SfU 1978/79:16

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:16

med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag för
budgetåret 1979/80 till studiestöd m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1978/79: 100 bil. 12 (utbildningsdepartementet)
under litt. F. Studiestöd m. m. punkterna F 1 -F 8 och IV. Statens
utlåningsfonder punkten IV: 5 föreslagit riksdagen att
(F 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 36 962 000 kr.,

(F 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(F 2) godkänna att 456200000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80 tillförs anslaget Studiebidrag
m. m.,

(F 2) till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 899600000 kr.,

(F 3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 200000 kr.,

(F 4) godkänna att 5 600000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80 tillförs anslaget Ersättning
till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av
studiesocialt stöd,

(F 4) till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 3900000 kr.,

(F 5) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor
m.m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 600000
kr.,

(F 6) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 000 kr.,

(F 7) godkänna att 15 510000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80 tillförs anslaget Administration
av och information om vuxenstudiestöd m. m.,

(F 7) till Administration av och infomiation om vuxenstudiestöd m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag om 1 000 kr.,

(F 8) godkänna att 30000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de be 1

Riksdagen 1978/79. 11 sami. Nr 16

SfU 1978/79:16

skattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80 tillförs anslaget Bidrag
till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,

(F 8) till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av 500 000 kr.,

(IV: 5) godkänna att 15 000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80 tillförs anslaget Studiemedelsfonden,

(IV: 5) till Studiemedelsfonden för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag
av 1 429 500000 kr.

Det i propositionen intagna författningsförslaget är följande.

SfU 1978/79:16

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7, 10 och 11 §§, 4 kap. 17 §, 5 kap. 3 och
4 §§, 6 kap. 1 och 4-7 §§ samt 8 kap. 60, 62 och 79 §§ studiestödslagen
(1973: 349)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Inackorderingstillägg utgår med
260 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Tillägget omfattar dessutom rätt till
fria hemresor enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

§2

Inackorderingstillägg utgår med
285 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Tillägget omfattar dessutom rätt till
fria hemresor enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eiler myndighet som regeringen
utser.

10 §3

Inkomstprövat tillägg utgår med Inkomstprövat tillägg utgår med
högst 105 kronor i månaden. högst 125 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om inkomstprövat tillägg meddelas av regeringen.

11 §4

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med
högst 175 kronor i månaden. högst 200 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

4 kap.

17 §5

Utöver vad som följer av 16 § minskas det belopp som enligt 13 § första
stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar med

1. en fyrtiofemtedel av den del av den studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en
fyrtiofemtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gånger basbeloppet.

1 Lagen omtryckt 1975:359.

2 Senaste lydelse 1978:220.

3 Senaste lydelse 1978: 220.

4 Senaste lydelse 1978: 220.

5 Senaste lydelse 1977:146.

SfU 1978/79:16

Nuvarande lydelse
Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår för
varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar dessutom med två
fyrtiofemtedelar av den del av makens
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger tre basbelopp.

Föreslagen lydelse

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår för
varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar dessutom med två
fyrtiofemtedelar av den del av makens
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger tre och ett halvt

basbelopp.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger
första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån
detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

5 kap.

3 §6

Timstudiestöd utgår för

1. studietimme under vilken den studerande är närvarande och på grund
därav förlorar arbetsinkomst för en timme,

2. timme för vilken den studerande förlorar sin arbetsinkomst på grund
av resor till eller från den plats där utbildningen äger rum.

Timstudiestöd enligt första Till samma studerande får timstycket
1 får under ett budgetår studiestöd under ett budgetår utgå

utgå till samma studerande för
högst 70 studietimmar. Utgår till
den studerande timstudiestöd enligt
såväl första stycket 1 som första
stycket 2 får timstudiestöd under
budgetåret utgå för högst 90
timmar. Timstudiestöd enligt första
stycket 2 utgår dock för högst två
timmar för varje studietillfälle.

Studietimme omfattar det antal minuter som bestämmes av regeringen
eller myndighet som regeringen utser.

för högst 70 studietimmar enligt
första stycket 1 och för högst 20
timmar enligt första stycket 2. Timstudiestöd
enligt första stycket 2 utgår
dock för högst två timmar för
varje studietillfälle.

Timstudiestöd utgör 25 kronor
för studietimme enligt 3 § första
stycket 1 och för timme enligt 3 §
första stycket 2.

Timstudiestöd utgör 30 kronor
för studietimme enligt 3 § första
stycket 1 och för timme enligt 3 §
första stycket 2.

6 Senaste lydelse 1978: 220.

7 Senaste lydelse 1978:220.

SfU 1978/79:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

Dagstudiestöd kan utgå till studerande
som vid folkhögskola deltager
i ämneskurs av det slag som
bestämmes av regeringen eller
myndighet som regeringen utser.

Inkomstbidrag utgår för varje
dygn

1. under vilket den studerande
deltager i ämneskurs och på grund
därav förlorar sin arbetsinkomst,

2. under vilket den studerande
reser till eller från den plats därä/wneskurs
äger rum och på grund därav
förlorar sin arbetsinkomst för
detta dygn.

Inkomstbidrag enligt första
stycket 1 får utgå till samma studerande
för högst tio dygn under ett
budgetår. Utgår inkomstbidrag till
en studerande enligt såväl första
stycket I som första stycket 2 får
inkomstbidrag utgå för högst tolv
dygn under ett budgetår.

Internatbidrag utgår för varje
dygn

1. under vilket den studerande
deltager i ämneskurs och på grund
därav har sådana särskilda kostnader
för resa, kost eller logi i samband
med kursen som är av betydelse,

2. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där ämneskursen
äger rum och på grund
därav har sådana särskilda kostnader
för resa, kost eller logi som är
av betydelse.

Internatbidrag enligt första
stycket I får utgå till samma studerande
för högst tio dygn under ett
budgetår. Utgår internatbidrag till
en studerande enligt såväl första

8 Senaste lydelse 1978:220.

“Senaste lydelse 1978:220.

tl Riksdagen 1978/79. II sami. Nr 16

Dagstudiestöd kan utgå till studerande
som vid folkhögskola deltager
i kurs av det slag som bestämmes
av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

§8

Inkomstbidrag utgår för varje
dygn

1. under vilket den studerande
deltager i kurs och på grund därav
förlorar sin arbetsinkomst,

2. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där
kurs äger rum och på grund därav
förlorar sin arbetsinkomst för detta
dygn.

Till samma studerande får under
ett budgetår utgå inkomstbidrag
för högst tio dygn enligt första
stycket 1 och för högst två dygn
enligt första stycket 2.

§9

Internatbidrag utgår för varje
dygn

1. under vilket den studerande
deltager i kurs och på grund därav
har sådana särskilda kostnader för
resa, kost eller logi i samband med
kursen som är av betydelse,

2. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där kursen
äger rum och på grund därav
har sådana särskilda kostnader för
resa, kost eller logi som är av betydelse.

Till samma studerande får under
ett budgetår utgå internatbidrag
för högst tio dygn enligt första
stycket I och för högst två dygn
enligt första stycket 2.

SfU 1978/79:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stycket I som första stycket 2 får
internatbidrag utgå för högst tolv
dygn under ett budgetår.

6 §'

Inkomstbidrag utgör 125 kronor
för varje dygn.

Internatbidrag utgör 125 kronor
för varje dygn.

Dagstudiestöd för deltagande i
ämneskurs som avses i 1 § utgår ej
till studerande som uppbär annat
studiestöd enligt denna lag för den
tidsperiod som infaller från kursens
början till dess slut. Att den studerande
uppbär timstudiestöd enligt 5
kap. utgör dock ej hinder för dagstudiestöd.

Dagstudiestöd för deltagande i
ämneskurs som avses i 1 § utgår ej
heller till studerande som uppbär
utbildningsbidrag för den tidsperiod
som infaller från kursens början till
dess slut.

Inkomstbidrag utgör 150 kronor
för varje dygn.

Internatbidrag utgör 150 kronor
för varje dygn.

7 §

Dagstudiestöd för deltagande i
kurs som avses i 1 § utgår ej till
studerande som uppbär annat studiestöd
enligt denna lag för den
tidsperiod som infaller från kursens
början till dess slut. Att den studerande
uppbär timstudiestöd enligt 5
kap. utgör dock ej hinder för dagstudiestöd.

Dagstudiestöd för deltagande i
kurs som avses i 1 § utgår ej heller
till studerande som uppbär utbildningsbidrag
för den tidsperiod som
infaller från kursens början till dess
slut.

Bekostas den studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del av staten
eller kommun utgår ej dagstudiestöd till honom, om ej annat följer av
bestämmelse som regeringen meddelar.

8 kap.

60 §

Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjukdom
eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han befrias från kvarstående
återbetalningsskyldighet. Föreligger eljest synnerliga skäl får den
återbetalningsskyldige även i annat fall befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet
eller del därav.

Befrielse från del av återbetalningsskyldigheten kan dessutom medges i
fråga om återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för sådan
annan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola som den
återbetalningsskyldige gått igenom vid vuxen ålder (befrielsegrundande
utbildning). Som villkor för sådan befrielse gäller att

1. den återbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid
läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 4 kap.
1 $ och för denna tid uppburit återbetalningsspliktiga studiemedel,

10 Senaste lydelse 1978: 220.

SfU 1978/79:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. den befrielsegrundande utbildningen avser studier som den återbetalningsskyldige
behövt för att kunna vinna tillträde till den läroanstalt eller
utbildningslinje som avses under 1,

3. den återbetalningsskyldige va- 3. den återbetalningsskyldige varit
yrkesverksam på heltid under rit yrkesverksam på heltid under

minst fem år, innan han uppburit minst fyra år, innan han uppburit

studiemedel för studier vid läroan- studiemedel för studier vid läroanstalt
eller utbildningslinje som stalt eller utbildningslinje som

avses under 1, avses under 1,

4. det med hänsyn till den återbetalningspliktiges ekonomiska förhållanden
är skäligt att han befrias från del av återbetalningsskyldigheten.

Med yrkesverksamhet enligt andra stycket jämställes vård av egna barn,
vård av föräldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse får beviljas den
återbetalningsskyldige även om han ej är eller varit underhållsskyldig
gentemot annan.

Befrielse enligt andra stycket får avse högst 1 900 kronor för varje årskurs
enligt läroplanen för den befrielsegrundande utbildning som den återbetalningsskyldige
gått igenom. Befrielsen får sammanlagt avse högst 5 700
kronor. Befrielsen får ej överstiga hälften av det belopp som den återbetalningsskyldige
sammanlagt uppburit för den befrielsegrundande utbildningen.

62 §

Preliminär avgift skall erläggas Preliminär avgift skall erläggas

under avgiftsåret om avgiften under avgiftsåret och om avgiften

1. överstiger 200 kronor med en 1. överstiger 200 kronor med en

tredjedel senast den 6 juni, en tred- tredjedel senast vid vart och ett av

jedel senast den 6 september och en tre betalningstillfällen,

tredjedel senast den 6 december, 2. överstiger 100 men icke 200

2. överstiger 100 men icke 200 kronor med hälften senast vid vartkronor
med hälften senast den 6 dera av två betalningstillfällen,

juni och hälften senast den 6 sep- 3. uppgår till högst 100 kronor i

tember, sin helhet senast vid ett betalnings 3.

uppgår till högst 100 kronor i tillfälle.

sin helhet senast den 6 juni. Kvarstående avgift skall erläggas

Kvarstående avgift skall erläggas under andra året efter avgiftsåret

under andra året efter avgiftsåret, och med hälften senast vid vartdera

med hälften senast den 6 februari av två betalningstillfällen.

och hälften senast den 6 april.

Skall preliminär eller kvarstående avgift enligt första eller andra stycket
fördelas på två eller tre betalningstillfällen, avrundas det belopp som skall
erläggas vid annat tillfälle än det sista uppåt till helt krontal. Öresbelopp
varmed avrundning skett, skall avräknas vid det sista betalningstillfället.

Centrala studiestödsnämnden
bestämmer tidpunkten för varje betalningstillfälle.

79 §

Har studerande för sådan dag un- Har studerande för sådan dag under
en sjukperiod som infaller efter der en sjukperiod som infaller efter

karenstiden enligt 78 § första karenstiden enligt 78 § första

SfU 1978/79:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stycket uppburit sjukpenning enligt
lagen (1962: 381) om allmän försäkring
eller enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring och överstiger
denna sjukpenning 25 kronor,
skall vid tillämpning av bestämmelse
i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning
medräknas endast den del av de
återbetalningspliktiga studiemedlen
för samma dag som motsvarar det
belopp varmed sjukpenningen
överstiger 25 kronor. Vad som
sagts nu gäller också om den studerande
med anledning av sin sjukdom
får ersättning enligt annan författning
eller på grund av regeringens
förordnande eller enligt utländsk
lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

stycket uppburit sjukpenning enligt
lagen (1962: 381) om allmän försäkring
eller enligt lagen (1976:380)om
arbetsskadeförsäkring och överstiger
denna sjukpenning 25 kronor,
skall vid tillämpning av bestämmelse
i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning
medräknas endast den del av de
återbetalningspliktiga studiemedlen
för samma dag som motsvarar det
belopp varmed sjukpenningen
överstiger 25 kronor. Vad som
sagts nu gäller också om den studerande
med anledning av sin sjukdom
får ersättning enligt annan författning
eller på grund av regeringens
förordnande eller enligt utländsk
lagstiftning om arbetsskadeförsäkring.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 8 kap. 62 § den 1 januari 1980 och i
övrigt den 1 juli 1979.

SfU 1978/79:16

Motionerna

I motionen 1978/79: 359 av Iris Mårtensson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att ge elever som
utbildar sig i yrken med påtaglig brist på utbildad arbetskraft likvärdiga
ekonomiska villkor.

1 motionen 1978/79: 506 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen beslutar att beloppet för timstudiestöd enligt studiestödslagen
skall utgå med 35 kr./tim. i stället för av regeringen föreslaget
belopp om 30 kr./tim.,

2. att riksdagen beslutar att beloppet för inkomstbidrag inom dagstudiestödet
skall utgå med 200 kr./dag i stället för av regeringen föreslaget
belopp om 150 kr./dag,

3. att riksdagen beslutar .att beloppet för internatbidrag inom dagstudiestödet
skall utgå med 200 kr./dag i stället för av regeringen föreslaget
belopp om 150 kr./dag,

4. att riksdagen beslutar att vuxenstudiestöd även skall utgå under
julferier,

5. att riksdagen beslutar om särskild dagberäkning av vuxenstudiestödet
i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag under anslaget Administration
av och information om vuxenstudiestöd m. m. (F 7, utbildningsdepartementet)
om att medel för information om vuxenstudiestöd skall utgå till
företagarorganisationer,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag under anslaget Bidrag till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser m.m. (F 8, utbildningsdepartementet)
att medel för uppsökande verksamhet skall utgå till företagarorganisationer,

8. att riksdagen beslutar fastställa gränsen för fribelopp mot egen inkomst
till 60% av basbeloppet, med motsvarande förändring för deltidsstuderande,

9. att riksdagen begär förslag av regeringen till nästa riksmöte om de
ändringar i reglerna om förskott på studiemedel som förordats i motionen,

10. att riksdagen beslutar att inkomstgränsen för oreducerat belopp för
inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen höjs till 41 000 kr.,

11. att riksdagen till Studiebidrag m. m. (F 2, utbildningsdepartementet)
för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
4000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 903 600000 kr.,

12. att riksdagen till Studiemedelsfonden (IV: 5, utbildningsdepartementet)
för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 14000000 kr. förhöjt investeringsanslag av 1 443 500000 kr.

I motionen 1978/79: 597 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
till en ändring av det studiesociala stödet i enlighet med följande:

SfU 1978/79:16

a. att det studiesociala stödet görs enhetligt och att det skall omfatta alla
över 16 år,

b. att totalbeloppet höjs till 200% av basbeloppet,

c. att bidragsdelen höjs till 25% av totalbeloppet,

d. att fribeloppet höjs till 200% av basbeloppet,

e. att barntillägget höjs till 50% av basbeloppet och att det görs återbetalningsfritt,

f. att äktamakeprövningen omedelbart slopas,

g. att en förändring och förbättring av återbetalningsreglerna genomförs
på ett sådant sätt att normalinkomstläget för en heltidsarbetande görs
återbetalningsfritt och att återbetalningsbeloppet därefter ökar med stigande
inkomst,

h. att hela det återstående skuldbeloppet avskrivs vid pensionering,

i. att inackorderingstillägget utgår med 390 kr. per månad,

j. att det inkomstprövade liksom det behovsprövade tillägget utgår med
maximalt 250 kr.,

k. att inkomstgränsen höjs till 48000 kr. för det inkomstprövade tillägget,

1. att inkomstgränsen höjs till 56000 kr. för det behovsprövade tillägget,
m. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg skall vara

16 år,

n. att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som bidrag,

o. att åldersgränsen för erhållande av studiestöd höjs till 60 år,
p. att ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljas tio fria hemresor
per år och att dessa får företas med flyg,

2. att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande studiesociala stödet bör
ersättas av studielön för alla studerande över 16 år.

I motionen 1978/79: 709 av Margit Odelsparr (c) och Sven-Erik Nordin
(c) hemställs att riksdagen beslutar att samtliga ledamöter i vuxenutbildningsnämnderna
skall utses av respektive landsting från och med nästa
mandatperiod samt att personliga suppleanter för ledamöterna i vuxenutbildningsnämnd
skall utses.

I motionen 1978/79: 1225 (jfr 1978/79: 1108) av Gösta Bohman m.fl. (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till en stegvis
höjning av det s. k. totalbeloppet i studiemedelssystemet, så att det på sikt
uppgår till 180% av basbeloppet.

I motionen 1978/79: 1236 av Rune Johnsson i Mölndal m.fl. (c, m, fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag på grundval av CSN:s
rapport om studiestöd till icke-arbetstagare i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1 motionen 1978/79: 1237 av Wiggo Komstedt (m) och Bo Lundgren (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att utredningen om gäststuderande
m. m. får i uppdrag att beakta de synpunkter som framförts i
motionen.

I motionen 1978/79:1239 av Karl-Eric Norrby m.fl. (c) hemställs att

SfU 1978/79:16

riksdagen beslutar om en övergång till dagberäkning av studiebidragen till
äldre studerande i gymnasial utbildning i enlighet med CSN:s förslag och
inom ramen för det av regeringen föreslagna anslaget under F 2 Studiebidrag
m. m.

1 motionen 1978/79: 1240 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar att från anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m. m. skall för budgetåret 1979/80 utgå dels 19 milj. kr. i bidrag till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser, dels 6 milj. kr. i bidrag till
utbildning av fackliga studieorganisatörer, vilket innebär en minskning av
anslaget med 5 milj. kr.

1 motionen 1978/79: 1241 av Johan Olsson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att - t. ex. genom tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen
- en översyn av utgående ekonomiska villkor för ungdom i
olika former av utbildning och praktik företas.

1 motionen 1978/79: 1633 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att studiemedlen successivt ersätts med studielön på så sätt att totalbeloppet
fr. o. m. den 1 juli 1979 höjs till 35 000 kr. per år och bidragsdelen
för budgetåret 1979/80 till 25% av totalbeloppet, 1980/81 till 50%, 1981/82
till 75 % och 1982/83 till att motsvara hela beloppet, som i sin tur skall höjas
i takt med stigande levnadskostnader,

2. att studiestödet skall utgå till alla studerande fr. o. m. första årskursen
i gymnasiet.

I motionen 1978/79: 1806 av Inger Lindquist (m) och Ove Nordstrandh
(m) hemställs att riksdagen uttalar att rätt till studiemedel skall tillkomma
alla som deltar i undervisning som bedrivs av de erkända studieförbunden i
form av studieplansbundna universitetscirklar med av universitetet anvisade
lärare och efter fastställt examinationsförfarande.

Utskottet

Studiesocialt stöd utgår i form av studiehjälp till elever under 20 år på
gymnasienivå och studiemedel till äldre elever på denna nivå och på
högskolenivå. I det studiesociala systemet ingår dessutom sedan den 1
januari 1976 ett särskilt studiestöd för vuxna, som finansieras genom en
särskild arbetsgivaravgift, vuxenutbildningsavgiften, om 0,25% på lönesumman.

Studiehjälps- och studiemedelssystemen är föremål för en genomgripande
översyn inom studiestödsutredningen. Utredningen har i juni 1977 lagt
fram ett principbetänkande (SOU 1977:31) Studiestöd-Alternativa utvecklingslinjer.
Sedan betänkandet remissbehandlats har regeringen i tillläggsdirektiv
i augusti 1978 gett utredningen i uppdrag att lägga fram
konkreta förslag till förändringar av studiehjälps- och studiemedelssystemen
samt administrationen av studiestödet. Utredningens arbete härmed
beräknas pågå under hela år 1979.

SfU 1978/79:16

Som en provisorisk åtgärd föreslår studiestödsutredningen i sitt nämnda
principbetänkande att myndiga elever under 20 år i gymnasial utbildning
skall få rätt att utnyttja återbetalningspliktiga studiemedel i den utsträckning
som krävs för att fylla ut skillnaden mellan studiemedelssystemets
maximibelopp och de icke återbetalningspliktiga bidrag som i framtiden
kan utgå i studiehjälpssystemet. 1 budgetpropositionen anför departementschefen
att han anser det motiverat att med förtur behandla detta
förslag och att han avser att återkomma till frågan i en särskild proposition
till riksdagen i vår.

Studiestödsutredningen föreslog också i sitt principbetänkande att det
ekonomiska ansvaret för gymnasieskolelevernäs resor och inackordering
skulle överföras till kommunerna. De särskilda rese- och inackorderingstilläggen
inom studiehjälpssystemet skulle därmed kunna upphöra. Frågan
har härefter behandlats inom den kommunalekonomiska utredningen, som
i sitt slutbetänkande (SOU 1977:78) Kommunerna — Utbyggnad, Utjämning,
Finansiering tillstyrkt förslaget. 1 tilläggsdirektiven till studiestödsutredningen
anför departementschefen att utredningen med förtur bör behandla
de problem kring frågan som återstår att klarlägga och att utredningens
överväganden bör föreligga före utgången av år 1978. Utredningen
har i december 1978 avlämnat sitt förslag, Ds U 1978:15, Gymnasieskolelevernas
resor och inackordering.

1 budgetpropositionen förutskickas vidare att regeringen i vår kommer
att förelägga riksdagen ett förslag om förbättrat sjukförsäkringsskydd för
studerande med vuxenstudiestöd.

Med hänsyn till studiestödsutredningens arbete och till att vissa förslag i
enlighet med det anförda senare i vår kommer att föreläggas riksdagen
föreslås i propositionen huvudsakligen sådana förändringar inom det studiesociala
området som är motiverade av kostnadsutvecklingen.

1 det följande behandlar utskottet regeringens anslagsframställningar
jämte ett antal motioner om studiestöd och andra studiesociala frågor.

Studiestöd

Under anslaget F 2. Studiebidrag m. m. föreslås att riksdagen anvisar
medel för studiestöd som utgår i form av bidrag till de studerande. Anslag
till återbetalningspliktiga studiemedel föreslås på kapitalbudgeten under
Statens utlåningsfonder, IV: 5. Studiemedelsfonden.

Studiehjälp

Studiehjälpen till elever under 20 år på gymnasial nivå består av studiebidragjämte
olika tillägg samt återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidraget
utgår till alla elever och utgör f. n. 208 kr. i månaden. Inkomstprövat
tillägg och behovsprövat tillägg liksom återbetalningspliktiga studieme -

SfU 1978/79:16

del utgår efter prövning av elevens och föräldrarnas, eller om eleven är
gift, egen och makes ekonomi, medan övriga tillägg, resetillägget och
inackorderingstillägget, utgår utan ekonomisk prövning.

För budgetåret 1979/80 föreslås i propositionen att det maximala beloppet
för inkomstprövat tillägg räknas upp från 105 kr. till 125 kr. i månaden
och för behovsprövat tillägg från 175 kr. till 200 kr. i månaden. Den
inkomstgräns vid vilken det inkomstprövade tillägget börjar reduceras
föreslås bli oförändrad, 38000 kr., medan däremot den s.k. övre reduktionsgränsen,
dvs. den gräns där en kraftigare reduktion än tidigare av
tillägget inträder, 54000 kr., föreslås höjd till 59 000 kr. Samtidigt föreslås
den inkomstgräns som inte får överstigas för att behovsprövat tillägg skall
kunna utgå, höjd från 38000 kr. till 45000 kr. Slutligen föreslås att inackorderingstillägget
höjs från 260 kr. till 285 kr. i månaden och resetilläggen
från 115, 150, 190, 220, 265, 300 kr. till 130, 165, 210, 250, 290, 325 kr. i
månaden för avstånd om resp. 6, 13, 19, 27, 36 och 46 km.

Motionärerna i motionen 506 av Sven Aspling m. fl. anser det nödvändigt
att höja även inkomstgränsen för oreducerat inkomstprövat tillägg och
begär att den fastställs till 41 000 kr. Lars Werner m. fl. anser i motionen
597 att inkomstgränsen i fråga bör höjas till 48 000 kr., det inkomstprövade
tilläggets maximala belopp räknas upp till 250 kr. i månaden och åldersgränsen
för att få tillägget, f. n. 17 år, sänkas till 16 år. Sistnämnda motionärer
förordar vidare en höjning av det behovsprövade tilläggets maximala
belopp till 250 kr. och av inkomstgränsen för tillägget till 56000 kr.

I propositionen har som nämnts föreslagits sådana förbättringar av studiehjälpen
som ansetts motiverade av kostnadsutvecklingen. Mot bakgrund
av det statsfinansiella läget får dessa förslag enligt utskottets mening
anses skäliga. Utskottet biträder därför propositionen i nu behandlade
delar och avstyrker bifall till de förenämnda yrkandena i motionerna 506
och 597.

Motionärerna i motionen 597 framför också förslag om att inackorderingstillägget
skall höjas från nuvarande 260 kr. till 390 kr. i månaden och
att den till inackorderingstillägget knutna förmånen av fria hemresor skall
utvidgas till att avse ersättning för resor med flyg tio gånger per år i de fall
eleverna har längre resväg än 80 mil från hemorten.

Som inledningsvis nämnts har studiestödsutredningen nyligen lagt fram
förslag i fråga om gymnasieskolelevernas resor och inackorderingskostnader.
Innebörden av förslaget är att ansvaret för dessa elevers resor och
inackordering skall överföras från staten till primärkommunerna från och
med den 1 juli 1980 och att huvuddragen i gällande regler för de statliga
rese- och inackorderingstilläggen, inkl. fria hemresor, skall läggas till
grund för verksamheten efter överföringen. Utredningen föreslår beträffande
inackorderingstillägget bl. a. att tilläggets grundbelopp skall höjas till
400 kr. i månaden och att beloppet för tillägget skall anpassas till bostadskostnadsindex.
Beträffande förmånen av fria hemresor för inackorderade

t2 Riksdagen 1978/79. 11 sami. Nr 16

SfU 1978/79:16

elever erinrar utredningen om att centrala studiestödsnämnden (CSN)
under hösten 1978 utvärderat försöksverksamheten med sådana resor och
föreslagit dels att verksamheten permanentas, dels att förmånen förbättras
bl. a. genom att ersättning för flygresa utgår till Gotland selever som går i
skola på fastlandet, till elever som har minst 80 mil mellan skolort och
hemort och kan utnyttja flyg samt i vissa ytterligare fall.

Förslagen beträffande gymnasieelevers resor och inackorderingskostnader
bereds f. n. inom regeringskansliet. Utskottet, som erinrar om att
riksdagen i fjol på förslag av utskottet (SfU 1977/78:18) betonade angelägenheten
av att CSN:s utvärdering av systemet med fria hemresor skedde
så att en anpassning av syftet med resorna kunde uppnås, anser att denna
beredning bör avvaktas innan utskottet tillstyrker längre gående förbättringar
av stödet till inackorderade elever än vad som föreslås i propositionen.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 597 även i nu nämnda
delar.

Skillnaden i de ekonomiska villkoren för å ena sidan ungdomar som
genomgår bristyrkesutbildning inom arbetsmarknadsutbildningen med utbildningsbidrag
och å andra sidan ungdomar som genomgår motsvarande
utbildning i gymnasieskolan och erhåller studiehjälp berörs i två motioner.
Motionärerna i motionen 359 av Iris Mårtensson m. fl. finnér det otillfredsställande
att utbildningsstödet blir beroende av vem som är huvudman för
verksamheten och anser därför att bestämmelserna bör ändras så att alla
som utbildar sig i yrken med påtaglig brist på arbetskraft får likvärdiga
ekonomiska villkor. I motionen 1241 av Johan Olsson påtalar motionären
att skillnaderna i förmåner vid de olika utbildningarna medför en styrning
från reguljär utbildning i gymnasieskola med därav följande vakanser i
utbildningsplatserna till annan mer tillfällig arbetsmarknadsutbildning.
Motionären begär att en översyn skall ske av reglerna för ekonomiskt stöd
till ungdomar vid olika former av utbildning och praktik, t. ex. genom att
studiestödsutredningen får tilläggsdirektiv härom.

Bakom de betydligt förmånligare ekonomiska villkoren inom arbetsmarknadsutbildningen
jämförda med villkoren vid gymnasial utbildning
ligger arbetsmarknadspolitiska prioriteringar. Utbildningsbidraget till elever
under 20 år är förbehållet dem som befinner sig i en arbetsmarknadsmässigt
svår situation; ungdomar som är flyktingar, handikappade eller
försörjningspliktiga mot barn eller som är berättigade till kontant arbetsmarknadsstöd.
Effekterna av skillnaderna i de båda bidragsformerna har
uppmärksammats i tilläggsdirektiven till studiestödsutredningen. Departementschefen
framhåller i direktiven bl. a. att det fordras en klar gränsdragning
mellan arbetsmarknadsutbildningens uppgifter och ungdomsskolans
för att inte uppenbara orättvisor skall uppstå mellan olika ungdomsgrupper.
Risken finns, menar han, att ungdomar inte söker sig direkt till
gymnasieskolan utan i stället efter en tids arbetslöshet söker få sina utbildningsbehov
tillgodosedda inom arbetsmarknadsutbildningen. Han är emel -

SfU 1978/79:16

lertid inte nu beredd att förorda en höjning av studiestödet till en sådan
nivå att den kan — i vart fall för de mest behövande eleverna - konkurrera
med utbildningsbidraget. Utredningen bör emellertid, framhåller departementschefen,
vara oförhindrad att närmare analysera effekterna av en
sådan höjning och den bör överväga tänkbara utvecklingsmöjligheter för
studiehjälpen och bl. a. utreda möjligheterna att upprätta en plan för en
stegvis höjning av stöden. Utredningen bör vidare i sina kostnadsberäkningar
särskilt beakta i vilken utsträckning sådana förbättringar inom studiehjälpen
kan medföra besparingar på det arbetsmarknadspolitiska området.

Genom det anförda anser utskottet att syftet med motionerna 359 och
1241 är tillgodosett, och utskottet avstyrker bifall till desamma.

Studiemedel

Studiemedel utgår till heltidsstuderande med 7,78% av basbeloppet för
varje studieperiod om 15 dagar, medan deltidsstuderande erhåller samma
belopp för en 30-dagarsperiod. Detta innebär att studiemedlen för ett
normalläsår uppgår till 140% av basbeloppet för heltidsstuderande och till
ett hälften så stort belopp för deltidsstuderande. Den övervägande delen
av studiemedlen är återbetalningspliktig. Bidragsdelen utgör f. n. 2 178 kr.
för en heltidsstuderande per normalläsår, eller 11,8% av de totala studiemedlen.
Har den studerande barn, kan barntillägg utgå med 25% av
basbeloppet. Barntillägget är i sin helhet återbetalningspliktigt.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot egen och i förekommande fall
makes ekonomi. Prövningen för den som studerar heltid minst fyra månader
per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när den egna
inkomsten överstiger 55% av basbeloppet och makens inkomst 300% av
basbeloppet per kalenderhalvår. Makarnas förmögenhet påverkar också
studiemedlens storlek.

Återbetalningen av studiemedlen sker genom årliga avgifter. Återbetalningsbeloppet
fördelas jämnt över återbetalningstiden, som i regel sträcker
sig över 20-25 år. Uppskov med återbetalningen kan beviljas om det s. k.
avgiftsunderlaget, som beräknas med hänsynstagande till den återbetalningsskyldiges
och i förekommande fall makes ekonomi, understiger tre
och ett halvt basbelopp. För år efter det den avgiftsskyldige fyllt 65 år
föreligger ingen avgiftsskyldighet.

Inom studiemedelsområdet föreslås i propositionen att ytterligare ett
steg skall tas i den avveckling av prövningen mot makes ekonomi vid
tilldelningen av studiemedel som påbörjades under budgetåret 1977/78.
Förslaget innebär att fribeloppet för makes inkomst höjs till 350% av
basbeloppet per kalenderhalvår.

Krav på ytterligare förbättringar inom studiemedelssystemet framställs i
ett flertal motioner. Sven Aspling m. fl. yrkar i motionen 506 att fribeloppet
för egen inkomst vid tilldelningen av studiemedlen skall höjas för heltids -

SfU 1978/79:16

studerande till 60% och för deltidsstuderande till ett häremot svarande
belopp. För att täcka kostnaderna härför och för förslaget ovan om höjning
av inkomstgränsen för det inkomstprövade tillägget föreslås att riksdagen
anvisar medel under anslaget Studiebidrag m. m. med ytterligare 4 milj. kr.
och under investeringsanslaget Studiemedelsfonden med 14 milj. kr. Lars
Werner m.fl. föreslår i motionen 597 alt studiemedlens årliga belopp höjs
till 200% av basbeloppet med en icke återbetalningspliktig bidragsdel om
25%, att fribeloppet för år vid prövningen mot egen inkomst höjs till 200%
av basbeloppet, att barntillägget höjs till 50% av basbeloppet och blir i sin
helhet icke återbetalningspliktigt, att prövningen mot makes ekonomi såväl
vid tilldelning som återbetalning av studiemedel helt slopas samt att
åldersgränsen för studiemedel höjs från 45 till 60 år. Motionärerna vill
också att återbetalningsreglerna ändras så att den som under ett år inte har
en inkomst överstigande en fastställd normalinkomst befrias från återbetalningsskyldighet
för samma år, medan den som har högre inkomst blir
återbetalningsskyldig i förhållande till denna. När studiemedelstagaren
pensioneras bör enligt motionärerna hela det återstående skuldbeloppet
avskrivas. Motionärerna anser slutligen att riksdagen skall begära förslag
om ett enhetligt studiesocialt stöd, som omfattar alla över 16 år, och uttala
att det nuvarande stödet bör ersättas av studielön till studerande över
nämnda ålder.

Förslag om en successiv höjning av studiemedlens totala belopp förs
fram i motionen 1225 av Gösta Bohman m.fl. Motionärerna begär att
riksdagen fattar beslut om en flerårsplan som leder fram till att studiemedel
kan utgå med 180% av basbeloppet per år. En höjning av studiemedlens
totalbelopp föreslås också i motionen 1633 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg.
Motionärerna anser att detta belopp bör höjas till 35 000 kr. per år
och indexregleras fr. o. m. nästa budgetår. Samtidigt bör bidragsdelen höjas
till 25 % av totalbeloppet. Under de följande budgetåren bör en fortsatt
höjning av bidragsdelen företas med 25% per år så att studiemedlen för
budgetåret 1982/83 i sin helhet kommer att utgå såsom bidrag. Studiestöd
bör enligt motionärerna utgå till alla studerande fr. o. m. första årskursen i
gymnasieskolan.

Utskottet som biträder propositionens förslag om en fortsatt avveckling
av äktamakeprövningen vid tilldelningen av studiemedel är inte berett att
tillmötesgå kravet i motionen 506 om en höjning även av fribeloppet mot
egen inkomst utan avstyrker bifall till motionsyrkandet i fråga liksom till
yrkandet om ytterligare medelsanvisning.

Ett bifall till yrkandena i motionerna 597 och 1633 om olika omedelbara
höjningar av studiemedelsbelopp och lättnader i återbetalningsskyldigheten
finnér utskottet skulle medföra kostnadsökningar, som i nuvarande
statsfinansiella läge är helt oacceptabla. Motionärerna har inte heller anvisat
hur finansieringen av höjningarna bör ske. Frågan om en höjning av den
övre åldersgräns som gäller för rätt till studiemedel prövas f. n. inom

SfU 1978/79:16

studiestödsutredningen. På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall
till de nu behandlade yrkandena i motionerna 597 och 1633.

Vad härefter angår yrkandena i motionerna 597 och 1633 samt i motionen
1225 om uttalanden från riksdagens sida om förändringar av det
studiesociala stödet i ett längre perspektiv anser utskottet, mot bakgrund
av att studiestödsutredningen har till uppgift att pröva frågan om nivån på
det framtida studiestödet, att det inte finns anledning för riksdagen att nu
göra några uttalanden i frågan. Utskottet vill dock framhålla att det är
angeläget att utredningens arbete bedrivs skyndsamt. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandena.

Studiemedel utgår till studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer
som regeringen bestämt under förutsättning att utbildningen är statlig,
statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. I en förteckning fogad
som bilaga till studiestödsförordningen har angivits de läroanstalter och
utbildningslinjer vid vilka studiemedel kan utgå. Förteckningen upptar
bl. a. universiteten medan studieförbundens verksamhet, med visst undantag,
inte nämns. För rätt till studiestöd krävs att studierna bedrivs på minst
halvtid och vid den studiemedelsberättigande läroanstalten.

Inger Lindquist och Ove Nordstrandh begär i motionen 1806 att studiemedel
skall kunna utgå till studerande som deltar i undervisning som
bedrivs av de erkända studieförbunden i form av studieplansbundna universitetscirklar
med av universitetet anvisade krav och efter fastställt
examinationsförfarande. Bakgrunden till motionen är att studerande som
deltar i av stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet anordnade
kurser i ämnen som ingår i jur. kand.-examen inte erhåller studiemedel.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen på förslag av utskottet (SfU
1972:25, 1975/76:9, 1977/78:7) avslagit motioner om rätt till studiemedel
för juridikstuderande vid Kursverksamheten vid Göteborgs universitet. I
de nämnda betänkandena har utskottet framhållit att studiestödet i första
hand bör knyta an till av statsmakterna lokaliserad och dimensionerad
undervisning. Stödet skulle eljest komma att få en styrande effekt på den
högre undervisningen genom att staten avhänder sig kontrollen över sådan
utbildning som tillkommit på enskilt initiativ men med hjälp av statligt
studiestöd. Vid fjolårets behandling av frågan erinrade utskottet också om
folkbildningsutredningens pågående arbete med att utreda kompetensfördelningen
mellan det offentliga utbildningsväsendet och studieförbunden. I
sammanhanget återgav utskottet synpunkter i frågan som utredningen
framfört i sin debattskrift (SOU 1977:38) Folkbildningen i framtiden och
som gav stöd för den ståndpunkt riksdagen tidigare intagit. Någon anledning
att nu frångå denna ståndpunkt anser utskottet inte föreligga. Med det
anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1806.

I motionen 1237 av Wiggo Komstedt och Bo Lundgren framhålls att bland
de studiemedelstagare som inte betalat tillbaka sina studiemedel finns ca

SfU 1978/79:16

3000 personer som flyttat utomlands. Motionärerna, som anser sig kunna
förmoda att en stor del av dessa utomlands boende personer är utländska
studenter som valt att studera i Sverige, menar att brister finns i de regler
som gäller såväl för utländska studerandes rätt att erhålla studiemedel som
för systemet i stort. De anser att systemet i stället bör utformas så att
antalet studerande som ej betalar tillbaka sina studiemedel minskar och
begär att utredningen om gäststuderande m. m. skall få i uppdrag att beakta
de synpunkter som framförts i motionen.

Icke svensk medborgare som kommit till Sverige i huvudsakligt syfte att
få utbildning, s. k. gäststuderande, har inte rätt till studiemedel utan denna
rätt förutsätter en anknytning till landet. I regel måste anknytningen ha
dokumenterats genom att den studerande med vederbörliga tillstånd vistats
och förvärvsarbetat i Sverige under en sammanhängande tid av minst
två år. Utlänningar som tagits emot här i landet under sådana omständigheter
att det klart kan förutsättas att de kommer att stanna i Sverige, t. ex.
flyktingar eller barn till invandrare, kan dock få studiestöd vid en tidigare
tidpunkt.

Det förhållandet att det bland de utomlands bosatta personer som inte
återbetalar studiemedel kan finnas invandrare som återflyttat till sitt hemland
eller bosatt sig i annat land kan enligt utskottets uppfattning inte tas
till intäkt för att ytterligare skärpa de bestämmelser som gäller för utländska
medborgares rätt till svenskt studiestöd. Mot bakgrund av att närmare
300000 personer f. n. skall återbetala studiemedel utgör personerna i fråga
en liten andel av det totala antalet avgiftsskyldiga. Det är självfallet angeläget
att åtgärder vidtas för att återkräva studiemedel även från personer
som flyttat utomlands. CSN har också i en skrivelse till riksdagens revisorer
den 14 november 1978 berört problemet och föreslagit vissa åtgärder
för att underlätta kravverksamheten. Någon översyn i enlighet med vad
som yrkas i motionen 1237 anser utskottet inte påkallad och avstyrker
därför bifall till motionen.

Genom beslut av föregående års riksmöte (prop. 1977/78: 109, SfU 1977/
78: 32, rskr 300) infördes möjligheter att erhålla förskott på studiemedel för
sådana studerande som efter sin ansökan väntat längre tid än fyra veckor
på beslut om studiemedel. Sedan förskottet uppburits avräknas detta i
samband med utbetalningen av studiemedlen. I de fall studiemedel inte
beviljas eller beviljas med lägre belopp än som motsvarar förskottsbeloppet
kan detta återkrävas. Ränta på förskottet utgår då med ett belopp som
motsvarar normallåneräntan för statens utlåningsfonder. Reglerna för
återkrav av förskott på studiemedel avviker från återkravsreglerna inom
studiemedelssystemet så till vida att studiemedlen kan återkrävas omedelbart
endast om de uppburits obehörigen eller med för högt belopp och den
som erhållit studiemedlen har insett eller bort inse detta. Vidare är räntan
på det belopp som återkrävs 2% högre än normallåneräntan.

I motionen 506 av Sven Aspling m. fl. upprepar motionärerna ett redan i

SfU 1978/79:16

samband med behandlingen av propositionen 1977/78: 109 framställt yrkande
om att samma återbetalningsregler som gäller för studiemedel skall
tillämpas beträffande förskott. Den som i god tro för sitt uppehälle under
studierna förbrukat ett förskott men därefter fått avslag på sin ansökan om
studiemedel skall, menar motionärerna, kunna få förskottet omvandlat till
återbetalningspliktiga studiemedel.

Utskottet avvisade under fjolårets riksmöte det av motionärerna förordade
systemet för återbetalning av förskott. Avsikten var, framhöll utskottet,
att förskottssystemet skall vara enkelt att administrera och möjliggöra
snabba utbetalningar samtidigt som felaktiga utbetalningar skall undvikas.
Om det skulle finnas möjligheter att få förskott på samma förmånliga
återbetalningsvillkor som gäller för studiemedel skulle detta, ansåg utskottet,
sannolikt uppmuntra till ansökningar om förskott i en mängd fall där
vederbörande inte är berättigad till studiemedel. Inte minst administrativa
skäl ansågs tala mot en sådan ordning. Vad utskottet anfört godkändes av
riksdagen. Utskottet som anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare
ståndpunkt i frågan avstyrker bifall till motionen 506 i nu behandlad del.

Vuxenstudiestöd

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för studerande
på grundskole- och gymnasienivå. Stödet utgår under kurstiden dels
som ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65% av det utbildningsbidrag
den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i form av
återbetalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med så stort belopp
att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som ett beskattat
utbildningsbidrag. Liksom studiemedlen utgår det särskilda vuxenstudiestödet
för 15-dagarsperioder till heltidsstuderande och för 30-dagarsperioder
till deltidsstuderande.

I propositionen har för budgetåret 1979/80 beräknats medel för ca 14 700
årsplatser innebärande en ökning med 1 900 platser i förhållande till innevarande
budgetår.

Den nuvarande beräkningen av det särskilda vuxenstudiestödet i 15-resp. 30-dagarsperioder kritiseras av motionärerna i motionen 506 av Sven
Aspling m.fl. och motionen 1239 av Karl-Eric Norrby m.fl., som menar
att stödet bör utgå per dag för att inte de studerande skall gå miste om
ersättning under vissa perioder. I motionen 506 begärs också att särskilt
vuxenstudiestöd skall utgå under julferier med hänsyn till de svårigheter
som föreligger för de studerande att få inkomster av förvärvsarbete under
den korta julledigheten från studierna. Finansieringen av de föreslagna
ändringarna bör enligt motionärerna ske genom att ett mindre antal stöd
utgår.

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att det inte är tillfredsställande
att studerande med särskilt vuxenstudiestöd kan bli utan

SflJ 1978/79:16

kompensation för inkomstbortfall under viss del av studietiden eller under
mellankommande julferier. Utskottet föreslår därför att reglerna för särskilt
vuxenstudiestöd ändras så, att stödet kan utgå för samtliga kalenderdagar
under studieperioden och för julferier som medför uppehåll i studierna.

Nivån på det särskilda vuxenstudiestödet anknyter till nivån på utbildningsbidraget
i form av dagpenning och stimulansbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.
Genom att det särskilda vuxenstudiestödet för heltidsstudier
beräknas i perioder om 15 kalenderdagar men utbildningsbidraget
utgår per dag under en femdagars arbetsvecka har vuxenstudiestöd under
en 15-dagarsperiod ansetts motsvara 11 dagars utbildningsbidrag. Utskottet
avser inte att någon ändring av stödets nivå skall ske. En övergång till
dagberäkning av stödet kommer därför att innebära att stödet per dag
kommer att motsvara elva femtondelar av utbildningsbidragets belopp.
Som villkor för att få särskilt vuxenstudiestöd bör gälla att det sammanlagda
antalet studiedagar under en termin uppgår till minst 15 vid heltidsstudier
och minst 30 vid deltidsstudier och avser samma slags studier.

För att inte bestämmelserna om rätt till särskilt vuxenstudiestöd under
julferier skall kunna utnyttjas på ett sätt som strider mot deras syfte bör
som villkor för sådant stöd gälla att studierna bedrivs under en inte alltför
kort period före och efter ferierna. Det får ankomma på regeringen eller
myndighet regeringen bestämmer att utfärda närmare föreskrifter härom.

Finansieringen av de föreslagna ändringarna bör ske inom ramen för de
medel som beräknats för det särskilda vuxenstudiestödet genom att ett
mindre antal sådana stöd utgår.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 506 i motsvarande
delar och motionen 1239.

Motionärerna i motionen 597 av Lars Werner m. fl. begär att det särskilda
vuxenstudiestödet helt skall utgå som bidrag.

Motsvarande yrkanden har framförts under en följd av år men avvisats
av riksdagen på förslag av utskottet. Utskottet anser att riksdagen bör
vidhålla sin tidigare uppfattning och avstyrker bifall till det nämnda yrkandet
i motionen 597.

Vid kortare studier utgår vuxenstudiestödet i form av tim- och dagstudiestöd.
Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar,
medan dagstudiestödet, som utgår som inkomstbidrag och internatbidrag,
främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhögskolor.
Timstudiestödet utgår med 25 kr. per timme och dagstudiestödet med 125
kr. per dygn i inkomstbidrag och med samma belopp per dygn i internatbidrag.

1 propositionen föreslås timstudiestödet höjt till 30 kr. per timme, inkomstbidraget
till 150 kr. per dygn och internatbidraget till 150 kr. per
dygn. Medel har beräknats för 16000 dagstudiestöd om 12 dagar mot för
12500 stöd om samma dagantal innevarande budgetår. Medel för timstu -

SfU 1978/79:16

diestödet har beräknats för ett oförändrat antal stöd, 25 000 om 90 timmar.

I motionen 506 av Sven Aspling m. fl. yrkas att timstudiestödet höjs till
35 kr. per timme, inkomstbidraget till 200 kr. per dygn och internatbidraget
till 200 kr. per dygn. Motionärerna, som föreslår att höjningarna finansieras
genom att ett mindre antal stöd utgår, framhåller att för låga bidragsbelopp
inverkar menligt på rekryteringen till vuxenstudier och att det är
viktigare att stödsystemet fungerar väl med ett mer begränsat antal stöd än
att det utökas men inte kan utnyttjas av dem det är avsett för.

Förslaget i propositionen innebär enligt utskottets uppfattning en skälig
höjning av tim- och dagstudiestödens belopp. Utskottet anser sig därför
inte ha anledning biträda förslaget i motionen om en annan fördelning av
det tillgängliga ekonomiska utrymmet för tim- och dagstudiestöd. Utskottet
tillstyrker propositionens förslag och avstyrker bifall till motionen 506 i
nu aktuella delar.

Som ovan nämnts kan timstudiestöd och inkomstbidraget inom dagstudiestödet
endast utgå till arbetstagare. Rune Johnsson i Mölndal m.fl.
hänvisar i motionen 1236 till att CSN under 1978 avlämnat en rapport med
förslag om att de nämnda stöden skall kunna utgå även till andra än
arbetstagare och hemställer att riksdagen skall begära förslag från regeringen
på grundval av den nämnda rapporten.

Enligt de beräkningar CSN lagt fram i sitt förslag skulle de föreslagna
utvidgningarna av rätten till tim- och dagstudiestöd medföra ökade kostnader
med ca 23,5 milj. kr. Av kostnaden föreslås hälften finansierad genom
en vuxenutbildningsavgift som skall erläggas av egenföretagare och återstoden
av skattemedel. Departementschefen har i propositionen framhållit
att han f. n. inte är beredd att ta ställning till CSN:s förslag i frågan.
Utskottet anser att beredningen av förslaget inom regeringskansliet bör
avvaktas och kan därför inte biträda yrkandet i motionen 1236.

Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.

En del av medlen från vuxenutbildningsavgiften och skattemedlen från
de beskattade vuxenstudiestöden används för CSN:s administration av
vuxenstudiestöden och vuxenstudienämndernas verksamhet samt för den
information om stöden som sker genom fackliga organisationer. Medlen
för ändamålen tillförs anslaget F 7. Administration av och information om
vuxenstudiestöd m. m. Förutom till de fackliga organisationerna utgår
medel från anslagsposten för information om vuxenstudiestöd till Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Sveriges Fiskares riksförbund (SFR) och Sveriges
hantverks- och industriorganisation (SHIO).

Med hänsyn till att vuxenutbildningsavgiften finansieras med arbetsgivaravgifter
enbart på löntagarnas inkomster anser motionärerna i motionen
506 av Sven Aspling m.fl. att de nämnda företagarorganisationerna
inte bör få del av medlen under anslaget utan dessa bör i stället helt tillföras
LO och TCO.

SfU 1978/79:16

Medel till företagarorganisationerna för information om vuxenstudiestöd
har utgått även under innevarande budgetår. Denna anslagsfördelning har
godkänts av riksdagen med hänsyn till att såväl särskilt vuxenstudiestöd
som dagstudiestöd i form av internatbidrag kan ges även till den som inte
är arbetstagare. Det har därför ansetts rimligt att även företagarorganisationerna
får möjlighet att informera om rätten till vuxenstudiestöd. Utskottet
anser att riksdagen bör vidhålla denna uppfattning och avstyrker därför
bifall till det förevarande yrkandet i motionen 506.

Vuxenutbildningsnämnderna, som finns i varje län, består av nio ledamöter
som väljs för tre år. Av ledamöterna utser regeringen fem, varav tre
på förslag av LO och två på förslag av TCO. Övriga fyra ledamöter, som
skall företräda utbildningsväsendet i länet, utses av landsting eller i vissa
fall kommun. Nämnderna är beslutsföra när ordföranden eller vice ordföranden
och fyra andra ledamöter är närvarande.

En begäran om att riksdagen skall besluta att ledamöterna i vuxenutbildningsnämnden
skall utses av landstingen från och med nästa mandatperiod
förs fram i motionen 709 av Margit Odelsparr och Sven-Erik Nordin.
Motionärerna begär också ett beslut om att personliga suppleanter skall
utses för ledamöterna.

CSN har, såsom motionärerna påpekat, fått i uppdrag av regeringen att
göra en översyn av vuxenutbildningsnämndernas verksamhet och sammansättning.
Resultatet av denna översyn bör enligt utskottets uppfattning
avvaktas innan riksdagen tar ställning till förslag om ändrad sammansättning
av nämnderna. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen
709.

Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser

Från anslaget F 8. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
skall utgå medel dels för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, dels
planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga
studieorganisatörer. Kostnaderna härför har för budgetåret 1979/80 beräknats
till 5 milj. kr. mer än för innevarande budgetår eller till 30 milj. kr.
Härav skall 22 milj. kr. användas för uppsökande verksamhet och 8 milj.
kr. för planering och för utbildning av studieorganisatörer. Utgifterna
täcks helt av medel från vuxenutbildningsavgiften och de beskattade vuxenstudiestöden.
Medlen tilldelas LO, TCO, LRF, SFR och SHIO. Från
anslaget utgår också medel för informationsverksamhet som syftar till att
stimulera anställda invandrare att delta i undervisning i svenska. Medel
härför föreslås med 500000 kr.

Sven Aspling m.fl. yrkar i motionen 506 - liksom i fråga om medel
under anslaget F 7 - att företagarorganisationerna inte skall ha rätt till
medel för uppsökande verksamhet m. m.

Utskottet har ovan avstyrkt bifall till ett yrkande i motionen 506 om att

SfU 1978/79:16

företagarorganisationerna inte skall få del av medel för information om
vuxenstudiestöd. Av samma skäl som där åberopats avstyrker utskottet
bifall till yrkandet i motionen om att företagarorganisationerna inte heller
skall få del av medel för uppsökande verksamhet m. m.

Motionärerna i motionen 1240, Hans Nyhage m.fl., anser att det är
angeläget att visa stor återhållsamhet med utgifterna i nuvarande ansträngda
budgetläge. Med hänsyn till att bidraget till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser m. m. höjts kraftigt för innevarande budgetår föreslår motionärerna
att anslaget skall föras upp med oförändrat belopp och medlen
fördelas med 19 milj. kr. till bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
och med 6 milj. kr. till bidrag till utbildning av fackliga studieorganisatörer.

Vuxenstudiestödet - inberäknat uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m. m. — bestrids som tidigare nämnts helt av medel från vuxenutbildningsavgiften
och de beskattade vuxenstudiestöden. Tillgängliga finansiella
resurser fördelas på olika anslag som används för att täcka kostnaden
för vuxenstudiestöd. Ett bifall till motionärernas yrkande skulle innebära
att en del av medlen under anslaget Uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m. m. skulle tillföras något annat anslag för vuxenstudiestöd. Utskottet
anser inte att det finns anledning vidta någon sådan omfördelning mellan
anslagen och avstyrker därför bifall till motionen 1240.

Mot de delar av propositionen som inte berörts ovan har utskottet ingen
erinran.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg med bifall
till propositionen 1978/79: 100 i motsvarande delar samt med
avslag på motionerna 1978/79:506, yrkandet 10, och 1978/
79: 597, yrkandena 1 j-m, antar 3 kap. 10 och 11 §§ förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2. beträffande inackorderingstillägg med bifall till propositionen i
motsvarande del och med avslag på motionen 1978/79:597,
yrkandena 1 i och p, antar 3 kap. 7 § förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen,

3. beträffande ekonomiska villkor vid bristyrkesutbildning avslår
motionerna 1978/79: 359 och 1978/79:1241,

4. beträffande slopande av äktamakeprövningen avslår motionen
1978/79:597, yrkandet 1 f,

5. beträffande fribelopp mot egen inkomst avslår motionen 1978/
79:506, yrkandet 8, och motionen 1978/79: 597, yrkandet 1 d,

SfU 1978/79:16

6. beträffande studiemedlens belopp och åldersgräns för studiemedel
avslår motionen 1978/79: 597, yrkandena 1 b, c, e och o,
och motionen 1978/79:1633, yrkandet 1 i motsvarande del,

7. beträffande återbetalning av studiemedel avslår motionen 1978/
79:597, yrkandena 1 g och h,

8. beträffande nivån på och konstruktionen av det framtida studiestödet
avslår motionen 1978/79:1225, motionen 1978/
79:597, yrkandena 1 a och 2, och motionen 1978/79:1633, yrkandet
1 i motsvarande del och yrkandet 2,

9. beträffande studiestöd till deltagare i studieplansbundna universitetscirklar
avslår motionen 1978/79:1806,

10. beträffande studiestöd till utländska studerande avslår motionen
1978/79: 1237,

11. beträffande förskott på studiemedel avslår motionen 1978/
79: 506, yrkandet 9,

12. beträffande tilldelning och återbetalning av särskilt vuxenstudiestöd
avslår motionen 1978/79:597, yrkandet 1 n,

13. beträffande särskilt vuxenstudiestöd under julferier och dagberäkning
av stödet med bifall till motionen 1978/79:506, yrkandena
4 och 5, och motionen 1978/79: 1239 dels antar nya med i
härvid fogad bilaga såsom utskottets förslag betecknade lydelser
av 7 kap. 5, 7 och 8 §§ studiestödslagen, dels beslutar att i
lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 5 a § med i bilagan
såsom utskottets förslag betecknade lydelse, dels ock antar
ingressen i propositionens förslag till lag om ändring i studiestödslagen
med i bilagan såsom utskottets förslag betecknade
lydelse,

14. beträffande nivån på timstudiestöd och dagstudiestöd med bifall
till propositionen i motsvarande delar och med avslag på motionen
1978/79:506, yrkandena 1-3, antar 5 kap. 4 § och 6 kap. 6 §
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

15. beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd till icke arbetstagare
avslår motionen 1978/79: 1236,

16. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen i vad det inte behandlats under momenten 1, 2,
13 och 14 ovan,

17. till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 36962000 kr.,

18. godkänner att 456200000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/
80 tillförs anslaget Studiebidrag m. m.,

19. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1978/79:506, yrkandet 11, till Studiebidrag m.m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 899600000 kr.,

SfU 1978/79:16

20. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 200000 kr.,

21. godkänner att 5 600 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80
tillförs anslaget Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd,

22. till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 3 900000 kr.,

23. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor
m.m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 600000 kr.,

24. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2255 000 kr.,

25. beträffande medel till företagarorganisationerna för information
om vuxenstudiestöd avslår motionen 1978/79:506, yrkandet 6,

26. godkänner att 15 510000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/
80 tillförs anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd
m.m.,

27. till Administration av och information om vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag om 1 000 kr.,

28. beträffande vuxenutbildningsnämndernas sammansättning avslår
motionen 1978/79: 709,

29. beträffande medel till företagarorganisationer för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser m. m. avslår motionen 1978/
79:506, yrkandet 7,

30. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1978/79:1240 godkänner att 30000000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna
skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för
budgetåret 1979/80 tillförs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet
på arbetsplatser, m. m.,

31. till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m.m.
för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 500000 kr.,

32. godkänner att 15 000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/
80 tillförs anslaget Studiemedelsfonden,

33. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 506, yrkandet 12, till Studiemedelsfonden för bud -

SfU 1978/79:16

getåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 1429500000
kr.

Stockholm den 27 februari 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Helge Karlsson (s), Britta Bergström (fp),
Doris Håvik (s), Maj Pehrsson (c), Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson
(c), Ralf Lindström (s), Elis Andersson (c), Christer Nilsson (s), Blenda
Littmarck (m), Lars-Åke Larsson (s), Christina Rogestam (c), Martin
Olsson (c) och Stig Gustafsson (s).

Reservationer

1. beträffande inkomstprövat tillägg

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer
Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”1
propositionen” och slutar med ”och 597.” bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag till höjning av det inkomstprövade tilläggets belopp
och av den övre reduktionsgränsen för tillägget överensstämmer i
huvudsak med tidigare förslag i socialdemokratiska motioner. Utskottet
biträder förslaget liksom förslaget om förbättringar av det behovsprövade
tillägget. För att inte effekten av förbättringarna av det inkomstprövade
tillägget skall reduceras betydligt, finner emellertid utskottet det nödvändigt
att också höja inkomstgränsen för oreducerat tillägg från 38 000 kr. till
41 000 kr. Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet i motionen 506.
Däremot kan utskottet mot bakgrund av det statsfinansiella läget inte
biträda de krav på ytterligare förbättringar av det inkomstprövade tillägget
och det behovsprövade tillägget som framförts i motionen 597.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

att riksdagen beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg
med bifall till propositionen 1978/79: 100 i motsvarande delar och
till motionen 1978/79:506, yrkandet 10, samt med anledning av
motionen 1978/79: 597, yrkandena 1 j-m, dels antar 3 kap. 10 och
11 §§ förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),
dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om höjning av
inkomstgränsen för oreducerat inkomstprövat tillägg,

2. beträffande fribelopp mot egen inkomst

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer
Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson (alla s), vilka anser

SfU 1978/79:16

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
”Utskottet som” och slutar med ”ytterligare medelsanvisning.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som biträder propositionens förslag om en höjning av fribeloppet
för makes inkomst, anser det inte mindre angeläget att även fribeloppet
för egen inkomst höjs. En sådan höjning får stor betydelse för
deltidsarbetande och ger möjligheter till feriearbete, utan att arbetsinkomsten
medför reducering av studiemedlens totalbelopp. Utskottet biträder
därför yrkandet i motionen 506 om en höjning av fribeloppet för egen
inkomst till 60% av basbeloppet per kalenderhalvår för heltidsstuderande
och till ett häremot svarande belopp för den som heltidsstuderar kortare tid
och för deltidsstuderande.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

att riksdagen beträffande fribelopp mot egen inkomst med bifall till
motionen 1978/79: 506, yrkandet 8 och med anledning av motionen
1978/79:597, yrkandet 1 d antar följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse av 4 kap. 16 och 19 §§ studiestödslagen
(1973: 349):

Föreslagen lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

16 §

För heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om 15
dagar med en adertondel av den del
av den studerandes inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger
nedan för skilda perioder angivna
delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande tidsperioder
om 15 dagar för vilka studiemedel
skall utgå under kalender -

halvåret Del av basbeloppet

högst 4 75 procent

5 70 procent

6 65 procent

7 60 procent

lägst 8 55 procent

För heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för vaije hel,
sammanhängande tidsperiod om 15
dagar med en adertondel av den del
av den studerandes inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger
nedan för skilda perioder angivna
delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande tidsperioder
om 15 dagar för vilka studiemedel
skall utgå under kalender -

halvåret Del av basbeloppet

högst 4 80 procent

5 75 procent

6 70 procent

7 65 procent

lägst 8 60 procent

19 §

För deltidsstuderande minskas För deltidsstuderande minskas
det belopp som utgår för ett kalen- det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första stycket derhalvår enligt 13 § första stycket

SfU 1978/79:16

och 14 § för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en
niondel av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger 140 procent av
basbeloppet.

och 14 § för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en
niondel av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger 150 procent av
basbeloppet.

Utöver vad gånger basbeloppet.

Om sådan av basbeloppet.

Arden centrala studiestödsnämnden.

3. beträffande nivån på och konstruktionen av det framtida studiestödet
av Allan Åkerlind (m) och Blenda Littmarck (m), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Vad
härefter” och slutar med ”till motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse: Frågan

om förändringar av det studiesociala stödet i ett längre perspektiv
är f. n. föremål för prövning inom studiestödsutredningen. Utredningen
har i sitt principbetänkande framhållit att för att återställa studiemedlens
köpkraft till den nivå de hade när studiemedelssystemet genomfördes 1965
det skulle krävas en höjning av totalbeloppet till 150% av basbeloppet.
Skulle beloppet anpassas till den allmänna standardutvecklingen under den
tid systemet funnits, krävs en höjning till 200% av basbeloppet. I tilläggsdirektiven
till studiestödsutredningen har departementschefen framhållit
att han, i likhet med en överväldigande majoritet av de remissinstanser
som yttrat sig över studiestödsutredningens principförslag, anser att en
höjning av studiemedlens totalbelopp är motiverad, men att generella
höjningar på detta område är så kostnadskrävande att det inom den närmast
överblickbara tiden inte torde finnas utrymme i statsbudgeten för
några omfattande sådana åtgärder. Enligt utskottets mening bör angelägenheten
av att en framtida höjning av studiemedlens totalbelopp sker ytterligare
understrykas genom att riksdagen begär att regeringen, såsom yrkats i
motionen 1225, lägger fram en flerårsplan för en successiv höjning av
studiemedlens totalbelopp till 180% av basbeloppet. Genomförandet av
planen bör påbörjas samtidigt som det aviserade förslaget från regeringen
om studiemedel till 18-19-åringar som studerar på gymnasial nivå träder i
kraft. Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motionen 1225. Däremot
anser utskottet att yrkandena i motionerna 597 och 1633 beträffande
det framtida studiestödets nivå i övrigt och dess konstruktion inte bör
föranleda något uttalande från riksdagens sida med hänsyn till pågående
utredningsarbete.

SfU 1978/79:16

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

att riksdagen beträffande nivån på och konstruktionen av det framtida
studiestödet med bifall till motionen 1978/79: 1225 och med
avslag på motionen 1978/79:597, yrkandena 1 a och 2, samt
motionen 1978/79:1633, yrkandet 1 i motsvarande del och yrkandet
2, begär förslag från regeringen till en plan för höjning av
studiemedlens totalbelopp, så att det på sikt uppgår till 180% av
basbeloppet,

4. beträffande förskott på studiemedel

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer
Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Utskottet avvisade” och slutar med ”behandlad del.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening talar såväl sociala som administrativa skäl för
att - som motionärerna föreslagit - sådana studerande, som fått förskott
och i god tro förbrukat detta för sitt uppehälle under studierna men därefter
fått avslag på sin studiemedelsansökan, får förskottet omvandlat till
återbetalningspliktiga studiemedel. Den studerande undgår då krav på
återbetalning av förskotten under sina fortsatta studier och får alla återbetalningsmedel
samlade på ett ställe. Samtidigt kommer de automatiskt
verkande reglerna för återbetalning, vilka i sig innefattar sociala hänsynstaganden,
att äga tillämpning. Detta är en fördel också från administrativ
synpunkt. Utskottet anser därför att regeringen bör lägga fram förslag till
nästa riksmöte om sådana ändringar i reglerna om förskott på studiemedel
som förordats i motionen 506. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

att riksdagen beträffande förskott på studiemedel med bifall till
motionen 1978/79:506, yrkandet 9, ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. beträffande nivån på timstudiestöd och dagstudiestöd

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer
Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
”Förslaget i” och slutar med ”aktuella delar.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att såväl timstudiestödets som
inkomstbidragets belopp ligger på en sådan nivå att det ger skälig kompensation
för inkomstbortfall under studierna. Stödens belopp bör därför
fastställas med beaktande av timersättningen för bl. a. skiftarbetare och
andra med oregelbundna arbetstider. De fackliga organisationerna, som

SfU 1978/79:16

inte har tillräckligt medlemsunderlag för en bred cirkelverksamhet utan
måste anordna internatkurser, får också betydande problem om dagstudiestödets
belopp är för lågt, genom att detta menligt påverkar rekryteringen
till kurserna.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att de höjningar som föreslagits
i propositionen av timstudiestödet och dagstudiestödet inte är tillräckliga.
I stället bör, såsom föreslagits i motionen 506, timstudiestödet
höjas till 35 kr. per timme, inkomstbidraget till 200 kr. per dag och intematbidraget
till 200 kr. per dygn.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

att riksdagen beträffande nivån på timstudiestöd och dagstudiestöd
med bifall till motionen 1978/79:506, yrkandena 1-3 och med
anledning av propositionen i motsvarande delar antar 5 kap. 4 §
och 6 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) i följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Föreslagen lydelse Reservanternas förslag

5 kap.

4 §

Timstudiestöd utgör 30 kronor Timstudiestöd utgör 35 kronor

för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första

stycket 1 och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligt 3 §
första stycket 2. första stycket 2.

6 kap.

6 §

Inkomstbidrag utgör 150 kronor Inkomstbidrag utgör 200 kronor

för varje dygn. för vatje dygn.

Internatbidrag utgör 150 kronor Internatbidrag utgör 200 kronor

för varje dygn. för vaije dygn.

6. beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd till icke arbetstagare
av Maj Pehrsson, Gösta Andersson, Elis Andersson, Christina Rogestam
och Martin Olsson (alla c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
”Enligt de” och slutar med ”motionen 1236” bort ha följande lydelse:

Såsom framgår av motionen 1236 finns inom de grupper som i dag är
uteslutna från rätten till timstudiestöd och inkomstbidrag inom dagstudiestödet
många med ett stort behov av fortsatt utbildning. Enligt utskottets
uppfattning är det med hänsyn härtill angeläget att även andra än arbetstagare
får möjlighet att utnyttja de nämnda stödformerna. Utskottet, som
biträder yrkandet i motionen, anser därför att ett förslag på grundval av

SfU 1978/79:16

CSN:s rapport om tim-och dagstudiestöd till icke-arbetstagare bör föreläggas
riksdagen under nästkommande riksmöte. Vad utskottet anfört borges
regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

att riksdagen beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd till icke
arbetstagare med bifall till motionen 1978/79:1236 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande medelsanvisning till anslagen Studiebidrag m. m. och IV: 5
Studie medelsfonden

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer
Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson (alla s), vilka under förutsättning
av bifall till reservationerna 1 och 2 anser att utskottet bort
hemställa

dels under moment 19

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 506, yrkandet 11, och
med anledning av propositionen till Studiebidrag m.m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 903 600000 kr.,

dels under moment 33

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 506, yrkandet 12, och
med anledning av propositionen till Studiemedelsfonden för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 1443 500000 kr.,

8. beträffande medel till företagarorganisationer för information om
vuxenstudiestöd

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer
Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med
”Medel till” och slutar med ”motionen 506” bort ha följande lydelse:

Den nuvarande ordningen, som innebär att löntagarnas medel förbrukas
för företagarnas ändamål, är enligt utskottets mening inte tillfredsställande.
Så länge egenföretagarna inte bidrar till vuxenstudiestödets finansiering
genom att även de erlägger en vuxenutbildningsavgift, bör de medel
som föreslås tilldelade företagarorganisationerna i stället tillföras de fackliga
organisationerna. Utskottet biträder på grund av det anförda yrkandet i
motionen 506.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 25 bort hemställa

att riksdagen beträffande medel till företagarorganisationer för information
om vuxenstudiestöd med bifall till motionen
1978/79: 506, yrkandet 6, ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

SfU 1978/79:16

9. beträffande medel till företagarorganisationer för uppsökande verksamhet
på arbetsplatser m. m.

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer
Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med
”Utskottet har” och slutar på s. 23 med ”verksamhet m.m.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet har ovan (reservationen 8) tillstyrkt bifall till yrkandet 6 i
motionen 506, vilket innebär att företagarorganisationerna inte skall få del
av medel för information om vuxenstudiestödet. Utskottet anser samma
skäl som anförts i den nämnda reservationen kunna åberopas mot att låta
företagarorganisationerna få del av medel för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser m. m. Det anförda bör med anledning av motionen 506 ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 29 bort hemställa

att riksdagen beträffande medel till företagarorganisationer för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser m. m. med bifall till motionen
1978/79:506, yrkandet 7, ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. beträffande medel till anslaget Uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m.m.

av Allan Åkerlind och Blenda Littmarck (m), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som böljar med
”Vuxenstudiestödet - inberäknat” och slutar med ”motionen 1240.” bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning och förordar att 5 milj. kr. av
de medel som i propositionen föreslås tillföras anslaget Uppsökande verksamhet
på arbetsplatser m.m. från vuxenutbildningsavgiften och de beskattade
vuxenstudiestöden innehålls och reserveras.

Utskottet anser avslutningsvis att det finns anledning överväga huruvida
man kan inordna vuxenstudiestödet och dess administration i det konventionella
studiestödssystemet. Därigenom borde bl. a. skillnaderna i stödförmåner
kunna utjämnas och garantier för en så långt möjligt objektiv och
rättvis fördelning skapas. Det ankommer på studiestödsutredningen att se
över denna fråga.

dels att utskottet under moment 30 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 1240 och med avslag
på propositionens förslag godkänner att 25 000000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och
de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden
för budgetåret 1979/80 tillförs anslaget Bidrag till uppsökande
verksamhet på arbetsplatser, m. m.

SfU 1978/79:16

Särskilda yttranden

1. beträffande vuxenutbildningsnämndernas sammansättning

av Maj Pehrsson, Gösta Andersson, Elis Andersson, Christina Rogestam
och Martin Olsson (alla c), vilka anför:

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen 1975: 23 om vidgad vuxenutbildning
samt studiestöd för vuxna m. m. föreslog de tre borgerliga partierna
i en gemensam reservation nr 30 till utskottets betänkande 1975: 14
att vuxenutbildningsnämnd i sin helhet skulle utses av landsting. Reservanterna
ansåg att nämnderna då skulle få den sammansättning som bäst
speglade regionens befolkningsstruktur och utbildningsbehov samtidigt
som sammansättningen väl skulle tillgodose de skiftande intressen som
finns inom fackliga organisationer, folkrörelser, näringsliv m. m. Den dåvarande
socialdemokratiska regeringens förslag om att fem ledamöter i
nämnderna skulle utses av regeringen och återstående fyra av landstingen
vann emellertid riksdagens bifall.

CSN har härefter den 20 april 1978 fått i uppdrag av den dåvarande
trepartiregeringen att se över bl. a. vuxenutbildningsnämndernas sammansättning.
Arbetet beräknas slutfört i juni innevarande år. Med hänsyn till
att en översyn pågår avstår vi från att framställa något yrkande. Vi förutsätter
dock att de synpunkter beträffande sammansättningen av vuxenutbildningsnämnderna
som framförts i den ovannämnda reservationen beaktas
vid översynen och i kommande förslag. Vi förutsätter också att behovet
av personliga suppleanter i nämnderna uppmärksammas och tillgodoses.

2. beträffande studiestöd till deltagare i studieplansbundna universitetscirklar av

Allan Åkerlind (m), Blenda Littmarck (m) och Christina Rogestam (c)
vilka anför:

Som framhållits i betänkandet utreds kompetensfördelningen mellan det
offentliga utbildningsväsendet och studieförbunden f. n. av folkbildningsutredningen,
som i sin debattskrift Folkbildningen i framtiden (SOU
1977: 38) bl. a. tagit upp frågan avseende gränsdragning mellan studiecirkelverksamheten
och högskoleutbildningen. Enligt tilläggsdirektiv till utredningen
i mars 1978 bör dess arbete bedrivas så att ett slutbetänkande
lämnas under hösten 1979.

Det är enligt vår mening nödvändigt att - om utredningens och statsmakternas
överväganden leder fram till att studieförbunden i framtiden
skall kunna tilldelas statsbidrag för anordnande av studieplansbundna universitetscirklar
- frågan om studiesocialt stöd till deltagarna i dessa cirklar
samtidigt får en lösning.

SfU 1978/79:16

Bilaga

Av utskottet framlagt förslag till ändringar och tillägg i regeringens förslag
till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Regeringens förslag*

Härigenom föreskrivs att 3 kap.
7, 10 och 11 §§, 4 kap. 17 §, 5 kap. 3
och 4 §§, 6 kap. 1 och 4-7 §§ samt 8
kap. 60, 62 och 79 §§ studiestödslagen
(1973:349) skall ha nedan angivna
lydelse.

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om
studiestödslagen (1973: 349)
dels att 3 kap. 7, 10 och 11 §§, 4
kap. 17 §, 5 kap. 3 och 4 §§, 6 kap. 1
och 4-7 §§, 7 kap. 5, 7 och 8§§
samt 8 kap. 60, 62 och 79 §§ skall ha
nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny
paragraf, 7 kap. 5a §, av nedan angivna
lydelse.

7 kap.

5 §

Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå såväl vid heltidsstudier som
vid deltidsstudier. Till deltidsstuderande
kan dock särskilt vuxenstudiestöd
utgå endast om han bedriver
studierna på minst halvtid.

I fråga om särskilt vuxenstudiestöd
äger 4 kap. 6-10 §§ motsvarande
tillämpning.

Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå såväl vid heltidsstudier om
minst 15 dagar under ett kalenderhalvår
som vid deltidsstudier om
minst 30 dagar under ett kalenderhalvår.
Till deltidsstuderande kan
dock särskilt vuxenstudiestöd utgå
endast om han bedriver studierna
på minst halvtid.

I fråga om särskilt vuxenstudiestöd
äger 4 kap. 6-9 §§ motsvarande
tillämpning.

* 7 kap. 5, 7 och 8§
nuvarande lydelse.

5 a §

Särskilt vuxenstudiestöd utgår
för varje kalenderdag under sådan
del av läsår under vilken den studerande
hedriver studier.

Särskilt vuxenstudiestöd utgår
enligt bestämmelserna i 17 § även
för tid under vilken den studerande
är sjuk.

Särskilt vuxenstudiestöd utgår
dessutom vid uppehåll i studierna
för julferie enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer. Under sådan
julferie utgår det särskilda vuxenstudiestödet
med samma belopp för
kalenderdag som under studietiden.

vilka föreslås ändrade av utskottet, överensstämmer med

SfU 1978/79:16

Regeringens förslag

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar under vilken
heltidsstuderande bedriver studier
utgår

1. vuxenstudiebidrag med 65
procent av det belopp som den studerande
skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om
dagpenning och stimulansbidrag,
för heltidsstudier under samma
tidsperiod, om han kunnat få sådant
bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt I
efter avdrag för preliminär A-skatt.

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar under vilken
deltidsstuderande bedriver studier
utgår

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,

Utskottets förslag

För varje tidsperiod om 15 kalenderdagar
utgår till heltidsstuderande 1.

vuxenstudiebidrag med 65
procent av det belopp som den studerande
skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om
dagpenning och stimulansbidrag,
för heltidsstudier under en lika lång
sammanhängande tidsperiod, om
han kunnat få sådant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar
mindre än 15 dagar utgår för varje
kalenderdag vuxenstudiebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel
till heltidsstuderande med en
femtondel av de i första stycket angivna
beloppen.

För varje tidsperiod om 30 kalenderdagar
utgår till deltidsstuderande 1.

vuxenstudiebidrag med 65
procent av det belopp som den studerande
skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om
dagpenning och stimulansbidrag,
för heltidsstudier under en sammanhängande
tidsperiod av 15 dagar,
om han kunnat få sådant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,

SfU 1978/79:16

Regeringens förslag

b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.

Utskottets förslag

b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar
mindre än 30 dagar utgår för varje
kalenderdag vuxenstudiebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel
till deltidsstuderande med en
trettiondel av de i första stycket angivna
beloppen.

SfU 1978/79:16 37

Innehållsförteckning

sid.

Propositionen 1

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen 3

Motioner 9

Utskottet 11

Studiestöd 12

Studiehjälp 12

Studiemedel 15

Vuxenstudiestöd 19

Administration av och information om vuxenstudiestöd 21

Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser 22

Utskottets hemställan 23

Reservationer 26

Inkomstprövat tillägg (s) 26

Fribelopp mot egen inkomst (s) 26

Nivån på och konstruktionen av det framtida studiestödet (m) .... 28

Förskott på studiemedel (s) 29

Nivån på timstudiestöd och dagstudiestöd (s) 29

Timstudiestöd och dagstudiestöd till ickearbetstagare (c) 30

Medelsanvisning till anslagen Studiebidrag m. m. och

IV: 5 Studiemedelsfonden (s) 31

Medel till företagarorganisationer för information om vuxenstudiestöd
(s) 31

Medel till företagarorganisationer för uppsökande verksamhet på

arbetsplatser m. m. (s) 32

Medel till anslaget Uppsökande verksamhet på arbetsplatser

m. m. (m) 32

Särskilda yttranden 33

Beträffande vuxenutbildningsmämndernas sammansättning (c). ... 33

Beträffande studiestöd till deltagare i studieplansbundna universi tetscirklar

(m, c) 33

Bilaga

Av utskottet framlagt lagförslag 34

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1979