SkU 1978/79:10

Skatteutskottets betänkande
1978/79:10

med anledning av propositionen 1977/78:188 om ändrade beskattningsregler
vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering
jämte motion

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1977/78:188 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

F. n. gäller särskilda skatteregler för den som har förvärvat skogbärande

mark i samband med fastighetsreglering och som gör skogsuttag för att få
medel till betalning av tillskottsskogen. Reglerna innebär i princip att det
erforderliga skogsuttaget inte föranleder beskattning. I propositionen föreslås
vissa ändringar i dessa regler, närmast i syfte att anpassa dem till de
bestämmelser om fastighetsbidlning som trädde i kraft den 1 januari 1972.
Förslaget avses i huvudsak bli tillämpligt fr. o. m. 1973 års taxering.

Författningsförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Nr 10

SkU 1978/79:10

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 7 av anvisningarna till 22 S kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 22 5

7.1 Har skog avverkats eller avyttrats utan samband med avyttring av
marken, får ägaren efter eget val njuta avdrag antingen för minskning av
skogens för honom gällande ingående virkesförråd eller för minskning i
skogens för honom gällande ingångsvärde.

Med skogs ingångsvärde förstås det värde, varmed växande skog kan anses
hava ingått i fastighetens värde vid den tidpunkt, då ägaren förvärvade
fastigheten. Har egendom, som skattskyldig erhållit såsom gåva av make eller
skyldeman, av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall i berörda hänseende sistnämnda fång vara avgörande. Motsvarande
skall gälla, om make vid bodelning i anledning av andra makens död
erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller
under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång,
eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död
erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående eller
under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång.
Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av
make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall
bedömningen av skogens ingångsvärde ske, som om avverkningen eller
avyttringen av skogen verkställts av den som närmast före den skattskyldiges
fångesman förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller

bodelning. Dock får ingångsvärdet härigenom icke bestämmas till lägre

belopp än det värde, varmed växande skog kan anses ha ingått i det
taxeringsvärde som gällde för fastigheten tjugo år före avyttringen.

Såsom fastighetens värde är att Såsom fastighetens värde är att

anse vid köp den för fastigheten anse vid köp den för fastigheten

erlagda köpeskillingen och vid annat erlagda köpeskillingen och vid annat

förvärv det belopp, efter vilket stäm- förvärv det belopp, efter vilket stämpelplikten
med avseende å fastig- pelplikten med avseende å fastig hetsförvärvet

beräknats, eller, därest hetsförvärvet beräknats, eller, därest

stämpelplikt för förvärvet icke före- stämpelplikt för förvärvet icke förelegat,
det belopp, efter vilket stäm- legat, det belopp, efter vilket stämpelplikt
skulle enligt eljest gällande pelplikt skulle enligt eljest gällande

'Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1978/79:10

Nuvarande lydelse

grunder beräknats, om stämpelplikt
förelegat. Skogens för ägaren
gällande ingångsvärde utgör
det sålunda beräknade ingångsvärdet
med avdrag för vad han må
hava fått avdraga vid tidigare taxeringar.
Har efter avverkning av
skog eller upplåtelse av avverkningsrätt
den återstående skogens värde
nedgått under det för ägaren gällande
ingångsvärdet, får avdrag ske med
det belopp, varmed värdet sålunda
minskats. Har ägare av .fastighet vid
fastiglietsbildningsförrätt niny blivit

ålagd att gälda likvid, som avses i
punkt 11 av anvisningarna till 21 §,
och har avverkning av skog eller
upplåtelse av avverkningsrätt skett
efter tillträdet av mark där den skog
växer, sorn likviden avser, dock ej
senare än tre år efter det lagakraftägande
beslut om fastställelse å
förrättningen föreligger, skall, i den
mån den skattskyldige så yrkar,
skogens ingångsvärde antagas hava
nedgått med belopp motsvarande
rotvärdet av den skog som avverkningen
eller upplåtelsen omfattat.
Avdrag må därvid dock ske högst
med beloppet av nämnda likvid.

Föreslagen lydelse

grunder beräknats, om stämpelplikt
förelegat. Skogens för ägaren
gällande ingångsvärde utgör
det sålunda beräknade ingångsvärdet
med avdrag för vad han må ha
fått avdraga vid tidigare taxeringar.
Har efter avverkning av skog eller
upplåtelse av avverkningsrätt den
återstående skogens värde nedgått
under det för ägaren gällande
ingångsvärdet, får avdrag ske med
det belopp, varmed värdet sålunda
minskats.Har skattskyldig ålagts eller
skriftligen åtagit sig att betala sådan
likvid för växande skog som avses i
punkt 11 av anvisningarna till 21 §
(skogslikvid), och har avverkning av
skog eller upplåtelse av avverkningsrätt
skett efter den tidpunkt för tillträde
av den skogbärande marken som
gäller enligt fastighetsbildningslagen
(1970:9X8) eller enligt skriftligt avtal,
dock ej före den tidpunkt då fastighetsbildning
har sökts och ej senare än
tre år efter det att förrättningen har
vunnit laga kraft och registrerats,
skall, i den mån den skattskyldige så
yrkar, skogens ingångsvärde antagas
lia nedgått med belopp motsvarande
rotvärdel av den skog som avverkningen
eller upplåtelsen omfattat.
Avdrag må därvid dock ske högst
med skogsbkvidens belopp. Har för
visst beskattningsår avdrag som nu
sagts medgivits, skall, om den skattskyldige
icke åläggs alt betala skogslikvid
eller genom ersättningsbeslut
åläggs att betala sådan likvid med
lägre belopp än det medgivna avdraget.
rättelse ske på samma sätt som vid
eftertaxering för det beskattningsår då
avdraget har medgivits.

SkU 1978/79:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med ingående virkesförråd förstås den växande skogens kubikmassa i fast
mått på bark vid den tidpunkt, då fastigheten förvärvades. Med det for ägaren
gällande ingående virkesförrådet förstås virkesförrådet vid ägarens förvärv av
fastigheten med avdrag för det virkesförråd, för vilket ägaren må hava njutit
avdrag vid tidigare taxeringar. Har avdrag tidigare skett för minskning i
ingångsvärde, skall ingående virkesförrådet anses därigenom hava nedgått i
samma proportion som ingångsvärdet. Har efter avverkning eller upplåtelse
av avverkningsrätt det återstående virkesförrådet nedgått under det för
ägaren gällande ingående virkesförrådet, får avdrag ske med den på
minskningen proportionellt belöpande delen av ingångsvärdet. Föreskriften i
andra stycket äger motsvarande tillämpning.

Vare sig avdrag sker enligt den ena eller andra metoden märkes, att det
sammanlagda avdraget för en och samme ägare ej må överstiga det
ursprungliga ingångsvärdet.

Är det vid tiden för den skattskyldiges förvärv av fastigheten förefintliga
virkesförrådet icke känt, må detsamma beräknas med utgångspunkt från
nuvarande virkesförråd samt med ledning dels av den beräknade ungefärliga
tillväxten under den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels av avverkningen
eller försäljningen av skog under samma tid.

Om avdrag för minskning av ingående virkesförråd uppgått till högre
belopp än bruttointäkten av skogen och förlust alltså uppstått, får denna
förlust avdragas i vanlig ordning. Avdrag för minskning i skogens ingångsvärde
får ej ske med högre belopp än bruttointäkten av skogen.

Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion, som i 28 §
3 mom. första eller andra stycket avses, övertager skog från dotterbolag eller
överlåtande förening, skall det för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen vid fusionstillfället gällande ingångsvärdet och ingående virkesförrådet
anses som ingångsvärde och ingående virkesförråd för moderbolaget
eller den övertagande föreningen.

Exempel å avdrag för minskning av ingående virkesförråd:

A. försäljer från sin fastighet 1 000 kubikmeter skog på rot för en
köpeskilling av 8 000 kronor. Vid taxeringen påföljande år visar han, att
virkesförrådet å fastigheten före avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och
alltså efter avverkningen 3 400 kubikmeter. Då skogsmarkens areal vid
senaste fastighetstaxering utgjorde 80 hektar, därå med hänsyn till markens
godhetsgrad och skogens tillstånd den årliga tillväxten kan beräknas till 2
kubikmeter per hektar, är det sannolikt, att nämnda tillväxt utgjort sammanlagt
2x80 = 160 kubikmeter. Under den tid av 15 år, som A. innehaft
fastigheten, har således tillväxten utgjort 2 400 kubikmeter. A. gör vidare
sannolikt, att han under samma tid uttagit för husbehov i genomsnitt 40
kubikmeter om året eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han för försäljning
avverkat 1 200 kubikmeter. Virkestillväxten uppgår således till 600 kubik -

SkU 1978/79:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

meter mer än vad han tidigare avverkat å fastigheten. Virkesförrådet vid hans
förvärv av fastigheten kan alltså antagas hava utgjort 4 400-600 = 3 800
kubikmeter, vilket är det ingående virkesförrådet. Då efter den under
beskattningsåret gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort 3 400 kubikmeter,
har minskningen i det för honom gällande ingående virkesförrådet utgjort
400 kubikmeter. A. gör vidare genom köpehandling rörande fastigheten
troligt, att av den av honom erlagda köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp
av 11 400 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per kubikmeter. För
minskningen av ingående virkesförrådet med 400 kubikmeter är han således
berättigad åtnjuta avdrag med 3x400 = 1 200 kronor. Detta avdrag får åtnjutas
även om värdet å det efter avverkningen kvarvarande virkesförrådet icke
understiger den av honom för skogen erlagda köpeskillingen.

Det för ägaren gällande ingående virkesförrådet utgör härefter 3 400
kubikmeter och det för honom gällande ingångsvärdet 10 200 kronor.

Exempel å av drag.för minskning i ingångsvärde:

B. försäljer från sin fastighet skog på rot för en köpeskilling av 15 000
kronor. Vid taxering påföljande år gör han genom köpehandling eller på annat
sätt trovärdigt, att av köpeskillingen för fastigheten, utgörande 100 000
kronor, ett belopp av 40 000 kronor belöpt å den växande skogen och alltså
utgör dennas ingångsvärde, samt visar därjämte, att skogen efter upplåtelse
av avverkningsrätten har ett värde av allenast 30 000 kronor. B. är således
berättigad göra avdrag för skillnaden mellan sistnämnda två belopp eller
10 000 kronor.

Ingångsvärdet har alltså i detta fall amorterats med 10 000 kronor och
skogens för ägaren gällande ingångsvärde utgör härefter 30 000 kronor och
det för honom gällande ingående virkesförrådet tre fjärdedelar av det
ursprungliga.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas - med beaktande av vad som sägs nedan

i tredje och fjärde styckena - vid 1973 och senare års taxeringar. Bestämmelserna
skall därvid i förekommande fäll tillämpas i stället för punkt 4 av
anvisningarna till 22 § i dess lydelse före den 1 januari 1973. Hänvisningen i
de nya bestämmelserna till punkt 11 av anvisningarna till 21 § skall i sådant
fall avse punkt 9 av anvisningarna till samma paragraf i dess lydelse före
nämnda dag. Har tillträde skett enligt äldre bestämmelser om fastighetsbildning
skall hänvisningen till fastighetsbildningslagen (1970:988) i stället avse
nämnda äldre bestämmelser.

Bestämmelsen om rättelse på samma sätt som vid eftertaxering tillämpas i
fråga om avdrag som har medgivits vid 1978 och senare års taxeringar.

SkU 1978/79:10

Har skog avverkats eller avverkningsrätt till skog upplåtits före ikraftträdandet
av denna lag, får avdrag enligt de nya bestämmelserna ske utan hinder
av att skogsuttaget har gjorts innan fastighetsbildning har sökts. I nu avsett
fall skall dock ansökan om fastighetsbildning ha inkommit till fastighetsbildningsmyndigheten
senast den 31 december 1978.

Har skattskyldig vid inkomsttaxering något av åren 1973-1978 icke alls
eller endast till viss del medgivits avdrag som han yrkat enligt punkt 7 tredje
stycket fjärde meningen av anvisningarna till 22 § eller motsvarande äldre
bestämmelse, får han, om han enligt de nya bestämmelserna skulle vara
berättigad till avdrag eller till ytterligare avdrag, genom besvär i särskild
ordning som anförs senast den 30 juni 1979 föra talan om sådan ändring av
taxeringen som föranleds av de nya bestämmelserna. I fråga om besvär som
här avses gäller 103 och 104 SS taxeringslagen (1956:623).

SkU 1978/79:10

2 Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 2 8 skogskontolagen (1954:142)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 S2

Beträffande viss förvärvskälla må uppskovet för ett och samma beskattningsår
avse högst ett belopp, motsvarande summan av

a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

avyttrade skogsprodukter, samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av
ningsåret uttagits för förädling i egen
Har såsom intäkt upptagits likvid,
som avses i punkt 11 av anvisningarna
till 21 § kommunalskattelagen, md
uppskov jämväl erhållas för sådan
intäkt i dess helhet.

Skattskyldig, som vid jorddelningsförrättning
tillträtt ny mark och efter
tillträdet uttagit skog för att erhålla
medel till framtida betalning av
sådan likvid som anges i andra stycket,
må för beskattningsår, under vilket
likviden ännu ej förfallit till betalning,
erhålla uppskov med högst ett
belopp, motsvarande köpeskillingen
för skog som avyttrats genom upplåtelse
av avverkningsrätt eller sjuttio
procent av köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter.

skogsprodukter, som under beskattrörelse.

Skattskyldig som skall betala sådan
likvid för växande skog som avses i
punkt 11 av anvisningarna till 21 .(>
kommunalskattelagen (1928:3 70),

skogslikvid, och som efter den tidpunkt
för tillträde av den skogbärande
marken som gäller enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988) eller enligt
skriftligt avtal, dock ej före den
tidpunkt då fastighetsbildning har
sökts, har tagit ut skog för att erhålla
medel till betalning av skogslikviden,
får, för beskattningsår, under vilket
likviden ännu ej förfallit till betalning,
erhålla uppskov med högst ett
belopp, motsvarande köpeskillingen
för skog som avyttrats genom upplåtelse
av avverkningsrätt eller sjuttio
procent av köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263.
2Senaste lydelse 1976:1096.

SkU 1978/79:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den
beräknade nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån intäkten av skogsbruk
härrör.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som avses i
53 § 1 mom. första stycket 0 kommunalskattelagen (1928:370), får uppskov
åtnjutas till den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i samfälligheten
under det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätt
som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk, som den skattskyldige drivit
själv.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1979 års taxering.

SkU 1978/79:10

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 42 a 5) 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 morn.2 Det åligger juridisk
person, som förvaltar samfällighet,
att till ledning vid inkomst- och
förmögenhetstaxering varje år utan
anmaning lämna uppgift enligt följande.
Sådan juridisk person som
avses i 53 § 1 mom. forsta stycket 0
kommunalskattelagen (1928:370)
skall lämna uppgift om utdelning till
delägare. Uppgiften skall även innehålla
upplysning i det avseende som
behövs för tillämpning av 2 § femte
stycket skogskontolagen (1954:142).
Annan juridisk person skall lämna
uppgift om delägares andel av intäkter
och kostnader i samfälligheten.
Uppgift behöver dock icke lämnas,
om delägares andel av ränteintäkt
understiger 100 kronor, och ej heller
om andelen av intäkt av annat slag
understiger 100 kronor sedan därifrån
avdragits andelen av sådana
kostnader som är omedelbart avdragsgilla
vid taxeringen. Vidare
skall annan juridisk person än sådan
som avses i 6 ij 1 mom. första stycket
b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
lämna uppgift om delägares
andel i samfällighetens behållna
förmögenhet. Utgör samfälligheten
icke särskild taxeringsenhet,
skall vid beräkning av den behållna
förmögenheten värde av sådan samfälld
egendom som ingår i de delä 1

Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydel:

2 Senaste lydelse 1975:264.

1 mom. Det åligger juridisk
person, som förvaltar samfällighet,
att till ledning vid inkomst- och
förmögenhetstaxering varje år utan
anmaning lämna uppgift enligt följande.
Sådan juridisk person som
avses i 53 § 1 mom. första stycket 0
kommunalskattelagen (1928:370)
skall lämna uppgift om utdelning till
delägare. Uppgiften skall även innehålla
upplysning i det avseende som
behövs för tillämpning av 2 § sista
stycket skogskontolagen (1954:142).
Annan juridisk person skall lämna
uppgift om delägares andel av intäkter
och kostnader i samfälligheten.
Uppgift behöver dock icke lämnas,
om delägares andel av ränteintäkt
understiger 100 kronor, och ej heller
om andelen av intäkt av annat slag
understiger 100 kronor sedan därifrån
avdragits andelen av sådana
kostnader som är omedelbart avdragsgilla
vid taxeringen. Vidare
skall annan juridisk person än sådan
som avses i 6 (i 1 mom. första stycket

b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
lämna uppgift om delägares
andel i samfällighetens behållna
förmögenhet. Utgör samfälligheten
icke särskild taxeringsenhet,
skall vid beräkning av den behållna
förmögenheten värde av sådan samfälld
egendom som ingår i de deläav
lagens rubrik 1974:773.

SkU 1978/79:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gande fastigheternas taxeringsvärde
ej inräknas. Uppgift behöver dock
icke lämnas, om den del av samPällighetens
behållna förmögenhet som
belöper på fastighet understiger
2 000 kronor.

gande fastigheternas taxeringsvärde
ej inräknas. Uppgift behöver dock
icke lämnas, om den del av samfällighetens
behållna förmögenhet som
belöper på fastighet understiger
2 000 kronor.

Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär och avlämnas
senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för
avlämnande av självdeklaration. Senast nämnda dag skall vidare till delägare
översändas ett exemplar av uppgiften eller denne eljest underrättas om
innehållet i uppgiften.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionen

I motionen 1978/79:4 av Erik Wärnberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar avslå

1. den föreslagna lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. den föreslagna lagen om ändring i skogskontolagen (1954:142),

3. den föreslagna lagen om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Utskottet

Vid 1959 års riksdag genomfördes vissa ändringar av skogsbeskattningsreglerna
i syfte att underlätta jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering.

Riksdagsbeslutet innebar bl. a. att den som vid jorddeiningsförrättning
ålagts betala skogslikvid och gjort uttag av skog erhöll möjlighet att göra
avdrag för värdeminskning av skog upp till ett belopp motsvarande
skogslikviden utan att förebringa utredning om den kvarvarande skogens
värde. Avsikten med denna bestämmelse var att den som vid laga skifte eller
ägoutbyte fått ett område sig tillskiftat med bättre eller mera skog än han
lämnat ifrån sig och därför blivit ålagd att betala skogslikvid skulle kunna
finansiera likviden genom att ta ut skog utan att omedelbart underkastas
beskattning.

En förutsättning för att utnyttja den särskilda avdragsrätten var - förutom
att fastighetsägaren blivit ålagd att betala skogslikvid - att skogsuttaget
gjordes inom en treårsperiod från det att lagakraftägande beslut om
fastställelse av förrättningen förelåg. Genom en lagändring år 1965 bestämdes
att avdragsrätten skulle gälla redan från tillträdet av de nya ägolotterna.

SkU 1978/79:10

Enligt den fastighetsbildningslag som den 1 januari 1972 ersatt den tidigare
gällande jorddelningslagen skall tillträde av ny mark i samband med
fastighetsreglering äga rum vid tidpunkt som fastighetsbildningsmyndighet
bestämmer eller, om tillträdestid inte bestämts, när uppgift om fastighetsregleringen
införts i fastighetsregistret. Innan tillträde sker skall fastighetsbildningsbeslutet
ha vunnit laga kraft. Enligt jorddelningslagen kunde en tidigare
tillträdesdag avtalas mellan parterna, en möjlighet som numera slopats.

I en framställning till budgetdepartementet i februari 1977 framhöll
Lantbrukarnas skattedelegation att efter fastighetsbildningslagens tillkomst
osäkerhet kommit att råda om hur reglerna, främst uttrycket tillträde av
mark, skall tolkas vid beskattningen och att detta medfört en bristande
enhetlighet vid tillämpningen av skattereglerna. Om man ville tillgodose
lagstiftarens syfte med den särskilda avdragsrätten, som ju var att underlätta
jord- och skogsbrukets yttre rationalisering, borde - menade delegationen -beskattningsreglerna anpassas till det förfaringssätt som visat sig lämpligt vid
fastighetsregleringar. Delegationen begärde därför vissa ändringar av skattebestämmelserna.

Förslagen i propositionen bygger bl. a. på skattedelegationens framställning
och innebär i princip ett bifall till denna. Som förutsättning för avdrag
enligt specialregeln skall enligt propositionen gälla att skogsuttagen gjorts
efter det att den skattskyldige sökt fastighetsbildning. Vidare skall uttagen ha
skett antingen efter den tillträdestidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten
bestämt eller efter den tidigare tidpunkt för tillträde som gäller enligt ett
av den skattskyldige ingånget skriftligt avtal. Avdragsrätt förutsätter inte att
fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut i ersättningsfrågan utan
skall inträda redan vid den tidigare tidpunkt då den skattskyldige skriftligen
åtagit sig att betala skogslikvid. I propositionen föreslås också en jämkning av
sluttidpunkten för de förmånsbehandlade skogsuttagen och en ändring av
skogskontolagen så att denna korresponderar med den föreslagna specialregeln.

I motionen 1978/79:4 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna pekar
på att framställningen från Lantbrukarnas skattedelegation vid remissbehandlingen
fått ett blandat mottagande. De erinrar om att det för en
fastighetsägare från avdragssynpunkt ställer sig förmånligare att förvärva
tillskottsskog genom fastighetsreglering än genom vanligt köp och att
fastighetsregleringsinstitutet därför kommit att utnyttjas av rena skatteskäl.
Ett genomförande av skattedelegationens förslag skulle - menar motionärerna
- ytterligare understryka den skattefavör en fastighetsägare har som
utökar sitt skogsinnehav genom fastighetsreglering i stället för genom köp.
Motionärerna anser att det bör råda överensstämmelse mellan den civilrättsliga
och den skatterättsliga lagstiftningen på området och att ett ställningstagande
till de problem skattedelegationen aktualiserat bör ske först i
samband med att man behandlar den framtida skogsbeskattningen i dess
helhet.

SkU 1978/79:10

Såväl de remissinstanser som har särskild erfarenhet av fastighetsbildning
som flertalet av de myndigheter som har att iaktta det allmännas intresse vid
beskattningen har vid remissbehandlingen av skattedelegationens förslag,
från skilda utgångspunkter, kritiserat den särskilda avdragsregeln i dess
nuvarande utformning. Det har å ena sidan gjorts gällande att osäkerheten
om vad som efter fastighetsbildningslagens tillkomst skall anses tillämpligt i
fråga om skogsvärdeminskningsavdrag vid fastighetsreglering och den
bristande enhetligheten i tolkningen av bestämmelserna kommit att verka
hämmande på den yttre rationaliseringen inom jordbruket och skogsbruket.
Å andra sidan har från fiskala myndigheter framhållits att den särskilda
avdragsrätten i ökande omfattning utnyttjas för att uppnå omotiverade
skattelättnader.

Av redogörelsen i propositionen för bl. a. vissa myndigheters uttalanden
med anledning av skattedelegationens framställning framgår enligt utskottets
mening att fastighetsbildningslagens regler om tillträde kommit att leda
till resultat som är mindre önskvärda från rationaliseringssynpunkt och även i
övrigt otillfredsställande för såväl myndigheter som enskilda. Förslagen i
propositionen har - som departementschefen framhåller - tillkommit
uteslutande för att inom ramen för den nuvarande principiella utformningen
av avdragsrätten få en enhetlig tillämpning av bestämmelserna. Med hänsyn
härtill och till vad departementschefen i övrigt anfört anser utskottet sig böra
tillstyrka bifall till propositionen.

Utskottet är medvetet om att gällande beskattningsregler i vissa fall
utnyttjas på ett sätt som inte varit avsett vid reglernas tillkomst. I likhet med
departementschefen anser utskottet att större skattemässig neutralitet bör
föreligga mellan olika tillskottsförvärv men att denna fråga bör lösas i
samband med en mer genomgripande omprövning av avdragsrätten för
utgivare av skogslikvid. En sådan omprövning kommer att aktualiseras i
samband med riksdagens ställningstagande till skogsbeskattningens framtida
utformning. En inom budgetdepartementet utarbetad promemoria (Ds B
1978:2) Beskattning av skogsbruk med förslag till alternativa metoder för
beskattning av skogsintäkter är efter remissbehandling numera föremål för
regeringens prövning.

Frågan om skogsbeskattningens framtida utformning rymmer många
problem av delvis komplicerad art. Det ligger därför i sakens natur att det kan
dröja innan förslag till slutlig lagstiftning om skogsbeskattningen kan
föreläggas riksdagen. Med hänsyn till den betydelse den särskilda avdragsbestämmelsen
vid fastighetsreglering har inte minst från rationaliseringssynpunkt
anser utskottet sig inte kunna biträda motionärernas uppfattning att en
lösning av frågan bör anstå i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till
skogsbeskattningen i dess helhet.

Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen.

SkU 1978/79:10

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:4 bifaller propositionen
1977/78:188 och antar de vid propositionen fogade
förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Stockholm den 17 oktober 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s),
Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s),
Tage Sundkvist* (c), Kurt Söderström (m), Hagar Normark (s), Johan Olsson*
(c), Curt Boström* (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s) och Wilhelm
Gustafsson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein,
Hagar Normark, Curt Boström och Bo Forslund (alla s) vilka ansett

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt som börjar på s. 12 med
"Såväl de” bort ha följande lydelse:

Av de remissuttalanden som med anledning av skattedelegationens
framställning gjorts av bl. a. riksskatteverket, skogsstyrelsen och flera
länsstyrelser framgår att bestämmelserna om skogsvärdeminskningsavdrag i
samband med fastighetsreglering, framför allt genom tillkomsten av de
ensidiga ägoutbytena, dvs. marköverföring mot ren betalning i pengar,
kommit att i skattehänseende utnyttjas på ett sätt som inte kan ha varit avsett
vid bestämmelsernas tillkomst.

Enligt utskottets mening borde det vara till fördel för såväl de skattskyldiga
som berörda myndigheter att de civilrättsliga och skatterättsliga reglerna om
fastighetsreglering överensstämmer. Ett bifall till propositionens förslag
innebär, såvitt utskottet kan bedöma, att begreppen tillträde och lagakraftägande
fastighetsbildningsbeslut får helt skilda betydelser civil- och skatterättsligt
och att man ytterligare understryker den skattemässiga favör en

SkU 1978/79:10

fastighetsägare har, som utökar sitt skogsinnehav genom fastighetsreglering i
stället för genom köp. Anmärkningsvärt är också att den särskilda avdragsregeln
i dess nya lydelse skall kunna tillämpas retroaktivt fr. o. m. 1973 års
taxering.

Av propositionen framgår att en inom budgetdepartementet utarbetad
promemoria (Ds B 1978:2) Beskattning av skogsbruk med förslag till
alternativa metoder för den framtida beskattningen av skogsinkomster efter
remissbehandling f. n. är föremål för prövning inom departementet. I
promemorian tas - som framgår av propositionen - bl. a. upp frågor gällande
tillskottsförvärv under fastighetsinnehav, däribland också frågan om förvärv
i samband med fastighetsreglering.

Mot bakgrund härav och av vad utskottet tidigare anfört bör enligt
utskottets mening en lösning av frågan om skogsvärdeminskningsavdrag vid
fastighetsreglering rimligen anstå i avvaktan på det slutliga ställningstagandet
till den framtida skogsbeskattningen. Med hänsyn till att ett sådant
ställningstagande kan komma att aktualiseras inom en snar framtid torde ett
uppskov med den slutliga lösningen av frågan kunna ske utan större
olägenhet. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till propositionen.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:4 avslår propositionen
1977/78:188.

GOT AB 58579 Stockholm 1978