SkU 1978/79:13

Skatteutskottets betänkande
1978/79:13

med anledning av propositionen 1978/79:28 med förslag till lag om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, m. m.

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:28 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

2. lag om säkerhet för skattefordringar m. m.,

3. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

4. lag om ändring i jordabalken,

5. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg,

6. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

7. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

8. lag om ändring i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast
egendom,

9. lag om ändring i lagen (1970:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg
m. m.,

10. lag om ändring i lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av
registrerat skepp m. m.,

11. lag om ändring i konkurslagen (1921:225),

12. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

13. lag om ändring i brottsbalken,

14. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.,

15. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

16. lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt,

17. lag om ändring i lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens
område för brott mot tystnadsplikt,

18. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

19. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262).

I propositionen läggs fram förslag till lagstiftning om processuella säkerhetsåtgärder
avsedda att gälla för i stort sett samtliga skatter, tullar och
avgifter. Förslagen innefattar två nya lagar, lag om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter och lag om säkerhet för skattefordringar m. m.,
samt innebär vidare ändringar i vissa författningar inom i huvudsak civil-och
utsökningsrätten.

1 Riksdagen 1978/79. 6 sam!. Nr 13

SkU 1978/79:13

2

Förslaget till betalningssäkringslag tillfor skatte- och avgiftsprocessen en
säkerhetsåtgärd, betalningssäkring, som är avsedd att stärka det allmännas
ställning som borgenär vid uppbörd och indrivning av fordran på skatt, tull
eller avgift. Syftet med betalningssäkring är att i eh risksituation tillfälligt
trygga det allmännas fordringsanspråk till dess att fordringen betalas på
sedvanligt sätt under förfallotiden eller kan bli föremål för indrivning.

Förutsättningarna för beslut om betalningssäkring motsvarar i princip vad
som gäller för kvarstad och skingringsförbud inom civil- och straffprocessen.
De rättsverkningar som har knutits till betalningssäkring går emellertid
längre än de som följer på nu förekommande tvångsmedel av motsvarande
karaktär.

Enligt förslaget till lag om säkerhet för skattefordringar m. m. skall det
allmänna i samband med indrivning kunna ta emot säkerhet för betalning av
fordran på skatt, tull eller avgift samt vid utebliven betalning kunna ta
säkerheten i anspråk.

De föreslagna ändringarna i vissa författningar är huvudsakligen betingade
av den föreslagna säkerhetsåtgärden och att till denna har knutits särskilda
rättsverkningar.

Förslaget till betalningssäkringslag innebär i huvudsak följande.

Två grundläggande villkor skall vara uppfyllda för att beslut om betalningssäkring
skall få fattas.

Det första villkoret hänför sig till fordringen. Det allmänna skall ha en
fordran på skatt, tull eller avgift mot gäldenären. Vidare skall den tidsperiod
till vilken fordringen är att hänföra ha gått till ända eller fordringen
dessförinnan ha förfallit till betalning. Slutligen skall fordringen i princip
uppgå till betydande belopp.

Det andra villkoret hänför sig till gäldenären. Enligt detta skall det föreligga
en påtaglig risk för att gäldenären inte kommer att betala fordringen. Det kan
därvid vara fråga om befarat betalningssabotage, men även påtaglig fara för
att gäldenären kommer att sakna förmåga att betala sin skuld vid ett
kommande uppbördstillfälle är tillräckligt för att riskvillkoret skall vara
uppfyllt.

Länsskatterätt beslutar om betalningssäkring. I brådskande fall får granskningsledare
som avses i 2 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen i avvaktan på rättens beslut om betalningssäkring ta lös
egendom i förvar.

Kronofogdemyndighet verkställer beslut om betalningssäkring. Verkställigheten
sker i huvudsak enligt samma regler som gäller för utmätning med
det undantaget att försäljning av egendomen eller betalning av fordringen i
princip inte får äga rum.

Verkställt beslut om betalningssäkring innebär att gäldenären inte får
överlåta egendomen eller till skada för det allmänna förfoga över den på annat
sätt. Förbudet föreslås straffsanktionerat. Verkställigheten medför vidare att
förmånsrätt uppkommer i den egendom som omfattas av åtgärden. Förmåns -

SkU 1978/79:13

3

rätten får göras gällande vid efterföljande utmätning eller i gäldenärens
konkurs. Förmånsrätten kan dock i vissa fall gå åter vid konkurs.

Även i samband med betalningssäkring får gäldenären ställa säkerhet.
Detta kan ske för att hindra såväl att beslut om betalningssäkring fattas som
att ett redan fattat beslut verkställs.

De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1979.

Utskottet har inhämtat yttrande över propositionen från lagutskottet.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1978/79:13

4

1 Förslag till

Lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt
bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring tas i anspråk så mycket
av gäldenärens egendom som svarar mot fordringen.

2 § Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på

1. skatt, tull eller avgift som avses i 1 5 första stycket lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift,

4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av
fordran enligt 1, 2 eller 3,

5. skattebelopp jämte restavgift eller ränta som företrädare för juridisk
person är skyldig att betala enligt 77 a t; uppbördslagen (1953:2'72>. 48 a 5;
lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 27 a § lagen (1959:92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning eller 17 § 1 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Beslut

3 § Fråga om betalningssäkring prövas av länsskatterätt på framställning av
allmänt ombud som har förordnats att föra det allmännas talan i mål enligt
denna lag.

4 § Beslut om betalningssäkring får fattas om påtaglig risk föreligger att
gäldenären inte kommer att betala fordringen och denna eller, om flera
fordringar föreligger mot samma gäldenär, de tillhopa uppgår till betydande
belopp. Är fordringen att hänföra till viss tidsperiod får betalningssäkring
beslutas endast om perioden har gått till ända eller fordringen dessförinnan
har förfallit till betalning.

5 § Är fordringen ej fastställd, får beslut om betalningssäkring avse det
belopp till vilket fordringen med hänsyn till omständigheterna kan antas bli
fastställd.

6 § I mål om betalningssäkring får rätten, om fara är i dröjsmål, omedelbart

bevilja åtgärden att gälla till dess annorlunda förordnas.

SkU 1978/79:13

5

7 § Beslut om betalningssäkring skall hävas i den mån skäl för beslutet inte
längre föreligger eller beslutet av annan anledning inte längre bör kvarstå.

8 § Beslut om betalningssäkring skall delges gäldenären.

Kan det befaras att genomförandet av beslutet skulle avsevärt försvåras
genom att beslutet delges innan förrättning för verkställighet äger rum,
behöver delgivning ej ske före förrättningen.

Verkställighet

9 § Beslut om betalningssäkring får genast verkställas.

Verkställighet begärs hos kronofogdemyndigheten av allmänt ombud som

avses i 3 §.

10 S I fråga om verkställigheten gäller vad som är föreskrivet om utmätning
för fordringen. Verkställighet får dock ej äga rum i avlöning eller annan
förmån som avses i 67 a och 67 d §§ utsökningslagen (1877:31 s. 1) förrän
dagen efter det att den har utbetalats. Vid verkställigheten tillämpas ej
bestämmelserna i 91 a § 3-5 mom. eller 91 b § utsökningslagen och ej heller
vad 69 § samma lag och 5 § lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast
egendom innehåller om talan vid domstol.

11 § Verkställigheten får ej omfatta försäljning av egendom eller betalning av
fordringen. Bestämmelsen i 183 § 3 mom. utsökningslagen (1877:31 s. l)om
försäljning av lös egendom, som är föremål för kvarstad, tillämpas dock i
fråga om lös egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring.

12 § 1 fråga om talan mot beslut som rör verkställigheten gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i utsökningslagen (1877:31 s. 1) om klagan över
utmätningsmans förfarande och över utslag i utsökningsmål. Talan mot
kronofogdemyndighets beslut är ej inskränkt till viss tid.

Rättsverkan

13 § Gäldenären får inte överlåta egendom, som har tagits i anspråk genom
betalningssäkring, eller till skada för det allmänna förfoga över egendomen på
annat sätt.

14 § Om förmånsrätt på grund av verkställd betalningssäkring föreskrivs i
förmånsrättslagen (1970:979). Angående tidpunkten för förmånsrättens
uppkomst gäller vad därom är föreskrivet i fråga om utmätning.

SkU 1978/79:13

6

I fråga om fast egendom gäller att inskriven rättighet har företräde framför
fordran med förmånsrätt på grund av betalningssäkring, om inskrivning har
sökts före den dag då verkställigheten ägde rum.

Betalningssäkringsed

15 § Har vid förrättning för verkställighet tillgång för att säkerställa betalning
av fordran ej anträffats eller är uppgiven tillgång tvistig, skall gäldenären på
begäran av kronofogdemyndigheten upprätta förteckning över sina tillgångar
samt med ed bekräfta förteckningens riktighet (betalningssäkringsed).
Därvid gäller bestämmelserna i lagen (1921:244) om utmätningsed i tillämpliga
delar.

Tagande av egendom i förvar

16 § Är fara att lös egendom, som kan bli föremål för betalningssäkring,
undanskaffas, får i avvaktan på rättens beslut granskningsledare som avses i
2 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen ta egendomen
i förvar.

17 § Har egendom tagits i förvar enligt 16 §, skall anmälan därom omedelbart
göras till allmänt ombud som avses i 3 §. Det allmänna ombudet prövar
genast om egendomen skall bli kvar i förvar. Beslutar det allmänna ombudet
att egendomen skall bli kvar i förvar, skall han snarast göra framställning om
betalningssäkring hos länsskatterätten. Görs ej sådan framställning eller
lämnas framställningen utan bifall, skall egendomen omedelbart återställas.
Meddelas beslut om betalningssäkring skall, om inte rätten bestämmer annat,
egendomen bli kvar i förvar till dess beslutet verkställs.

Ställande av säkerhet

18 § Har beslut om betalningssäkring överlämnats till kronofogdemyndighet
för verkställighet, får myndigheten i stället för att genast verkställa beslutet ta
emot säkerhet som gäldenären eller, där gäldenären kan antas medge det,
annan erbjuder sig att ställa.

Är i annat fall fråga om betalningssäkring, får kronofogdemyndighet som
anvisas av allmänt ombud som avses i 3 § ta emot säkerhet.

Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller vid
den senare tidpunkt som har medgivits.

I övrigt skall bestämmelserna i lagen (0000:00) om säkerhet för skattefordringar
m. m. tillämpas.

SkU 1978/79:13

7

Övriga bestämmelser

19 § Allmänt ombud som avses i 3 § förordnas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

20 § Mål om betalningssäkring prövas av den länsskatterätt som är behörig i
fråga om gäldenärens taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt för det år, då framställning om betalningssäkring görs. Finns
inte behörig domstol enligt vad som nu har sagts, prövas målet av
länsskatterätten i det län, där verkställigheten kan äga rum.

21 i? Den som har tagit befattning med mål eller ärende enligt denna lag får ej
obehörigen yppa vad han därvid har erfarit.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

A g k
ogto8
('.biödqqu i
, )ob rno rnut
izgntoiöl rnO
.io moa mobnogo
a iorirfiBeätovegniiEn

jrlgibnymabgolonoi» 'i g
ozvb moz Bgéil i lulzod talio

I nab flmä i tobin) gal ennoQ

SkU 1978/79:13

8

2 Förslag till

Lag om säkerhet för skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid indrivning av fordran i allmänt mål får kronofogdemyndighet i
samband med att uppskov beviljas med betalning eller med viss indrivningsåtgärd
ta emot säkerhet som gäldenären eller, där gäldenären kan antas
medge det, annan erbjuder sig att ställa.

Med allmänt mål avses i denna lag mål hos kronofogdemyndighet om
uttagande av skatt eller tull, staten tillkommande avgift eller liknande medel
som får tas ut genom utmätning utan föregående dom, böter eller annat som
indrivs i samma ordning som böter, avgift till statsverket enligt vattenlagen
(1918:523) eller belopp som har erlagts av allmänna medel och enligt domstols
beslut skall återbetalas till statsverket.

2 § Säkerhet får bestå av pant, borgen eller företagsinteckning.

Borgen skall ställas såsom för egen skuld. Om den ställs av två eller flera
personer gemensamt skall den vara solidarisk.

3 § Kronofogdemyndigheten skall vid mottagande av säkerhet besluta under
vilka förutsättningar säkerheten får tas i anspråk. Beslutet får ändras, när
omständigheterna föranleder därtill.

Kronofogdemyndigheten får utan hinder av att säkerhet har mottagits
vidta indrivningsåtgärd, när anledning därtill förekommer.

4 § Pant får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom.
Borgen får genast utsökas. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna

i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt. Införsel får äga
rum om det är medgivet beträffande den fordran som säkerheten avser.

Om företagsinteckning utgör säkerhet, får utmätning genast ske i den
egendom som omfattas av inteckningen, även när den gäller i annan
näringsverksamhet än gäldenärens.

5 § Kronofogdemyndighetens beslut att vägra ta emot erbjuden säkerhet
eller beslut i fråga som avses i 3 S får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1978/79:13

9

3 Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs att 8 och 9 SS förmånsrättslagen (1970:979)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 S

Utmätning ger förmånsrätt i den Utmätning ger förmånsrätt i den
utmätta egendomen. utmätta egendomen. Betalningssäk ring

ger förmånsrätt i den egendom
som har tagits i anspråk.

9 §

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter
den i 4-7 §§ angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 2
på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 § sjölagen (1891:35 s.
1).

Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på
grund av inteckning, vilken sökts samma dag som utmätningen verkställdes
eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom.
Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes
företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för
vissa fall särskilda bestämmelser.

Vad i denna paragraf föreskrives om
förmånsrätt på grund av utmätning
tillämpas även i fråga om förmånsrätt
på grund av betalningssäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1 Lagen omtryckt 1975:1248.

SkU 1978/79:13

10

4 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 21 §, 21 kap. 5S och 22 kap. 3$
jordabalken1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 kap.
21 §

Har fast egendom eller tomträtt
utmätts eller tagits i anspråk genom
betalningssäkring eller har beträffande
fast egendom eller tomträtt som
ingår i konkursbo begärts försäljning
i den ordning som gäller för utmätt
sådan egendom eller har utmätningen
upphävts eller frågan om
egendomens försäljning av annat
skäl förfallit eller har betalningssäkringen
upphört att gälla, skall anteckning
därom göras i fastighetsboken
eller tomträttsboken. Anteckning att
egendomen försålts utmätningsvis
skall ske när handling som visar
köpeskillingens fördelning inkommit.

Om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv försäljning
eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myndighets
fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken eller tomträttsboken
när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvisar förhållandet
inkommit.

Förekommer i övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om att visst
förhållande skall antecknas i fastighetsbok eller tomträttsbok, gäller bestämmelsen.

Har fast egendom eller tomträtt
utmätts eller har beträffande fast
egendom eller tomträtt som ingår i
konkursbo begärts försäljning i den
ordning som gäller för utmätt sådan
egendom eller har utmätningen upphävts
eller frågan om egendomens
försäljning av annat skäl förfallit,
skall anteckning därom göras i
fastighetsboken eller tomträttsboken.
Anteckning att egendomen
försålts utmätningsvis skall ske när
handling som visar köpeskillingens
fördelning inkommit.

21 kap.

5S

Ansökan om inskrivning av avtal om sådan ändring i tomträttens innehåll
som avses i 13 kap. 21 S får göras av fastighetsägaren eller tomträttshavaren
sedan tomträtten inskrivits. Om sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar
2-4 SS med följande avvikelser.

Är inteckning förut beviljad eller Är inteckning förut beviljad eller
sökt i tomträtten eller är inskrivning sökt i tomträtten eller är inskrivning

'Omtryckt 1971:1209.

SkU 1978/79:13

11

Föreslagen lydelse

av nyttjanderätt, servitut eller rätt lill
elektrisk kraft förut beviljad eller
sökt i denna eller sökes sådan
inskrivning samma dag, får ansökan
om inskrivning av avtal som avses i
första stycket bifallas endast om
rättighetshavaren medgivit inskrivning
av ändringsavtalet eller detta iir
väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens
säkerhet. Om fastigheten
eller tomträtten utmätts eller
tagits i anspråk genom betalningssäkring
före den dag då inskrivning
sökes, gäller vad som sagts nu om
rättighetshavaren även utmätningssökanden
eller den borgenär för vars
fordran betalningssäkring ägt rinn.

Ar avtal som avses i första stycket beroende av att fastighetsbildning äger
rum, får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd.

I avvaktan på att hinder som anges i andra eller tredje stycket undanröjes
skall ansökan förklaras vilande.

22 kap.

3 §

Ansökan om inteckning skall avslås, om

1. föreskrifterna i 2S icke iakttagits,

2. på grund av särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighetsboken
inteckning ej får beviljas i fastigheten,

3. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt,

4. fastigheten frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller
genom expropriation eller liknande tvångsförvärv,

5. sökanden är i konkurs eller försättes i konkurs den dag då inteckningen
sökes samt fastigheten hör till konkursboet.

6. del av fastigheten är utmätt eller utmätes den dag då inteckningen
sökes,

7. del av fastigheten har tagits i
anspråk genom betalningssäkring eller
tages i anspråk den dag då inteckningen
sökes.

7. ärende angående anteckning enligt 7 $ förköpslagen (1967:868) att enligt 7 förköpslagen (1967:868) att

kommun beslutat utöva förköpsrätt i kommun beslutat utöva förköpsrätt i

Nuvarande lydelse

av nyttjanderätt, servitut eller rätt till
elektrisk kraft förut beviljad eller
sökt i denna eller sökes sådan
inskrivning samma dag, får ansökan
om inskrivning av avtal som avses i
första stycket bifallas endast om
rättighetshavaren medgivit inskrivning
av ändringsavtalet eller detta är
väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens
siikerhct. Om fastigheten
eller tomträtten utmätts före
den dag då inskrivning sökes, gäller
vad som sagts nu om rättighetshavaren
även utmätningssökanden.

SkU 1978/79:13

12

Nuvarande lydelse

fråga om egendomen upptagits på
inskrivningsdag och ansökningen
göres av den som överlåtit egendomen.

Föreslagen lydelse

fråga om egendomen upptagits på
inskrivningsdag och ansökningen
göres av ilen sorn överlåtit egendomen -

Har ärende angående lagfart lör sökanden uppskjutits till senare inskrivningsdag,
skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas till samma
dag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1979.

SkU 1978/79:13

13

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till
luftfartyg

Härigenom föreskrivs att 12 och 41 §§ lagen (1955:227) om inskrivning av
rätt till luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Upplyses att före den dag inteck- Upplyses att före den dag inteckning
sökes eller ock samma dag ning sökes eller ock samma dag

ansökningen göres den egendom ansökningen göres den egendom

som ansökningen avser tagits i mät, som ansökningen avser tagits i mät

och visas ej att utmätningen upphört eller tands i anspråk genom betal att

gälla, skall ansökningen avslås. ningssäkring, och visas ej att utmät ningen

eller betalningssäkringen upphört
att gälla, skall ansökningen
avslås.

41 §'

Då utmätning skett av luftfartyg Då utmätning skett av luftfartyg

eller lott däri eller till sådant fartyg eller lott däri eller till sådant fartyg

hörande, intecknade reservdelar, el- hörande, intecknade reservdelar eller

ler då jämlikt 71 § konkurslagen då sådan egendom liar tagits i anspråk

äskats att luftfartyg eller intecknade genom betalningssäkring eller då jäm reservdelar

till sådant fartyg må likt 71 § konkurslagen äskats att luft utmätningsvis

säljas, skall, sedan fartyg eller intecknade reservdelar

bevis härom inkommit till inskriv- till sådant fartyg må utmätningsvis

ningsdomaren, å nästa inskrivnings- säljas, skall, sedan bevis härom

dag göras anteckning om förhål- inkommit till inskrivningsdomaren,

landet i inskrivningsboken. Visas att å nästa inskrivningsdag göras an utmätningen

upphävts eller att frå- teckning om förhållandet i inskriv gan

om egendomens försäljning ningsboken. Visas att utmätningen

eljest förfallit, varde ock det i boken upphävts eller att frågan om egen antecknat.

domens försäljning eljest förfallit

eller att betalningssäkringen upphört
att gälla, varde ock det i boken
antecknat.

Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad beträffande
försäljning av utmätt luftfartyg och av utmätta, intecknade reservdelar, varde
anteckning därom efter vad i första stycket sägs införd i inskrivningsboken,
när handling som visar köpeskillingens fördelning inkommer till inskrivningsdomaren.
Var egendomen intecknad, skall i inskrivningsboken tillika
antecknas den verkan som försäljningen enligt vad i 25 § stadgas medför

1 Senaste lydelse 1970:986.

SkU 1978/79:13

14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beträffande inteckningen. Skedde ej försäljning, men skola ändock enligt vad
därom är särskilt stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egendomen, skall
motsvarande anteckning göras när fördelningslängden inkommer.

Har domstol beträffande inteckning i luftfartyg meddelat förklaring som i
26 § sägs, åligger det domstolen att därom översända bevis till inskrivningsdomaren,
som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning om förhållandet
i inskrivningsboken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1978/79:13

15

6 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 33, 38 och 283 §§ sjölagen (1891:35 s. I)1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §

Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering eller ansökan om
inskrivning av förvärv av sådan egendom skall avslås, om

1. bestämmelsen i 30 § första stycket ej iakttagits;

2. egendomen ej kan registreras enligt 11 §;

3. sökanden ej styrker sitt förvärv;

4. fångesmannens rätt ej är inskriven i registret, ehuru den hade kunnat
inskrivas där, och sökandens förvärv icke grundas på exekutiv försäljning;

5. åberopad överlåtelse står i strid med en mot överlåtaren på grund av
förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen
och överlåtarens åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller,
om så var fallet, villkoret är infört i registret eller införes däri samma
inskrivningsdag som ansökningen göres;

6. egendomen av överlåtaren tidigare överlåtits till annan och överlåtarens
åtkomst ej var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var
fallet, inskrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet;

7. före utgången av den inskriv- 7. före utgången av den inskrivningsdag
då anmälningen eller an- ningsdag då anmälningen eller ansökningen
göres egendomen blivit sökningen göres egendomen blivit

föremål för kvarstad e//erskingrings- föremål för kvarstad, skingrings förbud

till säkerhet för anspråk mot förbud eller betalningssäkring till

överlåtaren eller denne försatts i säkerhet för anspråk mot överlåtaren

konkurs; eller denne försatts i konkurs;

8. egendomen sålts exekutivt till annan än sökanden; eller

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller icke kan
göras gällande.

Första stycket 5-7 utgör ej hinder mot inskrivning av förvärv, om
inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund av samma
förvärv.

38 §

I skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas, när

1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp
eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga,
som angår inskrivning;

2. mål som avses under 1 avgjorts genom dom eller slutligt beslut som
vunnit laga kraft;

1 Lagen omtryckt 1975:1289.

SkU 1978/79:13

16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs;

4. registrerat skepp eller skeppsbygge
eller inskriven rätt till sådan
egendom blivit föremål för kvarstad,
skingringsförbud eller utmätning,
konkursförvaltare begärt att registrerat
skepp eller skeppsbygge skall
säljas exekutivt, ägaren enligt 10 §
andra stycket begärt att registrerat
skepp skall säljas exekutivt eller
egendomen sålts exekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4
om konkurs, kvarstad, skingringsförbud
eller utmätning upphävts
eller återgått eller fråga om exekutiv
försäljning av registrerat skepp eller
skeppsbygge eller inskriven rätt till
sådan egendom eljest förfallit;

4. registrerat skepp eller skeppsbygge
eller inskriven rätt till sådan
egendom blivit föremål för kvarstad,
skingringsförbud, betalningssäkring
eller utmätning, konkursförvaltare
begärt att registrerat skepp eller
skeppsbygge skall säljas exekutivt,
ägaren enligt 10 § andra stycket
begärt att registrerat skepp skall
säljas exekutivt eller egendomen
sålts exekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4
om konkurs, kvarstad, skingringsförbud,
betalningssäkring el ler utmätning
upphävts eller återgått eller
fråga om exekutiv försäljning av
registrerat skepp eller skeppsbygge
eller inskriven rätt till sådan egen -

dom eljest förfallit;

6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i 16 § angiven
grund men hinder mot avregistreringen möter enligt 17 §;

7. enligt 35 § beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur
registret den dag registrering äger rum utomlands.

Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall
antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, skall det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregistret,
om bygget överföres dit såsom skepp. Registeranteckning skall avföras, om
den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

283 §

Ansökan om inteckning skall avslås, om

1. bestämmelserna i 282 § första stycket ej iakttagits;

2. ansökningen strider mot 261 §;

3. ansökningen strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot
sökanden gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen, som
införts i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret eller införes däri samma
inskrivningsdag som inteckningen sökes, och ansökningen icke medgivits av
den till vars förmån inskränkningen gäller;

4. skeppet eller skeppsbygget skall avregistreras;

SkU 1978/79:13

17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. sökanden eller, om skeppet eller bygget äges av flera, någon av
sökandena är i konkurs eller forsättes i konkurs samma inskrivningsdag som
inteckningen sökes och det icke visas, att skeppet, bygget eller andelen ej hör
till konkursboet;

6. skeppet, bygget eller andel däri 6. skeppet, bygget eller andel däri

eller villkorlig äganderätt därtill är eller villkorlig äganderätt därtill är

föremål för kvarstad, skingrings- föremål för kvarstad, skingringsfor forbud

eller utmätning eller blir bud, betalningssäkring eller utmät föremål

för sådan åtgärd samma ning eller blir föremål för sådan

inskrivningsdag som inteckningen åtgärd samma inskrivningsdag som

sökes; eller inteckningen sökes; eller

7. skeppet, bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill frångått
sökanden genom exekutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv uppskjutits, skall
behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

2 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr U

SkU 1978/79:13

18

7 Förslag till

Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 139 och 151 §§ utsökningslagen (1877:31 s. 1)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

139 §>

När fartyg, som ej är infort i skeppsregistret eller motsvarande utländska
register, eller gods i fartyg eller i luftfartyg sålts, har borgenär, som hade sjöeller
luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur köpeskillingen enligt
vad som anges nedan, såvida han framställt yrkande därom före auktionen
eller, om egendomen sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen.

Svarar utmätt egendom för företagsinteckning, äger inteckningshavaren
erhålla betalning ur köpeskillingen, om han framställt yrkande därom inom
tid som nyss angivits. Vad nu sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning
måste anses obehövlig för att trygga inteckningshavarens och efterföljande
inteckningshavares rätt. Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även till
sådan egendom som gäldenären på annat sätt än genom företagsinteckningen
ställt som säkerhet för inteckningshavarens fordran.

Ar utmätt lös egendom föremål för
betalningssäkring, har borgenär /älvars
fordran betalningssäkringen ägt
rum rätt till betalning ur köpeskillingen,
i den man fordringen är eller
blir fastställd och förutsättningar för
indrivning inträda. Om rätt till betalning
ur registrerat skepp, luftfartyg
eller intecknade reservdelar till luftfartyg
gäller vad sorn föreskrives i lagen
(1973:1130) om exekutiv försäljning av
registrerat skepp m. m. och lagen
(1971:500) om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. m.

Skall under konkurs fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i
motsvarande utländska register, eller gods i fartyg eller i luftfartyg säljas
utmätningsvis, äger även borgenär som för sin fordran har förmånsrätt enligt
10 § förmånsrättslagen (1970:979) rätt att erhålla betalning ur köpeskillingen,
om han yrkat det före auktionen eller, om egendomen sålts under hand, före
köpeskillingsfördelningen.

1 Senaste lydelse 1975:1254.

SkU 1978/79:13

19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

151 §2

Är fråga om fordrans eller intecknings giltighet beroende på särskild
prövning eller avgjord genom beslut, som ej vunnit laga kraft, eller är
inteckning sökt men ej beviljad, varde vad enligt förmånsrättslagen
(1970:979) å fordringen eller inteckningen belöpa kan vid fördelningen avsatt,
intill dess frågan om borgenärens rätt blivit slutligt avgjord.

Finnes eljest fordran tvistig, skall borgenären, om annat ej följer av 3 morn.,
föreläggas att inom en månad efter det att föreläggandet delgivits honom
väcka talan mot sakägare, som medlen skola tillfalla om borgenärens anspråk
bortfaller, vid den domstol till vilken utmätningsmannens tjänstgöringsområde
hör eller, när frågan om fördelning är omedelbart anhängig hos
överexekutor,domstolen i den ort däröverexekutorär. Medlen skola avsättas
i avvaktan på att nyssnämnda tid går till ända eller, om talan väckes, tvisten
blir slutligt avgjord. Efterkommer ej borgenären föreläggandet och är ej talan i
saken väckt av motparten, har han förlorat sin rätt till medlen.

När frågan om fördelning är omedelbart anhängig hos överexekutor och
fördelningen ej kan utan betydande olägenhet för parterna avslutas utan att
tvisten avgjorts, skall överexekutor, om det finnes ändamålsenligt, själv
upptaga tvisten och efter muntlig förhandling pröva den i utslaget om
medlens fördelning. Talan anses väckt, när part framställde sitt yrkande. Om
bevisning gäller vad som i rättegångsbalken föreskrives för tvistemål. Uteblir
part från förhandling, utgör det ej hinder för handläggning och avgörande av
tvisten.

Är fordran beroende av villkor, skall avsättning ske, intill dess villkoret
uppfyllts eller förfallit.

Vad som belöper på fordran som är
förenad med förmånsrätt på grund av
betalningssäkring skall avsättas till
dess att fordringen blivit fastställd och
förutsättningar för indrivning inträtt.

Denna lag träder i kraft den I januari 1979.

2 Senaste lydelse 1973:1131.

SkU 1978/79:13

20

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast
egendom

Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av
fast egendom skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §'

1 sakägarförteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen,

1. fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2
förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning senast den
tillträdesdag som anges i 36 §,

2. fordran som är förenad med 2. fordran som är förenad med
panträtt i fastigheten, panträtt i fastigheten eller med

förmånsrätt i fastigheten på grund av
betalningssäkring,

3. nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som besvärar
fastigheten, om rättigheten är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling
som är tillgänglig, dock ej rättighet av beskaffenhet att skola bestå oavsett
fastighetens försäljning,

4. kostnaden för förfarandet.

Om fastigheten hör till konkursbo, upptages även arvode och annan
kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1 Senaste lydelse 1971:1044.

SkU 1978/79:13

21

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. m.

Härigenom föreskrivs att 7 och 10 SS lagen (1971:500) om exekutiv
försäljning av luftfartyg m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Minst en månad före auktionen
skall underrättelserom försäljningen
sändas i rekommenderade brev till
sökanden och ägaren samt till kända
borgenärer som har luftpanträtt,
inteckning eller retentionsrätt. Blir
sådan borgenär känd senare, skall
underrättelse genast sändas till honom.
Innehåller inskrivningsboken
uppgift om adress, skall den användas.
Underrättelse till utrikes ort
skall om möjligt sändas med flygpost.

Föreslagen lydelse

Minst en månad före auktionen
skall underrättelserom försäljningen
sändas i rekommenderade brev till
sökanden och ägaren samt till kända
borgenärer som har luftpanträtt,
inteckning, retentionsrätt eller förmånsrätt
på grund av betalningssäkring.
Blir sådan borgenär känd senare,
skall underrättelse genast sändas
till honom. Innehåller inskrivningsboken
uppgift om adress, skall den
användas. Underrättelse till utrikes
ort skall om möjligt sändas med
flygpost.

I sakägarförteckningen upptages,
förutom exekutionsfordringen, fordran
för vilken egendomen svarar på
grund av luftpanträtt, inteckning
eller retentionsrätt samt kostnaden
för förfarandet.

I sakägarförteckningen upptages,
förutom exekutionsfordringen, fordran
för vilken egendomen svarar på
grund av luftpanträtt, inteckning
eller retentionsrätt och fordran som är
förenad med förmånsrätt i egendomen
på grund av betalningssäkring
samt kostnaden för förfarandet.

Om egendomen hör till konkursbo, upptages även arvode och annan
kostnad för egendomens förvaltning under konkursen. Är egendomen
därjämte utmätt, upptages fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10 $
förmånsrättslagen (1970:979).

Med fordran avses även rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1 Senaste lydelse 1975:1252.

3 Riksdagen 1978/79. 6 sand. Nr 13

SkU 1978/79:13

22

10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av
registrerat skepp m. m.

Härigenom föreskrivs att 7 och 10 5§ lagen (1973:1130) om exekutiv
försäljning av registrerat skepp m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Minst trettio dagar före auktionen
skall underrättelserom försäljningen
sändas till sökanden och ägaren samt
till kända borgenärer som har sjöpanträtt,
panträtt på grund av inteckning
eller retentionsrätt. Blir sådan
borgenär känd senare, skall underrättelse
genast sändas till honom.
Har registermyndigheten uppgift om
adress, skall den användas. Underrättelse
till utrikes ort skall om
möjligt sändas med flygpost.

Föreslagen lydelse

Minst trettio dagar före auktionen
skall underrättelserom försäljningen
sändas till sökanden och ägaren samt
till kända borgenärer som har sjöpanträtt,
panträtt på grund av inteckning,
retentionsrätt eller förmånsrätt
pd grund av betalningssäkring. Blir
sådan borgenär känd senare, skall
underrättelse genast sändas till honom.
Har registermyndigheten uppgift
om adress, skall den användas.
Underrättelse till utrikes ort skall om
möjligt sändas med flygpost.

10 §>

I sakägarförteckningen upptages,
förutom exekutionsfordringen, fordran
som är förenad med sjöpanträtt,
panträtt på grund av inteckning eller
retentionsrätt samt kostnaden för
förfarandet.

I sakägarförteckningen upptages,
förutom exekutionsfordringen, fordran
som är förenad med sjöpanträtt,
panträtt på grund av inteckning,
retentionsrätt eller förmånsrätt på
grund av betalningssäkring samt kostnaden
för förfarandet.

Om skeppet hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad
för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt,
upptages fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen
(1970:979).

Med fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning avses
även fordran för vilken skepp tagits i anspråk enligt 91 a 5 3 mom.
utsökningslagen (1877:31 s. 1) samt rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1 Senaste lydelse 1975:1253.

SkU 1978/79:13

23

11 Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

Härigenom föreskrivs att 38,40 b och 195 §§ konkurslagen (1921:225) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslaxen lydelse

38

Förmånsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom utmätning går
åter, om egendomen tagits i mät senare än tre månader före fristdagen. Har
utmätningen skett till förmån för gäldenären närstående, går förmånsrätten
eller betalningen också åter, om egendomen tagits i mät dessförinnan men
senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var
eller genom åtgärden blev insolvent.

Förmånsrätt på grund av betalningssäkring
går åter om egendomen
tagits i anspråk senare än tre månader
före frist dagen.

40 b §2

Återvinning påkallas av förval- Återvinning påkallas av förvaltaren
genom väckande av talan vid tarén genom väckande av talan vid

allmän domstol, genom anmärkning allmän domstol, genom anmärkning

mot bevakning eller genom invänd- mot bevakning eller genom invändning
mot annat yrkande som fram- ning mot annat yrkande som fram ställes

mot konkursboet. Om förval- ställes mot konkursboet. Om förvaltaren
icke vill påkalla återvinning tarén icke vill påkalla återvinning

och ej heller ingår förlikning i saken, och ej heller ingår förlikning i saken,

får borgenär som bevakat fordran i får borgenär som bevakat fordran i

konkursen påkalla återvinning konkursen påkalla återvinning

genom väckande av talan vid allmän genom väckande av talan vid allmän

domstol. För återgång av förmåns- domstol. För återgång av förmånsrätt
som vunnits genom utmätning rätt som vunnits genom utmätning

är särskild åtgärd ej behövlig. eller genom betalningssäkring är sär skild

åtgärd ej behövlig.

Talan vid allmän domstol väckes inom ett år från fristdagen. Dock får talan
väckas inom tre månader från det att anledning därtill blev känd för
konkursboet. Har gäldenären avhänt sig fast egendom eller är fråga om
återgång av bodelning, kan talan även väckas inom tre månader från den dag
då lagfart söktes eller bodelningshandlingen ingavs till rätten.

1 Senaste lydelse 1975:244.

2 Senaste lydelse 1975:244.

SkU 1978/79:13

24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Borgenär som för talan svarar för rättegångskostnaden men har rätt att få
ersättning därför av boet, i den mån kostnaden täckes av vad som kommit
boet till godo genom rättegången.

195 §3

Med panträtt i fast egendom Med panträtt i fast egendom

likställes vid tillämpning av denna likställes vid tillämpning av denna

lag annan särskild förmånsrätt som lag annan särskild förmånsrätt som

gäller i egendomen och ej grundas på gäller i egendomen och ej grundas på

utmätning. utmätning eller betalningssäkring.

Vad i denna lag är stadgat beträffande borgenär, som har lös egendom
såsom pant eller eljest under panträtt i handom, skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om borgenär, som innehar lös egendom med rätt att den
till säkerhet för sin fordran kvarhålla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

3 Senaste lydelse 1971:498.

SkU 1978/79:13

25

12 Förslag till

Lag om ändring i ackordslagen (1970:847)

Härigenom föreskrivs att 14 § ackordslagen (1970:847) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Sedan förhandling om offentligt ackord beslutats, får utmätning för
dessförinnan uppkommen fordran ej äga rum innan ackordsfrågan blivit
avgjord. Om det ändå sker, är utmätningen utan verkan. Borgenär som har
förmånsrätt i viss egendom har dock rätt att få denna egendom utmätt.

Vad sorn sägs i första stycket om
utmätning gäller i tillämpliga delar
även i fråga om beslut om betalningssäkring
och verkställighet av sådant
beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1978/79:13

26

13 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 13 5 brottsbalken
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

1 i?1

Gäldenär, som förstör eller genom gåva eller annan liknande åtgärd
avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom försätter sig på obestånd
eller förvärrar sitt obestånd, dömes för oredlighet mot borgenärer till fängelse i
högst två år. Detsamma skall gälla, om gäldenär genom sådant förfarande
framkallar allvarlig fara för att han skall komma på obestånd.

Gäldenär, som vid konkurs eller Gäldenär, som vid konkurs eller

förhandling om offentligt ackord förhandling om offentligt ackord

eller i förteckning till utmätningsed
förtiger tillgång, uppgiver obefintlig
skuld eller lämnar annan sådan
oriktig uppgift, skall ock, om ej
uppgiften rättas innan den beedigas
eller eljest lägges till grund för förfarandet,
dömas för oredlighet mot
borgenärer. Detsamma skall gälla,
om gäldenär i samband med annan
exekutiv förrättning åberopar oriktig
handling eller skenavtal och därigenom
hindrar att erforderlig
egendom genom förrättningen tages
i anspråk för att bereda borgenär
betalning eller säkerhet.

eller i förteckning till utmätningsed
eller till betalningssäkringsed förtiger
tillgång, uppgiver obefintlig skuld
eller lämnar annan sådan oriktig
uppgift, skall ock, om ej uppgiften
rättas innan den beedigas eller eljest
lägges till grund för förfarandet,
dömas för oredlighet mot borgenärer.
Detsamma skall gälla, om gäldenär
i samband med annan exekutiv
förrättning åberopar oriktig handling
eller skenavtal och därigenom hindrar
att erforderlig egendom genom
förrättningen tages i anspråk för att
bereda borgenär betalning eller sä -

kerhet.

Gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av
betydenhet med uppsåt att hålla den undan konkursen, så ock gäldenär, som i
konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång,
dömes likaledes för oredlighet mot borgenärer.

3 S2

Gäldenär, som fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel
utan motsvara, ide nytta för örelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på
äventyrligt föret" ■ eller frisinnig ansvarsförbindelse eller vidtager annan

1 Senaste lydelse 1976:56.

2 Senaste lydelse 1976:56.

SkU 1978/79:13

27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan åtgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
framkallar eller förvärrar obestånd, dömes för vårdslöshet mot borgenärer till

fängelse i högst två år.

Gäldenär, som vid konkurs eller
förhandling om offentligt ackord
eller i förteckning till utmätningsed
av grov oaktsamhet förtiger tillgång,
uppgiver obefintlig skuld eller lämnar
annan sådan oriktig uppgift,
dömes likaledes, om ej uppgiften
rättas innan den beedigas eller eljest
lägges till grund för förfarandet, för
vårdslöshet mot borgenärer.

Gäldenär, som vid konkurs eller
förhandling om offentligt ackord
eller i förteckning till utmätningsed
eller till betalningssäkringsed av grov
oaktsamhet förtiger tillgång, uppgiver
obefintlig skuld eller lämnar
annan sådan oriktig uppgift, dömes
likaledes, om ej uppgiften rättas
innan den beedigas eller eljest lägges
till grund för förfarandet, för vårdslöshet
mot borgenärer.

17 kap.
13 §

Den som bryter mot förbud att
sälja eller skingra gods eller att utgiva
annans gods, rubbar gods som blivit
satt i kvarstad, utmätt eller beslagtaget,
skadar eller borttager myndighets
anslag eller försegling eller eljest
olovligen öppnar vad myndighet tillslutit
eller ock överträder annat
dylikt av myndighet meddelat förbud,
dömes för överträdelse av
myndighets bud till böter eller
fängelse i högst ett år.

Den som bryter mot förbud att
sälja eller skingra gods eller att utgiva
annans gods, rubbar gods som blivit
satt i kvarstad, taget i anspråk genom
betalningssäkring, utmätt eller beslagtaget,
skadar eller borttager myndighets
anslag eller försegling eller
eljest olovligen öppnar vad myndighet
tillslutit eller ock överträder
annat dylikt av myndighet meddelat
förbud, dömes för överträdelse
av myndighets bud till böter

eller fängelse i högst ett år.

Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra, dömes för hindrande
av förrättning till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1978/79:13

28

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §>

Förmånsrätt enligt 11 !j förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

1. skatt och avgift, som anges i 1 § förstastycket uppbördslagen(1953:272),
samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen
(1970:624),

2. skatt enligt förordningen (1959:507) om allmän varuskatt och lagen
(1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild
skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen
(1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om
försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m.,
lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av
fettemulsion m. m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon,
lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt
på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om
tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), förordningen (1964:352)om gasoiskatt, förordningen (1966:21) om
särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1971:170) om annonsskatt,
lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt
på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon samt lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor,

4. skatt enligt förordningen (1922:260) om automobilskatt, kungörelsen
(1951:750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963:116) om trafikomläggningsskatt,
traktorskatteförordningen (1969:297), vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, kungörelsen
(1973:781) om saluvagnsskatt samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5. tull samt avgift enligt kungö- 5. tull och särskild avgift enlig! 391
reisen (1960:235) om avgift för växt- tullagen (1973:670) samt avgift enligt
skyddskontroll vid införsel av växter kungörelsen (1960:235) om avgift för

1 Senaste lydelse 1978:146.

SkU 1978/79:13

29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och förordningen (1968:361) om växtskyddskontroll vid införsel av

avgift vid införsel av vissa bak- växter och förordningen (1968:361)

verk, om avgift vid införsel av vissa

bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område
och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

7. avgift, som uppbäres med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd
av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m., i den mån avgiften
icke omfattas av 1,

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller
avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

4 Riksdagen 1978/79. 6 sam!. Nr 13

SkU 1978/79:13

30

15 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 58 $ 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 K

1 m o m.2 Har skattskyldig eller arbetsgivare som verkställt skatteavdrag
underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som i 53 eller 54 S eller 56 -S 3
mom. sägs, skall restavgift utgå, beräknad efter fyra öre för varje hel krona av
den del av skatten, som sålunda icke erlagts, dock ej mindre än tio kronor.
Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre
hela krontal.

Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift erlägga
tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första
efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat
erläggas, intill dess skatten inbetalas eller ock fastställes till betalning av den
lokala skattemyndigheten. Tilläggsavgift skall för varje sådan tidrymd
beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som icke
erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i dpnna lag om
restavgift tillämpas även i fråga om tilläggsavgift.

Vad i första och andra styckena sägs skall i fall, som avses i 56 5 3 mom.
andra stycket, gälla endast om där angiven inbetalning icke verkställts senast
under den uppbördstermin, som infaller närmast efter utgången av den
månad, under vilken skatteavdraget verkställts, eller, såvitt gäller inbetalning
från arbetsgivare som avses i 53 5 1 mom. tredje stycket, senast den 18 i den
månad under vilken nämnda uppbördstermin infaller.

Restavgift utgår även i fall då arbetsgivare icke behörigen lämnat uppgift
om innehållen skatt enligt 55 $ eller 56 $ 3 eller 4 mom. Avgiften utgår med
två öre för varje hel krona av skattebelopp, för vilket uppgift sålunda icke
lämnats, dock ej med mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid
denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal. I fall som avses i
56 § 3 mom. fjärde stycket utgår nu avsedda restavgift endast om uppgiftsskyldigheten
icke fullgjorts senast under den uppbördstermin som avses i
tredje stycket ovan.

Vid tillämpning av bestämmelserna
j detta moment jämställs med inbetalning
av skatt att verkställighet har skett
eller säkerhet har tagits emot enligt

1 fägen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1974:771.

SkU 1978/79:13

31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lagen (0000:00) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter.

Denna lag triider i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1978/79:13

32

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 K2

Skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt är domför med ordföranden
ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan
skatterätt, fastighetstaxeringsrätt eller länsrätt samt vid sådant förhör i ärende
enligt utlänningslagen (1954:193) som begärts med stöd av 40 § samma
lag,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut, såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort, om
återkallelse tills vidare eller, såvitt gäller utländskt körkort, om vägran tills
vidare att godkänna körkortet, när det är uppenbart att sådant beslut bör
meddelas,

5. vid annat beslut som ej innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten
rätt, är skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt domför med ordföranden
ensam vid beslut som ej innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite, 1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen 2. mål enligt bevissäkringslagen

(1975:1027) för skatte- och avgifts- (1975:1027) för skatte- och avgifts processen,

om handlings undanta- processen, enligt lagen (0000:00) om

gande från taxeringsrevision, skatte- betalningssäkring för skatter, tullar

revision eller annan granskning och oell avgifter, om handlings undanta om

befrielse från skyldighet att gande från taxeringsrevision, skatte lämna

kontrolluppgift enligt tax- revision eller annan granskning och

eringslagen (1956:623), om befrielse från skyldighet att

lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen
(1956:623),

3. mål om omhändertagande för utredning enlig 30 S barnavårdslagen
(1960:97),

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1973:1108.

2 Senaste lydelse 1978:366.

SkU 1978/79:13

33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 S 3 mom. sista stycket
kommunalskattelagen (1928:370),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 500 kronor,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer
med parternas samstämmiga mening,

8. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den I januari 1979.

SkU 1978/79:13

34

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens
område för brott mot tystnadsplikt

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens
område för brott mot tystnadsplikt skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Den som på sätt som avses i 7 kap. 3 § första stycket 3 tryckfrihetsförordningen
uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt får fällas till ansvar därför endast
om fråga är om tystnadsplikt som

1. föreskrives i 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 9 § rädioansvarighetslagen
(1966:756) eller 1 § lagen (1978:480) om ansvarighet i försöksverksamhet
med närradio,

2. avser sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande
av tjänsteplikt samt följer av författning som har tillkommit gertom samfällt
beslut av Konungen och riksdagen eller av lag som har beslutats efter den 31
december 1974 men före den 1 januari 1978,

3. följer av förordnande av dom- 3. följer av förordnande av domstol
eller undersökningsledare i stol eller undersökningsledare i

brottmål eller av myndighets förbe- brottmål eller av myndighets förbehåll
vid utlämnande av allmän hand- håll vid utlämnande av allmän handling
som ej är tillgänglig för envar. ling som ej är tillgänglig för envar,

4. föreskrives i lagen (0000:00) om
betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1 Senaste lydelse 1978:48!

SkU 1978/79:13

35

18 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:77) om Försäkringsavtal

Härigenom föreskrivs att 58 S lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 S1

Gäller försäkring å gods till förmån för någon, som till säkerhet för fordran
har panträtt i godset.äge han, ändå att fordringen ej är till betalning förfallen,
framför ägaren rätt att ur utfallande ersättningsbelopp utfå sin fordran, såvida
icke ägaren genom att avhjälpa skadan eller på annat sätt bereder panthavaren
samma säkerhet som han ägt före försäkringsfallet. Lag samma vare, där
försäkringen gäller till förmån för någon, som har rätt att kvarhålla godset till
säkerhet för förfallen fordran.

Ersättningsbelopp för gods, som är Ersättningsbelopp för gods, som är
utmätt, skall, om borgenären det utmätt eller har tagits i anspråkgenom

yrkar, utgivas till utmätningsman- helalningssdkring. skall, om borgenen.
Avser ersättningsbeloppet närén det yrkar, utgivas till utmät gods,

som satts i kvarstad eller under ningsmannen. Avser crsättningsbe skingringsförbud,

skall beloppet, där loppet gods,som satts i kvarstad eller

part det äskar, utgivas till överexeku- under skingringsförbud, skall belop tor;

och har denne att med beloppet pet, där part det äskar, utgivas till

förfara på sätt i 160!; utsöknings- överexekutor; och har denne att med

lagen är för där avsett fall stadgat. beloppet förfara på sätt i 160 $ utsök ningslagen

är för där avsett fall stadgat.

I fråga om rätt för borgenär, som har panträtt i fastighet eller i tomträtt, att
njuta betalning ur brandskadeersättning gäller, i stället för föreskrifterna i 56
och 57 SS samt första och andra styckena i förevarande paragraf, vad som
finnes stadgat i 86-88 SS samt i särskild lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

'Senaste lydelse 1973:1069.

SkU 1978/79:13

36

19 Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)

Härigenom föreskrivs att 44 § förfogandelageh (1978:262) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

44 $

Ersättning för egendom som är
utmätt skall utges lill utmätningsmannen.
Avser ersättningen egendom
som är belagd med kvarstad
eller ställd under skingringsforbud.
skall ersättningen utges till övercxckutor.

Ersättning för egendom som är
utmätt eller har tagits i anspråk genom
betalningssäkring skall utges till utmätningsmannen.
Avser ersättningen
egendom som är belagd med
kvarstad eller ställd under skingringsförbud,
skall ersättningen utges
till överexekutor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1978/79:13

37

Utskottet

Propositionen innehåller förslag till lagstiftning om processuella säkerhetsåtgärder
avsedda att gälla för i stort sett samtliga skatter, tullar och avgifter.
Lagstiftningen innefattar bl. a. en betalningssäkringslag och en lag om
säkerhet för skattefordringar m. m.

Betalningssäkringen kan närmast karakteriseras som en processuell säkerhetsåtgärd
och motsvarar i huvudsak kvarstadsinstitutet inom civil- och
straffprocessen. Dess syfte är att stärka det allmännas ställning som borgenär
vid uppebörd och indrivning av fordran på skatt, tull eller avgift. Som
förutsättning för beslut om betalningssäkring skall gälla att det allmänna har
en fordran mot gäldenären avseende ett betydande belopp och att den
tidsperiod till vilken fordringen är att hänföra gått lill ända. Vidare skall det
föreligga en påtaglig risk för att gäldenären inte vill eller förmår betala
fordringen, när den förfaller till betalning. Betalningssäkring skall få beslutas
också beträffande den som efter särskild prövning förklaras betalningsskyldig
för annans skatteskuld. Beslut om betalningssäkring skall meddelas av
länsskatterätt som första instans och verkställas av kronofogdemyndighet.
Betalningssäkringen innebär att gäldenären inte får till skada för det allmänna
förfoga över den egendom som omfattas av beslutet och medför också att
staten får förmånsrätt i egendomen. Förmånsrätten gäller från den dag då
beslutet om betalningssäkring verkställdes och får åberopas vid efterföljande
utmätning och i gäldenärens konkurs.

Förslaget till lag om säkerhet för skattefordringar innebär bl. a. att såväl
gäldenären som tredje man får möjlighet att ställa säkerhet för betalning av
fordringen. Härigenom kan undvikas såväl att beslut om betalningssäkring
meddelas som att det verkställs.

Lagstiftningsarbetet för att motverka skatteundandragande i olika former
har,särskilt under senare år, varit mycket omfattande. Åtskilliga specialregler
mot skatteflykt har införts i kommunalskattelagen. Skattemyndigheternas
kontrollmöjligheter har successivt förbättrats genom en utbyggnad och
förstärkning av taxeringsorganisationen, och verksamheten på uppbördsområdet
har effektiviserats. En grundläggande förutsättning för att åtgärder mot
skatteflykt och skattefusk skall få avsedd effekt är givetvis att det allmänna
tillförsäkras möjligheter att säkra sina fordringar på skatt, tull och avgift. De
uppgifter .sorn lämnats av utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i
skatteprocessen och som redovisas i propositionen, liksom resultatet av
remissbehandlingen av utredningens förslag, ger klart stöd för uppfattningen
att dessa möjligheter f. n. är otillräckliga. Genom den föreslagna betalningssäkringen
kommer det allmänna - då det föreligger påtaglig risk att
gäldenären inte kan eller vill betala fordringen - att kunna trygga sina
fordringsanspråk under tiden från fordringens uppkomst till dess den kan
drivas in. Betalningssäkringen kan härigenom komma att verksamt bidra till
att minska det allmännas förluster i skatte- och avgiftsprocesser. Genom att

SkU 1978/79:13

38

det allmänna på ett tidigt stadium kan säkra betalning av skatt hos
skattskyldiga som inte betalar källskatt är betalningssäkringen också ägnad
att skapa större rättvisa mellan olika kategorier skattskyldiga.

Lagutskottet har i sitt yttrande över propositionen framhållit att förslaget
om förmånsrätt på grund av verkställd betalningssäkring bl. a. innebär att
borgenär, som fått kvarstad eller skingringsförbud för sin fordran, kommer
att få ett sämre skydd för fordringen än f. n. Denna effekt av lagstiftningen
kan - menar lagutskottet-synas betänklig men får accepteras med hänsyn till
det allmänna intresset av att förbättra uppbörden och indrivningen av
skatten. Lagutskottet förutsätter att frågorna om lagstiftningens inverkan på
enskilda borgenärers intresse kommer att särskilt beaktas under det fortsatta
arbetet med ny utsökningsbalk.

Skatteutskottet instämmer i lagutskottet uttalanden och tillstyrker med det
anförda bifall till propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:28 antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

2. lag om säkerhet för skattefordringar m. m,

3. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

4. lag om ändring i jordabalken,

5. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till
luftfartyg,

6. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

7. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

8. lag om ändring i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast
egendom,

9. lag om ändring i lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. m.,

10. lag om ändring i lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av
registrerat skepp m. m.,

11. lag om ändring i konkurslagen (1921:225),

12. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

13. lag om ändring i brottsbalken,

14. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.,

15. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

16. lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstax eringsrätt

och länsrätt,

17. lag om ändring i lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens
område för brott mot tystnadsplikt,

18. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

19. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262).

SkU 1978/79:13

39

Stockholm den 5 december 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson
(s). Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein* (s). Olle Westberg i Hofors (s), Johan
Olsson (c), Holger Bergqvist (fp), Margit Odelsparr* (c), Bo Lundgren (m), Bo
Forslund* (s) och Eric Marcusson (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1978/79:13

40

Lagutskottets yttrande Bilaga

1978/79:1 y

över propositionen 1978/79:28 med förslå)’ till las om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter, m. m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
1978/79:28 med förslag till lag om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter, m. m. jämte eventuella motioner.

Propositionen har ej föranlett några motioner.

Lagutskottet får anföra följande.

I propositionen föreslås lagstiftning om processuella säkerhetsåtgärder,
som avses gälla för i stort sett samtliga skatter, tullar och avgifter.
Lagstiftningen innefattar två nya lagar, en lag om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter och en lagom säkerhet förskattefordringar m. m. I
anslutning härtill föreslås ändringar i andra författningar inom i huvudsak
civil- och utsökningsrätten. Syftet med den föreslagna nya säkerhetsåtgärden
betalningssäkring är att tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk, när
det föreligger påtaglig risk att gäldenären inte kommer att betala fordringen.
Beslut om betalningssäkring skall meddelas av länsskatterätten och verkställas
av kronofogdemyndigheten. För verkställigheten skall i princip gälla
samma regler som för utmätning. Verkställt beslut om betalningssäkring
skall innebära att gäldenären inte får överlåta den egendom som tagits i
anspråk genom betalningssäkring eller eljest förfoga häröver till skada för det
allmänna. Vidare skall verkställigheten medföra att förmånsrätt uppkommer
i den egendom som har tagits i anspråk. Förmånsrätten skall få göras gällande
vid efterföljande utmätning eller i gäldenärens konkurs.

Utskottet vill till en början peka på att det sedan länge bedrivits ett
omfattande reformarbete inom exekutionsrättens område. Lagberedningen
lade sålunda år 1973 fram förslag till en ny utsökningsbalk (SOU 1973:22).
Regeringen har i mars 1978 på förslag av chefen för justitiedepartementet
beslutat inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till utsökningsbalk. Det
remitterade förslaget, som bygger på lagberedningens förslag, innehåller bl. a.
bestämmelser om ett nytt kvarstadsinstitut som i fråga om rättsverkningar
delvis avviker från gällande regler om säkerhetsåtgärder. Enligt förslaget skall
bl. a. gälla att svaranden inte får överlåta kvarstadsbelagd egendom eller till
skada för sökanden förfoga över den på annat sätt om inte kronofogdemyndigheten
efterhörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Kvarstaden
skall emellertid inte utgöra något hinder mot utmätning eller kvarstad för
annan fordran. Finns annan egendom att tillgå skall denna dock tas i anspråk i
första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är

SkU 1978/79:13

41

förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen.
Utmäts egendom som har belagts med kvarstad för annan fordran som inte är
förenad med särskild förmånsrätt i egendomen skall denna anses samtidigt
utmätt för kvarstadsborgenärens fordran.

Chefen för budgetdepartementet anför i propositionen 1978/79:28 (s. 123)
att det i den nya utsökningsbalken föreslagna kvarstadsinstitutet.om det blev
tillämpligt på skattefordringar, enligt hans mening inte skulle medföra att
skyddet för en skattefordran i tillräcklig mån förstärktes gentemot enskild
utmätningsborgenärs oprioriterade fordran under den tid då skattefordringen
ännu inte är indrivningsbar. Enligt departementschefen måste man i de
sammanhang där betalningssäkring aktualiseras räkna med förekomsten av
konstruerade civila fordringar för vilka utmätning söks. Förslår inte gäldenärens
egendom till att täcka båda fordringarna åsamkas, anför departementschefen
vidare, det allmänna förluster vid indrivningen. Mot den
bakgrunden är det enligt hans mening nödvändigt att betalningssäkringen
utrustas med samma förmånsrätt som gäller vid utmätning.

I lagrådsremissen med förslag till utsökningsbalk erinrar chefen för
justitiedepartementet om förslaget till betalningssäkringslag som vid tiden
för remissbeslutet övervägdes i budgetdepartementet. Han anför att förslaget
om det genomförs bör beaktas vid utformningen av utsökningsbalkens regler
om kvarstad. Bl. a. bör det enligt departementschefen tillses att kvarstadsborgenären
inte kommer i sämre ställning än om utmätning hade ägt rum för
det allmännas fordran. Förslaget till utsökningsbalk beräknas bli förelagt
riksdagen tidigast under våren 1979.

Enligt lagutskottets mening är det som chefen för budgetdepartementet
också anför angeläget att skapa ett verkningsfullt institut som dels hindrar
gäldenären från att vidta olika åtgärder med sin egendom i avsikt att göra sig
egendomslös, dels förstärker skyddet för det allmännas fordringar gentemot
gäldenärens civila fordringar under den tid då den offentligrättsliga fordringen
ännu inte är indrivningsbar.

Förslaget om förmånsrätt på grund av verkställd betalningssäkring innebär
bl. a. att enskild borgenär, som har fått kvarstad eller skingringsförbud forsin
fordran, kommeratt få ett sämre skydd för fordringen än f. n. En utveckling i
samma riktning mot en försämrad ställning för enskilda borgenärer kommer
att äga rum om riksdagen bifaller den nyligen framlagda propositionen 1978/
79:40 med förslag till lag om bötesverkställighet m. m. (jfr prop. 1976/77:104,
LU 1976/77:2 y och JuU 1977/78:25). Den angivna effekten av den nu
aktuella lagstiftningen kan synas betänklig men får enligt utskottets mening
accepteras med hänsyn till det allmänna intresset av att förbättra uppbörden
och indrivningen av skatter och andra avgifter till det allmänna. Utskottet
förutsätter beträffande lagstiftningens inverkan på enskilda borgenärers
intresse att frågorna härom, såsom förutskickats i lagrådsremissen rörande ny
utsökningsbalk, kommer att särskilt beaktas under det fortsatta arbetet med
denna balk.

Skll 1978/79:13

42

Propositionen i övrigt föranleder från de synpunkter som utskottet har att
beakta inga särskilda uttalanden.

Stockholm den 30 november 1978

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: Ivan Svanström (c). Lennart Andersson (s). Inger Lindquist (m).
Martin Olsson (c)*, Elvy Nilsson (s). Arne Andersson i Gamleby (s)*. Sonja
Fredgardh (c). Åke Gillström (s), Ingemar Konradsson (s). Marianne Karlsson
(c), Anne-Marie Gustafsson (c). Bengt Silfverstrand (s). Joakim Ollén (m)*.
Birgitta Johansson (s) och Margot Håkansson (fp)*.

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

GOTA B 58817 Stock holm 1978