SfU 1978/79:20

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:20

med anledning av propositionen 1978/79:153 om förbättrat studiestöd
till 18—19-åringar i gymnasial utbildning jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79: 153 (utbildningsdepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att

1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. i övrigt godkänna de riktlinjer för det förbättrade studiestöd till 18-19-åringar i gymnasial utbildning som förordats i propositionen,

3. till Studiemedelsfonden, utöver vad regeringen föreslagit i propositionen
1978/79: 100, bil. 12, anvisa ett investeringsanslag av 82 000 000 kr.

I propositionen föreslås att 18-19-åringar i gymnasial utbildning som
flyttat hemifrån och brutit den ekonomiska gemenskapen med föräldrarna
t.v. ges rätt att gå över från studiehjälps- till studiemedelssystemet om de
själva så önskar. Genom att gå över till studiemedelssystemet kan de
själva finansiera sina studier. De elever som anser sig tillhöra föräldraekonomin
bör alltid, oavsett om de bor kvar hos sina föräldrar eller inte, ha
rätt att kvarstå i studiehjälpssystemet upp till 20 års ålder. Rätten att kvarstå
i studiehjälpen är väsentlig främst för de elever som kommer från hem
med svag ekonomi och som skulle kunna gå miste om betydande bidragsförmåner
om övergången till studiemedelssystemet vore ovillkorlig i det
fall man flyttar hemifrån. Därför föreslås i propositionen att de återbetalningspliktiga
studiemedel som kan utgå inom studiehjälpen höjs för

18-19-åringar från nuvarande maximalt 5000 kr. till 10000 kr. per läsår.
Rätten till dessa medel föreslås vara behovsprövade i förhållande till föräldraekonomin
på samma sätt som i dag.

1 Riksdagen 1978179. 11 sami. Nr 20

SfU 1978/79:20

Det i propositionen intagna författningsförslaget är följande.

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1
dels att 4 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 1 a § och
4 kap. 2 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

I a§

Studiehjälp får inte utgå för tid
för vilken studiemedel enligt 4 kap.
redan har beviljats.

Om verkan av att den studerande
beviljats studiehjälp och studiemedel
för samma tid finns bestämmelser
i 4 kap. 2 a §.

4 kap.

Studiemedel utgår även till studerande
vid de läroanstalter och utbildningslinjer
som omfattas av förordnande
enligt 3 kap. 1§. Studiemedel
vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje
utgår dock för visst
läsår eller del därav endast till studerande
som fyller lägst 20 år under
det kalenderår då läsåret börjar.

2§

1. ej stadigvarande bor hos sina
föräldrar och som fyller lägst 18 år
under det kalenderår då läsåret
börjar eller

2. fyller lägst 20 år under det kalenderår
då läsåret börjar.

Med förälder avses dels fader eller
moder som har vårdnaden eller,
i fråga om studerande som fyllt 18
år, senast har haft vårdnaden om
den studerande, dels fader eller
moder som stadigvarande sammanbor
med sådan vårdnadshavare.
I fråga om fosterbarn gäller vad
som sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna.

1 Lagen omtryckt 1975:359.

SfU 1978/79:20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Studiemedel får inte utgå för tid
för vilken studiehjälp enligt 3 kap.
redan har beviljats.

Beviljas studerande studiemedel
och studiehjälp för samma tid gäller
tredje-femte styckena.

Den studerande får inte uppbära
vad han har beviljats i studiehjälp.
Har han redan uppburit sådan studiehjälp
skall det belopp som han
har uppburit avräknas från studiemedelsbeloppet
för nämnda tid.
Avräkningen sker från de belopp
som har beviljats i studiebidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel
och resekostnadsersättning i nu
nämnd ordning.

Avräknat belopp skall jämställas
med studiebidrag, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning
i den omfattning
som avräkningen avser motsvarande
studie stödsform.

Belopp som inte kan avräknas
skall återkrävas. Därvid tillämpas
9 kap. 2 § tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

I motionen 1978/79:2245 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen

1. beslutar, med avslag på propositionen 1978/79: 153, godkänna de
riktlinjer för förbättrat studiestöd till 18- 19-åringar i gymnasial utbildning
som förordats i motionen,

2. till Studiebidrag m. m., utöver vad regeringen föreslagit i prop. 1978/
79: 100, anvisar ett förslagsanslag av 10000000 kr.,

3. till Studiemedelsfonden, utöver vad regeringen föreslagit i prop.
1978/79: 100, anvisar ett investeringsanslag av 72000000 kr.

I motionen 1978/79:2305 av Christina Rogestam (c) och Margit Odelsparr
(c) hemställs att riksdagen beslutar

1. att höja det återbetalningspliktiga beloppet som kan utgå inom studiehjälpen
för 18- 19-åringar till maximalt 12000 kr. per år,

SfU 1978/79:20

2. att som sin mening ge regeringen till känna att reglerna för återbetalningspliktiga
studiemedel enligt 3 kap. studiestödslagen bör ses över i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
om en prioritering av studiehjälpen inför budgetåret 1980/81,

4. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
om uppdrag till studiestödsutredningen.

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79

I motionen 1978/79: 1232 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att studiestödsutredningen
får i uppdrag att utreda frågan om en vidgning av studiestödet på
det sätt som nämns i motionen.

Utskottet

Det studiesociala stödet för elever på gymnasial nivå utgår i form av
studiehjälp så länge eleven är under 20 år. Äldre elever på denna nivå
liksom elever på högskolenivå erhåller studiestöd i form av studiemedel.
Studiehjälpen innefattar rätt till studiebidrag jämte olika tillägg samt återbetalningspliktiga
studiemedel. Studiemedlen, vilkas totalbelopp ärbasbeloppsanknutet,
innefattar rätt till studiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel. Enligt riksdagsbeslut innevarande år (se SfU 1978/79:16)
kommer studiestöd för ett läsår om nio månader att utgå enligt följande
under budgetåret 1979/80.

Studiehjälp

Studiebidrag 1 872 kr.

Inackorderingstillägg 2 565 kr.

Inkomstprövat tillägg högst 1125 kr.

Behovsprövat tillägg högst 1 800 kr.

Resetillägg högst 2925 kr.

Återbetalningspliktiga studiemedel högst 5000 kr.

Studiemedel

Studiebidrag 2 178 kr.

Återbetalningspliktiga studiemedel* 16162 kr.

Studiebidraget inom studiehjälpen utgår till alla elever. Resetillägg alternativt
inackorderingstillägg utgår till elever som behöver resa till skolorten
dagligen eller vara inackorderade där. Inackorderingstillägget omfattar
också i viss utsträckning rätt till fria hemresor, vilkas förmånsvärde kan

* vid basbeloppet 13 100 kr.

SfU 1978/79:20

variera mellan 45 kr. och 500 kr. per månad. Rätten till de nämnda tilläggen
är inte beroende av någon ekonomisk prövning. Så är däremot fallet med
rätten till såväl inkomstprövat och behovsprövat tillägg som återbetalningspliktiga
studiemedel inom studiehjälpen. Den ekonomiska prövningen
sker i förhållande till både elevens och föräldrarnas ekonomi. För gift
elev sker dock prövningen i förhållande till egen och makes ekonomi.

För budgetåret 1979/80 kommer inkomstprövat tillägg att kunna utgå
med maximalt belopp i de fall inkomsten inte överstiger 38000 kr. Är
inkomsten högre reduceras tillägget. Behovsprövat tillägg skall inte kunna
utgå om inkomsten överstiger 45 000 kr. Inkomstgränsen för rätt till oreducerade
återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen fastställs av
centrala studiestödsnämnden (CSN). För innevarande budgetår är inkomstgränsen
38000 kr.

Även inom studiemedelssystemet sker en prövning av behovet av studiestöd.
Hänsyn tas emellertid endast till elevens egen och i förekommande
fall makes ekonomi. För budgetåret 1979/80 kommer elevens egen
inkomst att påverka rätten till studiemedel först då inkomsten — för helt
läsår räknat - överstiger 110% av basbeloppet.

Gränsdragningen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemet har
främst skett med utgångspunkt i vilken skolform eleven tillhör. Vid tillkomsten
av 1964 års studiesociala reform hänfördes även äldre elever i
gymnasial utbildning till studiehjälpssystemet, varvid särskilda bestämmelser
om dessa elevers rätt till stöd infördes. År 1973 överfördes elever
över 20 år på gymnasial nivå till studiemedelssystemet. Bakom 1964 års
beslut om gränsdragningen mellan de båda stödformerna låg bedömningen
att elever i gymnasieskolan som inte nått myndighetsåldern tillhörde föräldraekonomin.
För att undanröja sociala, ekonomiska och geografiska
hinder för ungdomarnas möjligheter till gymnasieutbildning fick elever
som kom från hem med svag ekonomi eller hem som var belägna på annan
ort än skolan rätt till olika tillägg inom studiehjälpen.

I samband med att myndighetsåldern sänktes till 18 år genom beslut av
1974 års riksdag aktualiserades frågan om myndiga elever fortfarande
borde anses ha en sådan anknytning till föräldrahemmet att deras rätt till
studiestöd skulle vara beroende av föräldrarnas ekonomi. Ett flertal motioner
i ämnet har behandlats av riksdagen, senast vid 1977/78 års riksmöte. I
sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1977/78:18 erinrade utskottet
med anledning av ett motionsyrkande om att en reformering av studiestödet
till 18-19-åringar borde prioriteras framför andra studiesociala frågor
och om att utskottet tidigare betonat vikten av en förstärkning av ungdomsstudiestödet.
Utskottet ansåg att det remissbehandlade förslag till
provisoriska regler för studiestöd till 18- 19-åringar som studiestödsutredningen
lagt fram i sitt principbetänkande (SOU 1977: 31) Studiestöd, Alternativa
utvecklingslinjer gav tillräckligt underlag för ett förslag i frågan
snarast.

SfU 1978/79:20

Studiestödsutredningen, som tillkallats för att göra en översyn av det
studiesociala stödet, har i sitt nämnda principbetänkande föreslagit att
gränsen mellan studiehjälpssystemet och studiemedelssystemet även i
fortsättningen dras vid 20 år. Samtidigt föreslår utredningen att
myndighetsåldern får utgöra den gräns i studiehjälpssystemet vid vilken
den studerande får lyfta så stort sammanlagt stöd att det räcker för att på
egen hand finansiera studierna. Utredningens förslag till omedelbara åtgärder
för 18-19-åringar, i avvaktan på att frågan får en slutgiltig lösning,
innebär också att myndiga elever under 20 år i gymnasieskolan även
fortsättningsvis skall tillhöra studiehjälpssystemet. De skall emellertid få
möjlighet att utnyttja de återbetalningspliktiga studiemedlen inom detta
system till ett belopp av - omräknat i dagens penningvärde - högst 13 500
kr. För elever som flyttat hemifrån skall en ekonomisk prövning av rätten
till studiemedel göras utan hänsynstagande till föräldrarnas ekonomi. Förslaget
har vunnit bred anslutning vid remissbehandlingen.

1 tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen i augusti 1978 har departementschefen
ansett att ett förslag i huvudsaklig överensstämmelse med
vad utredningen föreslagit bör kunna genomföras fr. o. m. budgetåret 1979/
80.

I propositionen har departementschefen emellertid inte följt utredningens
förslag utan i stället förordat att de 18- 19-åringar som flyttat hemifrån
skall ha rätt att välja om de fortfarande vill tillhöra studiehjälpssystemet
eller gå över till studiemedelssystemet. De 18-19-åringar som fortfarande
tillhör eller väljer att tillhöra studiehjälpssystemet föreslås samtidigt få rätt
till återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpssystemet med
högst 10000 kr. Liksom hittills skall rätten till dessa medel prövas med
hänsynstagande till föräldrarnas ekonomi.

Propositionens förslag har mött kritik i såväl motionen 2245 av Olof
Palme m.fl. som i motionen 2305 av Christina Rogestam och Margit
Odelsparr. Kritiken går främst ut på att valet mellan å ena sidan studiehjälpssystemet
med dess för många elever högre bidragsbelopp och å
andra sidan studiemedelssystemet med dess högre totalbelopp av återbetalningspliktiga
studiemedel kan bli svårbedömt för den enskilde eleven. I
de fall eleven väljer studiemedelssystemet kan valet leda till en skuldsättning
som är högre än nödvändigt. Motionärerna i motionen 2245 yrkar
avslag på propositionens förslag och lägger fram ett nytt förslag till studiestöd
för 18-19-åringar. Motionärerna i motionen 2305 uppger att de med
hänsyn till svårigheterna att nu utarbeta ett alternativt förslag anser sig
tvungna att acceptera propositionens förslag men föreslår vissa ändringar i
detta.

Förslaget i motionen 2245, som anknyter till studiestödsutredningens
förslag och till den nuvarande principiella uppbyggnaden av studiehjälpen,
utgår från att 18-19-åringar som inte bor i föräldrahemmet skall kunna
förfoga över ungefär lika mycket medel som elever som tillhör studieme -

SfU 1978/79:20

delssystemet. Detta skall ske genom att de får rätt att utan prövning mot
föräldrarnas ekonomi utnyttja studiehjälpens återbetalningspliktiga studiemedel
i sådan utsträckning, att medlen tillsammans med studiehjälpens
studiebidrag och de tillägg eleven har rätt till inom studiehjälpssystemet
motsvarar det belopp som kan utgå inom studiemedelssystemet. Vissa
förmåner som kan utgå till eleverna utöver de nämnda bidragsbeloppen bör
dock beaktas vid tilldelningen av återbetalningspliktiga studiemedel. Sålunda
bör värdet av den till inackorderingstillägget knutna rätten till fria
hemresor avräknas med ett schablonbelopp. Med hänsyn till att studerande
i gymnasieskolan som regel har fria skolluncher och läromedel och
folkhögskolornas elever i allmänhet inte erlägger hel inackorderingsavgift
bör även dessa förmåner medföra en reducering av de återbetalningspliktiga
studiemedlen. Till övriga 18-19-åringar skall, i enlighet med vad som
föreslagits i propositionen, återbetalningspliktiga studiemedel efter prövning
mot föräldraekonomin kunna utgå med högst 10000 kr.

I motionen framhålls att den studerande inte skall få byta stödform
under pågående termin. För att möjliggöra en snar utbetalning av studiestödet
föreslås att CSN, utan att avvakta skolstyrelsens behandling av den
studerandes ansökan om olika bidragsdelar inom studiehjälpen, bör ges
möjlighet att fatta preliminära beslut om utbetalning.

De ändringar i propositionens förslag som föreslås i motionen 2305
innebär att det belopp som skall kunna utgå för 18-19-åringar i återbetalningspliktiga
studiemedel inom studiehjälpen höjs till 12 000 kr. per läsår.
Samtidigt bör villkoren för att få studiemedel inom studiehjälpssystemet
mildras för alla elever. Som en rimlig inkomstgräns för reducering av
studiemedlen föreslår motionärerna 50000 kr. Motionen innehåller också
en begäran om att riksdagen skall uttala att en kraftigare satsning på
studiehjälpens område bör prioriteras framför andra studiesociala frågor i
1980/81 års budget. I första hand bör därvid inkomstgränserna för inkomstprövat
och behovsprövat tillägg höjas liksom inackorderingstilläggets belopp.
Motionärerna begär slutligen att studiestödsutredningen skall få i
uppdrag att överväga och kostnadsberäkna ett förslag med en extra bidragsdel
i studiemedelssystemet för studerande på gymnasial nivå, så att
skuldsättningen kan hållas nere för ungdomar som återupptar gymnasiala
studier efter några år i arbetslivet.

Enligt utskottets mening är det angeläget att man håller fast vid den
princip som varit vägledande för utformningen av ungdomsstudiestödet,
nämligen att gymnasiestudierna skall vara tillgängliga för alla utan en
omfattande skuldsättning. När möjligheterna för 18-19-åringar i gymnasieskolan
att själva finansiera sina studier nu utvidgas bör reglerna därför
utformas så att skuldsättningen så långt möjligt hålls nere. Förslaget i
motionen 2245 tillgodoser denna målsättning på ett bättre sätt än propositionens
förslag, eftersom den studerande enligt motionsförslaget alltid får
behålla de förmåner som kan utgå inom studiehjälpen. I praktiken torde

SfU 1978/79:20

nämligen propositionens förslag leda till att majoriteten av de elever för
vilka reformen är avsedd blir tvungna att välja studiemedelssystemet för
att fä tillräckliga medel för sitt uppehälle. Propositionens alternativ, återbetalningspliktiga
studiemedel inom studiehjälpen efter prövning mot föräldrarnas
ekonomi, torde endast lösa finansieringsproblemen för ett fåtal
elever. Det kan i detta sammanhang nämnas att omkring 1 % av de studiehjälpsberättigade
eleverna f. n. uppbär återbetalningspliktiga studiemedel.
Utskottet anser också att motionsförslaget bättre än propositionens förslag
ansluter sig till de principer som kommer att vara vägledande för studiestödsutredningen
vid avgränsningen av den framtida studiehjälpen. Utskottet
förordar därför att förslaget i motionen 2245 med vissa ändringar
och förtydliganden som kommer att beröras i det följande läggs till grund
för provisoriska regler om studiestöd till 18-19-åringar i gymnasial utbildning
och avstyrker bifall till propositionens förslag.

Ett villkor för att den studerande skall erhålla återbetalningspliktiga
studiemedel utan prövning mot föräldrarnas ekonomi bör enligt utskottets
mening vara att sambandet med föräldraekonomin brutits. I allmänhet
torde detta vara fallet om eleven stadigvarande flyttat hemifrån. Den
studerande bör genom en försäkran, styrkt med intyg, utlåtande eller
dylikt från någon utomstående som har möjlighet att bedöma elevens
situation, t. ex. skolkurator eller studierektor, klargöra att det nämnda
villkoret är uppfyllt. Som regel torde man böra räkna med att denna
försäkran kommer att godtas av det beslutande organet. Det kan nämligen
knappast vara möjligt att i varje enskilt fall göra en detaljerad undersökning
av om kriteriet ”brutit sambandet med föräldraekonomin” uppfyllts.
Förutom att detta skulle kräva betydande administrativa insatser skulle det
strida mot det studiesociala systemets generella uppbyggnad och intentionerna
bakom den nu förestående reformen. Man torde få räkna med att
också många 18-19-åringar som får inackorderingstillägg för studier i
t. ex. gymnasieskolor och folkhögskolor kommer att kunna söka och beviljas
återbetalningspliktiga medel. Något krav på att sådana inackorderade
elever skall förhyra en egen bostad för att bli betraktade som fristående
från föräldraekonomin bör inte uppställas, om eleven på annat sätt gör
sannolikt att sambandet med föräldraekonomin brutits.

Slopandet av prövningen mot föräldrarnas ekonomi medför att det endast
är elevens egen och i förekommande fall makes ekonomi som skall
påverka rätten till studiemedel. Ekonomiprövningen bör enligt utskottets
mening ske med tillämpning av de regler som gäller inom studiemedelssystemet.
Den totalnivå på stödet som åsyftas skall jämföras med studiemedelssystemets
totalnivå, med beaktande av ändringar till följd av basbeloppets
förändring men med bortseende från barntillägg och andra extra
förmåner.

Enligt motionsförslaget skall vissa förmåner som tillkommer gymnasieskolans
elever beaktas vid tilldelning av återbetalningspliktiga studieme -

SfU 1978/79:20

del. Av främst administrativa skäl anser utskottet att hänsyn därvid endast
bör tas till förmåner i form av fria skolmåltider och fria läromedel, eftersom
dessa förmåner lätt kan beräknas till ett för hela elevbeståndet gemensamt
schablonbelopp med utgångspunkt i det värde de representerar för
mottagarna. Vägledning härom bör kunna fås i det material som Svenska
kommunförbundet ställer samman. Förmåner i form av fria hemresor till
inackorderade elever och i form av låga inackorderingskostnader bör däremot
inte påverka studiemedelsbeloppets storlek. Det bör ankomma på
regeringen att fastställa de nämnda schablonbeloppen efter förslag från
CSN.

Utskottet vill särskilt understryka att de föreslagna ändringarna beträffande
villkoren för studiehjälp endast berör de återbetalningspliktiga studiemedlen.
Bestämmelserna för studiehjälpen i övrigt blir oförändrade.
Rätten till inkomst- och behovsprövat tillägg för ogift elev skall sålunda
även i fortsättningen prövas mot föräldrarnas ekonomi. Likaså skall
inackorderings- och resetilläggen utgå enligt nuvarande regler. Den till
inackorderingstillägget knutna rätten till fria hemresor skall som nämnts
inte medräknas i de bidragsbelopp som fylls ut med återbetalningspliktiga
studiemedel.

Med hänsyn till de väsentligt vidgade möjligheterna för 18—19-åringar
som inte tillhör föräldraekonomin att få uppbära återbetalningspliktiga
studiemedel är det enligt utskottets mening rimligt att bedöma även övriga
gymnasieelevers rätt till återbetalningspliktiga studiemedel efter generösare
regler än som gäller f. n. Utskottet, som förutsätter att denna fråga
närmare kommer att prövas i studiestödsutredningen, kan biträda förslaget
i motionen 2305 om att den inkomstgräns där de återbetalningspliktiga
studiemedlen för alla elever i gymnasieskolan trappas av höjs till 50000 kr.
för budgetåret 1979/80. Däremot anser utskottet att det i propositionen och
motionen 2245 föreslagna maximibeloppet för återbetalningspliktiga studiemedel
till 18-19-åringar som har kvar sambandet med föräldraekonomin,
10000 kr., är tillräckligt högt och avstyrker därför bifall till förslaget i
motionen 2305 om en höjning av beloppet till 12000 kr.

Regeringen har beräknat kostnaderna för propositionens förslag om
studiestöd till 18- 19-åringar till 82 milj. kr. och föreslagit att ett motsvarande
investeringsanslag anvisas till Studiemedelsfonden. Med hänsyn till
att en kostnadsberäkning endast kan grundas på osäkra antaganden om
vilket intresse som finns bland 18- 19-åringarna av att utnyttja möjligheten
till återbetalningspliktiga studiemedel finner utskottet inte anledning
frångå de kostnadsberäkningar som gjorts i motionen 2245 och som nära
ansluter sig till beräkningarna i propositionen. Utskottet utgår därvid från
att regeringen, om behov av ytterligare medel uppstår, återkommer med en
begäran om anvisning av medel på tilläggsbudget för nästa budgetår.

Enligt propositionen bör studiemedelsnämnderna tillföras resurser som
svarar mot den ökade arbetsbelastning som skulle följa av förslaget i

SfU 1978/79:20

propositionen. Med hänsyn till att ansökningar om återbetalningspliktiga
studiemedel inom studiehjälpssystemet handläggs av CSN medför utskottets
förslag i stället ökade arbetsuppgifter för denna myndighet. De ytterligare
medel, varmed regeringen avser att låta CSN få överskrida sitt myndighetsanslag,
bör därför avse den centrala nämnden i stället för studiemedelsnämnderna.

1 tilläggsdirektiven till studiestödsutredningen har understrukits att utredningen
- i enlighet med riksdagsuttalande och utredningens och remissopinionens
uppfattning — i sitt fortsatta arbete bör prioritera stödet till
de yngre eleverna i gymnasial utbildning. Enligt utskottets uppfattning bör
i enlighet med vad som anförts i motionen 2305 prioriteringen påbörjas
redan i budgetarbetet rörande budgetåret 1980/81, vilket bör ges regeringen
till känna.

På grund av att utskottet föreslagit att det vidgade studiestödet för 18-

19-åringar på gymnasial nivå skall ges inom studiehjälpssystemet anser
utskottet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad med anledning av
yrkandet 4 i motionen 2305.

Utskottet behandlar slutligen motionen 1232 av Rolf Hagel och Alf
Lövenborg, vilken väckts under den allmänna motionstiden i år. Motionärerna
begär att studiestödsutredningen skall få i uppdrag att utreda frågan
om en vidgning av studiestödet för elever mellan 18 och 20 år som studerar
på gymnasial nivå och på högskolenivå.

Motionärernas yrkande om ökat stöd till gymnasieeleverna får anses
tillgodosett genom de av utskottet ovan förordade nya bestämmelserna för
återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpssystemet. Vad härefter
angår studerande på högskolenivå innebär gällande bestämmelser för
studiemedel att någon undre åldersgräns för rätt till detta stöd inte finns.
Högskoleelev, som inte fyllt 20 år, har således rätt till studiemedel utan
prövning mot föräldraekonomin. Med hänsyn till det anförda bör motionen
1232 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer att riksdagen

1. beträffande studiestöd till 18-19-åringar i gymnasial utbildning
som brutit sambandet med föräldraekonomin

a) med anledning av motionen 1978/79: 2245, yrkandet 1 i motsvarande
del, och med avslag på propositionen 1978/79:153 i motsvarande
del antar följande såsom utskottets förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 § studiestödslagen (1973:349) skall
ha nedan angivna lydelse.

SfU 1978/79:20

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3 kap.

12 §

Återbetalningspliktiga studiemedel
kan beviljas studerande som är i
behov av studiehjälp utöver dem
som han fått med stöd av övriga
bestämmelser om studiehjälp.

Vid bedömandet av behovet av
återbetalningspliktiga studiemedel
skall för studerande som är gift beaktas
hans och hans makes ekonomiska
förhållanden.

Vid bedömandet av behovet av
återbetalningspliktiga studiemedel
skall för studerande som är ogift
beaktas

1. den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden,
om den studerande fyller högst 17
år under det kalenderår, då läsåret
börjar,

2. den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden,
om den studerande fyller lägst 18
år under det kalenderår, då läsåret
börjar, och inte har brutit sambandet
med föräldraekonomin,

3. den studerandes ekonomiska
förhållanden, om den studerande
fyller lägst 18 år under det kalenderår,
då läsåret börjar, och har
brutit sambandet med föräldraekonomin.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

b) med anledning av motionen 1978/79: 2245, yrkandet I i motsvarande
del, och med avslag på propositionen i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
återbetalningspliktiga studiemedel till angivna grupp,

2. beträffande maximibelopp för återbetalningspliktiga studiemedel
till 18-19-åringar i gymnasial utbildning som inte brutit sambandet
med föräldraekonomin med bifall till propositionen i motsvarande
del och till motionen 1978/79: 2245, yrkandet 1 i motsvarande
del, samt med anledning av motionen 1978/79:2305, yrkandet
1, godkänner de riktlinjer för maximibelopp som förordats
i propositionen,

3. beträffande inkomstprövningen av återbetalningspliktiga studiemedel
inom studiehjälpen med bifall till motionen 1978/79:2305,

Återbetalningspliktiga studiemedel
kan beviljas studerande som är i
behov av studiehjälp utöver dem
som han fått med stöd av övriga
bestämmelser om studiehjälp.

Vid bedömandet av behovet av
återbetalningspliktiga studiemedel
skall beaktas den studerandes och,
om han är gift, makens ekonomiska
förhållanden. Om den studerande
ej är gift, skall hänsyn tagas även
till föräldrarnas ekonomiska förhållanden.

SfU 1978/79:20

yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om inkomstprövningen,

4. beträffande en prioritering av studiehjälpen vid budgetberedningen
inom regeringskansliet rörande budgetåret 1980/81 med
bifall till motionen 1978/79: 2305, yrkandet 3, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande en extra bidragsdel inom studiemedelssystemet till
elever på gymnasial nivå avslår motionen 1978/79:2305, yrkandet
4,

6. beträffande utredning om studiestödet till 18-19-åringar avslår
motionen 1978/79: 1232,

7. beträffande medelsanvisningen,

a)med bifall till motionen 1978/79: 2245, yrkandet 2, utöver tidigare
anvisat belopp (SfU 1978/79:16, rskr 193) till Studiebidrag
m. m. förbudgetåret 1979/80anvisar 10 000 000kr.,

b) med bifall till motionen 1978/79: 2245, yrkandet 3, och med anledning
av propositionen utöver tidigare anvisat belopp (SfU
1978/79: 16, rskr 193) till Studiemedelsfonden för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 72000000 kr.

Stockholm den 26 april 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m),
Helge Karlsson (s). Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj Pehrsson
(c), Eric Marcusson (s), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta
Andersson (c), Ralf Lindström (s), Elis Andersson (c), Lars-Åke Larsson
(s) och Christina Rogestam (c).

Reservation

av Per-Eric Ringaby (m). Britta Bergström (fp) och Allan Åkerlind (m)
vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 8 med ”motionen 2305.” bort ha följande
lydelse:

Den kritik som riktats mot propositionens förslag i motionerna 2245 och
2305 finner utskottet oberättigad. Särskilt har svårigheterna för den
enskilde eleven att välja om det är förmånligare att gå över till studiemedelssystemet
än att stanna kvar i studiehjälpssystemet betonats i motionerna.
Dessa svårigheter kommer emellertid att väsentligt kunna elimineras
genom att eleverna till hjälp vid sitt val får tabeller som utvisar nivån på

SfU 1978/79:20

studiehjälpen i olika inkomstlagen. Eleverna bör också kunna få hjälp
genom personlig rådgivning inom skolan. I motionerna har vidare anmärkts
på att elever som går över till studiemedelssystemet går miste om
betydande bidragsförmåner. Utskottet konstaterar emellertid att för de
elever som inte uppbär något av de olika tilläggen inom studiehjälpen utan
endast studiebidraget skulle en övergång till studiemedelssystemet med
dess högre bidragsdel innebära ökat bidrag. För de elever återigen, som
uppbär tillägg efter ekonomiprövning, har möjlighet skapats att finansiera
studierna inom ramen för studiehjälpssystemet genom propositionens förslag
om en höjning av de återbetalningspliktiga studiemedlen inom studiehjälpen
till maximalt 10 000 kr. per år.

Sett från administrativ synpunkt är propositionens förslag betydligt
mindre komplicerat än förslaget i motionen 2245. Propositionens förslag
bygger nämligen på redan befintliga rutiner för utbetalning av studiehjälp
resp. studiemedel. Med hänsyn till reformens provisoriska karaktär, i
avvaktan på det slutliga ställningstagandet till studiestödsutredningens
kommande förslag, framstår det som desto mer angeläget att inte nu
ytterligare komplicera administrationen av studiestödet. Ett genomförande
av det förslag utskottsmajoriteten förordat kommer att medföra ett flertal
nya administrativa rutiner, dels p.g. a. de föreslagna förskottsutbetalningarna
vid terminens början, dels p. g. a. att det kan bli nödvändigt med
återkommande justeringar av de återbetalningspliktiga studiemedlens belopp
under terminens gång efter hand som CSN får besked om vilka olika
tillägg eleven har beviljats av skolstyrelsen.

Förutom den nämnda administrativa merbelastningen innebär utskottsmajoritetens
förslag — i förhållande till propositionens - en utvidgning av
såväl den personkrets som skall få del av reformen som möjligheterna för
alla gymnasieelever att få tillgång till de återbetalningspliktiga studiemedlen
inom studiehjälpen. Det framstår som anmärkningsvärt att någon hänsyn
inte tagits härtill vid beräkningen av ytterligare medel till anslagen
Studiebidrag m. m. och Studiemedelsfonden. Även om det möter svårigheter
att någorlunda säkert beräkna kostnaderna för en reform på området
framstår det ändock som uppenbart att majoritetsförslaget föranleder en
ökad belastning på budgeten utöver propositionens förslag med ett belopp
som sannolikt inte understiger 20 milj. kr. och som — beroende på utnyttjandegraden
— kan komma att uppgå till 40 milj. kr. Det belopp varmed
CSN avses få överskrida sitt anslag borde också ha räknats upp med
hänsyn till den administrativa merbelastning som följer av majoritetsförslaget.

På grund av det anförda förordar utskottet att propositionens förslag,
som utskottet finner väl underbyggt, genomförs. Utskottet avstyrker följaktligen
bifall till motionen 2245. Utskottet avstyrker också bifall till yrkandet
i motionen 2305 om en uppräkning av maximibeloppet för återbetalningspliktiga
studiemedel inom studiehjälpen till 12 000 i stället för,
såsom föreslagits i propositionen, 10 000 kr.

SfU 1978/79:20

Vad härefter angår yrkandet i sistnämnda motion om en uppräkning av
den inkomstgräns där de återbetalningspliktiga studiemedlen inom studiehjälpen
börjar avtrappas ankommer det på CSN att fastställa denna gräns.
Inkomstgränsen har hittills överensstämt med inkomstgränsema för de
inkomstprövade och behovsprövade tilläggen. I enlighet med förslag i
årets budgetproposition höjs inkomstgränsen för det behovsprövade tillägget
till 45 000 kr. fr. o. m. den I juli i år (SfU 1978/79: 16, rskr 193). Utskottet,
som förutsätter att CSN gör en justering även av inkomstgränsen förde
återbetalningspliktiga studiemedlen inför det kommande budgetåret, finner
inte anledning biträda yrkandet i motionen 2305 om en så hög uppräkning
av inkomstgränsen som till 50000 kr.

Motionen 2305 innehåller också yrkanden om en prioritering av studiehjälpen
i det kommande budgetarbetet och om att studiestödsutredningen
skall få i uppdrag att överväga och kostnadsberäkna en bidragsdel i studiemedelssystemet
för studerande på gymnasial nivå. Med hänsyn till studiest
ödsutredningens pågående arbete, i vilket enligt direktiven stödet till
yngre gymnasieelever skall prioriteras, finns det enligt utskottets uppfattning
inte anledning att nu göra några uttalanden om nivån och konstruktionen
av studiestödet till gymnasieeleverna. Utskottet avstyrker följaktligen
bifall till motionen 2305 även i nu behandlade delar.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen

under moment I

I. beträffande studiestöd till 18-19-åringar i gymnasial utbildning
som brutit sambandet med föräldraekonomin

a) med bifall till propositionen 1978/79: 153 i motsvarande del och
med avslag på motionen 1978/79: 2245, yrkandet 1 i motsvarande
del, antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen,

b) med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag
på motionen 1978/79: 2245, yrkandet 1 i motsvarande del, godkänner
de riktlinjer som förordats i propositionen för ett förbättrat studiestöd
till 18- 19-åringar i gymnasial utbildning som brutit sambandet
med föräldraekonomin,

under moment 3

3. beträffande inkomstprövningen av återbetalningspliktiga studiemedel
inom studiehjälpen avslår motionen 1978/79: 2305, yrkandet
2,

under moment 4

4. beträffande en prioritering av studiehjälpen vid budgetberedningen
inom regeringskansliet rörande budgetåret 1980/81 avslår
motionen 1978/79: 2305 yrkandet 3,

under moment 7

SfU 1978/79:20

7. beträffande medelsanvisning med bifall till propositionen och med
avslag på motionen 1978/79: 2245, yrkandena 2 och 3, utöver
tidigare anvisat belopp (SfU 1978/79: 16, rskr 193) till Studiemedelsfonden
för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 82 000 000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979