SfU 1978/79:21

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:21

med anledning av propositionen 1978/79:162 om sjukförsäkringsförmåner
vid arbetsmarknadsutbildning och vissa
vuxenstudier, m. m., såvitt propositionen hänvisats till utskottet,
jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79:162 har regeringen i de delar av propositionen som
hänvisats till socialförsäkringsutskottet föreslagit riksdagen att

dels (bilaga 1, socialdepartementet) antaga det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels (bilaga 2, utbildningsdepartementet)

1. antaga det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),

2. i övrigt godkänna de riktlinjer för sjukförsäkringsförmåner för studerande
med särskilt vuxenstudiestöd som förordats i propositionen,

dels (bilaga 3, arbetsmarknadsdepartementet) godkänna den ändring i
grunderna för utbildningsbidrag som förordats i propositionen.

Med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets betänkande (Ds S 1977:4)
Stödet vid sjukdom fördeltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fl. föreslås i
propositionen att utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
vid sjukdom skall kunna utgå för obegränsat antal dagar under utbildningen.
För studerande med särskilt vuxenstudiestöd föreslås att den sjukpenninggrundande
inkomsten inte skall sänkas under studietiden. Vidare föreslås att
nuvarande samordningsregler mellan sjukpenning, utbildningsbidrag och
vuxenstudiestöd skall fortsätta att gälla.

För intagna i kriminalvårdsanstalt eller ungdomsvårdsskola, som vistas
utom anstalten och därvid förvärvsarbetar, föreslås att sjukpenning skall
kunna utbetalas vid sjukdom.

Slutligen föreslås en ändring av reglerna om sjukpenning för den som
frivilligt genomgår bistånds- och katastrofutbildning i syfte att jämställa
denna kategori med dem som genomgår utbildningen som värnpliktiga eller
vapenfria tjänstepliktiga.

De nya reglerna beträffande stödet vid sjukdom åt intagna i kriminalvårdsanstalt
och ungdomsvårdsskola samt regeln att sjukpenninggrundande
inkomst ej får sänkas under studietiden för deltagare i vuxenstudier föreslås
träda i kraft den 1 juli 1979. Övriga förslag föreslås träda i kraft den 1 januari
1980.

Kostnaderna för de nya reglerna beräknas rymmas inom de anslag för
ifrågavarande verksamheter som regeringen begärt för budgetåret 1979/
80

1 Riksdagen 1978/79. II sami. Nr 21

SfU 1978/79:21

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

Förslag till

l ag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 15 §§ och 17 kap. 1 $ lagen (1962:381)
om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 S1

Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av försäkrad
besluta angående den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I
fråga om försäkrad som avses i I § första stycket skall kassan samtidigt
fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall
framgå i vad mån sjukpenninggrundande inkomst är att hänföra till
anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen
skall omprövas

a) när till kassans kännedom kommit att försiikrads inkomstförhållanden
undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens
storlek,

b) när undantagande som avses i 2 § första stycket sista punkten blir giltigt
eller upphör att äga giltighet,

c) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

d) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar
efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring
skall i annat läll ske så snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fall då
sjukpenningförsäkring enligt 1 § andra stycket skall upphöra på grund av att
den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller
haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Under tid då försäkrad efter Under tid då försäkrad bedriver

förmedling av arbetsmarknadsmyn- studier för vilka han uppbär särskilt

dighet eller arbetsvårdsorgan hos vuxenstudiestöd enligt studiestödsla kommun

eller landstingskommun gen (1073:349) eller utbildningsbidrag

undergår arbetsprövning, yrkesut- för doktorander enligt förordningen

bildning eller arbetsträning skall (1976:336) om utbildningsbidrag för

fastställd sjukpenninggrundande doktorander, eller dä han efter

inkomst ej sänkas, med mindre förmedling av arbetsmarknadsmyn -

1 1 dess lydelse enligt förslag i prop. 1978/79:69.

SfU 1978/79:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådant fall är för handen som avses i
första stycket b) eller c) eller, vad
angår arbetsträning, denna pågått
sex månader.

dighet eller arbetsvårdsorgan hos
kommun eller landstingskommun
undergår arbetsprövning, yrkesutbildning
eller arbetsträning skall
fastställd sjukpenninggrundande
inkomst ej sänkas, med mindre
sådant fall är för handen som avses i
första stycket b), c) eller d) eller, vad
angår arbetsträning, denna pågått
sex månader.

15 §2

Sjukpenning utgår ej för tid då försäkrad

a) fullgör värnpliktstjänstgöring a) fullgör värnpliktstjänstgöring

eller vapenfri tjänst; eller vapenfri tjänst eller genomgår

bistånds- och katastrofutbildning;

b) är intagen i annat barnhem än mödrahem eller i ungdomsvårdsskola; c)

är häktad eller intagen i fäng- c) är häktad eller intagen i krimi värds-

eller arbetsanstalt; nalvärds- eller arbetsanstalt;

d) i annat fall än under b eller c sagts av annan orsak än sjukdom tagits om
hand på det allmännas bekostnad.

För dag då försäkrad är intagen i vårdanstalt för alkoholmissbrukare skall
sjukpenning minskas på sätt som framgår av bestämmelserna i 4 § andra
stycket.

Utan hinder av första stycket utgår
sjukpenning till försäkrad som avses
under b och c vid sjukdom som
inträffar under tid då han vårdas eller
eljest får vistas utom skola eller anstalt
och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.

17 kap.

1 §-

Det pensionsbelopp, som först Det pensionsbelopp, som först

förfaller till betalning efter bevil- förfaller till betalning efter bevil jande

av förtidspension, skall min- jande av förtidspension, skall min -

2 Senaste lydelse 1974:140.

3 Senaste lydelse 1973:465.

1# Riksdagen 1978/79. 11 sami Nr 21

SfU 1978/79:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skås med den försäkrade tillkommande
sjukpenning enligt denna lag
i den mån pension och sjukpenning
belöpa på samma månad. Beviljas
förtidspension att utgå i omedelbar
anslutning till sjukbidrag, skall
minskning dock göras endast å
belopp, varmed pensionen i anledning
av ytterligare nedsättning av
den försäkrades förmåga eller möjlighet
att bereda sig inkomst genom
förvärvsarbete överstiger sjukbidraget.
I första hand minskas folkpensionen.
Vad i detta stycke stadgas om
minskning av pension då sjukpenning
har utgått galler även när utbildningsbidrag
enligt 16 § arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368) och särskilt
vuxenstudiebidrag enligt 7 kap. studiestödslagen
(1973:349) har utgått.

Har vid omprövning jämlikt 3 kap. 5 § första stycket c) befunnits att den
försäkrade även efter det pensionen beviljats, är berättigad att vid sjukdom
uppbära sjukpenning, skall för dag, då hel sjukpenning utgivits, sjukpenningen
föranleda minskning av pensionen endast i den mån den överstiger
vad som skulle hava utgått om sjukdomsfallet inträffat efter det pensionen
beviljats.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning
beträffande belopp varmed förtidspension ökas i anledning av ytterligare
nedsättning i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst
genom förvärvsarbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

SfU 1978/79:21

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)'
dels att 3 kap. 14 §, 4 kap. 29 §, 7 kap. 17 § och 9 kap. 2 § samt rubriken
närmast före 7 kap. 17 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 17 kap. skall införas en ny paragraf, 17 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

14 §

Återbetalningspliktiga studiemedel utgår för sjukperiod som infaller under
den del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes studietid, förutsatt
att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina
studier.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbetalningspliktiga
studiemedel dock endast om den studerande ingett ansökan om
sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan studerande
beviljas återbetalningspliktiga studiemedel även för sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvår un- För det första kalenderhalvår under
vilket en studerande bedriver der vilket en studerande bedriver

studier som berättigar till återbetal- studier som berättigar till återbetalningspliktiga
studiemedel enligt det- ningspliktiga studiemedel enligt detta
kapitel utgår studiemedel endast ta kapitel utgår studiemedel endast

för sjukperiod som infaller efter det för sjukperiod som infaller efter det

den studerande bedrivit studierna den studerande har påbörjat stu under

minst en månad. dierna.

4 kap.

29 §

Studiemedel enligt 13,14,16,17,19 och 21-25 §§ utgår för sjukperiod som
infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes
studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina
studier.

1 Lagen omtryckt 1975:359.

SfU 1978/79:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För det första kalenderhalvår under
vilket en studerande bedriver
studier som berättigar till studiemedel
enligt detta kapitel utgår
studiemedel endast för sjukperiod
som infaller efter det den studerande
bedrivit studierna under minst en

månad.

Med stöd av forsta stycket har studerande rätt till studiemedel för större del
av två på varandra följande kalenderhalvår än sex månader endast om
särskilda skäl föreligger.

7 kap.

Vuxenstudiebidrag och återbetal- Vuxenstudiebidrag och återbetal ningspliktiga

studiemedel under ningspliktiga studiemedel under

sjukdom sjukdom m. rn.

17 § 2

I fråga om rätt till vuxenstudiebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel
För Ud under vilken den studerande
på grund av sjukdom är helt
oförmögen att bedriva sina studier
äger 4 kap. 28-35 §§ motsvarande
tillämpning.

För tid under vilken den studerande
på grund av sjukdom är helt
oförmögen att bedriva sina studier
utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel för sjukperiod
som infaller under den del av
det eller de kalenderhalvår för vilka
den studerande har beviljats vuxenstudiestöd.
Bestämmelserna i 4 kap. 28
och 30-35 §§ skall tillämpas.

För det första kalenderhalvår
under vilket en studerande bedriver
studier som berättigar till särskilt
vuxenstudiestöd enligt detta kapitel
utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel endast för
sjukperiod som infaller efter det den
studerande har påbörjat studierna.

Utgår sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
motsvarande ersättning enligt annan författning för tid under vilken den
studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas
med det belopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för samma
tid.

2 Senaste lydelse 1975:1186.

SfU 1978/79:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 a §

Studerande har rätt att behålla
vuxenstudiebidrag och återbctalningspliktiga
studiemedel vid

1. ledighet för tillfällig vård av barn
i samma omfattning som enligt 4 kap.
8 och 9 §§ lagen (1962:381Jorn allmän
försäkring gäller för rätt till föräldrapenning,

2. ledighet för fullgörande av uppdrag
i elevorganisation under sammanlagt
högst tio dagar under ett
kalenderår och

3. kortvarig ledighet för enskild
angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring för
tid under vilken den studerande
uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget
minskas med det
belopp som har utgått i föräldrapenning
för samma tid.

9 kap.

2 §

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och

har han insett eller bort inse detta,
återkrävas.

Avbryter någon sina studier, äger
första stycket motsvarande tillämpning
beträffande uppburet studiestöd
som avser tiden efter avbrottet.
Beror avbrottet på sjukdom skall
studiestöd som den studerande uppburit
enligt 3 kap. 13-19 §§, 4 kap.
28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de
bestämmelser som anges där ej återkrävas.

På studiemedel enligt 4 kap. och på
som återkräves enligt första eller andr

kan vad för mycket utgått genast

Avbryter någon sina studier skall
första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden
efter avbrottet. Beror avbrottet på
sjukdom skall studiestöd som den
studerande uppburit enligt 3 kap.
13-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap.
17 § och de bestämmelser som anges
där ej återkrävas. Detsamma gäller
vid sådan ledighet som avses i 7 kap.
17 a f

särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap.
i stycket utgår ränta från den dag när

SfU 1978/79:21

medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procent
överstiger normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda
skäl föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från
skyldighet att erlägga räntan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1 motionen 1978/79:2350 (jfr 1978/79:2324) av Bo Turesson (m) hemställs
att riksdagen beslutar uttala

1. att de lagändringar som föreslås uppenbarligen förutsätter samköming
mellan socialförsäkringens dataregister å ena sidan och kriminalvårds-,
vuxenutbildnings-, vapenfri- och skatteregister å den andra och att dessa
samkörningar bör regleras i ny, särskild socialförsäkringsregisterlag,

2. att en generell övergång till statlig ramstyrning är önskvärd i stället för
de ytterligare detaljerade beslutsregler propositionen ger exempel på,

3. att denna övergång bör kombineras med en överföring av ansvaret för
försäkringsdomstolarna till justitiedepartementets resp. domstolsverkets
områden,

4. att den bör förberedas genom en utredning med försäkringskasseförankring
men utan representation av centrala myndigheter i syfte att återge
kassorna den frihet de gradvis förlorat,

5. att socialförsäkringens datarutiner fortsättningsvis bör konstrueras för
såväl regionsdatordrift som regional systemutveckling eller åtminstone
regional systemanpassning,

6. att den sittande ALLFA-kommittén därför inte bör utreda alternativ
med central datordrift eller enbart central systemutveckling,

7. att det pågående arbetet på att konstruera ett nytt datasystem för
socialförsäkringen bör kombineras med ett parallellt arbete på att förenkla det
regelverk som styr dataprogrammen och att en särskild utredning bör
tillsättas med detta syfte,

8. att regeringen till riksdagen lämpligen bör anmäla om den anser att
sjukförsäkringsförmåner av den typ propositionen behandlar är avsedda att
bestå i oförändrad form i händelse av beredskap eller krig,

9. att riksförsäkringsverkets statistiska verksamhet bör överföras till
statistiska centralbyrån.

I motionen 1978/79:2445 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
hemställs att riksdagen beslutar

1. att fullt utbildningsbidrag skall utgå vid sjukdom under utbildningstiden,

2. att intill dess lagen om allmän arbetslöshetsförsäkring träder i kraft

SfU 1978/79:21

förslaget om garantiförsäkring vid sjukdom efter utbildning skall gälla,

3. att reglerna för hur sjukdom bör bedömas för deltagare i arbetsmarknadsutbildning
skall vara desamma som för anställda inom industrin,

4. att lagen skall träda i kraft den 1 augusti 1979.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79

I motionen 1978/79:701 av Anita Gradin (s)och Arne Gadd (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till regler som löser frågan om
sjukpenning för doktorander med utbildningsbidrag.

I motionen 1978/79:706 av Lars-Åke Larsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen anhåller att regeringen vidtar åtgärder så att den som tar
tjänstledigt från arbetet för inhämtande av grundskolekompetens får behålla
sin sjukpenningplacering under utbildningstiden.

I motionen 1978/79:877 av Maj Pehrsson (c) och Elvy Olsson (c) hemställs
att riksdagen beslutar om ändring av lagen om allmän försäkring så att
ungdomsvårdsskolelev som vistats för vård utom skola och som därvid har
avlönat förvärvsarbete skall tillerkännas sjukpenningförmåner.

I motionen 1978/79:1667 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
(yrkande 2) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
sådana åtgärder att

2. bidragen blir grundande för sjuk- och semesterersättning.

Utskottet

Rätten till sjukpenning för vissa intagna i kriminalvdrdsanstalt och ungdomsvårdsskola Sjukpenningförsäkrad

enligt lagen om allmän försäkring (AFL) mister sin
rätt till sjukpenningförmåner under den tid vederbörande är intagen i
kriminalvårdsanstalt eller i ungdomsvårdsskola.

I ett flertal riksdagsmotioner har framställts yrkanden om att intagna som
förvärvsarbetar utanför anstalt eller skola skall få ett försäkringsskydd vid
sjukdom. Med anledning av två motioner vid 1975 års riksmöte förordade
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1975:12 att frågan
borde bli föremål för utredning. Utskottet uttalade därvid att det var
angeläget att den nämnda gruppen försäkrade så långt möjligt kunde erhålla
sjukförsäkringsförmåner under samma förutsättningar som andra försäkrade.

Propositionens förslag, som innebär att den som vistas utanför anstalt eller
ungdomsvårdsskola för att förvärvsarbeta får rätt till sjukpenning vid
arbetsoförmåga på grund av sjukdom, tillgodoser i väsentliga delar de
önskemål som framförts i tidigare motionsyrkanden. Såvitt gäller ungdomsvårdsskoleleverna
överensstämmer förslaget helt med vad som föreslagits i

SfU 1978/79:21

den under den allmänna motionstiden i år väckta motionen 877 av Maj
Pehrsson och Elvy Olsson. Utskottet biträder förslagen.

Stödet vid sjukdom till studerande med särskilt vuxenstudiestöd

Sjukpenninggrundande inkomst fastställs för försäkrad som är inskriven i
allmän försäkringskassa när den försäkrades inkomst av förvärvsarbete för
det nämnda året kan beräknas uppgå till minst 4 500 kr. Sjukpenningen utgör
för varje sjukdomsdag en trehundrasextiofemtedel av den sjukpenninggrundande
inkomsten. Vid ändring i inkomstförhållandena kan den sjukpenninggrundande
inkomsten omprövas. För den som avbryter sitt förvärvsarbete
för att studera gäller enligt praxis, att den sjukpenninggrundande
inkomsten inte ändras under studietiden om den studerande har tjänstledighet
för studier inom eget yrkesområde. Slutar den studerande sin anställning
för att studera inom eget yrkesområde får den sjukpenninggrundande
inkomsten behållas under ett år. Övriga försäkrade som påböijar studier kan
få behålla sin sjukpenninggrundande inkomst endast för de fall studierna
beräknas pågå kortare tid än sex månader.

Studerande som uppbär särskilt vuxenstudiestöd - liksom studerande med
studiemedel - kan få behålla studiestödet under sjukdom högst sex månader
under två på varandra följande kalenderhalvår. Har den studerande inte
tidigare bedrivit studier med särskilt vuxenstudiestöd eller studiemedel gäller
dock att studierna måste ha pågått en månad innan studiestöd kan utgå under
sjukdom. För rätt till studiestöd under sjukperiod som omfattar hela
studietiden under ett kalenderhalvår gäller vidare att den studerande under
det närmast föregående kalenderhalvåret skall ha bedrivit studier som
berättigat till särskilt vuxenstudiestöd eller studiemedel. - Studerande som
uppbär utbildningsbidrag för doktorander har en motsvarande rätt till
utbildningsbidrag under sjukdom.

Mellan sjukpenningförmånerna å ena sidan och vuxenstudiestöd eller
utbildningsbidrag å andra sidan sker en viss samordning för att undvika
överkompensation. Samordningen innebär i princip att utbildningsstöden
reduceras med sjukpenningens belopp.

Riksförsäkringsverket har i betänkandet Ds S 1977:4, Stödet vid sjukdom
för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fl., diskuterat olika alternativ för
att förbättra tryggheten under sjukdom för bl. a. den som studerar med
särskilt vuxenstudiestöd. Ett alternativ har varit att göra den studerandes
sjukpenning vilande under studietiden och låta enbart vuxenstudiestöd utan
begränsning till viss tid utgå under sjukdomsperioder. En möjlighet till
omprövning av rätten till vuxenstudiestöd skulle dock finnas vid längre
sjukfall. Ett annat alternativ har varit att lägga utbildningsstödet till grund för
den sjukpenninggrundande inkomsten under studietiden. Detta alternativ
har emellertid förkastats av verket bl. a. på grund av att det inte skulle ge en
rättvisande kompensation i de fall studietiden varade mindre tid än ett år.

SfU 1978/79:21

Verket har därför föreslagit att det förstnämnda alternativet läggs till grund
för ändrade bestämmelser.

Departementschefen har framhållit att verkets förslag innebär relativt
oförmånliga villkor för den som studerar med särskilt vuxenstudiestöd och
samtidigt förvärvsarbetar. Hans förslag bygger i stället på de nuvarande
reglerna för samordning mellan sjukpenning och vuxenstudiestöd.

Genom förslaget i propositionen sker flera angelägna förbättringar för den
aktuella studerandegruppen. Särskilt betydelsefullt är att den som studerar
med särskilt vuxenstudiestöd - på samma sätt som f. n. gäller för den som
genomgår arbetsmarknadsutbildning - får en lagfäst rätt att behålla sin
sjukpenninggrundande inkomst under studietiden. Samma förmån skall
gälla för doktorander som uppbär utbildningsbidrag. Studerande med särskilt
vuxenstudiestöd skall vidare kunna få behålla stödet vid sjukdom under tid
för vilken stödet beviljats. Den nuvarande karenstidsregeln om en månads
studietid slopas och ersätts av ett villkor att studierna skall ha påbörjats för att
rätt till särskilt vuxenstudiestöd skall föreligga under sjukdom. Den studerande
skall dessutom få behålla det särskilda vuxenstudiestödet vid ledighet
för tillfällig vård av barn i samma omfattning som gäller för rätt till
föräldrapenning vid sådan vård. Stödet skall också få behållas vid ledighet för
fullgörande av uppdrag i elevorganisation under högst tio dagar per
kalenderår och vid kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.
Samordningsbestämmelserna kommer att avse även förmåner från föräldraförsäkringen.

Utskottet biträder propositionens förslag i nu behandlade delar.

I två motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år har frågan
om förbättrat stöd till studerande under sjukdom tagits upp. Lars-Åke
Larsson m. fl. har i motionen 706 begärt att studerande som tar tjänstledighet
för inhämtande av grundskolekompetens skall få behålla sin sjukpenninggrundande
inkomst under studietiden. Motionärerna i motionen
701, Anita Gradin och Arne Gadd, har begärt ett förslag från regeringen som
tillgodoser behovet av ett ekonomiskt skydd vid sjukdom såväl under som
efter studieperioden för doktorander med utbildningsbidrag. Sistnämnda
motionärer framhåller att försörjningen under sjukdomsperioden skulle
kunna tryggas antingen genom att den studerande får sin sjukpenninggrundande
inkomst fastställd på grundval av utbildningsbidraget
eller genom att utbildningsbidraget får uppbäras under sjukperiod som
infaller såväl under studietiden som efter dennas slut.

Utskottet finnér att yrkandet i motionen 706 i väsentlig del blir tillgodosett
genom propositionens förslag om att studerande med särskilt vuxenstudiestöd
skall få behålla sin sjukpenninggrundande inkomst under studierna.
Motionen bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Vad härefter gäller förmånerna till doktorander under sjukdom har dessa
förmåner alltsedan utbildningsbidragen till den nämnda studerandegruppen
infördes genom beslut vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:128, UbU 28,

SfU 1978/79:21

rskr 380) överensstämt med de förmåner som tillkommit studerande med
särskilt vuxenstudiestöd. 1 den förevarande propositionen har som nämnts
föreslagits att doktorander liksom studerande med särskilt vuxenstudiestöd
skall få behålla den sjukpenninggrundande inkomsten under studietiden.
Däremot berörs inte frågan om vidgade möjligheter för doktorander att få
behålla utbildningsbidraget under sjukdom. Utskottet anser det rimligt att de
föreslagna förbättringarna i stödet under sjukdom m. m. till studerande med
särskilt vuxenstudiestöd även skall tillkomma doktorander och förutsätter att
regeringen vidtar erforderliga ändringar i förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag
till doktorander. Några längre gående förändringar i gällande
bestämmelser är däremot utskottet f. n. inte berett föreslå. Utskottet vill
emellertid erinra om att frågan om förmåner för studerande under sjukdom
kommer att bli uppmärksammad inom olika utredningar. Sålunda kommer
enligt vad som uppgivits i propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande
forskning och forskarutbildning frågan om sjukförmåner för doktorander att
prövas av lärartjänstutredningen (U 1977:04). Frågan om sjukförsäkringsskydd
efter studietidens slut har, såsom påpekats i den nu förevarande
propositionen, samband med sjukpenningkommitténs (S 1978:04) pågående
översyn av sjukpenningförsäkringen. Studiestödsutredningen (U 1975:16)
slutligen skall enligt sina direktiv belysa frågan om sjukförsäkringsskyddet
för studerande med studiemedel. Med hänsyn till att bestämmelserna om
studiemedel vid sjukdom i huvudsak överensstämmer med vad som gäller
vid sjukdom för doktorander med utbildningsbidrag kan studiestödsutredningens
förslag antas få betydelse även för doktoranderna.

Vad utskottet förordat om ändring i bestämmelserna om utbildningsbidrag
till doktorander under sjukdom m. m. bör med anledning av motionen 701
ges regeringen till känna.

Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning

För den som deltar i arbetsmarknadsutbildning föreligger redan enligt
gällande bestämmelser en rätt till bibehållen sjukpenninggrundande inkomst
under utbildningstiden. Däremot är rätten att uppbära utbildningsbidrag
under sjukdom begränsad till 25 eller, om särskilda skäl föreligger, 35 dagar.
Även beträffande utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen finns
regler om samordning med sjukpenningförmånerna.

Förslaget i propositionen innebär en utvidgning av den tid under vilken
utbildningsbidraget får behållas vid sjukdom. Varar sjukdomen längre tid än
25 resp. 35 dagar skall 90 % av bidragsförmånerna utgå, dock längst så länge
beslutet om arbetsmarknadsutbildning gäller. Det skall ankomma på arbetsmarknadsmyndigheterna
att efter samråd med kursdeltagaren och
läroanstalten avgöra om beslutet om arbetsmarknadsutbildning skall upphävas
vid sjukdom som inträffat under utbildning. Upphävs beslutet bör enligt
propositionen kursdeltagaren få förtur till kommande kurs. De ändrade

SfU 1978/79:21

reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

Rolf Hagel och Alf Lövenborg har i motionen 1667, som väckts under den
allmänna motionstiden, begärt att utbildningsbidragen skall göras sjukpenninggrundande
och dessutom ge rätt till semesterförmåner. Samma
motionärer har i den i anledning av propositionen väckta motionen 2445
begärt att oreducerat utbildningsbidrag skall utgå under hela sjukdomstiden
vid utbildning och att kursdeltagare som är sjuk då utbildningen upphör skall
vara garanterad en sjukpenning som motsvarar stödnivån under utbildningen.
Motionärerna vänder sig dessutom mot att beslutet om arbetsmarknadsutbildning
skall kunna upphävas vid sjukdom som inträffar under utbildning
och menar att personer som genomgår arbetsmarknadsutbildning bör ha
samma garanti att få fortsätta utbildningen som anställda har att få behålla sitt
arbete vid sjukdom. Slutligen begär motionärerna att de nya bestämmelserna
skall träda i kraft redan den 1 augusti 1979.

Förslaget i motionen 2445 om stöd under och efter utbildningstiden är
förmånligare än förslaget i motionen 1667, beroende på att en sjukpenning
som grundar sig på utbildningsbidraget i gynnsammaste fall inte kompenserar
mer än 90 96 av bortfallet av detta bidrag. Utskottet förutsätter därför att
motionärerna önskar få förslaget i motionen 2445 genomfört.

Motionärerna grundar detta förslag på att riksförsäkringsverket i sitt
förenämnda betänkande inte föreslagit någon reducering av utbildningsbidraget
under sjukdom och att arbetsmarknadstyrelsen i sitt remissyttrande
över förslaget framhållit att en reducering skulle vara oskälig med hänsyn till
att många kursdeltagare redan fått sin inkomstnivå sänkt. Riksförsäkringsverket,
vars förslag beträffande deltagare i arbetsmarknadsutbildning ansluter
sig till det ovan redovisade förslaget beträffande studerande med särskilt
vuxenstudiestöd, har emellertid liksom arbetsmarknadsstyrelsen utgått från
att den sjukpenninggrundande inkomsten före utbildningstiden skulle vara
vilande så länge utbildningen pågår. Enligt propositionens förslag kommer
den sjukpenninggrundande inkomsten även fortsättningsvis att få behållas
under utbildningstiden. Från denna utgångspunkt delar utskottet departementschefens
bedömning att utbildningsbidraget vid sjukdom bör reduceras
i överensstämmelse med de regler som gäller inom sjukförsäkringssystemet.
Med de föreslagna reglerna blir den som blir sjuk under arbetsmarknadsutbildningen
alltid garanterad minst samma kompensation som skulle ha utgått
vid sjukdom omedelbart före utbildningen. Utskottet biträder därför propositionens
förslag i nämnda delar. Utskottet finnér inte heller anledning frångå
propositionens förslag om omprövning av rätten till utbildningsbidrag vid
sjukdom och om ikraftträdandedag för de nya bestämmelserna. Såvitt angår
frågan om sjukförmåner efter utbildningstidens slut har denna som ovan
nämnts samband med sjukpenningkommitténs arbete.

Vad slutligen angår frågan om rätt till semesterförmåner på grund av
arbetsmarknadsutbildning vill utskottet erinra om det utredningsarbete,
inriktat på bl. a. ett fondsystem för semesterlön som tjänas in vid semester -

SfU 1978/79:21

lönegrundande frånvaro, som pågår inom 1978 års semesterkommitté. 1
kommitténs uppdrag ingår att undersöka om det är möjligt att inom ramen för
en begränsad fond lösa frågan om intjänande av semesterlön vid arbetslöshet,
arbetsmarknadsutbildning m. m. Någon åtgärd i frågan anser utskottet därför
inte påkallad.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1667 och
2445.

Mot de delar av propositionen som inte berörts ovan har utskottet ingen
erinran.

Övriga frågor

I den med anledning av propositionen väckta motionen 2350 av Bo
Turesson framställer motionären ett flertal yrkanden som berör ADB-frågor
inom den allmänna försäkringen. Motiveringen till vissa av yrkandena
återfinns i den med anledning av propositionen 1978/79:121 om användning
av ADB i statsförvaltningen väckta motionen 2324, vilken liksom den
nämnda propositionen hänvisats till finansutskottet. Motionären syftar till en
decentralisering inom socialförsäkringen av såväl datafunktionerna som
försäkringens regelsystem, organisation och kontrollfunktioner. För att
underlätta decentraliseringen bör riksdagen uttala att en övergång till statlig
ramstyrning av reglerna är önskvärd och bör kombineras med en överföring
av ansvaret för försäkringsdomstolarna till justitiedepartementets resp.
domstolsverkets områden. Övergången bör, anser motionären, förberedas
genom en utredning - med förankring i försäkringskassorna och utan
representation av centrala myndigheter - i syfte att återge försäkringskassorna
den frihet som de gradvis förlorat. Med hänsyn till att motionären önskar
att datarutinerna i fortsättningen utformas för såväl regionsdatordrift som
regional systemutveckling eller åtminstone regional systemanpassning begär
han att riksdagen skall uttala att utredningen om ADB inom den allmänna
försäkringen inte längre skall ha i uppdrag att utreda alternativ med central
datordrift eller enbart central systemutveckling. Motionären begär dessutom
att möjligheterna att förenkla försäkringarnas regelsystem utreds parallellt
med det pågående arbetet med att skapa ett nytt datasystem för socialförsäkringen.

Med hänvisning till de ändrade regler inom skilda områden som föreslås i
propositionen och som enligt motionären uppenbarligen förutsätter samkörning
mellan socialförsäkringens dataregister och andra berörda register begär
motionären ett uttalande från riksdagen om att villkoren för sådana
samkörningar bör regleras i en socialförsäkringsregisterlag. Riksdagen bör
vidare, anser motionären, begära uppgifter från regeringen om i vilken
utsträckning de föreslagna förmånerna kan utgå i händelse av beredskap eller
krig. Slutligen önskar motionären ett uttalande om att riksförsäkringsverkets
statistiska verksamhet bör överföras till statistiska centralbyrån.

SfU 1978/79:21

Såsom nämnts i motionen pågår en utredning om ADB inom den allmänna
försäkringen (ALLFA-utredningen). Utredningen skall enligt sina direktiv
bl. a. inrikta sitt arbete på frågorna om och i så fall i vilken utsträckning det
kan vara lämpligt att dela upp och sprida datorbearbetningarna och databaserna
genom att komplettera riksförsäkringsverkets centrala datoranläggning
med regionala anläggningar eller mindre datorutrustningar vid försäkringskassornas
central- och lokalkontor. ALLFA-utredningen har för avsikt att
avge en rapport i juni i år, vari bl. a. kommer att redovisas det aktuella läget
inom riksförsäkringsverkets datasystem och vilka databehandlingsuppgifter
som utredningen funnit lämpligen bör ligga hos verket. Vidare kommer
kapacitetsbehovet för de närmaste åren att redovisas och eventuella behov av
avlastning av systemet.

Flertalet av de frågor motionären tagit upp har samband med det nämnda
utredningsuppdraget. Några vägande skäl för att genom nya direktiv ändra
inriktningen på ALLFA-utredningens arbete har enligt utskottets uppfattning
inte anförts i motionen.

Det socialpolitiska bidragssystemet är f. n. föremål för en samlad översyn
inom den socialpolitiska samordningsutredningen. Målsättningen för översynen
bör enligt utredningens direktiv vara att klarlägga hur långt systemet
kan samordnas i en allmän socialförsäkring, varför en huvudfråga i utredningsarbetet
kommer att bli en systematisk genomgång av lagen om allmän
försäkring med beaktande av samordningsfrågorna både inom denna lag och i
förhållande till andra bidragsförfattningar. Utredningen avser att redovisa
sina överväganden beträffande hithörande frågor i ett betänkande under
andra halvåret 1979. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet finns
det enligt utskottets uppfattning inte anledning att tillsätta en ytterligare
utredning i syfte att förenkla de materiella reglerna inom socialförsäkringen.

I årets budgetproposition har chefen för socialdepartementet uppgivit att
riksförsäkringsverket begärt att få göra en översyn av verkets organisation
med anledning av de förändringar som under senare år genomförts på
socialförsäkringsområdet m. m. Departementschefen avser att föreslå regeringen
att en särskild kommitté tillsätts för att göra den berörda organisationsöversynen.
Kommittén bör därvid, framhåller han, även göra en
översyn av vissa frågor rörande de allmänna försäkringskassorna.

Med hänsyn till den nya utredningens arbetsuppgifter torde frågor som
berör ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
komma att tas upp i utredningsarbetet. Även frågan om hur den
statistiska verksamheten inom verket skall organiseras kommer att ingå som
ett naturligt led i utredningens arbete.

Vad slutligen angår frågan om utbetalning av socialförsäkringsförmåner
under krigsförhållanden har en programplan för beredskapsplaneringen inom
socialförsäkringsväsendet under perioden 1979/80-1983/84 utarbetats inom
riksförsäkringsverket och redovisats i augusti 1978.1 planen utgår verket från

SfU 1978/79:21

att fredstida socialförsäkringsförmåner skall bibehållas under beredskapstillstånd
och krig i den utsträckning behovet av förmånerna inte minskar eller
upphör genom de särskilda förhållanden som inträffat vid totalförsvarets
krigsorganisering och samhällets omställning till krigssamhälle. Kostnadsmässigt
anses mellan 90 och 95 % av förmånerna kunna bibehållas. Bland de
förmåner som mer eller mindre automatiskt beräknas minska eller upphöra
vid totalförsvarets krigsorganisering och samhällets omställning till krigssamhälle
nämns det kontanta arbetsmarknadsstödet och delpensionerna. 1
februari 1977 påbörjades ett projekt inom verket i syfte att så snart som
möjligt åstadkomma beredskapsplanering för verket och försäkringskassorna.
En arbetsgrupp inom verket har i februari 1978 lagt fram ett principförslag
till lösning på hur socialförsäkringsförmånerna skall kunna administreras i
datorlöst tillstånd. En reviderad plan för verkets beredskapsprojekt har
därefter fastställts av verket i juni 1978. Enligt denna plan bör huvuddelen av
arbetet med upprättandet av beredskapsplaner för såväl verket som försäkringskassorna
vara utfört den 1 juli 1979.

På grund av det utredningsarbete som pågår eller är avsett att påbörjas
anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad med anledning av
motionen 2350. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till densamma.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till propositionen och motionen 1978/79:877 samt
med anledning av motionen 1978/79:706 och motionen 1978/
79:701 i motsvarande del antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring,

2. antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen,

3. godkänner de riktlinjer för sjukförsäkringsförmåner för studerande
med särskilt vuxenstudiestöd som förordats i propositionen,

4. beträffande utbildningsbidrag till doktorander vid sjukdom
m. m.

a. med anledning av motionen 1978/79:701 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

b. avslår motionen 1978/79:701 i de delar motionen inte kan
anses besvarad med vad utskottet anfört under momenten 1 och
4 a ovan,

5. med bifall till propositionen och med avslag på motionen
1978/79:1667, yrkandet 2 i motsvarande del, och motionen
1978/79:2445 godkänner den ändring av grunderna för utbildningsbidrag
som förordats i propositionen,

SfU 1978/79:21

6. beträffande semesterförmåner vid arbetsmarknadsutbildning
avslår motionen 1978/79:1667, yrkandet 2 i motsvarande del,

7. beträffande ADB-frågor m. m. inom socialförsäkringen avslår
motionen 1978/79:2350.

Stockholm den 17 april 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Gillis
Augustsson (s), Arne Magnusson (c), Helge Karlsson (s), Britta Bergström
(fp), Eric Marcusson (s), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Ralf
Lindström (s), Elis Andersson (c), Christer Nilsson (s), Blenda Littmarck (m)
och Börje Hörnlund (c).