Skatteutskottets betänkande

SkU 1978/79:14

1978/79:14

med anledning av propositionen 1978/79: 33 om ändring i lagen
(1968: 430) om mervärdeskatt, m. m. jämte motioner.

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:
33 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon,

3. lag om ändring i lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa
varor,

4. lag om befrielse från arvsskatt och gåvoskatt i vissa fall.

I propositionen föreslås bl. a. ändringar i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.
Dessa förslag innebär i huvudsak följande.

Skattskyldighet skall inträda när vara levereras eller tjänst tillhandahålls.
De vid den tidpunkten gällande bestämmelserna om skatteplikt,
skattesats m. m. avgör om och med vilket belopp mervärdeskatt skall
redovisas. Redovisning av mervärdeskatt, som nu kan ske enligt kontantmetoden
eller faktureringsmetoden, skall enligt förslaget ske när
affärshändelse bokförs, dvs. enligt faktureringsmetoden. Detta innebär
bl. a. att uppkomna fordringar och skulder skall beaktas vid skatteredovisningen.
Den som har en förenklad bokföring och bokför enligt pärmmetoden
får rätt att tillämpa kontantmetoden under löpande år och att
beakta fordringar och skulder vid årets utgång. Skattskyldig med årsomsättning
om högst 200 000 kr. föreslås få redovisa mervärdeskatt endast
en gång om året och att lämna den redovisningen den 5 april året
därpå i stället för den 5 februari. Härigenom faller ca 25 % av antalet
deklarationer bort.

Avbetalningshandeln föreslås få redovisa skatt i takt med avbetalningarna.
Köparens avdragsrätt inträder på samma sätt när betalning sker.

För vissa skattskyldiga, t. ex. grossistföretag och postorderföretag,
kan övergången leda till större likviditetspåfrestningar. I sådana fall anvisas
i propositionen möjlighet att få anstånd i upp till ca 25 dagar med
redovisning av skatt.

Förskott och a conto-betalningar föreslås bli beskattade när de tas
emot utom när det gäller byggnads- eller anläggningsarbeten.

Tjänster som tas ut ur verksamhet för den skattskyldiges eller annans
räkning föreslås bli beskattade.

Den nuvarande beskattningen av byggnader i vissa fall skall ersättas

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 14

SkU 1978/79:14

av beskattning av tjänst på fast egendom. Är det fråga om yrkesmässig
byggnadsverksamhet i egen regi kommer beskattningen att avse uttag
av tjänst.

Uthyrning av fastighet eller lokaler för användning i verksamhet som
medför skattskyldighet skall, om fastighetsägaren vill det, kunna medföra
skattskyldighet. Rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig
till förvärv m. m. av sådan fastighet eller lokal blir avdragsgill och skyldighet
föreligger att redovisa skatt på hyrorna. Motsvarande föreslås
gälla vid upplåtelse av rörelselokaler med bostadsrätt.

Den som yrkesmässigt omsätter skattepliktiga varor skall, om han
förvärvar vara från någon som inte är skattskyldig, få tillgodoföra sig
avdrag för ingående mervärdeskatt med belopp som skulle ha utgjort
mervärdeskatt om säljaren hade varit skattskyldig. Härigenom kommer
endast det mervärde som skapas hos den skattskyldige att beskattas.
Reglerna skall omfatta även de nu skattefria begagnade personbilarna
och begagnade motorcyklarna. Åtgärden kompletteras på detta område
med förslag om viss sänkning av den s. k. bilaccisen på personbilarna.
Genom ett särskilt s. k. lagerskatteavdrag undanröjs en dubbelbeskattningseffekt
på fordon som finns i lager vid ikraftträdandet.

Ränta skall inte längre räknas in i beskattningsvärdet vid kredittransaktioner.

I övrigt föreslås ändringar som berör avdragsrätten bl. a. i koncerner
och när det gäller hyra av personbil, beskattningsvärdets bestämmande
när det gäller viss kopiering, beslutsförfarandet, anstånd och återbetalning
av överskjutande ingående mervärdeskatt.

Bestämmelserna om bl. a. tidpunkten för redovisningsskyldighetens
inträde och beslutsförfarandet skall enligt förslaget träda i kraft den
1 januari 1980. övriga bestämmelser föreslås i princip träda i kraft den
1 januari 1979.

I propositionen föreslås vidare att utjämningsskatten på vissa varor
höjs så att den kommer i nivå med utjämningsbidragen.

Slutligen föreslås att Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutne
befrias från arvsskatt.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1978/79:14

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968: 430) om mervärdeskatt1
dels att 9 och 31 §§ samt anvisningarna till 9 § skall upphöra att gälla,
dels att 2—4, 6, 8, 10, 14—18, 22, 24, 25, 27, 32—36, 38—40, 46,
49, 51, 55 och 64 g §§, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 2 § samt
anvisningarna till 5, 6, 8, 10, 11, 14, 15, 17 och 19 §§ skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att rubriken närmast före 65 § skall lyda ”Tystnadsplikt m. m.”,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 5 b §§, och
nya anvisningar, anvisningar till 4, 5 a och 22 §§, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter 1)

skattepliktig vara, byggnad 1) skattepliktig vara eller tjänst,
eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1—5, tjänst sorn anges i 10 § första stycket
och avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 § 1, 3, 4 eller
5 i vad sistnämnda punkt avser annonsering eller annan reklam för utländsk
uppdragsgivares räkning eller tjänst som anges i 11 § 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter
sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom utförsel
(export).

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare
för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 § första stycket
eller 11 §.

Länsstyrelsen kan efter ansökan
av fastighetsägare besluta att denne
tills vidare skall vara skattskyldig
för uthyrning helt eller delvis av
sådan byggnad eller annan anläggning
som utgör fastighet enligt
denna lag för användning i verksamhet
som medför skattskyldighet.
Vad nu har sagts tillämpas
även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

1 Lagen omtryckt 1969: 237.

Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974: 885
39 § 1973: 928

anvisningarna till 9 § 1970:183.

2 Senaste lydelse 1976: 928.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som
påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan
skattskyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

3 §*

Delägare i enkelt bolag, s. k. gruvbolag eller partrederi är skattskyldig
i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. Efter ansökan av samtliga
delägare kan länsstyrelsen besluta att den av delägarna som dessa
föreslår tills vidare skall anses som skattskyldig för bolagets eller rederiets
hela skattepliktiga verksamhet.

I fråga om kommanditbolag och annat handelsbolag är bolaget skattskyldigt.
Har skattskyldig avlidit är dödsboet skattskyldigt. Har skattskyldig
försatts i konkurs är konkursboet skattskyldigt.

Den som övertager skattskyldigs
verksamhet eller del av sådan verksamhet
är skattskyldig för affärshändelser
som inträffar efter övertagandet,
i den mån skattskyldighet
ej inträtt för den tidigare
ägaren.

4 §

Skattskyldighet inträder när ve- Skattskyldighet inträder när vara
derlag inflyter kontant eller i form levereras, tjänst tillhandahålls eller

av varor eller på annat sätt kom- uttag sker. Erhålls dessförinnan vemer
den skattskyldige till godo och derlag helt eller delvis för be när

uttag sker. ställd vara eller tjänst inträder

skattskyldighet för vederlaget när
det inflyter kontant eller på annat
sätt kommer den skattskyldige till
godo. Vid upplåtelse av avverkningsrätt
till skog inträder skattskyldighet,
i de fall som avses i
punkt 1 fjortonde stycket av anvisningarna
till 41 § kommunalskattelagen
(1928:370), när betalning
tas emot.

Länsstyrelsen kan efter ansökan
besluta att skattskyldig vid redovisning
för mervärdeskatt skall inräkna
uppkomna fordringar i omsättningen.
(Se vidare anvisningarna.)

5 a §

Redovisningsskyldighet inträder
när affärshändelse, genom vilken
skattskyldighet har inträtt, enligt

s Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

god redovisningssed bokförs eller
borde ha bokförts, om ej annat
följer av andra-fjärde styckena
eller av 5 b §. År den skattskyldige
ej bokföringsskyldig enligt bokföringslagen
(1976:125) eller enligt
jordbruksbokföringslagen (1951:
793) inträder dock redovisningsskyldighet
när skattskyldighet inträder
enligt 4 §.

Vid kreditförsäljning med förbehåll
om återtaganderätt inträder
redovisningsskyldighet först när
betalning inflyter från köparen.
Om fordringen diskonteras eller
överlåts utan samband med överlåtelse
av verksamheten eller del
därav inträder dock redovisningsskyldighet
vid diskonteringen eller
överlåtelsen.

I fråga om annat tillhandahållande
mot kredit kan länsstyrelsen
medge att redovisningsskyldigheten
får inträda när betalning inflyter
eller fordringen diskonteras eller
överlåts, dock senast vid beskattningsårets
utgång.

Försätts skattskyldig i konkurs
inträder redovisningsskyldighet för
konkursgäldenären för alla affärshändelser
för vilka skattskyldighet
men ej redovisningsskyldighet har
inträtt före konkursutbrottet.

(Se vidare anvisningarna.)

5 b §

Vid uttag av tjänst som sträcker
sig över mer än en redovisningsperiod
skall, om ej annat framgår
av andra eller tredje stycket, till
varje redovisningsperiod hänföras
den del av tjänsten som har utförts
under perioden.

Utför den som bedriver yrkesmässig
byggnadsverksamhet tjänst
som till större delen avser ny-, tilleller
ombyggnad av fastighet i
egen regi inträder redovisningsskyldighet
för skatt som hänför
sig till uttag av tjänst senast två
månader efter det att den fastighet

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller del därav som uttaget avser
har kunnat tas i bruk.

Har den som utför byggnadseller
anläggningsentreprenad uppburit
betalning i förskott eller a
conto inträder redovisningsskyldighet
för skatt som belöper på sådan
betalning senast två månader efter
slutbesiktning eller därmed jämförlig
åtgärd. Motsvarande gäller
i fråga om betalning i förskott
eller a conto för vad som enligt
denna lag räknas som leverans av
vara och som tillhandahålls enligt
avtal som avser byggnads- eller anläggningsentreprenad.

6 §4

Redovisningsskyldighet förelig- Redovisningsskyldighet föreligger
icke för kalenderår under vil- ger om den skattepliktiga om ket

den skattepliktiga omsättning- sättningen för beskattningsåret

en ej överstigit 10 000 kronor el- överstiger 10 000 kronor. När sär ler,

i fråga om kalenderår under skilda skäl föreligger kan dock

vilket skattepliktig verksamhet på- länsstyrelsen medge att skattskyl börjats

eller upphört, ett häremot dig skall vara redovisningsskyl svarande

belopp för den tid verk- dig även i annat fall.

samheten bedrivits. För verksamhet
som upphört under samma kalenderår
som den påbörjats eller
nästföljande kalenderår föreligger
icke redovisningsskyldighet om
den skattepliktiga omsättningen
ej överstiger 10 000 kronor under
den tid verksamheten bedrivits.

När särskilda skäl föreligger Sedan redovisningsskyldighet

kan länsstyrelsen medge att skatt- har inträtt kvarstår den till dess

skylldig tills vidare skall vara länsstyrelsen beslutar att den skall

redovisningsskyldig, trots att den upphöra. Har redovisningsskyl skattepliktiga

omsättningen är av digheten inträtt på grund av att

den mindre omfattning som sägs i omsättningen har överstigit 10 000

första stycket. Sådant medgivande kronor för beskattningsår, skall så gäller

tills vidare, dock minst till dant beslut meddelas när det kan

utgången av kalenderåret närmast antas att den skattepliktiga omsätt efter

det då redovisningsskyldighet ningen varaktigt kommer att upp intrett.

gå till högst 10 000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §5

Från skatteplikt undantages

1) skepp för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller
för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig per -

* Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

son- eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant
fartyg eller luftfartyg, när varan säljes eller uthyres till den som äger
fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt
avtal med ägaren eller när varan införes till landet för ägarens eller
nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan
krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för
detta ändamål införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller
införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning
eller energialstring, dock icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen
än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan
tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd
eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk
publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning
med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande,
politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål
eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt
utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på
sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare
eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

8) konstverk, som är hänförligt till tulltaxenummer 99.01-99.03 och
som äges av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9) vatten från vattenverk,

10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet,
när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller
del därav, fusion eller liknande förfarande,

11) begagnad personbil och begagnad
motorcykel, när sådant
fordon omsättes inom landet,

12) tullfri trycksak och fram- 12) trycksak sorn är tullfri enkallad
eller enbart exponerad mik- ligt tulltaxan (1977:975) och

rofilm, när varan införes till lan- framkallad eller enbart exponerad

det som gåva eller annars utan ve- mikrofilm, när varan införes till

derlag, samt rusdryck, tobaksvara, landet som gåva eller annars utan

cigarrettpapper och cigarretthyl- vederlag, samt spritdryck, vin,

sa vid införsel till landet i den ord- starköl, tobaksvara, cigarrettpap ning

som avses i 12 § 4 mom. h) per och cigarretthylsa vid införsel

rusdrycksförsäljningsförordningen till landet i den ordning som av (1954:521)

eller 1 § andra styc- ses i 18 § 4 lagen (1977:293) om

ket förordningen (1961: 394) om handel med drycker eller i 1 §

tobaksskatt, andra stycket lagen (1961: 394)

om tobaksskatt,

13) frimärke, dock icke vid omsättning eller införsel i särskild för
butiksförsäljning avsedd förpackning,

14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dentaltekniker
eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

5 Senaste lydelse 1974: 888 jfr 1975: 923.

SkU 1978/79:14 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §•

Tjänst är skattepliktig, om ej annat följer av 11 §, när tjänsten avser

1) skattepliktig vara och innefattar tillverkning på beställning, uthyrning,
servering, formgivning, förmedling, lagring, montering, reparation,
kontroll, analys, underhåll, ändring, rengöring eller omhändertagande
och förstöring,

2) mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning,
jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning
eller ytbeläggning,

3) växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning,
sådd, plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring,
skörd, avverkning eller växtskydd,

4) byggnad, annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag,
stängsel eller dylikt och innefattar uppförande, anläggande, rivning, reparation,
ändring eller underhåll,

5) projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst
beträffande mark, byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet
enligt denna lag,

6) transport som ej utgör personbefordran eller förmedling av sådan
transport,

7) rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet,

8) automatisk databehandling,

9) reklam eller annonsering,

10) upplåtelse av rättighet som avses i 7 § fjärde stycket.

Skatteplikt föreligger också, i den mån regeringen förordnar därom,

för tjänst som omfattas av förordnande enligt 2 § tredje stycket.

Har länsstyrelsen enligt 2 § fjärde
stycket beslutat om skattskyldighet
för uthyrning eller upplåtelse
som där avses är tjänsten
skattepliktig.

(Se vidare anvisningarna.)

14 §7

Beskattningsvärdet utgör Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad 1) vid omsättning av monte eller

monteringsfärdigt hus samt ringsfärdigt hus samt vid servering,

vid servering eller rumsuthyrning rumsuthyrning eller sådan uthyr 60

procent av vederlaget inräknat ning eller upplåtelse som avses i

skatt och, vid uttag, 60 procent av 10 § tredje stycket 60 procent av

saluvärdet inräknat skatt, vederlaget och, vid uttag, 60 pro cent

av saluvärdet,

2) vid omsättning av byggnads- 2) vid omsättning av byggnads eller

anläggningsentreprenad eller eller anläggningsentreprenad eller

annan tjänst som avser fastighet annan tjänst som avser fastighet

60 procent av vederlaget inräknat 60 procent av vederlaget och, vid

skatt, om ej annat följer av andra uttag, 60 procent av saluvärdet,

stycket, om ej annat följer av andra styc ket,

6 Senaste lydelse 1974: 885.

7 Senaste lydelse 1974: 885.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

3) vid annan omsättning vederlaget
inräknat skatt och, vid uttag,
saluvärdet inräknat skatt.

Beskattningsvärdet utgör 20 procent
av vederlaget vid omsättning
av tjänst som avses i 10 § 5 och
för tjänst som avser

Föreslagen lydelse

3) vid annan omsättning vederlaget
och, vid uttag, saluvärdet.

Vid omsättning av tjänst som
avses i 10 § första stycket 5 utgör
beskattningsvärdet 20 procent av
vederlaget och, vid uttag, 20 procent
av saluvärdet. Motsvarande
gäller vid omsättning av tjänst som
avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet,
teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4) mark för idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning.

Vid omsättning av kopior av
ritningar eller motsvarande handlingar,
vilka upprättats genom
tjänst enligt 10 § första stycket 5
i samband med planerat eller pågående
byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet
20 procent av vederlaget
och, vid uttag, 20 procent
av saluvärdet.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §®

Vederlag hän föres till den redovisningsperiod
då vederlaget erhållits.
Har beslut enligt 4 § andra
stycket meddelats, hänföres till redovisningsperiod
kontant vederlag
som erhålles under perioden och
fordran som uppkommer under
perioden.

Värde av uttag hänföres till den
redovisningsperiod då uttaget sker.
Uttag av byggnad eller del av
byggnad hänföres till den period
då den i huvudsak tages i bruk.

Uppkommer förlust på fordran,
för vilken den skattskyldige redovisat
utgående skatt, får ett mot
denna skatt svarande belopp avdragas
i redovisningen för den period
då förlusten uppkommer. Inflyter
därefter betalning för sådan
fordran skall beloppet åter upptagas
i redovisningen.

Redovisning av skatt för viss
redovisningsperiod skall omfatta
affärshändelser genom vilka redovisningsskyldighet
har inträtt enligt
5 a §.

Uppkommer förlust på fordran,
för vilken utgående skatt har redovisats,
får ett mot denna skatt svarande
belopp avdragas i redovisningen
för den period då förlusten
uppkommer. Inflyter därefter betalning
för sådan fordran skall beloppet
åter upptagas i redovisningen.

8 Senaste lydelse 1970:166.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgör s. k. villkorlig
rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning,
för vilken utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av
den tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas
i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av
utgående skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas
på kreditnota eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå
minskningen av både vederlag och skatt.

Handling som avses i fjärde
stycket skall ligga till grund även
för avdrag för annan kundkreditering
som avser skattepliktig omsättning.

Handling som avses i tredje
stycket skall ligga till grund även
för avdrag för annan kundkreditering
som avser skattepliktig omsättning.

Uthyr eller upplåter den som är
skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket,
inom tre år från utgången av
det kalenderår under vilket beslut
om skattskyldighet har meddelats,
fastigheten eller del därav till någon
som ej bedriver verksamhet
som medför skattskyldighet enligt
denna lag, skall beloppet av åtnjutna
avdrag för ingående skatt
för ifrågavarande fastighet eller
del därav återföras. Sker sådan uthyrning
eller upplåtelse sedan tre
men ej sex år har förflutit från utgången
av det kalenderår under
vilket beslut om skattskyldighet
har meddelats skall återföring göras
med hälften av det belopp som
nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket
tillämpas även när fastighetsägaren
tar uthyrd eller upplåten fastighet
eller del därav i anspråk för
användning i verksamhet som ej
medför skattskyldighet samt när
uthyrd eller upplåten fastighet
säljs.

Återföring skall ske i deklarationen
för den redovisningsperiod
under vilken den skattepliktiga uthyrningen
eller upplåtelsen har
upphört eller fastigheten har sålts.

(Se vidare anvisningarna.)

16 §

Skattskyldig skall, om ej annat Skattskyldig skall, om ej annat
följer av andra stycket, utfärda följer av andra stycket, utfärda

faktura eller därmed jämförlig faktura eller därmed jämförlig

SkU 1978/79:14

Föreslagen lydelse

handling för varje omsättning för
vilken skatt utgår. Av handlingen
skall framgå vederlaget, skattens
belopp och övrigt som har betydelse
för skattskyldighet och avdragsrätt
enligt 17 §.

Nuvarande lydelse

handling för varje omsättning för
vilken skatt utgår. Av handlingen
skall framgå vederlaget, skattens
belopp och övrigt som har betydelse
för skattskyldighet och avdragsrätt
enligt 17 §. Bestämmelserna
i detta stycke gäller även
den som enligt 6 § första stycket
är undantagen från redovisningsskyldighet.

Första stycket gäller icke för detaljhandel eller därmed jämförlig
verksamhet och ej heller omsättning, för vilken avräkning mellan köpare
och säljare sker enligt avräkningsnota som upprättas av köparen.

På frankeringsmärke eller liknande kvitto behöver skattens belopp
icke anges.

Faktura skall, om köparen begär
det, utfärdas vid försäljning
till skattskyldig köpare av fastighet,
som utgör lagertillgång i byggnadsverksamhet
och däri har tillförts
skattepliktig tjänst utan att
därefter ha tagits i bruk av säljaren.
Av fakturan skall framgå utgående
skatt som säljaren redovisat
eller har att redovisa för gjorda
uttag av skattepliktiga tjänster
för fastigheten.

Säljer den som är skattskyldig
enligt 2 § fjärde stycket fastighet
skall han, om köparen begär det,
utfärda intyg om storleken av den
ingående skatt som han enligt 15 §
femte stycket återfört på grund av
fastighetsförsäljningen.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §9

Skattskyldig får med de begränsningar
som anges i 18 § vid redovisning
av skatt avdraga ingående
skatt som hänför sig till förvärv
eller införsel för verksamhet som
medför skattskyldighet. Avdrag
får göras även för ingående skatt
sorn hänför sig till framställning
för utgivares räkning av tryckt
upplaga av sådan publikation som
är undantagen från skatteplikt enligt
8 § 6. Rätt till avdrag före ■®

Senaste lydelse 1973: 928.

Skattskyldig som är redovisningsskyldig
får med de begränsningar
som anges i 18 § vid redovisning
av skatt avdraga ingående
skatt som hänför sig till förvärv
eller införsel för verksamhet som
medför skattskyldighet. Avdrag
får göras även för ingående skatt
som hänför sig till framställning
för utgivares räkning av tryckt
upplaga av sådan publikation som
är undantagen från skatteplikt en -

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

ligger för den redovisningsperiod
då betalning erlagts. Har medgivande
enligt 4 § andra stycket
lämnats föreligger avdragsrätt för
period då betalning erlagts eller
skuld dessförinnan uppkommit.

Bedrives verksamhet, som medför
skattskyldighet, i fastighet som
helt eller delvis äges direkt av den
skattskyldige eller av ett av honom
helägt fastighetsförvaltande företag
eller av den som direkt eller
indirekt helt äger det företag som
bedriver verksamheten, får den
skattskyldige avdraga ingående
skatt som belöper på förvärv för
fastigheten som han själv eller det
fastighetsförvaltande företaget gör
med så stor del av skatten som
faller på fastighetens användning
för den verksamhet som medför
skattskyldighet. Motsvarande gäller
delägare i samfällighet för vattenreglering,
väghållning eller liknande
ändamål.

Skattskyldig som bedriver handel
med bilar eller motorcyklar
får avdraga ingående skatt på förvärv
och införsel för verksamheten
med undantag dock för ingående
skatt på vara till eller tjänst på

Föreslagen lydelse

ligt 8 § 6. Rätt till avdrag föreligger
för den redovisningsperiod
då förvärvet eller införseln enligt
god redovisningssed har bokförts
eller borde ha bokförts. Avdrag
för ingående skatt som hänför sig
till förskotts- eller a conto-likvid
får göras under den redovisningsperiod
då betalning har erlagts eller,
i fråga om byggnads- eller anläggningsentreprenad,
när faktura
med uppgift om skattens belopp
har mottagits. Har skattskyldig
försatts i konkurs inträder avdragsrätt
senast vid konkursutbrottet i
fråga om ingående skatt, som hänför
sig till förvärv, införsel eller
förskotts- eller a conto-likvid före
konkursutbrottet.

Vid kreditköp med förbehåll om
återtaganderätt får avdrag för ingående
skatt göras endast för skatt
som belöper på vad som har betalats
under redovisningsperioden.
Motsvarande gäller vid förvärv av
avverkningsrätt till skog.

Delägare i samfällighet för vattenreglering,
väghållning eller liknande
ändamål får avdraga ingående
skatt som hänför sig till samfällighetens
förvärv med vad som
belöper på hans andel i samfälligheten.
Vad som nu har sagts gäller
endast i den mån i samfälligheten
deltagande fastighet används i
verksamhet som medför skattskyldighet.

T illhandahåller koncernföretag
som avses i 43 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928: 370) annat
företag inom samma koncern
tjänst som icke är skattepliktig får
det andra företaget göra avdrag för

SkU 1978/79:14

'Nuvarande lydelse

sådan begagnad personbil eller begagnad
motorcykel som utgör omsättningsvara
i verksamheten.

Överstiger den ingående skatten
för viss redovisningsperiod den utgående
skatten för samma period,
får det överskjutande beloppet avdragas
i redovisningen för närmast
följande redovisningsperiod
eller perioder. Redovisar skattskyldig
olika verksamheter var för
sig får överskjutande ingående
skatt i en verksamhet kvittas mot
utgående skatt i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande
ingående skatt som ej kunnat
avdragas eller kvittas föreskrives
i 49 §.

Föreslagen lydelse

den skatt som belöper på det förstnämnda
företagets förvärv eller införsel
för tillhandahållande av
tjänsten, i den mån avdragsrätt
hade förelegat om förvärvet eller
införseln hade gjorts av det skattskyldiga
företaget.

Skattskyldig, som mot vederlag
förvärvar skattepliktig vara för
yrkesmässig omsättning från den
som ej är skattskyldig för omsättning
av varan, får tillgodoföra sig
avdrag för ingående skatt med
belopp som skulle ha utgjort mervärdeskatt
om skattskyldighet för
säljaren hade förelegat. Vad nu
har sagts gäller även den som är
skattskyldig för förmedling som
avses i punkt 3 första stycket av
anvisningarna till 2 §.

Skattskyldig, som i annan verksamhet
än serveringsrörelse tillhandahåller
kost åt personal, äger
rätt till avdrag för ingående skatt
som hänför sig till andra förvärv
för detta tillhandahållande än sådana
som avser livsmedel eller
andra förbrukningsvaror, i den
mån ej annat följer av andra stycket
av anvisningarna.

Redovisar skattskyldig olika
verksamheter var för sig får överskjutande
ingående skatt i en verksamhet
kvittas mot utgående skatt
i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande
ingående skatt som ej kunnat
kvittas föreskrivs i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §io

Skattskyldig som är undantagen
från redovisningsskyldighet enligt

10 Senaste lydelse 1974: 885.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § första stycket har icke rätt att
avdraga ingående skatt.

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på

1) stadigvarande bostad,

2) byggnad som förvärvas för
annat ändamål än för stadigvarande
bruk i skattepliktig verksamhet,

3) anskaffning av personbil eller
motorcykel från säljare som
innehaft fordonet för yrkesmässig
uthyrning och annan anskaffning
av sådant fordon för ändamål som
ej avser yrkesmässig återförsäljning
eller uthyrning.

Medför verksamhet skattskyldighet
i endast ringa omfattning, har
den skattskyldige rätt att avdraga
dels ingående skatt som hänför sig
till förvärv eller införsel som helt
avser den del av verksamheten
som medför skattskyldighet, dels
skälig andel av ingående skatt som
belöper på mera kostnadskrävande
anskaffningar som huvudsakligen
avser den verksamhet som medför
skattskyldighet. I fråga om verksamhet
som i endast ringa omfattning
icke medför skattskyldighet
får avdrag göras för ingående skatt
utan uppdelning öv denna efter
skälig grund.

1) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller
motorcykel för annan verksamhet
än sådan som avser yrkesmässig
återförsäljning eller uthyrning,

3) hyra av personbil eller motorcykel
för annat ändamål än yrkesmässig
återuthyrning, om ej
annat framgår av andra stycket.

Innefattar sådan hyra som avses
i första stycket 3 underhåll och
reparation av fordonet under hyrestiden
får, om fordonet brukas
i verksamhet som medför skattskyldighet,
avdrag för ingående
skatt göras med högst 50 procent
av den skatt som belöper på hyran.

Medför verksamhet endast delvis
skattskyldighet, får ingående
skatt vilken hänför sig till förvärv
eller införsel som till mer än 95
procent avser den del av verksamheten
som medför skattskyldighet
avdragas utan uppdelning efter
skälig grund. Föreligger skattskyldighet
för mer än 95 procent av
omsättningen, får ingående skatt
som ej överstiger 1 000 kronor för
visst förvärv eller viss införsel avdragas
utan uppdelning efter skälig
grund.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för ingående
skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt förordnande
som avses i 1 §.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

Skattskyldig som icke är undantagen
från redovisningsskyldighet
enligt 6 § första stycket skall utan
anmaning lämna uppgift (deklaration)
för mervärdeskatt för varje
verksamhet för vilken särskild registrering
skall ske enligt 19 §.
Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod
under vilken
verksamheten bedrives. Redovisningsperiod
omfattar två kalendermånader.
Redovisningsperioder är
januari och februari, mars och
april, maj och juni, juli och augusti,
september och oktober samt
november och december.

Kan det antagas att ingående
skatt för viss skattskyldig regelmässigt
kommer att överstiga utgående
skatt med minst 1 000 kronor
varje månad kan länsstyrelsen
besluta att redovisningsperiod tills
vidare skall vara en kalendermånad.
När särskilda skäl föreligger
kan länsstyrelsen för viss skattskyldig
besluta att redovisningsperioderna
tills vidare skall vara perioderna
januari—april, maj—augusti
och september—december
eller att redovisningsperiod tills
vidare skall utgöra halvt eller helt
kalenderår.

Deklaration skall lämnas till
länsstyrelsen i det län, där den
skattskyldige registrerats, senast
den 5 i andra månaden efter utgången
av den redovisningsperiod
som deklarationen avser. Sker inbetalning
av skatt enligt 42 § andra
stycket i behörig ordning, anses
deklarationen ha lämnats till
länsstyrelsen den dag inbetalningskort
eller försändelse som innehåller
gireringshandling kommit in
till postanstalt. Om synnerliga skäl
föreligger kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
medge att skattskyldig eller

Föreslagen lydelse
§n

Den som är redovisningsskyldig
skall utan anmaning lämna uppgift
(deklaration) för mervärdeskatt
för varje verksamhet för vilken
särskild registrering skall ske
enligt 19 §. Deklaration lämnas
för varje redovisningsperiod så
länge redovisningsskyldighet föreligger.
Redovisningsperiod omfattar
två kalendermånader. Redovisningsperioder
är januari och februari,
mars och april, maj och
juni, juli och augusti, september
och oktober samt november och
december.

Kan det antas att ingående skatt
för viss skattskyldig regelmässigt
kommer att överstiga utgående
skatt med minst 1 000 kronor varje
månad kan länsstyrelsen besluta att
redovisningsperiod tills vidare skall
vara en kalendermånad. När särskilda
skäl föreligger kan länsstyrelsen
för viss skattskyldig besluta
att redovisningsperiod tills vidare
skall vara helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas till
länsstyrelsen i det län, där den
skattskyldige registrerats, senast
den 5 i andra månaden efter utgången
av den redovisningsperiod
som deklarationen avser, om ej
annat följer av anvisningarna. Sker
inbetalning av skatt enligt 42 §
andra stycket i behörig ordning,
anses deklarationen ha lämnats till
länsstyrelsen den dag inbetalningskort
eller försändelse som innehåller
gireringshandling kommit in
till postanstalt. Om synnerliga skäl
föreligger kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestäm -

11 Senaste lydelse 1974: 885.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

grupp av skattskyldiga får lämna
deklaration senare än som nu
nämnts.

Deklaration skall avges på heder
kett enligt fastställt formulär.

Efter anmaning skall deklaration
första stycket är deklarationsskyldig.

Bestämmelserna i 47 § taxeringslagen
den 23 november 1956
(nr 623) gäller i tillämpliga delar
i fråga om deklaration för mervärdeskatt.

Föreslagen lydelse

mer medge att skattskyldig eller
grupp av skattskyldiga får lämna
deklaration senare än som nu
nämnts.

och samvete samt avfattas på blanlämnas
även av den som icke enligt

Bestämmelserna i 47 § taxeringslagen
(1956: 623) gäller i tilllämpliga
delar i fråga om deklaration
för mervärdeskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

24 §12

Deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar
eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för
fullgörande av deklarationsskyldigheten, för kontroll av deklaration och
för fastställelse av skatt.

Underlaget skall bevaras under
sju år efter utgången av det kalenderår
som underlaget avser.

Underlaget skall bevaras under
sju år efter utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret
gått till ända.

Om skyldighet i vissa fall att föra räkenskaper gäller särskilda bestämmelser.

25 §13

Den som granskar deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt
får taga del även av självdeklaration eller annan handling
som upprättats till ledning för inkomsttaxeringen.

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen
(1956: 623) äger motsvarande
tillämpning i fråga om
rätt att taga del av deklaration
eller annan handling som avser
mervärdeskatt. Deklarationen skall
förvaras hos länsstyrelsen till utgången
av sjunde året efter utgången
av det kalenderår under
vilket redovisningsperioden gått
till ända, då deklarationerna, om
icke regeringen föreskriver annat,
skall förstöras. Vad nu sagts gäller
även beträffande andra uppgifter
som avlämnats till ledning för

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen
(1956: 623) äger motsvarande
tillämpning i fråga om
rätt att taga del av deklaration
eller annan handling som avser
mervärdeskatt. Deklarationen skall
förvaras hos länsstyrelsen under
sju år efter utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret
gått till ända, då deklarationerna,
om icke regeringen föreskriver annat,
skall förstöras. Vad nu sagts
gäller även beträffande andra uppgifter
som avlämnats till ledning
för fastställelse av skatt samt av

12 Senaste lydelse 1974: 885.
18 Senaste lydelse 1974: 885.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

fastställelse av skatt samt av myndighet
vid skattekontroll upprättade
handlingar.

Efter anmaning skall näringsidkare
lämna uppgift om skattepliktig
vara, byggnad eller tjänst
som han förvärvat av, sålt till eller
tillhandahållit annan näringsidkare.
Bestämmelserna i 39 § 4 mom.
taxeringslagen om befrielse från
uppgiftsskyldighet gäller i tillämpliga
delar.

Föreslagen lydelse

myndighet vid skattekontroll upprättade
handlingar.

27 §14

Efter anmaning skall näringsidkare
lämna uppgift om skattepliktig
vara eller tjänst som han
förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit
annan näringsidkare. Bestämmelserna
i 39 § 4 mom. taxeringslagen
{1956: 623) om befrielse
från uppgiftsskyldighet gäller i tilllämpliga
delar.

Bestämmelserna i 46 § taxeringslagen gäller i tillämpliga delar i fråga
om kontroll av mervärdeskatt.

32 §

Har den skattskyldige lämnat
deklaration anses skatten fastställd
i enlighet med deklarationen genom
preliminärt beslut.

Har den skattskyldige lämnat
deklaration enligt 22 § anses skatten
fastställd i enlighet med deklarationen.
Har deklaration icke
lämnats anses skatten fastställd till
noll kronor.

Skatt anses fastställd enligt
första stycket utan att beslut meddelas.

33 §

Nytt preliminärt beslut om fastställelse
av skatt meddelas när
framkomna omständigheter föranleder
ändring av tidigare preliminärt
beslut.

Föranleder framkomna omständigheter
ändring av fastställd skatt
meddelar länsstyrelsen beslut om
fastställelse av skatten (fastställelsebeslut).
Av beslutet skall framgå
att den skattskyldige kan erhålla
särskilt beslut enligt 36 §.

34 §15

1 annat fall än som avses i 32 §
skall preliminärt beslut tillställas
den skattskyldige. Beslutet skall
innehålla uppgift om den skatt
som skall betalas, avräknas eller
återbetalas och skälen för beslutet.
Av beslutet skall vidare framgå att
skattskyldig kan erhålla slutligt
beslut om fastställelse av skatt.

Efter utgången av den tid inom
vilken deklaration för den sista
redovisningsperioden under beskattningsåret
skall lämnas enligt
22 § får sådan ändring av fastställd
skatt som berör mer än en
redovisningsperiod under beskattningsåret
hänföras till den sista
redovisningsperioden under beskattningsåret.

14 Senaste lydelse 1974: 773 (övergångsbest.).

15 Senaste lydelse 1971: 400.

2 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 14

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

Fråga om preliminärt beslut
får icke väckas efter den 30 november
tredje året efter utgången
av det kalenderår under vilket redovisningsperioden
gått till ända.

Preliminärt beslut får icke meddelas
senare än tre år efter utgången
av kalenderår som anges i
första stycket.

Slutligt beslut om fastställelse
av skatt skall meddelas, om den
skattskyldige begär sådant beslut
inom två månader från den dag
då han fått del av preliminärt beslut.
Föreligger särskilda skäl får
slutligt beslut meddelas även om
den skattskyldige ej begärt det.

Slutligt beslut skall innehålla
uppgift om den skatt som skall
betalas, avräknas eller återbetalas.

Har slutligt beslut enligt första
stycket varken begärts eller meddelats
och har tre år förflutit efter
utgången av det kalenderår under
vilket redovisningsperioden gått
till ända, anses skatten fastställd
genom slutligt beslut i enlighet
med senaste meddelade preliminära
beslut eller, om preliminärt
beslut icke meddelats, i enlighet
med deklaration. Motsvarande
gäller när varken deklaration lämnats
eller preliminärt beslut meddelats,
varvid skatten anses fastställd
till noll kronor. Slutligt be 16

Senaste lydelse 1973: 928.

17 Senaste lydelse 1974: 885.

Föreslagen lydelse
§16

Fråga om fastställelsebeslut får
icke väckas efter den 30 november
tredje året efter utgången av det
kalenderår under vilket beskattningsåret
gått till ända.

Har särskilt beslut meddelats
får fråga om nytt fastställelsebeslut
icke prövas.

§i7

Särskilt beslut om fastställelse av
skatt skall meddelas, om den skattskyldige
begär sådant beslut inom
tre år från Utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret
gått till ända. Har fastställelsebeslut
enligt 33 § meddelats
skall dock särskilt beslut meddelas,
om den skattskyldige begär
sådant beslut inom två månader
från den dag då han fått
del av fastställelsebeslutet. Föreligger
särskilda skäl får särskilt
beslut om fastställelse av skatt
meddelas även om den skattskyldige
ej begärt det.

Har särskilt beslut meddelats får
fråga om nytt sådant beslut icke
prövas.

SkU 1978/79:14

'Nuvarande lydelse

slut enligt detta stycke anses dock
icke föreligga tidigare än två månader
efter det att den skattskyldige
fått del av nytt preliminärt
beslut.

Föreslagen lydelse

Har skattskyldig i deklaration
eller på annat sätt lämnat oriktig
uppgift till ledning för fastställelse
av skatt eller underlåtit att lämna
deklaration eller infordrad uppgift
samt har detta föranlett att
skatt icke fastställts eller fastställts
till för lågt belopp eller medfört att
skatt återbetalats med för högt belopp,
sker efterbeskattning. Detsamma
gäller när skattskyldig har
lämnat oriktig uppgift i mål om
skatt.

38 § 18

Har skattskyldig i deklaration
eller på annat sätt lämnat oriktig
uppgift till ledning för fastställelse
av skatt eller underlåtit att lämna
deklaration eller infordrad uppgift
samt har detta föranlett att
skatt fastställts till för lågt belopp
eller medfört att skatt återbetalats
med för högt belopp, sker efterbeskattning.
Detsamma gäller när
skattskyldig har lämnat oriktig
uppgift i mål om skatt.

Efterbeskattning får icke ske om det belopp som den skattskyldige
skulle ha att erlägga är att anse som ringa eller det med hänsyn till
omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att efterbeskattning
sker.

Kan uppgift som den skattskyldige lämnat icke läggas till grund för
en tillförlitlig beräkning får efterbeskattning ske efter skälig grund.

Bestämmelserna i 34 § gäller i
tillämpliga delar vid efterbeskattning.

39 § 19

Beslut om efterbeskattning skall
innehålla uppgift om den skatt
som skall betalas.

Utan hinder av bestämmelserna
i 55—57 §§ äger länsstyrelsen
från skatt som skall betalas enligt
första stycket för viss redovisningsperiod
avräkna skatt som den
skattskyldige kan återfå för annan
redovisningsperiod under samma
kalenderår. Som förutsättning härför
gäller att det belopp som den
skattskyldige kan återfå understiger
det belopp som han skall betala
och att allmänna ombudet tillstyrkt
att avräkning får ske.

Utan hinder av bestämmelserna
i 55—57 §§ äger länsstyrelsen
från skatt som skall betalas enligt
beslut om efterbeskattning för viss
redovisningsperiod avräkna skatt
som den skattskyldige kan återfå
för annan redovisningsperiod under
samma beskattningsår.

18 Senaste lydelse 1978:197.

19 Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

40 §:

Efterbeskattning får ske först
sedan slutligt beslut om fastställelse
meddelats eller sådant beslut
föreligger enligt 36 § tredje
stycket och endast om fråga om
efterbeskattning prövats senast under
sjätte året efter utgången av
det kalenderår under vilket redovisningsperioden
gått till ända. Efterbeskattning
på grund av oriktig
uppgift i mål om skatt får dock
ske inom ett år efter utgången av
den månad då dom eller slutligt
beslut i målet vunnit laga kraft.

Föreslagen lydelse

Efterbeskattning får ske först
sedan särskilt beslut om fastställelse
av skatt meddelats eller när
fråga om fastställelsebeslut enligt
35 § icke längre får väckas. Efterbeskattning
får icke ske med
mindre fråga därom prövats senast
under sjätte året efter utgången
av det kalenderår under
vilket beskattningsåret gått till ända.
Efterbeskattning på grund av
oriktig uppgift i mål om skatt
får dock ske inom ett år efter
utgången av den månad då dom
eller särskilt beslut i målet vunnit
laga kraft.

Har den skattskyldige avlidit, påföres efterbeskattning hans dödsbo.
Sådan efterbeskattning får ske endast om fråga därom prövats senast
under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket bouppteckning
efter den skattskyldige lämnats in för registrering.

Har skattskyldig åtalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för
honom får, även efter utgången av den i första eller andra stycket angivna
tiden, efterbeskattning ske för det år som brottet avser. Detsamma
gäller, om efterbeskattning medför att den skattskyldige enligt 12 §
skattebrottslagen (1971: 69) är fri från ansvar för sådant brott. Efterbeskattning
som har sagts nu får dock ske endast om fråga därom prövats
före utgången av kalenderåret efter det under vilket åtalet väcktes
eller åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige
avlidit, skall fråga om efterbeskattning av dödsboet prövas inom
sex månader från dödsfallet. Efterbeskattning som har åsatts efter åtal
mot den skattskyldige skall undanröjas av länsstyrelsen, om åtalet ej
bifalls till någon del. Detta gäller dock ej, om åtalet ogillas med stöd av
12 § skattebrottslagen.

Tredje stycket skall tillämpas också i fall då den som har företrätt
juridisk person åtalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för den
juridiske personen eller är fri från ansvar för sådant brott på grund av
12 § skattebrottslagen.

46 §21

Har besvär anförts över slutligt
beslut om fastställelse av skatt eller
beslut om efterbeskattning eller
beslut av länsskatterätt eller kammarrätt,
kan den skattskyldige av
länsstyrelsen få anstånd med betalning
av skatt. Bestämmelserna i
49 § 1 mom. uppbördslagen (1953:

Har besvär anförts över särskilt
beslut om fastställelse av skatt eller
beslut om efterbeskattning eller
beslut av länsskatterätt eller kammarrätt,
kan den skattskyldige av
länsstyrelsen få anstånd med betalning
av skatt. Bestämmelserna i
49 § 1—3 mom. uppbördslagen

20 Senaste lydelse 1978:197.

21 Senaste lydelse 1974: 771 (övergångsbest.).

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

272) om anstånd vid besvär över
beslut rörande taxering äger motsvarande
tillämpning.

Har avräkning enligt 39 § andra
stycket icke skett enbart på den
grunden att belopp som den skattskyldige
kan återfå överstiger vad
lian har att betala, får länsstyrelsen,
om besvär anförts enligt 55 §,
medge anstånd med betalningen.

Föreslagen lydelse

(1953: 272) om anstånd vid besvär
över beslut rörande taxering äger
motsvarande tillämpning.

49 §22

Överstiger ingående avdragsgill
skatt enligt deklaration den utgående
skatten, återbetalar länsstyrelsen
det överskjutande beloppet
i den mån kvittning icke skett enligt
17 § sjunde stycket.

Överstiger ingående avdragsgill
skatt enligt deklaration den utgående
skatten med minst 1 000 kronor,
återbetalar länsstyrelsen det
överskjutande beloppet.

Understiger skillnaden mellan
ingående skatt och utgående skatt
1 000 kronor, återbetalar länsstyrelsen
skillnadsbeloppet när det
icke kan avdragas eller kvittas enligt
17 § fjärde stycket. Föreligger
särskilda skäl, kan länsstyrelsen
även i annat fall besluta om återbetalning
av belopp under 1 000
kronor.

Skattskyldig som är undantagen
från redovisningsskyldighet enligt
6 § första stycket har icke rätt till
återbetalning av ingående skatt.

Överstiger skatt som skattskyl- Överstiger skatt som skattskyldig
betalat för viss redovisnings- dig betalat för viss redovisningsperiod
skatten enligt beslut om period skatt som fastställts eller

fastställelse, återbetalar länsstyrel- anses fastställd, återbetalar läns sen

det överskjutande beloppet. styrelsen det överskjutande belop pet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som
avkrävts honom, återfår av länsstyrelsen vad han betalat för mycket.

Vid återbetalning av överskjutande
ingående skatt som den
skattskyldige är berättigad att återfå
enligt första eller andra stycket
får endast restförd mervärdeskatt
och därå belöpande restavgift avräknas.

Vid återbetalning av överskjutande
ingående skatt som den
skattskyldige är berättigad att återfå
enligt första stycket får endast
restförd mervärdeskatt och därå
belöpande restavgift avräknas.

22 Senaste lydelse 1974: 771 (övergångsbest.).

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej
utmätas.

I övrigt gäller uppbördslagens
bestämmelser om restitution av
skatt i tillämpliga delar beträffande
återbetalning av mervärdeskatt.

särskilt överlåtas eller

I övrigt gäller uppbördslagens
(1953: 272) bestämmelser om restitution
av skatt i tillämpliga delar
beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

51 §23

Talan mot meddelat särskilt beslut
eller mot beslut att icke meddela
fastställelsebeslut eller särskilt
beslut eller mot beslut om efterbeskattning,
skattskyldighet, redovisningsskyldighet
eller restavgift
förs hos länsskatterätten genom
besvär.

Mot fastställelsebeslut eller mot
beslut om skatterevision eller mot
länsstyrelses beslut i fråga om registrering
eller föreläggande av
vite får talan ej föras.

Talan mot länsstyrelses beslut i övrigt enligt denna lag föres hos riksskatteverket
genom besvär. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej
föras.

Talan mot meddelat slutligt beslut
eller mot beslut att icke meddela
slutligt beslut eller mot beslut
om efterbeskattning, skattskyldighet,
redovisningsskyldighet eller
restavgift förs hos länsskatterätten
genom besvär.

Mot beslut om skatterevision
eller mot länsstyrelses beslut i fråga
om registrering eller föreläggande
av vite får talan ej föras.

55 §24

Skattskyldig får anföra besvär i särskild ordning om

1) skatt fastställts i strid med bestämmelserna om vem som är skattskyldig
eller om vad som är skattepliktigt,

2) skatt fastställts mer än en gång för samma omsättning,

3) beskattningen blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning
eller annat uppenbart förbiseende,

4) någon till följd av underlåtenhet att lämna deklaration eller infordrad
uppgift, felaktighet i deklaration eller annan uppgift som han
lämnat eller i uppgift eller handling som legat till grund för sådan deklaration
eller uppgift fått skatten för viss redovisningsperiod fastställd till
belopp som väsentligt avviker från vad som rätteligen bort fastställas
för perioden,

5) någon i annat fall kan åberopa omständighet eller bevis som bort
föranleda att skatten fastställts till belopp som väsentligt avviker från
vad som fastställts.

Besvär enligt första stycket 4 och 5 får upptagas till prövning endast
om besvären kan grundas på omständighet eller bevis, varom kännedom
saknats när skatten fastställts, och det framstår som ursäktligt att den
som söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheterna eller
beviset för att få rättelse.

23 Senaste lydelse 1978: 197.

24 Senaste lydelse 1971: 400.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Besvär som avses i första stycket
får anföras senast under sjätte året
efter utgången av det kalenderår
under vilket redovisningsperioden
gått till ända.

Besvär som avses i första stycket
får anföras senast under sjätte året
efter utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret gått
till ända.

Allmänt ombud får enligt första och tredje styckena anföra besvär
till den skattskyldiges förmån och i fall som avses i första stycket 3
även till den skattskyldiges nackdel.

Bestämmelserna i 34 § gäller i
tillämpliga delar vid prövning av
besvär i särskild ordning.

64 g

Fråga om särskild avgift prövas
av länsstyrelsen. Fråga om skattetillägg
på grund av oriktig uppgift
i mål om skatt prövas dock av
skatterätten på talan av allmänt
ombud. Sådan talan får förås, om
den oriktiga uppgiften ej har godtagits
efter prövning i sak eller ej
har prövats i målet, och skall väckas
inom ett år från utgången av
den månad då dom eller slutligt
beslut i målet vunnit laga kraft.

§25

Fråga om särskild avgift prövas
av länsstyrelsen. Fråga om skattetillägg
på grund av oriktig uppgift
i mål om skatt prövas dock av
skatterätten på talan av allmänt
ombud. Sådan talan får föras, om
den oriktiga uppgiften ej har godtagits
efter prövning i sak eller ej
har prövats i målet, och skall väckas
inom ett år från utgången av
den månad då dom eller särskilt
beslut i målet vunnit laga kraft.

Har skattskyldig hemställt om eftergift av beslutad avgift, meddelas
nytt beslut i avgiftsfrågan även om hemställan icke bifallits.

Utan hinder av vad som eljest föreskrivs om besvär, skall skattskyldigs
yrkande i fråga om särskild avgift prövas, om beslut om skatten för den
redovisningsperiod som avgiften avser icke har vunnit laga kraft. Detsamma
gäller sådant yrkande av allmänt ombud till förmån för skattskyldig.
Om yrkande som har sagts nu framställs först i regeringsrätten
eller kammarrätt, kan domstolen förordna att målet om särskild avgift
skall upptagas och vidare handläggas av skatterätt.

Anvisningar

till

1 26 Verksamhet anses som yrkesmässig
när inkomsten därav utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet,
av annan fastighet
eller av rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928: 370). Som yrkesmässig
verksamhet räknas även
realisation av levande och döda
inventarier i jordbruksfastighet,

25 Senaste lydelse 1978: 197.

26 Senaste lydelse 1974: 885.

2 §

1. Verksamhet anses som yrkesmässig
när inkomsten därav utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet,
av annan fastighet eller
av rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928: 370). Som yrkesmässig
verksamhet räknas även realisation
av levande och döda inventarier
i jordbruksfastighet, även

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

även om intäkten därav icke är
skattepliktig enligt kommunalskattelagen.
Som yrkesmässig räknas
även annan verksamhet i vilken
varor eller tjänster omsättes
under rörelseliknande former.

Försäljning av inventarier, material,
avfallsprodukter eller liknande
varor i verksamhet som
icke medför skattskyldighet anses
som yrkesmässig endast om den
sker under butiksmässiga former.
Utan hinder härav anses alltid
som yrkesmässig försäkringsföretags
omsättning av vara som övertagits
i samband med skadereglering,
finansieringsföretags omsättning
av vara som enligt köpeavtal
återtagits av företaget samt omsättning
av fartyg eller luftfartyg
som utgör anläggningstillgång och
varit undantaget från skatteplikt
vid förvärvet eller införseln.

Föreslagen lydelse

om intäkten därav icke är skattepliktig
enligt kommunalskattelagen.
Som yrkesmässig räknas även
omsättning av produkter från eller
uthyrning enligt 2 § fjärde stycket
av fastighet som avses i 24 § 2
eller 3 mom. kommunalskattelagen
och annan verksamhet i vilken
varor eller tjänster omsätts
under rörelseliknande former.

Den som yrkesmässigt omsätter
tjänst som avses i 10 § första
stycket 2 eller 4 anses bedriva
yrkesmässig byggnadsverksamhet.
Sådan verksamhet omfattar även
tjänst som den skattskyldige utför
eller låter utföra på fastighet
som för honom utgör lagertillgång
i förvärvskällan rörelse enligt
kommunalskattelagen. Som
lagertillgång i byggnadsverksamhet
skall dock enligt denna lag ej räknas
fastighet som avses i 24 § 2
mom. kommunalskattelagen och
som av den skattskyldige stadigvarande
brukas som bostad eller
för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material,
avfallsprodukter eller liknande
varor i verksamhet som
icke medför skattskyldighet anses
ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig
anses dock försäkringsföretags
omsättning av vara som övertagits
i samband med skadereglering och
finansieringsföretags omsättning av
vara som enligt köpeavtal återtagits
av företaget. Som yrkesmässig
anses alltid omsättning av vara som
vid förvärvet eller införseln har
varit undantagen från skatteplikt
enligt 8 § 1. Tillhandahållande av
kost åt personal anses som yrkesmässig
verksamhet endast när det
sker i serveringsrörelse.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför
skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i
landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat
inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad
eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt
eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om
juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren
företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant
skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för
företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som
skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren
i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan
kräva, att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för
kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande
tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i
bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående
mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som
avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt
verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas
verksamheten, när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig
till den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig
verksamhet anses alltid statens järnvägars befordran av varor, postverkets
befordran av varor i dilligensrörelsen samt postverkets befordran
av postpaket och gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhet anses
vidare alltid kommuns omsättning av vara som avses i 8 § 4, transport
i samband med renhållning eller omhändertagande och förstöring av
vara.

Om särskilda skäl föreligger Om särskilda skäl föreligger kan

kan regeringen förordna att stat- regeringen förordna att statlig

lig verksamhet, som avser eget be- verksamhet, som avser eget behov

hov och som ej enligt andra eller och som ej enligt sjunde eller

tredje stycket är att anse som yr- åttonde stycket är att anse som

kesmässig, tills vidare skall anses yrkesmässig, tills vidare skall an utgöra

yrkesmässig verksamhet. ses utgöra yrkesmässig verksamhet.

27a Verksamhet som medlem i
sameby utför enligt rennäringslagen
(1971: 437) för samebyns räkning
anses ej som yrkesmässig.

2.27 Med omsättning av vara, 2. Med omsättning förstås en byggnad

eller tjänst förstås enligt ligt denna lag att vara levereras i

denna lag att vara eller byggnad samband med försäljning, att

säljes och att tjänst utföres eller tjänst utförs eller förmedlas (tiill förmedlas

(tillhandahålles) mot handahålls) mot vederlag, att be vederlag.

Med försäljning likställes talning uppbärs i förskott eller a

byte. conto för beställd vara eller tjänst

samt att vara eller tjänst uttas.

Med försäljning eller tillhandahållande
likställs byte. Med uttag för27
Senaste lydelse 1978: 73. stås att

27a Enligt förslag i prop. 1978/79: 44.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med omsättning förstås vidare
uttag av vara ur verksamhet för
annat ändamål än för försäljning,
när rätt till avdrag för ingående
skatt föreligger enligt 17 §. Som
omsättning anses i enlighet härmed
uttag av vara för den skattskyldiges
eller hans anställdas personliga
bruk. Utför den som bedriver
byggnadsrörelse reparations-, underhålls-
eller förbättringsarbete på

a) vara tas i anspråk av den
skattskyldige eller överlåts utan
vederlag eller mot vederlag som
understiger det allmänna saluvärdet,
när rätt till avdrag för ingående
skatt som hänför sig till den
skattskyldiges förvärv av varan
har förelegat,

b) vara överförs från verksamhetsgren
som medför skattskyldighet
till verksamhetsgren som ej
medför skattskyldighet,

c) skepp, fartyg eller luftfartyg
eller del, tillbehör eller utrustning
därtill, som vid förvärvet eller införseln
har undantagits från skatteplikt
enligt 8 § 1, tas i anspråk
för ändamål som ej berättigar till
sådant undantag,

d) tjänst, som även på annat
sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet,
utförs av den skattskyldige
för egen eller annans räkning utan
vederlag eller mot vederlag som
understiger det allmänna saluvärdet,
om ej annat följer av andra
stycket,

e) tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhet
av annan än den
skattskyldige tillförs fastighet som
innehas eller nyttjas av den skattskyldige
för annat ändamål än stadigvarande
bruk i byggnadsverksamheten,

f) vara, som utgör omsättningstillgång
i skattskyldigs verksamhet,
utnyttjas av den skattskyldige eller
annan för privat bruk, när värdet
av det privata utnyttjandet är mer
än ringa.

Omsättning enligt första stycket
d) anses ej föreligga, om tjänst
som uttas avser nyttjande av förhyrt
fordon och rätt till avdrag för
ingående skatt som belöper på hyran
inte alls eller endast delvis föreligger
enligt 18 § första stycket
3 eller 18 § andra stycket. Utför
skattskyldig själv tjänst för egen
räkning anses omsättning enligt
första stycket d) föreligga endast

SkU 1978/79:14

Föreslagen lydelse

om han i samband med tjänsten
tar ut vara av mer än ringa värde.

Nuvarande lydelse

egen fastighet, som icke användes
i rörelsen och ej heller utgör lagertillgång
i denna, anses uttag av
byggnadsmaterial och annat material
för arbetet som omsättning.

Omsättning föreligger även när
den som bedriver handel med begagnade
personbilar eller begagnade
motorcyklar i förening med
verkstadsrörelse uttager vara ur
verkstadsrörelsen för att tillföras
begagnad personbil eller begagnad
motorcykel som utgör omsättningsvara
i handeln med begagnade sådana
fordon.

Uttag av byggnad anses som
omsättning när uttaget sker ur
byggnadsrörelse. Andra stycket
äger därvid motsvarande tillämpning.
Byggnad anses som uttagen
även om den behålles av den som
driver byggnadsrörelsen utan att
användas för stadigvarande bruk i
denna.

Som omsättning anses icke uttag
av maskin eller annan skattepliktig
vara med undantag av skattepliktig
personbil eller motorcykel
från lager av omsättningsvaror för
användning som anläggningstillgång
eller material i den skattskyldiges
skattepliktiga verksamhet.

Som omsättning anses icke heller skadevållandes avhjälpande av skada.
Ersättning som erhålles för annat omhändertagande än sådant som
avses i 11 § 3 anses icke som omsättning för mottagaren.

Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarosseri
och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 000 kilogram.

till 4 §

Med leverans av vara förstås att
varan avlämnas eller avsänds till
köparen.

till 5 §

Med verksamhet förstås förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen.

Med verksamhet förstås förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen
(1928: 370).

Med ingående skatt avses även
skatt som enligt 16 § f järde eller
femte stycket har upptagits i faktura
eller intyg.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 5a §

Beskattningsår enligt denna lag
utgörs av beskattningsåret enligt
kommunalskattelagen (1928: 370).
Om den verksamhet redovisningen
avser inte medför skattskyldighet
enligt den lagen, utgörs beskattningsåret
av kalenderåret. Förs i
verksamheten räkenskaper som avslutas
med årsbokslut, får dock räkenskapsåret
utgöra beskattningsår
om det sammanfaller med räkenskapsår
som är tillåtet enligt bokföringslagen
(1976:125).

till 6 §28

Redovisningsskyldighet för delägare i enkelt bolag, s. k. gruvbolag
eller partrederi bestämmes av bolagets eller rederiets hela skattepliktiga
omsättning. Motsvarande gäller vid samäganderätt.

Avvecklas verksamhet, för vilken
redovisningsskyldighet föreligger,
skall redovisning av skatt fullgöras
till och med den redovisningsperiod
under vilken avvecklingen
slutförts.

till 8 §29

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget
gods. Undantaget för skepp gäller icke sådan farkost, för vilken förflyttningen
är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften.
Flodspruta, pontonkran, flytdocka och annan till tulltaxenummer 89.03
hänförlig farkost än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för yrkesmässigt fiske gäller alla fartyg, som
säljes eller införes för att användas vid sådant fiske, oavsett om fartyget
är särskilt anordnat för detta ändamål.

Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endast sådant fartyg
som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara, som med
hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär
av butiksvara.

Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av
dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje
vecka.

Undantaget för periodisk publi- Undantaget för periodisk publikation
under 6 gäller svenskt och kation under 6 gäller svenskt och

utländskt alster av angivet slag, utländskt alster av angivet slag,

som enligt utgivningsplan utkom- som enligt utgivningsplan utkom -

28 Senaste lydelse 1973: 928.

2® Senaste lydelse 1974: 888 jfr 1975: 923.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

mer med normalt minst fyra nummer
om året. Till sammanslutning
med huvudsakligt syfte att verka
för idrottsligt ändamål hänföres
endast sammanslutning som är ansluten
till Sveriges riksidrottsförbund
eller Svenska korporationsidrottsförbundet
eller är representerad
inom Sveriges olympiska
kommitté. Som försvarsfrämjande
sammanslutning räknas endast
sammanslutning som anges i 1 §
punkt 1 kungörelsen den 11 december
1953 (nr 737) angående
frivillig försvarsverksamhet eller
som har till uppgift att stödja hemvärnets
verksamhet.

Fordon under 11 anses som begagnat
endast om det tidigare för
annat ändamål än yrkesmässig
återförsäljning sålts eller uttagits
inom landet eller införts till landet.
Har ny personbil eller ny motorcykel
anskaffats för yrkesmässig
uthyrning anses fordonet icke som
begagnat när det säljes eller uttages
av uthyraren.

Föreslagen lydelse

mer med normalt minst fyra nummer
om året. Till sammanslutning
med huvudsakligt syfte att verka
för idrottsligt ändamål hänföres
endast sammanslutning som är ansluten
till Sveriges riksidrottsförbund
eller Svenska korporationsidrottsförbundet
eller är representerad
inom Sveriges olympiska
kommitté. Som försvarsfrämjande
sammanslutning räknas endast
sammanslutning som anges i 1 §
kungörelsen (1970:301) om frivillig
försvarsverksamhet eller som
har till uppgift att stödja hemvärnets
verksamhet.

till 10 §30

Skatteplikt föreligger icke för
lagring av vara åt annan än skattskyldig
eller för tvätt av utrustning
till icke skattepliktigt fartyg
eller luftfartyg. Tjänst under 1
som avser sådan krigsmateriel,
som anges i 8 § under 2 och som
äges av staten, är skattefri.

Tjänst under 1 är icke skattepliktig
om den avser annan sådan
vara som är undantagen från skatteplikt
enligt 8 § än begagnad personbil
eller begagnad motorcykel.

Skatteplikt föreligger ej heller för
lagring av vara åt annan än skattskyldig
eller för tvätt av utrustning
till icke skattepliktigt fartyg
eller luftfartyg. Tjänst som avser
sådan krigsmateriel, som anges i
8 § under 2 och som äges av staten,
är skattefri.

Med tillverkning på beställning avses förfärdigande av vara av material
som huvudsakligen tillhandahålles av beställaren.

Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande av mätare,
apparat eller dylikt vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk
kraft, teletjänst eller liknande.

Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck eller annan

ao Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

serveringsvara för förtäring på stället inom därför iordningställd lokal
eller plats.

Förmedling under 1 är skattepliktig endast när den sker av den som
är handelsagent enligt lagen (1914: 45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande.

Som skattepliktig anses icke rengöring av möbler och annan lös egendom
i samband med rengöring av bostäder och andra lokaler.

Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande
av sopor och avfall.

Till skattepliktig tjänst under 5 hänföres även tjänst som avser inredning
av byggnad eller anläggning.

Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst.

Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons samt
införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller
annan publikation eller i s. k. ljustidning.

till 11 §31

Med resgodsbefordran avses även transport av personbil eller motorcykel
med fartyg i inrikes trafik, när transporten utföres i samband med
befordran av fordonets förare med samma transportmedel.

Undantaget under 3 för transporter till eller från utlandet gäller direkta
sådana transporter. Sker särskild transport av export- eller importgods
helt inom landet, föreligger skattepliktig transporttjänst.

Med transport i samband med renhållning förstås även bortforsling
av sopor, avfall eller liknande från fastighet enligt avtal som icke endast
gäller tillfälligt transportuppdrag.

Undantaget under 3 för tjänst för utländsk uppdragsgivares räkning
gäller endast när tjänsten har avseende på verksamhet som uppdragsgivaren
bedriver och som skulle ha medfört skattskyldighet till mervärdeskatt,
om den bedrivits här i landet.

Undantaget under 9 gäller ej
när fråga är om djursjukvård.

till 14 §32

I beskattningsvärdet ingår i fö- I vederlaget eller saluvärdet inrekommande
fall även annan stat- räknas mervärdeskatt och annan

lig skatt eller avgift än mervärde- statlig skatt eller avgift.

skatt.

Med vederlag avses vid omsätt- Med vederlag avses vid omsättning
mot kontant betalning den ning mot kontant betalning den

erhållna likviden minskad med ra- erhållna likviden minskad med rabatt
som direkt avgår från likvi- batt som direkt avgår från likviden
och vid annan omsättning det den och vid annan omsättning det

pris som överenskommits vid av- pris som överenskommits vid avtalets
ingående enligt då utfärdad talets ingående enligt utfärdad

faktura eller annan handling. I faktura eller annan handling. I

vederlaget skall inräknas avbetal- vederlaget skall inräknas avbetal ningstillägg,

finansieringstillägg, ningstillägg och varje annat pris -

31 Senaste lydelse 1973: 928.

32 Senaste lydelse 1974: 885.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ränta och annat pristillägg som tillägg som skall erläggas av köpaskall
erläggas av köparen enligt ren enligt avtalet utom ränta.

avtalet. Utställes i samband med
avtalet växel eller annat skuldebrev
för betalningen, utgöres det
avtalade priset av belopp enligt
sådan handling med tillägg av
kontant likvid som därutöver erlagts.
Detta gäller även om lägre
pris anges i faktura eller liknande
handling.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får
avdrag icke göras för s. k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom
viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av
kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas
till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages
i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas
något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan
jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder
som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i
fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej
ingår såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening
med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet
av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen,
bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt
vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som
tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller
saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget
eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag för
såväl skattepliktig som icke skattepliktig
omsättning bestämmes beskattningsvärdet
genom uppdelning
av vederlaget efter skälig
grund.

Vid omsättning av byggnad anses
särskild ersättning för tjänst
som avses i 10 § 5 som vederlag
för sådan tjänst.

Vid försäljning av byggnad och
mark bestämmes det på byggna -

Utgår gemensamt vederlag vid
omsättning av varor eller tjänster,
för vilka olika regler för beskattningsvärdets
bestämmande gäller
eller av vilka en del icke är skattepliktiga,
bestäms beskattningsvärdet
genom uppdelning av vederlaget
efter skälig grund. Motsvarande
gäller saluvärde vid uttag.

Vid uttag av tjänst som avser
fastighet anses saluvärdet motsvara
summan av nedlagda kostnader
jämte ränta på eget kapital och
värdet av den skattskyldiges eget
arbete.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den belöpande vederlaget till skillnaden
mellan hela vederlaget
minskat med särskild ersättning
för tjänst som avses i 10 § 5 och
saluvärdet av marken vid försäljningstillfället.
Ingår i saluvärdet
av marken värde som enligt anvisningarna
till 9 § skall anses som
omsättning av skattepliktig tjänst,
bestämmes beskattningsvärdet härför
enligt 14 § andra stycket. Motsvarande
gäller vid annan omsättning
av byggnad eller mark som
utgör lagertillgång i byggnadsrörelse.
Uttages del av byggnad bestämmes
beskattningsvärdet till
skälig del av beräknat saluvärde
för hela byggnaden. Vad nu sagts
gäller även ifråga om sådant värde
som avses i anvisningarna till
9 §, när mark uttages för att delvis
användas för annat ändamål
än för stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen.

Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk,
som för uppförande på fast grund levereras antingen i form av färdigställda
byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-,
vägg- och takkonstruktioner, även med tillhörande beklädnads- och
isoleringsmaterial, samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt
färdigmonterat.

till 15 §38

Kreditnota som avses i fjärde Kreditnota som avses i tredje
och femte styckena och som med- och fjärde styckena och som medför
rätt till minskning av utgående för rätt till minskning av utgående

skatt för säljaren, medför motsva- skatt för säljaren, medför motsvarande
minskning av ingående skatt rande minskning av ingående skatt

för köparen. för köparen eller, om denne har

överlåtit verksamheten, för den
som tar emot förmånen.

till 17 §3<

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura,
avräkningsnota eller motsvarande handling om icke säljaren
enligt 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan
handling ange skattens belopp.

Bestämmelserna i 17 § andra
stycket gäller oberoende av till

33 Senaste lydelse 1970:166.

84 Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vilken förvärvskälla enligt kommunalskattelagen
(1928: 370) den
fastighetsförvaltande verksamheten
är att hänföra.

Avdragsrätten för ingående skatt Avdragsrätten för ingående skatt
på driftkostnader för personbil el- på driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventa- ler motorcykel som utgör inventarium
i skattskyldigs verksamhet rium i skattskyldigs verksamhet

omfattar alla sådana kostnader eller som förhyrs för bruk i sådan

oavsett om fordonet helt eller en- verksamhet omfattar alla sådana

dast delvis användes i verksamhe- kostnader oavsett om fordonet helt

ten. Avser ingående skatt i annat eller endast delvis används i verkfall
endast delvis sådant förvärv samheten. Avser ingående skatt i

som omfattas av avdragsrätten el- annat fall endast delvis sådant förler
endast delvis verksamhet som värv som omfattas av avdragsrät omfattas

av skyldighet att erlägga ten eller endast delvis verksamhet

mervärdeskatt, skall beloppet av som medför skattskyldighet elden
avdragsgilla ingående skatten ler verksamhet som endast delvis

bestämmas genom uppdelning ef- medför skattskyldighet, skall beter
skälig grund när annat ej föl- loppet av den avdragsgilla ingåen jer

av 18 § tredje stycket. de skatten bestämmas genom upp delning

efter skälig grund när annat
ej följer av 18 § tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet
skatt erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans
införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande
den av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om
köparen själv erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela
skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför
sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig
till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs
kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år
från utgången av det kalenderår
under vilket utförts ny-, till- eller
ombyggnad av fastighet medgivits
skattskyldighet för uthyrning eller
upplåtelse av fastigheten eller del
därav enligt 2 § fjärde stycket får
han vid redovisningen av skatt för
den första redovisningsperiod för
vilken skattskyldighet föreligger
avdraga ingående skatt som hänför
sig till byggnadsarbetena till
den del de avser lokaler, som upplåts
för verksamhet som medför
skattskyldighet enligt denna lag.

3 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 14

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 19 §35

Skattskyldig anses driva verksamhet i det län, där verksamhetens
styrelse har sitt säte eller, om säte för verksamheten ej bestämts eller
styrelse ej finnes, där verksamheten drives från fast driftställe eller, om
sådant driftställe ej finnes, där den skattskyldige är bosatt.

Utländsk företagare, som enligt Utländsk företagare, som enligt
punkt 1 femte stycket av anvis- punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna
till 2 § skall företrädas ningarna till 2 § skall företrädas

av representant, anses driva verk- av representant, anses driva verksamhet
i det län, där representan- samhet i det län, där representantens
verksamhet anses bedriven en- tens verksamhet anses bedriven enligt
första stycket. ligt första stycket.

till 22 §

Om skattskyldig regelmässigt
upprättar kortperiodiska bokslut
kan länsstyrelsen medge att redovisningsperiod
om en eller två månader
får förkortas eller förlängas
med ett mindre antal dagar. Deklaration
skall dock även i sådant fall
lämnas inom den för perioden föreskrivna
ordinarie tiden.

Deklaration som avser helt kalenderår
får lämnas senast den 5
april året därpå.

Deklaration för redovisningsperiod
som går till ända den 30 juni
får lämnas senast den 20 augusti.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 såvitt avser 2, 8, 10, 14,
16 och 18 §§, punkt 1 av anvisningarna till 2 § samt anvisningarna till
5, 8, 10, 11, 14, 17, 19 och 22 §§ och i övrigt den 1 januari 1980.1 samband
med ikraftträdandet skall följande iakttas.

1. Om ej annat följer av 2—16 gäller de äldre bestämmelserna fortfarande
i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet
och i fråga om tillhandahållande före ikraftträdandet.

2. Har skriftligt avtal om leverans av vara eller byggnad eller tillhandahållande
av tjänst träffats före den 1 januari 1980 gäller de äldre
bestämmelserna i fråga om tidpunkten för inträde av skattskyldighet,
redovisningsskyldighet och rätt till avdrag för ingående skatt.

3. De äldre bestämmelserna i 18 § andra stycket 2 tillämpas till utgången
av år 1979.

4. De nya bestämmelserna i 2 § första stycket, i 14 § om uttag av
tjänst, i 16 § fjärde stycket, i punkt 1 andra stycket av anvisningarna
till 2 §, i punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 2 § om kost åt
personal, i anvisningarna till 5 § om skatt som har upptagits i faktura
enligt 16 § fjärde stycket samt i första stycket av anvisningarna till 22 §
tillämpas först efter utgången av år 1979.

35 Senaste lydelse 1973: 928.

SkU 1978/79:14

5. De äldre bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 2 § om
uttag av vara ur verkstadsrörelse och i 17 § tredje stycket tillämpas ej
efter utgången av år 1978.

6. De nya bestämmelserna i anvisningarna till 14 § om att ränta ej
skall inräknas i beskattningsvärdet tillämpas i fråga om ränta som avtalas
efter utgången av år 1978.

7. De nya bestämmelserna i åttonde stycket av anvisningarna till 17 §
gäller endast om slutbesiktning eller motsvarande åtgärd har vidtagits
efter utgången av oktober månad 1978.

8. De äldre bestämmelserna gäller fortfarande vid omsättning av
byggnad, som vid utgången av år 1979 utgör lagertillgång i byggnadsrörelse,
samt värde enligt anvisningarna till 9 § som har tillförts mark
som vid denna tidpunkt utgör lagertillgång i sådan rörelse. Motsvarande
gäller för vad som därefter tillförs sådan byggnad eller mark som ett
led i färdigställande av vid utgången av år 1979 pågående arbeten.

9. De nya bestämmelserna i 15 § femte—sjunde styckena, i 17 §
fjärde och femte styckena och i 46 § om anstånd tillämpas från ingången
av år 1979.

10. Skattskyldig som efter utgången av år 1979 skall lämna redovisning
enligt 22 § för helt beskattningsår får, om beskattningsåret ej
sammanfaller med kalenderår, lämna en deklaration för tiden från ingången
av år 1980 till ingången av närmast följande beskattningsår.

11. De nya bestämmelserna i 24, 25 och 34 §§, 38 § fjärde stycket
och 55 § tillämpas i fråga om beskattningsår som börjar efter utgången
av år 1979. De äldre bestämmelserna i 24 och 25 §§ tillämpas i fråga
om underlag eller deklaration som avser tid dessförinnan.

12. De nya bestämmelserna i 33, 35, 36, 40, 51 och 64 g §§ tillämpas
på beslut som meddelas efter ikraftträdandet. Preliminärt beslut och
slutligt beslut enligt de äldre bestämmelserna anses som fastställelsebeslut
resp. särskilt beslut enligt de nya bestämmelserna.

13. De nya bestämmelserna i 5 a § tillämpas även före ikraftträdandet
vid beräkning av tid enligt 24, 25, 35, 36, 39, 40 eller 55 §.

14. Skattskyldig som bedriver yrkesmässig återförsäljning av personbilar
eller motorcyklar får, beträffande sådant fordon som vid ingången
av år 1979 finns i lager och som har varit undantaget från skatteplikt
enligt 8 § 11 vid förvärvet, tillgodoföra sig avdrag för ingående skatt
med belopp som skulle ha utgjort ingående skatt om förvärvet skett den
1 januari 1979 eller senare. Motsvarande gäller i fråga om förvärv för
sådana fordon i den mån uttag har skett och beskattats eller rätt till
avdrag för ingående skatt ej förelegat. Avdrag som avser visst fordon
får göras när skatt redovisas för omsättning av fordonet. Har omsättning
ej skett vid utgången av april månad 1979 får avdraget ändå åtnjutas
i den deklaration som skall lämnas närmast därefter.

15. Skattskyldig får vid redovisning av skatt för den första redovisningsperioden
efter utgången av år 1979 redovisa utgående skatt som
belöper på gjorda tillhandahållanden före den 1 januari 1980 och samtidigt
göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller
införsel före sistnämnda tidpunkt, under förutsättning att redovisningsskyldighet
eller avdragsrätt ej har inträtt dessförinnan.

16. Länsstyrelsen får i fråga om redovisningsperioder som infaller
under år 1980 eller 1981 för viss skattskyldig medge anstånd med redovisning
av skatt längst till utgången av andra månaden efter redovisningsperiodens
slut. Sådant anstånd får medges skattskyldig för vilken

SkU 1978/79:14 36

de nya bestämmelserna i 5 a § innebär väsentlig likviditetspåfrestning.
1 fråga om länsstyrelsens beslut i sådan fråga gäller bestämmelserna i
51 § tredje stycket.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon Härigenom

föreskrivs att 8 § lagen (1978: 69) om försäljningsskatt
på motorfordon skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

Skatten utgår för personbil, buss
och lastbil med 2 kronor och 30
öre per kilogram tjänstevikt. Överstiger
tjänstevikten 1 600 kilogram,
utgår ytterligare skatt med 290
kronor för varje fullt femtiotal
kilogram varmed tjänstevikten
överstiger 1 600 kilogram. Skatten
beräknas till helt tiotal kronor så
att överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för personbil, buss
och lastbil med 1 krona och 90
öre per kilogram tjänstevikt. Överstiger
tjänstevikten 1 600 kilogram,
utgår ytterligare skatt med 250
kronor för varje fullt femtiotal
kilogram varmed tjänstevikten
överstiger 1 600 kilogram. Skatten
beräknas till helt tiotal kronor så
att överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 420 kronor om tjänstevikten ej
överstiger 75 kilogram, med 550 kronor om tjänstevikten är högre men
ej överstiger 160 kilogram, med 840 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men ej överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med
1 400 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa
varor

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1960: 258) om utjämningsskatt
på vissa varor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

För choklad- och konfektyrva- För choklad- och konfektyrvaror
som avses i 2 § a samt för ror som avses i 2 § a samt för

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 918.

2 Senaste lydelse 1977:138.

SkU 1978/79:14

Nuvarande lydelse

biscuits och wafers utgår skatten
med 90 öre för kilogram. I varans
vikt inräknas sådant förefintligt
emballage med vilket varor av
ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.

För starköl utgår skatten med
5 öre för liter.

Föreslagen lydelse

biscuits och wafers utgår skatten
med 1 krona 10 öre för kilogram.
I varans vikt inräknas sådant förefintligt
emballage med vilket varor
av ifrågavarande slag försäljes i
detaljhandeln.

För starköl utgår skatten med
8 öre för liter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

4 Förslag till

Lag om befrielse från arvsskatt och gåvoskatt i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond och Svenska sällskapet
för räddning af skeppsbrutne skall vara befriade från skattskyldighet
enligt lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 då förordningen (1962:
162) om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond från
arvsskatt och gåvoskatt skall upphöra att gälla.

4 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 14

SkU 1978/79:14

Motionerna

Till utskottet har hänvisats de med anledning av propositionen väckta
motionerna

1978/79: 52 av Leif Zetterberg (c) och Johan Olsson (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att fastställa gränsen för årsredovisning av
mervärdeskatt till 25 basbelopp;

1978/79: 59 av Wiggo Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att begagnade personbilar och begagnade motorcyklar även framdeles
skall vara undantagna från mervärdeskatteplikt;

1978/79: 60 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m, s, c,
fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
under 1979 till hur postorderföretagens framtida mervärdeskatteredovisning
skall lösas;

1978/79: 61 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
avslår den i proposition 1978/79: 33 föreslagna ändringen i lagen (1978:
69) om försäljningsskatt på motorfordon;

1978/79: 62 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att de i propositionen föreslagna ändringarna betr. beskattningen
av begagnade bilar och motorcyklar avslås,

2. att de i propositionen föreslagna ändringarna betr. skattskyldighetens
inträde, vad gäller möjligheten för länsstyrelsen att medge 20
dagars ytterligare anstånd med betalning av mervärdeskatt, avslås,

3. att de i propositionen föreslagna ändringarna beträffande redovisningsperioderna
avslås,

4. att de i propositionen föreslagna ändringarna vad gäller frivillig
skattskyldighet för uthyrning av rörelsefastigheter och rörelselokaler
avslås;

1978/79: 76 av Curt Boström (s) och Johan Olsson (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att avslå prop. 1978/79: 33 om ändring i lagen om mervärdeskatt
samt

2. att hemställa att regeringen förelägger riksdagen ett nytt förslag
om ändring i lagen om mervärdeskatt som bl. a. beaktar vad som i motionen
anförts;

1978/79: 77 av Rolf Clarkson (m) och Rune Rydén (m) vari hemställs
att riksdagen avslår prop. 1978/79: 33 såvitt avser den generella skyldigheten
att redovisa mervärdeskatt enligt faktureringsmetoden;

SkU 1978/79:14

1978/79: 78 av Erik Hovhammar m. fl. (m, s, fp) vari hemställs att
riksdagen måtte besluta att periodiska publikationer som väsentligen
framstår som organ för sammanslutningar med syfte att verka för sparfrämjande
ändamål undantages från skatteplikt i fråga om mervärdeskatt.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också de under allmänna
motionstiden 1978 väckta motionerna

1977/78: 514 av Rune Rydén (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en allsidig översyn av mervärdeskattelagens regler i
vad gäller beskattningen av tryckta skrifter;

1977/78: 948 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar höja nedre gränsen för uppgiftsskyldighet
om och uttag av mervärdeskatt avseende näringsidkare från 10 000
till 20 000 kr;

1977/78: 972 av Sten Svensson m. fl. (m, fp, c) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande mervärdeskattens funktion;

1977/78: 1440 av Stina Andersson (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära lagförslag, varigenom modersmjölken
befrias från mervärdeskatt;

1977/78: 1445 av Göthe Knutson (m) vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen angetts rörande sådan ändring i
lagen om mervärdeskatt att s. k. fria uppfinnare jämställs med företagare
eller företag som bedriver motsvarande verksamhet och är skattepliktiga
enligt denna lag;

1977/78: 1446 av Inger Lindquist (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att textila konstverk jämställs med andra konstnärliga alster i
fråga om mervärdeskatt.

Utskottet

Propositionen och motioner avseende i denna behandlade frågor

På grundval av mervärdeskatteutredningens betänkande översyn av
mervärdeskatten, del III (Ds B 1977: 6) föreslås i propositionen väsentliga
ändringar i lagen om mervärdeskatt. Det mest genomgripande förslaget
avser en omläggning av skatteredovisningen, innebärande att för
flertalet skattskyldiga skatten inte längre skall erläggas i anslutning till
när betalning sker (kontantmetoden) utan med utgångspunkt i när
affärshändelserna bokförs (faktureringsmetoden). Skattskyldig med en

SkU 1978/79:14

årsomsättning på högst 200 000 kr., en gräns som i huvudsak överensstämmer
med bokföringsnämndens gräns för förenklad bokföring enligt
den s. k. pärmmetoden, skall få redovisa skatten en gång om året och i
samband därmed få tiden för redovisningen utsträckt från den 5 februari
till den 5 april. Årsredovisningen innebär att en fjärdedel av deklarationerna
faller bort. I de fall övergången till faktureringsmetoden
leder till större likviditetspåfrestningar skall länsstyrelsen under en övergångsperiod
av två år kunna medge anstånd med redovisningen ca 25
dagar. Dessa bestämmelser och en del föreslagna ändringar rörande
beslutsförfarandet föreslås gälla från och med 1980 medan de ändrade
bestämmelserna i övrigt skall tillämpas efter utgången av 1978.

Till de viktigare nyheterna bland de ändringar som avses gälla redan
från och med nästa år hör ett förslag som innebär möjlighet att avlyfta
den ingående skatten på skattskyldigs förhyrda rörelselokaler och införande
av s. k. fiktiv avdragsrätt för skattskyldig, som köper varor från
den som inte är skattskyldig. Den fiktiva avdragsrätten får sin särskilda
betydelse för de begagnade personbilarna och motorcyklarna som föreslås
bli skattepliktiga varor i den yrkesmässiga bilhandeln. Med hänsyn
till att bilbranschen därigenom får en viss ökad skattebelastning avses
den som kompensation härför få en sänkning av den s. k. bilaccisen på
personbilar, som utgår vid försäljning av nya personbilar och motorcyklar.
Det bör tilläggas att den fiktiva avdragsrätten blir av betydelse
för alla branscher där begagnade varor omsätts och att den har hälsats
med tillfredsställelse av de företag som handlar med båtar, husvagnar,
antikviteter, mynt m. m. Bland företag med kreditförsäljning har ett
förslag att ränta inte skall räknas in i beskattningsvärdet mottagits som
en positiv förändring.

Härutöver föreslås i propositionen flera olika detaljförbättringar i
fråga om mervärdeskatten samt höjning av utjämningsskatten och befrielse
från arvsskatt för sjöräddningssällskapet.

Med anledning av propositionen har väckts motioner om avslag på
densamma i vad den avser mervärdeskatten och om ändringar av förslagen
i denna del. Avslagsyrkandet framförs i motionen 76 (s och c)
och motiveras bl. a. med att propositionen inte i tillräcklig grad beaktat
de likviditetsproblem som uppkommer för näringslivet vid en övergång
till faktureringsmetoden. Redovisningsfrågan behandlas också i motionen
77 (m), där yrkandet går ut på att kontantmetoden skall bibehållas.
De särskilda övergångsproblem som uppkommer för postorderföretagen
tas upp i motionen 60 (m* s, c, fp) och föranleder motionärerna att begära
förslag under nästa år hur dessa problem bör lösas. I motionen 62
(vpk) yrkas avslag på den föreslagna förlängningen av kredittiden vid
övergång till faktureringsmetoden liksom på förslaget om utvidgad årsredovisning.
Sistnämnda fråga behandlas också fast från andra utgångspunkter
i motionen 52 (c). Denna innehåller ett yrkande om att gränsen

SkU 1978/79:14

för årsredovisning skall fastställas till 25 basbelopp, f. n. 315 000 kr.,
i stället för den i propositionen föreslagna gränsen på 200 000 kr.

Även vissa andra förslag i propositionen tas upp i motionerna. 1 motionen
62 (vpk) yrkas sålunda avslag på den föreslagna skatteavlyftningen
för förhyrda rörelselokaler och på förslaget att göra de begagnade
personbilarna skattepliktiga och att i samband därmed sänka bilaccisen.
Inte heller motionären i motionen 59 (m) vill slopa nu gällande
undantag för begagnade personbilar, och bilaccissänkningen avstyrks
också i motionen 61 (c). Härutöver har i motionen 78 tagits upp en
fråga om mervärdebeskattningen av vissa skrifter. Med hänsyn till att
sistnämnda fråga inte berörs i propositionen men har visst samband med
en fråga som behandlas i en under den allmänna motionstiden 1978
väckt motion, tar utskottet i det följande upp motionen 78 till behandling
i samband med övriga uppskjutna mervärdeskattemotioner.

Propositionen har förutom motioner också föranlett ett flertal skrivelser
till utskottet. En del av skrivelserna har överlämnats i samband
med att företrädare för organisationer inom näringslivet muntligen framfört
sina synpunkter för utskottet.

Som framgår av den här lämnade redovisningen innehåller propositionen
såväl vissa tekniska förbättringar och ändringar av de materiella
reglerna till i många fall de skattskyldigas förmån som förslag av mera
kontroversiell natur. Flertalet förslag har också mottagits odelat positivt
av remissinstanserna. Utskottet delar den uppfattning som kommit till
uttryck i mervärdeskatteutredningens arbete och i propositionen att
strävandena bör vara att skapa konkurrensneutralitet och rättvisa vid
beskattningen. Som ett led i dessa strävanden får ses förslaget om övergång
till ett mera enhetligt redovisningssystem. De invändningar som
framförts mot denna åtgärd har gällt dels övergången som sådan, dels
och med särskild tyngd de övergångsproblem som skulle uppkomma
för åtskilliga företag i samband med övergången från kontantmetoden
till faktureringsmetoden. Ett övergivande av kontantprincipen innebär
också bestående problem för de företag som tillämpar en lång kreditgivning.
Den i propositionen föreslagna förlängningen av kredittiden med
ca 25 dagar under två år har av näringslivets företrädare därvid bedömts
som en otillräcklig åtgärd och de olika förslag till andra övergångsåtgärder
som i sammanhanget framförts till utskottet har utskottet funnit
svårt att närmare utvärdera.

Såvitt utskottet kan finna har såväl utredningen som departementschefen
underskattat räckvidden av de övergångsproblem som här angivits.
Utan att ta ställning till frågan om redovisningssystemen anser
utskottet därför att frågan om de här redovisade problemen måste få en
godtagbar lösning innan systemfrågan kan tas upp till diskussion. Under
sådana förutsättningar finner utskottet det lämpligare att mervärdeskattefrågorna
efter förnyade överväganden behandlas i hela sitt samman -

SkU 1978/79:14

hang i en ny och omarbetad proposition än att man nu bryter ut de delar
ur propositionen som inte är kontroversiella och skjuter upp enbart de
frågor om vilka tveksamhet kan råda. En sådan gemensam behandling
av förslaget ger också regeringen bättre förutsättningar att förankra sitt
kommande förslag hos näringslivet, som därvid lättare bör kunna väga
fördelarna mot nackdelarna.

Enligt utskottets mening bör vid den förnyade prövningen av frågan
om redovisningssystem för mervärdeskatten övervägas möjligheterna att
skapa en enhetlig redovisning genom en successiv omläggning, som
reducerar de problem som utskottet ovan behandlat.

Även om de angivna övergångsproblemen varit av avgörande betydelse
för utskottets ställningstagande, som alltså innebär att utskottet
inte kan biträda förslagen avseende mervärdeskatt och bilaccis, har
också andra frågor påverkat utskottets bedömning.

Vid utskottsbehandlingen har sålunda framförts tveksamhet beträffande
effekterna från uppbörds- och räntesynpunkt av den utökade årsredovisningen.
I fråga om de begagnade personbilarna har ifrågasatts
om en beskattning av dessa bör kombineras med en accissänkning.
Accisbeloppen som utgår i fasta krontal har varit oförändrade en längre
tid och således ”sänkts” genom inflationen. Motorbranschen har vidare
påtalat vissa brister i lagförslaget och menat att det innebär en
dubbelbeskattning av begagnade personbilar när en skattskyldig som
inte är bilhandlare säljer en begagnad personbil och att en motsvarande
dubbelbeskattning av bilbranschens demonstrations- och tjänstebilar
uppkommer vid ikraftträdandet. Motorcykelbranschen har i skrivelse
till utskottet påtalat att den enligt förslaget i propositionen inte fått någon
accissänkning trots att skattefriheten för begagnade motorcyklar i
likhet med vad som gällde de begagnade bilarna fick betalas med en
accishöjning. Detta bör enligt utskottets mening rättas till om förslaget
om en accissänkning återkommer. Vidare vill utskottet framhålla att
reglerna om beslutsförfarandet lämpligen bör vara så till vida enhetliga
att man använder samma beslutsbegrepp inom mervärdebeskattningen
som inom konsumtionsbeskattningen i övrigt. I enlighet härmed bör begreppen
preliminärt och slutligt beslut kunna bibehållas i avvaktan på
resultatet av pågående överväganden rörande övrig konsumtionsbeskattning.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till förslagen om ändring
i lagen om mervärdeskatt och lagen om försäljningsskatt på motorfordon.
Utskottet förutsätter därvid att regeringen återkommer med nytt
förslag i frågan under loppet av innevarande riksmöte. Avstyrkandet
innebär att yrkandena i samtliga i detta sammanhang behandlade motioner
helt eller delvis tillgodosetts.

Utskottet tillstyrker samtidigt bifall till de övriga lagförslagen avseende
utjämningsskatt och arvsskatt.

SkU 1978/79:14

Fristående motioner rörande mervärdeskatten

Utskottet behandlar i det följande de motioner rörande mervärdeskatten
som väcktes 1978 under den allmänna motionstiden samt den
med anledning av propositionen 33 väckta motionen 1978/79: 78 (m, s,
fp). Gemensamt för de här behandlade motionerna är att de tar upp
frågor som bör kunna bli föremål för överväganden under mervärdeskatteutredningens
fortsatta arbete. I vissa fall har utskottet tidigare behandlat
motsvarande yrkanden och därvid avstyrkt dessa med hänvisning
till den pågående utredningen.

Gränsen för redovisningsskyldighet
I motionen 1977/78: 948 (fp) yrkas att gränsen för redovisningsskyldighet
som sedan mervärdeskattens tillkomst varit 10 000 kr. per år
skall höjas till 20 000 kr. Till stöd för yrkandet åberopas främst penningvärdeförändringen
sedan skatten infördes 1969. Då motsvarande
yrkande tidigare framförts har utskottet påpekat att de skattehöjningar
som ägt rum sedan skatten infördes också inneburit höjningar av de skattebelopp
som de icke redovisningsskyldiga slipper betala. Enligt utskottets
mening kan man ifrågasätta om inte gränsen kom att ligga något
för högt vid skattens införande. I Norge har motsvarande gräns oförändrat
varit 6 000 nkr. Utskottet anser att den i motionen begärda höjningen
bör bli föremål för närmare överväganden av den pågående utredningen
innan slutlig ställning tas till denna fråga. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionen 1977/78: 948.

Beskattningen av tryckta skrifter

Den i motionen 1977/78: 514 (m) aktualiserade frågan om en översyn
av mervärdeskattelagens regler om beskattningen av tryckta skrifter anknyter
nära till ett tidigare ställningstagande av utskottet. I samband med
införandet av stöd till organisationstidskrifter ifrågasatte utskottet om
skattefriheten för vissa sådana tidskrifter borde bibehållas samtidigt som
stöd skulle utgå. Motionären vill emellertid gå betydligt längre än vad
utskottet då fann skäl att göra och ifrågasätter om det finns anledning
att över huvud taget bibehålla skattefriheten för dagspressen. Han pekar
därvid på ett ökande inslag av ren förströelseläsning hos viss dagspress,
som därigenom kommer att konkurrera med populärpressen på
olika villkor. Utgångspunkten för översynen skulle vara att skapa konsumtionsneutralitet
vid beskattningen.

Av utskottets tidigare ställningstagande framgår att utskottet finner
att vissa av de gällande undantagsreglerna inte är tillfredsställande. Därifrån
är emellertid steget långt till att ompröva exempelvis dagspressens
kvalificerade skattefrihet från mervärdeskatt. Även om skäl kan anföras
för en sådan åtgärd verkar det inte troligt att man med nuvarande former
för presstöd i förening med olika slag av skattenedsättning eller skat -

Kartong: S. 45 och 46, numrering av momenten Står: 3, 5, 6 och 7
Rättat till: 3, 4, 5 och 6

SkU 1978/79:14

tebefrielse genom en utredning skulle kunna nå meningsfulla resultat som
är politiskt genomförbara. Däremot synes det vara angeläget att en utredning
av det slag utskottet och riksskatteverket tidigare förordat kommer
till stånd. En översyn av detta slag bör som utskottet tidigare framhållit
kunna göras inom den pågående mervärdeskatteutredningen. Den
i motionen 1978/79: 78 behandlade frågan om undantag för organisationstidskrifter
med sparfrämjande syfte skulle också få sin lösning i
sådant sammanhang. I enlighet härmed finner utskottet att mervärdeskatteutredningen
bör få i uppdrag att verkställa en sådan översyn som
utskottet uttalat sig för i sitt yttrande 1976/77: 4 y till konstitutionsutskottet.
I den mån motionerna 1977/78: 514 och 1978/79: 78 inte är tillgodosedda
genom en sådan utredning avstyrker utskottet bifall till desamma.

Mervärdeskatten på uppfinningar

Skatteproblem på immaterialrättens område, alltså frågor rörande
bl. a. uppfinningar, avser mervärdeskattutredningen att ta upp i sitt slutbetänkande.
I motionen 1977/78: 1445 (m) begärs ett riksdagsuttalande i
syfte att skapa neutralitet mellan fria uppfinnare och företag när det gäller
avdragsrätten för ingående mervärdeskatt. Då frågan således kommer
att prövas utan särskilt uttalande anser utskottet sig inte böra tillstyrka
bifall till motionen.

Undantag från skatteplikt

Enligt gällande bestämmelser utgår skatt på modersmjölk. Beskattningen,
som i huvudsak synes drabba Stockholms läns landsting, beror
till viss del på att distributionen inom landstinget sker genom en ekonomisk
förening. I motionen 1977/78: 1440 (c) yrkas att modersmjölk skall
befrias från mervärdeskatt. Frågan är uppenbarligen av begränsad räckvidd,
men utskottet förutsätter att den bör kunna prövas av utredningen,
som därvid också bör undersöka om snarlika problem kan uppkomma
i övrigt inom det medicinska området, exempelvis vid distributionen av
blod.

Ett annat för utskottet mera välbekant undantagsyrkande framförs i
motionen 1977/78: 1446 (m) och gäller textila konstverk som motionären
vill jämställa med andra konstverk. Frågan har upprepade gånger prövats
av utskottet i välvillig anda men inte kunnat tillgodoses på grund av
svårigheterna att avgränsa den textila konst som kan anses jämförbar
med de nu befriade konstverken från andra textilvaror. En begränsad
skattefrihet för textil konst gäller i den norska mervärdeskatten och utskottet
förutsätter att utredningen undersöker möjligheterna att införa
motsvarande lättnad i det svenska systemet. I den mån de här behandlade
motionerna 1977/78: 1440 och 1446 inte är tillgodosedda genom
det anförda avstyrker utskottet bifall till desamma.

SkU 1978/79:14

Konkurrensneutraliteten i mervärdeskatten
I motionen 1977/78: 972 (m, c, fp) begärs ett riksdagsuttalande att
mervärdeskatten skall vara ett konkurrensneutralt finanspolitiskt instrument.
Motionärerna påtalar dels vissa olikheter mellan handeln och entreprenörer
som kan uppkomma på grund av reduceringsreglerna i mervärdeskatten,
dels den offentliga sektorns skattefrihet vid vissa former av
samverkan. Som framgår av utskottets tidigare uttalanden i detta betänkande
delar utskottet helt uppfattningen att största möjliga konkurrensneutralitet
bör eftersträvas inom mervärdebeskattningen. Av den här
tidigare behandlade propositionen framgår att den pågående utredningen
bl. a. tagit upp frågan om att skapa neutralitet mellan den offentliga sektorn
och det enskilda näringslivet. Under sådana förutsättningar anser
utskottet inte något riksdagsuttalande rörande konkurrensneutraliteten
vara påkallat varför utskottet avstyrker bifall också till motionen 1977/
78: 972.

Utskottet hemställer

1. beträffande propositionen 1978/79: 33

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 76 och med anledning
av motionerna 1978/79: 52, 59, 60, 61, 62 och 77

A. avslår de vid propositionen 1978/79: 33 fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på
motorfordon,

och med bifall till propositionen i övrigt antar förslagen till

3. lag om ändring i lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på
vissa varor,

4. lag om befrielse från arvsskatt och gåvoskatt i vissa fall,

B. begär att regeringen under innevarande riksmöte lägger fram
en omarbetad proposition avseende mervärdeskatten i enlighet
med vad utskottet anfört;

2. beträffande gränsen för redovisningsskyldighet till mervärdeskatt att

riksdagen avslår motionen 1977/78: 948;

3. beträffande beskattningen av tryckta skrifter

att riksdagen med anledning av motionerna 1977/78: 514 och
1978/79: 78 begär att regeringen ger mervärdeskatteutredningen
(Fi 1971: 05) i uppdrag att utreda de frågor utskottet aktualiserat
med anledning av motionerna;

4. beträffande mervärdeskatten på uppfinningar
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1445;

SkU 1978/79:14

5. beträffande undantag från skatteplikt
att riksdagen avslår

a. motionen 1977/78: 1440,

b. motionen 1977/78: 1446;

6. beträffande konkurrensneutraliteten

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 972.

Stockholm den 7 december 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson
(m), Alvar Andersson* (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage
Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i
Hofors* (s), Johan Olsson (c), Curt Boström (s), Holger Bergqvist (fp),
Margit Odelsparr* (c), Eric Marcusson (s) och Ingegerd Troedsson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av andre vice talmannen Tage Magnusson och Ingegerd Troedsson
(båda m) som

dels anför följande:

Vi kan endast delvis biträda utskottets uppfattning att propositionen
i sin helhet bör återgå till regeringen för omarbetning. Enligt vår mening
saknas anledning att skjuta på behandlingen av de mera betydelsefulla
ändringsförslag i propositionen om vilka i övrigt allmän enighet råder
att de bör genomföras utan dröjsmål. Förslagen om skattefrihet för
ränta och om s. k. fiktiv avdragsrätt tillhör de okontroversiella och
innebär förbättringar inte enbart för de skattskyldiga, utan också för
beskattningsmyndighetema och i synnerhet för konsumenterna. De bör
därför i enlighet med propositionen genomföras den 1 januari 1979.

Förslaget om att ränta inte skall inräknas i beskattningsvärdet framfördes
av riksskatteverket till regeringen redan 1971. I remissyttrandena
över mervärdeskatteutredningens betänkande välkomnades förslaget, på
grund av de irriterande tillämpningssvårigheter det undanröjde, lika
mycket av beskattningsmyndighetema och andra statliga eller kommunala
instanser som av näringslivet. Lantbrukarnas riksförbund betecknade
beskattningen av ränta som en av de besvärligaste komplikationerna
— därtill helt omotiverad — i mervärdeskattesystemet. Den uppfattas
allmänt som en diskriminering av en viss kreditform. Man kan också
säga, att den diskriminerar en viss köparkategori, nämligen den mindre
köpkraftiga del av allmänheten, som är hänvisad till skattebelastad
kredit hos säljaren, när man inte kan låna upp pengar på annat håll.
Detta är enligt vår mening en stötande orättvisa, vars avskaffande inte
bör uppskjutas.

Även bakom förslaget att genom s. k. fiktiv avdragsrätt undanröja
dubbelbeskattning av begagnade varor sluter exempelvis länsstyrelserna
upp lika eftertryckligt som näringslivets företrädare bland remissinstanserna.
Allmänt påtalas de stundom tvivelaktiga konstruktioner med handelsagenturer
och mäkleri mellan privatpersoner, som nu tillgrips för
att undgå beskattning av inbytesvaror i samband med avbetalningsköp.
Som bl. a. kammarrätten i Göteborg framhållit, leder dessa till den icke
önskade effekten att köparen kommer att sakna det skydd som konsumentlagstiftningen
erbjuder. Härtill kommer att den seriösa handeln
med begagnade varor svårt missgynnas av det nuvarande systemet. Att
avskaffa dessa missförhållanden som främst drabbar handeln med båtar,
husvagnar och antikviteter bör inte få uppskjutas på grund av utskottets
välgrundade tveksamhet om andra, i detta sammanhang ovidkommande
förslag.

Vårt förslag innebär att de begagnade personbilarna och motorcyklar -

na, som inte är skattepliktiga varor, ställs utanför den fiktiva avdragsrätten
i avvaktan på den omarbetade propositionen.

Några praktiska svårigheter med att låta de två ändringarna träda
i kraft redan vid årsskiftet föreligger inte. Det bör därvid i fråga om
räntan gälla, att de nya bestämmelserna knyts till leveranstidpunkten.

dels anser att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 33 i vissa
delar antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,
att 17 § och anvisningarna till 14 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Skattskyldig får dessförinnan uppkommit.

Bedrives verksamhet liknande ändamål.

Skattskyldig som i verksamheten.

Skattskyldig, som mot vederlag
förvärvar skattepliktig vara för
yrkesmässig omsättning från den
som ej är skattskyldig för omsättning
av varan, får tillgodoföra sig
avdrag för ingående skatt med belopp
som skulle ha utgjort mervärdeskatt
om skattskyldighet för
säljaren hade förelegat. Vad nu
har sagts gäller även den som är
skattskyldig för förmedling som
avses i punkt 3 första stycket av
anvisningarna till 2 §.

Överstiger den annan verksamhet.

Om återbetalning i 49 §.

Anvisningar

till 14 §

I beskattningsvärdet än mervärdeskatt.

Med vederlag avses vid omsätt- Med vederlag avses vid omsättning
mot kontant betalning den ning mot kontant betalning den
erhållna likviden minskad med ra- erhållna likviden minskad med rabatt
som direkt avgår från likviden batt som direkt avgår från likviden

och vid annan omsättning det pris och vid annan omsättning det pris

som överenskommits vid avtalets som överenskommits vid avtalets

ingående enligt då utfärdad fak- ingående enligt utfärdad faktura

tura eller annan handling. I veder- eller annan handling. I vederlaget

Nuvarande lydelse

laget skall inräknas avbetalningstillägg,
finansieringstillägg, ränta
och annat pristillägg som skall erläggas
av köparen enligt avtalet.

Utställes i samband med avtalet
växel eller annat skuldebrev för
betalningen, utgöres det avtalade
priset av belopp enligt sådan handling
med tillägg av kontant likvid
som därutöver erlagts. Detta gäller
även om lägre pris anges i
faktura eller liknande handling.

Vid beräkning av kundväxel.

Vid omsättning jämförlig omsättning.

Varas saluvärde i kommunalskattelagen.

Vid sådan avser fastighet.

Vid skattepliktig eller saluvärdet.

Utgår gemensamt skälig grund.

Vid omsättning sådan tjänst.

Vid försäljning i byggnadsrörelsen.

Med monteringsfärdigt sätt färdigmonterat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Den nya bestämmelsen

i anvisningarna till 14 § om att ränta ej skall inräknas i beskattningsvärdet
tillämpas i fråga om ränta som avser leverans efter utgången av
år 1978.

Föreslagen lydelse

skall inräknas avbetalningstillägg
och varje annat pristillägg som
skall erläggas av köparen enligt
avtalet utom ränta.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780048

fr -v- <

. • ■ . ■ . 1 • ' ' ■ * ■ • ' ‘
.. • • •

M - i - , • ? •

'• - . v • : •' / :

. • . •

• . - ■■ •

-V ' 1

; '

< ■ . ■ 7V." '' ‘ > ' . "

' ‘

, .;r . ■ ' ■; ■ • ■ ;•* !' ' ■ ■ i '

■. . • i. ■ • -

■ ■ ...i

.n '■ ! -i P.r

. '! :iL :>' f. ■'■ J

. - •: •• . . • • ■ r;. ■■ ■

. • i •• v \‘j u