Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

SkU 1978/79: 16 Skatteutskottets betänkande

1978/79:16

med anledning av propositionen 1978/79: 54 om ändrade regler för uppskov med beskattning av realisationsvinst, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79: 54 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.    lag om uppskov med beskattning av realisationsvinst,

2.    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3.    lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

Enligt nuvarande regler kan skattskyldig, som fått realisationsvinst på grund av fastighetsavyttring, få uppskov med beskattning av vinsten i två olika fall. Det ena fallet är att fastigheten har tagits i anspråk genom ex­propriation och vissa andra i huvudsak tvångsmässiga förfaranden. Det andra fallet är att avyttringen avsett en villa- eller jordbruksfastighet. Den skattskyldige kan i sistnämnda fall — oavsett anledningen tUl av­yttringen — få uppskov om han har varit mantalsskriven på den avytt­rade fastigheten och inom viss tid förvärvar en ny fastighet (ersättnings­fastighet) på vilken han skall mantalsskrivas. För att uppskov skall med­ges krävs vidare att realisationsvinsten uppgått till minst 15 000 kr. och dessutom överstigit 10 % av vederlaget för den sålda fastigheten.

I propositionen föreslås såväl materiella som formella ändringar av det nuvarande uppskovssystemet. Beträffande frivilliga avyttringar före­slås att kravet på mantalsskrivning slopas och ersätts av ett krav på att den skattskyldige skall ha varit bosatt på den avyttrade fastigheten minst tre år i följd. Dessutom fordras att den skattskyldige bosätter sig på er­sättningsfastigheten inom ett år från förvärvsdagen. Vad gäller frivillig-fallen föreslås vidare att kravet på att realisationsvinsten måste över­stiga 10 % av försäljningspriset slopas och att endast vUla- och jord­bruksfastigheter skall godtas som ersättningsfastighet. Propositionen be­handlar också frågan i vilken utsträckning utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på ersättningsfastigheten skall beaktas vid beräkning av uppskovsbeloppet och hur realisationsvinsten skall beräknas när ersätt­ningsfastigheten sedermera avyttras.

I formellt hänseende föreslås relativt omfattande ändringar. Yrkande om uppskov skall sålunda enligt förslaget prövas inom ramen för det ordinarie taxeringsförfarandet, dvs. i första hand av taxeringsnämnden. Det nuvarande kravet på särskild ansökan till länsskatterätten skall allt­så slopas. Att beslutanderätten i uppskovsärenden flyttas över från skat­terätt till taxeringsnämnd kan antas förenkla handläggningen i flera avseenden.

De föreslagna reglerna är avsedda att tillämpas på avyttringar som sker fr. o. m. den 1 januari 1979.

1    Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 16

SkU 1978/79:16                                                        2

Författningsförslagen har följande lydelse.

1    Förslag till

Lag om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs följande.

1   § Vid taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt kan skattskyl­dig, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med beskattning av sådan realisationsvinst som avses i 35 § 2 mom. kom­munalskattelagen (1928: 370).

2   §   Uppskov med beskattning kan medges om

 

1) en fasrighet tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfaran­de eller eljest avyttras under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses vara för handen och det inte skäligen kan antas att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat,

2) avyttringen av en fastighet utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering,

3) en fastighet avyttras till staten därför att fastigheten på grund av flyg­buller inte kan bebos utan påtaglig olägenhet, samt om

4) mark överförs till en ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) eller på grund av inlösen enligt 8 kap. samma lag.

Uppskov kan vidare medges om realisationsvinsten har uppkommit på grund av att den skattskyldige fått engångsersättning för inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1964: 822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller för upplå­telse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten på obegränsad tid.

Som forutsättning för uppskov enligt första och andra styckena gäller att den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva en fastighet (ersätt­ningsfastighet) som är jämförlig med den fastighet till vilken realisations­vinsten hänför sig samt att realisationsvinsten uppgår till minst 3000 kro­nor.

Om en fysisk person, som har fått i första eller andra stycket angiven realisationsvinst, avlider innan han har hunnit anskaffa en ersättningsfas­tighet, tiUämpas för dödsboet vad som enligt bestämmelserna i denna lag skulle ha gällt for den avlidne.

3 § En skattskyldig som är fysisk person kan - oavsett anledningen till
avyttringen - fä uppskov om avyttringen avser en jordbruksfastighet eller
en sådan faslighet, som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), och realisationsvinsten uppgår rill minst 15000 kronor. Upp­
skov medges endast om den skaUskyldige varit bosaU på den avyttrade
fasligheten minst tre år i följd under den femårsperiod som inföll närmast
före den dag då avyttringen skedde.

Som förutsättning för uppskov enligt första stycket gäller att den skatt­skyldige har förvärvat eller avser att förvärva en jordbruksfastighet eller en sådan fastighet, som avses i 24§ 2 mom. kommunalskattelagen (ersätt­ningsfastighet), samt att han har bosatt sig eller avser att bosätta sig på denna fastighet.

En skanskyldig kan få uppskov om han avyttrar del av den jordbruksfas-

 

SkU 1978/79:16                                                        3

tighet där han är bosatt eller en fastighet, som tillsammans med nämnda fastighet bUdar en förvärvskäUa, under förutsättning att realisationsvins­ten är av den storlek som anges i första stycket och att den skattskyldige förvärvar en fastighet (ersättningsfastighet) som tillsammans med den fas­tighet, där den skattskyldige är bosatt, bildar en förvärvskälla.

Den skattskyldige anses bosatt på den fastighet där han rätteligen skall vara kyrkobokförd.

Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från kravet på att den skattskyldige skall ha varit bosatt på den avyttrade fastig­heten under den tid som anges i första stycket. Mot riksskatteverkets be­slut i sådan fråga får talan inte föras.

4 § Har en skattskyldig avyttrat en bebyggd fastighet anses som förvärv
av ersättningsfastighet ny-, tiU- eller ombyggnad i den omfattning som be­
hövs för att den förvärvade fastigheten skall bli likvärdig med den avyttra­
de fastigheten. Förvärvet anses ha skett när ny-, tUl- eller ombyggnaden
har slutförts.

Bestämmelserna i första stycket gäller även i de fall då en skattskyldig avser att utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han vid avyttrings-tillfäUet äger eller förfogar över. 1 nu avsedda fall skall vidare, om den skattskyldige begär det, beräkningen av uppskovsbeloppet grundas på en­dast den del av realisationsvinsten som belöper på den avyttrade byggna­den.

5 § För att uppskov skall komma i fråga måste ersättningsfastigheten
förvärvas inom fyra år från den dag då den fastighet, till vilken realisa­
tionsvinsten hänför sig, avyttrades. Om särskilda skäl föreligger får riks­
skatteverket medge att nämnda tidsfrist förlängs högst tre år. Har ersätt­
ningsfastigheten förvärvats före den avyttring som gett upphov till realisa­
tionsvinsten, får uppskov meddelas om det kan antagas att förvärvet skett
för att ersätta den avyttrade fastigheten.

1 fall som avses i 3 § första stycket gäller som förutsättning för uppskov att den skattskyldige har bosatt sig på ersättningsfastigheten inom ett år från den dag då fastigheten förvärvades.

6 § Uppskov medges med ett belopp motsvarande hela realisationsvins­
ten om vederlaget för den avyttrade fastigheten motsvarar eller understi­
ger vederlaget för ersättningsfastigheten. Överstiger vederlaget för den av­
yttrade fastigheten vederlaget för ersättningsfastigheten, medges uppskov
med skillnaden mellan realisationsvinsten och det överskjutande beloppet.

Vid beräkning av vederlaget för en fastighet skall hänsyn tas till försälj­nings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande kostnader.

Medgivande om uppskov innebäratt den skattskyldige inte skall beskat­tas för den del av realisationsvinsten som svarar mot uppskovsbeloppet. Uppskovet skall emellertid, på sätt som anges i 11 §, beaktas vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av ersättningsfastigheten.

7 § Om någon ersättningsfastighet inte har förvärvats eller om den skatt­
skyldige - i fall som avses i 3 § första stycket - inte har bosatt sig på er­
sättningsfastigheten då taxeringen prövas, kan den skattskyldige, såvida
övriga i 2 och 3 §§ angivna villkor är uppfyllda, ändå få uppskov med be­
skattning av realisationsvinsten. Som förutsättning för uppskov i detta fall

 

SkU 1978/79:16                                                        4

gäller att den skattskyldige överlämnat en av svensk bank utfärdad garanti­förbindelse i vilken banken förklarat sig svara för ett skattebelopp, avseen­de statiig och kommunal inkomstskatt, som uppgår till 70 procent av den enligt lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt beräknade realisationsvins­ten.

Garantiförbindelsen överlämnas till taxeringsnämnden och skall gälla till utgången av tredje året efter det år då ersättningsfastigheten senast skaU ha förvärvats. Förbindelsen skall vara utfårdad enligt formulär som riksskat­teverket fastställer.

Skattechefen i det län där fastigheten är belägen får medge att bestäm­melserna i första och andra styckena skall gälla även i fråga om garantiför­bindelse som har utfårdats av andra svenska kreditinrättningar än banker.

8 § En skattskyldig, som har erhåUit uppskov enligt 7 § första stycket,
skall utan dröjsmål anmäla när han har förvärvat en ersättningsfastighet.
Anmälan skall sändas in till skattechefen i det län dar fastigheten är belä­
gen. 1 fall som avses i 3 § första stycket skall anmälan dock inte göras förr­
än den skattskyldige har bosatt sig på ersättningsfastigheten.

Bestämmelserna i 2-6 §§ skaU tillämpas i fråga om förvärv av ersätt­ningsfastighet och bosättning som avses i första stycket.

9 § Har skattskyldig, som erhållit uppskov enligt 7 § första stycket, inte
inom föreskriven tid uppfyllt kraven på förvärv av ersättningsfastighet och
- i förekommande fall — bosättning, skall realisationsvinsten upptagas tiU
beskattning på samma sätt som vid eftertaxering enligt taxeringslagen
(1956:623) för det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinsten
uppkom (efterbeskattning). Detsamma skall, såvida vederlaget för den av­
yttrade fastigheten överstiger vederiaget för ersättningsfastigheten, gäUa i
fråga om den del av realisationsvinsten som svarar mot det överskjutande
beloppet.

Framställning om efterbeskattning skall ha inkommit inom sex månader från den dag då anmälan enligt 8§ första stycket kommit in tUl skatteche­fen. 1 intet fall får emellertid sådan framställning ha inkommit senare än två år efter den dag då en ersättningsfastighet enligt 5 § senast skall förvär­vas.

Har framställning om efterbeskattning inte gjorts skall garantiförbindel­se, som avses i 7§, återlämnas till den skattskyldige så snart tiden för av­lämnande av sådan framställning gått till ända. Skattechefen får, om skäl därtill föreligger, medge att förbindelsen återlämnas vid tidigare tidpunkt.

10    § Om en juridisk person, som har erhållit uppskov enligt 7 § första stycket, upplöses innan ersättningsfastighet har anskaffats, skall realisa­tionsvinsten snarast upptagas till efterbeskattning.

11    § Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsföriust genom avyttring av en ersättningsfastighet skall avdrag, som enligt anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928: 370) får göras vid beräkning av vins­ten eller förlusten, minskas med det belopp som framkommer om upp­skovsbeloppet omräknas med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från det år då ersättningsfastigheten förvärvades till det år då av­yttringen skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsu­mentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

 

SkU 1978/79:16                                                        5

12   § Uppskov erhålles endast om den skattskyldige framställer ett yr­kande om detta hos taxeringsnämnden eller, såvida besvär har anförts, hos skatterätten. Yrkandet skall höras på blankett enligl ett formulär som riks­skatteverket fastställer. Till självdeklaration skall fogas två exemplar av blanketten.

13   § Taxeringsnämnd skall, sedan den skattskyldiges taxering prövats, till länsstyrelsen överlämna ett exemplar av den i 12§ angivna blanketten samt - i förekommande fall - garantiförbindelse enligt 7 §.

Beslut rörande uppskov skall registreras hos länsstyrelsen.

14 § Om taxeringen ändras för det år då den fastighet till vUken realisa­
tionsvinsten hänför sig avyttrades, får besvär med yrkande om uppskov el­
ler ändring av ett uppskovsbeslut, som betingas av taxeringsändringen, an­
föras i särskild ordning. Besvären skall vara inkomna inom sex månader
från den dag då beslutet om ändringen i taxeringen meddelades men får in­
te avgöras förrän beslutet rörande taxeringen har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tilläm­pas, med de undantag som följer av 2 och 3 nedan, i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1978.

1.  Genom denna lag upphävs lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Den upphävda lagen skall dock allt­jämt tillämpas i fråga om avyttringar som sker före utgången av år 1978.

2.  Även om ersättningsfastighet avyttras efter utgången av år 1978 skall den upphävda lagen i dess lydelse intill den 22 juni 1976 tillämpas såvida den tidigare avyttringen har skett före utgången av mars 1976.

3.  Vid avyttring av ersättningsfastighet efter utgången av år 1978 tilläm­pas, utom i fall som avses under 2 ovan, 11 § nya lagen även om uppskov har erhålhts enligt den upphävda lagen. 1 nu angivna fall skall dock omräk­ning av uppskovsbeloppet med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget inte avse tid före utgången av år 1978.

 

SkU 1978/79:16

2    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 35 § 2—4 mom. och punkt 2 av anvisning­arna till 27 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35 §

2 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet är i sin helhet skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk genom expropriation eller liknan­de förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses vara för handen kan — såvida det icke skäligen kan antagas, att av­yttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat — den skattskyldige få uppskov med be­skattning av realisationsvinst en­ligt vad som stadgas i lagen (1968: 276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Uppskov enligt nämnda lag får vi­dare åtnjutas vid fastighetsavytt­ring, som utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets ytt­re rationalisering, och sådan av­yttring av fastighet till staten som ägt rum, därför att fastigheten på grund av flygbuller icke kan bebos utan påtaglig olägenhet, samt vi­dare när mark överföres till ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningsla­gen (1970: 988) eller på grund av inlösen enligt 8 kap. samma lag. Sådant uppskov får även åtnjutas om realisationsvinst uppkommit på grund av att den skattskyldige fått engångsersättning för in­skränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1964: 822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra för­fattningar eller för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till

1 Senaste lydelse 1976: 343.

Skattskyldig som har avyttrat fastighet kan under vissa förut­sättningar få uppskov med beskatt­ning av realisationsvinst. Närmare bestämmelser om detta finns i la­gen (1978: 000) om uppskov med beskattning av realisationsvinst.

 

SkU 1978/79:16                                                                       7

Nuvarande lydelse                   Föreslagen lydelse

fastigheten på obegränsad tid. Som förutsättning för uppskov gäller att den skattskyldige har förvär­vat eller avser att förvärva fastig­het (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig samt att realisationsvinsten uppgått till minst 3 000 kronor.

Uppskov enligt föregående styc­ke med beskattning av realisations­vinst får — även om tvång icke förelegat — åtnjutas när skattskyl­dig, som är fysisk person, avyttrar jordbruksfastighet eller fastighet som avses i 24 § 2 mom., om rea­lisationsvinsten uppgått till minst 15 000 kronor och tillika översti­ger 10 procent av vad den skatt­skyldige erhållit för fastigheten ef­ter avdrag för kostnad för avytt­ringen. Som förutsättning för upp­skov gäller att den skattskyldige skall ha varit mantalsskriven på den avyttrade fastigheten och skall mantalsskrivas på ersättningsfas­tigheten. Skattskyldig kan få upp­skov med beskattning av realisa­tionsvinst även när han avyttrar del av den jordbruksfastighet där han skall vara mantalsskriven el­ler fastighet som tillsammans med nämnda fastighet bildat en för­värvskälla, under förutsättning att realisationsvinsten är av den stor­lek som nyss sagts och ersättnings­fastigheten tillsammans med den fastighet, där den skattskyldige skall vara mantalsskriven, bildar en förvärvskälla.

Har a-vyttrad fastighet förvärvats av den skattskyldige genom arv, testamente, gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt med köp eller byte, anses fastigheten förvärvad genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan.

Vad som sägs om realisationsvinst genom avyttring av fastighet gäller oavsett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger till-lämpning även på tomträtt, strömfall och rättighet till vattenkraft.

3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i ak­tiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk för-

2 Senaste lydelse 1977: 1090.

 

SkU 1978/79:16                                                        8

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

ening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktie­bolag eller i bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte­pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst en­ligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med förlust vid avytt­ring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 1 000 kronor. Har den skattskyldige under beskatt­ningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 1 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sam­manlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra strukturrationa­lisering som är önskvärd från allmän synpunkt, äger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medgiva befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som beröres av strukturrationaliseringen gör framställning därom senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta
moment avyttrats genom sådan      moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2      tvångsförsäljning som anges i 2 §
mom. andra stycket första mening- första stycket 1) lagen (1978: 000)
en, är — oavsett tidpunkten för      om uppskov med beskattning av
förvärvet — endast 40 procent av   realisationsvinst, är — oavsett tid­
vinsten skattepliktig.            punkten  för förvärvet — endast

40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. fjärde Bestämmelsen i 2 mom. tredje
stycket äger motsvarande tillämp-  stycket äger motsvarande tillämp­
ning på egendom som avses i detta ning på egendom som avses i detta
moment.                            moment.

överlåtes aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk för­ening eUer utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall — där ej annat följer av nionde stycket — beskattning av realisa­tionsvinst icke äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eUer ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen inne-haves som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fas­tighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till ut­ländskt företag, äger regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer medgiva befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Ansökan om befrielse skall göras av det överlåtande företaget senast den dag över­låtelsen sker.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller för-

 

SkU 1978/79:16                                                        9

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

eningen, beräknas realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får icke föranleda att realisationsvinst beräknas lägre eller att realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gälla endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsent­liga tillgång. De gälla dock icke vid avyttring av aktie i sådant bostads­aktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., om avyttringen avser endast rätt tUl viss eller vissa men ej alla bostads­lägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gälla för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finnes vid avyttringen obe­skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tiU-gångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyl­dige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåtes på den skattskyldige eller honom när­stående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk för­ening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett be­stämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxe­ring för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tUlämp­ning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medgiva undantag från detta stycke, om det kan antagas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan icke föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna tUl huvud­saklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas — direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), tUl ett annat fåmansbolag, vari aktie — direkt eller genom förmedling av annan — äges eller inom två år efter avyttringen vid något tUlfälle kommer att ägas av den skattskyl­dige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisations­vinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktie­innehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktie­innehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen för­värvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har över­låtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter ut­gången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst en­ligt detta stycke uppkom, får realisationsvinsten upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller

 

SkU 1978/79:16                                                       10

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teck­ningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avytt­ringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, äger regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

4 mom. Avyttras annan egendom än som avses i 2 eller 3 mom., räk­
nas som skattepliktig realisationsvinst:
om egendomen innehafts
mindre än 2 år  ...................................    100 % av vinsten

2   år men mindre än 3 år........................     75 % av vinsten

3   år men mindre än 4 år........................     50 % av vinsten

4   år men mindre än 5 år........................     25 % av vinsten

Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den skattskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed jäm­förligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall dock frågan om och i vad mån skatte­pliktig realisationsvinst skall anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall gälla om make vid bodelning i an­ledning av andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någon­dera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvär­vat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skatt­skyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyl­deman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen ske som om a-vyttringen verkställts av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning.

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta
moment avyttrats genom sådan moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 tvångsförsäljning som anges i 2 §
mom. andra stycket är vinsten lagen (1978:000) om uppskov
skattepliktig endast om det skäll- med beskattning av realisations­
gen kan antagas, att avyttringen vinst är vinsten skattepliktig en-
skulle ha ägt rum även om tvång dast om det skäligen kan antagas,
icke förelegat.                att avyttringen skulle ha ägt rum

även om tvång icke förelegat.

Avyttras egendom, som avses i detta moment, till fåmansföretag av delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatt­skyldige erhåller för egendomen, såvida denna icke är eller kan antagas bli tUl nytta för företagets verksamhet.

* Senaste lydelse 1976: 85.              (Se vidare anvisningarna.)

 

SkU 1978/79:16

11

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse Anvisningar

tUl 27 § 2. Tomtrörelse anses föreligga, när någon bedriver verksamhet som huvudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnadstomt) från fastighet, som uppenbarligen förvärvats för att ingå i yrkesmässig markförsäljning, såsom när fastighet köpts av ett tomtbolag eller dylikt eller när förvärvet avsett mark som enligt fastställd stadsplan eller bygg­nadsplan är avsedd för bebyggelse.

I övrigt anses försäljning av byggnadstomt ingå i tomtrörelse, om den skattskyldige under tio kalenderår — frånsett överlåtelse som avses i 35 § 2 mom. andra stycket — avyttrat mmst femton byggnadstomter. Detsamma gäller om makar under äktenskapet sålt tillhopa minst femton byggnads­tomter under angivna tid. Har för­säljning av byggnadstomter skett från olika fastigheter eller från olika delar av en fastighet, med­räknas vid beräkningen av antalet tidigare sålda byggnadstomter en­dast sådana tomter som med hän­syn tUl deras inbördes läge nor­malt kan anses ingå i en och sam­ma tomtrörelse. Vid beräkning av antalet tidigare sålda byggnads­tomter likställes med försäljning upplåtelse av mark i och för be­byggelse, utom då fråga är om kommuns upplåtelse av tomträtt. Har fastighet genom köp, byte el­ler därmed jämförlig överlåtelse eller genom gåva överförts tUl för­äldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, tUl dödsbo, vari den skatt­skyldige eller någon av nämnda personer är delägare, eller till ak­tiebolag, handelsbolag eller ekono­misk förening, vari den skattskyl­dige ensam eller tillsammans med sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier eller andelar har ett bestämmande in­flytande, anses tomtrörelse före­ligga, om överlåtaren och den nye ägaren sammanlagt avyttrat minst femton byggnadstomter. Tomtrö-

* Senaste lydelse 1967: 748.

I övrigt anses försäljning av byggnadstomt ingå i tomtrörelse, om den skattskyldige under tio kalenderår — frånsett överlåtelse som avses i 2 § lagen (1978: 000) om uppskov med beskattning av realisationsvinst — avyttrat minst femton byggnadstomter. Detsam­ma gäUer om makar under äkten­skapet sålt tillhopa minst femton byggnadstomter under angivna tid. Har försäljning av byggnadstom­ter skett från olika fastigheter el­ler från olika delar av en fastig­het, medräknas vid beräkningen av antalet tidigare sålda byggnads­tomter endast sådana tomter som med hänsyn till deras inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. Vid be­räkning av antalet tidigare sålda byggnadstomter likställes med för­säljning upplåtelse av mark i och för bebyggelse, utom då fråga är om kommuns upplåtelse av tomt­rätt. Har fastighet genom köp, byte eller därmed jämförlig över­låtelse eller genom gåva överförts till föräldrar, far- eller morföräld­rar, make, avkomling eller av­komlings make, till dödsbo, vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare, eller till aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige ensam eller tUlsam-mans med sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier eller andelar har ett be­stämmande inflytande, anses tomt­rörelse föreligga, om överlåtaren och den nye ägaren sammanlagt

 

SkU 1978/79:16                                                                      12

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

relsen anses taga sin början i och avyttrat minst femton byggnads­
med avyttringen av den femtonde tomter. Tomtrörelsen anses taga
byggnadstomten.                       sin början i och med avyttringen

av den femtonde byggnadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen an­vändas för gemensamt ändamål eller till anställd för att bereda honom bostad anses ej utgöra tomtrörelse, om icke försäljningen göres av skatt­skyldig som avses i första stycket eller av skattskyldig som driver bygg­nadsrörelse eller handel med fastigheter.

Säljes byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses försäljningen ingå i den övriga verksam­heten, om icke tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make. Har skattskyldig och hans make,
om de med hänsyn till antalet     om de med hänsyn till antalet
tomtförsäljningar enligt andra    tomtförsäljningar enligt andra
stycket anses ha drivit tomtrörelse, stycket anses ha drivit tomtrörelse,
icke under de senaste tio kålen- icke under de senaste tio kalender-
deråren före taxeringsåret sålt nå- åren före taxeringsåret sålt någon
gon byggnadstomt, anses avyttring byggnadstomt, anses avyttring av
av byggnadstomt som därefter byggnadstomt som därefter sker
sker ej som tomtrörelse, om icke ej som tomtrörelse, om icke bygg-
byggnadstomten ingår i fastställd nadstomten ingår i fastställd stads­
stadsplan eller byggnadsplan eller plan eller byggnadsplan eller av-
avyttringen skett under sådana yttringen skett under sådana för­
förhållanden att tomtrörelse på hållanden att tomtrörelse på nytt
nytt anses föreligga enligt bestäm- anses föreligga enligt bestämmel-
melserna i första eller andra styc- serna i första eller andra stycket,
ket. överlåtelse som avses i 35 § Överlåtelse som avses i 2 § lagen
2 mom. andra stycket verkar icke (1978: 000) om uppskov med be-
avbrytande på uppehåll som nu skattning av realisationsvinst ver-
nämnts.                                   kar icke avbrytande på uppehåll

som nu nämnts.

Avyttrar skattskyldig återstoden av lagret i sådan tomtrörelse som av­ses i andra stycket, anses vinsten av derma avyttring — utom den del av vinsten som belöper på mark inom fastställd stadsplan eller byggnads­plan — icke som inkomst av rörelse utan som realisationsvinst. Som skattepliktig intäkt av rörelse räknas likväl belopp, varmed egendomens värde nedskrivits i rörelsen och som icke återförts till beskattning tidi­gare. Vad som sagts om försäljningsvinstens beskattning som realisa­tionsvinst gäller icke, om avyttringen kan antagas ha skett väsentligen i syfte att bereda den skattskyldige eller egendomens förvärvare eller annan, med vilken någondera är i intressegemenskap, obehörig skatte­förmån.

Frågan om oskiftat dödsbos avyttring av byggnadstomt är att hänföra till tomtrörelse eller ej bedömes på samma sätt som om den avlidne verkställt avyttringen.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt upp­gift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas i fråga om avyttring som sker efter utgången av år 1978.

 

SkU 1978/79:16                                                       13

3    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 49 § 2 mom. uppbördslagen (1953: 272)i skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

49 § 2 mom. Skattskyldig må av länsstyrelsen erhålla anstånd med inbetal­ning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta

1)    om den skattskyldige anfört besvär över taxering och erläggandet av skatt, som påförts i anledning av den icke lagakraftvunna taxeringen, skulle för den skattskyldige medföra betydande skadeverkningar eller eljest framstå såsom obilligt: till belopp som betingas av den skattskyl­diges yrkande i fråga om taxeringen,

2)    om ansökan gjorts angående 2) om ansökan gjorts angående skatteberäkning för ackumulerad      skatteberäkning för ackumulerad inkomst, angående uppskov med   inkomst, angående uppskov med beskattning av realisationsvinst el- beskattning av intäkt av skogs-ler intäkt av skogsbruk, angående bruk, angående avräkning av ut-avräkning av utländsk skatt eller        ländsk skatt eller angående be-angående befrielse från erläggan- frielse från erläggande av skatt, de av skatt, som påförts avliden        som påförts avliden person eller person eller hans dödsbo, eller om hans dödsbo, eller om skattskyldig skattskyldig eller dödsbo anfört eller dödsbo anfört besvär över besvär över beslut med anledning beslut med anledning av sådan av sådan ansökan: tUl belopp som ansökan: tUl belopp som betingas betingas av ansökningen eller be-        av ansökningen eller besvären, svaren,

3)    om ansökan gjorts angående nedsättnmg enligt 85 § 2 mom. av kvarskatteavgift eller om besvär anförts över beslut i anledning av sådan ansökan: till belopp som betingas av ansökningen eller besvären.

Anstånd enligt första stycket vid 1) må medgivas endast om den skatt­skyldige ställer nöjaktig säkerhet hos länsstyrelsen om icke med hänsyn till anståndstidens varaktighet, den skattskyldiges förhållanden och om­ständigheterna i övrigt kan antagas, att det belopp som avses med an­ståndet ändå kommer att behörigen erläggas.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt upp­gift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestänmielser skall dock, såvida ansökningen om anstånd grundas på att den skattskyldige ansökt om uppskov med beskattning av realisa­tionsvinst, gälla om realisationsvinsten hänför sig tUl avyttring som skett före utgången av år 1978.

1        Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.

2        Senaste lydelse 1975: 1179.

 

SkU 1978/79:16                                                                   14

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, näm­ligen

1978/79: 45 av Jan Bergqvist (s) och Doris Håvik (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om reglerna för uppskov med beskattning av realisationsvinst och om hur samhället bäst kan hjälpa dem som behöver stöd vid flyttning och bostadsbyte,

1978/79: 73 av Håkan Winberg (m) vari hemställs att riksdagen be­slutar

1. att uttala att dispensregeln i 3 § lagförslaget skall kunna tillämpas
på sätt som angetts i motionen, och

2.     att bestämmelsen om likvärdighet i 4 § lagförslaget skall utgå,

1978/79: 110 av Berril Johansson (c) och Martin Olsson (c) vari hem­ställs att riksdagen beslutar om sådan ändring av det i propositionen 1978/79: 54 framlagda förslaget tiU lag om uppskov med beskattning av realisationsvinst att vid uppkommen realisationsvinst på grund av fasrig-hetsförsäljning alla legala möjligheter till uppskov eller avdrag står öppna under samma tidsrymd,

1978/79: 111 av Knut Wachtmeister (m) och Rune Rydén (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1.    att uttala vad i motionen anförts angående rätt till dispens från den föreslagna treårsregeln,

2.    att 3 § femte stycket lagen om uppskov med beskattning av rea­lisationsvinst skall ha följande lydelse:

Riksskatteverket får, om särskUda skäl föreligger, medge undantag från kravet på att den skattskyldige skall ha varit bosatt på den avytt­rade fastigheten under den tid som anges i första stycket. Mot riks­skatteverkets beslut föres talan hos regeringen.,

1978/79: 133 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar

1.    att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en utvärdering av reglerna för uppskov med beskattning av realisationsvinst,

2.    att uppskov endast skall komma i fråga om ersättningsfastigheten förvärvas inom tre år från den dag då den fastighet till vilken realisa­tionsvinsten hänför sig avyttrades.

Utskottet

Inledning

Reglerna om beräkning av realisationsvinst vid fastighetsförsäljning fick sin nuvarande utformning genom riksdagsbeslut år 1976. Samtidigt

 

SkU 1978/79: 16                                                                     15

utvidgades möjligheten att erhålla uppskov med beskattning av realisa­tionsvinst. Uppskov kunde tidigare komma i fråga endast vid expropria­tion och liknande tvångsförfaranden eller vid avyttringar som utgjorde led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering. Genom 1976 års lagstiftning infördes regler om uppskov även vid fri­villiga fastighetsförsäljningar.

De ändringar av uppskovsreglerna som föreslås i propositionen inne­bär i flera fall skärpningar av nuvarande system. Sålunda införs krav på viss tids bosättning på den avyttrade fastigheten och att bosättning på ersättningsfastigheten skall ske inom ett år från fastighetsförvärvet. Vidare föreslås bestämmelser om att vid realisationsvinstberäkningen kostnader för ny-, till- eller ombyggnad på ersättningsfasrigheten skall anses som vederlag för denna endast i den mån arbetena varit nödvän­diga för att få en med den avyttrade fastigheten likvärdig ersättnings­fastighet. Propositionen innehåller också förslag om indexuppräkning av uppskovsbeloppet.

Utskottet anser sig i huvudsak kunna tillstyrka förslagen men föreslår vissa smärre justeringar i bestämmelserna. Utskottet behandlar i det följande i huvudsak de delar av propositionen som berörs i motionerna. Utskottet tar också upp vissa frågor som aktualiserats i en skrivelse från Lantbrukarnas skattedelegation. Dessförinnan vill utskottet emellertid framhålla följande.

I samband med att riksdagen år 1976 antog de nu gällande reglerna om realisationsvinstbeskattning framhöll utskottet bl. a. att man inte kunde bortse från att de nya reglerna om uppskov vid frivilliga avytt­ringar i vissa fall kunde komma att styra valet av boendeform. Det före­låg — menade utskottet — skäl att bedöma erfarenheterna av uppskovs­reglerna när resultatet av 1972 års skatteutrednings översyn av skatte­systemet förelåg. Denna utredning lämnade sitt slutbetänkande i decem­ber 1977. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sig böra till­styrka bifall till yrkandet i motionen 133 av Erik Wärnberg m. fl. (s) om en utvärdering av uppskovssystemet och dess effekter från olika syn­punkter. Utvärderingen bör enligt utskottets mening avse uppskovsreg­lerna i deras helhet, således också de bestämmelser som föreslås i pro­positionen. Härigenom tillgodoses enligt utskottets mening i huvudsak också motionen 45 av Jan Bergqvist och Doris Håvik (båda s). Vad ut­skottet anfört bör ges regeringen till känna.

Efterlevondes uppskovsrätt

En förutsättning för att uppskov skall kunna medges är f. n. att er­sättningsfastigheten anskaffas av den som innehaft den avyttrade fastig­heten. Från denna princip finns dock ett undantag, som gäller tvångs­mässiga avyttringar. Om en skattskyldig som fått realisationsvinst av­lider, kan nämligen en av dödsboet anskaffad fastighet i vissa fall godtas

 

SkU 1978/79: 16                                                      16

som ersättningsfastighet. Denna möjlighet för dödsboet att överta den avlidnes uppskovsrätt skall finnas kvar även i fortsättningen. Vid fri­villiga överlåtelser krävs däremot utan undantag att den skattskyldige själv förvärvar och bosätter sig på ersättningsfastigheten. Departements­chefen framhåller att en avvikelse från de principer som ligger bakom uppskovsmöjligheten i frivUligfaUen kan framstå som motiverad om exempelvis den avlidnes make eller barn bosätter sig på den nya fastig­heten. Han menar emellerrid att bestämmelser av sådan art i hög grad skulle komplicera uppskovsreglerna och är därför inte beredd att utan närmare utredning föreslå en sådan utvidgning av möjligheterna tUl uppskov.

Lantbrukarnas skattedelegation framhåller i en skrivelse till utskottet att det enligt delegarionens uppfattning är otillfredsställande att ett döds­bo inte skall kunna medges uppskov vid frivUliga fastighetsöverlåtelser. Om dödsfallet inträffar före avyttringen av den fastighet till vilken rea­lisationsvinsten hänför sig kan uppskov erhållas genom att fastigheten tillskiftas efterlevande make eller annan på fastigheten bosatt dödsbo­delägare och denna därefter förvärvar ersättningsfastighet. Om döds­fallet däremot inträffar efter avyttringen och den avlidne kanske för­värvat ersättningsfastighet men inte hunnit bosätta sig på den kan upp­skov inte meddelas.

Utskottet delar delegationens uppfattning att det vid vissa frivilliga fastighetsförsäljningar kan framstå som oskäligt att ett dödsfall medför att möjligheten till uppskov går förlorad. Om en skattskyldig avlider in­nan han hunnit anskaffa eller bosätta sig på en ersättningsfastighet bör därför enligt utskottets mening dödsboet ha rätt att överta den avlidnes uppskovsrätt och fastighet som förvärvas av dödsboet efter den avlidne kunna godtas som ersättningsfastighet. Förutsättningen bör vara att det är dödsboet som köper ersättningsfastigheten om inte den skattskyldige själv hunnit göra detta. Uppskov bör således inte komma i fråga om den efterlevande maken köpt fastigheten. Om denna däremot tillfaller efter­levande make vid bodelning eller arvskifte bör något hinder för uppskov inte föreligga. Utskottet vill understryka att denna utvidgade uppskovs­rätt bör begränsas till sådana situationer där en omedelbar beskattning av realisationsvinst skuUe framstå som oskälig. Uppskovsrätten bör alltså tillämpas restriktivt. En förutsättning för uppskovsrätt bör givetvis också vara att efterlevande maken eller barn bosätter sig på ersättningsfastig­heten och att denna är avsedd att vara permanent bostad för maken och/eller barn. Om inflyttning i ersättningsfastigheten inte har ägt rum när en ansökan om uppskov avgörs bör uppskovsbeslutet förenas med ett krav på bosättning på ersättningsfastigheten. Som delegationen fram­hållit bör bestämmelser om uppskovsrätt för dödsbo kunna utformas som en dispensregel. Denna bör tas in i 3 § uppskovslagen.

 

SkU 1978/79:16                                                       17

Dispens från bosättningskravet

En förutsättning för uppskov vid frivilliga avyttringar är f. n. att den skattskyldige varit mantalsskriven på den avyttrade fastigheten och att han kommer att mantalsskrivas på ersättningsfastigheten. Departements­chefen framhåller i propositionen att den direkta kopplingen mellan mantalsskrivning och rätten tUl uppskov enligt hans mening lätt kan leda till olyckliga och slumpartade konsekvenser och nämner som exempel det faU att en skattskyldig, som förvärvat och flyttat in i en ersättning­fastighet, avlider iiman han hunnit bli mantalsskriven på fastigheten. Som villkor för uppskov skall enligt förslaget i stället gälla att den skatt­skyldige varit bosatt på den avyttrade fastigheten och att han bosätter sig på ersättningsfastigheten. Bosättningen skall ha varat minst tre år i följd under den femårsperiod som infallit närmast före avyttringen. För att detta bosättningskrav inte skall få obilliga konsekvenser föreslås en möjlighet för RSV att medge dispens från bosättningskravet. Departe­mentschefen framhåller att dispensrätten bör användas restriktivt. Som exempel på en dispenssituation nämner han bl. a. det fallet att en person till följd av företagsnedläggelse eller omlokalisering måste flytta till an­nan ort. RSV:s beslut i dispensärende får enligt förslaget inte överklagas.

Håkan Winberg (m) framhåller i motionen 73 att dispens lämpligen bör kunna medges om det inte är uppenbart att försäljningen skett i spe­kulativt syfte. Dispens bör således kunna medges även då skattskyldig frivilligt flyttar sin förvärvsverksamhet till annan ort eller då han till följd av personliga förhållanden är nödsakad skaffa sig större bostad. Motionären begär ett riksdagsuttalande av sådan innebörd. Liknande synpunkter och yrkanden framförs av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (båda m) i motionen 111 och i skrivelsen från Lantbrukarnas skat­tedelegation. I sistnämnda motion yrkas också lagstiftning av innehåll att RSV:s beslut i fråga om dispens från bosättningskravet skall få över­klagas.

I likhet med departementschefen anser utskottet att det nuvarande mantalsskrivningskravet bör ersättas med ett bosättningskrav. Utskottet anser också att man i möjligaste mån bör begränsa uppskovsrätten vid frivUliga överlåtelser tiU sådana fall där man har vissa garantier för att den avyttrade fastigheten inte innehafts i spekulativt syfte och att man därför bör kräva att bosättningen på denna fastighet haft viss varaktig­het. Tre år förefaller utskottet vara en lämplig avvägning. Om man med bosättningskravet vill uppnå att uppskovsrätten skall begränsas tUl fas­tighetsförsäljningar utan spekulativa inslag bör — som departements­chefen framhåUer — dispensprövningen ske restriktivt. En utvidgning av uppskovsrätten i enlighet med motionärernas' krav skulle enligt ut­skottets mening kunna äventyra detta syfte. Utskottet vill erinra om att dispensregeln — med de uttalanden som gjorts i propositionen — ger riksskatteverket möjlighet att göra avsteg från bosättningskravet i de fall

2   Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 16

SkU 1978/79:16                                                       18

då en omedelbar beskattning av realisationsvinsten framstår som stö­tande. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del. Utskottet avstyrker följaktiigen bifall till yrkandena under 1 i motionerna 73 och 111 i den mån desamma inte kan anses besvarade med vad utskottet anfört. Vid detta ställningstagande har utskottet också beaktat, att be­stämmelserna om uppskov vid frivilliga försäljningar ännu tillämpats en relativt kort tid och att utskottet i detta betänkande förordar en utvär­dering av uppskovsreglerna med de .ändringar däri som föreslås i propo­sitionen.

Enligt utskottets mening bör det finnas möjlighet för den som av riks­skatteverket vägras dispens i ett uppskovsärende att föra, talan mot be­slutet hos regeringen. Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet 2, i motionen 111. Detta föranleder ändring av 3 § i förslaget tiU uppskovs­lag.

Som tidigare nämnts skall en skattskyldig för att få rätt till uppskov med beskattning av realisationsvinst ha varit bosatt på den avyttrade fastigheten minst tre år i följd under den femårsperiod som närmast före­gått avyttringsdagen. Enligt förslaget i propositionen krävs dessutom att han bosätter sig på ersättningsfastigheten inom ett år, räknat från den dag då fastigheten förvärvades.

Lantbrukarnas skattedelegation framhåller att kravet på att bosättning på ersättningsfastigheten skall ha skett inom ett år från förvärvet stundr om kan leda till otillfredsställande resultat. Det är enligt delegationen f. n. ytterst svårt att förvärva en jordbruksfastighet. Ersättningsfastig­heten kan vid förvärvet vara utarrenderad och inflyttning kan därför inte ske förrän arrendeperioden löpt ut. Delegationen anser att i fall som detta och liknande den skattskyldige bör ha rätt till uppskov om han bo­sätter sig på ersättningsfastigheten inom ett år från den dag då bosätt­ningshindret upphör.

Utskottet delar delegationens uppfattning. Rättviseskäl talar för att kravet på att bosättning på ersättningsfastigheten skall ske inom ett år från förvärvet inte bör gälla generellt. Det bör alltså finnas möjlighet att räkna ettårsfristen från en annan tidpunkt än förvärvsdagen. Undantaget från huvudregeln bör enligt utskottets mening utformas som en dispens­bestämmelse i 5 § uppskovslagen.

Uppskovsrätten vid ny-, till- eller ombyggnad

Enligt nuvarande regler kan en skattskyldig i två olika situationer be­handla ny-, till- eller ombyggnad som förvärv av ersättningsfastighet. Det första fallet är att ersättningsfastighetens byggnadsbestånd är av sämre beskaffenhet än beståndet på den avyttrade fastigheten. Den skatt-. skyldige har då rätt att som förvärv av ersättningsfastighet räkna ny-, till- eller ombyggnad i den omfattning soiri behövs för att erhålla en.

 

SkU 1978/79:16                                                       19

ersättningsfastighet. Det andra fallet gäller skattskyldig som avser att utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han redan äger eller för­fogar över. I detta fall kan den skattskyldige, såvida byggnadsarbetet syftar till att erhålla en byggnad som är jämförlig med byggnaden på den avyttrade fastigheten, få uppskov för den vinst som belöper på den av­yttrade byggnaden. Bestämmelsen innebär att värdet av mark hålls utanför vid beräkningen av uppskovsbeloppet.

Förslaget i propositionen innebär att man vid tUlämpning av upp­skovsreglerna skall ta hänsyn endast till sådana kostnader för byggnads­arbeten på den nya fastigheten som är erforderliga för att denna skall bli likvärdig med den avyttrade fastigheten. Är den avyttrade fastigheten bebyggd och den nya fastigheten obebyggd kan därför hela kostnaden för uppförande av en nybyggnad räknas med under förutsättning att byggnaden på den nya fastigheten är av ungefär samma storlek och standard som byggnaden på den sålda fastigheten. Någon reducering av uppskovsbeloppet kommer således inte i fråga endast därför att den nya byggnaden är obetydligt större eUer något modernare utrustad än den sålda. Vid mer påtagliga skillnader i storlek eller kvalitet skall endast en del av kostnaden för den nya byggnaden beaktas.

Samma princip skall gäUa i de faU då den skattskyldige inte behöver uppföra en ny byggnad på ersättningsfastigheten men låter utföra om-eller tillbyggnad på denna. Sådan om- eller tillbyggnad skall enligt pro­positionen räknas som vederlag för ersättningsfastigheten endast om arbetena ter sig nödvändiga för att den förvärvade fastigheten skall bli likvärdig med den avyttrade.

I motionen 73 av Håkan Winberg (m) framhålls att kravet på lik­värdighet mellan den avyttrade fastigheten och ersättningsfastigheten sannohkt kommer att leda till tvister meUan skattemyndigheter och uppskovssökande Bestämmelsen bör — menar motionären — därför utgå och nuvarande regler behållas. Liknande synpunkter har framförts av Lantbrukarnas skattedelegation, som anser att man bör få inräkna alla förbättringsarbeten i vederlaget för ersättningsfastigheten. Härför talar enligt delegationen också det förhållandet att bestämmelserna om likvärdighet mellan fastigheterna lätt kan kringgås genom att säljaren av ersättnmgsfastigheten svarar för arbetena på denna. Inköpspriset för ersättningsfastigheten kommer då att inkludera även kostnaderna för dessa arbeten.

Utskottet anser det rimligt att man vid beräkning av uppskovsbelop­pet i ny-, rill- eller ombyggnadsfaUen endast tar hänsyn till sådana kost­nader som varit nödvändiga för att ersättningsfastigheten skall bli lik­värdig med den avyttrade. Det kan inte anses motiverat att i uppskovs­beloppet inräkna sådana kostnader som medför att ersättningsfastigheten erhåUer en väsentligt högre standard än den avyttrade. Vid ny-, till-

 

SkU 1978/79:16                                                       20

eller ombyggnad på ersättningsfastigheten bestämmer den skattskyldige själv arbetenas omfattning. Det måste därför — som också framhålls i propositionen — vara-motiverat att bortse från andra byggnadsarbeten än sådana som är nödvändiga för att undanröja mer påtagliga skUlna-der i standard mellan den sålda och den nya fastigheten. Förslaget i pro­positionen ger den skattskyldige möjlighet att basera uppskovsbeloppet på en jämförelse antingen mellan kostnaderna för den gamla och den nya byggnaden eller på en jämförelse meUan hela vederlaget för den avyttrade fastigheten och kostnaden för en nyuppförd byggnad. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 73 yrkande 2.

Tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet

För att rätt till uppskov med beskattning av realisationsvinst skall kunna medges fordras f. n. att den skattskyldige förvärvar en ersätt­ningsfastighet inom viss tid. Är ersättningsfastigheten en schblontaxerad villa gäller att förvärvet skall ha skett — eUer byggnadsarbetet ha ut­förts — senast under andra året efter det år realisationsvinsten upp­getts eller bort uppges till beskattning. I fråga om annan ersättnings­fastighet är tidsfristen tre år.

Departementschefen framhåller i propositionen att han anser den möjlighet de skattskyldiga nu har att genom kreditförsäljning förlänga tiden för förvärv av ersättningsfastighet olämplig. Tidsfristen bör — menar han — i stället knytas till avyttringstillfället och bestämmas till fyra år. Denna tidsfrist skall avse såväl schablontaxerade som andra fastigheter.

Erik Wärnberg m.fl. (s) anser en tidsfrist av fyra år vara en alltför långtgående förändring av nuvarande bestämmelser och begär därför i motionen 133 att tidsfristen för förvärv av såväl schablontaxerade fastigheter som jordbruksfastigheter bestäms till tre år från avyttrings­dagen.

Förslaget i propositionen innebär i praktiken en förlängning av tiden för förvärv av schablontaxerad villa och en förkortning av den tid som nu gäller för förvärv av jordbruksfastighet. Utskottet anser sig med hänsyn till den tidigare föreslagna utvärderingen av uppskovssystemet i dess helhet böra godta förslaget om en fyraårig tidsfrist. Utskottet av­styrker följaktligen motionen 133 i denna del.

Bertil Johansson och Martin Olsson (båda c) framhåller i motionen 110 att uppskovsreglerna särskUt hårt drabbar sådan skattskyldig som säljer en fastighet som han är beroende av för sin försörjning. Om den, skattskyldige inte hinner anskaffa ersättningsfastighet före tidsfristens utgång efterbeskattas realisationsvinsten i sin helhet det år den upp­stod, och han kan då inte utnyttja den möjlighet han enligt 46 § kom­munalskattelagen har att utjämna realisationsvinstskatten genom att ta

 

SkU 1978/79:16                                                       21

en pensionsförsäkring. Motionärerna anser att alla legala möjligheter till avdrag bör kunna utnyttjas under den tid uppskovet varar.

Utskottet behandlade vid förra riksmötet en motion av samma inne­börd som motionen 110. Därvid framhöll utskottet (SkU 1977/78:29) bl. a. att de uppskovsregler som gäller i fråga om fastighets vinster på grund av den begränsade tillgången på jordbruksfastigheter kan orsaka vissa problem, särskilt i samband med expropriation. Utskottet var dock inte berett att utan närmare överväganden utforma förslag till tekniska lösningar av frågan. Enligt utskottets mening bör den av motionärerna påtalade effekten av uppskovsreglema undanröjas. Utskottet har emel­lertid på den korta tid som stått tiU buds inte funnit det möjligt att utforma erforderlig författningstext och avstyrker därför' motionärernas förslag om omedelbar lagstiftning Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i vår förelägger riksdagen ett förslag till lösning av den fråga motionärema aktualiserat. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Sexmånadersfristen

Enligt förslaget i propositionen skall yrkande om efterbeskattning av realisationsvinst ha inkommit till länsskatterätten senast två år efter den dag då förvärvet av ersättningsfastighet senast hade kunnat äga rum. Om den skattskyldige för skattechefen anmält att han förvärvat en er­sättningsfastighet skall dock yrkande om efterbeskattning framställas inom sex månader från den dag då anmälningen kom in till skatteche­fen.

Lantbrukarnas skattedelegation framhåller att det vid tvångsmässiga avyttringar kan förekomma att flera ersättningsanskaffningar görs. Den sammanlagda köpeskillingen för dessa har i praxis godtagits som vederlag för ersättningsfastighet. Frågan om efterbeskattning måste i sådana fall anstå till dess tidsfristen för ersättningsförvärv utgått. En skattechef som får anmälan om att en skattskyldig avser att förvärva ytterligare fastighet bör enligt delegationens mening därför inte vara bunden av sexmånadersfristen för yrkande om efterbeskattning.

Enligt utskottets mening måste bestämmelserna i uppskovslagen tol­kas så att förvärv av ersättningsfastighet ägt rum först då den skatt­skyldige anskaffat en med den avyttrade fastigheten likvärdig fastighet. I det fall en skattskyldig först skaffar en jordbruksfastighet och där­efter tillskottsmark till denna bör — under förutsättning att tillskotts­marken skall behandlas som ersättningsfastighet — sexmånadersfristen rimligen räknas från det sista förvärvet.

Övriga frågor

Departementschefen uttalar i propositionen den meningen att mycket starka skäl talar för att fastighet, som i och med förvärvet blir att anse

 

SkU 1978/79:16                                                                      22

som omsättningstillgång i den skattskyldiges rörelse, inte skall accep­teras som ersättningsfastighet. Utskottet delar denna uppfattning. Efter­som uttalandet saknar täckning i författningstexten föreslår utskottet ett tillägg till 3 § andra stycket uppskovslagen av sådant innehåll.

Enligt förslaget i propositionen skall skattechef kunna medge att garantiförbindelse som utfärdas av annan svensk kreditinrättning än bank godtas som säkerhet för införandet av skatten. Mot skattechefens bedömning av ett kreditinstitut skall enligt uttalande i propositionen talan inte få föras. Då inte heller detta uttalande har täckning i för­fattningstexten föreslår utskottet, som godtar vad departementschefen anfört i denna del, ett tillägg tiU tredje stycket i 7 § uppskovslagen.

Slutligen föreslår utskottet en redaktionell ändring av 3 kap. 4 mom. förordningen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp rill särskild behandling har utskottet inte funnh anledning till erinran.

Hemställan

Utskottet hemstäUer

1.          beträffande utvärdering av reglerna om realisationsvinstbe­
skattning, m. m.

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 133 yrkande 1 och med anledning av motionen 1978/79: 45 ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

2.  beträffande dödsbos rätt till uppskov vid frivilliga försäljningar att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 54 i motsvarande del beslutar att riksskatteverket, om särskilda skäl föreligger, får medge att, i fråga om rätten till uppskov, för dödsboet skall tiUämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne;

3.  beträffande dispens från bosättningskravet

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår motionen 1978/79: 73 yrkande 1 och motionen 1978/79: 111 yrkande 1;

4.          beträffande rätt att föra talan mot RSV:s beslut i dispens­
ärende

att riksdagen med bifall rill motionen 1978/79: 111 yrkande 2 avslår propositionen i motsvarande del;

5.          att riksdagen med anledning av vad utskottet hemställt under
2 och 4 antar 3 § förslaget till lag om uppskov med beskatt­
ning av realisationsvinst med de ändringar att författnings­
rummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:

 

SkU 1978/79:16

23

Föreslagen lydelse

Utskottets förslag

En skattskyldig-------------------

Som förutsättning för uppskov enligt första stycket gäller att den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva en jordbruks­fastighet eller en sådan fastighet, som avses i 24 § 2 mom. kommu­nalskattelagen (ersättningsfastig­het), samt att han har bosatt sig eller avser att bosätta sig på den­na fastighet.

3 § — avyttringen skedde.

Som förutsättning för uppskov enligt första stycket gäller att den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva en jordbruks­fastighet eller en sådan fastighet, som avses i 24 § 2 mom. kommu­nalskattelagen (ersättningsfastig­het), samt att han har bosatt sig eller avser att bosätta sig på den­na fastighet. Som ersättningsfas­tighet godtas inte fastighet som är belägen i utlandet eller fastighet som i och med förvärvet utgör omsättningstillgång i den skatt­skyldiges rörelse.

En skattskyldig------------------

Den skattskyldige---------------

Riksskatteverket får, om särskil­da skäl föreligger, medge undan­tag från kravet att den skattskyl­dige skall ha varit bosatt på den avyttrade fastigheten under den tid som anges i första stycket. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan inte föras.

■ en förvärvskälla.

— vara kyrkobokförd.

Riksskatteverket får, om särskil­da skäl föreligger, medge undan­tag från kravet att den skattskyl­dige skall ha varit bosatt på den avyttrade fastigheten under den tid som anges i första stycket. Avlider den skattskyldige innan han hun­nit anskaffa eller bosätta sig på en ersättningsfastighet får riks­skatteverket vidare, om särskilda skäl föreligger, medge att fastighet som den avlidne eller dödsboet förvärvat godtas som ersättnings­fastighet samt att en den avlidne närstående persons bosättning på ersättningsfastighet skall anses medföra att det i andra stycket angivna kravet på bosättning är uppfyllt.

Mot riksskatteverkets beslut i fråga, som avses i föregående styc­ke, får talan föras hos regeringen.

6.          beträffande uppskovsrätten vid ny-, till- eller ombyggnad

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1978/79: 73 yrkande 2 antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 § lagen om uppskov med beskattning av realisationsvinst;

7.          beträffande tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet
m. ni.

 

SkU 1978/79:16                                                       24

a)     att riksdagen med bifall till propositionen avslår motionen 1978/79: 133 yrkande 2;

b)    att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 110 ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

 

8.  beträffande ettårsfristen för bosättning på ersättningsfastighet att riksdagen beslutar att riksskatteverket skall kunna medge dispens från kravet att bosättning på ersättningsfastighet skall ha ägt rum inom ett år från förvärvet;

9.  att riksdagen med anledning av vad utskottet hemställt under 8 antar 5 § förslaget till lag om uppskov med beskattning av realisationsvinst med den ändringen att författningsrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse                 Utskottets förslag

     ■     5 §
För att-------------- '■ avyttrade fastigheten.

I fall som avses i 3 § första styc- I fall som avses i 3 § första styc­
ket gäller som förutsättning för ket gäller som förutsättning för
uppskov att den skattskyldige har uppskov att den skattskyldige har
bosatt sig på ersättningsfastighe- bosatt sig på ersättningsfastighe­
ten inom ett år från den dag då ten inom ett år från dén dag då
fastigheten förvärvades.        fastigheten förvärvades. Riksskat-

teverket  får  dock,   om   särskilda skäl föreligger, medge förlängning' av denna tidsfrist. Mot riksskatte­verkets  heslut  i sådan  fråga får talan inte föras.

10. att riksdagen antar de delar av förslaget tUl lag om uppskov med beskattning av realisationsvinst som inte behandlats under 5, 6 och 9 ovan med den ändringen att 7 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse                 Utskottets förslag

7 §

Om någon-------------- beräknade realisationsvinsten.

Garantiförbindelsen överiämnas------------- riksskatteverket

fastställer.

Skattechefen i det län där fas- Skattechefen i det län där fas­
tigheten är belägen får medge att tigheten är belägen får medge att
bestämmelserna i första och and- bestämmelserna i första och and­
ra styckena skall gälla även i fråga ra styckena skall gälla även i fråga
om garantiförbindelse som har ut- om garantiförbindelse som har ut­
färdats av andra svenska kredit- färdats av andra svenska kredit­
inrättningar än banker.          inrättningar än banker. Mot skat­
techefens beslut i sådan fråga får
talan inte föras.

 

SkU 1978/79:16                                                       25

11.      att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

a)    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

b)   lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272);

12.      att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig in­komstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 3 § 4 mom. lagen (1951: 763) om beräk­ning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha nedan angivna lydelse:

Föreslagen lydelse                 Utskottets förslag

3                                        §
4 mom. I fråga om inkomst av 4 mom. I fråga om inkomst av
tUlfällig förvärvsverksamhet gälla tillfällig förvärvsverksamhet gälla
lagens bestämmelser, såvitt avser lagens bestämmelser, såvitt avser
realisationsvinst, vid avyttring av realisationsvinst, vid avyttring av
aktie eller andel i bolag vars ak- aktie eller andel i bolag vars ak­
tier eller andelar vid tiden för av- tier eller andelar vid tiden för av­
yttringen ägdes eller innehades yttringen ägdes eller innehades på
på sätt som anges i 54 § femte sätt som anges i 54 § femte stycket
stycket kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370)
(1928: 370) och förvärvats tidigare och förvärvats tidigare än två år
än två år före avyttringen, samt så- före avyttringen, samt sådan vinst
dan vinst vid avyttring av fastig-, vid avyttringen av' fastighet som
het som avses i 35 § 2 mom. and- avses i 2 § lagen (1978: 000) om
ra stycket sagda lag eller som till uppskov med beskattning av reali-
mer än hälften utgöres av återvun- sationsvinst eller som tUl mer än
na avdrag för värdeminskning av hälften utgöres av återvunna av-
den avyttrade fastigheten. drag för värdeminskning av den

avyttrade fastigheten.

Denna lag träder i kraft tre veckor dagen efter den dag då lagen en­ligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 5 december 1978

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristen­son (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune Caristein* (s), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Johan Olsson (c), Holger Bergqvist (fp), Bo Forslund* (s), Ingemar Hallenius (c), Eric Marcusson (s) och Ingegerd Troedsson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

 

SkU 1978/79:16                                                                  26

Reservationer

Uppskovsrätten vid ny-, till- eller ombyggnad

1. av Kurt Söderström och Ingegerd Troedsson (båda m) som anser  .

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med "Ut­skottet anser" och slutar på s. 20 med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna regeln om begränsning av begreppet ersättningsfastighet i ny-, till- och ombyggnadsfallen är enligt utskottets mening otillfredsställande genom att den skulle leda till stora svårighe­ter vid rättstillämpningen. Detta gäller framför allt i fråga om standard-jämförelsen, där risk finns för långdragna skatteprocesser och det först i sista instans blir klart hur stort uppskovsbeloppet skall vara. En sådan bestämmelse skulle vidare ganska lätt kunna kringgås genom att man låter säljaren av ersättningsfastigheten svara för byggnadsarbetena på denna fastighet. Förvärvspriset kommer då att inkludera kostnaderna för dessa arbeten. Enligt utskottets mening har i propositionen inte redo­visats några bärande skäl för att med tillämpning av uppskovsreglerna begränsa byggnationen. Utskottet anser således att nuvarande praxis bör bibehållas

dels att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 73 yrkandet 2 och med avslag på propositionen i motsvarande del antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 § lagen om uppskov med beskattning av realisationsvinst med den ändringen att författningsrummet erhåller följande som reservanternas för­slag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse                 Reservanternas förslag

4                                             §
Har en skattskyldig avyttrat     Har en skattskyldig avyttrat
en bebyggd fastighet anses som en bebyggd fastighet anses som
förvärv av ersättningsfastighet ny-, förvärv av ersättningsfastighet ny-,
till- eller ombyggnad i den omfatt- till- eller ombyggnad i den omfatt­
ning som behövs för att den för- ning som behövs för att den för­
värvade fastigheten skall bli lik- värvade fastigheten skall bli järn-
värdig med den avyttrade fastig- förlig med den avyttrade fastig­
heten. Förvärvet anses ha skett heten. Förvärvet anses ha skett när
när ny-, tUl- eller ombyggnaden ny-, till- eller ombyggnaden har
har slutförts.                                                  slutförts.

Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket
gäller även i de fall då en skatt- gäller även i de fall då en skatt­
skyldig avser att utföra ny-, till- skyldig avser att utföra ny-, till-
eller ombyggnad på mark som han eller ombyggnad på mark som han
vid avyttringstillfället äger eller vid avyttringstillfället äger eller
förfogar över. I nu avsedda fall förfogar över.  I nu avsedda fall

 

SkU 1978/79:16                                                       27

Föreslagen lydelse                Reservanternas förslag

skall vidare, om den skattskyldige    skall vidare, om den skattskyldige
begär det, beräkningen av upp-      begär det, beräkningen av upp­
skovsbeloppet grundas på endast    skovsbeloppet grundas på endast
den del av realisationsvinsten som   den del av realisationsvinsten som
belöper på den avyttrade byggna-  belöper på den avyttrade byggna­
den,                                   den.

Tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet m. m.

2. av Erik Wärnberg,, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Cari­stein, Olle Westberg i Hofors, Bo Forslund och Eric Marcusson (alla s) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Förslaget i" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Förslaget om en generell förlängning av tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet till fyra år kan enligt utskottets mening inte anses motiverat och detta i all synnerhet inte som riksskatteverket har möjlig­het att dispensvägen förlänga denna tidsfrist med ytterligare tre år. Ut­skottet har tidigare i detta betänkande förordat en utvärdering av upp­skovssystemet i dess helhet. Innan resultatet av den utvärderingen före­ligger är utskottet inte berett att biträda förslaget om en förlängning av tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet till fyra år. Utskottet föreslår för sin del att tidsfristen bestäms till tre år för såväl jordbruks­fastighet som schablontaxerad fastighet.

dels att utskottet bort hemställa

under 7 a

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 133 yrkande 2 och med anledning av propositionen bestämmer tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet till tre år,

under 9

att riksdagen antar 5 § förslaget till lag om uppskov med be­skattning av realisationsvinst med den ändringen att författ­ningsrummet erhåller följande som reservanternas förslag be­tecknade lydelse:

Föreslagen lydelse                 Reservanternas förslag

5                                            §
För att uppskov skall komma    För att uppskov skall komma
i fråga måste ersättningsfastigheten i fråga måste ersättningsfastigheten
förvärvas inom fyra år från den förvärvas inom tre år från den
dag då den fastighet, till vilken dag då den fastighet, till vilken
realisationsvinsten hänför sig, av- realisationsvinsten hänför sig, av­
yttrades. Om särskilda skäl före- yttrades. Om särskilda skäl före­
ligger får riksskatteverket medge ligger får riksskatteverket medge

 

SkU 1978/79:16                                                       28

Föreslagen lydelse                 Reservanternas förslag

att nämnda tidsfrist förlängs högst  att nämnda tidsfrist förlängs högst

tre år. Har ersättningsfastigheten   tre år. Har ersättningsfastigheten

förvärvats före den avyttring som   förvärvats före den avyttring som

gett upphov till realisationsvinsten,. gett upphov till realisationsvinsten,

får uppskov meddelas om det kan    får uppskov meddelas om det kan

antagas att förvärvet skett för att  antagas att förvärvet skett för att

ersätta den avyttrade fastigheten.  ersätta den avyttrade fastigheten.

I fall som avses i 3 § första I fall som avses i 3 § första
stycket gäller som förutsättning för stycket gäller som förutsättning för
uppskov att den skattskyldige har   uppskov att den skattskyldige har
bosatt sig på ersättningsfastigheten         bosatt sig på ersättningsfastigheten
inom ett år från den dag då fas- inom ett år från den dag då fas­
tigheten förvärvades.            tigheten förvärvades.

3. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Cari­stein, Olle Westberg i Hofors, Bo Forslund och Eric Marcusson (alla s) som anser:

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar i andra stycket med "Enligt utskottets" och slutar med ,"till känna" bort ha föl­jande lydelse:

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att utskottet förordar en full­ständig utvärdering av uppskovssystemet. Innan resultatet av en sådan utvärdering föreligger är utskottet inte berett att förorda en så bety­dande utvidgning av uppskovs- och avdragsmöjligheterna i inkomstkäl­lan jordbruksfastighet som motionärerna förordar. Utskottet avstyrker följaktligen motionen 110.

dels att utskottet under 7 b bort hemställa

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 110.

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1978 780016