Skatteutskottets betänkande

SkU 1978/79: 16

1978/79: 16

med anledning av propositionen 1978/79: 54 om ändrade regler för
uppskov med beskattning av realisationsvinst, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:
54 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om uppskov med beskattning av realisationsvinst,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

Enligt nuvarande regler kan skattskyldig, som fått realisationsvinst på
grund av fastighetsavyttring, få uppskov med beskattning av vinsten i två
olika fall. Det ena fallet är att fastigheten har tagits i anspråk genom expropriation
och vissa andra i huvudsak tvångsmässiga förfaranden. Det
andra fallet är att avyttringen avsett en villa- eller jordbruksfastighet.
Den skattskyldige kan i sistnämnda fall — oavsett anledningen till avyttringen
— få uppskov om han har varit mantalsskriven på den avyttrade
fastigheten och inom viss tid förvärvar en ny fastighet (ersättningsfastighet)
på vilken han skall mantalsskrivas. För att uppskov skall medges
krävs vidare att realisationsvinsten uppgått till minst 15 000 kr. och
dessutom överstigit 10 % av vederlaget för den sålda fastigheten.

I propositionen föreslås såväl materiella som formella ändringar av
det nuvarande uppskovssystemet. Beträffande frivilliga avyttringar föreslås
att kravet på mantalsskrivning slopas och ersätts av ett krav på att
den skattskyldige skall ha varit bosatt på den avyttrade fastigheten minst
tre år i följd. Dessutom fordras att den skattskyldige bosätter sig på ersättningsfastigheten
inom ett år från förvärvsdagen. Vad gäller frivilligfallen
föreslås vidare att kravet på att realisationsvinsten måste överstiga
10 % av försäljningspriset slopas och att endast villa- och jordbruksfastigheter
skall godtas som ersättningsfastighet. Propositionen behandlar
också frågan i vilken utsträckning utgifter för ny-, till- eller
ombyggnad på ersättningsfastigheten skall beaktas vid beräkning av
uppskovsbeloppet och hur realisationsvinsten skall beräknas när ersättningsfastigheten
sedermera avyttras.

I formellt hänseende föreslås relativt omfattande ändringar. Yrkande
om uppskov skall sålunda enligt förslaget prövas inom ramen för det
ordinarie taxeringsförfarandet, dvs. i första hand av taxeringsnämnden.
Det nuvarande kravet på särskild ansökan till länsskatterätten skall alltså
slopas. Att beslutanderätten i uppskovsärenden flyttas över från skatterätt
till taxeringsnämnd kan antas förenkla handläggningen i flera
avseenden.

De föreslagna reglerna är avsedda att tillämpas på avyttringar som
sker fr. o. m. den 1 januari 1979.

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 16

SkU 1978/79:16

Författningsförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt kan skattskyldig,
på de villkor och i den omfattning som anges L denna lag, få uppskov
med beskattning av sådan realisationsvinst som avses i 35 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928: 370).

2 § Uppskov med beskattning kan medges om

1) en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande
eller eljest avyttras under sådana förhållanden att tvångsförsäljning
måste anses vara för handen och det inte skäligen kan antas att avyttringen
skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat,

2) avyttringen av en fastighet utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller
skogsbrukets yttre rationalisering,

3) en fastighet avyttras till staten därför att fastigheten på grund av flygbuller
inte kan bebos utan påtaglig olägenhet, samt om

4) mark överförs till en ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5 kap.
fastighetsbildningslagen (1970:988) eller på grund av inlösen enligt 8 kap.
samma lag.

Uppskov kan vidare medges om realisationsvinsten har uppkommit på
grund av att den skattskyldige fått engångsersättning för inskränkning i
förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1964:822) eller
för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller för upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten på obegränsad tid.

Som förutsättning för uppskov enligt första och andra styckena gäller att
den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva en fastighet (ersättningsfastighet)
som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten
hänför sig samt att realisationsvinsten uppgår till minst 3 000 kronor.

Om en fysisk person, som har fått i första eller andra stycket angiven
realisationsvinst, avlider innan han har hunnit anskaffa en ersättningsfastighet,
tillämpas för dödsboet vad som enligt bestämmelserna i denna lag
skulle ha gällt för den avlidne.

3 § En skattskyldig som är fysisk person kan - oavsett anledningen till
avyttringen - få uppskov om avyttringen avser en jordbruksfastighet eller
en sådan fastighet, som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), och realisationsvinsten uppgår till minst 15000 kronor. Uppskov
medges endast om den skattskyldige varit bosatt på den avyttrade
fastigheten minst tre år i följd under den femårsperiod som inföll närmast
före den dag då avyttringen skedde.

En skattskyldig kan få uppskov om han avyttrar del av den jordbruksfas -

SkU 1978/79:16

tighet där han är bosatt eller en fastighet, som tillsammans med nämnda
fastighet bildar en förvärvskälla, under förutsättning att realisationsvinsten
är av den storlek som anges i första stycket och att den skattskyldige
förvärvar en fastighet (ersättningsfastighet) som tillsammans med den fastighet,
där den skattskyldige är bosatt, bildar en förvärvskälla.

Den skattskyldige anses bosatt på den fastighet där han rätteligen skall
vara kyrkobokförd.

Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från
kravet på att den skattskyldige skall ha varit bosatt på den avyttrade fastigheten
under den tid som anges i första stycket. Mot riksskatteverkets beslut
i sådan fråga får talan inte föras.

4 § Har en skattskyldig avyttrat en bebyggd fastighet anses som förvärv
av ersättningsfastighet ny-, till- eller ombyggnad i den omfattning som behövs
för att den förvärvade fastigheten skall bli likvärdig med den avyttrade
fastigheten. Förvärvet anses ha skett när ny-, till- eller ombyggnaden
har slutförts.

Bestämmelserna i första stycket gäller även i de fall då en skattskyldig
avser att utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han vid avyttringstillfället
äger eller förfogar över. I nu avsedda fall skall vidare, om den
skattskyldige begär det, beräkningen av uppskovsbeloppet grundas på endast
den del av realisationsvinsten som belöper på den avyttrade byggnaden.

5 § För att uppskov skall komma i fråga måste ersättningsfastigheten
förvärvas inom fyra år från den dag då den fastighet, till vilken realisationsvinsten
hänför sig, avyttrades. Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket
medge att nämnda tidsfrist förlängs högst tre år. Har ersättningsfastigheten
förvärvats före den avyttring som gett upphov till realisationsvinsten,
får uppskov meddelas om det kan antagas att förvärvet skett
för att ersätta den avyttrade fastigheten.

1 fall som avses i 3 § första stycket gäller som förutsättning för uppskov
att den skattskyldige har bosatt sig på ersättningsfastigheten inom ett år
från den dag då fastigheten förvärvades.

6 § Uppskov medges med ett belopp motsvarande hela realisationsvinsten
om vederlaget för den avyttrade fastigheten motsvarar eller understiger
vederlaget för ersättningsfastigheten. Överstiger vederlaget för den avyttrade
fastigheten vederlaget för ersättningsfastigheten, medges uppskov
med skillnaden mellan realisationsvinsten och det överskjutande beloppet.

Vid beräkning av vederlaget för en fastighet skall hänsyn tas till försäljnings-
och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande kostnader.

Medgivande om uppskov innebär att den skattskyldige inte skall beskattas
för den del av realisationsvinsten som svarar mot uppskovsbeloppet.
Uppskovet skall emellertid, på sätt som anges i 11 §, beaktas vid beräkning
av realisationsvinst på grund av avyttring av ersättningsfastigheten.

7 § Om någon ersättningsfastighet inte har förvärvats eller om den skattskyldige
— i fall som avses i 3 § första stycket - inte har bosatt sig på ersättningsfastigheten
då taxeringen prövas, kan den skattskyldige, såvida
övriga i 2 och 3 §§ angivna villkor är uppfyllda, ändå få uppskov med beskattning
av realisationsvinsten. Som förutsättning för uppskov i detta fall

SkU 1978/79:16

gäller att den skattskyldige överlämnat en av svensk bank utfärdad garantiförbindelse
i vilken banken förklarat sig svara för ett skattebelopp, avseende
statlig och kommunal inkomstskatt, som uppgår till 70 procent av den
enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beräknade realisationsvinsten.

Garantiförbindelsen överlämnas till taxeringsnämnden och skall gälla till
utgången av tredje året efter det år då ersättningsfastigheten senast skall ha
förvärvats. Förbindelsen skall vara utfärdad enligt formulär som riksskatteverket
fastställer.

Skattechefen i det län där fastigheten är belägen får medge att bestämmelserna
i första och andra styckena skall gälla även i fråga om garantiförbindelse
som har utfärdats av andra svenska kreditinrättningar än banker.

8 § En skattskyldig, som har erhållit uppskov enligt 7 § första stycket,
skall utan dröjsmål anmäla när han har förvärvat en ersättningsfastighet.
Anmälan skall sändas in till skattechefen i det län där fastigheten är belägen.
I fall som avses i 3 § första stycket skall anmälan dock inte göras förrän
den skattskyldige har bosatt sig på ersättningsfastigheten.

Bestämmelserna i 2-6 §§ skall tillämpas i fråga om förvärv av ersättningsfastighet
och bosättning som avses i första stycket.

9 § Har skattskyldig, som erhållit uppskov enligt 7 § första stycket, inte
inom föreskriven tid uppfyllt kraven på förvärv av ersättningsfastighet och
- i förekommande fall - bosättning, skall realisationsvinsten upptagas till
beskattning på samma sätt som vid eftertaxering enligt taxeringslagen
(1956:623) för det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinsten
uppkom (efterbeskattning). Detsamma skall, såvida vederlaget förden avyttrade
fastigheten överstiger vederlaget för ersättningsfastigheten, gälla i
fråga om den del av realisationsvinsten som svarar mot det överskjutande
beloppet.

Framställning om efterbeskattning skall ha inkommit inom sex månader
från den dag då anmälan enligt 8 § första stycket kommit in till skattechefen.
I intet fall får emellertid sådan framställning ha inkommit senare än
två år efter den dag då en ersättningsfastighet enligt 5 § senast skall förvärvas.

Har framställning om efterbeskattning inte gjorts skall garantiförbindelse,
som avses i 7 §, återlämnas till den skattskyldige så snart tiden för avlämnande
av sådan framställning gått till ända. Skattechefen får, om skäl
därtill föreligger, medge att förbindelsen återlämnas vid tidigare tidpunkt.

10 § Om en juridisk person, som har erhållit uppskov enligt 7 § första
stycket, upplöses innan ersättningsfastighet har anskaffats, skall realisationsvinsten
snarast upptagas till efterbeskattning.

11 § Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust genom
avyttring av en ersättningsfastighet skall avdrag, som enligt anvisningarna
till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) får göras vid beräkning av vinsten
eller förlusten, minskas med det belopp som framkommer om uppskovsbeloppet
omräknas med hänsyn till förändringarna i det allmänna
prisläget från det år då ersättningsfastigheten förvärvades till det år då avyttringen
skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

SkU 1978/79:16

12 § Uppskov erhålles endast om den skattskyldige framställer ett yrkande
om detta hos taxeringsnämnden eller, såvida besvär har anförts, hos
skatterätten. Yrkandet skall höras på blankett enligt ett formulär som riksskatteverket
fastställer. Till självdeklaration skall fogas två exemplar av
blanketten.

13 § Taxeringsnämnd skall, sedan den skattskyldiges taxering prövats,
till länsstyrelsen överlämna ett exemplar av den i 12 § angivna blanketten
samt — i förekommande fall - garantiförbindelse enligt 7 §.

Beslut rörande uppskov skall registreras hos länsstyrelsen.

14 § Om taxeringen ändras för det år då den fastighet till vilken realisationsvinsten
hänför sig avyttrades, får besvär med yrkande om uppskov eller
ändring av ett uppskovsbeslut, som betingas av taxeringsändringen, anföras
i särskild ordning. Besvären skall vara inkomna inom sex månader
från den dag då beslutet om ändringen i taxeringen meddelades men får inte
avgöras förrän beslutet rörande taxeringen har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas,
med de undantag som följer av 2 och 3 nedan, i fråga om avyttringar
som sker efter utgången av år 1978.

1. Genom denna lag upphävs lagen (1968: 276) om uppskov i vissa fall
med beskattning av realisationsvinst. Den upphävda lagen skall dock alltjämt
tillämpas i fråga om avyttringar som sker före utgången av år 1978.

2. Även om ersättningsfastighet avyttras efter utgången av år 1978 skall
den upphävda lagen i dess lydelse intill den 22 juni 1976 tillämpas såvida
den tidigare avyttringen har skett före utgången av mars 1976.

3. Vid avyttring av ersättningsfastighet efter utgången av år 1978 tillämpas,
utom i fidi som avses under 2 ovan, 11 § nya lagen även om uppskov
har erhållits enligt den upphävda lagen. I nu angivna fall skall dock omräkning
av uppskovsbeloppet med hänsyn till förändringarna i det allmänna
prisläget inte avse tid före utgången av år 1978.

SkU 1978/79:16

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 35 § 2—4 mom. och punkt 2 av anvisningarna
till 27 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

2 morn.1 Realisationsvinst på grund av avyttring av faslighet är i sin
helhet skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk
genom expropriation eller liknande
förfarande eller eljest avyttrats
under sådana förhållanden att
tvångsförsäljning måste anses vara
för handen kan — såvida det
icke skäligen kan antagas, att avyttringen
skulle ha ägt rum även
om tvång icke förelegat — den
skattskyldige få uppskov med beskattning
av realisationsvinst enligt
vad som stadgas i lagen (1968:
276) om uppskov i vissa fall med
beskattning av realisationsvinst.
Uppskov enligt nämnda lag får vidare
åtnjutas vid fastighetsavyttring,
som utgör led i åtgärder för
jordbrukets eller skogsbrukets yttre
rationalisering, och sådan avyttring
av fastighet till staten som
ägt rum, därför att fastigheten på
grund av flygbuller icke kan bebos
utan påtaglig olägenhet, samt vidare
när mark överföres till ny
ägare genom fastighetsreglering
enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen
(1970: 988) eller på grund av
inlösen enligt 8 kap. samma lag.
Sådant uppskov får även åtnjutas
om realisationsvinst uppkommit
på grund av att den skattskyldige
fått engångsersättning för inskränkning
i förfoganderätten till
sin fastighet enligt naturvårdslagen
(1964: 822) eller för motsvarande
inskränkningar enligt andra författningar
eller för upplåtelse av
nyttjanderätt eller servitutsrätt till

1 Senaste lydelse 1976: 343.

Skattskyldig som har avyttrat
fastighet kan under vissa förutsättningar
få uppskov med beskattning
av realisationsvinst. Närmare
bestämmelser om detta finns i lagen
(1978: 000) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst.

SkU 1978/79:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

fastigheten på obegränsad tid. Som
förutsättning för uppskov gäller
att den skattskyldige har förvärvat
eller avser att förvärva fastighet
(ersättningsfastighet) som är
jämförlig med den fastighet till
vilken realisationsvinsten hänför
sig samt att realisationsvinsten
uppgått till minst 3 000 kronor.

Uppskov enligt föregående stycke
med beskattning av realisationsvinst
får — även om tvång icke
förelegat — åtnjutas när skattskyldig,
som är fysisk person, avyttrar
jordbruksfastighet eller fastighet
som avses i 24 § 2 morn., om realisationsvinsten
uppgått till minst
15 000 kronor och tillika överstiger
10 procent av vad den skattskyldige
erhållit för fastigheten efter
avdrag för kostnad för avyttringen.
Som förutsättning för uppskov
gäller att den skattskyldige
skall ha varit mantalsskriven på
den avyttrade fastigheten och skall
mantalsskrivas på ersättningsfastigheten.
Skattskyldig kan få uppskov
med beskattning av realisationsvinst
även när han avyttrar
del av den jordbruksfastighet där
han skall vara mantalsskriven eller
fastighet som tillsammans med
nämnda fastighet bildat en förvärvskälla,
under förutsättning att
realisationsvinsten är av den storlek
som nyss sagts och ersättningsfastigheten
tillsammans med den
fastighet, där den skattskyldige
skall vara mantalsskriven, bildar
en förvärvskälla.

Har avyttrad fastighet förvärvats av den skattskyldige genom arv,
testamente, gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt med
kön eller byte, anses fastigheten förvärvad genom det köp, byte eller
därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan.

Vad som sägs om realisationsvinst genom avyttring av fastighet gäller
oavsett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tilllämpning
även på tomträtt, strömfall och rättighet till vattenkraft.

3 morn.2 Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond,
delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk för -

2 Senaste lydelse 1977: 1090.

SkU 1978/79:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med
här avsedd andelsrätt eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag
eller i bostadsförening som avses i 24 § 3 morn., är i sin helhet
skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den
skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig.
Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke under ett beskattningsår, minskat med förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig
åtnjuta avdrag med 1 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag
åtnjutas för dem båda gemensamt med 1 000 kronor. I intet fall får dock
skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda
beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke
minskat med förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, äger regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer medgiva befrielse därifrån helt
eller delvis, om företag som beröres av strukturrationaliseringen gör
framställning därom senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta

moment avyttrats genom sådan moment avyttrats genom sådan

tvångsförsäljning som anges i 2 tvångsförsäljning som anges i 2 §

mom. andra stycket första mening- första stycket 1) lagen (1978: 000)

en, är — oavsett tidpunkten för om uppskov med beskattning av

förvärvet — endast 40 procent av realisationsvinst, är — oavsett tidvinsten
skattepliktig. punkten för förvärvet — endast

40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. fjärde Bestämmelsen i 2 mom. tredje
stycket äger motsvarande tillämp- stycket äger motsvarande tillämpning
på egendom som avses i detta ning på egendom som avses i detta

moment. moment.

överlåtes aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening
eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern,
skall — där ej annat följer av nionde stycket — beskattning av realisationsvinst
icke äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag
eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehaves
som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet,
värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som
nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det
övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad
som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt
företag, äger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
medgiva befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Ansökan om
befrielse skall göras av det överlåtande företaget senast den dag överlåtelsen
sker.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967
av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller för -

SkU 1978/79:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eningen, beräknas realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel
i bolaget eller föreningen sorn om avyttringen avsett mot aktien eller
andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får icke föranleda
att realisationsvinst beräknas lägre eller att realisationsförlust beräknas
högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke
gälla endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga
tillgång. De gälla dock icke vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 morn.,
om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter
i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan
hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om
vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna
i detta stycke beräknas enligt de regler, som gälla för beräkning av vinst
vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot
aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finnes vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar
före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller
annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av
större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång
i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom
förmedling av annan, överlåtes på den skattskyldige eller honom närstående
person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening,
vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande
inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter
utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst
vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt
detta stycke upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering
för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning
vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening.
Riksskatteverket får medgiva undantag från detta stycke, om det kan
antagas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att
erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan
fråga får talan icke föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas — direkt eller
genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett
fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari
aktie — direkt eller genom förmedling av annan — äges eller inom två
år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige
eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst
räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav
i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav
i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar
större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse
av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat
större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången
av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt
detta stycke uppkom, får realisationsvinsten upptagas till beskattning
på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu
föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller

SkU 1978/79:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt
till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen
av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger
andra synnerliga skäl, äger regeringen eller myndighet, som regeringen
bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta
stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller
morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller
syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller
någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl
styvbarn och fosterbarn.

4 morn? Avyttras annan egendom än som avses i 2 eller 3 morn., räknas
som skattepliktig realisationsvinst:
om egendomen innehafts

mindre än 2 år 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år 50 % av vinsten

4 år men mindre än 5 år 25 % av vinsten

Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den skattskyldige
förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller
skyldeman och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig
realisationsvinst skall anses föreligga bedömas med hänsyn till
sistnämnda fång. Motsvarande skall gälla om make vid bodelning i anledning
av andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make
före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom
köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelning av
annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera
maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat
genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges
fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman
eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen
ske som om avyttringen verkställts av den som närmast dessförinnan
förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning.

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta
moment avyttrats genom sådan moment avyttrats genom sådan

tvångsförsäljning som anges i 2 tvångsförsäljning som anges i 2 £

mom. andra stycket är vinsten lagen (1978:000) om uppskov

skattepliktig endast om det skäli- med beskattning av realisations gen

kan antagas, att avyttringen vinst är vinsten skattepliktig en skulle

ha ägt rum även om tvång dast om det skäligen kan antagas,

icke förelegat. att avyttringen skulle ha ägt rum

även om tvång icke förelegat.

Avyttras egendom, som avses i detta moment, till fåmansföretag av
delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna
i detta moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för egendomen, såvida denna icke är eller kan antagas
bli till nytta för företagets verksamhet.

3 Senaste lydelse 1976: 85.

(Se vidare anvisningarna.)

SkU 1978/79:16 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 27 §

2.4 Tomtrörelse anses föreligga, när någon bedriver verksamhet som
huvudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnadstomt)
från fastighet, som uppenbarligen förvärvats för att ingå i yrkesmässig
markförsäljning, såsom när fastighet köpts av ett tomtbolag eller dylikt
eller när förvärvet avsett mark som enligt fastställd stadsplan eller byggnadsplan
är avsedd för bebyggelse.

I övrigt anses försäljning av
byggnadstomt ingå i tomtrörelse,
om den skattskyldige under tio
kalenderår — frånsett överlåtelse
som avses i 35 § 2 mom. andra
stycket — avyttrat minst femton
byggnadstomter. Detsamma gäller
om makar under äktenskapet sålt
tillhopa minst femton byggnadstomter
under angivna tid. Har försäljning
av byggnadstomter skett
från olika fastigheter eller från
olika delar av en fastighet, medräknas
vid beräkningen av antalet
tidigare sålda byggnadstomter endast
sådana tomter som med hänsyn
till deras inbördes läge normalt
kan anses ingå i en och samma
tomtrörelse. Vid beräkning av
antalet tidigare sålda byggnadstomter
likställes med försäljning
upplåtelse av mark i och för bebyggelse,
utom då fråga är om
kommuns upplåtelse av tomträtt.
Har fastighet genom köp, byte eller
därmed jämförlig överlåtelse
eller genom gåva överförts till föräldrar,
får- eller morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings
make, till dödsbo, vari den skattskyldige
eller någon av nämnda
personer är delägare, eller till aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening, vari den skattskyldige
ensam eller tillsammans med
sådana personer på grund av det
samlade innehavet av aktier eller
andelar har ett bestämmande inflytande,
anses tomtrörelse föreligga,
om överlåtaren och den nye
ägaren sammanlagt avyttrat minst
femton byggnadstomter. Tomtrö 4

Senaste lydelse 1967: 748.

I övrigt anses försäljning av
byggnadstomt ingå i tomtrörelse,
om den skattskyldige under tio
kalenderår — frånsett överlåtelse
som avses i 2 § lagen (1978: 000)
om uppskov med beskattning av
realisationsvinst — avyttrat minst
femton byggnadstomter. Detsamma
gäller om makar under äktenskapet
sålt tillhopa minst femton
byggnadstomter under angivna tid.
Har försäljning av byggnadstomter
skett från olika fastigheter eller
från olika delar av en fastighet,
medräknas vid beräkningen
av antalet tidigare sålda byggnadstomter
endast sådana tomter som
med hänsyn till deras inbördes
läge normalt kan anses ingå i en
och samma tomtrörelse. Vid beräkning
av antalet tidigare sålda
byggnadstomter likställes med försäljning
upplåtelse av mark i och
för bebyggelse, utom då fråga är
om kommuns upplåtelse av tomträtt.
Har fastighet genom köp,
byte eller därmed jämförlig överlåtelse
eller genom gåva överförts
till föräldrar, far- eller morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings
make, till dödsbo, vari
den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare,
eller till aktiebolag, handelsbolag
eller ekonomisk förening, vari den
skattskyldige ensam eller tillsammans
med sådana personer på
grund av det samlade innehavet
av aktier eller andelar har ett bestämmande
inflytande, anses tomtrörelse
föreligga, om överlåtaren
och den nye ägaren sammanlagt

SkU 1978/79:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

reisen anses taga sin början i och avyttrat minst femton byggnadsmed
avyttringen av den femtonde tomter. Tomtrörelsen anses taga

byggnadstomten. sin början i och med avyttringen

av den femtonde byggnadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen användas
för gemensamt ändamål eller till anställd för att bereda honom
bostad anses ej utgöra tomtrörelse, om icke försäljningen göres av skattskyldig
som avses i första stycket eller av skattskyldig som driver byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter.

Säljes byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller
handel med fastigheter, anses försäljningen ingå i den övriga verksamheten,
om icke tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make, Har skattskyldig och hans make,
om de med hänsyn till antalet om de med hänsyn till antalet

tomtförsäljningar enligt andra tomtförsäljningar enligt andra

stycket anses ha drivit tomtrörelse, stycket anses ha drivit tomtrörelse,

icke under de senaste tio kalen- icke under de senaste tio kalender deråren

före taxeringsåret sålt nå- åren före taxeringsåret sålt någon

gon byggnadstomt, anses avyttring byggnadstomt, anses avyttring av

av byggnadstomt som därefter byggnadstomt som därefter sker

sker ej som tomtrörelse, om icke ej som tomtrörelse, om icke bygg byggnadstomten

ingår i fastställd nadstomten ingår i fastställd stads stadsplan

eller byggnadsplan eller plan eller byggnadsplan eller av avyttringen

skett under sådana yttringen skett under sådana förförhållanden
att tomtrörelse på hållanden att tomtrörelse på nytt

nytt anses föreligga enligt bestäm- anses föreligga enligt bestämmel melserna

i första eller andra styc- serna i första eller andra stycket,

ket. överlåtelse som avses i 35 § överlåtelse som avses i 2 § lagen

2 mom. andra stycket verkar icke (1978: 000) om uppskov med be avbrytande

på uppehåll som nu skattning av realisationsvinst ver nämnts.

kar icke avbrytande på uppehåll

som nu nämnts.

Avyttrar skattskyldig återstoden av lagret i sådan tomtrörelse som avses
i andra stycket, anses vinsten av denna avyttring — utom den del av
vinsten som belöper på mark inom fastställd stadsplan eller byggnadsplan
— icke som inkomst av rörelse utan som realisationsvinst. Som
skattepliktig intäkt av rörelse räknas likväl belopp, varmed egendomens

värde nedskrivits i rörelsen och som icke återförts till beskattning tidi gare.

Vad som sagts om försäljningsvinstens beskattning som realisationsvinst
gäller icke, om avyttringen kan antagas ha skett väsentligen
i syfte att bereda den skattskyldige eller egendomens förvärvare eller
annan, med vilken någondera är i intressegemenskap, obehörig skatteförmån.

Frågan om oskiftat dödsbos avyttring av byggnadstomt är att hänföra
till tomtrörelse eller ej bedömes på samma sätt som om den avlidne
verkställt avyttringen.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas i fråga om avyttring som sker efter utgången av år 1978.

SkU 1978/79:16

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 49 § 2 mom. uppbördslagen (1953: 272)1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 §

2 moni.2 Skattskyldig må av länsstyrelsen erhålla anstånd med inbetalning
av skatt, kvarskatteavgift eller ränta

1) om den skattskyldige anfört besvär över taxering och erläggandet
av skatt, som påförts i anledning av den icke lagakraftvunna taxeringen,
skulle för den skattskyldige medföra betydande skadeverkningar eller
eljest framstå såsom obilligt: till belopp som betingas av den skattskyldiges
yrkande i fråga om taxeringen,

2) om ansökan gjorts angående 2) om ansökan gjorts angående
skatteberäkning för ackumulerad skatteberäkning för ackumulerad

inkomst, angående uppskov med inkomst, angående uppskov med

beskattning av realisationsvinst el- beskattning av intäkt av skogs ler

intäkt av skogsbruk, angående bruk, angående avräkning av ut avräkning

av utländsk skatt eller ländsk skatt eller angående be angående

befrielse från erläggan- frielse från erläggande av skatt,

de av skatt, som påförts avliden som påförts avliden person eller

person eller hans dödsbo, eller om hans dödsbo, eller om skattskyldig

skattskyldig eller dödsbo anfört eller dödsbo anfört besvär över

besvär över beslut med anledning beslut med anledning av sådan

av sådan ansökan: till belopp som ansökan: till belopp som betingas

betingas av ansökningen eller be- av ansökningen eller besvären,

svären,

3) om ansökan gjorts angående nedsättning enligt 85 § 2 mom. av
kvarskatteavgift eller om besvär anförts över beslut i anledning av sådan
ansökan: till belopp som betingas av ansökningen eller besvären.

Anstånd enligt första stycket vid 1) må medgivas endast om den skattskyldige
ställer nöjaktig säkerhet hos länsstyrelsen om icke med hänsyn
till anståndstidens varaktighet, den skattskyldiges förhållanden och omständigheterna
i övrigt kan antagas, att det belopp som avses med anståndet
ändå kommer att behörigen erläggas.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Aldre bestämmelser skall dock, såvida ansökningen om anstånd grundas
på att den skattskyldige ansökt om uppskov med beskattning av realisationsvinst,
gälla om realisationsvinsten hänför sig till avyttring som skett
före utgången av år 1978.

1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.

2 Senaste lydelse 1975: 1179.

SkU 1978/79:16

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen 1978/79:

45 av Jan Bergqvist (s) och Doris Håvik (s) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning om reglerna för uppskov
med beskattning av realisationsvinst och om hur samhället bäst kan
hjälpa dem som behöver stöd vid flyttning och bostadsbyte,

1978/79: 73 av Håkan Winberg (m) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att uttala att dispensregeln i 3 § lagförslaget skall kunna tillämpas
på sätt som angetts i motionen, och

2. att bestämmelsen om likvärdighet i 4 § lagförslaget skall utgå,

1978/79: 110 av Bertil Johansson (c) och Martin Olsson (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring av det i propositionen
1978/79: 54 framlagda förslaget till lag om uppskov med beskattning av
realisationsvinst att vid uppkommen realisationsvinst på grund av fastighetsförsäljning
alla legala möjligheter till uppskov eller avdrag står
öppna under samma tidsrymd,

1978/79: lil av Knut Wachtmeister (m) och Rune Rydén (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att uttala vad i motionen anförts angående rätt till dispens från den
föreslagna treårsregeln,

2. att 3 § femte stycket lagen om uppskov med beskattning av realisationsvinst
skall ha följande lydelse:

Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag
från kravet på att den skattskyldige skall ha varit bosatt på den avyttrade
fastigheten under den tid som anges i första stycket. Mot riksskatteverkets
beslut föres talan hos regeringen.,

1978/79: 133 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en utvärdering av reglerna för uppskov med beskattning av
realisationsvinst,

2. att uppskov endast skall komma i fråga om ersättningsfastigheten
förvärvas inom tre år från den dag då den fastighet till vilken realisationsvinsten
hänför sig avyttrades.

Utskottet

Inledning

Reglerna om beräkning av realisationsvinst vid fastighetsförsäljning
fick sin nuvarande utformning genom riksdagsbeslut år 1976. Samtidigt

SkU 1978/79: 16

utvidgades möjligheten att erhålla uppskov med beskattning av realisationsvinst.
Uppskov kunde tidigare komma i fråga endast vid expropriation
och liknande tvångsförfaranden eller vid avyttringar som utgjorde
led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering.
Genom 1976 års lagstiftning infördes regler om uppskov även vid frivilliga
fastighetsförsäljningar.

De ändringar av uppskovsreglerna som föreslås i propositionen innebär
i flera fall skärpningar av nuvarande system. Sålunda införs krav
på viss tids bosättning på den avyttrade fastigheten och att bosättning
på ersättningsfastigheten skall ske inom ett år från fastighetsförvärvet.
Vidare föreslås bestämmelser om att vid realisationsvinstberäkningen
kostnader för ny-, till- eller ombyggnad på ersättningsfastigheten skall
anses som vederlag för denna endast i den mån arbetena varit nödvändiga
för att få en med den avyttrade fastigheten likvärdig ersättningsfastighet.
Propositionen innehåller också förslag om indexuppräkning
av uppskovsbeloppet.

Utskottet anser sig i huvudsak kunna tillstyrka förslagen men föreslår
vissa smärre justeringar i bestämmelserna. Utskottet behandlar i det
följande i huvudsak de delar av propositionen som berörs i motionerna.
Utskottet tar också upp vissa frågor som aktualiserats i en skrivelse från
Lantbrukarnas skattedelegation. Dessförinnan vill utskottet emellertid
framhålla följande.

I samband med att riksdagen år 1976 antog de nu gällande reglerna
om realisationsvinstbeskattning framhöll utskottet bl. a. att man inte
kunde bortse från att de nya reglerna om uppskov vid frivilliga avyttringar
i vissa fall kunde komma att styra valet av boendeform. Det förelåg
— menade utskottet — skäl att bedöma erfarenheterna av uppskovsreglerna
när resultatet av 1972 års skatteutrednings översyn av skattesystemet
förelåg. Denna utredning lämnade sitt slutbetänkande i december
1977. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sig böra tillstyrka
bifall till yrkandet i motionen 133 av Erik Wärnberg m. fl. (s) om
en utvärdering av uppskovssystemet och dess effekter från olika synpunkter.
Utvärderingen bör enligt utskottets mening avse uppskovsreglerna
i deras helhet, således också de bestämmelser som föreslås i propositionen.
Härigenom tillgodoses enligt utskottets mening i huvudsak
också motionen 45 av Jan Bergqvist och Doris Håvik (båda s). Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna.

Efterlevandes uppskovsrätt

En förutsättning för att uppskov skall kunna medges är f. n. att ersättningsfastigheten
anskaffas av den som innehaft den avyttrade fastigheten.
Från denna princip finns dock ett undantag, som gäller tvångsmässiga
avyttringar. Om en skattskyldig som fått realisationsvinst avlider,
kan nämligen en av dödsboet anskaffad fastighet i vissa fall godtas

SkU 1978/79:16

som ersättningsfastighet. Denna möjlighet för dödsboet att överta den
avlidnes uppskovsrätt skall finnas kvar även i fortsättningen. Vid frivilliga
överlåtelser krävs däremot utan undantag att den skattskyldige
själv förvärvar och bosätter sig på ersättningsfastigheten. Departementschefen
framhåller att en avvikelse från de principer som ligger bakom
uppskovsmöjligheten i frivilligfallen kan framstå som motiverad om
exempelvis den avlidnes make eller barn bosätter sig på den nya fastigheten.
Han menar emellertid att bestämmelser av sådan art i hög grad
skulle komplicera uppskovsreglerna och är därför inte beredd att utan
närmare utredning föreslå en sådan utvidgning av möjligheterna till
uppskov.

Lantbrukarnas skattedelegation framhåller i en skrivelse till utskottet
att det enligt delegationens uppfattning är otillfredsställande att ett dödsbo
inte skall kunna medges uppskov vid frivilliga fastighetsöverlåtelser.
Om dödsfallet inträffar före avyttringen av den fastighet till vilken realisationsvinsten
hänför sig kan uppskov erhållas genom att fastigheten
tillskiftas efterlevande make eller annan på fastigheten bosatt dödsbodelägare
och denna därefter förvärvar ersättningsfastighet. Om dödsfallet
däremot inträffar efter avyttringen och den avlidne kanske förvärvat
ersättningsfastighet men inte hunnit bosätta sig på den kan uppskov
inte meddelas.

Utskottet delar delegationens uppfattning att det vid vissa frivilliga
fastighetsförsäljningar kan framstå som oskäligt att ett dödsfall medför
att möjligheten till uppskov går förlorad. Om en skattskyldig avlider innan
han hunnit anskaffa eller bosätta sig på en ersättningsfastighet bör
därför enligt utskottets mening dödsboet ha rätt att överta den avlidnes
uppskovsrätt och fastighet som förvärvas av dödsboet efter den avlidne
kunna godtas som ersättningsfastighet. Förutsättningen bör vara att det
är dödsboet som köper ersättningsfastigheten om inte den skattskyldige
själv hunnit göra detta. Uppskov bör således inte komma i fråga om den
efterlevande maken köpt fastigheten. Om denna däremot tillfaller efterlevande
make vid bodelning eller arvskifte bör något hinder för uppskov
inte föreligga. Utskottet vill understryka att denna utvidgade uppskovsrätt
bör begränsas till sådana situationer där en omedelbar beskattning
av realisationsvinst skulle framstå som oskälig. Uppskovsrätten bör alltså
tillämpas restriktivt. En förutsättning för uppskovsrätt bör givetvis också
vara att efterlevande maken eller barn bosätter sig på ersättningsfastigheten
och att denna är avsedd att vara permanent bostad för maken
och/eller barn. Om inflyttning i ersättningsfastigheten inte har ägt rum
när en ansökan om uppskov avgörs bör uppskovsbeslutet förenas med
ett krav på bosättning på ersättningsfastigheten. Som delegationen framhållit
bör bestämmelser om uppskovsrätt för dödsbo kunna utformas
som en dispensregel. Denna bör tas in i 3 § uppskovslagen.

SkU 1978/79:16

Dispens från bosättningskravet

En förutsättning för uppskov vid frivilliga avyttringar är f. n. att den
skattskyldige varit mantalsskriven på den avyttrade fastigheten och att
han kommer att mantalsskrivas på ersättningsfastigheten. Departementschefen
framhåller i propositionen att den direkta kopplingen mellan
mantalsskrivning och rätten till uppskov enligt hans mening lätt kan leda
till olyckliga och slumpartade konsekvenser och nämner som exempel
det fall att en skattskyldig, som förvärvat och flyttat in i en ersättningfastighet,
avlider innan han hunnit bli mantalsskriven på fastigheten.
Som villkor för uppskov skall enligt förslaget i stället gälla att den skattskyldige
varit bosatt på den avyttrade fastigheten och att han bosätter
sig på ersättningsfastigheten. Bosättningen skall ha varat minst tre år i
följd under den femårsperiod som infallit närmast före avyttringen. För
att detta bosättningskrav inte skall få obilliga konsekvenser föreslås en
möjlighet för RSV att medge dispens från bosättningskravet. Departementschefen
framhåller att dispensrätten bör användas restriktivt. Som
exempel på en dispenssituation nämner han bl. a. det fallet att en person
till följd av företagsnedläggelse eller omlokalisering måste flytta till annan
ort. RSV:s beslut i dispensärende får enligt förslaget inte överklagas.

Håkan Winberg (m) framhåller i motionen 73 att dispens lämpligen
bör kunna medges om det inte är uppenbart att försäljningen skett i spekulativt
syfte. Dispens bör således kunna medges även då skattskyldig
frivilligt flyttar sin förvärvsverksamhet till annan ort eller då han till
följd av personliga förhållanden är nödsakad skaffa sig större bostad.
Motionären begär ett riksdagsuttalande av sådan innebörd. Liknande
synpunkter och yrkanden framförs av Knut Wachtmeister och Rune
Rydén (båda m) i motionen lil och i skrivelsen från Lantbrukarnas skattedelegation.
I sistnämnda motion yrkas också lagstiftning av innehåll
att RSV:s beslut i fråga om dispens från bosättningskravet skall få överklagas.

I likhet med departementschefen anser utskottet att det nuvarande
mantalsskrivningskravet bör ersättas med ett bosättningskrav. Utskottet
anser också att man i möjligaste mån bör begränsa uppskovsrätten vid
frivilliga överlåtelser till sådana fall där man har vissa garantier för att
den avyttrade fastigheten inte innehafts i spekulativt syfte och att man
därför bör kräva att bosättningen på denna fastighet haft viss varaktighet.
Tre år förefaller utskottet vara en lämplig avvägning. Om man med
bosättningskravet vill uppnå att uppskovsrätten skall begränsas till fastighetsförsäljningar
utan spekulativa inslag bör — som departementschefen
framhåller — dispensprövningen ske restriktivt. En utvidgning
av uppskovsrätten i enlighet med motionärernas krav skulle enligt utskottets
mening kunna äventyra detta syfte. Utskottet vill erinra om att
dispensregeln — med de uttalanden som gjorts i propositionen — ger
riksskatteverket möjlighet att göra avsteg från bosättningskravet i de fall

2 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 16

SkU 1978/79:16

då en omedelbar beskattning av realisationsvinsten framstår som stötande.
Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till yrkandena under 1 i motionerna 73 och
lil i den mån desamma inte kan anses besvarade med vad utskottet
anfört. Vid detta ställningstagande har utskottet också beaktat att bestämmelserna
om uppskov vid frivilliga försäljningar ännu tillämpats en
relativt kort tid och att utskottet i detta betänkande förordar en utvärdering
av uppskovsreglerna med de ändringar däri som föreslås i propositionen.

Enligt utskottets mening bör det finnas möjlighet för den som av riksskatteverket
vägras dispens i ett uppskovsärende att föra talan mot beslutet
hos regeringen. Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet 2 i
motionen lil. Detta föranleder ändring av 3 § i förslaget till uppskovslag.

Som tidigare nämnts skall en skattskyldig för att få rätt till uppskov
med beskattning av realisationsvinst ha varit bosatt på den avyttrade
fastigheten minst tre år i följd under den femårsperiod som närmast föregått
avyttringsdagen. Enligt förslaget i propositionen krävs dessutom att
han bosätter sig på ersättningsfastigheten inom ett år, räknat från den
dag då fastigheten förvärvades.

Lantbrukarnas skattedelegation framhåller att kravet på att bosättning
på ersättningsfastigheten skall ha skett inom ett år från förvärvet stundom
kan leda till otillfredsställande resultat. Det är enligt delegationen
f. n. ytterst svårt att förvärva en jordbruksfastighet. Ersättningsfastigheten
kan vid förvärvet vara utarrenderad och inflyttning kan därför inte
ske förrän arrendeperioden löpt ut. Delegationen anser att i fall som
detta och liknande den skattskyldige bör ha rätt till uppskov om han bosätter
sig på ersättningsfastigheten inom ett år från den dag då bosättningshindret
upphör.

Utskottet delar delegationens uppfattning. Rättviseskäl talar för att
kravet på att bosättning på ersättningsfastigheten skall ske inom ett år
från förvärvet inte bör gälla generellt. Det bör alltså finnas möjlighet att
räkna ettårsfristen från en annan tidpunkt än förvärvsdagen. Undantaget
från huvudregeln bör enligt utskottets mening utformas som en dispensbestämmelse
i 5 § uppskovslagen.

Uppskovsrätten vid ny-, till- eller ombyggnad

Enligt nuvarande regler kan en skattskyldig i två olika situationer behandla
ny-, till- eller ombyggnad som förvärv av ersättningsfastighet.
Det första fallet är att ersättningsfastighetens byggnadsbestånd är av
sämre beskaffenhet än beståndet på den avyttrade fastigheten. Den skattskyldige
har då rätt att som förvärv av ersättningsfastighet räkna ny-,
till- eller ombyggnad i den omfattning som behövs för att erhålla en

SkU 1978/79:16

ersättningsfastighet. Det andra fallet gäller skattskyldig som avser att
utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han redan äger eller förfogar
över. I detta fall kan den skattskyldige, såvida byggnadsarbetet
syftar till att erhålla en byggnad som är jämförlig med byggnaden på den
avyttrade fastigheten, få uppskov för den vinst som belöper på den avyttrade
byggnaden. Bestämmelsen innebär att värdet av mark hålls
utanför vid beräkningen av uppskovsbeloppet.

Förslaget i propositionen innebär att man vid tillämpning av uppskovsreglerna
skall ta hänsyn endast till sådana kostnader för byggnadsarbeten
på den nya fastigheten som är erforderliga för att denna skall bli
likvärdig med den avyttrade fastigheten. Är den avyttrade fastigheten
bebyggd och den nya fastigheten obebyggd kan därför hela kostnaden
för uppförande av en nybyggnad räknas med under förutsättning att
byggnaden på den nya fastigheten är av ungefär samma storlek och
standard som byggnaden på den sålda fastigheten. Någon reducering av
uppskovsbeloppet kommer således inte i fråga endast därför att den nya
byggnaden är obetydligt större eller något modernare utrustad än den
sålda. Vid mer påtagliga skillnader i storlek eller kvalitet skall endast en
del av kostnaden för den nya byggnaden beaktas.

Samma princip skall gälla i de fall då den skattskyldige inte behöver
uppföra en ny byggnad på ersättningsfastigheten men låter utföra omeller
tillbyggnad på denna. Sådan om- eller tillbyggnad skall enligt propositionen
räknas som vederlag för ersättningsfastigheten endast om
arbetena ter sig nödvändiga för att den förvärvade fastigheten skall bli
likvärdig med den avyttrade.

I motionen 73 av Håkan Winberg (m) framhålls att kravet på likvärdighet
mellan den avyttrade fastigheten och ersättningsfastigheten
sannolikt kommer att leda till tvister mellan skattemyndigheter och
uppskovssökande Bestämmelsen bör — menar motionären — därför
utgå och nuvarande regler behållas. Liknande synpunkter har framförts
av Lantbrukarnas skattedelegation, som anser att man bör få inräkna
alla förbättringsarbeten i vederlaget för ersättningsfastigheten. Härför
talar enligt delegationen också det förhållandet att bestämmelserna om
likvärdighet mellan fastigheterna lätt kan kringgås genom att säljaren
av ersättningsfastigheten svarar för arbetena på denna. Inköpspriset för
ersättningsfastigheten kommer då att inkludera även kostnaderna för
dessa arbeten.

Utskottet anser det rimligt att man vid beräkning av uppskovsbeloppet
i ny-, till- eller ombyggnadsfallen endast tar hänsyn till sådana kostnader
som varit nödvändiga för att ersättningsfastigheten skall bli likvärdig
med den avyttrade. Det kan inte anses motiverat att i uppskovsbeloppet
inräkna sådana kostnader som medför att ersättningsfastigheten
erhåller en väsentligt högre standard än den avyttrade. Vid ny-, till -

SkU 1978/79:16

eller ombyggnad på ersättningsfastigheten bestämmer den skattskyldige
själv arbetenas omfattning. Det måste därför — som också framhålls i
propositionen — vara motiverat att bortse från andra byggnadsarbeten
än sådana som är nödvändiga för att undanröja mer påtagliga skillnader
i standard mellan den sålda och den nya fastigheten. Förslaget i propositionen
ger den skattskyldige möjlighet att basera uppskovsbeloppet
på en jämförelse antingen mellan kostnaderna för den gamla och den
nya byggnaden eller på en jämförelse mellan hela vederlaget för den
avyttrade fastigheten och kostnaden för en nyuppförd byggnad. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 73 yrkande 2.

Tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet

För att rätt till uppskov med beskattning av realisationsvinst skall
kunna medges fordras f. n. att den skattskyldige förvärvar en ersättningsfastighet
inom viss tid. Är ersättningsfastigheten en schblontaxerad
villa gäller att förvärvet skall ha skett — eller byggnadsarbetet ha utförts
— senast under andra året efter det år realisationsvinsten uppgetts
eller bort uppges till beskattning. I fråga om annan ersättningsfastighet
är tidsfristen tre år.

Departementschefen framhåller i propositionen att han anser den
möjlighet de skattskyldiga nu har att genom kreditförsäljning förlänga
tiden för förvärv av ersättningsfastighet olämplig. Tidsfristen bör —
menar han — i stället knytas till avyttringstillfället och bestämmas till
fyra år. Denna tidsfrist skall avse såväl schablontaxerade som andra
fastigheter.

Erik Wärnberg m. fl. (s) anser en tidsfrist av fyra år vara en alltför
långtgående förändring av nuvarande bestämmelser och begär därför
i motionen 133 att tidsfristen för förvärv av såväl schablontaxerade
fastigheter som jordbruksfastigheter bestäms till tre år från avyttringsdagen.

Förslaget i propositionen innebär i praktiken en förlängning av tiden
för förvärv av schablontaxerad villa och en förkortning av den tid som
nu gäller för förvärv av jordbruksfastighet. Utskottet anser sig med
hänsyn till den tidigare föreslagna utvärderingen av uppskovssystemet i
dess helhet böra godta förslaget om en fyraårig tidsfrist. Utskottet avstyrker
följaktligen motionen 133 i denna del.

Bertil Johansson och Martin Olsson (båda c) framhåller i motionen
110 att uppskovsreglerna särskilt hårt drabbar sådan skattskyldig som
säljer en fastighet som han är beroende av för sin försörjning. Om den
skattskyldige inte hinner anskaffa ersättningsfastighet före tidsfristens
utgång efterbeskattas realisationsvinsten i sin helhet det år den uppstod,
och han kan då inte utnyttja den möjlighet han enligt 46 § kommunalskattelagen
har att utjämna realisationsvinstskatten genom att ta

SkU 1978/79:16

en pensionsförsäkring. Motionärerna anser att alla legala möjligheter
till avdrag bör kunna utnyttjas under den tid uppskovet varar.

Utskottet behandlade vid förra riksmötet en motion av samma innebörd
som motionen 110. Därvid framhöll utskottet (SkU 1977/78: 29)
bl. a. att de uppskovsregler som gäller i fråga om fastighetsvinster på
grund av den begränsade tillgången på jordbruksfastigheter kan orsaka
vissa problem, särskilt i samband med expropriation. Utskottet var dock
inte berett att utan närmare överväganden utforma förslag till tekniska
lösningar av frågan. Enligt utskottets mening bör den av motionärerna
påtalade effekten av uppskovsreglerna undanröjas. Utskottet har emellertid
på den korta tid som stått till buds inte funnit det möjligt att
utforma erforderlig författningstext och avstyrker därför motionärernas
förslag om omedelbar lagstiftning Utskottet förutsätter emellertid att
regeringen i vår förelägger riksdagen ett förslag till lösning av den fråga
motionärerna aktualiserat. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

Sexmånadersfristen

Enligt förslaget i propositionen skall yrkande om efterbeskattning av
realisationsvinst ha inkommit till länsskatterätten senast två år efter den
dag då förvärvet av ersättningsfastighet senast hade kunnat äga rum.
Om den skattskyldige för skattechefen anmält att han förvärvat en ersättningsfastighet
skall dock yrkande om efterbeskattning framställas
inom sex månader från den dag då anmälningen kom in till skattechefen.

Lantbrukarnas skattedelegation framhåller att det vid tvångsmässiga
avyttringar kan förekomma att flera ersättningsanskaffningar görs.
Den sammanlagda köpeskillingen för dessa har i praxis godtagits som
vederlag för ersättningsfastighet. Frågan om efterbeskattning måste i
sådana fall anstå till dess tidsfristen för ersättningsförvärv utgått. En
skattechef som får anmälan om att en skattskyldig avser att förvärva
ytterligare fastighet bör enligt delegationens mening därför inte vara
bunden av sexmånadersfristen för yrkande om efterbeskattning.

Enligt utskottets mening måste bestämmelserna i uppskovslagen tolkas
så att förvärv av ersättningsfastighet ägt rum först då den skattskyldige
anskaffat en med den avyttrade fastigheten likvärdig fastighet.
I det fall en skattskyldig först skaffar en jordbruksfastighet och därefter
tillskottsmark till denna bör — under förutsättning att tillskottsmarken
skall behandlas som ersättningsfastighet — sexmånadersfristen
rimligen räknas från det sista förvärvet.

Övriga frågor

Departementschefen uttalar i propositionen den meningen att mycket
starka skäl talar för att fastighet, som i och med förvärvet blir att anse

SkU 1978/79:16

som omsättningstillgång i den skattskyldiges rörelse, inte skall accepteras
som ersättningsfastighet. Utskottet delar denna uppfattning. Eftersom
uttalandet saknar täckning i författningstexten föreslår utskottet
ett tillägg till 3 § andra stycket uppskovslagen av sådant innehåll.

Enligt förslaget i propositionen skall skattechef kunna medge att
garantiförbindelse som utfärdas av annan svensk kreditinrättning än
bank godtas som säkerhet för införandet av skatten. Mot skattechefens
bedömning av ett kreditinstitut skall enligt uttalande i propositionen
talan inte få föras. Då inte heller detta uttalande har täckning i författningstexten
föreslår utskottet, som godtar vad departementschefen
anfört i denna del, ett tillägg till tredje stycket i 7 § uppskovslagen.

Slutligen föreslår utskottet en redaktionell ändring av 3 kap. 4 mom.
förordningen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvärdering av reglerna om realisationsvinstbeskattning,
m. m.

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 133 yrkande 1
och med anledning av motionen 1978/79: 45 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört;

2. beträffande dödsbos rätt till uppskov vid frivilliga försäljningar
att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 54 i
motsvarande del beslutar att riksskatteverket, om särskilda
skäl föreligger, får medge att, i fråga om rätten till uppskov,
för dödsboet skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den
avlidne;

3. beträffande dispens från bosättningskravet

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motionen 1978/79: 73 yrkande 1 och motionen 1978/79:
lil yrkande 1;

4. beträffande rätt att föra talan mot RSV.s beslut i dispensärende att

riksdagen med bifall till motionen 1978/79: lil yrkande 2
avslår propositionen i motsvarande del;

5. att riksdagen med anledning av vad utskottet hemställt under
2 och 4 antar 3 § förslaget till lag om uppskov med beskattning
av realisationsvinst med de ändringar att författningsrummet
erhåller följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:

SkU 1978/79:16

Föreslagen lydelse

Utskottets förslag

3 §

En skattskyldig

avyttringen skedde.

Som förutsättning för uppskov
enligt första stycket gäller att den
skattskyldige har förvärvat eller
avser att förvärva en jordbruksfastighet
eller en sådan fastighet,
som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(ersättningsfastighet),
samt att han har bosatt sig
eller avser att bosätta sig på denna
fastighet. Som ersättningsfastighet
godtas inte fastighet som är
belägen i utlandet eller fastighet
som i och med förvärvet utgör
omsättningstillgång i den skattskyldiges
rörelse.

en förvärvskälla.

— vara kyrkobokförd.

Riksskatteverket får, om särskilda
skäl föreligger, medge undantag
från kravet att den skattskyldige
skall ha varit bosatt på den
avyttrade fastigheten under den tid
som anges i första stycket. Avlider
den skattskyldige innan han hunnit
anskaffa eller bosätta sig på
en ersättningsfastighet får riksskatteverket
vidare, om särskilda
skäl föreligger, medge att fastighet
som den avlidne eller dödsboet
förvärvat godtas som ersättningsfastighet
samt att en den avlidne
närstående persons bosättning på
ersättningsfastighet skall anses
medföra att det i andra stycket
angivna kravet på bosättning är
uppfyllt.

Mot riksskatteverkets beslut i
fråga, som avses i föregående stycke,
får talan föras hos regeringen.

6. beträffande uppskovsrätten vid ny-, till- eller ombyggnad

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motionen 1978/79: 73 yrkande 2 antar den
i propositionen föreslagna lydelsen av 4 § lagen om uppskov
med beskattning av realisationsvinst;

7. beträffande tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet

En skattskyldig

Den skattskyldige

m. m.

SkU 1978/79:16

Föreslagen lydelse Utskottets förslag

a) att riksdagen med bifall till propositionen avslar motionen
1978/79: 133 yrkande 2;

b) att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 110 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört;

8. beträffande ettårsfristen för bosättning på ersättningsfastighet
att riksdagen beslutar att riksskatteverket skall kunna medge
dispens från kravet att bosättning på ersättningsfastighet skall
ha ägt rum inom ett år från förvärvet;

9. att riksdagen med anledning av vad utskottet hemställt under
8 antar 5 § förslaget till lag om uppskov med beskattning av
realisationsvinst med den ändringen att författningsrummet
erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

5 §

avyttrade fastigheten.

För

I fall som avses i 3 § första stycket
gäller som förutsättning för
uppskov att den skattskyldige har
bosatt sig på ersättningsfastigheten
inom ett år från den dag då
fastigheten förvärvades. Riksskatteverket
får dock, om särskilda
skäl föreligger, medge förlängning
av denna tidsfrist. Mot fiksskatteverkets
beslut i sådan fråga får
talan inte föras.

10. att riksdagen antar de delar av förslaget till lag om uppskov
med beskattning av realisationsvinst som inte behandlats under
5, 6 och 9 ovan med den ändringen att 7 § erhåller följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse

Utskottets förslag

7 §

Om någon beräknade realisationsvinsten.

Garantiförbindelsen överlämnas riksskatteverket

fastställer.

Skattechefen i det län där fastigheten
är belägen får medge att
bestämmelserna i första och andra
styckena skall gälla även i fråga
om garantiförbindelse som har utfärdats
av andra svenska kreditinrättningar
än banker.

Skattechefen i det län där fastigheten
är belägen får medge att
bestämmelserna i första och andra
styckena skall gälla även i fråga
om garantiförbindelse som har utfärdats
av andra svenska kreditinrättningar
än banker. Mot skattechefens
beslut i sådan fråga får
talan inte föras.

SkU 1978/79:16

11. att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

b) lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272);

12. att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 3 § 4 mom. lagen (1951: 763) om beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha nedan
angivna lydelse:

Utskottets förslag

Föreslagen lydelse

4 mom. I fråga om inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet gälla
lagens bestämmelser, såvitt avser
realisationsvinst, vid avyttring av
aktie eller andel i bolag vars aktier
eller andelar vid tiden för avyttringen
ägdes eller innehades
på sätt som anges i 54 § femte
stycket kommunalskattelagen
(1928: 370) och förvärvats tidigare
än två år före avyttringen, samt sådan
vinst vid avyttring av fastighet
som avses i 35 £ 2 mom. andra
stycket sagda lag eller som till
mer än hälften utgöres av återvunna
avdrag för värdeminskning av
den avyttrade fastigheten.

4 mom. I fråga om inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet gälla
lagens bestämmelser, såvitt avser
realisationsvinst, vid avyttring av
aktie eller andel i bolag vars aktier
eller andelar vid tiden för avyttringen
ägdes eller innehades på
sätt som anges i 54 § femte stycket
kommunalskattelagen (1928: 370)
och förvärvats tidigare än två år
före avyttringen, samt sådan vinst
vid avyttringen av fastighet som
avses i 2 § lagen (1978: 000) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst
eller som till mer än
hälften utgöres av återvunna avdrag
för värdeminskning av den
avyttrade fastigheten.

Denna lag träder i kraft tre veckor dagen efter den dag då lagen enligt
uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 5 december 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson
(s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune
Carlstein* (s), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Johan
Olsson (c), Holger Bergqvist (fp), Bo Forslund* (s), Ingemar Hallenius
(c), Eric Marcusson (s) och Ingegerd Troedsson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1978/79:16

Reservationer

Uppskovsrätten vid ny-, tili- eller ombyggnad

1. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 20 med ”yrkande 2” bort ha följande
lydelse:

Den i propositionen föreslagna regeln om begränsning av begreppet
ersättningsfastighet i ny-, till- och ombyggnadsfallen är enligt utskottets
mening otillfredsställande genom att den skulle leda till stora svårigheter
vid rättstillämpningen. Detta gäller framför allt i fråga om standardjämförelsen,
där risk finns för långdragna skatteprocesser och det först i
sista instans blir klart hur stort uppskovsbeloppet skall vara. En sådan
bestämmelse skulle vidare ganska lätt kunna kringgås genom att man
låter säljaren av ersättningsfastigheten svara för byggnadsarbetena på
denna fastighet. Förvärvspriset kommer då att inkludera kostnaderna för
dessa arbeten. Enligt utskottets mening har i propositionen inte redovisats
några bärande skäl för att med tillämpning av uppskovsreglema
begränsa byggnationen. Utskottet anser således att nuvarande praxis bör
bibehållas

dels att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 73 yrkandet 2
och med avslag på propositionen i motsvarande del antar den
i propositionen föreslagna lydelsen av 4 § lagen om uppskov
med beskattning av realisationsvinst med den ändringen att
författningsrummet erhåller följande som reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse Reservanternas förslag

4 §

Har en skattskyldig avyttrat Har en skattskyldig avyttrat

en bebyggd fastighet anses som en bebyggd fastighet anses som

förvärv av ersättningsfastighet ny-, förvärv av ersättningsfastighet ny-,

till- eller ombyggnad i den omfatt- till- eller ombyggnad i den omfattning
som behövs för att den för- ning som behövs för att den förvärvade
fastigheten skall bli lik- värvade fastigheten skall bli jäm värdig

med den avyttrade fastig- förlig med den avyttrade fastigheten.
Förvärvet anses ha skett heten. Förvärvet anses ha skett när

när ny-, till- eller ombyggnaden ny-, till- eller ombyggnaden har

har slutförts. slutförts.

Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket
gäller även i de fall då en skatt- gäller även i de fall då en skattskyldig
avser att utföra ny-, till- skyldig avser att utföra ny-, till eller

ombyggnad på mark som han eller ombyggnad på mark som han

vid avyttringstillfället äger eller vid avyttringstillfället äger eller

förfogar över. I nu avsedda fall förfogar över. I nu avsedda fall

SkU 1978/79:16

Föreslagen lydelse

skall vidare, om den skattskyldige
begär det, beräkningen av uppskovsbeloppet
grundas på endast
den del av realisationsvinsten som
belöper på den avyttrade byggnaden.

Reservanternas förslag

skall vidare, om den skattskyldige
begär det, beräkningen av uppskovsbeloppet
grundas på endast
den del av realisationsvinsten som
belöper på den avyttrade byggnaden.

Tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet m. m.

2. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Bo Forslund och Eric Marcusson (alla s)
som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med
”Förslaget i” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Förslaget om en generell förlängning av tidsfristen för anskaffning av
ersättningsfastighet till fyra år kan enligt utskottets mening inte anses
motiverat och detta i all synnerhet inte som riksskatteverket har möjlighet
att dispensvägen förlänga denna tidsfrist med ytterligare tre år. Utskottet
har tidigare i detta betänkande förordat en utvärdering av uppskovssystemet
i dess helhet. Innan resultatet av den utvärderingen föreligger
är utskottet inte berett att biträda förslaget om en förlängning av
tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet till fyra år. Utskottet
föreslår för sin del att tidsfristen bestäms till tre år för såväl jordbruksfastighet
som schablontaxerad fastighet.

dels att utskottet bort hemställa
under 7 a

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 133 yrkande 2
och med anledning av propositionen bestämmer tidsfristen för
anskaffning av ersättningsfastighet till tre år,
under 9

att riksdagen antar 5 § förslaget till lag om uppskov med beskattning
av realisationsvinst med den ändringen att författningsrummet
erhåller följande som reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Föreslagen lydelse Reservanternas förslag

5 §

För att uppskov skall komma För att uppskov skall komma

i fråga måste ersättningsfastigheten i fråga måste ersättningsfastigheten

förvärvas inom fyra år från den förvärvas inom tre år från den

dag då den fastighet, till vilken dag då den fastighet, till vilken

realisationsvinsten hänför sig, av- realisationsvinsten hänför sig, avyttrades.
Om särskilda skäl före- yttrades. Om särskilda skäl föreligger
får riksskatteverket medge ligger får riksskatteverket medge

SkU 1978/79:16

Föreslagen lydelse

att nämnda tidsfrist förlängs högst
tre år. Har ersättningsfastigheten
förvärvats före den avyttring som
gett upphov till realisationsvinsten,
får uppskov meddelas om det kan
antagas att förvärvet skett för att
ersätta den avyttrade fastigheten.

Reservanternas förslag

3. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Olle Westberg i Hofors, Bo Forslund och Eric Marcusson (alla s)
som anser:

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar i andra
stycket med ”Enligt utskottets” och slutar med ”till känna” bort ha följande
lydelse:

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att utskottet förordar en fullständig
utvärdering av uppskovssystemet. Innan resultatet av en sådan
utvärdering föreligger är utskottet inte berett att förorda en så betydande
utvidgning av uppskovs- och avdragsmöjligheterna i inkomstkällan
jordbruksfastighet som motionärerna förordar. Utskottet avstyrker
följaktligen motionen 110.

dels att utskottet under 7 b bort hemställa

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 110.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780094