SfU 1978/79:15

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:15

med anledning av propositionen 1978/79:75 om vissa pensionsfrågor
jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79:75 (socialdepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension.

I propositionen föreslås att möjlighet öppnas för dem som uppbär
förtidspension att tjäna in pensionspoäng för ATP på förvärvsinkomster vid
sidan av pensionen. Samma möjlighet föreslås öppnad även för dem som
under en del av ett år har uppburit hel ålderspension. Vidare föreslås att
villkoren för beräkning av förtidspension med antagandepoäng mildras
liksom att rätten till barnpension för förfluten tid utsträcks till två år före
ansökningsmånaden.

Förslag läggs också fram om ändrade regler för utlandssvenskars och
invandrares rätt till pension. Storleken av folkpensionen till svenska
medborgare som bosätter sig utomlands graderas i förhållande till det antal år
under vilka de har varit förvärvsverksamma i Sverige. Utländska medborgare
som är bosatta i Sverige tillförsäkras likställdhet med svensk medborgare i
fråga om rätt till folkpensionsförmåner under förutsättning att de har varit
bosatta en viss tid här i riket. Utländska medborgare föreslås även få
möjlighet att åberopa övergångsbestämmelserna inom ATP.

Huvuddelen av de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De nya
reglerna om intjänande av pensionspoäng för ATP träder dock enligt förslaget
i kraft den 1 januari 1980.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

1 Riksdagen 1978/79. 11 sami Nr 15

SfU 1978/79:15

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 15 kap. 3 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 5 kap. 2 § skall betecknas 5 kap. 6 §,
dels att 5 kap. 1 § och nya 5 kap. 6 §, 9 kap. 6 §, 11 kap. 1, 2, 4 och 6 §§,
13 kap. 2 och 4 §§, 15 kap. 2 §, 16 kap. 4-6 §§, 17 kap. 1 och 4 §§, 18 kap. 15 §,
19 kap. 2,3, 5 och 9 §§, 21 kap. 2 § samt 22 kap. 2 § skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas fem nya paragrafer, 5 kap. 2-5 §§ och 15 kap.
1 a §, av nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

5 kap.

1 §

Svensk medborgare, som är bosatt
i riket eller som varit mantalsskriven
härstädes för det år varunder han fyllt
sextiotvå år och för de fem åren
närmast dessförinnan, är berättigad
till folkpension enligt vad nedan
sägs.

1 Lagen omtryckt 1977:630.

Svensk medborgare, som är bosatt
i riket, är berättigad till folkpension
enligt vad / denna lag sägs.

2§

Vid bosättning utom riket är svensk
medborgare, som har rätt till tilläggspension
enligt denna lag, berättigad till
folkpension i form av ålderspension,
förtidspension eller familjepension
ävensom tillägg till pension i form av
barntillägg eller handikappersättning.
I fallsom nu sagts utgår folkpensionsförmånen
i förhållande till det anta!
år, för vilka den pensionsberättigade
eller, när fråga är om familjepension,
den avlidne vid tilläggspensionens
beräkning tillgodoräknats pensionspoäng.

Har pensionspoäng tillgodoräknats
för minst trettio år, utgår folkpensionsförmånen
med oavkortat belopp. I
annat fall utgår förmånen med så stor
ande! därav som svarar mot förhål -

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

landet mellan det antal år, för vilka
pensionspoäng tillgodoräknats, och talet
trettio.

Till den som har rätt till tilläggspension
i form av änkepension skall folkpension
enligt denna paragraf i form
av ålderspension alltid utgå beräknad
på grundval av minst det antal år, för
vilka den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng.

Åro makar båda berättigade till
folkpension enligt denna paragraf och
skulle pensionen för en av makarna,
om endast denne varit berättigad till
pension, ha utgått med högre belopp
än det sammanlagda beloppet av
makarnas enligt andra stycket beräknade
pensioner, skall ett tillägg
motsvarande skillnaden utgå till pensionerna
med fördelning efter förhållandet
mellan dessa.

3§

Vid beräkning av folkpension enligt
2 § skall med år som där avses
jämställas

1. år, för vilket bestämmelserna i
11 kap. 6 § första stycket eder 11 kap.
7 § första stycket haft till följd att
pensionspoäng icke tillgodoräknats,

2. år före år 1960, för vilket beräknats
till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst eller erlagts sjömansskatt,
samt,

3. såvitt gäller person som uppburit
ersättning som avses i 11 kap. 2 §
fjärde stycket, år före år 1963, för
vilket skulle ha beräknats till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst om
skattskyldighet hade förelegat för
ersättningen.

Utan hinder av att rätt till tilläggs -

1* Riksdagen 1978/79. 11 sami. Nr 15

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

pension icke föreligger utgår folkpension
enligt 2 § om antalet är som i
denna paragraf sägs, när så erfordras
sammanlagt med år för vilka pensionspoäng
tillgodoräknats, uppgår till
minst tre.

4§

Den som ej är svensk medborgare,
men är bosatt i Sverige, är på samma
villkor och med samma tilläggsförmdner
som svensk medborgare berättigad
till folkpension i form av

a) ålderspension, om han är bosatt i
Sverige sedan minst fem år och efter
fyllda sexton år har varit bosatt i
Sverige under sammanlagt minst tio
år,

b) förtidspension eller handikappersättning,
om han antingen är bosatt i
Sverige sedan minst fem är eller, om
han är bosatt i Sverige sedan kortare
tid än fem år, har varit normalt
arbetsför oavbrutet minst ett år under
bosättningstiden,

c) familjepension, antingen om den
avlidne omedelbart före sin död hade
varit bosatt i Sverige minst fem år och
den efterlevande vid dödsfallet var
bosatt i Sverige eller om den efterlevande
är bosatt i Sverige sedan minst
fem år och den efterlevande eller den
avlidne vid dödsfallet var bosatt i
Sverige,

d) vårdbidrag för barn, om föräldern
är bosatt i Sverige sedan minst ett
år.

Med bosättningstid likställes, såvitt
gäller sjöman, tid för vilken sjömansskatt
erlagts.

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse

2 §

Den, som kommit i åtnjutande av
folkpension enligt vad i 1 § sägs men
vars rätt enligt nämnda lagrum
upphört, må även i fortsättningen
åtnjuta folkpension, därest regeringen
för vissa fall så förordnat eller det
med hänsyn till omständigheterna
skulle framstå såsom oskäligt att
indraga pensionen. Vid tillämpning
av 6-10, 16, 17 och 20 kap. skall
pensionsberättigad som i denna
paragraf sägs likställas med försäkrad,
även om han icke uppfyller
förutsättningarna i 1 kap. 3 § forsta
stycket.

Föreslagen lydelse

5§

Förtidspension eller änkepension,
vartill rätt föreligger enligt 4 §, ersättes
utan hinder av 4 § första stycket a)
med ålderspension från och med den
månad, varunder den pensionsberättigade
Jyller sextiofem år.

Barn, för vilket förälder åtnjutit
vårdbidrag enligt 4 § första stycket d),
är berättigat till förtidspension eller
handikappersättning utan hinder av
4 § första stycket b).

6§

Den, som kommit i åtnjutande av
folkpension enligt vad i 1,4 eller 5 §
sägs men vars rätt enligt nämnda
lagrum upphört, må även i fortsättningen
åtnjuta folkpension, därest
regeringen för vissa fall så förordnat
eller det med hänsyn till omständigheterna
skulle framstå såsom oskäligt
att indraga pensionen. Vid
tillämpning av 6-10, 16, 17 och 20
kap. skall pensionsberättigad som i
denna paragraf sägs likställas med
försäkrad, även om han icke uppfyller
förutsättningarna i 1 kap. 3 §
första stycket.

9 kap.

6 §

Om pensionstillskott, hustrutill- Om pensionstillskott, hustrutill lägg

och kommunalt bostadstillägg lägg och kommunalt bostadstillägg

förordnar regeringen med riksdagen. gälla särskilda bestämmelser.

11 kap.

1§

Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete.

För varje år, varunder någon varit För varje år, varunder någon varit

försäkrad enligt 1 kap. 3 § första eller försäkrad enligt 1 kap. 3 § första eller

andra stycket, skall för honom enligt andra stycket, skall för honom enligt

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse

vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande
inkomst på grundval av
hans inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete
under året. Sådan beräkning skall
icke göras för år före det då den
försäkrade uppnår sexton års ålder,
ej heller för år då den försäkrade
avlidit eller för år efter det då han
fyllt sextiofyra år eller för tidigare år,
varunder han åtnjutit förtidspension
eller hel ålderspension enligt denna
lag.

2 §

Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock
icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under ett år ej uppgått
till femhundra kronor. Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller
på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället
för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

0 utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning
och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),

h) delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och elever i
bistånds- och katastrofutbildning under repetitionsutbildning, läkare under
försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna,

1) livränta som utgår enligt lagen 1) livränta enligt 4 kap. lagen om
om arbetsskadeförsäkring eller eljest arbetsskadeförsäkring eller motsva bestämmes

med tillämpning av sag- rande livränta som bestämmes med

Föreslagen lydelse

vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande
inkomst på grundval av
hans inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete
under året. Sådan beräkning skall
icke göras för år före det då den
försäkrade uppnår sexton års ålder,
ej heller för år då den försäkrade
avlidit eller för år efter det då han
fyllt sextiofyra år eller för tidigare år,
varunder han för hela året åtnjutit
hel ålderspension enligt denna lag.

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

da lag. tillämpning av sagda lag.

I fråga om ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket
sägs för arbete som någon utfört för annans räkning utan att vara anställd i
dennes tjänst skall vad i 3 kap. 2 § andra stycket sägs äga motsvarande
tillämpning.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tagas till lön eller
annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosatt
utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade
sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt
handelsfartyg. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till
svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, svensk juridisk person, som äger ett bestämmande
inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för
tilläggspension enligt 19 kap. 1 §.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande
makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare,
vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk
medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket,
såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension
enligt 19 kap. 1 §.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses
såsom arbetsgivare.

4 §

Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej
sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses
hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.

Närmare bestämmelser rörande Närmare bestämmelser rörande
beräkningen av inkomst av anställ- beräkningen av inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvs- ning och inkomst av annat förvärvsarbete
beslutas av regeringen med arbete beslutas av riksdagen sär riksdagen.

skill.

Angående beräkningen av inkomst av anställning, för vilken den försäkrade
icke är skattskyldig här i riket eller för vilken den försäkrade har att
erlägga sjömansskatt, stadgas särskilt.

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. I den mån pensionsgrundande
inkomst härrör från inkomst av annat förvärvsarbete må dock
pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast såvida tilläggspensionsavgift
enligt 19 kap. 3 § för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Utan
hinder av att sådan avgiftsbetalning icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas
den försäkrade för de båda år som närmast föregått det då pension vid
bifall till ansökningen skulle börja utgå. Pensionspoäng skall vidare alltid
tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst härrörande från inkomst som
avses i 3 § första stycket d).

Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande
inkomsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensionspoäng
beräknas med två decimaler.

Har försäkrad under minst halva
året åtnjutit halv eller tvä tredjedelar
av het förtidspension enligt 13 kap.
2 §, skall han, utöver pensionspoäng
enligtförsta stycket tillgodoräknas, om
han åtnjutit halv förtidspension, hälften
och, om han åtnjutit två tredjedelar
av hel förtidspension, två tredjedelar
av det poängmedeltal som avses i
andra stycket av nämnda paragraf.
Vad nu sagts skall icke gälla om
pensionen enligt 6 kap. 1 § lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
är samordnad med livränta. Är endast
en de! av pensionen samordnad med
livräntan, beaktas dock så stor del av
poängmedeltalet som svarar mot förhållandet
mellan den de! av pensionen,
som icke är samordnad med
livräntan, och pensionen.

Har försäkrad under olika tider av
året åtnjutit hel förtidspension, två
tredjedelar av hel förtidspension eller
halv förtidspension, skall vid tillämpning
av tredje stycket den pension som
utgått under den längsta tiden anses
ha utgått under hela tiden. Har
pensionerna utgått under lika lång tid

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse

6 § tredje stycket
För år, varunder försäkrad åtnjutit
förtidspension enligt 13 kap. 2 §,
skall den försäkrade tillgodoräknas
pensionspoäng motsvarande vad enligt
nämnda paragraf skall antagas
hava tillgodoräknats honom för
samma år.

Föreslagen lydelse

av året, skall den för den försäkrade
gynnsammaste beräkningsgrunden
tillämpas.

Oavsett bestämmelserna i denna
paragraf skall försäkrad för år,
varunder han åtnjutit förtidspension
enligt 13 kap. 2 §, alltid tillgodoräknas
lägst pensionspoäng motsvarande
vad enligt nämnda paragraf skall
antagas hava tillgodoräknats honom
för samma år.

13 kap.
2 §

Uppgår den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst vid tidpunkten
för pensionsfallet lägst till
ett belopp som motsvarar det vid
årets ingång gällande basbeloppet,
eller har pensionspoäng tillgodoräknats
den försäkrade för minst tre av
de fyra år, som närmast föregått det
år då pensionsfallet inträffar, skall
förtidspension utgå med tillämpning
av bestämmelserna i andra stycket.
Detsamma skall gälla då vid tidpunkten
för pensionsfallet sjukpenninggrundande
inkomst uppgående
till belopp som nu sagts icke fastställts,
men skulle ha fastställts,
därest den allmänna försäkringskassan
haft kännedom om samtliga de
förhållanden som skola ligga till
grund för fastställandet.

Uppgår den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst vid tidpunkten
för pensionsfallet lägst till
ett belopp som motsvarar det vid
årets ingång gällande basbeloppet,
eller har pensionspoäng tillgodoräknats
den försäkrade för minst två av
de fyra år, som närmast föregått det
år då pensionsfallet inträffar, skall
förtidspension utgå med tillämpning
av bestämmelserna i andra stycket.
Detsamma skall gälla då vid tidpunkten
för pensionsfallet sjukpenninggrundande
inkomst uppgående
till belopp som nu sagts icke fastställts,
men skulle ha fastställts,
därest den allmänna försäkringskassan
haft kännedom om samtliga de
förhållanden som skola ligga till
grund för fastställandet.

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspension,
som skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pension skulle börja utgå
från och med den månad varunder han fyller sextiofem år. Härvid skall
ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år från
och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår
sextiofyra års ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet
av de pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

närmast föregått det år då pensionsfallet inträffade eller, om pensionen
därigenom blir större, under samtliga år från och med det då han fyllt sexton
år till och med det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av
nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka
pensionspoäng ej tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är
lägst.

Pension enligt denna paragraf må ej utgå, om undantagande enligt 11 kap.
7 § ägde giltighet för den försäkrade då pensionsfallet inträffade samt
undantagandet tillika föranlett, att den försäkrade för något av de fyra
närmast föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må
pension som nu sagts utgå, om den försäkrade vid sextiofem års ålder icke
kan komma i åtnjutande av ålderspension enligt 12 kap.

4§

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 12
kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsvarande
tillämpning av 12 kap. 3 och 4 §§.

Vid beräkning av förtidspension
skall hänsyn icke tagas till pensionspoäng
som enligt 11 kap. 6 § första och
tredje styckena tillgodoräknats den
försäkrade för tid då förtidspension
enligt denna lag utgått med anledning
av samma inkomstförlust.

15 kap.
la§

Ar försäkrad, som ej är svensk
medborgare, född under år 1923 eller
tidigare, skall vid tillämpning av 12
kap. 2 § första stycket från talet trettio
avräknas det anta! år före år 1960, för
vilka till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst beräknats för honom.

Avräkning får ske med högst tio år.
A r den försäkrade född under något av
åren 1915-1923 minskas dock det
antal år som får avräknas med ett för
varje år som han är född senare än år
1914.

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

För försäkrad, som är född under
något av åren 1911-1927, skall vid
tillämpning av 11 kap. 1 § andra
stycket pensionsgrundande inkomst
beräknas även för det år varunder
han fyllt sextiofem år, dock ej för det
fall han under hela nämnda år
åtnjutit hel ålderspension enligt denna
lag.

För försäkrad, som är född under
något av åren 1911-1927, skall vid
tillämpning av 11 kap. 1 § andra
stycket pensionsgrundande inkomst
beräknas även för det år varunder
han fyllt sextiofem år, dock ej för det
fall han under nämnda år åtnjutit
förtidspension enligt denna lag eller
hel ålderspension enligt 6 kap. 1 §
tredje stycket eller 12 kap. 1 § tredje
stycket.

Beräkning av förtidspension skall under förutsättningar som angivas i 13
kap. 2 § för försäkrad som avses i denna paragraf ske under antagande att den
försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng även för det år då han uppnår
sextiofem års ålder.

Vid beräkning av ålderspension som avses i 12 kap. 1 § första stycket skall,
om pensionen därigenom blir större, försäkrad som avses i denna paragraf
tillgodoräknas pensionspoäng som om han blivit berättigad till förtidspension
enligt 13 kap. 1 § från och med januari månad det år han uppnår sextiofem års
ålder.

Är pensionsberättigad ej bosatt i
riket, må riksförsäkringsverket med
hans samtycke utbyta tilläggspension
till honom mot ett engångsbelopp,
motsvarande lägst förtio procent av
kapitalvärdet av den pension vartill
han är berättigad. Har utbyte ägt rum,
föreligger ej rätt till vidare ersättning
på grundval av pensionspoäng, som
dessförinnan tillgodoräknats den försäkrade.
Grunderna för beräkningen
av kapitalvärde som nu sagts fastställas
av regeringen.

16 kap.

4 §

Pension utgives månadsvis. Pension utgives månadsvis. Är

den pensionsberättigade ej bosatt i
riket, kan dock riksförsäkringsverket

1** Riksdagen 1978/79. 11 sami. Nr 15

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med hans samtycke förordna att
pensionen skall utgivas på annat sätt
än nu sagts, om skäl föreligga
därtill.

Vid beräkning av pensionsbelopp för månad skall den årspension, från
vilken beräkningen utgår, avrundas till närmaste hela krontal, som är jämnt
delbart med tolv. Är årspensionsbeloppet lägre än tolv kronor, bortfaller
pensionen förden månad som beräkningen avser. Vid tillämpning av vad nu
sagts skola samtliga den pensionsberättigade tillkommande pensionsförmåner
anses som en pension. Avrundning skall i första hand göras å
folkpension enligt 6, 7 eller 8 kap.

5 §

Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade
fyller sextiofem år eller, om han önskar att pensionen skall börja utgå tidigare
eller senare, från och med den månad som angives i pensionsansökningen.

Förtidspension, barntillägg, handikappersättning och vårdbidrag utgå från
och med den månad, varunder rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 §
andra stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter
den, då beslutet om pension meddelats.

Familjepension utgår från och med den månad då den försäkrade avlidit
eller, om han vid sin död åtnjöt ålderspension eller förtidspension, från och
med månaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat.

Inträder rätt till ålderspension eller
familjepension vid annan tidpunkt än
som åsyftas i första och tredje styckena,
utgår pensionen från och med den
månad, varunder rätten inträtt.

Pension må ej utgå för längre tid Pension må ej utgå för längre tid

tillbaka än tre månader före ansök- tillbaka än tre månader eller, såvitt

ningsmånaden. gäder barnpension, två år före ansök ningsmånaden.

Vid utbetalning av folkpension för förfluten tid till försäkrad, vars make
uppbär folkpension, skall pensionen så minskas, att det sammanlagda
beloppet för båda makarna motsvarar vad som skall utgå enligt 6 kap. 2 § eller
7 kap. 4 §.

Från det belopp som först förfaller
till betalning efter beslut om barnpension
enligt 8 kap. 5 § skall avdragas
vad som enligt 9 kap. 1 § utbetalats i
barntillägg för den tid som pensionsbe -

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

loppet avser utöver vad som skulle ha
utgått om pensionsbeslutet förelegat
vid utbetalningen av barntillägget. På
motsvarande sätt skall avdrag göras
från barnpension enligt 14 kap. 4 § för
vad som utbetalats med för högt
belopp i änkepension enligt 14 kap.
2§.

6 §

6 § andra stycket
Ändring av pension i andrafall än i
första stycket sägs skall gälla från och
med månaden näst efter den varunder
anledning till ändringen uppkommit.

6 § första stycket
Vad i 1 § första, andra och fjärde
styckena, 2 §, 3 § första stycket samt
5 § andra och sista styckena stadgas
skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om ökning av förtidspension.

Ändring av pension skall gälla från
och med månaden näst efter den
varunder anledning till ändringen
uppkommit.

Vad i 1 § första, andra och fjärde
styckena, 2 § samt 3 § första stycket
stadgas skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om ökning av
pension. I fall då ökning av pension
kräver ansökan av den pensionsberättigade
skall 5 § femte stycket äga

motsvarande tillämpning.

Vad i denna paragraf stadgas skall ej äga tillämpning i fråga om ändring av
pension i anledning av förändring av basbeloppet.

17 kap.

Det pensionsbelopp, som först
förfaller till betalning efter beviljande
av förtidspension, skall minskas
med den försäkrade tillkommande
sjukpenning enligt denna lag
i den mån pension och sjukpenning
belöpa på samma månad. Beviljas
förtidspensionen att utgå i omedelbar
anslutning till sjukbidrag, skall
minskning dock göras endast å
belopp, varmed pensionen i anledning
av ytterligare nedsättning av

Det pensionsbelopp, som först
förfaller till betalning efter beviljande
av förtidspension, skall minskas
med den försäkrade tillkommande
sjukpenning enligt denna lag
i den mån pension och sjukpenning
belöpa på samma månad. Minskning
som nu sagts skall ske även med
sjukpenning som utgår enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning som
utgår enligt annan författning eller pä

SfU 1978/79:15

Föreslagen lydelse

grund av regeringens förordnande.
Beviljas förtidspensionen att utgå i
omedelbar anslutning till sjukbidrag,
skall minskning dock göras endast å

belopp, varmed pensionen i anledning
av ytterligare nedsättning av
den försäkrades förmåga eller möjlighet
att bereda sig inkomst genom
förvärvsarbete överstiger sjukbidraget.
I första hand minskas folkpension.

Har vid omprövning jämlikt 3 kap. 5 § första stycket c) befunnits att den
försäkrade även efter det pensionen beviljats är berättigad att vid sjukdom
uppbära sjukpenning, skall för dag, då hel sjukpenning utgivits, sjukpenningen
föranleda minskning av pensionen endast i den mån den överstiger

vad som skulle hava utgått om sjukdomsfallet inträffat efter det pensionen

beviljats.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning
beträffande belopp, varmed förtidspension ökas i anledning av ytterligare
nedsättning i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst
genom förvärvsarbete.

4 §

Har pensionsberättigad i väsentlig mån erhållit sin försörjning av allmänna
medel, må den myndighet som tillhandahållit försörjningen uppbära sådan
del av det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om
pension som motsvarar vad myndigheten visar sig ha utgivit för den
pensionsberättigades samt hans makes och minderåriga barns försörjning för
den tid som pensionsbeloppet avser.

Från det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om barnpension
enligt 8 kap. 5 § skall avdragas vad som enligt lagen (1964:143) om
bidragsförskott utbetalats i bidragsförskott för den tid som pensionsbeloppet
avser utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid
utbetalningen av bidragsförskottet.

Har livränta som utgår enligt eller
eljest bestämts med tillämpning av
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
utgivits till någon som beviljas
pension enligt denna lag, skall från det
pensionsbelopp som forst förfaller till
betalning avdragas vad som utgivits i
livränta utöver vad som skulle ha

Nuvarande lydelse

den försäkrades förmåga eller möjlighet
att bereda sig inkomst genom
förvärvsarbete överstiger sjukbidraget.
I första hand minskas folkpension.

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utgått om pensionsbeslutet förelegat
vid utbetalningen av livräntan.

Har pensionsberättigad uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd, skall det pensionsbelopp som forst förfaller till betalning
efter beslut om ålderspension eller förtidspension minskas med den del av
arbetslöshetsstödet, som visas ha utgivits för tid som pensionsbeloppet avser,
utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid utbetalningen
av stödet. Vad nu sagts skall, när kontant arbetsmarknadsstöd utgått,
gälla även efter beslut om änkepension.

Har delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring utgått till
någon som beviljas ålderspension eller förtidspension enligt denna lag, skall
det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslutet minskas
med del pensionsbelopp som avser samma tid som ålders- eller förtidspensionen.

Vad i denna paragraf föreskrives skall äga motsvarande tillämpning vid
beslut om ökning av pension eller upphävande av förordnande som avses i 16
kap. 3 § andra stycket.

18 kap.

15 §

Då bokslut är uppgjort för allmän försäkringskassa, skall vad av kassans
inkomster avseende sjukförsäkring enligt 2-4 kap. ej åtgått för löpande
utgifter under det år bokslutet avser avsättas till en fond för den
obligatoriska sjukförsäkringen.

Fondens kapital och avkastning må tagas i anspråk allenast i den mån
kassans inkomster avseende försäkringen ej förslå till täckande av löpande
utgifter.

Angående förvaltningen av fond Fonden förvaltas enligt grunder som

som avses i denna paragraf förordnar riksdagen fastställer särskilt,

regeringen med riksdagen.

19 kap.

2 §

Försäkrad, som vid utgången av Försäkrad, som vid utgången av
visst år är inskriven hos allmän visst år är inskriven hos allmän

försäkringskassa och ej fyllt sextio- försäkringskassa och ej fyllt sextiofem
år och ej heller för december fem år och ej heller för någon del av

månad samma år åtnjutit ålderspen- samma år åtnjutit hel förtidspension

sion eller förtidspension enligt denna enligt denna lag eller för hela året

lag, skall för nämnda år till kassan åtnjutit hel ålderspension enligt sam erlägga

sj u kförsäkri ngsa v - ma lag, skall för nämnda år till

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gift under förutsättning att han
under året haft inkomst av annat
förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 §.

kassan erlägga sjukförsäkringsavgift
under förutsättning
att han under året haft inkomst av
annat förvärvsarbete enligt 3 kap.
2 §■

2 §

Vid beräkning av avgift enligt första stycket äger 3 § andra och fjärde
styckena samt 11 kap. 4 § motsvarande tillämpning.

3 §

Försäkrad, som vid utgången av
visst år är inskriven hos allmän
försäkringskassa, skall för nämnda
år erlägga socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen
under förutsättning att han
under året haft inkomst av annat
förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 §.
Avgift erlägges dock ej av den som
vid årets ingång uppnått sextiofem
års ålder och ej heller av den som för
december månad samma år åtnjutit
ålderspension eller förtidspension enligt
denna lag.

Försäkrad, som vid utgången av
visst år är inskriven hos allmän
försäkringskassa, skall för nämnda
år erlägga socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen
under förutsättning att han
under året haft inkomst av annat
förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 §.
Avgift erlägges dock ej av den som
vid årets ingång uppnått sextiofem
års ålder och ej heller av den som för
någon del av samma år åtnjutit hel
förtidspension enligt denna lag eller
för hela året åtnjutit hel ålderspension
enligt samma lag.

Vid beräkning av avgift enligt första stycket tages icke hänsyn till inkomst
som för år räknat ej uppgått till femhundra kronor.

Försäkrad, för vilken för visst år fastställts pensionsgrundande inkomst på
grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, skall för nämnda år erlägga
tilläggspensionsavgift å den pensionsgrundande inkomsten, i vad
denna härrör från inkomst av annat förvärvsarbete.

Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket

d).

5 §

Avgift till försäkringen för tilläggspension
enligt 1 § samt tilläggspensionsavgift
enligt 3 § skola utgå
efter en procentsats, som fastställes
av regeringen med riksdagen. Pro -

Avgift till försäkringen för tilläggspension
enligt 1 § samt tilläggspensionsavgift
enligt 3 § skola utgå
efter en procentsats, som fastställes i
särskild lag. Procentsatsen skall vara

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

centsatsen skall vara så avvägd att så avvägd att avgifterna i förening

avgifterna i förening med andra till- med andra tillgängliga medel förslå

gängliga medel förslå till bestridande till bestridande av pensionsutbetal av

pensionsutbetalningar, förvalt- ningar, förvaltningskostnader och

ningskostnader och andra försäk- andra försäkringen för tilläggspen ringen

för tilläggspension åvilande sion åvilande utgifter ävensom till

utgifter ävensom till den fondering den fondering som finnes erforder som

finnes erforderlig. lig.

Beslut om den procentsats, som skall tillämpas för visst år, skall fattas
senast under året dessförinnan. Riksförsäkringsverket åligger att vart femte
år framlägga förslag beträffande procentsatserna under nästföljande sju år, i
den mån uttaget icke redan beslutats.

De avgifter, som avses i första stycket, skola ingå till en fond, benämnd
allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för
försäkringen för tilläggspension skola bestridas.

Allmänna pensionsfonden förval- Allmänna pensionsfonden förvaltas
pä sätt regeringen med riksdagen tas enligt grunder som riksdagen fastförordnar.
ställer särskilt.

9 §

Om debitering och uppbörd av Om debitering och uppbörd av

avgifter enligt 1 § samt av tilläggs- avgifter enligt 1 § samt av tilläggs pensionsavgifter

enligt 3 § ävensom pensionsavgifter enligt 3 § ävensom

angående befrielse i vissa fall från angående befrielse i vissa fall från

skyldighet att erlägga avgift av sist- skyldighet att erlägga avgift av sistnämnda
slag förordnar regeringen nämnda slag gälla särskilda bestäm med

riksdagen. melser.

21 kap.

2 §

Närmare förutsättningar och villkor för försäkring som i 1 § sägs
bestämmas av regeringen.

Till allmän försäkringskassa utgår Till allmän försäkringskassa utgår

statsbidrag för den frivilliga försäk- statsbidrag för den frivilliga försäkringen
enligt vad regeringen med riks- ringen enligt särskilda bestämmel dagen

beslutar. ser.

Då bokslut är uppgjort för allmän försäkringskassa, skall vad av inkomsterna
för den frivilliga försäkringen ej åtgått för löpande utgifter under det år
bokslutet avser avsättas till en särskild fond för den frivilliga
sjukförsäkringen. Angående denna fond skall vad som stadgas i
18 kap. 15 § andra och tredje styckena äga motsvarande tillämpning.

SfU 1978/79:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 kap.

2 §

Försäkringstekniska grunder för den frivilliga pensionsförsäkringen fastställas
av regeringen, varvid bestämmelserna i 264 § 1 mom. lagen om
försäkringsrörelse skola äga tillämpning.

De erlagda avgifterna ingå till en De erlagda avgifterna ingå till en

fond, benämnd fonden för den fond, benämnd fonden för den

frivilliga pensionsförsäk- frivilliga pensionsförsäkringen,
vilken förvaltas och an- ringen, vilken förvaltas och användes
enligt de grunder som vändes enligt grunder som riksdagen

bestämmas av regeringen med riksda- fastställer särskilt.
gen.

Om regelbundet återkommande försäkringsteknisk undersökning av den
frivilliga pensionsförsäkringen förordnar regeringen.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 5 kap. 1-6 §§, 9 kap. 6 §, 11 kap. 4 §, 13
kap. 2 §, 15 kap. 1 a och 3 §§, 16 kap. 4-6 §§, 17 kap. 1 och4§§, 18 kap. 15 §, 19
kap. 5 och 9 §§, 21 kap. 2 § samt 22 kap. 2 § den 1 juli 1979, och i övrigt den 1
januari 1980.

1. Den som är född år 1929 eller tidigare, så ock den som är född senare
men vid lagens ikraftträdande uppbär folkpension, får för rätt till folkpension
vid bosättning utom riket åberopa äldre bestämmelser i 5 kap.

2. Den som gör anspråk på pension med åberopande av de nya bestämmelserna
i 5 kap. och 15 kap. 1 a § skall göra ansökan hos allmän
försäkringskassa och, i den mån det behövs, styrka att förutsättningarna för
pensjonsrätt föreligger.

3. Äldre bestämmelser i 13 kap. 2 §, 16 kap. 5 § och 17 kap. 1 och 4 §§ äger
alltjämt tillämpning på pensionsfall som har inträffat före ikraftträdandet.

4. Äldre bestämmelser i 16 kap. 6 § äger alltjämt tillämpning i fall då
anledning till ändring av pension uppkommit före ikraftträdandet.

5. Äldre bestämmelser i 19 kap. 2 och 3 §§ gäller fortfarande i fråga om
avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

6. Förekommer i lag elier annan författning hänvisning till föreskrift som
har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

SfU 1978/79:15

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall
införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3a§

Pensionsgrundande inkomst behöver
icke fastställas om pensionspoängen
beräknad enligt 11 kap. 6§
första och tredje styckena lagen
(1962:381) om allmän försäkring
uppenbarligen skulle understiga pensionspoäng
som avses i sista stycket
samma paragraf och tilläggspensionsavgift
enligt 19 kap. 3 § nämnda lag ej
heller skall påföras den försäkrade för
året.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

SfU 1978/79:15

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Där ej annat följer av vad ovan
sägs skall vad i lagen om allmän
försäkring eller eljest är stadgat om
folkpension äga motsvarande tilllämpning
med avseende å förmån
enligt denna lag. Ökning av kommunalt
bostadstillägg skall dock gälla från
och med den månad varunder anledning
till ökningen uppkommit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Där ej annat följer av vad ovan
sägs skall vad i lagen om allmän
försäkring eller eljest är stadgat om
folkpension äga motsvarande tilllämpning
med avseende å förmån
enligt denna lag.

1 Lagen omtryckt 1976:1014.

SfU 1978/79:15

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

I motionen 1978/79:1222 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen 1.

avslår regeringens förslag att vid beräkning av folkpension vid bosättning
utomlands även beakta år då en person genom undantagande eller
underlåten avgiftsbetalning stått utanför ATP,

2. ger regeringen som sin mening till känna vad i motionen anförts om
standardsäkring av arbetsskadelivräntorna och vissa äldre livräntor,

3. begär förslag av regeringen om slopande av reglerna om undantagande
inom ATP-systemet.

I motionen 1978/79:1235 av Gördis Hörnlund (s) och Doris Håvik (s)
hemställs att riksdagen beslutar att när det gäller barnpension till invandrarbarn
samma tidsregel bör gälla som för utbetalning av bidragsförskott till
invandrarbarn.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1977/78

I motionen 1977/78:692 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
hemställs att riksdagen begär förslag från regeringen om sådana lagändringar
att alla i Sverige bosatta invandrare får rätt till pension.

1 motionen 1977/78:1065 av Gördis Hörnlund m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att förslag om barnpension till dem som nu
inte kan få barnpension därför att de ej har svenskt medborgarskap eller ej
omfattas av konvention snarast föreläggs riksdagen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79

I motionen 1978/79:356 av Ulla Ekelund (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om allmän försäkring att
utländskt barn, som i adoptionssyfte placeras i ett hem, betraktas som
adopterat redan från ankomsten till hemmet när det gäller sociala förmåner.

I motionen 1978/79:702 av Anita Gradin m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder för tillgodoseende av rätt till
barnpension m. m. till utländska blivande adoptivbarn i Sverige.

I motionen 1978/79:704 av Britta Hammarbacken m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förslag till uppräkning av
ersättning till äldre skadefall i enlighet med vad som i motionen anförts.

SfU 1978/79:15

I motionen 1978/79:710 av Margit Odelsparr (c) och Martin Olsson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av ersättningsfrågorna
rörande äldre skador som regleras i militärersättningslagen med
beaktande av de synpunkter som framförts i motionen.

I motionen 1978/79:875 av Kjell Nilsson (s) och Doris Håvik (s) hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att bestämmelserna om
rätten till handikappersättning snarast ses över.

I motionen 1978/79:1249 av Jörgen Ullenhag (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär

1. att reglerna för utbetalning av ålderspension förenklas,

2. att regeln att den lagliga ålderspensionen endast kan betalas tre månader
retroaktivt från ansökan avskaffas.

I motionen 1978/79:2150 (jfr 1978/79:2148) av Rolf Hagel (apk) och Alf
Lövenborg (apk) hemställs att riksdagen begär att regeringen tillser att alla,
oavsett nationalitet, får samma möjligheter att erhålla pension och vid
flyttning utomlands får rätt att erhålla pension där.

Utskottet

Inledning

I betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. redovisar pensionskommittén
sina överväganden på en rad områden inom socialförsäkringarna.
Kommittén lägger samtidigt fram förslag bl. a. om ökade möjligheter att tjäna
in tilläggspension, om förlängd retroaktivtid för barnpension och om ändrade
regler för utlandssvenskars och invandrares rätt till pension. Dessa förslag
behandlas i föreliggande proposition. Kommittén föreslår vidare i sitt
betänkande att livräntor från arbetsskadeförsäkringen standardsäkras och att
undantagandeinstitutet inom ATP-systemet slopas samt att enhetliga regler
skall gälla för beräkning av socialförsäkringsavgifter. Kommitténs förslag i
dessa delar avser departementschefen enligt uttalande i propositionen att
återkomma till när beredningen av dem har avslutats i departementet.

Förslagen i propositionen överensstämmer i huvudsak med kommitténs
förslag. När det gäller rätten att tjäna in tilläggspension innebär propositionen
att den som uppbär förtidspension eller den som under del av år har gjort ett
förtida uttag av hel ålderspension får möjlighet att tjäna in pensionspoäng på
förvärvsinkomster vid sidan av pensionen. Dessutom mildras villkoren för
beräkning av förtidspension med antagandepoäng. Utskottet, som tillstyrker
förslagen, vill särskilt uttrycka sin tillfredsställelse över att försäkrade som
uppbär förtidspension nu får möjlighet att tjäna in ATP.

Förslaget om att retroaktivtiden för barnpension bör förlängas från tre
månader till två år grundar sig på en begäran från utskottet. 1 betänkandet SfU
1975/76:3 framhöll utskottet att det var angeläget att förhindra rättsförluster

SfU 1978/79:15

när det gäller barn pensionsförmåner och förordade en ändring av retroaktivtiden.
Utskottet biträder förslaget i propositionen.

Genom tilläggsdirektiv fick pensionskommittén i uppdrag att utreda vissa
frågor rörande utlandssvenskars och invandrares rätt till folkpension och
ATP. I direktiven redogjordes för principerna i den av riksdagen godkända
konventionen mellan Sverige och Österrike om social trygghet (prop. 1975/
76:51, SfU 1975/76:20, rskr 165). 1 den nu förevarande propositionen erinras
bl. a. om att denna konvention utgör det första exemplet på strävandena att
tillskapa tidsmässiga och ändamålsenliga socialförsäkringskonventioner. De
principer som ligger till grund för konventionen avses så långt det är möjligt
och befogat bli tillämpade i framtida överenskommelser. Avtal, utformade
efter mönster av Österrikekonventionen, har därefter träffats med bl. a.
Västtyskland, Grekland, Jugoslavien, Portugal och Schweiz. En närmare
redogörelse för innehållet i konventionen lämnas i propositionen på s.
32-33.

För att en svensk medborgare skall ha rätt att uppbära folkpension
utomlands krävs att han har varit mantalsskriven här mellan 57 och 62 års
ålder. Kommittén föreslår att denna regel, som ofta mött kritik, upphävs och
ersätts med en rätt till folkpension utomlands enligt principerna i Österrikekonventionen,
dvs. att folkpension i huvudsak utgår i förhållande till intjänad
rätt inom ATP. Med vissa kompletteringar ansluter propositionen till
kommitténs förslag.

Pensionskommittén föreslår vidare ett lagfäst minimiskydd för invandrares
rätt till folkpension vid bosättning i Sverige. Denna rätt har tidigare
reglerats enbart genom konventioner. När det gäller kvalifikationstiderna är
propositionens förslag på vissa punkter gynnsammare än kommitténs. I
propositionen föreslås villkor som överensstämmer med de krav på vistelsetid
som gäller enligt Österrikekonventionen.

Kommittén lägger också fram förslag om möjligheter för invandrare att vid
ATP-beräkningen få tillgodoräkna sig yrkesverksamma år före år 1960 för att
på så sätt kunna bli jämställda med svenska medborgare som tillhör de s. k.
övergångsgenerationerna inom ATP. Propositionen följer här kommitténs
förslag.

Utskottet behandlar i det följande främst de delar av propositionen som rör
utlandssvenskars och invandrares rätt till pension och som har föranlett
motionsyrkanden. Utskottet behandlar också vissa motionsyrkanden med
anknytning till de frågor som tagits upp i propositionen eller i pensionskommitténs
förslag.

Retroaktivtid för pension m. m.

För att pension skall beviljas fordras i regel att försäkrad gör en ansökan hos
försäkringskassan. Pensionen kan utgå retroaktivt, dock längst för tre
månader före ingången av den månad under vilken ansökan gjordes hos

SfU 1978/79:15

försäkringskassan.

Som inledningsvis nämnts föreslås i propositionen att retroaktivtiden för
barnpension skall utsträckas till två år. Utskottet har tidigare tillstyrkt detta
förslag. I anslutning till förslaget behandlar utskottet motionen 1978/79:1249
av Jörgen Ullenhag. Motionären anser att den byråkratiska process med
underrättelse, ansökningshandling och beslut som föregår en utbetalning av
ålderspension vid 65 års ålder inte kan motiveras. Han framhåller vidare att
regeln om att ålderspension bara kan betalas ut för tre månader tillbaka
innebär att enskilda kan gå miste om pension från 65 års ålder därför att de
inte har iakttagit vissa formella bestämmelser. Motionären begär att reglerna
om utbetalning av ålderspension förenklas och att tremånadersgränsen för
retroaktiv utbetalning av ålderspension avskaffas.

En utgångspunkt för motionen synes vara att den försäkrade vill att
ålderspension skall utgå fr. o. m. 65 år. Även om detta förhållande är
vanligast förekommande kan det inte uteslutas att en försäkrad önskar ta ut
sin pension antingen vid en tidigare eller en senare tidpunkt i enlighet med de
ökade möjligheter till rörlig pensionsålder som nu föreligger. Ansökningsförfarandet
fungerar också som en kontroll och kan för den försäkrade
innebära en impuls till att ta upp frågor om inkomstprövade förmåner i form
av bostadstillägg och hustrutillägg. Det är därför enligt utskottets uppfattning
erforderligt att en ansökan regelmässigt föregår utbetalning av ålderspension.
Pensionskommittén övervägde i enlighet med sitt uppdrag om retroaktivtiden
skulle ändras även för andra pensionsförmåner än barnpension.
Kommittén påpekade därvid att en ansökan om ålderspension som kommer
in senare än tre månader efter den månad den försäkrade fyllt 65 år medför att
han får tillgodoräkna sig pension enligt bestämmelserna om uppskjutet uttag.
Pensionen ökas alltså med 0,6 % för varje månad som, då pensionen börjar
utgå, har förflutit från ingången av den månad då den försäkrade fyllde 65 år.
Något uttalat behov av att förlänga retroaktivtiden för ålderspension fann
kommittén därför inte föreligga. Utskottet, som delar kommitténs uppfattning,
avstyrker med det anförda bifall till motionen 1978/79:1249.

Folkpension vid bosättning utomlands

Enligt förslaget i propositionen skall folkpension kunna utgå vid bosättning
utomlands i förhållande till den försäkrades poängår inom ATP och - före år
1960 - år av utfört förvärvsarbete i Sverige. Dessutom föreslås att år då en
förvärvsarbetande genom undantagande eller genom underlåten avgiftsbetalning
har stått utanför ATP skall likställas med poängår vid bedömningen
av rätt till folkpension.

I motionen 1978/79:1222 av Sven Aspling m. fl. anser motionärerna att det
är otillfredsställande att man genom olika delreformer upphäver särbehandlingen
av dem som har ett undantagande från ATP. Motionärerna erinrar om
att ett undantagande från ATP vid bosättning i Sverige medför att pensions -

SfU 1978/79:15

tillskotten helt eller delvis kan reduceras. Ett undantagande inverkar således
negativt på den trygghetsnivå som är garanterad alla svenska medborgare
även om grundförmånen, folkpensionen, inte påverkas. Samma synpunkter
kan enligt motionärerna anläggas beträffande dem som inte har erlagt ATPavgift.
De yrkar med hänsyn till det anförda avslag på propositionens förslag
att, vid beräkning av folkpension utomlands, sådana år skall beaktas då en
person har stått utanför ATP.

Såsom framhålls i propositionen får den föreslagna rätten till folkpension
vid bosättning utomlands en klar karaktär av en genom förvärvsarbete
intjänad rätt till det grundbelopp- motsvarande första basbeloppet inom ATP
- som folkpensionen svarar för och den som bosätter sig utomlands
garanteras ett fullständigt pensionsskydd på grundval av förvärvsarbete i
Sverige. Enligt utskottets uppfattning är det därvid rimligt att låta allt
förvärvsarbete i Sverige ge rätt till folkpension vid bosättning utomlands.
Som motionärerna påpekar kan ett undantagande reducera pensionstillskott
till folkpension men aldrig själva folkpensionen. Ett undantagande eller en
underlåten avgiftsbetalning bör därför enligt utskottet inte heller få påverka
rätten att uppbära grundförmånen - folkpensionen - vid bosättning utomlands.
Utskottet, som således biträder propositionens förslag, avstyrker bifall
till motionen 1978/79:1222 i nu aktuell del.

Invandrares rätt till folkpension

Invandrares rätt till folkpension har hittills reglerats genom konventioner.
Däremot grundar deras förvärvsarbete i Sverige redan nu rätt till ATP.
Förslagen i propositionen innebär att samtliga i Sverige bosatta invandrare
efter viss tids vistelse i Sverige likställs med svenska medborgare i fråga om
rätt till folkpension. Bestämmelserna beträffande kvalifikationsvillkoren har
därvid utformats efter mönster av den inledningsvis nämnda Österrikekonventionen.
Någon rätt för invandrare att uppbära erhållen folkpension vid
bosättning utomlands föreslås inte. Däremot får enligt förslaget en invandrare
som flyttar utomlands sedan han beviljats folkpension samma möjligheter
som svenska medborgare att åberopa gällande dispensregler och han
kan således få behålla folkpensionen om flyttningen utomlands har skett av
bl. a. hälsoskäl.

I motionen 1978/79:2150 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg framhålls att
invandrare från olika länder inte är jämställda när det gäller pensionsbestämmelserna
och att det för olika nationaliteter finns skilda kvalifikationstider
och bestämmelser om rätt till pension vid bosättning utomlands. Motionärerna
föreslår därför att alla, oavsett medborgarskap, skall få samma rätt till
pension. Ett liknande förslag läggs fram i motionen 1977/78:692 av samma
motionärer.

Förslagen i propositionen som utformats med ledning av den gynnsammaste
utomnordiska konventionen innebär att alla invandrare i Sverige
garanteras ett likformigt, lagfäst minimiskydd i fråga om rätt till folkpension.

SfU 1978/79:15

De nu framlagda förslagen tillgodoser därför kraven i motionerna på
jämställdhet mellan invandrare från olika länder. Beträffande frågan om
folkpension för invandrare vid bosättning utomlands anförs i propositionen
att erfarenheterna ger vid handen att denna fråga bör lösas i konventionsförhandlingar.
F. n. pågår förhandlingar med ett stort antal länder rörande
konventioner som bl. a. innefattar rätt till folkpension utomlands enligt
principerna i Österrikekonventionen. Utskottet, som beträffande invandrares
rätt till folkpension ansluter sig till övervägandena bakom propositionens
förslag, avstyrker bifall till motionerna 1977/78:692 och 1978/79:2150.

Handikappersättning skall enligt förslaget i propositionen kunna utgå till
invandrare som antingen har varit bosatt i Sverige minst fem år eller, om
bosättningstiden varit kortare, har varit normalt arbetsför oavbrutet minst ett
år under bosättningstiden. Invandrarbarn, för vilket har utgått vårdbidrag,
kan få rätt till handikappersättning utan att krav på särskilda kvalifikationstider
måste uppfyllas.

Kjell Nilsson och Doris Håvik framhåller i motionen 1978/79:875 att
propositionens förslag om handikappersättning inte löser problemen för
invandrare som är handikappade vid ankomsten till Sverige. Motionärerna
anför bl. a. att Sverige tar emot flyktingar i medvetande om att de har olika
handikapp och att flera blinda politiska flyktingar finns i landet. Även om
dessa efter utbildning har kunnat fä arbete och i många fall arbete jämsides
med svenskar med samma handikapp har de - påpekar motionärerna - trots
motsvarande merutgifter inte haft samma möjligheter som svenska medborgare
att få handikappersättning. Enligt motionen skulle ett förslag som
jämställer invandrare med svenska medborgare i detta hänseende innebära
en ringa ekonomisk belastning. Motionärerna hemställer därför att bestämmelserna
om handikappersättning snarast ses över.

I propositionen har departementschefen inte funnit skäl att nu föreslå
kortare kvalifikationsregler för folkpensionsförmåner än som stadgas i
principkonventionen med Österrike. Utskottet ansluter sig till denna bedömning.
Utskottet finner emellertid motionärernas synpunkter värda beaktande
och anser därför att den aktualiserade frågan bör bli föremål för översyn.
Riksförsäkringsverket har år 1978 fått i uppdrag att utreda frågan om vilka
merutgifter som bör beaktas vid prövningen av rätten till handikappersättning
på grund av olika sjukdomar och handikapp. Uppdraget innefattar också
en kartläggning av de normala stödbehoven för blinda. Den av utskottet
förordade översynen kan ske antingen i anslutning till riksförsäkringsverkets
utredningsuppdrag eller på sätt regeringen finner lämpligt. Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna. Yrkandet i motionen 1978/79:875 blir
härigenom tillgodosett.

Propositionens förslag beträffande invandrares rätt till barnpension följer
också bestämmelserna i Österrikekonventionen. Dessa innebär att barnpension
kan utgå om den avlidne föräldern omedelbart före sin död har varit
bosatt i Sverige i minst fem år och barnet vid dödsfallet var bosatt i Sverige.

SfU 1978/79:15

Barnpension kan också utgå om barnet är bosatt i Sverige sedan minst fem år
och barnet eller den avlidne föräldern vid dödsfallet var bosatt i Sverige.

Till barn vars föräldrar lever åtskilda kan bidragsförskott utgå då vårdnadshavaren
och barnet är bosatta i Sverige och någon av dem sedan minst sex
månader vistas här i landet. Rätten till bidragsförskott upphör när den
förälder som inte är vårdnadshavare avlider. Ett invandrarbarn kan således
vid förälderns död gå miste om bidragsförskott och därefter få vänta på
barnpension under den föreslagna kvalifikationstiden.

I motionerna 1977/78:1065 och 1978/79:1235 av Gördis Hörnlund m. fl.
framhålls att ett invandrarbarn som genom dödsfall förlorar en eller båda
föräldrarna kan ställas utan ekonomisk grundtrygghet. Motionärerna vänder
sig mot de uppställda kvalifikationsreglerna för barnpension och förslår i
stället att samma tidsregel skall gälla för barnpension som för utbetalning av
bidragsförskott till invandrarbarn.

Frågan om en samordning mellan bidragsförskott och barnpension har
tidigare varit föremål för behandling i utskottet. Motioner i ämnet har
avslagits av riksdagen senast under riksmötet 1976/77 (SfU 1976/77:19)
under hänvisning till pensionskommitténs då pågående utredningsarbete.

Enligt utskottets mening är det angeläget att den i motionerna aktualiserade
frågan rörande barnpension för invandrarbarn får en positiv lösning.
Frågan har samband med pensionskommitténs pågående översyn av efterlevandepensioneringen
och bör lämpligen övervägas i detta sammanhang.
Utskottet föreslår därför att motionerna överlämnas till kommittén för
beaktande. Det anförda bör ges regeringen till känna. Yrkandena i motionerna
1977/78:1065 och 1978/79:1235 får härmed anses tillgodosedda.

Ett adoptivförhållande kommer till stånd genom beslut av allmän domstol
eller - när utländskt adoptionsbeslut föreligger - genom godkännande av
regeringen. Efter adoptionen anses barnet i rättsliga sammanhang som barn
till den eller dem som har adopterat barnet och inte som barn till sina
biologiska föräldrar. Detta innebär bl. a. att adoptivbarnets pensionsrätt är
knuten till adoptanten. I avvaktan på att ett adoptionsärende slutbehandlas
vistas utländska barn under 16 år som kommer till Sverige regelmässigt som
fosterbarn i det blivande adoptivhemmet. Skulle någon av fosterföräldrarna
avlida innan adoptionsärendet har avgjorts utgår således inte barnpension.

I motionen 1978/79:356 av Ulla Ekelund begärs förslag till sådan ändring i
lagen om allmän försäkring att invandrarbarn som i adoptionssyfte placeras i
ett hem redan från ankomsten till hemmet skall betraktas som adopterat.
Även motionärerna i motionen 1978/79:702 av Anita Gradin m. fl. föreslår
åtgärder för att tillgodose sådana barns ekonomiska trygghet. Motionärerna
pekar på att i de fall där ett adoptionsbeslut har fattats i barnets hemland kan
barnpension utgå retroaktivt så snart det utländska adoptionsbeslutet har
giltigförklarats i Sverige. Denna möjlighet finns, anför motionärerna, inte
beträffande barn i vars hemländer man inte fattar adoptionsbeslut trots att det
av samtliga handlingar framgår att syftet är att barnet skall adopteras.

SfU 1978/79:15

Riksdagen har på förslag av lagutskottet (LU 1978/79:9) överlämnat en
motion om blivande adoptivbarns rättsliga ställning till utredningen om
barnens rätt. I motionen framhölls bl. a. att gällande regler om underhållsbidrag
inte är tillämpliga då makar gemensamt har tagit hit barn från utlandet
för att adoptera det och sedan har skilt sig innan adoptionen har blivit
klar.

Utskottet anser att även frågan om barnpension till presumtiva adoptivbarn
bör närmare övervägas. Som nämnts behandlar pensionskommittén
f. n. frågan om efterlevandepensioneringens framtida utformning. Även de
nu behandlade motionerna bör därför överlämnas till kommittén för
beaktande, vilket bör ges regeringen till känna. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om att ensamförälderkommittén, som har till
uppgift att se över samhällsstödet till ensamstående föräldrar, enligt sina
direktiv skall samråda med pensionskommittén i frågor rörande stödet närén
av föräldrarna saknas.

Med det anförda får motionerna 1978/79:356 och 1978/79:702 anses
besvarade.

Övriga frågor

Utskottet har inledningsvis nämnt att pensionskommittén i sitt betänkande
lagt fram förslag i frågor som inte behandlas i föreliggande proposition.
Kommittén har bl. a. föreslagit att livräntor från arbetsskadeförsäkringen
m. m. och vissa äldre livräntor skall standardsäkras och att möjligheten att
anmäla undantagande från ATP skall slopas.

Pensionskommitténs uppdrag om standardsäkring av arbetsskadelivräntor
var en följd av överväganden inom yrkesskadeförsäkringskommittén. I sitt
huvudbetänkande (SOU 1975:84) Ersättning vid arbetsskada uttalade sig
yrkesskadeförsäkringskommittén för en standardsäkring av sådana livräntor
som skulle utgå från den föreslagna nya arbetsskadeförsäkringen. Yrkesskadeförsäkringskommittén
avstod från att för egen del lägga fram förslag härom
med hänvisning till att pensionskommittén prövade frågan om standardsäkring
inom bl. a. den allmänna pensioneringen. Yrkesskadeförsäkringskommittén
förutsatte emellertid att pensionskommittén vid sitt utredningsarbete
skulle beakta frågans särskilda vikt såvitt rörde dem som skadats i arbetet och
lägga fram förslag i sådan tid att en standardsäkring kunde ingå i den nya
lagen om arbetsskadeförsäkring. På grundval av yrkesskadeförsäkringskommitténs
förslag trädde nya lagar om arbetsskadeförsäkring, statligt personskadeskydd
och krigsskadeersättning till sjömän i kraft den 1 juli 1977.
Yrkesskadeförsäkringskommittén förordade i sitt slutbetänkande (SOU
1976:50) Statligt personskadeskydd att också livräntor som har beviljats före
det lagen om arbetsskadeförsäkring trädde i kraft skulle standardsäkras.

Pensionskommitténs förslag på denna punkt innebär bl. a. följande.
Standardsäkringen skall omfatta livräntor som utgår enligt de ovan nämnda

SfU 1978/79:15

tre författningarna. Dessutom skall vissa äldre livräntor standardsäkras,
nämligen dels efterlevandelivräntor, dels egenlivräntor som grundas på en
invaliditetsgrad som uppgår till minst 25 %. Standarduppräkningen avses
därvid omfatta bl. a. sådana livräntor som utgår av statsmedel enligt den
numera upphävda militärersättningslagen. Livräntorna skall vidare räknas
upp med en standardfaktor den 1 januari varje år. Standardfaktorn skall
bestämmas med utgångspunkt i utvecklingen mellan två på varandra
följande kalenderår av den totala lönesumman enligt nationalräkenskaperna
sedan hänsyn tagits till förändringar i sysselsättningen och det allmänna
prisläget. Värdesäkringen av livräntorna genom anknytningen till basbeloppet
skall vara fristående från standarduppräkningen och alltså fortgå enligt
gällande regler. Reglerna om standardsäkring av livräntorna föreslås tillämpade
fr. o. m. den 1 januari 1978.

I detta sammanhang kan erinras om att de äldre livräntorna har räknats upp
den 1 juli 1977. Uppräkningen avsåg sådana egenlivräntor som grundas påen
invaliditetsgrad om minst 25 % samt efterlevandelivräntor.

Sven Aspling m. fl. hänvisar i motionen 1978/79:1222 till att yrkesskadeförsäkringskommittén
i sitt huvudbetänkande bl. a. anförde att det var
angeläget att arbetsskadelivräntorna anpassas efter den allmänna standardhöjning
som sker i samhället, något som var särskilt viktigt för dem som
skadas i unga år. Motionärerna pekar också på att kommittén framhållit att
utan en standardsäkring skulle livräntorna så småningom komma att
avlägsna sig ganska betydligt från en hundraprocentig kompensationsnivå,
en effekt som kommittén såg som oförenlig med sin principiella inställning
att en arbetsskadad genom försäkringen skulle försättas i samma ekonomiska
situation som om han inte hade skadats. 1 motionen framhålls att det är
synnerligen angeläget att pensionskommitténs förslag om standardsäkring av
livräntor genomförs så att den nya lagen om arbetsskadeförsäkring inte
urholkas till sitt innehåll. Riksdagen bör därför snarast föreläggas förslag om
standardsäkring.

1 motionen 1978/79:704 av Britta Hammarbacken m. fl. framhålls att
många äldre skadefall trots uppräkningar av livräntorna kompenseras med
mycket blygsamma belopp och de skadade får vidkännas en svår ekonomisk
och social situation. Motionärerna menar att det därför finns anledning att
förverkliga pensionskommitténs förslag och de vill att riksdagen skall begära
förslag från regeringen om en uppräkning av ersättningen till äldre skadefall.

Motionärerna i motionen 1978/79:710, Margit Odelsparr och Martin
Olsson, menar att livräntebelopp som utgår enligt militärersättningslagen för
skador som har inträffat föreden 1 juli 1977 är alltför låga. De begär därför en
översyn av de ersättningar som regleras i militärersättningslagen.

SfU 1978/79:15

socialförsäkringsavgifter m. m. har aviserats. Utskottet hyser förståelse för
att utformningen av förslag på grundval av ett så pass omfattande betänkande
som det pensionskommittén lagt fram inte kan ske i ett sammanhang. Enligt
utskottets mening är det emellertid angeläget att de i motionerna aktualiserade
frågorna så snart som möjligt tas upp till behandling i regeringskansliet
så att de kan få en slutgiltig lösning.

Utskottet, som förutsätter att så sker, avstyrker med det anförda bifall till
motionerna 1978/79:704,1978/79:710 och 1978/79:1222, sistnämnda motion
i motsvarande del.

Pensionskommitténs förslag om att slopa undantagandeinstitutet inom
den allmänna försäkringen innebär att försäkrad i fortsättningen i princip inte
skall kunna omfattas av ett undantagande från ATP och sjukpenningförsäkringen
såvitt avser inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Vissa
äldre försäkrade, nämligen de som är födda år 1923 eller tidigare och som
redan har ett gällande undantagande, föreslås få möjlighet att också i
framtiden stå utanför försäkringarna.

I motionen 1978/79:1222 av Sven Aspling m. fl. begärs ett förslag om
slopande av reglerna om undantagande inom ATP-systemet. Motionärerna
hänvisar till de överväganden som enligt betänkandet ligger till grund för
pensionskommitténs förslag. Kommittén beaktade därvid bl. a. att endast ca
30 000 personer under 65 år omfattas av gällande undantagande, att ett
förhållandevis ringa antal försäkrade varje år anmäler undantagande, att ett
undantagande kan påverka rätten till pensionstillskott och att det finns en fast
koppling mellan arbetsskadeförsäkringen och ATP som innebär att den som
är undantagen från ATP också är undantagen från arbetsskadeförsäkringen. I
motionen framhålls att undantagandeinstitutet sedan länge har varit moget
för avskrivning och att det nu inte finns anledning att dröja med ett förslag
grundat på pensionskommitténs betänkande.

Som ovan anförts avser departementschefen att återkomma till kommitténs
förslag i de delar som inte behandlats i propositionen när beredningen
därav har avslutats i socialdepartementet. Något särskilt tillkännagivande
anser utskottet därför inte påkallat. Utskottet avstyrker bifall till motionen
1978/79:1222 i motsvarande del.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte har tagit upp till
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. beträffande retroaktivtid för pension m. m. avslår motionen
1978/79:1249,

2. beträffande folkpension vid bosättning utomlands med bifall till
propositionen 1978/79:75 i motsvarande del och med avslag på

SfU 1978/79:15

motionen 1978/79:1222, yrkandet 1, antar 5 kap. 3 § i det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

3. beträffande enhetliga regler för pension till invandrare avslår
motionerna 1977/78:692 och 1978/79:2150,

4. beträffande handikappersättning till invandrare med bifall till
motionen 1978/79:875 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. beträffande barnpension till invandrarbarn med anledning av
motionerna 1977/78:1065 och 1978/79:1235 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. beträffande barnpension vid adoption med anledning av motionerna
1978/79:356 och 1978/79:702 ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

7. beträffande standardsäkring av arbetsskadelivräntor m. m.
avslår motionerna 1978/79:704,1978/79:710 och 1978/79:1222,
yrkandet 2,

8. beträffande slopande av undantagande från ATP avslår
motionen 1978/79:1222, yrkandet 3,

9. antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lagom ändring i lagen (1962:381)om allmän försäkring i vad
förslaget inte behandlats under 2 ovan,

b. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

c. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Stockholm den 13 februari 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar

SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Arne Magnusson (c), Helge Karlsson (s), Britta
Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj Pehrsson (c), Eric Marcusson (s), Allan
Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Elis Andersson (c),
Christer Nilsson (s), Börje Hörnlund (c), Lars-Åke Larsson (s) och Margareta
Andrén (fp).

SfU 1978/79:15

Reservationer

Till betänkandet har avgivits tre reservationer av Sven Aspling, Helge
Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Christer Nilsson och
Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

1. beträffande folkpension vid bosättning utomlands
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Såsom
framhålls” och slutar med ”aktuell del.” bort ha följande lydelse:

Såsom motionärerna har anfört kan den som har ett undantagande från
ATP eller som har underlåtit att erlägga ATP-avgift få sin grundtrygghet från
folkpensioneringen - folkpension jämte pensionstillskott - försämrad genom
att pensionstillskotten helt eller delvis reduceras. Den som ställer sig utanför
ATP har emellertid att räkna med denna konsekvens. Sedan rätten till
pensionstillskott infördes år 1969 har det funnits upprepade möjligheter att
ansluta sig till systemet oavsett hur länge undantagandet gällt.Utskottet delar
därför motionärernas mening att det är otillfredsställande att man genom
olika delreformer upphäver särbehandlingen av dem som har ett undantagande
från ATP i stället för att angripa problemen så att man i första hand
avskaffar undantagandeinstitutet. Detsamma gäller dem som inte erlagt
ATP-avgift. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är
rimligt att den som har stått utanför ATP under sin förvärvsverksamma tid i
Sverige vid en senare bosättning utomlands skall kunna uppbära full
folkpension. Utskottet biträder därför yrkandet i motionen i denna del och
avstyrker bifall till propositionens förslag att vid beräkning av folkpension vid
bosättning utomlands även sådana år skall beaktas då någon har stått utanför
ATP.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen beträffande folkpension vid bosättning utomlands
med bifall till motionen 1978/79:1222, yrkandet 1, och med
avslag på propositionen 1978/79:75 i motsvarande del antar
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 5
kap. 3 § förslaget till lagom ändring i lagen (1962:381)om allmän
försäkring.

Föreslagen lydelse Reservanternas förslag

5 kap.

3 §

Vid beräkning av folkpension Vid beräkning av folkpension

enligt 2 § skall med år som där avses enligt 2 § skall med år som där avses

jämställas jämställas

1, dr, för vilket bestämmelserna i
11 kap. 6 § första stycket eller 11 kap.

7 § första stycket haft till följd att
pensionspoäng icke tillgodoräknats,

SfU 1978/79:15

Föreslagen lydelse

2. år före år 1960, för vilket beräknats
till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst eller erlagts sjömansskatt,
samt,

Utan hinder av att rätt till tilläggspension
icke föreligger utgår folkpension
enligt 2 § om antalet år som i
denna paragraf sägs, när så erfordras
sammanlagt med år för vilka pensionspoäng
tillgodoräknats, uppgår
till minst tre.

Reservanternas förslag

1. år före år 1960, för vilket beräknats
till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst eller erlagts sjömansskatt,
samt,

2. såvitt gäller person som uppburit
ersättning som avses i 11 kap. 2 §
fjärde stycket, år före år 1963, för
vilket skulle ha beräknats till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst om
skattskyldighet hade förelegat för
ersättningen.

2. beträffande standardsäkring av arbetsskadelivräntar m. m.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 29 med
”Departementschefen har” och slutar på s. 30 med ”motsvarande del.” bort
ha följande lydelse:

Departementschefen har i den föreliggande propositionen uttalat att han
avser att återkomma till kommitténs förslag i övrigt när beredningen därav i
socialdepartementet har avslutats. En eventuell proposition i vår om ändrade
regler för socialförsäkringsavgifter m. m. har visserligen aviserats. Redan
under år 1978 var emellertid avsikten att en proposition på grundval av
kommitténs betänkande beträffande avgifterna skulle föreläggas riksdagen.
Utskottet hyser i och för sig förståelse för att utformningen av förslag på
grundval av ett så pass omfattande betänkande som det pensionskommittén
lagt fram inte kan ske i ett sammanhang. Den angelägna fråga som
standardsäkring av arbetsskadelivräntorna utgör bör dock kunna slutbehandlas
separat i regeringskansliet så att frågan kan få sin lösning utan
dröjsmål. Enligt utskottets mening bör riksdagen snarast föreläggas förslag i
frågan. Detta bör ges regeringen till känna. Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker bifall till motionerna 1978/79:1222, yrkandet 2, och 1978/79:704.
Yrkandet i motionen 1978/79:710 får samtidigt anses tillgodosett.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen beträffande standardsäkring av arbetsskadelivräntor
m. m. med bifall till motionen 1978/79:1222, yrkandet 2 och

SfU 1978/79:15

motionen 1978/79:704 samt med anledning av motionen 1978/
79:710 ger regeringen till känna vad utskottet anfort.

3. beträffande slopande av undantagande från ATP

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Sorn
ovan” och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

Enligt departementschefens ovan nämnda uttalande är också frågan om
slopande av reglerna om undantagande från ATP föremål för beredning i
socialdepartementet. Mot bakgrund av att pensionskommittén - med
beaktande av undantagandets inverkan på pensionstillskotten och sambandet
med arbetsskadeförsäkringen - enhälligt föreslagit att undantagandeinstitutet
skall slopas anser utskottet att förslag härom bör föreläggas riksdagen
senast i samband med den i vår aviserade propositionen om ändrade regler för
socialförsäkringsavgifter m. m. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen
1222 i nu aktuell del.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

att riksdagen beträffande slopande av undantagande från ATP med
bifall till motionen 1978/79:1222, yrkandet 3, begär förslag från
regeringen om slopande av reglerna om undantagande inom
ATP-systemet.

GOT AB 61424 Stockholm 1979