Skatteutskottets betänkande

1978/79:13

med anledning av propositionen 1978/79:28 med förslag till lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, m. m.

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:28 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

2. lag om säkerhet för skattefordringar m. m.,

3. lag om ändring i förmånsrättslägen (1970:979),

4. lag om ändring i jordabalken,

5. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg,

6. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

7. lag om ändring i ulsökningslagen (1877:31 s. 1),

8. lag om ändring i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom,

9. lag om ändring i lagen (1970:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m.,

10. lag om ändring i lagen (1973:1130) öm exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m.,

11. lag om ändring i konkurslagen (1921:225),

12. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

13. lag om ändring i brottsbalken,

14. lag om ändring i lagen (1971:l072)om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

15. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

16. lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt,

17. lag om ändring i lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt,

18. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

19. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262).

I propositionen läggs fram förslag till lagstiftning om processuella säkerhetsåtgärder avsedda att gälla för i stort sett samtliga skatter, tullar och avgifter. Förslagen innefattar två nya lagar, lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter och lag om säkerhet för skattefordringar m. m., samt innebär vidare ändringar i vissa författningar inom i huvudsak civil- och utsökningsrätten.

1 Riksdagen 1978179. 6 saml. Nr 13

SkU 1978/79:13

SkU 1978/79:13 2

Förslaget till betalningssäkringslag tillför skatte- och avgiftsprocessen en säkerhetsåtgärd, betalningssäkring, som är avsedd att stärka det allmännas ställning som borgenär vid uppbörd och indrivning av fordran på skatt, tull eller avgift. Syftet med betalningssäkring är att i en risksituation tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk till dess att fordringen betalas på sedvanligt sätt under förfallotiden eller kan bli föremål för indrivning.

Förutsättningarna för beslut om betalningssäkring motsvarar i princip vad som gäller för kvarstad och skingringsförbud inom civil- och straffprocessen. De rättsverkningar som har knutits till betalningssäkring går emellertid längre än de som följer på nu förekommande tvångsmedel av motsvarande karaktär.

Enligt förslaget till lag om säkerhet för skattefordringar m. m. skall del allmänna i samband med indrivning kunna ta emot säkerhet för betalning av fordran på skatt, tull eller avgift samt vid utebliven betalning ktjnna ta säkerheten i anspråk.

De föreslagna ändringarna i vissa författningar är huvudsakligen betingade av den föreslagna säkerhetsåtgärden och att till denna har knutits särskilda rättsverkningar.

Förslaget till betalningssäkringslag innebär i huvudsak följande.

Två grundläggande villkor skall vara uppfyllda för att beslut om betalningssäkring skall få fattas.

Det första villkoret hänför sig till fordringen. Det allmänna skall ha en fordran på skatt, tull eller avgift mot gäldenären. Vidare skall den tidsperiod till vilken fordringen är att hänföra ha gått lill ända eller fordringen dessförinnan ha förfallit till betalning. Slutligen skall fordringen i princip uppgå till betydande belopp.

Det andra villkoret hänför sig till gäldenären. Enligt detta skall det föreligga en påtaglig risk för att gäldenären inte kommer att betala fordringen. Det kan därvid vara fråga om befarat betalningssabotage, men även påtaglig fara för att gäldenären kommer all sakna förmåga att betala sin skuld vid ett kommande uppbördstillfälle är tillräckligt för att riskvillkoret skall vara uppfyllt.

Länsskatterätt beslutar om betalningssäkring. 1 brådskande fall får granskningsledare som avses i 2 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen i avvaktan på rättens beslut om betalningssäkring ta lös egendom i förvar.

Kronofogdemyndighet verkställer beslut om betalningssäkring. Verkställigheten sker i huvudsak enligt samma regler som gäller för utmätning med det undantaget att försäljning av egendomen eller betalning av fordringen i princip inte får äga rum.

Verkställt beslut om betalningssäkring innebär att gäldenären inte får överlåta egendomen eller till skada fördel allmänna förfoga över den på annat sätt. Förbudet föreslås straffsanklionerat. Verkställigheten medför vidare att förmånsrätt uppkommer i den egendom som omfattas av åtgärden. Förmåns-

SkU 1978/79:13 3

rätten far göras gällande vid efterföljande utmätning eller i gäldenärens konkurs. Förmånsrätten kan dock i vissa fall gå åter vid konkurs.

Även i samband med betalningssäkring får gäldenären ställa säkerhet. Detta kan ske för att hindra såväl alt beslut om betalningssäkring fattas som alt ett redan fattat beslut verkställs.

De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1979.

Utskottet har inhämtat yttrande över propositionen från lagutskottet.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1978/79:13

1 Förslag till

Lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring tas i anspråk så mycket av gäldenärens egendom som svarar mot fordringen.

2 § Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på

1. skatt, lull elleravgift som avses i 1 j första stycket lagen (1971:1072)om
förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift,

4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av fordran enligt 1, 2 eller 3,

5. skattebelopp jämte restavgift eller ränta som företrädare för juridisk
person är skyldig att betala enligt 77 a v; uppbördslagen (195.''272), 48 a >;
lagen (1968:430)om mervärdeskatt, 27 a § lagen (1959:92)om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning eller 17 § I mom. lagen (1958:295) om sjö
mansskatt.

Beslui

3 § Fråga om betalningssäkring prövas av länsskatterätt på framställning av allmänt ombud som har förordnats att föra det allmännas talan i mål enligt denna lag,

4§ Beslut om betalningssäkring far fattas om påtaglig risk föreligger att gäldenären inte kommer att betala fordringen och denna eller, om fiera fordringar föreligger mot samma gäldenär, de tillhopa uppgår till betydande belopp. Är fordringen att hänföra till viss tidsperiod får betalningssäkring beslutas endast om perioden har gått till ända eller fordringen dessförinnan har förfallit till betalning,

5 § Är fordringen ej fastställd, får beslut om betalningssäkring av.se det belopp till vilket fordringen med hänsyn lill omstiindighetcrna kan antas bli fastställd,

6 § 1 mål om betalningssäkring får rätten, om fara är i dröjsmål, omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess annorlunda förordnas.

SkU 1978/79:13 5

7 § Beslut om betalningssäkring skall hävas i den mån skäl för beslutet inte längre föreligger eller beslutet av annan anledning inte längre bör kvarstå.

8 § Beslut om betalningssäkring skall delges gäldenären.

Kan det befaras att genomförandet av beslutet skulle avsevärt försvåras genom att beslutet delges innan förrättning för verkställighet äger rum, behöver delgivning ej ske före förrättningen.

Verkställighet

9 § Beslut om betalningssäkring får genast verkställas.

Verkställighet begärs hos kronofogdemyndigheten av allmänt ombud som avses i 3 !;•

K) S 1 fråga om verkställigheten gäller vad som är föreskrivet om utmätning för fordringen. Verkställighet får dock ej äga rum i avlöning eller annan förmån som avses i 67 a och 67 d §§ ulsökningslagen (1877:31 s. 1) förrän dagen efter det att den har utbetalats. Vid verkställigheten tillämpas ej bestämmelserna i 91 a § 3-5 mom. eller 91 b § ulsökningslagen och ej heller vad 69 § samma lag och 5 § lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom innehåller om talan vid domstol.

11 § Verkställigheten får ej omfatta försäljning av egendom eller betalning av fordringen. Bestämmelsen i 183 § 3 mom. ulsökningslagen (1877:31 s. l)om försäljning av lös egendom, som är föremål för kvarstad, tillämpas dock i fråga om lös egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring.

12 § I fråga om talan mot beslut som rör verkställigheten gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i ulsökningslagen (1877:31 s. 1) om klagan över utmätningsmans förfarande och över utslag i utsökningsmål. Talan mot kronofogdemyndighets beslut är ej inskränkt till viss tid.

Rättsverkan

13 § Gäldenären får inte överlåta egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring, eller till skada för det allmänna förfoga över egendomen på annat sätt.

14 § Om förmånsrätt på grund av verkställd betalningssäkring föreskrivs i förmånsrättslagen (1970:979). Angående tidpunkten för förmånsrättens uppkomst gäller vad därom är föreskrivet i fråga om utmätning.

SkU 1978/79:13 6

1 fråga om fast egendom gäller all inskriven rättighet har företräde framför fordran med förmånsrätt på grund av betalningssäkring, om inskrivning har sökts före den dag då verkställigheten ägde rum.

Beialningssäkringsed

15 § Har vid förrättning för verkställighet tillgång för att säkerställa betalning
av fordran ej anträffats eller är uppgiven tillgång tvistig, skall gäldenären på
begäran av kronofogdemyndigheten upprätta förteckning över sina tillgångar
samt med ed bekräfta förteckningens riktighet (betalningssäkringsed).
Därvid gäller bestämmelserna i lagen (1921:244) om utmätningsed i tillämp
liga delar.

Tagande av egendom i förvar

16 § Är fara att lös egendom, som kan bli föremål för betalningssäkring, undanskaffas, får i avvaktan på rättens beslut granskningsledare som avses i 2 S bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen ta egendomen i förvar,

17 § Haregendom tagits i förvar enligt 16 S, skall anmälan därom omedelbart göras till allmänt ombud som avses i 3 S- Det allmänna ombudet prövar genast om egendomen skall bli kvar i förvar. Beslutar del allmänna ombudet att egendomen skall bli kvar i förvar, skall han snarast göra framställning om betalningssäkring hos länsskatterätten. Görs ej sådan framställning eller lämnas framställningen ulan bifall, skall egendomen omedelbart återställas. Meddelas beslut om betalningssäkring skall, om inte rätten bestämmer annat, egendomen bli kvar i förvar till dess beslutet verkställs.

Ställande av säkerhet

18 § Har beslut om betalningssäkring överlämnats till kronofogdemyndighet
för verkställighet, får myndigheten i stället för att genast verkställa beslutet ta
emot säkerhet som gäldenären eller, där gäldenären kan antas medge det,
annan erbjuder sig att ställa.

Är i annat fall fråga om betalningssäkring, får kronofogdemyndighet som anvisas av allmänt ombud som avses i 3 § ta emot säkerhet.

Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller vid den senare tidpunkt som har medgivits.

I övrigt skall bestämmelserna i lagen (0000:00) om säkerhet för skattefordringar m. m. tillämpas.

SkU 1978/79:13 7

Övriga besiämmelser

19 S Allmänt ombud som avses i 3 S förordnas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

20 § Mål om betalningssäkring prövas av den länsskatterätl som är behörig i fråga om gäldenärens taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för det år, då framställning om betalningssäkring görs. Finns inte behörig domstol enligt vad som nu har sagts, prövas målet av länsskatierätten i det län, där verkställigheten kan äga rum.

21 sj Den som har tagit befattning med mål ellerärende enligt denna lag färej obehörigen yppa vad han därvid har erfarit.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1978/79:13 8

2 Förslag till

Lag om säkerhet för skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid indrivning av fordran i allmänt mål får kronofogdemyndighet i
samband med all uppskov beviljas med betalning eller med viss indrivnings
åtgärd ta emot säkerhet som gäldenären eller, där gäldenären kan antas
medge det, annan erbjuder sig att ställa.

Med allmänt mål avses i denna lag mål hos kronofogdemyndighet om uttagande av skatt eller tull, staten tillkommande avgift eller liknande medel som får tas ut genom utmätning utan föregående dom, böter eller annat som indrivs i samma ordning som böter, avgift till statsverket enligt vattenlagen (1918:523) eller belopp som har eriagts av allmänna medel och enligt domstols beslut skall återbetalas lill statsverket.

2 § Säkerhet får bestå av pant, borgen eller företagsinteckning.

Borgen skall ställas såsom för egen skuld. Om den ställs av två eller flera personer gemensamt skall den vara solidarisk.

3 § Kronofogdemyndigheten skall vid mottagande av säkerhet besluta under
vilka förutsättningar säkerheten får las i anspråk. Beslutet får ändras, när
omständigheterna föranleder därtill.

Kronofogdemyndigheten får utan hinder av att säkerhet har mottagils vidta indrivningsåtgärd, när anledning därtill förekommer,

4 § Pant får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom.
Borgen får genast utsökas. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna

i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt. Införsel får äga rum om det är medgivet beträffande den fordran som säkerheten avser.

Om företagsinteckning utgör säkerhet, får utmätning genast ske i den egendom som omfattas av inteckningen, även när den gäller i annan näringsverksamhet än gäldenärens.

5 § Kronofogdemyndighetens beslut att vägra ta emot erbjuden säkerhet
eller beslut i fråga som avses i 3 ;j får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

9§ Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 4-7 §5 angivna numreringen.

Förmånsriitt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 42 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 § sjölagen (1891:35 s. 1).

Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av inteckning, vilken sökts samma dag som utmätningen verkställdes eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rält. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

Vad i denna paragraf föreskrives om jörmånsräti på grund av uimäining tillämpas även i fråga om lörmånsräll på grund av betalningssäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

' LaKen omirycki 1975:1248.

19 kap. 21 §

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendomens försäljning av annat skäl förfallit, skall anteckning därom göras i fastighetsboken eller tomträttsboken. Anteckning att egendomen försålts utmälningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens fördelning inkommit.

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring eller har beträffande fast egendom eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendomens försäljning av annat skäl förfallit eller har betalningssäkringen upphön au gälla, skall anteckning därom göras i fastighetsboken eller tomlrälisboken. Anteckning att egendomen försålts utmätningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens fördelning inkommit. Om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv försäljning eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken eller tomträttsboken när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvisar förhållandet inkommit.

Förekommer i övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om att visst förhållande skall antecknas i fastighetsbok eller tomträitsbok, gäller bestämmelsen.

21 kap.

Ansökan om inskrivning av avtal om sådan ändring i tomträttens innehåll

,som avses i 13 kap, 21 ;:; får göras av fastighetsägaren eller tomträttshavaren

sedan tomträtten inskrivits. Om sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar

2-4 ;j med följande avvikelser.

Är inteckning förut beviljad eller Är inteckning förut beviljad eller

sökt i tomträtten eller är inskrivning sökt i tomträtten eller är inskrivning

'Omtryckt 1971:1209.

av nyttjanderätt,,scrvitut eller rätt till av nyttjanderiilt,.servitut eller rätt lill

elektrisk kraft förut beviljad eller elekirisk kraft förut beviljad eller

sökt i denna eller .sökes sådan sökt i denna eller sökcs ,sådan

om inskrivning av avtal som avses i forsla stycket bifallas endast om riiltighetshavaren medgivit inskrivning ;iv ändringsavialet eller detta är väsentligen ut;m betydelse för räliig-hetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller lomtriiuen utmätts före den diig då inskrivning .sökes, gäller vtid som sagts nu om rättighetshtt-varen även uimätningssökanden.

inskrivning samma dag, får ansökan inskrivning samma dag, får ansökan

om inskrivning av avtal som av.ses i första stycket bilallas endasl om rättighetshavaren medgivit inskrivning av ändringsaviiilet eller delta är väsentligen utan betydelse för räitig-hetshavarcns säkerhet. Om fistig-heten eller tomlrättcn utmätts eller lagils i anspråk genom heialningssäk-ring före den dag då inskrivning .sökes. gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden ('//('/■ den borgenär lör vars fordran betalningssäkring ägt rum. Är avtal som avses i första stycket beroende av att fastighetsbildning äger

rum, får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd. I avvaktan på ;iit hinder som anges i andra eller tredje stycket undanröjes

skall ansökan förklaras vilande.

22 kap,

3 §

Ansökan om inteckning skall avslås, om

1, föreskrifterna i 2 icke iakttagils,

2, på grund av särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighetsboken inteckning ej får beviljas i fastigheten,

3, inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt,

4, fastigheten fråniått sökanden på grund a\ exckiiiiv försäljning eller genom expropriation eller liknande ivångsförvärv.

.', sökanden är i konkurs eller försätles i konkurs den dag då inieckningcn sökes saml fisiighcien hör till konkursboet.

6, del av fastigheten iir utmalt eller uimälcs öcn dag då inteckningen sökes,

7, (/('/ av fasiigheien har lagiis i
anspråk genom heuilningssäkiing eller
tages i anspråk den dag då inieck
ningcn sökes.

8. ärende angående anteckning

7, ärende aimående anteckning

enligt 7 vj förköpshigen (1967:868) all enligt 7 S förköpslagent 1967:868) att kommun beslutat uiöva förköiisriitt i kommun beslulat utöva förköpsräli i

SkU 1978/79:13 12

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

fråga om egendomen upptagits på 'råga om egendomen u|i()tagits på
inskrivning.sdag och ansökningen inskrivningsdag och an.sökningen
göres av den som överlåtit egen- göics av den som övcrlålii egen
domen, domen.

ILir iirende .ingående layfiri för sökanden uppskjutits lill senare inskrivningsdag, ska.ll bohancllingcn av :iii.si';kan om iiitcckning uppskjutas till samma (lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979,

Nuvarande lydelse

Upplyses att före den dag inteckning sökes eller ock samma dag ansökningen göres den egendom som ansökningen avser tagits i mät, och visas ej att utmätningen upphört att gälla, skall ansökningen avslås.

Föreslagen lydelse

12 §

Upplyses att före den dag inteckning sökes eller ock samma dag ansökningen göres den egendom som ansökningen avser tagits i mät eller lagils i anspråk genom belal-ningssäkring. och visas ej att utmätningen eller beialningssäkringen upphört att gälla, skall ansökningen avslås.

41 S'

Då utmätning skett av luftfartyg eller lott däri eller till sådant fartyg hörande, intecknade reservdelar, eller då jämlikt 71 § konkurslagen äskats att luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg må utmätningsvis säljas, skall, sedan bevis härom inkommit till inskrivningsdomaren, å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet i inskrivningsboken. Visas att utmätningen upphävts eller att frågan om egendomens försäljning eljest förfallit, varde ock det i boken antecknat.

Då utmätning skett av luftfartyg eller lott däri eller till sådant fartyg hörande, intecknade reservdelar c//f/-då sådan egendom har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller då jämlikt 71 § konkurslagen äskatsatt luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg må utmätningsvis säljas, skall, sedan bevis härom inkommit till inskrivningsdomaren, å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet i inskrivningsboken. Visas att utmätningen upphävts eller att frågan om egendomens försäljning eljest förfallit eller au beialningssäkringen upphön all gälla, varde ock det i boken antecknat. Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad beträffande försäljning av utmätt luftfartyg och av utmätta, intecknade reservdelar, varde anteckning därom efter vad i första stycket sägs införd i inskrivningsboken, när handling som visar köpeskillingens fördelning inkommer till inskrivningsdomaren. Var egendomen intecknad, skall i inskrivningsboken tillika antecknas den verkan som försäljningen enligt vad i 25 § stadgas medför

1 Senaste lydelse 1970:986,

SkU 1978/79:13 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beträffande inteckningen. Skedde ej försäljning, men skola ändock enligt vad därom är särskilt stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egendomen, skall motsvarande anteckning göras när fördelningslängden inkommer.

Har domstol beträffande inteckning i luftfartyg meddelat förklaring som i 26 § sägs, åligger del domstolen att därom översända bevis till inskrivningsdomaren, som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning om förhållandet i inskrivningsboken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1978/79:13 15

6 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 33,38 och 283 §§ sjölagen (1891:35 s. 1)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

.33 5 Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering eller ansökan om inskrivning av förvärv av sådan egendom skall avslås, om

1. bestämmelsen i 30 § första stycket ej iakttagits:

2. egendomen ej kan registreras enligt 11 §;

3. sökanden ej styrker sitt förvärv;

4. fångesmannens rätt ej är inskriven i registret, ehuru den hade kunnat inskrivas där, och sökandens förvärv icke gmndas på exekutiv försäljning;

5. åberopad överlåtelse står i strid med en mot överlåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och överlåtarens åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som ansökningen göres;

6. egendomen av överlåtaren tidigare överlåtits till annan och överiåtarens åtkomst ej var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var fallet, inskrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet;

7. före utgången av den inskriv- 7. före utgången av den inskrivningsdag då anmälningen eller an- ningsdag då anmälningen eller ansökningen göres egendomen blivit sökningen göres egendomen blivit föremål för kvarstad p//e/skingrings- föremål för kvarstad, skingringsförbud lill säkerhet för anspråk mot förbud eller betalningssäkring till överiåtaren eller denne försatts i säkerhet för anspråk mot överlåtaren konkurs; eller denne försatts i konkurs;

8. egendomen sålts exekutivt till annan än sökanden; eller

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande.

Första stycket 5-7 utgör ej hinder mot inskrivning av förvärv, om inskrivning av villkoriig äganderätt redan har beviljats på grund av samma förvärv.

38 § I skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas, när

1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga, som angår inskrivning;

2. mål som avses under I avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft;

I Lagen omtryckt 1975:1289,

3, ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs;

4. registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egendom blivit föremål för kvarstad, skingringsförbud eller utmätning, konkursförvaltare begärt att registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt, ägaren enligt 10 § andra stycket begärt att registreral skepp skall säljas exekutivt eller egendomen sålts exekutivt;

5. beslut som avses under3eller4 om konkurs, kvarstad, skingringsförbud eller utmätning upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egendom eljest förfallit;

4. registrerat skepp eller skepps
bygge eller inskriven rätt till sådan
egendom blivit föremål för kvarstad,
sk i ngri ngsfö rbud, betalningssäkring
eller utmätning, konkursförvaltare
begärt att registrerat skepp eller
skeppsbygge skall säljas exekutivt,
ägaren enligt 10 § andra stycket
begärt att registrerat skepp skall
säljas exekutivt eller egendomen
sålts exekutivt;

5, beslut som avses under 3 eller 4
om konkurs, kvarstad, skingrings
förbud, ie/a/m.tfiSflAvw,!; eller utmät
ning upphävts eller återgått eller
fråga om exekutiv försäljning av
registrerat skepp eller skeppsbygge
eller inskriven rätt till sådan egen
dom eljest förfallit;

6, skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i 16 § angiven grund men hinder mot avregistreringen möter enligt 17 §;

7, enligt 35 § beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands.

Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. skall det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregistret, om bygget överföres dit såsom skepp. Registeranteckning skall avföras, om den uppenbariigen ej längre kan vara av betydelse.

283 5 Ansökan om inteckning skall avslås, om

1. bestämmelserna i 282 5 första stycket ej iakttagits;

2. ansökningen strider mot 261 5;

3. ansökningen strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot sökanden gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen, som införts i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret eller införes däri samma inskrivningsdag som inteckningen sökes, och ansökningen icke medgivits av den till vars förmån inskränkningen gäller;

4. skeppet eller skeppsbygget skall avregisireras;

6, skeppet, bygget eller tindel däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för kvarstad, skingringsförbud, betalningssäkring eller utmätning eller blir föremål för sådan åtgärd samma inskrivningsdag som inteckningen sökes; eller

5. sökanden eller, om skeppet eller bygget äges av fiera, någon av sökandena är i konkurs eller försättes i konkurs samma inskrivningsdag som inteckningen sökes och det icke visas, att skeppet, bygget eller andelen ej hör till konkursboet;

6. skeppet, bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för kvarstad, skingringsförbud eller utmätning eller blir föremål för sådan åtgärd samma inskrivningsdag som inteckningen sökes; eller

7, skeppet, bygget eller andel däri eller villkoriig äganderätt därtill frångått sökanden genom exekutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv uppskjutits, skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den I januari 1979.

2 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 13

SkU 1978/79:13 18

7 Förslag till

Lag om ändring i ulsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 139 och 151 55 ulsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

139 5' När fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller motsvarande utländska register, eller gods i fartyg eller i luftfartyg .sålts, har borgenär, som hade sjö-eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur köpeskillingen enligt vad som anges nedan, såvida han framställt yrkande därom före auktionen eller, om egendomen sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen.

Svarar utmätt egendom för företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla betalning ur köpeskillingen, om han framställt yrkande därom inom tid som nyss angivits. Vad nu sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning måste anses obehövlig för att trygga inteckningshavarens och efterföljande inteckningshavares rätt. Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även till sådan egendom som gäldenären på annat sätl än genom företagsinteckningen ställt som säkerhet för inteckningshavarens fordran.

,År utmätt lös egendom föremål för betalningssäkring, har borgenär för vars fordran beialningssäkringen ägt rum rält till betalning ur köpeskillingen, i den mån fordringen är eller blir fasisiälld och förutsäiiningar för indrivning inträda. Om rätt till betalning ur registrerat skepp, luftfåriyg eller iniecknade reservdelar till luftfåriyg gäller vad som föreskrives i lagen (1973:1130)om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m. och lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m. Skall under konkurs fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register, eller gods i fartyg eller i luftfartyg säljas utmätningsvis, äger även borgenär som för sin fordran har förmånsrätt enligt 10 5 förmånsrättslagen (1970:979) rätt att erhålla betalning ur köpeskillingen, om han yrkat det före auktionen eller, om egendomen sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen.

1 Senaste lydelse 1975:1254,

SkU 1978/79:13 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

151 5

Är fråga om fordrans eller intecknings giltighet beroende på särskild prövning eller avgjord genom beslut, som ej vunnit laga kraft, eller är inteckning sökt men ej beviljad, varde vad enligt förmånsrättslagen (1970:979)å fordringen eller inteckningen belöpa kan vid fördelningen avsatt, intill dess frågan om borgenärens rätt blivit slutligt avgjord.

Finnes eljest fordran tvistig, skall borgenären, om annat ej följer av 3 mom., föreläggas att inom en månad efter det att föreläggandet delgivits honom väcka talan mot sakligare, som medlen skola tillfalla om borgenärens anspråk bortfaller, vid den domstol till vilken utmätningsmannens tjänstgöringsområde hör eller, när frågan om fördelning är omedelbart anhängig hos överexekutor,domstolen i den ort där överexekutor är. Medlen skola avsättas i avvaktan på att nyssnämnda tid går till ända eller, om talan väckes, tvisten blirslutligt avgjord. Efterkommer ej borgenären föreläggandet och ärej talan i saken väckt av motparten, har han föriorat sin rätt till medlen.

När frågan om fördelning är omedelbart anhängig hos överexekutor och fördelningen ej kan utan betydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten avgjorts, skall överexekutor, om det finnes ändamålsenligt, själv upplaga tvisten och efter muntlig förhandling pröva den i utslaget om medlens fördelning. Talan anses väckt, när part framställde sitt yrkande. Om bevisning gäller vad som i rättegångsbalken föreskrives för tvistemål. Uteblir part från förhandling, utgör det ej hinder för handläggning och avgörande av tvisten.

Är fordran beroende av villkor, skall avsättning ske, intill dess villkoret uppfyllts eller förfallit.

Vad som belöper på fordran som är förenad med jörmånsräii på grund av betalningssäkring skall avsättas lill dess all fordringen blivit fästsiälld och förutsäiiningar för indrivning inträn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

2 Senaste lydelse 1973:1131.

SkU 1978/79:13 20

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast

egendom

Härigenom föreskrivs att 25 5 lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 5' 1 sakägarförteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen,

1, fordran som skall utgå med förmånsrält enligt 6 5 1 eller 7 5 I eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) och soni förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges i 36 5,

2, fordran som är förenad med 2, fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, panträtt i fastigheten eller med

Jörmånsräii i fasligheten på grund av betalningssäkring,

3, nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som besvärar
fastigheten, om rättigheten är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling
som är tillgänglig, dock ej rättighet av beskaffenhet att skola bestå oavsett
fastighetens försäljning,

4, kostnaden för förfarandet.

Om fastigheten hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1979.

Senaste lydelse 1971:1044.

Minst en månad före auktionen skall underrättelser om försäljningen sändas i rekommenderade brev till sökanden och ägaren samt till kända borgenärer som har luftpanträtt, inteckning eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse genast sändas till honom. Innehåller inskrivningsboken uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

Minst en månad före auktionen skall underrättelserom försäljningen sändas i rekommenderade brev till sökanden och ägaren samt lill kända borgenärer som har luftpanträtt, inteckning, retentionsrätt eller förmånsrätt på grund av betalningssäkring. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse genast sändas till honom. Innehåller inskrivningsboken uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

1051

1 sakägarförteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen, fordran för vilken egendomen svarar på grund av luftpanlrätt, inteckning eller retentionsrätt saml kostnaden för förfarandet.

1 sakägarförteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen, fordran för vilken egendomen svarar på grund av luftpanträtt, inteckning eller retentionsräll och fordran som är förenad med Jörmånsräii i egendomen på grund av betalningssäkring samt kostnaden för förfarandet. Om egendomen hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för egendomens förvaltning under konkursen. Är egendomen därjämte utmätt, upptages fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10 5 förmånsrättslagen (1970:979). Med fordran avses även rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

I Senaste lydelse 1975:1252.

3 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 13

Minst trettio dagar före auktionen skal) underrättelserom försäljningen sändas till sökanden och ägaren samt till kända borgenärer som har sjö-panträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsräll. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse genast sändas lill honom. Har registermyndigheten uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

Minst trettio dagar före auktionen skall underrättelserom försäljningen sändas till sökanden och ägaren samt till kända borgenärer som har sjöpanträtt, pantriitt på grund av inteckning, retentionsrätt eller Jörmånsräii på grund av beialningssäkring. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse genast sändas till honom. Har registermyndigheten uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med fiygpost.

10 5'

1 sakägarförteckningen upptages, förutom exekuiionsfordringen, fordran som är förenad med sjöpanträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt samt kostnaden för förfarandet.

1 sakägarförteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen, fordran som är förenad med sjöpanträtt, panträtt pä grund av inteckning, retentionsrätt eller förmånsrätt på grund av betalningssäkring samt kostnaden för förfarandet. Om skeppet hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upptages fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10 5 förmånsrätts-lagen (1970:979).

Med fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning avses även fordran för vilken skepp tagits i anspråk enligt 91 a 5 3 mom. ulsökningslagen (1877:31 s. 1) samt rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

'Senaste lydelse 1975:1253.

SkU 1978/79:13 23

11 Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

Härigenom föreskrivs att 38,40 b och 195 §§ konkurslagen (1921:225) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 5' Förmånsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom utmätning går åter, om egendomen tagits i mät senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för gäldenären närstående, går förmånsrätten eller betalningen också åter, orn egendomen tagits i mät dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Förmånsrält på grund av beialningssäkring går åter om egendomen tagits i anspråk senare än tre månader Jöre fristdagen.

40 b 5

Återvinning påkallas av förval- Återvinning påkallas av förval-

taren genom väckande av talan vid tåren genom väckande av talan vid
allmän domstol, genom anmärkning allmän domstol, genom anmärkning
mot bevakning eller genom invänd- mot bevakning eller genom invänd
ning mot annat yrkande som fram- ning mot annat yrkande som fram-
ställes mot konkursboet. Om förval- ställes mot konkursboet. Om förval
taren icke vill påkalla återvinning tåren icke vill påkalla återvinning
och ej heller ingår föriikning i saken, och ej heller ingår föriikning i saken,
får borgenär som bevakat fordran i får borgenär som bevakat fordran i
konkursen påkalla återvinning konkursen påkalla återvinning
genom väckande av talan vid allmän genom väckande av talan vid allmän
domstol. För återgång av förmåns- domstol. För återgång av förmåns
rätt som vunnits genom utmätning rätt som vunnits genom utmätning
är särskild åtgärd ej behövlig. eller genom betalningssäkring är sär-

skild åtgärd ej behövlig.

Talan vid allmän domstol väckes inom ett år från fristdagen. Dock lår talan väckas inom tre månader från det att anledning därtill blev känd för konkursboet. Har gäldenären avhänt sig fast egendom eller är fråga om återgång av bodelning, kan talan även väckas inom tre månader från den dag då lagfart söktes eller bodelningshandlingen ingavs lill rätlen.

1 Senaste lydelse 1975:244,

2 Senaste Ivdelse 1975:244,

SkU 1978/79:13 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Borgenär som för talan svarar för rättegångskostnaden men har rält att få ersättning därför av boet, i den mån kostnaden täckes av vad som kommit boet till godo genom rättegången,

195 §5

Med panträtt i fast egendom Med panträtt i fast egendom
likställes vid tillämpning av denna likställes vid tillämpning av denna
lag annan särskild förmånsrätt som lag annan särskild förmånsrätt som
gäller i egendomen och ej grundas på gäller i egendomen och ej grundas på
utmätning. utmätning eller betalningssäkring.

Vad i denna lag är stadgat beträffande borgenär, som har lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om borgenär, som innehar lös egendom med rätt att den till säkerhet för sin fordran kvarhålla.

Denna lag träder i kraft den I januari 1979.

3 Senaste lydelse 1971:498.

SkU 1978/79:13 25

12 Förslag till

Lag om ändring i ackordslagen (1970:847)

Härigenom föreskrivs att 14 5 ackordslagen (197():847) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 5 Sedan förhandling om offentligt ackord beslutats, får utmätning för dessförinnan uppkommen fordran ej äga rum innan ackordsfrågan blivit avgjord. Om det ändå sker, är utmätningen ulan verkan. Borgenär som har förmånsrätt i viss egendom har dock rätt att få denna egendom utmätt.

Vad som sägs i Jörsia slyckei om uimäining gäller i tillämpliga delar även ifråga om beslut om betalnings-säknng och verkställighet av sådant beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1978/79:13 26

13 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs alt 11 kap. 1 och 3 55 samt 17 kap. 13 5 brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 15'

Gäldenär, som förstör eller genom gåva eller annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom försätter sig på obestånd eller förvärrar sill obestånd, dömes för oredlighet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Delsamma skall gälla, om gäldenär genom sådant förfarande framkallar allvariig fara för att han skall komma på obestånd.

Gäldenär, som vid konkurs eller Gäldenär, som vid konkurs eller
förhandling om offentligt ackord förhandling om offentligt ackord
eller i förteckning lill utmätningsed eller i förteckning till utmätningsed
förtiger tillgång, uppgiver obefintlig eller till betalningssäkringsed förtiger
skuld eller lämnar annan sådan tillgång, uppgiver obefintlig skuld
oriktig uppgift, skall ock, om ej eller lämnar annan sådan oriktig
uppgiften rättas innan den beedigas uppgift, skall ock, om ej uppgiften
eller eljest lägges till grund för förfa- rättas innan den beedigas eller eljest
randel, dömas för oredlighet mot lägges till grund för förfarandet,
borgenärer. Detsamma skall gälla, dömas för oredlighet mot borgenä-
om gäldenär i samband med annan rer. Delsamma skall gälla, om gälde-
exekutiv förrättning åberopar oriktig när i samband med annan exekutiv
handling eller skenavial och där- förrättning åberopar oriktig handling
igenom hindrar att erforderlig eller skenavial och därigenom hind-
egendom genom förrättningen tages rar att erforderlig egendom genom
I anspråk för att bereda borgenär förrättningen tages i anspråk för att
betalning eller säkerhet. ' bereda borgenär betalning eller sä-

kerhet.

Gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydenhet med uppsåt att hålla den undan konkursen, så ock gäldenär, som i konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång, dömes likaledes för oredlighet mot borgenärer.

3 5 Gäldenär, som fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan motsvara..de nytta för jrelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyriigt föret" ■ dier fasinnig ansvarsförbindelse eller vidtager annan

'Senaste lydelse 1976:56, 2 Senaste lydelse 1976:56,

sådan åtgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framkallar eller förvärrar obestånd, dömes för vårdslöshet mot borgenärer till fängelse i högst två år.

Gäldenär, som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord eller i förteckning till utmätningsed av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljest lägges till grund för förfarandet, för vårdslöshet mot borgenärer.

Gäldenär, som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord eller i förteckning till utmätningsed eller lill beialningssäkringsed av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljest lägges till grund för förfarandet, för vårdslöshet moi borgenärer.

17 kap. 13 5

eller fängelse i högst ett år. Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra, dömes för hindrande av förräiining till böter.

Den som bryter mot förbud att sälja ellerskingra gods elleratt utgiva annans gods, rubbar gods som blivit satt i kvarstad, utmätt eller beslagtaget, skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat för bud, dömes för överträdelse av myndighets bud till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som bryter mot förbud att sälja eller skingra gods eller att utgiva annans gods, mbbar gods som blivit satt i kvarstad, laget i anspråk genom beialningssäknng. utmätt eller beslagtaget, skadar el ler borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat förbud, dömes för överträdelse av myndighets bud till böter

SkU 1978/79:13 28

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:i'072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15' Förmånsrätt enligt II 5 förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 1 5 första stycket uppbördslagen(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970:624),

2. skatt enligt förordningen (1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotierivinsler, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskait på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, siämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964:352)om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1971:170) om annonsskalt,. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotnings-lagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon samt lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,

4. skatt enligt förordningen (1922:260) om aulomobilskatt, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963:116) om trafikomlägg-ningsskatt, traktorskatteförordningen (1969:297), vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskall, kungörelsen (1973:781) om saluvagnsskatt samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5. tull samt avgift enligt kungö- 5. tuW och särskildavgi/l enligi 39 felsen (1960:235) om avgift för växt- lullagen (1973:670) samt avgift enligt skyddskontroll vid införsel av växter kungörelsen (1960:235) om avgift för

1 Senaste lydelse 1978:146,

SkU 1978/79:13 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och förordningen (1968:361) om växtskyddskontroll vid införsel av
avgift vid införsel av vis,sa bak- växter och förordningen (1968:361)
verk, om avgift vid införsel av vissa

bakverk,

6, avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

7, avgift, som uppbäres med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m, m., iden mån avgiften icke omfattas av I.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

4 Riksdagen 1978/79. 6 saml. Nr 13

SkU 1978/79:13 30

15 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs au 58 5 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 5

1 m o m,- Har skaitskyklig eller arbetsgivare som verkställt skalleavdrag underlåtit all inbetala skatt i tid och ordning, som i 53 eller 54 5 eller 56 5 3 mom, sägs, skall restavgift utgå, beriiknad efter fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som sålunda icke eriagts, dock ej mindre än tio kronor, Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal,

,'\rbetsgivarc, som avses i första stycket, skall utöver restavgift erlägga tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller ock fastställes lill betalning av den lokala skattemyndigheten. Tilläggsavgift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som icke eriagts. dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i denna lag om restavgift lillämpas även i fråga om tilläggsavgift.

Vad i första och andra styckena sägs skall i fall, som avses i 56 5 3 mom, andra stycket, gälla endasl om där angiven inbetalning icke verkställts senast under den uppbördstermin, som infaller närmast efter utgången av den månad, under vilken skatteavdraget verkställts, el ler, såvitt gäller inbetalning från arbetsgivare som avses i 53 5 1 mom, tredje stycket, senast den 18 i den månad under vilken nämnda uppbördstermin infaller,

Restavgift utgår även i fall då arbetsgivare icke behörigen lämnat uppgift om innehållen skatt enligt 55 5 eller 56 5 3 eller 4 mom, .Avgiften uigår med ivå öre för varje hel krona av skattebelopp, för vilket uppgift sålunda icke lämnats, dock ej med mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall jämnas lill närmast högre hela krontal. I fall som avses i 56 5 3 mom. fjärde stycket utgår nu avsedda restavgift endast om uppgiftsskyldigheten icke fullgjorts senast under den uppbördsiermin som avses i iredjc stycket ovan.

Vid liltämpning av bestämmelserna i deiia monieni jämställs med inheial-ningavskaiiait verksuilligliel har sken eller säkcrhel har lagils emol enligl

' Lagen omtryckt 1972:75, Senaste lydelse iiv lagens rubrik 1974:771. -'Senaste lydelse 1974-771,

SkU 1978/79:13 32

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt

Härigenom föreskrivs att 6 5 lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstax-eringsiält och länsrätt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 5= Skatterätt, fastighctstaxeringsräit och länsrätt ärdomlör med ordföranden ensam

1, när åtgärd som avser endasl måls beredande vidtages,

2, vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan skatterätt, fastigheistaxeringsrätt eller länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1954:193) som begärts med stöd av 40 5 samma lag,

3, vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4, vid beslut, såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort, om återkallelse tills vidare eller, såvitt gäller utländskt körkort, om vägran tills vidare alt godkänna körkortet, när det är uppenbart att sådant beslut bör meddelas,

5, vid annat beslut som ej innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rält, är skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt domför med ordföranden ensam vid beslut som ej innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1, mål om utdömande av vite, 1. mål om utdömande av viic,

2, mål enligt bevissäkringslagen 2, mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skalle- och avgifts- (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, om handlings undanta- proces,sen, enligi lagen (0000:00) om gande från ta.xeringsrevision, skatte- betalningssäkring for skatter, tullar revision eller annan granskning och och avgifter, om handlings undanta-om befrielse från skyldighet all gande från taxeringsrevision, skatte-lämna kontrolluppgift enligt tax- revision eller annan granskning och eringslagen (1956:623). om befrielse från skyldighet att

lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

3, mål om omhiinderlagande för utredning enlig 30 5 barnavårdslagen (1960:97),

4, mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1973:1108, -'Senaste l.vdelse I978:.%6,

SkU 1978/79:13 33

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 5 3 mom. sista stycket kommunalskatteiagen (1928:370),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 500 kronor,

7, mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer med parternas samstämmiga mening,

8, mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

15'

Den som på sätt som avses i 7 kap. 3 5 första stycket 3 tryckfrihetsförordningen uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt får fällas till ansvar därför endast om fråga är om tystnadsplikt som

stol eller undersökningsicdare i brottmål eller av myndighets förbehåll vid utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar.

1, föreskrives i 3 kap, 3 5 tryckfrihetsförordningen, 9 5 radioansvarighetslagen (1966:756) eller 1 § lagen (1978:480) om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio,

2, avser sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjiinsleplikt saml följer av författning som har tillkommit genom samfällt beslut av Konungen och riksdagen eller av lag som har beslutats efter den 31 december 1974 men före den 1 januari 1978,

3, följer av förordnande av dom- 3. följer av förordnande av dom-

stol eller undersökningsledare i brottmål eller av myndighets förbehåll vid utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar, 4. föreskrives i lagen (0000:00) om betalningssäkring för skaiier. lullar och avgijier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979,

I Senaste lydelse 1978:481.

Ersättningsbelopp för gods, som är utmätt, skall, om borgenären det yrkar, utgivas till utmätningsman-nen. Avser ersättningsbeloppet gods,som satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall beloppet, där part det äskar, utgivas till överexekutor; och har denne alt med beloppet förfara på sätt i 160 5 ulsökningslagen är för där avsett fall stadgat.

Gäller försäkring å gods lill förmån för någon, som lill säkerhet för fordran har panlräli i godset, äge han, ändå att fordringen ej är lill betalning förfallen, fiamlor ägaren rätt alt ur utfallande ersättningsbelopp utla sin fordran,såvida icke ägaren genom att avhjälpaskadaneller på annat sätl bereder panthavaren samma säkerhet som han ägt före försäkringslailet. Lag samma vare, d;ir försäkringen gäller lill förmån för någon, som har rält att kvarhålla godset till säkerhet för förfallen fordran.

Ersättningsbelopp l'orgGds,som är utmätt eller har lagiis i anspråkgenom heialningsslikring. skall, om borgenären i-lei yrkar, utgivas till utmätningsmannen. Avser crsätiningsbc-loppet gods, som salts i kvarstad eller under skingringsförbud. skall beloppet, där part det äskar, utgivas lill överexekutor; och har denne att med beloppet förfiira på sätt i 160 5 ulsökningslagen är för där avsett fall stadgat. 1 fråga om rätt för borgenär, som har panträtt i fastighet eller i tomträtt, att njuta betalning ur brandskadeersättning gäller, i stället för föreskrifterna i 56 och 57 55 samt första och andra styckena i lörevarande paragraf, vad som finnes stadgat i 86-88 55 samt i särskild lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979,

'Senasie lydelse 1973:1069.

SkU 1978/79:13 37

Utskottet

Propositionen innehåller förslag till lagstiftning om processuella säkerhetsåtgärder avsedda att gälla för i stort sett samtliga skatter, tullar och avgifter. Liigstiftningen innefattar bl. a. en beialningssäkringslag och en lag om säkerhet för skattefordringar m. m.

Betalningssäkringen kan närmast karakteriseras som en processuell säkerhetsåtgärd och motsvarar i huvudsak kvarsiadsinstitutet inom civil- och straffprocessen. Dess syfte är alt stärka det allmännas ställning som borgenär vid uppebörd och indrivning av fordran på skatt, tull eller avgift. Som förutsättning för beslut om betalningssäkring skall gälla att det allmänna har en fordran mot gäldenären avseende ett betydande belopp och att den tidsperiod till vilken fordringen är att hänföra gått till ända. Vidare skall det föreligga en påtaglig risk för att gäldenären inte vill eller förmår betala fordringen, när den förfaller till betalning. Betalningssäkringskall la beslutas också beträffande den som eftersärskild prövning förklaras betalningsskyldig för annans skatteskuld. Beslut om betalningssäkring skall meddelas av länsskatterätt som första instans och verkställas av kronofogdemyndighet. Betalningssäkringen innebäratt gäldenären inte får till skada fördel allmänna förfoga över den egendom som omfattas av beslutet och medför också att staten far förmånsrätt i egendomen. Förmånsrätten gäller från den dag då beslutet om betalningssäkring verkställdes och får åberopas vid efterföljande utmätning och i gäldenärens konkurs.

Förslaget lill lag om säkerhet för skattelbrdringar innebär bl. a, att såväl gäldenären som tredje man lår möjlighet att ställa säkerhet för betalning av fordringen. Härigenom kan undvikas såväl att beslut om betalningssäkring meddelas som att det verkställs.

Lagstiftningsarbetet för att motverka skatteundandragande i olika former har,särskilt undersenare år, varit mycket omfattande. Åtskilliga specialregler mot skatiefiykt har införts i kommunalskattelagen. Skattemyndigheternas kontrollmöjligheter har successivt förbättrats genom en utbyggnad och förstärkning av taxeringsorganisationen, och verksamheten på uppbördsområdet har effektiviserats. En grundläggande förutsättning för att åtgärder mot skattenykt och skattefusk skall få avsedd effekt är givetvis att det allmänna tillförsäkras möjligheter att säkra sina fordringar på skatt, tull och avgift. De uppgifter ,som lämnats av utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatieprocessen och som redovisas i propositionen, liksom resultatet av remissbehandlingen av utredningens förslag, ger klart stöd för uppfattningen att dessa möjligheter f n. är otillräckliga. Genom den föreslagna betalningssäkringen kommer det allmänna - då det föreligger påtaglig risk att gäldenären inte kan eller vill betala fordringen - att kunna trygga sina fordringsanspråk under tiden från fordringens uppkomst till dess den kan drivas in. Betalningssäkringen kan härigenom komma att verksamt bidra till att minska det allmännas förluster i skatte- och avgiftsprocesser. Genom att

SkU 1978/79:13 38

det allmänna på ett tidigt stadium kan säkra betalning av skatt hos skattskyldiga som inte betalar källskati är betalningssäkringen också ägnad att skapa siörrc rättvisa mellan olika kategorier skattskyldiga.

Lagutskottet har i sitt yttrande över propositionen framhållit att förslaget om förmånsrält på grund av verkställd betalningssäkring bl. a. innebär att borgenär, som fått kvarstad eller skingringsförbud för sin fordran, kommer att få ett sämre skydd för fordringen än f n. Denna effekt av lagstiftningen kan - menar lagutskottet -synas betänklig men lar accepteras med hänsyn till det allmänna intresset av att förbättra uppbörden och indrivningen av skatten. Lagutskottet förutsätter att frågorna om lagstiftningens inverkan på enskilda borgenärers intresse kommeratt särskilt beaktas underdel fortsatta arbetet med ny uisökningsbalk.

Skaticulskotiet inslämmer i lagutskottet uttalanden och tillstyrker med det anförda bifall till propositionen.

Utskottet hemställer

an riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:28 antar de i propositionen framlagda förslagen till

1, lag om betalningssäkring för skatter, lullar och avgifter,

2, lag om säkerhet för skattefordringar m, m,

3, lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

4, lag om ändring i jordabalken,

5, lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt lill luftfartyg,

6, lag om ändring i sjölagen (1891:35 s, 1),

7, lag om ändring i ulsökningslagen (1877:31 s, 1),

8, lagom ändring i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom.

9, lag om ändring i lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m.,

10, lag om ändring i lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m..

11, lag om ändring i konkurslagen (1921:225),

12, lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

13, lag om ändring i brottsbalken,

14, lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m, m..

15, lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

16, lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstax-eringsrätl och länsrält,

17, lag om ändring i lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt,

18, lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

19, lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

SkU 1978/79:13 40

Lagutskottets yttrande Bilaga

1978/79:1 y

över propositionen 1978/79:28 med förslag till lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, in. m.

Till skatteutskottel

Skatteutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1978/79:28 med förslag lill lagom betalningssäkring för skatter, lullar och avgifter, m, m, jämte eventuella motioner.

Propositionen har ej föranlett några motioner.

Lagutskottet får anföra följande,

I propositionen föreslås lagstiftning om processuella säkerhetsåtgärder, som avses gälla för i stort sett samtliga skatter, tullar och avgifter. Lagstiftningen innefattar två nya lagar, en lag om betalningssäkring för skaller, tullar och avgifter och en lagom säkerhet för skattefordringar m. m. I anslutning härtill föreslås ändringar i andra författningar inom i huvudsak civil- och utsökningsrätten. Syftet med den föreslagna nya säkerhetsåtgärden betalningssäkring äran tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk, när det föreligger påtaglig risk all gäldenären inte kommer all betala fordringen. Beslut om betalningssäkring skall meddelas av länsskatterätten och verkställas av kronofogdemyndigheten. För verkställigheten skall i princip gälla samma regler som för utmätning. Verkställt beslut om betalningssäkring skall innebära att gäldenären inte får överlåta den egendom som tagits i anspråk genom betalningssäkring ellereljest förfoga häröver till skada fördel allmänna. Vidare skall verkställigheten medföra alt förmånsrält uppkommer i den egendom som har tagits i anspråk. Förmånsrätten skall få göras gällande vid efterföljande utmätning eller i gäldenärens konkurs.

Utskottet vill till en början peka på alt det sedan länge bedrivits ett omfattande reformarbete inom exekutionsrättens område. Lagberedningen lade sålunda år 1973 fram förslag lill en ny uisökningsbalk (SOU 1973:22), Regeringen har i mars 1978 på förslag av chefen för justitiedepartementet beslutat inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till uisökningsbalk. Det remitterade förslaget, som bygger på lagberedningens förslag, innehåller bl. a. bestämmelser om ett nytt kvarstadsinsiiiut som i fråga om rättsverkningar delvis avviker från gällande regler om säkerhetsåtgärder. Enligt förslaget skall bl. a. gälla att svaranden inte får överlåta kvarsiadsbelagd egendom eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt om inte kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medgerdet a\' särskilda skäl, Kvarstaden skall emellertid inte utgöra något hinder mot utmätning eller kvarstad för annan fordran. Finnsannan egendom att tillgå skall denna dock tas i anspråk i första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är

SkU 1978/79:13 41

förenad med särskild förmånsrält i den kvarstadsbelagda egendomen. Utmäts egendom som har belagts med kvarstad för annan fordran som inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen skall denna an.ses samtidigt utmätt för kvarsiadsborgenärens fordran.

Chefen för budgetdepartementet anför i propositionen 1978/79:28 (s, 123) att det iden nya utsökningsbalken föreslagna kvarsiadsinstitutet.om det blev tillämpligt på skattefordringar, enligt hans mening inte skulle medföra att skyddet för en skattefordran i tillräcklig mån förstärktes gentemot enskild uimäiningsborgenärs oprioriterade fordran under den tid då skattefordringen ännu inte iir indrivningsbar. Enligt departementschefen måste man i de sammanhang där betalningssäkring aktualiseras räkna med förekomsten av konstruerade civila fordringar för vilka utmätning söks. Förslår inte gäldenärens egendom till att täcka båda fordringarna åsamkas, anför departementschefen vidare, det allmänna föriuster vid indrivningen. Mot den bakgrunden är det enligt hans mening nödvändigt att betalningssäkringen utrustas med samma förmånsrätt som gäller vid utmätning,

1 lagrådsremissen med förslag till uisökningsbalk erinrar chefen för justitiedepartementet om förslaget till betalningssäkringslag som vid tiden för remissbeslutet övervägdes i budgetdeparlemeniel. Han anför att förslaget om det genomförs bör beaktas vid utformningen av utsökningsbalkens regler om kvarstad. Bl, a, bör det enligt departementschefen tillses att kvarstads-borgenären inte kommer i sämre ställning än om utmätning hade ägt rum för det allmännas fordran. Förslaget till uisökningsbalk beräknas bli förelagt riksdagen tidigast under våren 1979,

Enligl lagutskottets mening är del som chefen för budgetdeparlemeniel också anför angeläget att skapa ett verkningsfullt institut som dels hindrar gäldenären från att vidta olika åtgärder med sin egendom i avsikt att göra sig egendomslös. dels förstärker skyddet för det allmännas fordringar gentemot gäldenärens civila fordringar under den tid då den offentligrättsliga fordringen ännu inte är indrivningsbar.

Förslaget om förmånsrätt på grund av verkställd betalningssäkring innebär bl, a, att enskild borgenär, som har fått kvarstad eller skingringsförbud för sin fordran, kommeratt få ett sämre skydd för fordringen än f n. En utveckling i samma riktning mot en försämrad ställning för enskilda borgenärer kommer all äga rum om riksdagen bifaller den nyligen framlagda propositionen 1978/ 79:40 med förslag till lagom bötesverkställighet m. m. (jfr prop. 1976/77:104. LU 1976/77:2 y och JuU 1977/78:25). Den angivna effekten av den nu aktuella lagstiftningen kan synas betänklig men får enligt utskottets mening accepteras med hänsyn till det allmänna intresset av att förbättra uppbörden och indrivningen av skatter och andra avgifter lill det allmänna. Utskottet förutsätter beträffande lagstiftningens inverkan på enskilda borgenärers intresse att frågorna härom, såsom förutskickatsi lagrådsremissen rörande n.\' uisökningsbalk, kommer att särskilt beaktas under det rortsatta arbetet med denna balk.

SkU 1978/79:13 42

Propositionen i övrigt föranleder från de synpunkter som utskottet har att beakta inga särskilda uttalanden.

Stockholm den 30 november 1978

På lagutskottets vägnar IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: Ivan Svanström (c), Lennart ,ndersson (s), Inger Lindquist (m), Martin Olsson (c)*. Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s)*, Sonja Fredgardh (c), Åke Gillström (s), Ingemar Konradsson (s), Marianne Karisson (c), Anne-Marie Gustafsson (c), Bengt Silfverstrand (s), Joakim Ollen (m)*, Birgilta Johansson (s) och Margot Håkansson (fp)*.

*Ei närvarande vid yitrandcls justering.