SkU 1978/79:17

Skatteutskottets betänkande
1978/79:17

med anledning av propositionen 1978/79:42 om inkomstberäkning
enligt bokföringsmässiga grunder i inkomstslaget annan fastighet,
m. m.

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:42 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Genom den nya bokföringslagen (1976:125) har många fastighetsägare
blivit bokföringsskyldiga, vilket bl. a. innebär att de skall redovisa sin
fastighetsinkomst enligt bokföringsmässiga grunder. Vid inkomstbeskattningen
gäller däremot fortfarande att inkomst av annan fastighet skall
beräknas enligt den s. k. kontantprincipen. För att ge fastighetsägarna
möjlighet att i större utsträckning lägga bokföringen till grund för taxeringen
föreslås i propositionen att ägare av fastigheter som beskattas enligt s. k.
konventionell metod samt schablonbeskattade bostadsrättsföreningar,
bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag skall fä rätt att i fortsättningen
tillämpa bokföringsmässig inkomstberäkning vid taxeringen. Vidare
föreslås en utvidgning av begreppet förvärvskälla i inkomstslaget annan
fastighet och uttryckliga bestämmelser som anger när annat räkenskapsår än
kalenderår får utgöra beskattningsår.

De nya bestämmelserna föreslås bli tillämpliga första gången vid 1979 års
taxering.

Författningsförslagen har följande lydelse:

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)

dels att 3 §, 26 § 1 morn., 41 §, anvisningarna till 3 §, punkt 2 av
anvisningarna till 18 §, punkt 7 av anvisningarna till 25 § samt punkterna 1
och 2 av anvisningarna till 41 § skall ha nedan angiven lydelse,

dets att till anvisningarna till 24 § skall fogas en ny punkt, 10, och till
anvisningarna till 25 § två nya punkter, 8 och 9, av nedan angivna
lydelse.

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 17

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse

Med taxeringsår föreslås i
denna lag det kalenderår, under
vilket taxering i första instans verkställes,
och med beskattningså
r det taxeringsåret, eller, där räkenskapsår
icke sammanfaller med kalenderår,
det räkenskapsår, som gått
till ända närmast före den 1 mars
under taxeringsåret.

(Se vidare anvisningarna)

1 mom. Vad som återstår av
intäkt av annan fastighet, sedan
avdrag enligt 25 § gjorts, utgör
nettointäkt av annan fastighet.

Inkomst av jordbruksfastighet eller
rörelse skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder, i den
mån dessa icke stå i strid med
särskilda bestämmelser i denna lag.

Föreslagen lydelse

Med taxeringsår förstås i denna
lag det kalenderår, under vilket
taxering i första instans verkställes,
och med beskattningsår det
kalenderår, som närmast föregått
taxeringsåret, eller, där räkenskapsår
icke sammanfaller med kalenderår
(brutet räkenskapsår), det räkenskapsår,
som gått till ända närmast
före den 1 mars under taxeringsåret.

(Se vidare anvisningarna)

1 mom. Vad som återstår av
intäkt av annan fastighet, sedan
avdrag enligt 25 § gjorts och, om
intäkter och avdrag har beräknats
enligt bokföringsmässiga grunder,
hänsyn tagits till in- och utgående
balans, utgör nettointäkt av
annan fastighet.

§2

Inkomst av jordbruksfastighet eller
rörelse skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder, i den
mån dessa icke stå i strid med
särskilda bestämmelser i denna lag.

1 Senaste lydelse 1957:59.

2 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Aven inkomst av annan fastighet
beräknas enligt bokföringsmässiga
grunder i de Jäll som angivas i punkt I
av anvisningarna.

I andra fall än nu sagts skall intäkt anses hava åtnjutits det beskattningsår,
under vilket intäkten blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, och
skall utgift eller omkostnad anses belöpa på det beskattningsår, varunder
utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift eller
ränta, som ingår i slutlig eller tillkommande skatt enligt uppbördslagen,
ävensom ränta å kvarstående skatt enligt samma lag anses dock belöpa på det
beskattningsår då den slutliga eller tillkommande skatten påförts.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 3 §

I denna paragraf angives vad som
avses med de i lagen använda
beteckningarna ”taxeringsår” och
”beskattningsår”.

Det kan stundom inträffa, att såsom
beskattningsår skall räknas en kortare
eller längre tid än 12 månader. Om
nämligen en person börjar eller slutar
näringsverksamhet under ett år, som
eljest är att anse såsom beskattningsår,
kommer hans första eller sista
räkenskap att omfatta allenast den tid
av samma år, varunder han drivit
näringen, och denna tidsperiod skall i
sådant fall anses såsom beskattningsår.
En omläggning av räkenskapsåret
kan ock föranleda, att ett visst beskattningsår
blir längre eller kortare än 12
månader. Sker omläggningen på det
sätt, att ett räkenskapsår förlänges att
omfatta mer än 12 månader, kan det
inträffa, att den skattskyldige ett år
icke alls skall taxeras, liksom det vid
omläggning genom förkortning av ett
räkenskapsår kan hända, att den
skattskyldige ett år skall taxeras för

I denna paragraf angives vad som
avses med de i lagen använda
beteckningarna ”taxeringsår” och
”beskattningsår”. Brutet räkenskapsår
räknas som beskattningsår för
viss förvärvskälla under förutsättning
att inkomsten av förvärvskällan beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder i
enlighet med bestämmelserna i 41 §.
Som ytterligare förutsättning gäller

a) ifråga om skattskyldig, som enligt
1 § bokföringslagen (1976:125) är
bokföringsskyldig, att föreskrifterna i
12 § nämnda lag iakttagits;

b) ifråga om skattskyldig, som skall
föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen
(1951:793), att föreskrifterna
i 11 § nämnda lag iakttagits;
samt

c) i fråga om skattskyldig, som inte
nämnts under a) eller b), att räkenskapsåret
omfattar tiden den 1
maj-den 30 april, den 1 juli-den 30
juni, den 1 september-den 31 augusti
eller tid som enligt 12 § första stycket
bokföringslagen (1976:125) medgivits

1* Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 17

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

iva beskattningsår, av vilka det för annan av den skattskyldige bedri -

senare är kortare än 12 månader.

ven verksamhet.

Har skattskyldig, som avses i första
stycket c), påbörjat eller upphört med
verksamheten eller lagt om räkenskapsåret,
skall räkenskapsåret utgöra
beskattningsår utan hinder av att det
omfattar annan tid än tolv månader.
Räkenskapsår som utsträcks att omfatta
längre tid än aderton månader
skall dock inte i något fall räknas som
beskattningsår. Inte heller skall räkenskapsår
som lagts om till annan tid än
kalenderår räknas som beskattningsår
i annat fall än då omläggningen har
skett för att Jå samma räkenskapsår
för förvärvskällan i fråga som för
annan av den skattskyldige bedriven
verksamhet för vilken brutet räkenskapsår
godtages som beskattningsår.

När skattskyldig börjar eller slutar
viss verksamhet och när omläggning av
räkenskapsår sker, kan beskattningsåret
komma att omfatta kortare eller
längre tid än tolv månader. Av denna
paragraf föijer att det i sådana fall kan
inträffa att den skattskyldige ett år inte
alls skall taxeras eller att han ett år
skall taxeras för två beskattningsår.

Utgör brutet räkenskapsår enligt
bestämmelserna i forsta och andra
styckena beskattningsår för annan
fastighet och inrättas fastigheten under
löpande räkenskapsår för ändamål
som avses i 24 § 2 mom., skall det
räkenskapsåret anses avslutat dagen
före den dag då fastigheten blivit
färdigställd för nämnda ändamål. Det
därpå följande beskattningsåret omfattar
tiden till utgången av det då
innevarande kalenderåret.

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beskattningsåret, sådant det i denna paragraf bestämts, avser naturligtvis
normala förhållanden. Uppkommer fråga om eftertaxering, kan beskattningsåret
komma att ligga längre tillbaka i tiden. Beskattningsår blir i dylikt
fall det år, som enligt huvudregeln skulle varit beskattningsår, om taxering
skett i rätt tid.

till 18 §

2.3 Om flera fastigheter av annan
fastighets natur i ägarens hand varit
att anse sorn förvaltningsenhet, gäller
därom vad ovan under punkt I är sagt
angående jordbruksfastighet. Inkomsten
av fastigheterna skall, om en
förvaltningsenhet föreligger, redovisas
såsom fluten ur en förvärvskälla.
Såsom exempel på dylik förvaltningsenhet
kan angivas villor å en brunnseller
badortsanläggning, sommarställen
å en fastighet m. m. dyl. Likaledes
torde fastighetsbolags fastighetsinnehav
i regel utgöra e n förvärvskälla.
Av vikt är emellertid, att i nu nämnda
fall kravet å fastigheternas karaktär av
förvaltningsenhet upprätthålles.

2. Aven ifråga om annan fastighet
torde fötyärvskälla i allmänhet sammanfalla
med taxeringsenhet. Flera
taxeringsenheter bildar dock i ägarens
hand en förvärvskälla, om de brukas
tillsammans som en förvaltningsenhet.
Vid bedömande av frågan om flera
taxeringsenheter skall anses som en
förvaltningsenhet iakttages i tillämpliga
delar vad som sägs ovan under
punkt 1. Fastighetsbolags fastighetsinnehav
torde i regel utgöra en
förvaltningsenhet. Aven t. ex. en enskild
persons innehav av hyresfastigheter
utgör en förvaltningsenhet, om
fastigheterna, på sätt anges under
punkt I, står under gemensam
ledning, förvaltning och drift. Som
exempel på förvaltningsenhet kan
också nämnas villor på brunns- eller
badortsanläggning och fritidshus

o. d. på en fastighet.

Vad som sägs i fjärde stycket av
punkt 1 gäller även i fråga om annan
fastighet.

Därest skattskyldig helt eller delvis använder egen fastighet i av honom
bedriven rörelse, ingår hyresvärdet av fastigheten, i den mån den sålunda
disponerats, i intäkten av rörelsen och skall följaktligen icke upptagas såsom
intäkt av annan fastighet, liksom omkostnader och utgifter för sålunda
använd fastighet eller del därav icke få avdragas från intäkt av annan
fastighet.

3Senaste lydelse 1951:790.

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 24 §

10. Har skallskyldig för året före
beskattningsåret beräknat inkomst av
annan fastighet enligt de grunder som
anges i 41 § andra stycket men
beräknar den skattskyldige inkomsten
för beskattningsåret enligt bokför ingsmässiga
grunder, föijer av punkt I
första stycket av anvisningarna till 41 §
att den skattskyldige vid beräkning av
nettointäkten för beskattningsåret inte
skall upptaga värde av ingående skulder.
Som ingående skuld skall dock
upptagas

a) inkomst som har uppburits i slutet
av det föregående året men. med stöd
av bestämmelserna i punkt 2 första
stycket av anvisningarna till 41 §, inte
tagits till beskattning för det året,
och

b) utgift som är obetald vid beskattningsårets
ingång men, med stöd av
bestämmelserna i andra stycket
nämnda anvisningspunkt, dragits av
vid beräkning av nettointäkten för det
föregående äret.

Beräknar skattskyldig intäkt av
annan fastighet enligt 2 eller 3 mom.
men har den skattskyldige för året före
beskattningsåret beräknat intäkten
enligt I mom. med tillämpning av
bokföringsmässiga grunder, skall som
intäkt för beskattningsåret - utöver
vad i 2 mom. anges - upptagas ett
belopp motsvarande skillnaden mellan
anskaffningsvärdet av fastighetens lager
vid ingången av beskattningsåret
och det bokförda värdet av lagret enligt
senaste balansräkning.

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 25 §

7.4 Har skattskyldig under ett
visst beskattningsår haft kostnader
ej understigande 6 000 kronor för
reparation och underhåll av fastighet,
varav intäkterna beräknas enligt
24 § 1 morn., får han utan hinder av
41 § och punkt 2 av anvisningarna till
samma paragraf efter eget val göra
avdrag för kostnaderna vid taxering
för beskattningsåret i fråga eller för
något av de två närmast följande
beskattningsåren. Avdraget får även
fördelas mellan dessa tre år på sätt
den skattskyldige önskar.

7. Har skattskyldig under ett visst
beskattningsår haft kostnader ej
understigande 6 000 kronor för reparation
och underhåll av fastighet,
varav intäkterna beräknas enligt 24 §
1 morn., får han utan hinder av 41 §
och anvisningarna till samma paragraf
efter eget val göra avdrag för
kostnaderna vid taxering för beskattningsåret
i fråga eller för något av de
två närmast följande beskattningsåren.
Avdraget får även fördelas
mellan dessa tre år på sätt den skattskyldige
önskar.

8. Har skattskyldig för året före
beskattningsåret beräknat inkomst av
annan fastighet enligt de grunder som
anges i 41 § andra stycket men
beräknar den skattskyldige inkomsten
för beskattningsåret enligt bokforingsmässiga
grunder, följer av punkt 1
första stycket av anvisningarna till 41 §
att den skattskyldige vid beräkning av
nettointäkten för beskattningsåret inte
skall upptaga värde av ingående lager
och fordringar. Som ingående fordran
skall dock upptagas

a) inkomst som blir tillgänglig för
lyftning i början av beskattningsåret
men, med stöd av bestämmelserna i
punkt 2första stycket av anvisningarna
till 41 §, tagits till beskattning för det
föregående äret, och

b) utgift som har betalats i slutet av
det föregående året men, med stöd av
bestämmelserna i andra stycket
nämnda anvisningspunkt, inte dragits
av vid beräkning av nettointäkten för

4Senaste lydelse 1969:363.

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

det året.

Beräknar skattskyldig intäkt av
annan fastighet enligt 24 § 2 mom.
men har den skattskyldige för året före
beskattningsåret beräknat intäkten
enligt 24 § 1 eller 3 mom. med
tillämpning av bokforingsmässiga
grunder, skall avdrag för beskattningsåret
medges för gäldränta, som har
betalats det föregående året men
upptagits som utgåendefordran för det
året, medan å andra sidan avdrag inte
skall medges för gäldränta som betalas
under beskattningsåret men har redovisats
som utgående skuld för det
föregående året.

9. Bestämmelserna i punkt 10 av
anvisningarna till 29 § om driftförlust
och kapitalförlust i rörelse gäller i
tillämpliga delar beträffande annan
fastighet varav inkomsten beräknas
enligt bokforingsmässiga grunder.

till 41 §

l.5 Inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse skall beräknas enligt
bokforingsmässiga grunder. Hänsyn
skall därför tagas till in- och utgående
lager av varor, däri inbegripet djur,
råmaterial, hel- och halvfabrikat
m. m., samt till fordringar och skulder.
Som värde av ingående lager,
fordringar och skulder skall därvid
upptagas värdet av närmast föregående
beskattningsårs utgående lager,
fordringar och skulder. Bestämmelserna
i 41 § om lager fl i varvsrörelse
tillämpas även i fråga om skepp eller
skeppsbygge, på vilket den skattskyldige
utfört eller avser att utföra

1. Inkomst av jordbruksfastighet eller
rörelse skall beräknas enligt
bokforingsmässiga grunder. För
skattskyldig, som haft ordnad bokföring,
skall beräkningen av inkomst
ske på grundval av hans bokföring
med iakttagande av bestämmelserna i
denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkning
enligt bokforingsmässiga
grunder tages hänsyn till in- och
utgående lager av varor, däri inbegripet
djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat
m. m., samt till fordringar
och skulder. Som värde av ingående
lager, fordringar och skulder skall
därvid upptagas värdet av närmast

5Senaste lydelse 1977:1172.

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse

arbete i icke oväsentlig omfattning,
utan hinder av att den skattskyldige
avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu
föreskrivits gäller dock endast intill
dess skeppet eller skeppsbygget levererats
till förvärvaren. Vad som
avses med skepp framgår av sjölagen
(1891:35 s. 1).

Föreslagen lydelse

föregående beskattningsårs utgående
lager, fordringar och skulder.
Bestämmelserna i 41 § om lager få i
varvsrörelse tillämpas även i fråga
om skepp eller skeppsbygge, på
vilket den skattskyldige utfört eller
avser att utföra arbete i icke oväsentlig
omfattning, utan hinder av att
den skattskyldige avyttrat skeppet
eller bygget. Vad nu föreskrivits
gäller dock endast intill dess skeppet
eller skeppsbygget levererats till förvärvaren.
Vad som avses med skepp
framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

Inkomst av annan fastighet som
avses i 24 § I eller 3 mom. får beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder
på sätt anges i föregående stycke. Har
skattskyldig för visst beskattningsår
beräknat inkomst av annan fastighet
enligt bokföringsmässiga grunder,
skall den skattskyldige även för nästföljande
beskattningsår beräkna inkomsten
enligt sådana grunder om
bestämmelserna i 24 § 1 eller 3 mom.
är tillämpliga det året. I fråga om
fastighet som avses i 24 § 3 mom.
gäller dock vad som sagts i föregående
stycke endast i den mån annat inte
följer av 24 § 3 mom. och 25 § 3
mom.

För skattskyldig, som haft ordnad
bokföring, skall beräkningen av inkomst
ske på grundval av hans
bokföring med iakttagande följande.

Därest vinstresultatet påverkats därav, att bland intäkter upptagits sådana
intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst, eller uteslutits intäkt, som
skolat medräknas, eller bland utgifterna avförts sådana poster, för vilka vid
inkomstberäkningen avdrag icke får ske, skall företagas erforderlig justering
av det bokföringsmässiga vinstresultatet till överensstämmelse med en

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade grunder.

Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å tillgångar avsedda för
omsättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen godtagas,
därest denna värdesättning icke står i strid med vad nedan sägs.

Lagret vid beskattningsårets utgång (år icke upptagas till lägre belopp än
fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om återanskaffningsvärdet
på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande fall efter avdrag
för inkurans. Dock får lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse
icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procent av de värden som
riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på
grundval av genomsnittspriserna på dessa djurslag under en period av tolv
månader närmast före den 1 oktober beskattningsåret. Om sådant värde icke
fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret upptagas lägst
till fyrtio procent av allmänna saluvärdet.

Därest värdet å lagret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet
och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, uppgår till lägre
belopp än som motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de
två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), må lagret vid
beskattningsårets utgång i stället upptagas till lägst ett belopp motsvarande
förstnämnda värde å detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda
medel tals värde. Därvid skola såsom värden å lagren vid jämförelseårens
utgång hava upptagits anskaffningsvärdena eller, därest återanskaffningsvärdena
å balansdagarna i fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande
fall efter avdrag för inkurans. I fråga om djur på jordbruksfastighet eller i
renskötselrörelse gäller dock att värdet av djuren skall hava upptagits till fulla
det värde som riksskatteverket fastställt enligt föregående stycke eller till
fulla allmänna saluvärdet. Föreligger sådant fall att sextio procent av
nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets
utgång, må avdrag åtnjutas jämväl för det överskjutande beloppet, därest en
häremot svarande avsättning i räkenskaperna gjorts till lagerregleringskonto.
Då avdrag för sådan avsättning medgivits, skall avsättningen återföras till
beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad
avsättning till dylikt konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå i
lagret råvaror eller stapelvaror, må lagret av sådana varor eller del därav
upptagas till lägst sjuttio procent av värdet å tillgångarna i fråga beräknat efter
lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under något av de närmast
föregående nio beskattningsåren. Därest sist angivna grund för värdering av
varulagret eller del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering med
hänsyn tagen till medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två
närmast föregående beskattningsåren icke gälla.

Utan avseende å vad förut stadgats angående den lägsta värdesättning å
lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, må det lägre värde å lagret

SkU 1978/79:17

godtagas som skattskyldig med hänsyn till föreliggande risk för prisfall visar
vara påkallat.

Vad i femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det lägsta värde å
skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godtagas, har icke
avseende å penningförvaltande företags och försäkringsföretags placeringar
av förvaltade medel i aktier, obligationer, lånefordringar m. m. eller å
skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar beträffande vilka en
sådan värdesättning finnes icke vara godtagbar. Värdet å lager av nu avsedda
tillgångar skall upptagas till vad som med hänsyn till risk för förlust, prisfall
m. m. framstår såsom skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för
vilken aktien utgör varulagertillgång, och är det icke uppenbart att den
skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för
honom med hänsyn till hans rörelse, må sådan nedgång i aktiens värde som
beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid förvärvet funnos
hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet belopp, ej föranleda att
aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige upptages till lägre
belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna,
innan sådan utdelning skett, upptagits till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningskostnad, må aktien vid utgången av det beskattningsår,
varunder utdelningen äger rum, icke upptagas till lägre belopp än aktiens
värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett
belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad
för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet.
Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för
beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att
den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget
redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen.
Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra
medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i
detta stycke äger motsvarande tillämpning på andel i ekonomisk förening.
Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

Avdrag för inkurans må icke medgivas med större belopp än vad den
skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot
den konstaterade värdenedgången å lagret å balansdagen. Oaktat vad nu sagts
må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent avdet lägsta utav
lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden, därest detta ej framstår
såsom uppenbart opåkallat, eller med det högre procenttal därav som
riksskatteverket kan hava för lagren inom vissa branscher eller hos vissa
grupper av skattskyldiga angivit.

Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så anses som om de
lagertillgångar, vilka kvarligga i lagret vid beskattningsårets utgång, äro de
senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. För

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat, skola såsom
anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader
och arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar vad som av de indirekta
tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu ifrågavarande tillgångar,
därvid hänsyn dock icke behöver tagas till ränta å eget kapital.

Nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt ej
fullgjorda köpekontrakt må godkännas endast i den mån det visas, att
inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer att
inträffa innan tillgångarna levereras eller av den skattskyldige i oförändrat
eller förädlat skick försäljas. Beträffande värdet å rättigheter till leverans av
maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej
fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning av värdet därå godkännas endast i
den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag
å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt,
att dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

Vad här är stadgat gäller särskilt då fråga är om bestämmandet av det år,
varunder en inkomstskall anses hava åtnjutits eller en utgift skall anses hava
ägt rum. I sistnämnda avseende gäller alltså, att inkomst skall anses hava
åtnjutits under det år, då densamma enligt allmänt vedertagen köpmannased
eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör i räkenskaperna
uppföras såsom inkomstpost, även om den ännu icke av den
skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom
tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på
annat härmed jämförligt sätt. Vad sålunda gäller i fråga om inkomstposterna
har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem
eller liknande ersättning från fåmansföretag till företagsledare eller honom
närstående person får dock åtnjutas först under det år då ersättningen har
utbetalats eller blivit tillgänglig för lyftning. I fråga om tiden för inkomst- och
utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i
allmänhet det förfaringssättet, att fordringar uppföras såsom inkomst under
det år, då de uppkomma, och att ränteintäkter hänföras till inkomsten för det
år, på vilket de belöpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen
influtit under nämnda år eller icke. Å andra sidan lärer det vara vedertaget, att
förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöpa å ett
kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda
årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med
uppskjuten ränta åtnjutes för det år då räntan har betalats.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, må såsom intäkt för varje år upptagas den del av
köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i
ingående virkesförråd m. m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna
likviden.

Ifråga om avdrag för kostnader för
reparation och underhåll av fastighet
varav intäkterna beräknas enligt 24 §
1 mom. gäller även punkt 7 av anvisningarna
till 25 §.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för ett år
beskattat vinst, som enligt de vid bokföringen tillämpade grunderna först ett
senare år framkommer såsom bokföringsmässig vinst, skall vid inkomstberäkningen
för det följande år, då vinsten i bokföringen kommer till synes, det
sistnämnda årets i bokföringen redovisade vinstresultat med hänsyn härtill
justeras på sådant sätt, att den redan beskattade vinsten icke för det året ånyo
tages till beskattning.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett förlust,
av beskaffenhet att avdrag därför får ske, icke böra beaktas vid inkomstberäkningen
för det år, under vilket den kommit till synes i räkenskaperna, eller
beskattningsmyndighet eljest något år frångått den skattskyldiges bokföring i
avseende, som kan hava inflytande på följande års inkomstberäkning.

2.6 I fråga om annan förvärvskälla 2.1 fråga om annan förvärvskälla
än jordbruksfastighet eller rörelse än jordbruksfastighet, annan fastig gäller

såsom allmän regel, att in- het varav inkomsten beräknas enligt

komst skall anses hava åtnjutits bokforingsmässiga grunder eller rörel under

det år, då densamma från den se gäller såsom allmän regel, att

skattskyldiges synpunkt är att anse inkomst skall anses hava åtnjutits

såsom verkligen förvärvad och till under det år, då densamma från den

sitt belopp känd. Detta är framför allt skattskyldiges synpunkt är att anse

förhållandet, då inkomsten av den såsom verkligen förvärvad och till

skattskyldige uppburits eller blivit sitt belopp känd. Detta är framför allt

för honom tillgänglig för lyftning förhållandet, då inkomsten av den

eller, såsom i fråga om bostads- skattskyldige uppburits eller blivit

förmån och andra förmåner in för honom tillgänglig för lyftning

natura, då den på annat sätt kommit eller, såsom i fråga om bostads den

skattskyldige till godo, detta förmån och andra förmåner in

oberoende av huruvida inkomsten natura, då den på annat sätt kommit

intjänats under året eller tidigare, den skattskyldige till godo, detta

Vissa intäkter, t. ex. av tjänst, ränta å oberoende av huruvida inkomsten

i bank eller annan penninginrättning intjänats under året eller tidigare.

6 Senaste lydelse 1972:741

SkU 1978/79:17

Föreslagen lydelse

Vissa intäkter, t. ex. av tjänst, ränta å
i bank eller annan penninginrättning
innestående medel o. s. v., kunna
dock hänföras till nästföregående års
inkomst, ehuru de icke uppburits
eller varit tillgängliga för lyftning
förrän efter nämnda års utgång.
Förutsättningen härför är emellertid,
att de intjänats under beskattningsåret
och uppburits eller blivit för
lyftning tillgängliga omedelbart efter
det årets utgång eller i varje fall så
tidigt under nästföljande år, att de
praktiskt taget kunna hänföras till
inkomsten under beskattningsåret.
Likaledes böra vissa intäkter, t. ex.
hyror av en hyresfastighet, vilka
influtit redan före beskattningsårets
ingång, hänföras till nämnda års
inkomst, därest de avse beskattningsåret
eller del därav samt influtit
omedelbart före årets ingång.

Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige
bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller först
under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att en utgift, som
verkställts under året före eller efter beskattningsåret, kan vara att praktiskt
taget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempelvis, om ränta å
en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart efter beskattningsårets
utgång, räntan vara att anse såsom utgift under beskattningsåret,
nämligen för det fall, att räntan hänför sig till beskattningsåret. Om avdrag för
kostnader för reparation och underhåll av sådan fastighet, varav intäkterna
beräknas enligt 24 § 1 morn., gäller även punkt 7 av anvisningarna till 25 §. 1
fråga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst, gälla
särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna till 36 § punkt 1).

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för
det år, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits,
avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas. Ränta å penningar,
som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gottskrives insättaren pei
den 31 december, anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot
ränta å penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst för
det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan till någon del belöpt å

Nuvarande lydelse

innestående medel o. s. v., kunna
dock hänföras till nästföregående års
inkomst, ehuru de icke uppburits
eller varit tillgängliga för lyftning
förrän efter nämnda års utgång.
Förutsättningen härför är emellertid,
att de intjänats under beskattningsåret
och uppburits eller blivit för
lyftning tillgängliga omedelbart efter
det årets utgång eller i varje fall så
tidigt under nästföljande år, att de
praktiskt taget kunna hänföras till
inkomsten under beskattningsåret.
Likaledes böra vissa intäkter, t. ex.
hyror av en hyresfastighet, vilka
influtit redan före beskattningsårets
ingång, hänföras till nämnda års
inkomst, därest de avse beskattningsåret
eller del därav samt influtit
omedelbart före årets ingång.

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mot
betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom intäkt för
varje år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år influtit.
Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m. m., vartill upplåtaren kan
vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den
under varje år influtna likviden. Detsam ma gäller i tillämpliga delar i fråga om
annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. Är åter fråga om intäkt,
vilken icke regelmässigt är att anse såsom skattepliktig - exempelvis
köpeskilling vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom - men
vilken i förekommande fall under härför stadgade förutsättningar skall
beskattas såsom realisationsvinst, är det utan betydelse, om köpeskillingen
eller ersättningen skall erläggas på en gång eller i särskilda terminer. Så skall
realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn till
köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller
terminsvis.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift nå
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1979 års taxering,
om inte annat följer av 2 nedan.

2. Har vid 1978 års taxering brutet räkenskapsår godtagits som beskattningsår
för viss förvärvskälla men skall enligt de nya bestämmelserna i
anvisningarna till 3 § kalenderåret utgöra beskattningsår för förvärvskällan i
fråga, skall övergång till kalenderår ske genom att brutet räkenskapsår
förlängs eller förkortas så att därpå följande räkenskapsår sammanfaller med
kalenderår. Sådan övergång får ske senast genom förlängning av brutet
räkenskapsår som löper ut under år 1979 eller genom förkortning av brutet
räkenskapsår som börjar löpa under år 1979. Förlängning av brutet räkenskapsår
får dock inte medföra att räkenskapsåret kommer att omfatta längre
tid än 18 månader.

SkU 1978/79:17

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 26 § och 30 § 1 mom. taxeringslagen
(1956:623)'skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

26 §2

Därest inkomst av rörelse eller
jordbruksfastighet redovisas enligt
bokföringsmässiga grunder med räkenskapsavslutning
medelst vinstoch
förlustkonto, skall självdeklaration
utöver vad eljest är föreskrivet
innehålla:

Föreslagen lydelse

Om inkomst av jordbruksfastighet,
annan fastighet för vilken intäkterna
beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller rörelse
redovisas enligt bokföringsmässiga
grunder med räkenskapsavslutning
medelst vinst- och förlustkonto,
skall självdeklaration utöver vad
eljest är föreskrivet innehålla:

1) uppgift om storleken av omsättningen,

2) uppgifter huru värdesättningen å lager samt fordringar skett,

3) uppgift huru det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats till överensstämmelse
med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade
grunderna,

4) uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avdrag för värdeminskning,

5) uppgifter rörande gjorda avdrag för avsättningar till pensions- eller andra
personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag,

6) uppgift om vad den skattskyl- 6) uppgift om vad den skattskyldige
i varor, penningar eller annat dige i varor, penningar eller annat

uttagit ur näringsverksamheten eller
annorledes använt för bestridande av
levnadskostnader eller eljest för
utgifter, som icke äro hänförliga till
omkostnader i verksamheten, så ock
om andra förmåner som den skattskyldige
åtnjutit av rörelsen eller
jordbruksfastigheten,

7) uppgift om belopp, som vid inkomstberäkningen avdragits såsom
resekostnader, i den mån sådant belopp icke utgivits till anställda och
upptagits å kontrolluppgifter rörande dessas förmåner, dock att, därest
lämnandet är förenat med synnerliga svårigheter, uppgiften efter medgivande
av skattechefen i det län, där den skattskyldige skall taxeras till statlig

'Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.
2Senaste lydelse 1976:73.

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inkomstskatt, må lämnas först efter anmaning,

8) uppgift om kostnader för reklam, som riktar sig till bestämda personer
och som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde,

9) uppgift om verkställda nedskrivningar av värdet å rättigheter till
leverans av omsättningstillgångar samt maskiner och andra inventarier,
samt

10) uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avsättningar för framtida
garantiutgifter.

Redovisas inkomst av rörelse eller
jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga
grunder men utan räkenskapsavslutning
medelst vinst- och
förlustkonto, skall beträffande innehållet
i självdeklaration i tillämpliga
delar gälla vad ovan sägs.

Redovisas inkomst av jordbruksfastighet,
annan fastighet för vilken
intäkterna beräknas enligt 24 §
I mom. kommunalskattelagen eller
rörelse enligt bokföringsmässiga
grunder men utan räkenskapsavslutning
medelst vinst- och förlustkonto,
skall beträffande innehållet i
självdeklaration i tillämpliga delar
gälla även vad ovan sägs.

Vid redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall gift
skattskyldig uppge art och omfattning av sitt och makens arbete i förvärvskällan
samt i övrigt lämna de uppgifter som erfordras för tillämpning av
anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vad i denna paragraf stadgas skall av livförsäkringsanstalt, såvitt angår
försäkringsrörelse, iakttagas allenast i vad gäller uppgifter om huru värdesättningen
å lager samt fordringar skett; härutöver skall iakttagas vad i 27 §
sägs om skyldighet att lämna där avsedda uppgifter.

30 i

1 morn.3 Har deklarationsskyldig
under beskattningsåret fört

räkenskaper i rörelse, jordbruk eller
skogsbruk som bedrivits av honom,
skall vid hans självdeklaration fogas
bestyrkt avskrift av balansräkning
för beskattningsåret och balansräk ning

för det närmast föregående
räkenskapsåret samt av vinst- och
förlusträkning för beskattningsåret,
om sådan räkning ingått i bokföringen.
Har i bokföringen intagits

1 mom. Har deklarationsskyldig
under beskattningsåret fört räkenskaper
i jordbruk eller skogsbruk
som bedrivits av honom, annan
fastighet för vilken intäkterna beräknas
enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller rörelse,
skall vid hans självdeklaration fogas
bestyrkt avskrift av balansräkning
för beskattningsåret och balansräkning
för det närmast föregående
räkenskapsåret samt av vinst- och

3Senaste lydelse 1977:244.

SkU 1978/79:17

Nuvarande lydelse

särskilt balanskonto eller vinst- och
förlustkonto och avviker sådant
konto från räkning som nyss sagts,
skall vid deklarationen jämväl fogas
bestyrkt avskrift av kontot. Har
fåmansföretag i sin bokföring använt
annat samlingskonto för intäkter och
kostnader, skall bestyrkt avskrift av
sådant konto bifogas. Redovisar
fåmansföretag likvida medel i sammansatt
post i balansräkningen, skall
i självdeklarationen belopp utvisande
kassabehållningen uppges särskilt.

Föreslagen lydelse

förlusträkning för beskattningsåret,
om sådan räkning ingått i bokföringen.
Har i bokföringen intagits
särskilt balanskonto eller vinst- och
förlustkonto och avviker sådant
konto från räkning som nyss sagts,
skall vid deklarationen jämväl fogas
bestyrkt avskrift av kontot. Har
fåmansföretag i sin bokföring använt
annat samlingskonto för intäkter och
kostnader, skall bestyrkt avskrift av
sådant konto bifogas. Redovisar
fåmansföretag likvida medel i sammansatt
post i balansräkningen, skall
i självdeklarationen belopp utvisande
kassabehållningen uppges särskilt.

Vid självdeklaration, som ovan sägs, skola vidare fogas uppställningar
enligt fastställt formulär med uppgifter erforderliga för tillämpning av
gällande bestämmelser rörande avdrag för värdeminskning så ock utdrag av
räkenskaperna till styrkande av dessa uppgifter.

För aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag skall
avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av förvaltnings- och
revisionsberättelser, som avgivits för beskattningsåret. För fåmansföretag
skall jämväl lämnas förteckning som avses i 12 kap. 9 § aktiebolagslagen
(1975:1385) samt förteckning över utbetalad rörlig ränta till personer som
avses i femte stycket av anvisningarna till 41 c § kommunalskattelagen
(1928:370).

För inländsk skadeförsäkringsanstalt skall avlämnas bestyrkt avskrift av
protokoll eller annan handling, som utvisar, huru vinst- och förlusträkningen
samt balansräkningen för beskattningsåret slutgiltigt fastställts samt huru
vinsten för samma år disponerats.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1979 års taxering.

SkU 1978/79:17

Utskottet

Inkomst av annan fastighet skall enligt 41 § kommunalskattelagen i dess
nuvarande lydelse beräknas enligt den s. k. kontantprincipen. Detta gäller
såväl schablonbeskattade fastigheter som fastigheter, vilka beskattas enligt
s. k. konventionell metod. Det innebär att intäkter i regel skall tas till
beskattning det år då de uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning och
utgifter dras av det år då de betalats.

Genom den nya bokföringslagen har många fastighetsägare blivit bokföringsskyldiga
enligt civilrättens regler och därmed också skyldiga att beräkna
inkomsten enligt bokföringsmässiga grunder. Samtidigt skall de vid inkomstbeskattningen
tillämpa kontantprincipen.

Förslaget i propositionen innebär att ägare av fastigheter som beskattas
enligt konventionell metod samt schablonbeskattade bostadsrättsföreningar,
bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag får rätt att tillämpa
bokföringsmässig inkomstberäkning även vid inkomstbeskattningen. De
kommer alltså att kunna lägga bokföringen till grund för taxeringen och
behöver inte justera det bokförda resultatet med hänsyn till kontantprincipen.
Utskottet finnér förslaget vara förenat med uppenbara fördelar och
tillstyrker därför propositionen i denna del. Inte heller har utskottet funnit
anledning till erinran mot den i propositionen föreslagna utvidgningen av
förvärvskällebegreppet i inkomstslaget annan fastighet eller mot förslaget om
att brutet räkenskapsår skall få tillämpas i fråga om bl. a. sådana fastigheter
som beskattas enligt 24 § 1 mom. eller 24 § 3 mom. kommunalskattelagen
och för vilka inkomstberäkningen sker enligt bokföringsmässiga grunder.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:42 antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Stockholm den 5 december 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m),
Alvar Andersson (c). Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson
(s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein* (s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i
Hofors (s), Johan Olsson (c), Holger Bergqvist (fp), Bo Lundgren (m), Bo
Forslund* (s) och Eric Marcusson (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 58816 Stockholm 1978