SfU 1978/79:24

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:24

med anledning av dels propositionen 1978/79:100 i vad avser visst
anslag för budgetåret 1979/80 till ekonomiskt stöd åt barnfamiljer
m. m., dels propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och
förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. såvitt avser förbättringar
av föräldraförsäkringen m. m. jämte motioner

Propositionerna

I propositionen 1978/79:100, bilaga 8 (socialdepartementet), under litt. C,
punkten C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen (s. 53-55) har regeringen
föreslagit riksdagen

att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 410000 000 kr.

I propositionen 1978/79:168 (socialdepartementet) har regeringen, såvitt
avser förbättringar av föräldraförsäkringen m. m., föreslagit riksdagen att
anta de i propositionen intagna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn,
m. m.

I propositionen 1978/79:168 föreslås i huvudsak följande såvitt gäller
förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.

Kvinnor som på grund av förvärvsarbetets art inte kan fortsätta sina
normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede skall i princip ha rätt till
omplacering hos arbetsgivaren med bibehållen lön. De kvinnor som inte kan
omplaceras i anställningen föreslås i stället fl ledighet med ersättning från
försäkringskassan, havandeskapspenning. Denna ersättning skall kunna
utgå tidigast från och med den sextionde dagen och längst till och med den
elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, dvs. under
högst 50 dagar. Havandeskapspenningen beräknas på samma sätt som
sjukpenning.

Vidare föreslås en rad förbättringar av föräldraförsäkringen och den
motsvarande rätten till ledighet från anställningen för vård av barn.

Den nu utgående särskilda föräldrapenningen, som omfattar tre månader,
föreslås under samtliga tre månader utgå med ett belopp som motsvarar
förälderns sjukpenning, dock lägst garantinivån. Särskild föräldrapenning
föreslås utgå med 90 dagar för varje barn även vid flerbarnsfödsel.

Vidare föreslås att reglerna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn
ändras så att de i huvudsak överensstämmer med de som gäller för
sjukpenning. Dock införs en yttersta gräns på 60 dagar per barn och år.
Liksom nu skall ersättning utgå när fadern stannar hemma i samband med

1 Riksdagen 1978/79. 11 sami. Nr 24

SfU 1978/79:24

barns födelse. Fadern föreslås få en självständig rätt till föräldrapenning för
tio dagar i samband med barnets födelse.

Föräldrar föreslås få rätt att utnyttja särskild föräldrapenning bl. a. i
samband med föräldrautbildning.

Vidare föreslås en höjning av åldersgränsen till tolv år för föräldrapenning
för tillfällig vård av barn. Detta skall gälla barn födda år 1970 eller senare.

I propositionen läggs också fram förslag om ökat antal dagar med
föräldrapenning i samband med adoption av barn som är mellan åtta och tio år
samt vissa ändringar beträffande vårdbidrag till handikappade barn.

Kostnaderna för den föreslagna förbättringen av föräldraförsäkringen
beräknas uppgå till 240 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslås träda i kraft
den 1 januari 1980.

De i propositionen 1978/79:168 intagna författningsförslagen är följande.

SfU 1978/79:24

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 4 kap. 13 och 16 §§ skall upphöra att gälla,
dels au 4 kap. 1,2,3,7-9,11,14,17,18 och 20 §§,9 kap. 4 § och 16 kap. 1 §
skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 9 § av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

9 §

Försäkrad kvinna har rätt till
havandeskapspenning, om havandeskap
har satt ned hennes förmåga att
utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete
med minst hälften och hon inte kan
omplaceras till annat mindre ansträngande
arbete enligt bestämmelserna
i 12 § lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn, m. m.
Havandeskapspenning utgår för varje
dag som nedsättningen består, dock
tidigast från och med den sextionde
dagen och längst till och med den elfte
dagen före den beräknade tidpunkten
för barnets födelse.

Havandeskapspenning utgår med
belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning
enligt 4 §.

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning
skall göra ansökan
därom. Till ansökan skall fogas läkarintyg
om kvinnans möjligheter att
utföra sina arbetsuppgifter. Allmän
försäkringskassa får påfordra att kvinnans
rätt till havandeskapspenning
styrkes genom utlåtande av hennes
arbetsgivare.

1 Lagen omtryckt 1977:630. Senaste lydelse av 4 kap. 13 och 16 §§ 1977:630.

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I beslut om havandeskapspenning
skall anges under vilken tid ersättning
kan utgå.

Vad i lag eller annan författning
föreskrives om sjukpenning galler i
fråga om havandeskapspenning. Havandeskapspenning
utgår ej i den mån
kvinnan för samma tid uppbär sjukpenning.

4 kap.

1 §

Försäkrad förälder som är inskriven hos allmän Försäkringskassa har rätt
till föräldrapenning enligt detta kapitel.

Föräldrapenning utgår ej för tid då föräldern förvärvsarbetar.

Föräldrapenning utgår för vård av
barn endast om barnet är bosatt här i
riket.

Vid adoption av barn får barnet
anses bosatt i riket om de blivande
adoptivföräldrarna äro bosatta i riket.

2 §

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår
under högst etthundraåttio dagar sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt till föräldrapenning Moder har rätt till föräldrapenning
tidigast från och med den sextionde tidigast från och med den sextionde

dagen före den beräknade tidpunk- dagen före den beräknade tidpunkten
för barnets födelse. För tiden ten för barnets födelse. För tiden

efter barnets födelse är den av föräld- efter barnets födelse är den av föräldrarna
som till huvudsaklig del ombe- rama som till huvudsaklig del vårdar

sörjer värden om barnet berättigad till barnet berättigad till föräldrapen föräldrapenning.

ning.

Förälder som ej har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om
särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning till och
med den tjugunionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon ej har
barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den då
barnet fötts. Flar sjukdom hos barnet eller föräldrarna under viss tid hindrat

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse Föreslaxen lydelse

föräldrarna från att vårda barnet, förlänges den i forsta punkten angivna tiden
i motsvarande mån.

3 §

Föräldrapenning enligt 2 g utgår ej Föräldrapenning enligt 2 § utgår ej
till båda föräldrarna för samma dag. till båda föräldrarna för samma lid.
Halvföräldrapenning får dock utgå lill
båda föräldrarna för samma dag, när
de avlösa varandra i vården av
barnet.

7 §

Adoptivföräldrar ha från den dag de få barnet i sin vård rätt till
föräldrapenning under sammanlagt högst

1. etthundraåttio dagar om barnet etthundraåttio dagar om barnet ej
ej har fyllt åtta år, har fyllt tio år.

2. fyrtiofem dagar om barnet har
fyllt åtta men ej tio år.

Bestämmelserna för föräldrapenning i samband med barns födelse äga
motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt första stycket. Tidpunkten
då adoptivföräldrarna få barnet i sin vård jämställes därvid med
tidpunkten för barnets födelse.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om
fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det, i den mån
föräldrapenning ej utgår till dem enligt bestämmelserna i 6 §.

Förälder har rätt till föräldrapenning
för tillfällig vård
av barn om barnet ej har fyllt tio år
och föräldern behöver avstå från
förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie
vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

4. besök i förskoleverksamhet inom
samhällets barnomsorg i vilken barnet
deltar.

Förälder har rätt till föräldrapenning
för tillfällig vård
av b a r n om barnet ej har fyllt tolv år
och föräldern behöver avstå från
förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eder smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets
ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård.

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Rätt till föräldrapenning enligt första stycket tillkommer även fader som för
biträde i hemmet eller för vård av barn avstår från förvärvsarbete i samband
med barns födelse.

9§

Föräldrapenning enligt 8 § utgår för
förälder som har barnet i sin vård eller,
om föräldrar gemensamt ha barn i sin
vård, för föräldrarna tillsammans
varje är under högst

1. tolv dagar om i familjen finns ett
barn,

2. femton dagar om i familjen finns
två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns
tre eller flera barn.

Av det antal dagar som anges i
forsta stycket får varje förälder använ -da en dag för ändamål som avses i 8 §

4. Vid beräkning av antalet dagar med
rätt till föräldrapenning enligt första
stycket anses två dagar med halv föräldrapenning
som en dag.

Förälder, som vanligen ej har barn i
sin vård men som tillfälligt värdar
barn, har rätt till föräldrapenning
inom ramen för det anta! dagar för
vilket föräldrapenning kan utgå till den
andre av föräldrarna enligt första
stycket.

11 §

Särskild föräldrapenning för vård av barn utgår för varje barn
under högst nittio dagar sammanlagt för föräldrarna. Särskild föräldrapenning
får utgå längst till dess barnet fyller åtta år. Utan hinder härav får dock
särskild föräldrapenning uppbäras till utgången av det första skolåret.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår särskild föräldrapenning
under hälften av den i första stycket angivna tiden till var och en av dem.

Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som angives i första stycket.

Vid ferbörd fördelas i första stycket Särskild föräldrapenning inom ra -

Föräldrapenning utgår enligt 8 §
första stycket under högst sextio dagar
per barn och år för föräldrarna
sammanlagt och enligt 8 § andra
stycket under högst tio dagar i
samband med barns födelse.

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angiven tid med lika tid för varje men för den i Jörsta stycket angivna
barn. tiden utgår även i samband med föräl drautbildning

eller besök i förskoleverksamhet
inom samhällets barnomsorg,
i vilken barnet deltar. Särskild
föräldrapenning som uttages i samband
med föräldrautbildning kan utgå
före barnets födelse.

13 §

För sextio dagar av den i 11 §
angivna tiden beräknas föräldrapenningen
på sätt som anges i 14 och

15§§.

För övriga trettio dagar beräknas
föräldrapenningen enligt 16 §.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin
vård, beräknas ersättningen enligt
första och andra styckena för var och
en av föräldrarna under trettio respektive
femton dagar.

14 §

Under tid som anges i 13 § första Särskild föräldrapenning utgår för
stycket utgår särskild föräldrapenning dag, då
för dag, då

a) förälder ej förvärvsarbetar, med belopp motsvarande förälderns sjukpenning
enligt 3 kap. 4 §, dock lägst trettiotvå kronor (garantinivå),

b) förälder förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid, med belopp
motsvarande hälften av det belopp som anges under a),

c) förälder förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid, med
belopp motsvarande en fjärdedel av det belopp som anges under a).

16 §

Under tid som anges i 13 § andra
stycket utgår särskild föräldrapenning
för dag, då förälder förvärvsarbetar
högst tre fjärdedelar av normal arbetstid,
i enlighet med förälderns önskan
med belopp motsvarande hel, halv
eller färdedels garantinivå.

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse

Särskild föräldrapenning enligt
11 § utgår ej för tid då den andre
föräldern uppbär föräldrapenning
enligt 2 § för samma barn.

För samma barn utgår till föräldrarna
sammanlagt per dag högst hel
särskild föräldrapenning. Oavsett
antal barn utgår till en förälder ej mer
än sammanlagt hel föräldrapenning
per dag.

Vid beräkning av antalet dagar med
rätt till särskild föräldrapenning anses
tvä dagar med halv föräldrapenning
eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning
som en dag.

Föreslagen lydelse
17 §

Särskild Votölånptnnmg för ända -mäl som anges i 11 § första stycket
utgår ej för tid då den andre föräldern
uppbär föräldrapenning enligt 2 § för
samma barn.

För samma barn utgår till föräldrarna
sammanlagt per dag högst hel
särskild föräldrapenning/or ändamål
som anges i 11 § första stycket.
Oavsett antal barn utgår till en
förälder ej mer än sammanlagt hel
föräldrapenning per dag.

18 §

Som villkor för särskild föräldrapenning enligt 11 § gäller att föräldern varit
inskriven hos allmän försäkringskassa under minst etthundraåttio dagar i
följd närmast före den dag för vilken föräldrapenning skall uttagas. I övrigt
äga bestämmelserna i 5 § motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 10 § andra Bestämmelserna i 3 kap. 10 §
punkten äga motsvarande tillämp- fjärde stycket och 15 § äga motsva ning

på särskild föräldrapenning. rande tillämpning på särskild föräl drapenning,

dock ej ifall som anges i
II § fjärde stycket.

20 §

Bestämmelserna i 2 kap. 10 § samt 3 kap. 12 § och 16-18 §§ äga
motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning. 1 fall som avses i 3 kap.
12 § skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 11 §§ alltid utgå med minst ett
belopp som motsvarar garantinivån enligt 4 kap. 4 § minskad med den
sjukpenning som skulle belöpa på vårdersättningen. Bestämmelserna i 3 kap.
7 § första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om
föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 8 §§.

Bestämmelserna i 3 kap. 7 § tredje
stycket gälla i tillämpliga delar i fråga

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om föräldrapenning enligt 4 kap. 8 §
första stycket.

Allmän försäkringskassa får när det
/inus skäl till det påfordra att förälderns
rätt till särskild föräldrapenning
enligt II §, fjärde stycket styrkes genom
intyg av den som liar anordnat föräldrautbildningen.

Vid beräkning av antalet dagar med
rätt till föräldrapenning anses två
dagar med halv föräldrapenning eller
fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning
som en dag.

Beträffande föräldrapenning, som tillkommer förälder vilken ej har
uppnått aderton års ålder, får försäkringskassan på framställning av barnavårdsnämnd
besluta om utbetalning till annan enligt 3 kap. 18
Är moder vid tiden för barnets födelse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola,
fångvårdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare, får försäkringskassan
på framställning av föreståndare för inrättningen besluta, att den
föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas till föreståndaren för
att användas till kvinnans och barnets nytta.

9 kap.
4 §

Försäkrad förälder äger för vård av
barn som ej fyllt sexton år rätt till
vårdbidrag om barnet på grund
av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp för
avsevärd tid är i behov av särskild
tillsyn och vård. Vid bedömningen
av rätt till vårdbidrag skall jämväl
beaktas sådana merutgifter som
uppkommer på grund av barnets
sjukdom eller handikapp.

Försäkrad förälder äger för vård av
barn som ej fyllt sexton år rätt till
vårdbidrag om barnet på grund
av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp under
minst sex månader är i behov av
särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen
av rätt till vårdbidrag skall
jämväl beaktas sådana merutgifter
som uppkommer på grund av
barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och
merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension
till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Vårdbidrag beviljas att utgå tills Vårdbidrag kan begränsas lill viss
vidare. Behovet av bidrag skall tid. Behovet av bidrag skall omprö omprövas

vart tredje år, såvida ej vas vart tredje år, såvida ej skäl

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skäl föreligga för omprövning med föreligga för omprövning med korta kortare

mellanrum. re mellanrum.

16 kap.

1 §

Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan hos
allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt
denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension
utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då
försäkrad åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta
enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens
förordnande.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el- Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller
till viss tid begränsad handikappet- ler har handikappersättning eller

sättning, må den tid varunder sådan vårdbidrag tillerkänts honom för teförmån
skall utgå förlängas utan att gränsad tid, må den tid varunder

ansökan därom gjorts. sådan förmån skall utgå förlängas

utan att ansökan därom gjorts.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna
den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke
gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande
vid ansökan om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall
ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

2. För förälder som vid ikraftträdandet av denna lag uppbär föräldrapenning
enligt 4 kap. tillämpas 4 kap. 1 § i dess äldre lydelse.

3. Föräldrapenning enligt 4 kap. 8 § utgår för barn födda 1970 och
senare.

4. Förälder har rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn, om barnet
är fött före den 1 januari 1978, för besök i förskoleverksamhet inom
samhällets barnomsorg i vilket barnet deltar enligt 4 kap. 8 § första stycket 4.
och 9 § andra stycket i dessa lagrums lydelse före den 1 januari 1980.

5. För särskild föräldrapenning tillämpas 4 kap. 11 § fjärde stycket i dess
lydelse före den 1 januari 1980 vid flerbörd, som ägt rum före detta
datum.

SfU 1978/79:24

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m. m. att 4-7, 10 och 12-14 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Utöver vad som följer av 3 § har
arbetstagare rätt till hel ledighet
under tid då arbetstagaren uppbär
hel föräldrapenning enligt 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring
och till halv ledighet under tid då
arbetstagaren uppbär halv föräldrapenning.

Utöver vad som följer av 3 § har
arbetstagare rätt till hel ledighet
under tid då arbetstagaren uppbär
hel föräldrapenning enligt 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring
och till förkortning av arbetstiden
till hälften eller till tre fjärdedelar
under tid då arbetstagaren uppbär
halv eller fjärdedels föräldrapenning.

Kvinnlig arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns
födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten
och sex veckor efter nedkomsten.

5 §

Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetstagaren vid ledighetens
början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna
eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid
beräkning av anställningstid tillämpas 4 § lagen (1974:12) om anställnings -

skydd.

Det i första stycket angivna villkoret
gäller ej för rätt till ledighet
under tid då arbetstagaren uppbär
föräldrapenning för tillfällig vård av
barn enligt 4 kap. lagen (1962:381)
om allmän försäkring, eller för rätt
till ledighet som avses i 4 § andra
stycket.

Det i första stycket angivna villkoret
gäller ej för rätt till ledighet
under tid, då arbetstagaren uppbär

1. föräldrapenning för tillfällig
vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

2. särskild föräldrapenninng för
ändamål som anges i 4 kap. 11 §.fjärde
stycket samma lag.

Villkoret gäller ej heller för rätt till
ledighet som avses i 4 § andra
stycket.

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

6 §

Ledighet för delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör

ledighetsperiod mer än ett kalenderår,
under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstagaren
uppbär föräldrapenning för
tillfällig vård av barn enligt 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring
för delas upp utan hinder av
bestämmelserna i första stycket.

skall den hänföras till det kalenderår

Ledighet under tid då arbetstagaren
uppbär föräldrapenning för
tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller uppbär särskildföräldrapen -ning för ändamål som anges i 4 kap.
11 §.fjärde stycket samma lag för delas
upp utan hinder av bestämmelserna i
första stycket.

7 §

Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall, om ej annat
föreskrivs i andra stycket, anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader
före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt. I
samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är

avsedd att pågå.

Ledighet under tid då arbetstagaren
uppbär föräldrapenning för tillfällig
vård av barn enligt 4 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring
skall anmälas till arbetsgivaren
minst en vecka före ledighetens
början. Föranleds sådan ledighet av
sjukdom gäller dock ej någon anmälningstid.

Ledighet under tid då arbetstagaren
avser att uppbära föräldrapenning
för tillfällig vård av barn enligt 4
kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller avser att uppbära
särskild föräldrapenning enligt 4 kap.
11 § Jjärde stycket samma lag skall
anmälas till arbetsgivaren minst en
vecka före ledighetens början. Föranleds
ledigheten av sjukdom eller
smitta gäller dock ej någon anmälningstid.

10 §

Arbetstagare för ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att
arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna
lag.

Sker uppsägning eller avskedande i Sker det ändå, skall uppsägningen
strid mot första stycket, skall åtgärden eller avskedandet ogiltigforklaras, om

förklaras ogiltig, om arbetstagaren arbetstagaren begär det.

begär det. Därvid skall 34-37 §§, 39 §
samt 41 § första och andra styckena

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse

lagen (1974:12) om anställningsskydd
tillämpas.

12 5

B/y t er arbetsgivare mot 10 § första
stycket skall arbetsgivaren utge, förutom
lön och andra anställningsförmåner
som arbetstagaren kan vara
berättigad till. ersättning för den skada
som liar uppkommit. Härvid skall 38 $
tredje och fjärde styckena samt 40 §
lagen (1974:12) om anställningsskydd
tillämpas.

13 8

Bryter arbetsgivare mot denna lag
på annat sätt än som sägs i 10 § järsta
stycket, skall arbetsgivaren till arbetstagaren
utge ersättning för uppkommen
skada. Vid bedömande om och i
vad mån skada har uppstått skall
hänsyn tas även till omständigheter av
annan än rent ekonomisk betydelse.

Föreslagen lydelse

En kvinnlig arbetstagare, som på
grund av havandeskap inte kan utföra
fysiskt påfrestande arbetsuppgifter,
har rätt att bli omplacerad till eli
mindre ansträngande arbete med
bibehållna anställningsförmåner. Detta
gäller dock endast från och med den
sextionde till och med den elfte dagen
före den beräknade tidpunkten för
barnets födelse och under förutsättning
att det skäligen kan krävas att
arbetsgivaren bereder kvinnan annat
arbete hos sig.

Den som vill utnyttja sin rätt till
omplacering enligt första stycket, skall
anmäla delta till arbetsgivaren minst
en månad i förväg. Arbetsgivaren skall
därefter lämna besked om möjligheten
till omplacering så snart det kan ske.

13 8

En arbetsgivare som bryter mot
denna lag skall betala arbetstagaren
skadestånd för den förlust som uppkommer
och för den kränkning som
har skett.

Om det är skäligt, kan skadeståndet
sättas ned eller hell Jälla bort.

SfU 1978/79:24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det med hänsyn lill skadans
storlek eller andra omständigheter är
skäligt, kan skadeståndets belopp
nedsättas i förhållande till vad som
annars skulle ha utgått. Fullständig
befrielse från skadeständsskyldighet
kan också medges.

f fråga om anspråk på skadestånd
enligt första stycket skall 40 § första
och tredje styckena lagen (1974:12) om
anställningsskydd tillämpas.

14 §

Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av
uppsägning eller avskedande, gäder i
tillämpliga delar 34-37 §§, 38 § tredje
stycket andra meningen, 39-41 §§
samt 42 § andra stycket lagen
(1974:12) om anställningsskydd. /
fråga om annan talan tillämpas 64-66
och 68 §§ lagen(1976:580)om medbestämmande
i arbetslivet på motsvarande
sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 12 § i
anslutning till lagens ikraftträdande, får anmälan som avses i 12 § andra
stycket göras dessförinnan, dock med verkan tidigast från ikraftträdandet.

SfU 1978/79:24

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:168

I motionen 1978/79:2482 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs, såvitt
motionen har hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

3. begär en översyn av föräldraförsäkringen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kommunal bamvårdsverksamhet,

5. beslutar att försäkringskassan obligatoriskt skall tillställas uppgift om
facklig organisations ställningstagande i samband med ansökan om havandeskapspenning,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
uppföljning av praxis beträffande havandeskapspenning,

7. begär förslag om höjning av åldersgränsen för tillfällig vård av barn i
enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:2483 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att
riksdagen avslår propositionen utom såvitt avser förslagen om

a) inrättande av allmän föräldrautbildning,

b) havandeskapspenning,

c) ökat antal dagar med föräldrapenning för adoptivbarn mellan åtta och tio
år,

d) vissa ändringar beträffande vårdbidrag till handikappade barn och

e) att ”smitta” införes som kriterium jämsides med ”sjukdom” för rätt till
föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

I motionen 1978/79:2484 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
motionen har hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

2. avslår förslaget om att särskild föräldrapenning skall kunna utgå före
barns födelse vid deltagande i föräldrautbildning och därvid ge rätt till
förkortad arbetstid enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m. m.,

3. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förläggning av
föräldrautbildningen på deltagarnas fritid,

4. avslår förslaget till förändring av den ekonomiska ersättningen under
den nionde månaden i föräldraförsäkringen,

5. avslår förslaget om utvidgad rätt till ledighet för tillfällig vård av sjukt
barn,

6. anhåller om nytt förslag till utvidgad rätt för tillfällig vård av långvarigt
och ofta sjukt barn i enlighet med motionens riktlinjer,

7. hos regeringen anhåller att den i propositionen aviserade översynen av
vårdbidrag för handikappat barn skall ske skyndsamt och att de i motionen
angivna riktlinjerna därvid skall beaktas.

SfU 1978/79:24

I motionen 1978/79:2485 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) hemställs, såvitt
motionen har hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

1. avslår propositionen,

2. hos regeringen anhåller om en utredning av de konsekvenser de
lagstadgade rättigheterna till ledighet, exklusive semester, har för produktion,
produktivitet och sysselsättning samt vilka kostnader de åsamkar
arbetsgivarna.

I motionen 1978/79:2486 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
motionen har hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

1. beslutar anta följande förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

3 kap.

9 §

Försäkrad kvinna barnets födelse.

Havandeskapspenning utgår enligt 4 §

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning
skall göra ansökan
därom. Till ansökan skall fogas läkarintyg
om kvinnans möjligheter att utföra
sina arbetsuppgifter. Allmän försäkringskassa
får påfordra att kvinnans
rätt till havandeskapspenning
styrkes genom utlåtande av hennes
arbetsgivare.

I beslut kan utgå.

Vad i uppbär sjukpenning.

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning
skall göra ansökan
därom. Allmän försäkringskassa får
påfordra att kvinnans rätt till havandeskapspenning
styrkes genom utlåtande
av hennes lokala fackliga organisation
eller hennes arbetsgivare.

4 kap.

11 §

Särskild föräldrapenning första skolåret.

Ha föräldrar av dem.

Förälder som första stycket.

Särskild föräldrapenning inom ramen
för den i första stycket angivna
tiden utgår även i samband med
föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet
inom samhällets
barnomsorg, i vilken barnet deltar.
Särskild föräldrapenning som uttages
i samband med föräldrautbild -

Särskild föräldrapenning inom ramen
för den i första stycket angivna
tiden utgår även i samband med
föräldrautbildning eller besök i förskole-
och fritidshems\erksamhet
inom samhällets barnomsorg, i vilken
barnet deltar. Särskild föräldrapenning
som uttages i samband med

SfU 1978/79:24

Regeringens förslag Motionärernas förslag

ning kan utgå före barnets födelse. föräldrautbildning kan utgå före

barnets födelse.

2. uttalar att möjligheter snarast bör skapas för att täcka inkomstbortfall i
samband med barns eller ordinarie vårdares sjukdom, utan annan tidsbegränsning
än vad som förekommer i lagen om allmän försäkring vad beträffar
försäkrads rätt till sjukpenning,

3. uttalar att med förälder i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall
jämställas den som stadigvarande sammanbor med föräldern och barnet.

I motionen 1978/79:2496 av Johan Olsson (c) hemställs att riksdagen

1. vid behandlingen av propositionen så långt möjligt tar hänsyn till de
problem sorn ett genomförande av propositionen kommer att förorsaka de
mindre företagen,

I motionen 1978/79:2497 av Per-Eric Ringaby (m) och Blenda Littmarck
(m) hemställs att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2483 av Gösta
Bohman m. fl. begär nytt förslag från regeringen kompletterat med en mer
omfattande kostnadsredovisning och en bedömning av de arbetsmarknadsmässiga
och samhällsekonomiska följdverkningarna i enlighet med vad i
förevarande motion anförts.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79

I motionen 1978/79:256 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning och förslag om en höjning av åldersgränsen
för vårdbidrag för diabetessjukt barn.

I motionen 1978/79:296 av Iris Mårtensson (s) och Åke Green (s) hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring av reglerna om föräldrapenning för
tillfällig vård av barn som anges i motionen.

I motionen 1978/79:357 av Lilly Hansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om föräldrars
rätt till sjukpenning vid inläggning vid barn- och ungdomspsykiatrisk
klinik.

1 motionen 1978/79:425 av Gillis Augustsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam översyn av gällande

2 Riksdagen 1978179. 11 sami. Nr 24

SfU 1978/79:24

lagstiftning i den del som berör vårdbidrag och som relaterats i motionen.

1 motionen 1978/79:426 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag innebärande att föräldrapenningen
utökas till att även omfatta tillfällig vård av handikappat barn över tio
år.

I motionen 1978/79:509 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen

1. beslutar att från den 1 januari 1980 skall ersättning enligt inkomst -bortfallsprincipen utgå under föräldraförsäkringens nionde månad,

2. fattar principbeslut om etappvis utbyggnad av föräldraförsäkringen med
det innehåll som angetts i motionen,

3. hos regeringen anhåller om förslag vid nästa riksmöte om föräldraförsäkringens
utbyggnad enligt vad som anges i motionen.

1 motionen 1978/79:697 av Lilly Bergander m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder i syfte att minska de
ekonomiska konsekvenserna vid umgängesrätt för föräldrar med olika
bostadsorter.

I motionen 1978/79:698 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lagstiftning för att tillgodose
anhörigas möjligheter att vårda sjuka personer i hemmet.

I motionen 1978/79:700 av Anita Gradin (s) och Lilly Bergander (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om ersättning
från den allmänna försäkringen för vård av sjuk anhörig.

1 motionen 1978/79:878 av Per-Eric Ringaby m. fl. (m) hemställs att
riksdagen av regeringen begär en snabb översyn av de regler som tillämpas
vid ersättning med hel, halv eller kvarts dagpenning från den särskilda
föräldraförsäkringen.

I motionen 1978/79:880 av Evert Svensson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa att motionen överlämnas till sjukpenningkommittén
med begäran om förslag att höja dels sjukpenningen för
hemmamake, dels garantibeloppet inom föräldraförsäkringen.

Motionen 880 behandlas i detta betänkande endast såvitt avser yrkandet
om höjning av garantibeloppet inom föräldraförsäkringen. Yrkandet om höjd
sjukpenning för hemmamake har behandlats av utskottet i betänkandet SfU
1978/79:18.

1 motionen 1978/79:1042 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en utredning om möjligheterna att införa

SfU 1978/79:24

en lagfäst rätt till tjänstledighet för vård av anhörig och hur ersättningsfrågan
skall lösas.

1 motionen 1978/79.1228 av Bertil Dahlén (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att frågan om vidgade möjligheter till föräldrapenning vid
vård av sjuka barn i enlighet med vad som anförts i motionen utreds.

1 motionen 1978/79:1229 av Bertil Dahlén (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av frågan om mer generösa regler för
vårdbidrag för diabetessjuka barn i enlighet med vad som anförts i
motionen.

I motionen 1978/79:1245 av Anna-Greta Skantz(s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att lagen om allmän försäkring ändras så att havande
kvinnor kan sjukskrivas även vid behandling i öppen vård.

I motionen 1978/79:1536 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att
riksdagen enligt vad som föreslås i motionen 1978/79:1108 hos regeringen
begär att

2. möjlighet till rätt till tjänstledighet eller nedsatt arbetstid för vård av
svårt sjuk anhörig utreds.

Yrkandet 1 i motionen 1536 har behandlats av arbetsmarknadsutskottet i
betänkandet AU 1978/79:20.

1 motionen 1978/79:1796 av Margareta Andrén (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av gällande ledighetsbestämmelser m. m.
beträffande villkoren för föräldrar till tvillingar.

1 motionen 1978/79:1797 av Nils Carlshamre (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning och förslag om vidgad rätt till föräldrapenning
för föräldrar till svårt handikappade barn enligt de riktlinjer som angetts i
motionen.

1 motionen 1978/79:1801 av Doris Håvik (s) och Gördis Hörnlund (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av reglerna i 4
kap. 8 § lagen om allmän försäkring.

I motionen 1978/79:1813 av Kersti Swartz (fp) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av information angående föräldrapenningen.

Propositionen 1978/79:168 i övriga delar samt yrkandena 1 och 2 i
motionen 2482, yrkandet 1 i motionen 2484, motionen 2485 i de delar den
avser förslaget om föräldrautbildning och yrkandena 4-6 i motionen 2486 har
hänvisats till socialutskottet och behandlas i betänkandet SoU 1978/79:45.

SfU 1978/79:24

Utskottet

Inledning

Genom 1973 års riksdagsbeslut (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr 198) om
föräldraförsäkring genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1974 betydande
förbättringar av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer. Föräldraförsäkringen
härefter hand byggts ut genom beslut av riksdagen åren 1974 (prop.
1974:15, SfU 1974:5, rskr 37), 1976 (prop. 1975/76:133, SfU 1975/76:30, rskr
283) och 1977 (prop. 1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 296) och omfattar
numera föräldrapenning i samband med barns födelse, föräldrapenning för
tillfällig vård av barn och särskild föräldrapenning. Under de särskilda
rubrikerna nedan redogör utskottet för vilka bestämmelser som nu i
huvudsak gäller beträffande olika former av föräldrapenning.

Till föräldraförsäkringen har knutits en rätt för arbetstagare att vara ledig
från sin anställning under tid då föräldrapenning utgår. Den successiva
utbyggnaden av föräldraförsäkringen har fr. o. m. år 1977 i princip följts av en
motsvarande rätt till ledighet. Därutöver har fr. o. m. den 1 januari 1979
införts en rätt till föräldraledighet vilken är fristående från bestämmelserna
om ersättning från föräldraförsäkringen (prop. 1977/78:104, AU 1977/78:31,
rskr 255). Den nya föräldraledighetslagen ger föräldrar rätt att vara helt lediga
från arbetet eller att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal
arbetstid. Helt lediga får föräldrarna vara så länge de vårdar barn som är under
ett och ett halvt års ålder medan rätten att förkorta arbetstiden föreligger fram
till dess barnet fyller åtta år eller har avslutat sitt första skolår.

I sitt betänkande (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring har familjestödsutredningen
lagt fram vissa förslag om en fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen.
Utredningen föreslår därvid bl. a. en rätt till havandeskapspenning för
gravida kvinnor med tyngre arbetsuppgifter samt en utsträckt rätt till
föräldrapenning för föräldrar med långtidssjuka barn. Som en bakgrund till
att utredningsförslagen i huvudsak har koncentrerats till grupper som enligt
utredningens mening har särskilda behov av stöd anger utredningen att det
under överskådlig framtid inte torde finnas statsfinansiellt utrymme för några
stora kostnadskrävande generella reformer på föräldraförsäkringens område.
Ett annat skäl för den föreslagna selektiva utbyggnaden av försäkringen är,
enligt utredningen, att ersättningsreglerna har vidgats så kraftigt under de
senaste åren att de nu i betydande omfattning ger rätt till ekonomisk
ersättning vid föräldraledighet.

Förslagen i det förenämnda betänkandet behandlas i propositionen
1978/79:168. På grundval av utredningens överväganden läggs fram förslag
om en ny ersättningsform, havandeskapspenning, och om vissa förbättringar
inom föräldraförsäkringen, däribland en till 60 dagar om året utökad rätt till
föräldrapenning för tillfällig vård av barn. De i propositionen föreslagna
förbättringarna av föräldraförsäkringen skall ge en motsvarande rätt till

SfU 1978/79:24

ledighet enligt föräldraledighetslagen. 1 propositionen föreslås vidare att en
allmän föräldrautbildning i anslutning till barns födelse införs fr. o. m. år
1980. Frågan om riktlinjerna för denna utbildning har hänvisats till socialutskottet
och behandlas av detta i betänkandet SoU 1978/79:45. Förälder som
deltar i föräldrautbildning skall enligt förslag i propositionen få rätt att vara
ledig från sin anställning för detta ändamål samtidigt som ersättning skall
kunna utgå med särskild föräldrapenning.

I samband med att utskottet nedan behandlar motioner som har väckts
med anledning av propositionen samt motioner från den allmänna motionstiden
i år kommer utskottet att mera utförligt redovisa förslagen i propositionen.
I de fall förslagen redovisas utan särskilt ställningstagande från
utskottets sida innebär detta att utskottet tillstyrker bifall till förslagen. Mot
de delar av propositionen som utskottet inte tar upp till särskild behandling
har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Havandeskapspenning

Enligt gällande bestämmelser har en blivande moder rätt att vara ledig och
uppbära föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den
beräknade tidpunkten för barnets födelse. Tid som har utnyttjats före barnets
födelse minskar i motsvarande mån rätten till föräldrapenning och ledighet
efter barnets födelse.

För de kvinnor som på grund av arbetets art inte kan fortsätta sina normala
arbetsuppgifter i graviditetens slutskede föreslås i propositionen en lagfäst
principiell rätt till omplacering på arbetsplatsen med bibehållen lön. Om inte
omplacering är möjlig skall en särskild rätt till ledighet med inkomstersättning,
havandeskapspenning, kunna utnyttjas fr. o. m. den sextionde till den
tionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen. Havandeskapspenningen
skall motsvara kvinnans sjukpenning.

Bestämmelserna om rätt till omplacering i föräldraledighetslagen har enligt
förslaget i propositionen knutits till rätten till havandeskapspenning. Kvinnan
har således rätt att vara omplacerad fr. o. m. den sextionde till den tionde
dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. 1 de fall den
beräknade tidpunkten för barnets födelse visar sig helt eller mycket nära
överensstämma med den faktiska för barnets födelse kan dock förhållandena
vara sådana att den omplacerade kvinnan förmår arbeta ytterligare några
dagar före förlossningen. Vidare kan -av olika omständigheter-den faktiska
tidpunkten för barnets födelse visa sig inträffa senare än beräknat vilket kan
innebära att den omplacerade kvinnan kan utföra sina arbetsuppgifter
avsevärt längre tid än fram till den tionde dagen före den beräknade
tidpunkten för barnets födelse. Utskottet föreslår att bestämmelsen utformas
så att kvinnan får en principiell rätt till omplacering fr. o. m. den sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till barnets
faktiska födelse. Först därigenom uppnås enligt utskottets uppfattning

SfU 1978/79:24

jämställdhet mellan kvinnor som redan tidigare under graviditeten har lättare
arbetsuppgifter och kvinnor som blir omplacerade till sådana uppgifter.

I motionen 1245 framhåller Anna-Greta Skantz att gravida kvinnor med
flerbörd har en kraftigt ökad risk att föda sina barn för tidigt. Kvinnorna har
därför i viss omfattning varit intagna på sjukhus och har därmed kunnat
uppbära sjukpenning. Motionären pekar på att den öppna vården i vissa
landstingsområden har byggts ut så att kvinnorna inte har behövt läggas in på
sjukhus utan i stället kunnat skötas genom föreskrifter om täta kontroller på
mödravårdscentral och några timmars daglig vila. I dessa fall, anger
motionären, synes det råda tveksamhet om behandlingen skall betraktas som
förebyggande vård eller utgöra grund för utbetalning av sjukpenning på
samma sätt som då vederbörande är intagen på sjukhus. Motionären vill att
riksdagen begär att lagen om allmän försäkring ändras så att gravida kvinnor
kan få sjukpenning även vid behandling i öppen vård.

Enligt utskottets uppfattning kan de i propositionen föreslagna bestämmelserna
för omplacering och havandeskapspenning antas få särskild
betydelse för sådana kvinnor med flerbörd som riskerar att föda barnen för
tidigt. Bestämmelserna är som nämnts tillämpliga på förvärvsarbetande
gravida kvinnor som på grund av sitt arbetes art - om arbetsuppgifterna
innebär tunga lyft eller svårare rörelser, till stor del måste utföras stående, är
monotont med ensidiga belastningar eller innehåller tillfälliga fysiska
påfrestningar - inte kan fortsätta med sina normala arbetsuppgifter i slutet av
graviditeten. Det kan i sammanhanget framhållas att även halv havandeskapspenning
kan utgå. För övriga gravida kvinnor med flerbörd, nämligen
de som inte förvärvsarbetar eller de som har ett arbete som inte har berättigat
till omplacering eller havandeskapspenning, får försäkringskassan liksom
hittills bedöma från fall till fall om graviditeten som sådan innebär ett
sjukdomstillstånd och skall berättiga till sjukpenning. Frågan kan nämligen,
som utskottet tidigare har uttalat (SfU 1975/76:1), inte ses isolerad från andra
åtgärder i syfte att förebygga sjukdomar. I detta sammanhang kan erinras om
att hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) enligt sina direktiv skall
beakta hälso- och sjukvårdens samband med den allmänna sjukförsäkringen
och att socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) skall se över
sjukdomsbegreppet. Innan resultatet av dessa utredningars arbete och
riksförsäkringsverkets i propositionen aviserade uppföljning av havandeskapspenningen
föreligger är utskottet inte berett att föreslå en generell rätt
till sjukpenning -eller havandeskapspenning - i enlighet med vad som yrkas i
motionen 1245. Utskottet vill slutligen erinra om den möjlighet som redan nu
finns för blivande mödrar att uppbära föräldrapenning fr. o. m. sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten för barns födelse. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionen 1245.

Enligt förslag i propositionen skall försäkringskassan pröva om arbetets art
hindrar kvinnan att fortsätta sitt arbete i graviditetens slutskede. Till ansökan
om havandeskapspenning skall fogas ett läkarintyg, som skall innehålla en

SfU 1978/79:24

medicinsk bedömning av kvinnans möjligheter till fortsatt förvärvsarbete.
Vidare bör hon kunna styrka att omplaceringsfrågan har prövats men att hon
inte kunnat omplaceras. Detta kan ske genom ett utlåtande från arbetsgivaren
eller genom ett protokoll från en förhandling mellan arbetsgivaren och
den berörda fackliga organisationen. Om försäkringskassan på annat sätt kan
få information om kvinnans arbetsuppgifter krävs inte något utlåtande.

Sven Aspling m. fl. betonar i motionen 2482, yrkandet 5, att de fackliga
organisationernas inflytande vid omplaceringsfrågan är ett stöd för arbetstagaren
men också en hjälp vid möjligheterna att bedöma om lämpliga arbeten
kan finnas så att de kostnader som skulle falla på produktionen inte lastas
över på samhället. Därför bör enligt motionärerna försäkringskassan obligatoriskt
tillställas uppgift om den fackliga organisationens ställningstagande i
samband med ansökan om havandeskapspenning. Motionärerna menar
också (yrkandet 6) att det kan ligga en risk i den starka ställning arbetsgivaren
har fått genom att försäkringskassan som regel troligen kommer att tvingas
godta ett utlåtande om att omplacering inte har kunnat ske. De anser på grund
härav att det är nödvändigt att riksförsäkringsverket noga följer verksamheten
med havandeskapspenning.

Något skäl att frångå propositionens överväganden i fråga om utlåtanden
genom att nu utvidga förslaget till att även omfatta en obligatorisk uppgift
från facklig organisation anser utskottet inte föreligga. Utskottet avstyrker
följaktligen bifall till yrkandet 5 i motionen 2482.

Enligt propositionen är det angeläget att tillsynsmyndigheten riksförsäkringsverket
noggrant följer utvecklingen beträffande vilka arbetsuppgifter
som kan grunda rätt till havandeskapspenning. Det kan enligt utskottets
mening förutsättas att riksförsäkringsverket, liksom på andra områden inom
socialförsäkringarna, följer tillämpningen av de nya reglerna, och något
särskilt tillkännagivande härvidlag anser utskottet inte erforderligt. Utskottet
avstyrker därför bifall till yrkandet 6 i motionen 2482.

I motionen 2486, yrkandet 1 (delvis), av Lars Werner m. fl. riktar
motionärerna kritik mot den byråkratiska process som kommer att omgärda
rätten till havandeskapspenning. Enligt motionärerna bör det vara tillräckligt
med ett intyg från den lokala fackföreningen eller arbetsgivaren för att
havandeskapspenning skall utgå. Däremot bör kravet på läkarintyg slopas
eftersom ingen annan än kvinnan själv kan avgöra i vad mån hon kan
fortsätta sitt arbete i graviditetens slutskede.

I propositionen anges att praktiskt taget alla blivande mödrar besöker
mödravårdscentralen redan i ett tidigt skede av graviditeten. Det förutsätts
att läkaren på centralen kommer att spela en viktig roll också vid försäkringskassornas
prövning av om havandeskapspenning skall utgå. I sammanhanget
kan framhållas att havandeskapspenningen avses vara en behovsprövad
förmån i likhet med sjukpenningen. Kravet på läkarintyg kan därför
enligt utskottets mening inte anses orimligt, särskilt med tanke på att
förmånen havandeskapspenning är ny och en viss restriktivitet därför kan

SfU 1978/79:24

vara motiverad i inledningsskedet. Utskottet avstyrker således bifall till
motionen 2486, yrkandet 1 i nu behandlad del.

Föräldrapenning i samband med barns födelse

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under 180 dagar
sammanlagt för föräldrarna. Den kan tas ut längst till dess barnet är 270 dagar
gammalt om inte föräldrarna viss tid har varit förhindrade att vårda barnet på
grund av sjukdom hos barnet eller föräldrarna. I så fall förlängs tiden i
motsvarande mån. Ersättning utgår i princip med belopp som motsvarar
förälderns sjukpenning, dock alltid med lägst 32 kr. per dag (garantinivån).
Vid föräldrapenning i samband med barns födelse avräknas alltid en hel dag
oberoende av om ersättningen har utgått som hel eller halv föräldrapenning.
Sistnämnda avräkningsregel föreslås nu ändrad i propositionen så att dag med
halv föräldrapenning skall räknas som halv dag.

1 detta sammanhang behandlar utskottet ett yrkande i motionen 880 av
Evert Svensson m. fl. om att motionen överlämnas till sjukpenningkommittén
med begäran om en höjning av garantinivån. Motionärerna anser att
en höjning av garantinivån till 130 96 av basbeloppet (f. n. ca 46 kr. per dag) är
rimlig. Motionsyrkandet berör också garantinivån inom den särskilda
föräldrapenningen.

Utskottet har senast vid föregående riksmöte avstyrkt bifall till ett liknande
motionsyrkande (SfU 1977/78:17) med hänvisning bl. a. till de förbättringar
av föräldraförsäkringen som då nyligen hade genomförts och den utbyggnad
av försäkringen som familjestödsutredningen kunde väntas föreslå. Enligt
utskottets uppfattning finns det inte anledning att utöver den ekonomiska
satsning, som den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen innebär,
begära en höjning av garantinivån. Utskottet avstyrker således bifall till
motionen 880 i motsvarande del.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Gällande bestämmelser innebär att föräldrapenning för tillfällig vård av
barn kan utgå för barn under tio år om föräldern behöver avstå från
förvärvsarbete i samband med sjukdom hos barnet eller dess ordinarie
vårdare eller vid besök i samhällets barnhälsovård eller förskoleverksamhet.
Föräldrapenning kan utgå även till fader som avstår från förvärvsarbete i
samband med barns födelse. Sammanlagt utgår föräldrapenning per kalenderår
med 12 dagar i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med två barn
och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Av dessa dagar får varje
förälder använda en dag för besök i förskoleverksamhet. Denna föräldrapenning
utgår alltid med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning.

Familjestödsutredningen anförde i sitt betänkande att det nuvarande
antalet dagar inom systemet med föräldrapenning för tillfällig vård av barn

SfU 1978/79:24

täcker behovet av ledighet hos det stora flertalet barnfamiljer. Reglerna kan
dock enligt utredningen i vissa lägen vara otillräckliga, t. ex. då barnet eller
barnen har en långvarig sjukdom eller då något barn är infektionskänsligt och
därför ofta sjukt. Utredningen diskuterade olika alternativ för att tillgodose
det ytterligare behov av stöd som kunde föreligga hos dessa familjer. På
grundval av utredningens överväganden läggs i propositionen fram ett förslag
om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå under högst
60 dagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt vid sjukdom eller smitta
hos barnet eller dess ordinarie vårdare och vid besök i samhällets
barnhälsovård. Läkarintyg skall liksom vid sjukpenning företes efter sju
dagar. Åldersgränsen för föräldrapenningen höjs från tio till tolv år. Fader
föreslås fä en särskild, fristående rätt till föräldrapenning under tio dagar vid
barns födelse. Föräldrapenning för besök i förskoleverksamhet föreslås i
fortsättningen omfattad av reglerna för särskild föräldrapenning.

I motionen 2483 av Gösta Bohman m. fl. anser motionärerna att det inte är
motiverat att införa en i det närmaste obegränsad rätt till ledighet och
föräldrapenning för alla föräldrar med barn i ersättningsberättigade åldrar och
att de nu gällande reglerna inte bör ändras förrän ytterligare erfarenheter har
vunnits av försäkringens effekter. Motionärerna menar också att faderns
behov av föräldrapenning vid barns födelse liksom hittills kan tillgodoses
inom ramen för de dagar med föräldrapenning som tillkommer familjen. De
yrkar därför i denna del avslag på propositionens förslag om utbyggnad av
försäkringen med 60 resp. 10 dagar.

Även motionärerna i motionen 2484, Thorbjörn Fälldin m. fl, begär
(yrkandet 5) att riksdagen avslår förslaget om en utbyggnad av föräldrapenningen
till 60 dagar. De anför att de inte kan tillstyrka förslaget med hänsyn
främst till de osäkra finansiella konsekvenserna av förslaget och till att detta
inte har remissbehandlats. Motionärerna uttalar också farhågor för att den i
praktiken obegränsade rätt till ledighet som föreslås kan skapa osäkerhet hos
kommunerna om behovet av att bygga ut barnvårdarverksamheten. 1 stället
vill motionärerna (yrkandet 6) ha ett nytt förslag till utvidgad rätt till
föräldrapenning som skulle bygga på ett av de alternativ som familjestödsutredningen
övervägde. Det av motionärerna förordade alternativet innebär
att ytterligare dagar för vård av sjukt barn kan få tas i anspråk i särskilda fall
efter medicinsk bedömning. För att särskilda skäl skall anses föreligga skall
antingen barnets sjukdom vara så allvarlig att den kan beräknas pågå under
minst två veckor eller skall barnet ha ofta återkommande kortvariga
sjukdomsperioder.

Motionärerna i motionen 2482 av Sven Aspling m. fl. tillstyrker förslaget
om en utbyggnad av rätten till föräldrapenningen för tillfällig vård av barn till
60 dagar men vill ha ett förslag om en höjning av åldersgränsen till 13 år
(yrkandet 7). De påpekar att familjestödsutredningen lade fram förslag om en
sådan gräns, vilken anknyter till den övre åldersgränsen för den kommunala
barnomsorgen.

SfU 1978/79:24

Lars Werner m. fl. begär i motionen 2486, yrkandet 2, att riksdagen skall
uttala att möjligheter snarast bör skapas för att täcka inkomstbortfall i
samband med barns eller ordinarie vårdares sjukdom utan annan begränsning
än den som gäller i fråga om försäkrads rätt till sjukpenning.

Också i tre motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år har
tagits upp frågor om utvidgning av rätten till föräldrapenning för tillfällig vård
av vissa sjuka och handikappade barn. Sålunda begär Gunnar Björk i Gävle
m. fl. i motionen 426 ett förslag om att föräldrapenning skall kunna utgå för
handikappat barn över tio år. Motionärerna anför att det för föräldrar med
handikappat barn över denna ålder ofta kan bli fråga om ett stort antal besök
vid olika institutioner och att det inte är tillfredsställande att en förälder nu får
ta i anspråk semesterdagar för sådana besök. Liknande synpunkter framförs i
motionen 1228 av Bertil Dahlén. Motionären framhåller att det vid speciella
sjukdomar hos barnet, t. ex. diabetes, astma, hjärt- och lungsjukdomar och
reumatism, föreligger ett klart vårdbehov även efter tio års ålder och begär en
utredning av frågan om vidgade möjligheter till föräldrapenning. Motionären
i motionen 1797, Nils Carlshamre, menar att försäkringsskyddet inom
föräldraförsäkringen är otillräckligt för familjer med svårt handikappade barn
och han anser det rimligt att åldersgränsen för sådana barn höjs till 16 år och
att antalet dagar åtminstone fördubblas. Han begär utredning och förslag
enligt dessa riktlinjer.

Familjestödsutredningen övervägde som nämnts olika alternativ för hur
föräldraförsäkringen kunde ändras för att tillgodose behovet för tillfällig vård
av barn för den grupp familjer som behöver ökat stöd. Vid sin prövning av det
alternativ som förordas i motionen 2484 - och som i viss utsträckning också
yrkandena i motionerna 426, 1228, 1797 och 2483 tar sikte på - ansåg
utredningen att detta var behäftat med vissa olägenheter. Bl. a. framhöll
utredningen att vårdbehovet även vid andra än allvarliga sjukdomar tillfälligt
kunde vara lika stort och angeläget och att detaljerade regler om sjukdoms
allvarliga art kunde uppfattas som godtyckliga och orättvisa. Utredningen tog
också upp frågan om dagantalsgränsen helt kunde slopas -ett alternativ som
förespråkas i motionen 2486 - men fann detta inte möjligt, främst med
hänsyn till kostnaderna. Vidare erinrade utredningen om att föräldrar har
möjlighet att erhålla vårdbidrag för kroniskt sjuka eller handikappade barn
och anförde att föräldrapenningen är avsedd att kompensera inkomstbortfall
då föräldern måste avstå från förvärvsarbete för att ta vård om sjukt barn
under en eller flera korta perioder inom ett år. I enlighet med utredningens
förslag anges i propositionen att det bör finnas en gräns förantalet dagar per år
som kan utnyttjas, bl. a. för att en gränsdragning skall kunna göras mot rätten
till vårdbidrag. Gränsen har som nämnts föreslagits vara 60 dagar per barn och
år. I propositionen anförs att det bör vara naturligt att undersöka om det
föreligger rätt till vårdbidrag när ersättning har utgått under samtliga 60 dagar
under ett år.

Utskottet, som finner utredningens ovan anförda invändningar mot de

SfU 1978/79:24

alternativ som därefter förordats i motionerna 2484 och 2486 värda beaktande,
ansluter sig till övervägandena i propositionen och biträder därmed
förslaget om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå
under högst 60 dagar per barn och år. Detta innebär att utskottet avstyrker
bifall till motionen 2483 i motsvarande del, till yrkandet 5 i motionen 2484
samt till yrkandet 2 i motionen 2486.

Vidare tillstyrker utskottet förslaget om föräldrapenning under tio dagar för
fader i samband med barns födelse då det, som framhålls i propositionen,
stärker faderns möjligheter att delta i vården av det nyfödda barnet. Det
anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 2483, såvitt nu är i
fråga.

Såvitt gäller den föreslagna höjningen av åldersgränsen från tio till tolv år
anförs i propositionen bl. a. att barn med handikapp av olika slag kan ha
behov av tillsyn vid en högre ålder än som gäller för barn i allmänhet.
Departementschefen anger att frågan rymmer svåra avgränsningar och att
han i varje fall inte nu är beredd att gå ifrån den generella karaktär som
försäkringen har på denna punkt.

Utskottet, som ovan redovisat sina ställningstaganden till huvudförslagen i
propositionen om föräldrapenning för tillfällig vård av barn, är inte nu berett
att tillstyrka utredning eller förslag som skulle medföra en ytterligare
utbyggnad av föräldraförsäkringen. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
bifall till yrkandet 7 i motionen 2482 beträffande förslag om en höjning av
åldersgränsen till 13 år.

Med den föreslagna utbyggnaden av antalet dagar inom föräldrapenningen
och höjningen av åldersgränsen tillgodoses i vissa delar de önskemål som
ligger bakom yrkandena i motionerna 426, 1228 och 1797. I propositionen
anför departementschefen att han avser att tillsätta en utredning som skall se
över reglerna för vårdbidrag. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att
huvuddelen av de kategorier svårt sjuka och handikappade barn som avses i
motionerna och familjernas situation kommer att bli föremål för uppmärksamhet
inom den aviserade utredningens ram. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall även till motionerna 426,1228 och 1797 samt till yrkandet 6 i
motionen 2484.

1 motionen 2482, yrkandet 4, påpekar motionärerna, Sven Aspling m. fl.,
att det inte föreligger något material som belyser konsekvenserna av ett
genomförande av propositionens förslag om utvidgning av rätten till
föräldrapenning. Enligt motionärerna borde man närmare ha sökt överväga
effekterna i fråga om kommunernas service när det gäller barnvårdarverksamheten,
eftersom det kan finnas risk föratt kommunerna avstår
från att bygga ut denna verksamhet om den allmänna försäkringen i stället
kan utnyttjas. Motionärerna anser att regeringen bör få i uppdrag att ta upp
överläggningar med Svenska kommunförbundet kring dessa problem.

I propositionen framhålls att statsmakterna har, både när rätten till
föräldrapenning för tillfällig vård av barn infördes och när den senare har

SfU 1978/79:24

utvidgats, med skärpa framhållit att dessa åtgärder inte får innebära att
kommunerna minskar sin utbyggnad av barnvårdarverksamheten. Departementschefen
understryker nu på nytt att föräldrapenningen inte får tas som
ett alternativ till en utbyggd barnvårdarverksamhet. Enligt hans mening är
det angeläget att kommunernas barnvårdarresurser utökas i samma omfattning
som den ordinarie barnomsorgen.

Uttalandena i propositionen utgör enligt utskottets mening en garanti för
att det i motionen aktualiserade problemet är föremål för tillbörlig uppmärksamhet.
Utskottet anser därför att riksdagen för närvarande saknar anledning
att begära att regeringen tar upp överläggningar med Kommunförbundet och
avstyrker bifall till yrkandet 4 i motionen 2482.

Särskild föräldrapenning

Särskild föräldrapenning för vård av barn utgår under sammanlagt 90 dagar
för varje barn längst till dess barnet fyller åtta år eller till utgången av det första
skolåret. Den utges under samma antal dagar oavsett om det är en
enbarnsfödsel eller flerbarnsfödsel. Enligt gällande bestämmelser utgår
särskild föräldrapenning under 60 dagar med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning, dock lägst med 32 kr. per dag, och under återstående 30 dagar
med 32 kr. per dag.

I propositionen föreslås att särskild föräldrapenning även under de sista 30
dagarna skall utgå med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning,
dock med lägst 32 kr. per dag. Vidare läggs i propositionen fram förslag om att
den särskilda föräldrapenningen skall utnyttjas när förälder deltar i föräldrautbildning
och den skall då kunna tas ut under hela havandeskapsperioden
och av båda föräldrarna samtidigt. Som ovan nämnts skall särskild föräldrapenning
utgå även för besök i förskoleverksamhet. Vid flerbarnsfödsel
föreslås att särskild föräldrapenning skall utgå under 90 dagar för varje barn.
Dessutom anpassas reglerna i föräldraledighetslagen till de föreslagna
bestämmelserna om särskild föräldrapenning.

Såväl Thorbjörn Fälldin m. fl. i motionen 2484, yrkandet 4, som Gösta
Bohman m. fl. i motionen 2483 yrkar avslag på propositionens förslag om att
ersättning skall utgå enligt inkomstbortfallsprincipen under de sista 30
dagarna. Yrkandena skall enligt motionärerna ses mot bakgrund av vissa
förslag om vårdnadsersättning som har framförts av motionärerna i motioner
under den allmänna motionstiden. (Härmed avses yrkanden i motionerna
1259 resp. 1257, vilka behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU
1978/79:44).

I motionen 509, yrkandet 1, framställer Olof Palme m. fl. ett yrkande om
ersättning för den nionde månaden som överensstämmer med förslaget i
propositionen.

Förslaget om att särskild föräldrapenning skall kunna utgå med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning även under de sista 30 ersättningsda -

SfU 1978/79:24

garna innebär enligt utskottets mening en väsentlig förbättring av föräldraförsäkringen.
För förvärvsarbetande föräldrar - och särskilt då den stora
gruppen ensamstående föräldrar - medför förslaget, i enlighet med syftet
bakom bestämmelserna om särskild föräldrapenning, att föräldrarna får
ökade möjligheter till samvaro med barnen utan att därvid behöva vidkännas
mera betydande inkomstbortfall. Såsom framhålls i propositionen bidrar
förslaget också till att fäderna i ökad omfattning kan utnyttja försäkringen
eftersom det i familjer där mannen har den högre inkomsten har inneburit en
större ekonomisk uppoffring om han har stannat hemma för att vårda barn.
Förslaget innebär vidare, som anförs i propositionen, administrativa förenklingar.
Dessutom underlättas informationen om försäkringen. Med hänsyn
till det anförda tillstyrker utskottet bifall till förslaget i propositionen.
Yrkandet 1 i motionen 509 blir härmed tillgodosett. Yrkandet 4 i motionen
2484 och motionen 2483 i motsvarande del bör till följd härav avslås av
riksdagen.

I motionen 2484 yrkar motionärerna Thorbjörn Fälldin m. fl. (yrkandet 2)
avslag på förslaget om att särskild föräldrapenning skall kunna utgå före barns
födelse vid deltagande i föräldrautbildning och därvid ge rätt till förkortad
arbetstid enligt föräldraledighetslagen. Motionärerna är inte beredda att
tillstyrka att utbildningen förläggs till arbetstid med ekonomisk ersättning
från försäkringen och pekar bl. a. på att det ekonomiska läget kräver
återhållsamhet med kostnadskrävande reformer. De menar också att blivande
föräldrar ser föräldrautbildningen som en förmån och inte som en
uppoffring, varför motionärerna tilltror föräldrarna viljan att genomgå
utbildningen på sin fritid. Vad som sålunda anförts anser motionärerna bör
ges regeringen till känna (yrkandet 3). Liknande synpunkter framförs i
motionen 2483 av Gösta Bohman m. fl., som också yrkar avslag på förslaget
om att särskild föräldrapenning och motsvarande ledighet skall kunna
utnyttjas vid deltagande i föräldrautbildning.

Utskottet vill erinra om att den särskilda föräldrapenningen i dag utgår
under 90 dagar. Förslaget i propositionen om att föräldrapenningen skall
kunna användas vid föräldrautbildning innebär alltså inte någon ökning av
detta antal dagar och följaktligen inte ökade kostnader för försäkringen. Det
står redan med gällande bestämmelser föräldrarna fritt att använda den
särskilda föräldrapenningen för vård av barn utan att föräldern behöver ange
skälet för sitt utnyttjande av föräldrapenningen. Däremot påverkar förslaget
gällande bestämmelser för hur ledigheten i samband med utnyttjande av den
särskilda föräldrapenningen lår tas ut, eftersom ledigheten f. n. endast får
delas upp på högst två perioder per kalenderår. Med hänsyn till angelägenheten
av att föräldrautbildningen kan förläggas även till dagtid biträder
utskottet förslaget i propositionen om rätt till ledighet vid sådan utbildning.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 2484, yrkandena 2
och 3 och till motionen 2483 i behandlad del.

Utskottet tillstyrker förslaget om att särskild föräldrapenning skall kunna

SfU 1978/79:24

utgå under 90 dagar för varje barn också vid flerbarnsfödsel. Härmed
tillgodoses enligt utskottets uppfattning syftet bakom motionen 1796 av
Margareta Andrén om en översyn av gällande ledighetsbestämmelser m. m.
för föräldrar till tvillingar, varför någon åtgärd med anledning av motionen
inte är påkallad.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan nu utgå vid besök i
förskoleverksamhet. Bestämmelsen härom föreslås i propositionen överflyttad
till reglerna för särskild föräldrapenning. I samband härmed föreslås att
ledigheten för det nämnda ändamålet på samma sätt som är fallet med
ledighet vid föräldrautbildning får förläggas till annan tid än nuvarande två
ledighetsperioder.

I motionen 1801 av Doris Håvik och Gördis Hörnlund begärs en översyn av
bestämmelserna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn så att sådan
föräldrapenning kan utgå även vid besök i fritidshem. Motionärerna anföra»
det är av stor betydelse att föräldrarna utan ekonomisk uppoffring eller
användande av semesterdagar kan ta ledigt för att stödja barnen vid
inskolning på fritidshem. Lars Werner m. fl. vill i motionen 2486 (under
yrkandet 1) att riksdagen beslutar att särskild föräldrapenning skall kunna
utgå för besök på fritidshem.

Utskottet vill framhålla att såväl gällande som föreslagna bestämmelserom
särskild föräldrapenning i lagen om allmän försäkring ger förälder möjlighet
att utnyttja den särskilda föräldrapenningen för besök på fritidshem. Som
tidigare har nämnts föreligger nämligen enligt lagen ingen skyldighet för
föräldern att uppge skälet till varför denna föräldrapenning tas i anspråk.
Särskild föräldrapenning kan utgå tills barnet fyller åtta år eller har avslutat
det första skolåret. Förälder kan alltså fram till dess använda den särskilda
föräldrapenningen för bl. a. besök på fritidshem. Däremot ger de föreslagna
bestämmelserna om ledighet, när särskild föräldrapenning utnyttjas, ingen
särskild rätt att få ledighet för besök i fritidshem förlagd till annan tid än till de
nuvarande två ledighetsperioderna. Den dåvarande trepartiregeringen hade
enligt uttalanden i propositionen 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt
till ledighet för vård av barn, m. m. för avsikt att tillsätta en arbetsgrupp, som
bl. a. skulle undersöka effekterna av de regler om särskild föräldrapenning
och därmed sammanhängande föräldraledighet som trädde i kraft den 1
januari 1978. Utskottet utgår från att den nuvarande regeringen fullföljer
dessa intentioner och att därvid även de nu föreslagna ändringarna beträffande
den särskilda föräldrapenningen och motsvarande ledighet görs till
föremål för utredning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionerna 1801 och 2486, yrkandet 1 i motsvarande del.

En förutsättning föra» hel särskild föräldrapenning skall kunna utgå med
belopp överstigande garantinivån är att båda föräldrarna har en inkomst som
berättigar till sjukpenning över denna nivå. En förälder har dock oavsett
storleken av andre förälderns sjukpenning alltid rätt till halv eller fjärdedels
föräldrapenning med belopp motsvarande den egna sjukpenningen.

SfU 1978/79:24

De nämnda bestämmelserna kan enligt motionärerna i motionen 878,
Per-Eric Ringaby m. fl., i extrema fall leda till att halv särskild föräldrapenning
utbetalas med 121 kr. per dag medan hel särskild föräldrapenning
berättigar samma förälder till 32 kr. per dag. Enligt motionärerna är reglerna
principlösa. De anför att om halv ersättning enligt sjukpenningklassens
belopp kan betalas ut under fyra månader till förälder som går ned till
halvtidsarbete trots att den andra föräldern saknar förvärvsinkomst och är
hemma och vårdar barnet så bör också hel ersättning kunna utgå under två
månader. Motionärerna menar att en riktigare princip vore att alltid begränsa
ersättningen till 32 kr. om dagen när ena föräldern inte förvärvsarbetar. De
begär en snabb översyn av de regler som tillämpas vid ersättning med hel,
halv och fjärdedels särskild föräldrapenning.

Utskottet anser att det yrkande om översyn som framställs i motionen 878
får anses tillgodosett genom den ovan nämnda aviserade arbetsgruppen, som
bl. a. skall undersöka effekterna av reglerna om särskild föräldrapenning.
Utskottet avstyrker således bifall till motionen 878.

Föräldrapenning vid adoption

Adoptivföräldrar och fosterföräldrar som tar emot barn i avsikt att adoptera
det har enligt gällande bestämmelser rätt till föräldrapenning under sammanlagt
180 dagar om barnet inte har fyllt åtta år då föräldrarna får barnet i sin
vård. Har barnet fyllt åtta men inte tio år utgår föräldrapenning under 45
dagar.

I propositionen föreslås att föräldrapenning skall kunna uppbäras i nämnda
fall under 180 dagar även när barnet är mellan åtta och tio år då det kommer
till sina adoptivföräldrar eller blivande adoptivföräldrar.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 296 av Iris Mårtensson
och Åke Green. Enligt motionärerna är det av stor vikt att föräldrarna eller de
blivande adoptivföräldrarna båda har ekonomiska möjligheter att vara
hemma för att underlätta anpassningen till hemmet då adoptivbarnet
anländer till detta. De begär att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen
om allmän försäkring att adoptivföräldrar eller blivande sådana föräldrar båda
samtidigt kan få rätt till föräldrapenning. Härigenom skulle den ene föräldern
kunna uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn och den andre skulle
ha rätt till annan föräldrapenning.

Som framgår ovan föreslås fader få en självständig rätt till föräldrapenning
för tillfällig vård av barn under tio dagar i samband med barns födelse. Någon
motsvarande rätt föreslås inte tillkomma adoptivfader vid barns ankomst till
familjen. Då utskottet under föregående riksmöte behandlade ett yrkande
med samma innebörd från motionärerna erinrade utskottet (SfU 1977/78:17)
om att bestämmelserna om rätt för fadern att uppbära föräldrapenning för
tillfällig vård av barn i samband med barns födelse hade tillkommit för att
bereda fadern möjlighet att ge stöd åt modern och att redan från början få

SfU 1978/79:24

kontakt med och delta i skötseln av det nyfödda barnet. Dessa skäl ansåg
utskottet, som avstyrkte bifall till motionen, inte lika tungt vägande då det
gällde adoptivföräldrar, eftersom adoptivbarnet i allmänhet är betydligt äldre
när det kommer till det nya hemmet. Utskottet pekade också på att en rätt till
föräldrapenning för tillfällig vård av barn i dessa fall kan aktualisera
ersättningsfrågor i andra fall där föräldrar med samma rätt kan göra gällande
att de måste vara hemma för att ta hand om barn. Utskottet anser att
riksdagen nu inte har anledning att ompröva sitt ställningstagande till denna
fråga och avstyrker följaktligen bifall till motionen 296.

Föräldrapenning vid sammanboende i vissa fall

Enligt gällande bestämmelser avses med föräldrar i föräldraförsäkringen
såväl biologiska föräldrar som adoptiv- och fosterföräldrar. Som förälder
anses också den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller haft
barn, om parterna stadigvarande sammanbor. Rätt att uppbära föräldrapenning
föreligger således inte för den som under äktenskapsliknande
förhållanden sammanbor med annan om de inte gemensamt har eller har haft
barn eller är eller har varit gifta med varandra.

Motionärerna i motionen 2486, Lars Werner m. fl., begär (yrkandet 3) att
riksdagen uttalar att med förälder skall jämställas den som stadigvarande
sammanbor med barnet och dess förälder. Risken föra» gruppen ”föräldrar”
därmed skulle kunna bli alltför stor kan enligt motionärerna elimineras,
exempelvis genom ett anmälningsförfarande till försäkringskassan om vem,
som utom den redovisade föräldern, skall ha rätt att uppbära föräldrapenning.

Familjestödsutredningen har, bl. a. med anledning av en motion som på
utskottets hemställan överlämnats till utredningen för beaktande (SfU
1976/77:27, rskr 296), i sitt betänkande ingående diskuterat frågan om
föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen kan utvidgas i enlighet med vad
som förespråkas i motionen. Utredningen, som föreslagit att begreppet skall
bibehållas oförändrat, har bl. a. anfört att detta begrepp enligt gällande
bestämmelser är väldefinierat och relativt omfattande, att det är detsamma
inom hela socialförsäkrings- och skattelagstiftningen och att det därför måste
finnas mycket starka skäl för att bryta ut föräldraförsäkringen ur detta
komplex. Vidare har utredningen framhållit att en utvidgning av begreppet
skulle kunna tas till intäkt för att samtliga personer som mera stadigvarande
bor tillsammans med barnet skulle kunna få ersättning, exempelvis släktingar,
grannar och anställda barnvakter. 1 propositionen uttalas att departementschefen
på de av utredningen anförda skälen inte är beredd att nu
tillstyrka en ändring av föräldrabegreppet.

Utskottet biträder ställningstagandet i propositionen och avstyrker således
bifall till yrkandet 3 i motionen 2486.

SfU 1978/79:24

Vårdbidrag,för handikappade barn

Förälder har rätt till vårdbidrag för handikappat barn under 16 år om barnet
för avsevärd tid - i praktiken ett år - är i behov av särskild tillsyn och vård.
Vårdbidrag utgår alltefter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas
storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till
ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen. Vårdbidrag
beviljas att utgå tills vidare och skall i regel omprövas vart tredje år.

För att göra det möjligt att stödja en del av de familjer som har barn som är
sjuka över en längre period än vad som täcks av föräldraförsäkringen men där
varaktigheten kan bedömas vara kortare än ett år föreslås i propositionen att
den kortaste tiden för vårdbidrag sänks till sex månader. Som ett förtydligande
av gällande regler läggs också fram förslag om en bestämmelse att
vårdbidraget skall kunna tidsbegränsas. Som tidigare nämnts anför departementschefen
i propositionen att han avser att förelägga regeringen förslag om
att en utredning skall tillsättas för att se över reglerna för vårdbidrag.

I motionerna 256 av Marianne Karlsson och 1229 av Bertil Dahlén hänvisas
till den praxis som har utbildats när det gäller diabetessjuka barn, nämligen att
det i regel beviljas halvt vårdbidrag för sådana barn som inte har börjat skolan
medan det därefter normalt sett inte utgår något vårdbidrag. 1 motionen 256
begärs utredning och förslag om en höjning av åldersgränsen för vårdbidrag
för diabetessjukt barn medan det i motionen 1229 begärs en utredning av
frågan om mer generösa regler för vårdbidrag för sådant barn. Gillis
Augustsson m .fl. påpekar i motionen 425 att vårdbidrag för barn som är
intaget på institution kan utgå för tid då barnet, t. ex. under ferier, vistas hos
sina biologiska föräldrar. Är emellertid barnet placerat i ett fosterhem utgår
enligt motionärerna inte något vårdbidrag om barnet vissa tider besöker sina
biologiska föräldrar. Motionärerna begär en skyndsam översyn av bestämmelserna
i denna del.

Såvitt gäller vårdbidrag för diabetessjuka barn vill utskottet framhålla att
försäkringsöverdomstolen i två avgöranden under våren 1979 (dnr 1094 och
1283/77) har tillerkänt föräldrar rätt till halvt vårdbidrag för barn som
drabbats av diabetes sedan de fyllt tio år.

Den i propositionen aviserade utredningen om översyn av bestämmelserna
för vårdbidrag tillgodoser enligt utskottets mening yrkandena om utredning i
motionerna 256, 425 och 1229, och utskottet avstyrker därför bifall till
desamma. 1 såväl motionen 425 som i motionen 2484, yrkandet 7, av
Thorbjörn Fälldin m. fl. framförs krav på att översynen av reglerna om
vårdbidrag skall ske skyndsamt. I sistnämnda motion lägger också motionärerna
fram förslag om efter vilka riktlinjer utredningens arbete bör bedrivas.
Utskottet delar uppfattningen att översynen bör ske skyndsamt och anser att
riksdagen börge regeringen detta till känna. Däremot är utskottet inte berett
uttala sig om efter vilka riktlinjer utredningsarbetet skall bedrivas, varför
utskottet avstyrker bifall till yrkandet 7 i denna del i motionen 2484.

3 Riksdagen 1978/79. 11 sami. Nr 24

SfU 1978/79:24

Värd av sjuk anhörig

I fyra motioner har väckts frågor om rätt till ersättning och ledighet för vård
av sjuk anhörig. I motionen 698 av Gunnar Biörck i Värmdö anför
motionären bl. a. att åtskilliga sjukhusintagningar förmodligen skulle kunna
undvikas om föräldrar eller vuxna barn generellt bereds en laglig möjlighet till
ledighet från arbetet mot ersättning från försäkringskassan under en kortare
tid för vård av anhörig i hemmet. Motionären vill att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag till lagstiftning för att tillgodose dessa möjligheter. Anita
Gradin och Lilly Bergander menar i motionen 700 att det bör vara en rättighet
för var och en att utan ekonomiska uppoffringar kunna stanna hemma hos en
sjuk make, förälder, barn eller hos annan person som man är känslomässigt
starkt knuten till, och motionärerna anhåller om en utredning angående
ersättning från den allmänna försäkringen för vård av sjuk anhörig. Också
motionären i motionen 1042, Gunnel Jonäng, begär en utredning av hur
ersättningsfrågan skall lösas vid vård av anhörig i hemmet. Utredningen skall
enligt motionären dessutom omfatta möjligheten att införa en lagfäst rätt till
tjänstledighet vid sådan vård. Ett liknande yrkande framställs i motionen
1536 (yrkandet 2) av Gösta Bohman m. fl. Motionärerna framhåller att
insatserna hos dem som vårdar sina äldre sjuka anhöriga på allt sätt bör
understödjas, och motionärerna vill att frågan om rätt till tjänstledighet eller
nedsatt arbetstid för vård av svårt sjuk anhörig utreds.

Socialministern har i början av februari i år offentliggjort att regeringen
kommer att tillsätta en särskild parlamentarisk utredning som skall pröva hur
stödet till anhöriga som vårdar gamla, sjuka eller handikappade i sitt hem kan
förbättras. Enligt socialministern skall utredningen bl. a. pröva om det är
möjligt och ändamålsenligt att införa ett system med ersättning från den
allmänna försäkringen för sådan hemvård och undersöka möjligheterna att
införa en rätt till ledighet från förvärvsarbete för vård av anhörig i
hemmet.

Med hänsyn till det anförda får yrkandena i motionerna 698,700 och 1042
samt yrkandet 2 i motionen 1536 anses tillgodosedda.

Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten av att frågan om stöd
till anhöriga som vårdar gamla, sjuka eller handikappade i sitt hem utreds
snarast möjligt, vilket bör ges regeringen till känna.

Övriga frågor

Under denna rubrik behandlar utskottet frågor om ytterligare utbyggnad
och översyn av föräldraförsäkringen, ersättning vid inskrivning på barn- och
ungdomspsykiatrisk klinik och vid umgängesresor samt information om
föräldraförsäkringen.

Olof Palme m. fl. yrkar i motionen 509 (yrkandena 2 och 3) att riksdagen nu
fattar principbeslut om etappvis genomförande av ett utbyggnadsprogram för

SfU 1978/79:24

föräldraförsäkringen. Principbeslutet skall innebära ali garantinivån för
försäkringen höjs, att ersättningstiden förlängs så att den sammanlagt uppgår
till tolv månader, alt rätten till föräldrapenning över garantinivån knyts till
individen, all vid flerbarnsfödsel rätten till föräldrapenning knyts till varje
barn, att ersättningstiden beträffande särskild föräldrapenning fördelas strikt
mellan föräldrarna sami alt lagstiftningen samtidigt överarbetas för att bli
sammangjuten och mindre komplicerad. Motionärerna begär också att
regeringen skall lägga fram förslag till nästkommande riksmöte om en
utbyggnad i enlighet med det förordade principbeslutet.

I anslutning till de förenämnda yrkandena behandlar utskottet också
yrkandet 3 i motionen 2482av Sven Aspling m. fl. vari motionärerna begären
översyn av föräldraförsäkringen i syfte att göra reglerna mer enhetliga.

Utskottet har tidigare avstyrkt bifall till en höjning av garantinivån samt
konstaterat att förslaget i propositionen, vilket tillstyrkts av utskottet, innebär
att särskild föräldrapenning utgår under 90 dagar för varje barn också vid
flerbarnsfödsel. Vidare har utskottet framhållit att effekterna av reglerna om
särskild föräldrapenning kommer att bli föremål för översyn. Utskottet är,
liksom tidigare år då utskottet prövat samma yrkanden (jfr SfU 1977/78:17),
inte berett att uttala sig för att riksdagen nu binder sig för ett utbyggnadsprogram
som går utöver de förslag som lagts fram i propositionen. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen 509, yrkandena 2 och 3.

Utskottet är inte heller berett att förorda någon särskild översyn i enlighet
med yrkandet 3 i motionen 2482 och avstyrker bifall även till detsamma.

I motionen 2485 yrkar Gunnar Oskarson m. fl. avslag på propositionen.
Samtidigt begär motionärerna en utredning av de konsekvenser de lagstadgade
rättigheterna till föräldraledighet har för produktion, produktivitet och
sysselsättning samt vilka kostnader de åsamkar arbetsgivarna. Sistnämnda
yrkande framställs också av Johan Olsson i motionen 2496. Han hemställer
också att riksdagen vid behandlingen av propositionen så långt möjligt skall ta
hänsyn till de problem som ett genomförande av förslagen i denna får för de
mindre företagen. Per-Eric Ringaby och Blenda Littmarck begär i motionen
2497 - med bifall till motionen 2483 av Gösta Bohman m. fl. - ett nytt förslag
som är kompletterat med en mer omfattande kostnadsredovisning och en
bedömning av de arbetsmarknadsmässiga och samhällsekonomiska följdverkningarna.

Utskottet har såväl inledningsvis som under de särskilda rubrikerna ovan
tillstyrkt bifall till propositionens förslag. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet bifall till yrkandet 1 i motionen 2485 och till motionen 2497 i
motsvarande del. Såvitt gäller yrkandena om översyn och utredning av
föräldraförsäkringen vill utskottet erinra om att det enligt uttalanden i
propositionen 1977/78:104 har förutskickats att en arbetsgrupp skall tillsättas
för att undersöka effekterna av de regler om särskild föräldrapenning och
därmed sammanhängande föräldraledighet som trädde i kraft den 1 januari
1978. Arbetsgruppen, i vilken skall ingå företrädare för arbetsmarknadens

SfU 1978/79:24

parter, skall också utvärdera fdräldraledighetslagens arbetsmarknadsmässiga
konsekvenser och effekter för barn och föräldrar. Som tidigare anförts utgår
utskottet från att även de i den förevarande propositionen föreslagna nya
bestämmelserna om särskild föräldrapenning och föräldraledighet kommer
att bli föremål för arbetsgruppens undersökning. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet bifall till motionerna 2485, yrkandet 2, och 2496,
yrkandena 1 och 2, samt till motionen 2497 i motsvarande del.

Motionärerna i motionen 357, Lilly Hansson m. fl., pekar på att
sjukpenning ansetts inte kunna utgå till förälder för familjebehandling på
barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Motionärerna anser det väsentligt att
ersättning i form av sjukpenning kan utgå till föräldrar som skrivs in vid
sådana kliniker för att genomgå behandling tillsammans med barnet, och de
begär att riksdagen skall ge regeringen detta till känna.

Förslaget i propositionen innebär att föräldrapenning för tillfällig vård av
barn under tolv år skall kunna utgå under högst 60 dagar per barn och år för
föräldrarna sammanlagt. Något hinder mot att föräldrarna uppbär sådan
föräldrapenning samtidigt om båda måste avstå från förvärvsarbete för att
vårda barnet kommer inte heller i fortsättningen att föreligga. Enligt
uttalanden i propositionen 1975/76:133 skall kravet på omvårdnad fattas
mycket vidsträckt när barnet är intaget på sjukhus varför, enligt utskottets
uppfattning, föräldrapenning för tillfällig vård av barn bör kunna utgå i de av
motionärerna åsyftade fallen. Är barnet under åtta år kan den förälder som
inte förvärvsarbetar uppbära särskild föräldrapenning samtidigt som den
förälder som måste avstå från förvärvsarbete kan uppbära föräldrapenning för
tillfällig vård av barn. Det föreligger således enligt utskottets mening
betydande möjligheter för föräldrar att samtidigt erhålla ersättning från
föräldraförsäkringen vid intagning på barn- och ungdomspsykiatrisk klinik.
Motionen 357 får i huvudsak anses tillgodosedd med det anförda.

För att underlätta för förälder som inte är vårdnadshavare och bor på annan
ort än barnet att utöva sin umgängesrätt bör, enligt motionärerna i motionen
697, Lilly Bergander m. fl., undersökas om inte ersättning kan utgå från den
allmänna försäkringen under ett visst antal dagar. De begär förslag om
åtgärder i syfte att minska de ekonomiska konsekvenserna vid umgängesrätt
för föräldrar med olika bostadsorter.

Lagutskottet behandlade i sitt av riksdagen godkända betänkande LU
1977/78:23 bl. a. ett motionsyrkande om bidrag till resekostnader vid
umgängesresor. Utskottet fann därvid att frågan föll inom ramen för
ensamförälderkommitténs (S 1977:16) uppdrag och förutsatte att kommittén
kom att behandla frågan. Den fråga som tagits upp i motionen 697 är av
samma karaktär som den tidigare av riksdagen prövade frågan om resekostnader
vid umgänge. Utskottet utgår därför från att ensamförälderkommittén
kommer att pröva också den nu aktualiserade frågan. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionen 697.

I motionen 1813 av Kersti Swartz anför motionären att myndighets

SfU 1978/79:24

åliggande att underrätta anställda om vad de har att iaktta i fråga om anmälan
om rätt till bl. a. föräldrapenning inte fungerar tillfredsställande. För att
undvika att den försäkrade går miste om ersättning eller får den först efter
lång tid bör enligt motionären informationen beträffande föräldraförsäkringen
förbättras. Motionären begär ett tillkännagivande om behovet härav.

I familjestödsutredningens betänkande togs frågan om information beträffande
föräldraförsäkringen upp, varvid utredningen bl. a. pekade på försäkringskassornas
och riksförsäkringsverkets omfattande informationsarbete
och angav att det är väsentligt att detta fortsätter. Också i propositionen
betonas på flera punkter behovet av information beträffande föräldraförsäkringen.
Även utskottet vill framhålla betydelsen av att de försäkrade
informeras om sina rättigheter enligt bestämmelserna om föräldrapenning.
Enligt utskottets uppfattning får emellertid informationsfrågorna anses vara
föremål för sådan uppmärksamhet att utskottet inte finner anledning föreslå
ett särskilt tillkännagivande med anledning av motionen. Utskottet avstyrker
således bifall till motionen 1813.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande sjukpenning för gravida kvinnor vid behandling i
öppen vård avslår motionen 1978/79:1245,

2. beträffande intyg vid havandeskapspenning med bifall till
propositionen 1978/79:168 i motsvarande del och med avslag på
motionerna 1978/79:2482, yrkandet 5, och 1978/79:2486,
yrkandet 1 i motsvarande del, antar den i propositionen
föreslagna lydelsen av 3 kap. 9 § förslaget till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. beträffande översyn av bestämmelserna om havandeskapspenning
avslår motionen 1978/79:2482, yrkandet 6,

4. beträffande höjning av garantinivån för föräldrapenning avslår
motionen 1978/79:880 i motsvarande del,

5. beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall
till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna
1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandet
5, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del, 1978/79:2486,
yrkandet 2, och 1978/79:2497 i motsvarande del antar den i
propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 § förslaget till lag
om ändring i lagen om allmän försäkring,

6. beträffande höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för
tillfällig vård av barn avslår motionen 1978/79:2482, yrkandet
7,

7. beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser för

SfU 1978/79:24

föräldrapenning för tillfällig vård av barn avslår motionerna
1978/79:426, 1978/79:1228, 1978/79:1797 och 1978/79:2484,
yrkandet 6,

8. beträffande överläggningar med Svenska kommunförbundet
avslår motionen 1978/79:2482, yrkandet 4,

9. beträffande särskild föräldrapenning för den nionde månaden
med bifall till propositionen i motsvarande del och till motionen
1978/79:509, yrkandet 1, samt med avslag på motionerna
1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandet 4,
1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del,och 1978/79:2497 i
motsvarande del antar dels det i propositionen framlagda
förslaget i lagen om ändring i lagen om allmän försäkring att 4
kap. Boch 16 §§ skall upphöra att gälla, dels den i propositionen
föreslagna lydelsen av 4 kap. 14 § nämnda lagförslag,

10. beträffande ersättning och ledighet vid föräldrautbildning
m. m. med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/
79:2484, yrkandena 2 och 3, 1978/79:2485, yrkandet 1 i
motsvarande del, 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del,
och 1978/79:2497 i motsvarande del antar den i propositionen
föreslagna lydelsen av 4 kap. 11 och 20 §§ förslaget till lag om
ändring i lagen om allmän försäkring,

11. beträffande forfattningsförslagen i övrigt med bifall till propositionen
i motsvarande del och med avslag på motionen
1978/79:2485 i motsvarande del antar

a. det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring i vad förslaget inte
behandlats under momenten 2, 5, 9 och 10 ovan,

b. det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1978:410)om rätt till ledighet forvård av barn, m. m. med
den ändringen att 12 § erhåller följande såsom Utskottets förslag
betecknade lydelse

Propositionens förslag Utskottets förslag

En kvinnlig arbetstagare, som på
grund av havandeskap inte kan utföra
fysiskt påfrestande arbetsuppgifter,
har rätt att bli omplacerad till ett
mindre ansträngande arbete med
bibehållna anställningsförmåner.
Detta gäller dock endast från och
med den sextionde till och med den
elfte dagen före den beräknade

SfU 1978/79:24

Propositionens .förslag Utskottets förslag

tidpunkten för barnets födelse och födelse och under förutsättning att

under förutsättning att det skäligen det skäligen kan krävas att arbetsgi kan

krävas att arbetsgivaren bereder varén bereder kvinnan annat arbete

kvinnan annat arbete hos sig. hos sig.

Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt första stycket, skall
anmäla detta till arbetsgivaren minst en månad i förväg. Arbetsgivaren skall
därefter lämna besked om möjligheten till omplacering så snart det kan
ske.

12. beträffande översyn av rätten till föräldrapenning för besök i
fritidshem avslår motionen 1978/79:1801,

13. beträffande föräldrapenning vid flerbarnsfödsel avslår motionen
1978/79:1796,

14. beträffande översyn av bestämmelserna om särskild föräldrapenning
avslår motionen 1978/79:878,

15. beträffande föräldrapenning vid adoption avslår motionen
1978/79:296,

16. beträffande föräldrapenning vid sammanboende i vissa fall
avslår motionen 1978/79:2486, yrkandet 3,

17. beträffande utredning om bestämmelserna om vårdbidrag
avslår motionerna 1978/79:256,1978/79:425 i motsvarande del
och 1978/79:1229,

18. beträffande skyndsam översyn av bestämmelserna om vårdbidrag
med bifall till motionerna 1978/79:425 i motsvarande del
och 1978/79:2484, yrkandet 7 i motsvarande del, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande riktlinjer för översyn av bestämmelserna om vårdbidrag
avslår motionen 1978/79:2484, yrkandet 7 i motsvarande
del,

20. beträffande vård av sjuk anhörig med anledning av motionerna
1978/79:698, 1978/79:700, 1978/79:1042 och 1978/79:1536,
yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

21. beträffande principbeslut m. m. angående föräldraförsäkringen
avslår motionerna 1978/79:509, yrkandena 2 och 3, och 1978/
79:2482, yrkandet 3,

22. beträffande utredning och förslag om konsekvenserna av
lagstiftningen för föräldraförsäkringen m. m. avslår motionerna
1978/79:2485, yrkandet 2,1978/79:2496,yrkandena 1 och 2,och
1978/79:2497 i motsvarande del,

23. beträffande ersättning vid behandling på barn- och ungdomspsykiatrisk
klinik avslår motionen 1978/79:357,

24. beträffande ersättning vid umgängesrätt avslår motionen 1978/

SfU 1978/79:24

79:697,

25. beträffande information om föräldraförsäkringen avslår motionen
1978/79:1813,

26. med bifall till regeringens i propositionen 1978/79:100 under
punkten C 3 framlagda förslag till Bidrag tillföräldraförsäkringen
förbudgetåret 1979/80 anvisare» förslagsanslag av 410 000 000
kr.

Stockholm den 10 maj 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s). Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Arne
Magnusson (c), Helge Karlsson (s), Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj
Pehrsson (c), Eric Marcusson (s), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta
Andersson (c), Ralf Lindström (s), Elis Andersson (c) och Lars- Åke Larsson
(s).

Reservationer

1. beträffande intyg vid havandeskapspenning av Sven Aspling, Helge Karlsson,
Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf Lindström och
Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Något
skäl” och slutar med "motionen 2482.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det, såsom motionärerna framhållit, väsentligt
att den fackliga organisationen får ett betydande inflytande när fråga
uppkommer att omplacera en gravid kvinnlig arbetstagare från tyngre till
lättare arbetsuppgifter. Den fackliga organisationens medverkan vid omplaceringen
kan därvid ge en ökad möjlighet att bedöma om det finns lämpliga
arbetsuppgifter för kvinnan inom företaget. Detta bidrar också till att skapa
garantier föra» kostnader som skulle falla på produktionen inte i onödan förs
över på samhället. Försäkringskassan bör därför vid sin prövning av om
havandeskapspenning skall utgå alltid ha tillgång till den fackliga organisationens
uppfattning sådan den kommit till uttryck vid förhandling enligt
medbestämmandelagen. Den i propositionen föreslagna bestämmelsen om
ansökan om havandeskapspenning bör med hänsyn härtill kompletteras med
ett krav på att till ansökan skall fogas också ett utlåtande från den fackliga
organisationen. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 5 i
motionen 2482.

SfU 1978/79:24

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

att riksdagen beträffande intyg vid havandeskapspenning med
bifall till motionen 1978/79:2482, yrkandet 5, och med anledning
av propositionen 1978/79:168 i motsvarande del samt med
avslag på motionen 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande
del, antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse av 3 kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Propositionens förslag Reservanternas förslag

3 kap.

9 §

Försäkrad kvinna barnets födelse:

Havandeskapspenning utgår enligt 4 §.

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning
skall göra ansökan
därom. Till ansökan skall fogas dels
läkarintyg om kvinnans möjligheter
att utföra sina arbetsuppgifter, dels
protokoll eller motsvarande handling
från sådan förhandling som avses i
11 § lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet. Allmän försäkringskassa
får påfordra att kvinnans
rätt till havandeskapspenning styrkes
genom utlåtande av hennes
arbetsgivare.

I beslut kan utgå.

Vad i uppbär sjukpenning.

2. beträffande översyn av bestämmelserna om havandeskapspenning av Sven
Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf
Lindström och Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Enligt
propositionen” och slutar med ”motionen 2482.” bort ha följande lydelse:

I regel torde försäkringskassan få godta en arbetsgivares uppgift om att
omplacering inte har kunnat ske. Om den fackliga organisationen bestrider
detta kan frågan anhängiggöras i arbetsdomstolen, något som emellertid
torde bli mindre vanligt, bl. a. på grund av tidsförhållandena. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att det kan ligga en risk i den starka ställning
arbetsgivaren har fått genom lagstiftningens utformning i denna del. I syfte
att förebygga att bestämmelserna får den konsekvensen att arbetsgivare

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning
skall göra ansökan
därom. Till ansökan skall fogas läkarintyg
om kvinnans möjligheter att
utföra sina arbetsuppgifter. Allmän
försäkringskassa får påfordra att
kvinnans rätt till havandeskapspenning
styrkes genom utlåtande av
hennes arbetsgivare.

4 Riksdagen 1978/79. 11 sami Nr 24

SfU 1978/79:24

undandrar sig sin skyldighet att företa en omplacering har utskottet övervägt
att införa en föreskrift om att den fackliga organisationens godkännande av
att omplacering inte har kunnat ske skulle krävas vid ansökan om havandeskapspenning.
Utskottet har dock i likhet med motionärerna stannat föratt
inte för närvarande föreslå införandet av ett sådant krav. Mot bakgrund härav
bör emellertid riksförsäkringsverket noga följa verksamheten med havandeskapspenning.
Detta bör ges regeringen till känna. Det sagda innebär att
utskottet tillstyrker bifall till yrkandet 6 i motionen 2482.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

att riksdagen beträffande översyn av bestämmelserna om havandeskapspenning
med bifall till motionen 1978/79:2482, yrkandet
6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande föräldrapenning.för tillfällig vård av barn (såvitt avser 60 dagar
och 10 dagar) av Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkerlind (m), vilka
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med
”Utskottet, som” och slutar på s. 27 med ”motionen 2486.” bort ha följande
lydelse:

Förslaget i propositionen om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn
kan utgå under högst 60 dagar per barn och kalenderår kan enligt utskottets
mening medföra att det i praktiken införs en i det närmaste obegränsad rätt till
ledighet och ersättning för vård av sjukt barn. Den omständigheten att det
nuvarande antalet ersättningsberättigade dagar inte räcker till för vissa
familjer med sjuka barn kan, menar utskottet, inte motivera att man generellt
för alla utsträcker rätten till ledighet och ersättning på sätt som har föreslagits i
propositionen. I stället bör föräldraförsäkringen och den motsvarande
ledigheten inriktas på att stödja de föräldrar som har ett uttalat behov av att
stanna hemma från förvärvsarbete för att vårda sjuka barn. Detta gäller
framför allt familjer med långvarigt eller ofta sjuka barn och familjer med
handikappade barn. Tillgängliga resurser bör därför enligt utskottets uppfattning
koncentreras till dessa grupper försäkrade. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet bifall till motionen 2483 i motsvarande del och till
yrkandet 5 i motionen 2484 samt avstyrker bifall till dels propositionen i
motsvarande del, dels yrkandet 2 i motionen 2486.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Vidare
tillstyrker” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i propositionen att

SfU 1978/79:24

det är väsentligt att en fader får tillfälle att vara tillsammans med moder och
barn i anslutning till barnets födelse. Det är däremot enligt utskottets mening
inte erforderligt att, såsom föreslagits i propositionen, tillerkänna fader en
självständig rätt till föräldrapenning under tio dagar i samband med barns
födelse. Behovet av ledighet och ersättning härför bör liksom hittills kunna
tillgodoses inom ramen för det antal dagar som redan med gällande
bestämmelser tillkommer familjen. Utskottet, som också beaktar att den i
propositionen föreslagna reformen sannolikt kan bli mycket kostnadskrävande,
avstyrker med det anförda bifall till propositionen i denna del och
tillstyrker följaktligen bifall till motionen 2483, såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

att riksdagen beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn
med bifall till motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del,
1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del,och 1978/79:2497 i
motsvarande del och med anledning av motionen 1978/
79:2484, yrkandet 5, samt med avslag på propositionen i
motsvarande del och motionen 1978/79:2486, yrkandet 2, antar
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 4
kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen om allmän
försäkring

Propositionens förslag R eservanternas förslag

4 kap.

9 §

Föräldrapenning utgår enligt 8 § Föräldrapenning enligt 8 § utgår för
första stycket under högst sextio dagar förälder som har barnet i sin vård eller,

per barn och år för föräldrarna om föräldrar gemensamt ha barn i sin

sammanlagt och enligt 8§ andra vård, för föräldrarna tillsammans

stycket under högst tio dagar i varje år under högst

samband med barns födelse. I. tolv dagar om i familjen finns ett

barn,

2. femton dagar om i familjen finns
två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns
tre eller flera barn.

Förälder, som vanligen ej har barn i
sin vård men som tillfälligt vårdar
barn, har rätt till föräldrapenning
inom ramen för det antal dagar för
vilketföräldrapenning kan utgå till den
andre av föräldrarna enligt första
stycket.

SfU 1978/79:24

4. b&tiäflanåz föräldrapenning för tillfällig vård av barn (såvitt avser 60 dagar)
av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och Elis
Andersson (alla c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med
"Utskottet, som” och slutar på s. 27 med "motionen 2486.” bort ha följande
lydelse:

Förslaget i propositionen om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn
kan utgå under högst 60 dagar per barn och kalenderår kan enligt utskottets
mening medföra att det i praktiken införs en idet närmaste obegränsad rätt till
ledighet och ersättning för vård av sjukt barn. Den omständigheten att det
nuvarande antalet ersättningsberättigade dagar inte räcker till för vissa
familjer med sjuka barn kan, menar utskottet, inte motivera att man generellt
för alla utsträcker rätten till ledighet och ersättning på sätt som har föreslagits i
propositionen. I stället bör föräldraförsäkringen och den motsvarande
ledigheten inriktas på att stödja de föräldrar som har ett uttalat behov av att
stanna hemma från förvärvsarbete för att vårda sjuka barn. Detta gäller
framför allt familjer med långvarigt eller ofta sjuka barn och familjer med
handikappade barn. Tillgängliga resurser bör därför enligt utskottets uppfattning
koncentreras till dessa grupper försäkrade. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet bifall till motionen 2483 i motsvarande del och till
yrkandet 5 i motionen 2484 samt avstyrker bifall till dels propositionen i
motsvarande del, dels yrkandet 2 i motionen 2486.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

att riksdagen beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn
med bifall till motionen 1978/79:2484, yrkandet 5, och med
anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna
1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2485, yrkandet 1 i
motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del samt
med avslag på motionen 1978/79:2486, yrkandet 2, antar
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 4
kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen om allmän
försäkring

Propositionens förslag Reservanternas förslag

4 kap.

9 §

Föräldrapenning utgår enligt 8§ Föräldrapenning enligt 8 § första
första stycket under högst sextio dagar stycket utgår för förälder som har

per barn och är för föräldrarna barnet i sin vård eller, om föräldrar

sammanlagt och enligt 8 § andra gemensamt ha barn i sin vård, för

stycket under högst tio dagar i föräldrarna tillsammans varje år un samband

med barns födelse. der högst

SfU 1978/79:24

Propositionens förslag Reservanternas förslag

1. tolv dagar om i familjen finns ett
barn,

2. femton dagar om i familjen finns
två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns
tre eller flera barn.

Förälder, som vanligen ej har barn i
sin vård men som tillfölligt vårdar
barn, har rätt till föräldrapenning
inom ramen för det antal dagar för
vilket föräldrapenning kan utgå till den
andre av föräldrarna enligt första
stycket.

Föräldrapenning enligt 8§ andra
stycket utgår under högst tio dagar i
samband med barns födelse.

5. beträffande höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av
barn av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje
Nilsson, Ralf Lindström och Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med
"Utskottet, som” och slutar med "13 år.” bort ha följande lydelse:

Familjestödsutredningen lade i sitt betänkande fram förslag om att
åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn skulle höjas till 13
år. I propositionen har emellertid departementschefen utan närmare motivering
stannat för en höjning av gränsen till 12 år. Utskottet finner, liksom
utredningen och motionärerna, att en gräns vid 13 år principiellt sett ter sig
mera rimlig eftersom den knyter till den övre åldersgränsen för den
kommunala barnomsorgen. Riksdagen bör därför begära att regeringen
utarbetar förslag om en höjning av åldersgränsen för tillfällig vård av barn till
13 år. Utskottet tillstyrker således bifall till yrkandet 7 i motionen 2482.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

att riksdagen beträffande höjning av åldersgränsen för föräldrapenning
för tillfällig vård av barn med bifall till motionen 1978/
79:2482, yrkandet 7, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

SfU 1978/79:24

6. beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser för föräldrapenning
för tillfällig vård av barn av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson,
Gösta Andersson och Elis Andersson (alla c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Med
den” och slutar med ”motionen 2484.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt bifall till forslaget om att föräldrapenning för
tillfällig vård av barn skall kunna utgå generellt under högst 60 dagar per barn
och kalenderår. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen utforma ett nytt
förslag som i högre grad är inriktat på att stödja familjer med långvarigt eller
ofta sjuka barn. Förslaget bör grundas på det alternativ som diskuterades
inom familjestödsutredningen och som innebar en rätt till förlängning av
föräldrapenningen vid ett begränsat antal svårare sjukdomar. De sjukdomar
som avses är bl. a. sådana som kräver att föräldrarna medföljer barnet på
regelbundna medicinska kontroller och att föräldrarna under olika perioder
av sjukdomsförloppet måste vara hemma kortare eller längre tider för att ta
särskild vård om barnet. I enlighet med utredningens alternativ bör således
ytterligare uttag av dagar med rätt till föräldrapenning och motsvarande
ledighet kunna medges för vård av sjukt barn i särskilda fall efter medicinsk
bedömning. För att särskilda skäl skall anses föreligga skall antingen barnets
sjukdom vara så allvarlig att den beräknas pågå under minst två veckor eller
skall barnet ha ofta återkommande kortvariga sjukdomsperioder. För
samtliga sjukdomar bör liksom nu krävas att föräldern måste avstå från
förvärvsarbete för att ta vård om barnet. Även andra sociala omständigheter
kan stärka vårdbehovet t. ex. för ensamstående förälder eller för familjer i
övergående sociala svårigheter i samband med barns sjukdom. Ett nytt
förslag till utvidgning av rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn
bör enligt utskottets mening utgå från de nu angivna riktlinjerna. Med det
anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 6 i motionen 2484. Yrkandena i
motionerna 426, 1228 och 1797 får därmed anses tillgodosedda.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

att riksdagen beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser
för föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall
till motionen 1978/79:2484, yrkandet 6, och med avslag på
motionerna 1978/79:426, 1978/79:1228 och 1978/79:1797 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser för föräldrapenning
för tillfällig vård av barn av Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkerlind (m), vilka
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Med
den” och slutar med ”motionen 2484.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt bifall till förslaget i propositionen om att

SfU 1978/79:24

föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå generellt under
högst 60 dagar per barn och kalenderår med hänvisning bl. a. till att man bör
sträva efter att stödja vissa särskilt utsatta familjekategorier. Frågan om hur
man inom föräldraförsäkringens ram skall tillgodose behovet av ledighet och
ersättning för familjer med handikappade barn eller barn med långvariga eller
ofta återkommande sjukdomar bör enligt utskottets mening bli föremål för
utredning. Även om den i propositionen aviserade utredningen om vårdbidraget
kommer att behandla vissa av dessa familjers situation kan det antas
att denna utredning inte kommer att bedriva sitt arbete med utgångspunkt i
en utvidgning av föräldraförsäkringen. Därför krävs det enligt utskottet en
särskild utredning som arbetar från dessa utgångspunkter. Därvid bör utredas
frågan om hur den grupp skall avgränsas som bör få vidgad rätt till
föräldrapenning liksom frågan hur många dagar med föräldrapenning som
bör tillkomma föräldrar med handikappade eller svårt sjuka barn. I motionen
1797 anges vissa riktlinjer efter vilka ett utredningsarbete bör bedrivas.
Utskottet delar motionärens uppfattning att ett förslag bör syfta till att bl. a.
höja åldersgränsen till 16 år och åtminstone fördubbla det nuvarande antalet
ersättningsberättigade dagar. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
motionen 1797. Yrkandena i motionerna 426,1228 och yrkandet 6 i motionen
2484 får härmed anses tillgodosedda.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

att riksdagen beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser
för föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall
till motionen 1978/79:1797 och med avslag på motionerna
1978/79:426, 1978/79:1228 och 1978/79:2484, yrkandet 6, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande överläggningar med Svenska kommunförbundet av Sven
Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf
Lindström och Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med
”Uttalandena i” och slutar med ”motionen 2482.” bort ha följande lydelse: Såsom

motionärerna påpekat föreligger inte något material som belyser
konsekvenserna av ett genomförande av propositionens förslag om utvidgad
rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn och inte heller några
överväganden om effekterna av förslaget i fråga om kommunernas service
när det gäller barnvårdarverksamheten. Något underlag för bedömningen av
denna sistnämnda fråga finns således inte och utskottet vill inte utesluta att
det kan föreligga en risk för att kommunerna avstår från att bygga ut
barnvårdarverksamheten under hänvisning till de vidgade möjligheterna till
ersättning från försäkringen. Uttalandena i propositionen om att föräldrapen -

SfU 1978/79:24

ningen inte får tas som ett alternativ till en utbyggd barnvårdarverksamhet
och att det är angeläget att kommunernas barn vårdarresurser utökas i samma
omfattning som den ordinarie barnomsorgen anser utskottet inte utgöra en
tillräcklig garanti för att de här påtalade problemen kommer att uppmärksammas.
Regeringen bör därför, enligt vad som föreslås i motionen 2482, få i
uppdrag att ta upp överläggningar med Svenska kommunförbundet kring
dessa problem. Detta bör - med bifall till yrkandet 4 i motionen 2482 - ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

att riksdagen beträffande överläggningar med Svenska kommunförbundet
med bifall till motionen 1978/79:2482, yrkandet 4,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. beträffande särskild föräldrapenning för den nionde månaden av Eric
Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Arne Magnusson (c), Maj Pehrsson (c),
Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson (c) och Elis Andersson (c), vilka
anser

rfc/satt det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med "Förslaget
om" och slutar på s. 29 med "av riksdagen.” bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen om att särskild föräldrapenning skall kunna utgå
enligt inkomstbortfallsprincipen med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning även under de sista 30 ersättningsdagarna beräknas i propositionen
medföra kostnader på ca 180 milj. kr. för helt år. Utskottet kan inte
tillstyrka detta förslag ur bl. a. jämlikhetssynpunkt. Som mest kan det i
nuläget skilja över 50 000 kr. brutto mellan högsta och lägsta ersättning för
hela ersättningstiden inom föräldraförsäkringen. I stället bör de nämnda
resurserna användas till en successiv uppbyggnad av en vårdnadsersättning
för familjer med barn under tre år. Vårdnadsersättningen skall i princip
baseras på garantinivån inom föräldraförsäkringen samt ge rätt till poängår
inom ATP. En sådan ersättning tillgodoser enligt utskottets mening i högre
grad än propositionsförslaget bl. a. strävandena att ge föräldrar ökade
möjligheter till samvaro med sina barn och utjämna ekonomiska och andra
skillnader mellan familjer med olika barnomsorgssituationer. Utskottet
föreslår således att riksdagen med bifall till motionen 2483 i motsvarande del
och till yrkandet 4 i motionen 2484 avslår förslaget i propositionen i nu aktuell
del. Till följd härav bör även yrkandet 1 i motionen 509 avslås.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa

att riksdagen beträffande särskild föräldrapenning för den nionde
månaden med bifall till motionerna 1978/79:2483 i motsvarande
del, 1978/79:2484, yrkandet 4, 1978/79:2485, yrkandet 1 i
motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del samt

SfU 1978/79:24

med avslag på propositionen i motsvarande del och motionen
1978/79:509, yrkandet 1, beslutar dels att 4 kap. 13,14 och 16 §§
lagen om allmän försäkring skall kvarstå i oförändrade lydelser,
dels att härav betingade ändringar vidtas i ingressen till det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen om
allmän försäkring,

10. beträffande ersättning och ledighet vid föräldrautbildning m. m. av Eric
Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m). Arne Magnusson (c), Maj Pehrsson (c),
Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson (c) och Elis Andersson (c), vilka
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med "behandlad del.” bort ha följande lydelse:

Under de senaste åren haren omfattande lagfäst rätt införts för föräldrar att
i olika sammanhang vara lediga från arbetet för vård av barn. Dessa reformer
har varit både angelägna och önskvärda men de har också, enligt vad
utskottet erfarit, medfört svårigheter i arbetslivet på så sätt att man varken
inom näringslivet eller i offentligt arbete ännu har funnit former för en smidig
anpassning till de nya reglerna. Mot bakgrund härav anser utskottet att det är
rimligt att man inom arbetslivet får tid till sådan anpassning och att
erfarenheterna av hur redan införda regler verkar avvaktas innan rätten till
föräldraledighet utsträcks ytterligare. Utskottet avstyrker därför bifall till
förslaget i propositionen om att deltagande i föräldrautbildning - vilken i allt
väsentligt bör kunna förläggas till deltagarnas fritid - skall ge rätt till ledighet
från arbete och ekonomisk ersättning från föräldraförsäkringen. Detta
innebäratt utskottet tillstyrker bifall till motionen 2483 i nu aktuell del och till
yrkandena 2 och 3 i motionen 2484.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

att riksdagen beträffande ersättning och ledighet vid föräldrautbildning
m. m. med bifall till motionerna 1978/79:2483 i motsvarande
del, 1978/79:2484, yrkandena 2 och 3, 1978/79:2485,
yrkandet 1 i motsvarande del och 1978/79:2497 i motsvarande
del samt med avslag på propositionen i motsvarande del och
motionen 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del, antar 4
kap. 11 och 20 §§ i det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen om allmän försäkring med den ändringen att
lagrummen erhåller följande såsom Reservanternas förslag
betecknade lydelser

SfU 1978/79:24

Propositionens förslag Reservanternas förslag

4 kap.

11 §

Särskild föräldrapenning första skolåret.

Ha föräldrar av dem.

Förälder som första stycket.

Bestämmelserna i

Allmän försäkringskassa får när det
finns skäl till det påfordra att förälderns
rätt till särskild föräldrapenning
enligt 11 § fjärde stycket styrkes genom
intyg av den som har anordnat föräldrautbildningen.

Vid beräkning

Beträffande föräldrapenning

Är moder

Särskild föräldrapenning inom ramen
för den i första stycket angivna
tiden utgår även i samband med
besök i förskoleverksamhet inom
samhällets barnomsorg, i vilken
barnet deltar.

och 8 §§.
första stycket.

en dag.

-- 3 kap. 18 §.
barnets nytta.

11. beträffande översyn av bestämmelserna om särskild föräldrapenning av
Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkerlind (m), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med
”Utskottet anser" och slutar med ”motionen 878.” bort ha följande
lydelse:

Såsom motionärerna anfört kan bestämmelserna för särskild föräldrapenning
leda till att halv särskild föräldrapenning kan utgå med belopp som vida
överstiger utbetalning av hel sådan föräldrapenning. Huruvida bestämmelserna
i fortsättningen skall utformas så att hel särskild föräldrapenning alltid
skall kunna utgå med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller om
ersättningen skall begränsas till garantinivån, 32 kr. per dag, i de fall den ene
föräldern inte förvärvsarbetar bör enligt utskottets mening bli föremål för en
omedelbar översyn. En arbetsgrupp, som bl. a. skall undersöka effekterna av

SfU 1978/79:24

reglerna om särskild föräldrapenning, har aviserats men ännu inte tillsatts.
Bl. a. mot bakgrund av att de nuvarande bestämmelserna för många
försäkrade kan synas principlösa anser utskottet att arbetsgruppen med det
snaraste bör tillsättas så att reglerna om särskild föräldrapenning blir föremål
för en skyndsam översyn. Detta bör, med bifall till motionen 878, ges
regeringen till känna.

dets att utskottet under moment 14 bort hemställa

att riksdagen beträffande översyn av bestämmelserna om särskild
föräldrapenning med bifall till motionen 1978/79:878 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande riktlinjer för översyn av bestämmelserna om vårdbidrag av Eric
Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och Elis
Andersson (alla c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 33 som börjar på tredje raden
nedifrån med ”Däremot är” och slutar med ”motionen 2484.” bort ha
följande lydelse:

Den aviserade utredningen om översyn av bestämmelserna om vårdbidrag
bör enligt utskottets mening arbeta efter de riktlinjer som har angetts i
motionen 2484. Utredningen bör därför bl. a. ha som en utgångspunkt
principen om lika ersättning för lika arbete eftersom det enligt utskottets
uppfattning skulle vara principiellt felaktigt att söka anknyta ersättningen till
vårdarens tidigare inkomstnivå. Vidare bör utredningen undersöka om
nuvarande regler ger en tillfredsställande täckning av merkostnaderna för
vård av ett handikappat barn och därvid arbeta efter riktlinjen att stödet fullt
ut skall täcka de merkostnader familjen i dessa fall får vidkännas. Det anförda
bör med bifall till yrkandet 7 i denna del i motionen 2484 ges regeringen till
känna.

dels att utskottet under moment 19 bort hemställa

att riksdagen beträffande riktlinjer för översyn av bestämmelserna
om vårdbidrag med bifall till motionen 1978/79:2484, yrkandet
7 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

13. beträffande principbeslut m. m. angående föräldraförsäkringen av Sven
Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf
Lindström och Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med
”Utskottet har tidigare” och slutar med ”till detsamma.” bort ha följande
lydelse:

Sedan utskottet vid föregående riksmöte (SfU 1977/78:17) behandlade en

SfU 1978/79:24

motion med liknande innehåll som den nu aktuella har regeringen lagt fram
förslag till vissa förbättringar av föräldraförsäkringen som på några punkter
tillgodoser de krav som framförts i motionerna. Dock kvarstår följande
yrkanden, nämligen ali garantinivån för försäkringen höjs, ali ersättningstiden
förlängs så att den sammanlagt uppgår till tolv månader, ali rätten till
föräldrapenning över garantinivån knyts till individen, all ersättningstiden
beträffande särskild föräldrapenning fördelas strikt mellan föräldrarna
och an lagstiftningen samtidigt överarbetas för att bli sammangjuten och
mindre komplicerad.

Utskottet kan ställa sig bakom yrkandena i motionen och skälen därför.
Genom den föreslagna successiva utbyggnaden av den särskilda föräldrapenningen
får föräldrarna rätt till en sammanlagd ersättningsberättigad ledighet
under tiden t. o. m. barnens första skolår med tolv månader för varje barn i
familjen. Härigenom tillgodoser man i väsentligt högre grad än nu gällande
bestämmelser lagstiftningens huvudsyfte som är att ge föräldrar ökade
möjligheter till samvaro med sina barn. Utskottet finner vidare att förslaget
om att ersättningstiden för den särskilda föräldrapenningen skall delas lika
mellan föräldrarna och att undantag härifrån får ske endast om särskilda skäl
föreligger är ett väsentligt led i strävandena att skapa jämställdhet mellan
män och kvinnor. Liknande synpunkter kan anläggas på förslaget om att
rätten till föräldrapenning över garantinivån skall knytas till individen.
Utskottet kan också tillstyrka förslaget om en höjning av garantinivån inom
föräldraförsäkringen. Det är enligt utskottets mening angeläget att ett
principbeslut om etappvis genomförande av det i motionen förordade
utbyggnadsprogrammet nu fattas av riksdagen och att det på grundval därav
läggs fram förslag vid nästa riksmöte om föräldraförsäkringen i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att flera av förslagen i propositionen
har utformats i syfte att nå största möjliga förenkling av ersättningsreglerna
inom föräldraförsäkringen. Bestämmelserna är emellertid alltjämt komplicerade
och i enlighet med motionärernas yrkande bör det förslag till nya
bestämmelser som skall föreläggas riksdagen också innefatta den överarbetning
från lagteknisk synpunkt som krävs för att lagstiftningen skall bli så
enkel och lättillämpad som möjligt. Med det anförda tillstyrker utskottet
bifall till yrkandena 2 och 3 i motionen 509. Med den förordade överarbetningen
av bestämmelserna får yrkandet 3 i motionen 2482 anses tillgodosett.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa

att riksdagen beträffande principbeslut m. m. angående föräldraförsäkringen
med bifall till motionen 1978/79:509, yrkandena 2
och 3, och med avslag på motionen 1978/79:2482, yrkandet
3,

a. fattar principbeslut om etappvis utbyggnad av föräldraförsäk -

SfU 1978/79:24

ringen med det innehåll som angetts i motionen 1978/
79:509,

b. hos regeringen anhåller om förslag vid nästa riksmöte om
föräldraförsäkringens utbyggnad enligt vad som anges i motionen
1978/79:509.

Särskilt yttrande

av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och Elis
Andersson (alla c), vilka anför:

I flera föreliggande motioner krävs en höjning av garantinivån inom
föräldraförsäkringen. 1 vårt förslag om vårdnadsersättning ingår också en
höjning av garantinivån. Vi föreslår att vårdnadsersättningen skall utgå med
samma belopp per dag som garantinivån men med hänsyn till att den högsta
ersättningen från föräldraförsäkringen genom anknytningen till
sjukpenningen automatiskt justeras varje år i förhållande till basbeloppets
förändring bör även garantinivån och därmed vårdnadsersättningen höjas
automatiskt. Vårt förslag innebär att garantinivån höjs till ett belopp som för
en tolv-månadersperiod motsvarar det i januari gällande basbeloppet.
Därigenom kommer justeringar att ske automatiskt liksom för högsta
ersättningen från föräldraförsäkringen.