SkU 1978/79:15

Skatteutskottets betänkande
1978/79:15

med anledning av dels propositionen 1978/79: 58 om ändring av
reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda
utomlands i svenska statens tjänst, m. m. jämte motioner, dels propositionen
1978/79:21 såvitt avser skattskyldighet för Svenska
bibelsällskapets bibelfond

Propositionerna

I propositionen 1978/79: 58 hemställs att riksdagen antar vid propositionen
fogade förslag till

1. lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967: 198),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

5. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

6. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

I propositionen föreslås att den som är utsänd från Sverige för anställning
utomlands i svenska statens tjänst under tjänstgöringen skall
vara kyrkobokförd i den församling i vilken han senast var eller hade
bort vara kyrkobokförd. Detta föreslås också gälla make och barn under
18 år som följer med till den utrikes orten. Vidare föreslås att om
den utsände eller maken äger fast egendom i annan församling kan den
utsände och medföljande make och barn under 18 år genom särskilt
beslut få kyrkobokföras i den församling där egendomen finns.

Den som utan att vara gift med den utsände, lever tillsammans med
denne avses bli jämställd med make om de tidigare har varit gifta eller
gemensamt har eller har haft barn.

I propositionen föreslås vidare att skattskyldighet införs även kommunalt
för den lön som svensk beskickningspersonal uppbär vid tjänstgöringen
utomlands.

Svensk medborgare som under beskattningsåret har tillhört svensk
permanent delegation hos mellanstatlig organisation och som på grund
av sin tjänst har varit bosatt utomlands avses i beskattningshänseende
bli behandlad som bosatt i Sverige.

Vidare föreslås att den som tillfälligt har vistats i Sverige skall beskattas
för sin inkomst av anställning här i riket i den kommun där han
först har vistats. Det föreslås också att han skall erhålla grundavdrag
m. m. som bosatt här i riket.

I propositionen föreslås också att folkpension liksom annan pension
1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 15

SkU 1978/79:15

2

enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, som utgår till pensionär
som inte är bosatt i Sverige, undantas från beskattning i Sverige till den
del den inte överstiger 4 500 kr.

De nya reglerna föreslås med vissa undantag träda i kraft den 1 januari
1979 och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

Även i propositionen 1978/79: 21 hemställs att riksdagen antar ett vid
propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370). Propositionen har i denna del hänvisats till skatteutskottet.
Förslaget innebär att Svenska bibelsällskapets bibelfond befrias från
skyldighet att erlägga skatt för inkomst och förmögenhet med undantag
för skyldigheten att erlägga kommunalskatt för inkomst av fastighet.

Författningsförslagen

De i propositionen 1978/79: 58 angivna författningsförslagen har kompletterats
med det i propositionen 1978/79: 21 framlagda förslaget till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). Med de ändringar
som föranleds härav får författningsförslagen följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom föreskrivs att 20
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som är anställd på utländsk
ort i svenska statens tjänst kyrkobokföres
i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm med sin familj och
svenska betjäning. Konungen kan
dock medge den, som äger eller
innehar fast egendom utom Stockholm,
att med familj och betjäning
kyrkobokföras på viss fastighet
i den församling där egendomen
är belägen.

folkbokföringsförordningen (1967: 198)

Föreslagen lydelse

Den som är utsänd för anställning
på utländsk ort i svenska statens
tjänst kyrkobokföres under
denna tjänstgöring jämte medföljande
make samt barn under aderton
år i den församling i vilken
den utsände senast var eller hade
bort vara kyrkobokförd.

Riksskatteverket kan dock medge
den utsände att med medföljande
make samt barn under aderton
år kyrkobokföras på viss fastighet
i församling där han eller maken
äger eller innehar fast egendom.

Vad i denna paragraf sägs om
make skall gälla även den som
utan att vara gift med den utsände,
lever tillsammans med denne

§

20 §

SkU 1978/79:15

3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om de tidigare har varit förenade
i äktenskap eller gemensamt har
eller har haft barn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1. Den som vid ikraftträdandet redan vistas utom riket under sådana
förhållanden som avses i 20 § i sin nya lydelse kyrkobokförs i den församling
han var eller hade bort vara kyrkobokförd vid tiden för utresa
i samband med statsanställning utom riket.

2. Kyrkobokföring som har skett enligt beslut av regeringen enligt
20 § i sin äldre lydelse består under utlandsvistelsen såvida inte den
anställde på ansökan medges annan kyrkobokföring med tillämpning av
de nya reglerna.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)
dels att anvisningarna till 69 § skall upphöra att gälla,
dels att 53 § 1 morn., 68, 69 och 71 §§ samt punkt 1 av anvisningarna
till 66 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

1 morn.1 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade
på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning
enligt lagen (1962: 381) om
allmän försäkring eller pension på
grund av anställning eller uppdrag
hos svenska staten eller svensk
kommun, i fråga om pension enligt
nämnda lag dock endast till
den del beloppet överstiger 4 500
kronor;

1 Senaste lydelse 1977: 989.

för pension och annan ersättning
enligt lagen (1962: 381) om
allmän försäkring eller pension på
grund av anställning eller uppdrag
hos svenska staten eller svensk
kommun;

Kartong: S. 21 under Närvarande, rad 2 Står: Andersson (s)
Rättat till: Andersson (c)

SkU 1978/79:15

4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om
ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått
till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till
sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:
370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:
349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda
avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt
i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med
tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammar- samt stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond, så ock all- skjölds Minnesfond, så ock allmänna
undervisningsverk, sådana männa undervisningsverk, sådana

sammanslutningar av studerande sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högsko- vid rikets universitet och högskolor
i vilka de studerande enligt lor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att gällande stadgar äro skyldiga att

vara medlemmar samt samarbets- vara medlemmar samt samarbets organ

för sådana sammanslut- organ för sådana sammanslutningar
med ändamål att fullgöra ningar med ändamål att fullgöra

uppgifter som enligt nämnda stad- uppgifter som enligt nämnda stadgar
ankomma på sammanslutning- gar ankomma på sammanslutningarna,
sjömanshus, svenska skepps- arna, sjömanshus, svenska skepps hypotekskassan,

skeppsfartens se- hypotekskassan, skeppsfartens se kundärlånekassa,

företagareför- kundärlånekassa, företagareförening
som erhåller statsbidrag, ening som erhåller statsbidrag,

norrlandsfonden, statens utveck- norrlandsfonden, statens utveck -

SkU 1978/79:15

5

Nuvarande lydelse

lingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse
för främjande av farmacins
utveckling m. m., Stiftelsen Industricentra,
Stiftelsen Industriellt
Utvecklingscentrum i övre Norrland,
Sveriges exportråd, Sveriges
turistråd, järnkontoret, så länge
kontorets vinstmedel användas till
allmänt nyttiga ändamål och kontoret
icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser som avses i
lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., allmänna försäkringskassor,
erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar, som
icke bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, personalstiftelser
som avses i lagen om tryggande
av pensionsutfästelse m. m.
med ändamål uteslutande att lämna
understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål att utgiva
avgångsersättning till friställd
arbetstagare eller främja åtgärder
till förmån för arbetstagare som
blivit uppsagd eller löper risk att
bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse
eller rationalisering av företags
verksamhet ävensom sådana ömsesidiga
försäkringsbolag, som avses
i lagen om yrkesskadeförsäkring:
för inkomst av fastighet;

Föreslagen lydelse

lingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse
för främjande av farmacins
utveckling m. m., Svenska Bibelsällskapets
bibelfond, Stiftelsen Industricentra,
Stiftelsen Industriellt
Utvecklingscentrum i övre Norrland,
Sveriges exportråd, Sveriges
turistråd, järnkontoret, så länge
kontorets vinstmedel användas till
allmänt nyttiga ändamål och kontoret
icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser som avses i
lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., allmänna försäkringskassor,
erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar, som
icke bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, personalstiftelser
som avses i lagen om tryggande
av pensionsutfästelse m. m.
med ändamål uteslutande att lämna
understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål att utgiva
avgångsersättning till friställd
arbetstagare eller främja åtgärder
till förmån för arbetstagare som
blivit uppsagd eller löper risk att
bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse
eller rationalisering av företags
verksamhet ävensom sådana ömsesidiga
försäkringsbolag, som avses
i lagen om yrkesskadeförsäkring:
för inkomst av fastighet;2

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt
ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka
rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer
eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna
understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva
hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,
ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna
villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

2 Prop. 1978/79: 21.

fl Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 15

Kartong. S. 20. rad 16 nerifrån punkt 6. tillkommer

SkU 1978/79:15

6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, sorn enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,
samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska
personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning
eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet
endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och
avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under

f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de cj inbegripas
under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen,
samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att
främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid
tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening,
som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas, över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke
förås.

68 §

Vad i denna lag stadgas om per- Vad i denna lag stadgas om person,
som varit här i riket bosatt, son, som varit här i riket bosatt,

skall jämväl äga tillämpning å per- skall även gälla person som stadig son,

som i Sverige stadigvarande varande vistats i Sverige utan att

vistats utan att vara härstädes bo- vara bosatt här. Detsamma gäller

satt. den som har vistats tillfälligt här

och har haft arbetsanställning, vid
vilken skatteavdrag enligt 39 §
1 mom. uppbördslagen (1953: 272)
har kommit i fråga. Vad som nu
har sagts om skattskyldig som har
vistats här tillfälligt skall dock icke
gälla vid tillämpning av 53 § 1
mom. och icke heller då den skattskyldige
vid vistelsen här uppbär
lön av anställning hos svenska staten
eller svensk kommun om anställningen
avses fortsätta utomlands.

69 §»

Svensk medborgare, som tillhört På svensk medborgare, som till3
Senaste lydelse 1972: 765.

SkU 1978/79:15

7

Nuvarande lydelse

svensk beskickning hos utländsk
makt eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som på grund
av sin tjänst varit bosatt utomlands,
är icke skattskyldig här i
riket för sin inkomst av berörda
tjänst.

I övrigt tillämpas beträffande
skattskyldig som avses i första
stycket vad i denna lag föreskrives
angående här i riket bosatt person.
För inkomst som skall beskattas
i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm
på grund av sådan skattskyldigs
mantalsskrivning därstädes
utgår kommunal inkomstskatt
för gemensamt kommunalt ändamål.

Vad ovan sagts gäller i tillämpliga
delar jämväl sådan persons
make samt barn under 18 år,
därest de varit svenska medborgare
och bott hos honom.

(Se vidare anvisningarna.)

71

Skatt, som jämlikt bestämmelserna
i 57 § 1 morn., 59 § 3 morn.,
69 § och 72 § 1 mom. utgöres för
gemensamt kommunalt ändamål,
skall användas till utjämning av
skattetrycket olika kommuner eller
andra menigheter emellan.

Föreslagen lydelse

hört svensk beskickning hos utländsk
makt, svensk permanent
delegation hos mellanstatlig organisation
eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens, delegationens
eller konsulatets betjäning
och som på grund av sin tjänst
varit bosatt utomlands, tillämpas
vad i denna lag sägs angående här
i riket bosatt person. Detsamma
gäller sådan persons make samt
barn under 18 år, om de har varit
svenska medborgare och har bott
hos honom.

§

Skatt, som jämlikt bestämmelserna
i 57 § 1 morn., 59 § 3 mom.
och 72 § 1 mom. utgöres för gemensamt
kommunalt ändamål,
skall användas till utjämning av
skattetrycket olika kommuner eller
andra menigheter emellan.

Anvisningar

till 66 §

l.4 Av bestämmelserna i denna
paragraf, jämförda med föreskriften
i 68 §, framgår, att för den som
under ett beskattningsår eller del
därav stadigvarande vistats här i
riket utan att mantalsskrivningsskyldighet
i någon kommun beträffande
honom förelegat för året
näst före taxeringsåret, skall såsom
hemortskommun anses den kommun,
där han under det år, som
närmast föregått taxeringsåret,
4 Senaste lydelse 1945: 897.

1. Av bestämmelserna i denna
paragraf, jämförda med föreskrifterna
i 68 §, framgår, att för den
som under ett beskattningsår eller
del därav stadigvarande vistats här
i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet
i någon kommun beträffande
honom förelegat för året
näst före taxeringsåret, skall såsom
hemortskommun anses den
kommun, där han under det år,
som närmast föregått taxeringsåret.

SkU 1978/79:15

8

Nuvarande lydelse

först vistats, utan att vistelsen varit
allenast tillfällig.

Föreslagen lydelse

först vistats, utan att vistelsen varit
allenast tillfällig. Vidare framgår,
att för den som har vistats tillfälligt
här i riket och har haft arbetsanställning,
vid vilken skatteavdrag
har kommit i fråga utan att nyssnämnd
mantalsskrivningsskyldighet
beträffande honom har förelegat,
skall såsom hemortskommun
anses den kommun, där han under
det år som närmast föregått taxeringsåret
först har vistats. Vad som
nu har sagts om den som har vistats
tillfälligt här skall dock icke
gälla om den skattskyldige vid vistelsen
här uppbär lön av anställning
hos svenska staten eller svensk
kommun om anställningen avses
fortsätta utomlands.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

Bestämmelserna tillämpas såvitt avser 71 § första gången vid 1981 års
taxering och i övrigt vid 1980 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 16 § 1 mom. och 17 § lagen (1947: 576)1
om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

1 m o m.2 Vad i denna lag stadgas
om person, som varit här i
riket bosatt, skall jämväl äga tillämpning
å person, som i Sverige
stadigvarande vistats utan att vara
härstädes bosatt.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:

2 Senaste lydelse 1974: 770.

1 mom. Vad i denna lag stadgas
om person, som varit här i
riket bosatt, skall även gälla person
som stadigvarande vistats i
Sverige utan att vara bosatt här.
Detsamma gäller den som har vistats
tillfälligt hår och har haft arbetsanställning,
vid vilken skatteavdrag
enligt 39 § 1 mom. uppbördslagen
(1953: 272) har kommit
i fråga. Vad som nu har sagts
om skattskyldig som har vistats här
tillfälligt skall dock icke gälla vid
tillämpning av 6 § 1 mom. och icke
heller då den skattskyldige vid vis 770.

SkU 1978/79:15

9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

telsen här uppbär lön av anställning
hos svenska staten eller
svensk kommun om anställningen
avses fortsätta utomlands.

17 §3

A svensk medborgare, som till- På svensk medborgare, som tillhört
svensk beskickning hos ut- hört svensk beskickning hos utländsk
makt eller lönat svenskt ländsk makt, svensk permanent de konsulat

eller beskickningens eller legation hos mellanstatlig organi konsulatets

betjäning och som på sation eller lönat svenskt konsulat

grund av sin tjänst varit bosatt eller beskickningens, delegationens

utomlands, skall tillämpas vad i eller konsulatets betjäning och som

denna lag stadgas angående här i på grund av sin tjänst varit bosatt

riket bosatt person. utomlands, tillämpas vad i denna

Vad nu sagts gäller jämväl så- lag stadgas angående här i riket

dan persons make samt barn un- bosatt person. Detsamma gäller såder
18 år, därest de varit svenska dan persons make samt barn under

medborgare och bott hos honom. 18 år, om de har varit svenska

medborgare och har bott hos honom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första
gången vid 1980 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 12 § uppbördslagen (1953: 272)1 skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1978.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §2

1 fråga om svensk medborgare,
som tillhör svensk beskickning hos
utländsk makt eller lönat svenskt
konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst är bosatt utomlands,
skall preliminär A-skatt avse
endast statlig inkomstskatt, som belöper
på inkomsten av tjänsten om
icke lokal skattemyndighet föreskrivit
annat.

3 Senaste lydelse 1974: 770.

1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.

2 Senaste lydelse 1973: lill.

SkU 1978/79:15

10

5 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 4 § och 22 § 1 mom. taxeringslagen (1956:
623)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Län indelas i lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar kommun eller del av kommun. För
varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd som
verkställer taxering inom distriktet, om ej annat följer av tredje eller
fjärde stycket.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar kommun, del av kommun eller flera
kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera
särskilda taxeringsdistrikt. För varje särskilt taxeringsdistrikt skall finnas
en särskild taxeringsnämnd, som verkställer taxering inom distriktet. I
särskilt taxeringsdistrikt skall, om ej annat följer av fjärde stycket, taxeras
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden
är mera invecklade samt andra skattskyldiga än fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser. Till sådant distrikt får också hänföras annan
skattskyldig än som nu har sagts om det är påkallat med hänsyn till
taxeringsarbetet.

Hela riket utgör ett gemen- Hela riket utgör ett gemensamt
taxeringsdistrikt, samt taxeringsdistrikt,

i vilket gemensam taxe- i vilket gemensam taxeringsnämnd
verkställer dels ringsnämnd verkställer dels

taxering till statlig inkomstskatt taxering till statlig inkomstskatt

och statlig förmögenhetsskatt av och statlig förmögenhetsskatt av

skattskyldiga, som saknar hemorts- skattskyldiga, som saknar hemortskommun
i riket, och av sådana i kommun i riket, dels taxering till

17 § lagen (1947: 576) om statlig kommunal inkomstskatt, som skall

inkomstskatt och 17 § lagen (1947: ske för gemensamt kommunalt än 577)

om statlig förmögenhetsskatt damål. Taxering för gemensamt

nämnda skattskyldiga, som enligt kommunalt ändamål anses ske för

20 och 39 §§ folkbokföringsför- beskattning i särskild kommun.

ordningen (1967:198) skall mantalsskrivas
i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm, dels taxering till kommunal
inkomstskatt, som skall ske
för gemensamt kommunalt ändamål.
Taxering för gemensamt kommunalt
ändamål anses ske för beskattning
i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde
med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

2 Senaste lydelse 1978: 316.

SkU 1978/79:15

11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

1 morn.3 Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av stadgandet
i 3 morn., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering
avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening och aktiefond ävensom sådan stiftelse,
fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose
viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt
minst 4 500 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art, som angives
i 3 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets
utgång haft ett värde överstigande 200 000 kronor eller, såvitt angår
sådan juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b) nämnda lag, 15 000
kronor, samt

5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet
skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet
enligt punkterna 2)—4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller
förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig
enligt kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt eller
lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret
och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst
eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas
med hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för
förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid
deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första Vid tillämpning av vad i första
stycket vid 3) är stadgat, skall stycket vid 3) är stadgat, skall

svensk medborgare, som under be- svensk medborgare, som under beskattningsåret
tillhört svensk be- skattningsåret tillhört svensk beskickning
hos utländsk makt eller skickning hos utländsk makt,

lönat svenskt konsulat eller be- svensk permanent delegation hos

skickningens eller konsulatets be- mellanstatlig organisation eller lö tjäning

och som på grund av sin nät svenskt konsulat eller beskick tjänst

varit bosatt utomlands, an- ningens, delegationens eller konsu ses

hava varit bosatt här i riket, latets betjäning och som på grund

Detsamma skall gälla sådan per- av sin tjänst varit bosatt utom sons

make samt barn under 18 år, lands, anses ha varit bosatt här i

därest de varit svenska medborga- riket. Detsamma skall gälla sådan

re och bott hos honom. Person, persons make samt barn under 18

som under beskattningsåret tillhört år, om de har varit svenska med 3

Senaste lydelse 1974: 997.

SkU 1978/79:15

12

Föreslagen lydelse

borgare och har bott hos honom.
Person, som under beskattningsåret
tillhört främmande makts härvarande
beskickning eller lönade
konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som icke
varit svensk medborgare, så ock
sådan persons make, barn under
18 år och enskilda tjänare, om de
har bott hos honom och icke har
varit svenska medborgare, anses
däremot vid tillämpningen av vad
i första stycket vid 3) är stadgat
icke ha varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter skattskyldig,
som avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skolat gälla
för den avlidne.

Nuvarande lydelse

främmande makts härvarande beskickning
eller lönade konsulat eller
beskickningens eller konsulatets
betjäning och som icke varit
svensk medborgare, så ock sådan
persons make, barn under 18 år
och enskilda tjänare, därest de bott
hos honom och icke varit svenska
medborgare, anses däremot vid
tillämpningen av vad i första stycket
vid 3) är stadgat icke hava
varit här i riket bosatta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas såvitt avser
4 § första gången vid 1981 års taxering och i övrigt vid 1980 års
taxering.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 §2

Å svensk medborgare, som tillhört
svensk beskickning hos utländsk
makt eller lönat svenskt
konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst varit bosatt
utomlands, skall tillämpas vad i
denna lag stadgas angående här i
riket bosatt person.

Vad nu sagts gäller jämväl sådan
persons make samt barn under
18 år, därest de varit svenska
medborgare och bott hos honom.

På svensk medborgare, som tillhört
svensk beskickning hos utländsk
makt, svensk permanent delegation
hos mellanstatlig organisation
eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens, delegationens
eller konsulatets betjäning och som
på grund av sin tjänst varit bosatt
utomlands, tillämpas vad i denna
lag stadgas angående här i riket
bosatt person. Detsamma gäller sådan
persons make samt barn under
18 år, om de har varit svenska
medborgare och har bott hos honom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gången
vid 1980 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859.

2 Senaste lydelse 1974: 859.

SkU 1978/79:15

13

Motionerna

Med anledning av propositionen 1978/79: 58 har väckts motionen
1978/79: 74 av Leif Zetterberg m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att ändra folkbokföringsförordningen i enlighet med vad som anges
i motionen samt

2. att i övrigt uttala vad som i motionen anförts.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också de under allmänna
motionstiden 1977/78 väckta motionerna

1977/78: 938 av Lars Ahlmark (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändrad lagstiftning rörande beskattning av
anställda ombord på luftfartyg i enlighet med vad i motionen anförts;

1977/78: 960 av Bertil Lidgård m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att anvisningarna till 53 §, 1 morn., andra
stycket, andra meningen, ges den ändrade lydelsen att orden ”eller innehar
fastighet” utgår,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att anvisningarna till kommunalskattelagen
53 § i övrigt ses över;

1977/78: 1442 av Allan Hernelius (m) och Bo Lundgren (m) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
avdragsrätt för underhåll till i Sverige bosatt mottagare även medges
svenska medborgare bosatta i utlandet.

Utskottet

I propositionen 1978/79:58 behandlas bl. a. folkbokföringsfrågor
avseende diplomater m. fl. I anslutning härtill tas också upp vissa med
folkbokföringen sammanhängande skattefrågor.

Beträffande folkbokföringen föreslås att den som är utsänd från
Sverige för att arbeta utomlands i svenska statens tjänst skall kyrkobokföras
i den församling, där han var eller borde ha varit kyrkobok -förd vid utflyttningen. I samma församling skall medföljande make och
barn under 18 år registreras. Om den utsände bor tillsammans med
någon med vilken han har varit gift tidigare eller med vilken han har
eller har haft barn, behandlas denna person på samma sätt som make.
Efter ansökan får riksskatteverket medge att tjänstemannen och medföljande
make och barn kyrkobokförs på fastighet som den skattskyldige
eller hans make äger i annan församling.

Propositionen innehåller också förslag om en uttrycklig föreskrift
av innebörd att svensk medborgare, som tillhör svensk beskickning hos
utländsk makt, svensk permanent delegation hos internationell organisa -

SkU 1978/79:15

14

tion eller lönat svenskt konsulat, i beskattningssammanhang skall behandlas
som bosatt i Sverige. Motsvarande skall också gälla personalen
vid dessa myndigheter, förutsatt att det rör sig om svenska medborgare
samt medföljande make och barn under 18 år.

De föreslagna ändringarna rörande beskattningen innebär bl. a. att
svensk beskickningspersonal likställs med övriga skattskyldiga och fortsättningsvis
får betala kommunal inkomstskatt. Genom ändringarna i
folkbokföringsförordningen (1967: 198), FBF, lämnas det en möjlighet
för utsända statsanställda att, på samma villkor som för övriga här i
landet bosatta, utnyttja underskott på fastighet i sin tidigare bostadsort
i Sverige.

I motionen 1978/79: 74 yrkas att de ändrade folkbokföringsreglerna
för den som arbetar utomlands i svenska statens tjänst skall omfatta
även andra närstående än medföljande make och barn. Det yrkas också
att möjligheterna att efter ansökan bli kyrkobokförd i annan församling
än den där den utsände bodde vid utflyttningen vidgas. Motionärerna
anför bl. a. att inte endast fastighet avsedd som åretruntbostad
bör kvalificera för kyrkobokföring i den församling där fastigheten är
belägen.

Förslaget till ändrade regler i FBF är bl. a. betingat av att alla
utsända statstjänstemän fortsättningsvis skall betala både statlig och
kommunal inkomstskatt och således likställas med övriga skattskyldiga
som är bosatta i Sverige. Av detta skäl är det enligt utskottets uppfattning
angeläget att folkbokföringsreglerna om möjligt utformas i nära
anslutning till beskattningsreglerna. De regler som föreslås i propositionen
grundar sig också på det familjebegrepp som tillämpas vid beskattningen.
Det bör framhållas att familjebegreppet i flera hänseenden
har grundläggande betydelse för beskattningen och att det därför är
viktigt att tillämpningen kan grundas på lätt konstaterbara fakta. Utskottet
kan inte finna att motionärerna åberopat tillräckliga skäl för sitt
förslag. Utskottet avstyrker därför motionen.

Däremot finns det enligt utskottets uppfattning skäl att tillmötesgå
ett förslag som lagts fram i en skrivelse till skatteutskottet från Utrikesförvaltningens
personalförening och Utrikesförvaltningens TCO-förening.
I skrivelsen framhålls bl. a. att barn under 18 år till den utsände bör få
kyrkobokföras hos honom även om barnet inte medföljer utan går i
skola i annat land än i Sverige. Visserligen finns redan en bestämmelse
i FBF, enligt vilken elev vid allmän eller enskild läroanstalt kan kyrkobokföras
hos föräldrarna även om han tillbringar dygnsvilan på annan
fastighet än de. Det är emellertid oklart i vilken utsträckning också
skola i utlandet omfattas av uttrycket allmän eller enskild läroanstalt.
Enligt utskottet bör det föreskrivas att barn under 18 år, som på grund
av sin skolgång i utlandet är förhindrat följa med vid en omstationering,

SkU 1978/79:15

15

trots detta skall kyrkobokföras hos föräldrarna. Ett tillägg av den innebörden
bör införas i 20 § FBF.

Enligt utskottets mening bör bestämmelserna utformas så att de personer
som avses i det nu aktuella lagrummet skall kyrkobokföras på den
fastighet där den utsände tjänstemannen bodde vid utflyttningen. Tjänstemannen
skall emellertid skrivas på församlingen, om ändrade förhållanden
inträffar t. ex. därför att bostaden avyttras eller — i fråga om
hyrd bostad — hyresförhållandet upphör.

Med de tillägg som föranleds av det anförda tillstyrker utskottet de
i propositionen föreslagna ändringarna rörande folkbokföringen.

Vidare föreslås i propositionen att den som vistas tillfälligt i Sverige
i samband med arbetsanställning här skall beskattas för sin inkomst av
anställningen på samma sätt som om han varit bosatt här, under förutsättning
att arbetsgivaren varit skyldig att verkställa skatteavdrag. De
nya reglerna skall dock ej gälla för den som under tillfällig vistelse i
Sverige uppbär lön från svenska staten eller svensk kommun om avsikten
är att anställningen skall fortsätta utomlands.

Propositionen innehåller slutligen också det förslaget att den som är
bosatt utomlands och uppbär folkpension eller tillägspension från Sverige
skall beskattas här för sådan inkomst endast till den del den sammanlagda
inkomsten överstiger 4 500 kr.

Utskottet tillstyrker propositionen i dessa delar men föreslår vissa
redaktionella ändringar i författningstexten.

De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1979 och tilllämpas
första gången vid taxeringen 1980. Om folkbokföringsreglema,
så som föreslås i propositionen, träder i kraft först vid årsskiftet kommer
dessa emellertid att slå igenom först vid 1981 års taxering. För att
undvika de ej avsedda effekter, som detta kan medföra, föreslår utskottet
att folkbokföringsbestämmelserna skall tillämpas med verkan
fr. o. m. den 1 november 1978. Utskottets förslag i denna del föranleder
vissa följdändringar i fråga om ikraftträdandet av bestämmelserna i
71 § kommunalskattelagen (KL) och 4 § taxeringslagen.

De nya reglerna innebär också att andra meningen i lagen (1972: 78)
om skatt för gemensamt kommunalt ändamål kommer att sakna betydelse
och kan utgå.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte närmare berört i
det föregående har utskottet inte något att erinra.

I detta sammanhang behandlar utskottet tre vid riksmötet 1977/78
väckta motioner, som har viss beröring med de i propositionen behandlade
frågorna.

I motionen 1977/78: 960 begärs dels att innehav av fastighet i Sverige
inte skall beaktas vid bedömning av frågan om skattskyldig med till -

SkU 1978/79:15

16

lämpning av den s. k. treårsregeln (första punkten andra stycket av anvisningarna
till 53 § KL) skall behandlas som bosatt i Sverige, dels att
anvisningarna till 53 § KL även i övrigt görs till föremål för en översyn.

Enligt motionärerna kan treårsregeln leda till att svensk medborgare,
som flyttar från Sverige, nödgas sälja fastighet som han har här, därför
att han annars kan komma att betraktas som oinskränkt skattskyldig.
Eftersom en sådan försäljning kan medföra skyldighet att ta
hem försäljningsintäkten till det nya hemlandet, kan treårsregeln innebära
en belastning på den svenska valutareserven. Enligt motionären
kan treårsregeln också leda till att valutatilldelningen i samband med
utflyttningen försvåras.

Syftet med motionen 1977/78: 938 är att åstadkomma jämställdhet i
beskattningshänseende mellan å ena sidan anställda ombord på svenska,
norska eller danska luftfartyg och å andra sidan markpersonal i de fall
där dessa personer är bosatta i Sverige men stationerade i utlandet.
Detta yrkande berör den s. k. ettårsregeln (54 § h KL och 7 § 1 lagen
om statlig inkomstskatt).

De nu aktuella bestämmelserna infördes genom lagstiftning 1966.
Treårsregeln innehåller en schablon för bedömning av frågan om en
skattskyldig som vistas utomlands skall anses bosatt i Sverige eller inte.
Ettårsregeln innebär att anställningsinkomst på grund av utlandsvistelse
i minst ett år är undantagen från svensk beskattning.

Enligt treårsregeln kan svensk medborgare som flyttar utomlands
anses bosatt här i riket om han har väsentlig anknytning till Sverige.
Vid bedömning av frågan om sådan anknytning föreligger skall hänsyn
tas till sådana omständigheter som att den skattskyldige inte tagit varaktigt
bo och hemvist på viss ort i utlandet, att han vistas utomlands för
studier eller för att vårda sin hälsa, att han har bo eller familj i Sverige,
att han driver rörelse eller innehar fastighet här i riket eller att någon
annan jämförbar omständighet föreligger.

Såvitt utskottet kan bedöma har treårsregeln i huvudsak fungerat tillfredsställande.
Att den skattskyldige har kvar en så betydelsefull del av
sina tillgångar i Sverige som en fastighet visar enligt utskottets uppfattning
att han fortfarande har anknytning till Sverige. Om denna anknytning
är så stark att han skall anses bosatt i Sverige bör enligt utskottets
uppfattning liksom hittills bedömas med hänsyn till omständigheterna
i det enskilda fallet.

Skulle anknytningskriteriet ”innehav av fastighet här i riket” tas bort
skulle det allvarligt försämra möjligheten att motverka skattemässigt
betingade bosättningar i utlandet. Vad som anförts i motionen 1977/
78: 960 utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl för ändring
av gällande ordning, och utskottet avstyrker således bifall till densamma.

Ettårsregeln gäller inte i fråga om den som i beskattningshänseende

SkU 1978/79:15

17

är bosatt i Sverige och anställd för att arbeta ombord på skandinaviskt
luftfartyg. Ettårsregeln innebär således inte att denna personal är frikallad
från svensk skatt på inkomsten.

Det bör framhållas att den som är bosatt i Sverige och anställd ombord
på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg enligt internationellt
vedertagna regler beskattas i Sverige och inte i det land där han vistas.
Att utvidga ettårsregeln till sådan personal torde därför kunna leda till
frihet från skatt både i Sverige och i utlandet. Härtill kommer att den
ombordanställda personalen till skillnad från markpersonal enligt uppgift
torde kompenseras för sina särskilda kostnader i utlandet genom
utlandstillägg.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl tillstyrka motionen
1977/78: 938.

I motionen 1977/78: 1442 förordas att den som är bosatt utomlands
och betalar underhåll till mottagare som är bosatt i Sverige skall medges
avdrag för underhållet vid beskattningen i Sverige. Bakgrunden till motionen
är bl. a. att vissa pensionärer m. m. trots bosättning utomlands
beskattas här.

Utskottet vill inte bestrida att beskattningen av den som är bosatt
utomlands i vissa fall kan verka hård och att det kan finnas skäl att
genomföra vissa lättnader. Som framgår av vad ovan anförts har utskottet
också tillstyrkt det i propositionen 1978/79: 58 framlagda förslaget
om en generell begränsning av skatteplikten för allmän pension
när mottagaren är bosatt utomlands. Vedertagna regler innebär emellertid
att allmänna avdrag, som inte har samband med någon förvärvskälla,
endast medges i den stat där den skattskyldige är bosatt. Att den
skattskyldige inte alltid har inkomster som beskattas i utlandet och från
vilka underhållsbidrag m. m. kan avräknas utgör enligt utskottets uppfattning
inte skäl för ett allmänt undantag från de principer som gäller
på detta område. Även om ett avdrag för utgivna underhållsbidrag i
enskilda fall kan anses motiverat i sådana situationer som avses i motionen,
bör framhållas att denna skälighetsfråga inte kan bedömas utan
en mer ingående kännedom om den skattskyldiges inkomst- och beskattningsförhållanden
i utlandet.

Av det anförda framgår att utskottet inte är berett att tillstyrka bifall
till motionen 1977/78: 1442.

I propositionen 1978/79: 21 föreslås att Svenska bibelsällskapets bibelfond
befrias från skattskyldighet för inkomst av kapital m. m. Utskottet
har inte något att erinra mot förslaget. Den härav föranledda ändringen
i 53 § 1 mom. KL bör samordnas med den ändring av samma lagrum
som föreslås i propositionen 1978/79: 58.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1978/79: 74 samt med

SkU 1978/79:15

18

anledning av propositionen 1978/79: 58, propositionen 1978/
79: 21, såvitt den hänvisats till skatteutskottet, och vad utskottet
anfört antar här ovan på s. 2—12 angivna förslag till
1. lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967: 198)
med den ändringen att 20 § samt övergångsbestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

20 §

Den som är utsänd för anställning
på utländsk ort i svenska statens
tjänst kyrkobokföres under
denna tjänstgöring jämte medföljande
make samt barn under aderton
år i den församling i vilken
den utsände senast var eller hade
bort vara kyrkobokförd.

Riksskatteverket kan dock medge
den utsände att med medföljande
make samt barn under aderton
år kyrkobokföras på viss fastighet
i församling där han eller maken
äger eller innehar fast egendom.

Vad i denna paragraf sägs om
make skall gälla även den som utan
att vara gift med den utsände, lever
tillsammans med denne om de tidigare
har varit förenade i äktenskap
eller gemensamt har eller har haft
barn.

Utskottets förslag

Den som är utsänd för anställning
på utländsk ort i svenska statens
tjänst kyrkobokföres under
denna tjänstgöring jämte medföljande
make samt barn under aderton
år i den församling i vilken
den utsände senast var eller hade
bort vara kyrkobokförd. De kyrkobokföras
då på den fastighet där
den utsände förut var bokförd eller
om ändrade förhållanden det föranleder
under rubrik på församlingen
skrivna.

Riksskatteverket kan också medge
den utsände att med medföljande
make samt barn under aderton
år kyrkobokföras på viss fastighet
i församling där han eller maken
äger eller innehar fast egendom.

Vad i denna paragraf sägs om
make skall gälla även den som utan
att vara gift med den utsände, lever
tillsammans med denne om de tidigare
har varit förenade i äktenskap
eller gemensamt har eller har haft
barn.

Vad som sägs om medföljande
barn skall gälla även barn under
aderton år som för sin skolgång
vistas i utlandet på annan ort än
den där den utsände stationerats.

januari 1979.

Denna lag

1. Den som vid ikraftträdandet
redan vistas utom riket under sådana
förhållanden som avses i 20 §
i sin nya lydelse kyrkobokförs i
den församling han var eller hade
bort vara kyrkobokförd vid tiden
för utresa i samband med statsanställning
utom riket.

1. Den som vid ikraftträdandet
redan vistas utom riket under sådana
förhållanden som avses i 20 §
i sin nya lydelse kyrkobokförs med
verkan fr. o. m. den 1 november
1978 i den församling och på den
fastighet där han var eller hade
bort vara kyrkobokförd vid tiden

SkU 1978/79:15

19

Regeringens förslag Utskottets förslag

för utresa i samband med statsanställning
utom riket.

2. Kyrkobokföring som nya reglerna.

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med den
ändringen att 53 § och anvisningarna till 66 § samt övergångsbestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknande
lydelse:

Regeringens förslag

1 mom. Skyldighet att
för pension och annan ersättning
enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring eller pension på
grund av anställning eller uppdrag
hos svenska staten eller svensk
kommun, i fråga om pension enligt
nämnda lag dock endast till
den del beloppet överstiger 4 500
kronor,
för belopp

Utskottets förslag
i riket;

för pension enligt lagen (1962:
381) om allmän försäkring till den
del beloppet överstiger 4 500 kronor
och för annan ersättning enligt
nämnda lag-,
för pension på grund av anställning
eller uppdrag kos svenska staten
eller svensk kommun;

icke föras.

53 §

Anvisningar

till 66 §

1. Av bestämmelserna i denna
paragraf, jämförda med föreskrifterna
i 68 §, framgår, att för den
som under ett beskattningsår eller
del därav stadigvarande vistats här
i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet
i någon kommun beträffande
honom förelegat för året
näst före taxeringsåret, skall såsom
hemortskommun anses den kommun,
där han under det år, som
närmast föregått taxeringsåret,
först vistats, utan att vistelsen varit
allenast tillfällig. Vidare framgår,
att för den som har vistats tillfälligt
här i riket och har haft arbetsanställning,
vid vilken skatteavdrag
har kommit i fråga utan att nyssnämnd
mantalsskrivningsskyldighet
beträffande honom har förelegat,
skall såsom hemortskommun anses
den kommun, där han under det år

1. Av bestämmelserna i denna
paragraf, jämförda med föreskrifterna
i 68 §, framgår, att för den
som under ett beskattningsår eller
del därav stadigvarande vistats här
i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet
i någon kommun beträffande
honom förelegat för året
näst före taxeringsåret, skall såsom
hemortskommun anses den kommun,
där han under det år, som
närmast föregått taxeringsåret,
först vistats, utan att vistelsen varit
allenast tillfällig. För den som har
vistats tillfälligt här i riket och har
haft arbetsanställning, vid vilken
skatteavdrag har kommit i fråga
utan att nyssnämnd mantalsskrivningsskyldighet
beträffande honom
har förelegat, skall såsom hemortskommun
anses den kommun, där
han under det år som närmast

SkU 1978/79:15

20

Regeringens förslag

sorn närmast föregått taxeringsåret
först har vistats. Vad som nu har
sagts om den som har vistats tillfälligt
här skall dock icke gälla om
den skattskyldige vid vistelsen här
uppbär lön av anställning hos
svenska staten eller svensk kommun
om anställningen avses fortsätta
utomlands.

TJtskottets förslag

föregått taxeringsåret först har vistats.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1979.

Bestämmelserna tillämpas såvitt
avser 71 § första gången vid 1981
års taxering och i övrigt vid 1980
års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1979 och tillämpas första
gången vid 1980 års taxering.

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt;

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272);

5. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) med den ändringen
att övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1979 och tillämpas första
gången vid 1980 års taxering.

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1979 och tillämpas såvitt
avser 4 § första gången vid 1981
års taxering och i övrigt vid 1980
års taxering.

6. lag om ändring i lagen (1947: 547) om statlig förmögenhetsskatt.

2. att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 78) om skatt för gemensamt kommunalt
ändamål

Härigenom föreskrivs att lagen (1972: 78) om skatt för gemensamt
kommunalt ändamål skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds
nåde, Sveriges, Götes och Vendes
Konung, göra veterligt: att Vi, med
riksdagen, funnit gott förordna, att
skatt, som jämlikt bestämmelserna
i kommunalskattelagen (1928:370)
skall utgå för gemensamt kommunalt
ändamål, skall utgöras med tio

Utskottets förslag

Enligt riksdagens beslut föreskrivs
att skatt, som enligt bestämmelserna
i kommunalskattelagen
(1928: 370) skall utgå för gemensamt
kommunalt ändamål, skall utgöras
med tio öre för varje skatteöre,
som påförts för den till sådan
skatt beskattningsbara inkomsten.

SkU 1978/79:15

21

Nuvarande lydelse

öre för varje skatteöre, som påförts
för den till sådan skatt beskattningsbara
inkomsten. Utgår skatt
för sådant ändamål enligt 69 §
andra stycket kommunalskattelagen,
uträknas dock skatten enligt
den utdebitering som fastställts att
gälla för Storkyrkoförsamlingen i
Stockholm.

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1973, då förordningen
(1928:395) angående det belopp,
varmed kommunal inkomstskatt
för gemensamt kommunalt ändamål
skall utgöras upphör att gälla.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande
i fråga om skatt för gemensamt
kommunalt ändamål på
grund av taxering år 1973 eller
tidigare år.

3. att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

a. motionen 1977/78: 938,

b. motionen 1977/78: 960,

c. motionen 1977/78: 1442.

Stockholm den 5 december 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson
(m), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c),
Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein* (s), Olle Westberg
i Hofors (s), Johan Olsson (c), Holger Bergqvist (fp), Margit
Odelsparr* (c), Bo Lundgren (m), Bo Forslund* (s) och Eric Marcusson
(s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. beträffande treårsregeln

av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Bo Lundgren (m)
som anser

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1979. Bestämmelserna
tillämpas första gången i fråga om
skatt för gemensamt kommunalt
ändamål vid 1980 års taxering.

SkU 1978/79:15

22

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
”Såvitt utskottet” och slutar med ”till densamma.” bort ha följande
lydelse:

På grund av den tolkning bestämmelsen givits behandlas även den

som vistas i Sverige helt tillfälligt som bosatt här. Detta kan försvåra

bosättning i utlandet för svenska medborgare, som arbetar i den svenska
exportnäringens tjänst. Rekvisitet ”innehar fastighet här i riket” i treårsregeln
har också påverkat riksbankens tillämpning av valutaregleringen,
vilket gör det svårare för emigranter att erhålla valutatilldelning. Slutligen
kan treårsregeln leda till en onödig belastning på landets valutatillgångar.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen
1977/78: 960.

dels att utskottet under mom. 3 b bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 960 beslutar

att orden ”eller innehar fastighet” utgår ur punkt 1 andra

stycket av anvisningarna till 53 § KL,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att anvisningarna till
53 § KL i övrigt ses över.

2. beträffande avdrag för underhållsbidrag i vissa fall

av andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Nils Hörberg (fp), Holger
Bergqvist (fp) och Bo Lundgren (m) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motionen 1977/78: 1442.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill inte bestrida att beskattningen av den som är bosatt
utomlands i vissa fall kan verka rigorös och att det kan finnas skäl att
införa vissa lättnader. Som framgår av vad ovan anförts har utskottet
också tillstyrkt det i propositionen 1978/79: 58 framlagda förslaget om
en generell begränsning av skatteplikten för allmän pension när mottagaren
är bosatt utomlands.

Även i de fall som behandlas i motionen 1977/78: 1442 anser utskottet
att gällande regler leder till alltför hård beskattning.

Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen 1977/78: 1442.

dels att utskottet under mom. 3 c bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1442 hos regeringen
begär förslag, som innebär att avdragsrätt för underhåll
till i Sverige bosatt mottagare även medges svenska medborgare
bosatta i utlandet.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780044