skyldig att utan anmaning
skattskyldige har varit bosatt i riket
om han har skattepliktiga förmöger

(1956: 623)

mom. taxeringslagen (1956: 623)1

Föreslagen lydelse
§

3 mom. Skattskyldig, som
uppburit folkpension, är med undantag
som anges i andra stycket
skyldig att utan anmaning avlämna
självdeklaration endast om
hans bruttointäkt av en eller flera
förvärvskällor under året uppgått
till minst 16 400 kronor, eller, om
hans make uppburit folkpension,
till minst 14 200 kronor. Med
folkpension avses folkpension i
form av ålderspension, förtidspension,
änkepension och hustrutilllägg.
Som folkpension räknas icke
barnpension eller vårdbidrag.

gälla icke om den skattskyldiges
avlämna självdeklaration, om den
endast en del av beskattningsåret,
ihetstillgångar överstigande 75 000

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

2 Senaste lydelse 1977:1074.

SkU 1978/79:19

kronor eller om garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig
inkomst för honom. I fråga om makar gälla bestämmelserna i
1 mom. tredje stycket såvitt avser förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953: 272)1 skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

5 m o m.2 Skattskyldig fysisk
person, som varit bosatt eller stadigvarande
vistats här i riket under
någon del av beskattningsåret åtnjuter
särskild skattereduktion
med 400 kronor.

I fråga om särskild skattereduktion
äga bestämmelserna i 4 mom.
femte och sjätte styckena motsvarande
tillämpning.

Föreslagen lydelse

5 mom. Skattskyldig fysisk
person, som varit bosatt eller stadigvarande
vistats här i riket under
någon del av beskattningsåret åtnjuter
särskild skattereduktion
med det belopp varmed 0,4 basenheter,
enligt lagen (1977: 1071) om
basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
överstiger 1 600 kronor.

I fråga om särskild skattereduktion
äga bestämmelserna i 4 mom.
fjärde, femte och sjätte styckena
motsvarande tillämpning.3

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första
gången i fråga om preliminär skatt för år 1979 samt slutlig och tillkommande
skatt på grund av 1980 års taxering.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 1—3 §§ lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna
lydelse.

1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.

2 Senaste lydelse 1977:1075.

3 Prop. 1978/79: 56.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §la

Fysisk eller juridisk person, som
driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden
den 15 oktober 1975—den 31
december 1978 anskaffar eller tillverkar
maskiner eller andra döda
inventarier avsedda för stadigvarande
bruk i verksamheten, äger
vid taxering till statlig inkomstskatt
åtnjuta särskilt investeringsavdrag
vid inkomstberäkningen för
den förvärvskälla vari verksamheten
ingår.

Fysisk eller juridisk person, som
driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden
den 15 oktober 1975—den 31
december 1979 anskaffar eller tillverkar
maskiner eller andra döda
inventarier avsedda för stadigvarande
bruk i verksamheten, äger
vid taxering till statlig inkomstskatt
åtnjuta särskilt investeringsavdrag
vid inkomstberäkningen
för den förvärvskälla vari verksamheten
ingår.

2 §2

Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av anskaffningskostnaden
för inventarier som anskaffats under den period som anges i 1 §. I
fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen
på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Avdraget utgör dock tjugofem
procent av anskaffningskostnaden
för inventarier som levererats under
perioden den 1 maj 1976—
den 31 december 1979 under förutsättning
att skriftligt avtal om
anskaffningen ej har upprättats
före den 1 maj 1976. I fråga om
inventarier, som näringsidkaren
tillverkar själv, tillämpas sistnämnda
procentsats på den del av
tillverkningskostnaden som nedlagts
under perioden den 1 maj
1976—den 31 december 1979 under
förutsättning att tillverkningen
ej har påbörjats före den 1 maj
1976. Har inventarier levererats
efter den 30 september 1979 åtnjutes
avdrag endast under förutsättning
att skriftligt avtal om leverans
har träffats eller skriftlig
beställning har inkommit till leverantören
senast denna dag.

Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår
under vilket inventarierna har levererats eller kostnaderna för
tillverkningen nedlagts. Avdraget får dock åtnjutas högst med belopp
som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i
förvärvskällan.

la Senaste lydelse 1977:1062.

2 Senaste lydelse 1977: 1062.

Avdraget utgör dock tjugofem
procent av anskaffningskostnaden
för inventarier som levererats under
perioden den 1 maj 1976—den
31 december 1978 under förutsättning
att skriftligt avtal om anskaffningen
ej har upprättats före
den 1 maj 1976. I fråga om inventarier,
som näringsidkaren tillverkar
själv, tillämpas sistnämnda
procentsats på den del av tillverkningskostnaden
som nedlagts under
perioden den 1 maj 1976—den
31 december 1978 under förutsättning
att tillverkningen ej har påbörjats
före den 1 maj 1976. Har
inventarier levererats efter den 30
september 1978 åtnjutes avdrag
endast under förutsättning att
skriftligt avtal om leverans har
träffats senast denna dag.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §3

Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke för följande inventarier,
nämligen

inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,
begagnade inventarier,

personbilar som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603) och som
icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,

efter utgången av år 1978 leveren
rade kontorsmöbler och föremål
avsedda för utsmyckning av kontorslokaler,

inventarier som den skattskyldige tillverkar själv, om tillverkningen
har påbörjats före den 15 oktober 1975,

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal upprättat före
den 15 oktober 1975,

inventarier som icke har levererats under den period som anges i 1 §,
inventarier för vilka anskaffnings- eiler tillverkningskostnaderna under
beskattningsåret ej har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Har personbilar, som enligt föregående stycke icke har undantagits
från avdragsrätt, eller andra motordrivna fordon som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972: 603) levererats efter utgången av år 1977, åtnjutes
särskilt investeringsavdrag endast under förutsättning att skriftligt avtal
om leverans har upprättats före den 1 december 1977 och leverans har
skett före den 1 april 1978. Vad nu sagts gäller dock ej för personbilar
som används i uthyrningsrörelse. För sådana bilar och för båtar som avses
i 2 § sjölagen (1891: 35 s. 1) och som icke används i yrkesmässigt bedrivet
fiske åtnjutes särskilt investeringsavdrag endast under förutsättning
att leverans har skett före den 1 januari 1978.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen medge att särskilt investeringsavdrag
får åtnjutas för inventarier som levereras efter utgången av
den period som anges i 1 §. Avdraget skall därvid efter regeringens bestämmande
medges med tio eller tjugofem procent av anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket medge att särskilt investeringsavdrag
får åtnjutas för anskaffning av begagnade inventarier.
Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke föras.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren
är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, åtnjutes särskilt investeringsavdrag
endast om inventarierna har tillverkats av säljaren. Avdrag
åtnjutes med tjugofem procent om tillverkningen påbörjats efter den 30
april 1976 och med tio procent om tillverkningen påbörjats tidigare men
efter den 15 oktober 1975.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Särskilt
investeringsavdrag får åtnjutas för inventarier som levererats under perioden
den 1 oktober—den 31 december 1978 utan hinder av äldre bestämmelser
om att skriftligt avtal om leverans skall ha träffats senast den 30
september 1978.

s Senaste lydelse 1977:1062.

SkU 1978/79:19

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1149) om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs att 1—3 och 7 §§ lagen (1975:1149) om statligt
investeringsbidrag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Fysisk eller juridisk person, som
driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden
den 15 oktober 1975—den 31
december 1979 anskaffar eller tillverkar
maskiner eller andra döda
inventarier avsedda för stadigvarande
bruk i verksamheten, äger
efter ansökan erhålla statligt investeringsbidrag
i enlighet med bestämmelserna
i denna lag.

Fysisk eller juridisk person, som
driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden
den 15 oktober 1975—den 31
december 1978 anskaffar eller tillverkar
maskiner eller andra döda
inventarier avsedda för stadigvarande
bruk i verksamheten, äger
efter ansökan erhålla statligt investeringsbidrag
i enlighet med bestämmelserna
i denna lag.

Investeringsbidrag enligt denna lag skall icke räknas som skattepliktig
inkomst enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt.

2 §2

Investeringsbidrag får icke utgå om näringsidkaren för beskattningsår
under den period som anges i 1 § kunnat helt utnyttja avdrag enligt lagen
(1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskatt. Investeringsbidrag får heller icke utgå, om näringsidkaren
för beskattningsåret helt eller delvis har åtnjutit avdrag som nyss
nämnts. Bedömningen av frågan huruvida nämnda avdrag kunnat utnyttjas
eller har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens beslut.

Investeringsbidrag utgör fyra procent av anskaffningskostnaden för
inventarier som har anskaffats under den period som anges i 1 §. I fråga
om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen
på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Bidraget utgör dock tio procent
av anskaffningskostnaden för inventarier
som levererats under perioden
den 1 maj 1976—den 31
december 1978 under förutsättning
att skriftligt avtal om anskaffningen
ej har upprättats före
den 1 maj 1976. I fråga om inventarier,
som näringsidkaren tillver -

B idraget utgör dock tio procent
av anskaffningskostnaden för inventarier
som levererats under perioden
den 1 maj 1976—den 31
december 1979 under förutsättning
att skriftligt avtal om anskaffningen
ej har upprättats före
den 1 maj 1976.1 fråga om inventarier,
som näringsidkaren tillver -

1 Senaste lydelse 1977:1063.

2 Senaste lydelse 1977:1063.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kar själv, tillämpas sistnämnda kar själv, tillämpas sistnämnda

procentsats på den del av tillverk- procentsats på den del av tillverkningskostnaden
som nedlagts un- ningskostnaden som nedlagts under
perioden den 1 maj 1976— der perioden den 1 maj 1976—den

den 31 december 1978 under för- 31 december 1979 under förutsätt utsättning

att tillverkningen ej har ning att tillverkningen ej har på påbörjats

före den 1 maj 1976. börjats före den 1 maj 1976.

Investeringsbidrag utgår för det Investeringsbidrag utgår för det
beskattningsår under vilket inven- beskattningsår under vilket inventarierna
har levererats eller kost- tarierna har levererats eller kostnaderna
för tillverkningen ned- naderna för tillverkningen nedlagts.
Det kan utgå för högst fyra lagts. Det kan utgå för högst fem

beskattningsår och får ej beräknas beskattningsår och får ej beräknas

på högre anskaffnings- eller till- på högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad
än 500 000 kro- verkningskostnad än 500 000 kronor
för varje beskattningsår. Har nor för varje beskattningsår. Har

inventarier levererats efter den 30 inventarier levererats efter den 30

september 1978 åtnjutes investe- september 1979 åtnjutes investeringsbidrag
endast under förutsätt- ringsbidrag endast under förutsättning
att skriftligt avtal om leve- ning att skriftligt avtal om leverans
har träffats senast denna dag. rans har träffats eller skriftlig be ställning

har inkommit till leverantören
senast denna dag.

3 §3

Investeringsbidrag utgår icke för följande inventarier, nämligen
inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,
begagnade inventarier,

personbilar som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603) och som
icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,

efter utgången av år 1978 levererade
kontorsmöbler och föremål
avsedda för utsmyckning av kontorslokaler,

inventarier som näringsidkaren tillverkar själv, om tillverkningen har
påbörjats före den 15 oktober 1975,

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal upprättat före
den 15 oktober 1975,

inventarier som icke har levererats under den period som anges i 1 §,
inventarier för vilka anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna under
beskattningsåret ej har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Har personbilar, som enligt föregående stycke icke har undantagits
från rätt till bidrag, eller andra motordrivna fordon som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972: 603) levererats efter utgången av år 1977, åtnjutes
statligt investeringsbidrag endast under förutsättning att skriftligt avtal
om leverans har upprättats före den 1 december 1977 och leverans har
skett före den 1 april 1978. Vad nu sagts gäller dock ej för personbilar
som används i uthyrningsrörelse. För sådana bilar och för båtar som avses
i 2 § sjölagen (1891: 35 s. 1) och som icke används i yrkesmässigt

3 Senaste lydelse 1977: 1063.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bedrivet fiske åtnjutes statligt investeringsbidrag endast under förutsättning
att leverans har skett före den 1 januari 1978.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen medge att investeringsbidrag
får utgå för inventarier som levereras efter utgången av den period
som anges i 1 §. Bidraget skall därvid efter regeringens bestämmande
medges med fyra eller tio procent av anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket medge att investeringsbidrag
får åtnjutas även för anskaffning av begagnade inventarier.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren
är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, kan investeringsbidrag utgå
endast om inventarierna har tillverkats av säljaren. Bidrag åtnjutes med
tio procent om tillverkningen påbörjats efter den 30 april 1976 och med
fyra procent om tillverkningen påbörjats tidigare men efter den 15 oktober
1975.

7 §

Talan mot riksskatteverkets be- Talan mot riksskatteverkets beslut
enligt 3 § tredje stycket får slut enligt 3 § fjärde stycket får

icke föras. I övrigt föres talan mot icke föras. I övrigt föres talan mot

riksskatteverkets beslut enligt riksskatteverkets beslut enligt

denna lag hos regeringen genom denna lag hos regeringen genom

besvär. besvär.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Statligt investeringsbidrag får åtnjutas för inventarier som levererats
under perioden den 1 oktober — den 31 december 1978 utan hinder av
äldre bestämmelser om att skriftligt avtal om leverans skall ha träffats
senast den 30 september 1978.

7 Förslag till

Lag om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden den 1 oktober 1978 — den 30 september
1979 igångsätter ny-, till- eller ombyggnad på fastighet för användning
i förvärvskällan, får vid taxering till statlig inkomstskatt åtnjuta
särskilt investeringsavdrag vid beräkningen av nettointäkten av förvärvskällan
enligt bestämmelserna i denna lag.

Byggnadsarbete anses igångsatt när det har påbörjats på arbetsplatsen.

2 § Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av sådan kostnad för
byggnadsarbete enligt 1 § första stycket som nedläggs under perioden
den 1 oktober 1978 — den 31 mars 1980. Kostnad anses nedlagd under
denna period om den avser arbete som har utförts på byggnad och ma -

SkU 1978/79:19

terial som har fogats in i byggnad under perioden.

Har statsbidrag utgått för byggnadsarbetet beräknas avdraget på den
del av kostnaden som inte täcks av bidraget.

3 § Yrkande om särskilt investeringavdrag skall framställas vid taxeringen
för det beskattningsår under vilket kostnaden har nedlagts. Avdraget
får åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan
bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan.

4 § Investeringsavdrag enligt 1 § medges inte för kostnader till den del
de avser

lokaler avsedda för bostadsändamål,
bensinstation, parkeringshus eller parkeringsanläggning,
butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restaurantlokaler,
samlingslokaler eller nöjeslokaler,
sporthall eller annan idrottsanläggning.

Avdrag medges endast om den kostnad under beskattningsåret som
skall ligga till grund för beräkning av avdraget för ett och samma byggnadsarbete
har uppgått till minst 10 000 kronor.

5 § Investeringsavdrag enligt 1 § medges endast om den skattskyldige
företer tillfredsställande utredning om den kostnad på vilken avdrag
skall beräknas.

6 § I fråga om handelsbolag eller enkelt bolag beräknas investeringsavdrag
för bolaget.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1978: 401) om exportkreditstöd
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Exportkreditavdrag innebär att exportföretaget vid beräkning av nettointäkt
enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag för sådan stödberättigad
kostnadsdel som avses i 3 §.

Avdrag får medges från och Avdrag får medges från och
med det beskattningsår då export- med det beskattningsår då exportkreditavtalet
har ingåtts till och kreditavtalet har ingåtts till och

med det år då krediten enligt avta- med det år då krediten enligt avtalet
skall vara till fullo återbetald, let skall vara till fullo återbetald.

2 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 19

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

Avdrag får dock för varje beskattningsår
åtnjutas högst med belopp
som svarar mot skillnaden mellan
bruttointäkten och övriga avdrag i
förvärvskällan, härunder inbegripet
investeringsavdrag enligt lagen
(1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig
inkomstskatt men ej sådant schablonavdrag
för egenavgifter som
avses i punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen.

Föreslagen lydelse

Avdrag får dock för varje beskattningsår
åtnjutas högst med belopp
som svarar mot skillnaden mellan
bruttointäkten och övriga avdrag i
förvärvskällan, härunder inbegripet
investeringsavdrag enligt lagen
(1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig
inkomstskatt eller därmed jämförlig
författning men ej sådant schablonavdrag
för egenavgifter som
avses i punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen.

Har exportföretaget för visst beskattningsår erhållit exportkreditbidrag
för viss exportkredit får företaget, beträffande samma exportkredit, inte
därefter åtnjuta exportkreditavdrag för beskattningsåret i fråga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

9 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1947:174) om investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 15 och 17 §§ förordningen (1947: 174) om
investeringsfonder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skattskyldig, som gjort avsättning
till investeringsfond enligt
denna förordning eller som jämlikt
11 § fjärde stycket övertagit
sådan fond, är pliktig att vid självdeklaration
för det beskattningsår,
då avsättningen eller övertagandet
ägt rum, ävensom för varje påföljande
beskattningsår, intill dess de
avsatta eller övertagna medlen avförts
ur fonden, foga uppgift enligt
formulär, som fastställes av
Kungl. Majit eller, efter Kungl.
Majits bemyndigande, av riksskattenämnden,
rörande avsättning av
medel till fonden samt fondens

1 Senaste lydelse 1957: 62.

Föreslagen lydelse

Skattskyldig, som gjort avsättning
till investeringsfond enligt
denna förordning eller som jämlikt
11 § fjärde stycket övertagit
sådan fond, är pliktig att vid självdeklaration
för det beskattningsår
då avsättningen eller övertagandet
ägt rum, ävensom för varje påföljande
beskattningsår, intill dess de
avsatta eller övertagna medlen avförts
ur fonden, foga uppgift enligt
formulär, som fastställes av
riksskatteverket rörande avsättning
av medel till fonden samt
fondens användning och avveckling.
Vid allmän självdeklaration

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

användning och avveckling. Vid
allmän självdeklaration skall sådan
uppgift fogas i tre exemplar.

Skattskyldig, som avsatt medel
till investeringsfond eller jämlikt
11 § fjärde stycket övertagit sådan
fond, är skyldig att på anfordran
till arbetsmarknadskommissionen
lämna de uppgifter i fråga om
fonden, som kommissionen anser
erforderliga ur arbetsmarknadssynpunkt.

Länsstyrelsen har att snarast
möjligt efter det taxeringsnämnderna
avslutat sitt arbete till arbetsmarknadskommissionen
översända
två exemplar av de jämlikt
15 § första stycket vid allmän
självdeklaration fogade uppgifterna.
Om ändring i meddelat beslut
rörande avdrag för avsättning
till investeringsfond därtill föranleder,
skola erforderliga tilläggsuppgifter
ofördröjligen genom
länsstyrelsens försorg tillställas
kommissionen.

Föreslagen lydelse

skall sådan uppgift fogas i två exemplar.

Skattskyldig, som avsatt medel
till investeringsfond eller jämlikt
11 § fjärde stycket övertagit sådan
fond, är skyldig att på anfordran
till arbetsmarknadsstyrelsen lämna
de uppgifter i fråga om
fonden, som styrelsen anser erforderliga
ur arbetsmarknadssynpunkt.

Länsstyrelsen har att snarast
möjligt efter det taxeringsnämnderna
avslutat sitt arbete till arbetsmarknadsstyrelsen
översända
ett exemplar av de jämlikt 15 §
första stycket vid allmän självdeklaration
fogade uppgifterna. Om
ändring i meddelat beslut rörande
avdrag för avsättning till investeringsfond
därtill föranleder, skola
erforderliga tilläggsuppgifter ofördröjligen
genom länsstyrelsens
försorg tillställas styrelsen.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången i fråga om 1979 års taxering.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955: 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1955: 256) om investeringsfonder
för konjunkturutjämning1

dels att i 1 § ordet ”prövningsnämnd” skall utbytas mot ”skatterätt”,
dels att 4 §, 9 § 1 och 3 morn., 11, 17, 25 och 27 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Inbetalning av medel å konto Inbetalning av medel å konto
för investering skall hos riksban- för investering skall hos riksban 3

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 450.

2 Senaste lydelse 1975: 450.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

ken hava verkställts under det beskattningsår,
för vilket avsättning
till investeringsfond skett, eller
ock därefter men icke senare än
den dag företaget jämlikt bestämmelserna
i 34 § taxeringslagen har
att avlämna allmän självdeklaration
för nämnda beskattningsår.
Regeringen må dock, om synnerliga
skäl föreligga, medgiva att inbetalning
verkställes vid senare
tidpunkt.

Föreslagen lydelse

ken hava verkställts under det beskattningsår,
för vilket avsättning
till investeringsfond skett, eller
ock därefter men icke senare än
den dag företaget jämlikt bestämmelserna
i 34 § taxeringslagen har
att avlämna allmän självdeklaration
för nämnda beskattningsår.
Regeringen må dock, om särskilda
skäl föreligga, medgiva att inbetalning
verkställes vid senare tidpunkt.

9 §

1 m o m.3 Regeringen eller, efter
regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen
äger besluta att
investeringsfond under den tid och
under de villkor i övrigt, som läget
å arbetsmarknaden påkallar, skall
eller må tagas i anspråk för sitt
ändamål.

1 m o m. Regeringen eller, efter
regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen
äger besluta att
investeringsfond eller belopp, som
framdeles avsättes till sådan fond,
under den tid och under de villkor
i övrigt, som läget å arbetsmarknaden
påkallar, skall eller må tagas
i anspråk för sitt ändamål.

Beslut, varom i första stycket förmäles, må avse samtliga företag eller
företag av viss beskaffenhet eller ock visst eller vissa företag.

3 m o m.4 Finnes det med hänsyn
till läget på arbetsmarknaden
och övriga förekommande omständigheter
vara av synnerlig vikt
för det allmänna att viss investering
igångsättes, äger regeringen
eller, efter regeringens förordnande,
arbetsmarknadsstyrelsen
på ansökan, med avseende å
längre tid än som kan ske enligt 1
morn., besluta att investeringsfond
må tagas i anspråk för sitt ändamål.
Regeringen eller, efter regeringens
förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen
må ock under enahanda
förutsättning meddela preliminärt
beslut att investeringsfond,
som framdeles avsättes, må tagas i
anspråk för sitt ändamål. Har sådant
preliminärt beslut meddelats
och inkommer uppgift om investeringsfonden
enligt 27 §, skall

3 m o m. Finnes det med hänsyn
till läget på arbetsmarknaden och
övriga förekommande omständigheter
vara av synnerlig vikt för
det allmänna att viss investering
igångsättes, äger regeringen eller,
efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen
på ansökan,
med avseende å längre tid
än som kan ske enligt 1 morn., besluta
att investeringsfond eller belopp,
som framdeles avsättes till
sådan fond, må tagas i anspråk för
sitt ändamål.

3 Senaste lydelse 1975: 450.

4 Senaste lydelse 1975: 450.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

arbetsmarknadsstyrelsen meddela
slutligt beslut i enlighet med det
preliminära beslutet.

Beslut enligt första stycket må avse högst sjuttiofem procent av sådana
vid tidpunkten för beslutet kvarstående fondmedel, beträffande
vilka beslut enligt 1 mom. icke meddelats, och, såvitt avser framtida avsättningar,
sjuttiofem procent av dessa. Belopp, som enligt beslutet må
tagas i anspråk, må vidare icke överstiga sjuttiofem procent av kostnaderna
under den tid beslutet avser för däri angivna investeringar eller
bidrag.

11 §5

Tager företag jämlikt 9 eller 10 § investeringsfond i anspråk under
visst beskattningsår och är icke fråga om fall varom stadgas i 12—14 §§,
skall det ske för ändamål varom här nedan sägs:

investeringsfond för skogsbruk: för kostnader under beskattningsåret
för arbeten avsedda att främja skogsbruket, såsom skogsodling och
skogsdikning, röjning, hägnad, anläggande och underhåll av flottleder
och vägar, som huvudsakligen avse att direkt tjäna skogsbruket, ävensom
uppförande och underhåll av för skogsbruket nödvändiga byggnader
så ock för bidrag till ny-, till- eller ombyggnad av bostad eller välfärdsanläggning
här i riket för arbetstagare eller förutvarande arbetstagare
utan ledande ställning hos företaget eller detta närstående företag;
samt

investeringsfond för rörelse:

a) för kostnader under beskattningsåret för reparations- och andra
underhållsarbeten å här i riket belägen byggnad, som icke utgör lagertillgång,
eller för ny-, till- eller ombyggnad av sådan byggnad, så ock för
bidrag till ny-, till- eller ombyggnad av bostad eller välfärdsanläggning
här i riket för arbetstagare eller förutvarande arbetstagare utan ledande
ställning hos företaget eller detta närstående företag;

b) för avskrivning å maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier, som anskaffats under beskattningsåret och som, såvitt
gäller andra tillgångar än transportmedel i internationell trafik, äro avsedda
att nyttjas i här i riket bedriven verksamhet, ävensom för kostnader
under beskattningsåret för ombyggnad och reparation av fartyg eller
luftfartyg;

c) för kostnader under beskattningsåret för undersökningsarbete, förberedande
arbete eller tillredningsarbete i gruva, stenbrott eller annan
liknande fyndighet här i riket.

Därest investeringsfond efter beslut enligt 9 § 1 eller 3 mom. fått tagas
i anspråk under flera på varandra följande beskattningsår för ny-,
till- eller ombyggnad eller för underhållsarbeten å byggnad eller för
fasta maskiner eller andra till byggnad hörande inventarier, må företaget,
under förutsättning att avdrag för kostnaderna under de tidigare
åren icke redan skett, under det sista året taga fonden i anspråk för avskrivning
å byggnaden eller inventarierna eller för täckande av underhållskostnaden
med högst ett belopp motsvarande de uppkomna kostnaderna
under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts skall äga motsvarande

5 Senaste lydelse 1975: 450.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tillämpning i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg
ävensom anläggande och underhåll av flottleder och vägar.

Regeringen må medgiva företag
att taga investeringsfond för rörelse
i anspråk för kostnader, ämnade
att främja avsättningen utomlands
av varor som här i riket
tillverkas.

Regeringen må, om särskilda
skäl därtill föreligga, medgiva
företag, som direkt eller genom
dotterföretag driver rörelse i utlandet,
att taga investeringsfond
för rörelse i anspråk för kostnader,
ämnade att främja avsättningen
utomlands av varor som
företaget här i riket tillverkar.

Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall iakttagas, att
kostnad för anskaffning av begagnade inventarier icke må medräknas
samt att, då fråga är om inventarier, som av företaget förvärvats från
rörelseidkare med vilken det är förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap,
anskaffningskostnaden må medräknas endast om tillgången
tillverkats under beskattningsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §°

Beslutar regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen
att investeringsfond
skall eller må helt eller
delvis tagas i anspråk, skall i beslutet
angivas den tid, under vilken
ianspråktagandet skall ske,
samt, därest beslutet avser investering
för visst ändamål, uppgift
härom ävensom uppgift huruvida
investeringsavdrag enligt 16 § må
åtnjutas. Beslutet skall tillställas,
förutom det eller de företag varom
fråga är, länsstyrelsen, för att
överlämnas till vederbörande taxeringsmyndighet,
samt riksbanken.
Har beslut som nu sagts meddelats
och är icke fråga om preliminärt
beslut enligt 9 § 3 morn., äger
företaget hos riksbanken från konto
för investering utfå fyrtio procent
av det belopp av investeringsfonden
som i enlighet med beslutet
skall eller må tagas i anspråk.
Aktiebolag, ekonomisk förening
eller sparbank äger dock utfå fyrtiosex
procent av nämnda belopp
av investeringsfonden om aktiebolag
uttager medel som inbetalats
efter den 30 juni 1960, eller om

Beslutar regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen
att investeringsfond
skall eller må helt eller
delvis tagas i anspråk, skall i beslutet
angivas den tid, under vilken
ianspråktagandet skall ske,
samt, därest beslutet avser investering
för visst ändamål, uppgift
härom ävensom uppgift huruvida
investeringsavdrag enligt 16 § må
åtnjutas. Beslutet skall tillställas,
förutom det eller de företag varom
fråga är, länsstyrelsen, för att
överlämnas till vederbörande taxeringsmyndighet,
samt riksbanken.
Har beslut som nu sagts meddelats,
äger företaget hos riksbanken
från konto för investering utfå
fyrtio procent av det belopp av investeringsfonden
som i enlighet
med beslutet skall eller må tagas i
anspråk. Aktiebolag, ekonomisk
förening eller sparbank äger dock
utfå fyrtiosex procent av nämnda
belopp av investeringsfonden om
aktiebolag uttager medel som inbetalats
efter den 30 juni 1960, eller
om ekonomisk förening uttager
medel som inbetalats efter

6 Senaste lydelse 1975: 450.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

ekonomisk förening uttager medel
som inbetalats efter nämnda dag
men före den 1 juli 1963, eller om
ekonomisk förening, som ingår i
jordbrukskasserörelsen, eller sparbank
uttager medel vilka inbetalats
för beskattningsår som gått till
ända efter utgången av februari
1970.

Föreslagen lydelse

nämnda dag men före den 1 juli
1963, eller om ekonomisk förening,
som ingår i jordbrukskasserörelsen,
eller sparbank uttager
medel vilka inbetalats för beskattningsår
som gått till ända efter utgången
av februari 1970. Utbetalning
från konto för investering
må icke ske före utgången av den
taxeringsperiod, då den mot inbetalningen
svarande avsättningen
till investeringsfond prövats.

Sedan utbetalning skett, skall riksbanken lämna underrättelse därom
till arbetsmarknadsstyrelsen samt, för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet,
länsstyrelsen, med angivande av företagets namn och
adress samt det utbetalade beloppets storlek och från vilket konto för
investering uttag skett. Vidare skall angivas för aktiebolag hur mycket
av de uttagna medlen, som inbetalats efter den 30 juni 1960, och för
ekonomisk förening hur mycket av de uttagna medlen, som inbetalats
efter nämnda dag men före den 1 juli 1963, samt för ekonomisk förening
som ingår i jordbrukskasserörelsen ävensom för sparbank hur mycket
av de uttagna medlen som avsett beskattningsår som gått till ända
efter utgången av februari 1970.

Har förordnats att investeringsfond må tagas i anspråk och har företag
i anledning härav uppburit medel från konto för investering, skall
mot de utbetalade medlen svarande investeringsfond tagas i anspråk i
enlighet med beslutet.

25 §7

Företag, som gjort avsättning
till investeringsfond enligt denna
lag eller som jämlikt 20 § 1 mom.
femte stycket eller 20 § 2 mom.
övertagit sådan fond, är pliktigt
att vid självdeklaration för det beskattningsår,
då avsättningen eller
övertagandet ägt rum, ävensom
för varje påföljande beskattningsår
intill dess de avsatta eller
övertagna medlen avförts ur fonden,
foga uppgift enligt formulär,
som fastställes av riksskatteverket,
rörande avsättning av medel till
fonden samt fondens användning
och avveckling. Vid allmän självdeklaration
skall sådan uppgift fogas
i tre exemplar.

Företag som nyss sagts är skyldigt att på anfordran till arbetsmarknadsstyrelsen
lämna de uppgifter i fråga om fonden och fondens ian -

7 Senaste lydelse 1975: 450.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

språktagande samt planläggningen härför, vilka styrelsen anser erforderliga
från arbetsmarknadssynpunkt.

27 §

Länsstyrelsen har att snarast
möjligt efter det taxeringsnämnderna
avslutat sitt arbete till arbetsmarknadsstyrelsen
översända
två exemplar av de jämlikt 25 §
första stycket avgivna uppgifterna.
Om ändring i meddelat beslut rörande
avdrag för avsättning till investeringsfond
därtill föranleder,
skola erforderliga tilläggsuppgifter
ofördröjligen genom länsstyrelsens
försorg tillställas arbetsmarknadsstyrelsen.

Länsstyrelsen har att snarast
möjligt efter det taxeringsnämnderna
avslutat sitt arbete till arbetsmarknadsstyrelsen
översända
ett exemplar av de jämlikt 25 §
första stycket avgivna uppgifterna.
Om ändring i meddelat beslut rörande
avdrag för avsättning till investeringsfond
därtill föranleder,
skola erforderliga tilläggsuppgifter
ofördröjligen genom länsstyrelsens
försorg tillställas arbetsmarknadsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya
bestämmelserna i 4, 25 och 27 §§ tillämpas första gången i fråga om
1979 års taxering.

11 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967: 94) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1967: 94) om avdrag
vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

dels att rubriken till förordningen samt 1, 2, 4 och 7 §§ skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i 5 § ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, 8 §, av nedan angivna
lydelse.

Lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

Nuvarande lydelse

1 §

Vid beräkning av nettointäkt av
rörelse eller jordbruksfastighet enligt
kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370) och lagen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig
inkomstskatt äger svenskt aktiebolag
erhålla avdrag för utdelning
på aktie, för vilken inbetal -

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av nettointäkt
av rörelse eller jordbruksfastighet
enligt kommunalskattelagen
(1928: 370) och lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt äger
svenskt aktiebolag erhålla avdrag
för utdelning på aktie i enlighet
med bestämmelserna i denna lag.

SkU 1978/79:19

Nuvarande lydelse

ning skett efter den 30 juni 1966,
under förutsättning att, om aktien
utgivits i samband med bolagets
bildande, ansökan om stiftelsehandlingarnas
godkännande för
bolagets registrering ingivits till
registreringsmyndigheten efter den
30 juni 1966 och, om aktien utgivits
i samband med ökning av aktiekapitalet,
att beslut om ökningen
anmälts för registrering efter
nämnda dag.

Avdrag medges för utdelning,
som förfallit till betalning under
beskattningsåret, och får uppgå
till högst fem procent av vad som
inbetalats för aktien före beskattningsårets
utgång.

Omfattar räkenskapsåret kortare
eller längre tid än tolv månader,
jämkas avdraget i motsvarande
mån.

Föreslagen lydelse

Som förutsättning för avdrag gäller
att, om aktien utgivits i samband
med bolagets bildande, bolaget
anmälts för registrering efter
den 31 december 1978 och, om
aktien utgivits i samband med ökning
av aktiekapitalet, att beslut
om ökningen anmälts för registrering
efter nämnda dag.

Avdrag medges för utdelning,
som förfallit till betalning under
beskattningsåret, och får uppgå
till högst tio procent av vad som
inbetalats för aktien före beskattningsårets
utgång.

Omfattar beskattningsåret kortare
eller längre tid än tolv månader,
jämkas avdraget i motsvarande
mån.

4 §

Avdrag medges för sammanlagt
högst tio kalenderår och icke senare
än femtonde taxeringsåret efter
det år då inbetalning för aktierna
först skedde.

Avdrag medges inte senare än
vid taxeringen för tjugonde beskattningsåret
efter det beskattningsår
då inbetalning för aktierna
först skedde.

De belopp varmed avdrag medges
får sammanlagt inte överstiga
vad som inbetalats för aktierna.

7 §

Avdrag medges icke, om mer än hälften av bolagets aktier vid utdelningstillfället
ägdes eller på därmed jämförligt sätt innehades av svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag.

Vid tillämpning av första stycket medräknas icke aktie som tillhör
förvaltningsföretag som avses i 54 § fjärde stycket kommunalskattelagen,
om sådant företag, i förekommande fall jämte bolag och förening
som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden
kan anses stå företaget nära, innehade mindre än hälften av
samtliga aktier i bolaget,

utländskt bolag, om skatt enligt
förordningen den 12 februari 1943
(nr 44) om kupongskatt skall erläggas
för utdelningen till det utländska
bolaget med helt eller
nedsatt belopp, eller

utländskt bolag, om skatt enligt
kupongskattelagen (1970:624)
skall erläggas för utdelningen till
det utländska bolaget med helt
eller nedsatt belopp, eller

SkU 1978/79:19

'Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annat bolag eller annan förening som är skattskyldig för utdelning på
aktien.

Vid tillämpning av denna paragraf anses aktie, som äges av en av bolag
eller förening bildad pensions- eller annan personalstiftelse, innehavd
av bolaget eller föreningen.

Aktiebolag, som yrkar avdrag,
skall i självdeklarationen lämna de
upplysningar angående aktieägare
i bolaget som påkallas av bestämmelserna
i denna paragraf.

8 §

Aktiebolag, som yrkar avdrag,
skall i självdeklarationen lämna de
upplysningar angående aktieägare
i bolaget som påkallas av bestämmelserna
i denna lag.

Avdrag medges endast om bolaget
företer tillfredsställande utredning
om avdrag som yrkats för tidigare
beskattningsår.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre
bestämmelser tillämpas dock alltjämt i fråga om utdelning på aktie,
som utgivits i samband med bolags bildande, om bolaget anmälts för registrering
före utgången av år 1978, och i fråga om utdelning på aktie,
som utgivits i samband med ökning av aktiekapital, om beslut om ökningen
anmälts för registrering före nämnda tidpunkt.

SkU 1978/79:19

Motionerna

Följande med anledning av propositionen 1978/79:50 väckta motioner
har hänvisats till skatteutskottet, nämligen

1978/79: 89 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till
motionen 1978/79: 88 — hemställs att riksdagen beslutar att 10 § 1
mom. tredje stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt fr. o. m.
1980 skall ha följande lydelse:

10 § 1 mom. tredje stycket

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent
av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar
58 procent av denna inkomstdel. Ej heller må å någon inkomstdel
uttagas skatt enligt denna lag så att summan av den statliga och
kommunala inkomstskatten uppgår till högre belopp än 85 procent av
inkomstdelen.

1978/79: 90 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till
motionen 1978/79: 88 — hemställs att riksdagen beslutar att 10 § 1
mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt fr. o. m.
1980 års taxering skall ha följande lydelse:

10 § 1 mom. andra stycket
Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 3 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt:

2 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger

3 men icke	5 basenheter	grundbeloppet för	3 basenheter	och	4 J	C av återstoden
5	99	99	6	99 99	5	99	8	/ „
6	9»	99	7	99 99	6	99	13	/ » 9*
7	9»	99	8	99 99	7	99	16	1 99 99 O
8	99	99	9	99 99	8	99	19	/ 99 99 o
9	99	99	10	99 99	9	99	24	/ 99 99
10	99	99	11	99 99	10	99	28	/ 99 99
11	99	99	12	99 99	11	99	31	^ 99 99
12	99	99	13	99 99	12	99	33	/ 99 99
13	99	99	14	99 99	13	99	39	/ 99 99
14	99	99	16	99 99	14	99	44	/ 99 99 o
16	99	99	20	99 99	16	99	49	/ 99 99
20	99	99	30	99 99	20	99	53	^ 99 99
30 basenheter	99 99	30	99	58	l ”

1978/79: 95 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari — med hänvisning
till motionen 1978/79: 94 — hemställs att riksdagen beslutar

1. att med avslag på regeringens förslag om justering i den statliga

SkU 1978/79:19

skatteskalan hos regeringen begära ett samlat och samordnat skattepolitiskt
förslag, vilket bl. a. i huvudsak omfattar kommunalekonomiska utredningens
förslag till 1979 års vårriksdag i enlighet med vad som anförts
i motionen 1978/79: 94,

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
1978/79: 94 anförts om samtidigt utnyttjande av investeringsfondsmedel
och regionalpolitiska medel;

1978/79: 97 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari —
med hänvisning till motionen 1978/79: 96 — hemställs

1. att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om förslag att avskaffa
mervärdeskatten och införa en skatt på lyxkonsumtion,

2. att riksdagen antar de i motionen 1978/79: 96 redovisade riktlinjerna
för skattepolitiken;

1978/79: 102 av Hans Nyhage (m) och Arne Andersson i Ljung (m)
vari hemställs att riksdagen beslutar att även taxirörelse skall få möjlighet
att utnyttja investeringsbidrag och avdrag;

1978/79: 103 av Johan Olsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 1978/79: 50 beslutar att statligt investeringsbidrag
skall kunna utgå för investeringar i byggnadsarbeten
i fall där det i propositionen föreslagna investeringsavdraget för byggnadsinvesteringar
icke kunnat helt utnyttjas;

1978/79: 104 av Rune Rydén (m) och Knut Wachtmeister (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att investeringsavdrag och investeringsbidrag
även fortsättningsvis skall kunna utges för införskaffande av
kontorsmöbler;

1978/79: 106 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer

1. om skyndsamt förslag om slopande av indexregleringen i skattesystemet,

2. om skyndsamt förslag om en extra skattereduktion om 1 000 kronor
vid beskattningsbara inkomster mellan 30 000 kronor och 70 000
kronor samt med avtrappning i övriga inkomstskikt enligt i motionen
angivna regler,

3. om förslag om särskilt statsbidrag till skattetyngda kommuner så
att särskilt skatteavdrag ges till varje skattebetalare motsvarande den
utdebitering som ligger över 29 kronor,

4. om en skyndsam utredning rörande övergång till en progressiv
statskommunal enhetsskatt,

5. om förslag enligt vad i motionen anförts rörande folkpensionärernas
beskattning med innebörden att folkpension och pensionstillskott
jämte en sidoinkomst om 1 000 kronor skall vara befriade från beskattning,

SkU 1978/79:19

6. att från den 1 januari 1979 upphäva lagen om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt,

7. att från den 1 januari 1979 upphäva lagen om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning,

8. att avslå regeringens förslag till lag om särskilt investeringsavdrag
för vissa byggnadsarbeten,

9. att från den 1 januari 1979 upphäva förordningen om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning;

1978/79: 115 av Joakim Ollén (m) och Olle Aulin (m) vari hemställs
att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79: 50 beslutar
att det föreslagna investeringsavdraget skall avse också byggnadsarbeten
på hotell- och restauranglokaler;

1978/79: 117 av Olof Palme m. fl. (s) vari — med hänvisning till
motionen 1978/79: 116 — hemställs att riksdagen beslutar

1. att med avslag på propositionen 1978/79: 50 bilaga 2 punkten 2
anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta
dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent
av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 25 000 kr.: grundbeloppet för 15 000 kr. och 4 % av återstoden

” 8 % ”

’ 13 % ”

’ 16 % ”

’ 21 % ”

” 27 % ”

» 29 % *>

” 32 % ”

” 35 % ”

” 40 % ”

” 45 % ”

> 49 0/o >>

’ 53 % ”

” 58 % ”

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent
av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattnings -

25 000	99	99	30 000	99	99	25 000	99 »»
30 000	’*	**	35 000	99	99	30 000	»»
35 000	»»	»»	40 000	99	99	35 000	99 99
40 000	”	99	45 000	99	99	40 000	99 99
45 000	99	99	50 000	99	99	45 000	99 99
50 000	99	99	55 000	99	99	50 000	99 *»
55 000	99	»»	60 000	99	99	55 000	99 »»
60 000	99	*»	65 000	99	”	60 000	99 99
65 000	99	99	70 000	99	99	65 000	99 99
70 000	99	99	80 000	99	99	70 000	99 99
80 000	99	99	100 000	”	99	80 000	99 99
100 000	99	99	150 000		99	100 000	99 99
150 000					”	150 000	»> *»

SkU 1978/79:19

bara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar
58 procent av denna inkomstdel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första
gången i fråga om 1980 års taxering.

2. att med avslag på i propositionen 1978/79: 50 bilaga 2 punkten 4
anta följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953: 272)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

5 mom. Skattskyldig fysisk
person, som varit bosatt eller stadigvarande
vistats här i riket under
någon del av beskattningsåret
åtnjuter särskild skattereduktion
med belopp motsvarande tio procent
av påförd kommunalskatt —
dock lägst 560 och högst 2 400
kronor.

I fråga om särskild skattereduktion äga bestämmelserna i 4 mom.
femte och sjätte styckena motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första
gången i fråga om preliminär skatt för år 1979 samt slutlig och tillkommande
skatt på grund av 1980 års taxering.

3. att anta i motionen begärd ändring av de i propositionen framlagda
förslagen om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
samt om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag,

4. att anta i motionen föreslagen ändring i förordningen (1967: 94)
om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

5. att antaga i motionen föreslagen höjning av förmögenhetsskatten.

Vidare behandlas i detta betänkande

dels följande vid början av riksmötet 1978/79 väckta motioner, nämligen -

5 mom. Skattskyldig fysisk
person, som varit bosatt eller stadigvarande
vistats här i riket under
någon del av beskattningsåret
åtnjuter särskild skattereduktion
med 400 kronor.

SkU 1978/79:19

1978/79: 2 av Olof Palme m. fl. (s) yrkandet 4 vari hemställs att riksdagen
beslutar ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
behovet av vissa investeringsstimulerande åtgärder;

1978/79: 5 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 3 och 4 vari hemställs
att riksdagen beslutar

3. att hos regeringen hemställa om förslag till slopande av mervärdeskatten
på nödvändighetsvaror, finansierat i enlighet med i motionen
angivna riktlinjer,

4. att hos regeringen hemställa om förslag till ändrad inriktning av
skattepolitiken i enlighet med i motionen anförda riktlinjer;

dels följande vid riksmötet 1977/78 väckta motioner, nämligen

1977/78: 235 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för slopande av hela momseffekten på livsmedel och hos regeringen
begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen;

1977/78: 322 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för en radikal förändring av avdragssystemet i beskattningen
och hos regeringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen,
innebärande

1. slopande av sparavdraget,

2. slopande av representationsavdraget,

3. slopande av rätten att göra avdrag för underskott i en förvärvskälla
från inkomsten i en annan förvärvskälla,

4. begränsning av ränteavdragen så att sådana medges för räntor på
ett skuldbelopp om maximalt 200 000 kr., men ej däröver,

5. begränsning av avdragsrätten när det gäller utgifter för upprustning
och ombyggnad av hyresfastigheter,

6. höjning av schablonavdraget under inkomst av tjänst,

7. förändring av avdragsreglerna, så att medgivet avdrag sker ej som
nu från inkomsten utan från skatten med viss procentuell andel av beloppet; 1977/78:

323 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar sin anslutning till det i motionen framlagda programmet för en
genomgripande skattereform, särskilt i vad angår övergång till produktionsbeskattning
och till en progressiv statskommunal enhetsskatt, och
hos regeringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen;

1977/78: 498 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari —
med hänvisning till motionen 1977/78: 497 — hemställs att riksdagen
i enlighet med vad som sägs i motionen 1977/78: 497 uttalar att folkpensionen
görs reellt skattefri genom att den vid taxering särskiljs från
övriga inkomster;

SkU 1978/79:19

1977/78: 507 av Gusti Gustavsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av bestämmelser om bidrag för
underhåll till barn;

1977/78: 509 av Gördis Hörnlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att anvisningarna till 39 § kommunalskattelagen
skall tillföras en ny punkt 5 av nedan angivna lydelse.

Anvisningar
till 39 §

5. Kostnad för bankfack utgör en icke avdragsgill förvaltningskostnad.

1977/78: 665 av Birgitta Rydle (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag i syfte att justera de olika avdragen
vid inkomsttaxeringen så att ursprungligen fastställda belopp anpassas
till penningvärdets utveckling;

1977/78: 944 av Margareta Andrén (fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av vilka yrkesgrupper som bör vara berättigade
till schablonavdrag vid inkomsttaxeringen;

1977/78: 953 av Nils Hörberg (fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en samordning av skatte-, bidrags- och socialförsäkringssystemen
eftersträvas vid den kommande ”varaktiga skattereformen”; 1977/78:

958 av Göthe Knutson (m) och Georg Danell (m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär översyn av reglerna för rätten
till avdrag vid inkomstdeklarationen för underhållsbidrag till barn;

1977/78: 961 av Grethe Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om en skyndsam utredning som före 1978
års utgång utarbetar förslag till begränsning av underskottsavdragen;

1977/78: 962 av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Knut
Wachtmeister (m) vari hemställs att riksdagen beslutar sådan ändring av
skattelagstiftningen att även egenföretagare erhåller rätt till avdrag för
skyddsutrustning och arbetskläder;

1977/78: 971 av Evert Svensson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om en utredning i syfte att sanera
avdragsrätten vid beskattning av fysiska personer;

SkU 1978/79: 19

1977/78: 974 av Daniel Tarschys (fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en skyndsam utredning av problemet ”skatter
och inflation”, i syfte att eliminera de inslag i skattesystemet som skärper
inflationens negativa fördelningspolitiska effekter och i stället bana
väg för en skattepolitik som neutraliserar sådana effekter;

1977/78: 1386 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari
hemställs

1. att mervärdeskatten successivt avvecklas och ersätts med en produktionsskatt,

2. att grundavdraget höjs till 9 000 kr., dock med den begränsningen
att avdraget minskas med 10 % av inkomsten till den del denna överstiger
60 000 kr. per år, men icke 105 000 kr. När inkomsten överstiger
105 000 kr. utgör grundavdraget som f. n. 4 500 kr.;

1977/78: 1459 av Per-Eric Ringaby m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av samhällets ekonomiska stöd
till barnfamiljerna i syfte att mildra de marginaleffekter som främst
drabbar barnhushåll i vanliga inkomstlägen.

Utskottet

Inledning

Den skatteomläggning som genomfördes hösten 1977 innebar, förutom
en viss sänkning av den totala inkomstskatten och av marginalskatterna
en automatisk anpassning av skalan för den statliga inkomstskatten
till penningvärdeutvecklingen. Fr. o. m. inkomståret 1979 räknas
skiktgränserna i skatteskalan upp årligen med hänsyn till förändringarna
i konsumentprisindex från augusti 1977 till augusti året före inkomståret,
bortsett från verkningarna av eventuella förändringar i uttaget av mervärdeskatt.
Omläggningen syftade i första hand till att eliminera de skatteskärpningar
som inflationen i förening med skatteprogressionen medför
och skulle ses som ett provisorium i avvaktan på ställningstagandena till
de utredningsförslag som vid årsskiftet 1977—78 lades fram av 1972 års
skatteutredning, företagsskatteberedningen och 1976 års kommunalekonomiska
utredning (SOU 1977: 91 Översyn av skattesystemet, SOU
1977: 86—87 Beskattning av företag och SOU 1977: 78—79 Kommunerna:
Utbyggnad — Utjämning — Finansiering). Målsättningen var också
att utforma skatteomläggningen så att den inte menligt skulle påverka
det fortsatta reformarbetet och kommunernas skatteunderlag.

Reformarbetet har planerats med sikte på att riksdagen innevarande
höst skulle kunna ta ställning till ett förslag om en mer varaktig skattereform,
vilket är en av anledningarna till att ett antal motioner från föregående
riksmöte med mer eller mindre långtgående yrkanden om refor 3

Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 19

SkU 1978/79:19

mer på skatteområdet och vissa angränsande områden tas upp till behandling
först i detta betänkande.

I den nu aktuella propositionen 1978/79: 50, som bl. a. innehåller förslag
om inriktningen av den ekonomiska politiken, anför chefen för budgetdepartementet
(bilaga 2) att de tre utredningsförslagen spänner över
mycket stora områden och rör grundläggande frågor angående beskattningen
och samhällsekonomin i dess helhet. Under remissbehandlingen
har framförts önskemål om delvis andra lösningar än som utredningarna
föreslagit. Förslagen ställer också stora anspråk på statsbudgeten, bl. a.
i form av sänkningar av den statliga inkomstskatten och ökningar av
statliga överföringar till kommunerna. Enligt departementschefen har det
mot denna bakgrund inte varit möjligt att redan nu föreslå några genomgripande
ändringar av gällande regler. Han avser emellertid att under år
1979 lägga fram en mer samlad bedömning av vad de närmaste årens
reformarbete bör omfatta.

Propositionen och de med anledning av propositionen väckta motionerna
har hänvisats till finansutskottet såvitt avser inriktningen av den
ekonomiska politiken m. m. och till skatteutskottet såvitt avser skattefrågor.
Även två vid början av detta riksmöte väckta motioner rörande
den ekonomiska politiken behandlas på motsvarande sätt av finansutskottet
och skatteutskottet.

I det följande lämnas en kort översikt av de förslag i propositionen och
de med anledning av propositionen väckta motionerna som har betydelse
för skattefrågorna.

Propositionen syftar bl. a. till att öka kapacitetsutnyttjandet och sysselsättningen.
Med anledning härav föreslås att hushållens köpkraft förstärks
under 1979 med 2,5 miljarder kr. genom en höjning av barnbidragen
med 240 kr. per år fr. o. m. januari 1979 och en motsvarande
höjning av studiebidrag m. m., vilket kostar ca 460 milj. kr. per år. Propositionen
och de motioner som väckts i denna fråga behandlas av socialutskottet.
Vidare föreslås skattelättnader på ca 2,1 miljarder kr., huvudsakligen
bestående i lättnader i marginalskatten och en uppräkning av
den särskilda skattereduktionen med 160 kr. På skatteområdet föreslås
vidare att näringslivets investeringar stimuleras och kapitalanskaffningen
underlättas genom att reglerna om investeringsavdrag och investeringsbidrag
för maskinanskaffning förlängs ett år, att ett 10-procentigt investeringsavdrag
införs för byggnadskostnader t. o. m. första kvartalet 1980
och att det s. k. Annell-avdraget byggs ut.

I de partimotioner som väckts rörande den ekonomiska politiken och
som hänvisats till finansutskottet ansluter sig centerpartiet (c), moderata
samlingspartiet (m) och socialdemokratiska partiet (s) (motionerna
1978/79: 94, 88 och 116) — frånsett vissa detaljer — till de i propositionen
föreslagna stimulanserna till industrins investeringar och kapitalanskaffning
medan vänsterpartiet kommunisterna (vpk) i motionen 105

SkU 1978/79:19

helt avvisar tanken på skattelättnader i denna form. Samtliga partier —
även arbetarpartiet kommunisterna (apk) i motionen 96 — instämmer
i att hushållens köpkraft bör stimuleras. De yrkanden som framställs
av c och m innebär att dessa partier på det hela taget ansluter sig till bedömningarna
i propositionen. M föreslår dock vissa ytterligare sänkningar
av marginalskatterna medan c motsätter sig att ändringar nu sker i
skatteskalorna. S återgår till en ej indexreglerad skatteskala, som nära
ansluter till den för 1978 och som kombineras med en kommunalskattereduktion.
De föreslår vid sidan härav höjningar av barnbidragen med
500 kr. per år och en förbättring av bostadsbidragen. I vpk-motionen
framställs yrkanden om mer långtgående åtgärder i samma riktning, och
från apk:s sida begärs bl. a. en genomgripande reform som på skatteområdet
innefattar omedelbara åtgärder i form av slopad mervärdeskatt
m. m.

Samtliga dessa motioner utmynnar i allmänna förslag rörande den
ekonomiska politiken, som har behandlats i finansutskottets betänkande
FiU 1978/79: 10. De konkreta förslag på skatteområdet som diskuteras
i motionerna har resulterat i följ dmotioner som hänvisats till skatteutskottet.

De framlagda förslagen återverkar också på det förslag rörande sjömansskatten
som lagts fram i propositionen 1978/79: 56. I den propositionen
tar departementschefen upp även andra frågor som rör sjömännen.
Propositionen 1978/79: 56 behandlas i betänkandet SkU 1978/79:
20. Två detaljändringar som berör kommunalskattelagen (1928: 370) och
uppbördslagen (1953: 272) tar utskottet emellertid upp i det nu aktuella
sammanhanget. Ändringarna, som inte fordrar någon närmare kommentar,
tillstyrks av utskottet.

Skatteskalan för 1979 m. m.

I propositionen anförs att samhällsekonomiska bedömningar ger vid
handen att en viss stimulans av den privata konsumtionen under 1979 är
önskvärd. Förutom genom höjningen av de allmänna barnbidragen bör
denna stimulans åstadkommas genom skattelättnader för hushållen med
drygt 2 miljarder kr. Med hänsyn till angelägenheten av att sänka marginalskatterna
för de största grupperna heltidsarbetande föreslås i propositionen
att skattesatsen sänks med 2—3 procentenheter i inkomstläget
48 000—75 000 kr. Vidare föreslås att den särskilda skattereduktionen
höjs med 160 kr. till 560 kr. och inflationsskyddas.

De särskilda skattelättnaderna för folkpensionärer ökar också något,
så att en minimipension förblir skattefri även under 1979. En annan åtgärd
som föreslås är att avdraget för underhållsbidrag till barn höjs från 2 500
till högst 3 000 kr. per barn.

Till dessa och andra detaljer återkommer utskottet nedan.

SkU 1978/79:19

I partimotionen 1978/79: 88 (m) med följdmotion 90 som hänvisats
till utskottet stöder motionärerna propositionen men föreslår lättnader
i marginalskatten med 1 procentenhet i det angränsande inkomstläget
75 000—90 000 kr.

Även i partimotionen 1978/79: 95 (c) delar man i stort sett bedömningarna
i propositionen. Motionärerna anser dock att man genom lättnader
av permanent karaktär försvårar möjligheten att genomföra kommunalekonomiska
utredningens förslag och yrkar av denna anledning
avslag på de föreslagna sänkningarna av marginalskatterna (yrkandet 1).

De förslag som läggs fram i s-motionen 1978/79: 117 är delvis avsedda
att finansiera de höjningar av barnbidragen som motionärerna föreslår
och innebär bl. a. att indexregleringen av skatteskalan slopas och att marginalskatten
i 1978 års skala sänks med 2 procentenheter i inkomstskiktet
55 000—65 000 kr. Samtidigt konstrueras skattereduktionen om till en
kommunalskattereduktion med 10 % av debiterad kommunalskatt, dock
lägst 560 och högst 2 400 kr. (yrkandena 1 och 2).

Från vpk:s sida framställs i motionen 1978/79: 106 yrkanden om skyndsamt
förslag från regeringen om slopande av indexregleringen av skatteskalan
och om ytterligare skattereduktion med 1 000 kr. i inkomstskiktet
30 000—70 000 kr. med en avtrappning på 3,5—4 % för inkomster utanför
detta inkomstskikt (yrkandena 1 och 2). De föreslår dessutom en
tredje form av avdrag från skatten. Detta avdrag skall motsvara den del
av kommunalskatten som belöper på en utdebitering över 29 kr. (yrkandet
3). Vidare har apk i motionen 1977/78: 1386 yrkandet 2 begärt en
fördubbling av grundavdraget.

De olika förslagen medför ett skattebortfall inkomståret 1979 som
uppgår för regeringsförslaget till 2 120 milj. kr., för m till 2 215 milj. kr.,
för c till 990 milj. kr. och för s till 1 990 milj. kr. Härifrån avgår höjningen
av förmögenhetsskatten med 175 milj. kr., som dock ger resultat först
under senare år. Vpk-förslaget kostar 3 150 milj. kr. om det genomförs
fr. o. m. 1979.

Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1978/79: 10 funnit att det
f. n. finns ett utrymme för att stimulera den privata konsumtionen med
åtgärder av det slag som föreslås i propositionen och i de nämnda motionerna.
Tillsammans med föreslagna höjningar av barnbidrag och bostadsbidrag
ligger enligt finansutskottets uppfattning vpk-förslaget högt
över den ram som utskottet ansett acceptabel från konjunkturpolitisk
synpunkt. Övriga partiers alternativ ligger samtliga i stort inom den ram
som finansutskottet angett. Socialdemokraternas förslag håller sig dock
något i överkant. Förslaget från centerpartiet ligger vid den nedre gränsen,
vilket enligt finansutskottet är otillräckligt för att uppnå den eftersträvade
stimulansen av ekonomin.

I motionerna särskiljer sig två huvudlinjer. S och vpk vill ha en skatteskala
som i kronor räknat är likadan år från år, om den inte — så som i

SkU 1978/79:19

praktiken skett med allt tätare mellanrum — ändras genom särskilt beslut
av riksdagen. M, c och fp utgår däremot i sina resonemang från en inflationsskyddad
skala som automatiskt följer penningvärdeförändringarna
genom att skiktgränsema i skalan uttrycks i en s. k. basenhet, som automatiskt
räknas om årligen med hänsyn till penningvärdeförändringarna.
Dessa grundläggande skillnader gör att man inte utan vidare kan överföra
åtgärder inom det ena systemet till det andra. S har därför framställt ett
andrahandsyrkande av innebörd bl. a. att de i motionen 1978/79: 117
angivna skiktgränserna skall räknas om till basenhet, om motionsyrkandet
om slopat inflationsskydd inte skulle vinna bifall.

Utskottet vill till en början erinra om att skattesystemet under 1970-talet utsatts för allt större påfrestningar. Sett från den enskildes synpunkt
har progressionen successivt skärpts genom påverkan av såväl statlig som
kommunal inkomstskatt så att marginalskattesatserna blivit höga redan
i mellaninkomstlägena. Det har blivit allt svårare för inkomsttagarna att
genom löneförhandlingar eller egna insatser öka sin disponibla inkomst.
För många inkomsttagare — inte minst för de lägre — uppkommer betydande
marginaleffekter även genom avtrappning av inkomstprövade
bidrag. Detta medför av flera skäl svåra återverkningar på hela samhällsekonomin.
Det är bl. a. mot denna bakgrund man skall se riksdagens beslut
förra året att i enlighet med skatteutredningens förslag införa inflationsskyddade
skatteskalor.

Samtidigt har kostnadsutvecklingen inom stat och kommun ställt allt
större krav på resurser för att finansiera växande anspråk särskilt inom
den kommunala sektorn. Den snabba utvecklingen av de kommunala
utdebiteringarna har medfört ett avsevärt skattetryck högt upp i inkomstlägena.
Detta har inneburit inte endast väsentliga skärpningar av den
totala skatten utan också av marginalskatterna. I propositionen räknar
man nu med en genomsnittlig utdebitering av 29 kr. Det bör samtidigt
framhållas att såväl utdebiteringen som skattekraften växlar avsevärt från
kommun till kommun.

De utredningsförslag som f. n. övervägs inom budgetdepartementet
innebär att åtgärder bör genomföras för att uppnå snara förbättringar i
dessa hänseenden. Enligt utskottets uppfattning bör marginalskatterna
på sikt sänkas, vilket också skatteutredningen föreslagit. Samtidigt är det
av vikt att inte nu binda sig för skattelättnader av sådan omfattning att
man försvårar genomförandet av kommunalekonomiska utredningens
förslag. Som framhålls i motionen 1978/79: 94 innebär detta utredningsförslag
en väsentligt utökad kommunal skatteutjämning och andra åtgärder
för att skapa större rättvisa både mellan kommunerna inbördes och
i fråga om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Detta återverkar
i sin tur också på de kommunala utdebiteringarna och därmed på
marginalskatten, något som kan skapa avsevärda lättnader i skattetrycket
inte minst för de lägsta inkomsttagarna. Enligt utskottets uppfattning bör

SkU 1978/79:19

åtgärder av detta slag prioriteras vid det fortsatta arbetet. Det är samtidigt
av vikt att man inte nu vidtar alltför långtgående åtgärder som rubbar
förutsättningarna för kommande ställningstaganden till dessa frågor under
våren 1979.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att de ändringar som nu skall
genomföras i fråga om beskattningen av privatpersoner bör begränsas till
en uppräkning av skattereduktionen från 400 till 560 kr. med inflationsskydd
för kommande år och till lättnader i den nuvarande skatteskalan
med 1 procentenhet i skiktet 8—9 basenheter, 2 procentenheter i skikten
9—10 och 10—11 basenheter samt 1 procentenhet i skiktet 11—12 basenheter.
Detta förslag, som medför skattebortfall på 590 milj. kr. jämfört
med helt oförändrade regler, innebär att utskottet i övrigt avstyrker
propositionen och motionerna i nyss angivna delar.

Beträffande den marginalskattespärr som föreslås i motionen 1978/
79: 89 vill utskottet endast konstatera att frågan om en sådan spärr reservationsvis
framförts i skatteutredningen och torde komma att tas upp i
det fortsatta arbetet med dessa frågor. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen 1978/79: 89.

Den höjning av förmögenhetsskatten som föreslås i motionen 1978/
79: 117 — yrkandet 5 — innebär en kraftig skärpning av skatterna på
vissa förmögenheter men torde på grund av 80/85-procentspärren inte
få någon verkan alls för den som har stor förmögenhet. Utskottet kan
inte tillstyrka att förmögenhetsskatten ändras på detta sätt. Utskottet avstyrker
således motionenl978/79: 117 yrkandet 5.

Folkpensionärernas beskattning

Enligt gällande bestämmelser är den som har folkpension och endast
låg sidoinkomst i regel berättigad till extra avdrag vid inkomstbeskattningen.
Detta avdrag bestäms så, att den som endast har grundpension
och en sidoinkomst på f. n. högst 3 300 kr. inkl. pensionstillskott inte påförs
beskattningsbar inkomst. Tillsammans med reglerna om särskild
skattereduktion innebär detta att en folkpensionär vid sidan av grundpensionen
kan ha en inkomst på drygt 4 400 kr. utan att beskattas. Om
sidoinkomsten är högre än 3 300 kr. reduceras det extra avdraget med
40 % av det överstigande beloppet, så att skattelättnaderna helt upphör
när inkomsten uppgår till drygt 40 000 kr.

Skatteutredningens förslag beträffande folkpensionärer innebär bl. a.
att det extra avdraget justeras upp så att för år 1979 minimipensionsnivån
liksom hittills blir helt skattebefriad. I propositionen biträder departementschefen
detta förslag och föreslår att det extra avdraget höjs till

3 600 kr., vilket tillsammans med uppräkningen av den särskilda skattereduktionen
medför att en sidoinkomst utöver grundpensionen på ca

4 900 kr. kommer att gå fri från skatt.

Motionen 1978/79: 106 innebär att folkpension och pensionstillskott

SkU 1978/79:19

jämte en sidoinkomst på 1 000 kr. skall vara fri från skatt. Vidare yrkas
i motionen 1977/78: 498 att folkpensionen skall vara skattefri, oavsett
sidoinkomstens storlek.

Som framgår av remissbehandlingen av skatteutredningens betänkande
råder bred enighet om att särskild hänsyn bör tas till situationen för folkpensionärer
med små inkomster och att de lägsta pensionerna inte kan
anses ge sådan skattekraft att beskattning bör ske enligt de vanliga reglerna.
För en pensionär som har en sammanlagd inkomst som är jämförlig
med vad en fulltidsarbetande inkomsttagare i aktiv ålder kan ha är det
emellertid enligt utskottets uppfattning i allmänhet inte påkallat med
särskilda skattelättnader. Som framhålls i propositionen bör frågan också
ses mot bakgrund av andra faktorer, häribland den uppräkning av pensionstillskottet
från 30 % till 45 % av basbeloppet som skall vara fullt
genomförd den 1 juli 1981 för dem som inte har ATP eller har låg ATP.
Vidare bör framhållas att inkomster vid sidan av folkpensionen kan ge
upphov till kännbara marginaleffekter, eftersom såväl de kommunala
bostadstilläggen som det extra avdraget påverkas härav. Denna effekt
förstärks i takt med att det extra avdraget höjs.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att avvägningen
av skattereglerna för folkpensionärer kräver ytterligare överväganden,
särskilt med hänsyn till vissa tekniska ofullkomligheter som påtalats
vid remissbehandlingen av utredningsförslaget, och att utgångspunkten
för år 1979 bör vara att en folkpensionär med enbart ålderspension
och pensionstillskott inte kommer att påföras skatt. Med det anförda
tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna
1977/78: 498 och 1978/79: 106 yrkandet 5.

Som föreslås i propositionen bör ändringarna också föranleda en uppräkning
av deklarationspliktsgränsen för folkpensionärer. Denna gräns
blir med de grunder som anges i propositionen 16 000 kr. eller — om den
skattskyldiges make uppburit folkpension — 13 800 kr. och således något
lägre än som anges i propositionen.

Underhållsbidrag till barn

Avdrag medges för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år
eller, om underhållet utgår på grund av dom, oavsett barnets ålder med
högst 2 500 kr. per barn. I enlighet med skatteutredningens förslag förordas
i propositionen att avdraget höjs till högst 3 000 kr. per barn med
verkan fr. o. m. 1979 års taxering.

Vidare föreslås vissa ändringar av företrädesvis teknisk natur, bl. a. att
avdrag medges även för belopp som tillgodoräknats den underhållsskyldige
på grund av att barnet vistats hos honom. Vidare ändras åldersgränserna
så att avdrag medges endast för vad som faktiskt utgivits intill dess
barnet fyllt 18 år eller — om barnet går i skola — 21 år. Dessa förslag
skall delvis ses mot bakgrund av de ändrade regler om underhåll till barn

SkU 1978/79:19

och frånskild som lagts fram i propositionen 1978/79: 12 och som behandlas
av lagutskottet i betänkandet LU 1978/79: 9.

I motionerna 1977/78: 507 och 958 yrkas en översyn av bestämmelserna
för att göra underhållsbidraget helt avdragsgillt för den underhållsskyldige
och skattepliktigt för vårdnadshavaren eller barnet. Den förstnämnda
motionen syftar inte endast till att förbättra den underhållsskyldiges situation
genom att uppnå lättnader i beskattningen utan också till att uppnå
en bättre anpassning av bostadsbidrag till föräldrarnas ekonomiska situation.

Enighet råder om att många underhållsskyldiga befinner sig i en ekonomiskt
svår situation, och de i propositionen framlagda förslagen —
som utskottet tillstyrker — skall ses mot denna bakgrund. Utskottet vill
samtidigt framhålla att begränsningarna i avdragsrätten har motiverats
med att kostnader för barn i princip inte beaktas vid beskattningen och
att avdragsrätten för den underhållsskyldige innebär att denne behandlas
förmånligt vid beskattningen i jämförelse med de fullständiga familjerna.
Utskottet instämmer i skatteutredningens uppfattning att underhållsbördan
i första hand bör underlättas genom andra åtgärder än lättnader i
beskattningen. Sådana åtgärder genomförs f. n. på grundval av den nyssnämnda
propositionen 1978/79: 12, som bl. a. innebär att föräldrarnas
underhållsplikt på ett annat sätt än hittills blir beroende av deras ekonomiska
situation och barnets behov och att indexhöjningarna av underhållsbidragen
i fortsättningen begränsas till 7/10 av höjningen av basbeloppet.
Om barnet periodvis vistas hos den underhållsskyldige kan detta
under vissa förutsättningar beaktas genom förhöjt bostadsbidrag, och nu
tillkommer också att underhållsbidraget minskar i denna situation. Med
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1977/78: 507 och 958.

Arbetskläder

Kostnader för skyddsutrustning och vissa skyddskläder kan anses som
avdragsgilla omkostnader vid beskattningen, medan däremot utgifter för
arbetskläder i princip är att hänföra till ej avdragsgilla levnadskostnader.
Enligt en provisorisk lagstiftning, som genomfördes 1975 och gäller vid
1976—1978 års taxeringar, är emellertid arbetstagare inom sådana yrkesgrupper
som på grund av arbetets beskaffenhet vållas onormalt höga
kostnader för arbetskläder, berättigade till ett schablonavdrag med 300
kr. enligt särskilda föreskrifter som utfärdas av riksskatteverket. Avsikten
var att genom denna lagstiftning stimulera parterna på arbetsmarknaden
till att under åren 1976—1978 träffa avtal om att arbetsgivarna skulle
tillhandahålla skyddsutrustning och arbetskläder inom ramen för vad som
gäller för skattefria beklädnadsförmåner m. m. av mindre värde.

Med hänvisning till att dessa frågor ännu inte fått sin lösning genom
kollektivavtal och till att det fortfarande är önskvärt att så sker föreslås
i propositionen att lagstiftningen förlängs ytterligare tre år.

SkU 1978/79:19

Utskottet tillstyrker förslaget.

I motionen 1977/78: 944 yrkas en översyn av frågan vilka yrkesgrupper
som bör omfattas av avdragsrätten. Motionären anför att det i allmänhet
är svårt att erhålla avdrag för dem som inte är upptagna i riksskatteverkets
förteckning över det 20-tal yrkesgrupper som bör komma i fråga för
schablonavdraget och att detta upplevs som orättvist.

I RSV:s senaste föreskrifter i ämnet (RSV Dt 1977: 18) anförs att
även andra arbetstagare än de som återfinns i förteckningen kan vara
berättigade till avdrag. Förutsättningen är att de haft kostnader på minst
800 kr. för arbetskläder, beroende på att kläderna på grund av arbetets
beskaffenhet utsätts för starkt slitage, kraftig nedsmutsning eller annars
förbrukas osedvanligt snabbt. Av föreskrifterna framgår att en tämligen
restriktiv praxis bör iakttas när det gäller avdragsyrkanden från
yrkesgrupper som inte finns med i förteckningen. Detta ligger också i
linje med intentionerna i 1975 års lagstiftning. Utskottet vill dock framhålla
att en jämförelse med RSV:s första föreskrifter i denna fråga visar
att dessa numera byggts ut väsentligt och utskottet förutsätter att RSV
liksom hittills fortlöpande ägnar uppmärksamhet åt frågan vilka grupper
som lämpligen bör vara med i förteckningen. Med hänvisning härtill och
till lagstiftningens provisoriska karaktär avstyrker utskottet motionen
1977/78: 944 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet
anfört.

I motionen 1977/78: 962 yrkas att egenföretagare skall jämställas med
övriga förvärvsarbetande vid beräkning av avdrag för kostnader för arbetskläder.

Av vad som redan anförts framgår att såväl egenföretagare som anställda
åtminstone i viss utsträckning är berättigade till avdrag för kostnader
för skyddsutrustning och skyddskläder. Frågan om egenföretagarnas
avdragsrätt för andra arbetskläder än skyddsutrustning och skyddskläder
är på grund av sin anknytning till beskattningsreglerna om förmåner
av mindre värde av mer generell räckvidd. En ökad likställighet
mellan olika skattskyldiga i fråga om avdrag för arbetskläder bör —
som utskottet framhöll i sitt betänkande SkU 1976/77: 37 — därför
övervägas i samband med ställningstagandena till 1972 års skatteutrednings
och företagsskatteberedningens förslag.

Med hänvisning härtill och till att giltighetstiden för de ifrågavarande
reglerna om avdrag för kostnader för arbetskläder har begränsats t. o. m.
1981 års taxering avstyrker utskottet bifall till lagstiftningsyrkandet i
motionen 1977/78: 962.

Skattesystemets utformning m. m.

Som framgår av vad utskottet anfört inledningsvis behandlas i detta
betänkande ett flertal motioner som rör mer eller mindre långtgående
reformer på skattelagstiftningens område. Hit hör yrkanden från vpk:s

SkU 1978/79:19

sida i motionerna 1977/78: 235, 322 och 323, 1978/79: 5 (yrkandena 3
och 4) och 1978/79: 106 (yrkandet 4) att mervärdeskatteeffekten på livsmedel
avskaffas och att riksdagen uttalar sig för en genomgripande skattereform
som bl. a. skall omfatta övergång till produktionsbeskattning,
en statskommunal enhetsskatt, skärpt progression, skatteskärpningar för
kapital och kapitalvinster och genomgripande förändringar av avdragssystemet.
Apk redovisar i motionerna 1977/78: 1386 (yrkandet 1) och
1978/79: 97 (yrkandena 1 och 2) ett liknande program men går ännu
längre, bl. a. med krav på att helt avskaffa mervärdeskatten och införa
skatt på lyxkonsumtion.

I motionen 1977/78: 971 yrkar Evert Svensson m. fl. (s) en utredning i
syfte att sanera avdragsrätten. Mer begränsat innehåll har motionen
1977/78: 961 av Grethe Lundblad (s), som vill ha en skyndsam utredning
i syfte att begränsa underskottsavdragen, och motionen 1977/78: 509 av
Gördis Hörnlund m. fl. (s) som vill ha en omedelbar lagstiftning om
förbud mot avdrag för kostnader för bankfack. I annan riktning går
motionen 1977/78: 665 av Birgitta Rydle (m) som uttalar sig för att avdragsgränser
m. m. räknas upp med hänsyn till inträffade penningvärdeförändringar.

Med anledning av dessa olika yrkanden vill utskottet nu liksom vid
tidigare års behandling av motsvarande krav framhålla att samtliga de
frågor som tas upp i motionerna ingår i de problemkomplex som nu slutbehandlats
av skatteutredningarna och som inom kort kommer att redovisas
för riksdagen. Syftet med motionerna torde vara att åstadkomma
standardförbättringar för stora grupper bl. a. genom sänkningar av de
indirekta skatterna. Utskottet vill erinra om att utrymmet för standardförbättringar
knappast kan antas öka genom åtgärder av denna art. Som
framgår av skatteutredningens betänkande torde f. ö. en fortsatt subventionering
av baslivsmedel vara ett från flera synpunkter överlägset alternativ
till en differentierad mervärdeskatt.

En av skatteutredningens huvuduppgifter har varit att göra en genomgripande
översyn av avdragsreglema. Utredningen har också riktat åtskillig
kritik mot reglerna men har inte funnit någon enkel metod att
lösa de problem som onekligen finns. Forceringen av slutarbetet gjorde
också att det inte blev möjligt att komma fram till konkreta förslag till
ändrad lagstiftning. Enligt utredningens uppfattning borde det dock vara
möjligt för en utredning, som har att direkt inrikta sig på att föreslå regler
i detta avseende, att efter något års arbete lägga fram förslag i fråga
om underskottsavdragen.

Utskottet instämmer i utredningens uppfattning att en särskild utredning
bör komma till stånd angående avdragsreglema och anser att en
sådan utredning bör kunna ta upp samtliga avdragsfrågor som behandlas
i motionerna.

Det kan förutsättas att dessa frågor kommer att tas upp av regeringen

SkU 1978/79:19

utan särskild framställning från riksdagen. Utskottet anser därför att
någon åtgärd inte påkallas med anledning av motionerna, som delvis
kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1977/78: 235,
322, 323, 509, 665, 961, 971 och 1386 yrkandet 1, motionen 1978/79: 5
yrkandena 3 och 4, 1978/79: 97 yrkandena 1 och 2 samt motionen 1978/
79: 106 yrkandet 4.

Daniel Tarschys (fp) yrkar i motionen 1977/78: 974 att problemet
skatter och inflation skall utredas i syfte att eliminera inflationens fördelningspolitiska
effekter. Vidare yrkas i motionen 1977/78: 953 av Nils
Hörberg (fp) att riksdagen begär en samordning av skatte-, bidrags- och
socialförsäkringssystemen i samband med en kommande skattereform
och i motionen 1977/78: 1459 av Per-Eric Ringaby (m) att stödet till
barnfamiljerna ses över i syfte att lindra marginaleffekterna.

De frågor som diskuteras i dessa motioner har även de ingått som väsentliga
delar av skatteutredningens uppdrag.

Beträffande den förstnämnda motionen kan erinras om att utredningen
rekommenderar att inflationens inverkan på skattesystemet blir föremål
för en särskild utredning.

Helt andra frågor tas upp i de båda sistnämnda motionerna, nämligen
de kraftiga marginaleffekterna för barnfamiljer med bostadsbidrag. Utskottet
har redan i början av detta betänkande uttalat att dessa marginaleffekter
är besvärande. Enligt utskottets uppfattning bör hithörande
frågor ägnas fortlöpande uppmärksamhet och beaktas i samband med
de kommande ställningstagandena till utredningsförslagen.

Av det anförda framgår att det f. n. inte kan anses motiverat med någon
särskild framställning från riksdagens sida i nu behandlade frågor, varför
utskottet avstyrker motionen 1977/78: 974 och motionerna 1977/78: 953
och 1459.

Stimulans av näringslivets investeringar m. m.

I propositionen framhålls att näringslivets investeringar i såväl maskiner
som byggnader och anläggningar under de senaste åren sjunkit till
en mycket låg nivå men att förutsättningarna för en investeringsuppgång
successivt förbättras. För att inte dessa förutsättningar skall ändras
föreslås i propositionen att giltighetstiden för det särskilda investeringsavdraget
och det statliga investeringsbidraget för maskininvesteringar
förlängs med ett år fram till utgången av år 1979. Med hänsyn till behovet
att stimulera även näringslivets byggnadsinvesteringar föreslås också
ett nytt särskilt byggnadsinvesteringsavdrag vid den statliga taxeringen.
De nu nämnda stimulansåtgärderna kommer i det följande att behandlas
var för sig. I propositionen behandlas också några frågor av företrädesvis
teknisk natur rörande investeringsfonderna för konjunkturutjämning.

SkU 1978/79:19

För att underlätta företagens möjligheter att anskaffa riskvilligt kapital
föreslås dessutom vissa ändringar i de s. k. Annell-reglerna. Förslaget innebär
i denna del att företagens möjligheter till avdrag för utdelning på
nyemitterat aktiekapital utökas och att företagen får större möjlighet att
efter eget val fördela beloppet på olika år.

Utskottet konstaterar att bred enighet råder om att det i rådande läge
är angeläget att stimulera industriinvesteringarna och företagens kapitalanskaffning
på sätt som föreslås i propositionen. I vpk-motionen 1978/
79: 106 yrkas däremot att propositionen avslås i dessa delar, frånsett investeringsfonderna,
samt att lagstiftningen om investeringsavdrag och
investeringsbidrag för maskininvesteringar och bestämmelserna om Annell-avdraget
upphävs (yrkandena 6—9). Motionärerna anser att ett permanentat
system med stimulanser av investeringar inte får någon konjunkturpolitisk
effekt utan endast leder till en enligt deras mening ej
acceptabel förmögenhetstillväxt hos företagen och andra snedvridningar.

I viss utsträckning mister stimulanser av ifrågavarande slag sin effekt
om de förlängs år efter år. Som framhålls i propositionen råder emellertid
allmän enighet om att industriinvesteringarna bör öka, och i detta
läge kan det inte vara rimligt att genom skattepolitiska åtgärder försämra
villkoren för investeringar. Gjorda undersökningar från tidigare år visar
också att investeringsavdragen för maskinanskaffning har varit väl ägnade
att tillgodose sitt syfte. F. n. har emellertid industrins investeringar
minskat med 1/3 från den nivå som uppnåddes 1975—1976, en utveckling
som är oroande. Bred enighet råder om att alla möjligheter måste
tas till vara för att få upp investeringarna till en mer godtagbar nivå.
Det bör också framhållas att en fortsatt utbyggnad av en konkurrenskraftig
industri är en grundläggande förutsättning för välståndsutvecklingen.

Utskottet instämmer således i de bedömningar som ligger till grund
för propositionen i dessa delar men återkommer i det följande till vissa
detaljfrågor. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79: 106
yrkandena 6—9.

Investeringsavdrag och investeringsbidrag för maskinanskaffningar

Investeringsavdraget och investeringsbidraget för maskininvesteringar
infördes 1975 och giltighetstiden har förlängts i olika omgångar. F. n.
gäller att dessa stödformer upphör den 31 december 1978.

Stödet utgår för nyinvesteringar i maskiner och andra inventarier som
är avsedda för stadigvarande bruk i rörelse, jordbruk eller skogsbruk.
Från denna regel gäller vissa undantag. Något stöd utgår t. ex. numera
inte för motordrivna fordon.

Investeringsavdraget medges vid taxeringen till statlig inkomstskatt
och utgör 25 % av anskaffnings- eller tillverkningskostnaden. Bidraget
— som är skattefritt — uppgår till 10 % av anskaffnings- eller tillverk -

SkU 1978/79:19

ningskostnaden och utgår till företag som inte kan utnyttja investeringsavdraget.
Bidraget får inte beräknas på en högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad
än 500 000 kr. för varje beskattningsår. Avdrag och
bidrag kan inte utgå samtidigt.

Som villkor för att kunna utnyttja avdrag eller bidrag gäller f. n. bl. a.
att leverans måste ha verkställts före utgången av år 1978.

I propositionen föreslås — som redan nämnts — att tiden för utnyttjande
av det nuvarande stödet för maskininvesteringarna förlängs med
ett år t. o. m. utgången av år 1979. Nuvarande procentsatser, dvs.
25 % för avdraget och 10 % för bidraget, bör enligt propositionen bibehållas.
Kontorsmöbler och föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler,
t. ex. tavlor, mattor och draperier, undantas dock, eftersom sådana
investeringar enligt departementschefens uppfattning inte kan sägas
vara direkt ägnade att öka produktionskapaciteten inom näringslivet.

I motionen 1978/79: 102 yrkas att även taxibilar skall omfattas av
lagstiftningen och till stöd härför åberopas minskad lönsamhet i taxirörelsen.

Motorfordon undantogs generellt från ifrågavarande regler 1977. Som
skäl härför åberopades att stimulanserna lett till besvärande snedvridningseffekter
inom motorbranschen i form av konstlade omkastningar i
efterfrågan med påfrestningar på sysselsättningen och överlager av begagnade
fordon. Eftersom systemet främst var avsett som stöd åt sådana
investeringar som leder till höjningar av industrins produktionskapacitet
genomfördes det nu ifrågavarande undantaget för motorfordon. Att
nu återinföra stimulanser av detta slag och då enbart för taxibilar bör
enligt utskottets uppfattning inte komma i fråga. Utskottet avstyrker således
motionen 1978/79: 102.

Yrkanden om att kontorsmöbler fortfarande skall omfattas av lagstiftningen
framställs i motionerna 1978/79: 117 (yrkandet 3) och i motionen
1978/79: 104. Yrkandena motiveras med att möbelindustrin f. n. befinner
sig i ett ansträngt läge och att nyinvesteringar i maskiner och byggnader
även kräver kontorsutrustning. Det åberopas också att utrustning för
kontor har ett tämligen lågt importinnehåll, varför ett bibehållande av
investeringsstimulansen skulle kunna utgöra ett värdefullt stöd för branschen.

Enligt utskottets uppfattning innehåller propositionen inte tillräckliga
skäl för att nu utesluta kontorsmöbler från systemet. Utskottet tillstyrker
således motionerna 1978/79: 104 och 117 yrkandet 3 och avstyrker propositionen
i motsvarande del.

Byggnadsinvesteringar

Det byggnadsinvesteringsavdrag som föreslås i propositionen innebär
att avdrag medges vid taxeringen till statlig inkomstskatt med 10 % av

SkU 1978/79:19

kostnaderna för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet i rörelse, jordbruk
eller skogsbruk. Som förutsättning för att avdrag skall kunna
medges gäller enligt förslaget att kostnaderna nedläggs under perioden
oktober 1978—31 mars 1980. Avdrag medges endast för sådana byggnadsarbeten
som igångsätts under denna period och före den 30 september
1979.

Från dessa bestämmelser bör enligt propositionen undantas lokaler för
bostadsändamål, bensinstationer, parkeringshus eller parkeringsanläggningar,
butiks- och kontorslokaler, banklokaler, hotell- eller restauranglokaler
och andra samlingslokaler m. m. och idrottsanläggningar.

Den föreslagna lagstiftningen överensstämmer i huvudsak med det
investeringsavdrag för byggnadsinvesteringar som gällde under tiden 1
november 1972—31 december 1973.

Med de förslag som läggs fram i propositionen är motionen 1978/
79: 2 yrkandet 4 i denna del tillgodosedd.

I motionen 1978/79: 115 yrkas att hotell och restauranglokaler skall
omfattas av bestämmelserna. Som skäl härför åberopar motionärerna
de ekonomiska svårigheter som belastar branschen och att en utbyggnad
och förnyelse av hotell och restauranger är en nödvändig förutsättning
för att utveckla turismen.

Avsikten med investeringsavdraget är framför allt att främja industrins
investeringar. Enligt utskottets uppfattning finns det inte tillräckliga
skäl att behandla hotell och restauranger på annat sätt än de andra
byggnader för jämförliga ändamål som inte heller omfattas av lagstiftningen.
Utskottet avstyrker således motionen 1978/79: 115.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen framhåller i skrivelse till utskottet
att avdragsreglerna bör vara så vidsträckta som möjligt och utformas
så att avdrag kan medges oavsett om byggnadsinvesteringarna
avser byggnad för eget bruk eller byggnad för uthyrning.

Utskottet delar föreningens uppfattning att man bör undvika de snedvridande
effekter som förslaget i propositionen kan medföra till nackdel
för den som hyr ut fastighet. I enlighet härmed förordar utskottet en
ändring av 1 § förslaget till lag om särskilt investeringsavdrag för vissa
byggnadsarbeten.

I motionen 1978/79: 103 yrkas att statligt investeringsavdrag skall
kunna utgå i fall där det föreslagna investeringsavdraget för byggnadsinvesteringar
inte kunnat utnyttjas. Motionärerna anför att en sådan
ordning tillämpas i fråga om maskininvesteringar och att systemet där
fungerat bra. De åberopar flera skäl för att motsvarande bör gälla på
byggnadssidan.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att företag, som inte
kan utnyttja avdragsrätten för byggnadsinvesteringar, bör kunna erhålla
ett särskilt investeringsbidrag för byggnadsarbeten. Bidraget bör beräknas
till 4 % av kostnaderna, om de inte varit alltför obetydliga. Kostnaden
för ett och samma byggnadsarbete bör ha uppgått till minst 10 000

SkU 1978/79:19

kr. under året. Utskottet föreslår också en maximering av innebörd att
bidrag skall kunna utgå för en anskaffnings- eller tillverkningskostnad
av högst 1 milj. kr. om året. De närmare förutsättningarna för att bidrag
skall kunna utgå framgår av särskilda lagregler som utskottet låtit
utarbeta efter mönster av lagstiftningen om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning och den i propositionen föreslagna lagen om
särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten.

Investeringsfonder

Beträffande investeringsfonderna för konjunkturutjämning föreslås i
propositionen vissa ändringar av företrädesvis teknisk natur. Så förordas
bl. a. att skillnaden i vissa hänseenden mellan olika former av tillstånd
i lagstiftningen slopas. Vidare kan nämnas att tillstånd att ta framtida
fondavsättningar i anspråk för kostnader som uppkommit före avsättningen
skall kunna lämnas på ett annat sätt än hittills.

Regeringens praxis i fråga om tillstånd att utnyttja investeringsfonderna
är restriktiv när det gäller investeringar för vilka bidrag utgått
genom regionalpolitiska styrmedel. Denna fråga tas upp i motionen
1978/79: 95, yrkandet 2, där motionärerna hemställer att riksdagen som
sin mening ger till känna att investeringsfonderna bör kunna utnyttjas
samtidigt med andra, regionalpolitiska medel.

Utskottet vill framhålla, att investeringsfondslagstiftningen inte innehåller
något hinder mot att tillstånd lämnas till att fondmedel tas i anspråk
samtidigt som annat stöd utgår för de investeringar som är i fråga.
Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att så sker men vill
framhålla att det givetvis bör ankomma på regeringen att bedöma denna
fråga i det enskilda fallet. Även om tillståndsgivningen inte är något som
direkt ingår i skatteutskottets ämnesområde vill utskottet som sin mening
uttala, att frågan givetvis bör kunna bedömas med hänsyn till det totala
stöd som enligt regeringens uppfattning bör utgå i det aktuella fallet.
I den mån motionen inte härigenom är besvarad avstyrker utskottet
densamma.

Annell-lagstiftningen

Enligt de principer som gäller för företagsbeskattningen är avdrag i
allmänhet inte medgivet för utdelning på aktier. Avdrag medges dock
för utdelning på aktier som emitterats efter den 30 juni 1966 med högst
5 % av aktiekapitalet. Avdrag får medges under sammanlagt högst 10 år
under en 15-årsperiod, och det sammanlagda avdraget får uppgå till
högst 50 % av detta aktiekapital.

I propositionen föreslås att avdragsgränsen höjs till 10 % per år under
en 20-årsperiod. Avdraget förstärks också på det sättet att den sammanlagda
avdragssumman får bli 100 % av aktiekapitalet. Avsikten är
att de nya reglerna skall tillämpas i fråga om aktiekapital som emitteras
efter årsskiftet 1978/79.

SkU 1978/79:19

1 motionen 1978/79: 117, yrkandet 4, begärs att avdragsrätten begränsas
till högst 6 % av aktiekapitalet om året under sammanlagt 16
år. Yrkandet motiveras med att möjligheterna till resultatutjämning enligt
motionärernas uppfattning annars blir för stora.

Utskottet finner för sin del att det enbart är till fördel om ett företag,
som under en tid vill begränsa utdelningen till aktieägarna, skall kunna
göra detta utan att komma i sådana svårigheter som blir följden av förslaget
i motionen. Utskottet avstyrker därför densamma och tillstyrker
propositionen i nu ifrågavarande del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattereduktion för beskattningsåret 1979 med 560
kr.

att riksdagen bifaller propositionen 1978/79: 50 bilaga 2 i denna
del;

2. beträffande inflationsskydd för skatteskala och skattereduktion att

riksdagen avslår motionerna 1978/79: 117 yrkandet 1 i denna
del och 1978/79: 106 yrkandet 1 samt bifaller propositionen i
denna del;

3. beträffande skatteskala och kommunalskattereduktion

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och på
motionerna 1978/79: 90, 1978/79: 95 yrkandet 1, 1978/79: 106
yrkandet 3 och 1978/79: 117 yrkandet 1 i denna del och yrkandet
2 samt med anledning av vad utskottet i betänkandet
anfört beslutar att skatteskalan skall ha den utformning utskottet
förordat;

4. beträffande ytterligare skattereduktion

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 106 yrkandet 2;

5. beträffande grundavdraget

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1386 yrkandet 2;

6. beträffande marginalskattespärr

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 89;

7. beträffande skärpt förmögenhetsskatt

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 117 yrkandet 5;

8. beträffande underhållsbidrag till barn
att riksdagen

a) bifaller propositionen i denna del,

b) avslår motionen 1977/78: 507,

c) avslår motionen 1977/78: 958;

9. beträffande arbetskläder
att riksdagen

a) bifaller propositionen i denna del,

SkU 1978/79:19

b) avslår motionen 1977/78: 944,

c) avslår motionen 1977/78: 962;

10. beträffande folkpensionärer

att riksdagen med avslag på motionerna 1977/78: 498 och 1978/
79: 106 yrkandet 5 bifaller propositionen i denna del;

11. beträffande behovet av investeringsfrämjande åtgärder m. m.
att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 2 yrkandet 4

och propositionen i denna del samt med avslag på motionen
1978/79: 106 yrkandena 6—9 godtar vad utskottet förordat i
denna del;

12. beträffande maskininvesteringar m. m.
att riksdagen

a) i fråga om bilar avslår motionen 1978/79: 102,

b) i fråga om kontorsmöbler med avslag på propositionen i
denna del bifaller motionerna 1978/79: 104 och 117 yrkandet
3,

c) i övrigt bifaller propositionen i denna del samt avslår motionen
1978/79: 2 yrkandet 4 i denna del i den mån den inte
är besvarad;

13. beträffande byggnadsinvesteringsavdrag
att riksdagen

a) i fråga om hotell m. m. avslår motionen 1978/79: 115,

b) i fråga om uthyrda byggnader bifaller vad utskottet i betänkandet
förordat,

c) i övrigt bifaller propositionen i denna del med den ändring
utskottet i betänkandet förordat samt avslår motionen 1978/
79: 2 yrkandet 4 i denna del i den mån den inte är besvarad;

14. beträffande byggnadsinvesteringsbidrag

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 103 godtar vad
utskottet förordat i denna fråga;

15. beträffande investeringsfonder
att riksdagen

a) bifaller propositionen;

b) avslår motionen 1978/79: 95 yrkandet 2 i den mån den inte
är tillgodosedd genom vad utskottet i betänkandet anfört;

16. beträffande Annell-lagstiftningen

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 117 yrkandet 4 och bifaller
propositionen i denna del;

17. beträffande skattesystemets utformning m. m.
att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

a) motionen 1977/78: 235,

b) motionen 1977/78: 322,

c) motionen 1977/78: 323,

d) motionen 1977/78: 509,

e) motionen 1977/78: 665,

4 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 19

SkU 1978/79:19

f) motionen 1977/78: 953,

g) motionen 1977/78: 961,

h) motionen 1977/78: 971,

i) motionen 1977/78: 974,

j) motionen 1977/78: 1386 yrkandet 1,
k) motionen 1977/78: 1459,

1) motionen 1978/79: 5 yrkandena 3 och 4,
m) motionen 1978/79: 97 yrkandena 1 och 2,
n) motionen 1978/79: 106 yrkandet 4;

18. beträffande författningsförslagen
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt och
i betänkandet anfört

A. antar vid propositionen 1978/79: 50 bilaga 2 och propositionen
1978/79: 56 fogade, här ovan s. 3—26 återgivna förslag
till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
med den ändring att 10 § 1 mom. erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag
10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 3 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt;

2 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger

3 men icke 5 basenheter	grundbeloppet för 3 basenheter och 4 % av återstoden
5	” ” 6	”	” 5	” 8 % ”
6	99 99 y		” 6	” 13 % ”
7	" 8	99	99 99 y 99	” 16 % ”
8	, » ^	99	” 8	” 19 % ”
9	” ” 10	99	i» „ g »	” 24 % ”
10	” ” 11	>9	” 10	» 28 0/
11	” ” 12	99	99 ”11 ”	” 31 % ”
12	” ” 13	99	99 99 22 99	” 33 % ”
13	” ” 14	99	” 13	” 40 % ”
24	” ” 16	99	” ” J4 ”	” 45 % ”
16	” ” 20	99	” 16	” 49 % ”
20	” ” 30	"	” 20 ”	” 53 % ”
30 basenheter		” 30	” 58 % ”

Ändå att denna inkomstdel.

Med familjestiftelse ekonomiska intressen.

Utskottets förslag
10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 3 basenheter enligt lagen

SkU 1978/79:19

(1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt;

2 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger

3 men icke 5 basenhete

undbeloppet för 3 basenheter och 4 % av återstoden

5	” ” 6	” 5	99	8 % ”
6	99 99 *J 99	” 6	»»	13 % ”
7	” 8	” 7	»»	16 % ”
8	>> i* ^ »»	” 8	99	20 % ”
9	” ” 10	” 9	99	25 % ”
10	” ”11	” 10	99	29% ”
11	” ” 12 ”	” 11	”	33 % ”
12	” ” 13	” 12	J»	35 % ”
13	” >• 14	” 13	99	40 % ”
14	” ” 16	>’ )4	99	45 % ”
16	” ” 20	” 16	99	49 % ”
20	” ” 30	” 20	99	53 % ”
30 basenheter	” 30	99	58 % ”

Ändå att denna inkomstdel.

Med familjestiftelse ekonomiska intressen.

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) med den ändring
att 22 § 3 mom. erhåller följande såsom utskottets förslås betecknade
lydelse:

Utskottets förslag
22 §

Regeringens förslag

Bestämmelserna i

3 mom. Skattskyldig, som
uppburit folkpension, är med undantag
som anges i andra stycket
skyldig att utan anmaning avlämna
självdeklaration endast om
hans bruttointäkt av en eller flera
förvärvskällor under året uppgått
till minst 16 000 kronor, eller, om
hans make uppburit folkpension,
till minst 13 800 kronor. Med
folkpension avses folkpension i
form av ålderspension, förtidspension,
änkepension och hustrutilllägg.
Som folkpension räknas icke
barnpension eller vårdbidrag.

- avser förmögenhet.

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

5. lag om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt med den ändring att
3 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

SkU 1978/79: 19

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke för följande inventarier, nämligen inventarier

med eller uthyrningsrörelse,

efter utgången av år 1978 leve- efter utgången av år 1978 levererade
kontorsmöbler och föremål rerade föremål avsedda för ut avsedda

för utsmyckning av kon- smyckning av kontorslokaler,

torslokaler,

inventarier som den minst 10 000 kronor.

Har personbilar januari 1978.

Föreligger synnerliga av anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda icke föras.

För inventarier oktober 1975.

6. lag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning med den ändring att 3 §
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Investeringsbidrag utgår icke för följande inventarier, nämligen

inventarier med eller uthyrningsrörelse,

efter utgången av år 1978 leve- efter utgången av år 1978 levererade
kontorsmöbler och föremål rerade föremål avsedda för ut avsedda

för utsmyckning av kon- smyckning av kontorslokaler,

torslokaler,

inventarier som näringsidkaren minst 10 000 kronor.

Har personbilar januari 1978.

Föreligger synnerliga av anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda begagnade inventarier.

För inventarier oktober 1975.

7. lag om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten
med den ändring att 1 § erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

Fysisk eller juridisk person, som Fysisk eller juridisk person, som
driver rörelse, jordbruk eller skogs- driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk
och som under perioden den bruk och som under perioden den

1 oktober 1978—den 30 september 1 oktober 1978—den 30 september

1979 igångsätter ny-, till- eller om- 1979 igångsätter ny-, till- eller ombyggnad
på fastighet för använd- byggnad på fastighet för användning
i förvärvskällan, får vid taxe- ning i förvärvskällan, får vid taxering
till statlig inkomstskatt åtnju- ring till statlig inkomstskatt åtnjuta

ta särskilt investeringsavdrag vid särskilt investeringsavdrag vid be -

SkU 1978/79:19

räkningen av nettointäkten av förvärvskällan
enligt bestämmelserna
i denna lag. Investeringsavdrag får
vidare åtnjutas vid beräkning av
nettointäkt av annan fastighet om
fastighetsägaren under nämnda period
igångsätter ny-, till- eller ombyggnad
på fastighet som är avsedd
att användas i rörelse bedriven
av annan än fastighetsägaren.

Byggnadsarbete anses på arbetsplatsen.

8. lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd,

9. lag om ändring i förordningen (1947:174) om investeringsfonder,

10. lag om ändring i lagen (1955: 256) om investeringsfonder för
kon j unkturutj ämning,

11. lag om ändring i förordningen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

B. antar följande förslag till

Lag om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden den 1 oktober 1978—den 30 september
1979 igångsätter ny-, till- eller ombyggnad på fastighet för användning
i förvärvskällan, äger efter ansökan erhålla statligt investeringsbidrag
enligt bestämmelserna i denna lag. Investeringsbidrag får vidare
åtnjutas av fastighetsägare såvida denne under nämnda period igångsätter
ny-, till- eller ombyggnad på fastighet som är avsedd att användas

1 rörelse bedriven av annan än fastighetsägaren.

Byggnadsarbete anses igångsatt när det har påbörjats på arbetsplatsen.

Investeringsbidrag enligt denna lag räknas inte som skattepliktig inkomst
enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt.

2 § Investeringsbidrag får inte utgå om näringsidkaren för beskattningsår
under den period som anges i 1 § kunnat helt utnyttja avdrag
enligt lagen (1978: 000) om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten.
Investeringsbidrag får heller inte utgå, om näringsidkaren
för beskattningsåret helt eller delvis har åtnjutit avdrag som nyss nämnts.
Bedömningen av frågan huruvida nämnda avdrag kunnat utnyttjas
eller har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens beslut.

beräkningen av nettointäkten av
förvärvskällan enligt bestämmelserna
i denna lag.

SkU 1978/79:19

Investeringsbidrag utgör fyra procent av sådan kostnad för byggnadsarbete
enligt 1 § första stycket som nedläggs under perioden den 1 oktober
1978—den 31 mars 1980. Kostnad anses nedlagd under denna period
om den avser arbete som har utförts på byggnad och material som har
fogats in i byggnad under perioden.

Har statsbidrag utgått för byggnadsarbetet beräknas investeringsbidraget
på den del av kostnaden som inte täcks av statsbidraget.

Investeringsbidrag utgår för det beskattningsår under vilket kostnad
för byggnadsarbetet har nedlagts. Det kan utgå för högst tre beskattningsår
och får inte beräknas på högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad
än 1 000 000 kronor för varje beskattningsår.

3 § Investeringsbidrag utgår inte för kostnader till den del de avser
lokaler avsedda för bostadsändamål,

bensinstation, parkeringshus eller parkeringsanläggning,
butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,
samlingslokaler eller nöjeslokaler,
sporthall eller annan idrottsanläggning.

Investeringsbidrag utgår endast om den kostnad under beskattningsåret
som skall ligga till grund för beräkning av bidraget för ett och
samma byggnadsarbete har uppgått till minst 10 000 kronor.

4 § Ansökan om investeringsbidrag skall göras skriftligen och prövas
av riksskatteverkct. Ansökningshandlingen, som skall avges på heder och
samvete, skall inges senast en månad efter det taxeringen för beskattningsåret
vunnit laga kraft.

Sökanden skall skriftligen medge att riksskatteverket får granska
sökandens räkenskaper och inhämta de uppgifter ur sökandens självdeklaration
som behövs för tillämpningen av denna lag.

Investeringsbidrag utgår endast om sökanden företer tillfredsställande
utredning, om förhållande som avses i 2 § första stycket samt om den
byggnadskostnad som skall ligga till grund för beräkningen av bidraget.

Har sökanden inte lämnat medgivande som avses i andra stycket skall
ansökan avslås.

5 § I fråga om handelsbolag eller enkelt bolag beräknas investeringsbidrag
för bolaget.

6 § Efter beslut om investeringsbidrag skall riksskatteverket verkställa
utbetalning i enlighet med beslutet.

Riksskatteverket skall omedelbart efter det att beslut i fråga om investeringsbidrag
har meddelats lämna uppgift härom till länsstyrelsen
i sökandens hemortskommun.

7 § Talan mot riksskatteverkets beslut enligt denna lag föres hos regeringen
genom besvär.

8 § Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om utbetalning
av investeringsbidrag avgivit handling med oriktig uppgift och därigenom
föranleder utbetalning med för högt belopp är skyldig att till statsverket
återbetala vad han har erhållit för mycket.

SkU 1978/79:19

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 7 december 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson
(m), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage
Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c),
Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c), Curt
Boström (s), Holger Bergqvist (fp) och Bo Lundgren (m).

Reservationer

beträffande motiveringen till utskottets hemställan vid momenten 1—5

1. av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Bo Lundgren (m),
som ansett att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 37 med
”De utredningsförslag” och slutar på s. 38 med ”våren 1979” bort ha
följande lydelse:

De problem som det växande kommunala skattetrycket skapar måste
i främsta rummet angripas genom en dämpning av den kommunala sektorns
expansion. 1974—1977 ökade den kommunala konsumtionen med
inte mindre än 5,3 procent per år. Det är nödvändigt att under de kommande
åren få en väsentligt mindre ökningstakt såsom bl. a. framgår av
1978 års långtidsutrednings nyligen redovisade beräkningar. I första
hand bör man söka uppnå denna återhållsamhet genom frivilliga överenskommelser
mellan staten och kommunerna. Om detta emellertid inte
leder till avsett resultat måste lagstiftning om kommunalt skattetak övervägas.

Inom regeringskansliet övervägs f. n. kommunalekonomiska utredningens
förslag om bl. a. ökad kommunal utjämning. Utskottet kan
självfallet inte nu binda sig för omfattningen av sådana utjämningsåtgärder
men vill understryka att vad som härvidlag kan bli aktuellt inte
får sättas i ett motsatsförhållande till en politik syftande till en planmässig
nedjustering av marginalskatterna i den statliga skatteskalan.

De nuvarande orimligt höga marginalskatterna hämmar lusten till
arbete, initiativ och företagande. De undergräver dessutom på ett allvarligt
sätt skattemoralen i det svenska samhället. Den borgerliga trepartiregeringens
politik syftande till sänkta marginalskatter måste fullföljas
och ha prioritet i det fortsatta skattepolitiska reformarbetet.

2. beträffande inflationsskydd för skatteskala och skattereduktion

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carl -

SkU 1978/79:19

stein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark och Curt Boström (alla s),
som

dels anfört följande:

Under hösten 1977 beslöt riksdagen att de statliga skatteskalorna
fr. o. m. 1978 skall vara indexreglerade. Detta innebär bl. a. att skiktgränserna
i inkomstskattelagen skulle uttryckas i en basenhet, vilken
under 1978 uppgick till 5 000 kr. Denna basenhet skulle sedan med en
viss fördröjning åtfölja utvecklingen av konsumentprisindexet rensad
från förändringar i uttaget av mervärdeskatt.

De erfarenheter som nu kunnat göras av hur indexregleringen utfallit
för 1979 visar klart att systemet inte kunnat skapa ett rättvist inflationsskydd
av skatteskalan. Det ger för detta år en överkompensation för de
högre inkomsttagarna som mot bakgrund av låginkomsttagarnas mycket
pressade situation under 1977 och 1978 ter sig utmanande. I stället för
att lägga grunden för en lugn avtalsrörelse kommer indexregleringens
utfall för 1979 att skapa svårigheter på avtalsområdet.

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78: 41 med anledning
av propositionen 1977/78: 49 om inflationsskydd för inkomstskatteskalan,
m. m. utvecklas en rad principiella argument mot det av den dåvarande
borgerliga regeringen föreslagna systemet för indexreglering. Det
skulle komma att medföra en skärpning av de fördelningspolitiska orättvisorna
till följd av bl. a. att systemet inte tog någon hänsyn till att inflationen
slår hårdare mot de lägre inkomsttagarna och att högre inkomsttagare
har större möjligheter att genom t. ex. ett värdesäkert sparande
skydda sig mot inflationens verkningar.

Systemet medförde även risker för att inflationen skulle komma att
påskyndas. Det skapade även svårigheter för en effektiv stabiliseringspolitik
och ledde till en fortgående försvagning av statsfinanserna. I stället
föreslogs i denna motion att inflationsskyddet av de statliga skatteskalorna
skulle åstadkommas genom regelbundet återkommande skatteomläggningar
som då kan utformas med hänsyn både till de fördelningspolitiska
kraven och den från tid till annan varierande konjunkturpolitiska
situationen. Inte minst viktigt är att utforma inflationsskyddet
så att avtalsrörelserna underlättas och så att en effektiv kamp mot inflationen
kan föras.

Erfarenheterna från utfallet för 1979 understryker ytterligare att systemet
med det snaraste bör bringas att upphöra. Vi föreslår därför att
lagen om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
(SFS 1977: 1071) upphävs. Inkomstgränserna i 10 § lagen
om statlig inkomstskatt uttrycks i de krontalsbelopp som gällt under
1978, men i fråga om skalorna återkommer vi i reservation 3. Vidare
bör den särskilda skattereduktionens belopp 560 kr. i princip uttryckas
i kronor i stället för i basenhet. Till frågan om utformningen av den
särskilda skattereduktionen återkommer vi också i reservation 3.

SkU 1978/79:19

Härtill kan fogas kommentaren att upphävandet av den borgerliga
indexregleringen inte är liktydig med att man i tider med stigande priser
kan binda dessa skatteskalor för en längre period. Som redan tidigare
framhålls måste inflationens verkningar på skatteuttaget ständigt beaktas.
Vad vi sagt är endast att detta kan ske på ett rättvisare och med
hänsyn till inflationsbekämpningen effektivare sätt än vad som skett
i det borgerliga systemet.

dels ansett att utskottet under moment 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79: 106 yrkandet 1
och 1978/79: 117 yrkandet 1 i denna del antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 §
1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 §
1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att
gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

3. beträffande skatteskala och kommunalskattereduktion
av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark och Curt Boström (alla s),
som

dels anfört följande:

Den borgerliga regeringens ekonomiska politik har bl. a. medfört att
det stora flertalet hushåll fått en sänkt levnadsstandard under åren 1977
och 1978. Den kraftiga inflation som regeringspolitiken genom bl. a. devalveringarna
och höjningen av mervärdeskatten ledde till, har holkat ur
köpkraften hos hushållens inkomster. För första gången under efterkrigstiden
har reallönerna för stora grupper av löntagare minskat.

Inflationens börda är alltid tyngst att bära för dem som har låga inkomster.
Inflationen under den borgerliga regeringens tid har dessutom
kännetecknats av att dagligvarorna — de för låg- och medelinkomsttagarna
viktigaste varorna — stigit betydligt mera i pris än vad som
gällt i genomsnitt. Särskilt kraftig har prisstegringen varit på baslivsmedel.
I synnerhet barnfamiljer och olika utsatta grupper har därför
kommit att drabbas särskilt hårt.

Denna utveckling har skett parallellt med att den borgerliga politiken
skapat särskilda förmåner åt företagare och kapitalägare. Detta har
skett dels i form av omfattande generella åtgärder i form av t. ex. devalveringar
och sänkningar av arbetsgivaravgifterna, dels genom en lång
rad mindre åtgärder på skatteområdet vilka dock sammantaget inneburit

5 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 19

SkU 1978/79:19

en relativt sett kraftig förstärkning av företagarhushållens inkomstsituation.
De borgerliga partiernas politik har alltså lett till ökade klyftor i
det svenska samhället. Utvecklingen mot en jämnare inkomstfördelning
bröts i och med det borgerliga regeringstillträdet och har sedan förbytts
i sin motsats.

Den i propositionen 1978/79: 50 föreslagna skatteomläggningen för
år 1979 är det tredje i raden av borgerliga skatteförslag sedan 1976. Det
förhållandet att vi nu fått en folkpartistisk minoritetsregering har inte
inneburit någon kursomläggning i skattepolitiskt avseende. Genom detta
förslag fullföljer man en borgerlig skattepolitik karaktäriserad av en
större omtanke om de högre inkomsttagarnas skattesänkningskrav än
om de lägre inkomsttagarnas pressade situation.

En viktig anledning till att denna fördelningsprofil kännetecknar även
det nu föreliggande skatteförslaget är att det baserar sig på indexreglerade
skatteskalor. Ovanpå detta har regeringen lagt en sänkning av marginalskatterna
som sammantaget ger utmanande stora skattesänkningar
åt de högre inkomsttagarna.

I stället för regeringens förslag förordar vi en skatteomläggning i enlighet
med förslaget i den socialdemokratiska motionen 1978/79: 116,
en skattereform för 1979 som siktar till att för de enskilda människorna
mildra effekterna av de senare årens stora kommunalskattehöjningar.
Dessa skatter är för det stora flertalet människor den största skatten.
Det är först när man kommer upp i inkomster över 100 000 kr. som
den statliga inkomstskatten blir större än den kommunala.

De stora kommunala skattehöjningarna under senare år har blivit ett
allt större problem. De har lett till en kraftigt ökad skattebörda för lågoch
medelinkomsttagarna och de har även medfört att de totala marginalskatterna
stigit. De fortsatt stora skillnaderna i utdebitering mellan
olika kommuner har blivit alltmer kännbara i takt med att de kommunala
skatterna ökat. De stora löntagarorganisationerna har också sedan
länge krävt en skattereform som dämpar de höga kommunalskatterna
för att därigenom bl. a. mildra marginalskatterna.

Vi föreslår att fysiska personer får tillgodoräkna sig ett särskilt avdrag
från slutskatten som uppgår till 10 procent av den totala kommunalskatten
för 1979 — dock lägst 560 kr. och högst 2 400 kr.

Detta förslag påverkar inte kommunernas ekonomi för 1979. Förslaget
har inte något annat syfte än att mildra kommunalskatten för den
enskilde skattebetalaren under detta år. Kommunernas ekonomi är redan
i allt väsentligt låst för detta år. Frågorna kring den kommunala
sektorns utveckling på längre sikt och de olika åtgärder som är påkallade
för att underlätta den kommunala sektorns fortsatta utveckling får
tas upp i anslutning till behandlingen av den till våren 1979 aviserade
propositionen om kommunernas ekonomi.

Detta nya kommunalskatteavdrag medför att den tidigare särskilda
skattereduktionen på 400 kr. kan avskaffas. Vi föreslår dessutom att de

SkU 1978/79:19

statliga marginalskatterna enligt den för 1978 gällande skalan sänks med
2 procentenheter i intervallet 50 000—60 000 kr. i beskattningsbar inkomst.

Den av utskottet föreslagna skatteomläggningen för 1979 ligger inom
den ram för konsumtionsstimulans för detta år som förordats i den
socialdemokratiska reservationen 1 till finansutskottets betänkande 1978/
79: 10 med anledning av proposition 1978/79: 50.

Under utskottsbehandlingen har c- och fp-ledamöterna enats om ett
annat förslag än det som föreslagits av regeringen i propositionen 1978/
79: 50. Överenskommelsen innebär lättnader i den nuvarande skatteskalan
med 1 procentenhet i skiktet 8—9 basenheter, 2 procentenheter
i skikten 9—10 och 10—11 basenheter samt 1 procentenhet i skiktet
11—12 basenheter. Detta förslag medför ett skattebortfall på 590 milj.
kr. jämfört med helt oförändrade regler.

Sedermera har även utskottets m-ledamöter i slutvoteringen anslutit
sig till detta förslag.

Den borgerliga kompromissen innebär att folkpartiets representanter
frånträtt regeringsförslaget. Av den följande tabellen framgår att man
nu accepterar lägre skattesänkningar i ett för många låg- och medelinkomsttagare
viktigt skikt av skatteskalan.

Centerpartiet har å andra sidan med frånträdande av sin motion
(1978/79: 88) accepterat högre skattesänkningar som får sin största effekt
för inkomster över 70 000 kr.

Det av oss förordade förslaget till skattereform för 1979 leder till följande
skatteförändringar mellan 1978 och 1979. Som jämförelse redovisas
även regeringsförslaget samt det borgerliga kompromissförslaget.

Taxerad Regeringens Det borgerliga Reservanternas

inkomst förslag kompromiss- förslag

förslaget

10 000	160	160	160
15 000	160	160	160
20 000	170	170	160
25 000	184	184	195
30 000	204	204	340
35 000	289	289	485
40 000	399	399	630
45 000	493	493	775
50 000	704	681	920
55 000	1029	956	1075
60 000	1 334	1211	1 320
65 000	1 606	1422	1 555
70 000	1817	1533	1700
80 000	2 421	2 043	1 990
90 000	2 646	2 268	2 200
100 000	2 682	2 304	2 200
120 000	3 002	2 624	2 200
150 000	3 002	2 624	2 200
200 000	3 602	3 224	2 200

SkU 1978/79:19

Det förslag som vi förordar innebär alltså skattesänkningar som är
större än det borgerliga kompromissförslaget i ett ganska brett skikt av
låg- och medelinkomster. Det får en särskild betydelse för den kvinnliga
arbetskraften. Förslaget ger nämligen större skattesänkningar än det
borgerliga förslaget för drygt 90 procent av kvinnorna med förvärvsarbete.

Eftersom det nya kommunalskatteavdraget är baserat på den faktiska
utdebiteringen i varje kommun kommer skattesänkningen enligt det socialdemokratiska
förslaget att bli större ju högre utdebiteringen är. Skillnaden
mellan skattesänkningarna vid högsta resp. lägsta utdebitering under
1979 framgår av följande tabell.

Taxerad inkomst	Skattesänkning vid lägsta utdebitering (25:00 kr.)	Skattesänkning vid högsta utdebitering (32:75 kr.)
30 000	235	435
40 000	490	760
50 000	740	1090
60 000	1 100	1530
70 000	1440	1945
80 000	1690	2 270

I regeringsförslaget tas ingen hänsyn till dessa skillnader i utdebitering.
I stället får alla lika stor skattesänkning oavsett kommunalskattens storlek.
Enligt vår mening är det viktigt att de som bor i skattetyngda kommuner
— t. ex. Lysekil, Botkyrka och Huddinge — får större sänkningar
än de som bor i kommuner med låga kommunalskatter.

dels ansett att utskottet under momenten 3 och 18 i motsvarande delar
bort hemställa

att riksdagen — under förutsättning att reservationen 2 antas av
riksdagen — med bifall till motionen 1978/79: 117 yrkandena 1
i denna del och 2 samt med avslag på propositionen i denna
del och på motionerna 1978/79: 90, 1978/79: 95 yrkandet 1
och 1978/79: 106 yrkandet 3

a) antar det i motionen 1978/79: 117 yrkandet 1 angivna förslaget
till lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

b) antar förslaget i motionen 1978/79:117 yrkandet 2 såvitt
avser 2 § 5 mom. första stycket uppbördslagen (1953: 272);

4. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark och Curt Boström (alla
s), som under åberopande av innehållet i reservationen 3 hemställt

SkU 1978/79:19 61

att riksdagen — för det fall att reservationen 2 inte skulle bifallas
— med anledning av motionen 1978/79: 117 yrkandena 1 i
denna del och 2 samt med avslag på propositionen i denna del
och på motionerna 1978/79: 90, 1978/79: 95 yrkandet 1 och
1978/79: 106 yrkandet 3

a) antar förslaget i motionen 1978/79: 117 yrkandet 2 såvitt
avser 2 § 5 mom. första stycket uppbördslagen (1953: 272) med
den ändring att skattereduktion åtnjutes lägst med det belopp
varmed 0,4 basenheter överstiger 1 600 kr. och högst med 2 400
kr.,

b) antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt skall ha följande lydelse:

10 §

1 mo m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta
dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent
av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 2,78 basenheter: 2 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger

2,7778 men icke	4,6296 basenheter	grundbeloppet för 99 99	2,7778 basenheter och	4% av återstoden
4,6296 ”	99	5,5556	99	4,6296	99	8%	99 99
5,5556 ”	99	6,4815	99	99 99	5,5556	99	13%	99 99
6,4815 ”	99	7,4074	”	99 99	6,4815	99	16%	99 99
7,4074 ”	11	8,3333	99	99 99	7,4074	99	21%	99 99
8,3333 ”	9»	9,2593	99	99 99	8,3333	99	27%	99 99
9,2393 ”	99	10,1852	99	99 99	9,2593	99	29%	99 99
10,1852 ”	99	11,1111	99	99 99	10,1852	99	32%	99 99
11,1111 ”	99	12,0370	99	99 99	11,1111	”	35%	99 99
12,0370 ”	99	12,9630	*’	99 99	12,0370	99	40%	99 99
12,9630 ”	”	14,8148	99	99 99	12,9630	99	45%	99 99
14,8148 ”	99	18,5185	99	99 99	14,8148	99	49%	99 99
18,5185 ”	9»	27,7778	99	99 99	18,5185	99	53%	99 99
27,7778					27,7778	99	58%	99 99

Ändå att denna inkomstdel.

Med familjestiftelse ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första
gången i fråga om 1980 års taxering.

beträffande marginalskattespärr

5. av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Bo Lundgren (m)
som ansett

SkU 1978/79:19

dels att det avsnitt på s. 38 om marginalskattespärr som börjar med

”Beträffande den” och slutar med ”motionen 1978/79: 89” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening borde beslut nu fattas om införandet av ett
marginalskattetak i enlighet med förslaget i motionen 1978/79: 89. Det
finns inga godtagbara skäl för att ytterligare uppskjuta genomförandet
av en sådan åtgärd. Det är en orimlighet att riksdagen inte skulle kunna
samla sig till ett beslut innebärande att människor skall få behålla åtminstone
15 procent av en inkomstökning.

dels att utskottet under momenten 6 och 18 i motsvarande del bort
hemställa

1. att riksdagen bifaller motionen 1978/79: 89 och avslår propositionen
i motsvarande del,

2. att riksdagen i fråga om 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt till följd härav beslutar att tredje stycket
skall ha följande lydelse:

10 § 1 mom. tredje stycket

beträffande skärpt förmögenhetsskatt

6. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark och Curt Boström (alla s),
som

dels anfört följande:

För att finansiera delar av de i den socialdemokratiska reservationen
till finansutskottets betänkande FiU 1978/79: 10 föreslagna stimulansåtgärderna
föreslår vi en höjning av förmögenhetsskatten fr. o. m. inkomståret
1979. Höjningen bör ta formen av en uppräkning med ca
30 procent av skattesatserna i samtliga skatteskikt.

dels ansett att utskottet under moment 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 117 yrkandet 5
antar följande

SkU 1978/79:19

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 och 2 mom. lagen (1947: 577) om
statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse:

11 §

1 m o m. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift
dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt omförmäld familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 275 000 kronor:
1,3 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 200 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheter överstiger
275 000 men icke 400 000 kr.: 975 kr. för 275 000 kr. och 2 % av återstoden; 400

000 men icke 1 000 000 kr.: 3 475 kr. för 400 000 kr. och 2,5 % av
återstoden;

1 000 000 kr.: 18 475 kr. för 1 000 000 kr. och 3,5 % av

återstoden.

2 m o m. Statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som
avses i 6 § 1 mom. b) denna lag, utgöra:

två promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 15 000 kronor, dock lägst en krona.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första
gången i fråga om 1980 års taxering.

beträffande maskininvesteringar m. m.

7. av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Bo Lundgren (m),
som

dels anfört följande:

När riksdagen år 1977 beslöt att ta bort rätten till investeringsavdrag
för motorfordon innebar detta att även taxirörelsen gick förlustig detta
avdrag. Under senare tid har emellertid taxirörelsens lönsamhet försämrats
i avsevärd omfattning. Detta har bl. a. tagit sig uttryck i att denna
näringsgren blivit nödsakad att avstå från nyinvesteringar i alltför stor
utsträckning. Det måste vara av betydelse att taxirörelsens bilpark hålls
på en nivå som dels tillfredsställer en god arbetsmiljö för förarna och
dels tillgodoser resenärernas berättigade anspråk. Vi kan sålunda inte
finna någon rimlig anledning att förneka taxirörelsen rätt till investeringsavdrag
utan den bör liksom alla andra näringsgrenar ha sådan rätt.
Vi yrkar därför att motionen 1978/79: 102 bifalles.

dels ansett att utskottet under momenten 12 a och 18 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 102 antar vid propositionen
fogade förslag till

SkU 1978/79:19

a) lag om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt med den ändring
att 3 § andra stycket erhåller följande lydelse:

3 § andra stycket

Har personbilar, som enligt föregående stycke icke har undantagits
från avdragsrätt, eller andra motordrivna fordon som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972: 603) levererats efter utgången av år 1977, åtnjutes
särskilt investeringsavdrag endast under förutsättning att skriftligt avtal
om leverans har upprättats före den 1 december 1977 och leverans har
skett före den 1 april 1978. Vad nu sagts gäller dock ej för personbilar
som används i uthymingsrörelse och ej heller för taxibilar som anskaffas
efter den 1 januari 1979. För personbilar som används i uthyrningsrörelse
och för båtar som avses i 2 § sjölagen (1891: 35 s. 1) och som
icke används i yrkesmässigt bedrivet fiske åtnjutes särskilt investeringsavdrag
endast under förutsättning att leverans har skett före den 1 januari
1978.

b) lag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning med den ändring att 3 § andra
stycket erhåller följande lydelse:

3 § andra stycket

Har personbilar, som enligt föregående stycke icke har undantagits
från rätt till bidrag, eller andra motordrivna fordon som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972: 603) levererats efter utgången av år 1977, åtnjutes
statligt investeringsbidrag endast under förutsättning att skriftligt avtal
om leverans har upprättats före den 1 december 1977 och leverans har
skett före den 1 april 1978. Vad nu sagts gäller dock ej för personbilar
som används i uthymingsrörelse och ej heller för taxibilar sorn anskaffas
efter den 1 januari 1979. För personbilar som används i uthyrningsrörelse
och för båtar som avses i 2 § sjölagen (1891: 35 s. 1) och som icke
används i yrkesmässigt bedrivet fiske åtnjutes statligt investeringsbidrag
endast under förutsättning att leverans har skett före den 1 januari 1978.

beträffande byggnadsinvesteringsavdrag/bidrag

8. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark och Curt Boström (alla
s), som

dels anfört följande:

Under utskottsbehandlingen har förslag väckts om att ett bidrag på

4 % skall kunna utgå för byggnadsinvesteringar i de fall företag inte
kunnat utnyttja avdragsrätten. Vidare skall enligt förslaget avdrag och
bidrag kunna medges oavsett om byggnadsinvesteringarna avser byggnad
för eget bruk eller för uthyrning.

SkU 1978/79:19

Vi kan inte biträda dessa förslag. Redan den extra avdragsrätt som nu
öppnas för byggnadsinvesteringar inom i första hand industrin är långt
gående och bör i allt väsentligt tillgodose de syften som avses med åtgärden.
Att gå ännu längre kommer på detta område att skapa en krånglig
byråkratisk kontrollapparat utan att det avsedda syftet blir bättre tillgodosett.

Att uthyrningsfirmor inte bör kunna utnyttja avdragsmöjligheterna ligger
i linje med att avdraget i första hand siktar till att underlätta industriföretagens
kapacitetsutbyggnad.

dels hemställt

att riksdagen avslår utskottets hemställan under momenten 13 b
och 14 samt moment 18 i motsvarande delar;

beträffande Annell-lagstiftningen

9. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark och Curt Boström (alla s),
som

dels anfört följande:

I propositionen föreslås en utvidgning av avdragsrätten för utdelning
på nyemitterade aktier. Enligt propositionen bör det sammanlagda avdraget
få uppgå till 100 procent vilket får utnyttjas under den 20-årsperiod
som följer efter emissionen. Avdraget får dock inte under något år överstiga
10 procent av det inbetalade beloppet. I likhet med vad som gäller
i dag bör avdraget inte heller under något år överstiga den utdelning som
samma år belöper på de nyemitterade aktierna.

Vi delar uppfattningen att behovet av riskvilligt kapital inom näringslivet
nu motiverar en lindring av de hittills gällande bestämmelserna. Det
av regeringen framlagda förslaget innebär emellertid enligt vår uppfattning
att man skapar en alltför långt gående möjlighet till resultatutjämning.
Den maximala avdragsrätten bör därför begränsas till 6 procent,
vilket även föreslogs av företagsskatteberedningen. Denna bör få utnyttjas
under sammanlagt 16 år under en 20-årsperiod räknad från tidpunkten
för nyemissionen.

dels ansett att utskottet under momenten 16 och 18 i motsvarande del
bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 117 yrkandet 4
antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i förordningen
(1967: 94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss
aktieutdelning med de ändringar att 2 och 4 §§ erhåller följande
lydelse:

2 §

Avdrag medges föi utdelning, som förfallit till betalning under beskattningsåret,
och får uppgå till högst sex procent av vad som inbetalats för

SkU 1978/79:19

aktien före beskattningsårets utgång.

Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader,
jämkas avdraget i motsvarande mån.

4 §

Avdrag medges inte senare än vid taxeringen för sextonde beskattningsåret
efter det beskattningsår då inbetalning för aktierna först
skedde.

Särskilda yttranden

1. av Alvar Andersson, Stig Josefson, Tage Sundkvist och Johan Olsson
(alla c):

De analyser som den senaste tiden presenterats om svensk ekonomi
verifierar den bedömning som ligger till grund för centerpartiets partimotion.
Att nu stimulera den privata konsumtionen innebär en betydande
risk att inflationen åter ökar. Alla ansträngningar måste inriktas
på att fullfölja trepartiregeringens stabiliseringspolitik. Den internationella
konjunkturuppgången erbjuder möjligheter att få en av exporten
stimulerad tillväxt i svensk ekonomi.

Vi har sett det vara nödvändigt att biträda en så måttlig marginalskattejustering
för 1979 som det över huvud var möjligt att nå parlamentarisk
majoritet kring. Denna uppgörelse tillgodoser de i centermotionen
framförda synpunkterna på ett bättre sätt än något annat av de
förekommande förslagen. Den uppgörelse som träffats förbättrar möjligheterna
att få en rejäl skattereform våren 1979, vilken är inriktad på
de sämst ställda grupperna i samhället. Detta gäller dels det ekonomiska
utrymmet för en sådan reform och dels det materiella innehållet med
en klar prioritering av den kommunala skatteutjämningen i huvudsak
enligt kommunalekonomiska utredningens förslag. Ett samlat beslut om
en skattereform våren 1979 blir en grund för kommunernas budgetarbete
inför 1980.

2. av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Bo Lundgren (m):

I samband med behandlingen av propositionen har i såväl finansutskottet
som skatteutskottet ifrågasatts om reservationsrätt föreligger när
ett yrkande från ledamot avslås i förberedande votering och denne sedan
stöder ett annat yrkande i huvudvoteringen. Enligt vår mening ger
riksdagsordningen klart vid handen att sådan reservationsrätt föreligger.
Vi har likväl i förevarande fall ansett oss böra redovisa vår mening i ett
särskilt yttrande.

Vi avser att vid ärendets behandling i kammaren yrka bifall till ifrågavarande
förslag från moderata samlingspartiet.

SkU 1978/79:19

Moderata samlingspartiets förslag om ändrade skatteskalor slogs ut
i första omröstningen i utskottet. Vi har mot denna bakgrund valt att
i andra hand stödja det förslag som lagts fram av centerpartiet och folkpartiet
gentemot det socialdemokratiska skatteförslaget. Innebörden av
förslagen framgår av följande uppställning.

Beskatt- ningsbar inkomst, basenheter	Motsvarar taxerad inkomst 1979	Stats- skatte- sats inom skiktet (oför- ändrade regler)	Margi-nalskatt ■ % (oför-ändrad skala, 29 kr. utdeb.)	Skillnad mot ändrad skala marginalskatt prop. m	oför- och c-fp
0— 3	4 500— 20 700	2	31
3— 5	20 700— 31 500	4	33	—	—	—
5— 6	31 500— 36 900	8	37	—	—	—
6— 7	36 900— 42 300	13	42	—	—	—
7— 8	42 300— 47 700	16	45	—	—	—
8— 9	47 700— 53 100	21	50	-2	-2	-1
9—10	53 100— 58 500	27	56	-3	-3	-2
10—11	58 500— 63 900	31	60	-3	-3	-2
11—12	63 900— 69 300	34	63	-3	-3	-1
12—13	69 300— 47 700	35	64	-2	-2	—
13—14	74 700— 80 100	40	69		-1	—
14—16	80 100— 90 900	45	74	—	-1	—
16—20	90 900—112 500	49	78	—	—	—
20—30	112 500—166 500	53	82	—	—	—
30—	166 500—	58	87	—	—	—

Enligt vår uppfattning är emellertid den justering av skatteskalorna
som centerpartiet och folkpartiet nu enats om klart otillräcklig. Den
motsvarar enbart ungefär hälften av den av regeringen i propositionen
föreslagna justeringen. I inkomstlägen över ca 70 000 kr. ger c—fpkompromissen
ingen marginalskattesänkning alls. Jämfört med det förslag
till första steget i en planmässig marginalskattesänkning som de
borgerliga partierna enade sig om i 1972 års skatteutredning motsvarar
c—fp-förslaget blott en fjärdedel.

Vi anser att den förhållandevis blygsamma, av regeringen föreslagna
skattejusteringen i stället för att stympas som nu skett bör byggas på
genom ytterligare justeringar också i inkomstskikten 13—14 samt 14—
16 basenheter, dvs. för inkomster mellan 74 700 och 90 900 kr.

När vi nu valt att i andra hand lämna vårt stöd till c—fp-förslaget
trots dettas brister, bygger det dels på förutsättningen att förslaget skall
ses som ett första — om än blygsamt — steg i en mer planmässig politik
syftande till sänkta marginalskatter i alla inkomstlägen, dels att det
socialdemokratiska förslaget från flera utgångspunkter är oacceptabelt.

Riksdagen skall nästa år ta ställning till ytterligare skattepolitiska åtgärder.
Det är enligt vår uppfattning absolut nödvändigt att en rejäl

SkU 1978/79:19

marginalskattesänkning då kommer till stånd. De orimligt höga marginalskatter
även i vanliga inkomstlägen, som vi nu har, verkar klart
hämmande på lusten till arbete, initiativ och företagande. De undergräver
dessutom på ett mycket allvarligt sätt skattemoralen i det svenska
samhället. Om vi inte på allvar tar itu med dessa brister kan det i ett
något längre perspektiv leda till svårartade problem för hela det svenska
folkhushållet.

SkU 1978/79:19

Bilaga

Tabell 1. Förändringen av inkomstskatten 1978—1979 i olika inkomstlägen enligt
skatteutskottets förslag. Skattskyldiga utan s. k. hemmakeavdrag.

Taxerad inkomst 1978 och 1979, kr.	Total inkomstskatt, i kr. år 1978 år 1979 år 1979 enligt enligt gällande skatte-regler utskottet	Förändringen av inkomstskatten 1978—1979, i kr., enligt gällande skatte-regler för utskottets år 1979 förslag	Föränd-ringen av inkomst-skatten i förhållan-de till gällande regler, kr.
1	2	3	4	5	6	7
10 000	1 305	1 305	1 145		- 160	-160
15 000	2 855	2 855	2 695	—	- 160	-160
20 000	4 414	4 405	4 245	- 10	- 170	-160
25 000	6 065	6 041	5 881	- 24	- 1 84	-160
30 000	7 735	7 691	7 531	- 44	- 204	-160
35 000	9 610	9 481	9 321	- 129	- 289	-160
40 000	11 725	11 486	11 326	- 239	- 399	-160
45 000	14 000	13 667	13 507	- 333	- 493	-160
50 000	16 530	16 032	15 849	- 498	- 681	-183
55 000	19 350	18 646	18 394	- 704	- 956	-252
60 000	22 365	21 506	21 154	- 859	-1 211	-352
65 000	25 520	24 539	24 098	- 981	-1 422	-441
70 000	28 745	27 696	27 212	-1 049	-1 533	-484
75 000	32 220	30 911	30 427	-1 309	-1 793	-484
80 000	35 920	34 361	33 877	-1 559	-2 043	-484
90 000	43 540	41 756	41 272	-1 784	-2 268	-484
100 000	51 340	49 520	49 036	-1 820	-2 304	-484
120 000	67 560	65 420	64 936	-2 140	-2 624	-484
150 000	92 160	90 020	89 536	-2 140	-2 624	-484
200 000	135 435	132 695	132 211	-2 740	-3 224	-484
300 000	222 435	219 695	219 211	-2 740	-3 224	-484

Förutsättningar: Den taxerade inkomsten uppgår till samma belopp båda
åren. Kommunal utdebitering = 29 kr.

SkU 1978/79:19

Bilaga

Tabell 2. Förändringen av marginalskatten 1978—1979 i olika inkomstskikt

enligt skatteutskottets förslag. Skattskyldiga utan s. k. hemmamakeavdrag.

Taxerad inkomst år 1978 Total marginalskatt, i procent

och år 1979, kr.

år 1978 år 1979 samt förändringen därav
i förhållande till år 1978 enligt

gällande regler skatteut för

1979 skottets

förslag

1 2 3 4

— 10 000	31,0	31,0	0	31,0	0
10 000— 15 000	31,0	31,0	0	31,0	0
15 000— 20 000	31,2	31,0	-0,2	31,0	-0,2
20 000— 25 000	33,0	32,7	-0,3	32,7	-0,3
25 000— 30 000	33,4	33,0	-0,4	33,0	-0,4
30 000— 35 000	37,5	35,8	-1,7	35,8	-1,7
35 000— 40 000	42,3	40,1	-2,2	40,1	-2,2
40 000— 45 000	45,5	43,6	-1,9	43,6	-1,9
45 000— 50 000	50,6	47,3	-3,3	46,8	-3,8
50 000— 55 000	56,4	52,3	-4,1	50,9	-5,5
55 000— 60 000	60,3	57,2	-3,1	55,2	-5,1
60 000— 65 000	63,1	60,7	-2,4	58,9	-4,2
65 000— 70 000	64,5	63,1	-1,4	62,3	-2,2
70 000— 75 000	69,5	64,3	-5,2	64,3	-5,2
75 000— 80 000	74,0	69,0	-5,0	69,0	-5,0
80 000— 90 000	76,2	73,9	-2,3	73,9	-2,3
90 000—100 000	78,0	77,6	-0,4	77,6	-0,4
100 000—120 000	81,1	79,5	-1,6	79,5	-1,6
120 000—150 000	82,0	82,0	0	82,0	0
150 000—200 000	86,5	85,3	-1,2	85,3	-1,2
200 000—	87,0	87,0	0	87,0	0

Förutsättningar: Den taxerade inkomsten uppgår till samma belopp båda åren.
Kommunal utdebitering = 29 kr. Procenttalen anger den genomsnittliga marginalskatten
i inkomstskiktet.

SkU 1978/79:19

Innehållsförteckning

Propositionerna 1

Propositionen 1978/79: 50 bilaga 2 1

Propositionen 1978/79: 56 i viss del 2

Författningsförslagen 2

1. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt 3

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) .... 4

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) 10

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) 11

5. lag om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt 11

6. lag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning 14

7. lag om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten
16

8. lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd .. 17

9. lag om ändring i förordningen (1947: 174) om investeringsfonder
18

10. lag om ändring i lagen (1955: 256) om investeringsfonder

för konjunkturutjämning 19

11. lag om ändring i förordningen (1967: 94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning 24

Motionerna 27

Motioner väckta

med anledning av propositionen 1978/79: 50 27

vid början av riksmötet 1978/79 30

under riksmötet 1977/78 31

Utskottet 33

Inledning 33

Skatteskalan för 1979 m. m 35

Folkpensionärernas beskattning 38

Underhållsbidrag till barn 39

Arbetskläder 40

Skattesystemets utformning m. m 41

Stimulans av näringslivets investeringar m. m 43

Investeringsavdrag och investeringsbidrag för maskinanskaffningar
m. m 44

Byggnadsinvesteringar 45

Investeringsfonder 47

Annell-lagstiftningen 47

Hemställan 48

Reservationer 55

1. beträffande motiveringen till utskottets hemställan vid momomenten
1—5, m 55

2. beträffande inflationsskydd för skatteskala och skattereduktion,
s 55

beträffande skatteskala och kommunalskattereduktion

3. s 57

4. s 60

5. beträffande marginalskattespärr, m 61

6. beträffande skärpt förmögenhetsskatt, s 62

SkU 1978/79:19

7. beträffande maskininvesteringar m. m., m 63

8. beträffande byggnadsinvesteringsavdrag/bidrag, s 64

9. beträffande Annell-lagstiftningen, s 65

Särskilda yttranden 66

c 66

m 66

Bilaga: Tabeller 69

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197» 780046