Lagutskottets betänkande

1978/79:20

med anledning av propositionen 1978/79:98 med förslag till ny lag om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart, m.m., jämte motion

Propositionen

I propositionen 1978/79:98 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit riksdagen atl anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.,

2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

3. lag om ändring i lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad nedan anförs under rubriken Utskottet. .

Motionen

1 motionen 1978/79:2108 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) hemställs alt riksdagen beslutar

1. alt obligatorisk registrering av fritidsbåtar införs fr. o. m. den I januari 1980 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. all ansvarsförsäkring blir obligatorisk för fritidsbåtar som registreras.

1 Riksdagen 1978/79. 8 saml. Nr 20

LU 1978/79:20

LU 1978/79:20 2

Lagförslagen

1 Förslag till

Lag om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.

llärigcnoni föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Registrering enligt denna lag sker idet båtregister som avses i 2 § sjölagen (1891:35 s. 1).

Båtregisterärenden är ärenden om

1. registrering eller avregistrering av bål,

2. anteckning av båtförvärv,

3. annan införing i båtregistret, som sker på grund av föreskrifi i lag eller annan förlaitning,

2 § Som ägare av bål anses även den som innehar båt på grund av förvärv
med förbehåll om ålertaganderäit,

Bcst;imniclserna om förvärv av bål gäller också förvärv av andel i båt.

Registrering och anteckning av förvärv

3 S Registrering i bålregistret sker under igenkänningssignal som avses i 8 § sjölagen (181:35 s. I).

4 S I håiregisiret skall införas varje svensk båt, som används yrkesmässigt till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske eller annan langsi i saltsjön eller till uthyrning till allmänheten och vars skrov har en största längd av minst sex meter. Även mindre passagerarbåt skall införas i båtregistret, om den är konstruerad så all den kan föra fler än tolv passagerare.

Första slyckei gäller också utländsk bål, som vanligen är förlagd lill svensk hamn och vars ägare är bosalt i Sverige.

Regeringen får efter överenskommelse med främmande makt förordna om rcgisireringsplikt även för annan fiskebål än som avses i första slyckei.

5 !? .Annan svensk bål än som avses i 4 § får införas i båtregistret, om dess skrov har en största längd av minst sex meter eller om det med hänsyn till båtens typ och användning, dess tilldelning av,anropssignal för radiostation eller eljesi finns särskilda skäl alt den registreras,

6 !j .Ägare av båt, som är registreringspliklig men ej införd i båiregislrei, skall skriftligen inom en månad från det bålen blev registreringspliklig i hans hand anmäla båten för registrering.

Den som har förvärvat registrerad båt skall skriftligen inom en månad från förvärvet anmäla della för anteckning i båtregistret. Den som anmäler bål för

LU 1978/79:20 3

registrering anses därnied också anniäla siti förvärv föraiueckiiing i rcgistrcl. Dödsbo är inle skyldigt all anmiila förvärv av hål från den avlidne.

Fullgörs ej skyldighet all anmäla båt för registrering eller all anniäla bållörvärv föranieckning i bålregistrci får registermyndigheten förelägga den försumlige att fullgöra skyldigheten. 1 föreläggandet får vite sällas ut. Fråga om utdömande av vitel prövas av regisicrmyndigheien,

AvrcRlstrcring

7 i; Båt skall avregislreras, om den

1. förolyckats, huggits upp eller förstörts,

2, på grund av överiåtelse eller eljesi ej längre är rcgislreringsbar,

3. försvunnit eller övergivits till sjöss och sedan ej hörts av under tre
månader,

4, ej är registreringspliklig och av ägaren anniäls för avregistrering,

8 S .Anmälan oni avregistrering skall ske skriftligen.

Skall båt avregislreras enligi 7 !; 1-3 ;ir ägaren skyldig alt inoni en iiiånad hos registermyndigheten anmäla hålen lör avregistrering. Upphör registrerad bål genom överlåtelse all vara rcgislreringsbar. svarar förulvarande ägaren jämle förvärvaren för atl bålen anmäls för avregistrering.

Den som underlåter all fullgöra sina skyldigheter enligt andra slyckei skall dömas lill böier, högsi femhundra kronor,

9 i; Föreligger sådana omsiändigheier all båt skall avregislreras enligt 7 !}
1-3, får registermyndigheten .självmant läla avregislrcra bålen.

Förfarandet i bätregisterärenden

10 5 För behandlingen av bålregislerärenden gäller hestämmel.serna oni tvistemål i tillämpliga delar iden niån ej annal följer av denna lag. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om förlarandet i bålregislerärenden och får därvid föreskriva skyldighet för enskild all till rcgisiermyndiglieien anniäla förhållande som myndigheien behöver känna lill för ändamålscmlig regisler-föring.

11 i; Frågan om vem som skall vara införd i båiregislrei som ägare lill viss bål avgörs av registermyndigheten med hänsyn lill omständigheterna och de krav en ändamålsenlig registerföring ställer.

När ett ärendes beredning ger anledning därtill, får sökanden fcircläggas all lämna de yllerligare uppgifter som bedöms nödvändiga. 1 föreläggandet får viie sällas ut. Fråga om utdömande av viici pnivas av regisiermyiulighc-len.

I* Riksdagen 1978/79. 8 saml. Nr 20

LU 1978/79:20 4

12 !} Hos registermyndigheten förs dagbok över båircgisieriircndcn. Handlingar i sådana ärenden sammanförs i akter.

13 5 Beslut, som innebär atl anmälan i båtregislerärcndc bifalls, införs i registret. Innebär beslut au anmälan ej bifalls, anlecknas besluiei och skiilen för detta i dagtwken eller akten.

Har beslut i båtregislerärcndc gått sökanden emot, underrättas denne genast om beslutet, I undcrräiiclscn anges det skäl för bcsluiei som har antecknats i dagboken eller akten och vad den som vill fullfölja talan mot beslutet skall iakttaga.

Besvär

14 § Talan mot beslut i båtregislerärcndc förs i hovrällcn, Bcs\ärsiidcii iir ivå
veckor från den dag då beslulci meddelades. Besvärsinlagan skall inges lill
regisiermyndigheien.

När slutligt beslut med anledning av besvären har vunnit laga kraft, görs anteckning i registret om beslutets innehåll.

Biträde åt registermyndigheten

15 S Sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet biträder registermyndig
heten med atl vaka över alt besliimmelser i lag eller annan förfalining om
bålregistrering och båtidenlifiering efterlevs. De har för detla ändamål
lilllräde lill bål. De skall underrälla registermyndigheten om försummelser
att efterleva bestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

Genom lagen upphävs båtregisircringslagcn (1975:604),

Beror förvärv av villkor, som innefattar förbehåll om ålertaganderäit, skall frisi för anmälan av förvärvet ej i något fall räknas från dag före ikraftträdandet. Motsvarande gäller i fråga om frist för anmälan för registrering av nybyggd bål eller av .sådan utländsk båt som avses i 4 i; andra stycket eller av bål som ulgör lillbehör lill annat fartyg.

Båt som har upptagits i skeppsregistret enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna lill lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall ej införas i båiregislrei. Avförs bålen ur skeppsregislrel enligi denna föreskrift, skall den införas i båiregislrei, om den är registreringspliklig enligt denna lag. Är den icke registreringspliklig, skall den ändå införas i båiregislrei, om ej ägaren har begärt annal.

föra svensk flagg. Regeringen meddelar föreskrifter om nationalitetshandlingar för svenska fartyg och får därvid bestämma vad som skall iakttagas med sådana handlingar sann förbjuda att regisireringsplikligl fartyg hålles i drift ulan giillande nalionalileishandling.

Nuvarande lydelse

Fartyg anses såsom svenskt och är berättigat all föra svensk flagg, om det lill mer än hälften äges av svensk medborgare eller svensk juridisk person. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, sjöfartsverket kan medgiva, atl annal fartyg, vars drift slår under avgörande svenskt inflytande, skall anses såsom svenskt och vara berättigat atl föra svensk flagg.

Föreslagen lydelse

Fartyg anses såsom svenskt och är berättigat alt föra svensk flagg, om del lill mer än hälften äges av svensk medborgare eller svensk juridisk person. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, .sjöfartsverket kan medgiva att annal fartyg, vars drift står under avgörande svenskt inflytande eller vars ägare har fast hemvist i Sverige, skall anses såsom svenskt och vara berättigat alt

2§ Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annal fartyg kallas båt.

Över svenska skepp föres ett skeppsregister. Över båtar föres ett båtregisierenligi besiämmelseri /?aV-regislreringslagen (1975:604). Över skepp under byggnad i Sverige föres ell skeppsbyggnadsregisier.

Över svenska skepp föres ell skeppsregister. Över båtar föres ett båtregister enligt bestämmelser i lagen (1979:000) om registrering av bålar för yrkesmässig sjöfarl m. m. Över skepp under byggnad i Sverige föres ett skeppsbyggnadsregisier. Skepps- och bålregislren saml skeppsbyggnadsregisirei föras av myndighet, som regeringen bestämmer (registermyndigheten). Registermyndigheten förestås av en inskrivningsdomare. Denne skall vara lagfaren. Efter regeringens förordnande få registren föras med användning av automatisk databehandling.

Lagen omtrvckl 1975:1289,

LU 1978/79:20 6

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

6S
Skepp, som inloi'es i skcppsrcgisl- Skepp, som inlores i skeppsregist-

ret, skall ha namn. Detla bestämmes rel, skall ha nanm. Detta bestämmes
aviigarei), Nanuiel skall l>'tlligl skilja av ägaren. Namnet skall tydligt skilja
sig från andra skeppsnamn i rcgisirei sig Iran andra skeppsnamn i registret
och lår ej otillbörligt gripa in i och lår ej olillbörligt gripa in i
siirpräglal nanmskick, som brukas siirpräglal naiiniskick, som brukas
av annan skeppsägare, av annan skoppsiigare,

Regis/crmyndi.v/K 'ten /dr Jörclägga ägaren alt inom viss lid beslämma namn som uppfyller kraven i Järsia sivcket. I ffirclänganile får vile sällas III. Namncl tår ändras endast om skeppci eller slörre andel däri än hälften övergår lill ny iigare eller särskilda skäl föreligga.

Denna lag Iräder i kraft den 1 juli 1979,

LU 1978/79:20 7

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35

s. 1)

Härigenom föreskrivs all lill övergångsbestämmelserna lill lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s, I) skall fogas en ny punkl, belecknad 7 b, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 b. Om särskilda skäl föreligger får vid avregistrering det avregisirerade skeppels namn eller vid namnbyie del lidigare namnei med lillämpning av 15 § i dess nya lydelse förbehållas den som har brukai namnei. även om del inle tydligt skiljer sig från andra skeppsnamn i registret. Den som vid något lillfälle under liden den I Januari 1971 till den 31 december 1975 brukai vissi skeppsnamn har moisvarande räll till förbehåll för sådani namn ulan samband med avregisirering eller namnbyie, om ansökan göres senasl den 31 december 1979.

Den som har förbehåltiis eller äger förbehålla sig namn enligi förslå Slyckei får ulan hinder av 6 f i dess nya lydelse taga namnei i bruk för regisi-rerai skepp, såvida icke regisiermyndigheien med hänsyn till risken för förväxling med annal regisirerai skepp finner synnerliga skäl föreligga an vägra användning av namnei. Övergår skeppei eller slörre andel däri än hälften till ny ägare, skall namnei ändras, om ej särskilda skäl föreligger alt skeppei ändock behåller namncl.

Denna lag Iräder i kraft den I juli 1979,

LU 1978/79:20

Utskottet

1 samband med ändringar i sjölagen åren 1973 och 1975 inrättades med giltighet fr, o, m, den 1 januari 1976 dels ett skeppsregister för registrering av större fartyg, skepp, (varmed avses fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter), dels ett skeppsbyggnadsregisier för registrering av fartygsbyggen,skeppsbyggen, dels ett båtregister för registrering av mindre fartyg, båtar.

Skeppsregistret utgör en avancerad form av fartygsregister. Införing i registret har långtgående rältsverkningarav olika slag. Bl. a. vinner ägaren till skepp genom sin ansökan om registrering sakrältsligt skydd mot överlåtarens borgenärer. Genom inskrivningen blir ägaren också behörig alt inteckna skeppei. Registrering innebär vidare en bekräftelse på all skeppet har svensk nationalitet.

1 båtregistret skall enligt bestämmelser i bålregistreringslagen (BåtregL) införas varje båt som är avsedd all yrkesmässigt användas till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning, lill fiske eller annan flngsl i saltsjön eller lill uthyrning till allmänheten och vars skrov har en största längd av minst sex meter. Även andra båtar, som uppfyller vissa i lagen närmare angivna villkor, får registreras. Förvärv av registrerad eller registreringspliklig båt skall anmälas för anteckning i registret. Sådan anteckning ger dock inte, såsom motsvarande anteckning i skeppsregistret, förvärvaren sakrältsligt skydd mot överlåtarens borgenärer. Inte heller ger förvärvsanleckning i båtregistret ägaren möjlighet att inteckna båten.

Reglerna i BåtregL om registrering, anteckning av förvärv och avregistrering på grund av överlåtelse ansluter nära till sjölagens (SjöL) motsvarande bestämmelser i fråga om skepp och bygger på en ordning som innebär en fullständig och uttömmande prövning av äganderätten till båten. Den som skall fullgöra sin registreringsskyldighel och skyldighet att anmäla förvärv måste därför styrka sin äganderätt till båten.

Syftet med båtregistret har varit atl 11 till stånd en förteckning över yrkesfiskets bålar och vissa andra bålar som slår under sjöfartsinspektionens tillsyn. Båtregistret är således offentligrällsligt betingat och del har inle varit avsikten att införandel i registret skall ha några civilrättsliga verkningar. All bestämmelserna i BåtregL om äganderältsprövning trots della följer samma mönster som bestämmelserna i SjöL har sin huvudsakliga grund i att båtregistret är ell nationalitelsregisler. Eftersom endast svenska båtar får registreras i registret är det naturligt att uppställa stränga krav på utredning av äganderätten. Utformningen av registret torde emellertid också ha påverkats av önskemålen om att vid behov kunna med registrets hjälp åstadkomma en regisierpantsältning även av båtar.

BålregL:s förhållandevis stränga krav på ägaren all visa sin rätt lill bålen har i praktiken visat sig myckel betungande. Del är nämligen vanligt atl mindre fartyg, såsom fiskebåtar, överiåts utan att överlåtelsehandlingar

LU 1978/79:20 9

upprättas. Inte heller är del ovanligt att båten har gått genom flera händer innan registrering söks. 1 sådana fall är det självfallet svårt för sökanden all slyrka sin rätt till bålen. När utskottei hösten 1976 i samband med beredningen av ett ärende om inteckning i fiskebåt hade en hearing med företrädare för fiskarnas organisationer hävdade flera av de närvarande atl beslämmelserna i BåtregL var alltför komplicerade och svårlillämpade. Det framhölls att det ofta var svårt att få fram äganderättshandlingar som kunde godtas av registermyndigheten och i några fall hade man fått avstå från att söka fullgöra sin anmälningsskyldighet. De negativa erfarenheter som framfördes vid utskottets hearing har, som framgår av propositionen, bekräftats av erfarenheterna från registermyndighetens handläggning av registreringsärendena. Registermyndigheten har blivit tvungen att utfärda stora mängder förelägganden i ofullständiga ärenden med en besvärande anhopning av oavgjorda ärenden som följd. Genom all ägare av bålar i flera fall avstått från alt söka registrering har vidare tillförlitligheten hos registret blivit lidande.

I propositionen läggs nu fram förslag till en helt ny lag om registrering av båtar. Förslaget innebär en väsentlig förenkling i förhållande lill de nuvarande bestämmelserna. Båtregistret skall i forlsätiningen utgöra enbart en förteckning över sådana båtar som står under sjöfartsinspektionens tillsyn eller som man annars av offentligrättsliga skäl vill ha särskilt förtecknade. Kravei på utredning om äganderätten mildras väsentligt. I huvudsak skall registermyndigheten kunna nöja sig med ägarens egna uppgifter i en anmälningsblankett. En verklig äganderältsprövning behöver enligt propositionen ske bara i de fätal fall då ägaren begär att nationalitetsbevis skall utfärdas. En nyhet i förhållande lill gällande beslämmelser är att utländska bålar, som vanligen är föriagda lill svensk hamn och vars ägare är bosatta i Sverige, skall införas i registret. 1 propositionen framhålls atl den nu föreslagna regleringen inte berör en eventuell framtida fritidsbålsregislrering. För att detta klart skall markeras har i lagens rubrik angetls au lagen gäller registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.

Såsom framgår av det ovan anförda har bestämmelserna i BåtregL vållat betydande svårigheter både för allmänheten och registermyndigheten. Uppenbart måste bestämmelserna i vissa fall ha uppfattats som omotiverade och onödigt komplicerade. Den långa handläggningstiden hos registermyndigheten kan också ha inneburit förfång för vissa båtägare i deras näringsutövning. Fiskebåtar kan nämligen av hänsyn lill olika regler i internationella fördrag inle hållas i drift om de är oregislrerade och saknar erforderiiga registreringshandlingar. Mot bakgrund av det anförda finner utskollel del lillfredsslällande all förslag till en helt ny båtregistreringslag nu förelagts riksdagen. Förslaget innebär att de båtägare som omfattas av lagen i fortsättningen kan fö sina båtar registrerade på ett enkelt och smidigt sätt. Förslaget ansluter sig väl till de uttalanden som i propositionen 1978/79:111 angående åtgärder mot krångel och onödig byråkrati gjorls om alt onödigt

LU 1978/79:20 10

komplicerade lagregler måste upphävas och ändras i syfte atl rationalisera omständliga rutiner, förkorta och påskynda handläggningar av skilda ärenden m. m. Enligt utskottets mening är del också en avgjord fördel att i båtregistret kan registreras sådana utländska bålar som är av särskilt intresse for sjöfartsinspektionens tillsyn.

Utskottet vill emellertid peka på att förslaget får den negativa konsekvensen alt båtregistret i fortsättningen inte kan användas för tillskapandet av ett pantsältningssyslem för båtar. Båtregistret upptog den 1 juli 1978 3 236 båtar, varav drygt 90 % var fiskebåtar. 1 betänkandet LU \91(i/llA påvisade utskottet de problem som yrkesfiskarna hade med att ställa säkerhet för lån till anskaffandet av båtar och redskap. Bortsett från de största fiskefartygen, som registreras som skepp och följaktligen kan inlecknas, hade byggandet av båtar finansierats med lån med säkerhet i fastighelsinteckning eller i form av borgen. Enligt ulskollels mening var det angeläget alt ifrågavarande problem fick en snar lösning. De alternativ som härvid förtjänade atl närmare övervägas var dels ell alternativ med båtinteckning, dels ett alternativ som medgav den som bedriver fiske rätt till företagsinteckning i sin rörelse. Med hänsyn till atl frågan var föremål för överväganden inom företagsinteck-ningsulredningen ansåg utskottet dock atl någon åtgärd från riksdagens sida inte behövde vidtas. Utskottet förutsatte att om en särskild pantutredning skulle komma till stånd, även frågan om panlsättning av fiskebåt skulle komma atl omfatlas av översynen. I direktiven till den år 1977 tillsatta byggnadspantulredningen (Ju 1977:05) framhölls alt frågan om reglerna för panlsättning av båtar generellt borde anslå, men atl fiskebåtarna utgjorde ett speciellt problem i sammanhanget.

Med hänsyn till det anförda kan det förefalla i viss mån tveksamt att nu föra bort äganderättsprövningen från båtregistreringen. Som framgår av företags-inteckningsutredningens remisyttrande över förslaget till båtregistreringslag räknar emellertid utredningen med att dess förslag till revision av lagen om företagsinleckning skall leda till att alla näringsidkare skall kunna ställa sin rörelseegendom som säkerhet på grund av företagsinleckning. 1 så fall får del yrkesmässiga fisket tillgång till ell kredilsäkerhetsinslrument som det nu saknar. Under sådana omständigheter finns det enligt utskottets mening ingen anledning atl räkna med ett behov av en framtida regisierpantsältning av fiskebålar. I della sammanhang vill utskottet erinra om all del nu gått mer än två år sedan utskottet framhöll vikten av att fiskarnas kreditsäkerhetsproblem fick en snar lösning. Mot bakgrund härav förutsätter utskottei att företagsinteckningsutredningens arbete bedrivs skyndsamt.

På anförda skäl tillstyrker utskottei förslaget lill ny båtregistreringslag. De olika bestämmelserna i lagen föranleder inga särskilda uttalanden från Ulskollels sida.

1 propositionen föreslås även ändringar i SjöL vilka innebär ökade möjligheter för utländska medborgare med fast hemvist i Sverige att fl sina

LU 1978/79:20 11

fartyg betraktade som svenska och följaktligen berättigade atl föra svensk flagg. Vidare föreslås vissa ändringar i SjöL:s bestämmelser om namnskicket för skepp. Härigenom ges ell ökat rättsskydd ål fartygsnamn och serier av sådana namn. Utskottei tillstyrker de föreslagna lagändringarna.

Utskottet behandlar i delta sammanhang även molionen 1978/79:2108 vari tas upp frågor om införandel av en registrering av fritidsbålar och om obligatorisk ansvarsförsäkring för registrerade båtar.

År 1970 tillsattes fritidsbåtsuiredningen för alt utreda de frågor som hör samman med frilidsbålstrafiken. Utredningen avgav år 1974 belänkandet (SOU 1974:95) Bålliv, Samhället och fritidsbåtarna. I betänkandet föreslog utredningen en obligatorisk registrering av alla motordrivna båtar och segelbåtar inom svenskt sjöterritorium om dess ägare hade hemvist i Sverige eller bålen hade hemmahamn i rikel. Registret borde samordnas med båtregistret och samma registermyndighet borde sköta de båda registren. Vissa detaljfrågor avseende fritidsbåtregisirets utformning etc. föreslog utredningen böra överiämnas lill en särskild arbetsgrupp. Utredningen behandlade även frågan om obligatorisk ansvarsförsäkring och konstaterade all antalet båtolyckor med efterföljande skadeansvar var mycket litet och ej motiverade införandel av en obligatorisk ansvarsförsäkring. Båtregistret borde dock användas för information till båtägarna om den allmänna båtförsäkringen, vilken i sig även inrymmer ansvarsförsäkring.

Flertalet remissinstanser tillstyrkte i princip en registrering men de flesta gjorde erinringar beträffande utredningens förslag. Bl. a. förordades att registreringsplikten skulle begränsas till att omfatta båtar över viss storiek eller med en viss minsta motorstyrka. Även frågan om registreringens organisatoriska uppbyggnad föreslogs bli ytteriigare prövad.

Mot bakgrund av vad som anförts i remissvaren tillkallades i december 1975 en särskild sakkunnig för att ytteriigare pröva registreringsfrågan. Utredningsmannen avgav år 1977 belänkandet (SOU 1977:25) Båtliv 2, Registerfrågan. 1 betänkandet har utformats tre alternativ lill registrering av fritidsbåtar. Alternativ 1, som är ell grundalternativ, utgör inte något register över fritidsbålar utan endast ett enkelt adressregister för avgiftsavisering, om bålavgift skall eriäggas. I alternativ 2 tillkommer ett enkelt datorbaseral fritidsbåtregister, som ger möjlighet att i begränsad utsträckning ta fram statistik beträffande de båtar och båtägare som registreras. 1 alternativ 3 används ett avancerat datorsystem. Funktionerna ingår i eller har sina direkla motsvarigheter i bilregistersystemet. Ett register enligt alternativ 3 bör i ett första skede endast omfatta alla motorbåtar med minst 20 hästkrafters motorstyrka och alla segelbåtar med minst 10 kvadratmeters segelyta. Utredningen låter frågan om val av alternativ bli beroende på vilka ändamål registreringen skall uppfylla men synes förorda alternativ 1.

Remisskritiken har varit mycket splittrad. Flera remissinstanser tillstyrker alternativet 1. Andra remissinstanser förordar en mer omfattande regislre-

LU 1978/79:20 12

ring, närmast enligt alternativ 3, medan vissa remissinstanser inle lar ställning för eller emot registrering.

I motionen anförs att en obligatorisk registrering av fritidsbåtar bör införas. Registreringen bör ske enligt alternativ 3. Registreringen kan lämpligen omfatta båtar med en motorstyrka med minst 10 hästkrafter och/eller de båtar som har övernattningsmöjligheler. För de båtar som blir föremål för registrering bör ansvarsförsäkring vara obligatorisk. Med hänvisning lill det anförda yrkar motionärerna all en obligatorisk registrering av fritidsbålar införs fr. o. m. den 1 januari 1980 saml all ansvarsförsäkring blir obligatorisk för fritidsbåtar som registreras.

Enligt utskottets mening finns det skäl som talar för någon form av registrering av fritidsbåtar. Som framgår av det anförda råder emellertid hos remissinstanserna mycket delade meningar om hur ett sådant register skall utformas. Med anledning härav har arbetet på en proposition i ämnet tagit en betydande lid. Enligt vad utskottei inhämtat avses en proposition med förslag lill registreringav fritidsbåtar bli förelagd riksdagen under hösten 1979. Något initiativ av riksdagen med anledning av motionen är således inte erforderligt.

När del gäller frågan om obligatorisk ansvarsförsäkring har denna som motionärerna också påpekar ett nära samband med registerfrågan. Något uttalande av riksdagen om sådan försäkring bör därför inte göras f n.

På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motionen.

Utskottet hemställer

1. atl riksdagen antar de i propositionen 1978/79:98 framlagda lagförslagen,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2108, yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 3 maj 1979

På lagulskotlets vägnar IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: Ivan Svanström (c), Inger Lindquist (m). Stig Olsson (s), Martin Olsson (c). Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Åke Gillström (s)*, Bo Siegbahn (m), Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Anne-Marie Gustafsson (c), Bengt Silfverstrand (s), Birgitta Johansson (s), Margot Håkansson (fp) och Margit Odelsparr (c)*.

* Ej närvarande vid betänkandets Justering.

GOTAB 62n9 Slockholm 1979