Lagutskottets betänkande

1978/79:9

med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m. m. jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1978/79:12 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit riksdagen att anta

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621),

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag,

10. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden och

11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Över lagförslagen under 1-9 har lagrådets yttrande inhämtats. Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad utskottet anför på s. 46-47.

1 ärendet behandlar utskottet vidare dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1978/79:29-38, dels de under allmänna motionstiden vid föregående riksmöte väckta motionerna 1977/78:995,997 och 1010. Motionsyrkandena redovisas nedan på s. 41-43.

Lagutskottet har inhämtat socialutskottets yttrande över de i propositionen framlagda förslagen till lag om ändring i barnavårdslagen och lag om ändring i lagen om bidragsförskott jämte motionen 1978/79:29 såvitt avser yrkandena 1-4 och 6, motionerna 1978/79:31 och 34, motionen 1978/79:36 såvitt avser yrkandena 2 och 5 samt motionen 1978/79:37. Socialutskottets yttrande fogas till betänkandet som bilaga 1.

Över motionen 1977/78:997 har på utskottets begäran remissyttranden avgivits av riksåklagaren, hovrätten över Skåne och Blekinge, Svenska kommunförbundet, Stockholms överförmyndarnämnd, Sveriges domareför-

1 Riksdagen 1978/79. 8 saml. Nr 9

LU 1978/79:9

LU 1978/79:9 2

bund och Föreningen Sveriges överförmyndare. En sammanställning av remissvaren finns i bilaga 2.

Utskottet har vid besök i Västmanlands län inhämtat synpunkter på de i propositionen framlagda lagförslagen från företrädare för Västerås tingsrätt, allmänna advokatbyrån i Västerås, Sala advokatbyrå, Västmanlands läns allmänna försäkringskassa, Västmanlands läns landstings familjerådgivningsbyrå och socialförvaltningen i Västerås.

Företrädare för justitiedepartementet, riksförsäkringsverket, föreningen Familj och Rätt samt för föreningen Nike har vidare inför utskottet redovisat sina synpunkter på de föreliggande förslagen. Skrivelser i ärendet har inkommit från bl. a. Familj och Rätt, Nike samt samrådsgruppen inom RAFA-utredningen.

Fråga rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har sitt hemvist. Vad nu sagts utgör dock ej hinder att upptaga fråga om vårdnad i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i första stycket, upptages vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.

12!;

Fråga rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har sitt hemvist. Sådan fråga kan upplagas även i samband med äkienskapsmål. Finns ej behörig domstol enligt vad som nu harsagis upptages vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.

Fråga om vårdnad som avses i 7-9 §§, 10 a § samt II § handlägges i den ordning som är föreskriven för tviste-niål. Står barnet under vårdnad av föräldrarna eller en av dem och ära föräldrarna ense i saken, kunna de dock anhängiggöra frågan genom ansökan.

Ar fråga om vårdnad anhängig-gjord i behörig ordning, kan utan

1 kap. Om underhållsskyldighet

1§

Föräldrarna vare skyldiga au vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar.

Underhållsskyldigheten upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej i något fall förrän barnet fyllt sexton år.

2 § första stycket

1 kostnaden för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga.

2 andra stycket

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag. Åro föräldrarna gifta med varandra men tillkommer vårdnaden om barnei endast den ene av dem och leva de ej åtskilda, gäller dock 5 kap. giftermålsbalken.

Föräldrarna skall svara for underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska för-måga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar saml till barnets sociala förmåner under beaktande av vad so/n följer av föreskrifterna om dessa.

Underhållsskyldigheten upphör när barnei fyller arton år. Går barnei i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är föräldrarna dock intill dess barnei fyller tjugoen år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gvmnasieskolan och annan JänifÖrlig grundutbildning.

1 kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga.

2 .1

Förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom alt betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern

1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller

2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans

LU 1978/79:9

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. .Normalbeloppet utgör dock 60 procent av basbeloppet.

Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller flera barn får den bidragsskyldige för underhåll åt vaije hemmavarande eget barn förbehålla sig ett belopp sotn, tillsammans med vad som utges till barnei av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av gällande basbelopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet.

Har förälder som enligt 2 skall betala underhållsbidrag haft barnet hos sig under en sammanhängande lid av minst fem hela dygn, lar föräldern vid fiillgörande av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig en avdrag för va/Je helt dygn av barnets vistelse med 1/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under tiden för vistelsen. Sådant avdrag får dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.

Föreligger särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkor för avdragsrätten än som anges i första sivcket. Mot parts bestridande får sådant förordnande dock inlc meddelas för liden innan lalan har väckts.

Räti till avdrag Jöreligger ej i fall då underhållsbidraget har fästsiällts med beaktande av au den bidragsskyldiga

Nuvarande Ivdelse

Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga till barnets underhåll, så länge äktenskapet beslår.

Vad nti sagts medför ej ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnets föräldrar.

6.v

Betalning av underhållsbidrag skall erläggas i förskott för kalendermånad, om el på grund av särskilda omständigheter annorlunda bestämmes av rätten eller genom avtal som i 7 andra stycket sägs. Förskottsbetalning utöver vad nu sagts medför ej befrielse från atl gälda underhållsbidrag för den tid sådan betalning avser.

Föreslagen lydelse

föräldern i väsentlig mån fullgör sin undeihållsskyldighet genom att ha barnet hos sig.

Den som varaktigt bor tillsammans tned annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnei är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon ärgifi med föräldern eller har eget barn litlsammaiis med föräldern. Om del finns särskilda skäl. kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttat hemifrån.

Underhållsskyldigheten bestäms på samma salt som för förälder enligt I § men gäller ej till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige ej bor tillsammans med.

Om annan än den som enligt 2 har atl betala undeihållsbidrag försummar sin unde/)iållsskyldighet, kan rätten ålägga den fiisumlige all betala underhållsbidrag till barnei.

Undethållsbidrag betalas i förskott för kalendermånad.

LU 1978/79:9 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

personer. År barnet under arton år skall avtalet dessutom vara godkänt av barnavårdsnämnden i kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt i riket, av barnavårdsnämnden i Stockholm.

Rätlen får bestämma annat betalningssätt än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl.

Underhållsbidrag i form av en engångsbelopp skall betalas till barnavårdsnämnden om barnei är under arton år. / fråga om sådan betalning tillämpas 4 kap. 6 andra stycket andra meningen.

Betalning i strid mot denna paragraf medför inie befrielse från skyldigheten att betala underhållsbidrag på föreskrivet sätt.

8s'

Talan om att underhållsbidrag skall fastsiällasfår inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger del.

9§

Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag går förlorad tre år efter den ursprungligen gällande förfallodagen. om inte annat .följer av andra eller tredje stycket.

Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefler.

Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om

7 första och andra styckena Avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej hinder för den imderhållsberättigade att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag.

Gäller avtalet underhåll enligt I i: till barn vais föräldrar varken vid dess födelse voro eller därefter ha vari I gilla med varandra, är del dock bindande för den underhållsberättigade, om avtalet slutits genom skriftlig, av två peisoner bevittnad handling och godkänts av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får sluta avtal som nu har angeiis, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Innefattar avtalet åtagande att till barnets underhåll utge visst belopp en gång för alla, skall beloppet betalas till barnavårdsnämnden, och skall med beloppet så föl faras som i 4 kap. 6 sägs med avseende på där nämnt engångsbelopp.

10 '

Nuvarande lydelse

8 i!

Utan hinder av vad genom dom eller genom avtal, som enligt 7 är bindande Jämväl för den underhålls-berättigade, blivit bestämt om underhållsbidrag äger rätlen annorlunda förordna därom, när ändrade förhållanden påkalla det. Under samma förutsättning må ock avtal om underhållsbidrag, som enligt 7 s" icke är bindande fÖr den underhållsbcräili-gade. på talan av den underhållsskyldige Jämkas av rätten. Är underhåll som avses i I fastställt att utgå till dess barnet nån viss ålder, vare del ej hinder all göra gällande rätt till bidrag för tid därefler, ändå att fall ej är för handen som nyss är sagt. '

Talan som avses i förslå stycket må ej föras i fråga om avtal, varigenom uiiderhåltsskyldig. i den ordning som stadgas i 7 i; andra stycket, åtagit sig alt till fullgörande av underhållsskyldighet som där avses utgiva visst belopp en gång lör alla.

9.:

.4r avtal, som makar med avseende ålörestående äktenskapsskillnad slutii om underhåll till barn. uppenbart obilligt för ena maken, må avtalet på hans lalan av rätlen jämkas. Har lalan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är rätten till lalan föiJorad.

Föreslagen lydelse

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i förhållandena föranleder det. För liden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på .så sätt an uheialda bidrag sätts ned eller las bon.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omsiändigheierna. vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om an erhållna bidrag skall betalas tillbaka far dock meddelas endast om det finns sätskilda skäl.

Har fästsiällt underhållsbidrag, som utges fortlöpande, under en lid av sex år inte ändrats Ull beloppet på annat sätt än som avses i I lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, kan rätten lör liden efter det atl talan har väckts ompröva vad som har bcsiämis om underhållet, ulan alt anledning till Jämkning enligt första

Nuvarande Ivdelse

2 tredje stycket

Det åligger barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. 1 5; skall sörja för alt faderskapet till barn fastställes, att tillse atl barnet tillförsäkras underhåll.

10 § Jörsta-tredje styckena Talan om underhåll till barn upptages av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rörande fasiställandc av faderskapet till barn.

Första stycket utgör ej hinder all upptaga fråga om ttnde/håll i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad .som .sägs i forsla eller andra slyckel. upplages målet av Siock-holms tingsrätt.

Föreslagen lydelse

eller andra stycket behöver åberopas.

Dom eller avtal om underhållsbidrag för lid intill dess barnet har nått en viss ålder utgör inie hinder att pröva frågan om bidrag för tiden därefler.

Barnavårdsnämnd, som enligi 2 kap. 1 skall sörja för alt faderskapet till barn fastställs, .skall se till all barnei lilllorsäkras underhåll.

12 .:

Talan om underhåll till barn upptas av rätlen i den ort där svaranden har sill hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fasislällande av lader-skapel lill barn, äkienskapsmål eller mål om vårdnaden om barn.

Finns ej behörig domstol enligt Jörsia stycket, upptas målet av Stockholms tingsrätt.

13 .;

Två eller Jlera mål om skyldighet för någon all utge underhållsbidrag till barn får handläggas i en rättegång, om det är till nytta för utredningen eller prövningen, f sådant fäll får domstol som enligi f2 § är behörig att uppta ett av målen utan hinder av nämnda paragraf uppta även det eller de andra, om talan i målen väcks vid domstolen och det är lämpligt att målen handläggs där.

Rätten kan besluta an åter säiskilja itidl som har förenats enligt första sivckei.

1 mål om underhåll till barn far vårdnadshavare föra ledan lör barnei. även om vårdnailshavaren ej har uppnått myndig ålder. ,Ar särskild förmyndare Jörordnad för barnei. har han samma rätt alt föra talan för barnet. Även barnavårdsnämnd som enligt 2 tredje stycket skall tillse alt barnet tillförsäkras undcrhåll/o/- föra sådan lalan. Var och en som kan föra lalan för barnet skall beredas tillfälle au >nra sig i målei.

Untlcrhållsbidrag får bestämmas ti undcrhällstiden.

Linderhåll lill barn får ej mot den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för lid efter del barnet fyllt aderton år. innan det kan tillförlitligen bedömas huruvida underh.Allsskyl-dighei föreligger därefler.

I mål om underhåll till barn kan rätlen lör tiden iniill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger förordna om underhållet efter vad som linnes skäligt. Skyldighet all utge bidrag får dock ty åläggas någon, om icke sannolika skäl föreligga att Iran är hidragsskvldig. Har fråga om underhåll väckls i samband med mål om rasislällandc av t'adcrskap lill barn, får förordnande som nu nämnis ej meddelas, om liera män äro instämda i målei.

14 I

I mål om underhåll lill barn har barnavårdsnämnd som enligt 11 skall lillse all barnei tillförsäkras underhåll rätt an föra talan JÖr barnet. Var och en som kan föra talan för barnet skall beredas tillfälle atl yllra sig i målet.

II olika belopp för särskilda delar av

Underhåll till barn får ej moi den underhållsskyidiges bestridande bestämmas för lid efter del barnei fylli arton år. innan del kan tillförliiligt bedömas om unclerhållssk>ldighei föreligger därefler.

1 mål om underhåll till barn kan rätten för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger förordna om underhållet efter vad som är skäligt. Skyldighet all utge bidrag lar dock åläggas någon endast om det fintts sannolika skiil A";/- an bidragsskldighel löreliggei. Har fråga om underhåll väckls i samband med mål om lasistlillandcav faderskap till barn. får förordnande som nu nämnts ej meddelas, om liera män är instämda i målet.

13 i) 16 .:

Beiiäffande åtagande enligi första Slyckel skall i övrigt i lillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan förfaiiniiig är föreskrivet för fall då länen enligi 12 § har meddelai förordnande oin underhållsbidrag lill barn.

Om räii all i vissa fall la ersäiining av allmiinna medel för utgivna undcrhållsbidriig./fHws särskilda be-suimmclscr.

14 §

Har viss man enligi 1 kap. 1 § anseils som barns fader och fast-siälles att annan man är fäder till barnet, har den förstnämnde endast om särskilda skäl föreligga rätt till

Har någon genom skriftlig, av två personer bevittnad handling åtagit sig all lill barn för vilket faderskapet skall fastställas utge underhållsbidrag för lid intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, gäller i fråga om verkställighet på grund av handlingen vad som är föreskrivet om verkställighet på grund av förbindelse att utge underhåll enligt denna balk.

Beträffande åtagande enligt forsla siyckei skall i öviigi i lilliimiiliga delar giilla vad som i lag eller annan förfaiining är föreskrivci för fall då räiien enligi 15 i} har meddelai fömrdnande om underhållsbidrag till barn.

Om riiii all i vis.sa fall få ersiiiining av allmänna medel (öx uigiviiLi underhållsbidrag //'/;/)s särskilda bc-suimmel.ser.

Har viss man enligt 1 kap. 1 § ansetts som barns/«;• och lastställes atl annan man är far lill barnet, har den förstnämnde endast om särskilda sV,i\\föreligger rätt till ersättning av den andre för kostnader som han har

ersättning av den andre för ko.st-

nader som han har haft för barnets haft för barnets försörjning.

försörining.

15 kap. 12 s Förvärvar omyndig värdehandling som avses i 8 !;. eller äger omyndig eljest att av annan utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank, såvida ej den omyndige äger att själv förvalta handlingen. Förpliktelse att utgiva penningbelopp må ock fullgöras hos bank, ändå alt den ej grundas å nedsatt värdehandling;och skola medlen av banken insättas för den omyndiges räkning enligt vad om betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, är särskilt stadgat.

årets början.

I andra fall än som avses i andra stycket äge överförmyndaren genom meddelande lill den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna, atl nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig all ofördröjligen underrälia förmyndaren därom.

20 kap. 9s 1 fråga om mål eller ärende, där barnavårdsnämnd eller överförmyndare har rätt atl föra talan, skall 20 ;; lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken äga moisvarande tillämpning.

Första stycket gäller ej mål om Första stycket gäller ej mål om

fastställande av faderskap eller un- fasiställandc av faderskap, vårdnad
derhåll till barn. om eller underhåll till barn.

Nuvarande lydelse

Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorält, arv eller icsia-menle eller såsom underhåll enligt 8 kap. ätydabalken. vare bouired-ningsman eller testamentsexekutör pliktig all, såframt ej värdet är ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger att själv förvalla. I fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller alt inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande tvä gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt vid

Föreslagen lydelse

Äger omyndig atl av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testamente, vare boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig all, så-frami ej värdel är ringa eller överförmyndaren eljesi medgiver undanlag, nedsätta värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet alt inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger atl själv förvalta. I fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller atl inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderåröversligerett belopp motsvarande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försiikring som gällt vid årets början.

(hergångsbestämmelser

I. Denna lag träder i kraft,

såvitt avser 6 kap. 7-9. 10 a och 12 ;;§ samt 20 kap. 9§ den I januari 1979,

såvitt avser 7 kap. 4 § den I januari 1980. och

i övrigt den 1 juli 1979.

Vad som föreskrivs i 7 kap. 12 S i nya lydelsen om all fråga om underhåll lill barn kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barn skall lillämpas redan fr. o. m. den 1 januari 1979.

Beslämmelserna i 7 kap. 4 § i äldre lydelse upphöratt gälla vid utgången av juni 1979.

2. Fråga om vårdnad som har väckts före ikraftträdandet handläggs enligt äldre bestämmelser.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligi äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckts före utgången av år 1979 får utan hinder av 7 kap. 8 S i dess nya lydelse bifallas tor längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

5. Bidragsskyldighet som har beslämts enligt äldre bestämmelser skall beslå enligt vad som följer av domen eller avtalet.

6. Bidragsskyldighet som har beslämts enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten all kräva ul underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte förlorad före utgången av år 1979. om den inte skulle ha gått förlorad dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

7. För bidragsskyldighel som har beslämts enligt äldre bestämmelser gäller i fråga om jämkning och omprövning de nya bestämmelserna.

Har någon enligt 7 kap. 7 S andra stycket i dess äldre lydelse slutit avtal om att betala engångsbelopp lill barnet, får talan om jämkning enligt 7 kap. 10 S första stycket i dess nya lydelse dock inte föras i fråga om avtalet.

Omprövning enligt 7 kap. 10 ; tredje stycket i nya lydelsen kan påkallas tidigast den 1 juli 1982.

Underhållsberättigad .som enligt 7 kap. 7 ;; i dess äldre lydelse är oförhindrad att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag får utan hinder ■'Senaste Ivdelse 1976:1118.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

av de nya bestämmelserna väcka talan om sådant bidrag intill utgången av år

1979.

8. Bestämmelserna i 15 kap. 12 S andra stycket i äldre lydelse tillämpas fortfarande om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2 Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om giftermålsbalken'

dels atl 7 kap. 3-5 S§ skall upphöra alt gälla,

f/c/.satt5kap., 11 kap. 1 och 14-16 §§, 13 kap. 10 § samt 15 kap. 11,24,25 och 31 ;j§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 11 kap. skall införas en ny paragraf, 14 a S. av nedan angivna lydelse.

5 kap.

Allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden

1 §
Man och hustru äro skyldiga Man och huslru är skyldiga

varandra trohet och bistånd; de hava varandra trohet och bistånd. De skall
au i samråd verka för familjens gemensami vårda hem och barn och i
bästa. samråd verka för familjens bästa.

Lämnar vad ena maken enligt 2 ij har att tillskjuta icke tillgäng till bestridande av utgificrna för hans särskilda behov och de utgifier, han ehest med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden enligt sed har atl ombesöija för fumiljcns underhåll, vare andra maken pliktig an i lämpliga poster lillhan -dahålla honom etforderliga penningmedel. Rätt till sådant bidrag tilT konime dock ej make, som visar oförmåga atl handhava medel eller av annan särskild orsak icke bör äga omhesöija utgifterna.

Vad med tillämpning av 2 och 3 §§ av ena maken överlämnats lill den andre för tillgodoseende av hans särskilda behov vare hans egendom.

4§

Om det som make skall bidra med inte räcker till för makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer JÖr familjens underhåll, skall den andra maken skjuta lill de pengar som behövs.

Vad make med tillämpning av 2 och 3 §§ har lämnat till den andra maken för dennespeisonliga behov är mottagarens egendom.

LU 1978/79:9

Nuvarande lydelse belöpa på denne.

Talan om ersättning må ej väckas, sedan ett år förflutit efter kalenderårets utgång.

Rätt till ersättning må ej göras gällande av annan än den ersättnings-berättigade sfälv, ej heller i den etsätl-ningsskyldlges konkuis.

7§

Lever makar på grund av söndring åtskilda, skall make ändå bidraga Ull andra makens underhåll enligt de grunder som anges i 2 §.

Om bidrag till barnens underhåll i fäll, som avses iförsta stycket, stadgas i föräldrabalken.

Föreslagen lydelse

6§

Om makarna inte varaktigt bor till-samtnans, skall make betala underhållsbidrag till den andra maken enligt de grunder som anges i 2 §.

7§

Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får Inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.

8§

Rätten atl kräva ut fastställt underhållsbidrag går förlorad tre år efter den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit föisalt i konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkuisen även därefter.

Härföre den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847), får underhållsbidraget krävas ut inom tre

Nuvarande Ivdelse

Ulan hinder av vad rätten beslutit om bidrag, som i 5 eller 7 § sägs, äge rätten på endera makens yrkande anitorhmda förordna därom, när ändrade förhållanden påkalla det.

Föreslagen lydelse

månader från det att verkan av godmansförordnandet förföll eller, när förhandling om offentligt ackord har följt, ackordsfrågan avgjordes. Kommer ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätningför underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.

Dom eller avtal om underhåll kan Jämkas av rätten, om ändiing i förhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

Avtal om underhåll kan också Jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns särskilda skäl.

10 p

A vt al ifråga, som avses 12,3, 7 eller 8 §. må på ena makens yrkande av rätten jämkas, om avtalet finnes uppenbart obilligt eller ändrade förhållanden påkalla del.

11 §

Makarna vare pliktiga giva varandra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden, som erfordras för bedömande av värderas underhållsskyldighet.

2 Senaste lydelse 1976:613.

3 Senaste lydelse 1976:613.

10 §

Makarna är skyldiga att lämna varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som behövs för att de skall kunna bedöma varandras underhållsskyldighet.

Nuvarande lydelse

8 ii

I fall, som avses i 7 , må. såvitt del med hänsyn till vardera makens levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt ftnnes skäligt, make förpliktas att /;// nyiijande lämna 'jndra maken lösören, vilka vid sammanlevnadens hävande ingingo i let för makarnas gemensamma be-:agnande avsedda bohaget eller ut-'Jorde andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålunda lämnats den andre lill nyttjande, skall avtal, som ägaren må itted tredje man iiäffa angående egendomen, ej lända till inskränkning i. andra makens nyttjanderätt.

Föreslagen lydelse

I fall som avses i 6 kan make förpliktas att lämna lösören till den andra maken för att användas av denne, om det är skäligt med hänsyn lill makarnas levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt. Skyldigheten omfattar dock endast lösören som ingick i makarnas bohag när sammanlevnaden upphörde och var avsedda att användas av makarna gemensamt eller.som då var den andra makens arbetsredskap. Om egendom som tillhör den ena maken sålunda har lämnats //// den andra, medför avtal mellan ägaren och tredje man om egendomen inte någon inskränkning i den andra makens nyttjanderätt.

Bestämmelserna i 9 it om jämkning av avtal om underhållsbidrag gäller även avtal i Jiåga .som avses i fötsta stycket.

En var av makarna äge an for den dagliga hushållningen eller barnens upplosiran med förpliktande verkan jämväl lör den andra maken ingå sådana rätishandlingar. som sedvan-ligen företagas för dessa ändamål. Rättshandlingen skall anses vara ingången i syfte an Jörplikta jämväl andra maken, såvida ej annat jramgår av omständigheterna.

Räiishandting. varom i första stycket sägs, vare ej förpliktande lör andra maken, om den. med vilken rättshandlingen slöts, insåg eller bort inse. att det. .som anskaffades genom rättshandlingen, ej var erforderligt.

Vad sålunda Tir stadgat skall ej äga tillämpning, om makarna på .grund av söndring leva åtskilda.

Var och en av makarna får med förpliktande verkan även för den andra maken ingå .sådana rättshandlingar för den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran som enligt sedvana föreläs för dessa ändamål. Rättshandlingen skall anses vara ingången i syfte att Jörplikta även den andra maken, om inte annat framgår av ontständigheterna.

Rättshandling som avses i första stycket förpliktar dock inte den andra maken, om tredje man insåg eller bort inse att det som anskaffades inte behövdes.

Vad som sägs i första stycket om makes behörighet gäller ej. om sammanlevnaden mellan makarna har upphört.

Nuvarande lydelse

Missbrukar make den lumom enligt 12 i) tillkommande behörighet, må han kunna på yrkande av andra maken av räiien Jörklaras behörigheten Jörlusiig.

Sådant beslut varde av rätten upphävt, om makarna enas därom eller Jörändrade förhållanden visas hava inträn.

Om rättens beslut, som i denna paragraf avses, skall ofördröjligen genom rättens försoig anmälan göras lill äktenskapsregisirei samt kungörelse införas i Post- och tnrikes Tidningar och ortstidning.

Föreslagen lydelse

Missbrukar make .sin behörighet enligt f2 §. kan rätten på yrkande av den andra maken besluta att behörigheten skall upphöra.

Sådant beslut kan hävas av rätten om makarna är överens om det eller om ändring i förhållandena föranleder det.

Rätten skall genast anmäla beslut som avses i denna paragraf lill äktenskapsregisirei och kungöra det i Post-och Inrikes Tidningar och ortstidning.

14:

Ar ena maken lör bortovaro eller sjukdom (//■ stånd att själv ombesörja sina angelägenheter; har han ej näiiml Jullmäklig, och är ej heller Jörmyndare eller god man för honom Jörordnad, äge andra maken företräda honom, när angelägenhet yppar sig. .som ej ulan olägenhet kan uppskjutas., uppbära avkastningen av hans egendom och annan hans inkomst saml. om det lör anskaffande av medel lill familjens underliåll oundgängligen tarvas, pantsätta eller avyttra honom tillhörig egendom. Ej må i något fall last eueiulom avyttras eller iniecknas eller i sådan egendom upplåten räiiighei inskrivas, med mindre rätten, efter inhämtande av yttrande frän lians närmaste Itänder, som vistas i riket, medgiver det.

Vad nu är stadgal äge ej tillämpning, om makania på grund av söndring leva åtskilda.

Kan den ena maken på grund av sjukdom ('//('/■ bortavaro Inte själv sköta sina angelägenheter och Jättas medel lör Jamiljens underhåll, får den andra maken / behövlig omfattning lyfta den sjuke eller boriavarande makens inkomst och avkaslningen av den makens egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Vad som har sagts nu om makes behörighet gäller dock ej. om sammanlevnaden mellan makarna har upphön eller om fullmäktig, lörmyndare eller god man finns för den sjuke eller boriavarande maken.

Rättshandling som avses i Jörsia Slyckel är bindande för den sjuke eller boriavarande maken även om medlen inte behövdes för Jamiljens underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insen att behovet ej förelåg.

LU 1978/79:9 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §
Om makes släktnamn är särskilt Om makes släktnamn finns sär-
stadgat. skilda bestämmelser.

7 kap. 3 it

Häftar hustrun jämte mannen för gäld. som båda makarna eller endera gjort genom rättshandling av den i 5 kap. 12 if avsedda beskaffenhet, och vill borgenären söka hustrun för gälden. skall han anhängiggöra sin talan inom två år från förfallodagen eller, om gälden skall betalas vid anfördran, från dess uppkomst;föisit-tes denna tid, vare rätt till talan mot henne förlorad.

Varder hustrun föisatt i konkurs, vare hon ej pliktig att för dessförinnan gjord gäld av beskaffenhet, som i fötsta Slyckel avses, ansvara med egendom, som hon under konkuisen eller därefter fötyärvar. 4ij

Har bodelning verkställts i anledning av boskillnad eller äktenskapets upplösning, svarar hustrun JÖr gäld, som avses i 3 ij och som uppkommit före boskillnadsansökningen eller, om äktenskapet upplösts genom mannens död utan atl talan om äktenskapsskillnad då var anhängig. före dödsfallet eller, om äktenskapet upplösts i annat fäll, före ansökningen om äktenskapsskillnad, endast intill värdet av dels den enskilda egendom hon ägde vid den tillämpliga tidpunkten, dels den egendom som tillades henne vid bodelningen. Vad nu sagts skall i tillämpliga delar gälla även fÖr del fäll atl bodelning ej skall äga rum i anledning av äktenskapets upplösning.

Häftade egendom, som i fötsta

Nuvarande lydelse

stycket sägs, pä grund av inteckning eller eljest sät skilt för annan gäld än där avses, varde motsvarande del av egendomens värde ej medräknad.

5 s

Vad i 3 och 4 iji} är stadgat .skall ej äga tillämpning, om hustrun iklätt sig vidsträcktare betalningsansvar.

Är makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Har make barn under sexton år som står under hans vårdnad, skall äktenskapsskillnaden dock föregås av betänketid.

14 ji fötsta stycket

Om ena maken efier äktenskapsskillnaden är i behov av bidrag till sin tillbörliga undeijiåll, kan rätten ålägga andra maken alt utge sådant bidrag efier vad som är skäligt med hänsyn till hans förmåga och övriga omständigheter. Vid prövningen skall beaktas an make kan ha särskilt behov av bidrag JÖr tiden närmast efter äkienskaps-skilhiaden.

f4 s'' andra stycket

Bidraget kan. om den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omsiändigheierna i övrigt föranleder det. bestämmas till visst belopp atl utges en gång för alla. Är bidraget bestämt att utgå på särskilda tider och ingår den underhållsberättigade nytt äktenskap, skall bidrag ej vidare utgå.

Föreslagen lydelse

kap. 1§

Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Äktenskapsskillnaden skall föregås av betänketid, om makarna begär det eller om make varaktigt bor tillsammans med eget barn under sexton år som står under den makens vårdnad.

Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försöijning.

Är make under en övergångstid i behov av bidrag till sitt underhåll, har maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till den makens förmåga och övriga omständigheter.

Har make svårigheter att försörja sig själv efter upplösning av ett långvarigt äktenskap eller finns del synnerliga skäl har maken rätt ull underhållsbidrag för längre tid än som anges i andra stycket.

14 a §

Underhållsbidrag efier äktenskapsskillnad utges förtlöpande. Om det finns sätskilda skäl kan rätten dock bestämma alt bidraget skall etiäggas med ett engångsbelopp.

15 §5

Utan hinder av vad som genom rånens beslut eller genom avtal blivit bestämt om bidrag lill frånskild makes underhåll kan rätten på endera makens yrkande förordna på annat sätt därom, när ändrade förhållanden påkallar del. Endast om synnerliga skäl föreligger får dock underhållsbidrag utdömas, om sådant bidrag icke tidigare skolat utgå. eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt.

Första stycket äger ef tillämpning, om någon förpliktats eller åtagit sig att till frånskild makes underhäll utge vissi belopp en gång för alla.

Bestämmelserna I 5 kap. 9§ om jämkning tillämpas även i fråga om underhåll efter äktenskapsskillnad. Endast om synnerliga skäl föreligger får dock på grund av ändring i förhållandena underhållsbidrag höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt. Dom eller avtal om underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp får ej mot parts bestridande Jämkas på grund av ändring i förhållandena.

maken utöver egendom till täckning tillkommer andra maken utöver
av denne åvilande gäld. egendom till täckning av denne

åvilande gäld.

15 kap.
11 S
1 mål om äkten.skapsskillnad skall rätlen, på yrkande av endera maken, för
liden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna om sammanlevna
dens hävande och om förbud för makarna vid vite av fängelse i högst ett år
eller böter att besöka varandra. Rätten kan också för samma tid förordna efler
vad som finnes skäligt om bidrag av ena maken lill den andras underhåll.
Vid förordnande om sammanlev- Vid förordnande om sammanlev-

ma, vilken av makarna som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes till äktenskapsskillnad, skall .sådan bestämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats att sitta kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej rätlen

nadens hävande kan räiien besläm- nådens hävande kan rätten bestäm-

ma, vilken av makarna som skall få silla kvar i hemmet. Dömes till äktenskapsskillnad, skall sådan bestämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats atl sitta kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej räiien

beträffande viss egendom förordnar beträffande viss egendom förordnar
annorlunda. Om den nyiijanderätt annorlunda. Om den nytijanderält
som sålunda kan tillkomma make som sålunda kan tillkomma make
gäller vad i 5 kap. 8 if sägs. gäller vad i 5 kap. // s''' sägs.

Förordnande enligt första eller andra slyckel fär meddelas utan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall lillfiille att yllra sig över yrkandet beredas andra maken. Har förordnande meddelats, skall rätten när målet avgöres pröva, om åtgärden skall beslå. Förordnande om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud skall bestå, om make begär det.

Beslut enligt denna paragraf skall verkställas lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten. Beslut om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud får dock ej återkallas, om make motsätter sig det.

I fråga om ersättning till god man som avses i första stycket skal! gälla vad i 20 kap. I9if föräldrabalken stadgas angående ersättning åt rätte-gångsbiträde.

31 § Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter att ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken han förordnats i den mån det kan ske.

I fråga om ersättning till god man som avses i första stycket skall gälla vad i 10 kap. 13 i> föräldrabalken stadgas angående ersättning åt rätte-gångsbiiräde.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. Har någon genom sådan rättshandling som avses i 5 kap. 14 § i äldre lydelse före den 1 juli 1979 förpliktat sin make får rättshandlingen göras gällande enligt äldre bestämmelser. De upphävda bestämmelserna i 7 kap. 3-5 §§ gäller alltjämt i fråga om skuld som har uppkommit före ikraftträdandet. Vad som sägs i 5 kap. 14 § andra stycket i dess nya lydelse tillämpas endast i fråga om rättshandling som har företagits efter ikraftträdandet.

3. .'\r mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhällsbidrag som har väckts före utgången av år 1979 får utan hinder av 5 kap. 1 och 11 kap. 14 a § andra slyckel i nya lydelsen bifallas för längre lid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

6 Senaste Ivdelse 1973:944.

LU 1978/79:9 27

5. Talan om underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 § i den nya lydelsen får ej avse lid före utgången av år 1977.

6. Bidragsskyldighel som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Vad som är föreskrivet i 11 kap. 14 § andra stycket i dess äldre lydelse om att bidrag skall upphöra atl utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap, skall fortfarande gälla i fråga om bidrag som har bestämts före ikraftträdandet.

7. Bidragsskyldighet som har bestämts enli;;t äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten att kräva ut underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte förlorad före utgången av år 1979, om den inte skulle ha gåti förlorad dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

8. För bidragsskyldighet som har beslämts enligt äldre bestämmelser gäller i fråga om jämkning de nya bestämmelserna.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, lillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3 Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs atl 7 kap. 6 § och 8 kap. ärvdabalken skall upphöra alt gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. De upphävda bestämmelserna skall dock fortfarande lillämpas om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av 8 kap. 10 S ärvdabalken enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken gäller fortfarande 7 kap. 6 § ärvdabalken.

4 Förslag till

Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 54 a § utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54a§'

På grund av skriftlig, av två På grund av skriftlig, av två

personer bevittnad förbindelse får personer bevittnad förbindelse får

utmätning äga rum för bidrag, som utmätning äga rum för bidrag, som

någon enligt förbindelsen skolat någon enligt förbindelsen skolat

' Senaste lydelse 1976:615. Ändringen innebär bl. a. alt andra stycket upphävs.

utgiva lill fullgörande av underhålls-skyldighci jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken eller skolat erlägga till barnavårdsnämnd såsom ersättning för barns vård jämlikt barna\'årdsla-gen. Beträffande underhållsbidrag //// make skall dock vad nu sagts ej äga tillämpning, med mindre makarna under den lid bidraget av.ser levde och allijämt leva åtskilda på grund av söndrini; eller eller hemskillnad.

Har bidrag som avses i I mom. förtällit lill heialning tidigare än ire år innan ansökan gjordes, jår utmätning på grund av jörbindelsen ej ske. om gäldenären påslår att bidraget giildils och invändningen ej kan med hänsyn lill omsiändigheierna i övrigt lämnas Ulan avseende.

Är talan om förbindelsen anhängig utmätning på grund av förbindelsen

Den som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvudskrift //// utmätningsmannen.

utgiva till fullgörande av underhållsskyldighet jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken eller skolat erlägga till barnavårdsnämnd såsom ersättning för barns vård jämlikt barnavårdslagen (I96ire)7). Beträffande underhållsbidrag .sy;/;?.sA('///i(,i,'/i(;.s/;7/,i,'(77(/('-närens makcjör makens egen del eller jör makarnas barn skall dock vad nu sagts äga lillämpning endast om makarna under den lid bidragei avser ej varaktigt bodde tillsammans och alltjämt ej göra det.

vid domsiol, äger denna förordna. all

tills vidare ej fär äga rum.

Den som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvud-skrift eller, om utmätningsmannen anser det tillräckligt. / bestyrkt avskrift.

7§-

1 fråga om barnavårdsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 ;;, 3 i; första stycket, 4 §, 5 ;; första och tredje styckena, 6-8 §;;, 9 S första slyckel och 10-12 ;;;; kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt.

Uppdrag, som avses i 3 kap. 12 § andrastycket kommunallagen (1977:179). (år ej omfatta befogenhet alt

1. utdöma förelagt vite.

2. vidtaga åtgärd enligt 26 S 2, 3 eller 4 eller enligt 29 eller 30 ;; eller göra framställning om intagning i ungdomsvårdsskola.

3. meddela beslut som avses i 46 ;; andra stycket, lillslånd eller förhandsbesked som avses i 47 § eller förbud scmit avses i 50 eller 51 ;; eller

4. fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 S lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.

L.ippdrag som avses i 3 kap. 12 ;; Uppdrag som avses i 3 kap. 12 ;;

som anges i 2 kap. 9 S toräldrabalkcn får dock ej omfatta befogenhet att besluta att icke påbörja utredning eller att lägga ned påbönad utredning. Uppdrag all fullgöra uppgift som anges i 7 kap. 7 ;; föräldrabalken fårej omfaita befogenhet att godkänna avtal som innefattar åtagande atl utge engångsbelopp.

andra stycket kommunallagen andra stycket kommunallagen (1977:179) får, såviti gäller föräldra- (1977:179) får. så vin gäller föräldrabalken, omfatta endast befogenhet balken, omfatta endast befogenhet att fullgöra vad som ankommer på att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 1 kap. 4 S, 2 kap. 1, nämnden enligt I kap. 4 ;;. 2 kap. 1. 4-6, 8 och 9 ;jS. 3 kap. 5. 6 och 8 §S 4-6. 8 och 9 ;>§, 3 kap. 5, 6 och 8 ;;!? saml 7 kap. 2. 7 och 11 'i nämnda saml 7 kap. 7. // och 14 S§ nämnda balk. Uppdrag att fullgöra uppgift balk. Uppdrag att fullgöra uppgift

som anges i 2 kap. 9 ;; föräldrabalken får dock ej omfatta befogenhet att besluta att icke påbörja utredning eller att lägga ned påbörjad utredning.. Uppdrag att fullgöra uppgift som anges i 7 kap. 7 S föräldrabalken fårej omfatta betögenhet att godkänna avtal .som innefaliar åtagande att utge engångsbelopp.

Nämndens protokoll behöver ej, utöver vad som följer av 14 ;; tredje och tjärde styckena denna lag, upptaga annal än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje ärende och uppgift om reservation.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 ;;§ nämnda lag i samtliga ärenden hos barnavårdsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. ' Lagen omtryckt 1971:1038. -Senaste Ivdelse 1977:1037.

Nuvarande lydelse

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott lill barnet i förhållande till fader eller tttoder, som ej har vårdnaden om barnet.

Bidragsförskott utgår även till här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare om vårdnadshavaren är bosatt i riket och antingen barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistas i riket.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnei, benämnes i denna lag underhållsskyldig.

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som föreskrivs i denna lag lämnas bidragsförskott av allmänna medel till barn som är bosatt här i landet. Är barnet inte svensk medborgare, tillämpas dock lagen endast om också barnets vårdnadshavare är bosatt här i landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

Om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet, lämnas bidragsförskott i förhållande till förälder som inte har vårdnaden, såvida denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet getnensamt men barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av dem, lämnas bidragsförskott i förhållande till den andra .föräldern.

Förälder i förhållande till vilken bidragsförskott lämnas enligt andra stycket kallas I lagen underhållsskyldig. Vad som sägs i lagen om vårdnadshavare gäller, i fall då barnet slår under båda föräldrarnas vårdnad, den av föräldrarna som varaktigt bor tillsammans med barnet.

LU 1978/79:9 31

Nuvarande lydelse Fineslagen lydelse

underhållsskyldige: utan giltigt skäl underlåter att vidtaga

eller medverka till åtgärder JÖr all få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt:

b) det föreligger grundad anledning antaga all den underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 ;; första och andra styckena;

c) det finnes uppenbart atl den underhållsskyldige annorledes sörjt eller sörjer för att barnet erhåller moisvarande underhåll;

d) vårdnadshavaren uppenbarligen d) barnet av annal skäl uppenbar
ulan giltigt skäl underlåter atl vidtaga ligen saknar behov av bidragsför-
eller medverka till åtgärder för att få skon.

underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt.

Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtio procent av det basbelopp som enligt I kap. 6;; lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 ;; lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettio procent av det basbelopp som anges i första stycket, i förra fallet i förhållande lill varje underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga atl fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Bidragsförskott utgår ej med högre Om det underhållsbidrag som har

belopp än underhållsbidraget, därest blivit fastställt uppenbarligen under-
vårdnadshavaren uppenbarligen ulan stiger vad den underhållsskyldige bör
giltigt skäl underlåter att vidtaga eller erlägga i bidrag, lämnas inte bidrags-
medverka till åtgärder för att få under- förskott enligt första eller andra stycket
hållsbidraget höjt. med högre belopp än underhållsbidra-

get. I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

4as

Har när underhållsbidrag skall fastställas beaktats att den underhållsskyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom atl ha barnet hos sig. minskas bidragsför-

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förulsällning alt den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något att anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntligen eller skriftligen yttra sig. 1 meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stad-gandena \ 2 a), b) och c) samt 4;; tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrailelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om siadgandena i 12 och 13;;;: saml, i annal fall än som avses i 4 ;; iredje Slyckel, den underhållsskyldige om

Sedan bidragsförskoit sökts skall, under lorutsiitlning atl den underhållsskyidiges vislelseori är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsiindas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något att anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntligen eller skriftligen yttra sig. 1 meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om siadgandena i / § första och andra styckena, 2 S b), c) och d) samt 4 ;; tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhälls-skyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller bifallits endast lill viss del. skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om siadgandena i 12 och 13 s" samt, i annal fall än som avses i 4 ;; tredje stycket, den underhållsskyldige om

1 den mån bidragsförskott svarar mot läststiillt underhållsbidrag inträder den försäkiingskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 ;; lagen (1962:381) om allmän försäkring i barnets rätt lill underhållsbidrag geniemoi den underhållsskyldige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven förulsällning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt.

15 s

1 den mån bidragsförskott svarar mot faststiilll underhållsbidrag inträder den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4; lagen (1962:381) om allmän försäkring intill belopp som har lämnats i bidragsförskott i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt.

Har den underhållsskyldige rätt lill avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 i) föräldrabalken därför an han har haft barnet hos sig, skall han, för atl avdraget skall kunna beaktas vid återkrav av bidragsförskott enligt fötsta stycket, anmäla detta till försäkringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Den undethålls-skyldige skall genom intyg av den andra föräldern eller, om sådant intyg inte kan erhållas, på annat sätt styrka atl han har haft barnet hos sig under den tid som avdraget avser.

Oavsett vad som har bestämts genom dom eller avtal beaktas avdrag som avses i andra stycket endast om den underhållsskyldige har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn.

Försäkringskassa som avses i 15 S får besluta alt återkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmännas räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om det är skäligt tned hänsyn till alt den undcrhåltsskyldige varit sjuk. arbetslös, omhändertagen Jör vård eller haft stor Jöisötjnings-börda. Eftergift får också meddelas om det av annan anledning framstår som skäligt.

Försäkringskassa som avses 115;; lar besluta att återkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmännas räkning skall eftergivas helt eller delvis. Eftergift får meddelas om del är påkallat av ändring i den underhållsskyidiges ekonomiska förh ål lan -den. Eftergift får också / övrigt meddelas om del framstår som skäligt med hänsyn till den underhållsskyldiges petsonliga förhållanden eller av annan särskild anledning.

Är någon skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet på särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make, barn. makes barn. fäder eller moder, iindras bidragets belopp enligt denna lag med hänsyn till penningvärdets förändring.

Lagen äger ej tillämpning, om dom innehåller föreskrift om att bidraget den bidragsplikiiges inkomsier ulgå anges i domen eller avialet.

Är någon skyldig att till fullgörande av lagstadgad fämiljeränslig underhållsskyldighei på särskilda lider utge bidrag i svenskl myni lill make, förutvarande make, eget barn eller annatis barn, ändras bidragets belopp enligt denna lag med hänsyn lill penningvärdets förändring, eller avtal varigenom bidraget beslämts skall vid ändring i penningvärdet eller med ändrat belopp enligt grunder som

_ Bidnigsbelopp som höjts enligt 2 ;; samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning lill basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den I april det år basbeloppet för a|)ril månad med niinst fem procent över-cller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring.

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Brutet procenttal avrundas till närmast lägre hela procenttal. Procenttalet fastsiälles av myndighet, som Konungen besiiimmer.

Bidrag, vars belopp efter ändringen lägre kronlal.

Bidragsbelopp som luijis enligt 2 i; samt bidragsbelopp som senast beslämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändi;is i anslutning till basbeloppet enligi lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april del år basbeloi)pci lor april månad med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet lorapril 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider del basbelopp som låg lill grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefier bestämmes under tiden Jamian-mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

Bidragsbeloppet ändras med tlct procenttal med vilket basbeloppet iindrats. Bidragsbelopp lill eget eller annans barn ändras dock fr. o. tit. den I april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tiondelar av det näntnda procenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Procenttalen för ändring af bidragsbelopp fasisiälles av myndighet som regenngen besiiimmer. slutar på öretal, utgår med niirmasl

\6i

Om underhållsbidrag som avses i 5 kap. 5 ii giftermålsbalken överstiger vad som skäligen bör tillkomma familjen, lår underhållsbidraget vid lillämpning av 15;; jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är det påkallat av särskilda skäl får jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberätiigades försörjning.

Bor gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och överstiger underhållsbidrag till maken eller lill makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den undethållsberätii-gade, fåi' underhållsbidraget vid tillämpning av 15;; jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är det påkallat av särskilda skäl får jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta uppenbari överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberätiigades försörjning. Första stycket äger moisvarande tillämpning, om skatteavdrag eller

utmätning ej kan äga rum till följd av införsel för underhållsbidrag,som avses

där.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 15 a ;; den 1 januari 1980 och såvitt avser 16;; den 1 juli 1979.

Den som på grund av förordnande Den som på grund av förordnande

enligt 7 kap. 12 i. föräldrabalken i enligi 7 kap. 15 föräldrabalken i

mål om fasisiiillande av faderskap mål om fasislällande av faderskap

räli all av allmänna medel återfå vad han uigivii, om domsiolcn genom dom eller beslui som vunnii laga kraft skili målet från sig utan att mannen blivit underhållsskyldig.

uigivii underhållsbidrag lill barn har utgivit underhållsbidrag till barn har

rätt all av allmiinna medel alerta \ad han uigivit. om domstolen genom dom eller bcslui som \unnii laga kr:ift skil! målci från sig ulan all mannen blivii underhållsskyklig.

Vad som sägs i första slyckel om rätt till ersättning av allmänna medel giiller iiekså för det fall all unclerhållsbidr;ig utgivits på grund av alt mannen i skriftlig, av två personer bevittnad handling, som godkiinis av barnavårds-niimnden. åiagii sig au utge underhåll för tid. iniill dess rcsuliaiei av blodundersökning om fadcrskapci löreligger. och blodundersökningen visar all han icke kan vara fader lill barnet. Är hans faderskap enligi blodunder-sökningcn osannoliki. har han riiil lill ersiiiining för utgivna underhållsbidrag, såvida lalan om läderskapei icke viickcs mot honom inom sex månader från det uilåiandel över blodundersökningcn förelåg. Oavsell resullaiei av blodundersiikningen löreligger riiii till ersiiiining. om han genom lagakraft-vunncn dom friats från faderskapet eller om annan man på grund av lagakraftvLinnen dom eller crkiinnande är all anse som fader lill barnei.

Denna lag iriidcr i kraft den 1 juli 1979.

i.S.jMiiic Ivdciso 1976:625

Underräti är vid handläggningav ärende domför med en lagfaren domare, om ej annat följer av vad som föreskrives nedan i denna paragraf

Vid annan handläggning än som siigs i 3 eller 4 § skall rätten hava den sammansätlning som anges i tredje stycket,

om ärendet iir tvisiigt,

om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller

1. medgivande till äktenskap enligt 2 kap. 2 § giftermålsbalken eller till åtgärd beträffande makars egendom enligt 6 kap. 6 § nämnda balk eller förordnande angående sådan egendoms förvaltning i andra fall,

om ärendet angår

1. samtycke lill hävande av tjänslc-
eller arbetsavtal som barn ingått,
medgivande till äktenskap enligt 2
kap. 2§ giftermålsbalken eller till
åtgärd beträffande makars egendom
enligt 5 kap. 14 § eller 6 kap. 6;;
nämnda balk eller förordnande angå
ende sådan egendoms förvalining i
andra fall,

2. lalan moi överförmyndares beslui,

3. nedsiitlning av bolags aktiekapital eller grundfond, tillstånd till vinstutdelning i bolag, skyldighet för bolag eller förening atl träda i likvidation, förordnande eller entledigande av likvidator eller tillstånd lill försäljning av egendom under likvidation eller till fusion,

4. förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd till viss förvaliningsälgärd i annal fall än som avses ovan i delta stycke.

1 fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och nämnd, när ärendet skall prövas enligt giftermålsbalken eller föräldrabalken. samt eljest av minst tre och högst fyra lagfarna domare. Har nämnd säte i rätten äger 15 kap. 29 och 30 §§ giftermålsbalken motsvarande lillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' .'v.-n.-isl..:' Kdolsc 1973:1155.

2§

Framställning om erhållande av verkställighet göres hos myndighet i den fördragsslutande stal. där sökanden vistas, eller i den stat, där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks.

Framställning, som gjorts i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall av behörig myndighet översändas lill vederbörande länsstyrelse här i riket eller, om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, till utrikesdepartementets rättsavdelning.

Vistas sökanden i Sverige, göres framställning direkt hos vederbörande utmätningsman.

Framställning, som gjorts hos myndighet i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall översändas till vederbörande länsstyrelse här i riket eller, om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, till utrikesdepartementets rättsavdelning. Behöriga alt översända framställningen äro:

i Danmark: överövrigheten (i Köpenhamn överpresidenien och eljesi vederbörande amimanj eller. ovisshet råder angående behörig över-

övrighei. justiiicminisierici:

i Finland: vederbörande länsstyrelse eller, om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, ministeriet JÖr utrikesärendena:

i fsland: ftistitieministerict: samt

i Notge: vederbörande fylkesman eller, om ovisshet råder angående behörig fjkesman. socialdepartementet, när fråga är om bidrag till barn mom äktenskap eller moder till .sådant barn, och eljest justiiiedepariemen-let.

Myndighet, som i Danmark, Finland, Island eller Norge förskottsvis utbetalat bidrag, äger göra framställning om indrivning av bidraget direkt hos

LU 1978/79:9 41

Motionsyrkanden

/. Vid 1977/78 års riksmöte väckta fristående motioner

A. 1977/78:995 av Kerstin Andersson i Kumla m. ft. (s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning med utgångspunkt i
den i motionen föreslagna huvudregeln om gemensam vårdnad av alla
barn.

B. 1977/78:997 av Bernt Ekinge (fp) och Martin Olsson (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begären översyn av bestämmelserna i 20 kap. 9 §
FB.

C. 1977/78:1010av Jörn Svensson m. n.(vpk) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder för att snarast garantera att 1976 års beslut om
gemensam vårdnad icke motarbetas utan förs ut i praktiken på ett sätt som
stämmer med vad riksdagen i beslut och uttalande avsett.

//. Med anledning av propopsitionen väckta motioner

A. 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fi. (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ett samhällsstöd till
föräldrar med gemensam vårdnad i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen ej antar den i propositionen föreslagna bestämmelsen i 2 § d) bidragsförskottslagen,

3. att riksdagen ej antar den i propositionen föreslagna bestämmelsen i 7 kap. 3 § föräldrabalken,

4. att riksdagen som motiv till den föreslagna lydelsen av 7 kap. 1 § föräldrabalken gör uttalanden om storieken av underhållsbidrag i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fortlöpande förslag till ändringarav indexregleringen av underhållsbidrag,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en fortlöpande prövning av skyldigheten att återbetala bidragsförskott i enlighet med vad som anförts i motionen.

B. 1978/79:30 av Jörn Svensson (vpk) vari hemställs atl riksdagen beslutar
om följande tillägg i det nya förslaget till lydelse av föräldrabalken 7:10:

"Den som för barnets talan skall ersätta motpartens rättegångskostnad om barnet blir förlorande part."

C. 1978/79:31 av Lars Werner m. fi. (vpk) vari hemställs alt riksdagen
beslutar alt lydelsen i förslaget till formulering av föräldrabalkens 7 kap. 4 §
första meningen ändras som nedan:

LU 1978/79:9 42

Propositionens förslag Motionärernas förslag

4 §

Har förälder som enligt 2 § skall Har förälder som enligt 2 § skall

betala underhållsbidrag haft barnet betala underhållsbidrag haft barnet
hos sig under en sammanhängande hos sig under en samivanlagd tid av
tid av minst fem hela dygn, får minst tre hela dygn under en kalen-
föräldern vid fullgörande av sin dermånad, får föräldern vid fullgö-
bidragsskyldighet tillgodoräkna sig rande av sin bidragsskyldighet tillgo-
ett avdrag för varje helt dygn av doräkna sig ett avdrag för varje helt
barnets vistelse med 1/40 av det dygn av barnets vistelse med//it*av
underhållsbidrag som räknat för det underhållsbidrag som räknat för
kalendermånad gäller under tiden kalendermånad gäller under tiden
för vistelsen. Sådant avdrag får dock för vistelsen. Med helt dygn avses 24
inte göras på underhållsbidrag som limmar räknat från tidpunkten då
belöper på senare tid än sex månader barnet mottages. Sådant avdrag får
från utgången av den kalender- dock inte göras på underhållsbidrag
månad då vistelsen upphörde. som belöper på senare tid än sex

månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphör-. de.

Föreligger särskilda skäl------ talan har väckts.

Rätt till avdrag--------- ha barnet hos sig.

D. 1978/79:32 av Kerstin Andersson i Kumla m. fi. (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att det årligen utarbetas rimliga uppskattningar av barns faktiska levnadskostnader,

2. att riksdagen som motiv till den föreslagna lydelsen av 7 kap. I § föräldrabalken gör uttalanden om beräkning av underhållsbidrag till barn i enlighet med beräkningsgången i kalkylexemplet i denna motion.

E. 1978/79:33 av Anita Gradin (s) vari hemställs alt riksdagen beslutar om
kompletterande paragraf i föräldrabalken i enlighet med vad i motionen
anförts.

F. 1978/79:34 av Olle Göransson (s) och Kerstin Andersson i Kumla (s)
vari hemställs atl riksdagen beslutar ändra lydelsen i föreslagna föräldrabal
kens 7 kap. 4 § första mening till:

"Har förälder som enligt 2 S skall betala underhållsbidrag haft barnet hos sig under en sammanlagd tid av minst tre hela dygn underen kalendermånad, för föräldern vid fullgörande av sin bidragsskyldighel tillgodoräkna sig ett avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse med 1/30 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under tiden för vistelsen. Med helt dygn avses 24 timmar räknat från tidpunkten då barnet mottages."

LU 1978/79:9 43

G. 1978/79:35 av Inger Lindquist (m) och Håkan Winberg (m) vari hemställs att riksdagen beslutaratt i den i propositionen föreslagna 14 a i i)) kap. giftermålsbalken införa en bestämmelse motsvarande den som nu återfinns i samma kapitels 14 §, andra stycke, andra punkt.

H. 1978/79:36 av Martin Olsson m. fi. (c) vari hemställs att riksdagen

1. beslutarom sådan ändring av det i propositionen 1978/79:12 framlagda förslaget till 7 kap. 3 § föräldrabalken att belopp även kan fä förbehållas för barn som avses i 7 kap. 5 §,

2. beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om lämpligheten av atl vid avdragsrätt för den underhållsskyldige enligt propositionens förslag till 7 kap. 4 § föräldrabalken avdraget på utgående bidragsförskott eller underhållsbidrag till den underhållsberättigade fördelas på en längre tidsperiod,

3. beslutarge regeringen till känna vad i motionen anförts om viklen av att utvecklingen följs i fråga om vilka konsekvenser den i propositionen föreslagna avdragsrätten enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken kan fl för underhållsskyldigas möjligheter all utöva umgängesrätten,

4. beslutar att hos regeringen anhålla om förslag till sådan ändring av föräldrabalken att i mål om fastställande eller jämkning av underhållsbidrag domstol för förordna att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad,

5. beslutar att 2 § punkten d förslaget till ändring av lagen (1964:143) om bidragsförskott endast skall gälla barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna samt

6. beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att berörda myndigheter ges tillräckliga resurser för information inför de föreslagna reformernas ikraftträdande.

/. 1978/79:37 av Alf Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen beslutar atl 7 kap. 4 § 1 stycket i förslaget lill Lag om ändring i föräldrabalken skall erhålla följande lydelse:

"Har föräldrar som enligt 2 § skall betala underhållsbidrag haft barnet hos sig underen sammanlagd tid av minst tre hela dygn underen kalendermånad, för föräldern vid fullgörande av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig ett avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse med 1/30 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under tiden för vistelsen. Med helt dygn avses 24 timmar räknat från tidpunkten då barnet mottages. Sådant avdrag för dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde."

J. 1978/79:38 av Alf Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att den som för barnets talan skall ersätta motpartens rättegångskostnad om barnet blir förlorande part.

LU 1978/79:9 44

Utskottet

Inledning

Den svenska familjerätten är sedan fiera år tillbaka föremål för en fortlöpande reformering och modernisering. År 1969 uppdrogs åt familjelags-sakkunniga alt se över den familjerättsliga lagstiftningen. Pä grundval av ett av de sakkunniga avgivet delbetänkande genomfördes år 1973 en partiell reform av i första hand äkienskapsrätten (prop. 1973:32, LU 1973:20). Bl. a. undergick skilsmässoreglerna en betydande omarbetning. De nya reglerna innebar att skilsmässosituationen avdramatiserades. Vidare genomfördes vissa ändringar i underhållsreglerna. Bl. a. markerades alt domstolen skall beakta att make kan ha ett särskilt behov av bidrag under en omställningsperiod närmast efter skilsmässan. Reformen medförde även betydelsefulla ändringar i frågorom vårdnaden av barn vars föräldrar inte är eller varit gifta med varandra.

År 1976 beslöt riksdagen att också föräldrar som inte är gifta med varandra skall kunna fä gemensam vårdnad om sina barn (prop. 1975/76:170, LU 1975/ 76:33, SFS 1976:612). Någon ändring i de grundläggande reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott kom dock inte till stånd. Medan propositionen var föremål för behandling i lagutskottet, tillsattes inom justitiedepariemeniei en arbetsgrupp som skulle pröva de frågor kring bidragsförskotten m. m. vilka anknyter till reglerna om underhållsbidrag. Arbetsgruppen skulle också i övrigt överväga frågor om ekonomiskt stöd i de situationer som kunde uppkomma vid delad bosättning och gemensam vårdnad. Utskottet framhöll i sitt betänkande vikten av att arbetsgruppen med skyndsamhei behandlade de frågor som uppdraget avsåg så att förslag snarast kunde föreläggas riksdagen, om möjligt i sådan tid att erforderliga reformer kunde genomföras redan i samband med ikraftträdandet av de nya vårdnadsreglerna. Med anledning av motioner tog utskottet upp till behandling även vissa frågor angående de allmänna reglerna om underhållsbidrag till barn. Utskottet konstaterade att gällande regelsystem i tillämpningen ofta kunde leda till betydande svårigheter för dem som har all utge bidrag. Enligt utskottet talade därför starka skäl för en reform på området. Utskottet förordade att en översyn av reglerna kom till stånd och att detta arbete skulle bedrivas skyndsamt. Vad utskottet sålunda anfört borde enligt utskottets mening ges regeringen lill känna.

Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning i denna del. Samtidigt biföll riksdagen också ett av utskottets minoritet (i reservation 13) framlagt förslag om ändring av bestämmelserna om jämkning av underhållsbidrag. Beslutet innebar att underhällsbidrag kan jämkas när ändrade förhållanden påkallar det, utan att ändringen behöver vara väsentlig.

Med anledning av riksdagens hemställan fick familjelagssakkunniga senare samma är i uppdrag att göra en skyndsam översyn av reglerna om underhållsbidrag till barn.

LU 1978/79:9 45

Den ovannämnda arbetsgruppen avslutade sitt arbete under hösten 1976. Som ett resultat härav aniog riksdagen våren 1977 ändrade regler för bostadsbidrag i syfte att ekonomiskt underlätta möjligheterna för föräldrar som inie försörjer silt barn inom familjen att ha detta boende hos sig. Arbetsgruppens material om bidragsförskott och underhållsbidrag vid gemensam vårdnad överlämnades till familjelagssakkunniga, eftersom materialet hängde samman med de frågor som utreddes av de sakkunniga.

I juni 1977 avgav familjelagssakkunniga betänkandet (SOU 1977:37) Underhåll till barn och frånskilda. I betänkandet behandlades underhållsskyldigheten i dess helhet, således också reglerna om underhåll till make. De sakkunnigas förslag berörde också regleringen i lagen om bidragsförskoit. Bl. a. föreslogs ett nytt system för återkrav från den underhållsskyldige av bidragsförskott som det allmänna har betalt ut till underhållsberättigat barn. Reformförslaget avsåg även lagen om ändring av vissa underhällsbidrag (den s. k. indexlagen). Familjelagssakkunnigas förslag har som helhet sett fåll ett gynnsamt mottagande under remissbehandlingen och har lagts ti/I grund för propositionens förslag. I fråga om de sakkunnigas förslag till nytt återkravs-system har bland remissinstanserna dock rått delade meningar, och förslaget har inte tagits med i propositionen.

Utskottet vill tillägga au sedan familjelagssakkunnigas betänkande framlagts tillkallade regeringen år 1977 en kommitté (S 1977:16) för översyn av samhällsstödet lill ensamstående föräldrar. I direktiven framhålls att samhällsutvecklingen har ändrat förutsättningarna för existerande former av stöd till de särievande föräldrarna och aktualiserat samhällsinsatser i delvis andra former. Kommittén har till uppgift att klarlägga vilka behov av särskilda stödåtgärder som numera finns för familjer, där föräldrarna lever åtskilda eller en förälder saknas, utöver de generellt verkande insatserna för alla barnfamiljer. Utgångspunkten bör vara att stödet skall riktas till barnen. Vidare bör syftet med samhällsstödet vara alt barn till föräldrar som lever åtskilda och barn vars ena förälder .saknas skall tillförsäkras levnadsvillkor som så långt möjligt är likvärdiga dem som tillkommer barn med sammanboende föräldrar. Kommittén skall bl. a. studera om de nuvarande särskilda stödformerna för ensamstående föräldrar är rätt utformade i förhållande till de särskilda stödbehoven hos denna grupp. Kommittén skall också uppmärksamma frågan om avvägningen mellan vårdnadshavarens och den underhållsskyldige förälderns försörjningsinsatser med hänsyn bl. a. till i vilken utsträckning de har utgifter för barnen samt deltar i vården och omsorgen om dem.

I del följande kommer utskottet efter en redogörelse för propositionens huvudsakliga innehåll att behandla propositionen i de delar som berörs av motionsyrkandena och i övrigt i den mån utskottet funnit anledning au närmare kommentera lagförslagen. Vidare behandlar utskottet vissa under allmänna motionstiden vid föregående riksmöte viickta motioner angående frågor som hur samband med propositionens förslag.

LU 1978/79:9 46

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås nya reglerom den familjeräitsliga underhållsskyldigheten. Reformen innefattar en fullständig revision av de civilrätlsliga reglerna i föräldrabalken och giftermålsbalken men berör också annan lagstiftning. Ett huvudsyfte är att mildra underhållsbördan för underhållsskyldiga som har svag ekonomi. Ett annat syfte är att få lill stånd en mer enhetlig bedömning av bidragsfrågorna.

Föräldrarnas underhållsskyldighet mot sina barn begränsas i princip till att gälla till dess barnet fyller 18 år. Om barnet då inte har avslutat gymnasiestudier eller annan grundutbildning, står underhållsskyldigheten likväl kvar så länge barnet studerar. Den upphör dock senast när barnet fyller 21 år.

Föräldrarnas underhållsplikt blir i fortsättningen aldrig ovillkorlig ulan görs beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnets behov. I lagen skrivs in en rätt för en förälder alt förbehålla sig ett belopp för sitt eget underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas till ett barn. Förbehällsbe-loppet bestäms med ledning av ett normalbelopp för levnadskostnader. Normalbeloppet per är utgör 1,2 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring (med basbelopp för december 1978 blir normalbeloppet 1 260 kr i månaden). Till detta kommer skälig kostnad för bostad. I vissa fall kan den underhållsskyldige förbehållas även belopp för hemmavarande makes eller samboendes underhäll. Också försörjningsskyldigheten mot egna barn som vistas hemma beaktas när bidraget skall beräknas.

Reglerna om förbehållsbelopp syftar till större enhetlighet i rättstillämpningen. Meningen är att de skall kompletteras med vissa centralt meddelade riktlinjer till barnavårdsnämnder och försäkringskassor om hur underhållsbidrag bör beräknas.

Indexhöjningarna av underhållsbidrag till barn dämpas. De åriiga höjningarna begränsas i fortsättningen till 7/10 av höjningen av basbeloppet. En höjning som hittills skulle ha varit 10 % blir alltså endast 7 %. Vidare görs inte någon indexändring av sädana bidrag som har bestämts högst tre månader före en generell ändring.

En nyhet är att en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag får rätt till avdrag på bidraget, om han eller hon har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn. Avdraget är 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn som barnet vistas hos föräldern. Varar vistelsen en hel månad, blir avdraget alltså 3/4 av månadsbidraget. Om det finns särskilda skäl kan domstol bestämma andra villkor för denna avdragsrätt. Föräldrarna kan också själva avtala om andra villkor. Avdraget beaktas i princip även i fall då bidragsförskott utgår.

Preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag förkortas frän tio lill tre år. Det gäller både bidrag till barn och bidrag till make. Preskriptionsavbrott medges i princip inte.

Bestämmelserna om jämkning av domar och avtal om underhållsbidrag

LU 1978/79:9 47

har setts över. Bl. a. föresläs att man skall kunna få ett löpande underhållsbidrag omprövat efter sex är utan att behöva åberopa någon ändring i förhållandena. Möjligheterna ökas att i en och samma rättegång fä prövat en underhållsskyldigs underhållsansvar mot ftera barn. Försäkringskassorna får lättare att meddela eftergift enligt bidragsförskoitslagen av återkrav mot den bidragsskyldige för förskott som har lämnats barnet.

Föräldrar som har gemensam vårdnad om eii barn kan f n. inte förpliktas att utge underhållsbidrag till barnet. Något bidragsförskoit kan inte heller lämnas. För att inte institutet gemensam vårdnad i praktiken skall förbehållas föräldrar som är ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets stöd införs rätt till underhållsbidrag och bidragsförskott även i fall då föräldrar som har del i vårdnaden inte båda varaktigt bor tillsammans med barnet.

De nya reglerna om bidragsförskott vid gemensam vårdnad kan tänkas inbjuda till missbruk av bidragsförskottssystemet. Föratt förhindra alt de nya reglerna ger större förmåner än som är befogat med hänsyn till syftet med reglerna införs en bestämmelse som gör det möjligt atl vägra bidragsförskott, om barnet uppenbarligen saknar behov av bidragsförskoit. Bestämmelsen har getts generell riickvidd och kan tillämpas även i andra fall när det inte finns någon anledning atl samhället ingriper med stöd i form av bidragsförskott.

Handläggningen av vårdnadsfrågor vid domstol ändras. Bl. a. blir del möjligt atl pä ett enklare sätt behandla vårdnads- och underhållsfrågor när föräldrarna är överens.

Makes skyldighet au efter skilsmässa betala underhällsbidrag till andra maken begränsas i nära anslutning till den praxis som har utbildats vid domstolarna. Utgångspunkten är att var och en av makarna efler skilsmässan skall svara för sin egen försörjning. Underhållsbidrag kan dock förekomma under en övergångstid och, om det finns synnerliga skäl, även för en längre tid efter skilsmässan. Underhållsbidraget skall inte automatiskt upphöra vid omgifte.

Nuvarande lagregel om skyldighet för föräldrar att svara för underhåll till vuxet, sjukt barn upphävs. Detsamma gäller bestämmelsen om skyldighet för barn atl underhälla föräldrar som pä grund av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan försörja sig. Även bestämmelserna om rätt för barn i vissa fall till underhållsbidrag ur kvarlåtenskap upphävs.

Huvuddelen av reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De nya processuella reglerna om vårdnad m. m. träder dock i kraft redan den 1 januari 1979. Detsamma gäller förslaget om att indexändringarna av underhållsbidrag till barn skall dämpas. Främst av administrativa skäl kan rätten till avdrag på underhållsbidrag träda i kraft först den 1 januari 1980.

LU 1978/79:9 48

Gemensam vårdnad

Som utskottet inledningsvis anfört beslöt riksdagen år 1976 med verkan fr. o. m. den 1 januari 1977 att också föräldrar som inte är gifta med varandra skall kunna få gemensam vårdnad om sina barn. De nya vårdnadsreglerna innebär att den under äktenskapet gemensamma vårdnaden av barnen inte längre behöver upplösas vid en skilsmässa. Är föräldrarna överens om att de även efter skilsmässan vill utöva vårdnaden gemensamt, skall domstolen förordna härom, om det ej är uppenbart stridande mot barnens bästa. Även föräldrar som inte är eller har varit gifta med varandra kan numera fö gemensam vårdnad om sina barn, oberoende av om föräldrarna bor tillsammans eller inte. En förutsättning är dock även här att föräldrarna är överens om att de vill utöva vårdnaden gemensamt och att domstolen inte finner att en gemensam vårdnad skulle uppenbart strida mot barnens bästa. 1 motsats till vad som gäller vid skilsmässa förekommer det vid separation av samboende föräldrar inte någon domstolsprövning av huruvida föräldrarnas gemensamma vårdnad skall beslå.

Någon ändring i de grundläggande reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott kom inte till stånd vid 1976 års reform. Detta innebär att underhållsbidrag enligt FB inte utgår, om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet. I sådant fall gäller endast den allmänna regeln i 7 kap. 2 § FB att var och en av föräldrarna efter sin förmåga skall ta del i kostnaden för barnets underhåll. Inte heller kan bidragsförskott utgå om föräldrarna utövar vårdnaden gemensamt.

I propositionen föresläs att förälder, som har vårdnaden om barn gemensamt med den andre föräldern, skall bli skyldig att betala underhållsbidrag till barnet under förutsättning att barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andre föräldern. Vidare föreslås att 1 § lagen om bidragsförskott ändras så att bidragsförskott skall kunna utges till barnet i förhållande till den förälder som sålunda skall vara bidragsskyldig.

Frågor som rör den gemensamma vårdnaden har tagits upp i två under den allmänna motionstiden vid föregående riksmöte väckta motioner. I motionen 1977/78:995 (s) framhålls att målet för reformarbetet kring gemensam vårdnad av barn bör vara att gemensam vårdnad blir huvudregel. När de ekonomiska frågorna är lösta bör enligt motionärerna en sådan huvudregel kunna införas. Motionärerna understryker att huvudregeln inte innebär något tvång för föräldrarna att behålla gemensam vårdnad av barnen. Med stöd av det anförda hemställer motionärerna att riksdagen skall begära förslag till lagstiftning i enlighet med deras önskemål. I motionen 1977/78:1010 (vpk) hävdas att syftet med 1976 års vårdnadsreform kommit att saboteras av dem som har att ta befattning med vårdnadsfrägor. Enligt motionärerna har tjänstemännen inom socialförvaltningarna, på familjerådgivningsbyråer och allmänna advokatbyråer en negativ inställning till gemensam vårdnad och avråder föräldrar att träffa överenskommelser om sådan vårdnad. Motionä-

LU 1978/79:9 49

rerna yrkar därför att riksdagen skall begära att 1976 års vårdnadsbeslut förs ut i praktiken på det sätt som var syftet med beslutet.

1 samband med atl utskottet 1976 behandlade propositionen med förslag till nya vårdnadsregler hade utskottet att ta ställning till två motioner med yrkanden om att gemensam vårdnad skulle bli en huvudregel (LU 1975/76:33 s. 87-88). Utskottet fann att fiera skäl talade mot att gemensam vårdnad infördes som huvudregel. Bl. a. skulle införandet av en sådan regel, innan de ekonomiska frågorna lösts lagstiftningsvägen, kunna medföra allvariiga konsekvenser för föräldrar med låga inkomster och svag ekonomi. Utskottet uttryckte emellertid förhoppningen att utvecklingen skulle gå i den riktningen att föräldrar i stor utsträckning utnyttjade möjligheten till gemensam vårdnad. Utskottet avvisade därför inte tanken på att det i en framtid kunde finnas anledning att ånyo pröva frågan om gemensam vårdnad som huvudregel.

Med anledning av motioner fick utskottet åter ta ställning till frågan vid 1976/77 års riksmöte. I siu av riksdagen godkända belänkande (LU 1976/ 77:26) anförde utskottet atl motionsförslagen var föranledda av omsorgen om barnets bästa och därför i och för sig förtjänta atl närmare övervägas. Eftersom reglerna om gemensam vårdnad endast hade varit i kraft tre månader, när utskottet behandlade motionerna, var erfarenheterna mycket begränsade. Det kunde därför enligt utskottets mening inte anses motiverat atl redan då pä nytt ta upp värdnadsfrågorna till prövning. Utskottet förutsatte emellertid att regeringen med hänsyn till frågornas vikt skulle följa utvecklingen pä området och ta de initiativ som kunde bli erforderiiga.

När frågan om gemensam vårdnad som huvudregel nu åter väckts vill utskottet till en början erinra om att grunden för 1976 års värdnadsreform varit omsorgen om barnets bästa. Möjligheten alt låta den gemensamma vårdnaden bestå vid äktenskapsskillnad har införts för all barnels intresse av bevarande av nära och goda förbindelser med båda föräldrarna skall kunna tillgodoses. En ordning med gemensam rättslig vårdnad har vidare ansetts ägnad all minska riskerna för de svåra, känslomässiga konfiikler som lätt uppstår i vårdnadsfrågor och som kan ha allvarliga konsekvenser för barnet. Också möjligheten för föräldrar, som inte har varit gifta med varandra, att ha gemensam vårdnad har införts i syfte att ge barn tryggare och mer harmoniska förhållanden. Del avgörande för frågan om gemensam vårdnad bör införas som huvudregel är enligt utskottets mening därför i första hand om en sådan bestämmelse kan anses vara till gagn för barnei.

■Utskottet saknar närmare kännedom om i vilken utsträckning gemensam vårdnad som huvudregel kan förekomma i andra länders lagstiftning. Vid en av utskottet i år företagen studieresa till Australien inhämtade utskottet emellertid att den australiska "Family Law Aci" av år 1975 innehåller en bestämmelse om gemensam vårdnad som huvudregel vid skilsmässa. Enligt vad som upplystes vid utskottets besök på en federal familjedomstol var erfarenheterna härav goda.

4 Riksdagen 1978/79. 8 saml. Nr 9

LU 1978/79:9 50

Propositionen innehåller inga närmare uppgifter om i vilken utsträckning föräldrar utnyttjat den nya möjligheten enligt FB att ha gemensam vårdnad av sina barn. Enligt departementschefen förefaller det dock som om möjligheten härtill kommit till användning endast i begränsad omfattning. Denna uppfattning överensstämmer med de upplysningar utskottet fått vid förfrågningar i samband med besök hos olika myndigheter. En anledning till den ringa användningen av gemensam vårdnad kan vara att frågorna om bidragsförskott m. m. inte löstes i samband med 1976 års reform. Genom att bestämmelserna om bostadsbidrag redan reformerats och reglerna om bidragsförskott nu ändras kommer emellertid i fortsättningen inga föräldrar att behöva avstå från gemensam vårdnad av ekonomiska skäl. Utskottet vill i likhet med vad utskottet gjorde i 1976 års lagstiftningsärende uttrycka en förhoppning att utvecklingen skall gä i den riktningen att föräldrar i allt större utsträckning utnyttjar möjligheten till gemensam vårdnad. Utskottet erinrar om att det ankommer på utredningen om barnens rätt (Ju 1977:08) att ägna reglerna om vårdnad särskild uppmärksamhet. Enligt vad utskottet inhämtat övervägs f. n. inom utredningen huruvida man bör införa gemensam vårdnad som huvudregel vid äktenskapsskillnad. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionen 1977/78:995 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande påståendena i motionen 1977/78:1010 vill utskottet inte bestrida att det kan ha förekommit att föräldrar, som har sökt råd i frågor om gemensam vårdnad, blivit avrådda från att ansöka om sådan vårdnad. Anledningen härtill kan emellertid ha varit föräldrarnas ekonomiska situation och de bristande möjligheterna att enligt gällande lag få ekonomiskt stöd vid gemensam vårdnad. De upplysningar som utskottet fått vid den hearing i ärendet som hållits i Västerås med företrädare för socialförvaltningen, familjerådgivningsbyrån och advokatbyråerna ger inte belägg för att det hos tjänstemännen skulle finnas någon allmänt negativ inställning till institutet gemensam vårdnad. Utskottet avstyrker bifall till motionen.

1 detta sammanhang vill utskottet framhålla att ett förordnande om gemensam vårdnad innebär att föräldrarna har att besluta gemensamt i en mängd frågor som rör barnet, t. ex. om barnets uppfostran, studier, vem som skall ha hand om den faktiska vården m. m. Förordnandet innebär däremot inte att den faktiska vården måste delas mellan föräldrarna. Utskottet har emellertid vid fiera tillfällen uppmärksammats pä att det har hänt att föräldrar uppfattat gemensam vårdnad som detsamma som delad faktisk vårdnad. Även i massmedia har det förekommit att man använt uttrycket delad vårdnad när man åsyftat gemensam vårdnad. Detta missförstånd har lett till att föräldrar delat upp den faktiska vården så att barnet med korta mellanrum vistas än i den ena förälderns och än i den andra förälderns bostad. Sädana upprepade förfiyttningar av barnet kan som regel inte anses vara förenliga med barnets bästa och har enligt vad utskottet erfarit i några fall också lett till psykiska störningar hos barnet. Det är därför enligt utskottets mening

LU 1978/79:9 51

angeläget med en utökad och förbättrad information om reglerna beträffande gemensam vårdnad och om syftet med desamma.

Utskottet övergår därefter till att behandla propositionens förslag om underhållsbidrag och bidragsförskott vid gemensam vårdnad. 1 motionen 1978/ 79:29 (s) riktas kritik mot den föreslagna ordningen och yrkas (yrkandet 1) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ett samhällsstöd till föräldrar med gemensam vårdnad i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna anser att ett system med underhållsbidrag vid gemensam vårdnad strider mot den gemensamma vårdnadens idé. Grundtanken med den gemensamma vårdnaden är att föräldrarna skall ta del i det faktiska ansvaret för barnet. Detta motverkas enligt motionärerna av en uppdelning mellan föräldrarna av underhållsskyldigheten. Förslaget om underhållsbidrag vid gemensam vårdnad framstår som en konstruktion för att möjliggöra att fä bidragsförskott. En lösning som på sikt bättre stämmer överens med tanken bakom vårdnadsreformen är enligt motionen att - oavsett var barnet för tillfället vistas - bidragsförskott på begäran av föräldrarna betalas ut till den av dem de bestämmer och att de blir solidariskt äterbetalningsskyldiga på grundval av en på medeltalet av föräldrarnas inkomster beräknad underhållsskyldighet. En sådan reform torde emellertid inte rymmas inom det nuvarande bidragsförskottssystemet. Med hänsyn till angelägenheten av att rätten till bidragsförskott snarast införs för särievande föräldrar med gemensam vårdnad vill motionärerna därför inte motsätta sig att förslaget i propositionen genomförs. I motionen framhålls emellertid att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag till samhällsstöd för föräldrar med gemensam vårdnad, vilket - utan att det bryter mot principerna för stödet till ensamstående föräldrar i övrigt - gör det möjligt för föräldrarna att dela det faktiska ansvaret för barnet.

Utskottet vill till en bönan erinra om att utskottet i 1976 års lagstiftningsärende underströk det angelägna i att man fick till stånd en snar lösning på frågorna om bidragsförskott och ekonomiskt stöd i fall då föräldrar, som har gemensam vårdnad, inte sammanbor. Enligt utskottets mening utgjorde en tillfredsställande lösning av dessa frågor en förutsättning för att institutet gemensam vårdnad inte skulle förbehållas föräldrar som är ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets stöd. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet viktigt att reglerna om bidragsförskott nu ändras så att inga föräldrar behöver avstå från gemensam vårdnad av ekonomiska skäl. Utskottet finner det även motiverat att regler om underhållsbidrag nu införs vid gemensam vårdnad. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i aktuella delar.

Socialutskottet har på utskottets begäran avgivit yttrande över motionsförslaget (se bilaga 1). I likhet med motionärema framhåller socialutskottet aU reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott vid gemensam vårdnad synes mindre väl förenliga med tankegångarna bakom vårdnadsreformen. En viktig förutsättning för att föräldrar som inte är gifta med varandra skall

LU 1978/79:9 52

kunna utöva vårdnaden gemensamt är nämligen att de är ense om att dela vårdnadsansvaret. Enligt socialutskottet torde endast i undantagsfall föräldrar klara av att utöva vårdnaden gemensamt om de är oense i fråga om hur underhållsskyldigheten skall fullgöras och därför måste tillgripa utvägen att få underhållsbidrag fastställt.

Socialutskottet hänvisar till att det enligt direktiven för utredningen om en översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar (se s. 45 ovan) ankommer på utredningen att pröva frågan hur samhällsstöd till föräldrar med gemensam vårdnad skall utformas. Socialutskottet anser att något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionens förslag därför inte är erforderligt. Lagutskottet ansluter sig till socialutskottets ställningstagande och avstyrker följaktligen bifall till motionen 1978/79:29 i förevarande del.

Underhållsskyldighet mot barn

Enligt reglerna i 7 kap. 1 S FB skall föräldrarna stå för kostnaderna för barnets uppehälle och utbildning i den mån barnet inte har egna tillgångar. Eftersom lagrummet inte nämner föräldrarnas förmåga som förutsättning för underhållsskyldigheten har denna ofta betecknats som ovillkorlig. Detta har ansetts kunna medföra att en betalningsoförmögen förälder skall åläggas bidragsplikt i de fall den andre föräldern saknar förmåga att ensam sörja för barnets underhåll.

1 propositionen föreslås att underhållsskyldigheten inte längre skall vara ovillkorlig utan bero av föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Den nya principen innebär inte bara att föräldrarna skall ha en viss ekonomisk bärkraft föratt något underhäll över huvud taget skall utgå utan också att barnet kan göra anspråk pä högre standard och därmed större underhåll ju bättre föräldrarnas ekonomi är. Vidare föreslås en uttrycklig regel om alt omfattningen av underhållsplikten skall bestämmas med ledning av vad som är barnets behov. Lagtekniskt föreslås de nya reglerna komma till uttryck genom att i 7 kap. 1 § FB anges att föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Lagrummet kompletteras med en regel om att man skall ta hänsyn till barnets egna inkomster och tillgångar och till de sociala förmåner som barnet har rätt till när det gäller att bestämma underhållsskyldigheten. Vad gäller fördelningen av underhållsbördan mellan föräldrarna skall enligt 1 § vidare gälla att föräldrarna sinsemellan skall ta del i kostnaderna för barnets underhåll var och en efter sin förmåga.

Principerna för föräldrars underhällsskyldighet har sin största betydelse när det gäller att bestämma underhällsbidrag. I propositionen föreslås atl i 7 kap. 3 § FB införs vissa regler om beräkningen av underhållsbidrag, vilka ger ett mera konkret innehåll åt principen om att underhållsskyldigheten inte bör vara ovillkoriig utan lämna den underhållsskyldige ett visst ekonomiskt

LU 1978/79:9 53

utrymme alt sörja för sin egen person och för sin familj. I övrigt avses det ankomma på domstolarna att liksom hittills bedöma underhällsfrågorna obundna av mera detaljerade bestämmelser. Vad gäller försäkringskassornas handläggning av ärenden angående återkrav av bidragsförskott och barnavårdsnämndernas medverkan vid upprättande av avtal om underhållsbidrag skall enligt propositionen vissa riktlinjer i underhällsfrågor utarbetas av riksförsäkringsverket och socialstyrelsen. Riktlinjerna blir inte bindande utan för enbart karaktär av råd.

De nya bestämmelserna i 7 kap. 3 § FB innebär att den underhållsskyldige alltid för förbehållas vissa belopp för sitt eget och andras underhåll. Förbehållsbeloppet för den underhållsskyldiges eget underhäll skall omfatta skäliga bostadskostnader och andra vanliga levnadskostnader. De sistnämnda kostnaderna skall beräknas med ledning av ett normalbelopp som utgör 120 96 av basbeloppet, dvs. f. n. 1 260 kr. i månaden. Om särskilda skäl föreligger för den underhållsskyldige vidare förbehållas ett belopp för underhåll åt make eller samboende. Normalbeloppet utgör i sådant fall 60 % av basbeloppet. Slutligen för den underhållsskyldige även förbehålla sig ett belopp om 40 % av basbeloppet för underhåll av eget hemmavarande barn. Avräkning skall dock göras för vad som utges till barnet av den andre föräldern eller för dennes räkning, exempelvis i form av bidragsförskott. Om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet kan rätten dock bestämma ett annat förbehällsbelopp för hemmavarande barn. Vad som återstår sedan de angivna förbehållsbeloppen dragits av frän den underhållsskyldiges nettoinkomst (dvs. bruttoinkomsten minskad med skatter) för i princip tas i anspråk för täckande av barnets behov av underhållsbidrag.

Den i propositionen föreslagna ordningen för fastställande av underhållsbidrag innebär i praktiken att man först skall uppskatta barnets behov av underhåll till visst belopp. En beräkning görs härefter av varje förälders nettoinkomst efter skatt. Härifrån dras förbehållsbelopp för eget och ev. andra familjemedlemmars försörjning. Restbeloppen representerar de överskottsbelopp som föräldrarna rimligen bör kunna ta i anspråk för underhäll åt barnei. Underhållsbidraget erhålls sedan genom att del belopp som beräknats f "r barnets behov fördelas mellan föräldrarna i proportion till vars och ens överskottsbelopp.

I motionen 1978/79:29 (s) yrkas vissa ändringar i det föreslagna systemet för bedömning av den underhållsskyldiges förmåga att betala underhällsbidrag. Motionärerna hänvisar till att föreskrifterna i 7 kap. 3 § om förbehållsbelopp motiverats av önskemål om att bedömningen av underhällsfrägor skall präglas av större likformighet än f n. Enligt motionärerna kan emellertid bestämmelserna inte tillämpas enligt sin lydelse eftersom de genom departementschefens molivuttalanden försetts med åtskilliga reservationer. Motionärerna vill inte godta att regler om förbehållsbelopp tas in i lagtext utan anser att erforderiig vägledning för domstolarna kan ges genom motivuttalanden i anslutning till 7 kap. 1 § FB. De framhåller vidare att de föreslagna

LU 1978/79:9 54

bestämmelserna om förbehållsbelopp inte i tillräcklig grad hindrar att betungande underhållsskulder uppkommer för de underhållsskyldiga som har den sämsta ekonomiska ställningen. De pekar härvid pä att det föreslagna förbehållsbeloppet för den underhållsskyldiges egna levnadskostnader, 1,2 basbelopp, torde understiga vad som i dag tillämpas på åtskilliga håll när underhållsbidrag bestäms. Vidare anmärks att när det gäller förbehåll för underhåll av den underhållsskyldiges eget hemmavarande barn normalbeloppet är endast 0,4 basbelopp fastän normalkostnaden för ett barn i propositionen beräknas till 0,6 basbelopp. Enligt motionärerna leder en mera generös inställning till de underhållsskyldiga mycket sällan till en försämring för de bidragsberättigade barnen. Dessa har sin grundtrygghet garanterad genom bidragsförskotten, och i de fall förbehållsbeloppen kommer att ha störst betydelse torde det sällan eller aldrig vara aktuellt att bestämma underhällsbidrag som överstiger bidragsförskottet.

Enligt motionärerna bör bidragsförskottet utnyttjas som ett medel att utjämna underhållsbördan för de sämst ställda. I motionen förordas att, såsom familjelagssakkunniga föreslagit, den underhållsskyldige bör fö disponera vissa andelar av sin inkomst utöver förbehållsbeloppen för eget och andras underhåll. Det föreslås att -sedan förbehållsbeloppen avräknats från nettoinkomsten - i princip endast 50 % av överskottet skall kunna tas i anspråk för underhållsbidrag till ett barn. Är det fråga om underhållsskyldighet mot två barn skall 60 % av överskottet kunna utgå i underhållsbidrag och mot tre eller fiera barn högst 65 %. Rätten att disponera vissa andelar av överskottet bör dock enligt motionärerna begränsas till fall då överskottet understiger fyra basbelopp. Överstiger överskottet nämnda gräns bör hela det överskjutande beloppet kunna tas i anspråk. Vidare föreslår motionärerna att förbehållsbeloppet för hemmavarande barn bestäms till 0,6 basbelopp.

Beträffande fördelningen av underhållsskyldigheten mellan föräldrarna ansluter sig motionärerna till den i propositionen förordade metoden. Barnets behov av underhåll bör således fördelas i förhållande till varje förälders disponibla inkomst.

Pä anförda skäl yrkas i motionen att riksdagen inte skall anta 7 kap. 3 § förslaget till ändring av FB och att riksdagen i stället som motiv till 7 kap. 1 § gör uttalanden om storleken av underhållsbidrag i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkandena 3 och 4).

Som lagutskottet framhöll vid riksdagsbehandlingen av vårdnadsreformen 1976 kan det nuvarande regelsystemet beträffande underhållsbidrag i tillämpningen ofta leda till betydande svårigheter för dem som har att utge bidrag. Ofta har underhållsbidrag fastställts som visat sig överstiga den underhållsskyldiges ekonomiska bärkraft. Underhållsskyldigheten har särskilt för bidragsskyldiga med svag ekonomi orsakat att de i vissa fall befinner sig i en besvärlig ekonomisk och social situation. Även för de underhållsberättigade kan emellertid de ekonomiska förhållandena vara bekymmersamma. När det gäller barnfamiljerna ger samhället stöd i olika

LU 1978/79:9 55

former. Stödåtgärderna är delvis generella, delvis inriktade på att utjämna villkoren mellan familjer, där föräldrarna lever ihop, och ensamstående föräldrar som har hand om barn. Av central betydelse för den sistnämnda gruppen barnfamiljer är bidragsförskottet. Som inledningsvis redovisats pågår fin. en översyn av bidragsförskottssystemet och andra former av samhällsstöd till ensamstående föräldrar.

Enligt utskottets mening är det angeläget att en reform av underhållsreglerna nu kommer till stånd som ger lättnad i underhållsbördan för dem som betalar underhållsbidrag. Att kräva ut underhåll av en förälder som inte förfogar över medel för mera än sina egna nödvändiga behov kan, som departementschefen framhåller, endast leda till aU den underhållsskyldige antingen ådrar sig en underhållsskuld eller också för ta samhällets hjälp i anspråk för egen del. Barnets intresse för i detta fall tillgodoses genom de sociala stödformer, främst bidragsförskottet, som garanterar en minimistandard för barnet. Samtidigt är det dock angeläget att lagstiftningen utformas så att lättnaderna i underhållsbördan inte går ut över de bidragsberättigade och att de inte upplevs som orättvisa av de föräldrar som bor tillsammans med sina barn och gör ekonomiska uppoffringar för deras räkning.

Mot bakgrund av det anförda delar utskottet uppfattningen att FB fortfarande bör bygga på att föräldrar är underhållsskyldiga mot sina barn men att principen om underhållsskyldighetens ovillkoriighet bör överges till förmån för en regel om att underhållsskyldigheten skall vara beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga.

Den nya regeln för, som tidigare berörts, sin största praktiska betydelse när det gäller att bestämma underhållsbidrag. 1 likhet med departementschefen anser utskottet att det finns ett behov av alt för sådana situationer ge den nya regeln ett mer konkret innehåll på det sättet att den underhållsskyldige förbehålls en viss del av sin inkomst för sin egen och sin familjs försörjning. Beträffande storleken av de belopp som bör förbehållas den underhållsskyldige vill utskottet framhålla att det föreslagna normalbeloppet om 1,2 basbelopp kan synas lågt med hänsyn till att det understiger vad som f. n. tillämpas på åtskilliga håll när underhållsbidrag bestäms. Å andra sidan ligger förbehällsbeloppet över beloppen för existensminimum i annan lagstiftning och över socialhjälpsnivåerna. Enligt utskottets mening för det föreslagna normalbeloppet anses rimligt. Beträffande motionärernas förslag, att den underhållsskyldige utöver förbehållsbeloppen bör fö behålla en viss andel av sitt överskott, vill utskottet framhålla att en sådan ordning skulle ge den bidragsbetalande en förmånligare ställning än den förälder som bor tillsammans med barnet. Tankegången kan illustreras med följande exempel. Om barnets behov av underhållsbidrag beräknas till 700 kr, den bidragsskyldiges överskott till 800 kr. och den andre förälderns överskott till 200 kr. skall enligt regeringens förslag underhållsbidraget kunna bestämmas till 560 kr.

SÖfJ+Mö" * ~ 560).Om ■ enlighet med motionsförslaget endast hälften av

LU 1978/79:9 56

överskottet skall kunna tas i anspråk blir resultatet att underhållsbidraget skall utgå med 400 kr. Skillnaden mellan förslagen i propositionen och motionen är således atl i del första fallet färden icke bidragsskyldige föräldern stå för 140 kr. av barnets kostnader, medan han eller hon i det andra fallet -med hänsyn tagen lill bidragsförskottet-får betala 280 kr., dvs. 80 kr. mer än sitt överskott. Förslaget i motionen innebär således alt i de fall då båda föräldrarna har svag ekonomi kommer en lättnad i undrhållsbördan för den bidragsskyldige att gä ul över barnet och den förälder som har hand om barnei.

Beträffande motionärernas hänvisning lill att familjelagssakkunniga i sill betänkande framlagt förslag till en regel liknande den i motionen vill utskottet framhålla atl detta förslag måste ses mot bakgrund av de sakkunnigas överväganden beträffande bidragsförskotlssystemel. Enligt familjelagssakkunniga skulle försäkringskassan så länge bidragsförskoit utgick kunna bestämma vad sotn skulle återkrävas av den underhällsskyldige oberoende av vad som gällde om underhållsbidrag enligt dom eller avtal. Procentregeln ingick i de förslag lill riktlinjer för försäkringskassans åter-kravsverksamhet som de sakkunniga lade fram och avsågs formellt gälla endast kassan. I betänkandet (bil. 1 s. 165) framhöll de sakkunniga att kassans beslut skulle komma atl sakna betydelse för barnet eftersom bidragsförskoit utgick. Delta förhållande gjorde all den underhällsskyldiges förmåga all betala tillbaka bidragsförskott kunde bedömas enbart utifrån hans egna ekonomiska förutsättningar. I andra situationer, fortsatte de sakkunniga, såsom när det gällde atl fastställa ett underhållsbidrag över bidragsförskottets ni vä eller då del saknades lagliga förutsättningar för bidragsförskott, fanns del anledning alt göra en mer nyanserad bedömning och atl även beakta den andre förälderns förmåga all försörja barnei.

På grund av det anförda kan utskottet inte ställa sig bakom motionärernas förslag om atl endast viss andel av överskottet skall kunna tas i anspråk för underhållsbidrag. Ställningstagandet innebär emellertid inie att ulskoitei skulle sakna förståelse för syftet med förslaget, nämligen all ytterligare lätta underhällsbördan för den som har det sämst ställt. Ett strikt iakttagande av regeln alt hela överskottet kan tas i anspråk för underhållsbidrag leder otvivelaktigt till kraftiga tröskeleffekler vid inkomstökningar för personer som befinner sig i inkomslskiktel kring förbehållsbeloppet. Enligt utskottets mening är del angeläget atl sådana effekter undviks. I de fall då den bidragsskyldiges disponibla inkomst inte i någon mera väsentlig mån överstiger förbehällsbeloppet bör den i propositionen förordade beräkningsmetoden därför modifieras, sä atl överskottet inte helt eller nästan helt går ål till underhållsbidrag. En något större del av överskottet bör kunna förbehållas den underhållsskyldige när överskottet inte överstiger bidragsförskottets nivå.

Reglerna i 7 kap. 1 S FB om fördelning av underhållsskyldigheten mellan föräldrarna i förhållande till deras ekonomiska bärkraft skall lillämpas också

LU 1978/79:9 57

när underhållsskyldighet föreligger mot fiera barn. Som departementschefen framhåller bör utgångspunkten nämligen vara alt barnen är likställda. Detta betyder dock inte atl de kan ha anspråk på lika stort underhäll från en och samma förälder. Om barnen är halvsyskon kan den gemensamma förälderns skyldighet atl sörja för barnen vara olika beroende främst på skillnader i de andra föräldrarnas underhållsförmåga. Den gemensamme förälderns överskott kan på så sätt komma atl tas i anspråk för huvudsakligen del ena barnets underhåll. Reglerna om fördelning av underhållsskyldigheten gäller även då den bidragsskyldige föräldern bor ihop med eget barn. I fall då en förälder har hemmavarande barn och är skyldig all betala underhällsbidrag till barn som inte bor ihop med föräldern kan emellertid en strikt tillämpning av de allmänna fördelningsreglerna leda lill atl ingetdera barnets minimibehov av underhäll från den gemensamma föräldern kan tillgodoses. Fallet aktualiseras då samtliga berörda föräldrar har svag ekonomi. Med hänsyn lill atl del bidragsberättigade barnei har sin minimistandard garanterad genom bidragsförskottet börden gemensamme förälderns överskott i första hand kunna tas i anspråk för underhåll av del hemmavarande barnei om del barnels andre förälder saknar förmåga all bidra lill underhållet och barnels minimibehov inte tillgodoses på annal sätt exempelvis genom bidragsförskott eller barnpension.

Beträffande storleken av det belopp som enligt propositionen skall förbehållas för det hemmavarande barnels underhåll, 0,4 basbelopp, vilket är samma belopp som bidragsförskottet, kan utskottet i och för sig dela motionärernas uppfattning all beloppet är lågt med hänsyn lill vad ett barn i verkligheten kostar. Utskottet vill emellertid framhålla att regeln om förbehåll för hemmavarande barn är en garantiregel som skall lillämpas endast i fall dä det hemmavarande barnet inte för sill minimibehov täckt vid en tillämpning av de allmänna fördelningsreglerna. Som ovan berörts kan dessa leda lill att den bidragsskyldige för disponera ett större belopp för det hemmavarande barnet än 0,4 basbelopp. Garanliregeln aktualiseras först när den bidragsskyldige ensam eller i huvudsak ensam skall svara för barnens underhåll och hans överskott inte räcker till för alt vartdera barnet skall fö ett underhåll upp lill bidragsförskottets nivå. Om förbehållsbeloppet i enlighet med motionärernas förslag bestämdes till 0,6 basbelopp skulle detta innebära att del hemmavarande barnet gynnades i förhällande lill det bidragsberättigade, vilket för silt underhåll är hänvisat lill bidragsförskottet, 0,4 basbelopp. En sådan ordning står i strid med grundsatsen atl barnen skall behandlas lika. Det kan också framhållas att lagen ger domstolen möjlighet all bestämma ett högre förbehållsbelopp om omständigheterna i del särskilda fallet föranleder det. Utskottet erinrar vidare om vad utskottet i del föregående uttalat, nämligen atl hela den underhållsskyldiges överskott inte bör tas i anspråk för underhållsbidrag.

På grund av det anförda kan utskottet inte heller ställa sig bakom förslaget i motionen 29 om en höjning av förbehållsbeloppet för hemmavarande eget

LU 1978/79:9 58

barn. Vad slutligen gäller det genom motionen aktualiserade spörsmålet om den lagtekniska utformningen av reglerna om förbehällsbelopp vill utskottet erinra om all praxis i underhällsfrågor f n. synes vara myckel skiftande. Som departementschefen framhåller är det angeläget all försöka fö lill stånd en större likformighet i bedömningen. 1 remissyttrandena har också allmänt vitsordats behovet av fastare normer för beräkningen av underhållsbidrag. Som motionärerna påpekar kan naturligtvis motivultalandena i anslutning till en mera allmänt hållen regel om underhåll ge samma vägledning som uttryckliga lagbestämmelser. Mera detaljerade normer kan självfallet inte heller tas in i lagstiftningen. När del som nu är fallet gäller atl ge ett konkret innehåll till den nya principen om att underhållsskyldigheten inte skall vara ovillkorlig anser dock ulskoitei alt den i propositionen förordade lösningenär att föredra. De nya reglerna för otvivelaktigt större genomslagskraft om deras huvudsakliga innebörd klart framgår av lagtexten. Med hänsyn till atl bestämmelserna i FB inte bara riktar sig till domstolar och andra myndigheter utan också skall lillämpas av enskilda framstår det som särskilt angeläget alt reglerna utformas så alt de främjar enhetlighet i tillämpningen. Utskottet anser del också viktigt att nivån på normalbeloppen fastställs av riksdagen. Enligt utskottets mening talar således övervägande skäl för regeringens förslag.

I enlighet med vad utskottet ovan anfört avstyrker utskottet bifall till motionen 29, yrkandena 3 och 4.

Som tidigare berörts skall enligt 7 kap. 1 § i dess nya lydelse underhållsskyldigheten bestämmas med hänsyn lill bl. a. barnets behov av underhåll.

1 motionen 1978/79:32 (s) framhålls att förslagen i propositionen bör ses som ett steg i reformarbetet men att det är angeläget att man strävar efler ett system för bedömning av underhållsskyldighet som kan upplevas som rättvist av båda föräldrarna. Enligt motionärerna måste varje resonemang om underhällsbidrag utgå frän rimliga uppskaltningarav vad barn faktiskt kostar. Motionärerna kritiserar nuvarande ordning för fastställande av underhållsbidrag och anför att vårdnadshavarens ekonomiska bärkraft inte beaktas i tillböriig utsträckning. Enligt motionärerna kan man emellertid i avsaknad av precisa uppgifter om barnkoslnaderna inte heller fördela kostnadsansvaret mellan föräldrarna. I motionen framhålls atl utgångspunkten för avgöranden i underhållsfrågor måste vara barnels levnadskostnader med päslag för eventuella vårdkostnader och med avdrag för barnbidrag och vårdnadshavarens skattereduktion. Vidare måste omfattningen av umgängesrätten tillmätas avgörande betydelse. Först sedan en beräkning skett av kostnaderna kan underhållsbördan fördelas mellan föräldrarna i förhällande till deras ekonomiska omständigheter. I motionen anförs ett exempel på en kalkyl beträffande storleken av underhållsbidrag. Motionärerna anser all erforderligt siffermaterial enklast kan tillhandahållas genom atl socialstyrelsen i samarbete.med statistiska centralbyrån årligen utarbetar rimliga uppskaltningarav barns faktiska levnadskostnader. Motionärerna yrkar all riksdagen

LU 1978/79:9 59

hos regeringen begär att del åriigen utarbetas rimliga uppskaltningarav barns faktiska levnadskostnader (yrkandet 1) saml att riksdagen som motiv till 7 kap. 1 § FB gör uttalanden om beräkning av underhållsbidrag lill barn i enlighet med beräkningsgången i kalkylexemplel i motionen (yrkandet 2).

Utskottet vill för sin del framhålla aU det självfallet är angeläget att underhållsbidrag bestäms med utgångspunkt i kostnaderna för barnei. Som närmare utvecklas i propositionen (s. 102 och 103) innebär också de föreslagna reglerna atl barnets behov av underhäll först skall uppskattas lill visst belopp. I likhet med departementschefen anser utskottet all i beloppet endast bör räknas in verkliga utgifter för barnet. Omständigheterna i del enskilda fallet blir härvid avgörande. Som departementschefen framhåller för man emellertid i stor utsträckning falla tillbaka pä schablonbelopp. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning om angelägenheten av att det utarbetas rimliga uppskattningar av barns faktiska levnadskostnader. Som förulskickats i propositionen har konsumentverket nyligen uigivii en informationsbroschyr med sammanställning över de kostnader som normalt ingår i en hushållsbudgei (Hushållets kostnader. En hjälpreda för din ekonomi). Av sammanställningen kan man utläsa de faktiska kostnaderna för hushållsmedlemmar, bl. a. för barn i olika åldrar. I propositionen anges att konsumentverket avseratt beakta kostnadsutvecklingen genom halvårsvisa justeringar med ledning av konsumentprisindex. Enligt utskottets mening bör innehållet i broschyren kunna bli till god vägledning när underhållsbidrag skall bestämmas. Utskottet vill också framhålla att vissa riktvärden för barnkoslnader bör kunna anges i de råd för beräkning av underhållsbidrag, som skall utarbetas av socialstyrelsen och riksförsäkringsverket.

Som framgår av det anförda är således motionärernas önskemål i denna del uppfyllt. Även motionärernas yrkande om beräkning av underhållsbidrag tillgodoses i väsentlig mån genom förslagen i propositionen. Som tidigare berörts skall nämligen - sedan barnets behov av underhåll bestämts - en beräkning ske av varje förälders nettoinkomst efler skatt. Härvid skall hänsyn i förekommande fall tas till skattereduktion och förvärvsavdrag. Från nettoinkomsten görs avdrag för förbehållsbelopp. Restbeloppen för varje förälder utgör del överskott som kan las i anspråk för underhåll av barnei. Underhållsbidraget erhålls därefler genom att det belopp som beräknats för barnets behov fördelas proportionellt mellan föräldrarna efter deras över-skoltsbelopp. Beträffande umgängesrällens inverkan pä storieken av underhållsbidraget vill utskottet också erinra om alt den underhållsskyldige enligt förslagen i propositionen skall fö rätt att göra avdrag på underhållsbidraget för kostnader han eller hon har för barnet i samband med utövande av umgängesrällen.

Med det anförda anser utskottet motionen besvarad.

1 propositionen föreslås all den nuvarande underhållsskyldigheten gentemot även andra barn i familjen än de egna skall bestå i huvudsak oförändrad. Underhållsskyldigheten föreslås dock gälla inte bara makes utan

LU 1978/79:9 60

även annan sammanboendes barn om parterna har barn tillsammans (7 kap. 5 § förslaget till ändring i FB). Underhållsskyldigheten mot styvbarn skall liksom hittills blott vara subsidiär, dvs. gälla endast i den mån barnet inte för underhåll från den bidragsskyldige föräldern.

1 motionen 1978/79:36 (c) framhålls att en konsekvens av underhållsskyldigheten mot styvbarn bör vara atl förbehåll enligt 7 kap. 3 § FB bör fö göras även för underhåll av styvbarn och inte bara för underhäll av eget hemmavarande barn. Motionärerna yrkar därför atl förslaget lill 7 kap. 3 § FB ändras så att belopp även kan förbehållas för underhåll ål barn som avses i 7 kap. 5§ (yrkandel 1).

Utskottet vill lill en början framhålla alt styvbarn i det övervägande antalet fall för siu behov av underhåll tillgodosett genom underhållsbidrag eller bidragsförskott. En utvidgning av tillämpningsområdet för 7 kap. 3 § FB i enlighet med molionsförslaget skulle därför i allmänhet sakna praktisk betydelse. 1 undantagsfall kan emellertid omständigheterna vara sådana att underhållsbidrag eller bidragsförskott inte utgår. Sålunda kan bidragsförskott ha vägrats av den anledningen all vårdnadshavaren inte velat medverka lill faderskapets fastställande. Inte heller utgår bidragsförskott till ensamstående adoptanter. Lever adoptanien eller vårdnadshavaren tillsammans med annan person är barnet för sin försörjning uteslutande hänvisat lill vad de kan bidra med. Reglerna om underhållsskyldighet gentemot styvbarn bygger pä principen att alla barn i en och samma familjebildning skall ha samma standard. Enligt utskottets mening leder denna princip lill att styvbarn lika väl som den underhällsskyldiges egna hemmavarande barn bör garanteras en viss minimistandard genom alt den underhållsskyldige för förbehålla sig visst belopp för deras underhåll.

■ Utskottet tillstyrker på anförda skäl bifall till motionen 36 i aktuell del och föreslår alt 7 kap. 3 § fjärde stycket ändras så att uttrycket hemmavarande eget barn ändras lill hemmavarande barn. Genom alt i lagrummet anges alt förbehåll för underhåll av barn för ske oberoende av vad sotn annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller fiera barn framgår alt endast hemmavarande eget barn och hemmavarande styvbarn som avses i 7 kap. 5 § FB berörs. Barnbarn, fosterbarn och styvbarn som fiytial hemifrån eller mot vilket underhållsskyldighet inte föreligger berörs ej. Utskottet vill vidare framhålla att förbehåll för styvbarns underhäll självfallet bara fär ske när vad som utges till barnei av den förälder med vilken den underhållsskyldige sammanlever och av barnets andre förälder eller för dennes räkning inte tillhopa uppgår till förbehällsbeloppet. Bestämmelsen om all en avräkning på förbehållsbeloppet skall ske för vad som utges av den andre föräldern eller för dennes räkning kommer nämligen i styvbarnsfallen all gälla båda föräldrarna. Om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet kan dock rätlen liksom beträffande den underhållsskyldiges eget barn bestämma annal förbehållsbelopp för slyvbarnel.

LU 1978/79:9 61

1 motionen 1978/79:33 (s) tas upp en fråga om underhåll till barn som i adoptionssyfte förs Ull Sverige från utlandet. Motionären framhåller att blivande adoptivföräldrar åtar sig etl moraliskl ansvar för barnels person och underhåll. Genom alt la ett barn lill Sverige får de också en förpliktelse gentemot barnels hemland alt fullfölja adoptionen. Även del svenska samhället tar på sig etl ansvar för de utländska barn som förs hit i adoptionssyfte genom all samhället medverkar i de internationella adoptionsärendena.

Enligt motionären har de blivande adoptivbarnen en myckel osäker rättslig ställning under liden fram lill dess adoptionen genomförts. Motionären framhåller atl del förekommit alt makar gemensamt tagit hit barn från utlandet för att adoptera det och sedan skilt sig innan adoptionen blivit klar. Gällande regler om underhållsbidrag är inte tillämpliga i sådana fall, och högsta domstolen har också i följd härav i en år 1977 meddelad dom ogillat lalan mot en frånskild make om underhållsbidrag lill utländskt barn som förts hit i adoptionssyfte.

Motionären föreslär atl FB ändras så alt barn av utländsk härkomst som av makar förts hit i adoptionssyfte blir jämställda med barn i äktenskap i fall då föräldrarna begär äktenskapsskillnad före adoptionens genomförande och så att dessa barn följaktligen blir berättigade till underhållsbidrag.

Utskottet vill för sin del erinra om atl del under senare år blivit allt vanligare all utländska barn adopteras av svenskar. År 1976 kom sålunda 1 820 utländska barn till Sverige för adoption. I allmänhet tas barnen hit innan adoptionen är klar och de vistas hos de blivande adoptivföräldrarna som fosterbarn fram till dess atl adoptionen genomförs. I många fall lar del lång tid från det barnen kommer hit till dess svensk domstol kan pröva en ansökan om adoption eller adoplionsbeslut meddelas i barnets hemland och beslutet blir giltigt här i landet.

Beträffande utländska barn som vistas här som fosterbarn gäller bestämmelserna i barnavårdslagen. 1 övrigt saknas emellertid bestämmelser angående sådana barn. Reglerna i FB blir inte tillämpliga förrän adoptionen genomförts, vilket innebär att någon underhållsskyldighet inte åvilar fosterföräldrarna. Oklart är vidare vad som gäller beträffande den rättsliga vårdnaden om och förmynderskapet för utländska fosterbarn. Även i vissa andra avseenden är barnets rättsliga ställning osäker.

Socialulredningen har i sina slulbelänkanden (SOU 1977:40 och 41) Socialljänsi och Socialförsäkringsiillägg framlagt vissa förslag som ökar socialnämndernas möjligheter atl följa de utländska fosterbarnens förhållanden. Utredningen har betonat att presumtiva adoptivföräldrar genom alt ta hit ett barn från ett annat land åtar sig ett ansvar gentemot såväl detta barn som barnets hemland. Utredningen har vidare anfört alt del förekommer alt föräldrar sviker sitt ansvar genom alt inte fullfölja adoptionen. Enligt utredningens mening måste det vara en strävan all så långt möjligt förhindra atl sädana situationer uppkommer. Socialulredningen har ansett all del

LU 1978/79:9 62

genom socialnämndernas uppföljning skapas möjligheter att medverka lill atl adoption genomförs. Bestämmer föräldrarna sig för all inte fullfölja adoptionen kan nämnderna pä ett tidigt stadium bistå barnen.

1 silt remissyttrande över socialutredningens betänkanden har nämnden för internationella adoptionsfrägor (NIA) anfört atl socialnämndernas tillsynsmöjligheter inte är en tillräcklig garanti för barnen. Nämnderna kan t. ex. generellt bistå barnen men de kan inte ålägga föräldrarna atl ansöka om adoption. NIA har vidare hänvisat lill den av motionären redovisade domen av högsta domstolen. Till NIA:s kännedom har också kommit ärenden där ena föräldern avlidit innan adoptionen blivit genomförd, varvid barnet inte blivil berättigat lill barnpension. NIA har i yttrandet uttalat att det bör ske en ändring i lagstiftningen på dessa områden så att barnenäven före adoption för en rättslig ställning som är jämförbar med biologiska barns och adoptivbarns ställning.

Frågor rörande internationella adoptioner har setts över av en särskild arbetsgrupp som tillkallats av socialministern 1977. Arbetsgruppen slutförde sitt uppdrag i år genom att i en departementspromemoria - (Ds S 1978:6) Internationella adoptioner. Riktlinjer och organisationsförslag - lägga fram förslag om organisationen av den framtida adoplionsverksamhelen. Förslagen berör dock inte de genom motionen aktualiserade frågorna angående de blivande adoptivbarnens rättsliga ställning.

Enligt utskottets mening är det angeläget atl de utländska barnens trygghet garanteras under den tid som förfiyter innan adoptionen kan genomföras och att deras bästa kan tillgodoses. Som motionären framhåller för del anses atl Sverige har en särskild förpliktelse gentemot barnens hemländer atl sörja för alt barnens intressen tillvaratas. Utskottet anser därför att det beträffande frågor om utländska blivande adoptivbarn snarast bör komma lill stånd en översyn som syftar lill en ändrad lagstiftning. Vid en sådan översyn bör inte bara det i motionen berörda spörsmålet angående underhållsskyldighet tas upp utan också frågor om en förstärkning av barnens rättsliga ställning i övrigt prövas. Enligt utskottels mening kan översynen lämpligen ske i anslutning till det pågående utredningsarbetet angående barnens rätt. Utskottet föreslår därför atl motionen 33 och utskottets betänkande i denna del överlämnas till utredningen om barnens rätt.

Avdrag på underhållsbidrag och bidragsförskott

1 propositionen föreslås atl förälder, som är skyldig alt utge underhållsbidrag, i viss utsträckning skall fö göra avdrag på underhållsbidraget för de kostnader som uppkommer när barnei vistas hos henne eller honom. Som huvudregel gäller enligt 7 kap. 4 § FB att avdrag för göras med 1/40 av det månatliga underhållsbidraget för varje helt dygn av barnets vistelse. En förutsättning för avdragsrätten är att föräldern haft barnei hos sig en sammanhängande lid av minst fem hela dygn. Med ett dygn avses tiden

LU 1978/79:9 63

mellan kl. O och kl. 24. Avdrag enligt huvudregeln för inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare lid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.

Föreligger särskilda skäl kan domstol förordna om andra villkor för avdragsrätien än de som följer av huvudregeln.

Har förälder rätt lill avdrag på underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 § FB skall avdragsrätien under vissa närmare angivna förutsättningar också beaktas vid återkrav på bidragsförskott (15 § andra stycket förslaget lill ändring av lagen om bidragsförskoit). Avdragsrätl föreligger dock endast om den underhållsskyldige haft barnet hos sig minst fem sammanhängande, hela dygn. I de fall avdragsrätien beaktas vid återkrav på bidragsförskott skall enligt 4 a § andra slyckel förslaget till ändring av lagen om bidragsförskott vidare gälla att det till barnei utgående bidragsförskottet skall minskas med avdragsbeloppet.

I motionerna 1978/79:31 (vpk), 34 (s) och 37 (m) yrkas atl bestämmelsen i 7 kap. 4 § föräldrabalken skall ändras i tre avseenden. För det första vill motionärerna att den underhållsskyldige skall få göra avdrag så snart han eller hon haft barnet hos sig en sammanlagd tid av minst tre dygn under en kalendermånad. Vidare vill motionärerna atl tiden för barnets vistelse inte skall räknas i hela kalenderdygn utan i 24-timmarsperioderfrån den tidpunkt då barnet logs emot av den underhållsskyldige. Slutligen yrkas del alt avdraget skall för varje dygn bestämmas till 1/30 av det månatliga underhållsbidraget. Till stöd för yrkandena åberopas i motionerna all avdragsrätten bör utformas så att den stimulerar till täta och regelbundna kontakter mellan föräldrar och barn. Avdrag bör därför fö ske också i fall när föräldern har barnei hos sig kortare lider under en viss period. Vidare anser motionärerna atl den i propositionen föreslagna regeln om att endast hela kalenderdygn skall räknas inte är rimlig. Enligt motionärerna bör den lid barnei faktiskt varit hos föräldern läggas till grund för avdragsrätten. Härigenom uppnås bl. a. atl avdrag för ske för umgänge under veckoslut. Slutligen menar motionärerna att under den tid, då barnet vistas hos den underhållsskyldige föräldern, har den andra föräldern inte några andra kostnader för barnet än de fasta utgifterna. Dessa täcks i stort sett av bostads-och barnbidrag. Skäl saknas därför enligt motionärerna för att avdragsrätien skall begränsas till tre fjärdedelar av bidraget.

Socialutskottet framhåller i sitt yttrande över propositionen i aktuell del och de föreliggande motionerna att del ligger i barnels intresse att barnei för hålla god kontakt med båda sina föräldrar. 1 de fall där föräldrarna inte sammanbor är del angelägel att den bidragsskyldige föräldern har möjligheter lill regelbundet och ofta återkommande umgänge med sitt barn. 1 likhet med departementschefen anser socialutskottet atl denna kontakt inte för försvåras av atl föräldern inte har råd alt utöver underhållsbidraget bekosta barnets vistelse hos honom eller henne i någon större utsträckning. Starka skäl finns således enligt socialutskottet för att avdragsrätten bör ges en generös utformning. Vid ett ställningstagande till frågan måste emellertid också andra

LU 1978/79:9 64

omständigheter vägas in. Sålunda gäller det - framhåller socialutskottet - atl skapa ett system som ter sig rättvist också för den andre föräldern och som inte leder till onödiga konfiikler mellan föräldrarna. Med hänsyn till alt en regel om avdragsrält även skall tillämpas inom bidragsförskottssystemet är det vidare angelägel att bestämmelserna utformas så att de inte förorsakar försäkringskassorna administrativt merarbeie. Från dessa utgångspunkter anser socialutskottet alt de i motionerna framlagda förslagen ter sig mindre tillfredsställande. Socialutskottet pekar särskilt på att den förordade 24-timmarsregeln i praktiken kan leda såväl lill tvister mellan föräldrarna om när barnet skall lämnas och hämtas som till problem för försäkringskassorna. Beträffande förslaget att avdrag skall fö ske redan när den underhållsskyldige haft barnet hos sig en sammanlagd tid av endast tre dygn under en kalendermånad framhålls all del otvivelaktigt skulle komma alt medföra en väsentligt ökad arbetsbelastning för försäkringskassorna.

Vad härefter gäller frågan om avdragels storlek kan det enligt socialutskottet i och för sig förefalla skäligt att avdraget bestäms till 1/30. Som departementschefen framhåller tar emellertid en sådan regel inte tillböriig hänsyn till all den förälder hos vilken barnet regelmässigt bor har vissa fasta kostnader som inte minskar därför atl barnet är borta. Dessa kostnader torde inte till fullo täckas av barn- och bostadsbidrag. Ett tillmötesgående av motionärernas önskemål skulle därför enligt socialutskottets mening medföra en ekonomisk belastning för den inte bidragsskyldige föräldern och skapa ett motstånd hos denne mot utövandet av umgängesrällen.

Enligt socialutskottets mening utgör förslagen i propositionen en rimlig avvägning mellan de delvis motstridiga intressen som gör sig gällande vid ett ställningstagande till avdragsrältens omfattning. Såvitt gäller bidragsförskotten anser socialutskottet således atl propositionen bör bifallas och atl motionerna bör avstyrkas.

Lagutskottet delar den uppfattning som kommit lill ullryck i socialutskottets yttrande. Flera av de skäl som i yttrandet anförs mot en vidgad rätt till avdrag på bidragsförskott gör sig gällande också vid en bedömning av frågan om i vilken omfattning avdrag skall få ske pä underhållsbidrag. Mot ett genomförande av motionsförslagen talar också att en mer omfattande avdragsrält leder till administrativt merarbeie hos kronofogdemyndigheterna när bidrag tas ut genom införsel. Utskottet vill härutöver framhålla atl föräldrarna när del gäller underhållsbidrag har full frihet all avtala om atl andra villkor än de som anges i huvudregeln skall tillämpas. Föreligger särskilda skäl har som ovan redovisats domstol möjlighet atl avvika från huvudregeln. Som framhålls av departementschefen kan sådana skäl föreligga t. ex. om barnet regelbundet besöker den bidragsskyldige föräldern under kortare perioder än fem dygn.

Med hänvisning till del anförda tillstyrker utskottet bifall lill propositionen i förevarande del och avstyrker följaktligen bifall till motionerna 31, 34 och 37.

LU 1978/79:9 65

Som ovan berörts skall rätten till avdrag på underhållsbidrag kunna beaktas vid återkrav på bidragsförskoit enligt 15 § andra slyckel förslaget till ändring av lagen om bidragsförskott. En förutsättning härför är dock att den underhållsskyldige inom tre månader från utgången av den kalendermånad dä barnels vistelse hos föräldern upphörde anmäler lill försäkringskassan, alt han eller hon är berättigad lill avdrag. Har den underhållsskyldige fött avdrag vid återkrav på bidragsförskoit skall kommande bidragsförskott minskas i motsvarande män.

I motionen 1978/79:36 (c) yrkas (yrkandet 2) alt riksdagen beslutar ge regeringen lill känna vad i motionen anförs om lämpligheten av alt del ovan nämnda avdraget pä utgående bidragsförskott eller underhällsbidrag till den underhållsberättigade fördelas på en längre lidsperiod. Motionärerna framhåller alt det föreslagna avdragssystemet kan leda lill komplikationer mellan föräldrarna. Som exempel härpå nämner motionärerna fall då barnet vistas hos den underhållsskyldige under juli månad och avdraget på utgående bidragsförskott sker först i december. En sådan ordning kan upplevas negativt av den förälder som uppbär bidragsförskottet och fö menlig inverkan när frågan om barnets vistelse hos den andre föräldern åter aktualiseras. Motionärerna anser det angelägel atl man inte i strävandena att tillgodose de underhållsskyldigas krav på rättvisa inför etl syslem som försvårar dessas möjligheter att ha sitt barn hos sig. Motionärerna förordar därför att större avdrag bör fördelas under en längre tidsperiod, exempelvis etl halvt är.

Utskottet vill för sin del framhålla att det av motionärerna aktualiserade spörsmålet närmast synes beröra den föreslagna ordningen för avdrag på bidragsförskott. Som motionärerna påpekar innebär förslagen i propositionen att reduceringen av utgående bidragsförskoit kan komma att ske först sedan fiera månader förfiutit från tiden för barnels vistelse hos den underhållsskyldige. I likhet med vad som anförs i socialutskottels yttrande anser lagutskottet att man inte kan räkna med alt en förälder som uppbär bidragsförskott för den lid barnei är borta alltid lar hänsyn lill alt en reducering kan komma att göras vid en senare lidpunkt. I vart fall större avdrag på bidragsförskottet kan därför otvivelaktigt i vissa fall leda lill ekonomiska svårigheter för en förälder och påverka dennes inställning till umgängesrällens utövande. Som departementschefen framhåller är det dock inget som hindrar atl nedsätl-ningen av bidragsförskottet slås ut över fiera månader. Med hänsyn till angelägenheten av alt de nya reglerna om avdragsrält inte leder lill alt kontaktmöjligheterna mellan en underhållsskyldig förälder och dennes barn försväras vill lagutskottet i likhet med socialutskottet understryka viklen av att försäkringskassorna begagnar möjligheten alt fördela nedsäitningen av bidragsförskott på en längre lid.

När det gäller reglerna om bidragsförskott anser socialutskottet på anförda skäl att något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida i frågan inte är erforderligt. Lagutskottet delar denna uppfattning. Inte heller erfordras någon åtgärd med anledning av motionen såviti rör rätlen lill avdrag på

5 Riksdagen 1978/79. 8 saml Nr 9

LU 1978/79:9 66

underhållsbidrag. Enligt ulskouels mening lorde man nämligen inie behöva befiira att del föreslagna syslemei för avdrag för underhållsbidrag skall leda lill några problem motsvarande dem som kan uppkomma vid tillämpningen av reglerna om bidragsförskott. Underhållsbidrag betalas normalt i förskott för kalendermånad. Avdraget kommer därför att göras på det bidrag som förfaller lill betalning omedelbart efter barnets vistelse hos den bidragsskyldige. Som departementschefen ullalar kan avdraget också göras på eventuellt tidigare förfallna men ännu inte betalda bidrag. Inte i något av föllen kommer dock någon längre tid atl förfiyta, innan avdragsfrågan aktualiseras.

Ulskoitei har i olika sammanhang strukit under vikten av att barnei ges tillfälle lill etl väl tilltaget umgänge ined den förälder som inte har vårdnaden om barnet. Som framgår av det tidigare anförda är ett syfte med de nya reglerna om avdragsrält atl underlätta kontakten mellan barnet och den bidragsskyldige föräldern. Genom rätlen atl göra avdrag på underhållsbidraget för den bidragsskyldige föräldern nu bättre ekonomisk möjlighet all bekosta barnets vistelse hos honom eller henne. Samtidigt är det emellertid angeläget alt reglerna inte är så utformade atl de leder lill konfiikler mellan föräldrarna och därigenom motverkar silt syfte. Vid bl. a. den hearing utskottet höll i Västerås uttrycktes farhågor för att de nu föreslagna reglerna skulle kunna fö en sådan negativ effekt. Enligt ulskoUels meningärdel därför betydelsefullt alt regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen och tar de initiativ som kan visa sig erforderliga. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Ställningstagandet innebäratl utskottet tillstyrker bifall till motionen 1978/79:36 (c), yrkandet 3, vari begärts atl riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av alt utvecklingen följs i fråga om vilka konsekvenser den i propositionen föreslagna avdragsrätten kan fö för underhållsskyldigas möjligheter att utöva umgängesrätten.

Behovsprövning av bidragsförskott

Enligt 2 § lagen om bidragsförskott föreligger inte rätt lill bidragsförskoit om barnei bor ihop med den underhållsskyldige. Bidragsförskottet utgår inte heller om del föreligger grundad anledning anta all den underhållsskyldige betalar fastställt underhällsbidrag och bidraget inte understiger bidragsförskottet eller om del är uppenbart att den underhällsskyldige pä annat sätt sörjt eller sörjer för att barnet för motsvarande underhäll. Slutligen kan bidragsförskott vägras om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att fö underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt.

1 propositionen föreslås all bidragsförskott inte heller skall lämnas om barnei av annat skäl uppenbariigen saknar behov av bidragsförskott (2 § d). Av propositionen (s. 93) framgår atl förslaget i första hand motiverats av behovet av en bestämmelse som gör del möjligt all ingripa mot missbruk av

LU 1978/79:9 67

bidragsförskotissystemet vid gemensam vårdnad. Enligt departementschefen bör emellertid en bestämmelse om behovsprövning inte införas enbart för de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad. Begränsningar i rätten till bidragsförskott bör verka generellt och inte inrikta sig bara på en viss grupp människor.

I motionen 1978/79:29 (s) yrkas (yrkandet 2) avslag på propositionen i förevarande del. Motionärerna anser all den nya bestämmelsen inte är nödvändig för att förebygga de mycket fötaliga fall av missbruk av bidragsförskoUssyslemel vid gemensam vårdnad, som kan tänkas förekomma under överskådlig tid. Vidare pekas pä att regeln fött en alldeles för generell avfattning och att den kommer att leda lill en försämring av de underhållsberätiigades situation. Enligt motionärerna finns del inte något skäl som talar mot atl man avvaktar resultatet av det pågående utredningsarbetet angående samhällsstödet lill ensamstående föräldrar, innan man överväger en bestämmelse som den föreslagna. Också i motionen 1978/ 79:36 (c) kritiseras den föreslagna bestämmelsen. Motionärerna framhåller alt den - med hänsyn till departementschefens molivuttalanden (se prop. s. 198 och 199) - kommer att leda till all inte bara höginkomsttagare utan också ensamstående föräldrar med en månadsinkomst av omkring 4 000 kr. kommerattbli utan bidragsförskott lill sina barn. Det framhålls vidare att det är något förvånande att nya regler om grunderna för bidragsförskott föreslås medan en utredning av frågan om samhällsstödet till ensamstående föräldrar pågår. Motionärerna har dock förståelse för all förslaget kan vara motiverat men anser all tillämpningsområdet för regeln om behovsprövning bör begränsas till gemensam vårdnad, eftersom syftet med införandet av regeln främst är all föräldrar med gemensam vårdnad skall förhindras missbruka bidragsförskoltssystemet. Genom en sådan inskränkning av lillämpnings-området drabbas inte någon grupp som f n. har rätt till bidragsförskott. I motionen yrkas (yrkandet 5) all den nya bestämmelsen skall gälla endast barn som står under vårdnad av båda föräldrarna.

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande bifall lill motionen 29, yrkandet 2, och avstyrker således förslaget till ändring av lagen om bidragsförskott såvitt avser 2 § d). Enligt socialutskottet tillgodoses härigenom i väsentlig mån också önskemålen i motionen 36, yrkandet 5. Socialutskottet anför som skäl för ställningstagandet att resultatet av den pågående översynen av bidrags-förskoiLssysiemet bör avvaktas, innan man tar ställning lill huruvida en regel om behovsprövning av bidragsförskott bör införas.

Lagutskottet vill för sin del anföra all de nya reglerna om bidragsförskott vid gemensam vårdnad, som departementschefen framhåller, kan länkas inbjuda till missbruk av bidragsförskotlssystemel i något större utsträckning än de regler som f. n. gäller. Enligt utskottets mening är det givetvis betydelsefullt atl sådant missbruk förebyggs liksom atl man eljest kan förhindra ett obehörigt utnyttjande av samhällets resurser för stöd ål barnfamiljerna. Med hänsyn härtill framstår del som motiverat att bidrags-

LU 1978/79:9 68

förskott skall kunna vägras i fall då förmånen framstår som klart oberättigad. Vid ställningstagandet till frågan måste emellertid beaktas all införandel av en regel om behovsprövning innebäratl bidragsförskottsinslilulet tillförs ett nytt och viktigt rättsligt moment. I likhet med socialutskottet anser lagutskottet att resultatet av det pågående utredningsarbetet beträffande samhällets stöd till ensamstående föräldrar bör avvaktas innan man tar ställning till huruvida en sådan reform som föreslagits i propositionen bör genomföras. Utskottet vill också peka på alt etl uppskov med ställningstagandet inte skulle medföra atl samhället helt skulle avhända sig möjligheten atl ingripa mot missbruk av bidragsförskotlssystemel. Utöver den aktuella regeln om behovsprövning innehåller nämligen propositionen förslag till vissa andra bestämmelser (4 § fjärde stycket och 4 a § första stycket) som syftar till atl förhindra alt föräldrar skall göra en obehörig vinst genom bidragsförskott. Med hänsyn till angelägenheten av atl missbruk av bidragsförskotlssystemel kan förhindras förutsätter lagutskottet i likhet med socialutskottet att kommittén för översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar ägnar uppmärksamhet åt frågan och följer utvecklingen när det gäller tillämpningen av den nya regeln om bidragsförskoit vid gemensam vårdnad.

I enlighet med del anförda tillstyrker utskottet bifall lill motionen 29, yrkandet 2, och avstyrker således förslaget lill ändring av lagen om bidragsförskott såvitt avser 2 § d). Härigenom tillgodoses i väsentlig mån också önskemålen i motionen 36, yrkandet 5. Utskottets ställningslagande medför atl 7 § samma lagförslag måste ändras i redaktionellt hänseende.

Återkrav av bidragsförskott

När bidragsförskott utgår skall den underhållsskyldige till försäkringskassan betala del fastställda underhållsbidraget, dock högst del belopp som motsvarar bidragsförskottet. Enligt 18 § lagen om bidragsförskott kan emellertid försäkringskassan besluta om eftergift av återkrav om det är skäligt med hänsyn till all den underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift kan också meddelas, om det av annan anledning framstår som skäligt.

Familjelagssakkunniga lade i sitt belänkande fram ett förslag till nytt system för återkrav av bidragsförskott. Förslaget innebar i huvudsak alt bidragsförskotten skulle frigöras från beroendet av fastställt underhållsbidrag och alt försäkringskassan skulle fö möjlighet att självständigt pröva den underhållsskyldiges förmåga all lill det allmänna betala tillbaka utgivna bidragsförskott. Återkrav och återbetalning skulle bli en angelägenhet mellan kassan och den underhållsskyldige. Såvitt avsäg underhållsbidragen som förskotterades av allmänna medel skulle man slippa jämkningsprocesser vid domstol, eftersom återbetalningsskyldigheten hela tiden kunde anpassas efter växlingarna i den underhållsskyldiges betalningsförmåga.

LU 1978/79:9 69

Enligt propositionen bör förslaget inte genomföras nu. I stället föreslås alt möjligheterna till omprövning av underhållsbidrag skall ökas samt atl -som ett komplement till jämkningsinstitutet - försäkringskassan skall kunna medge eftergift helt eller delvis när det är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Den nya bestämmelsen om eftergift har upptagits i 18 § förslaget till ändring av lagen om bidragsför-skou.

I motionen 1978/79:29 (s) hänvisas till atl förslagen i propositionen om begränsning av indexhöjningarna av underhållsbidrag kan medföra en generell lättnad i underhållsbördan. Enligt motionärerna är del emellertid uppenbart atl utvecklingen av bidragsförmågan varierar för de olika bidragsskyldiga och atl många över huvud taget inte förmår öka sin bidragsförmåga. Vidare framhålls atl de underhållsskyldiga som regel inte kan förväntas väcka lalan omjämkningav underhållsbidragens om underhållsbördan blir mycket betungande. Särskilt gäller detta för de bidragsskyldiga som har del sämst ställt och som också ofta har svårt att tillvarata sina intressen. Motionärerna pekar vidare pä att domstolarna blir kraftigt belastade, om jämkningsprocesser kommer alt föras i den utsträckning som kan vara motiverat. Med hänsyn lill de angivna förhållandena anser motionärerna det nödvändigt alt man finner ett system som medger all skyldigheten alt återbetala bidragsförskott kan prövas rutinmässigt så att underhållsbördan konlinueriigl kan anpassas till förmågan hos de underhållsskyldiga som har det sämst ställt. Enligt motionärernas mening är del förslag lill ålerkravssyslem som framlades av familjelagssakkunniga väl ägnat atl läggas till grund för ett fortsatt utredningsarbete. Motionärerna anseratt förslaget bör överarbetas av kommittén för översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar och yrkar (yrkandel 6) atl riksdagen hos regeringen begär förslag om en fortlöpande skyldighet att återbetala bidragsförskott i enlighet med vad som anförs i motionen.

Socialutskottet anför i sitt yttrande följande med anledning av motionen 29 i före va rande del.

Som departementschefen framhåller har det nuvarande systemet för återkrav av utgivna bidragsförskott brister och på längre sikt måste kanske andra lösningar sökas. Enligt utskottets mening skulle åtskilliga fördelar stå alt vinna om prövningen av skyldigheten alt betala tillbaka bidragsförskoit frigörs från de civilrätlsliga avgörandena om underhållsbidrag. En sådan ordning skulle ge försäkringskassan möjligheter atl fortlöpande anpassa återkraven efter ändringarna i den underhållsskyldiges inkomster och andra ekonomiska förhållanden. Vidare skulle antalet jämkningsprocesser kunna nedbringas, vilket skulle vara till fördel inte bara för samhället ulan även i hög grad för parterna i de enskilda fallen. Många remissinstanser har också uttalat sig positivt om de sakkunnigas förslag. I likhet med departementschefen anser emellertid utskottet att tiden ännu inte är mogen för genomförandet av etl sådant system som familjelagssakkunniga förordat. Inte heller kan förslaget utan ytteriigare överväganden läggas till grund för lagstiftning. Utskottet utgår från att kommittén för översyn av samhällsstödet till

LU 1978/79:9 70

ensamstående föräldrar i samband med behandlingen av bidragsförskollsin-stilutet tar upp spörsmålet om hur äterbetalningsskyldigheten bättre skall kunna anpassas lill den faktiska ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige. Något initiativ frän riksdagens sida med anledning av motionen 1978/79:29 i förevarande del är därför inte erforderligt.

Lagutskottet delar socialutskottets uppfattning och anser således atl motionen 29 i förevarande del inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Indexändringarna och underhållsbidrag till barn

I lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag (den s. k. indexlagen) föreskrivs att underhållsbidrag som på grund av lag skall ulgå till bl. a. eget barn och makes barn skall ändras med hänsyn lill penningvärdets förändring, Underhållsbidragen ändras årligen den 1 april, men endast om basbeloppet för mars med minst fem procent överstiger eller underskrider det basbelopp som låg till grund för den senaste ändringen. Gällande underhällsbidrag ändras med det procenttal med vilket basbeloppet har ändrats. Statistiska centralbyrån räknar varje år ul om och i så fall med vilken procentsats utgående underhållsbidrag skall ändras. Beslutade ändringar tillkännages bl. a. i Svensk författningssamling (SFS). Lagens konstruktion innebär att även om underhållsbidraget fastställts endast kort tid före den 1 april skall bidraget justeras med samma procenttal som övriga underhällsbidrag. Höjningarna av underhållsbidragen har under senare år varit betydande. Sålunda uppgick höjningarna åren 1975-1977 till resp. 11,11 och 7 procent. I år har bidragen höjts med 14 procent.

1 propositionen föreslås atl indexändringen av underhållsbidrag lill barn för framtiden dämpas på det sättet att ändringen bestäms till viss andel av ändringen av basbeloppet. Andelen föreslås bli salt till sju tiondelar. Vidare föreslås att bidrag som har beslämts under en iremånadersperiod före en generell ändring,dvs. undertiden januari-mars,skall justeras först den 1 april året därpå med det procenttal som då är aktuellt.

I motionen 1978/79:29 (s) påpekas alt i propositionen inte lämnas någon närmare motivering lill förslaget att endast 70 procent av penningvärdeförsämringen skall kompenseras när det gäller underhållsbidrag lill barn. Motionärerna anser dock förslaget rimligt med hänsyn lill den reallönesänkning som ägt rum under senare år. Motionärerna framhåller atl utvecklingen av reallönerna kan bli en annan i framtiden. Enligt motionärerna är det därför nödvändigt atl regeringen följer utvecklingen och - om så skulle behövas ärligen - lägger fram förslag för riksdagen lill de jämkningar i kompensationsgraden som kan föranledas av utvecklingen i fråga om löner och priser och av ändringar i skattelagstiftningen. Motionärerna yrkar (yrkandet 5) atl riksdagen ger regeringen lill känna vad de sålunda anfört.

LU 1978/79:9 71

Utskottet erinrar om alt syftet med indexlagen har varit att möjliggöra atl underhällsbidragen automatiskt följer penningvärdet så alt den underhållsberättigade slipper ständigt återkommande jämkningsprocesser. De höjningar av underhållsbidragen som har skett under senare år torde som regel ha kompenserat barnet för de ökade kostnader som penningvärdeförsämringen har medfört. Indexlagen måste därför anses ha fyllt siu syfte.

Samtidigt har indexlagen emellertid föll negativa verkningar för de underhållsskyldiga, eftersom deras betalningsförmåga inte alllid har ökat i samma grad som underhållsbidragen. 1 1976 års lagstiftningsärende framhöll ulskoitei (LU 1975/76:33 s. 96) atl de kraftiga, ärliga höjningarna av underhållsbidragen lorde ha bidragil lill alt de underhållsskyldigas situation ofta blivit allvarlig. Särskilt gällde detta personer som hade låga inkomsier eller som av olika anledningar inte följt med i den allmänna löneutvecklingen. Enligt utskottets mening fanns det därför starka skäl som talade för en reform på området. Som framgår av vad utskottet inledningsvis anföri ställde sig riksdagen bakom utskoUets uttalande.

Vid en reform av indexsystemel hade del självfallet varit önskvärt all man kunnat finna en metod varigenom underhällsbidragen automatiskt justeras med hänsyn till pris- och inkomsiulvecklingen sä atl bidragen kommer atl ligga på samma nivå som efter en omprövning av domstol. Som departementschefen framhåller går det dock knappast atl finna en sådan metod. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning all man för nöja sig med en reglering som genomsnittligt sett kan väntas ge ett någoriunda rättvisande resultat.

Som framgår av det föregående innebär propositionens förslag att indexändringen för framtiden begränsas lill sju tiondelar av ändringen av basbeloppet. Någon moisvarande begränsning görs däremoi inie när del gäller höjning av utgående bidragsförskotl, som ju också är anknutet till basbeloppet. Barnels grundbehov är därför tryggat även vid infiation. Såsom departementschefen påpekar innebär det föreslagna systemet således all det allmänna träder emellan i frågaom barn,som har bidragsförskotl,och laröver kostnadsansvaret till den del höjningen av bidragsbeloppen begränsas. Med hänsyn till del anförda kan utskottet inte dela den av företrädare för föreningen Nike framförda åsikten alt den föreslagna lagändringen skulle komma att på ett orimligt sätt drabba det underhållsberättigade barnei.

Familjelagssakkunniga hade föreslagit eli annal syslem för atl lätta de underhållsskyldigas bördor. Remissinstanserna har därför inte yttrat sig över den föreslagna dämpningen av indexändringen. Såsom motionärerna framhåller lämnas i propositionen inte någon motivering lill all dämpningen av index beslämts lill just sju tiondelar av ändringen av basbeloppet. Utskottet har därför svårt all bilda sig en uppfattning om huruvida den föreslagna lagändringen verkligen kommer att ge de underhällsskyldiga en rimlig lättnad i deras försörjningsbörda utan att den samtidigt i nämnvärd mån försämrar den underhållsberätiigades situation. Utskottet finner sig dock i

LU 1978/79:9 72

brist på annan utredning böra tillstyrka förslaget i propositionen. Tilläggas bör att om det skulle visa sig atl en indexhöjning i del enskilda fallet skulle leda till ett inte rimligt resultat har såväl den underhållsskyldige som den underhållsberättigade alltid möjlighet aU på grund av ändrade förhållanden begära jämkning av underhållsbidraget. Den underhållsskyldige kan också fö eftergift av återkrav på bidragsförskoit.

När det därefter gäller motionärernas förslag om täta, kanske åriiga jämkningar av andelslalel vill utskottet framhålla att det är angeläget atl man har en någorlunda fast regel. Inte minst för de underhållsberättigade är del av betydelse att veta atl underhållsbidragen på etl visst bestämt sätt följer ändringarna i basbeloppet. Ulskoitei kan därför inte tillstyrka motionen 1978/79:29 i förevarande del. UlskoUel vill emellertid framhålla att det i samband med utredningsarbetet angående samhällsstödet till särlevande föräldrar kan finnas anledning att ompröva den nu föreslagna indexregleringen. Denna måste därför anses som i viss mån provisorisk. I slutprotokollet (s. 429) hänvisar departementschefen lill detta förhållande och tillägger atl om del längre fram skulle visa sig att andelslalel är mindre lämpligt avvägt för en ändring åter ske.

Underhållsskyldigheten mellan makar

I propositionen behålls reglerna i 5 kap. giftermålsbalken (GB) om underhållsskyldighet mellan makar under bestående äktenskap. Bestämmelserna har emellertid omarbetats och moderniserats. Vidare införs bestämmelser i 5 kap. 1 § om atl makarna skall gemensami vårda hem och barn och i 5 kap. 2 § om atl de skall fördela utgifter och sysslor mellan sig.

Enligt utskottets mening är det värdefullt all det bland de allmänna bestämmelserna om äktenskapet i 5 kap. GB tas in regler som ger uttryck för ett nutida sätt att se pä rollfördelningen i familjen. Genom den föreslagna regleringen tillgodoses också önskemål som tidigare framförts i riksdagen (LU 1975/76:28). När del gäller reglerna om underhållsskyldighet under äktenskapet synes dessa inte i och för sig fylla någon större praktisk funktion. En process om underhållsbidrag mellan makar lorde nämligen som regel leda till äktenskapsskillnad. Lagbestämmelserom underhållsskyldighet kan dock ha betydelse inför förestående skilsmässa, särskilt under betänketid. Enligt utskottets mening är det därför riktigt alt GB också i fortsättningen innehåller regler om makars ekonomiska förpliktelser mot varandra.

När det därefter gäller reglerna om underhållsbidrag efler äktenskapsskillnad i 11 kap. 14 § GB föreslås att som huvudregel skall gälla atl varje make efler äktenskapsskillnad svarar för sin försörjning. Med avsteg från huvudregeln skall underhållsbidrag dock kunna utgå lill frånskild make under en övergångstid. Har maken svårt att försörja sig efter upplösningen av ett långvarigt äktenskap eller finns del synnerliga skäl, skall maken ha räu lill underhållsbidrag även för en längre lid. Liksom enligt gällande rätt skall

LU 1978/79:9 73

underhållsskyldigheten vara beroende av den bidragsskyldige makens förmåga och övriga omständigheter.

Såsom departementschefen framhåller innefattar den nu föreslagna regleringen inte någon brytning med gällande rätt utan innebär snarast en vidareutveckling av den rättspraxis som har utbildats under senare år vid tillämpningen av nuvarande bestämmelser. Förslagen har också fött en bred anslutning vid remissbehandlingen. Utskottet anser för sin del alt det är värdefullt att huvudprincipen, all frånskilda makar skall anses som ekonomiskt oberoende av varandra, nu kommer till klart uttryck i GB. Denna huvudprincip kan dock inte genomföras fullt ul. Fortfarande finns del många äktenskap där den ene maken har en betydligt svagare ekonomisk ställning än den andre maken. Det är därför nödvändigt atl äktenskapslagstiftningen innehåller bestämmelser som ger den ekonomiskt svagare maken rätt till bidrag från den andre maken under i första hand en omslällningsperiod efter skilsmässan. Atl begränsa rätten lill underhållsbidrag enbart lill en omställningsperiod skulle emellertid leda lill obilliga konsekvenser. Såsom framhålls i propositionen kan det ibland efter ett långvarigt äktenskap vara svårt för den make som har ägnat all sin tid ål skötseln av hem och barn alt komma in i förvärvslivet. Ålder och sjukdom kan medverka till alt den underhållsberättigade maken inte heller efter en övergångstid har möjligheter att skaffa sig en rimlig försörjning. Underhållsbidrag bör enligt utskottets mening i sådana fall kunna utgå under längre tid. I likhet med departementschefen anser utskottet vidare atl i sådana fall, dä ene maken på grund av arbetsfördelningen i hemmet kunnat nå en god position i förvärvslivet medan den andre maken inte haft denna möjlighet, bör visst underhållsbidrag kunna utgå för längre tid även om den andre maken lyckas skaffa sig en mindre egen inkomst. Utskottet vill emellertid stryka under all bidrag för längre lid endast bör utdömas undantagsvis. Genom atl i lagtexten används uttrycket synnerliga skäl torde man kunna ulgå från all tillämpningen av bestämmelsen blir restriktiv.

På anförda skäl tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

En fråga som tilldragit sig särskilt intresse, när det gäller underhåll till frånskilda, är vad som skall ske med underhållsbidraget vid den underhålls-berättigades omgifte. Enligt 11 kap. 14 § andra stycket andra punkten GB i dess nu gällande lydelse upphör skyldigheten alt betala periodiskt underhållsbidrag lill frånskild make, när den underhållsberättigade gifter om sig. Om den underhållsberättigade däremoi sammanlever med annan under äklenskapsliknande former ulan all gifta om sig upphör inte bidragsskyldigheten automatiskt. Familjelagssakkunniga konstaterade i sitt betänkande alt det förekommer alt den underhållsberättigade lever som gift men underlåter att ingå äktenskap just föratt undvika att bidraget skall upphöra. Enligt de sakkunniga finns också exempel på skilsmässoavtal där den underhållsskyldige sökt gardera sig mot en sådan situation. Om det visas att den underhållsberättigade genom sammanlevnaden har uppnått en förbättring i

LU 1978/79:9 74

sina ekonomiska förhållanden kan emellertid en jämkning ske. Sädana processer förekommer också i viss utsträckning.

Familjelagssakkunniga föreslog enhälligt atl den nuvarande bestämmelsen om etl upphörande av underhållsskyldigheten vid omgifte skulle slopas. En majoritet av remissinstanserna har dock avstyrkt förslaget.

1 propositionen har departementschefen anslutit sig till de sakkunnigas förslag och föreslär atl bestämmelsen i 11 kap. 14 § andra stycket andra punkten GB skall utgå.

Förslaget all slopa bestämmelsen kritiseras i motionen 1978/79:35 (m). Motionärerna framhåller atl förslaget atl underhållsskyldigheten i princip skall kvarstå vid omgifte saknar förankring i nu gällande rättsuppfattning. Enligt motionärernas mening måste det vara principiellt felaktigt atl skapa ett rättsförhållande som inte bara saknar stöd hos allmänheten ulan t. o. m. enligt vissa remissinstanser skulle te sig onaludigt och stötande. Motionärerna anser vidare alt propositionens förslag strider mot den på äktenskapet grundade underhållsskyldigheten mellan makar. Förslaget möjliggör dubbel underhällsskyldighet, dels frän tidigare maken, dels från maken i det sist ingångna äktenskapet. Det rimmar enligt motionärerna också illa med att pension till efterlevande make i regel upphör vid omgifte. Motionärerna menar också alt man i förevarande hänseende inte helt kan jämföra äktenskap och samlevnad under äklenskapsliknande former, eftersom ny make men ej samboende har laglig skyldighet att bidra lill den andra partens underhåll. Propositionens förslag kominer enligt motionärerna även att försvåra strävan efter likformighet med andra länders familjelagstiftning och hämma det internationella lagstiftningssamarbetet. Motionärerna anser på anförda skäl att den nuvarande regeln alt underhållsbidrag ej skall utgå vid omgifte alltjämt böräga giltighet och yrkaratt iden i propositionen föreslagna 14 a S i 11 kap. GB införs en bestämmelse moisvarande den som nu finns i 11 kap. 14 S andra stycket andra punkten GB.

Utskottet erinrar om att situationen i dag är den att en bidragsberätligad person som gifter om sig går miste om underhållsbidrag för all framtid, även om det nya äktenskapet inte medför någon ekonomisk förbättring och även om det skulle upplösas efter kort lid utan all grunda någon ny underhållsskyldighei. En bidragsberältigad person som ftyltar samman med annan person men inte ingår formellt äktenskap förlorar däremoi inte sill bidrag automatiskl. Eventuell förbättring i hans eller hennes ekonomiska omständigheter för bedömas vid fråga om jämkning.

Utskottet anser för sin del alt det inte är rimligt att sådana reelli likartade fall skall behandlas olika. Många frånskilda som betalar underhällsbidrag till sin förre make upplever del också som orättvist alt, sedan maken har fiyttat samman med annan partner, underhållsskyldigheten skall bestå enbart av den anledningen all den förre maken undviker all ingå formellt äklenskap. Enligt utskottets mening kan det inte heller vara lämpligt atl frågan om underhållsbidrag skall påverka valel av samlevnadsform. En möjlig lösning

LU 1978/79:9 75

på ifrågavarande problem skulle givetvis vara all införa en bestämmelse om att underhållsbidrag upphör också vid äkenskapsliknande samlevnad med ny partner. Vad som då måste fastställas är om del i del enskilda fallet verkligen är fråga om äklenskapsliknande samlevnad, något som kan stöta pä uppenbara svårigheter. Den andra tänkbara lösningen äran, såsom föreslås i propositionen, upphäva regeln att underhällsbidrag ej skall utgå vid omgifte.

Om man väljer den sistnämnda lösningen slipper man besvären med att söka bevisa äklenskapsliknande samlevnad. För en sådan lösning talar vidare andra skäl. Såsom framgår av vad ulskoitei tidigare anföri skall underhållsbidrag till frånskild make utges endast undantagsvis för längre lid än underen omslällningsperiod. Beslut om underhållsbidrag för längre tid kan komma alt grundas på omständigheter som att den underhällsskyldige maken har kunnat skaffa sig en god levnadsstandard tack vare den andre makens insatser i hemmet med åsidosättande av dennes rent personliga intressen. Ulskoitei delar departementschefens uppfattning att del saknas anledning all låta den nye maken bära följderna av en sådan arbetsfördelning i den omgifte makens äldre äklenskap.

Vad utskottet nu anföri talar för atl man bör välja lösningen alt låta underhållsskyldigheten kvarstå vid den underhållsberätiigades omgifte. Del är visserligen riktigt som motionärerna anför all äktenskaps- och samboen-defallen inte är teoretiskt helt jämförbara, eftersom vid omgifte den nye maken är underhällsskyldig mot den omgifte maken medan det inte finns någon underhållsskyldighet för den samboende partnern. Den faktiska familjesituationen är dock, som utskottet ovan anföri, likartad. Utskottet erinrar om all man även pä andra ställen i propositionen vid utformandet av lagbestämmelser utgått från den faktiska familjesituationen. Sålunda skall enligt förslaget lill 3 kap. 4 § FB underhållsskyldig förälder få i vissa fall förbehålla sig eit belopp för underhåll ål samboende, om de har barn gemensami, och detta oaktat att föräldern inte har någon underhållsskyldighet enligt lag geniemoi den samboende.

Enligt utskottets mening har förslaget i propositionen om alt låta underhållsskyldighelen kvarstå vid den underhållsberätiigades omgifte sädana fördelar alt förslaget bör genomföras. Utskottet vill framhålla alt regeringens förslag knappast kommer atl leda lill någon skärpning av underhållsskyldighelen eftersom ett behållande av den nuvarande bestämmelsen troligen endast skulle fö till följd att en underhållsberätiigad make väljer atl fiytta samman med sin nye partner utan giftermål. Beaktas bör även att ett slopande av den nuvarande bestämmelsen inte innebäratl underhållsskyldigheten måste bestå oförändrad. Huruvida den skall bestå oförändrad eller inte för bedömas med ledning av de vanliga jämkningsreglerna. Som depariementschefen påpekar kan vidare eventuella ölägenheter med den nya regleringen delvis undvikas genom all makar vid äktenskapsskillnad avtalar om atl bidraget skall upphöra vid omgifte eller jämförbara förhållanden. En

LU 1978/79:9 76

sådan överenskommelse kan också tas in i en underhållsdom.

Pä anförda skäl tillstyrker utskottet propositionen i förevarande del och avstyrker följaktligen bifall lill motionen 35.

Vissa processuella frågor m. m.

I propositionen föresläs vissa ändringar i reglerna om domstols handläggning av underhålls- och vård nåds frågor. Förslaget innebär alt så gott som samtliga vårdnadsfrågor i fortsättningen kommer atl handläggas som mål vid domstol och inte som domstolsärenden. Föräldrar som vill ha ändring i vårdnaden kan alltid samtidigt fö frågan om underhåll lill barnen prövad. Är föräldrarna överens om både vårdnad och underhåll kan de fö dom efter en gemensam ansökan och utan att de behöver inställa sig vid rätten. Möjlighet införs också att handlägga fiera underhållsmäl i en rättegång. En sådan sammanföring av mål kan vara lämplig när det är önskvärt all en underhållsskyldig får sin bidragsskyldighet mot fiera barn prövad i ett sammanhang.

Genom den nu föreslagna regleringen för man lill stånd en enkel och smidig handläggning av underhålls- och vårdnadsfrägor vid domstol. Reformen innebär minskade kostnader och besvär för parter och domstol. Förslaget tillgodoser också de önskemål om processuella förenklingar som utskottet framförde vid behandlingen av 1976 års vårdnadsreform (LU 1975/ 76:33 s. 115 f). Vidare undanröjs vissa olägenheter, som justilieutskotlet påtalade vid behandlingen av propositionen om nämndemäns medverkan i hovrätt (JuU 1975/76:44 s. 28). Lagutskottet tillstyrker på anförda skäl regeringens förslag i denna del.

1 tre med anledning av propositionen väckta motioner las upp frågor om rättegångskostnad i underhållsmål. I motionerna 1978/79:30 (vpk) och 38 (m) yrkas att riksdagen skall besluta alt i FB införa en bestämmelse av innehåll att "den som för barnets lalan skall ersätta motpartens rättegångskostnad om barnei blir föriorande part". Till stöd för yrkandet anför motionärerna alt den omständigheten atl barnei i ett mål åläggs alt betala den underhållsskyldiges rättegångskostnader i praktiken leder till alt den underhållsskyldige själv för betala den rättegång som han vunnit. Barnet har ju sällan några medel. Härtill kommer, som påpekas i motionen 38, att underhållsskyldig förälder, som kräver sitt barn på rättegångskostnader, skulle av de fiesta betraktas med stor ovilja. Enligt motionärerna bör den som i praktiken för barnets talan, dvs. vårdnadshavaren,slå för kostnaderna. Förutom att en sådan ersättningsskyldighet ler sig rimlig gentemot övriga inblandade i målet skulle den också, anser motionärerna, utgöra en spärr mot onödiga rättegångar. - I motionen 1978/79:36 (c) anförs alt de som sysslar med underhållsmål upplever del som en brist alt den tappande parten i sådana mål regelmässigt skall svara för motpartens rättegångskostnader. Motionärerna anser all liksom ingen förälder av ekonomiska skäl skall hindras från att försöka fö vårdnaden av sitt barn, bör inte heller någon av ekonomiska skäl avhålla sig frän alt begära

LU 1978/79:9 77

jämkning av underhällsbidrag eller bestrida den andres krav. En bestämmelse motsvarande den i 6 kap. 14 § FB, alt vardera parten som regel skall bära sin rättegångskostnad, skulle dock enligt motionärerna kunna leda lill missbruk av möjligheterna att ta upp frågan om jämkning av underhåll. Däremot borde en bestämmelse kunna införas innebärande au domstolen för förordna all vardera parlen skall bära sin rättegångskostnad, när rätten finner detta befogat. Med stöd av det anförda yrkar motionärerna (yrkandel 4) atl riksdagen skall begära förslag lill sådan ändring av FB all domstol i mål om fastställande eller jämkning av underhållsbidrag för förordna all vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.

De allmänna bestämmelserna om rättegångskostnader vid domstol återfinns i 18 kap. rättegångsbalken (RB). Huvudregeln är atl part som föriorar ett mål skall ersätta motparten hans rättegångskostnader(l §). Har den vinnande parten allmän rättshjälp enligt rältshjälpslagen för den tappande i stället ersätta staten vad som utgått i rättshjälp. Gäller målet etl rättsförhållande som inte kan bestämmas annal än genom dom, t. ex. äktenskapsskillnad, kan domstolen (2 §) förordna atl vardera parlen skall bära sin rättegångskostnad. I praktiken lillämpas denna bestämmelse restriktivt. Kvittning lorde framför allt ske när parterna är överens i den fråga som målet gäller eller när lalan omedelbart medges. Om käranden i ett mål framställer fiera yrkanden och ömsom vinner och förlorar gäller särskilda regler (4 §). Är del som den ena parlen har tappat av endast ringa betydelse skall han ha full kostnadsersättning. I annal fall skall vardera parten bära sin kostnad eller den ene av dem tillerkännas jämkad ersättning. Kan kostnaderna för de olika yrkandena klart särskiljas skall dock ersättningsskyldigheten bestämmas med hänsyn härtill. Motsvarande regel skall gälla för det fall all ett yrkande kan endast delvis bifallas (4 § andra stycket).

Nu angivna bestämmelser kompletteras av vissa regler i 3 och 6 §§ om ersättningsskyldighet för part som gör sig skyldig till illojal eller försumlig processföring och därmed onödigtvis åsamkar motparten rättegångskostnader. 3 § avser sådana fall där vinnande part uppsåtligen eller genom försummelse har föranlett onödig rättegång. 6 § gäller försumlighet under själva rättegången. Ena parten kan genom atl t. ex. göra invändning eller påstående som han insett eller bort inse saknar fog ha vållat kostnad för motparten. Sådan kostnad blir den försumlige skyldig atl ersätta oberoende av hur kostnaden i målet i övrigt skall fördelas mellan parterna.

Har parts ställföreträdare, biträde eller ombud vållat onödig kostnad enligt 3 eller 6 § RB kan han åläggas att jämte parlen solidariskt svara för kostnaderna (7 §).

Med hänsyn till de särskilda förhållandena i vårdnadsmål, bl. a. atl del från barnels synpunkt kan vara angelägel att fråga om föräldrarnas lämplighet blir föremål för domstolsprövning , infördes i samband med 1976 års värdnadsreform särskilda rältegångskostnadsregler för sådana mål (6 kap. 14 S FB). Huvudregeln är, som påpekas i motionen 36, atl vardera parten bär sin

LU 1978/79:9 78

rättegångskostnad. Oberoende av utgången i målet kan part dock förpliktas all hell eller delvis ersälla molparlen dennes rältegängskostnader, om den förstnämnda parten har förförit på det sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 ;; RB elierom annars särskilda skäl föreligger. 1 likhet med vad som gällerenligt 18 kap. 7 § RB kan biträde, ombud ellerställföreträdare för part åläggas att jämte parten svara för kostnaden.

När del först gäller yrkandena atl vårdnadshavaren, dvs. barnels slällfö-relrädare, skall kunna förpliklas all ersätta den underhällsskyldige hans rältegängskostnader vill utskottet framhålla atl förslaget innebär atl en person som inte är part i målet skall kunna åläggas kostnadsansvar. Utskottet erinrar om all ulskoitei i 1976 års lagstiftningsärende hade att ta ställning lill ett liknande motionsyrkande (mot. 1975/76:2420). Utskottet konstaterade då (LU 1975/76:33 s. 108) atl en regel av ovan angiven innebörd var oförenlig med rättegångsbalkens regler och rättshjälpssystemet. Utskottet kunde därför inte ställa sig bakom motionärernas förslag. Någon anledning lill ändrat ställningstagande kan utskottet inte finna. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 30 och 38. Utskottet vill emellertid påpeka alt skulle det visa sig att en vårdnadshavare gör sig skyldig lill försumlig processföring genom alt t. ex. föranleda en onödig rättegång, kan han eller hon enligt 18 kap. 7 S RB åläggas att jämte barnet solidariskt svara för den underhållsskyldiges rättegångskostnader.

Beträffande möjligheterna lill kvittning av rättegångskostnader erinrar utskottet om alt den ovannämnda motionen 1975/76:2420 även innehöll ett alternalivyrkande om sådan kvittning. Utskottet anförde med anledning härav att mål angående underhållsbidrag är av dispositiv natur, dvs. att parterna disponerar helt över tvisteföremålet och inte är tvungna att begära domstols medverkan vid en reglering av sina mellanhavanden. Det skäl som hade anförts till stöd för kvittning av rättegångskostnader i vårdnadstvister kunde enligt ulskoiteis mening därför inte läggas till grund för införandet av en regel om kviiiningav rättegångskostnaderäven i underhållsmål. Utskottet framhöll också alt risken för att behöva betala motpartens rättegångskostnader kunde avhålla en part från upprepade eller illa grundade processer. På anförda skäl avstyrkte utskottet bifall lill molionsyrkandei. Ulskoitei lillade all dess slällningslagande självfallei inte uieslöl alt del i samband med en allmän översyn av rättegångsbalken kunde finnas skäl atl närmare överväga också bestämmelserna om fördelningen av rättegångskostnaderna. 1 delta sammanhang hänvisade utskottet lill den aviserade rällegångsutred-ningen.

Utskottet vill peka på alt utskottets ställningstagande 1976 gjordes mot bakgrund av bl. a. att del var ovanligt med mål om jämkning av underhållsbidrag. För att jämkning skulle kunna ske fordrades nämligen att det förelåg väsentligen ändrade förhållanden. Som utskottet inledningsvis anfört biföll riksdagen emellertid en av utskottets minoritet avgiven reservation (nr 13) med yrkande om att ordet väsentligen skulle ulgå ur lagstiftningen. Frän och

LU 1978/79:9 , 79

med den 1 januari 1977, då vårdnadsreformen trädde i kraft, har det således varit betydligt enklare att fö lill stånd en jämkning av underhållsbidrag. Antalet sådana mål har också ökat.

I del nu föreliggande förslaget till ändringar i FB ökas möjligheterna ytteriigare au jämka underhållsbidrag. Bl. a. införs i 7 kap. 9 ;; FB en regel av innebörd all om fastställt underhållsbidrag inte har ändrats, bortsett från indexändringar, under en tid av sex år, kan underhållsbidraget omprövas ulan alt ändrade förhållanden behöver anges som grund härför. Som skäl för införandet av denna frihet att begära omprövning av dom eller avtal om underhällsbidrag anförs i propositionen atl i fall dä underhållstiden sträcker sig över många år är en genomsnittsberäkning för hela liden av kostnaderna för barnei inte särskill förenlig med strävandena att anpassa underhållsbidrag efter de verkliga förhållandena. Vill parterna inte från början differentiera underhållet med hänsyn till barnets åldersperioder bör bidraget bestämmas med utgångspunkt i vad som som kan antas gälla under några år framåt.

Vad utskottet nu anfört visar att man har atl räkna med all mål om jämkning av underhållsbidrag i framtiden kommer atl bli vanligare än f. n. Enligt vad utskottet erfarit har redan de befintliga jämkningsmålen vållat domstolarna problem i fråga om fördelningen av rättegångskostnaderna. Vid den hearing som hållits i ärendet framhölls också från företrädare för tingsrätten i Västerås atl de nuvarande rättegångskosinadsreglerna ibland ger otillfredsställande resultat.

Med hänsyn till det anförda kan ulskoitei ansluta sig till den i motionen 36 framförda uppfattningen alt de nuvarande reglerna om rättegångskostnad i underhållsmål inte är helt tillfredsställande. Enligt utskottets mening bör bestämmelserna därför bli föremål för översyn. Det för ankomma på regeringen att närmare överväga i vilken ordning en sådan översyn skall ske. Vad utskottet nu anföri med anledning av motionen bör ges regeringen lill känna.

1 20 kap. 9 § FB finns intagna vissa bestämmelser som innebär en särreglering av frågor om rättegångskostnad och fullföljd i mål eller ärenden där barnavårdsnämnd eller överförmyndare har rätt alt föra talan. Enligt första stycket i lagrummet skall 20 § lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken (rättegångsbalkens promulgalionslag,RP) äga moisvarande lillämpning. Detta innebär atl RB:s regler för brottmål skall tillämpas i fråga om rättegångskostnad och om ordningen för målels fullföljande i högre rätt. Beträffande den som för lalan på det allmännas vägnar skall vad som är föreskrivet för åklagare gälla i stiillet för bestämmelserna om föreläggande för part och parts ulevaro i tvistemål. Av hänvisningen till 20 S RPjämförd med 7 kap. 4 § RB följer atl lalan som överförmyndare eller barnavårdsnämnd för i hovrätt får fullföljas till högsta domstolen (HD) endast av riksåklagaren (RÅ).

Den nu beskrivna särregleringen gällerenligt andra stycket i 20 kap. 9 § FB inte i fråga om mål om fastställande av faderskap eller underhäll lill barn.

LU 1978/79:9 80

1 propositionen föreslås att särregleringen ej heller skall omfatta mål om vårdnad om barn. Förslaget har sin grund i etl annal förslag i propositionen nämligen alt barnavårdsnämnds begäran enligt 6 kap. 9 § FB, alt vårdnaden skall tas ifrån förälder, skall för framtiden handläggas inte som domstolsärende ulan som tvistemål. Enligt departementschefens mening bör beträffande vårdnadsmål gälla samma processuella regler för barnavårdsnämnden som för den enskilda parten. Lagändringen får i frågaom rättegångskostnader till följd atl de av utskottet i det föregående redovisade bestämmelserna i 6 kap. 14 § FB kommer all gälla.

Lagrådet har i samband med sin granskning av lagförslagen ifrågasatt (prop. s. 410) om inte tillämpligheten av 20 kap. 9 § FB kunde begränsas ytteriigare. I fråga om barnavårdsnämnd syns paragrafen enligt lagrådet i fortsättningen bli tillämplig endast pä ärenden om antagande av adoptivbarn och ärenden om entledigande av särskilt förordnad förmyndare som tillika är vårdnadshavare. Båda dessa fall torde vara mycket sällsynta. Lagrådet anser därför all det kan förtjäna övervägas om inte paragrafens tillämplighet kunde begränsas lill mål och ärenden där överförmyndaren har rätt att föra lalan.

Departementschefen anför i slutprotokollet (s. 426) atl han delar lagrådets uppfattning att dessa frågor bör övervägas. Under hänvisning till att i lagutskottet behandlas en motion med begäran om översyn av paragrafens bestämmelser och till alt resultatet av riksdagsbehandlingen bör avvaktas föreslår departementschefen all ändringen av paragrafen begränsas till vad han förordat i lagrådsremissen.

I den av depariementschefen omnämnda motionen, 1977/78:997 (fp, c) anförs att, sedan åklagares tidigare gällande rätt att i vissa fall föra lalan i mål och ärenden enligt FB har upphävts, finns det ingen anledning alt ha kvar regler som innebär alt RÅ i motsvarande ärenden skall föra del allmännas lalan i HD. Denna typ av ärenden måste enligt motionärerna te sig rätt främmande för RÅ. Deanser vidare alt det för den enskilde kan te sig mindre tillfredsställande att ett mål eller ärende enligt FB får karaktär av brottmål. Brotlmålsreglerna bör enligt motionärerna därför inte längre lillämpas i ärenden enligt FB. För atl undvika alt enskild parts situation försämras när det gäller rättegångskostnaderna kan enligt motionärerna särskilda regler införas rörande sädana kostnader. Med stöd av del anförda yrkar motionärerna att en översyn skall göras av bestämmelserna i 20 kap. 9 § FB.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen. En sammanställning över remissvaren finns inlagen i bilaga 2.

Utskottet vill lill en början erinra om atl ett viktigt skäl för införandet av bestämmelserna i 20 § RP var önsvärdheten av en enhetlig reglering av de mål och ärenden, där åklagare utan samband med ansvarslalan eller annan myndighet förde talan på det allmännas vägnar. Tidigare hade allmän åklagare även vissa uppgifter enligt FB. Bl. a. hade han befogenhet atl ansöka om entledigande av försumlig vårdnadshavare. Hänvisningen i FB till

LU 1978/79:9 81

20 § RP gällde därför också mål eller ärenden i vilka allmän ne åklagaren förde talan. Befogenheten för åklagare atl föra lalan enligt FB upphävdes i samband med 1976 års värdnadsreform. Som skäl härför åberopades bl. a. all del måste anses vara en främmande uppgift för allmänne åklagaren all bevaka alt förmyndare inte är försumlig när det gäller utövandet av vårdnaden om underårig.

De skäl som ligger lill grund för tillämpningen av 20 § RP i mål och ärenden enligt FB ägde enligt utskottets mening giltighet sä länge som allmänne åklagaren hade uppgifter enligt FB. Sedan dessa uppgifter slopats kan utskottet inte finna all del längre föreligger några sakliga skäl alt behälla en ordning som innebär all lalan, som i lägre instanser förs av överförmyndare, överförmyndarnämnd eller barnavårdsnämnd, skall i HD överläs av RÅ. Såsom motionärerna påpekar måste det också anses vara en främmande uppgift för RÅ atl bevaka del allmännas intresse när det gäller frågor enligt FB. I enlighet med det anförda kan utskottet ställa sig bakom motionärernas yrkande om en översyn av 20 kap. 9 § FB. Enligt utskottets mening får en ändring av talereglerna dock inte leda till alt enskild parts situation försämras i fråga om rättegångskostnaderna. Del får ankomma på regeringen alt närmare besluta om hur den önskade översynen skall ske.

1 anslutning till det anförda vill utskottet tillägga atl 20 § RP är tillämplig på även andra rättsområden som ofta inte har någon närmare beröring sinsemellan. Som exempel på situationer där 20 § RP är tillämplig kan nämnas mål där talan förs av åklagare om äktenskapsskillnad vid tvegifte och giftermål i förbjudet led (11 kap. 5 § GB) och om förordnande om försäljning av fastighet vid bulvanförhållande (1 § lagen om bulvanförhållande i fråga om fast egendom). Ett annat exempel på mål där lagrummet skall lillämpas utgör mål där skogsvärdsstyrelsen för lalan om åtgärder för all erhålla nöjaktigt skogslillslånd (20 § skogsvårdslagen).

Enligt vad utskottet inhämtat från RÅ-ämbelet fullföljs årligen endast ett tiotal mål och ärenden enligt 20 § RP lill HD. Härav utgörs cirka hälften av ärenden enligt FB. Mot bakgrund av del anförda kan det, såsom hovrätten över Skåne och Blekinge anför i sitt remissvar, finnas skäl för t. ex. rättegångsutredningen all pröva om 20 § RP skall beslå eller begränsas till alt avse endast mål, vari allmänne åklagaren för lalan, eller hell slopas.

Ikraftträdande, information m. m.

Huvuddelen av reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De nya processuella reglerna om vårdnad m. m. saml förslaget till ändringar i indexlagen träder i kraft redan den 1 januari 1979. Bestämmelserna om rätt till avdrag på underhållsbidrag och bidragsförskoit slutligen skall träda i kraft först den 1 januari 1980.

RAFA-ulredningens samrådsgrupp, som är ett för riksförsäkringsverket (REV), försäkringskassorna och personalorganisationerna gemensamt organ,

6 Riksdagen 1978/79. 8 saml. Nr 9

LU 1978/79:9 82

har i en skrivelse till ulskoitei hemställt att de delar av propositionen som berör försäkringskassorna och som avses träda i kraft den 1 juli 1979 skall i stället träda i kraft den 1 januari 1980.1 skrivelsen hänvisas lill alt RFV:s och försäkringskassornas resurser under första halvåret 1979 i hög grad behöver disponeras för alt fä de nyligen genomförda handläggnings- och ADB-rulinerna atl fungera tillfredsställande. Enligt samrådsgruppen kräver de ändringar som skall träda i kraft den 1 juli 1979 förberedelselid för bl. a. utveckling av ADB-system, arbetsrutiner och personalutbildning. En förberedelsetid pä endast etl halvt år är klart otillräcklig och kommer all medföra avsevärda administrativa svårigheter för REV och försäkringskassorna.

Liknande synpunkter har framförts vid hearingen i Västerås av företrädare för länels försäkringskassa och inför utskottet av företrädare för REV. De senare har upplyst all förberedelserna för utformandet av de i propositionen omnämnda riktlinjerna (se ovan s. 53) pä grund av personalbrisl kommit i gång först i slutet av november. Riktlinjerna måste vara klara senast i februari 1979 för all utbildningen skall hinna genomföras. Utbildningen skall bedrivas i två steg. Först skall 150 tjänstemän frän försäkringskassorna utbildas centralt varefter de i sin tur skall bedriva utbildning på de olika kassorna. Samtidigt skall ADB-systemet utvecklas och uppdateras. Detta måste vara klart till i början av juni för all systemet skall kunna vara i drift den 1 juli.

Utskottet konstaterar lill en början att lidpunkten, för när en ändrad lagstiftning skall träda i kraft, måste bestämmas efter en avvägning mellan å ena sidan intresset av atl en angelägen reform genomförs sä snart som möjligt och å andra sidan hänsynen lill att vederbörande myndigheter får tillräcklig lid på sig alt förbereda och informera om reformen. Som utskottet framhållit i annat sammahang lorde värdel av en reform allvarligt minska om den i inledningsskedet får en ofullgången och delvis felaktig lillämpning.

När lagrädsremissen skrevs och förslaget till ikraftlrädandeliderna utformades lorde regeringen ha utgått frän alt riksdagen skulle kunna besluta i ärendet tidigare än som nu blir fallet. På grund av bl. a. att propositionen avlämnades först den 13 oktober 1978 kommer riksdagen inte atl kunna la .ställning lill regeringens och ulskoiteis förslag förrän tidigast den 13 december 1978. Detta innebär atl de nya lagarna inte kan komma ut i svensk författningssamling förrän i omedelbar anslutning till all de första lagändringarna skall träda i kraft. Detta är självfallet mindre tillfredsställande. När det gäller de nya processuella reglerna innebär de dock förenklingar i handläggningsordningen vid domstolarna och bör därför ulan större svårigheter kunna lillämpas omgående. Beträffande ändringarna i indexlagen får de huvudsakligen betydelse först sedan basbeloppet för mars 1979 fastställts och ev. indexändring därefter skall bestämmas. Det är dock angelägel all information om de nya indexreglerna snarast blir tillgänglig sä atl inte underhällsbidrag fastställs under t. ex. januari 1979 med utgångspunkt i atl de

LU 1978/79:9 83

kan komma alt räknas upp redan den 1 april 1979 med anledning av indexändring.

Beträffande därefter de lagändringar som berör försäkringskassornas verksamhet vill utskottet peka på all den ändring som fordrar det mest omfattande systemutvecklingsarbetet är införandet av rätten till avdrag på underhållsbidrag när barn vistas hos den bidragsskyldige. Som anförts ovan kommer den ändringen inte atl träda i kraft förrän den I januari 1980, vilket innebär all en tid av ett år står lill förfogande för förberedelsearbetet. När det gäller övriga lagändringar vill utskottet framhålla all det är angelägel all snarast åstadkomma lättnader för de bidragsskyldiga. Av särskild betydelse härvid är de nya bestämmelserna om rätt för den bidragsskyldige lill förbehållsbelopp vid bidragsberäkningen, rätt lill jämkning av underhållsbidrag, förkortad preskriptionstid och eftergift av återkrav av bidragsförskott. Del är vidare angeläget all rätten till underhällsbidrag och bidragsförskott vid gemensam vårdnad snarast införs. Som framgår av vad utskottet anfört inledningsvis underströk utskottet detta redan i samband med 1976 års vårdnadsreform och uttryckte dä förhoppningen atl bestämmelser härom skulle kunna vara i kraft den 1 januari 1977. Vad gäller frågan huruvida vederbörande myndigheter hinner förbereda och informera om reformen erinrar utskottet om alt utskottet i det föregående har avstyrkt regeringens förslag till behovsprövning av bidragsförskott. Om riksdagen bifaller utskottets hemställan kommer en lagändring, som hade kunnat medföra omfattande förberedelsearbete, atl utgå. Enligt utskottets mening borde förberedelsearbetet beträffande övriga lagändringar kunna hinna avslutas i sådan tid före den 1 juli 1979 atl de kan träda i kraft nämnda dag. Utskottet tillstyrker på anförda skäl de föreslagna ikraftträdande bestämmelserna.

1 anslutning lill det anförda vill utskottet stryka under betydelsen av all förberedelsearbetet inför den nya reformen drivs med kraft. I likhet med depariementschefen anser utskottet alt de nya riktlinjerna för beräkning av underhållsbidrag m. m. som skall tjäna lill vägledning för försäkringskassorna och barnavårdsnämnderna bör finnas färdiga i så god lid alt de kan ligga , till grund för utbildning av personalen.

Uppenbarligen är del också nödvändigt att försäkringskassornas ADB-system är så utvecklat att det kan träda i funktion, när lagändringarna träder i kraft. Med hänsyn till det anförda kan utskottet helt ställa sig bakom vad som i motionen 1978/79:36 anförs om angelägenheten av atl myndigheter som skall tillämpa de nya reglerna och som har till uppgift att utforma erforderiigt material för information får tillräckliga resurser. Ulskoitei vill i detta sammanhang hänvisa till alt regeringen den 29 september 1978 uppdragit ål RFV och socialstyrelsen att i samråd utarbeta och utfärda de ovannämnda riktlinjerna. Arbetet skall enligt regeringsbeslutet bedrivas med utgångspunkt i de förslag som lagts fram i lagrådsremissen med beaktande av de ändringar som kan följa av lagrådsgranskningen och av riksdagens beslut. I regeringsbeslutet medges vidare RFV och socialstyrelsen rätt atl överskrida

LU 1978/79:9 84

lönekoslnadsanslagel för respeklive myndighel med vardera 80 000 kr. för att utföra utredningsuppdraget. Utskottet utgår frän att regeringen följer förberedelsearbetet och om så visar sig erforderligt ställer de ytterligare resurser till förfogande, som kan krävas för alt reformen skall kunna genomföras den 1 juli 1979.

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen framhållit behovet av information om ny lagstiftning. Genom detta lagstiftningsärende införs nya bestämmelser som har ingripande betydelse för makar, föräldrar och barn. Utskottet vill därför kraftigt stryka under all det iir angeläget att en bred information om de nya reglerna och deras konsekvenser kommer lill stånd. Erförenheterna visar emellertid att det är svårt alt göra lagstiftarens intentioner kända. Detta illustreras av all, såsom ulskoitei ovan anfört, det fortfarande råder missuppfattning om innebörden av institutet gemensam vårdnad, oaktat reglerna härom varit i kraft i det närmaste två år. Del är därför av vikt att särskilt intresse liiggs ned på utformningen av den information som skall spridas till allmänheten. Utskottet vill även framhålla betydelsen av att reformen och lagstiftarens syfte med den genom särskilda utbildningsinsatser görs väl kända hos personalen vid de rättsvårdande och sociala myndigheter och organ som kommer att handliigga frågor som har samband med lagstiftningen.

Vad utskottet nu anföri om resurser för och information om underhålls-reformens genomförande bör ges regeringen till känna.

Övrigt

Utöver vad utskottet i föregående avsnitt anföri föranleder förslagen i propositionen inte några uttalanden från ulskoiteis sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande gemensam vårdnad som huvudregel alt riksdagen avslår motionen 1977/78:995,

2. beträffande tillämpningen av reglerna om gemensam vårdnad atl riksdagen avslår motionen 1977/78:1010,

3. beträffande samhällsstöd vid gemensam vårdnad att riksdagen avslår motionen 1978/79:29, yrkandel 1,

4. belräffimde förbehållsbelopp atl rik.sdagen med bifall lill propositionen 1978/79:12 i denna del och med avslag på motionen 1978/79:29, yrkandena 3 och 4, godkänner vad utskottet anfört,

5. beträffande metoden för beräkning av underhållsbidrag att riksdagen

LU 1978/79:9 85

a. med bifall lill propositionen i denna del och med anledning
av motionen 1978/79:32 godkänner vad utskottet anfört,

b. avslår motionen 1978/79:32 i den män den inte lillgodosetts
genom vad utskottet hemställt under a.,

6. beträffande underhåll av styvbarn all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:36, yrkandel 1, godkänner vad utskottet anfört,

7. beträffande blivande adoptivbarns rättsliga ställning atl riksdagen hos regeringen begär alt motionen 1978/79:33 jämte ulskoiteis betänkande i denna del överlämnas till utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt,

8. all riksdagen antar 7 kap. 1 § i del i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i föräldrabalken,

9. atl riksdagen antar 7 kap. 3 § förslaget lill lag om ändring i föräldrabalken med i härvid fogad bilaga 3 som utskottets förstag betecknade lydelse,

10. beträffande underhåttsskyldigs rätt till avdrag på underhållsbidrag
och bidragsfötskott atl riksdagen med avslag pä motionerna
1978/79:31,1978/79:34och 1978/79:37 antar 7 kap. '< § förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken och 15 § förslaget till lag om
ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

11. beträffande avdrag på utgående underhållsbidrag och bidragsför
skott att riksdagen avslår motionen 1978/79:36, yrkandet 2,

12. beträffande avdragsrältens inverkan på umgängesrätten atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:36, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört härom,

13. beträffande behovsprövning av bidragsförskott atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:29, yrkandel 2, och med anledning av motionen 1978/79:36, yrkandel 5, antar 2 och 7 §§ förslaget till lag om ändring i lagen om bidragsförskott med i härvid fogad bilaga 3 som utskottets förslag betecknade lydelse,

14. beträffande återkrav av bidragsförskott all riksdagen avslår motionen 1978/79:29, yrkandet 6,

15. beträffande indexändringar av underhållsbidrag att riksdagen avslår motionen 1978/79:29, yrkandet 5,

16. beträffande underhållsbidrag till omglft make alt riksdagen med avslag på motionen 1978/79:35 antar 11 kap. 14 a § förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken,

17. beträffande rättegångskostnader i mål om underhållsbidrag till barn alt riksdagen

a. avslår motionerna 1978/79:30 och 1978/79:38,

b. med anledning av motionen 1978/79:36, yrkandet 4, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri om
översyn av räliegängskosinadsreglerna,

7 Riksdagen 1978/79. 8 saml. Nr 9

LU 1978/79:9 86

18. beträffande övetförrnyndares och barnavårdsnämnds fullföljd av talan aU riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:997 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av 20 kap. 9 § föräldrabalken,

19. beträffande resurser for och information om underhållsreformens genomförande alt riksdagen med anledning av motionen 1978/ 79:36, yrkandel 6, som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört härom,

20. atl riksdagen antar förslaget lill lag om ändring i föräldrabalken i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan under 8-10,

21. atl riksdagen antar förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken i den män del inte omfattas av vad utskottet ovan hemställt under 16.,

22. att riksdagen antar förslaget lill lag om ändring i lagen om bidragsförskott i den män det inte omfattas av vad utskottet ovan hemställt under 10. och 13.,

23. all riksdagen antar övriga i propositionen framlagda lagförslag.

Stockholm den 5 december 1978

På lagutskottets vägnar IVAN SVANSTRÖM

Nätyarande: Ivan Svanström (c), Lennart Andersson (s), Inger Lindquist (m), Martin Olsson (c). Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Sonja Fredgardh (c), Åke Gillström (s), Bo Siegbahn (m), Ingemar Konradsson (s), Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Anne-Marie Gustafsson (c), Birgitta Johansson (s) och Margot Håkansson (fp).

Reservationer

1. vid moment 4 i utskottets hemställan

beträffande förbehållsbelopp av Lennart Andersson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och Birgitta Johansson (samtliga s) som anser

dels atl den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 55 med orden "Den nya" och slutar på s. 58 med orden "och 4" bort ha följande lydelse: ■

Den nya regeln om villkorlig underhållsskyldighet får sin största praktiska betydelse när det gäller alt bestämma underhållsbidrag. I likhet med departementschefen anser utskottet atl det finns ett behov av atl för sådana

LU 1978/79:9 87

situationer ge den nya regeln ett mer konkret innehåll pä det sättet alt den underhällsskyldige förbehålls en viss del av sin inkomst för sin egen och sin familjs försörjning. Beträffande storleken av de belopp som bör kunna förbehållas vill utskottet i likhet med motionärerna framhålla att förslagen i propositionen inte kan anses ägnade all i tillräcklig utsträckning förhindra uppkomsten av betungande underhällsskulder för dem som har låga inkomsier och beträffande vilka en lättnad i underhållsbördan således är särskill angelägen. Utskottet vill härvidlag bl. a. peka på all del föreslagna förbehällsbeloppet om 1,2 basbelopp lorde understiga vad som i dag lillämpas på åtskilliga håll när underhållsbidrag bestäms. Det bör vidare anmärkas atl enligt departementschefens uttalande en riktpunkt för bedömningen av kostnaden för ett barns grundförsörjning bör vara 0,6 basbelopp per år. Förbehällsbeloppet för hemmavarande eget barn skall dock normalt endast vara 0,4 basbelopp. Som framhålls av motionärerna synes propositionen i förevarande del ha utformats med siktet inställt snarare på att återbetalningen av bidragsförskott skall säkerställas i största möjliga utsträckning än på all underhållsbördan skall kunna lättas för dem som har del sämst ställt.

Enligt utskottets mening skulle en bättre anpassning av underhållsbördan till den underhållsskyldiges ekonomiska bärkraft minska riskerna för social utslagning. Om den underhållsskyldige inte belastas med en alltför tyngande bidragsskyldighel kan detta också medverka lill alt relationerna såväl mellan föräldrarna som mellan den bidragsskyldige och barnei förbättras. Också i andra hänseenden framstår det som angeläget all man intar en mera generös attityd moi den underhållsskyldige än den som präglar propositionen. Av dessa skäl bör den bidragsskyldige i enlighet med motionärernas förslag kunna medges rätt att få behålla en andel av sin disponibla inkomst.

Självfallet är det emellertid angeläget atl en lättnad i underhållsbördan för en underhållsskyldig förälder inte leder lill försämrade villkor för barnet och den andre föräldern. Som påpekas av motionärerna har barnei sitt grundbehov av underhållsbidrag tryggat genom bidragsförskottet. 1 de inkomstlagen där förbehållsbeloppen kommer all ha störst betydelse torde del endasi undantagsvis bli aktuellt all underhållsbidrag bestäms till högre belopp än bidragsförskottet. En minskning av underhållsbidragels storlek leder därför som regel inte till någon försämring för den bidragsberättigade. I stället fårdet allmänna träda in och bära en del av kostnaderna för barnets underhåll. Del kan emellertid inte uteslutas au förhållandena i vissa fall är sådana atl bidragsförskottet såsom reglerna f. n. är utformade inte kan utnyttjas som ett medel att lätta underhållsbördan för de som har låga inkomsier. Detta har sin förklaring i atl del nuvarande bidragsförskoUssyslemel är bristfälligt och i många fall inte ger tillräckligt stöd åt ensamstående föräldrar med låga inkomster. Som berörts inledningsvis pågår f n. en översyn av samhällets stöd lill barn lill ensamstående föräldrar. Med hänsyn lill vikten av atl problemen på områdei snarast får en tillfredsställande lösning vill utskottet understryka alt utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Sammanfall-

LU 1978/79:9 88

ningsvis anser utskottet atl den underhållsskyldiges förmåga atl betala underhällsbidrag bör bedömas i enlighet med vad som förordats i motionen 1978/79:29 i förevarande del.

Utskottet anserdet inte tekniskt möjligt att slå fast de angivna riktlinjerna i lagtext. Som framhålls i motionen 29 har inte heller regeringen i propositionsförslagets lagtext lyckats fånga in reglerna om förbehållsbelopp, trots ett i sak mindre nyanserat innehåll. De av departementschefen i propositionen gjorda uttalandena kompletterade med vad utskottet ovan anföri lorde även om de inte kläds i lagtext enligt utskottets mening ge tillräcklig vägledning vid tillämpningen av 7 kap. 1 och 2 §§ FB. Förslaget lill 7 kap. 3 § FB bör således enligt utskottets mening utgå.

I enlighet med del anförda tillstyrker utskottet bifall lill motionen 29 i förevarande del och avstyrker bifall till propositionen såvitt avser 7 kap. 3 § förslaget lill ändring i FB.

dels aU utskottels hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

4. beträffande förbehållsbelopp alt riksdagen med bifall till motionen 1978/79:29, yrkandena 3 och 4, och med anledning av propositionen 1978/79:12 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört.

2. vid moment 6 i utskottets hemställan

beträffande underhåll av styvbarn av Lennart Andersson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och Birgitta Johansson (samtliga s) som - under förutsättning av bifall till reservationen nr 1 - anser

att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med orden "Utskottet tillstyrker" och slutar med orden "för styvbarnet" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker på anförda skäl bifall lill motionen 1978/79:36 i aktuell del och förordar således atl förbehåll skall få ske för såväl hemmavarande eget barn som hemmavarande styvbarn. 1 enlighet med vad utskottet i det föregående anfört bör 7 kap. 3 § förslaget till ändring i FB utgå. Någon särskild lagbestämmelse om förbehåll för styvbarn är inte heller erforderlig utan de av utskottet gjorda uttalandena fär beaktas vid tillämpningen av 7 kap. 1 och 2 S§ FB. Genom vad i propositionen anförts om alt förbehåll för underhåll av barn får ske oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhällsskyldighet mot tvä eller fiera barn framgår all endasi hemmavarande eget barn och hemmavarande styvbarn som avses i 7 kap. 5 S FB berörs. Barnbarn, fosterbarn och styvbarn som fiyttat hemifrån eller mot vilket underhållsskyldighet inte föreligger berörs ej. Ulskoitei vill vidare framhålla all förbehåll för styvbarns underhåll självfallet bara för ske när vad som utges till barnet av

LU 1978/79:9 89

den förälder med vilken den underhållsskyldige sammanlever och av barnets andre förälder eller för dennes räkning inte tillhopa uppgår till förbehällsbeloppet. Uttalandet om alt en avräkning på förbehållsbeloppet skall ske för vad som utges av den andre föräldern eller för dennes räkning kommer nämligen i slyvbarnsfallen alt gälla båda föräldrarna. Om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet kan dock rätten liksom beträffande den underhållsskyldiges eget barn bestämma annal förbehållsbelopp för slyvbarnel.

3. vid moment 9 i utskottets hemställan

av Lennart Andersson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och Birgitta Johansson (samtliga s) som - under förutsättning av bifall till reservationen nr 1 - anser

alt ulskoiteis hemställan under 9. bort ha följande lydelse:

9. alt riksdagen dels avslår propositionen såviti avser 7 kap. 3 S förslaget till lag om ändring i föräldrabalken, dels beslutar au 7 kap. 3 § föräldrabalken i dess nuvarande lydelse skall upphävas.

4. vid moment 13 i utskottets hemställan

beträffande behovsprövning av bidragsförskott av Inger Lindquist (m) och Bo Siegbahn (m) som anser

dels alt den del av utskottets yttrande som börjar på s. 67 med orden "Lagutskottet vill" och slutar på s. 68 med orden "redaktionellt hänseende" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att samhällets resurser i form av olika stöd går till dem som är i bäst behov därav. Samtidigt är det angeläget att hindra all samhällsslöd utnyttjas på ett obehörigt sätt. Lagutskotiei anser i likhet med departementschefen att de nya reglerna om bidragsförskott vid gemensam vårdnad kan länkas inbjuda lill missbruk av bidragsförskoltssystemet i något större utsträckning än de regler som för nävarande gäller. Med hänsyn härtill är det motiverat att såsom familjelagssakkunniga och departementschefen föreslagit att en regel nu införs som gör det möjligt alt förhindra att bidragsförskott utbetalas till någon som uppenbariigen saknar behov därav. UlskoUel delar familjelagssakkunnigas och departementschefens uppfattning atl en sådan bestämmelse inte bör införas enbart för de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad. Begränsningar i rätten till bidragsförskott bör verka generellt och inte inrikta sig bara på en viss grupp människor. Bestämmelsen bör därför ges allmän räckvidd. Departementschefens uttalanden i specialmoiiveringen till lagrummet haremelleriid fått en utformning som utskottet ej kan ställa sig bakom. Regeln bör endast lillämpas i fråga om hell odiskutabla och uppenbara fall, dä del skulle framstå

LU 1978/79:9 90

som i det närmaste stötande all samhällets resurser används till ett obehövligt bidrag. Av paragrafens lydelse framgår också atl bidragsförskoit kan vägras endasi i uppenbara fall då bidragsförskottet framstår såsom klart obehövligt. Ett sådant fall kan vara då barnet genom egna inkomster av t. ex. förmögenhet hell kan svara för sin egen försörjning. Barnei har i den situationen inte rätt till underhällsbidrag enligt 7 kap. 2 § FB och det är rimligt och rikligt atl samhällets resurser i en sådan situation inte las i anspråk. Ett annal uppenbart fall föreligger, då den förälder som barnet bor hos har utomordentligt goda ekonomiska förutsättningar alt svara för barnets underhäll.

Med den utformning som lagregeln har fått och med det snäva tillämpningsområde som bestämmelsen enligt lagutskottets mening bör ha fyller den etl uppenbart behov och bör därför införas redan nu. Regeln kan självfallet, som departementschefen framhåller, ses som ett provisorium i avvaktan pä den översyn av bidragsförskotlssystemel som f n. pågår inom utredningen angående stödet till särievande föräldrar.

1 enlighet med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 29 i aktuell del. Utskottets slällningslagande innebär alt syftet med motionen 36 i denna del huvudsakligen tillgodoses,

dels alt utskottets hemställan under 13. bort ha följande lydelse:

13. beträffande behovsprövning av bidragsfötskott alt riksdagen med anledning av motionen 1978/79:36, yrkandet 5, och med avslag på motionen 1978/79:29, yrkandet 2, antar 2 § förslaget till lag om ändring i lagen om bidragsförskotl.

5. vid moment 14 i ulskoiteis hemställan

beträffande återkrav av bidragsförskott av Lennart Andersson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och Birgitta Johansson (samtliga s) som anser

dels alt den del av ulskoiteis yttrande som börjar på s. 69 med orden "Socialutskollei anför" och slutar på s. 70 med orden "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Socialutskottets majoritet anför i sitt yttrande att något initiativ frän riksdagens sida med anledning av motionen 29 i förevarande del inte är erforderligt. Utskottets majoritet hänvisar till kommittén för översynen av samhällsstödet lill ensamstående föräldrar. De socialdemokratiska ledamöterna har en avvikande mening och anser atl kommittén bör få tilläggsdirektiv att la upp det genom motionen akulaliserade spörsmålet.

Lagutskottet vill för sin del framhålla att det nuvarande systemet för återkrav av utgivna bidragsförskoit har, som departementschefen framhåller, brister. Enligt utskottets mening skulle åtskilliga fördelar stå au vinna om prövningen av skyldigheten att betala tillbaka bidragsförskoit frigörs från de civilrättsliga avgörandena om underhållsbidrag. En sådan ordning skulle ge

LU 1978/79:9 91

försäkringskassan möjligheter atl fortlöpande anpassa återkraven efter ändringarna i den underhållsskyldiges inkomsier och andra ekonomiska förhållanden. Vidare skulle antalet jämkningsprocesser kunna nedbringas, vilket skulle vara lill fördel inte bara för samhället utan även i hög grad för parterna i de enskilda fallen. Många remissinstanser har också uttalat sig positivt om de sakkunnigas förslag. Förslaget kan emellertid inte utan ytteriigare överväganden läggas till grund för lagstiftning. Enligt ulskoiteis mening är del angelägel alt ett system för återkrav av bidragsförskotl i enlighet med familjelagssakkunnigas och motionärernas förslag snarast kommer till stånd. Utskottet anser på grund av del anförda att kommittén för översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar skyndsamt bör ta upp frågan om hur äterbetalningsskyldigheten bättre skall kunna anpassas lill den faktiska ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige. Kommittén bör fä tilläggsdirektiv i enlighet härmed. Vad utskottet anföri med anledning av motionen 29 i förevarande del bör ges regeringen till känna.

dels alt utskottets hemställan under 14. bort ha följande lydelse:

14. beträffande återkrav av bidragsfötskott atl riksdagen med anledning av motionen 1978/79:29, yrkandel 6, som sin mening ger regeringen lill känna vad ulskpltel anfört angående översyn av ordningen för återkrav av bidragsförskotl.

6. vid moment 15 i utskottets hemställan

beträffande indexändringar av underhållsbidrag av Lennart Andersson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och Birgitta Johansson (samtliga s) som anser

dels atl den del av utskottels yttrande som på s. 72 börjar med orden "När det" och slutar med orden "åter ske" bon ha följande lydelse:

När det därefter gäller den i motionen 29 väckta frågan om en översyn av andelslalel vill utskottet framhålla att redan den omständigheten atl andelslalel synes ha fastställts efter en ren skälighetsbedömning talar för all det efter en tid bör bli föremål för prövning. Enligt ulskoiteis mening måste också beaktas att den allmänna utvecklingen under de är indexlagen varit i kraft har företett stora variationer. Vissa är har det på arbetsmarknaden varit löneförhöjningar, som inneburit standardförbättringar för löntagarna, andra år har den genomsnittlige löntagaren fått en viss standardsänkning. Enligt utskottets mening torde man kunna räkna med atl del även i framliden kommer att vara stora variationer i löneutvecklingen. Även prisutvecklingen kommer med all sannolikhet att fiuktuera. Utskotiei vill vidare peka på att den underhällsskyldiges förmåga all betala underhållsbidrag också påverkas av ändringar i skattelagstiftningen. På grund av det anförda kan utskottet ställa sig bakom motionärernas uttalanden om alt del är nödvändigt att regeringen följer utvecklingen och lägger fram de förslag lill jämkningar i

LU 1978/79:9 92

andelslalel som kan föranledas av löne- och prisutvecklingen samt av ändringar i skalielagsiiftningen. Skulle del blir kraftiga och snabba förändringar i inkomsl-och prisulvecklingen kan del självfallet blirerforderligi med ärliga jämkningar av andelslalel.

Vad UlskoUel sålunda anföri bör ges regeringen till känna. Slällningsia-gandei innebär atl ulskoitei tillstyrker bifall till motionen 29, yrkandet 5.

dels atl utskottets hemställan under 15. bon ha följande lydelse:

15. beträffande indexändringar av underhållsbidrag all riksdagen med bifall till motionen 1978/79:29, yrkandet 5, ger regeringen till känna vad utskottet anföri härom.

7. vid moment 16 i utskottets hemställan

beträffande underhållsbidrag lill ontgifi make av Inger Lindquist (m) och Bo Siegbahn (m) som anser

dels all den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 74 med orden "Utskoliet erinrar" och slutar på s. 76 med orden "motionen 35" bort ha följande lydelse:

Som utskottet anföri ovan upphör således underhållsbidrag automatiskt all utgå vid omgifte men ej om den underhållsberättigade fiyttar samman med annan part under äklenskapsliknande förhållanden ulan alt ingå ett formellt äktenskap. Dessa fall kan i förstone le sig likartade, och utskotiei har därför i och för sig förståelse för önskemålet om en likartad reglering. Enligt utskottels mening föreligger det dock en avgörande skillnad mellan å ena sidan ett nytt äklenskap och å andra sidan enbart ett samboende under äklenskapsliknande förhållanden. Vid omgifte blir nämligen den nye maken underhällsskyldig medan någon sådan skyldighet inte åvilar den samboende parlen. Ett slopande av den nuvarande bestämmelsen om att underhällsbidrag upphör vid omgifte skulle därför kunna leda till dubbel underhållsskyldighet, dels från maken i det tidigare äktenskapet, dels från maken i det sist ingångna äktenskapet. Som motionärerna anför rimmar förslaget också illa med att pension lill efterlevande make i regel upphör vid omgifte.

Motionärerna hävdar all regeringens förslag saknar förankring i nu gällande rälisuppfalining. Delta påstående har stöd i vad remissinstanserna anföri. Några remissinstanser har i. o. m. anseii alt förslaget torde för många framstå som orättfärdigt, onaturligt och t. o. m. ansiölligt. All nu i propositionen mot en majoritet av remissinstansernas uppfattning lägga fram etl förslag lill lagändring som hell lorde sakna stöd i den allmänna rättsuppfattningen finner utskottet förvånande. Med hänsyn till del anförda kan utskoliet inte biträda propositionens förslag. Utskottet föreslår därför atl riksdagen med bifall till motionen 35 fogar till 14 a S förslaget till lag om ändring i GB en mening av innebörd atl om den underhållsberättigade ingår nytt äklenskap skall bidrag ej vidare utges.

LU 1978/79:9 93

Utskottet vill tilliigga all vad utskottet ovan anfört inte innebäratl utskottet saknar förståelse för all många underhållsskyldiga upplever del som orättvist all underhållsbidrag skall ulgå, när den underhållsberälligade fiyiiar samman med ny part utan all ingå ett nyii äklenskap. En lösning på delta problem hade varit att låta underhållsbidraget upphöra även vid samboende utan äktenskap. I sådant fall måste dock kunna fasisliillas alt etl samboende kommit till siånd, någoi som torde möta på uppenbara svårigheter. Utskottet kan därför inte förorda au en regel moisvarande den som enligt utskottet skall gälla vid omgifte införs vid samboende. Ulskoitei vill emellertid erinra om all bidragei kan jämkas eller slopas om den omständigheten all den underhållsberälligade lever lillsammans med annan under äklenskapsliknande förhållanden medför en ändring till det bättre i den underhållsberätiigades ekonomi.

dels atl utskottets hemstiillan under 16. bon ha följande lydelse:

16. atl riksdagen beträffande undeiliållsbidrag till onigifi make med bifall till motionen 1978/79:35 antar 14 a ;; förslaget till lag om ändring i giftemålsbalken med följande som utskottets Jöislag betecknade lydelse:

Propositionens Jöislag Utskottets fötslag

14 a S
Underhållsbidrag efter akten- Underhållsbidrag efter äkten
skapsskillnad utges fortlöpande. Om skapsskillnad utges fortlöpande. Om
det finns särskilda skäl kan rätten det finns särskilda skäl kan rätlen
dock bestämma atl bidragei skall dock bestämma att bidraget skall
eriäggas med ett engångsbelopp. erliiggas med ett engångsbelopp.

Utges bidraget förtlöpande och ingår den underhållsberättigade nytt äktenskap, skall bidrag ej vidare utges.

LU 1978/79:9 94

Socialutskottets yttrande Bilaga /

1978/79:2 y

över i propositionen 1978/79:12 framlagda förslag till lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97) och lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott jämte motioner

Till lagutsliottet

Lagutskottet har den 17 oktober och den 9 november 1978 beslutat inhämta socialutskottets yttrande över propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m. m., såvitt avser i propositionen framlagda förslag lill lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97) och lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott jämte följande motioner, nämligen motionen 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fi. (s), såvitt avser yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6, motionen 1978/79:31 av Lars Werner m. fi. (vpk), motionen 1978/ 79:34 av Olle Göransson (s) och Kerstin Andersson i Kumla (s), motionen 1978/79:36 av Martin Olsson m. fi. (c), såvitt avser yrkandena 2 och 5 samt motionen 1978/79:37 av Alf Wennerfors (m).

Utskottet

lidedning

1 propositionen föreslås nya reglerom den familjeräitsliga underhållsskyldigheten. Reformen innefattar en fullständig revision av de civilrättsliga reglerna i föräldrabalken och giftermålsbalken men berör också lagen om bidragsförskott och annan lagstiftning. Etl huvudsyfte är all mildra underhållsbördan för underhållsskyldiga som har svag ekonomi. Förslagen innebär bl. a. följande.

Föräldrarnas underhållsskyldighet mot sina barn begränsas i princip till att gälla till dess barnei fyller 18 är. Om barnet då inte har avslutat gymnasiestudier eller annan grundutbildning, står underhållsskyldigheten likväl kvar sä länge barnet studerar. Den upphör dock senast när barnei fyller 21 är.

Föräldrarnas underhållsplikt blir i fortsättningen aldrig ovillkoriig utan görs beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnets behov. I lagen skrivs in en rätt för en förälder all förbehålla sig ett belopp för sitt eget underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas lill ett barn. Förbehällsbeloppet bestäms med ledning av ett normalbelopp för levnadskostnader. Normalbeloppet per är utgör 1,2 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring (med basbeloppet som sedan april 1978 utgör 12 600 kr. blir normalbeloppei 1 260 kr. i månaden). Till detta kommer skälig kostnad för bostad. I vissa fall kan den underhällsskyldige förbehållas även belopp för hemmavarande makes eller samboendes underhåll. Också försörjningsskyldigheten mot barn

Bilaga 1
LU 1978/79:9 95

som vistas hemma beaktas när bidragei skall beräknas.

Reglerna om förbehållsbelopp syftar till större enhetlighet i rättstillämpningen. Meningen är alt de skall kompletteras med vissa centralt meddelade riktlinjer till barnavårdsnämnder och försäkringskassor om hur underhällsbidrag bör beräknas.

Indexhöjningarna av underhällsbidrag till barn dämpas. De ärliga höjningarna begränsas i fortsättningen till 7/10 av höjningen av basbeloppet. En höjning som hittills skulle ha varit 10 % blir alltså endasi 7 %. Vidare görs inte någon indexändring av sådana bidrag som har bestämls högst tre månader före en generell ändring.

En nyhet är atl en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag får rätt till avdrag på bidraget, om han eller hon har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn. Avdraget föreslås bli 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn som barnei vistas hos föräldern. Varar vistelsen en hel månad, blir avdraget alltså 3/4 av månadsbidragel. Om det finns särskilda skäl kan domstol bestämma andra villkor för denna avdragsrält. Föräldrarna kan också själva avtala om andra villkor. Avdraget beaktas i princip även i fall då bidragsförskotl utgår.

Bestämmelserna om jämkning av domar och avtal om underhållsbidrag har setts över. Möjligheterna ökas att i en och samma rättegång få prövat en underhällsskyldigs underhällsansvar mot fiera barn. Försäkringskassorna fär lättare atl meddela eftergift enligt bidragsförskoitslagen av återkrav mot den bidragsskyldige för förskott som har lämnats barnet.

Föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn kan f n. inte förpliktas atl utge underhållsbidrag lill barnei. Något bidragsförskotl kan inte heller lämnas. För all inte institutet gemensam vårdnad i praktiken skall förbehållas föräldrar som är ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets stöd införs rätt lill underhällsbidrag och bidragsförskotl även i fall då föräldrar som har del i vårdnaden inte båda varaktigt bor tillsammans med barnet. 1 samband härmed föreslås en regel om behovsprövning av bidragsförskoit.

Huvuddelen av reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. För vissa av de nya reglerna föreslås andra tider för ikraftträdandet. Bl. a. skall rätten till avdrag på underhållsbidrag och på bidragsförskoit träda i kraft först den 1 januari 1980.

Till grund för förslagen i propositionen ligger ett år 1977 av familjelagssakkunniga avgivet delbetänkande (SOU 1977:37) Underhåll till barn och frånskilda. Belänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling.

Sedan betänkandet framlades, har regeringen år 1977 tillkallat en kommitté (S 1977:16) för översyn av samhällsstödet lill ensamstående föräldrar. 1 direktiven framhålls all samhällsutvecklingen har ändrat förutsättningarna för existerande former av stöd lill de särievande föräldrarna och aktualiserat samhällsinsatser i delvis andra former. Kommittén har till uppgift all klarlägga vilka behov av särskilda stödåtgärder som numera finns för familjer

Bilaga f

LU 1978/79:9 96

där föräldrarna lever åtskilda eller en förälder saknas utöver de generellt verkande insatserna för alla barnfamiljer. Utgångspunkten bör vara atl stödet skall riktas lill barnen. Vidare bör syftet med samhällsstödet vara atl barn lill föräldrar som lever åtskilda och barn vars ena förälder saknas skall tillförsäkras levnadsvillkor som så långt möjligt är likvärdiga dem som tillkommer barn med sammanboende föräldrar. Kommittén skall bl. a. studera om de nuvarande särskilda stödformerna för ensamstående föräldrar är rätt utformade i förhällande lill de särskilda stödbehoven hos denna grupp. Kommittén skall också uppmärksamma frågan om avvägningen mellan vårdnadshavarens och den underhållsskyldige förälderns försörjningsin-salser med hänsyn bl. a. till i vilken utsträckning de har utgifter för barnei samt deltar i vården och omsorgen om dem.

I det följande behandlar utskottet under särskilda avsnitt förslaget till ändring av lagen om bidragsförskott i de delar som berörs av motionsyrkanden. 1 övrigt föranleder propositionen såviti gäller de förslag som socialul-skotlel har all yttra sig över inte några erinringar från utskottets sida.

Bidragsförskoit vid gemensam vårdnad

Bidragsförskott utgår f n. till barn i fall då barnet slårunder endasi den ene förälderns vårdnad eller då ingen av föräldrarna har vårdnaden. Har bara den ene föräldern vårdnaden utgår bidragsförskottet enligt huvudregeln med etl ärligt belopp som motsvarar 40 % av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dvs. f n. 5 040 kr. per år eller 420 kr. i månaden.

Vid en reform år 1976 (prop. 1975/76:170, LU 1975/76:33, rskr 1975/ 76:397) ändrades reglerna om vårdnad så all inte bara gifta föräldrar utan även frånskilda och ogifta föräldrar numera har möjlighet att ha gemensam vårdnad om sina barn och detta oavsett om föräldrarna bor lillsammans eller ej. Väljer föräldrar att i enlighet med de nya vårdnadsreglerna utöva vårdnaden gemensami kan emellertid bidragsförskoit f. n. inte ulgå. Inte heller är någon av föräldrarna skyldig att betala underhällsbidrag enligt reglerna i föräldrabalken.

Som inledningsvis berörts föreslås i propositionen all förälder, som har vårdnaden om barn gemensamt med den andre föräldern, skall bli skyldig all betala underhällsbidrag till barnet under förutsättning att barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andre föräldern. Vidare föreslås all 1 § lagen om bidragsförskott ändras så att bidragsförskott skall kunna utges till barnet i förhällande lill den förälder som sålunda skall vara bidragsskyldig.

I motionen 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fi. (s) riktas kritik mot den föreslagna ordningen och yrkas (yrkandel 1) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ett samhällsstöd till föräldrar med gemensam vårdnad i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna anser atl etl syslem med underhållsbidrag vid gemensam vårdnad strider mot den gemensamma vårdnadens idé. En lösning som på sikt bättre stämmer överens med tanken

Bilaga 1
LU 1978/79:9 97

bakom vårdnadsreformen är enligt motionen atl - oavsett var barnet för tillfället vistas - bidragsförskott pä begäran av föräldrarna betalas ul till den av dem de bestämmer och att de blir solidariskt äterbetalningsskyldiga på grundval av en på medeltalet av föräldrarnas inkomsier beräknad underhållsskyldighet. Med hänsyn lill angelägenheten av alt rätten till bidragsförskott snarast införs för särievande föräldrar med gemensam vårdnad vill motionärerna inte motsätta sig alt förslaget i propositionen genomförs. I motionen framhålls emellertid att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag till samhällsstöd för föräldrar med gemensam vårdnad, vilket - utan att det bryter mot principerna för stödet till ensamslående föräldrar i övrigt - gör det möjligt för föräldrarna atl dela del faktiska ansvaret för barnet.

Utskotiei vill lill en början framhålla aU bidragsförskotten utgör ett betydelsefullt inslag i samhällsstödet till barn vars föräldrar inte bor lillsammans. Enligt utskottet är det otillfredsställande att rätten till bidragsförskott skall vara beroende av om föräldrarna delar den rättsliga vårdnaden eller ej. Som framhölls vid riksdagsbehandlingen 1976 av vårdnadsreformen och som också understryks av departementschefen i den nu aktuella propositionen är en ändring av lagstiftningen på området särskilt angelägen med hänsyn till att det annars finns risk för att institutet gemensam vårdnad för inte sammanboende föräldrar i huvudsak förbehålls dem som är ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets stöd.

Enligt utskottets mening är del således viktigt alt reglerna om bidragsförskott nu ändras så att ingen behöver avslå från gemensam vårdnad av ekonomiska skäl. Beträffande propositionens förslag till lösning av frågan vill utskotiei emellertid i likhet med motionärerna framhålla atl reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskoit vid gemensam vårdnad synes mindre väl förenliga med tankegångarna bakom vårdnadsreformen. En viktig förutsättning för all föräldrar som inte är gifta med varandra skall kunna utöva vårdnaden gemensami är nämligen atl de är ense om att dela vårdnadsansvaret. En gemensam rättslig vårdnad innebär att föräldrarna tillsammans skall besluta i en mängd frågor som rör barnet, t. ex. vem som skall handha den faktiska värden, hur barnets fostran och studier skall tillgå och hur mycket var och en av föräldrarna skall bidra med till barnets underhåll. Enligt utskottets mening torde endasi i undantagsfall föräldrar klara av all utöva vårdnaden gemensamt om de är oense i fråga om hur underhållsskyldigheten skall fullgöras och därför måste tillgripa utvägen att få underhållsbidrag fastställt. Som framhölls av föredragande statsrådet i den ovan nämnda propositionen 1975/76:170 kan ett skäl för en upplösning av föräldrarnas gemensamma vårdnad vara alt någon av föräldrarna undandrar sig sin skyldighet att bidra lill barnels underhåll.

Som närmare redovisats ovan (s. 2 och 3) pågår f n. en översyn av bidragsförskottssystemet och andra former av samhällsstöd för ensamstående föräldrar. Med hänsyn lill innehållet i direktiven ankommer det på utredningen att pröva frågan hur samhällsstödet till föräldrar med gemensam

Bilaga 1

LU 1978/79:9 98

vårdnad skall utformas. Något initiativ från riksdagens sida med anledning. -motionen 1978/79:29 i förevarande del är därför inte erforderligt..

Behovsprövning av bidragsförskoit

Enligt 2 § lagen om bidragsförskott föreligger inte rätt till bidragsförskotl om barnet bor ihop med den underhållsskyldige. Bidragsförskotl utgår inte heller om det föreligger grundad anledning anta all den underhållsskyldige betalar fastställt underhållsbidrag och bidragei inte understiger bidragsförskottet eller om del är uppenbari alt den underhällsskyldige pä annal sätt sörjt eller sörjer för alt barnei får moisvarande underhåll. Slutligen kan bidragsförskott vägras om vårdnadshavaren uppenbariigen ulan giltigt skäl underlåter alt vidta eller medverka till åtgärder för alt få underhållsbidrag eller faderskap till barnei fastställt.

1 propositionen föresläs alt bidragsförskotl inte heller skall lämnas om barnet av annal skäl uppenbarligen saknar behov av bidragsförskott (2 § d). Av propositionen (s:-93) framgår alt förslaget i första hand motiverats av behovet av en bestämmelse som gör del möjligt all ingripa mot missbruk av bidragsförskotlssystemel vid gemensam vårdnad. Enligt departementschefen bör emellertid en bestämmelse om behovsprövning inte införas enbart för de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad. Begränsningar i rätlen till bidragsförskotl bör verka generellt och inte inrikta sig bara pä en viss grupp människor.

1 motionen 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fi. (s) yrkas (yrkandet 2) avslag på propositionen i förevarande del. Motionärerna anser all den nya bestämmelsen inte är nödvändig för alt förebygga de mycket fåtaliga fall av missbruk av bidragsförskotlssystemel vid gemensam vårdnad, som kan tänkas förekomma under överskådlig lid. Vidare pekas på att regeln fått en alldeles för generell avfattning och att den kommer atl leda lill en försämring av de underhållsberätiigades situation. Enligt motionärerna finns det inte något skäl som talar mot alt man avvaktar resultatet av det pågående utredningsarbetet angående samhällsstödet lill ensamstående föräldrar, innan man överväger en bestämmelse som den föreslagna.

Också i motionen 1978/79:36 av Martin Olsson m. fi. (c) kritiseras den föreslagna bestämmelsen. Motionärerna framhåller all den - med hänsyn lill departementschefens molivuttalanden (se prop. s. 198 och 199)- kommer att leda till alt inte bara höginkomsttagare utan också ensamstående föräldrar med en månadsinkomst av omkring 4 000 kr. kommer atl bli ulan bidragsförskott till sina barn: Det framhålls vidare all del är något förvånande att nya regler om grunderna för bidragsförskotl föresläs medan en utredning av frågan om samhällsstödet lill ensamslående föräldrar pågår. Motionärerna har dock förståelse för atl förslaget kan vara motiverat men anser alt tillämpningsområdet för regeln om behovsprövning bör begränsas till gemensam vårdnad, eftersom syftet med införandet av regeln främst är att

Bilaga 1
LU 1978/79:9 99

föräldrar med gemensam vårdnad skall förhindras missbruka bidragsförskottssystemet. Genom en sådan inskränkning av tillämpningsområdet drabbas inte någon grupp som f n. har rätt lill bidragsförskott. I motionen yrkas (yrkandel 5) alt den nya bestämmelsen skall gälla endasi barn som står under vårdnad av båda föräldrarna.

Som framhålls av depariementschefen kan de nya reglerna om bidragsförskotl vid gemensam vårdnad länkas inbjuda till missbruk av bidragsförskotlssystemel i något större utsträckning än de regler som f n. gäller. Enligt utskottets mening är del självfallet angelägel att förhindra att samhällets resurser för stöd ål barnfamiljerna utnyttjas pä ett obehörigt sätt. Skäl finns därför som talar för au bidragsförskoit bör kunna vägras i fall dä förmånen framstår som klart oberättigad. Vid en bedömning av propositionens förslag i nu aktuell del måste emellertid beaktas atl, som tidigare berörts, utformningen av bidragsförskottssystemet f. n. är föremål för en genomgripande översyn. Enligt utskottets mening bör resultatet av utredningsarbetet avvaktas innan man larslällning till huruvida en regel om behovsprövning av bidragsförskott bör införas. Vid ställningstagandet har utskottet även tagit hänsyn lill alt propositionen utöver den nu aktuella regeln om behovsprövning innehåller förslag lill vissa andra bestämmelser som syftar till alt förhindra alt föräldrar skall göra en obehörig vinst genom bidragsförskotlssystemel (4 § fjärde stycket och 4 a § första slyckel). Med hänsyn till angelägenheten av all missbruk av bidragsförskotlssystemel kan förhindras förutsätter utskottet att kommittén för översyn av samhällsstödet till ensamslående föräldrar ägnar uppmärksamhet ät frågan och följer utvecklingen när del gäller tillämpningen av den nya regeln om bidragsförskotl vid gemensam vårdnad.

Pä grund av del anförda tillstyrker utskottet bifall lill motionen 1978/79:29, yrkandet 2, och avstyrker således förslaget lill ändring av lagen om bidragsförskott såvitt avser 2 § d). Härigenom tillgodoses i väsentlig mån också önskemålen i motionen 1978/79:36 yrkandel 5.

A vdrag pä bidragsfötskott

Enligt 7 kap. 4 § förslaget till ändring av föräldrabalken skall förälder som är skyldig all utge underhållsbidrag i viss utsträckning få göra avdrag på underhållsbidraget för de kostnader som uppkommer när barnet vistas hos henne eller honom. Som huvudregel gäller alt avdrag får göras med 1/40 av del månatliga underhållsbidraget för varje hell dygn av barnets vistelse. En förutsättning för avdragsrätien är alt föräldern haft barnet hos sig en sammanhängande lid av minst fem dygn.

Har förälder rätt till avdrag pä underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken skall avdragsrätten under vissa närmare angivna förutsättningar också beaktas vid återkrav på bidragsförskott (15 § andra stycket förslaget till ändring av lagen om bidragsförskotl). I de fall avdragsrätien beaktas vid

Bilaga 1

LU 1978/79:9 100

återkrav på bidragsförskott skall enligt 4 a § andra stycket förslaget till ändring av lagen om bidragsförskoit vidare gälla alt del till barnet utgående bidragsförskottet skall minskas med avdragsbeloppet.

1 motionerna 1978/79:31 av Lars Werner m. fi. (vpk), 1978/79:34 av Olle Göransson (s) och Kerstin Andersson i Kumla (s) saml 1978/79:37 av Alf Wennerfors (m) framställs yrkanden om att bestämmelsen i 7 kap. 4 § föräldrabalken skall ges en annan utformning i tre avseenden. Fördel första vill motionärerna atl den underhållsskyldige skall få göra avdrag så snart han eller hon haft barnet hos sig en sammanlagd lid av minst tre dygn under en kalendermånad. Vidare vill motionärerna atl tiden för barnels vistelse inte skall räknas i hela kalenderdygn utan i 24-limmarsperioder från tidpunkten då barnet mottogs hos den underhållsskyldige. Slutligen yrkas del alt avdraget skall bestämmas till 1/30 av del månatliga underhållsbidraget. Till stöd för yrkandena åberopas i motionerna atl avdragsrätten bör utformas sä atl den stimulerar lill täta och regelbundna kontakter mellan föräldrar och barn och all avdrag därför bör få ske också i fall när föräldern har barnei hos sig kortare lider under en viss period. Vidare anser motionärerna att den i propositionen föreslagna regeln om alt endasi hela kalenderdygn skall räknas inte är rimlig. Enligt motionärerna bör den tid barnet faktiskt varit hos föräldern läggas till grund för avdragsrätien. Härigenom uppnäs bl. a. att avdrag fär ske vid umgängen under veckoslut. Slutligen framhåller motionärerna atl under den tid, då barnei vistas hos den underhållsskyldige föräldern, den andra föräldern inte har några andra kostnader för barnet än de fasta utgifterna. Dessa läcks i stort sett av bostads- och barnbidrag. Skäl saknas därför enligt motionärerna för att avdragsrätien skall begränsas till tre fjärdedelar av bidraget.

Utskotiei vill för sin del framhålla att det ligger i barnets intresse atl barnet får hålla god kontakt med båda sina föräldrar. 1 de fall där föräldrarna inte sammanbor är del angeläget alt den bidragsskyldige föräldern har möjligheter till regelbundet och ofta återkommande umgänge med sitt barn. Som departementschefen framhåller får denna kontakt inte försväras av alt föräldern inte har råd atl utöver underhållsbidraget bekosta barnets vistelse hos honom eller henne i någon större utsträckning. Starka skäl finns således för att avdragsrätien bör ges en generös utformning. Vid etl ställningstagande till frågan måste emellertid också andra omständigheter vägas in. Sålunda gäller del alt skapa etl syslem som ter sig rättvist också för den andre föräldern och som inte leder lill onödiga konfiikler mellan föräldrarna. Med hänsyn till att en regel om avdragsrätl även skall lillämpas inom bidragsförskotlssystemel är det vidare angelägel att bestämmelserna utformas sä att de inte förorsakar försäkringskassorna administrativt merarbeie. Från dessa utgångspunkter ler sig de i motionerna framlagda förslagen mindre tillfredsställande. Utskottet vill särskill peka på alt den förordade 24-limmarsregeln i praktiken kan leda såväl till tvister mellan föräldrarna om när barnet skall lämnas och hämtas som till problem för försäkringskassorna. Beträffande

Bilaga I
LU 1978/79:9 101

förslaget atl avdrag skall få ske redan när den underhållsskyldige haft barnet hos sig en sammanlagd tid av tre dagar under en kalendermånad bör framhållas alt del otvivelaktigt skulle komma atl medföra en väsentligt ökad arbetsbelastning för försäkringskassorna.

Vad härefter gäller frågan om avdragets storiek kan det i och för sig förefalla skäligt alt avdraget bestäms lill 1 /30. Som departementschefen framhåller lar emellertid en sådan regel inte tillbörlig hänsyn lill att den förälder hos vilken barnet regelmässigt bor har vissa fasta kostnader som inte minskar därför atl barnet är borta. Dessa kostnader torde inte lill fullo läckas av barn- och bostadsbidrag. Etl tillmötesgående av motionärernas önskemål skulle därför enligt utskottets mening medföra en ekonomisk belastning för den inte bidragsskyldige föräldern och skapa ett motstånd hos denne mot utövandet av umgängesrällen.

Enligt utskottets mening utgör förslagen i propositionen en rimlig avvägning mellan de delvis motstridiga intressen som gör sig gällande vid ett slällningslagande lill avdragsrältens omfattning. Såviti gäller bidragsförskotten anser utskottet således atl propositionen bör bifallas och atl motionerna bör avstyrkas. Med hänsyn till umgängesfrågornas betydelse förutsätter utskottet att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen när det gäller tillämpningen av de nya reglerna om avdragsrätl.

Som ovan berörts skall rätten lill avdrag på underhållsbidrag kunna beaktas vid återkrav pä bidragsförskotl enligt 15 § andra stycket förslaget till ändring av lagen om bidragsförskotl. En förutsättning härför är dock att den underhållsskyldige inom tre månader från utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos föräldern upphörde anmäler lill försäkringskassan atl han eller hon är berättigad lill avdrag. Har den underhållsskyldige fått avdrag vid återkrav på bidragsförskoit skall det härefter utgående bidragsförskottet minskas i motsvarande mån.

I motionen 1978/79:36 av Martin Olsson m. fi. (c) yrkas (yrkandet 2) att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförs om lämpligheten av att vid avdragsrätt för underhållsskyldiga avdraget på utgående bidragsförskoit eller underhållsbidrag till den underhållsberättigade fördelas på en längre lidsperiod. Motionärerna framhåller alt del föreslagna avdragssystemel kan leda till komplikationer mellan föräldrarna. Som exempel härpå nämner motionärerna fall då barnei vistas hos den underhällsskyldige under juli månad och avdraget pä utgående bidragsförskotl sker först i december. En sådan ordning kan upplevas negativt av den förälder som uppbär bidragsförskottet och få menlig inverkan när frågan om barnels vistelse hos den andre föräldern äter aktualiseras. Motionärerna anser det angeläget att man inte i strävandena atl tillgodose de underhällsskyldigas krav pä rättvisa inför ett system som försvårar dessas möjligheter att ha silt barn hos sig. Motionärerna förordar därför alt större avdrag bör fördelas under en längre lidsperiod, exempelvis etl halvt år.

Som motionärerna påpekar innebär den föreslagna ordningen att reduce-

8 Riksdagen 1978/79. 8 saml. Nr 9

Bilaga 1

LU 1978/79:9 102

ringen av utgående bidragsförskott kan komma atl ske först sedan fiera månader förfiutit från tiden för barnels vistelse hos den underhållsskyldige. Enligt utskottets mening kan man inte räkna med alt en förälder som uppbär bidragsförskott för den lid barnet är borta alllid tar hänsyn till att en reducering kan komma atl göras vid en senare tidpunkt. I vart fall större avdrag pä bidragsförskottet kan därför otvivelaktigt i vissa fall leda lill ekonomiska svårigheter för en förälder och påverka dennes inställning lill umgängesrättens utövande. Som departementschefen framhåller är del inget som hindrar att nedsäitningen av bidragsförskottet slås ut över fiera månader. Med hänsyn till vad utskottet tidigare uttalat om angelägenheten av att de nya reglerna om avdragsrätl inte leder till alt kontaktmöjligheterna mellan en underhållsskyldig förälder och dennes barn försvåras, vill utskottet understryka vikten av all försäkringskassorna begagnar möjligheten att fördela nedsäitningen av bidragsförskotl på en längre tid. Något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida i denna fråga är inie erforderligt. Med det anförda får motionen anses besvarad i aktuell del.

Återkrav av bidragsförskoit

När bidragsförskoit utgår skall den underhållsskyldige lill försäkringskassan betala del fastställda underhållsbidraget dock högst det belopp som motsvarar bidragsförskottet. Enligt 18 § lagen om bidragsförskott kan emellertid försäkringskassan besluta om eftergift av återkrav om del är skäligt med hänsyn till atl den underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift kan också meddelas, om del av annan anledning framstår som skäligt.

Familjelagssakkunniga lade i silt betänkande fram ett förslag till nytt system för återkrav av bidragsförskoit. Förslaget innebar i huvudsak att bidragsförskotten skulle frigöras från beroendet av fastställt underhållsbidrag och all försäkringskassan skulle få möjlighet all självständigt pröva den underhållsskyldiges förmåga att till det allmänna betala tillbaka utgivna bidragsförskott. Återkrav och återbetalning skulle bli en angelägenhet mellan kassan och den underhållsskyldige. Såvitt avsåg underhållsbidragen som förskotterades av allmänna medel skulle man slippa jämkningsprocessen vid domstol, eftersom återbetalningsskyldigheten hela liden kunde anpassas efler växlingarna i den underhållsskyldiges betalningsförmåga.

Enligt propositionen bör förslaget inte genomföras nu. I stället föreslås att möjligheterna lill omprövning av underhållsbidrag skall ökas saml all - som ett komplement lill jämkningsinslitulet - försäkringskassan skall kunna medge eftergift helt eller delvis när det är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Den nya bestämmelsen om eftergift har upptagils i 18 § förslaget lill ändring av lagen om bidragsförskott.

I motionen 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fi. (s) hänvisas till atl

Bilaga 1
LU 1978/79:9 103

förslagen i propositionen om begränsning av indexhöjningarna av underhållsbidrag kan medföra en generell lättnad i underhållsbördan. Enligt motionärerna är det emellertid uppenbart all utvecklingen av bidragsförmågan varierar förde olika bidragsskyldiga och att många över huvud taget inte förmår öka sin bidragsförmäga. Vidare framhålls att de underhällsskyldiga som regel inte kan förväntas väcka lalan om jämkning av underhällsbidrag ens om underhållsbördan blir myckel betungande. Särskilt gäller detta förde bidragsskyldiga som har det sämst ställt och som också ofta har svårt atl tillvarata sina intressen. Motionärerna pekar vidare på att domstolarna blir kraftigt belastade om jämkningsprocesser kommer atl föras i den utsträckning som kan vara motiverat. Med hänsyn till de angivna förhållandena anser motionärerna del nödvändigt all man finner etl syslem som medger all skyldigheten all återbetala bidragsförskotl kan prövas rutinmässigt sä all underhållsbördan kontinuerligt kan anpassas lill förmågan hos de underhållsskyldiga som har det sämst ställt. Enligt motionärernas mening är det förslag till ålerkravssyslem som framlades av familjelagssakkunniga väl ägnat att läggas lill grund för ett fortsatt utredningsarbete. Motionärerna anser alt förslaget bör överarbetas av kommittén för översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar och yrkar (yrkandet 6) all riksdagen hos regeringen begär förslag om en fortlöpande prövning av skyldigheten alt återbetala bidragsförskotl i enlighet med vad som anförs i motionen.

Som depariementschefen framhåller har det nuvarande systemet för återkrav av utgivna bidragsförskoit brister och på längre sikt måste kanske andra lösningar sökas. Enligt utskottets mening skulle åtskilliga fördelar stå atl vinna om prövningen av skyldigheten all betala tillbaka bidragsförskott frigörs från de civilrätlsliga avgörandena om underhällsbidrag. En sådan ordning skulle ge försäkringskassan möjligheter all fortlöpande anpassa återkraven efter ändringarna i den underhållsskyldiges inkomster och andra ekonomiska förhållanden. Vidare skulle antalet jämkningsprocesser kunna nedbringas, vilket skulle vara till fördel inte bara för samhället utan även i hög grad för parterna i de enskilda fallen. Många remissinstanser har också uttalat sig positivt om de sakkunnigas förslag. 1 likhet med depariementschefen anser emellertid utskottet alt liden ännu inte är mogen för genomförandel av etl sådant system som familjelagssakkunniga förordat. Inte heller kan förslaget ulan ytterligare överväganden läggas lill grund för lagstiftning. Utskottet utgår från atl kommittén för översyn av samhällsstödet lill ensamstående föräldrar i samband med behandlingen av bidragsförskoilsin-stitutet tar upp spörsmålet om hur äterbetalningsskyldigheten bättre skall kunna anpassas till den faktiska ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen 1978/79:29 i förevarande del är därför inte erforderiigt.

Vid bedömningen av eftergiftsfrågorna enligt 18 § förslaget till ändring av lagen om bidragsförskotl bör enligt propositionen de bestämmelser om förbehällsbelopp vid beräkning av underhällsbidrag som upptagits i 7 kap. 3 §

Bilaga 1

LU 1978/79:9 104

förslaget lill ändring av föräldrabalken kunna tjäna till ledning. Nämnda bestämmelser innebär atl den underhällsskyldige alltid får förbehållas vissa belopp för sitt eget och andras underhåll. Förbehällsbeloppet för den underhällsskyldiges eget underhåll skall omfatta skäliga bostadskostnader och andra vanliga levnadskostnader. De sistnämnda kostnaderna skall beräknas med ledning av ett normalbelopp som utgör 120 96 av basbeloppet. Om särskilda skäl föreligger färden underhållsskyldige vidare förbehållas etl belopp för underhåll åt make eller samboende. Normalbeloppei utgör i sådant fall 60 % av basbeloppet. Slutligen får den underhällsskyldige under vissa närmare angivna förutsättningar även förbehålla sig etl belopp om 40 % av basbeloppet för underhåll av eget hemmavarande barn. Vad som återstår sedan de angivna förbehållsbeloppen dragils av från den underhållsskyldiges nettoinkomst (dvs. bruttoinkomsten minskad med skaller) får i princip las i anspråk för läckande av barnels behov av underhållsbidrag.

1 motionen 1978/79:29 yrkas vissa ändringar i det föreslagna systemet för beräkning av den underhällsskyldiges förmåga all betala underhållsbidrag. Motionärerna föreslår all riksdagen inte skall anta 7 kap. 3 § förslaget lill ändring av föräldrabalken och all riksdagen i stället som motiv lill de grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn i 7 kap. 1 § förslaget till ändring av föräldrabalken gör uttalanden om storleken av underhällsbidrag i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkandena 3 och 4). Enligt motionärerna är förslagen i propositionen inte tillräckliga för att man skall hindra alt betungande underhållsskulder uppkommer för dem som har den sämsta ekonomiska ställningen. Motionärerna pekar bl. a. på all när del gäller förbehåll för underhåll av den underhållsskyldiges eget hemmavarande barn normalbeloppet är endast 0,4 basbelopp fastän normalkoslnaden för ett barn i propositionen beräknas till ,0,6 basbelopp. Enligt motionärerna bör den underhällsskyldige få disponera 'jjvissa andelar av sin inkomst utöver förbehållsbeloppen för eget och andras ' underhåll. 1 motionen föresläs att - sedan förbehållsbeloppen avräknats frän nettoinkomsten - i princip endasi 50 % av överskottet skall kunna tas i anspråk för underhållsbidrag lill etl barn. Är del frågan om underhållsskyldighet mot två barn skall 60 % av överskottet kunna utgå i underhällsbidrag och mot tre eller fiera barn högst 65 96.

Enligt utskottets mening är del angeläget atl riskerna för social utslagning av de underhållsskyldiga minskas. Nuvarande reglerom eftergift av återkrav på bidragsförskott utgör etl betydelsefullt instrument när det gäller att lätta situationen för underhållsskyldiga med särskill svära problem. Som ovan redovisats innebär förslagen i propositionen alt .försäkringskassorna skall få möjligheter atl medge eftergift i större utsträckning än f. n. på grund av förändringar i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Starka skäl talar för alt man vid utformningen av eftergiftsinstilutel bör inta en generös attityd geniemoi de underhällsskyldiga. Samtidigt måste emellertid beaktas atl del råder ett nära samband mellan fastställd underhållsskyldighet och

Bilaga 1
LU 1978/79:9 105

skyldighet atl återbetala bidragsförskoit. Så länge detta samband består måste enligt utskottets mening bedömningen av förmågan alt betala tillbaka bidragsförskotl ske enligt i princip samma normer som lillämpas vid fastställande av underhällsbidrag. En annan ordning skulle säkerligen upplevas negativt av dem som fullgör sin underhällsskyldighet genom atl utge fastställt underhållsbidrag och kunna medföra att ansenliga medel av samhällets resurser för stöd ät ensamslående föräldrar las i anspråk därför all allt fiera kommer atl anlita bidragsförskotlssystemel för att slippa betala hela del fastställda underhållsbidraget.

Del anförda leder utskottet lill den uppfattningen atl de normer som skall tjäna lill ledning vid bedömningen av en underhållsskyldigs förmåga atl utge underhållsbidrag också bör vara vägledande vid den fortlöpande prövning som försäkringskassan skall göra enligt regeln om eftergift av återkrav pä bidragsförskott. Med hänsyn till att det ankommer på lagutskottet all la ställning lill hur reglerna om underhållsbidrag bör utformas anser sig socialutskottet inte böra göra något uttalande med anledning av motionen 1978/79:29 i förevarande delar (yrkandena 3 och 4).

Slockholm den 23 november 1978

På socialutskottets vägnar KERSTI SWARTZ

Nätyarande: Kersti Swarlz (fp), Nils Carishamre (m), Evert Svensson (s), Karin Andersson (c), John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), BriU Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Ulla Tilländer (c). Stig Alftin (s), Lena Öhrsvik (s), Marianne Lundqvisl (fp) och Blenda Litimarck (m).

Avvikande mening

beträffande återkrav av bidragsförskott av Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Sven-Gösta Signell, Stig Alftin och Lena Öhrsvik (samtliga s), som anser atl del avsnitt i utskottets yttrande pä s. 10 som börjar med "Som departementschefen" och slutar med "inte erforderligt" bort ha följande lydelse:

Del nuvarande systemet för återkrav av utgivna bidragsförskott har, som depariementschefen framhåller, brister. Enligt utskottets mening skulle åtskilliga fördelar stå atl vinna om prövningen av skyldigheten ail betala tillbaka bidragsförskotl frigörs från de civilrätlsliga avgörandena om underhällsbidrag. En sådan ordning skulle ge försäkringskassan möjligheter atl fortlöpande anpassa återkraven efler ändringarna i den underhällsskyldiges

Bilaga I

LU 1978/79:9 106

inkomster och andra ekonomiska förhållanden. Vidare skulle antalet jämkningsprocesser kunna nedbringas, vilket skulle vara till fördel inte bara för samhället utan även i hög grad för parterna i de enskilda fallen. Mänga remissinstanser har också uttalat sig positivt om de sakkunnigas förslag. Förslaget kan emellertid inte ulan ytterligare överväganden läggas lill grund för lagstiftning. Enligt utskottets mening är del angelägel all ett system för återkrav av bidragsförskoit i enlighet med familjelagssakkunnigas och motionärernas förslag snarast kommer lill stånd. Utskottet anser pä grund av det anförda att kommittén för översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar skyndsamt bör ta upp frågan om hur äterbetalningsskyldigheten bättre skall kunna anpassas lill den faktiska ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige. Kommittén bör få tilläggsdirektiv i enlighet härmed. Vad utskottet sålunda anföri med anledning av motionen 1978/79:29 i förevarande del bör ges regeringen till känna.

LU 1978/79:9 107

Bilaga 2

Sammanställning över remissyttranden med anledning av motionen 1977/ 78:997

RÅ och Sveriges domareförbund samt hovrätten över Skåne och Blekinge har tillstyrkt motionen. Övriga remissinstanser- Svenska kommunförbundet, Stockholms överförmyndarnämnd och Föreningen Sveriges överförmyndare - har inte velat tillstyrka atl den begärda översynen kommer lill stånd.

RÄ ansluter sig lill motionärernas uppfattning all det från fiera synpunkter framstår som omotiverat att brotlmålsreglerna skall lillämpas när det gäller handläggningen av mål och ärenden angående FB. En sådan ordning kunde vara befogad så länge allmän åklagare hade viss initiativrätt när del gällde mål och ärenden enligt FB. Åklagarens befattning med dessa frågor har numera upphört. Först i HD har RÅ möjlighet alt inverka pä en process som i lägre instanser förts av personer helt utanför RÅ-ämbeiei. Sakliga skäl för en sådan ordning kan inte anses föreligga. Enligt RÅ framstår det som mest ändamålsenligt alt överförmyndarens respektive överförmyndarnämndens lalerält utvidgas lill att omfatta rättegången i HD.

Sveriges domareförbund delar motionärernas uppfattning att brottmålsreglerna inte längre bör lillämpas vid fullföljd av mål och ärenden enligt FB. Förbundet instämmer vidare i motionärernas uttalande atl en ändring av bestämmelserna inte bör leda lill att en enskild parts situation försämras i fråga om rättegångskostnaderna och atl, om hänvisningen i 20 kap. 9 § FB borttages, särskilda kostnadsregler därför bör införas i lagen.

Enligt hovrätten över Skåne och Blekinge bör en översyn av bestämmelserna i 20 kap. 9 § FB ingå som etl led i en allmän översyn av bestämmelserna i 20 § RP.

Hovrätten anför att det synes opåkallat att ha kvar en hänvisning i FB som gör atl broitmålsregler i vissa avseenden blir tillämpliga, särskilt när åklagare ej längre har lalerält enligt FB. Au broitmålsreglerna skall tillämpas lorde enligt hovrätten också strida mot en allmän strävan all i tvister mellan del allmänna och den enskilde så mycket som möjligt ge processen karaktär av civil tvist mellan jämställda parter. Enligt hovrätten kan fördelarna med brotlmålsreglerna i kostnadshänseende, såsom motionärerna påpekat, behållas genom särskilda regler om kostnaderna.

Hovrätten framhåller vidare, alt bestämmelsen i 20 kap. 9 § FB kan ses som en förtydligande hänvisning till 20 § RP. Det torde enligt hovrätten därför vara naturiigt att se det av motionärerna väckta spörsmålet i ett större sammanhang. Som huvudskäl för införande av 20 § RP anfördes önskvärdheten av en enhetlig reglering av de mål och ärenden, där åklagare ulan samband med ansvarstalan eller annan myndighel förde talan ä det allmännas vägnar. Vid en allmän översyn kan del enligt hovrätten övervägas

Bilaga 2

LU 1978/79:9 108

om skälen för stadgandet i 20 § RP fortfarande är beaktansvärda. Övervägandena kan leda till slutsatsen atl önskvärdheten av enhetlig reglering ej hindrar särbestämmelser för mål och ärenden enligt FB, vari överförmyndare och barnavårdsnämnd för talan. Skäl kan också framkomma som talar för all tillämpningen av 20 § RP begränsas till mål och ärenden, i vilka åklagare för lalan, eller för att 20 § RP i sin helhet upphävs. Hovrätten anför all den saknat anledning atl närmare gå igenom tillämpningsområdet för 20 § RP men velat peka på atl det här rör sig om rättsområden utan närmare beröring sinsemellan.

Svenska kommunförbundet delar motionärernas uppfattning atl del kan synas märkligt atl endast RÅ har rätt att fullfölja lalan i mål om omyndighetsförklaring. Enligt förbundet har emellertid de mål och ärenden där överförmyndaren har rätt att föra talan större likhet med RB:s brottmål än med RB:s tvistemål på det sättet all del i realiteten inte rör sig om en process mellan två likvärdiga parter utan, såsom i broiimålsprocessen, om en process mellan myndighet och enskild. Del förefaller enligt förbundets mening med hänsyn härtill naturiigare att RB:s för den enskilde förmånligare bestämmelse om rättegångskostnader i brottmål fär gälla framför ivisiemälsreglerna.

1 Kommunförbundets yttrande hänvisas vidare lill atl, när del gäller frågan om rättegångskostnaderna, 20 § RP är tillämplig inte bara i mål om exempelvis omyndighetsförklaring ulan även i mål om arvode till förmyndaren eller gode mannen. Om tingsrätten ändrar en överförmyndares arvodesbeslut är överförmyndaren enligt allmänna regler behörig att föra talan mot tingsrättens beslut i hovrätten. Förbundet påpekar att även i denna process RB:s regler om brottmål blir lillämpliga pä de rättegångskostnader som uppstår för förmyndaren eller gode mannen i hovrätten. En arvodesprocess av delta slag bör emellertid enligt förbundets mening vara atl jämställa med en ren förvaliningsprocess som förs mellan myndigheten och enskild. Motionärernas hemställan om översyn av bestämmelserna är alltså i och för sig befogad, anser förbundet, som dock f n. inte anser sig kunna lillsiyrka den begärda översynen. Anledningen härtill är au förbundet anser att man först bör skaffa sig ytteriigare erfarenhet av tillämpningen av 1974 års förmynderskapsreform och all förmynderskapsreglerna, sedan sådan erfarenhet vunnits, bör underkastas en samlad översyn.

1 yttrandena frän Stockholms öveijörmyndarnämd och Föreningen Sveriges ÖvetJÖrmyndare anförs bl. a. atl man från överförmyndarhäll inte har uppfattningen att enskild part i den aktuella typen av ärenden upplever sig som part i brottmål. Ingen av dessa remissinstanser finner något skäl all ändra den nuvarande lagstiftningen på områdei.

LU 1978/79:9 109

Bilaga 3

Av utskottet framlagda förslag till ändringar i regeringens lagförslag

Förslaget till

Lag om ändring i föräldrabalken

Regeringens fötslag Utskottets fötslag

7 kap.

3 §

När underhällsbidrag bestäms enligt 2 § fär den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt andra-fjärde styckena.

Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av etl normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om del finns särskilda skäl får etl belopp förbehållas för underhåll ät make som den bidragsskyldige varaktigt bor lillsammans med. Med make jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor lillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbehällsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppei utgör dock 60 procent av basbeloppet.

Oberoende av vad som annars Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhålls- gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller fiera barn får skyldighet mot två eller fiera barn får den bidragsskyldige för underhåll åt den bidragsskyldige för underhåll ät varje hemmavarande eget barn för- varje hemmavarande barn förbehålla behålla sig ett belopp som, tillsam- sig ett belopp som, tillsammans med mans med vad som utges till barnei vad som utges lill barnei av den av den andra föräldern eller för andra föräldern eller för dennas dennas räkning, för år utgör 40 räkning, för är utgör 40 procent av procent av gällande basbelopp. Rät- gällande basbelopp. Rätlen kan dock ten kan dock bestämma etl annal bestämma ett annat förbehällsbelopp förbehällsbelopp om del föranleds av om del föranleds av omständighe-omständighelerna i det särskilda terna i det särskilda fallet, föllel.

2 § Bidragsförskott lämnas ej, om

eller sörjer för all barnei erhåller motsvarande underhåll.

a) vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder för atl fö underhållsbidrag eller faderskap till barnet fasislälll;

b) det föreligger grundad anledning antaga alt den underhällskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 ;; första och andra styckena;

c) det finnes uppenbari ati den c) det finnes uppenbari alt den underhållsskyldige annorledes sörjt underhållsskyldige annorledes söt

eller sörjer för all barnei erhåller moisvarande underhåll;

d) barnet av annal skäl uppenbarligen saknar behov av bidragsförskott.

Sedan bidragsförskotl sökts skall, under förulsällning att den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något atl anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort lid muntligen eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om siadgandena i 1 § första och andra styckena, 2 § b), c) och d) samt 4 § tredje stycket.

7 §

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning all den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något atl anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort lid muntligen eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om siadgandena i 1 § första och andra styckena, 2 § b) och c) saml 4 § iredje slyckel.

LU 1978/79:9 112

Innehållsförteckning

Ärendet

Ingress............................................................ '

Lagförslagen

1. lag om ändring i föräldrabalken ....................... 3

2. lag om ändring i giftermålsbalken ...................... 16

3. lag om ändring i ärvdabalken............................ 27

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s.l)..... 27

5. lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)........ 29

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott 30

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag 34

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621)............ .... 36

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag 37

10. lagom ändring i lagen (1946:807)om handläggningav domstolsärenden 38

11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.......................................... 39

Motionsyrkanden............................................. 41

Utskottet

Inledning.......................................................... 44

Propositionens huvudsakliga innehåll...................... .... 46

Gemensam vårdnad............................................ 48

Underhållsskyldighet mot barn.............................. .... 52

Avdrag på underhållsbidrag och bidragsförskotl........ .... 62

Behovsprövning av bidragsförskoit......................... .... 66

Återkrav av bidragsförskott.................................. .... 68

Indexändringarna och underhållsbidrag till barn........ .... 70

Underhållsskyldigheten mellan makar...................... .... 72

Vissa processuella frågor..................................... .... 76

Ikraftträdande, information m. m........................... .... 81

Övrigt.............................................................. .... 84

Utskottets hemställan......................................... .... 84

Reservationer....................................................

1. förbehållsbelopp (s)...................................... .... 86

2. underhäll till styvbarn (s)............................... .... 88

3. Upphävande av 7 kap. 3 i; FB (s)..................... .... 89

4. behovsprövning av bidragsförskotl (m).............. .... 89

5. återkrav av bidragsförskott (s)........................ .... 90